2228013GB03851987/8885propproppropProposition 1987/88:85PropositionProposition8501988-02-25 00:00:002025-12-19 13:25:162008-06-13 09:03:51om miljöpolitiken inför 1990-taletimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB0385/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB0385https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0385
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:19.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens
proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om miljöpolitiken inför 1990-talet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 25 februari 1988 för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Birgitta
Dahl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen presenteras förslag till inriktning av miljöpolitiken inför
1990-talet samt en rad förslag till såväl akuta som mera långsiktiga eller
strukturella åtgärder. Till de akuta problemfrägorna hör bl, a, försurningen,
föroreningen av haven och nedbrytningen av ozonskiktet. Till de strukturella
frågorna hör bl. a, den omställning som regeringen verkar för inom energi-,
jordbruks- och trafikområdena. För vissa regioner föreslås samlade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvård
handlar i sin vidaste bemärkelse om att bevara grunden för allt levande. Genom
en varaktig och omsorgsfull hushållning med våra naturtesurser bevarar vi också
de grundläggande förutsättningarna för vårt välstånd. Naturvärd och miljöskydd
har starka kopplingar till varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Representativa
naturområden bör skyddas och säkerställas. Skyddet av urskogar, våtmarker och
vissa naturtyper i odlingslandskapet bör prioriteras. En utvidgning av vissa
nafionalparker föreslås, liksom en allmän översyn av naturvärdslagen. Förslag
om en effektivisering av naturvårdsförvaltningen läggs ocksä fram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen anges strategin för handlingsprogrammet mot luftföroreningar och
försurning. De svenska svavelutsläppen bedöms minska med 65% till år 1995 från
1980 års nivå. Ytteriigare åtgärder behöver vidtas för att kväveoxidutsläppen
under samma period skall minska med 30%, Konsekvenserna av att skärpa målen
för utsläppsminskningarna till sekelskiftet skall belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
områden där det är särskilt angeläget att snabbt förbättra miljön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall
med hjälp av en ändring i miljöskyddslagen (1969; 387) kunna förkla- Prop.
1987/88: 85 ras som miljöskyddsområde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skärpta utsläppskrav för kväveoxider från
förbränningsanläggningar föreslås tillämpas som riktlinjer vid prövning enligt
miljöskyddslagen, Svaveloxidutsläppen vid förbränning av olika bränslen bör
begränsas ytterligare genom skärpningar av utsläppskaven med början under är
1993 i de mest försurade områdena, Lagen (1976; 1054) om svavelhaltigt bränsle
föresläs ändrad sä att den omfattar samtliga svavelhaltiga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen avses minskas genom skärpta avgaskrav
frän 1992 ärs modeller för lätta lastbilar och bussar och från 1994 års
modeller för tunga fordon. Under två år före ikraftträdandet av de
obligatoriska kraven bör bidrag betalas ut vid köp av fordon som uppfyller
kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Havsmiljön ar hotad. Föroreningssituationen i Östersjön,
Kattegatt och Skagerrak är så allvariig att utsläppen snarast mäste begränsas.
Det gäller i första hand stabila organiska ämnen och närsalter. Arbetet måste
bedrivas såväl nationellt som internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av organiskt bundet klor frän sulfatfabriker bör
minskas till 1,5 kg per ton klorblekt massa. Åtgärder bör ha påbörjats vid
samtliga fabriker före år 1992, Målet är att på sikt i stort sett eliminera
utsläppen av klorerat organiskt material,Utsläppen från den kemiska industrin
bör kartläggas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av närsalter bör minskas till hälften före
sekelskiftet i områden som är särskilt påverkade. Strängare regler om
djurhållning och hantering av stallgödsel föresläs. Vid kommunala reningsverk
i särskilt påverkade kustområden bör en 50-procentig kvävereduktion införas
före år 1992,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av metaller bör minska till hälften under
perioden 1985-1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt snabb nedbrytning av ozonskiktet i atmosfären
skulle innebära ett allvarligt hot mot de grundläggande levnadsbetingelserna
på jorden. Utsläpp av fullständigt halogenerade klorfiuorkarboner (CEC) och
haloner måste snabbt minska, Sverige bör ratificera Montrealprotokollet, som
bl, a, innebär en 20-procentig minskning av förbrukningen till den I juli 1994,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nationell avvecklingsplan med betydligt högre
ambitionsnivå presenteras i propositionen. Den svenska användningen av CFC
minskas enligt planen med 50% till utgången av år 1990 och avvecklas i princip
helt till utgången av år 1994,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig
miljöfariig verksamhet skall bekosta en iniljöskadeförsäkring för att ersätta
skadelidande som inte kan fä skadestånd enligt miljöskadelagen (1986; 225),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga medel ställs till förfogande för vissa
återställnings- och saneringsåtgärder. Bl, a, genomförs ett särskilt program
Rena Dalälven, Bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) förtydligas i
fråga om ansvaret för återställningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpolitiken har en viktig regional dimension. För vissa
områden<br>
behövs särskilda samlade åtgärder. Redan nu pågår arbete med en sådan<br>
inriktning för Ringsjön, Laholmsbukten, Hisingen och Dalälven, Luftföro<br>
reningshalterna i stora tätorter eller industriområden kan tidvis bli så höga<br>
att det uppstår risker för människors hälsa och för miljön,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna föreslås få i uppdrag att ställa samman
befintliga uppgif- Prop. 1987/88: 85 ter om de viktigaste miljöproblemen och
att ange deras orsaker. Arbetet bör ske i nära samverkan med naturvårdsverket
och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiken i de större orterna för med sig omfattande
miljöproblem. Målet är att radikalt förbättra luftkvaliteten och begränsa
bullerstörningarna i tättbebyggda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det internationella miljöarbetet bör drivas med konsekvens
och uthållighet, Sverige spelar en aktiv och pådrivande roll i detta arbete. Det
internationella och det nationella arbetet bör samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges agerande i internationella organisationer bör
vila på de rekommendationer som den s, k, Brundtlandkommissionen har
föreslagit, Sverige bör också verka för att olika internationella sektorsorgan
tar ett direkt ansvar för mijöhänsynen i sina beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett internationellt miljötekniskt institut inrättas i
Stockholm med syfte att främja forskning, utveckling och spridning av
miljöteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar i miljöskyddslagen föreslås, Lagens princip om
individuell prövning bibehålls. Företagens egenkontroll skärps. Företagen skall
redan i ansökan om tillstånd ange hur kontrollen är avsedd att utformas. En
miljörapport skall ärligen lämnas till tillsynsmyndigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen redovisas förslag om att decentralisera
uppgifter inom organisationen för miljöskydd. En kraftfull resursförstärkning
aviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverkets roll som central tillsynsmyndighet bör
förstärkas. En översyn av verket kommer att göras under år 1988,
Länsstyrelserna bör svara för tillsynen av all tillståndspliktig verksamhet.
Kommunernas miljö-och hälsoskyddsnämnder bör vara tillsynsmyndighet för
verksamheter som inte kräver tillstånd. Möjligheten för en kommun att ta över
tillsynen även för tillständspliktiga verksamheter bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Instansordningen ändras. Länsstyrelsernas och
naturvårdsverkets beslut i tillstånds- och tillsynsärenden får överklagas hos
koncessionsnämnden för miljöskydd i stället för hos regeringen. Reglerna om
straff för miljöbrott skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsinsatser görs bl, a, för polis och åklagare.
Fortbildning av lärare utreds. Utbildning pä gymnasier, högskolor och
universitet kompletteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad miljömedvetenhet kan genom val av bl, a.
livsföring och konsumtion fä en stor betydelse för en positiv utveckling på
miljöområdet. Ett system med s, k, positiv miljömärkning kommer att utredas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås att ekonomiska styrmedel i ökad
utsträckning bör användas som komplement till administrativa styrmedel. En
pariamen-tarisk utredning tillsätts för att utforma förslag till sädana
styrmedel, bl, a, i fråga om utsläppsrelaterade avgifter. Ett etappvis
genomförande bör om möjligt kunna inledas år 1989, Utredningen bör med förtur
ta sig an frågan om utsläppsavgifter på organiskt klor samt avgifter på svavel
i tung eldningsolja.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnaderna
för de miljöskyddsåtgärder som behandlas faller till allra<br>
största delen pä industrier, anläggningar för energiproduktion, jordbruk<br>
och vissa kommunala verksamheter,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anslagen över miljö- och
energidepartementets huvudtitel föreslås öka Prop. 1987/88: 85 med ca 230
milj. kr. mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89, vilket innebär en ökning med
ca 40%. Till detta kommer ökningen av anslagen som berör miljön på andra
departements huvudtitlar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:96.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:
387)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att rubriken närmast före 8 § skall utgå,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
5, 8a, 12, 13, 15, 20, 23-26, 28, 29a, 38, 40, 43, 44a, 45, 48, 52 och 58 §§
skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 38a, 38 b, 48 a, 48 b och 65-69§§
samt nya rubriker före de nya 65 och 69§§ av följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet
skall vidtaga de skyddsåtgärder, tåla begränsning av verksamhete:i och
iakttaga de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att
förebygga eller avhjälpa olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfattningen av åliggande enligt första stycket bedömes
med utgångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som
är i fråga och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet
skall vidtaga de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och
iakttaga de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att
förebygga eller avhjälpa olägenhet. Skyldigheten att avhjälpa olägenheter
kvarstår även efter det att verksamheten har upphört.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfattningen
av åligganden enligt första stycket bedöms med utgångspunkt i vad som är
tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som är i fråga och med beaktande av
säväl allmänna som enskilda intressen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid avvägningen mellan olika intressen skall särskild
hänsyn tagas till å ena sidan beskaffenheten av område som kan bli utsatt för
störning och betydelsen av störningens verkningar, ä andra sidan nyttan av
verksamheten samt kostnaden för skyddsåtgärd och den ekonomiska verkan i
övrigt av försiktighetsmått som kommer i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8a5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
från allmän synpunkt är särskilt angeläget att skydda ett vattendrag, en sjö
eller ett annat vattenområde mot förorening, får regeringen förklara
vattenområdet och angränsande marker som ett särskilt föroreningskänsligt område.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
från allmän synpunkt är särskilt angeläget att skydda ett mark- eller
vattenområde som är utsatt för miljöfarlig verksamhet, får regeringen förklara
området och dess närmaste omgivningar som miljöskyddsområde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ett sådant område skall regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, länsstyrelsen ge närmare föreskrifter om
skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt för verksamheter
inom området. Sådana föreskrifter innebär inte ändring i tidigare meddelade
tillståndsbeslut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1981:420, - Senaste lydelse 1984:912,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen fär i särskilda fall medge undantag från
föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap, rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande tiUämpning på
ledamot i koncessionsnämnden. Ledamot är dock icke jävig pä detii grund att han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/ vattendomstol
tagit befattning med ärende om samma miljöfarliga verksamhet som är under
prövning hos koncessionsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
annan myndighet än vat tendomstol tagit befattning med sådant ärende ulan att
fatta beslut varigenom ärendet avgjorts.</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap, rättegångsbalken om jäv mot domare gäller också ledamöterna i koncessionsnämnden.
En ledamot är dock inte jävig på den grunden att han i vattenmål har tagit
befattning med ärende om samma miljöfariiga verksamhet som är under prövning
hos koncessionsnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=285>
<tr>
<td valign=top align=left height=285 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan
om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. de
uppgifter, ritningar och tek<br>
niska beskrivningar som behövs för<br>
att bedöma den miljöfarliga verk<br>
samhetens beskaffenhet och om<br>
fattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en beskrivning av miljöeffekterna
såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan
medföra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag till de skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa
olägenheter från verksamheten och förslag till hur kontroll av verksamheten
bör ske,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en redogörelse för det samråd som
har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall
innehålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de uppgifter, ritningar och tekniska
beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfariiga verksamhetens
beskaffenhet och omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en beskrivning av miljöeffekterna
såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan
medföra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag till de skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa
olägenheter frän verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en redogörelse för det samråd som
har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökningen skall inges i det antal exemplar som
koncessionsnämnden anser behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfyller ansökningen inte vad som föreskrivs i första
stycket eller har den inte givits in i tillräckligt antal exemplar, skall
koncessionsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. I
föreläggandet får vite sättas ut. Efterkommer sökanden inte ett föreläggande,
får nämnden besluta att bristen skall avhjälpas på sökandens bekostnad eller,
om bristen är så väsentlig att ansökningen inte kan ligga till grund för
prövning av ärendet, avvisa ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har erforderligt samråd enligt 12 a § inte ägt rum, får
koncessionsnämnden vid vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som
behövs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse'</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 r</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i
16 kap, rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Särskild omröstning skall
ske beträffande frågor om tilllämpligheten av denna lag, förberedande
åtgärder och underställning enligt 16 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i
16 kap, rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Särskild omröstning skall
ske beträffande frågor om tilllämpligheten av denna lag, förberedande
åtgärder och underställning enligt 16 § eller 48 b § tredje stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Om regeringen lämnar tillstånd, kan regeringen
uppdraga ät koncessionsnämnden eller länsstyrelsen att fastställa närmare
villkor för tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om koncessionsnämnden lämnar tillstånd, får nämnden
överlåta åt en myndighet, som utövar tiUsyn enligt denna lag, att fastställa
villkor av mindre betydelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åsidosätter
någon villkor som har angivits i ett tillståndsbeslut och är avvikelsen
betydande, får koncessionsnämnden föreskriva nya eller strängare viUkor för
verksamheten eller förklara tillståndet förverkat och förbjuda fortsatt
verksamhet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillstånd enligt
denna lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. om
den som har sökt tiUstån<br>
det har vilselett tillståndsmyndig<br>
heten genom att lämna oriktiga<br>
uppgifter av betydelse för tillstån<br>
det,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när viUkor som gäller för verksamheten
åsidosatts i betydande mån eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det genom verksarhheten
uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse söm inte förutsågs när
verksamheten tiUäts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När förbud meddelas enligt första stycket, får
tillståndet återkallas helt eller delvis.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har tio
år förflutit från det att ett tillståndsbeslut har vunnit laga kraft, får
koncessionsnämnden föreskriva nya eller strängare viUkor för verksamheten
efter vad som är skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan dessförinnan får sådana</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
får, efter vad som är skäligt, ändra eller upphäva gällande villkor för en
miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor för den</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. när tio år förflutit från det att tillståndsbesh/tet
vann laga kraft,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1986; 1157,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vUlkor
föreskrivas av nämnden efter vad som är skäligt, om förhållandena i
omgivningen har ändrats väsentUgt eller om användningen av ny process- eller
reningsteknik i verksamheten skulle medföra en väsentlig förbättring från miljöskyddssynpunkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
särskilda skål föreligger, får nämnden efter utgången av den tid som anges i
första stycket även ompröva tillstånd att släppa ut avloppsvatten i ett visst
vattenområde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den
som har sökt tiUståndet har vilselett tUlståndsmyndig-heten genom att lämna
oriktiga uppgifter av betydelse för tiUståndet och ett förbud framstår som en
alltför ingripande åtgärd,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när
villkor som gäller för verksamheten åsidosatts på ett sätt som varit av mer än
ringa betydelse,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det
genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte förutsågs när
verksamheten tilläts och ett förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om en
från miljösynpunkt väsentligförbättring kan uppnås med användning av någon ny
processeder reningsteknik,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning avförorening
eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att
kontrollera verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ifall
som avses i första stycket 4 får koncessionsnämnden också besluta om andra
åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheten för framtiden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer genom miljöfarlig verksamhet betydande olägenhet
som icke förutsågs när tiUstånd lämnades, kan koncessionsnämnden meddela
föreskrift som är ägnad att förebygga eder minska olägenheten för framtiden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
tiUstånd att släppa ut avloppsvatten i ett visst vattenområde får, om det
finns särskUda skäl, omprövas av koncessionsnämnden när tio år förflutit från det
att tillståndsbeslutet vann laga kraft.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga som
avses i 23-25 § prövas efter framställning av statens naturvärdsverk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor
som avses i 23-25 § prövas efter framställning av statens naturvärdsverk.
Skall frågan prövas av länsstyrelsen, får den tas upp av länsstyrelsen utan
någon särskild framställning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, får koncessionsnämnden vid
tillämpningen av 24,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, får koncessionsnämnden vid
tillämpningen av 24 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25, 27
eller 29 § andra stycket inte avvika väsentligt från villkoret utan att
regeringen har medgivit det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första stycket 1 eller4-7, 25 §, 27 § eller 29 § andra
stycket inte avvika väsentligt frän villkoret utan att regeringen har medgivit
det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:136.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 a</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens
beslut om villkor eller föreskrifter enligt 23-25, 27 § eller 29 § andra
stycket andra meningen har samma verkan som ett tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 § första eller tredje stycket
får nämnden efter vad som är skäligt ompröva beslut varigenom villkor har
upphävts eller mildrats enligt 27 §, även om tio år inte har förflutit från
det att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens beslut om villkor eller åtgärder
enligt 24 §, 25 § eller 27 § eller 29 § andra stycket andra meningen har samma
verkan som ett tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 § första stycket / eller 25 §
fär nämnden / den mån det föranleds av prövningen ompröva beslut varigenom
villkor har ändrats, upphävts eller tUlkom-mit enligt 24 § första stycket 2-7
eller 27 §, även om tio år inte har förflutit från det att beslutet vann laga
kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=194 height=145>
<tr>
<td valign=top align=left height=145 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvärdsverk och länsstyrelserna utövar
tillsynen över miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverket har den centrala tillsynen, samordnar
länssty-, relsernas tillsynsverksamhet och lämnar vid behov bistånd i denna
verksamhet. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk, länsstyrelserna samt miljö- o,ch
hälsoskyddsnämnderna utövar tillsynen över miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har den centrala tillsynen, samordnar
tillsynsverksamheten och lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarUg
verksamhet som kräver tillstånd enligt 10 § eller som utövas av försvarsmakten.
Miljö-och hälsoskyddsnämnden utövar den lokala tillsynen över övrig miljöfarlig
verksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra samt
med sådana statliga och kommunala organ som har att utöva tillsyn i särskilda
hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för
tillsynsverksamheten. Det åligger tillsynsmyndigheterna att verka för att
överträdelser av denna lag beivras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig
är skyldig att utöva kontroll av verksamheten. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar miljöfarUg verksamhet som omfattas av
tillstånd enligt denna lag skall vaije år avge en särskild miljörapport till
länsstyrelsen eller till miljö- och hälsoskyddsnämnden, om nämnden är
tUlsynsmyndighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I miljörapporten skall de åtgärder redovisas som
vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet och resultaten av
dessa åtgärder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om denna redovisning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten får förelägga en tillståndshavare som
underlåtit att avge en miljörapport att fullgöra sin skyldighet. 1 beslut om
föreläggande får tillsynsmyndigheten sätta ut vite.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 §"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag, får en tillsynsmyndighet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>denna lag, får en tillsynsmyndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddela ett föreläggande om så-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela ett föreläggande om såda-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dant
försiktighetsmått eller förbud</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>na
försiktighetsmått eller förbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som behövs för att lagens bestäm-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som behövs för att lagen eller
före-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>melser
skall efterlevas, / brådskan-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skrifter som har meddelats med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de fall eller när del i övrigt finns</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stöd av den skall efterlevas,<br>
särskilda skäl får föreläggandet ges<br>
omedelbart och i andra fall först<br>
sedan det visat sig att rättelse inte<br>
kan vinnas genom råd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsbeslut enligt denna lag hindrar inte en
tillsynsmyndighet från att meddela sädana brådskande föreskrifter som är
nödvändiga till följd av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en tillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i
tillståndsbeslutet, får en tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta
rättelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf får en
tillsynsmyndighet sätta ut vite,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>43 §■</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om verksamheten vid en anläggning kan befaras vara
miljöfarlig, är innehavaren skyldig att pä begäran lämna en tillsynsmyndighet
behövliga upplysningarom anläggningen. En tillsynsmyndighet får förelägga
innehavaren att lämna sådana upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får förelägga Tillsynsmyndighet får
förelägga den som utövar verksamhet som den som utövar verksamhet som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1987:397,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1987:397,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IC</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=143>
<tr>
<td valign=top align=left height=143 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
befaras vara miljöfarlig att utföra för tillsynens fullgörande behövliga
undersökningar av verksamheten och dess verkningar. Tillsynsmyndighet kan i
stället, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan undersökning skall
utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse någon att göra
undersökningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan befaras vara miljöfarlig eller den som annars är
skyldig att avhjälpa olägenhet från sådan verksamhet att utföra för
tillsynens fullgörande behövliga undersökningar av verksamheten och dess verkningar.
Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan
undersökning skall utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse någon
att göra undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger den som utövar verksamheten att ersätta
kostnad för undersökning som avses i andra stycket andra meningen med belopp
som tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I beslut
om föreläggande enligt första och andra styckena får en tillsynsmyndighet
sätta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44a§''</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta åt miljö- och
hälsoskyddsnämnden att utöva fortlöpande tillsyn enligt denna lag. Sker sådan
överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om tillsynsmyndighet gälla även miljö-
och hälsoskyddsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av
försvarsmakten får inte utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta åt miljö- och
hälsoskyddsnämnden att utöva å-dan fillsyn som annars ankommer på
länsstyrelsen. Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av
försvarsmakten får dock inte överlåtas åt miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en kommun gjort framställning om överlåtelse av
tillsynen enligt första stycket och finner länsstyrelsen att överlåtelse inte
bör ske i enlighet med framställningen, skall länsstyrelsen, om kommunen begär
del, med eget yttrande överlämna ärendet till regeringens avgörande.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45
§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med
uppsåt eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sädana
bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåter att
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1987:397, ' Senaste lydelse 1987:397,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som med uppsåt eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sådana
bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåter att
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter
villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 a § andra stycket, 18 §
första stycket, 19—21 §, 21 a § andra stycket, 23-25 §, 27 §, 29 § andra
stycket eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
iaktta föreläggande som har meddelats med stöd av 43 § första stycket eller
andra stycket första meningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ansökan eller
annan handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter
rörande ett förhållande av betydelse för prövning av en fräga om tillstånd
eller för tillsynen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ ringa faU döms inte till ansvar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3, åsidosätter
beslut, villkor eller<br>
föreskrifter som meddelats med<br>
stöd av 8 a § andra stycket, 18 §<br>
första stycket, 19-21 §, 21 a § and<br>
ra stycket, 24 §, 25 §, 27 §, 29 §<br>
andra stycket, 38 a §, 38 b § andra<br>
stycket eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4, underlåter
att iaktta föreläg<br>
gande som har meddelats med stöd<br>
av 43 § första stycket eller andra<br>
stycket första meningen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5, i
ansökan eller annan handling<br>
som avges enligt denna lag eller en<br>
ligt föreskrift som har meddelats<br>
med stöd av lagen lämnar vederbö<br>
rande myndighet oriktiga uppgifter<br>
rörande ett förhållande av betydel<br>
se för prövning av en fråga om till<br>
stånd eller för tillsynen,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>döms,
om gärningen inte är ringa, till böter eller fängelse i högst två år. Har
brottet begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av väsentUg betydelse från
miljöskyddssynpunkt, döms till fängelse i högst två</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till
ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligt första stycket döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48 §«</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut
enligt denna lag får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen, om beslutet
har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden, och hos regeringen, om beslutet
har meddelats av länsstyrelsen, koncessionsnämnden eller statens
naturvårdsverk. Dock överklagas beslut om ersättning för kostnader enligt 14 §
femte stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket eller beslut omförbud
vid vite enligt 51 § hos kammarrätten genom besvär. Om klagan över beslut i
frågor om miljöskyddsavgift finns särskilda bestämmelser i 59—62 §§.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte något annat framgår av andra — femte styckena, får
beslut enligt denna lag överklagas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
länsstyrelsen, om beslutet har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
koncessionsnämnden, om beslutet har meddelats av statens naturvårdsverk eller
länsstyrelsen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. hos regeringen, om beslutet<br>
har meddelats av koncessions<br>
nämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens beslut i ett dit överklagat ärende får
inte överklagas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'* Senaste lydelse 1984:912,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket får överklaga</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut i frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslut som har meddelats i frågor</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som avses i 8 a § andra och tredje</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
tillstånd och i frågor som avses</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>styckena får överklagas hos rege-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i 8 a § andra eller tredje styckena,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40, 41
§§ eller 43 § andra stycket.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Beslut i fråga om ersättning för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt att överklaga beslut som har</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnader enligt 14 § femte stycket<br>
meddelats i frågor om tillstånd och . andra meningen eller 43 § tredje<br>
i frågor som avses i 8 a § andra</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>stycket eller beslut i fråga om for<br>
eller tredje styckena har också</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>bud vid vite enligt 51 § får överkla-<br>
kommuner och sådana lokala ar-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gas hos kammarrätten,<br>
betstagarorganisationer som orga-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Särskilda bestämmelser om över-<br>
niserar arbetstagare i den verksam-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>klagande av beslut i frågor om<br>
het som avses med beslutet.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>miljöskyddsavgift finns i 59—62 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk får överklaga beslut som har
meddelats i frågor om tUlstånd och i frågor som avses 18 a § andra eller tredje
stycket, 40 §, 41 § eller 43 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt att överklaga beslut som har meddelats i frågor om
tUlstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styckena har också
kommuner och sådana lokala arbetstagarorganisationer som organiserar
arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden skall i ett överklagat ärende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. hålla sammanträde eller be<br>
siktning, om det behövs för utred<br>
ningen i ärendet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. ge de statliga och kommunala<br>
myndigheter som har ett väsentligt<br>
intresse att bevaka i frågan tillfälle<br>
att yttra sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På nämndens handläggning i övrigt av överklagade ärenden
tillämpas också 11 och 12 §§, 14 § tredje-femte styckena och 15 §. Till
sammanträde eller besiktning skall nämnden kalla klaganden och andra parter
samt de statliga och kommunala myndigheter som har ett väsentligt intresse att
bevaka i frågan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden skall med<br>
eget yttrande överlämna ett över<br>
klagat ärende till regeringens prov-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning,
om omständigheterna är sådana som anges i 6 § andra stycket, om ärendet på
annat sätt rör en fråga av särskUd vikt eller om statens naturvårdsverk begär
det.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52 § En
särskild avgift (miljöskyddsavgift) skall utgå, om en föreskrift som avses i
45 § första stycket 1-3 har överträtts och överträdelsen har medfört ekonomiska
fördelar för den som utövar den miljöfariiga verksamheten, I ringa fall skall
ingen avgift utgå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften tillfaller staten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild avgift (miljöskyddsavgift) skall betalas, om
en överträdelse som avses i 45 § första stycket 1 -3 har skett och
överträdelsen har medfört ekonomiska fördelar för den som utövar den
miljöfarliga verksamheten, 1 ringa fall skall ingen avgift betalas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=157>
<tr>
<td valign=top align=left height=157 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förfarandet vid koncessionsnämndens prövning av frågor om miljöskyddsavgift
gäller utöver föreskrifterna i 56 och 57 §§ denna lag vad som föreskrivs i
3-6 §§, 8-26 §§, 29 §, 30 §, 31 § första stycket, 32 §, 38 §, 39 § och 41-53
§§ förvaltningsprocesslagen (1971:291), Därvid skall vad som sägs om rätten
och länsrätt gälla koncessionsnämnden.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förfarandet vid koncessionsnämndens prövning av frågor
om miljöskyddsavgift gäller utöver föreskrifterna i 56 och 57 §§ denna lag vad
som föreskrivs i 3-6 §§, 8-26§§, 29 §, 30§, 31 § första stycket, 32 § och
38-53 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291), Därvid skall vad som sägs om
rätten och länsrätt gälla koncessionsnämnden, / stäUet för de i 40 § nämnda
lag angivna högsta vitesbeloppen får koncessionsnämnden bestämnia beloppen
till högst femtiotusen respektive etthundratusen kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens beslut om miljöskyddsavgift eller om
kvarstad till säkerställande av anspråk på sådan avgift verkställs som domstols
dom eller beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskadeförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
ersättning i vissa fall till den som har lidit skada enligt miljöskadelagen
(1986:225) skaU det finnas en försäkring (miljöskadeförsäkring) med viUkor som
har godkänts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den
som utövar verksamhet som enligt denna lag eller enligt föreskrifter</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1987:397,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har meddelats med stöd av lagen kräver tillstånd eller
anmälan skall bidra tUl försäkringen med belopp som framgår av tabeller som
har godkänts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Beloppen skall betalas i förskott för kalenderår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från miljöskadeförsäkringen betalas, enligt vad som
närmare anges i försäkringsvillkoren, ersättning till skadelidande för sådan
person- eller sakskada som avses i miljöskadelagen (1986:225)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den
skadelidande har rätt till skadestånd enligt miljöskadelagen men inte kan få
skadeståndet betcdt eller rätten att kräva ut skadeståndet är förlorad,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det
inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om bidrag till miljöskadeförsäkringen inte har betalats
inom trettio dagar efter anmaning, skall försäkringsgivaren göra anmälan tiU
tillsynsmyndigheten om betalningsförsummelsen. Tillsynsmyndigheten får
förelägga den betalningsskyldige vid vite att fuUgöra sin skyldighet. Ett
sådant föreläggande får inte överklagas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna i 65 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter för myndighets verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får föreskriva om avgifter för myndighets verksamhet enligt denna lag. Regeringen
får överlåta åt kommunen att meddela föreskrifter om sådana • avgifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Denna lag träder i kraft, i fräga om 8 a § den Ijanuari 1989 och i
övrigt den Ijuli 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bidrag enligt 65 § skall för del andra halvåret 1989 betalas före den
1 september 1989,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:72.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i brottsbalken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 13 kap, 9 § brottsbalken skall ha
följande lydel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>se.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begår
någon av grov oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas
för vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst två
är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 8
a § döms för vållande till miljöstörning till straff som anges i första
stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begår någon av oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8
§, skall han dömas för vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller
fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som av
oaktsamhet begår en gärning som avses i 8 a § döms för vållande till
miljöstörning till straff som anges i första stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1987/88. I samt. Nr 85</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i hälsoskyddslagen (1982: 1080)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om hälsoskyddslagen (1982;
1080)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 23 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §,
av följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmepumpsanläggningar skall inrättas och användas så att
sanitär olägenhet inte uppkommer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark,
ytvatten eller grundvatten får inrättas endast efter anmälan tiU miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanhär
olägenhet, får kommunen föreskriva att det skall fordras tUlstånd av nämnden
för inrättande av en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av
denna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan eller tillstånd enligt andra stycket fordras inte
om värmepumpsanläggningen kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen
(1969:387) eller vattenlagen (1983; 291).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden gäller i
fem år men förfaller om arbetet med anläggningen inte har påbörjats inom två
år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 7 § andra stycket eller 12 § eller mot en föreskrift som meddelats
med stöd av denna lag samt den som inte uppfyller villkor som meddelats med
stöd av 14 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till böter
döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket, 7 a §
andra stycket eller 12 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av
denna lag samt den som inte uppfyller villkor som meddelats med stöd av 14 §,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvar
enligt första .stycket inträder ej om ansvar för gärningen kan ådömas enligt
brottsbalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli
1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälningsplikt enligt 7 a § andra
stycket gäller även värmepumpsanläggningar som inrättats eller påbörjats före
ikraftträdandet. Anmälan skall göras snarast, dock senast inom tre månader från
ikraftträdandet.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3, Föreskrifterna i 2
gäller inte anläggningar som miljö- och hälsoskydds- Prop. 1987/88: 85
nämnden har fått kännedom om genom en anmälan eller en ansökan enligt
hälsoskyddslagen (1982: 1080) eller miljöskyddslagen (1969:387) eller enligt
bestämmelser som meddelats med stöd av dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976: 1054) om svavelhaltigt
bränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1976; 1054) om svavelhaltigt bränsle skall ha
följande lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar får regeringen i fråga om
fossilt bränsle som innehåller svavel meddela föreskrifter som gäller
förbränning, handel, överlåtelse eller import och som är påkallade från
miljöskyddssyn punkt eller annan allmän synpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar får regeringen i fråga om
bränsle som innehåller svavel meddela föreskrifter som gäller förbränning,
handel, överlåtelse eller import och som är påkallade från
miljöskyddssynpunkt eller annan allmän synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen får överlåta åt
förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela föreskrifter som avses i första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Miljö-
och energidepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Johansson, Lindqvist, G, Andersson, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Dahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om miljöpolitiken inför 1990-talet 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
min föredragning lämnar jag en samlad redovisning av inriktningen av
miljöpolitiken inför 1990-talet,Det är första gången som en sådan samlad
redovisning lämnas. Miljöarbetet är till sin karaktär långsiktigt och griper på
olika sätt in i flertalet sektorer i samhället. Mina ställningstaganden och
förslag bygger på den kunskap som finns tillgänglig i dag. Nya problem och
möjligheter till åtgärder identifieras allteftersom kunskapen om tillståndet i
miljön förbättras och den tekniska utvecklingen fortskrider. Jag avser därför
att senare följa upp och föra vidare de frågor som jag nu kommer att behandla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvården
intar av tradition en central roll i miljöarbetet. Jag lämnar en utförlig
redovisning av aktuella frågor om naturtesurser och naturvård. Under senare är
har skyddet av miljön från olika slag av föroreningar kommit i fokus, I det
följande behandlar jag fortsatta åtgärder mot luftföroreningar och försurning.
Ett antal nya åtgärdsområden definieras också. Dessa är åtgärder mot
havsföroreningar, skyddet av ozonskiktet samt åtgärder mot miljöskador.
Miljöskyddets regelsystem och organisation behandlas, liksom det viktiga
internationella samarbetet på miljöområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturtesurs-
och miljökommittén (Jo 1978:01) har avlämnat betänkandet (SOU 1983:56)
Naturresursers utnyttjande och hävd, Betäkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
generaldirektör Allan Johansson avlämnade i augusti 1986 betänkandet (Ds Jo
1986:4) Våra naturvärdsobjekt. Förvaltning, skötsel, ekonomi. En sammanfattning
av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk har till regeringen i mars 1987 slutredovisat uppdraget att
utreda de svenska fjällområdenas planmässiga användning inom ramen för modern
naturvärd, den s, k, ijällutredningen. Materialet redovisas i naturvårdsverkets
utredning Naturvård i Qällen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvärdsverk har till regeringen överlämnat framställningar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med förslag om dels
utvidgningar av nationalparkerna Ängsö, Blå Jung- Prop. 1987/88:85 frun.
Gotska Sandön och Sånfjället, dels medgivande till visst intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>För att följa upp handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurningen
har regeringen givit staters naturvårdsverk i uppdrag att utreda frågan om
avgasrening för lätta och tunga lastbilar resp, bussar. Naturvårdsverket
redovisade uppdraget i mars 1987. I rapporten Lastbilar, bussar och renare luft
föreslår verket att vissa bestämmelser införs beträffande avgasreningskrav för
sådana fordon. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 4.1 fogas
sammanfattningen i verkets rapport. Rapporten har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
bör fogas till protokollet som bUaga 4.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
att utarbeta ett konkret handlingsprogram för minskade kväveoxidutsläpp från
förbränningsanläggningar aviserades i handlingsprogrammet mot luftföroreningar
och försurningen att naturvårdsverket och statens energiverk skulle få ett
gemensamt utredningsuppdrag. Efter ett sådant uppdrag av regeringen redovisade
verken sina förslag i januari 1987 i rapporten Mindre kväveoxider från
förbränning. Som bilaga 4.3 till protokollet i detta ärende bör fogas kapitel
11 Slutsatser och förslag till handlingsprogram i verkens rapport. Rapporten
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 4.4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvärds verk inkom i september 1987 till regeringen med en rapport benämnd
Aktionsplan 87 mot luftföroreningar och försurningen. Rapporten innehåller en
uppföljning av handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurningen.
Syftet är att redovisa de insatser som har gjorts, ge en bild av
försurningsläget och behoven av åtgärder samt lämna förslag till ett fortsatt
åtgärdsprogram inkl, resurser. Rapporten har utarbetats av naturvårdsverket i
samarbete med socialstyrelsen, riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen,
statens energiverk, statens industriverk, fiskeristyrelsen, skogsstyrelsen och
statens livsmedelsverk. En sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet
som bilaga 4.5. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet som bilaga 4.6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk och naturvårdsverket inkom i november 1987 med en kompletterande
skrivelse med förslag till skärpta utsläppsnormer för anläggningar där fossila
bränslen som olja eller kol förbränns. Avsnittet Sammanfattande slutsatser och
förslag i skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 4.7.
Även denna skrivelse har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet som bilaga 4.8.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog i juni 1986 åt riksantikvarieämbetet att utarbeta ett<br>
förslag till handlingsprogram för åtgärder för att minska skadeverkningar<br>
na av luftföroreningar och försurning på kulturminnen och i kulturmiljöer.<br>
Ämbetet överlämnade sitt förslag till ett sådant handlingsprogram till rege<br>
ringen ijuni 1987, Efter samråd med statsrådet Göransson fär jag anmäla<br>
att hans förslag till handlingsprogram mot luftföroreningarnas effekter i<br>
dessa avseenden kommer att redovisas i den proposition om kultur-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljövård
som avses föreläggas vårriksdagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
inkom naturvärdsverket i november 1987 med den redovisning Prop. 1987/88:85
av utsläppen av försurande ämnen m. m, som verket har regeringens uppdrag att
göra årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min behandling av skärpta avgaskrav på fordon kommer
jag även att ta upp introduktionsplanen för alternativa drivmedel och
motoralkoholkommitténs förslag (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle.
Förslaget har remissbehandlats. En sammanfattning av kommitténs förslag och
inkomna remissyttranden bör fogas till protokollet som bilaga 4,9,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lägesredovisning beträffande introduktionsplanen för
alternativa drivmedel bör fogas till protokollet som bilaga 4,10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk har i samarbete med berörda
myndigheter m. fl, utarbetat ett förslag till en aktionsplan mot
havsföroreningar, som överlämnades till regeringen i maj 1987, Planen
innehåller en sammanställning av nuvarande kunskap om föroreningssituationen i
de hav som omger Sverige och belastningen av olika föroreningar från dels
Sverige, dels andra länder. Planen innehåller förslag till åtgärder för att
minska utsläppen av framför allt svårnedbrytbara organiska ämnen, metaller och
närsalter. Åtgärderna berör industrin, kommunerna och jordbruket. Planen innehåller
också förslag om fortsatt arbete i internationella organ. Dessutom behandlar
planen behovet av fortsatt forskning och övervakning av tillståndet och
förändringarna i havsmiljön. En översiktlig beräkning av kostnaderna för
föreslagna åtgärder har gjorts av naturvårdsverket. En sammanfattning av
naturvårdsverkets förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
5.1. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och
en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga
5.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog i december 1985 åt statens
naturvårdsverk att fullgöra ett tidigare åt dåvarande produktkontrollnämnden
lämnat uppdrag att följa utvecklingen vad gäller användningen av CFC i Sverige,
Med CFC avses halogenerade klorfiourkarboner (eng, chlorofluorocarbons, CFC;
ofta också kallade freoner efter ett av många handelsnamn på dessa ämnen).
Verket skulle bl, a, redovisa vilka åtgärder som på kort resp, lång sikt är
möjliga att vidta för att minska användningen och utsläppen av CFC i Sverige
samt möjligheterna att inom olika användningsområden ersätta CFC med andra ämnen,
I maj 1987 överlämnade naturvårdsverket sin slutrapport till regeringen.
Rapporten har remissbehandlats och notifierats i GATT och EFTA enligt Sveriges
internationella åtaganden angående tekniska handelshinder. En sammanfattning av
naturvårdsverkets rapport samt en förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bUaga 6.1 resp. 6.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund
överlämnade i maj 1987 ett av dem gemensamt utarbetat program för begränsning
av CFC-användningen och CFC-utsläppen, Programmet bygger på frivilliga
åtaganden av de kommersiella användarna. Programmet har remissbehandlats.
Programmet och remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 6.3 resp. 6.4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund har dessutom i en promemoria i
december 1987</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ytterligare
utvecklat sin syn på hur ett avvecklingsprogram för Prop. 1987/88:85
CFC-användningen i Sverige skall kunna genomföras. Företaget Dow Chemical AB
har vidare i en skrivelse i februari 1988 redovisat sin syn på möjligheterna
att i sin'verksamhet avveckla användningen av CFC, Promemorian och skrivelsen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 6.5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med de nationella svenska åtgärderna har frågan om åtgärder för att skydda
ozonskiktet varit föremål för ett intensivt internationellt arbete. Detta har
bl, a, resulterat i det s. k. Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned
ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Jag avser att i min föredragning ta upp bl, a, frågan om godkännande
av Montrealprotokollet, Den engelska protokollstexten och en översättning till
svenska av den bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende säsom bilaga
6.6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 27 juni 1985 tillkallade dåvarande chefen
för jordbruksdepartementet en kommitté för att utreda hur ett fondsystem för
kostnader för återställningsätgärder och ersättning vid miljöskador borde vara
uppbyggt. Kommittén antog namnet miljöska-defondutredningen (ledamöter numera
generaldirektören Arne Kardell, ordförande, samt riksdagsledamöterna Arne
Andersson i Gamleby, Britta Hammarbacken, Ivar Virgin och Berit Löfstedt),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
avgav i maj 1987 betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond. Betänkandet har
remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av betänkandet som
bilaga 7:1, de lagförslag som lagts fram i betänkandet som bilaga 7:2, samt en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
som bilaga 7:3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (SOU 1983:20) Bättre miljöskydd II har miljöskyddsutredningen
(ledamöter f, d, vattenrätvsdomaren Lennart af Klintberg, ordförande, numera
generaldirektören Kjell A. Mattsson, riksdagsledamöterna Per Olof Håkansson och
Maj-Britt Theorin, samt förutvarande riksdagsledamöterna Tage Adolfsson,
Lars-Åke Larsson och Torkel Lindahl) lämnat förslag till ändringar i
miljöskyddslagen (1969:387) avseende bl,a, återställningsåtgärder. En
sammanfattning av utredningens betänkande i hithörande delar samt motsvarande
lagförslag i betänkandet och yttranden från remissinstanserna bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 7:4, 7:5 resp. 7:6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landshövdingen
Sven Heurgren avlämnade i september 1987 betänkandet (SOU 1987:32) För en
bättre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
innehåller en genomgång av nuvarande organisation samt<br>
arbetsfördelning och samverkan mellan olika parter på miljöskyddsområ<br>
det. Behovet av miljömedvetande, miljöhänsyn och förebyggande<br>
miljövårdsarbete betonas. Betänkandet presenterar förslag som främst<br>
syftar till att förbättra miljöskyddslagens tillämpning såväl från organisato<br>
risk synpunkt som med hänsyn till behovet av effektiva sanktioner. För<br>
slag till ökade resurser för miljöskyddsarbete presenteras tillsammans med<br>
ett förslag till finansiering. Dessutom behandlar betänkandet frågor om<br>
kunskapsförsörjning och miljöforskning. En sammanfattning av betänkan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
10:1. De lagförslag Prop. 1987/88:85 som lagts fram i betänkandet bör fogas
till protokollet som bilaga 10:2. Betänkandet har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
bör fogas till protokollet som bilaga 10:3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en inom jordbruksdepartementet upprättad
departementspromemoria (Ds Jo 1985:3) Ändrad instansordning i
miljöskyddsärenden har lämnats förslag till sådan ändring. Lagförslagen i
promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 10:4.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga
10:5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslöt den 28 januari 1988 att inhämta
lagrådets yttrande över inom miljö- och energidepartementet upprättade förslag
till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), lag om ändring i
brottsbalken och lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080). De remitterade
lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har den 17 februari 1988 yttrat sig över
lagförslagen. Yttrandet bör fogas till protokollet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min föredragning motsvarar avsnitten 4,4, 7, 8,5, 10,2,
10,3, 10,4, 10.5, 10,6, 10,11 samt 13 Specialmotivering protokollet från det
sammanträde då regeringen beslöt att inhämta lagrådets yttrande. Lagrådet har i
sitt yttrande i allt väsentligt godtagit lagförslagen. De erinringar som har
framställts är till övervägande delen av redaktionell art, I samband med att
jag behandlar de olika sakfrågor och de enskilda paragrafer som berörs av
yttrandet tar jag upp lagrådets synpunkter. Som kommer att framgå godtar jag
lagrådets förslag och förordar alltså vissa ändringar i de remitterade
förslagen. Vidare görs tillägg, som inte är av betydelse för lagförslagen, i de
delar i min föredragning som motsvarar remissprotokollet. Jag kommer även att
föreslå vissa ytterligare redaktionella ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har synpunkter och förslag till åtgärder förts fram
i skrivelser från organisationer, företag och enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min föredragning kommer jag att disponera på följande sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 2 behandlar jag inriktningen av miljöpolitiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 3 behandlar jag frågor om naturtesurser och
naturvård samt organisatoriska frågor som hör till naturvården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 4 behandlas förslag om åtgärder för att komma
till rätta med problemen med luftföroreningar och försurning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 5 behandlas förslag om åtgärder för att
åstadkomma en renare havsmiljö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsnitt 6 behandlas förslag om åtgärder för att skydda
ozonskiktet och avveckla användningen av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 7 behandlas förslag om åtgärder mot miljöskador
samt ett förslag till obligatoriskt försäkringssystem för miljöstörande
verksamheter. Vidare redovisas arbetet med ett förslag om att rena Dalälven,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 8 behandlas vissa övriga miljöskyddsfrågor, bl,
a, kemikalier, miljöfarligt avfall, rötslam, radon, regionala miljöfrågor,
vägtrafikbuller och värmepumpar,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 9 behandlas det internafionella miljösamarbetet
och ett förslag om inrättande av ett internationellt miljötekniskt institut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I avsnitt 10 behandlas
miljöskyddets regelsystem och hur de miljöskyd- Prop. 1987/88:85 dande
myndigheternas arbete bör organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 11 redovisar jag min syn på ekonomiska styrmedel på miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 12 redovisar jag vilka lagförslag som har upprättats och som jag
föreslär skall ingå i propositionen. Specialmotivering till lagförslagen lämnar
jag i avsnitt 13,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
hemställan pä andra punkter än de som avser anslagsfrågor föreligger i avsnitt
14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om anslag för budgetåret 1988/89 behandlas i avsnitt 15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>2
Miljöpolitikens inriktning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mina
ställningstaganden i sammandrag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Alla
samhällssektorer skall genomsyras av en ansvarsfull hus<br>
hållning med och omsorg om miljö- och naturresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• En
god miljö är en förutsättning för en fortsatt positiv välfärdsut<br>
veckling. De kostnader som kan uppstå för näringsliv och sam<br>
hälle måste ses i förhållande till de olägenheter och kostnader<br>
som skulle uppkomma om miljöförstöringen får tillåtas fortgå.<br>
Kostnaderna för uppkomna skador bör bäras av den som orsakar<br>
eller har orsakat skadorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Miljöarbetet
har på många områden gett goda resultat, men natu<br>
rens avtagande motståndskraft och nya miljöhot gör att arbetet<br>
måste vidareutvecklas. Miljöarbetet skall präglas av en helhets<br>
syn och långsiktighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• En
effektivare miljöorganisation och miljölagstiftning samt för<br>
djupade kunskaper om sambanden mellan miljöföroreningar och<br>
ekosystemens tålighet är viktiga förutsättningar för att väsentligt<br>
förbättra miljön. Verksamheter med miljöeffekter måste anpas<br>
sas till vad människor och naturen tål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige
måste ta en fortsatt aktiv del i det internationella miljö<br>
samarbetet. Sverige måste vara berett att på särskilt viktiga<br>
områden gä före och vara pådrivande. Det internationella miljö<br>
samarbetet mäste ske parallellt med arbetet här hemma,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Det fortsatta
miljöarbetet, utbildning och information m, m, ger<br>
en ökad miljömedvetenhet. Den ökade medvetenheten kan ge<br>
nom val av bl, a. livsföring och konsumtion få stor betydelse för<br>
en posifiv utveckling pä miljöområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.1
Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförstöringen
har på det globala planet skapat en överlevnadskris för mänskligheten, I
Sverige är hoten om skogsdöd och förgiftning av grundvattnet några skäl till
att miljön för många människor har blivit en av de viktigaste framtidsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöförstöringen har på
många områden gått så långt att många människor rent fysiskt kan förnimma dess
effekter. Jag tänker på dem som med oro finner att skogen inte längre verkar ha
samma motståndskraft mot alla de föroreningar som år efter år faller ned från
luften, på dem som finner att deras favoritsjöar inte längre ger någon fisk men
också på de många människor som får sin nattsömn förstörd av trafikbuller eller
som drabbas av sjukdomar beroende pä dålig arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett av skälen till att
effekterna av miljöföroreningarna nu tilltar är att motståndskraften mot olika
föroreningar i vissa fall är på väg att bU förbrukad. Vi har enligt min mening
nått en punkt där vi på ett helt annat sätt än fidigare är skyldiga att ta reda
på vilka långsikfiga effekter på miljön</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som kan
förväntas och att anpassa våra beslut på ett sådant sätt att vi får Prop.
1987/88:85 goda säkerhetsmarginaler. Hänsynen till miljön framstår därför som
en allt viktigare faktor vid olika typer av beslut. Den måste därför genomsyra
alla samhällssektorer. Olika verksamheter måste rymmas inom gränsen för vad
människan och naturen tål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens beslut att inrätta ett särskilt departement
med ansvar för miljöfrågorna är ett konkret uttryck för det allvar som måste
tillmätas dessa frågor. Det markeras ytterligare av att departementet har
givits en pådrivande och samordnande roll inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kompetens och handlingskraft som finns i den svenska
miljövårdsorganisationen har byggts upp under en längre period. Vi har sålunda
under de senaste decennierna fört en systematisk och aktiv miljöpolitik med
hjälp av bl. a. lagstiftning och organisatoriska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande miljövårdsorganisationen började byggas upp
under den senare delen av 1960-talet, Statens naturvårdsverk inrättades år 1967
och koncessionsnämnden för miljöskydd inrättades är 1969 för tillståndsprövning
av miljöstörande anläggningar, I samband med 1971 års parfiella
länsstyrelsereform fick länsstyrelsernas naturvårdsenheter en viktig roll i den
regionala utvecklingsplaneringen. År 1986 inrättades en särskild myndighet för
kemikaliefrågor, kemikalieinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan under 1900-talets böljan hade det tagits väsentliga
initiativ på bl, a. naturvårdens, vattenvårdens och hälsoskyddets områden.
Mycket av det kunnande och det engagemang som under årens lopp har kommit till
uttryck i miljöpolitiken kan sägas ha ett ideologiskt ursprung i den klassiska
naturvården. Dagens naturvård syftar ytterst till att bevara grunden för allt
levande. En förutsättning härför är bl, a, att artrikedom och mångfald kan
tryggas. Naturvården är således en viktig del i miljöpolitiken. Känslan för
naturen och det levande landskapet har alltid varit stark i Sverige, I vården
av miljön finns också en viktig kulturell dimension. Vi måste ta tiU vara de
värden i bebyggelse och landskap som skapats av tidigare generationer Uksom
också möjligheterna för vår egen generation att ge nya bidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I takt med tilltagande industrialisering och omvandling av
samhället har begreppet miljövård fått en mer omfattande innebörd.
Miljöpolitiken är i dag till stor del inriktad mot åtgärder för att förebygga
och begränsa föroreningen av luft, mark och vatten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag också framhålla att
arbetsmiljön är en viktig<br>
del av vår miljö och att sambandet mellan den yttre och inre miljön är<br>
starkt. Kampen för att skapa ett arbetsliv där människan inte behöver<br>
riskera sin hälsa har pågått i generationer. När det gäller arbetsmiljön togs<br>
vikfiga reforminitiativ i ett tidigt skede. Arbetarskyddsstyrelsen inrättades<br>
år 1972, För att ytterligare främja forskning, utbUdning och dokumentation<br>
inom området inrättades den Ijuli 1987 institutet för arbetsmiljöforskning.<br>
Även socialstyrelsen har en viktig roll i miljöarbetet. Styrelsen är central<br>
tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården och hälsoskyddet (miljöme<br>
dicinen). Statens miljömedicinska laboratorium (SML) bedriver långsiktig<br>
forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet inom den fysikaliska<br>
och kemiska miljömedicinen samt hälsovården.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftningen är ett viktigt styrmedel i miljöpolitiken.
De viktigaste Prop. 1987/88:85 lagarna på miljöområdet är naturvårdslagen
(1964:822), miljöskyddslagen (1969:387) och lagen (1985:426) om kemiska
produkter. Det arbete för en förbättrad hushållning med mark och vatten som
sker i samband med den fysiska riksplaneringen har kommit till uttryck i lagen
(1987; 12) om hushållning med naturresurser m, m. Även lagstiftningen pä andra
områden har varit viktig i detta sammanhang. Jag syftar på bl, a.
ädellövskogslagen (1984:119) samt på de s.k, hänsynsregler som numera ingår i
lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark och i skogsvärdslagen (1979:429),
I sammanhanget vill jag erinra om ett förslag till kulturminneslag som statsrådet
Göransson inom kort kommer att anmäla i en proposition om kulturmiljövård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om lagstiftning, organisation och resurser har
åtföljts av väsentliga insatser för bl, a, forskning och teknikutveckling.
Dessa insatser har varit av avgörande betydelse för möjligheterna att komma
till rätta med miljöproblemen. Genom ett omfattande reformarbete har vi lagt en
stabil grund på miljöpolitikens område. Arbetsmiljön har reformerats. För hushållning
med mark och vatten påbörjades en landsomfattande fysisk riksplanering som
lagt grunden för den nya naturresurslagstiftningen. Genom naturvårdslagen har
stora markområden säkerställts för rekreation och naturvård. Bl. a, har många
stränder skyddats frän exploatering, Till-ståndsplikt har införts för takt av
naturresurser som matjord, torv och grus. Ädellövskogen har fått ett bättre
skydd genom ädellövskogslagen. Möjligheterna att av naturvårdsskäl begränsa
större skogsavverkningar har förbättrats genom en särskild hänsynsregel i
skogsvärdslagen. Industriell verksamhet prövas enligt miljöskyddslagen innan
ny- eller ombyggnad får ske. En omfattande utbyggnad av reningsanordningar för
att minska utsläppen till vatten och luft har genomförts. Ett program för
begränsning av svavelhalten i eldningsolja har också genomförts, liksom bestämmelserom
obligatorisk avgasrening och minskad blyhaiti bensin, DDT och vissa andra
klorerade kolväten har förbjudits och ett omfattande program för
omhändertagande av kemiskt avfall har genomförts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä många områden har den ansvarsfördelning som råder i
vårt land mellan samhällsinstitutioner och näringsliv effektivt bidragit till
att skapa förutsättningar för en ökad hänsyn till miljön. Jag har med stor
tillfredsställelse noterat att såväl näringslivets organisationer som enskilda
företag nu bedriver ett intensivt arbete för att formulera särskilda
miljöprogram för sin verksamhet, I miljöarbetet deltar också de fackliga
organisationerna som ofta har ett omfattande engagemang och sakkunskap i frågor
som rör den inre och yttre miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det intensiva miljöarbetet har på många olika områden gett
goda resultat<br>
bl, a, genom minskade industriella utsläpp av olika miljöstörande ämnen.<br>
Det är ett ofta förbisett faktum att de svenska utsläppen av svaveldioxid till<br>
luften trots en starkt ökad produktion har minskat med ca 70 % sedan<br>
början av 1970-talet, Samma positiva utveckling kan noteras för många<br>
andra ämnen. Det gäller t, ex, utsläppen av stoft, kolväten, kvicksilver,<br>
kadmium och bly som har minskat kraftigt sedan 1960-talets slut fram till i<br>
dag,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra insatser hittills ger oss dock ingen anledning att
slå oss till ro. Bl, a, Prop. 1987/88:85 är det viktigt att slå fast att våra
egna insatser inte är tillräckliga för att minska hoten i Sverige, Det kan
illustreras med beräkningar som visar att även om svavelutsläppen i Sverige
lill mitten av 1990-talet skulle minska med 85 % blir minskningen av det totala
svavelnedfallet kanske bara ca 35%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nyss har sagt om att motståndskraften mot olika
föroreningar och miljögifter i många fall är pä väg att minska gör -tillsammans
med uppkommande nya hot mot miljön- att miljöpolitiken mäste vidareutvecklas
om människors rätt till en god miljö skall kunna tryggas. Vi står inför en
gigantisk utmaning när det gäller att hejda en på många områden hotande
utveckling. Kommande generationers tillgång till en god miljö är beroende av
att vi lyckas lägga grunden för en uthållig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de särskilt allvarliga, rentav livsavgörande, hoten
mot miljön märks risken för långsiktig klimatförändring till följd av utsläpp
av bl, a, koldioxid samt nedbrytningen av stratosfärens ozonskikt, beroende på
främst utsläpp av s, k, freoner (klorfiuorkarboner, CFC) och haloner. Dessa
globala miljöhot kan undanröjas bara om en internationell enighet nås om en strategi
för hur de skall minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikaliekontrollen är en del av miljöarbetet. Den skall
syfta till att få en sådan användning av kemikalier att hälsa och miljö inte
skadas, Hälso-och miljöaspekterna måste beaktas både vid yrkesmässig användning
och vid konsumentbruk av olika produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland andra allvarliga miljöhot med internationella
dimensioner märks försurningen, som i många länder har fört med sig bl, a,
allvarliga rubbningar i levnadsbetingelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försämrade produktionsbetingelser i både mark och vatten
kan komma att påverka såväl råvarutillgången för främst skogsindustrin som
kvaliteten på våra livsmedel. Stora aktuella miljöfrågor är även föroreningen
av hav och grundvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de exempel på allvarliga miljöfrågor som jag här har
gett framgår tydligt att det internationella miljösamarbetet har en
utomordentligt stor betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige spelar en aktiv och pådrivande roll i det
internationella miljösamarbetet. Världsmiljökonferensen år 1972 i Stockholm
våren startpunkt av strategisk betydelse för detta arbete, Sverige föreslog vid
1987 års generalförsamling att en ny världsmiljökonferens bör övervägas och
förklarade sig i det sammanhanget vara berett att stå som värd för en sådan
konferens, om det är ett allmänt önskemål bland andra FN-stater,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra erfarenheter är att det internationella miljöarbetet
måste drivas med konsekvens och uthållighet. Exempel på frågor som pä svenskt
initiativ har drivits till resultat är åtgärder mot försurning och insatser
för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen som t, ex,
DDT, PCB och CFC, Arbetet med att ta fram vetenskapliga och tekniska
beslutsunderlag i kombination med agerande i ett stort antal internationella
organisationer är i hög grad långsiktigt. Resultaten får ofta bedömas i ett tidsperspektiv
av flera decennier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Numera har 21 stater skrivit under protokollet om en
30-procentig</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minskning
av svavelutsläppen mellan åren 1980 och 1993, Flera länder har Prop. 1987/88:85
gjort åtaganden som går längre. Men det räcker inte för att nå ned till en
tolerabel nivå, Sverige kommer därför att gå vidare med att i de internationella
förhandlingarna föreslå ytterligare utsläppsminskningar. Förhandlingar om
minskade utsläpp av kväveoxid har påbörjats. Målet är att komma ned till en
nivå som motsvarar vad människan och naturen tål. Som ett första steg
eftersträvas att utsläppen äv kväveoxider skall minska med 30 % fram till är
1995, Jag kommer strax att presentera strategin för programmet mot
luftföroreningar och försurning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med miljöfrågorna har lärt oss att det internationella och det nationella
arbetet måste gå hand i hand. Om så sker, finns det ocksä enligt min mening
goda förutsättningar för att en målmedveten kamp mot miljöhoten skall ge
resultat. Allt fier länder i världen har t, ex, fått en ökad insikt om allvaret
i miljöproblemen. Vi har också i dag en vida större samlad kunskap än tidigare
om hur ekosystemen påverkas av olika föroreningar. Särskilt i industriländerna
finns det en stor potential för utveckling av ny, miljövänlig teknik. Ökade
kunskaper och ett stärkt ökande miljömedvetande är faktorer som kan få stor
betydelse för en positiv miijöutveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vär
generation riskerar att förbruka resurser i en omfattning som kan hota
mänsklighetens framtida försörjning. Det är därför enligt min mening viktigt
att slå fast att en ekonomiskt gynnsam utveckling i ett långsiktigt perspektiv
förutsätter en miljö som kan svara för en uthållig produktion av livsnödvändiga
näringsämnen och andra nyttigheter och som kan utgöra acceptabla livsmiljöer
för både människor, djur och växter. Vi mäste också -liksom andra
industriländer- anpassa våra krav och verksamheter så att den tredje världens
länder får reella utvecklingsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöproblem
kan långsiktigt undvikas endast om de förebyggs. Det är i de allra fiesta fall
dyrare att vidta åtgärder som framtvingas i efterhand. Jag vill till detta foga
att kostnader för miljöskydd m, m, inte får begränsas till att gälla enbart
direkta kostnader i samband med konkreta investeringar. Även avsaknaden av
eller uppskjutandet av insatser bör mänga gånger beaktas i
kostnadsbedömningarna. De kostnader för nödvändiga miljöåtgärder som kan
uppstå för näringsliv och samhälle måste ses i förhållande till de olägenheter
och kostnader som skulle uppkomma om miljöförstöringen skulle tillåtas fortgå.
Kostnaderna för att minska miljöskadorna och åtgärda redan uppkomna skador bör
bäras av den som orsakar eller har orsakat skadorna. Den som bedriver
miljöfarlig verksamhet skall vidare svara för kostnaderna för .sådana
miljöskyddsåtgärder som föreskrivs av miljöskyddsmyndigheterna. Statliga bidrag
är inte aktuella annat än i undantagsfall. Denna princip - Polluter
Pays-Principle, PPP- lades ursprungligen fast vid OECD:s rädsmöte år 1972,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En avgörande faktor för
fortsatt framgångsrika insatser är en effektiv<br>
miljövärdsorganisation. För att få ett bra underiag inför fortsatta beslut på<br>
detta område bemyndigade regeringen mig att tillsätta utredningen om<br>
miljövårdens organisation. Utredningens betänkande (SOU 1987:32) För<br>
en bättre miljö utgör ett viktigt underlag för mina överväganden rörande<br>
organisationsfrågor inom i första hand miljöskyddsområdet. Jag har vidare<br>
tagit initiativ till en översyn av naturvårdsverkets verksamhet. Även kemi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kalieinspektionens
hittiUsvarande verksamhet utvärderas. Inom natur- Prop. 1987/88:85
vårdsområdet redovisar jag en översyn av naturvårdsförvaltningens organisation.
Jag avser slutligen att föreslå regeringen att en översyn görs av
naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att miljöarbetet skall bli framgångsrikt är det vikfigt att alla tar sitt
ansvar. Det är således inte bara de beslut som fattas av samhällsorgan och
företag som fär betydelse för miljön. Även folkrörelserna och andra ideella
organisationer har en viktig roll. Deras insatser har verksamt bidragit till
att miljövårdens positioner har kunnat flyttas fram. Jag vill också framhålla
att ett ökat miljömedvetande genom den enskilde medborgarens livsstil,
konsumtionsval och handlande i övrigt har en stor betydelse i arbetet för en
bättre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny inriktning av det miljöpolitiska arbetet bör utgöra en väl avvägd
kombination av akuta och mera långsiktiga eller strukturella insatser. För
vissa regioner behövs särskilda, samlade åtgärder. Vidare är det nödvändigt
att vidga det internationella miljösamarbetet och att stärka miljöorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Tillståndet i miljön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pågår i dag på mänga håll i världen en omfattande rovdrift av olika
naturtillgångar. Särskilt allvarligt är att de förnybara naturtesursernas
avkastning minskar eller i vissa fall upphör samtidigt som en växande
befolkning kräver mera vatten, föd£i och bränsle. Många frågor har uppmärksammats
internationellt och blivit föremål för konferenser m. m. i FN:s regi. Det
gäller t, ex, miljöförstörelsen, livsmedelsförsörjningen, ökenspridningen och
vattenförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avverkningen
av tropiska och subtropiska skogar sker i dag i en sådan takt att de riskerar
att vara utplånade inom ett halvt sekel. Regnskogen -det mest produktiva
ekosystemet som har existerat under miljoner år - är starkt hotad i delar av
Afrika, Asien, Sydamerika och i Oceaniens övärld. Om regnskogen skulle
försvinna, försvinner också mängder av växt- och djurarter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogens
ekosystem har en central betydelse för andra system. Skogen magasinerar och
fördelar vatten fill växter och djur, Uthuggning, brist på bränsle och
överbetning öppnar möjligheter för en markförstöring som kan medföra
klimatförändringar och oförmåga att behålla vatten, med både långa tortperioder
och översvämningar vid skyfall som följd. Ökenspridningen pågår nu i en sådan
takt att varje är ca 6 milj, ha jordbruksmark omvandlas till öken. Det
motsvarar ungefär en dubbelt sä stor yta som den svenska åkerarealen.
Torkkatastrofen i Sahelprovinsen i Afrika visar hur denna process slår mot redan
tidigare hårt drabbade människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal djur- och växtarter utrotas nu varje år i världen. Ungefär<br>
1 000 högre däggdjur och kanske upp till 50000 kärlväxter, dvs, blom- och<br>
ormbunksväxter, anses vara hotade. Då är de s, k, lägre djuren och växter<br>
na inte medräknade. Genetiska resurser i form av vilda växter och djur<br>
vilka kan ha stor betydelse för t, ex, framtida växtodling och medicinfram-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställning, hotar att
försvinna genom ett kortsiktigt och ensidigt utnyttjande Prop. 1987/88:85
av naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ensidiga
satsningar på alltför snabbt förädlade spannmålssorter som för en hög
avkastning är beroende av konstgödsling, kemiska bekämpningsmedel och andra
kemikalieinsatser kan ge till resultat att jorden pä längre sikt slår tillbaka
med avtagande avkastning och i värsta fall obrukbarhet. Allt för intensiv
odling på marginella jordar bidrar till att förstöra det växttäcke som skyddar
matjorden mot bl, a, vind- och vattenerosion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på vatten är en av världens stora resursfrågor. Våtmarker, skogar, sjöar och
floder är viktiga komponenter i vattnets kretslopp. De är också viktiga för
livsmedelsförsörjningen; Mycket talar för att tillgången på dricksvatten blir
en viktig framtidsfråga i stora delar av världen. Utsläpp av föroreningar, fördämningar,
olämpliga dräneringar och bevattningssystem kan medföra oreparabla rubbningar
i vattnets kretslopp och därmed i ekosystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Världshaven
och deras kustzoner har utsatts för både utsläpp av föroreningar och
överfiskning, Storskaliga fångst- och produktionsmetoder har medfört att flera
djurarter har förts till randen av utrotning. Kvotering av fångster har blivit
nödvändig i allt flera havsområden. Havet hotas också av en tilltagande
nedsmutsning, där inte minst oljeutsläpp, giftdumpning och nedskräpning har
gett allvarliga effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
förhållandena i atmosfären ger anledning till oro. Pågående nedbrytning av
ozonskiktet leder till ökande risker för hudcancer och till skador på
vegetationen. En högre halt koldioxid i atmosfären medför vidare - enligt den
s, k, växthusteorin - en höjning av jordens medeltemperatur. Koldioxid är den
viktigaste växthusgasen. Även metan, dikväveoxid, CFC samt ozon har motsvarande
egenskaper. Dessa gasers sammanlagda effekt är ungefär lika stor som
koldioxidens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försurningen
orsakas av främst utsläpp av sura svavel- och kväveföreningar som härrör från
eldning med fossila bränslen och från industriprocesser. Utsläpp av kolväten
har stor betydelse för växtskador, särskilt i kombination med andra ämnen såsom
t, ex, kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-talet har skogarna i Europa skadats allvarligt i stora områden. Också i
Sverige har skog skadats. Både försurningen av skogsmark och de direkta
effekterna av luftföroreningar på trädens kronor medverkar sannolikt till
skogsskadorna. Flera luftföroreningar utöver svavel- och kväveföreningarna, bl,
a, fotokemiska oxidanter, anses vara av betydelse i denna process. Fotokemiska
oxidanter bildas i luften genom komplicerade reaktioner, där bl. a. kväveoxider
och kolväten medverkar. Utsläpp från bilar och förbränningsanläggningar är de
huvudsakliga källorna, Oxidan-terna kan transporteras långa sträckor i
atmosfären. Under sommaren kan luft med starkt förhöjda halter av bl. a, ozon
föras in över Skandinavien från kontinenten. Skogsskadorna och försurningen i
Sverige beror således på utsläpp av svavel, kväveoxider och kolväten i både
Sverige och övriga Europa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kväveföreningar som släpps ut till luften har inte bara stor betydelse<br>
för försurning och skogsskador. De påverkar även haven. Ungefär en<br>
tredjedel av det kväve som tillförs Östersjön och Västerhavet härrör direkt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frän
luften. Därtill kommer att en del av det kväve som fill slut förs ut i
Prop. 1987/88:85 haven via vattendragen eller som läcker ut från marken också
ursprungligen utgörs av kväveföroreningar från luften,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige delar hav med mänga andra länder, vilkas utsläpp
påverkar havets miljökvalitet, Sveriges utsläpp av kväve och fosfor utgör
mellan 10 och 20% av den samlade belastningen på Östersjön, Åtgärder i Sverige
mot dessa föroreningar har därför stor betydelse särskilt för områdena nära
kusten. Nya data tyder på att Sveriges andel av utsläppen minskar. För att
långsiktigt komma tillrätta med problemen i centrala Östersjön är det
nödvändigt att även övriga länder runt Östersjön skärper kraven på de
verksamheter som svarar för föroreningarna, Sverige deltar därför aktivt i det
internationella samarbetet för alt skydda havsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av närsalter och syreförbrukande organiskt
material medför att balansen i många vattensystem rubbas. Utsläppen av kväve
har ökat sedan 1970-talet. Jordbruket svarar för en mycket stor del av
kvävebelastningen pä naturmiljön, Utlakningen av kväve orsakar ökad
växtproduktion i vattendrag, sjöar och hav. Balansen rubbas,
artsammansättningen förändras. I extrema fall kan det leda till fiskdöd genom
syrebrist som kan uppstå vid nedbrytningen av organiskt material. Inom vissa
odlade sandjordsområden i södra Sverige har utlakningen av kväve lett till så
höga nitrathalter i grundvattnet att detta blivit olämpligt som dricksvatten
och för små barn ibland hälsovådligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tungmetaller och svårnedbrytbara ämnen med gifteffekter,
t, ex. klorerade kolväten, påverkar miljön pä ett mycket allvarligt sätt. Bl,
a, kan försurningen leda till utlakning av olika metaller sä att giftverkan
uppstår pä organismerna. Tungmetallutsläpp förekommer från främst järn-,
stål-och metallverk, gjuterier och ytbehandlingsindustrier. Även vid förbränning
av fossila bränslen frigörs stora mängder tungmetaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kadmium i gödselmedel, bly i bensin och utsläpp av dioxin
till luft är exempel på s,k, diffus spridning som i hög utsträckning påverkar
den lokala miljön på många orter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemen med tungmetallerna hänger samman med att metaller
som kommer in i en organism inte avsöndras tillräckligt effektivt. Ju högre upp
i näringskedjan en organism återfinns, desto större är riskerna att en successiv
lagring leder till koncentrationer som kan medföra nedsatt eller helt avstannad
reproduktionsförmåga, sjukdomar och i vissa fall ge direkt dödliga effekter. På
liknande sätt sker anrikningen av klorerade kolväten såsom DDT och PCB, liksom
av många andra kemiska ämnen, vars användning ännu inte har reglerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anrikningen av tungmetaller och andra svårnedbrytbara
ämnen har lett till svartlistning av vissa vattenområden. Utsläppen av PCB och
liknande svårnedbrytbara klortororeningar med stark giftverkan från massaindustrin
till Östersjön är särskilt allvarliga. Fortsatta stora utsläpp med åtföljande
förgiftning av Östersjön kan fä mycket allvarliga konsekvenser för yrkesfisket.
Ett annat väl känt exempel pä miljöförstöringens effekter är den kraftiga
minskningen av antalet havsörnar som skedde under 1960-ta-let.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den hastigt ökande användningen av kemiska produkter har
orsakat</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>problem i den yttre miljön
och för människornas hälsa. Problem har Prop. 1987/88:85 uppstått både i
samband med tillverkningsprocesser och när kemikalierna och produkterna har
nått avfallsledet. Utvecklingen och användningen av kemiska produkter måste
därför ske med kraftigt ökad hänsyn till de miljö-och hälsorisker som kan
uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska kulturiandskapet har förändrats kraftigt. Genom strukturomvandling och
specialisering i jordbruket har vissa äldre brukningsformer och miljöer nästan
helt försvunnit. Det tidigare för folkhushållet sä väsentliga ängsbruket är i
det närmaste borta. Ängsmarkerna har i regel förts över till åkrar eller till
skogsproduktion. De lövklädda beteshagarna, som många upplever som ett nationellt
särmärke, har blivit alltmer sällsynta beroende pä minskad djurhållning och på
att mjölkkor och köttdjur i större utsträckning hälls inomhus eller fär beta på
vallodlingar. Dagens odlingslandskap domineras på mänga håll av stora åkrar
som brukas med rationell odlingsteknik, ofta med omfattande användning av
gödsel och kemiska bekämpningsätgärder. Ett flertal växt- och djurarter hotas
till följd av förändringarna i odlingslandskapet. Möjligheten att förstå hur
det äldre agrarsamhället fungerade har också minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
moderna skogsbruket påverkar naturmiljön genom ofta likformiga, högproduktiva
bestånd av framför allt gran och tall, Pä samma sätt verkar produktionshöjande
åtgärder, säsom utdikning av våtmarker och nyttjande av främmande trädslag som contortatall
m, m. Naturtyper som urskogar, ädellövskogar och sumpskogar har minskat i snabb
takt och har i vissa områden redan försvunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer strax att redogöra för hur jag anser att vi tillsammans med andra länder
bör verka för att söka nå en samsyn över nationsgränserna när det gäller de
komplicerade, ofta världsomspännande, system och strukturer som bestämmer
utvecklingen sä att hänsyn till miljön tas i ökad utsträckning. Jag kommer
ocksä att redovisa mina förslag till åtgärder avseende problemområden i vårt
eget land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att närmare redogöra för min syn pä frågor om mål och
arbetssätt, miljövårdsorganisationen, det internationella miljösamarbetet samt
miljömedvetandets betydelse för en framgångsrik miljöpolitik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Miljöarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöpolitiken
syftar till att trygga alla människors rätt till en god livsmiljö nu och i
framtiden. Viktiga inslag är att förebygga miljöstörningar och där sådana
uppkommer begränsa dem samt att återställa skadad miljö. Varje samhällssektor
har ett ansvar för att förhindra att nya miljöskador uppstår och att lösa de
problem som redan föreligger. Kostnaderna för att minska miljöskadorna och att
åtgärda redan uppkomna skador bör bäras av den som har orsakat eller orsakar
skadorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
aktiv miljöpolitik har en avgörande betydelse för vär samlade väl<br>
färd, ekonomi och sysselsättning. Miljöfrågorna har därför en självklar<br>
ställning inom välfärdspolitiken. Även kommande generafioner mäste kun<br>
na garanteras rätten till en god miljö, vilken är grundläggande för en hög<br>
levnadsnivå och god livskvalitet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöpolitiken har ett
starkt komplement i naturresurspolitiken. Enligt Prop. 1987/88:85
naturresurslagens inledande bestämmelser skall sålunda marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigt användas sä att en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med att förbättra miljön ii arbetslivet är viktigt. En väl fungerande
tillsynsverksamhet är därvid av utomordentligt stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöpolitiken
måste utifrån en helhetssyn bedrivas sektorövergripande. Ett framgångsrikt
miljöarbete förutsätter samtidigt att miljöhänsynen integreras i
utvecklingsplaner för olika samhällsområden. Varje samhällssektor har således
ansvaret för att förhindra att nya miljöskador uppstår och för att lösa de
problem som redan föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljömål
i olika sektorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa sektorer har särskilda miljömål för verksamheten ställts upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
biståndspolitiken föreslår regeringen i årets budgetproposition (prop.
1987/88:100 bil. 5) att en framsynt hushållning med naturtesurserna och
omsorgen om miljön i mottagarländerna skall tillkomma som mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
trafikpolitiken har regeringen i propositionen 1987/88:50 Trafikpolitiken
inför 1990-talet angett att ett av de allra viktigaste målen är att, genom
såväl omedelbara som långsikfiga åtgärder, kraftigt begränsa trafikens
miljöpåverkan. Ett annat viktigt mål är att minska energiförbrukningen inom
transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
jordbruket anges i gällande jordbrukspolitiska riktlinjer (prop, 1984/85; 166,
JoU 33, rskr, 393) att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn
till kravet pä en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad
hushållning med våra naturresurser. Jordbruket skall i möjlig utsträckning
använda miljövänliga odlingsmetoder och i rimlig utsträckning bedrivas sä att
det bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar av flora
och fauna i odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
skogsbruket gäller att verksamheten skall bedrivas i överensstämmelse med de
övergripande samhällsmålen bl. a. för miljöpolitiken och i samspel med andra
samhällssektorer. Skogsbruket skall bedrivas med hänsyn tagen till skogens
betydelse som livsmiljö för växter och djur, inverkan pä vattenbalansen och
möjligheterna att utnyttja skogsmarken för friluftsliv och rekreation (prop.
1978/79; 110, JoU 30, rskr, 387),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fiskeripolifiken gäller som utgångspunkt bl, a, en god hushållning och en väl
avvägd vård och beskattning av fiskbestånden och vård av fiskevattnen (prop,
1984/85; 143, JoU 32, rskr, 298),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övergripande målen för regionalpolitiken är att ge alla människor oavsett var
de bor i landet tillgäng till arbete, service och en god miljö. Regeringen har
nyligen beslutat om en utredning (Dir, 1987:48 ) rörande regionalpolitikens inriktning
m, m,, varvid en viktig uppgift blir att utveckla det mål om en god miljö som
anges i regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för industripolitiken och näringspolitiken är kopplingen till miljö<br>
politiken påtaglig genom de regler för prövning av olika verksamheter som<br>
har ställts upp. Jag syftar på den prövning som bl, a. sker enligt miljö<br>
skyddslagen och i förekommande fall enligt naturresurslagen. Jag vill i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta sammanhang erinra om
att regeringen i oktober 1987 beslutat att de Prop. 1987/88:85 allmänna
investeringsfonderna i fortsättningen kan användas för insatser för att
förbättra miljön. Utanför.de särskilda stödområdena skall investeringsfonderna
bara få användas till miljöförbättrande investeringar och insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riktlinjerna för energipolitiken (prop, 1984/85:120, NU 30, rskr, 362) skall
samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning
tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på
varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effektiv
energianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga
krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och
utveckling av all energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också framhålla att kulturpolitiska mål för tillvaratagande av
kulturvärden i den yttre miljön inom kort kommer att föreslås i en proposition
om kulturmiljövård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
min anmälan till årets budgetproposition har jag framhållit att det för
samhällssektorer med stor miljöpåverkan kan behöva övervägas ett system med
fortlöpande redogörelser för sektorns resursanvändning och inverkan på miljön
och att en sådan ansats är ett sätt att mera konkret finna former för att väga
in ekologiska hänsyn i beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första ansats bör därvid vara att utredningar som rör verksamheter av betydelse
för miljön i sina direktiv regelmässigt åläggs att behandla relevanta
miljöaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att miljöproblemen
mera långsiktigt skall kunna angripas på ett<br>
framgångsrikt sätt är det viktigt att olika verksamheters resursanvändning<br>
och miljöpåverkan analyseras. Härigenom fås förutsättningar för övergri<br>
pande beskrivningar av miljöeffekter och resursanvändning - miljökon<br>
sekvensbedömningar. Sädana bedömningar bör göras innan större föränd<br>
ringar av verksamhetsinriktning eller policy inom en viss sektor beslutas.<br>
På så sätt kan de sannolika följderna av en viss aktivitet liksom tänkbara<br>
alternativa lösningar åskådliggöras och beaktas i ett tidigt skede av plane<br>
ringsprocessen, I viss utsträckning tillämpas redan ett sådant synsätt.<br>
Enligt en nyligen vidtagen ändring i väglagen (1971 ;948) skall sålunda även<br>
miljökonsekvenserna redovisas i arbetsplanerna för vägbyggen. Regering<br>
en har också i sin nyligen framlagda trafikpolitiska proposition (prop,<br>
1987/88:50) angett att ett motsvarande utvecklingsarbete skall ske i övriga<br>
trafikgrenar. Vidare har regeringen i propositionen angett att luftfartsver<br>
ket, statens järnvägar och sjöfartsverket bör fä i uppdrag att i samråd med<br>
naturvårdsverket redovisa respektive trafikslags miljöproblem och ge för<br>
slag till åtgärder. Jag har erfarit att industriministern har för avsikt att<br>
återkomma till regeringen med förslag om att ge industriverket i uppdrag<br>
att utreda konsekvenserna för industriföretag och branscher av miljö<br>
vårdsarbetet. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) avses få ett motsva<br>
rande uppdrag när det gäller förutsättningarna i form av tekniskt kunnande<br>
och FoU i miljövårdsarbetet. Resultaten av givna och planerade uppdrag<br>
kan ge viktiga praktiska erfarenheter för andra sektorer. Jag vill i detta<br>
sammanhang ocksä erinra om verksförordningen (1987:1100) enligt vilken<br>
myndighetschefen i sin strävan att se till att verksamheten bedrivs författ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningsenligt och effektivt
bl, a, skall beakta de krav som ställs av hänsyn till Prop. 1987/88:85
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig förutsättning för en långsiktig hushållning med naturresurser och miljö
är att kartlägga de totala resurserna samt att planera och följa användningen
av dem, Riksskogstaxeringen och skogsstyrelsens s, k, prognosverksamhet är
exempel på detta. Det kan också gälla grundvatten, grusresurser, stränder för
friluftsliv, närrekreationsområden och våtmarker. Det är vidare angeläget att
beakta de för naturvård och friluftsliv särskilt värdefulla mark- och
vattenområden som nu preciseras i samband med arbetet i anslutning till bl, a.
naturresurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöproblemen
har ofta regional karaktär. Som exempel vill jag nämna försurningen av mark och
vatten som särskilt hårt har drabbat södra och sydvästra Sverige. Andra exempel
är miljön i våra större städer och orter med tung industri, föroreningarna i
Ringsjön och Laholmsbukten samt Dalälven, Enligt min mening kommer i framtiden
behovet av regionala miljöanalyser och program att öka. Det innebär att
miljöfrågorna kommer att fä en ökad vikt i den statliga länsförvaltningen. Det
är därför angeläget att länsstyrelserna analyserar och redovisar det regionala
miljötillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i sammanhanget erinras om att länsstyrelserna redan i dag förfogar över en
årlig rapportkanal när det gäller tillståndet i länet. De länsrapporter som i
dag översänds till industridepartementet och som i fiertalet fall begränsas
till en redovisning av skilda regionalpolitiska frågor bör enligt min mening
kunna fä en något vidgad uppläggning. Vissa länsstyrelser använder redan
länsrapporterna för att även redovisa aktuella miljöfrågor. Detta bör i
fortsättningen gälla som en regel. Länsrapporten bör således kunna utgöra en
informationskanal mellan regeringskansliet, berörda förvaltningar och
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer senare till de regionala frågorna (avsnitt 8,4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Organisationsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövård
bedrivs av stafiiga myndigheter, landsting, kommuner och företag. Ideella
organisationer och enskilda medborgare gör också viktiga miljövårdande
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningenhar
med utgångspunkt i miljöskyddslagssystemet föreslagit förändringar i bl. a,
regelsystem, ansvarsfördelning mellan myndigheter samt företagens egenkontroll.
Utöver de förslag som utredningen redovisar har jag tagit initiativ till en
översyn av verksamheten vid statens naturvårdsverk. Även kemikalieinspektionens
verksamhet är föremål för en utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer senare att redovisa mina ställningstaganden till organisa<br>
tionsutredningens förslag (avsnitt 10), Jag vill dock redan nu stryka under<br>
att det är av avgörande betydelse för en framgångsrik miljöpolitik att det<br>
finns en kraftfull organisation med en rationell ansvarsfördelning mellan<br>
olika myndigheter med uppgifter inom miljövärden. Vidare vill jag särskilt<br>
betona det grundläggande ansvar som vilar på den som bedriver miljöfarlig<br>
verksamhet eller hanterar ett.fariigt ämne,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang framhålla kommunernas betydelsefulla roll Prop.
1987/88:85 för att skapa en god miljö för medborgarna. Jag har i många
sammanhang noterat ett stort intresse för miljöfrågorna i kommunerna och den
allt starkare ställning som dessa frågor fär i det lokala samhällslivet. Kommunerna
kommer genom det förslag som jag snart lägger fram att få en ökad betydelse när
det gäller miljöskyddslagens tillämpning. Jag ser det som mycket positivt att
allt fler kommuner nu utarbetar och antar särskilda miljö- och avfallsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
det ökande intresset för miljöfrågorna från företagens och de fackliga
organisationernas sida, vilket bl, a, yttrar sig i utarbetande av särskilda
miljöprogram, är glädjande. I dessa frågor är det enligt min mening angeläget
med ett nära samarbete mellan företag och fackliga organisationer samt
kommunala och statliga myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag kort redovisa min syn på användningen av ekonomiska
styrmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den svenska miljöpolitiken har huvudsakligen utnyttjats administrativa
styrmedel såsom tillåtlighetsprövning av miljöfarlig verksamhet, förbud mot
användningen av miljöfarliga produkter samt reglering av markanvändning m. m,
i den fysiska planeringen. De administrativa styrmedlen har i viss utsträckning
kompletterats med ekonomiska styrmedel. Jag vill som exempel erinra om
differentieringen av bensinskatten mellan blyfri och blyad bensin, differentieringen
av skattesatser på olika energislag till förmån för förnybara inhemska
energikällor, den lägre bilaccisen för bilar med katalytisk avgasrening samt
avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöavgifter
kan således under vissa förutsättningar vara ett effektivt komplement till
nuvarande system med reglering av miljöfarlig verksamhet och miljöfarliga
produkter genom administrativa styrmedel. Avgifter ingår därför som ett inslag
i de åtgärder som enligt min mening successivt bör prövas för att effektivisera
miljöskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer senare (avsnitt 1</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1) </span><span
style='font-family:Verdana'>att närmare redovisa mina överväganden i fråga om
ekonomiska styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Det internationella miljösamarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss starkt markerat det internationella miljösamarbetets vikt. För att nå
framgång måste arbetet för en god miljö drivas parallellt på en internationell
och en nationell nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns två huvudmotiv till att Sverige bör engagera sig starkt i det
internationella miljösamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första förorsakas en rad av Sveriges miljöproblem i betydande utsträckning
av utsläpp utanför våra gränser. För att nå våra nationella miljöpolitiska mål
räcker det således inte att vidta åtgärder endast i Sverige. Vi måste påverka
de länder som bidrar till belastningen av vår miljö att vidta åtgärder som
minskar denna belastning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det andra mäste
Sverige ta sitt ansvar för att tillsammans med andra<br>
länder söka bemästra de stora regionala och globala miljöproblemen. Om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dessa
problem inte kan lösas, uppstår allvarliga hinder för en positiv Prop.
1987/88:85 ekonomisk och social utveckling i världen. Jag tänker här på problem
som skyddet av ozonlagret, riskerna för omfattande klimatförändringar, bl, a.
som en följd av förbränning av fossila bränslen samt den snabba ökenutbredningen
och markförstöringen i de tropiska och subtropiska regionerna. Sveriges
deltagande i detta samarbete är en internationell solidaritetshandling. Vårt
deltagande är en del av vår utrikes- och säkerhetspolitik på samma sätt som
vårt deltagande i ansträngningar att få till stånd nedrustning, att verka för
fredliga lösningar av internationella konflikter samt att stödja u-ländernas
utvecklingsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FN-konferensen
om den mänskliga miljön, som hölls i Stockholm år 1972, blev en stor framgång
och bidrog till att ge Sverige ett betydande inflytande i 1970- och det tidiga
1980-talets internationella miljösamarbete. Detta samarbete inriktades i första
hand pä att utveckla institutionella instrument och normativa principer.
Agerandet frän svensk sida gav ett betydande inflytande på dessa institutioner
och principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-talet har det internationella förhandlingsarbetet alltmer kommit att
inriktas mot att få till stånd bindande avtal om konkreta åtgärder. De avtal
som har uppnätts om minskade utsläpp inom Konventionen för långväga
gränsöverskridande luftföroreningar samt inom Wienkonventionen och
Montrealprotokollet om frysning och successiv avveckling av produktion och
användning av CFC är exempel på detta. Även om vi. många gånger anser att det
vore önskvärt med mer långtgående överenskommelser och kortare
genomförandetider har avtalen som sådana en stor betydelse som genombrott för
en arbetsmetod, Sverige har varit bland de initiativtagande och ledande i
förhandlingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationella
överenskommelser om skadeståndsansvar för föroreningar kan också verka
förebyggande, Sverige deltar aktivt även på dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa allmänna överväganden som utgångspunkt avser jag att här kortfattat ange
de prioriteringar och inriktningar som jag anser bör gälla under de närmaste
åren i det internationella miljösamarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har förbundit sig att skydda hotade växter och djur och deras livsmiljöer, bl,
a, genom att ansluta sig till ett antal internationella konventioner. Jag
anser att det är angeläget att Sverige även fortsättningsvis medverkar aktivt i
det internationella samarbete som rör naturvården (avsnitt 3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
internationella föroreningsandelen är mycket stor för luften. Jag avser därför
att ytterligare öka de svenska ansträngningarna sä att de nationer som står för
de största utsläppen tar sin del av ansvaret och minskar sina luftutsläpp av
såväl svavel som kväve (avsnitt4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allvarliga
föroreningar av våra havsområden orsakas av utsläpp av<br>
klorerade organiska ämnen, metaller samt näringsämnen. Jag föreslär i det<br>
följande (avsnitt 5) en rad nationella åtgärder för att minska utsläppen. Jag<br>
anger även hur jag avser att fördjupa arbetet för att förmå övriga stater som<br>
förorenar våra havsområden alt minska sina utsläpp, Sverige bör därvid<br>
bl, a, även öka informationsutbytet med dessa stater om miljöeffekter och<br>
tillgänglig renings- och processteknik,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett intensifierat
internationellt arbete är ocksä nödvändigt när det gäller Prop. 1987/88:85
utsläpp av ozonförstörande ämnen (avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
övriga angelägna internationella miljöuppgifter vill jag nämna uppföljningen av
den s, k, Brundtlandkommissionens rapport om miljö och utveckling. Jag redogör
senare (avsnitt 9) för hur denna uppföljning enligt min mening bör genomföras i
det internationella arbetet. Jag redovisar i det sammanhanget ocksä hur jag
anser att det svenska miljösamarbetet med EFTA- och EG-staterna skall
intensifieras, liksom samarbetet med våra grannstater. Jag kommer därvid även
att utveckla tankegångarna bakom förslaget att inrätta ett internationellt
institut för forskning och utveckling av ny, mer miljövänlig och resurssnål
teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller uppföljningen av kommissionens rekommendationer i vår nationella
miljöpolitik vill jag redan nu framhålla följande. Den svenska regeringens
beslut att inrätta ett särskilt miljö- och energidepartement med ett akfivt
samordningsansvar för miljöfrågorna är i sig ett sätt att leva upp till
kommissionens intentioner. Jag vill därutöver framhålla att den inriktning av
miljöpolitiken som jag nyss har redogjort för och de förslag till beslut som
jag kommer att redovisa i det följande också utgör en konkret redovisning för
hur Sverige lever upp till kommissionens rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsberedningen
har haft en första genomgång av Världskommissionens rapport. Inom ramen för
beredningens verksamhet bör rapportens rekommendationer och deras förhållande
till svensk nationell politik gås igenom systematiskt. Beredningen kan på detta
sätt bl, a, bidra till den genomgång av rapporten som planeras äga rum i Oslo
år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska ländernas uppföljningsarbete med anledning av kommissionens
rekommendationer kommer att samordnas inom ramen för nordiska ministertådets
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Ett ökat miljömedvetande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
kan i längden förbli oberörd av de skeenden som påverkar vär miljö. I det
ökande miljömedvetandet ligger en enorm kraft. Aviserade ambitioner på
miljöområdet frän samhällets sida har ofta lett fill att enskilda företag på
eget inifiativ har tagit fram produkter och utvecklat produktionsprocesser som
svarar mot högre miljökrav än vad de formellt kan åläggas. Det vittnar enligt
min mening dels om att svenska företag, när det gäller bl, a, teknikutveckling,
har en stor potential, dels om att marknaden, bl, a, genom många människors
ökande miljömedvetande, värderar miljövänlig produktion och miljövänliga
produkter allt högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser också med glädje pä de initiativ som tagits av bl. a. kommuner, landsting
och statliga myndigheter när det gäller att använda sin ställning som stora
kunder fill att stödja miljövänliga alternativ. Ett exempel på den betydelse
som en sådan inriktning kan ha för att påverka produktionen är den övergång i
riktning mot oblekt skriv- och kopieringspapper som nu äger rum i massa- och
pappersindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också framhålla betydelsen av ungdomens miljöengagemang.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
grupper av ungdomar genomför betydande insatser i de olika miljö- Prop.
1987/88:85 och naturvårdsorganisationerna. Även inom de övriga ungdomsorganisationerna,
t, ex, de religiösa och de politiska ungdomsförbunden, har miljöfrågorna en
mycket stark ställning. Miljöfrågorna har blivit en av de viktiga frågor där
ungdomsorganisationerna över organisationsgränserna har utvecklat ett gott
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad miljömedvetenhet ställer krav på resurser för information och utbildning,
I årets budgetproposition har regeringen föreslagit ökade anslag för
miljöinformation samt att medel avsätts för miljöfostran i barnomsorgen och i
skolans utbildningsverksamhet. Även inom högskole- och universitetsutbildningen
kommer miljöfrågorna att ges störte utrymme. Jag syftar dä pä bl, a,
civilingenjörs- och lärarutbildningarna. Jag återkommer strax till dessa
frågor (avsnitt 10),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
om miljövårdens organisation har föreslagit ett miljöinrik-tat konsumentskydd i
form av en s, k, positiv miljödeklaration på vissa varor. Jag vill för egen del
framhålla det angelägna i att förutsättningarna för ett sådant system här i
Sverige klargörs närmare. I denna fräga har jag samrått med statsrådet
Johansson. lag återkommer i det följande även till denna fråga (avsnitt 10),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Kostnader m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som jag lägger fram i följande avsnitt är förenade med stora kostnader.
Jag vill erinra om vad Jag slagit fast inledningsvis om att de kostnader som
kan uppstå för näringsliv och samhälle måste ses i förhållande fill de
kostnader som skulle uppkomma om miljöförstöringen får tillåtas fortgå. Med ett
sådant betraktelsesätt kan hävdas att vissa kostnader motiveras av intäkter i
form av t, ex, färte sjukdomsfall och minskad förstörelse av skilda
naturresurser. Det långa tidsperspektivet och ofullständiga kunskaper om det
direkta sambandet mellan åtgärder och effekter medger inte att dessa intäkter
kvantifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av kostnaderna faller på industrier, energiproduktion, jordbruk och vissa
kommunala verksamheter. Detta ligger i linje med synsättet att den som
förorenar skall betala. Ett uttryck för detta synsätt är den princip - Polluter
Pays - Principle, PPP - som OECD:s medlemsländer kommit överens om. Enligt
denna princip skall således den som bedriver miljöfarlig verksamhet svara för
kostnaderna för sådana miljöskyddsåtgärder som föreskrivs av
miljöskyddsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har hösten 1987 beslutat att de allmänna investeringsfonderna skall kunna
användas för miljöförbättrande investeringar i hela landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag beträffande luftföroreningsutsläppen (avsnitt 4) syftar till att
ytterligare begränsa utsläppen även efter år 1995, För att uppnå detta
redovisar jag förslag och ställningstaganden som bl. a. innebär skärpta krav
för utsläppen av svavel- och kväveoxider från bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för industrin, fjärtvärmen och bostäderna av skärpta krav<br>
för svavelutsläpp (avsnitt 4) frän förbränningsanläggningar har uppskattats<br>
fill 300-400milj, kr. per år. Det motsvarar en ökad uppvärmningskostnad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av 1-2 öre per kWh värme.
Om oljekondensverken kommer att utnyttjas i Prop. 1987/88:85 ökad
utsträckning tillkommer kostnader för rökgasrening vid dessa.
Svaveldioxidutsläppen beräknas minska med mellan IOOOO och 30000 ton per är
fram till år 2010,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
planeras utredningar om ytterligare åtgärder mot avgasutsläppen från olika
fordon, traktorer, arbetsredskap, m.m. Förslagen i propositionen om skärpta
avgaskrav för lastbilar och bussar beräknas medföra kostnader om 200-400 milj,
kr, per år, vilket främst belastar åkerier och bussbolag. Utsläppen av
kväveoxider beräknas minska med mellan 5000 och 30000 ton per år fram till år
2010,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
för de skärpta kväveoxidkraven för förbränningsanläggningar kommer i första
hand att drabba större anläggningar i kommunerna, men även industrin. Den
totala ärliga kostnaden kan beräknas till ca 170 milj, kr. Detta innebär en
ökad uppvärmningskostnad av 1-2 öre per kWh, Kväveoxidutsläppen beräknas minska
med mellan IOOOO och 20000 ton per är fram till är 2010,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag till åtgärder mot havsföroreningar (avsnitt 5) syftar bl, a. till att
begränsa utsläppen av stabila organiska ämnen, närsalter, metaller och olja i
Östersjön, Kattegatt och Skagerrak, I ett första steg bör utsläppen av
organiskt bundet klor frän sulfatfabriker minskas till 1,5 kg per ton
klor-blekt massa. Investeringskostnaden för skogsindustrin för dessa åtgärder
har uppskattats till drygt en miljard kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av metaller, i första hand kvicksilver och kadmium, bör halveras till är 1995.
Därefter bör metallutsläppen minskas ytterligare. En viktig åtgärd i detta
syfte är de skärpta reningskrav för avfallsförbränningsanläggningar som
regeringen redovisade för riksdagen förra våren. Investeringskostnaderna till
följd av dessa krav uppskattas till drygt 500milj. kr. Andra åtgärder mot
metallutsläpp innefattar bl, a, återställning av miljöskador och
Dalälvsprojektet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av närsalter bör halveras före sekelskiftet i områden som är särskilt
påverkade. Bl, a, bör kvävereduktionen i de kommunala reningsverken ökas. Den
ökade kostnaden för detta beräknas till ca 100 milj, kr, per är. Miljöåtgärder
i jordbruket kommer inom kort att redovisas av jordbruksministern i en
jordbrukspolitisk proposition. En viktig del i åtgärdsprogrammet är regler
avseende gödselhanteringen. Den totala investeringskostnaden för
gödselvårdsanläggningar beräknas till ca I miljard kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
samhälls- och företagsekonomiska konsekvenserna i samband med CFC-avvecklingen
(avsnitt 6) kan för närvarande inte preciseras. Utvecklings- och
omställningskostnaderna har dock av företrädare för industrin inte framhållits
som hinder mot den planerade avvecklingen. Kostnaderna blir beroende av hur
snabbt alternativa produktionsmetoder och produkter kan tas fram och bli
tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
föreslagna förändringar i miljövårdsorganisationen genomförs, be<br>
räknas i storleksordningen 100 handläggartjänster behöva tillföras. Medel<br>
bör anslås för de olika åtgärdsprogrammen. Dessutom bör medel anslås för<br>
ett internationellt miljötekniskt institut. De samlade anslagen för miljövård<br>
m, m, över miljö- och energidepartementets huvudtitel föreslås öka från ca</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>565milj, kr, budgetåret
1987/88 fill ca 800milj.kr, budgetåret 1988/89, Prop. 1987/88:85 d, v, s.
med ca 40%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer medel inom andra departements huvudthlar till skilda miljöåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har föreslagit ett program för bidragsgivning till de som i förtid inköper
lastbilar och bussar som uppfyller kommande obligatoriska krav. De totala
kostnaderna för bidragen beräknas till 450 milj, kr. Medel anslås också för bl.
a, forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande miljövänligare
kollektivtrafikfordon. För effektivare hastighetsövervakning avdelas 5 milj,
kr. Vidare satsas på omfattande investeringar i järnvägsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Civildepartementet
föreslår en ökning av anslaget till länsstyrelsernas naturvårdsenheter med 10
miljoner kronor. Medlen skall främst användas till förstärkt miljötillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förbättra utbildningen i miljöfrågor i grundskolan föreslår utbildningsdepartementet
att 3 milj. kr. anslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdepartementet
föreslår särskilda resurser för miljöfostran i barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>3
Naturresurser och naturvård</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina
ställningstaganden och förslag i korthet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt
långsiktigt god hushållning med naturtesurserna skall främjas, 1 ett långsiktigt
perspektiv måste naturvård och ekonomisk utveckling gä hand i hand. Det
förutsätter att man skyddar arter, bevarar naturområden och säkrar naturens
produktionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De areella näringarna och deras påverkan på naturmiljön</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett hänsynstagande till naturmiljön bör ingå som ett
viktigt led i jord- och skogsbruk. Det är angeläget att tjänstemän inom skogs-och
lantbruksorganisationerna samt markägare får utbildning om naturvårdshänsyn.
Arbetet med miljöfrågorna bör vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Representativa områden av alla förekommande naturtyper bör
säkerställas. Skyddet av urskogar, våtmarker och vissa naturtyper i
odlingslandskapet bör prioriteras. Mångfalden i flora och fauna bör bibehållas
och ett samordnat handlingsprogram för hotade arter snarast utarbetas, Mark bör
säkerställas och göras bättre tillgänglig för rekreation och friluftsliv
särskilt runt våra tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvidgning av vissa nationalparker, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön bör
utvidgas till att omfatta omgivande vattenområden. Sånfjällets nationalpark
bör utvidgas med omgivande mark som är upptagen på naturvårdsfonden, I
anslutning till statens vattenfallsverks bebyggelseområde vid Vietas i Stora
Sjöfallets nationalpark bör medges en turistanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av naturvårdsförvaltningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till förvaltare av naturvårdsobjekt bör utses den som
bedöms som mest lämplig för ändamålet. Nuvarande föreskrift i 3 § naturvårdsförordningen
(1976:484) att vissa uppräknade myndigheter och organ i första hand skall
utses som förvaltare bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bör ge naturvårdsverket i uppdrag att i samråd
med riksrevisionsverket se över hanteringen av anslaget Vård av naturte-servat
m, m. Länsstyrelsen bör vara prövande myndighet för statsbidrag ur
vårdanslaget till kommuner m. fl. samt för landskapsvärd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skötselplanen
för naturteservat och naturvårdsomräden bör göras till ett obligatoriskt
dokument som skall ingå i förordnandebeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En översyn av
naturvårdsobjekten bör göras. De objekt som inte längre anses vara motiverade
skall avföras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning
och organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer att föreslå en samlad översyn av naturvårdslagen senare i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>3.1
Inledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.1.1 Utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturresurserna,
eller vardagligare uttryckt naturen, utgör grunden för mänsklighetens
fortlevnad och försörjning. Människan är som art en del av det nätverk som
naturen utgör och hon är beroende av naturen för att överleva,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin strävan att förbättra sina livsförutsättningar har människan alltid
påverkat och förändrat naturen, I modern tid har förändringar, åstadkomna av
människan, skett i ökad takt och fått en omfattning som saknar motstycke.
Enorma skogsarealer avverkas, omfattande våtmarksomräden dikas ut, urbanisering
och trafiksystem exploaterar naturresurserna och slår sönder levande
kulturmiljöer, främmande och giftiga ämnen sprids i luft, mark och vatten,
vilket bl, a, har lett till försurning och förgiftning. Förändringarna har
dessutom på vissa områden inneburit att variation och mångformighet i miljö och
artsammansättning har ersatts med likformighet och utarmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i vårt land har stora föriindringar ägt rum. Genom strukturomvandling och
specialisering i jordbruket har vissa äldre brukningsformer och miljöer nästan
helt försvunnit. D'et tidigare för folkhushållet sä väsentliga ängsbruket är i
det närmaste borta. Ängarna har i regel förts över till betesmarker eller åkrar
eller används för skogsproduktion. De lövklädda, ogödslade beteshagarna, som
många upplever som ett nationellt särmärke, har blivit sällsynta beroende pä
att mjölkkor och köttdjur i allt större utsträckning hålls inomhus eller får
beta på vallodlingar. Dagens odlingslandskap domineras av stora åkrar som
brukas med rationell odlingsteknik, gödsel och kemiska bekämpningsåtgärder.
Överlevnaden av ett flertal växt- och djurarter hotas på grund av de stora
förändringarna i odlingslandskapet. Landskapet utarmas också i sin betydelse
som bärare av en viktig del av värt kulturarv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
moderna skogsbruket innebär ocksä ett hot mot arter genom sin strävan att skapa
likåldriga, ensartade och högproduktiva bestånd av framför allt gran och tall,
genom produktionshöjande åtgärder säsom utdikning av våtmarker och nyttjande av
främmande trädslag som contortatall m, m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturtyper som urskogar,
ädellövskogar och sumpskogar har minskat i Prop. 1987/88:85 snabb takt och
är i vissa områden redan försvunna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
traditionella "gröna" naturvården, dvs. skyddet av växt- och djurarter
samt särskilt värdefulla naturområden, har tidigare inte sällan ansetts stå i
motsats till modern utveckling. Begreppet miljöskydd framstår däremot i många
människors medvetande oftast som ett positivt samlat begrepp för myndigheters
och regeringars strävan att lösa miljöproblemen. I dag vet vi att naturvärd och
miljöskydd har starka kopplingar till varandra och att de förutsätter och
samverkar med varandra. Naturvård handlar i sin vidaste bemärkelse om att
bevara grunden för allt levande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i alla länders och folks intresse att bevara artrikedomen och mångfalden
på jorden. De vilda djuren och växterna är en genetisk resurs, en ovärderlig
källa frän både ekonomisk, vetenskaplig och social synpunkt. Mänskligheten har
oändliga tillgångar att utnyttja i det genetiska materialet för framtida
växtodling, medicinframställning, olika industriella verksamheter och
bioteknik. De genetiska resurser som finns i form av vilda växter och djur och
som vi framdeles kommer att behöva använda får vi inte låta försvinna genom ett
kortsiktigt och ensidigt utnyttjande av naturen. Ett uthålligt, långsiktigt
nyttjande av arter och ekosystem måste säkerställas. Det betyder att endast
ekosystemens avkastning och inte basen för systemens överlevnad utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns även andra viktiga skäl för en aktiv och målmedveten naturvård.
Naturvård är nödvändig t, ex, för att förhindra erosion eller jordförstöring,
bibehålla biologisk stabilitet, skydda ekologiska referensomräden, spara
områden för allmänhetens friluftsliv och bevara värdefulla landskapstyper -
från såväl biologisk som kulturell synpunkt. Naturvård och ekonomisk utveckling
måste gå hand i hand. Bara om man vårdar naturtesurserna på rätt sätt, skapar
man grund för utvecklingen. Det förutsätter att man skyddar arter, bevarar
naturområden och säkrar naturens produktionsförmåga. Att säkerställa en
mångfaldig naturmiljö är nödvändigt om vi skall säkra en hög levnadsstandard i
vidare bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hittillsvarande naturvärdsarbetet har i allt väsentligt bestätt i att skydda
och värda särskilt värdefulla naturområden. Med stöd av naturvårdslagen
(1964:822) har stora arealer skyddats mot exploatering, I Sverige finns i dag
20 nationalparker, 1265 naturreservat, 71 naturvärdsområden och drygt 600
djurskyddsomräden med en sammanlagd areal om ca 2,3 milj, ha. Inom denna ram
har också betydande kulturvärden säkerställts. Vidare kan nämnas att
naturvårdsverket för närvarande på regeringens uppdrag utreder formerna för
skydd och förvaltning av 55 fjällnära urskogsområden med en total areal av ca
600 000 ha. Härutöver har domänverket avsatt betydande arealer, särskilt i
fjällregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att kunna bevara
mångfalden av arter och naturmiljöer i landskapet<br>
räcker det inte att skydda vissa särskilt värdefulla naturområden. Det är än<br>
mer väsentligt att i "vardagslandskapet" bevara viktiga miljöer för
växter<br>
och djur samt för människors friluftsliv. Ädellövskogslagen (1984:119),<br>
hänsynsreglerna i skogsvårdslagen (1979:429) och i lagen (1979:425) om<br>
skötsel av jordbruksmark samt tillståndsplikten för grus- och torvtäkt och<br>
markavvattning enligt naturvårdslagen ser jag som uttryck för detta syn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sätt. Möjligheten att ge
bidrag till jordbrukare för att bevara värdefulla Prop, 1987/88:85 ängs-
och hagmarker är ett annat exempel härpå. För att bättre kunna skydda hotade
arter och deras miljöer har dessutom ett särskilt anslag för vården av hotade
arter m. m. tillskapats fr, o, m, innevarande budgetär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
betydelsefullt instrument i det fortsatta arbetet med att bevaka naturvårdens
intressen vid beslut som rör olika samhällssektorer är lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m,m, (NRL). I denna läggs fast grundläggande
bestämmelser för hushållningen med naturresurser som skall beaktas vid
tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10), miljöskydds- och
naturvårdslagarna samt vissa andra lagar, som rör markanvändning och
exploatering av naturresurser, I NRL finns redovisat särskilda hushållningsbestämmelser
för bl. a, områden som är värdefulla för turism och friluftsliv, kustområden
och skärgårdar, Qällomräden samt vissa sjöar och vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här erinra om den stora betydelse de ideella föreningarna har haft för
svenskt naturvårdsarbete. Dessa har sedan början av 1900-talet varit pådrivande
i naturvårdsfrågor och har genom sina.aktiviteter varit med om att lägga
grunden till den nuvarande naturvårdslagstiftningen och den offentliga
naturvärdsorganisationen. De ideella organisationerna utför även ett omfattande
praktiskt naturvårdsarbete för att skydda vissa arter och vårda värdefulla
biotoper. Välkända exempel är projekten rörande havsörn, berguv och
pilgrimsfalk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har fidigare framhållit att miljövården kräver samarbete över gränserna för
att bli framgångsrik. Detta gäller också naturvårdsarbetet. Sverige har
anslutit sig till flera internationella konvenfioner på naturvårdsområdet,
såsom konventionen om handel med utrotningshotade växt- och djurarter (CITES),
våtmarkskonventionen (Ramsarkonventionen), internationella
valfångstkommissionen (IWC), konventionen om skydd för flyttande vilda djur
(Bonnkonventionen), konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter
och deras naturliga miljöer (Bernkonventionen) samt UNESCO-konventionen om
skydd för världens natur- och kulturarv. Vidare kan nämnas att det inom ramen
för Europarådets arbetsfält bedrivs ett omfattande naturvårdsarbete, främst
rörande skyddet av fauna, flora och hotade naturmiljöer. Sedan år 1984 har
Sverige stärkt sitt engagemang i Internationella Naturvärdsunionen (lUCN) genom
att ingå som regeringsmedlem i unionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1.2
Inriktningen av naturvårdspolifiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
naturtesurser utgör en av de grundläggande förutsättningarna för vårt välstånd.
Hur vi hushållar med dessa resurser är därför en angelägenhet för hela folket.
Vi måste främja en frän ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt
långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i
övrigt. Detta är möjligt med den lagstiftning som står fill vårt förfogande,
framför allt NRL. plan- och bygglagen (PBL), ML och naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utnyttjandet
av våra naturresurser måste föregås av en omsorgsfull och<br>
långsiktig planering från samhällets sida, bl, a. för att kunna säkerställa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naturvårdsintressena.
Till grund för planeringen krävs kunskap om na- Prop. 1987/88:85 turvärdena.
Forskningen som rör naturvård, framför allt faunans och fio-rans beroende av
vissa miljöer, är enligt min mening av stor betydelse. Naturvårdsverket
genomför riksomfattande inventeringar om vissa naturtyper som urskogar,
ädellövskogar, Qäll, våtmarker, ängs- och hagmarker m, m. Inventeringarna är
nödvändiga för arbetet med att säkerställa värdefulla naturområden säsom
nationalparker, naturreservat m,m. Jag anser ' det angeläget att
inventeringsverksamheten kan fortsätta och att de mest betydelsefulla
naturtyperna därmed blir kartlagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill ocksä betona betydelsen av att naturvårdsplaner sä fort det är möjligt
upprättas i samtliga län. Dessa planer utgör ett viktigt underlag för de
prioriteringar som måste göras i samband med säkerställandearbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
PBL skall kommunerna upprätta s. k. översiktsplaner. Av dessa skall framgå
grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark-och vattenområden,
tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse samt hur kommunen avser att
tillgodose riksintressen enligt NRL, Översiktsplanerna kommer att utgöra ett
värdefullt komplement till bl, a, naturvårdsplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
NRL har arbetet med den fysiska riksplaneringen kommit till uttryck i en
särskild författning. Naturvårdsverket har som central myndighet inom natur-
och miljövårdsområdet en viktig uppgift att svara för att kunskap om natur och
miljö görs tillgänglig som underiag för beslut och ställningstaganden vid tillämpningen
av olika lagar som rör markanvändning. Jag vill betona att det är viktigt att
naturvärdsverket inte bara har uppsikt över hushållningen med naturresurser
inom sitt eget verksamhetsområde enligt NRL, utan ocksä har ett vidare ansvar
för att bevaka miljöeffekterna av olika slags utnyttjande av naturresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beskrivningarna av målen för både jord- och skogsbrukspolitiken finns angivet
att hänsyn skall tas till naturvårdens och friluftslivets intressen. Som jag
har redovisat tidigare återspeglas detta i berörd lagstiftning och i
föreskrifter och allmänna råd om hur lagstiftningen skall användas i praktisk
handling. Det ankommer på ansvariga myndigheter att se till att meddelade
föreskrifter efterievs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utnyttjandet
av skogen skall präglas av så kallat mångbruk. Skogen skall både kunna leverera
råvara, fungera som livsmiljö för växter och djur och ge möjlighet till
friluftsliv. Det är angeläget att skogsbruket ger utrymme för en stor
biologisk mångfald. Detta kan bl, a, ske genom en ökad hänsyn till
förhållandena i det enskilda fallet - ett mer s, k, ständortsan-passat
skogsbruk- och ett större inslag av lövskog. En ökad hänsyn i skogsbruket till
naturvårdens intressen kräver kunskaper som kan utnyttjas vid varje enskild
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit
kommer chefen för jordbruksdepartementet<br>
inom kort att i en proposition föreslå vissa miljöförbättrande åtgärder i<br>
jordbruket, 1 propositionen berörs också vissa frågor om odlingslandska<br>
pet. Det öppna, varierade odlingslandskapet utgör en väsentlig del av det<br>
svenska kulturarvet. Det bör därför eftersträvas att variationen i odlings<br>
landskapet med en därtill hörande rik fauna och flora kan bibehållas.<br>
Viktiga livsmiljöer för växter och djur, såsom till exempel våtmarker,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>häckar,
dikesrenar, äkerholmar m, m,, bör sä långt möjligt bevaras. En Prop. 1987/88:85
omställning av jordbruket kommer sannolikt inte att innebära att alla
värdefulla miljöer till fullo kan säkerställas inom ramen för normal jordbruksdrift.
Den verksamhet som i dag är möjlig genom att ett riktat stöd kan ges till
enskilda jordbruksföretag för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet bör
därför fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här erinra om regeringens strävan och det arbete som pågår att kraftigt
minska användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel i jordbruket. Dessa
medel kan inverka negativt på människors hälsa, på djur- och växtarter samt pä
livsmiljöer i vattendrag och våra kusthav. En minskning av användningen är av
avgörande betydelse för att kunna behälla en långsiktig produktionsförmåga och
en mångfaldig miljö i vattendrag och hav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
har strategisk betydelse för en omställning av jordbruksproduktionen till bl,
a, en biologiskt anpassad odling. Jag vill stryka under betydelsen av den
forskning som bedrivs med medel från Skogs- och jordbrukets forskningsråd
rörande alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen.
Vidare har jag i min anmälan till årets budgetproposition påpekat att det
behövs ökade kunskaper om miljöeffekter vid omdaning av åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redovisat tidigare har naiturvårdsobjekten ökat kraftigt i antal och areal
sedan 1960-talet, Naturvärdsverket har dock för regeringen redovisat att det
återstår stora områden som behöver säkerställas för naturvärden. Arbetet med
att säkerställa särskilt betydelsefulla naturorrirå-den mäste därtör enligt min
mening fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att uppnå syftet med skyddet av särskilt värdefulla naturområden krävs en
effektiv och ändamålsenlig organisation för säväl säkerställande som områdenas
förvaltning och skötsel. Länsstyrelserna har en avgörande roll i
naturvårdsorganisationen, I det följande (avsnitt 3,5, Översyn av
naturvårdsförvaltningen) kommer jag att redovisa.den översyn av naturvårdsförvaltningens
organisation och funktion som genomfördes under år 1986 av en särskild
utredare. En rad förslag fill åtgärder, bl, a, för att höja effektiviteten och
göra förvaltningen mer ändamålsenlig, behandlas där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare påpekat, representerar odlingslandskapet en viktig del<br>
av värt lands kulturarv. Det är därför angeläget att värden och utnyttjandet<br>
av odlingslandskapet kan ske pä ett sådant sätt att det finns möjlighet att<br>
förstå och uppfatta hur det moderna samhällets markutnyttjande vuxit<br>
fram och hur tidigare generationer utnyttjat landskapet. Kunskapen om<br>
detta finns i odlingslandskapets sammansättning med bebyggelse, olika<br>
ägoslag och andra element, såsom vägar, hägnader och gränslinjer. Beva<br>
randet av det traditionella odlingslandskapets flora, fauna och skön<br>
hetsvärden förutsätter ofta en hävd som anknyter till äldre former av<br>
markskötsel, t. ex. när det gäller slätter och bete av ängs- respektive<br>
hagmarker liksom bevarandet av den viktiga övergångszonen mellan åker<br>
och skogsmark. När växt- och djutliv är betingade av det traditionella<br>
odlingslandskapets brukningsformer, är det därför också frän en mera<br>
renodlad naturvärdssynpurikt - inte minst som ett pedagogiskt moment —</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>angeläget
att dess bevarande kan ske inom ramen för ett sammanhang som Prop. 1987/88:85
också avspeglar hur människans verksamhet skapade förutsättningarna för
biotopen. Enligt min uppfattning bör man i arbetet med bl, a, vården av
naturvårdsobjekten beakta kulturminnesvårdens intressen. Detta är särskilt
angeläget i samband med värdinsatser i odlingslandskapet. Enligt vad jag har
erfarit kommer statsrådet Göransson i en proposition om kulturmiljövård, som
regeringen inom kort ämnar förelägga riksdagen, att föreslå att
riksantikvarieämbetet ges ökade resurser för insatser inom kulturlandskapsvården
bl. a, i samverkan med naturvården. En sådan samverkan innebär att
landskapsvårdens ställning stärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa arters överievnad krävs åtgärder utöver det biotopskydd som sker med stöd
av naturvårdslagen eller genom de medel som anvisas för vård av värdefulla
ängs- och hagmarker i odlingslandskapet. Jag anser att det är viktigt att ett
samordnat handlingsprogram för vården av hotade växt- och djurarter snarast
utarbetas av naturvårdsverket. Det särskilda anslag som har inrättats för
ändamålet möjliggör detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allemansrätten
är enurgammal svensk sedvanerätt, som ger alla människor rätt att få fritt
vistas i naturen och att få använda dess tillgångar t, ex, bär och svamp.
Allemansrätten utgör den främsta tillgången för säkerställandet av människors
behov av friluftsliv. Det har därför inte varit nödvändigt att i någon större
omfattning skydda områden enligt naturvårdslagen enbart utifrån friluftslivets
behov. För länder, som inte har någon allemansrätt liknande vär, har detta
däremot varit ett viktigt skyddsmotiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggandet
av vandringsleder och andra friluftsanläggningar är naturligtvis också av
största betydelse för friluftslivet. Nära tätorterna har konkurrensen om marken
ökat och friluftsmark här ofta fått lämna plats för andra intressen. Det är
därför angeläget att trygga tillgången till mark för friluftsliv i både
tätorterna öch deras omedelbara närhet. Jag vill här erinra om vad som anges i
naturvärdslagens 2§, nämligen att naturvärden är en säväl statlig som kommunal
angelägenhet. Kommunerna kan genom ändringar i naturvårdslagen den Ijuli 1987
och efter delegation frän länsstyrelsen själva besluta om inrättande av
naturreservat och naturvårdsområden. Jag finner det angeläget att kommuner och
landsting utnyttjar denna möjlighet för att tillgodose' i första hand det
röriiga friluftslivets behov. Den kommunala planeringen enligt NRL och PBL bör
härvid tjäna som underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
har från olika håll framförts om en reformering av naturvårdslagstiftningen,
som nu har gällt i över 20 år. Trots att det har genomförts en rad viktiga
förändringar pä naturvårdslagstiftningens område under 1970-och 1980-talen,
anser jag att det nu finns behov av en mera systematisk genomgång av
naturvårdslagen. Jag har därför för avsikt att inom kort föreslå regeringen att
en samlad översyn görs av naturvårdslagen. Jag återkommer strax (avsnitt 3,6,
Lagstiftning och organisation) med en kort beskrivning av vissa utgångspunkter
för en översyn av lagstiftningen på naturvårdens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.2 De
areella näringarna och deras påverkan på naturmiljön Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande: Hänsyn till naturmiljön måste
alltid ingå som ett viktigt led i all markanvändning i samhället. Bl, a.
skogsbruket och jordbruket bör bedrivas pä ett sådant sätt att hänsyn tas till
naturvärdens intressen. Jag fäster stor vikt vid den utbildning om
naturvårdshänsyn som genomförs i jord- och skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med jord- och skogsbrukets miljöfrågor bör
fullföljas och vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande tar jag upp de areella näringarnas effekter
på naturmiljön,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1920-talet påbörjades en nedläggning av
jordbruksmark inom vissa bygder i värt land. Odlingslandskapets struktur
bibehölls sedan i stort fram till 1940-talet, då en omfattande
strukturtationalisering inleddes. Denna förändring; som ännu pågår,
karakteriseras främst av stark mekanisering, sammanläggning av mindre
jordbruk, nedläggning av jordbruk, minskning av betesmarker (främst naturliga),
stark minskning av antalet nötkreatur, brytning av sambandet mellan åkerbruk
och boskapsskötsel, satsning på konstgödning och kemiska bekämpningsmedel,
plantering av skog på f d. såväl betes- som åkermark, borttagande av s, k,
odlingshinder, invallning och utdikning. Ungefär 2 milj, ha jordbruksmark
beräknas ha lagts ned. Drygt 25% av den nedlagda jordbruksmarken var ren åkermark.
Den övriga var i första hand slätter- och betesmarker. Nedläggningstakten har
minskat under senare år, men den kan förväntas öka pä nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marken är en av våra viktigaste naturresurser, främst den
mark där förutsättningar finns för livsmedels-, energi- och skogsproduktion,
Jord-och skogsbruk kan oftast inte bedrivas utan att ursprungsmiljön på något
sätt förändras. Dessa ingrepp i naturen har varit och är nödvändiga för
människornas livsmedelsförsörjning och över huvud taget för utvecklandet av
ekonomi, kultur och sociala funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går in pä de areella näringarnas miljöpåverkan,
vill jag framhålla det ansvar som varje sektor i vårt samhälle har för en god
natur- och miljövård. Bl, a, skogsbruket och jordbruket mäste således bedrivas
på ett sådant sätt att hänsyn tas till naturvårdens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbruk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mera storskaliga och heltäckande skogsbruket är inte
mer än ca 100 år gammalt. Under mitten och slutet av 1800-talet började ett mer
planlagt skogsbruk bedrivas, bl, a, som ett resultat av de omfattande
skogssköv-lingar som skett i mänga trakter, Trakthyggesbruk, kalhuggning och
även andra skogsvårdsåtgärder tillämpades. Hushållningssällskap bildades och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>insatser, såsom sådd och
plantering, vidtogs för att anlägga ny skog. En Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betydande import av
skogsfrö kom så småningom i gång och plantskolor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de första decennierna pä 1900-talet fördes en skogsvårdsdebatt som fick till
följd att blädning, dvs, plockhuggning, blev den dominerande avverkningsformen
under 1920- och 1930-talen, Det visade sig ganska snart att denna metod inte
gav en godtagbar föryngring. En återgång till kalhyggesbruk skedde därför från
1940-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Numera
sker i princip all slutavverkning som kalhuggning, I allt störte omfattning
sker föryngring genom plantering av förädlat plantskolematerial. Dagens
skogsskötsel verkar för att göra skogsbestånden mera likartade vad gäller
trädslag, ålder, höjd, diameter och avstånd mellan träden, Mark gödslas och
dikas för att höja produktionen. Ett skogsbilvägnät anläggs för att komma ät
råvaran. Stora delar av avverknings- och transportarbetet i skogsbruket är
numera högmekaniserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1975 infördes i den dåvarande skogsvårdslagen en bestämmelse med krav på
hänsynstagande till naturvårdens intressen, I 1979 års skogsvårdslag
preciserades och utvidgades kraven ytterligare med hänsyn till andra allmänna
intressen, I lagen framhålls det bl, a, att skogsbruket skall bedrivas med
hänsyn tagen till skogen som livsmiljö för växter och djur, till skogens
inverkan på vattenbalansen och till möjligheterna att utnyttja skogsmarken för
friluftsliv och rekreation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
olika former av reservatsbildning har vi i Sverige undantagit viss
skogsmarksareal från skogsbruk. Regeringen har under senare år satsat ökade
resurser bl, a, för skydd av urskogar. En överenskommelse mellan domänverket
och naturvårdsverket om vissa Qällnära urskogsomräden och regeringens beslut den
5 september 1985 i anslutning till överenskommelsen innebär att ca 600000 ha
har undantagits frän skogsavverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av den osäkerhet som råder om bl, a, återväxtmöjligheterna vad gäller de
fjällnära skogarna, vill jag erinra om att chefen för jordbruksdepartementet
senast i prop. 1987/88:64 har uttalat sig om den mycket stora återhållsamhet
som gäller för detta skogsbruk. All slutavverkning i dessa områden kräver
tillstånd av skogsvärdsstyrelsen, som därvid även har möjlighet att föreskriva
de särskilda åtgärder som behövs för att föryngringen av skogen skall säkras.
Om föryngring inte bedöms möjlig, tilläts inte avverkningen. Kunskaperna om
skogsföryngring i fjällområdena är inte fullständiga. Därför görs insatser av
såväl lantbruksuniversitetet som skogsvärdsorganisationen för att förbättra
dessa kunskaper, I detta sammanhang vill jag ocksä erinra om att i de Ijällnära
skogsområdena pågår en markanvändningsplanering i syfte att förebygga
konflikter mellan främst rennäring, naturvård, turism och skogsbruk.
Planeringen beräknas vara genomförd i det fjällnära skogsområdet i Kopparbergs
och Jämtlands län under är 1989 och i Västerbottens och Nortbottens län under
år 1991. Arbetet leds som regel av länsstyrelserna i samarbete med främst
skogsvårdsstyrelserna, lantbruksnämnderna och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om statligt stöd till skogsbruket gäller numera att hänsyn skall tas<br>
till naturvärdens och andra allmänna intressen. Statsbidrag får inte beviljas<br>
till åtgärder som påtagligt skadar särskilda värden för natur- och ;kultur-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minnesvården. Stöd fär
inte heller beviljas till äterväxtåtgärder på områ- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den som före avverkning
har haft karaktären av lövträdsdominerad hag-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
för avveckling av lågproducerande skogsbestånd, s, k, 5:3-skogar, är numera
kraftigt nedbantat jämfört med början av 1980-talet, Dessutom är programmet
omgärdat av en rad föreskrifter,såsom t, ex, att statligt stöd inte får ges
till beskogning av hagmarker och andra skyddsvärda miljöer. Dessa föreskrifter
bör utgöra en garanti mot den negativa utveckling för naturvärden som har
befarats, I sammanhanget kan nämnas att statsbidrag för avveckling av
5;3-skogar inte får beviljas, om åtgärden i fråga står i strid med
bestämmelserna om naturvårdshänsyn i skogsvårdslagen. Länsstyrelserna och
skogsvärdsstyrelserna skall samarbeta på olika sätt. Bl, a, har länsstyrelsen
att förse skogsvårdsstyrelserna med underlagsmaterial i arbetet med
5:3-skogarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här erinra om vad chefen för jordbruksdepartementet nyligen har förordat i
sin anmälan till årets budgetproposition i fråga om bidrag till planering,
rådgivning m, m. för natur- och kulturvärd i samband med viss. skogsodling. Vad
som kan bli aktuellt för bidrag är sålunda rådgivning och olika slags skogs-, natur-
och kulturvårdande åtgärder, t, ex. naturvårdsundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad hänsyn i skogsbruket till naturvårdens intressen kräver kunskaper som kan
utnyttjas vid varje enskild åtgärd. Mot den bakgrunden har skogsstyrelsen
inlett en omfattande utbildning av all personal inom skogsvärdsorganisationen
som hancllägger skogsvårdsfrågor. Syftet är att bl. a, öka kunskaperna om och
intresset för grundläggande ekologiska förutsättningar och orsakssamband, som
är av betydelse för skogsbruket på både kort och lång sikt. Utbildning pågår
även av skogsarbetare och skogstjänstemän i övrigt. Efter hand som resurserna
medger är det angeläget att utbildning sker även av de skogsägare som själva
sköter sina skogsfastigheter. Jag fäster stor vikt vid denna utbildning av och
information till skogsarbetare, skogsägare och alla kategorier skogstjänstemän
som således har påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jordbruk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att faen bakgrund till jordbrukets förutsättningar och inriktning vill jag
nämna något om de nuvarande riktlinjerna vad gäller miljöfrågorna i vår
jordbruks- och livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
jordbruket finns i gällande jordbrukspolitiska riktlinjer angivet ett<br>
s. k, miljö- och resursmål. Enligt detta mål ingår i det övergripande målet<br>
för livsmedelspolitiken att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste<br>
ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och<br>
planerad hushållning med våra naturresurser. I prop. 1984/85:166 om livs<br>
medelspolitiken anges bl. a. att jordbruket i möjlig utsträckning skall an<br>
vända miljövänliga odlingsmetoder som också bidrar till en god hushåll<br>
ning med rhark, vatten och växtnäring, I rimlig utsträckning skall jordbru<br>
ket bedrivas så att det bidrar till att bevara genetisk variation och värde<br>
fulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga riktlinjerna för jordbruket utgår från att en sådan hänsyn till Prop.
1987/88:85 naturmiljön tas som normalt kan förenas med ett rationellt jordbruk.
Vill man gä ännu längre, kan åtgärderna till skydd för naturmiljön bli sä
ingripande för det enskilda företaget att den pågående markanvändningen
avsevärt försvåras. Det kan då bli aktuellt att skydda området som naturreservat.
Markägaren kan dä få ersättning för den förlust han gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste åren har en rad statliga åtgärder genomförts för att förhindra en
negativ påverkan på landskapsbilden och naturmiljön eller förändra
kulturlandskapets karaktär. När det gäller det mera långsiktiga arbetet, är de
pågående forskningsprogrammen om alternativa produktionsformer i jordbruket och
om skog och miljö av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den 1 juli 1984 gäller enligt lagen om skötsel av jordbruksmark att hänsyn till
naturvårdens intressen skall ingå som ett normalt led i jordbruket. I denna
hänsyn ingår skyddet av odlings- och kulturlandskapet. Hänsynstagande till
naturvården kan uppkomma bl, a, i samband med strukturförändring vid
nedläggning av jordbruksmark eller vid nyodling, vid införande av annan
brukningsteknik eller vid genomförande av markavvatt-ningsätgärder.
Bestämmelserna skall kunna användas för att skona t, ex. äkerholmar, mindre
våtmarker, odlingsrösen och mindre trädbestånd. Hänsynsregeln är också
tillämplig för att tillgodose kulturminnesvårdens intressen.
Tillämpningsområdet för hänsynsbestämmelsen omfattar också sådan mark som inte
är jordbruksmark i skötsellagens mening, t. ex, hagmarker, skogsbryn,
äkerholmar och dikesrenar. Något hinder finns således inte för att i det här
sammanhanget meddela föreskrifter för ätt skydda fauna och flora i t, ex.
hagmarker och skogsbryn i anslutning tiU jordbruksmark. Tillsynen över
efterlevnaden av skötsellagen utövas av lantbruksnämnderna som nu har fått ett
ökat ansvar för frågorna om naturvärdshänsynen ijordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
noterar med tillfredsställelse att en utbildning om naturvårdshänsyn i
jordbruket nu har inletts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våtmarken
är en av de naturtyper där behovet av ett ökat skydd särskilt aktualiserats.
Betydande arealer av våtmarker har under årens lopp avvattnats för att tas i
anspråk för uppodling och för att förbättra odlingsbetingelserna på befintlig
jordbruksmark. Dikning av våtmarker ger negativa effekter på flora och fauna.
För att stärka skyddet av våra våtmarker finns sedan den 1 juli 1986 en
bestämmelse i naturvärdslagen om krav på tillstånd av länsstyrelsen för
markavvattningsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här betona vikten av att vi på ett så effektivt sätt som möjligt använder
de olika instrument som lagstiftning, administrativa och finansiella resurser
medger. Här har samarbete mellan myndigheterna en stor betydelse. Likaså är det
viktigt att såväl myndigheterna som de areella näringarnas och naturvårdens
organisationer gör vad som är möjligt för att sprida information och öka
intresset för odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i olika sammanhang framhållit nödvändigheten av<br>
särskilda vårdåtgärder i odlingslandskapet för att värdefulla naturliga be<br>
tesmarker, slåttermarker m, m, skall kunna bevaras. Verket har påbörjat<br>
ett särskilt projekt för ändamålet — naturvärdsätgärder i odlingslandskapet<br>
(NOLA), Jag redovisar projektet närmare i det följande (avsnitt 3,3.1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skydd
och vård av naturtyper). Jag \ill här ocksä erinra om att betydande Prop,
1987/88:85 insatser för att värda värdefulla miljöer i odlingslandskapet har
genomförts som beredskapsarbeten sedan slutet av 1960-talet. Utan dessa
insatser skulle åtskilliga av de naturiiga betes- och slåttermarker som trots
allt finns kvar, även om arealen är liten, redan ha försvunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag ocksä erinra om att riksdagen har beslutat att resurser
tillförs lantbruksnämnderna för rådgivning bl, a, om alternativ odling i syfte
att främja utvecklingen av miljövänliga odlingsmetoder. Regeringen har i 1988
ärs budgetprop, (1987/88;lOObil, 11) föreslagit att ytterligare medel tillförs
lantbruksnämnderna för miljöinriktad växtodlingsrådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande tar jag upp frågor som rör miljöskyddsproblem i jordbruket
(avsnitten 5 och 8), Genom den omställning som nu har startats inom jordbruket
och som innebär att del krävs avsevärt mindre arealer för sedvanlig
jordbruksproduktion aktualiseras alternativt utnyttjande av jordbruksmarken,
bl, a, skogsplantering. De särskilda naturvårdshänsyn som därvid gör sig
gällande motiverar en omarbetning av lantbruksstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd till skötsellagen. En sådan översyn pågår och skall enligt vad jag
har inhämtat vara klar inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att arbetet med jord- och skogsbrukets miljöfrågor fullföljs och
vidareutvecklas, Naturviirdsverket har i ett nyligen färdigställt
handlingsprogram tagit upp frågorna om jordbruket och miljön. Också när det
gäller skogsbrukets miljöfrågor finns genom det samarbete som nu pågår mellan
berörda myndigheter en grund att arbeta vidare utifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Annan
verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra företag än sådana som utgörs av jord- och skogsbruk kan<br>
innebära påverkan på naturmiljön och omfattas av naturvårdslagen. En typ<br>
av sådana företag är täktverksamhet, främst grus- och bergtäkter liksom<br>
även takter av torv för jordförbättring, 1 18 § naturvärdslagen behandlas<br>
dessa arbetsföretag som på grund av sina allmänt sett allvariiga inverkning<br>
ar pä naturmiljön är underkastade tillständstväng. Bestämmelserna i na<br>
turvårdslagen syftar primärt till att hindra eller begränsa skador på natur<br>
miljön och innebär bl, a, också att behovet av den ansökta takten skall<br>
bedömas, liksom möjligheterna att tillgodose behovet genom uttag på<br>
platser där skadan på naturmiljön blir den minsta möjliga. Som jag närmare<br>
redogjort för i min anmälan till årets budgetproposition genomför natur<br>
vårdsverket i enlighet med riksdagens beslut sedan 1983 ett regionalt,<br>
femårigt inventeringsprogram avseende förekomsterna av bl, a, naturgrus.<br>
Takt av torv för energiändamål regleras i lagen (1985:620) om vissa<br>
torvfyndigheter som trädde i kraft den Ijuli 1985, Ett företag som planerar<br>
torvbrytning för energiändamål måste ansöka om tillstånd för att först<br>
undersöka en myr, undersökningskoncession, och sedan för att bryta torv<br>
på myren, bearbetningskoncession. Vid prövning enligt torvlagen skall tas<br>
stor hänsyn till bl, a, naturvårdens intressen. Under senare år har ett allt<br>
större intresse hänfört sig till våra myrar. Förutom anspråken på att<br>
utnyttja dem för skoglig virkesproduktion och jordförbättring finns det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>också anspråk på
energiproduktion. För att fä fram ett underlag för prövning av sädana ärenden
görs regionala våtmarksinventeringar. Inventeringarna beräknas vara avslutade
omkring är I990.för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om tillstånd till
vattenföretag, exempelvis vattenkraftsutbyggnad, prövas enligt vattenlagen.
Vid denna prövning, som sker i vattendomstol, skall hänsyn tas till bl, a,
naturvärdens intressen. Utbyggnad av vattenkraft skall i vissa fall
tillåtlighetsprövas av regeringen. Regeringen kan också särskilt förbehålla sig
tillätlighetsprövningen av andra vattenkraftsprojekt. Det ankommer på
kammarkollegiet att uppmärksamma regeringen på denna typ av projekt. Även
andra myndigheter som har intressen att bevaka, t, ex, naturvårdsverket och
riksantikvarieämbetet, kan givetvis begära att regeringen förbehåller sig
prövningen. Vid utformningen av den av riksdagen beslutade planen för
vattenkraftsutbyggnad till mitten ay 1990-talet (prop, 1983/84:160, BoU 30,
rskr, 388) våren grundläggande utgångspunkt att planen skulle innebära minsta
möjliga miljöpåverkan. Skyddet för naturmiljön har ytterligare förstärkts
genom NRL, som bl, a, innehåller ett principiellt förbud mot
vattenkraftsutbyggnad i särskilt angivna älvar och älvsträckor. Skyddet
omfattar i flertalet fall även käll-och biflöden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Naturvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Skydd och vård av naturtyper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Alla förekommande naturtyper bör säkerställas i en sådan
utsträckning och på ett sådant sätt att de kan bibehållas i ekologisk
stabilitet och med bevarat artinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
uppmärksamhet i säkerställandearbetet bör ägnas olika slag av våtmarker,
urskogar och vissa miljöer i odlingslandskapet med stora natur- och
kulturvärden, såsom t, ex, ogödslade slåttermarker och betesmarker. Därutöver
bör även beaktas behovet att säkerställa vissa områden som nationalpark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
fjällutredning är ett viktigt underiag för det fortsatta planerings- och
säkerställandearbetet i fjällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
ekonomiskt stöd bör kunna ges till enskilda jordbruksföretag, som utför vård
av miljöer i odlingslandskapet med stora natur-och kulturvärden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Som jag har anfört tidigare har människans påverkan på
naturmiljön under senare decennier blivit allt mer omfattande också i vårt
land. Naturtyper som urskogar, ädellövskogar, rikkärr, sumpskogar, hagmarker
m.m, har blivit allt ovanligare. Många växt- och djurarter har minskat kraftigt
i antal, vissa hotas av utrotning och en del har t, o, m, redan blivit
utrotade. Vidare påverkar luft- och vattenföroreningar, i nägra fall
drastiskt, en del naturtyper och livsförutsättningarna för vissa arter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för det fortsatta arbetet med att bevara naturtyper bör enligt min Prop.
1987/88:85 mening vara att säkerställa alla förekommande naturtyper, såväl
naturliga som kulturpräglade, i en sådan utsträckning och på ett sådant sätt
att de långsiktigt kan bibehållas i ekologisk stabilitet och med bevarat
artinnehåll. För att uppnå detta mål kan man dels skydda särskilt värdefulla
områden, dels främja en allmän varsamhet om naturtyperna inom alla samhälleliga
verksamheter. Jag vill inleda min redovisning med utgångspunkt i den
sistnämnda målsättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
NRL anges i de inledande bestämmelserna att marken, vattnet och den fysiska
miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. Vidare anges
att mark- och vattenområden som har betydelse frän allmän synpunkt på grund av
områdenas natur- eller kulturvärden eUer med hänsyn till friluftslivet skall sä
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller
kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall
särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården,
kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt
skadar deras värden. För vissa utpekade områden av riksintresse för
naturvården, kulturminnesvården och friluftslivet gäller särskilda
hushällningsbestämmelser. Bestämmelserna i NRL skall tillämpas enligt vad som
är föreskrivet i bl, a. PBL, vattenlagen, ML och naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillkomsten
av bestämmelsen i NRL om att områden av riksintresse för naturvården,
friluftslivet eller kulturminnesvården skall skyddas mot åtgärder som kan
påtagligt skada natur- och kulturmiljön har föranlett en ny inventering av
riksintressanta områden av naturvårdsverket i samarbete med länsstyrelserna.
Jämfört med tidigare inventeringar av riksintressen avses den nya inventeringen
innebära en precisering och bättre motivering av riksobjekten. Naturvårdsverket
liar i december 1987 redovisat förteckningar över områden av riksintresse för
naturvården resp, friluftslivet i Gotlands samt Göteborgs- och Bohus län och
ijanuari 1988 för Stockholms län. Verket avser att redovisa förteckningar för
övriga län senare i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
mer allmän betydelse för skyddet av naturtyper blir även de kommunala s,k,
översiktsplanerna, vilka skall upprättas i enlighet med PBL:s bestämmelser. Av
översiktsplanen skall framgå grunddragen i fräga om den avsedda användningen av
mark- och vattenområden, i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av
bebyggelse samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt NRL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
näringsgren har enligt gällande lagstiftning ett ansvar för naturen<br>
och miljön inom sitt verksamhetsområde. För säkerställandet av naturty<br>
per spelar åtgärder inom skogs- och jordbruket en särskilt stor roll. Hän<br>
synstagandet till naturvårdens intressen på jordbruks- och skogsmark reg<br>
leras som jag tidigare nämnt i skötsellagen och skogsvårdslagen. Det<br>
innebär i princip att dessa näringar har ett visst ansvar för att värdefulla<br>
naturtyper skyddas och värdas, I de fall pågående markanvändning avse<br>
värt skulle försväras till följd av skycldsintressenas styrka, bör naturvärds<br>
lagen tillämpas. Jag har närmare utvecklat mina synpunkter på jord- och<br>
skogsbruket i förhällande till naturvården i avsnitt 3,2. En annan viktig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning i detta
sammanhang är ädellövskogslagen, vilken syftar till att Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bevara landets
ädellövskogar för framtiden. Med ädla lövträd avses alm,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ask, avenbok, bok, ek,
fågelbär, lind och lönn. Ädellövskog finns bara på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ca en halv procent av
skogsmarksarealen och är koncentrerad till södra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige, Eftersom
ädellövskogarna innehåller de mest mångformiga och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>artrika skogstyperna i
landet och utgör nödvändiga livsmiljöer för en rad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer eller mindre
utrotningshotade eller sällsynta växt- och djurarter, har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en betydelsefull
landvinning gjorts för naturvården i och med tillkomsten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av ädellövskogslagen. Jag
vill dock påpeka att ädellövskogslagen inte alltid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är tillräcklig för att
bevara ädellövskogarnas känsligaste miljöer. I vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behövs därför ett skydd
enligt naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
helt avgörande betydelse för arbetet med att säkerställa naturtyper är det
kunskapsunderlag som tas fram genom forskning och inventering. Inom ramen för
anslaget för miljövårdsforskning har bedrivits och bedrivs forskning om bl, a,
skydd och vård av hotade arter och naturtyper samt restbiotopers betydelse för
flora och fauna. Inom universiteten och högskolorna i övrigt samt inom
naturhistoriska riksmuseet bedrivs omfattande forskning som har
beröringspunkter med skyddet och vården av naturtyper. Jag anser att fortsatta
forskningsinsatser är av grundläggande betydelse för ett långsiktigt framgångsrikt
naturvårdsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksomfattande
inventeringar av olika naturtyper är mycket viktiga underiag för att kunna
skydda värdefull natur. Naturvårdsverkets hittillsvarande utredningsverksamhet
har bl, a, omfattat vätmarksinventering, grusinventering, ängs- och
hagmarksinventerihg, inventering av värdefulla • marina miljöer och
urskogsinventering. En inventering av ädellövskogens och ädellövhagmarkens
areella omfattning har genomförts i anslutning till naturvårdsverkets utredning
om skydd för värdefull ädellövskog. Jag anser det angeläget att denna
inventeringsverksamhet fortsätter för att de mest betydelsefulla naturtyperna
så snart som möjligt skall kunna kartläggas. Som jag tidigare berört pågår vid
naturvårdsverket i samarbete med läns-, styrelserna en översyn och precisering
av riksobjekten för naturvård och friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang redovisa naturvårdsverkets ijällutredning. År 1969 (ABU
1969:52, rskr, 395) begärde riksdagen en utredning om de svenska fjällområdenas
planmässiga användning inom ramen för modern naturvård, den s, k,
flällutredningen. Regeringen uppdrog därefter åt naturvärdsverket att
genomföra en sådan utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i mars 1987 slutredovisat uppdraget för regering<br>
en, I utredningen redovisar verket en sammanställning av inventeringar av<br>
fjällens naturvärden. Vidare redovisar verket hur inventeringarna genom<br>
förts och vilka områden som bedöms vara mest värdefulla. Verket tar<br>
också upp fyra tänkbara ambitionsnivåer för skydd av fjällen och synpunk<br>
ter på hur de skall skyddas. Verket avser att aktualisera olika skyddsfrågor<br>
beträffande fjällen allteftersom frågorna beretts. Förslag till avsättande av<br>
nationalparker och naturteservat kommer därför att läggas fram i särskild<br>
ordning. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en utredning som<br>
syftar till förslag om vilka ytterligare nationalparker som bör inrättas, inte<br>
bara i fjällen utan även i andra områden i landet. Utredningen beräknas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
klar under år 1988,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att
naturvårdsverkets fjällutredning är ett viktigt underlag för Prop.
1987/88:85 naturskyddet i fjällen. Vidare kommer utredningsmaterialet att vara
av stort värde för länsstyrelserna och kommunerna i berörda områden vad gäller
den planering som bl. a, föranleds av PBL och NRL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning härtill vill jag ocksä erinra om den pågående markanvändningsplaneringen
i de Qällnära skogsområdena som jag har redovisat i avsnitt 3,2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den fysiska riksplaneringens planeringsskede och därefter har genomförts
åtskilliga länsvisa naturinventeringar. Dessa inventeringar utgör underlag för
s, k. naturvärdsplaner,som är länsstyrelsens långsiktiga handlingsprogram för
skydd och vård av värdefulla områden. Naturvårdsplaner har upprättats i drygt
hälften av länen, huvudsakligen i södra Sverige, Naturvårdsplanen är ett
viktigt beslutsunderlag för arbetet med skydd av värdefull natur och bör därför
snarast utarbetas i de län där sådana planer ännu saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
naturvärdslagen kan särskilt värdefulla naturområden säkerställas som nationalpark,
naturreservat, naturvårdsområde eller djurskyddsområde. Sedan år 1909 har i
landet avsatts 20 nationalparker, 1 265 naturreservat, 71 naturvårdsområden,
drygt 600 djurskyddsområden och 1300 naturminnen, dvs, mer än 3 000
naturvårdsobjekt omfattande en totalareal av ca 2,3 milj, ha. Drygt 400
naturteservat och fågelskyddsområden samt drygt 1 200 av landets ca 1 300
naturrninnen hade avsatts före naturvårdslagens tillkomst år 1964.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
länsvisa fördelningen av skyddade områden framgår av tabell 3.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3.1. Antal och areal av nationalparker,
naturreservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden i länen den 30 Juni 1987</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=105 colspan=2 valign=top style='width:78.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>National-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Natur-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 colspan=2 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårds-</span></p>
</td>
<td width=113 colspan=2 valign=top style='width:85.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Djurskydds-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>parker</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=106 colspan=2 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>reservat</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>områdi</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>en</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>områdei</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Län</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Landareal hektar</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Landareal hektar</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Landareal hektar</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Landareal hektar</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18130</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1310</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>941</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'>-■</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18928</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>886</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Södermanlands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9389</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2040</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>717</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8103</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>311</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>944</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jönköpings</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 500</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 728</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1596</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>232</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kronobergs</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 055</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>169</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kalmar</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7414</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1293</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gotlands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 700</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 653</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>244</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>646</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Blekinge</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4226</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>827</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>583</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>242</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5614</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>280</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>975</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malmöhus</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8173</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5027 •</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hallands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6361</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1314</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>440</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
och</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bohus</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 127</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15419</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>944</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Älvsborgs</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4626</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5788</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>236</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skaraborgs</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 857</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9876</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>241</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmlands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36091</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>IOOOO</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>911</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Örebro</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1327</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3473</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>13 500</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västmanlands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10511</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8300</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kopparbergs</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1588</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>116456</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>23 137</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>217</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gävleborgs</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3751</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västernorriands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2470</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7486</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5500</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>184</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jämtlands</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2623</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 806</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>290</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>271.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västerbottens</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>488985</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>687</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>545</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrbottens</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>550239</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>319604</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>845</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47431</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>569920</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1265</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 163
547</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>106568</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>607</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58984</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att arealen och antalet naturvärdsobjekt har ökat kraftigt sedan 1960-talet,
återstår ytterligare områden som behöver säkerställas för naturvården. Arbetet
med att säkerställa särskilt betydelsefulla naturområden måste därför enligt
min mening fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att följande principer bör vara vägledande för säkerställandearbetet.
Staten bör i första hand svara för skydd och vård av vetenskapligt värdefulla
naturområden av riksintresse. Områden av intresse för i huvudsak friluftslivet
bör i ökad utsträckning bli en angelägenhet för landsting och kommuner. I vissa
fall bör dock kostnaderna kunna delas mellan kommun/landsting och staten. Jag
vill här erinra om de stiftelser som har bildats av kommuner och landsting på
flera håll i landet. De har bedrivit ett mycket betydelsefullt arbete genom förvärv
och vård av naturområden för i första hand det rörliga friluftslivets behov.
Jag anser att det vore värdefullt om denna typ av verksamhet kunde utvecklas
och utvidgas. Jag vill här ocksä erinra om den möjlighet kommunerna har sedan
den Ijuli 1987 att efter delegering från länsstyrelserna själva besluta om
naturteservat och naturvårdsomräden. Det är önskvärt att kommunerna använder
sig av denna möjlighet för att säkerställa områden för i första hand
friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
naturtyper som bör ägnas mest uppmärksamhet i säkerställandearbetet är enligt
min mening olika slag av våtmarker, urskogar och vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturtyper
i odlingslandskapet, såsom t. ex, ogödslade slätter- och betes- Prop.
1987/88:85 marker. Därutöver bör även beaktas behovet att säkerställa vissa
områden som nationalpark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
våtmarker menas grunda vattenområden samt markområden som permanent eller en
stor del av året har en våt yta. Exempel på våtmarker är strandområden, grunda
sjöar; kärr, mossar och sumpskogar. Våtmarker utgör ofta mycket mångskiftande
ekosystem av stor betydelse för vattenhushållningen, för åtskilliga växtarter
och för större delen av faunan. Våtmarkerna är värdefulla för produkfionen av
bär, svamp, vilt och fisk. Intresset har ökat för att utnyttja våtmarkerna bl,
a, för skogsproduktion, jordbruk och framställning av energiråvaror. Åtskilliga
värdefulla våtmarker hotas av bl, a, sådana exploateringsintressen. För det
fortsatta säkerställandearbetet utgör naturvårdsverkets våtmarksinventering
ett viktigt underlag. Jag anser att det är viktigt att bevara så många
våtmarker som möjligt, eftersom de har en stor betydelse för
vattenhushållningen och för bibehållandet av ett levande landskcip. Det är
särskilt angeläget att översil-ningsvätmarker, sumpskogar samt våtmarker i sydligaste
Sverige, främst nära kusterna och på Öland och Gotland bevaras. Därutöver är
det angeläget att i samband med dikningsföretag begränsa eller motverka skada
på naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Urskog
definieras som en helt eller nästan helt orörd skog som kommit upp på orörd
skogsmark utan människans påverkan. Sä gott som all skog i vårt land är
påverkad av människan. Nästan överallt har huggning och bete förekommit. De
urskogar och de relativt orörda skogar som finns kvar är skyddsvärda bland
annat för att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
mänga djur och växter är helt beroende av urskogsmiljön « urskogen är en
ursprunglig naturtyp i vårt land och därför har ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>egenvärde
0 bevara den genetiska variationen hos skogsträd vilken bl, a, är vikfig för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skoglig
forskning 0 effekterna av människans skilda verksamheter på naturen skall kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värderas
och ge kunskap om hur den opåverkade naturen fungerar 9 människor skall kunna
uppleva den storslagenhet och de naturupplevelser som en urskog kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
har är 1986 publicerat den sista rapporten i verkets rapportserie om Sveriges
urskogar. Syftet med denna inventering, som naturvårdsverket har utfört
tillsammans med skogsstyrelsen, har varit att ta fram ett underlag för att
kunna skydda särskilt värdefulla urskogsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta av landets urskogar finns i Norrland, Enligt urskogsinvente<br>
ringen finns det längs fjällkedjan stora sammanhängande områden som i<br>
liten utsträckning har berörts av avverkningar. Totalt har 64 områden om<br>
sammanlagt ca 370000 ha urskog ocb urskogsartad skog avgränsats. Även i<br>
Norrlands skogsbygder nedanför fjällområdet finns ett stort antal urskogs<br>
omräden. Dessa är som regel betydligt mindre än Qällurskogarna. Totalt<br>
finns ca 200 sådana områden om tillsammans ca 50000 ha. Söder om<br>
Dalälven är större urskogar eller urskogsartade skogar mycket ovanliga, I<br>
inventeringen redovisas ca 170 områden om sammanlagt ca 15000ha,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
detta sammanhang erinra om att naturvårdsverket, på regering- Prop.
1987/88:85 ens uppdrag, utreder formerna för skydd och förvaltning av 55
fjällnära urskogsområden med en total areal av 600 000 ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hotet mot urskogarna har i takt med skogsbrukets
mekanisering under 1900-talet blivit allt större. Det är angeläget att
värdefulla urskogsomräden skyddas. Målet för arbetet att bevara urskogar bör
enligt min åsikt vara att skydda urskogar i olika regioner och landskapstyper.
För att bevara urskog och urskogsartad skog som ostörda ekosystem behövs skydd
mot i princip all kulturpåverkan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Odlingslandskapet har snabbt utvecklats mot enformigare och
artfattiga-re växt-och djursamhällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare hälften av 1940-talet inleddes en omfattande
strukturrationalisering inom svenskt jordbruk, som bl, a. har fått till följd
att kulturpräglade naturmiljöer som t, ex, ogödslade slåttermarker och betesmarker
i det närmaste försvunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mångformiga odlingslandskapet utgör
grundförutsättningen för en rik flora och fauna. Det representerar också genom
sina brukningsformer ett viktigt kulturarv med stora landskapsestetiska och
rekreativa värden. Flera av de växtarter, som har utrotats under senare år
eller, som i dag är hotade till sin existens, är bundna till ogödslade betes-
och slåttermarker. Strukturomvandlingen och rationaliseringsåtgärderna inom
jordbruksnäringen fortsätter, vilket innebär att de resterande delarna av
slätter- och betesmarkerna hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren 1987 har en handbok för inventering av ängs-
och hagmarker utarbetats inom naturvärdsverket. Med denna handbok som underlag
har under är 1987 inventeringar påbörjats i ett antal län. Naturvårdsverket
anser att det är angeläget att en riksomfattande inventering genomförs. Jag
delar naturvårdsverkets uppfattning och vill betona att en sådan inventering
är nödvändig för arbetet att bevara värdefulla naturtyper, fauna och flora i
odlingslandskapet, liksom dess kulturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att behålla ett mångformigt odlingslandskap krävs
insatser av olika slag. Helt avgörande är hur den vardagliga skötseln av
jordbruksmarken är utformad. Synpunkter på jordbruket och naturvärden har jag
redovisat i avsnitt 3,2 och i avsnitt 3,3,2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här ocksä erinra om de möjligheter som finns
sedan den Ijuli 1986 att till enskilda jordbruksföretag lämna ekonomiskt stöd
till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet, s,k, NOLA-stöd,
Natuivårds-verket har givit ut allmänna råd för verksamheten. Enligt vad jag
har erfarit har denna stödform mottagits mycket positivt av myndigheter,
organisationer och brukare, 1 de fall kontakter har tagits med kommuner om
ekonomisk och organisatorisk rriedverkan har reaktionerna genomgående varit
positiva. Jag anser att denna form av stöd är enkel och effektiv för skyddet
och värden av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet. Anslaget kan också få
en goodwill-effekt för myndigheternas naturvårdsarbete i bygderna samt, i
kombination med andra arbetsuppgifter, medverka till ökad sysselsättning i
glesbygder. Jag anser därför att det är mycket angeläget att verksamheten
fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stort antal skyddsvärda markområden i
odlingslandskapet kommer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte att kunna skyddas på
ett tillfiedsställande sätt enbart genom nu beskrivna åtgärder. Sädana områden
bör i stället säkerställas som naturreservat. Eftersom förändringen i
odlingslandskapet går mycket snabbt efter upphörd hävd, bl, a, försvinner vissa
växtarter efter kort tid, är det enligt min mening angeläget att resurser
avdelas för att säkerställa de mest värdefulla områdena, i första hand
naturliga betes- och slåttermarker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För vård och förvaltning
av naturvärdsobjekten, dvs, nationalparker, naturreservat m, m,, finns ett särskilt
anslag. Anslaget används även för att bekosta fjällenheten i Jokkmokk,
bemanningen av vissa utsjöplatser, verksamheten med vapenfria tjänstepliktiga
och det statliga ledsystemet i fjällen. Betydande värdinsatser inom
naturvärdsobjekten har ocksä kunnat göras genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, främst beredskapsarbeten. Fr, o,m. budgetåret 1984/85 har skett en
omläggning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna, vilket har inneburit en
kraftig minskning av beredskapsarbetena. Detta har drabbat naturvården mycket
hårt, framförallt värden av naturvårdsobjekt. Med hänsyn härtill gav regeringen
i januari 1986 ett uppdrag till en särskild utredare att genomföra en översyn
av naturvårdsförvaltningen. Utredarens betänkande överlämnades till regeringen
i augusti 1986, I det följande (avsnittet 3,5, Översyn av naturvårdsförvaltningen)
redovisar jag mina ställningstaganden till betänkandet. Avslutningsvis vill
jag erinra om min tidigare redovisade uppfattning, att man i arbetet med vården
av naturvärdsobjekten bör beakta att särskilt odlingslandskapet ofta inrymmer
både natur- och kulturvärden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Skydd och vård av hotade arter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: En rik och varierad fauna och flora bör bibehållas. Inom
ramen för rimliga krav på hänsyn och resursinsatser bör de naturligt
förekommande växt- och djurarterna bevaras i livskraftiga och reproducerande
populationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett samordnat
handlingsprogram för vård av hotade växt- och djurarter bör snarast utarbetas
av naturvårdsverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande:Förlusten av arter utgör ett hot mot jordens samlade
genresurser, dvs, den ärftliga variationen. Detta är på läng sikt troligen ett
av de största och allvarligaste miljöproblemen och samtidigt det mest
underskattade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste 300 åren har i genomsnitt en djurart per är utrotats. Just nu hotas
över I 000 olika däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar av utrotning.
Hur många växtarter och hur många lägre djurarter som är på väg att försvinna
vet vi inte mycket om, men för kärlväxter, dvs. blomväxter och ormbunksväxter,
har siffran 50000 nämnts, dvs, en femtedel av det kända totala antalet. Mycket
tyder på att arterna försvinner i en accelererande takt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
arter lever i samklang med sin naturliga omgivning. När en livsmiljö förändras
på något sätt, gynnas vissa arter och blir vanligare, andra går tillbaka eller
försvinner helt. De flesta naturliga miljöförändringarna går</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>långsamt.
Arterna kan då anpassa sig till de nya livsbetingelserna. På detta Prop.,
1987/88:85 sätt har arter utvecklats och miljöer förändrats i ett ständigt
växelspel, alltsedan liv uppstod på jorden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ofta svårt att peka ut en enda orsak till att en art går tillbaka eller
försvinner. De ekologiska orsakssammanhangen är komplicerade och kunskapen om
dem är begränsad. Ofta samverkar flera faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige är ca 400 högre växter hotade, varav ca 300 hör hemma i
jordbrukslandskapet. Av dessa finns den största delen i eller i anslutning till
kvarvarande oplöjda, ogödslade betes- och slåttermarker av oUka slag. Dessa
naturtyper, de s. k. naturliga gräsmarkerna, har under de senaste hundraåren
minskat från ca 2 milj, ha till dagens i runda tal 50000-100000 ha. De
kvarvarande ytornas kvalitet med hänsyn till de hotade arternas ständortskrav
försämras. Floravårdsinsatser är grundläggande även för faunan, dä mänga
djurarter är beroende av specifika, hotade värdväxter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
av de hotade arternas status har inte bara betydelse genom att de möjliggör
bevarandeåtgärder för just dessa arter. De hotade arterna fungerar nämligen
också som indikatorer på tillståndet och förändringarna i miljön. Inte minst
gäller detta olika grupper av ryggradslösa djur. Genom insatser på detta område
kan dels större, smygande ekologiska störningar eller stressympton noteras i
ett tidigare skede, dels kan hela ekosystem eller delar därav räddas eller
bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att trygga mångfalden. Den genetiska resurs som en art
representerar är oersättlig. Ett centralt mål för vär miljöpolitik i vid mening
är därför att säkerställa en naturmiljö som ger våra växt- och djurarter goda
möjligheter att överleva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de biotoper och miljöer som ingick i det äldre kulturlandskapet, t, ex,
ljunghedar, betesskogar, betade strandängar, hagar och slåttermarker, har
under de senaste hundra åren minskat i areal eller försvunnit helt. Härigenom
har en lång rad arter fått sina levnadsbetingelser starkt förändrade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en utpräglad jordbruksbygd, där i stort all mark är uppodlad, är faunan och
floran utarmad. Av de akut hotade och sårbara arterna är några klart
missgynnade av biotopförändringar till följd av att vissa miljöer i det äldre
odlingslandskapet försvunnit. Sparade märgelgravar, öppna diken,
stengärdesgårdar, häckar, äkerholmar m.m, har en avgörande betydelse för
överlevnaden av åtskilliga arter i åkerlandskapet. Jordbrukets val av grödor,
odlingsteknik, bekämpningsåtgärder etc, är ocksä av stor betydelse för fauna
och flora. Några djurarter som försvunnit på grund av biotopförändringar i
odlingslandskapet är exempelvis vit stork, mellanspett och vaktel. Av hotade
djurarter kan nämnas hasselmus, lövgroda och kärrsnäppa. Växtarter som hotar
att försvinna.är bl. a, sådana som är beroende av vissa numera sällsynta
naturtyper, säsom torrängar och hedar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
rationella skogsbruk leder till flera för djur- och växtliv negativa<br>
förändringar. Tidigare öppen mark beskogas. Variationsrika skogar ersätts<br>
med likåldriga och ensartade bestånd, vilket bl. a, medför att antalet be<br>
stånd som får åldras och bli biologiskt mogna blir mindre. Många av de<br>
gamla naturbetesmarkerna används inte längre för bete utan planteras igen<br>
med gran. Genom utdikning av våtmarker har tidigare öppen mark besko-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nu nämnda förhållandena
har, liksom den sparsamma förekomsten Prop. 1987/88:85 av åldrande och
döende träd i rationellt skötta skogar, medfört försämrade levnadsbetingelser
för många arter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stora delar av norta Sverige omförs stora arealer gammal granskog till
tallkulturer. Detta påverkar artsammansättningen. Vissa arter gynnas och andra
missgynnas, I de södra delarna av landet minskade bok- och ädellöv-skogsarealen
kraftigt fram till böljan av 1970-talet, då särskild lagstiftning beslutades om
skydd för bokskogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de i sen tid försvunna arterna har sannolikt svart stork, blåkräka och härfägel
påverkats av skogsbruket. Fin del sällsynta djurarter såsom havs-och kungsörn,
berguv, vitryggig hackspett, gråspett m,fl. hotas av vissa biotopförändrande
åtgärder inom skogsbruket. Det finns även vissa växtarter som är hotade av
skogsbruket. Bland dessa kan nämnas skuggbrä-ken, långskägg, niprör och
brandnäva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av föroreningar från olika industrier samt användningen av kemiska
bekämpningsmedel i jordbruket har medfört att en stor del av faunan har utsatts
för gifter som för åtskilliga arter kraftigt försämrat reproduktionen, I en del
fall har gifterna orsakat sjukdom eller varit direkt dödliga. Det ökade
kvävenedfallet från atmosfären innebär ett hot mot växtarter framförallt arter i
vissa näringsfattiga miljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utterns
snabba tillbakagång kan åtminstone delvis hänga samman med förgiftning och
förorening av vattendrag, Östersjön är allvarligt förgiftad av kvicksilver, PCB
och DDT, vilket bl, a, har drabbat gråsäl och vikare. Havsörnens reproduktion
är starkt nedsatt och sillgrisslan har drabbats av äggskalsförtunning.
Pilgrimsfalken är akut hotad och riskerar att utrotas om inte insatta
stödåtgärder fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av s,k, herbicider för kemisk ogräsbekämpning i jordbruket har lett till att
åkermarkernas ogräsflora med tillhörande insektsfauna successivt har utarmats.
Den fågelart som drabbats hårdast är rapphönan, som numera är försvunnen från
en stor del av sitt svenska utbredningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
för det fortsatta arbetet inom fauna- och floravården bör vara att bibehålla en
rik och varierad fauna och flora, att inom ranien för rimliga krav pä hänsyn
och resursinsatser bevara de naturligt förekommande växt-och djurarterna i
livskraftiga och reproducerande populationer i naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare i avsnitt 3,2 och 3,3,1 även berört det fortsatta arbetet med att
bevara hotade arter. Arter och naturtyper kan inte bevaras enbart genom att
natur skyddas som naturreservat eller motsvarande. Det är nödvändigt att en
allmän varsamhet och hänsyn visas vid användningen av våra naturtesurser. Ett
av de viktigaste instrumenten för en effektiv fauna-och floravärd är
hänsynstagande vid den fysiska planeringen och vid olika former av
markanvändning, såsom jordbruk, skogsbruk, vägdragning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
inom fauna- och floravårdsarbetet har mötts på flera olika<br>
sätt. Fridlysning har fillämpats i många år. Denna form har betydelse<br>
endast i de fall en art hotas på grund av störningar frän människan.<br>
Djurskyddsområden har bildats till skydd för främst fågelfauna och salar.<br>
De båda skyddsformerna naturreservat och nationalparker har ocksä inne<br>
burit skydd för många hotade arter. Dessa instrument är värdefulla och bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66<br>
utnyttjas även i fortsättningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda åtgärder - räddningsaktioner - har vidtagits för
några av de Prop. 1987/88:85 mest akuta fallen. De mest uppmärksammade exemplen
är insatserna för att återupprätta stammarna av berguv, havsörn, kungsörn och
pilgrimsfalk. Andra projekt gäller de stora rovdjuren, fjällräv, utter,
fjällgås, glada, vitryggig hackspett m.fi. Det mest uppmärksammade projektet
för bevarande av hotade växtarter är Projekt Linné som startade för drygt tio
år sedan. Projektet syftar till att samla in data om växtarters status och
informera naturvårdsmyndigheterna om vilka arter som är hotade och hur dessa
bör skyddas. Enligt min mening fordrar en framgångsrik fauna- och fioravård
insatser från säväl forskare, myndigheter, markägare och den ideella
naturvården. Mänga värdefulla insatser har gjorts från den ideella naturvårdsrörelsens
sida, insatser som verksamt har kompletterat samhällets åtgärder på området.
På flera håll i landet pågår nu ett antal artbeva-randeprojekt pä ideell basis.
För att dessa skall bli effektiva, krävs en viss samordning för vilken naturvårdsverket
bör svara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom kunskaperna om arternas miljökrav och
levnadsvanor alltid måste vara utgångspunkten för varje handlingsprogram i
artprojekt och kunskaperna i en del fall är bristfälliga, behövs en stark,
målinriktad forskning avseende bevarandet av arterna och deras naturliga
miljöer. Sådan forskning har bedrivits och bedrivs bl, a. inom ramen för
anslaget Miljövårdsforskning, som administreras av naturvärdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har insikten vuxit om behovet av
målinriktade studier och åtgärder rörande de hotade och sällsynta arterna,
samtidigt som nya tekniska förutsättningar har skapats för detta. Genom
inrättandet av ett särskilt anslag till vård av hotade arter har regeringen
underlättat systematiska och samordnade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande för ett framgångsrikt artbevarandearbete är
enligt min mening att ett särskilt handlingsprogram upprättas för vård av akut
hotade, sällsynta och sårbara arter. Naturvårdsverket bör svara för att ett
sådant tas fram. Ett viktigt led i detta arbete är de artdatabanker för flora
och fauna som håller på att byggas upp av Sveriges lantbruksuniversitet, med
anslag från statens naturvårdsverk, och som beräknas vara i full drift år 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare i min redogörelse omnämnt Sveriges
deltagande i det internationella naturvårdssamarbetet. Detta arbete är till
stor del inriktat på skyddet av hotade växt- och djurarter. Jag vill här betona
vikten av att Sverige aktivt bidrar till att de internationella insatserna för
flora och fauna blir framgångsrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att möta behoven av resurser för vården av hotade
arter har jag föreslagit regeringen att särskilda medel anvisas för detta
ändamål även nästa budgetår. Jag återkommer till detta i det följande i samband
med behandlingen av anslaget B 9, Vård av hotade arter m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.3 Friluftsliv</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Allemansrätten innebär att naturen är tillgänglig för alla.
Naturvärdsverket och länsstyrelserna har en viktig roll när det gäller att
skapa förutsättningar för människorna att utnyttja naturen. Kommuner och
landsting bör ha ett särskilt ansvar för säkerställande av områden för
friluftslivet samt driften av anläggningar för friluftslivets behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Miljöpolitiken omfattar också omsorg om och
åtgärder för det rörliga friluftslivet. Allemansrätten utgör den främsta
tillgängen för människors ftiluftsliv. Jag har i flera sammanhang, bl, a, i
riksdagen, pekat på allemansrättens stora betydelse och hur viktigt det är att
vi värnar om den. Jag vill här också erinra om att strandskyddet vid våra hav,
insjöar och vattendrag gör det möjligt att låta stränderna vara tillgängliga
för friluftslivet. De åtgäider som behövs för att medborgarna skall ha tillgång
fill naturen som en källa till rekreation är således en viktig del av
naturvårdsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här kort beskriva det arbete som bedrivits och bedrivs för att förbättra
villkoren för människornas friluftsliv. I slutet av 1960-talet och början av
1970-talet fick länsstyrelserna möjlighet att utnyttja beredskapsmedel för
arbete med natiirvård och friluftsliv. De resurser som ställdes till förfogande
användes bl, a, till att bygga vandringsleder, både fjälleder och
vandringsleder i låglandsterräng,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fjällen har markerade leder funnits länge. Under 1960-talet ökade
fjällvandringen kraftigt, vilket resulterade i problem med skötsel och underhäll
av lederna. Är 1977 fick naturvårdsverket överta ansvaret för långfärdsleder av
turistiskt intresse, det s. k. statliga ledsystemet i fjällen som omfattar
sommar-, vinter- och skoterleder. Det regionala ansvaret har länsstyrelserna i
Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, I Nortbotten har ett särskilt
organ - fjällenheten - bildats gemensamt av naturvårdsverket och länsstyrelsen
i Norrbottens län. Fjällenheten är lokaliserad till Jokkmokk. Totalt finns i
de svenska fjällen 546 mil statliga leder, varav 196 mil utgör skoterleder, I
anslutning till lederna finns ca 80 rast-skydd, drygt 400 broar och 3 båtleder,
I det statliga ledsystemet i Qällen ingår inte Svenska Turistföreningens (STF)
fjällstationer, övernattningsstugor och passagerarbåtar. Statens satsningar på
ledsystemet fortsätter. Jag har erfarit att chefen för industridepartementet i
en proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Nortbottens län inom
kort kommer att föreslå att särskilda medel anslås för bl, a, upprustning av
det statliga ledsystemet i fjällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag fidigare har nämnt, finns också ett system av vandringsleder nedanför
fjällen. Dessa leder har i regel planerats och anlagts av länsstyrelserna, I
första hand kommunerna men även ideella föreningar och företag är huvudmän för
driften och underhållet av lederna. Den första vandringsleden i
låglandstertäng var Sörmlandsleden, som stod klar år 1975, Sedan dess har
ytterligare leder tillkommit, säsom t, ex. Skåneleden, HaUandsle-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den och Bergslagsleden. I
dag finns det mer än 50 vandringsleder nedanför Prop. 1987/88:85
Qällområdet med en sammanlagd längd om drygt 600mil. Sedan 1970-talet har även
ett antal kanotleder anlagts. De mest kända är kanotlederna i Dalslands
sjösystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1960-talet ökade antalet fritidsbåtar kraftigt, framför allt i våra skärgårdar.
Naturvårdsverket har under 1970- och 1980-talen lämnat betydande stöd till
gästhamnar i syfte att minska nedskräpning och markförslitning. Till en del
har satsningen lyckats men den har inte räckt till. Därför har naturvårdsverket
även lämnat stöd till kommunalt skötta sophus med torrtoaletter ute i
naturhamnarna. Kommuner och landsting har även själva låtit placera ut toaletter
och sophus. Sådana s.k, sopmajor finns numera lite varstans i skärgårdarna samt
vid de större sjöarna och kanalerna, och nedskräpningen har minskat
väsentligt. Jag vill här betona att jag finner det angeläget att fortsatta
resurser ställs till förfogande så att nuvarande ordning kan bibehållas i våra
skärgårdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överhuvudtaget
har naturvårdsverkets bidrag till olika friluftsanläggningar varit omfattande
sedan slutet av 1960-talet, Under tiden 1969-1983 uppgick de totala bidragen ur
verkets anläggningsstöd till mer än 350milj, kr. Större delen av bidragen har
gått till stugbyar, campingplatser och fjällstugor, men även friluftsgårdar,
motionscentraler och friluftsbad har fått bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här erinra om fritidsfiskets betydelse för människornas friluftsliv. Ca 2
milj, svenskar fritidsfiskar åtminstone någon gång varje år och ungefär 700000
av dem fiskar minst 10 gånger om året. Sedan handred-skapsfisket blev fritt år
1985 längs hela ostkusten och i de större sjöarna, har betydande områden blivit
tillgängliga för fritidsfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ocksä erinra om de mycket betydelsefulla insatser som
de ideella organisationerna har gjort för att främja friluftslivet. Ibland har
gjorts banbrytande gärningar, säsom t. ex, STF:s "öppnande" av
fjällväriden i början av seklet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för friluftsliv har vuxit till följd av mera fritid och ett ökat tätortsboende.
Allt fler människor i vårt land utnyttjar i dag sin fritid till friluftsliv och
rekreation i olika former. Behovet av rekreafionsområden, inte minst av
allemansrättsligt tillgängliga områden, har därmed också ökat. Det är därför
angeläget att på olika sätt bredda och utveckla denna del av fritidsutbudet
genom att mark- och vattenområden för friluftsliv säkerställs, skyddas och vårdas
samt görs bättre tillgängliga för allmänheten. Förutsättningarna för detta är
i vårt land unika. Omväxlande natur, god miljö samt stora natur- och
kulturvärden ger oss möjligheter att erbjuda människorna ett rikt och varierat
fritidsutbud. Genom särskilda åtgärder inom naturvårdslagstiftningens ram har
också ovärderliga naturområden tagits undan och skyddats mot exploatering och
bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
och länsstyrelserna har haft och har en vikfig roll när det gäller att skapa
förutsättningar för människorna att nyttja naturen. Detta arbete bör
naturvårdsmyndigheterna självfallet fortsätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det stora flertalet av Sveriges medborgare bor i stora städer<br>
eller andra tätorter, har tillgången på lämpliga naturområden för rekreation<br>
blivit alltmer betydelsefull. Jag vill erinra om vad som anges i 2§ natur-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdslagen, nämligen att naturvården är en säväl statlig
som kommunal Prop. 1987/88:85 angelägenhet. Jag vill vidare erinra om att
naturvärdslagen i satnband med tillkomsten av den nya planlagstiftningen har
ändrats sä att kommunerna har rätt att själva bilda naturreservat och
naturvårdsomräden för i första hand det tätortsnära friluftslivets intressen.
Detta kan ses som en markering av att kommuner och landsting bör ha ett
särskilt ansvar för säkerställandet av områden för friluftslivet samt driften
av anläggningar för friluftslivets behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har under årens lopp skaffat sig stora
kunskaper om hur vi på bästa sätt kan skydda närrniljön mot ogynnsamma
förändringar. Genom lagstiftning om hänsynsregler i jord- och skogsbruket kan
friluftslivets behov beaktas i dessa näringar. Skogsstyrelsen utarbetar
tillsammans med naturvårdsverket råd om utformningen av skogsbruk i tätortsnära
områden och i skärgårdsområden som skall tillgodose bl, a, friluftslivets
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom PBL blir kommunala översiktsplaner över mark- och
vattenanvändningen obligatoriska. Översiktsplanerna ger bl, a, bättre
förutsättningar för en belysning av konflikter mellan exploateringsintressena
och naturvården. Inför den planering i kommunerna som PBL medför skall
naturvärdsverket och länsstyrelserna medverka till information och utbildning
om friluftslivets behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De reformer som jag nu har talat om ger stora möjligheter
för naturvär-, den och friluftslivet att flytta fram sina positioner i
samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en viktig uppgift för naturvårdsverket och
länsstyrelserna att informera om och därmed stimulera till besök i de skyddade
områdena. Stora insatser görs i detta avseende. Ett aktuellt exempel är den
kampanj. Nära till naturen, som naturvårdsverket genomför under år 1988 i
samarbete med ett antal myndigheter, bildningsförbund, folkrörelser och
organisationer samt näringslivet. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om
den svenska naturen och våra naturreservat och att entusiasmera människor att
ge sig ut i naturen. Ett annat syfte är att skapa förståelse för hur viktigt
det är att vi på olika sätt värdar vår natur och bevarar den till kommande
generationer, 1 detta sammanhang vill jag också nämna de värdefulla insatser
som stiftelsen Håll Sverige Rent genomför, i första hand genom kampanjer mot
nedskräpningen men även genom att bl, a, främja återvinning av olika
konsumentförpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill jag säga att friluftslivet bör
främjas t, ex, genom kommunal planering, säkerställande av mark, hänsynstagande
av dem som bedriver de areella näringarna, genom de ideella organisationernas
arbete och genom en ökad information om alla de möjligheter till friluftsliv
som den rika svenska naturen erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Utvidgning av vissa nationalparker, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tar i det följande upp en framställning från statens
naturvårdsverk om<br>
att dels utvidga nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön<br>
till att omfatta omgivande vattenområden, dels utvidga Sånfjällets natio-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nalpark. Jag behandlar
ocksä en framställning frän naturvårdsverket om medgivande till inträng i Stora
Sjöfallets nationalpark med anledning av en planerad turistanläggning vid
Vietas,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.1
Nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön utvidgas till
att omfatta omgivande vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag: Ängsö nationalpark avsattes år 1909 i syfte att bevara ett äldre
odlingslandskap i väsentligen oförändrat skick, 1 beslutet anges att
nationalparken omfattar ön Ängsö, Ängsö utgjorde en del av statens fastigheter
Väringsö 1:1 och 2:1 i Norrtälje kommun. Den Ijuli 1976 överfördes Ängsö
nationalpark frän domänfonden till naturvärdsfonden. Fastigheternas
vattenområden ingick inte i nationalparken och var alltjämt bokförda på
domänfonden. Efter framställning från statens naturvårdsverk förordnade
regeringen att de till fastigheterna Väringsö I: I och 2:1 i Norrtälje kommun
hörande vattenområdena utanför Ängsö skulle, inklusive holmar och skär,
överföras från domänfonden till naturvårdsfonden. Ar 1980 avstyckades Ängsö
frän Väringsö 1:1 och 2:1 och nationalparksfastigheten Väringsö 1:3 bildades
inkl, ett vattenområde om 120ha, vilket område Ibrmellt inte ingår i
nationalparken. Enligt naturvärdsverket finns behov av att reglera allmänhetens
tillträde till viss del av omgivande vattenområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Blå
Jungfrun avsattes som nationalpark år 1926 i syfte att bevara ön i dess naturiiga
tillstånd. Nationalparken omfattar endast ön, som ingår i fastigheten Jungfrun
1:1 i Oskarshamns kommun. Det till fastigheten hörande vattenområdet ingår
formellt inte i nationalparken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av Gotska Sandön avsattes som nationalpark år 1910,
Är 1963 </span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgades nationalparken till
att omfatta praktiskt taget hela Gotska Sandön, som utgörs av fastigheten
Gotska Sandön 1:1 i Gotlands kommun. Det till fastigheten hörande vattenområdet
ingår formellt inte i nationalparken, I nationalparken ingår inte
kyrkogårdsfastigheten Gotska Sandön 1:2, omfattande 5l6m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vad gäller Blå Jungfruns och Gotska Sandöns nationalparker anser,
naturvärdsverket att det finns behov av att reglera bl, a, allmänhetens
tillträde till vissa delar av omgivande vattenområden. Verket anser att det
till statens fastigheter hörande enskilda vattenområdet enligt lagen (1950:595)
om gräns mot allmänt vattenområde bör ingå i dessa båda nationalparker. För Blå
Jungfrun berör förslaget ett vattenområde med 300 meters bredd runt ön. För
Gotska Sandön föreslås gränsen på vissa sträckor följa tre meters djupkurva på
mer än 300 meters avstånd från strandlinjen. Statens naturvårdsverk föreslår
således att de tre nationalparkerna får utvidgas med de till
nationalparksfastigheterna tillhörande vattenområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Efter remiss har yttranden över förslaget att utvidga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ängsö
nationalpark avgetts av fiskeristyrelsen, domänverket, statens länt- Prop.
1987/88:85 mäteriverk, länsstyrelsen i Stockholms län, Norrtälje kommun. Svenska
naturskyddsföreningen och Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot den föreslagna
utvidgningen, Fiskeristyrelsen förutsätter att naturvårdsverket samråder med
fiskenämnden i Stockholms län, innan villkoren för fisket i vattenområdet
fastställs. Domänverket anser att fiske, som nu är tillåtet inom det aktuella
vattenområdet med undantag för ett fågelskyddsområde med tillträdesförbud,
även i fortsättningen bör vara tillätet, Sveriges Sportfiske-och
fiskevårdsförbund har anfört liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss av förslagen att utvidga Blå Jungfruns och Gotska Sandöns nationalparker
har yttranden avgetts av fiskeristyrelsen, statens lantmäteriverk,
länsstyrelserna i Kalmar resp, Gotlands län, Svenska naturskyddsföreningen och
Oskarshamns kommun resp, Gotlands kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till att utvidga Blå Jungfruns nationalpark tillstyrks av samtliga
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller Gotska Sandöns nationalpark tillstyrker flertalet remissinstanser eller
lämnar förslaget utan erinran. Statens lantmäteriverk har dock anfört bl. a.
följande. Utanför Gotska Sandön är bottenförhållandena sådana att gränsen för
det enskilda vattenområdet på något ställe kommer att gå utanför
300-metersavståndet, Enligt vad som upplysts är bottendjupen i öns närhet inte
heller stabila. Pä grund av vattenrörelserna kan således kurvan för
tremetersdjupet flyttas inom en i sammanhanget överskådlig tid. Om
nationalparken anpassas till fastighetsgränsen som i detta fall utgörs av en
svårdefinierad linje mot det allmänna vattenområdet -vilket dessutom kan tänkas
flytta sig frän tid till annan- synes onödiga problem uppstå för sjöfarten. Vid
Getska Sandön syns det därför vara att föredra en gräns för nafionalparken som
går på ett störte avstånd än 300 meter från land. Hur långt utanför den bör gä
får bli beroende av bl, a. bottenförhållandena, men den bör i det fallet dras
med ett konstant avstånd från land. Gotlands kommun avstyrker den föreslagna
utvidgningen. Kommunen anser att de skyddsåtgärder som föreslås redan kan
upprätthållas med gällande lagstiftning. Om eventuella inskränkningar i
allemansrätten behöver införas, bör detta föregås av en allsidig prövning,
vilken lämpligen sker genom planläggning enligt byggnadslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: För egen del anser jag i likhet med remissinstanserna att
det finns praktiska fördelar att låta nationalparkerna Ängsö och Blå Jungfrun
överensstämma med den rådande fastighetsindelningen, så att även de till
fastigheterna hörande vattenområdena omfattas av nationalparksbestämmelserna.
Det kan ocksä finnas behov av att reglera viss verksamhet, bl. a, allmänhetens
tillträde till vattenområdet närmast öarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den föreslagna utvidgningen av Gotska Sandön har flertalet
remissinstanser tillstyrkt en sådan, Gotlands kommun har avstyrkt utvidgning av
gränsen och lantmäteriverket har haft synpunkter på hur gränsen skall dras i
vattenområdet utcinför nationalparken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att förhållandena i vattenområdet runt Gotska<br>
Sandön kan behöva regleras. Gotska Sandöns vattenområden hyser natur<br>
vetenskapliga värden, I likhet med naturvärdsverket och det stora flertalet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>remissinstanser anser jag
därför att det finns behov av att låta även det omgivande vattenområdet runt
Gotska Sandön ingå i nationalparken. Vad gäller avgränsningen i vattnet anser
jag att det inte finns skäl att låta nationalparken omfatta något annat
vattenområde än vad som hänförs till berörd fastighet enligt lagen (1950:595)
om gräns mot aUmänt vattenområde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.2
SånQällets nationalpark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Sånfjällets nationalpark utvidgas med omgivande mark som är upptagen på
naturvårdsfonden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag:
SänQällets nationalpark avsattes år 1909 i syfte att bevara ett skogs- och
fjällområde i de södra Qälltrakterna i dess naturliga tillstånd. Nationalparken
omfattar ca 2700 ha och är belägen pä Sånfjällets östra sida. Sedan är 1980 har
naturvårdsverket i samråd med länsstyrelsen i Jämtlands län verkat för inköp av
mark i området i avsikt att hela Sånfjället skall kunna avsättas som
nationalpark. Hittills har ca 7 800 ha förvärvats. Det återstår nu två enskilt
ägda områden som på sikt bör införlivas med nationalparken. Dels gäller det ett
triangelformat område om ca 450 ha ovanför Nysätern på västra sidan, dels ett
område om ca 500 ha sydväst om Nyvallens fäbod norr om den befintliga
nationalparken. Dessa två områden avses bli avsatta som Nysäterns resp.
Nyvallens naturreservat i avvaktan pä att staten genom avtal köpt in dem sä
att de i en framtid kan ingå i nationalparken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sånfjället
är ett isolerat fjällmassiv med fem toppar som når över 1000 m. Den högsta når
upp till 1 277 m. På sluttningarna finns välutbildade rännor, bildade av
inlandsisens avsmältning. Området är viltrikt. De vandringsleder som redan
finns skall kompletteras. Det är enligt naturvårdsverkets mening starkt
befogat att utvidga nationalparken med hittills inköpta områden och på sikt
även med de två naturreservat som länsstyrelsen avser besluta om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk hemställer att SånQället utvidgas med den mark staten har
förvärvat och på sikt även med de föreslagna naturreservaten Nysätern och
Nyvallen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Efter remiss har yttranden över förslaget att utvidga Sånfjällets nationalpark
avgetts av kammarkollegiet, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, domänverket,
länsstyrelsen i Jämtlands län, Sveriges lantbruksuniversitet, Häijedalens
kommun. Friluftsfrämjandet, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska samernas
riksförbund och Svenska turistföreningen. Därutöver har en skrivelse inkommit
frän Mittådalens sameby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget. Länsstyrelsen anför dock
bl, a, att det kan synas olämpligt att "blanda" nationalparken med
de två föreslagna naturtcseryaten. Orsaken härtill är att reservaten utgörs av
ett flertal enskilda fastigheter, där starka önskemål finns att behålla
äganderätten och framför allt möjligheten att bedriva jakt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På lång sikt bör dock
huvuddelen av reservaten kunna överföras till nationalparken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Naturvårdsverkets förslag att utvidga Sånfjällets nationalpark med de områden
som staten numera förvärvat samt vissa områden som överförts frän domänfonden
till naturvårdsfonden har inte mött någon erinran av remissinstanserna.
Eftersom det är ovisst när de två områdena blir förvärvade som staten ännu inte
har inköpt och som på sikt avses ingå i nationalparken, bör de enligt min
mening inte nu omfattas av en utvidgning av nationalparken, 1 övrigt anser jag
att den föreslagna utvidgningen bör få ske. Mitt förslEig till utvidgning av
SånQäUets nationalpark framgår av kartan i figur 3,1,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
71.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Figur
3.1 Karta över Sånfjället</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ns f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r S</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nfj</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llets
nationalpark F</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rslag till utvidgning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 km</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Allm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nt kartmateriel fr</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>n Lantm</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teriverket, Medgivande 87,0209,
Godk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nd ur sekretessynpunkt, Lantm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>teiriverket 1987-11-16,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.3 Stora Sjöfallets
nationalpark</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En
turistanläggning medges i anslutning till statens vattenfallsverks
bebyggelseområde vid Vietas i Stora Sjöfallets nationalpark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag: Stora Sjöfallets nationalplark avsattes genom riksdagsbeslut är 1909 i
syfte att bevara ett högnordiskt fjällandskap i dess naturiiga tillstånd.
Nationalparken är belägen kring Stora Lule älvs övre lopp. Inträng i
nationalparken har av riksdagen medgivits vid flera tillfällen, senast år 1980
(prop, 1980/81:19, JoU 11, rskr, 48), Riksdagen bemyndigade dä regeringen att
medge det intrång i nationalparken som föranleddes av en tredje tilloppstunnel
till Vietas kraftstation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande bebyggelsen
i nationalparken vid Vietas tillkom på grund av statens vattenfallsverks
utbyggnad av Vietas kraftstation på 1960-talet och tillhörande tunnelbygge på
1980-talet, Vattenfall har delvis avvecklat sin verksamhet i Vietas, En
omrädesplan upprättades och antogs av Gällivare kommunfullmäktige år 1981. I
denna plan föresläs att en befintlig anläggning för turism behålls och att
ytterligare utbyggnad görs med hotell/vandrarhem, stugby, husvagnsparkering,
tältplats samt eventuell upprustning av ett befintligt servicehus. Kort- och
långtidsparkering avses anordnas. Gällivare kommun upprättade härefter efter
överenskommelse med statens naturvärdsverk ett förslag till dispositionsplan
över Vietasom-rådet. Avsikten är att efter det att Vattenfalls
byggnadsverksamhet i stort sett har lämnat Vietasområdet skall området
disponeras som bl, a. turistanläggning. Förslaget till dispositionsplan
avgränsades från Lappviken i öster med bl, a, STF:s nuvarande båtplats till
Sjöfallsuddens naturtastplats i väster. Planen syftar till att få till stånd en
permanent turistanläggning i Vietas. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i
Nortbottens län anförde i yttrande över planen att man frånsett några
detaljfrågor inte hade något att erinra mot planförslagets utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har
hemställt om regeringens bemyndigande att medge att en permanent
turistanläggning får uppföras vid Vietas. Verket anser, med hänsyn till den exploatering
av området som skett i samband med vattenkraftsutbyggnaden och att det faktiskt
under lång tid bedrivits turistisk verksamhet i Vietas, att en permanent
turistanläggning väl låter sig förenas med naturvårdens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Efter
remiss har yttranden över naturvärdsverkets framställning avgetts av
lantbruksstyrelsen, statens vattenfallsverk, länsstyrelsen i Nortbottens län.
Svenska naturskyddsföreningen. Svenska samernas riksförbund och Sveriges
Turisträd, Alla instanser har förklarat sig inte ha något att erinra mot en
permanent turistanläggning i Vietas, Vissa detaljsynpunkter har framförts av
lantbruksstyrelsen. Svenska naturskyddsföreningen och Svenska samernas
riksförbund beträffande förslaget till dispositionsplan för området. Svenska
naturskyddsföreningen har framfört synpunkter på utbyggnaden av vägar,
urskogsobjektet Vietas, Vattenfalls informationsanläggning, biltrafiken och
anläggningar för den-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samma samt på
skotertrafiken inom området. Lantbruksstyrelsen och Prop. 1987/88:85
Svenska samernas riksförbund har framfört vissa synpunkter beträffande
placering av naturrum och husvagnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Förslaget om intrång i Stora Sjöfallets nafional-park har i
princip tillstyrkts av remissinstanserna. Med hänsyn till den exploatering av
området som redan har skett på grund av vattenkraftsutbyggnaden och då den
planerade verksamheten låter sig förenas med naturvärdens intressen, anser jag
för min del att det begärda intrånget bör få ske. Några remissinstanser har
framfört synpunkter i detaljfrågor beträffande den föreslagna
dispositonsplanen. Detta är frågor som bör behandlas i samband med
plangenomförandet, och jag förutsätter att berörda intressenter fär framföra
sina synpunkter i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Översyn av naturvårdsförvaltningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar nu upp den särskilda översyn av naturvårdsförvaltningens organisation och
funktion som gjordes under är 1986 av en särskild utredare och som redovisas i
betänkandet (Ds.lo 1986:4) Våra naturvårdsobjekt. Förvaltning, skötsel,
ekonomi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redovisar jag för riksdagens kännedorh översiktligt betänkandet
liksom vissa i detta upptagna förslag samt mina ställningstaganden till dessa .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föresläs en effektivisering av naturvårdsförvaltningen vad gäller
administration och ansvarsfördelning samt ekonomisk planering och redovisning.
Vidare lämnas förslag till ett utvidgat kommunalt och landstingskommunalt
engagemang i naturvårdsförvaltningen, vissa omprioriteringar, alternativa finansieringskällor,
beredskapsarbeten för naturvård, ideella organisationers medverkan i
naturvårdsförvaltningen, m. m. Under utredningsarbetet har utredaren också
uppmärksammat problemen kring bevarandet av odlingslandskapet. Vissa
principförslag läggs fram i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3.1. Betänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.2, En
sammanställning över remissyttrandena har upprättats inom miljö- och
energidepartementet och finns tillgänglig där (ME/Jo 1863/86).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
direktiven till den särskilda översynen framgår bl. a, att betydande<br>
arealer avsatts som nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden el<br>
ler djurskyddsområden. Mer än 2 milj, ha har sålunda hittills skyddats<br>
genom förordnanden enligt naturvårdslagen. De skyddade områdena ford<br>
rar en kontinuerlig vård och förvaltning. Medel för detta ställs till förfogan<br>
de dels genom anslaget Vård av naturreservat m. m,, dels genom arbets<br>
marknadspolitiska insatser, främst beredskapsarbeten. Anslagen till be<br>
redskapsarbeten har minskat kraftigt under senare är. Statens naturvårds<br>
verk samt länsstyrelserna i Malmöhus, Hallands och Västerbottens län har<br>
i skrivelser år 1985 till regeringen behandlat konsekvenserna på naturvår-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dens
område av den förändrade tilldelningen av medel för beredskapsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Revisionskontoren
vid skogsstyrelsen och riksförsäkringsverket har under år 1985 genomfört en
revision av vården och förvaltningen av naturvårdsobjekt. Vissa åtgärder och
utredningar föreslås för att effektivisera naturvärdsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bl, a. mot denna bakgrund som den särskilde utredaren tillkallades med
uppdrag att se över naturvårdsförvaltningens organisation m, m. Utredarens
förslag syftar till en effektivare vård med oförändrade resurser. Utanför
uppdraget har utredaren ocksä lämnat vissa förslag till landskaps-värdande
åtgärder i odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som lämnas i betänkandet fär i sina huvuddrag ett positivt bemötande av
remissinstanserna. Åtskilliga remissinstanser påpekar dock att förslagen inte
tillgodoser det resursbehov som krävs för att klara värden av
naturvårdsobjekten. I stort sett alla remissinstanser ställer sig bakom
förslaget att åtgärder måste vidtas för att bibehålla det öppna odlingslandskapet.
Flera instanser är emellertid starkt kritiska till utredningens förslag att
finansiera åtgärderna genom höjning av miljöavgifterna pä gödselmedel och
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill redan här anmäla att jag delar flertalet remissinstansers uppfattning att
utredningsförslaget kan läggas till grund för åtgärder i syfte att
effektivisera naturvårdsförvaltningen. Dessa åtgärder bör genomföras inom
befintlig resursram.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.2
Den centrala och regionala administrationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvårdsverket bör som central förvaltningsmyndighet även
i fortsättningen ha ansvaret för samordningen av naturvårdsförvaltningen i hela
landet. Länsstyrelsen är regional naturvårdsförvaltningsmyndighet och bör även
i fortsättningen ha ansvaret för naturvårdsförvaltningen i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen bör
till förvaltare av naturvårdsobjekt utse den som med hän.syn till kompetens
samt från naturvårdssynpunkt och av ekonomiska eller andra skäl bedöms som mest
lämplig för ändamålet. Jag kommer att föreslå regeringen att nuvarande
föreskrift i 3 § naturvårdsförordningen att vissa uppräknade myndigheter och organ
i första hand skall utses som förvaltare bör utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta remissinstanser fillstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Jag biträder utredarens uppfattning att statens
naturvårdsverk som central förvaltningsmyndighet även i fortsättningen bör ha
ansvaret för samordningen av naturvärdsförvaltningen i landet. Likaså bör
länsstyrelsen säsom regional naturvårdsmyndighet lik-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som f n, ha ansvaret för naturvårdsförvaltningen i länet.
Länsstyrelsen, Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är regionalt ansvarig för säkerställande av värdefull
natur, bör ha goda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheter att ansvara för den regionala förvaltningen av
de förvärvade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>objekten. Dessutom ansvarar länsstyrelsen för den
regionala planeringen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stort rörande bl. a. naturvärd och friluftsliv, vilket bör
ge förutsättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för en samordning och effektivisering av olika insatser.
Detta gäller inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minst frågor som rör kulturmiljövärden i
odlingslandskapet. Ytteriigare vill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag
framhålla den stora fördel sorn ligger i den samordning mellan den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordinarie naturvårdsverksamheten och planeringen av
beredskapsarbeten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som kan ske på länsstyrelsenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är länsstyrelsen som har att prioritera de områden som
bör avsättas som naturreservat och också ta ställning till målen med de olika
reservaten. Länsstyrelsen beslutar också om skötselplaner för reservaten och
ser till att det finns balans mellan säkeiställande och resurser för skötseln,
Pä detta sätt fär länsstyrelsen en betydande kunskap om reservaten, som gör den
lämplig att vara regional förvaltningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsförvaltningen av de enskilda objekten bör i de
flesta fall kunna överlåtas på andra organ. För närvarande gäller i regel att
förvaltningen av naturvärdsobjekten sker genom skogsvärdsstyrelsen eller domänverket.
Utredningen har föreslagit, att denna särställning tas bort sä att även andra
organisationer kan utses till förvaltare av naturvårdsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill betona att den grundläggande principen för val av
en förvaltare bör vara att den bör utses som har de bästa kunskaperna och
övriga förutsättningar för en långsiktigt ändamålsenlig förvaltning samtidigt
som kostnaderna för förvaltningen hålls så låga som möjligt. Detta innebär
sålunda att andra statliga myndigheter, kommuner, stiftelser eller företag bör
kunna utses till förvaltare av naturvårdsobjekt. En förutsättning är att de har
kompetens och resurser för detta, I vissa fall bör även ideella organisationer
och enskilda markägare som uppfyller dessa krav kunna få ansvaret för
förvaltningen av naturvårdsobjekt eller åta sig enskilda arbeten på uppdrag av
naturvårdsförvaltaren. Enligt min uppfattning bör detta kunna effektivisera
förvaltningsarbetet samt ge värdefulla effekter för sysselsättningen i
glesbygder. Länsstyrelsen och naturvårdsförvaltaren bör i varje enskilt fall
pröva möjligheten att lägga ut sådana arbeten på andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen bör sålunda utse den till förvaltare av
naturvårdsobjekt som med hänsyn till kompetens samt frän naturvärdssynpunkt och
av ekonomiska eller andra skäl bedörns som mest lämplig för ändamålet, 1
konsekvens härmed avser jag att föreslå regeringen att föreskriften i 3 §
naturvårdslörordningen att vissa uppräknade myndigheter och organ i första hand
skall utses som förvaltare bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.3 Ekonomisk
planering m. m.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvårdsverket bör fä i uppdrag att i samråd med
riksrevisionsverket se över formerna för den ekonomiska planeringen och
redovisningen av medlen för vård och förvaltning av naturvärdsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
— och inte som nu naturvårdsverket - bör vara prövande myndighet beträffande
statsbidrag ur vårdanslaget till kommuner, stiftelser m, fi, samt för
landskapsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Från anslaget Värd av naturreservat m,m, kan
beviljas medel för naturvårdsförvaltningen. Naturvårdsverket fördelar medlen.
Naturvårdsverket har inför budgetåret 1986/87 infört en enkel anslagmodell, som
medger att länsstyrelserna inom givna ramar kan göra en egen prioritering av
vårdinsatserna. Den genomförda ändringen har utredaren funnit vara ett viktigt
steg för att minska den centrala detaljstyrningen av vårdanslaget. En sådan
enkel modell för anslagsframställningen förutsätter dock att redovisningen av
medelsanvändningen utformas så att prioriterings- och budgetarbetet blir
effektivt. Naturvårdsverket och riksrevisionsverket bör gemensamt se över
formerna för det ekonomiadministrativa informationssystemet m,m. Jag återkommer
senare till regeringen med förslag till det uppdrag som behövs för ändamålet.
Det är därvid angeläget att en samordning sker med den översyn av
naturvårdsverkets organisation som jag tidigare har aviserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
beviljar statsbidrag ur anslaget Vård av naturreservat m,m, till kommuner,
stiftelser m,fi, för förvaltning av naturvårdsobjekt samt till landskapsvård.
Jag ser inga avgörande skäl till att ansökningar om bidrag i fortsättningen
skall behöva behandlas av en central myndighet. Frågan om sädana statsbidrag
bör i stället prövas av länsstyrelsen i enlighet med generella föreskrifter
frän naturvårdsverket. Genom dessa åtgärder fär länsstyrelsen även ett
utvidgat och mera preciserat ansvar för naturvårdsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.4
Kommunernas ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande:
Länsstyrelserna bör kunna ta upp förhandlingar med kommuner eller landsting om
ansvaret för naturvårdsförvaltningen och kostnadsansvaret för förvaltningen av
enskilda naturvårdsobjekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens förslag:
Överensstämmer i sak väsentligen med mitt ställningstagande. På vissa punkter
vill utredaren gå längre. Utredaren har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.
a, föreslagit att vissa angivna principer för fördelningen av förvaltnings-och
kostnadsansvaret för naturvärdsobjekten bör författningsregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har i allmänhet tillstyrkt eller har ingen erinran
mot utredarens förslag. Några remissinstanser, däribland landstingsförbundet
och kommunförbundet avvisar förslaget i fråga om en författningsreglerad
ansvarsfördelning mellan stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Naturvårdsförvaltningen har av tradition ansetts vara en
huvudsakligen statlig angelägenhet. En av orsakerna till detta har varit att
staten har haft det huvudsakliga ekonomiska ansvaret för tillkomsten av
naturvärdsobjekten och en annan att länsstyrelsen har varit beslutande
myndighet. Som en följd av detta har även frågor som normalt ligger inom den
primärkommunala/landstingskommunala sektorn, såsom friluftsliv m.m,, blivit en
statlig angelägenhet inom många av naturvårdsobjekten. Enligt 2§
naturvärdslagen är naturvärden emellertid en såväl statlig som kommunal
angelägenhet. Av detta följer att även kommunerna har ett kostnadsansvar för
naturvårdsarbetet. Kommunerna har genom PBL och följdändringar på grund av
denna i naturvårdslagen givits möjligheten att inrätta kommunala naturteservat
och naturvårdsområden. Kommunerna tar då samtidigt också på sig ansvaret för
kostnaderna för sädana kommunala objekt. Ansvarsfördelningen är här reglerad i
naturvärdslagstiftningen. Även för andra objekt kan det vara aktuellt att kommunerna
eller landstingen tar på sig vissa kostnader för förvaltningen. Detta bör komma
i fråga endast genom frivilliga avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har pekat pä möjligheten att på frivillig väg bilda kommunala och
landstingskommunala stiftelser för naturvård och friluftsliv och att
stiftelserna i sin verksamhet också kan inrymma vård och förvaltning av
naturvårdsobjekt. Jag vill för egen del notera att sådana stiftelser redan
finns på flera håll och att erfarenheterna av denna verksamhetsform är
positiva.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.5
Skötselplanefrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Skötselplanen för ett naturreservat och ett naturvårdsområde
bör göras till ett obligatoriskt dokument som skall ingå i förordnandebeslutet.
Arbetet med skötselplaner för befintliga reservat bör intensifieras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser fillstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande:
Skötselplanen är det viktigaste dokumentet för bedömningen av behovet av
skötseln av naturvårdsobjekt. För närvarande finns skötselplaner för drygt
hälften av naturreservaten. Skötselplaner bör enligt min mening på sikt finnas
för samtliga objekt. Planerna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bör vara
sädana att de kan ligga till grund för beräkningar av skötselkostnaderna och
så att det går att göra realistiska ekonomiska bedömningar utifrån planerna,
Skötselplanearbetet måste bedrivas parallellt med arbetet på att säkerställa
skyddsvärd natur. Skötselplanen bör vara ett obligatoriskt dokument som alltid
skall ingå i beslutet om naturreservat och naturvårdsområde. En föreskrift om
detta bör tas in i 9 § naturvårdsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser
att i ett annat sammanhang föreslå regeringen att 9§ naturvårdsförordningen
ändras i enlighet med vad jag har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
skötselplanen görs till ett obligatoriskt dokument som skall ingå i
förordnandet om naturreservat och naturvårdsområde bör samtliga kostnader för
att upprätta skötselplan kunna ses som ett led i arbetet med att säkerställa
objektet. De kostnader för skötselplanearbetet som nu belastar anslaget Vård av
naturreservat m, m, bör i stället belasta anslaget Mark för naturvård. Jag
återkommer till detta vid min behandling av anslagsfrågorna i det följande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.6 Översyn av naturvårdsobjekt m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande: De statliga insatserna för vård
och förvaltning av naturvårdsobjekt bör i första hand koncentreras till
områden av riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Insatser
för att bevara omistliga naturvärden bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt med syfte att
naturvårdsförordnanden som inte längre är motiverade kan upphävas. Jag kommer
senare att föreslå regeringen det uppdrag som erfordras för att genomföra en
omprövning av naturvårdsobjekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt
ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande: Omfattningen av antalet
skyddsvärda objekt har successivt utvidgats utan att de samlade konsekvenserna
av detta har bedömts. Därför bör grunder för en striktare prioritering mellan
olika tänkbara naturvårdsobjekt utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 12 § naturvårdsförordningen får ett
naturreservatsbeslut upphävas endast om synnerliga skäl föreligger. Om det
ursprungliga motivet för att avsätta ett objekt inte längre finns, torde detta
vara ett sådant synneriigt skäl. En kritisk granskning av samtliga befintliga
naturvårdsobjekt med avseende på skyddsmotiv och naturvärde bör också komma
till stånd. Även objektens kulturvärden bör beaktas innan avyttring
aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer senare att föreslå regeringen det uppdrag m, m,
som behövs för att genomföra en omprövning av naturvårdsobjekten och
fastighetsinnehavet samt grunder för en prioritering mellan olika objekt som
kan tänkas komma i fräga för säkerställandeåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.7 Nya
finansieringskällor</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvårdsverket, länsstyrelserna och naturvårdsförvaltarna
bör i sitt arbete med förvaltningen av naturvårdsobjekt pröva andra
finansieringskällor för täckande av vissa kostnader för naturvärdsförvaltning
utöver statsanslag. Sponsring av såväl förvärv som skötsel av naturvärdsobjekt
kan vara ett sätt, uttag av avgifter för service inom eller i anslutning till
olika objekt ett annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Utredaren har tagit upp möjligheten att finna nya
källor till finansiering av naturvårdsförvaltningen. Det kan vara s, k.
sponsring, frivilliga bidrag och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sponsring
innebär i detta fall att ett företag genom ekonomiskt stöd till en ideell eller
allmän verksamhet söker främja sin marknadsföring eller stärka sin good-will.
Sponsring förekommer huvudsakligen inom idrotten, men även inom kulturområdet
tycks det finnas ett visst intresse frän företagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
naturvårdens område har sponsring en ringa omfattning. Enstaka insatser har
gjorts. Ett exempel är den informationskampanj Nära tiU naturen som
naturvårdsverket genomför under år 1988 tillsammans med en rad
friluftsinriktade myndigheter och organisationer. Kampanjen finansieras i
betydande omfattning av medel från deltagande sponsorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör sponsring kunna övervägas för finansiering av t, ex,
investeringar och drift av informationsanläggningar typ naturum eller för
produktion av informationsmaterial om naturvärdsobjekten. Likaså kan vissa
typer av kampanjer vara lämpliga att genomföra med finansiellt stöd av
sponsorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sponsring
bör inte ske om den förbinds med villkor som begränsar den ansvariga
myndighetens ansvar eller handlingsfrihet. Självfallet fär inte heller något
beroendeförhållande av annat slag uppstå mellan myndigheten och bidragsgivaren.
Reklam i form av skyltning eller dylikt i naturen bör i princip inte heller
förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det i många fall kan vara värdefullt att näringslivet eller andra sponsorer
går in i och medverkar i olika naturvårdsprojekt, är det viktigt att staten och
kommunerna behåller ansvaret för samhällets naturvärd. Det kan finnas risk för
att näringslivsbidrag medverkar till att snedvrida inriktningen på
naturvårdsarbetet, t, ex, genom att tillfälliga evenemang gynnas pä bekostnad
av det långsiktiga naturvårdsarbetet. Därigenom finns också viss risk för att
statliga resurser används och binds upp på ett felaktigt sätt, Härtil kommer
att staten kan drabbas av kostnadsansvar om sponsorn drar tillbaka siU bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill sammanfattningsvis konstatera att det grundläggande ansvaret</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
finansiering av naturvårdsförvaltningen alltjämt bör ligga på staten och
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett annat sätt att
finansiera olika verksamheter är att ta ut avgifter för service av olika slag i
eller i anslutning till naturvärdsobjekten. Denna typ av avgiftsfinansiering
förekommer i vissa länder. Enligt min mening bör det också i vårt land vara
möjligt att direkt av enskilda nyttjare ta ut kostnadstäckande avgifter för
serviceinrättningar i eller i anslutning till naturvårdsobjekt. I första hand
bör avgifter för t,ex, vägutnyttjande, guid-ning, parkeringsplatser,
utsiktsanläggningar, gästhamnar m, m, kunna komma i fräga. Staten har pä sina
fastigheter givetvis här samma möjlighet som privata fastighetsägare har till
avgiftsbeläggning av viss service. Jag kommer noga att följa frågan om
finansiering av naturvårdsförvaltningen med sponsring, bidrag och avgifter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.8
Beredskapsarbeten och övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Planering av naturvårdande beredskapsarbeten bör bedrivas
så att det alltid finns en viss objektreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ideella
organisationers möjligheter att engagera sig i vården av naturvärdsobjekt bör
tas till vara.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer i sak väsentligen med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De fiesta remissinstanserna tillstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Beredskapsarbeten för naturvård har sedan mitten av
1960-talet utförts bl, a, inom nationalparker och naturreservat. Verksamheten
har varit omfattande och pågått under lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsförvaltningen
har därför i viss mening under mänga är varit beroende av tillgängen på
beredskapsmedel. Sådana medel tillförs numera naturvården i betydligt mindre
omfattning pä grund av annan inriktning av arbetsmarknadspolitiken. För att
effektivt kunna utnyttja de resurser för naturvårdande beredskapsarbeten som
kan erhållas behöver flera åtgärder övervägas. Beredskapsarbeten för naturvård
bör såsom utredningen föreslagit koncentreras till naturvårdsobjekt som är
avsatta med stöd av naturvärdslagen eller objekt av motsvarande kvalitet.
Vidare anser jag att det är angeläget att få till stånd ett system för
planering som bl, a, möjliggör att det alltid finns en viss objektreserv att
tillgripa vid behov av sysselsättningsskapande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns flera ideella
organisationer som har naturvård och friluftsliv på sitt program. Många
föreningar bedriver också praktiskt naturvårdsarbete, t, ex, underhåll av
vandringsleder och slåtterängar. Det är angeläget att ta till vara det
engagemang som finns inom de ideella organisationerna och även försöka fä en
ökning av detta genom att, såsom jag tidigare anfört, exempelvis utse sådana
organisationer till förvaltare av naturvårdsobjekt, om de har vilja, kompetens
och kapacitet för detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
av naturvårdsobjekt är mycket resurskrävande. Det är därför nödvändigt att
finna former för samverkan med annan tillsyn och övervakning som sker i
samhället. Såväl tullverket som polisen bedriver övervakning och tillsyn av
bl, a, efterlevanden av naturvårdslagsfiftningen. Det är angeläget att dessa
myndigheter samt andra myndigheter som kan ha tillsynsuppgifter på lämpligt
sätt kan medverka i tillsynsarbetet inom naturvärdsobjekten. Inom miljö- och
energidepartementet bereds en framställning frän naturvårdsverket om åtgärder
i syfte att förbättra tillsynen och övervakningen av naturvärdsobjekt, m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill även understryka vikten av att möjligheterna till samverkan mellan
naturvårdsförvaltarna sinsemellan och med bl. a kommunala förvaltningar tas
till vara för ett effektivt resursutnyttjande i vården och förvaltningen av
naturvårdsobjekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har uppmärksammat problemen kring bevarandet av odlingslandskapet och ansett
det angeläget att belysa dessa problem och även lämna vissa förslag till
åtgärder för att hålla landskapet öppet. Utredaren finner det angeläget att
åtgärder vidtas för att behålla och i vissa fall återskapa odlingslandskapets
mångfald i flora och fauna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare i min
framställning betonat att odlingslandskapet bör ges hög prioritet i
naturvårdsarbetet. Någon riksomfattande inventering har inte utförts. Det är
därför viktigt att den inventering som under år 1987 har påbörjats i ett antal
län kan genomföras. Enligt min mening mäste behovet av skyddsåtgärder ses i ett
samlat perspektiv. Bl, a, bör därvid hänsyn tas till de åtgärder t, ex, inom
jordbrukspolitikens område som kan få konsekvenser för odlingslandskapet. Jag
har behandlat dessa frågor under anslaget B 6, Särskilda projekt på
miljövärdens område i min anmälan till årets budgetproposition. Där föreslog
jag att lOmilj, kr får användas nästa budgetår inom ramen tor projektet
Naturvärdsåtgärder i odlingslandskapet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Lagstiftning och organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: En samlad översyn av naturvårdslagen bör genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Jag kommer i det följande att beskriva den lagstiftning som
gäller och den myndighetsorganisation som ansvarar för naturvården i vårt land.
Jag hänvisar också till den redogörelse och de förslag rörande miljövårdens
organisation som har lämnats av utredningen om miljövårdens organisation (SOU
1987:32),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under senare år har
ställts krav på en reformering av den nuvarande naturvårdslagstiftningen.
Naturvårdsverket har nyligen i en skrivelse till regeringen föreslagit att en
samlad översyn av hela naturvårdslagstiftningen och dess förhällande till
angränsande lagar bör ske. Vidare har Svenska naturskyddsföreningen kommit in
till regeringen med en skiss till en ny naturskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdslagen
trädde i kraft den I januari 1965, Lagen syftar till att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydda naturen från vetenskaplig och kulturell synpunkt,
på grund av dess Prop, 1987/88:85 skönhetsvärden och dess värde som
rekreationsmiljö, 1 förhållande till miljöskyddslagen som trädde i kraft år
1969 är dock möjligheterna att med naturvårdslagens hjälp skydda miljön mera
begränsade. Naturvårdslagen har emellertid skärpts. Under 1970- och 1980-talen
har det genomförts en rad viktiga ändringar. Dessa ändringar har dock inte
ändrat pä den principiella inriktningen. Stora förändringar i samhället och i
synen på naturvården har skett under den tid lagen funnits, Lagen framstår nu
som delvis otidsenlig och föråldrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu har anfört har jag för avsikt
att senare föreslå regeringen att en samlad översyn görs av naturvärdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang ocksä beröra
terrängkörningslagstiftningen, Terrängkörningslagen (1975:1313) trädde i kraft
den 1 januari 1976, Syftet med lagen är främst att skydda naturmiljön, Lagen
förbjuder i princip körning med terrängfordon och motorfordon i hela landet pä
barmark och på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog. Med stöd av lagen
har regeringen i terrängkörningsförordningen (1978:594) dessutom förbjudit
terrängkörning inom vissa delar av fjällområdet. Förbudet är dock inte utan
undantag. Det finns undantag från förbudet när det gäller körning i bl. a,
räddningstjänst eller näringsutövning. Länsstyrelsen har dessutom möjlighet att
lokalt för visst område meddela förbud mot terrängkörning eller meddela villkor
för sådan körning, om det behövs från naturvårdssynpunkt eller annan allmän
synpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen sägs över senast år 1985, då regeringen i en
skrivelse (skr, 1984/85:203) för riksdagen redovisade en översyn av hela
terrängkörningslagstiftningen, 1 redovisningen nämns vissa problem som berör
naturvården, friluftslivet samt jordbruket, skogsbruket och rennäringen. Av
översynen framgick vidare att problemen med snöskotertrafik är särskilt stora
kring tätorter. Såväl naturvärdsverket som regering och riksdag ansåg att det
redan inom ramen för gällande lagstiftning finns förutsättningar att påtagligt
minska olägenheterna. Allt fier kommuner har under senare tid utnyttjat de
möjligheter som finns att reglera terrängtrafiken med stöd av
terrängtrafikkungörelsen. Länsstyrelserna har ocksä utnyttjat möjligheten att
reglera terrängtrafiken med stöd av terrängkörningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har år 1986 i en framställning till
regeringen begärt vissa ändringar i terrängkörningslagstiftningen. Förslaget
avser bl, a, utvidgning av lagens tillämpningsområde så att den omfattar
samtliga motordrivna fordon, dvs. även traktorer och motorredskap. Frågan
bereds nu i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för naturvärd<br>
och friluftsliv. Verket skall bl, a, bevaka miljövärdsintresset vid tillämp<br>
ningen av PBL och NRL och tillhandahälla underiag för tillämpningen av<br>
dessa lagar, genom inventering och planering verka för att täktverksamhet<br>
får lämplig lokalisering och utformning, verka för att andra arbetsföretag<br>
planläggs och utförs med beaktande av deras inverkan pä miljön, följa<br>
kulturlandskapets utveckling och verka för att stränderna skyddas, leda<br>
arbetet med att planmässigt inventera och välja ut områden som bör<br>
avsättas särskilt som nationalpark, naturreservat m, m, samt leda arbetet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med planering av åtgärder
för det rörliga friluftslivet. Verket utarbetar Prop. 1987/88:85 även
allmänna råd inom sitt förvaltningsområde samt biträder länsstyrelserna i
ärenden inom detta. I frågor sorn rör tillämpningen av naturvärdslagen och naturvårdsförordningen
har verket huvudsakligen rådgivande och planerande funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
naturvårdsverket svarar i första hand naturresursavdelningen för frågor om
hushållning med naturresurser, skydd och vård av natur- och rekreationsområden
samt verkar för utveckling av rekreationsmöjligherna. Även flora- och faunavård
samt jaktfrågor ingår i arbetsuppgifterna. Naturvårdsverket skall fortlöpande
följa användningen av mark, vatten, luft samt miljösituationen, dvs. bevaka att
användningen av naturresurserna sker med hänsynstagande till naturen och
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudansvaret
för naturvården på det regionala planet ligger hos länsstyrelserna vilka utför
det huvudsakliga planerings- och verkställighetsarbetet på området.
Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för naturvårdsplanering,
naturinventeringar, naturvårdsförvaltning och prövar flertalet frågor enligt
naturvårdslagen. När det gäller den praktiska förvaltningen av naturreservat,
naturvärdsområden m,m. har länsstyrelserna i regel utsett en särskild naturvärdslörvaltare,
vilken kan vara skogsvårdsstyrelsen, domänverket, kommunen, en stiftelse eller
någon ideell organisation m,m. Länsstyrelsernas naturvårdsenheter arbetar i
nära kontakt med naturvärdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
naturvården på det lokala planet svarar kommunerna, I naturvårdslagen stadgas
om samråd mellan länsstyrelsen och berörda kommuner i vissa viktiga
naturvärdsärenden. Kommunal planering och kommunala beslut har stor betydelse
för naturvärden. Kommunerna svarar t, ex, för det konkreta fysiska planeringsarbetet.
Enligt PBL blir kommunala översiktsplaner över mark- och vattenanvändningen
obligatoriska. Översiktsplanerna ger bl. a. bättre förutsättningar för en
förebyggande miljövård och för en belysning av konflikter mellan
exploateringsintressena och naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kan i vissa fall delegera sin beslutanderätt fill kommunen. Även vissa
tillsynsfrågor kan övertas av kommunen. Sedan den Ijuli 1983 kan kommunen genom
frivilligt åtagande låta en kommunal nämnd ta över ansvaret för täkttillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med tillkomsten av PBL har också naturvårdslagen ändrats så att
kommunerna får rätt att själva besluta om bildande av naturteservat och
naturvärdsområden. Denna nya möjlighet för kommunerna är främst avsedd för
säkerställandet av områden runt tätorterna som är av betydelse för
friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare aviserat att en översyn av naturvårdsverkets organisation skall
ske. Denna översyn bör också omfatta verkets naturresursavdelning. Jag berör i
det följande något bakgrunden härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den nya genomgripande lagstiftningen rörande hushåll<br>
ningen med mark och vatten, är det viktigt att naturvårdsverket som<br>
central myndighet inom natur- och miljövårdsområdet svarar för att kun<br>
skaperna om natur och miljö görs tillgängliga som underiag för beslut och<br>
ställningstaganden. Detta innebär att naturvårdsverket inte bara skall ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppsikt över hushållningen
med naturresurser inom sitt eget verksamhets- Prop. 1987/88:85 område
enligt NRL utan också i praktiken ha ett vidare bevakningsansvar med avseende
pä naturresursernas utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att verket på ett ändamålsenligt sätt skall kunna utöva sin tillsyn och uppsikt
av miljöfrågor vid tillämpningen av PBL och NRL samt övrig
markanvändningslagstiftning, är det viktigt att verkets verksamhet fär en
framåtsyftande inriktning och bedrivs i ett långsiktigt perspektiv. Naturvårdsverket
bör ocksä aktivt bevaka olika sektorers resursanvändning och miljöpåverkan samt
samhällsplaneringen på olika nivåer. Inom ramen för en långsiktigt inriktad
verksamhetsplan bör verket ha en tillräcklig flexibilitet för att kunna hantera
uppkommande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt i det föregående har länsstyrelsernas naturvårdsenheter en rad
viktiga arbetsuppgifter,' Mot bakgrund av bl, a, plan- och naturresurslagstiftningen
och de förslag till effektivitetshöjande åtgärder som lämnats av
naturvärdsförvaltningskommittén (DS Jo 1984:4) bör den aviserade översynen
behandla naturvärdsverkets framtida roll och fördelningen av arbetsuppgifter
mellan naturvårdsverket sorn central naturvårdsmyndighet och länsstyrelserna
som regionala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>4
Luftföroreningar och försurning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina ställningstaganden och förslag i korthet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Luftföroreningarna utgör i dag ett allvarligt hot mot
människors<br>
hälsa och livsmiljö. Inom Mellaineuropas sammanhängande indu<br>
strialiserade regioner ger luftföroreningar upphov till hälsoeffek<br>
ter och omfattande skador på träd och skogsmark, I Sverige har<br>
luftföroreningarna lett till försurning av vatten och mark samt<br>
skogsskador,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Strategin för handlingsprogrammet mot luftföroreningar
och för<br>
surning bör vara att genomförai utsläppsbegränsningar i Sverige<br>
och samtidigt arbeta för internationella åtaganden om sådana be<br>
gränsningar. Den innebär att luftföroreningsutsläppen bör reduce<br>
ras i den utsträckning som fordras för att skydda människors hälsa<br>
och minska nedfallet till den nivå miljön tål. Mot denna bakgrund<br>
bör fortsatta åtgärder mot luftföroreningar övervägas. Hänsyn bör<br>
härvid tas till bl, a, resultatet av det pågående internationella<br>
arbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• De svenska svavelutsläppen bedöms minska med 65% till
år 1995<br>
jämfört med 1980 års nivå. Ytterligare åtgärder behövs för att<br>
uppnå en minskning av kväveoxidutsläppen med 30% under sam<br>
ma tidsperiod,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Innan ställning tas till ytteriigare skärpta nationella
målsättningar<br>
bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder stude<br>
ras. Vilka tekniska åtgärder som skulle fordras för att minska<br>
svavelutsläppen med 70—80% samt halvera kväveoxidutsläppen<br>
till sekelskiftet jämfört med 1980 ärs nivå bör utredas. En svensk<br>
åtgärdsstrategi för kolväteutsläppen bör ocksä tas fram. Ekono<br>
miska och andra konsekvenser lör industrin, staten, kommunerna<br>
och samhälleti övrigt bör analyseras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja bör
minskas till<br>
0,8%, En miljöavgift för att stimulera till ytterligare sänkning av<br>
svavelhalten bör även övervägas. Svavelutsläppen bör därefter<br>
begränsas ytterligare genom skärpta utsläppskrav med början år<br>
1993 i de mest försurade områdena. De skärpta kraven motsvarar<br>
ett utsläpp från olja med ca 0,4% svavel för mindre anläggningar<br>
och ca 0,2% svavel för större, Lagen om svavelhaltigt bränsle<br>
ändras sä att den omfattar samtliga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>« Kväveoxidutsläppen bör minskas genom skärpta riktlinjer
för prövningen av förbränningsanläggningar enligt miljöskyddslagen.
Kväveoxidutsläppen bör dessutom minskas genom skärpta avgaskrav fr, o,m, 1992
års modeller för lätta lastbilar och bussar och fr, o, m, 1994 ärs modeller för
tunga fordon. Under tvä år före ikraftträdandet bör ett stimulansbidrag betalas
ut vid köp av fordon som uppfyller kraven. Bidragen beräknas kosta totalt 450
milj, kr. Samtidigt bör en ytterligare skärpning av utsläppskraven övervägas
bl, a, för tätortsfordon samt traktorer och arbetsmaskiner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• I
vissa områden, där miljön är särskilt känslig eller i större tätor<br>
ter, där ett stort antal människor utsätts för luftföroreningar, kan<br>
det vara särskilt viktigt att snabbt förbättra luftkvaliteten, ML bör<br>
därför ändras så att regeringen får förklara ett visst område som<br>
miljöskyddsområde. För ett sådant område skall regeringen eller,<br>
efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen fä meddela särskil<br>
da föreskrifter beträffande bl, a, luftföroreningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Forskningsinsatserna
kring hälsorisker, skogsskador, mark- och<br>
grundvattenförsurning, kalkning av sjöar och vattendrag och ef<br>
fekter på fauna och flora bör fördjupas. Det internationella samar<br>
betet inom forskning och övervakning av miljöeffekter bör ökas.<br>
Den tekniska forskningen och utvecklingen beträffande bl, a, bätt<br>
re miljöteknik för fordon, förbränningsanläggningar m, m, bör för<br>
stärkas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Mina utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för mina ställningstaganden är det beslut som riksdagen fattade våren 1985 om
ett program mot luftföroreningar och försurning (prop, 1984/85:127, JoU 28,
rskr, 275), För att genomföra programmet har riksdagen på regeringens förslag
beslutat om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m,m, (prop, 1985/86:61,
JoU 11, rskr, 101) och om en bilavgaslag (prop, 1986/87:56, JoU 7, rskr, 106,
SFS 1986; 1386), Regeringen har också beslutat om förordningar om bilavgaser
och motorbensin, SFS 1987:586 resp, 1985:838, Vidare har riksdagen beslutat om
differentiering av bensinskatten (senast ändrad prop, 1986/87:139, SkU 48,
rskr, 311, SFS 1987:509) och av försäljningsskatten för personbilar (prop,
1985/86:145, SkU 41, rskr, 237, SFS 1986:260) för aU underiätta införandet av
biyfri bensin samt försäljning av personbilar med katalytisk avgasrening. Blyfri
bensin finns nu i hela landet och försäljningen av bilar med katalytisk
avgasrening har nätt en betydande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har även, genom ett antal uppdrag, låtit utreda och ta fram förslag till
fortsatta åtgärder mot luftföroreningar och försurning. Även dessa utredningar
ligger till grund för mina ställningstaganden och förslag till fortsatta
åtgärder som jag nu kommer att redovisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Jag redovisar först
det aktuella läget beträffande bl, a, utsläpp och nedfall av luftföroreningar
och deras hälso- och miljöeffekter. Jag utgår i min framställning från
naturvårdsverkets rapport Aktionsplan '87 mot luftföroreningar och försurning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Utsläpp och nedfall av luftföroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
luftföroreningar sprids med luftströmmarna över stora områden och påverkar
miljön, inte bara i utsläppens närhet, utan också i omkringliggande länder.
Mänga av de miljöeffekter som har observerats i Sverige</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>orsakas därför till stor
del av utsläpp i övriga Europa, Likaså medverkar Prop, 1987/88:85 svenska
utsläpp till miljöstörningar i våra grannländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
luftföroreningar är långlivade i atmosfären och kan orsaka miljöstörningar med
effekter över hela jorden. Bland dessa kan nämnas vissa stabila kolväten, såsom
metan och klorfiuorkarboner, samt koldioxid. Jag återkommer senare i denna
redovisning till kolväteutsläppen och i ett särskilt avsnitt till utsläppen ay
klorfiuorkarboner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbränning
av fossila bränslen leder till att halten av koldioxid i atmosfären successivt
kommer att öka. Koldioxidens värmeabsorberande egenskaper gör att de ökande
utsläppen kan befaras, leda till att jordens klimat blir allt varmare. Trots
att de genomsnittliga temperaturhöjningarna kan verka obetydliga, kan de
medföra ödesdigra konsekvenser. Bl, a, kan havsvattnets volymökning medföra
höjningar av havsytan med betydande konsekvenser för låglänta kustområden.
Förutsättningarna för livsmedelsproduktion i olika områden kan komma att
förändras med åtföljande politiska spänningar. Det är viktigt att genom
internationellt forsningssam-arbete minska osäkerheterna om koldioxidens
klimateffekter. Det är också av största vikt att genom effektivare
energianvändning och ökad användning av förnyelsebara energiresurser hålla
tillbaka koldioxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
senare år har kunskapen ökat både i Sverige och utomlands om hur
luftföroreningar transporteras över långa avstånd och därigenom får effekter i
även andra länder än dem där utsläppen äger rum. Att åtgärder mot
luftföroreningar måste genomföras i ett internationellt samarbete, är i Europa
accepterat av i stort sett alla länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försurningen
orsakas främst av utsläpp av sura svavel- och kväveföreningar som främst
härrör från eldning med fossila bränslen, från trafiken och frän
industriprocesser. Naturliga biologiska processer och olika åtgärder inom
jordbruket och skogsbruket spelar också en roll. Jag återkommer strax till
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
flera tillfällen har höga halter av luftföroreningar visat sig medverka till
akuta överkänslighetsreaktioner, ökad sjukdomsfrekvens och överdödlighet, 1 Östeuropas
svårt förorenade, högindustrialiserade områden har ökad frekvens av störd
fosterutveckling med sänkt födselvikt konstaterats. Indirekt kan
luftföroreningarna medföra en ökad exponering för giftiga organiska ämnen och
metaller genom födan och dricksvattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-talet har skogarna i Eluropa skadats allvarligt i stora områ<br>
den. Också i Sverige har skogen skadats. Både försurningen av skogsmar<br>
ken och de direkta effekterna av luftföroreningar pä trädens kronor med<br>
verkar sannolikt till skogsskadorna. Flera luftföroreningar utöver svavel-<br>
och kväveföreningarna, bl, a, fotokemiska oxidanter, främst ozon, anses<br>
vara av betydelse. Fotokemiska oxidanter bildas i luften genom komplice<br>
rade reaktioner, där bl. a. kväveoxider och kolväten medverkar, Oxidan-<br>
terna kan transporteras långa sträckor i atmosfären. Under sommaren kan<br>
luft med starkt förhöjda halter av bl, a, ozon föras in över Skandinavien<br>
från kontinenten. Skogsskadorna och försurningen i Sverige beror således<br>
pä utsläppen av svavel, kväveoxider och kolväten i både Sverige och<br>
övriga Europa, Jag redovisar därför i det följande utsläppen av olika<br>
luftföroreningar i Sverige och Europa,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kväveföreningar som släpps ut i luften har inte bara stor betydelse för Prop.
1987/88:85 problemen med försurning och skogsskador, utan de påverkar även
haven. Ungefär en tredjedel av det kväve som tillförs Östersjön och Västerhavet
har transporterats med luftmassorna. Därtill kommer att en del av det kväve som
till slut förs ut i haven via vattendragen eller läcker ut frän marken också
ursprungligen utgörs av kväveföreningar frän luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveloxider</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
ökade starkt i Sverige under 1950- och 1960-talen, Frän början av 1970-talet
har utsläppen minskat genom både energisparande och utsläppsbegränsande
åtgärder, så att de nu är lägre än på 1950-talet. Bl, a, industrins utsläpp har
minskat kraftigt under 1970-talet, Utsläppsminskningen beror främst på
miljöskyddsåtgärder till följd av beslut enligt ML. Ocksä nedläggningar av
äldre fabriker har bidragit till minskningen. Energisnålare och effektivare
processer har dessutom ofta inneburit en mindre miljöbelastning. Ett exempel pä
insatsernas effekt är nedgången av svaveldioxidutsläppen frän industriprocesser
från över'200000 ton per år under 1960-talet till ca 90000 ton år 1985, Målet
är att dessa utsläpp inte skall överstiga 50000 ton är 1995, Som jag strax
återkommer till i avsnitt 11 beslutade regeringen hösten 1987 om frisläpp av
investeringsfonder för bl, a, miljöförbättrande åtgärder som exempelvis
minskade luftföroreningsutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av svaveldioxid har utvecklats på liknade sätt i övriga Europa, Det dröjde
dock längre innan utsläppen började minska där. Utsläppsminskningen under
1980-talet -räknad i procent- har dessutom varit betydligt mindre i Europa som
helhet än i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
har i sin rapport Aktionsplan '87 mot luftföroreningar och försurning redovisat
att svaveldioxidutsläppen väntas minska ytterligare i Sverige till början av
2000-talet med de miljökrav som gäller i dag, se tabell 4,1, Verket har härvid
förutsatt att energianvändningen utvecklas i enlighet med den prognos som
statens energiverk har presenterat i oktober 1987 i delrapporten Energi- och
elanvändningen 1985-1997-2010, Energiverket har härvid antagit att kärnkraften
till viss del ersätts med koleldade kondenskraftverk med i dag bästa kända
reningsteknik. Även oljeba-serad kraft antas bli använd. Vattenkraft och
vindkraft tillsammans antas ge 70TWh elkraft per är på 2000-talet, Prognosen
förutsätter vidare att en naturgasledning dras fram utefter västkusten till
Göteborg, Jag har tidigare i dag föredragit utgångspunkterna för
energipolitiken och vill starkt betona möjligheterna att minska utsläppen
ytteriigare genom en mera miljövänlig utveckling av energisystemet än vad som
antagits i nyss nämnda prognos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.1 Svaveldioxidutsläpp i Sverige. Hittillsvarande
utsläpp samt förvarnade Pron 1987/88'85<br>
utsläpp vid oförändrade miljökrav med de antaganden som görs i LU 87
(långtidsutred-</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>' "</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ningen) samt av statens energiverk (1 000lon per år).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbränning
av olja och gas</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>680</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>324</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>144</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbränning
av kol</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbränning
av övriga fasta</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>bränslen</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industriprocesser</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>235</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>92:5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>483</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>272</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>164</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Reduktion
relativt 980 i %</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: .aktionsplan '87, statens naturvårdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av tabell 4,1 väntas utsläppen av svaveldioxid minska med ca 65% mellan
år 1980 och år 1995, Bedömningen av svaveldioxidutsläppens utveckling därefter
beror på vilka utsläppsbegränsande åtgärder som vidtas, vilka energislag
kärnkraften ersätts med och fiera andra faktorer. Inriktningen är att
miljöeffekterna ska minimeras genom medvetna val mellan olika energislag och
skärpta utsläppskrav,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Europa har 21 länder för närvarande förbundit sig att minska svaveldioxidutsläppen
med 30%' eller mer fill 1993, räknat från 1980ärs nivå. Det är framför allt
länder i Nordvästeuropa som har formulerat, krav pä långtgående minskningar av
utsläppen frän större förbränningsanläggningar. Fram till är 1995 väntas
utsläppen av svaveldioxid i hela Europa minska med ungefär en fjärdedel jämfört
med år 1980, se tabell 4,2, I Nordvästeuropa väntas utsläppen nästan halveras
under samma period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.2 Hittillsvarande utsläpp samt förväntad
utveckling av svaveldioxidutsläppen i Europa enligt nuvarande planer (1 000 ton
per år)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2010</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14 600</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10200</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9500</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8800</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 500</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>29900</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 100</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26 200</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 200</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nordvästeuropa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sydeuropa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Östeuropa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>53300 46300
44200 39100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Aktionsplan '87, statens naturvårdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svavelnedfallet
i Sverige är störst i den södra delen och avtar mot norr. Det totala nedfallet
beräknas ha minskat med ca 20% mellan år 1980 och är 1985, Mellan år 1980 och
år 1995 väntas det totala nedfallet minska med ca 35%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska utsläppen ger fortfarande det största enskilda bidraget till
svavelnedfallet i Sverige, men i takt med att våra utsläpp minskar får andra
länders utsläpp relativt sett större betydelse. Vid mitten av 1990-talet väntas
t, ex. Polen och Tyska Demokratiska Republiken vardera bidra med ungefär lika
mycket som vi själva till nedfallet inom vårt land, I de mest utsatta delarna
av södra Sverige är biidraget frän utlandet ca 90%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av tabell 4,3 faller bara någon procent av utsläppen från<br>
Polen och Tyska Demokratiska Republiken ned i Sverige, Anledningen till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att dessa
länders utsläpp beräknas komma att fä lika stor betydelse för försurningen i
Sverige som våra egna utsläpp är att endast begränsade åtgärder vidtas för att
minska utsläppen i dessa länder, samtidigt som utsläppen ligger på en mycket
hög nivå. Detta medför stora inhemska hälso- och miljöproblem, vilket borde
vara tillräckligt motiv att vidta kraftfulla begränsningsåtgärder. Dessutom
måste vi ställa krav på att de minskar sina utsläpp med hänsyn till den svenska
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de
svenska utsläppen hamnar omkring en tredjedel inom landets gränser. Det innebär
att för att minska svavelnedfallet i Sverige är åtgärder mot våra egna utsläpp
fortfarande av stor betydelse, inte minst i närheten av större utsläppskällor.
Arbetet med att minska våra utsläpp bör enligt min mening drivas parallellt med
de internationella förhandlingarna och utformas på ett sådant sätt att våra
egna åtgärder i största möjliga utsträckning kan utnyttjas även i det
internationella förhandlingsarbetet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.3 Svavelutsläpp och nedfall i Sverige från de
länder som påverkar landet mest (1 000 ton svavel per år)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Sverige</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Dan-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Sovjet- .</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>, Polen</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Tjecko-</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>Om-</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>V.asl-</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Siorbri-</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Frank-</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>mark</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>unionen"</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>i</span></i></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>slovakier</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1
lyskland</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>lyskland</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>lannien</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>rike</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt
utsläpp</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 100</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2050</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 550</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1600</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 335</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1632</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983'</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>165</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6000</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 050</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1625</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1375</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1845</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1015</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nedfall
i</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sverige</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>332</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>291</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984=</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>323</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' 1983 års data är i flera fall bedömda värden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Utgår frän 1983 års utsläpp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"" Inom Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: EMEP, Det norske meteorologiske institutt. Oslo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kväveoxider</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan mitten av 1950-talet har utsläppen av kväveoxider
nästan trefaldi-gats i Sverige, Det beror framför allt på att biltrafiken har
ökat. Under 1980-talet har utsläppen förändrats relativt litet. Utvecklingen i
Europa torde ha följt i huvudsak samma mönster som i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige har avgasreningskraven för personbilar skärpts,
vilket kommer att medföra att de hittills ökande kväveoxidutsläppen kommer att
vändas till en minskande trend. Om inga ytteriigare åtgärder vidtas, väntas de
totala kväveoxidutsläppen i Sverige minska med ungefär 20%-. räknat från år
1980 till år 1995, Transportrådets och energiverkets senaste prognoser visar
att utsläppen av kväveoxider kommer att börja öka igen en bit in pä 2000-talet,
om inga ytterligare åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.4 Hittillsvarande utsläpp och förväntad
utveckling av kväveoxidutsläppen i Pron 1987/88'85<br>
Sverige om inga ytterligare utsläppsbegränrande åtgärder vidtas och med de
antaganden</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>som görs i LU87 (långtidsutredningen) samt av statens
energiverk (lOOOton per år mätt som kvävedioxid)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vägtrafik</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>167</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flyg
(endast start och</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>[ 16''</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>landning)</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Traktorer,
arbetsredskap.</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fartyg,
jäi-nväg</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energiproduktion</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industriprocesser</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30:></span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>319</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>303</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>262</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Innefattar inte flygets utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Aktionsplan '87, statens naturvårdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningarna
för flygtrafikens utsläppsutveckling är osäkra och bygger bl, a, pä att
trafikökningen sker med samma typ av plan som i dag är i trafik. Enbart
flygtrafikens utsläpp vid start och landning har räknats in i de i tabell 4,4
angivna värdena. Större delen av flygets utsläpp av kväveoxider antas dock ske
på hög höjd, och det är oklart hur dessa utsläpp påverkar miljöförhållandena på
marknivå. Underlaget för att bedöma kväveoxidutsläppen frän traktorer,
arbetsredskap och fartyg är också osäkert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
mina förslag till utsläppsbegränsande åtgärder väntas kväveoxidutsläppen från
energiproduktionen minska fram till år 1995, Kväveoxidutsläppens utveckling
därefter är starkt beroende av utsläppskraven, trafikutvecklingen och
utvecklingen av energisystemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Europa vidtas på flera håll åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen från
vägtrafiken och från större förbränningsanläggningar. Förutom Sverige är det
framför allt Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz, Österrike, Nederländerna och
Danmark som har infört eller kommer att införa långtgående krav. Inom EG har
beslutats om mindre långtgående krav för att minska utsläppen av
luftföroreningar frän personbilar. Kraven införs mellan åren 1988 och 1993,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har även utsläppskrav pä tunga fordon diskuterats inom EG, De krav som
väntas bli införda pä kort sikt bedöms fä en relativt liten betydelse för
kväveoxidutsläppen i de länder som inför dem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-kommissionen
föreslog år 1983 att svavel- och kväveoxidutsläppen frän
förbränningsanläggningar med en termisk effekt över 50 MW skulle begränsas i
medlemsländerna. De gränsvärden som kommissionen har föreslagit för nya
anläggningar ligger nära de som gäller i Förbundsrepubliken Tyskland,
Parallellt med dessa förslag, som gäller nya anläggningar, har kommissionen
föreslagit att svaveldioxidutsläppen från befintliga förbränningsanläggningar
skall minskas med 60%- och kväveoxidutsläppen med 40% till år 1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-kommissionens
förslag till minskade utsläpp från förbränningsanläggningar har behandlats
inom EG:s ministerråd vid flera tillfällen. Något beslut har emellertid ännu
inte fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de förutsättningar som nyss angivits kan man förvänta sig att de<br>
totala kväveoxidutsläppen i Europa minskar obetydligt till år 1995, se</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tabell4,5,
I Nordvästeuropa väntas utsläppen minska med ca 20%. Mer- Prop. 1987/88:85
parten av denna minskning hänför sig till Förbundsrepubliken Tyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.5 Förväntad utveckling av kväveoxidutsläppen i
Europa enligt nuvarande planer (1000 ton per år, mätt som kvävedioxid)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1995</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2010</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordvästeuropa</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8900</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8400</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>8 100</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7000</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydeuropa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 300</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 600</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>3 800</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östeuropa</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6800</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7 100</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 100</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19000 19100
19000 18200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Aktionsplan "87, statens naturvärdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kväveoxider omvandlas i luften till salpetersyra, som kan
torrdeponeras eller tvättas ur med nederbörden. Depositionen av kväve frän
kväveoxider är störst i södra Sverige och avtar mot norr. Någon total
kvävebalans för Sverige finns ännu inte. Det svenska bidraget till nedfallet av
oxiderade kväveföreningar i Sverige torde - som ett genomsnitt för landet -
ligga inom intervallet 15-30%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ammoniak</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ammoniak består huvudsakligen av kväve och släpps ut till
luften framför allt från stallgödsel. I Sverige är i dag utsläppen ungefär
hälften sä stora som kväveoxidutsläppen om man räknar i ton kväve. Man räknar
med att mellan 40 och 50 % av det totala kväveinnehållet i gödseln avgår tjll
luften. Ammoniak kan ocksä bildas när handelsgödsel sprids, I detta fall är
dock ammoniakförlusterna betydligt mindre, ca 10% av det kväve som tillförs.
Vissa industrier släpper ocksä ut ammoniak, främst i samband med att ammoniak
och handelsgödsel tillverkas. De totala utsläppen av ammoniak i Sverige anges i
tabell 4,6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.6 Ammoniakutsläppen i Sverige år 1985 (1000 ton
per år)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppskälla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurstallar
'</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagring av
stallgödsel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spridning
av stallgödsel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spridning
av handelsgödsel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriprocesser
m, m,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Aktionsplan '87, statens naturvårdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverket anger att de totala utsläppen av ammoniak
i Europa uppgår till ca 6,5 milj, ton per år. Flera länder planerar att minska
utsläppen, bl, a, Nederländerna, Förbundsrepubliken Tyskland och Danmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna jämföra utsläppen av kväveoxider och
ammoniak med hänsyn till deras betydelse för kvävedepositionen måste man räkna
dem i ton kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räknade i ton kväve är ammoniakutsläppen i Europa ungefär
lika stora</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som kväveoxidutsläppen. Vardera typen av utsläpp
innehåller i dag ca Prop. 1987/88:85 6milj, ton kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gasformig ammoniak fastnar lätt som torrt nedfall pä t,
ex, växtytor. Genom enkla spridningsberäkningar har man visat att ungefär
hälften av utsläppen torrdeponeras inom ett avstånd av 100 km. Erfarenheter
frän jordbruksområden med en intensiv kreatursuppfödning visar ocksä att t, ex,
skogsfronter intill ammoniakkällor påverkas kraftigt. En del av am-moniaken
transporteras emellertid längre sträckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våtdepositionen av ammoniak avtar från söder mot norr på
samma sätt som depositionen av svavel och kväveföreningar. Man kan grovt räkna
med att 25-40% av det ammoniakkväve som deponeras i södra Sverige härrör frän
svenska källor. Man kan också anta att en relativt stor andel av nedfallet i
södra Sverige härrör från danska källor. Jag har erfarit att chefen för
jordbruksdepartementet senare kommer att föreslå regeringen att i proposition
till riksdagen föreslå åtgärder för att minska ammoniakav-gängen frän
jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klorväte</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de tidigare behandlade utsliippen till luft kan
främst utsläppen av klorväte verka försurande, Klorväte bildas framför allt när
man bränner hushållsavfall, Klorväteutsläppen svarar bara för någon procent av
de totala försurande utsläppen i luften. Utsläppen av klorväte spelar därtör
ingen större roll för försurningen, totalt sett. Invid större punktkällor kan
dock bidraget till försurningen vara betydande. Genom de riktlinjer för skärpta
utsläppskrav för avfallsförbränningsanläggningar som redovisades för riksdagen
förta våren (skr, 1986/87:157. JoU 1987/88:2, rskr, 12) skall alla sådana
förbränningsanläggningar i Sverige ha försetts med en effektiv
reningsutrustning före 1991 års utgång, Sverige inför härigenom världens
hårdaste miljökrav på avfallsförbränningsanläggningar. Genom dessa krav kommer
klorväteutsläppen att minska med ca 70% på några år. Nedfallet av klorväte
kommer minska i motsvarande utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväten utgör en mångformig ämnesgrupp med en mängd olika
substanser, vars egenskaper i miljön kan variera i hög grad och vars effekter
pä hälsa och miljö i vissa delar är ofullständigt kända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa långlivade kolväten kan påverka jordens klimat.
Klorerade och fluorerade kolväten (bl, a, CFC) och metan m,fl, bidrar
tillsammans med koldioxid till den s, k, drivhuseffekten. Dessa kolväten kan
även påverka ozonskiktet i högre luftlager. Metan kan öka ozonhallerna i de
högre luftlagren, medan de klorerade kolvätena minskar ozonhalterna där. Om
ozonskiktet tunnas ut, ökar den ultravioletta strålningen på jordytan, varvid
bl, a, frekvensen av hudcancer ökar. Jag återkommer senare till mina förslag
till åtgärder till skydd för ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolvätenas reaktionsbenägenhet kan variera högst avsevärt.
De mest<br>
reaktiva ämnenas upphållstid i atmosfären kan variera från någon timme</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till ett
dygn. Andra kolväten kan uppehålla sig i atmosfären frän något Prop.
1987/88:85 dygn till ett år. Vissa ämnen påverkas obetydligt i atmosfärens
nedersta skikt, troposfären, och kan därför nå atmosfärens nästa skikt,
stratosfären. Exempel på sådana ämnen är de s, k, klorfluorkarbonerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera olika processer bidrar till att föra bort organiska
ämnen från atmosfären. Den mest betydelsefulla processen innebär att de
oxideras till koldioxid och vattenånga, men de ger även upphov till s, k,
fotokemiska oxidanter som t, ex, ozon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fotokemiska oxidanter bildas genom att kolväten
tillsammans med kväveoxider reagerar i atmosfären under inverkan av solljus.
Oxidanterna kan skada grödor och skog och innebär även hälsorisker, om halterna
blir för höga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväten kan ha många ursprung. Det finns naturliga källor
till bl, a, metan och terpener, men de kan även härröra från utsläpp som
orsakas av mänsklig verksamhet, antropogena utsläpp. De totala antropogena
utsläppen av kolväten, exklusive metan, i västra Europa har uppskattats till
ca lOmilj, ton år 1983, Trafiken och användningen av lösningsmedel är de
dominerande mänskliga källorna i Sverige, se tabell 4,7, Trafiken svarar för
ungefär 50% av utsläppen. Den återstående delen härrör från industrins
processer, distributionen av naturgas och förbränningen i kraftverk, värmeverk
och mindre pannor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväteutsläppen frän energiproduktionen härrör framför
allt från de små pannorna. Ca 40% av de organiska ämnen som bildas vid
förbränning i små pannor utgörs emellertid av tyngre kolväten, som
förhållandevis snabbt faller till marken och inte medverkar till
oxidantbildningen, I tabell 4,7 har dessa tyngre kolväten räknats bort.
Utsläppen av metan är också uteslutna, eftersom metan inte bedöms bidra till de
tidvis höga halter av ozon som registrerats nära jordytan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväteutsläppen väntas minska successivt till är 2010.
Den prognos som naturvårdsverket har gjort baserar sig pä de beslut om
reningsåtgärder som fattats hittills. Det är främst till följd av skärpta krav
på kolväteutsläppen från personbilar som utsläppen väntas minska. Oljebolagen
har även påbörjat ett införande av kolväteåtervinningssystem vid depåerna. Naturvärdsverket
avser att inom kort skicka ut ett förslag till allmänna råd beträffande
hantering och distribution av bensin pä remiss. Råden avses leda till att större
delen av den bensin som för närvarande avdunstar vid olika omlastningar av
bensin vid transporten från raffinaderierna till länkning i personbilar
återvinns. Även vid en stor del av bensinstationerna kommer kolväteåtervinning
att ske när bilarna tankas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
4.7 Hittillsvarande utsläpp och förväntad utveckling av utsläppen av
flyktiga Prnn 1987/88 85<br>
kolväten, exkl. metan, frän mänsklig verksamhet i Sverige vid oförändrade
miljökrav</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(1000
ton per år)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1995</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2010</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Väglrafiken Övrig samfärdsel Energiproduktion
Industriprocesser m, m. Bensinhantering Övriga källor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>466</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>350</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>307</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Aktionsplan '87, statens naturvårdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns för närvarande inte något närmare underlag för
att bedöma hur kolväteutsläppen kommer att utvecklas i Europa, Nägra länder har
gjort upp planer för att minska utsläppen, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland
och Nederländerna räknar med att deras utsläpp skall minska med 40-.50% till är
1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om kolväteutsläpp har tagits upp i förhandlingarna
inom luftföroreningskonventionen i Geneve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för att höga halter av ozon skall uppstå till följd
av kväveoxid-och kolväteutsläpp är störst sommartid under långvariga högtryck.
Höga halter av ozon i luften över Sverige förekommer under våren och sommaren
när förorenad luft transporteras hit från kontinenten. Ozonbildning sker även i
södra Sverige sommartid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom fotokemiska oxidanter är sekundärt bildade
föreningar, uppträder de högsta halterna på ett visst avstånd från
utsläppsomrädena. Halterna på landsbygden kan därför vara lika höga eller t, o,
m, högre än i tätorterna. Halterna i Sverige är ungefär lika höga som i
Centraleuropa, Kunskaperna om hur ozon sprids och deponeras är emellertid inte
lika stora som beträffande t, ex, svavelföreningar. De beräkningar och mätningar
som hittills har gjorts antyder emellertid att spridningen är likartad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Hälso- och miljöeffekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftföroreningarnas hälso- och miljöeffekter har dels en
storskalig, dels en lokal dimension. Vissa föroreningar ger effekter över stora
områden. Hit hör t, ex, försurande ämnen, såsom svaveldioxid och kväveoxider
men också föroreningar med global spridning och effekt, såsom koldioxid. Den
lokala dimensionen omfattar de effekter som orsakas av höga koncentrationer
eller belastningar av föroreningar som ger skador eller störningar nära
utsläppskällan. Hit hör många kolväten och partiklar frän trafik. Även
svaveldioxid och kväveoxider medverkar till de lokalt uppkomna störningarna.
De lokala störningarna är vanligast i våra tätorter. Tätortsmiljön påverkas
emellertid även av långväga transporterade föroreningar, så som t, ex,
fotokemiska oxidanter, varav ozon är viktigast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom påverkan pä hälsa och miljö orsakar utsläppen av
främst<br>
svaveldioxid och kväveoxider söndervittring av byggnader, monument<br>
och andra kulturminnen samt korrosion av metallkonstruktioner, såväl i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>luften som i marken och vattnet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hälsoeffekter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftföroreningar kan påverka människors hälsa direkt genom
inandning av föroreningar och dess omvandlingsprodukter. De kan dessutom
påverka människors hälsa indirekt genom att t, ex, försurningen kan orsaka
höjda metallhalter i dricksvatten och andra livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera föroreningar orsakar direkta hälsoeffekter.
Hälsoeffekterna beror till stor del pä hur hög och långvarig exponeringen är.
Hälsoeffekter pä grund av luftföroreningar är därför vanligast i tätorter.
Utsläppen sker här ofta i eller nära de miljöer där människor vistas.
Utspädningen kan vara mindre än på andra ställen pä giund av att husen bildar
vindskydd. Vägtrafikens utsläpp är särskilt betydelsefulla. De ämnen som är
viktiga i detta sammanhang är kväveoxider, kolväten samt deras omvandlingsprodukter
och partiklar, 1 en normal tätortskärna bidrar bilavgaserna med ca 60 % till
utsläppen av kolväten och kväveoxider och till ca 50% av stoftutsläppen, I
gatumiljö har bilarnas utsläpp ännu större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kväveoxider påverkar i huvudsak andningsorganen. Höga
halter av kvävedioxid i luften verkar retande på slemhinnor och anses öka
mottagligheten för infektioner samt medföra ökad risk för effekter av andra
luftföroreningar. Rökare, astmatiker, barn och äldre är särskilt utsatta. Ozon
påverkar andningsorganen på ett delvis likartat sätt som kvävedioxid och
svaveldioxid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväten förekommer i ett vitt spektrum av former i
luften. Dessa har sinsemellan olika och i viss mån ofullständigt kända
hälsoeffekter. Flera former har i vissa koncentrationer visat sig ha
cancerframkallande egenskaper. Andra kan under vissa förutsättningar påverka
det centrala nervsystemet, irritera slemhinnorna i framför allt ögon och övre
luftvägar samt ge upphov till dålig lukt i omgivningen. Kolväten kan även
omvandlas i luften, ofta under inverkan av solljus. Denna omvandling kan
medföra att kolvätenas reaktionsbenägenhet ökar och kan därför göra dem ännu
allvarligare från hälsosynpunkt,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partiklar i tätortsluft härrör till stor del från
vägtrafikens dieseldrivna fordon. De består till största delen av sot.
organiska föreningar samt olika metaller. Partiklarnas förmåga att bära ämnen
som kan ge allvarliga hälsoeffekter gör dem speciellt viktiga för tätorternas
miljöproblem. Partiklar kan, delvis beroende på de ämnen som är fästa vid deras
yta bidra till andningssvårigheter och ökande infektionsrisker samt cancer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägtrafiken, främst bensindrivna bilar som inte har
katalytisk avgasrening, ger upphov till stora utsläpp av kolmonoxid.
Kolmonoxid har en stark tendens att fästa vid blodets hemoglobin och blockera
dess förmåga att ta upp och transportera syre. Kolmonoxid kan härigenom orsaka
nedsatt prestationsförmåga, huvudvärk och risk för komplikationer i hjärtats
funktion. Speciellt känsliga är personer med hjärt- och kärlsjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläpp
härrör främst frän förbränning av fossila bränslen<br>
för t, ex, energiproduktion. Svaveldioxid påverkar i huvudsak andningsor<br>
ganen. Om man är utsatt för höga halter av denna förorening under lång<br>
tid, ökar risken för kronisk bronkit och luftvägsinfektioner. Exempel från<br>
Europas storstäder visar att mycket höga halter kan leda till akut överdöd<br>
lighet i lung- och luftvägssjukdomar,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>""</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cancerkommittén har i sift betänkande (SOU 1984:67) Cancer
uppskat- Prop. 1987/88:85 tat att mellan 100 och 1 000 cancerfall uppstår varje
år på grund av luftföroreningar, varav av betydande del på grund av bilavgaser
i kombination med rökning. Tätorternas höga halter av föroreningar tros vara en
bidragande orsak till att livslängden är något kortare i tätorterna än på
landsbygden. Speciellt känsliga grupper är astmatiker, barn och rökare. Det
riktvärdet som en arbetsgrupp inom Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderat
för kvävedioxid i luften överskrids i dag tidvis i vissa tätorter vid gator med
omfaftande trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket kartlägger sedan år 1979 inom
projektområdet Luftföroreningar i tätortsmiljö förekomst och hälsoeffekter av
olika föroreningar i tätorterna. På grund av att halterna av fotokemiska
oxidanter, främst ozon, tidvis kan vara mycket höga, kan den lokala
omvandlingen av kolväten i tätortsluften fä en stor betydelse för människornas
hälsa. Flera kolväten och deras omvandlingsprodukter har uppmätts i halter som
ökar riskerna för cancer. Mätningar av partikelhalter vid gator med mycket
trafik har visat att stofthalter som kan medföra andningssvårigheter och
slemhinneretningar är vanligt förekommande. Halterna av svaveldioxid ligger
dock i allmänhet under de riktvärden som naturvårdsverket har rekommenderat med
hänsyn till hälsoeffekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftföroreningarnas indirekta hälsoeffekter orsakas främst
av utsläpp av försurande ämnen. Genom att yt- och grundvatten försuras, kommer
vattnets ökade vittrings- och korrosionsförmäga att leda till ökade
metallhalter i sjöar, vattendrag och grundvatten. Detta har lett till ökade
halter av kvicksilver i insjöfisk, även frän sjöar som inte har utsatts
för,direkta förorenande utsläpp. Metaller mobiliseras och tas lätt upp i t, ex,
fisk och jordbruksgrödor och medför att människans metallintag ökar. Försurningen
har även bidragit till så låga pH-värden i jordbruksmark i en del områden, att
risken för ökat upptag av kadmium är överhängande. Förhöjda halter av metaller
i föda och dricksvatten kan medföra vitt skilda hälsoeffekter, alltifrån
magbesvär och diarréer till kroniska njursjukdomar och skador på det centrala
nervsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöeffekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftföroreningarnas effekter på miljön hänger främst
samman med deras storskaliga spridning. De beror då pä generellt förhöjda
halter eller ökat nedfall av föroreningar. Lokalt betingade miljöeffekter
uppstår dock i närheten av stora utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höga halter av luftföroreningar, såsom svaveldioxid,
kväveoxider och<br>
fotokemiska oxidanter, främst ozon, kan orsaka skador på skog, jord<br>
bruksgröda och annan vegetation. Effekter som barravfall pä träd, främst<br>
gran, och fläckskador på spenat har observerats. Höga ozonhalter har<br>
visats inverka påjordbruksskördarnas storlek, kvalitet och näringsvärde, I<br>
Sverige har luftföroreningsbetingade jordbruksskador av naturvårdsverket<br>
uppskattats till 50-I50milj, kr, per år. Halter som orsakar skador före<br>
kommer tillfälligt, under s, k, luftföroreningsepisoder, då starkt förorenade<br>
luftmassor kommer in över Sverige. Även i närheten av stora utsläppskäl-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lor
och i större tätorter kan luftföroreningar förekomma i sådana halter att Prop.
1987/88:85 skador på vegetation uppstår. Känsligast för luftföroreningar och
försurning är lavar. Flera studier har visat att endast ett fåtal lavarter och
ibland inga alls kan leva i tätorter med höga halter luftföroreningar. Flera
lavarter, som inte var ovanliga för 20 till 30 år sedan, har i dag antingen
helt försvunnit eller blivit mycket ovanliga och upphört att växa och föröka
sig, Nägra arter finns endast kvar i inre Norrland i områden med mycket låga
föroreningshalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedfallet
av försurande ämnen har medfört en smygande och långtgående försurning av
marken. Effekterna av denna förändring kan förbli osynliga under mänga är för
att plötsligt ge upphov till tydliga och allvarliga störningar, säsom skador pä
träd. Risken för sådana plötsliga förändringar är störst när miljön utsätts för
andra påfrestningar, som t, ex, extrema klimatförhållanden. De senaste årens
forskning har visat att surhetsgraden har ökat två till tio gånger och att
förändringarna har kunnat konstateras ned till en meters djup. Markförsurningen
har lett till avsevärda minskningar av markens kalcium- och magnesiuminnehåll
och därmed en försämring av markens motståndskraft mot fortsatt försurning.
Vissa ämnen, som tidigare har varit hårt bundna till markpartiklar, har böljat
frigöras. Det gäller främst aluminium och vissa tungmetaller, som visats vara
giftiga för växter och kan följa med markvattnet till grund- eller ytvattnet
och ge effekter även där. Det tar mycket läng tid för marken att reparera
försurningsskador. En del av de markförändringar som har skett kommer aldrig
kunna återställas,även om nedfallet av försurande ämnen upphör. Omfattande
undersökningar har visat att dessa skadetyper är vanligast i södra och
sydvästra Sverige och avtar successivt mot norr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
allt störte nedfallet av kväveföreningar, som bl, a, släpps ut frän trafiken,
förbränningsanläggningar och vid stallgödselhantering i jordbruket, medför att
allt fler skogsmarker i Sydsverige blir kvävemättade. Det innebär att
kvävetillförseln överstiger skogens behov. Vid kvävemättnad ökar
markförsurningen och läckaget av näringsämnen kraftigt. Kvävemättnaden anses
innebära att skogen blir känsligare för frost och insektsangrepp och att
näringsbalansen störs. Växter som gynnas av kväve ökar i antal och tillväxt,
vilket leder till en utarmning av floran med utslagning av mänga känsliga och
skyddsvärda arter som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försurningens
effekter på sjöar och vattendrag är välkända. Det stora nedfallet av försurande
ämnen leder till en fortsatt ökad försurning av sjöar och vattendrag. Det sura
vattnet orsakar fysiologiska störningar hos fisk och andra vattenorganismer.
Det sura markvattnet för med sig en ökad mängd lösta metaller till sjöarna.
Aluminium kan bilda fällningar pä fiskars gälar och orsaka fiskdöd, 1 första
hand störs organismernas reproduktion. När hela artgrupper slås ut förändras
konkurrensförhållandena och ger indirekta effekter genom hela ekosystemet.
Förutom effekter av aluminium har höjda halter kvicksilver konstaterats i bl,
a, gädda i många sjöar. Detta trots att sjöarna aldrig har utsatts för några
utsläpp av kvicksilver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
1986 uppskattades antalet försurade sjöar till ca 21 500, Ca 15000 av<br>
dessa bedöms ha försurats direkt på grund av luftföroreningar. Antalet<br>
gravt försurade sjöar har tack vare kalkningsinsatser minskat från ca 4500</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>år 1981 fill ca 1 800 år
1986, Generellt sett är sjöarna mer försurade i södra Prop, 1987/88:85 än i
norra Sverige, Under senare tid har man dock upptäckt omfattande skador pä
rinnande vatten i fjälltrakterna. Skadorna tros orsakas av stötvis belastning
med surt vatten som förekommer vid snösmältningen och kraftiga regn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
minskning av svavelnedfallet som är att vänta under det kommande decenniet
bedöms leda till att ca 4500 försurade sjöar kan bli återställda även utan
kalkning. Flertalet av dessa sjöar är små. Många av de större sjöarna förblir
försurade även efter en relativt kraftig minskning av nedfallet. Om
försurningen skall motverkas, kommer det att vara nödvändigt med fortsatt
kalkning av dessa under åtskilliga år, Kalkningen är dock ingen slutlig lösning
på problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambanden
mellan luftföroreningEir och skogsskador av den typ som nu har brett ut sig
över Europa är inte fullständigt klarlagda. Det finns emellertid många
indicier på att luftföroreningarna spelar en stor roll som stressfaktor för
skogen. Vissa kombinationer av klimat och luftföroreningar tycks utlösa
skogsskador. Förhöjda halter av aluminium i markvattnet, för stor
kvävetillförsel, ozon- och syrapåverkan på barren anses vara de viktigaste
faktorerna som ger upphov till skador. Någon uppskattning av skogsskadornas
ekonomiska konsekvenser kan för närvarande inte göras. Jag vill dock
understryka att skogsnäringen är en av de viktigaste näringarna i Sverige och
att även små störningar får stora konsekvenser. Med tanke på att skogsskador
utgör symptom på en långtgående irreversibel skada i marken motiverar detta
stora försiktighetsmått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Korrosion
och nedbrytning av kulturföremål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
de hälso- och miljöeffekter jag nu har redovisat orsakar luftföroreningar och
försurning omfattande materiella skador genom påskyndad korrosion av metaller
samt nedbrytning av bl, a, stenmaterial, glas, papper och läder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer har följt upp<br>
luftföroreningarnas inverkan pä kulturminnen och kulturföremål. Nedbryt<br>
ningen av dessa har tilltagit kraftigt under de tre senaste decennierna och<br>
måste beskrivas som ett allvarligt hot mot vårt kulturarv. Hotel mot<br>
kulturminnen och kulturföremål är särskilt stort i tätorter med stora lokala<br>
utsläpp. Skadorna är allvarliga också i landsbygdsmiljöer. De allvarligaste<br>
skadorna omfattar skulpturer och utsmyckningar i kalk- och sandsten,<br>
medeltida glasmålningar i de gotländska kyrkorna, runstenar, hällristning<br>
ar och arkeologiskt material som ligger bevarat i jorden. Luftföroreningar<br>
na har medverkat till att det även inomhus, i museer, är svårare att bevara<br>
gamla kulturföremål. En väsentlig del av vårt kulturarv finns i hemmen där<br>
möjligheten att skydda föremål frän den förorenade luftens inverkan är än<br>
mindre än på museerna, Orsaksammiinhangen är ännu ofullständigt kända,<br>
men svaveldioxid framstår som den väsentligaste enskilda faktorn i ned<br>
brytningsförloppet. Det har ocksä påvisats att kväveoxider i kombination<br>
med svaveldioxid kraftigt påskyndar nedbrytningen. Detta är av betydelse<br>
när det gäller effekterna av bilismens utsläpp i tätorterna,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet och
statens historiska museer har i juni 1987 överlämnat ett handlingsprogram till
regeringen med förslag till åtgärder för att motverka luftföroreningarnas
skadeverkningar på kulturminnen och kulturföremål. Handlingsprogrammet omfattar
bl,a, kartläggning av skador, insatser för att konservera och skydda
kulturminnen av främst sandsten och kalksten samt forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Jag bedömer att det är nödvändigt att snarast påbörja
arbetet för att bevara vårt kulturarv. Jag har erfarit att statsrådet Göransson
avser att inom ramen för ett handlingsprogram för kulturmiljövård föreslå att
10 milj, kr, anslås för att motverka luftföroreningarnas nedbrytande effekter
på kulturminnen. Eftersom dessa skador orsakas av luftföroreningar och
försurande nedfall anser jag att 5 milj, av dessa 10 milj, kr bör anvisas från
anslaget Åtgärder mot försurningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.4
Strategi för renare luft</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Strategin
för handlingsprogrammet mot luftföroreningar och för<br>
surning bör vara att genomföra utsläppsbegränsningar i Sverige<br>
och samtidigt arbeta för internationella åtaganden om sådana be<br>
gränsningar. Den innbär att luftföroreningsutsläppen bör reduce<br>
ras i den utsträckning som fordras för att skydda människors hälsa<br>
och minska nedfallet till den nivå miljön tål. Mot denna bakgrund<br>
bör fortsatta åtgärder mot luftföroreningar övervägas. Hänsyn bör<br>
härvid tas till bl, a, resultatet av det pågående internationella<br>
arbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'># En överordnad
målsättning för handlingsprogrammet mot luftför<br>
oreningar och försurning är att minska halter och nedfall av luft<br>
föroreningar till sädana nivåer som människors hälsa och miljön<br>
tål även på lång sikt. Jag bedömer att målsättningen bäst kan<br>
uppnäs genom att i en samlad strategi både genomföra utsläpps<br>
begränsningar i Sverige och arbeta för internationella åtaganden<br>
om utsläppsminskningar, I det internationella arbetet bedömer jag<br>
att Sveriges initiativ till Aktionsplan Europa kommer att spela en<br>
betydelsefull roll,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'># De svenska
svavelutsläppen bedöms minska med 65%, till<br>
år 1995 från 1980 års nivå i enlighet med det av riksdagen besluta<br>
de programmet mot luftföroreningar och försurning. Ytterligare<br>
åtgärder behöver vidtas för att nå målsättningen om 30% minsk<br>
ning av kväveoxidutsläppen medan åren 1980 och 1995,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• Innan ställning tas till
ytterligare skärpta nationella målsättningar<br>
bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder stude<br>
ras. Vilka tekniska åtgärder som skulle fordras för att minska<br>
svavelutsläppen med 70-80% samt halvera kväveoxidutsläppen<br>
till sekelskiftet jämfört med 1980 ärs nivå bör studeras. En svensk<br>
ätgärdsstrategi för kolväteutsläppen bör ocksä tas fram. Ekono<br>
miska och andra konsekvenser för industrin, staten, kommunerna<br>
och samhället i övrigt bör analyseras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsverket:
De svenska utsläppen av svaveldioxid bör kunna Prop. 1987/88:85 minskas med
65% mellan åren 1980 och 1995, Detta kan uppnås med redan fattade beslut.
Ytterligare åtgärder i form av skärpta generella svavelkrav vid förbränning
behövs dock för att bibehålla låga utsläpp även när kärnkraften avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av kväveoxider bör kunna minskas med 30% i
förhållande till 1980 års nivå. Minskningen kommer med fattade beslut dock
sannolikt att uppnås först några år efter är 1995, Den uppgång av utsläppen som
eljest kan förutsägas när kärnkraften avvecklas bör kunna motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Frågorna om luftföroreningar och
försurning betraktas genomgående som ytterst allvarliga. Inställningen till
naturvårdsverkets bedömningar är i allmänhet positiv. Den vanligaste kritiken
från bl, a. Svenska Naturskyddsföreningen är att mera långtgående åtgärder
borde genomföras, särskilt inom trafikområdet. Remissinstanserna understryker
ofta även behovet av insatser på det internationella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande: Jag anser att strategin
för handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning bör vara att
genomföra utsläppsbegränsningar i Sverige och samtidigt arbeta för
internationella åtaganden om sådana begränsningai". Den innebär att
luftföroreningsutsläppen bör reduceras i den utsträckning som fordras för att
skydda människors hälsa och minska nedfallet till den nivå rhiljön tål. Mot
denna bakgrund bör fortsatta åtgärder mot luflföroreningar övervägas. Hänsyn
bör härvid tas till bl, a, resultatet av det pågående internationella arbetet.
Samlade åtgärdsprogram bör även utarbetas och genomföras i områden som är
särskilt belastade av luftföroreningsutsläpp. De svenska åtgärderna bör
utnyttjas i det internationella samarbetet för att söka förmå även andra länder
att vidta liknande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som underlag för handlingsprogrammet och det
internationella samarbetet fordras fortsatt forsknings- och
undersökningsverksamhet beträffande både hälso- och miljöeffekter. Kalkringen
av försurade sjöar och vattendrag mäste ses som ett uppehållande försvar som
kan behöva pågå under lång tid framöver. Jag återkommer strax till dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälsorisker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Större delen av Sveriges befolkning bor i tätorter. Det är
ocksä i tätorterna och industriområdena som luftföroreningsbelastningen är som
störst. Att vidta åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i dessa områden
samt i arbetsmiljön är därför enligt min mening viktigt. De olika
utsläppsbegränsande åtgärder i form av bl, a, skärpta krav pä avgasrening och
på förbränningsanläggningar som ingår i regeringens handlingsprogram bidrar
till att förbättra luftkvaliteten i tätorterna. Även olika energipolitiska
åtgärder såsom energihushållning, utbyggnad av fjärrvärme och
naturgasdistribution, verkar i samma riktning liksom de trafikpolitiska
förslag regeringen nyligen förelagt riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har översiktligt behandlat frågan om de
hälsorisker<br>
som är hänförliga till luftföroreningar och försurning i rapporten Ak<br>
tionsplan '87. Enligt min uppfattning bör dessa frågor beaktas i det fortsat-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ta arbetet inom luftföroreningsprogrammet. Hälsoriskerna
på grund av Prop. 1987/88:85 luftföroreningar i främst tätorterna bör
kartläggas bättre bl, a, inom ramen för socialstyrelsens och naturvårdsverkets
forskningsprogram. Miljöprojekt Göteborg, som pä regeringens uppdrag arbetar
med att initiera och samordna miljöförbättrande åtgärder, bör också kunna
bidra. Även riskerna i samband med höga intag av tungmetaller via födan och
brister på vissa nödvändiga spårämnen till följd av försurningen bör
kartläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverket arbetar för närvarande med en översyn av
riktlinjerna för luftkvalitet. Förutom reviderade värden för svaveldioxid och
partiklar arbetar verket med förslag till riktlinjer för kvävedioxid och ozon
samt riktlinjer för den högsta belastningen på miljön av föroreningsnedfall.
Enligt vad jag har erfarit kommer verket att lämna sitt förslag till regeringen
sommaren 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för att vidta åtgärder för att uppnå en
acceptabel luftkvalitet i tätorterna ligger i första hand pä kommunerna, I
vissa fall, främst beträffande storstadsområdena, kan emellertid statsmakterna
behöva biträda kommunerna, då dessa inte förfogar över alla erforderliga
styrmedel som t. ex. miljöskyddslagstiftningen. Det är av denna anledning jag
föreslär att §8a ML ändras sä att det blir möjligt att meddela särskilda
föreskrifter beträffande bl, a, luftföroreningsutsläpp inom s,k,
miljöskyddsområden. Det första område för vilket denna möjlighet bör prövas är
Hisingen i Göteborgs kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även utomlands innebär luftföroreningsutsläppen
hälsorisker, I många länder, t, ex. Polen, Tyska Demokratiska Republiken och
Tjeckoslovakien, är dessa risker större än i Sverige och innebär ett stort och
akut hälsoproblem. Detta borde vara ett allvariigt memento för de styrande i
dessa länder och tillräckligt skäl för snabba och effektiva åtgärder mot
luftföroreningsutsläppen. Jag anser att hälsoriskerna med luftföroreningarna
måste ges högre prioritet i arbetet inom luftföroreningskonventionen, även om denna
främst behandlar gränsöverskridande föroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belastningsgränser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenserna av den fortgående försurningen av miljön är
enligt min uppfattning mycket allvarliga. För att skydda miljön mot
luftföroreningar och försurning måste utsläppen och miljöbelastningen minskas
till sådana nivåer som inte leder till negativa effekter. Det är glädjande att
vi, som jag nyss redovisat, börjar fä en internationell uppslutning kring detta
synsätt. Det finns även ett bättre underlag för att göra en sådan bedömning nu
än när det första programmet mot luftföroreningar och försurning utformades för
tre år sedan. Bl, a, har en nordisk expertgrupp angett belastningsgrän- ' ser
för olika föroreningar. Gruppen har härvid analyserat och bedömt ett stort
antal effektstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En jämförelse av nuvarande miljösituation med de angivna
belastnings<br>
gränserna visar enligt naturvårdsverket att svavelnedfallet bör minskas i<br>
södra Sverige med ca 75% jämfört med år 1980, 1 Norriands inland klarar<br>
marken i de flesta fall att neutralisera det nuvarande svavelnedfallet under<br>
större delen av året, S. k, surstötar i samband med snösmältningen innebär</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid problem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt naturvärdsverket bör med hänsyn till riskerna för
kvävemättnad i Prop, 1987/88:85 skogsmark den totala depositionen av
kväveföreningar på lång sikt inte överstiga 10-20 kg per ha och är, I sydvästra
Sverige är den totala depositionen i genomsnitt 15-25 kg per ha och år, 1
utsatta lägen kan depositionen uppgå till 40 kg eller mer, I Svealand tangeras
den belastning som kan befaras medföra skador, medan den i Norrlands inland
ännu inte anges ha nått sä höga värden. Halterna och depositionen av kväveföreningar
behöver enligt naturvärdsverket minskas med 30-50%, Behovet är störst i södra
Sverige och i de större tätorterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid en stor variation i olika markers
känslighet för föroreningsnedfall. Exempelvis tyder senare forskningsresultat
på att områden i inre Norrland är känsligare än man tidigare antagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Korttidshalterna av ozon överskrider enligt
naturvårdsverket ofta de kritiska nivåerna för växtskador, och bland förekommer
drygt dubbelt sä höga halter. Detta gäller främst södi'a Sverige, Även Norriand
drabbas episodvis av för höga halter. Medelhalterna för ozon ligger i södra
Sverige vid den nivå som anges som kritisk för växtskador. De episodvis höga
halterna av fotokemiska oxidanter, främst ozon, behöver enligt naturvärdsverket
sänkas med 30-50%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nationella åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det av riksdagen beslutade programmet mot
luftföroreningar och försurning (prop, 1984/85:127, JoU 28, rskr, 275) ingår
att svavelutsläppen skall minskas med 65%' mellan åren 1980 och 1995, Jag
bedömer att de åtgärder som har vidtagits är tillräckliga för att nå detta mål.
Ytterligare åtgärder fordras emellertid för att nå målet om en minskning av
kväveoxidutsläppen med 30% mellan samma är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strategin för handlingsprogrammet mot luftföroreningar och
försurning bör enligt min mening vara att genomföra utsläppsbegränsningar i
Sverige och samtidigt arbeta för internationella åtaganden om sådana
begränsningar. Den innebär att luftföroreningsutsläppen bör reduceras i den
utsträckning som fordras för att skydda människors hälsa och minska nedfallet
till den nivå miljön tål. Mot denna bakgrund bör fortsatta åtgärder mot luftföroreningar
övervägas. Hänsyn bör härvid tas till bl. a, resultatet av det pågående
internationella arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan ställning tas till ytterligare skärpta nationella
målsättningar bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder studeras.
Vilka tekniska åtgärder som fordras för att minska svavelutsläppen med 70-80%
samt halvera kväveoxidutsläppen till sekelskiftet jämfört med 1980 ärs nivå bör
utredas. En svensk ätgärdsstrategi för kolväteutsläppen bör ocksä tas fram.
Ekonomiska och andra konsekvenser för industrin, staten, kommunerna och
samhället i övrigt bör analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med åtgärderna är att minska belastningen på
människa och<br>
natur. Föroreningsbelastningen är utpräglat storregional. Luftföroreningar<br>
sprids över stora områden. En strategi för att komma till rätta med belast<br>
ningen och de negativa effekter denna för med sig måste därför åstadkom<br>
mas både genom nationella åtgärder och krav på internationella åtaganden,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I det sammanhanget skall
inte glömmas att svenska utsläpp också sprids Prop. 1987/88:85 till våra
grannländer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
dag släpps ca 272000ton svaveldioxid ut mot 483000ton år 1980, I början av
1970-talet var utsläppen som mest ca 900000 ton. Enligt gjorda bedömningar av
redan beslutade åtgärder kommer utsläppen år 1995 att vara ca 164000 ton,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
arbetet med att minska utsläppen är kol- och oljeanvändningen av central
betydelse. Regeringen föreslog därför riksdagen att skärpa kraven för koleldade
förbränningsanläggningar (prop, 1983/84:158, NU 44, rskr, 390), Som ett
resultat av detta infördes ny teknik för säväl förbränning som rening av
rökgaser. Detta beslut och besluten i samband med de s, k,
oljeersättningsprogrammet ledde till en omfattande teknikutveckling och en höjd
kompetensnivå. Omfattande forskningsprogram pågår även inom ramen för
energiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svavelhalten
i olja har successivt sänkts. Den senaste sänkningen genomfördes år 1987 då
den föreskrivna svavelhalten i lätt eldningsolja sänktes från 0,3 % till i
genomsnitt 0,2 %,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med Aktionsplan '87 har naturvårdsverket och energiverket redovisat
förslag till nya utsläppskrav för förbränningsanläggningar. Som jag senare
kommer att redovisa bör nya svavelkrav införas för förbränningsanläggningar.
Kraven bör omfatta alla anläggningar och alla typer av bränsle. De skäipta
kraven motsvarar ett utsläpp från olja med ca 0.4% svavel för mindre
anläggningar och ca 0,2% för större. Detta kan jämföras med 1.0% som i dag är
högsta tillåtna halt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att sä snart som möjligt påbörja denna utveckling har jag i den
energipolitiska propositionen som jag tidigare i dag redovisat föreslagit
regeringen att minska den högsta tillåtna svavelhalten i tjock eldningsolja
till 0.8%. Minskningen bör genomföras så snart som möjligt efter det att
erforderliga notifikationsprocedurer i GATT och EFTA genomförts. Svavelhalten i
olja bör härutöver sänkas ytterligare så snart som möjligt. En miljöavgift för
att stimulera en fortsatt sänkning av svavelhalten bör därför utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
vad gäller miljöteknik har gått fort under 1980-talet, Redan innan en
anläggning som är under uppförande är klar kan ofta nya beställas med
väsentligt bättre prestanda. Detta bör dock inte leda till att beslut om
uppförande av en anläggning, som utnyttjar den vid beslutstillfället bästa
tillgängliga tekniken, skjuts upp i avvaktan pä ytterligare teknikutveckling.
Den snabba utvecklingen bör tas till vara i det fortsatta arbetet, särskilt vid
omställningen av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har redovisat i den energipolitiska propositionen bör en rad<br>
olika åtgärder vidtas för att både hushålla med elenergin och för att till den<br>
del det blir nödvändigt ersätta kärnkraften med ny elproduktionskapacitet.<br>
Denna nya kapacitet kommer, att till stor del behöva baseras på olika<br>
bränslen, varvid miljöfrågorna måste få en stor betydelse, I första hand bör<br>
sådana anläggningar byggas, t, ex, kraftvärmeverk, som utnyttjar energin<br>
effektivt. Därtill kan jag nämna att även naturgas kan utgöra ett intressant<br>
alternativ, I den utsträckning bränslebaserade kraftverk byggs, bör så<br>
hårda miljökrav ställas, baserade pä den allra bästa tillgängliga tekniken,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att utsläppen även
fortsättningsvis kan reduceras ytterligare. Demonstra- Prop. 1987/88:85
tionsanläggningar med mycket små utsläpp bör byggas för att visa på
möjligheterna till en miljövänligare elproduktion både i Sverige och utlandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
olika sammanhang har svavelhalten i olja utretts. Energiverket konstaterar i
sin utredning från år 1986 om svavelhalt i olja att en ökad efterfrågan på
oljeprodukter med låga svavelhalter generellt kan komma att skapa behov av
utökad avsvavlingskapacitet. Hittills har dock inte funnits något behov av
inhemsk avsvavlingskapacitet. Detta beror på att marknaden för oljor med låga
svavelhalter för närvarande är god. Jag vill emellertid erinra om de perioder
med kraftiga störningar som har förekommit på oljemarknaden. Det vore
olyckligt om miljöpolitiska ambitioner skulle behöva skjutas åt sidan pä grund
av tillfälliga fluktuationer pä oljemarknaden. Utvecklingen bör därför följas
mycket noggrant. Det kan inte uteslutas att utökad avsvavlingskapacitet behöver
installeras vid oljeraffinaderierna före sekelskiftet, 1 samband med de
kontrollstationer åren 1990 och 1992, som aviseras i den energipolitiska
propositionen, bör prövas om ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa
att de miljöpolitiska målen klaras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
programmet som riksdagen beslutade om år 1985 sattes upp som ett mål att
industrin fram till år 1995 skulle halvera sina svavelutsläpp, I dagsläget
finns det ingen anledning att göra en annorlunda bedömning. Om det emellertid
skall vara möjligt att nä de mål som är förenliga med en långsiktigt hållbar
utveckling, omsorgen om människors hälsa och med hänsyn till naturen, bör
möjligheterna till fortsatta reduktioner inom industrin studeras. Vissa
ytterligare reduktioner kan redan i dag förutses. Dessa är ett resultat av en
fortsatt strukturomvandling inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
mot kväveoxider är av senare datum än åtgärder mot svavel. Den
förbiänningstekniska forskningen har även på detta område givit goda resultat
under 1980-talet, Jag vill särskilt framhålla att betydelsefulla resultat har
kommit fram genom energiiforskningsprogrammet. Avgörande för den framtida
belastningssituationein när det gäller kväveoxider är utvecklingen av
transport- och energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikmiljöfrägorna
har särskilt uppmärksammats i regeringens förslag<br>
till trafikpolitik inför 1990-talet (prop. 1987/88:50), Regeringen har därvid<br>
redovisat sina samlade ställningstaganden för att på kort och lång sikt<br>
komma till rätta med de miljöproblem som trafiken orsakar. Regeringen<br>
har bl, a, föreslagit att varje trafikslag skall bära sina kostnader, inklusive<br>
miljökostnaderna. Detta innebär väsentligt ökade skatter för tunga fordon.<br>
Regeringen har vidare föreslagit att betydande insatser görs för att utveck<br>
la nya transportlösnihgar för långväga gods med ett kombinerat utnyttjan<br>
de av järnväg och väg. Från miljösynpunkt är det av stor vikt att så mycket<br>
gods som möjligt kan transporteras på järnväg. Vidare har en miljöavgift<br>
på flyg samt väsentligt förbättrade förutsättningar för regionala och inter-<br>
regionala persontransporter på järnväg föreslagits. Omfattande åtgärder<br>
för att förbättra och effektivisera kollektivtrafiken ingår i regeringens<br>
förslag. Möjligheterna att minska miljöproblemen med järnvägarna och<br>
sjöfarten skall ocksä utredas, I detta sammanhang har särskild vikt lagts<br>
vid att miljövänliga fordon tas i bruk, I regeringens förslag till
trafikpolitik</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inför
1990-talet föreslås åtgärder för att komma till rätta med hastighets- Prop.
1987/88:85 överträdelserna på våra vägar. På kort sikt kommer detta att ha
betydelse från miljösynpunkt. Effekten av en större respekt bland trafikanterna
för gällande hastighetsgränser är i hög grad beroende av den enskilde trafikantens
vilja att ta ett ansvar för en säker och miljövänlig trafik. Någon exakt
beräkning av vad dessa åtgärder ger för miljöeffekt kan därför inte göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med dessa åtgärder kommer det inte att vara möjligt att nå de uppsatta målen
vad avser minskningen av kväveoxidutsläppen. Jag föreslär därför ytterligare
åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att programmet beslutades av riksdagen år 1985 uppdrog regeringen
ät naturvårdsverket att utreda förutsättningarna för skärpta avgaskrav för
lastbilar och bussar. Verkets förslag har remissbehandlats och jag kommer
senare att mer utförligt redovisa hur nya skärpta krav ska kunna införas. Dessa
förslag kommer redan år 1995 att ge viss positiv effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personbilar
med katalytisk avgasrening klarar krav motsvarande de som gäller federalt på
den amerikanska marknaden och som numera börjar bli vanliga på den europeiska,
I delstaten Kalifornien har man sedan år 1983 tillämpat ännu strängare krav.
Dessa krav innebär en ytteriigare skärpning med ca 20% utöver de krav som nu
införs i Sverige, Jag återkommer senare till hur denna möjlighet kan utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgasutsläppen
från traktorer och arbetsmaskiner m, m, är ofullständigt kända men bedöms få en
ökande betydelse för de totala utsläppen. För närvarande gäller inga särskilda
krav för utsläppen frän deras motorer. Naturvårdsverket bedömer att frågan om
utsläppsmängder och möjligheter att införa avgaskrav i detta sammanhang behöver
utredas. Detta arbete bör utföras inom ramen för det samlade
uppföljningsuppdrag beträffande luftföroreningar och försurning som
naturvårdsverket bör få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Längre
fram i min föredragning kommer jag även att föreslå nya riktlinjer för
kväveoxidutsläppen i samband med miljöskyddsprövningen av energianläggningar.
Jag vill redan nu framhålla att för dessa gäller detsamma som jag framhöll
tidigare i samband med åtgärderna för att begränsa svavel. Den tekniska
utvecklingen är snabb. Redan nu vet vi att nya anläggningar kan uppföras med
väsentligt bättre miljöprestanda än de som nu är under uppförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till frågan om fotokemiska oxidanter. Jag har tidigare i min
föredragning redovisat ursprunget till dessa föroreningar. Kolväteproblematiken
och dess bidrag tillsammans med kväveutsläppen har ägnats ökad uppmärksamhet
under 1980-talet, Utsläppen av kolväte är än så länge inte tillräckligt
kartlagda. Redan beslutade åtgärder, som t. ex, katalytisk avgasrening på
personbilar, kommer att innebära förbättringar under den närmaste tiden. Jag
vill emellertid understryka att det finns anledning att gå vidare i detta arbete.
Senare i min föredragning kommer jag att föreslå att naturvårdsverket som en
del i sitt uppföljningsuppdrag utreder kolvätefrågorna och återkommer till
regeringen med ett samlat kolväteprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
arbete</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
min inledning (avsnitt 2) redovisade jag resultaten av 20 års miljöskyddsarbete.
Jag exemplifierade denna framställning med de positiva resultat som nåtts bl,
a, när det gäller begränsning av svavelutsläppen. Jag framhöll då också att det
har tagit tid att internationellt få gehör för liknande åtgärder. Jag vill dä
erinra om att svenska forskare redan år 1968 till vissa delar har kartlagt
framför allt sambanden mellan försurning och utsläpp till luft. År 1972 blev
frågan om luftföroreningar och försurning en huvudfråga för den svenska
delegationen vid FN-konferensen om den mänskliga miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det fortsatta arbetet är det viktigt att visa pä möjligheterna att begränsa
utsläppen. Våra egna åtgärder har varit och kommer att vara av betydelse för
miljöbelastningen och för våra möjligheter att ytterligare begränsa denna genom
att för andra länder visa på möjligheterna att vidta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en viktig del i arbetet med att begränsa belastningen i Sverige ingår vår
internationella strategi. Innan jag går vidare med min redogörelse för det
arbete som har utförts och som bör utföras under den närmaste tiden, vill jag
beröra andra organisationers möjligheter. Jag konstaterade inledningsvis den
stora miljömedvetenheten som tar allt fastare former i organisationsliv och
bland företag. Detta är en mycket positiv utveckling. Jag förutsätter att med
det internationella handelsutbyte som Sverige har att värderingar, teknik m, m,
kan spridas även dessa vägar. Det bör vara möjligt att även i andra organ än i
de mellanstatliga ta upp de internationella luftmiljöproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
internationella samarbetet beträffande åtgärder mot luftföroreningar bedrivs i
olika former och på olika plan. Av stor betydelse är bl, a, de täta kontakter
som förekommer på expertnivå mellan olika länder, både inom och utom ramen för
internationella organisationer, 1 detta sammanhang är det glädjande att kunna
konstatera att det har varit möjligt att via de vetenskapliga akademierna
etablera ett närmare samarbete med Östeuropa, Detta samarbete bör enligt min mening
stödjas. Även våra bilaterala avtal med olika länder i Östeuropa ger värdefulla
möjligheter till information och påverkan. Också andra tillgängliga
informationskanaler bör utnyttjas i miljöarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nordiska samarbetet är av stort värde för det övriga internationella
miljösamarbetet genom att de nordiska synpunkterna haren särskild tyngd i
miljösammanhang. Vi bör även söka samordna våra miljöskyddsåtgärder med dem i
våra grannländer. På luftvärdsområdet har vi länge haft ett intensivt och konstruktivt
samarbete med våra nordiska grannar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har också undertecknat Europarådets konvention om bevarande av Europas
arkitektoniska kulturarx' med åtagande att bl, a. vidta åtgärder mot
luftföroreningarnas effekter på kulturmonument. Detta har beaktats bl, a, i de
svenska förslagen inom ramen för den s, k, ESK-processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse för det internationella samarbetet på senare år inom bilav-gasområdet
har varit det internationella ministermöte som den svenska regeringen kallade
till ijuli 1985, Vid detta möte undertecknades en gemensam deklaration om
samarbete och införande av skärpta avgasreningskrav för bilar av åtta länder,
nämligen Canada, Danmark, Finland, Liechten-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stein, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike, Tyvärr
avstod Förbundsre- Prop, 1987/88:85 publiken Tyskland, Nederländerna och
EG-kommissionen, som även deltog i mötet, från att underteckna deklarationen
med hänvisning till pågående förhandlingar inom EG, Samarbetet mellan de
stater som undertecknat deklarationen har därefter förts vidare inom den s, k.
Stockholmsgruppen genom att ett gemensamt dokument har utarbetats, innehållande
regler beträffande avgasutsläpp från personbilar. Dokumentet ligger till grund
för de skärpta avgaskrav som har beslutats i Sverige, Norge, Schweiz och
Österrike, Samarbetet fortsätter nu rörande frågor om regler för avgasutsläpp
från lastbilar och bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av det internationella samarbetet om
luftföroreningar sker inom ramen för FN:s konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen undertecknades i november
1979 i Geneve och har nu ratificerats av 32 stater, senast av Jugoslavien,
Konventionen är av ramkaraktär och särskilda åtaganden överenskoms genom
protokoll till konventionen. Två sådana protokoll har hittills förhandlats
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första gällde finansiering av det internationella
mätprogrammet, EMEP, som överenskoms är 1984 och som har trätt i kraft den 28
januari 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I juli 1985 träffades en överenskommelse i Helsingfors om
ett andra protokoll till konventionen. Genom detta protokoll har för närvarande
21 parter åtagit sig att minska sina svavelutsläpp med minst 30% till år 1993,
jämfört med 1980 års nivå. Detta protokoll trädde i kraft den 2 september 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid mötet med styrelsen för konventionen i november 1986
beslutade man att uppdra åt en särskild expertgrupp att förhandla fram ett
protokoll om begränsning av kväveoxidutsläppen. Denna expertgrupp har ännu inte
avslutat sitt arbete, Sverige spelar i detta arbete en aktiv och pådrivande
roll och har lagt fram flera förslag, bl, a, om en 30-procentig begränsning av
kväveoxidutsläppen som ett första steg i riktning mot en reduktion till en nivå
som motsvarar vad naturen tål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska förslaget till ett internationellt samarbete
mot luftföroreningar (Aktionsplan Europa) har mottagits positivt. Förslaget
innebär att arbetet inom konventionen skall inriktas på att utarbeta
belastningsgränser för vad miljön tål av bl, a, svavel- och kvävenedfall.
Arbete med ytterligare underlag för detta pågår både i Sverige och utomlands.
När dessa gränser har överenskommits skall förhandlingar inledas om åtaganden
för att minska utsläppen till motsvaiande nivå. Målet för konventionsarbetet
är att sådana förhandlingar skall inledas i början av 1990-talet, Det svenska
forskningsarbetet och samarbetet inom konventionen bör nu inriktas pä att sä
snabbt som möjligt ta fiam underlag för dessa förhandlingar. En utgångspunkt
för detta arbete bör enligt min mening vara att utsläppen skall reduceras i
internationellt samarbete till sådana nivåer som är ofarliga för hälsan och
miljön även i ett långsiktigt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna,
att möjlighe<br>
terna att genom avgiftsuttag bygga upp en internationell luftvärdsfond<br>
förtjänar att övervägas (JoU 1984/85:28. rskr. 275), Frågan har diskuterats<br>
inom ramen för konventionsförhandlingarna i Geneve och har även sonde-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>råts under hand från
svensk sida. Resultatet är att det hUtills inte har varit möjligt att få stöd
för förslaget. Som skäl emot har bl, a, anförts att den som släpper ut
föroreningar även skall svara för kostnaderna för rening — Polluter Pays
Principle - och att miljöproblemen i det egna landet bör vara tillräckliga skäl
för åtgärder, även om hänsynen till grannländerna bör vara motiv för åtgärder.
Svårigheterna att nå en överenskommelse om finansiering av de blygsamma
kostnaderna för sekreteriatet till konventionen talar också mot att det för
närvarande skulle vara möjligt att komma överens om finansieringen av en fond
av helt annan storleksordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I syfte att nå konkreta
resultat har den svenska regeringen därför tagit ett annat initiativ. Ett
internationellt miljötekniskt institut föreslås inrättas. Syftet med detta är
bl, a, att underlätta överföring av effektiv miljöskyddsteknik till länder som
är i behov av sådan men som för närvarande inte har tillgång till sådan teknik.
Jag bedömer att institutets verksamhet till stor del kommer att röra
luftvårdsteknik. Planerna på-institutet har presenterats under förhandlingarna
inom luftföroreningskonventionen och har fått ett positivt mottagande. Jag
redovisar strax mitt förslag närmare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Särskilda föreskrifter för miljöskyddsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Regeringen får fö/klara ett visst område som miljöskyddsområde. För ett sådant
cimråde skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen
kunna meddela särskilda föreskrifter om skyddsåtgärder rn, m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Luftföroreningshalterna i tätorterna är tidvis så höga att risker finns för
effekter på människors hälsa. Dessa brister beror till stor del på
bilavgasutsläppen och pä en stor koncentration av industriell och annan
verksamhet. Luftföroreningarna påverkar även växtligheten, byggnader och
kulturföremål samt ökar korrosionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Programmet mot
luftföroreningar och försurning (prop, 1984/85:127) syftar till att sädana
utsläppsbegränsande åtgärder skall vidtas, att luften i våra tätorter och
industriområden blir i stort sett riskfri att andas. Dessutom bör skadlig
påverkan på växtlighet, sjöar och vattendrag, byggnader och material minimeras.
Införandel av katalytisk avgasrening på personbilar kommer, när detta är helt
genomfört i hela bilparken, att väsentligt förbättra luftkvaliteten i
tätorterna. Ytterligare åtgärder fordras emellertid på både kortare och längre
sikt. Jag kommer därför att senare föreslå att skärpta avgaskrav införs även
för lastbilar och bussar. Chefen för kommunikationsdepartementet har i den
trafikpolitiska propositionen (1987/88:50) redovisat vissa förslag beträffande
trafiksystemen och samhällsplaneringen för att minska trafikmiljöproblemen.
Jag återkommer till dessa frågor senare liksom till ytterligare åtgärder för
att minska utsläppen från förbränningsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av 8 a § ML finns i dag möjlighet att utfärda generella föreskrifter till
skydd för särskilt föroreningskänsliga vattenområden. Dessa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheter
har utnyttjats beträffande Ringsjön i Skåne och Laholmsbuk- Prop.
1987/88:85 ten, där vattenförhållandena är sådana att särskilda miljöåtgärder
är påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande föreskriftsmöjligheter är emellertid begränsade
till reglering av utsläpp till vatten och användning av mark med syfte att
skydda känsliga vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utsläpp av föroreningar till luft finns inte
motsvarande möjligheter. Även när det gäller sådana utsläpp finns det
emellertid områden som är tungt belastade, särskilt stora industriområden eller
storstadsområden med mycket trafik. Förhållandena i sådana områden är ofta
komplexa. Där förekommer större utsläpp från t, ex, industrier eller värmeverk,
liksom mänga mindre utsläpp från bl, a, uppvärmning, I framför allt storstadsområdena
är emellertid utsläppen från trafiken den dominerande orsaken till vissa
luftföroreningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisingen i Göteborgs kommun är ett område som är belastat
av stora luftföroreningsutsläpp från bl, a, industri och trafik. För att
initiera och samordna olika åtgärder för att minska dessa utsläpp väsentligt
inom en tioårsperiod har jag enligt regeringens bemyndigande nyligen tillkallat
en särskild delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen medför sålunda en belastning på omgivande mark-
och vattenområden. Svavel- och kväveutsläppen medför t, ex, nedfall av olika
föroreningar som bl, a, försurar mark och vatten. Bildningen av fotokemiska
oxidanter anses också vara av betydelse för påverkan pä vegetationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen av nuvarande system för prövning och tillsyn
enligt ML har i många avseenden varit framgångsrik för att begränsa emissioner.
Det är emellertid enligt min mening inte tillräckligt för att lösa miljöproblem
inom områden som belastas av luftföroreningar eller andra verkningar av
miljöfarlig verksamhet frän mänga olika källor, ML bör därför enligt min mening
kompletteras sä att möjligheter ges att meddela generella föreskrifter inom
områden som är särskilt belastade av luftförorenande och annan miljöfarlig
verksamhet. Detta kan ske genom en utvidgning av 8 a §, En sådan utvidgning bör
utformas sä att regeringen får förklara ett visst område som miljöskyddsområde.
Även angränsande områden bör kunna im-ymmas i miljöskyddsområdet på samma
grunder som angavs när 8 a § infördes (prop, 1984/85:10 s, 28), nämligen för
att vidta åtgärder inom ett område för att motverka att störningen förs till
angränsande områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår således att 8 a § ML ändras sä att det blir
möjligt för regeringen att förklara ett visst område som miljöskyddsområde. Den
nya bestämmelsen avses alltså inrymma vad som förut gällt och därutöver ge
möjligheter att skydda miljön mot luftförorenande och annan miljöfarlig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1987188. I .saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.6
Skärpta avgaskrav för fordon</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>« Skärpta avgaskrav bör införas obligatoriskt för lätta
lastbilar och bussar fr, o, m, 1992 ärs modeller och fr, o, m, 1994 års
modeller för lunga lastbilar och bussar. Kraven bör för båda kategorierna i
stort motsvara de krav som avses gälla federalt i USA för 1990 ärs modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>% De obligatoriska kraven bör föregås av två år av
frivillig tillämpning. Därför bör köpare av nya bussar och lastbilar
stimuleras att anskaffa fordon som uppfyller de skärpta avgaskraven genom ett
ekonomiskt stöd inom en sammanlagd bidragsram av 450milj,kr, Detta
överensstämmer med vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare
hemställt orn i prop, 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>% Det fortsatta arbetet för att begränsa
vägtrafikfordonens avgaser bör inriktas pä att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>snarast möjligt
komplettera de här föreslagna avgaskraven för lastbilar och bussar med skärpta
krav för utsläpp av partiklar. Samtidigt bör en ytterligare skärpning av
utsläppskraven för kväveoxider övervägas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ta fram förslag
till kvalitetskrav för dieselbränsle till personbilar, lastbilar och bussar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utreda
möjligheterna att införa kompletterande avgasnormer för lastbilar och bussar i
tätortstrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klarlägga
möjligheterna till ytteriigare utsläppsminskningar frän personbilar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klarlägga
möjligheterna till utsläppsminskningar från traktorer och arbetsmaskiner m, m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortsatt forskning och utveckling
krävs för att driva på en utveckling mot miljövänligare transportmedel,
drivsystem och drivmedel. Huvudansvaret för denna utveckling bör åvila
transport-och drivmedelsindustrin. Forsknings- och utvecklingsarbetet för att
introducera alternativa drivmedel bör ledas av statens energiverk, styrelsen
för teknisk utveckling och transportforskningsberedningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mina ställningstaganden,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om
avgaskrav för lastbilar och bussar föreslår naturvärdsverket följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>— För
lätta lastbilar och bussar föreslås krav motsvarande de som införs<br>
federalt i USA fr, o,m, 1990 års modeller. Kraven införs obligatoriskt<br>
fr, o, m, 1992 ärs modeller och frivilligt genom ekonomiska styrmedel<br>
fr, o, m. 1990 års modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- För
tunga lastbilar och bussar föresläs avgaskrav motsvarande de som<br>
införs federalt i USA fr, o, m, 1991 ärs modeller för stadsbussar och 1994</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>års modeller för övriga.
Kraven införs obligatoriskt fr,o,m, 1995 ärs Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>modeller och frivilligt
genom ekonomiska styrmedel fr,o,m, 1991 års</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>modeller. Kraven baseras i
första hand på en mätmetod som tillämpas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
ett reglemente som gäller i flera europeiska länder och EG, Skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>denna mätmetod inte väntas
bli utvecklad till utgången av år 1988 för så</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>låga partikelutsläpp som
dessa krav medför, föreslås att samma mätmetod</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och krav som införs i USA
ocksä införs i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Tillstyrker i huvudsak naturvärdsverkets förslag. Vägverket, transportrådet och
transportforskningsberedningen delar uppfattningen att vägtrafikens utsläpp
mäste minska och anser att naturvårdsverkets förslag är väl avvägda och kan ge
de utsläppsminskningar som eftersträvas. Bilindustriföreningen delar
uppfattningen att behovet av utsläppsbegränsningar är stort och anser att
uppställda miljömål kan nås med åtgärder på fordonen. Några instanser, bl. a.
arbetarskyddsstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet anser
att föreslagna krav för lastbilar och bussar om möjligt bör skärpas ytterligare
och införas tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Utsläppen till luft från transportsektorn härtör
främst från förbränningen av drivmedel till olika slags fordon. Utsläppen kan
innehålla ett stort antal ämnen av betydelse från miljösynpunkt.
Huvudkomponenter bland dessa miljöfarliga ämnen är kväveoxider, ett stort
antal olika kolväten, kolmonoxid, svaveloxider och partiku-lära föroreningar.
Utsläppen varierar kraftigt, beroende på bl, a, motortyp och de olika
körförhällanden som fordonen utsätts för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöarbetet
i 1990-talets trafikpolitik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prop. 1987/88:50 har regeringen redovisat inriktningen av trafikpolitiken inför
1990-talet, En av de stora uppgifterna för trafikpolitiken är att genom
omedelbara och långsiktiga åtgärder begränsa trafikens miljöpåverkan, 1
propositionen redovisas sålunda trafikmiljöfrågorna i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande och inom trafikpolitiken allmänt accepterad princip är att varje
trafikslag med hjälp av rörliga avgifter, alltså t, ex, bensinskatten för
personbilar och kilometerskatten för tunga fordon skall betala de samhällsekonomiska
merkostnader (marginalkostnader) som man orsakar samhället. Det gäller alltså
inte bara kostnader för slitage av infrastrukturen och olyckskostnader utan
ocksä de kostnader som trafiken orsakar vad gäller hälsa och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför statens uppgift att med hjälp av skatter och avgifter ge
konsumenterna prissignaler som så nära som möjligt speglar de verkliga
kostnaderna inkl, miljökostnaderna. En avgiftssättning som inte svarar mot
trafikens samhällsekonomiska kostnader gör att vi riskerar att få en trafikväxt
som leder till ökade miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mycket omfattande underlag som togs fram inför regeringens förslag till ny
trafikpolitik visar klart att de röriiga avgifter som i dag tas ut från de
olika trafikslagen inte ens täcker samhällets merkostnader för landsbygdstrafiken
som är den naturliga utgångspunkten för avgiftssättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den trafikpolitiska propositionen redovisar regeringen vissa förslag när</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det gäller trafikens rörliga avgifter. Regeringen föreslår
olika åtgärder för Prop. 1987/88:85 att förbättra förutsättningarna för en
effektivare person- och godsbefordran på järnväg samt en utökad
kollektivtrafik, i syfte att utveckla dessa transportslag. Bl, a, föreslår
regeringen att ytterligare I miljard kronor anslås för ökade investeringar i
järnvägsanläggningar. De samlade åtgärderna beräknas bl. a. leda till att SJ:s
kombitrafik ökar mer än tre gånger nuvarande volym fram till sekelskiftet.
Principen om kostnadsansvaret kommer även att skapa incitament för att investera
och utveckla fordon med lägre emissioner. Regeringen bedömer att åtgärder i
anslutning till fordonen, såsom motormodifikationer, avgasrening och val av
drivmedel på lång sikt ger de största möjligheterna att begränsa trafikens
miljöstörningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen redovisas ett antal åtgärder med syfte att
stimulera fordonstekniska lösningar som kan minska trafikens miljöstörningar.
Bl, a, föreslås ett bidragssystem för att pä kort sikt stimulera ombyggnad av
dieselbussar i kollektivtrafik. Bidraget skall även användas för att möjliggöra
tidigareläggning av skrotningen av orenade lätta bussar i kollektiv
tätortstrafik. Pä längre sikt bör emellertid bidraget bl. a. användas för att
stimulera koltektivtrafikinvesteringar i teknik med väsentligt lägre miljöstörande
effekter samt med högre energieffektivitet än vad dagens konventionella teknik
medger. Regeringen har angivit en ram om sammanlagt 85 milj, kr, för
investeringar som förutom miljön även främjar samordningen av
kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bedömer att kollektivtrafiksatsningarna kommer
att få störst betydelse för miljön i större tätorter. För att fä ett samlat
beslutsunderlag för att begränsa trafikens hälso- och miljöeffekter i
storstäderna kommer en utredning kring trafik- och miljöfrågorna i dessa städer
att tillsättas. Utredningen avses bl, a, studera förutsättningarna för att
begränsa trafiken i stadskärnorna och förbättra kollektivtrafikens
framkomlighet. Här bör även nämnas det utredningsarbete som, på regeringens
uppdrag, inletts inom Miljöprojekt Göteborg, Delegafionen (ME 1987:03) som
skall leda projektet skall initiera och samordna åtgärder för att inom tio år
åstadkomma en god miljö pä Hisingen i Göteborg, Delegationen kommer i fråga om
trafik och miljö att samråda med nämnda utredning om tätorternas trafik-och
miljöfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag även nämna möjligheten att
införa restriktioner mot tomgångskörning i tätorterna. Genom väl utförda
informationsinsatser har mänga kommuner bidragit till en förbättrad
tätortsmiljö samt till ett ökat miljömedvetande bland många bilister. Det är
önskvärt att sådana möjligheter tas till vara i sä stor utsträckning som
möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den trafikpolitiska propositionen lämnas förslag till
åtgärder för att öka efterlevnaden av gällande hastighetsbegränsningar. Bl, a,
föreslår regeringen att 5 milj, kr. anslås till inköp av utrustning som
effektiviserar hastighetsövervakningen. Detta kommer alt medverka till att
minska vägtrafikens utsläpp av kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föresläs att arbetet med att minska
miljöstörningar från fiyg,<br>
tågtrafik och sjöfart skall ledas av resp, trafikverk. Chefen för kommunika<br>
tionsdepartementet har aviserat att han avser återkomma till regeringen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med förslag om att ge
trafikverken i uppdrag att i samråd med naturvårds- Prop. 1987/88:85 verket
utreda resp, trafikslags miljöeffekter och ge förslag till åtgärder för att
begränsa störningarna. Det bör åvila naturvärdsverket att följa och till
regeringen redovisa den samlade effekten av olika åtgärder i förhällande till
uppställda miljömål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag att komplettera de ställningstaganden för att begränsa
trafikens miljöeffekter som redovisats i den trafikpolitiska propositionen,
genom att redogöra för introduktionen av katalytiskt avgasrenade personbilar
samt lämna förslag till ytterligare åtgärder mot vägtrafikens avgasutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Introduktionen
av skärpta avgaskrav för personbilar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som redovisats för riksdagen i proposition (prop, 1985/86:61,
JoU 11, rskr, 101) om skärpta avgaskrav för personbilar, m,m, har avgaskrav
motsvarande de som infördes i USA för 1987 års personbilsmodeller börjat
införas på frivillig grund i Sverige fr, o, m, samma årsmodell. För 1989 och
senare årsmodeller är kraven obligatoriska. För att påskynda den frivilliga
introduktionen av de avgasrenade bilarna har försäljningsskatten för dessa
bilar sänkts (prop, 1985/86:145, SkU 41, rskr, 237), Denna åtgärd kombinerades
med en differentiering av bensinskatten. Skatten pä blyfri bensin är för
närvarande 20 öre lägre än för blyad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Introduktionen
av katalysatorförsedda bilar har hittills gått bra. Försäljningen av
personbilar som uppfyller de nya kraven utgjorde under är 1987 ca 45% av den
sammanlagda försäljningen av nya personbilar. Under december månad 1987
utgjordes 74% av nybilsförsäljningen av personbilar som uppfyllde kraven.
Andelen bilar som uppfyller kraven beräknas för 1988 års modeller utgöra mer än
80% av försäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
försäljningen av blyfri bensin har ökat kraftigt och utgjorde under år 1987 ca
30% av den levererade bensinmängden. Härvid avses även den blyfria bensin som
ingår i den blandade 96-oktaniga s, k, mediumkvaliteten. Blyfri
katalysatorbensin har införts successivt under perioden den I januari 1986 till
den 30 juni 1987 och saluförs nu vid samtliga bensinstationer med mer än en
bensinpump.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skärpta
avgaskrav för lastbilar och bussar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
från lastbilar och bussar utgjorde är 1985 ca 35% av kväveoxidutsläppen och ca
58% av partikelutsläppen från vägtrafiken. Vägtrafikens totala parukelutsläpp
var år 1985 ca 9000ton. Lastbilar och bussar svarar vidare för ca 18% av
samhällets totala kväveoxidutsläpp. Samtidigt som kraftfulla åtgärder vidtas på
landets fasta förbränningsanläggningar och på personbilarna, kommer den ökande
trafiken med lastbilar och bussar att medföra allt störte kväveoxidutsläpp till
luften. Dessa fordon kommer därmed att svara för en kraftigt ökande andel av
kväveoxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de allvarliga miljöeffekterna och den oroväckande<br>
utsläppsutvecklingen för vägtrafiken i allmänhet samt lastbilar och bussar i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>synnerhet anser jag att det är angeläget att minska
utsläppen till luften frän Prop. 1987/88:85 lastbilar och bussar sä långt
som möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sverige tillämpas för närvarande endast lindriga och ofullständiga
avgaskrav för lastbilar och bussar. För dieseldrivna fordon finns t, ex, endast
krav beträffande avgasernas röktäthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att belysa den tekniska utvecklingen som pågår
redovisar jag i det följande de utsläppskrav som har beslutats eller väntas för
tunga lastbilar och bussar, dvs, med en totalvikt över 3 500 kg, i några andra
länder. I USA har beslut tagits om en stegvis skärpning av avgaskraven,
allteftersom teknik för att möta kraven bedöms kunna utvecklas och föras ut i
produktion. För 1988 års modeller införs de första kraven beträffande
partikelutsläpp. Fr, o,m, 1991 ärs modeller av stadsbussar och 1994 års
modeller av övriga tunga fordon kommer partikelkraven att skärpas. Nu gällande
avgaskrav för kväveoxider kommer att ersättas av strängare krav är 1990 för att
skärpas ytterligare i samband med att partikelkraven skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Canada har nyligen fattat belut som innebär att man kommer
att följa USA:s införande av avgasregler för lastbilar och bussar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Europa har Schweiz och Österrike beslutat införa
avgaskrav fr,o,m. 1988 ärs modeller av tunga fordon. Kraven är inte lika
långtgående som de amerikanska. Inom EG-länderna har man beslutat om avgaskrav,
som medger ännu högre utsläpp, I Förbundsrepubliken Tyskland har regeringen
och tillverkarna kommit överens om att frivilligt tillämpa samma krav som
kommer att tillämpas i Österrike och Schweiz,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I USA har man beslutat att fr, o, m, 1990 års modeller
federalt skärpa avgaskraven för lätta lastbilar och bussar med en totalvikt om
högst 3 500 kg. Kraven motsvarar krav på katalytisk avgasrening för
bensindrivna fordon, 1 Canada har beslutats att samtidigt införa USA-kraven. I
Schweiz gäller fr, o, m, 1990 års modeller sådana avgaskrav för lätta lastbilar
och bussar som i stort motsvarar USA-kraven, Stegvis skärpta avgaskrav för
lätta lastbilar kommer att införas i Österrike, I övriga Europa tillämpar man
mindre stränga avgaskrav. Även kommande krav inom EG kommer att vara mindre
stränga än i de länder jag här nämnt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De avgaskrav som motsvarar den mest utvecklade tekniken
för både tunga och lätta lastbilar och bussar och som alltså är strängast
kommer således att finnas i USA. Jag bedömer det rimligt att som riktmärke
välja de avgaskrav som gäller federalt i USA.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De amerikanska avgaskraven förutsätter för lätta lastbilar
och bussar avgasrenande teknik motsvarande den som används i personbilar. För
tunga lastbilar och bussar erfordras för att klara kraven laddluftkylning och
turboutrustning samt krav på styrning av insprutningsförloppet och optimering
av de faktorer som påverkar förbränningen i motorn över motorns hela
belastningsomräde. För att klara de krav som beslutats att införas i USA år
1994, måste avgasreningsåtgärderna kompletteras med t, ex. en partikelfälla som
avskiljer de partiklar som bildas vid förbränningen i motorn. Sådana
partikelfällor är ännu inte färdigutvecklade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid provning för godkännande av lastbilar och bussar
simuleras olika<br>
körförhällanden för motorn vid vilka avgasprov tas för analys. Eftersom<br>
avgasernas mängd och sammansättning beror på bl, a, motorbelastningen,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
utformningen av simuleringen stor betydelse för provresultatet. De Prop.
1987/88:85 provmetoder som tillämpas i USA omfattar mer komplicerade
körsimule-ringar än de som tillämpas av fiertalet europeiska länder och inom
EG, Provtagning enligt den amerikanska metoden sker vid såväl accelerationer
och retardationer som vid konstant belastning. Vid den europeiskt tillämpade
provmetoden tas endast prov ut vid konstanta belastningsfall, USA:s provmetod
kräver därför en delvis annorlunda samt mer avancerad och dyrbar provutrustning
än den i Europa tillämpade metoden. Mätresultat från prov med metoderna kan
dock, i vissa avseenden med osäkerhet, översättas och jämföras med varandra.
Detta har dock hittills inte gått, vad gäller partikelutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
strängaste USA-kraven för lastbilar och bussar skulle i kombination med redan
beslutade avgaskrav på personbilar för Sveriges del medföra att den sammanlagda
effekten för utsläppen frän vägtrafiken skulle bli ca 40% lägre kolmonoxidutsläpp,
ca 50% lägre kolväteutsläpp, knappt 50% lägre kväveoxidutsläpp och ca 90% lägre
utsläpp av partiklar i jämförelse med dagens fordonstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
krav som naturvärdsverket föreslår för lätta lastbilar och bussar grundas på en
känd och beprövad teknik. Tekniken har använts sedan början av 1980-talet på
personbilar och sedan fiera år tillbaka pä lätta lastbilar och kan relativt
enkelt föras över till lätta lastbilar och bussar. Detta gäller ärende
diskuterade nivåerna för kväveoxider frän tunga dieselmotorer. Kraven
beträffande de tunga dieselfordonens utsläpp av partiklar kräver däremot en
viss utveckling. Ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete pågår hos
tillverkare av reningsutrustning och fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om de av naturvärdsverket föreslagna kraven för lätta lastbilar och bussar kan
befaras utgöra tekniska handelshinder har övervägts efter en notifiering enligt
GATT- och EFTA-reglerna, Vissa problem med att anpassa produktionen kan
uppkomma för tillverkare som varken producerar för export till USA eller har
någon god kännedom om de tekniska lösningarna. Jag bedömer efter samråd med
statsrådet Gradin att dessa tillverkares export till Sverige är av en så
begränsad omfattning att de skärpta avgaskraven inte kan anses utgöra något
större problem. Inledningsvis kan emellertid dispenser behöva lämnas för sådan
import, om den kan anses ha liten betydelse från hälso- och miljösynpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>USA:s stegvisa skärpning
av kraven för tunga lastbilar och bussar syftar<br>
bl, a. till att driva på den tekniska utvecklingen mot renare fordon, USA<br>
har emellertid i andra sammanhang skjutit upp beslutade avgaskrav med<br>
anledning av att tekniken inte har ansetts färdig för marknaden. Om<br>
Sverige skulle besluta att fr, o,m, år 1995 införa krav för partikelutsläpp<br>
motsvarande de som avses införas år 1994 i USA, såsom föreslås av<br>
naturvårdsverket, finns en risk att vi skulle bli ensamma om sädana krav.<br>
Den svenska marknaden är inte tillräckligt stor för att tillverkarna skall<br>
kunna förväntas anpassa sin produktion efter krav som endast tillämpas<br>
här. Jag är därför inte beredd att för närvarande föreslå en tidpunkt för<br>
införande av de längst gående avgaskraven för tunga fordon. Det är där<br>
emot möjligt att införa avgaskrav för gasformiga utsläpp, säsom kväveox<br>
ider. Jag anser därför att tidpunkten för nya krav pä dessa utsläpp inte bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försenas pä grund av att utvecklingen av en
partikelrenande teknik inte har Prop, 1987/88:85 framskridit lika långt som
beträffande gasformiga avgaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller avgasrenande åtgärder på dieselmotorer står
åtgärder mot partikeltitsläppen i viss män i motsatsförhållande till åtgärder
mot övriga föroreningar, särskilt kväveoxider, lag anser att det är nödvändigt
att de tunga fordonens avgaskrav utformas sä att en ökning av partikelutsläppen
inte blir följden. Detta säkerställs enligt min mening bäst genom att man, för
motorer för tunga lastbilar och bussar, i ett första steg inför sädana krav på
begränsning av partikelutsläpp som motsvarar vad nyproducerade fordon släpper
ut idag. Jag anser att en skärpning av partikelkraven för tunga lastbilar och
bussar, motsvarande de längst gående USA-kraven, bör införas i ett andra steg
snarast möjligt efter det att en teknik för att möta dessa krav har utvecklats
tillräckligt för att föras ut på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen och marknadsföringen av partikelrenande
teknik kan påskyndas genom det miljöintresse som växer fram bland företrädare
för bl, a, kollektivtrafiken. Även intresset för att prova alternativa
drivmedel som naturgas och motoralkoholer äi" stort. Detta miljöintresse
bör kunna spela en betydelsefull roll genom att skapa en ökad efterfrågan pä
mindre miljöstörande fordon. Det bidrag f()r utveckling av bl, a,
miljövänligare kollektivtrafikfordon som regeringen har föreslagit i den trafikpolitiska
propositionen kommer enligt min bedömning att vara betydelsefullt för
upphandling inom regional och lokal kollektivtrafik och bör användas i detta
pådrivande syfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partikelreningstekniken kan öppna möjligheter att
ytterligare begränsa utsläppen av kväveoxider. Jag anser att dessa möjligheter
bör övervägas samtidigt som partikelkraven skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partikelutsläppen har, som jag tidigare redovisat, störst
betydelse frän miljösynpunkt i de större tätorterna. Det är därför angeläget
att partikelutsläppen minskas i sä stor utsträckning som möjligt i tätorterna,
redan innan de slutliga kraven för partiklar kan införas. Naturvårdsverket bör
däiför skyndsamt, i samråd med AB Svensk Bilprovning, Svenska Lokaltrafikföreningen,
lastbilsnäringen och tillverkarna utreda möjligheterna till kompletterande
avgasnormer för kollektivtrafik- och distributionsfordon i tätorterna. Verket
bör ge förslag till fordonsgrupper för vilka normerna bör gälla. Konsekvenser i
form av ökade kostnader, ökad energiförbrukning och ökat servicebehov m, m, bör
redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att kraven för tunga lastbilar och bussar i
första hand bör grundas pä en provmeiod som tillämpas i flera europeiska länder
och som kan väntas bli tillämpad inom EG, Valet av provmetod är väsentligt,
eftersom metoden kan utgöra en gemensam europeisk plattform för skärpta krav.
Detta är av betydelse för det internationella arbetet och därmed för våra
möjligheter att minska nedfallet av föroreningar i Sverige, Därför bör i första
hand en sådan piovmetod utnyttjas. Ett intensivt arbete pågår med att utforma
detaljföreskrifter för de avgaskrav som jag nu förordar. Grunderna för dessa
detaljföreskrifter utformas gemensamt med flera europeiska länder inom den s,
k. Stockholmsgruppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att man senare skall kunna skärpa kraven på
partikelutsläpp, bör en<br>
mätmetod utvecklas som är bättre anpassad för mätning av mycket låga</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>partikelutsläpp
än den som väntas tillämpas i Europa, Mätmetoden bör Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunna
anslutas till de provmetoder som tillämpas inom EG och flera andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>europeiska
länder. Om detta mål inte kan uppnås, trots att teknik för de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>härdare
partikelkraven införts på marknaden, bör pä nytt prövas att för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svensk del
föra in avgaskrav som bygger på de strängare amerikanska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>provmetoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De avgaskrav för tunga fordon som jag förordar kommer att
innebära att de svenska kraven blir härdare än de som kan väntas föreskrivas
inom EG, Det är dock möjligt för alla europeiska tillverkare att uppfylla dessa
krav efter en viss anpassningstid. Redan förra året marknadsförde svenska
tillverkare nägra motorer som ligger mycket nära dessa krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av hälso- och miljöskyddsskäl mäste kraven på avgasutsläpp
frän lastbilar och bussar införas så snart del är praktiskt möjligt. Hänsyn
måste därvid tas till de förutsättningar tillverkarna har att anpassa sig till
kraven. Att införa nya motorer för främst tunga lastbilar och bussar i
tillverkningsprocessen är komplicerat och det ställer krav på en rimlig
omställningstid. Jag bedömer att en väl fungerande provnings-, godkännande- och
efter-kontrollverksamhet är av avgörande betydelse för miljöeffekten av de
avgaskrav jag nu förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande krav har ännu inte tillämpats någon annanstans
i världen. Detta ställer särskilt höga krav på en snabb kompetensuppbyggnad för
avgasprovning m,m. Erfarenheterna från det nu snart avslutade arbetet med att
utforma föreskrifter för provning, godkännande och efterkontroll för
katalytiskt avgasrenade personbilar talar därför för att det nu förestående
arbetet med lastbilar och bussar kommer att bli mycket omfattande. Regeringen
har därtor medgivit att naturvärdsverket sluter ett avtal med AB Svensk
Bilprovning om laboratorieverksamhet vid en provningsanläggning för
vägtrafikfordon som snart skall uppföras. Anläggningen kommer att förses med
provningsutrustning för bl, a, både motor- och chassiprov av tunga fordon.
Anläggningen kommer därigenom att bli en av de mest välutrustade i Europa, Det
är samtidigt angeläget att såväl tillverkare som föreskrifts- och
provningsmyndigheter arbetar så snabbt och effektivt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att kraven för tunga lastbilar och bussar bör
kunna införas obligatoriskt redan fr, o, m, 1994 års modeller. Tidpunkten för
ett frivilligt införande bör vara fr, o,m, 1992 ärs modeller. Kraven bör
motsvara de som föreslagits av naturvårdsverket. Kravet för partikelutsläpp bör
dock motsvara de utsläpp som dagens moderna motorer för tunga fordon ger upphov
till. För lätta lastbilar och bussar bör krav. motsvarande kraven för lätta
lastbilar och bussar i USA fr, o, m, 1990 års modeller, införas obligatoriskt
fr, o, m, 1992 års modeller och frivilligt fr, o, m, 1990 ärs modeller. Jag
återkommer till riksdagen med en redovisning av en slutlig utformning av kraven
så snart grunderna härför har utarbetats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De avgaskrav som jag här förordar beräknas medföra att
utsläppen från<br>
lastbilar och bussar kommer att minska, med ca 11 000ton för kväveox<br>
ider, ca 5 000 ton för kolväten och ca 20000 ton för koloxid mellan åren<br>
1985 och 2010, Kraven kommer, tillsammans med personbilskraven, att<br>
medföra att vägtrafikens utsläpp minskar med ca 45 % för kväveoxider och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70-75% för kolväten och koloxid under perioden 1985-2010.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ökade kostnader som de skärpta kraven för lastbilar och bussar Prop. 1987/88:85
orsakar har av naturvärdsverket beräknats uppgå till högst 5% av fordonets
totala investeringskostnad och kan enligt tillverkarna leda till 3-8% ökning av
bränsleförbrukningen. Sammanlagt kommer kraven att medföra årliga kostnader på
300 till 600 milj. kr, för köpare av lastbilar och bussar. Naturvårdsverket har
beräknat kostnaden till mellan 6 och 17 kr, per kg minskat kväveoxidutsläpp för
tunga lastbilar och bussar och mellan 2 och 4 kr, per kg för lätta lastbilar
och bussar. De föreslagna åtgärderna är alltså minst lika kostnadseffektiva som
andra åtgärder som vidtas för att begränsa kväveoxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att denfrivilUga tillämpningen av avgaskraven bör kombineras med ett
bidrag till köp av fordon som uppfyller de föreslagna kraven för lastbilar och
bussar. Bidraget syftar till att dels få en så snabb miljöeffekt som möjligt,
dels ge tillverkarna möjligheter att successivt bygga upp marknaden för de
renare fordonen. För personbilar är för närvarande försäljningsskatten
differentierad så att bilar som uppfyller kommande avgaskrav inte är dyrare vid
inköp än andra bilar. För lastbilar och bussar tas inte någon försäljningsskatt
ut, varför jag bedömer det lämpligt att istället, innan obligatoriska krav
införs, stimulera till köp av renare lastbilar och bussar genom ett
investeringsbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den trafikpolitiska propositionen föreslås att 450 milj, kr. avsätts för
ändamålet. Med hänsyn till tidsplanen för införande av skärpta utsläppskrav på
frivillig grund kommer behov av medel för dessa bidrag att föreligga under budgetåren
1989/90-1993/94. Den slutUga utformningen av bidragsprogrammet kommer att
fastställas senare. Bidraget bör administreras av trafiksäkerhetsverket och
böi betalas ut till köparen av den avgasrenade lastbilen eller bussen, I denna
fråga har jag samrått med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dieselbrännoljans
kvalitet är en viktig faktor som påverkar en dieselmotors start- och
driftegenskaper samt avgasutsläpp. Flera undersökningar har visat att utsläppen
av partiklar från tunga dieselmotorer ökar med ökade svavel- och aromathalter i
dieselbränslet. Undersökningar har visat att handelsbränslenas sammansättning
varierar med tiden. De avviker ofta avsevärt från de specificerade
referensbränslen som används t, ex. vid avgaskontroller. Utsläppen från en
motor vid verklig körning kan därför befaras vara högre och av en annan
sammansättning än vad som framgick av den avgaskontroll som utfördes vid
typgodkännandet av motorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför att naturvärdsverket, parallellt med detaljutformningen av de
föreslagna avgaskraven för lastbilar och bussar, i samråd med
kemikalieinspektionen, bör utarbeta förslag till krav pä dieselbränslets
kvalitet, Dieselbränslekvaliteten bör liksom motorbensinens kvalitet regleras
genom kemikalielagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skärpta
personbilskrav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delstaten
Kalifornien har beslutat att under 1990-talets första hälft, skärpa<br>
avgaskraven för personbilar. Kraven har i Kalifornien tillämpats frivilligt<br>
sedan 1983 års modeller. De krav som i Sverige kommer gälla obligatoriskt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fr,o,m, 1989 ärs modeller kommer att medföra att
utsläppskraven för Prop, 1987/88:85 kväveoxider skärps med drygt 65%,
jämfört med nu gällande krav. De kaliforniska avgaskraven skulle medföra en
skärpning med ytterligare ca 20% i förhållande till nu gällande krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har beräknat att motsvarande krav skulle
medföra ca 20000 ton mindre utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken år 2010, om
alla bilar uppfyller kraven. Sådana skärpta avgaskrav medför emellertid att
utsläppen av kolmonoxid ökar jämfört med de nya svenska kraven. Man har för de
förhållandena som råder i Kalifornien bedömt att kväveoxidutsläppen bör kunna
minskas pä bekostnad av ökade utsläpp av kolmonoxid. Det är inte självklart att
detsamma gäller för svenska förhållanden. Kunskaperna om miljöeffekter,
kostnader, bränsleförbrukning, tekniska handelshinder m, m. är ännu
ofullständiga. Naturvårdsverket bör därför utreda olika konsekvenser av sådana
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om
eftermontering av avgasrenande utrustning på personbilar i trafik som inte har
katalytisk avgasrening. Dessa bilar bedöms år 1990 att ge upphov till utsläpp
av ca 90000 ton kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt eftersom dessa bilar blir äldre kommer emellerfid det
trafikarbete de utför att minska. Naturvårdsverket bedömer att antalet
kvarvarande bilar som kan bli aktuella för renande tillsatser är försumbart
frän utsläppssynpunkt om ca 15 år. Trots att utsläppen frän dessa bilar på
längre sikt är ett övergående problem bedömer jag det som värdefullt om sådana
åtgärder kan vidtas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 jordbruksutskottets betänkanden 1985/86:13 och 1986/87:7
har uttalats att möjligheterna bör tas till vara att, genom installation av
renande tillsatser personbilar som inte uppfyller 1989 ärs avgaskrav, minska
dessa avgaser. De åtgärder som är möjliga att genomföra kan i bästa fall
minska kväveoxidutsläppen från varje bil med 40-50%, På grund av osäkerheter om
samverkan mellan motorns avgasrelaterade egenskaper och den oreglerade
katalysatorn är effekten mycket osäker. Samtidigt är antalet bilar, på vilka en
tillsatsutrustning kan ge önskad effekt, begränsat till ungefär 600000, eller
knappt 20% av hela personbilsparken, bl, a, på grund av att endast vissa bilar
kan köras pä blyfri bensin. De miljöförbättringar dessa åtgärder kan ge måste
därför bedömas vara begränsade. Ett bidrag som täcker 20% av inköpskostnaden
för en oreglerad katalysator skulle sammanlagt kosta 300-500 milj,kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaden för reduktion av kväveoxider genom
eftermontering av av<br>
gasrenande tillsatser har uppskattats till ca 75 kr per kg minskat kväveox<br>
idutsläpp. Övriga åtgärder som samhället är berett att vidta för att reducera<br>
kväveoxidutsläppen är betydligt kostnadseffektivare än eftermontering av<br>
avgasreningsutrustning. Åtgärder pä lastbilar och bussar beräknas, som<br>
jag nyss nämnt, kosta mellan 2 och 17 kr. per kg minskat kväveoxiduts<br>
läpp. Ett bidragssystem ställer dessutom krav på kontroll av såväl utrust<br>
ningens funktion och hållbarhet, som motorns avgasrelaterade egenska<br>
per, vilket i sin tur innebär omfattande arbetsinsatser från myndigheter och<br>
tillverkare. Av dessa skäl anser jag det inte vara motiverat att nu föreslå</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bidrag till sådana tillsatser. Jag vill dock påpeka aft
det inte finns nägra</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>formella
hinder för sådana installationer. Den enskilde kan därför själv Prop.
1987/88:85 köpa och installera en katalysator på sin bil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att begränsa utsläppen från de personbilar som nu är i
trafik har naturvärdsverket beslutat om skärpningar av avgaskontrollen vid den
årliga kontrollbesiktningen i enlighet med regeringens beslut ijanuari förra
året om de s, k, A20-föreskrifterna, Skärpt avgaskontroll har börjat införas
fr, o, m, den I januari 1988, Detta kommer att föra med sig att flera bilar än
hittills kommer att få genomgå avgasservice, vilket medför minskade avgasutsläpp
från dessa bilar. Naturvårdsverket har även på regeringens uppdrag lämnat
förslag till den framtida löpande avgaskontroilen av personbilar försedda med
katalytisk avgasrening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga fordonsslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av luftförorenande ämnen från flygplan, fartyg,
arbetsredskap och traktorer m, m, utgör en betydande del av transportsektorns
samlade utsläpp. Dessa utsläpp kommer dessutom att fä en ökad betydelse, allt
eftersom utsläppen från personbilar', lastbilar och bussar minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har redovisat tidigare fiar regeringen för avsikt
att uppdra åt statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket alt i
samråd med naturvårdsverket att utreda möjligheterna att minska
miljöstöringarna frän dessa trafikslag, 1 det sammanhanget bör även utsläppen
frän traktorer och motorredskap beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att naturvårdsverket bör kartlägga
utsläppen och utreda möjligheterna att minska utsläppen från traktorer och
arbetsredskap m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag kan miljökrav på fordon normalt inte ställas
strängare än att de kan klaras med tillgänglig teknik. Samtidigt anpassas den
tekniska utvecklingen efter de krav som ställs upp. Det är angeläget att
forskning och utveckling för framtidens fordon syftar till väsentligt lägre
utsläppsniväer än vad den konventionella fordonstekniken, medger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä lång sikt är det viktigt att samhället ger besked om
framtida kravnivåer för emissioner så tidigt som möjligt och som ocksä beaktar
den tekniska utvecklingen. Omställningstid och utvecklingstid är nyckelfaktorer
för att högre miljökrav skall kunna realiseras. Målen bör uttryckas i termer
som är så konkreta som möjligt för att underlätta för dem som skall följa dessa
krav. Med hänsyn till den betydelse som svensk bilindustri har på världsmarknaden,
framför allt vad gäller tunga fordon, bör givetvis de handels-och
industripolitiska aspekterna på skärpta avgaskrav beaktas. Strävan bör också
vara att uppnå bred politisk enighet i denna fråga. En nödvändig förutsättning
för att skärpta miljönormer skall kunna realiseras är att Sverige konsekvent i
berörda organ driver frågan om internationell samverkan på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportforskningsberedningen arbetar för närvarande
tillsammans<br>
med styrelsen för teknisk utveckling, byggforskningsrådet och naturvårds<br>
verket med att formulera ett forskningsprogram inom området trafik och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljö, 1 den trafikpolitiska propositionen föreslås att
100 milj, kr, avsätts Prop. 1987/88:85 för utvecklings- och
demonstrationsarbete inom kollektivtrafiken. Anslaget kommer att utgöra ett
komplement till de ordinarie forsknings- och utvecklingsmedlen som handhas av
transportforskningsberedningen. Denna förstärkning av forsknings- och
utvecklingsmedlen kommer även främja införandet av miljövänlig teknik inom
kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang även redovisa arbetet med att
på sikt introducera av alternativa drivmedel i transportsektorn, Mina
ställningstaganden överensstämmer med den inriktning som redovisas i bilaga
4,10 om introduktionsplan för alternativa drivmedel. Riksdagen fattade år 1983
beslut om en plan för introduktion av alternativa drivmedel (prop,
1982/83:100bil, 14, NU 33, rskr, 280), Enligt planen är målet för de statliga
insatserna att ge ett närmare underiag för ett beslut i slutet av 1980-talet om
introduktion av ett rent alkoholbränsle i större skala. Därefter har motoralkoholkommittén
i betänkandet (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle redovisat de
samhälleliga förutsättningarna för introduktionen av alternativa drivmedel m,
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen fattade våren 1987 beslut om energiforskning
under budgetåren 1987/88-1989/90 (prop, 1986/87:80, bil, 12, NU 33, rskr,
292), Beslutet innebär att närmare 140milj,kr, anslås för forskning och
utveckling med anknytning till transportsektorn, I propositionen anförde jag
att en mer samlad syn på transportsektorns energi- och miljökonsekvenser bör
utvecklas och att den bör vara långsiktigt inriktad. Målet bör vara att skapa
ett mer energieffektivt och miljövänligt transportsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning har bilindustrin huvudansvaret för
de insatser som krävs beträffande motorutveckling m, m, för att klara de miljö-
och energipolitiska målen inom vägtransportsektorn. Huvudansvaret för drivmedlens
hälso- och miljöpåverkan åvilar drivmedelsindustrin. Ansvariga myndigheter bör
genom insatser av forsknings- och utvecklingskaraktär påverka utvecklingen i
riktning mot de uppsatta målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheternas insatser på drivmedelsområdet har
preciserats genom att transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk
utveckling och statens energiverk har fått i uppdrag att gemensamt och i
samverkan med bl, a, transportrådet och statens naturvårdsverk utarbeta program
för ener-girelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn. Arbetet skall
ske under innevarande treåriga energiforskningsperiod och en första
av-rapportering av läget skall göras senast den 8 april 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdragen innebär bl, a, att fortsatt forskning och
utveckling bör bedrivas i syfte att pä sikt introducera konkurrenskraftiga
inhemska alternativa drivmedel. Insatserna bör kompletteras med fordonsförsök.
Arbetet bör vara långsiktigt inriktat och inte påverkas av kortsiktiga
fluktuationer på drivmedelsmarknaden. Samordningsansvarig myndighet är statens
energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling på motoromrädet bör inriktas på
att utveckla<br>
miljövänliga och energieffektiva motorer och drivsystem. Med hänsyn till<br>
miljöproblemen bör tyngdpunkten ligga vid utveckling av tyngre dieselmo<br>
torer. Ansvariga myndigheter är styrelsen för tekniskt utveckling och<br>
transportforskningsberedningen,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskning bör även ske för
att belysa vilka förändringar av strukturell karaktär inom transportsystemet
som bör genomföras i syfte att skapa ett miljövänligt och energieffektivt
transportsystem. Ansvaret för detta åvilar transportforskningsberedningen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I bilagorna 4.9 och 4,10
finns en detaljerad redovisning av motoralkoholkommitténs förslag och
remissinstansernas synpunkter samt en promemoria med en lägesredovisning
angående introduktionsplanen för alternativa drivmedel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Kväveoxider från förbränningsanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: De utsläppskrav som har föreslagits av naturvårdsverket och
energiverket bör i huvudsak tillämpas som riktlinjer vid prövningen enligt ML
av förbränningsanläggningar. Flera anläggningar inom ett fjärrvärnnenät eller
en industri bör på egen begäran kunna ses som en enhet vid prövningen enligt
lagen. De insatser som statens energiverk och naturvårdsverk föreslår beträffande
utbildning samt forskning, utveckling och teknikdemonstration är väl avvägda
och bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkels
och energiverkets förslag: Överensstämmer med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remi ssinstanser anser att verkens förslag till åtgärder är väl
motiverade och genomförbara. Vissa remissinstanser anser dock att
ambitionsnivån borde vara högre, I något fall tar man avstånd från förslaget
därför att energisektorn anses drabbas omotiverat hårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: De miljöproblem som orsakas av kväveoxidutsläppen frän
energisektorn är i första hand regionala, inte lokala. De utsläppsbegränsningar
som behövs bör i första hand inriktas pä de regionala effekterna. Det är därför
möjligt att ange generella utsläppsniväer för olika typer av anläggningar utan
alltför mycket hänsynstagande till lokala förhållanden. För detta talar även
att det i många fall finns flera sätt att minska utsläppen och att den tekniska
utvecklingen på området är snabb. Jag anser därför inte att utsläppsvärdena bör
differentieras med hänsyn till förbränningsteknik, bränsle m, m. Åtgärder kan
även genomföras pä ett mer kostnadseffektivt sätt, om anläggningsägarna fritt
kan välja mellan olika metoder att klara angivna utsläppsnivåer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Utsläppsnivåer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
räknar med att följande utsläppsniväer skall kunna klaras och förordar att de
tillämpas som riktlinjer för prövningen enligt ML av förbränningsanläggningar.
Värdena avser utsläpp av kväveoxider (NO), beräknade som ekvivalent mängd
kvävedioxid och överensstämmer med de av statens naturvårdsverk och energiverk
föreslagna. Värdena för nyanläggningar har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>redan börjat tillämpas i praktiken och i regeringens
beslut om kraftvär- Prop. 1987/88:85 meverket i Värtan i Stockholm,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för dessa skärpta utsläppskrav har av
naturvärdsverket uppskattats till mindre än 1 öre/kWh för mindre anläggningar
resp, 1,5-2 öre/kWh för större anläggningar. Den totala årskostnaden för de
kväveoxidbegränsande åtgärderna har beräknats till ca 150 milj, kr, i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyanläggningar i hela landet</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fr. o. m. den 1 juli 1987</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-med ett åriigt utsläpp av 0,05-0,10 g
NO/MJ'tillfört bräns-kväveoxideröverstigande300ton le</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- övriga med en tillförd effekt över 0,10-0,20g
NO/MJ tillfört bränsle<br>
10 MW</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befintliga anläggningar med un- Fr. o. m. den I
januari 1995 dantag av anläggningar i S, U, W, Y. Z, AC, BD län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-med ett åriigt utsläpp av 0,05-0,10 g
NO/MJ tillfört bränsle kväveoxider överstigande 600 ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- övriga med ett årligt utsläpp av 0,10-0,20 g
NOj/MJ tillfört bränsle<br>
kväveoxideröverstigande 150ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men högst 600 ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa angivna värden bör, när det finns endast en huvudman
för ett fjärrvärmenät och denne begär det samt om den föreliggande prövningssituationen
så medger, tillämpas på de sammantagna utsläppen från samtliga anläggningar
inom nätet. Motsvarande bör kunna gälla även för tlera pannenheter inom en
industri. Detta bör medföra en högre flexibilitet och medverka till att sänka
kostnaderna. Detta sätt att fastställa villkor har redan i några fall
tillämpats av koncessionsnämnden för miljöskydd vid prövning enligt ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning bör det vara möjligt att redan i
dag tillämpa miljöskyddslagstiftningen på detta sätt för de anläggningar som
samtidigt är föremål för prövning, om omständigheterna i det enskilda fallet
gör det lämpligt. Några ändringar i ML eller MF bedömer jag inte erforderliga
för detta, Ocksä när det gäller utsläpp av svavelföreningar bör miljökraven
kunna relateras till hela fjärrvärmenätet i stället för till enskilda
anläggningar. Jag återkommer till svavelbestämmelserna senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För anläggningar med en kontinuerlig mätning och
registrering av kväveoxidutsläppen bör dessa fä räknas som årsmedelvärde (total
utsläppt mängd kväveoxider dividerad med total mängd tillfört bränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' g NÖ,/MJ = gram kväveoxider räknade som kvävedioxid per
megajoule tillfört</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bränsle.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
året). Även i övrigt anser jag att riktlinjerna bör tillämpas i Prop.
1987/88:85 enlighet med vad verken har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom värdena är knutna till miljöskyddslagsprövningen
berörs endast förprövningspliktiga anläggningar, dvs, anläggningar med en tillförd
effekt överstigande IO MW, För befintliga anläggningar bör de angivna värdena
gälla anläggningar som släpper ut mer än 150ton kväveoxider per år, dvs, i
huvudsak anläggningar med en tillförd effekt över 50 MW, Mer erfarenhet behöver
vinnas vad gäller säväl tekniska möjligheter och kostnader för
kvåveoxidbegränsning som bieffekter i form av utsläpp av andra föroreningar,
innan generella värden för befintliga, mindre anläggningar kan anges. Den
utsläppsnivå som angivits för befintliga anläggningar med ett ärligt utsläpp
mellan 150 och 600 ton bör dock kunna vara vägledande vid prövningen enligt ML
av sådana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna värdena ligger i nivå med de krav som för
närvarande tillämpas i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, De innebär att
rökgasrening behövs för nya koleldade anläggningar med en tillförd effekt över
ca 100 MW samt för stora befintliga anläggningar. För övriga anläggningar kan
andra metoder utnyttjas för att begränsa utsläppen, t, ex, genom lämplig
eldstadsutforinning och andra förbränningstekniska åtgärder. Den forskning och
utveckling som pågår på detta område leder sannolikt till att utsläppsnivåerna
kan sänkas framöver. Sådana möjligheter bör tas tillvara i det enskilda fallet
i samband med tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befintliga eldningsanläggningar har inte konstruerats för
låga utsläpp av kväveoxider, Kväveoxidutsläppcn har inte heller alltid tidigare
uppmärksammats vid optimeringen av driften. Det finns resultat som tyder pä
att kväveoxidutsläppen kan minskas om anläggningen körs på ett något annorlunda
sätt än tidigare. Det är därför motiverat att utbilda driftpersonal i hur
kväveoxider uppkommer och kan begränsas vid förbränning. Jag har erfarit att
statens energiverk har tagit kontakt med lämpliga institutioner för att
genomföra en sådan utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att förstärka säväl den grundläggande som
den tilläm<br>
pade forskningen om hur kväveoxidutsläppen kan begränsas. Den<br>
grundläggande forskningen är långsiktig. Även den tillämpade forsk<br>
ningen och utvecklingsinsatserna måste bedrivas under förhållandevis<br>
lång tid för att vara effektiva. Stålens energiverk har bedömt att 45-<br>
50 milj, kr, behövs för eit period på. fem år och att det mer kortsiktiga<br>
behovet för en period på två år uppgår till ca 20milj, kr. Kostnaderna för<br>
de föreslagna insatserna för forskning och utveckling kan till stor del<br>
genomföras inom ramen för det befintliga energiforskningsprogrammet,<br>
I min föredragning till den energipolitiska propositionen som jag har<br>
gjort tidigare denna dag har jag redovisat ett förslag till inrättande av en<br>
energiteknikfond, som inrymmer den nuvarande bränslemiljöfonden<br>
och programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd ur
energiteknikfonden bör bl, a, kunna lämnas till teknik som Prop.
1987/88:85 innebär att miljöpåverkan av förbrännings- och
förgasningsanläggningar kan minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att prova och demonstrera olika typer av
förbränningstekniska åtgärder för att begränsa kväveoxidutsläppen, framför
allt vid eldning med inhemska bränslen. Forskningsinsatserna bör därför
kombineras med en satsning på pilot- och demonstrationsanläggningar, bl, a,
låg-NOx-brännare för olika bränslen. Därvid bör effekter i form av utsläpp av
andra föroreningar särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller förbränningstekniska åtgärder bör bl, a,
möjligheterna att begränsa kväveoxidutsläppen frän rosteldade anläggningar
kartläggas bättre. Kunskaperna om hur kväveoxidutsläppen frän fluidiserade
bäddar skall kunna minskas ytterligare bör ocksä förbättras. Vad gäller
pulvereldning behövs det i första hand forskning som avser förbränning av torv
och träbränslen eftersom utländska erfarenheter i det närmaste saknas här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utveckling av läg-NOx-brännare för befintliga
oljepannor och för naturgaseldade pannor behövs också, Flerstegsförbränning bör
prövas bl, a, med inhemska bränslen i kombination med kol och olja. Enkel och
tillförlitlig mätutrustning för kväveoxider som kan skötas av anläggningsägarna
behöver också tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller rening av rökgaser från kväveoxider behövs
forskning och utveckling för att anpassa olika processer till svenska förhållanden.
Det är enligt min uppfattning angeläget att fullfölja och utvidga den forskning
som redan bedrivs för att utveckla effektivare katalysatorer. Den
icke-katalytiska rökgasreningstekniken bör undersökas bättre liksom processer
som innebär att svavel- och kväveoxider avskiljs samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniken med selektiv katalytisk denitrifiering
(SCR-teknik) är kommersiellt tillgänglig. Ett antal anläggningar har byggts i
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland och flera kommer att byggas inom de närmaste
åren. Jag räknar med att SCR-tekniken kommer att behöva introduceras i vissa
större förbränningsanläggningar även i Sverige, Det kan därför vara en fördel
att relativt snart demonstrera tekniken sä att den är väl utprovad för svenska
förhållanden innan den introduceras i ett flertal anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar av andra miljöeffekter vid
kväveoxidbegränsning, bl, a, utsläpp av polyaromatiska kolväten och ammoniak
samt bildning av dikväveoxid, måste integreras med både den grundläggande och
den tilllämpade forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningen rörande kväveoxidutsläppens effekter i miljön
har nära samband med forskningen rörande effekterna av flera andra luftföroreningar.
Jag redovisar mina ställningstaganden till forskningsinsatser i dessa avseenden
senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.8
Ytterligare åtgärder mot svavelutsläppen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: De utsläppskrav som har föreslagits av naturvärdsverket och
energiverket bör införas genom regeländringar som kan beslutas av regeringen.
Förslaget innebär att de krav som för närvarande gäller koleldning införs för
alla bränslen. De motsvarar användning av olja med en svavelhalt av 0,4 % för
mindre omlän-ggningar och ca 0,2% för större. Kraven bör införas successivt med
början är 1993 i de mest försuraide områdena, 1 avvaktan på detta sänks den
högsta tillåtna svavelhalten i tjock eldningsolja till 0,8%, En miljöavgift på
svavel i olja bör även utredas. Mitt förslag: Lagen (1976:1054) om
svavelhaltigt bränsle ändras så att den tydligt omfattar samtliga svavelhalfiga
bränslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkefs
och energiverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flera remissinstanser instämmer i förslagets huvudinriktning att
utsläppskraven beträffande svavel bör sättas lika för alla bränslen, I andra
avseenden, bl, a, beträffande utformningen av förslaget fill ändring av
förordningen om svavelhaltigt bränsle och dess tillämpning, efterlyses
ytterligare underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Arbetet med att minska svavelnedfallet i Sverige måste ges
hög prioritet. Inriktningen bör vara att samtidigt satsa på fortsatt
internationellt arbete och på att ytteriigare begränsa de svenska utsläppen.
Målet att minska de svenska svaveldioxidutsläppen med 65% frän är 1980 till år
1995 bör följas upp med åtgärder för att begränsa de totala utsläppen
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
frän förbränning kan sänkas såväl genom övergäng till mer lågsvavliga bränslen
som genom reningsåtgärder i anläggningarna. Även energisparande kan bidra fill
att minska utsläppen. Den tekniska utvecklingen på området är snabb.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom fiärrvärmen kan
svaveldioxidutsläppen minskas genom bl, a, ökad kalktillsats i
rökgasavsvavlingen vid koleldade enheter och genom kalkinjektion i själva
pannan. Dessa åtgärder kan kombineras med en övergäng till mer lågsvavligt kol
eller lågsvavlig olja. Det är också möjligt att öka utnyttjandet av flis och
gas. Vid nyinvesteringar kan rökgasavsvavUng installeras vid störte enheter.
Det är även tänkbart att installera rökgasavsvavUng vid några befintliga
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
bostäder, service m.m. finns i dag ett stort antal centraler som levererar
värme, framför allt till flerbostadshus och lokaler. Huvuddelen av dessa är
oljeeldade. Förbrukningen av olja i sådana centraler väntas dock minska i
framtiden, främst genom att fler fastigheter ansluts till Qärtvärme. I de
kvarvarande centralerna kan svavelutsläppen minskas främst genom övergång till
tung eller lätt olja med en svavelhalt väsentligt mindre än en procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
trädgårdsnäringen används kol i små pannor för att värma upp växthus. Utsläppen
från dessa pannor kan minskas genom övergång fill mer lågsvavliga kol eller
annan uppvärmningsform.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom industrin kan skärpta
svavelkrav vid förbränning mötas genom Prop. 1987/88:85 övergång till mer
lågsvavlig olja och mer lågsvavliga kol samt genom bl. a. kalkinjektion i
koleldade pannor. Det kan också vara möjligt att gä över till gas eller flis.
Inom mänga branscher är redan svavelutsläppen från förbränning låga, bl, a,
till följd av att flis och andra skogsbränslen används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de mänga möjligheterna till åtgärder liksom till de skiftande
bränslepriserna och den snabba tekniska utvecklingen bör enligt min uppfattning
svavelkraven utformas sä att de som berörs kan anpassa sig på ett flexibelt
sätt. Åtgärder kan genomföras pä ett mer kostnadseffektivt sätt om
anläggningsägarna fritt kan välja mellan olika metoder att klara angivna
utsläppsniväer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeverkningarna
av svavelutsläppen är desamma, oavsett vilket bränsle utsläppen kommer frän.
Kostnaden per ton minskat svavelutsläpp är även av liknande storlek vid
oljeeldning som vid eldning med fasta bränslen. Om utsläppskraven sätts lika
för alla bränslen, kommer förändringar i relafionen mellan t. ex. kol och olja
i bränsleanvändningen inte att leda till några större förändringar av
svaveldioxidutsläppen. Utsläppskraven bör därför sättas lika för alla
bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har mot denna bakgrund för avsikt att i enlighet med naturvärdsver- ' kets och
energiverkets förslag föreslå regeringen att i annat sammanhang ändra
förordningen (1976:1055) om svavelhaltigt bränsle sä att följande
utsläppsgränser införs vid förbränning av bränslen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningar
med ett årligt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,05 g S/MJ'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsläpp
av svavel överstigande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(årsmedelvärde)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>400
ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
anläggningar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,10g S/MJ'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(årsmedelvärde)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
skärpta utsläppsgränser motsvarar användningen av olja i mindre anläggningar
med en svavelhalt av högst 0,4%, För störte anläggningar är motsvarande gräns
ca 0,2 %, men för dessa är andra åtgärder än lågsvavlig olja mer aktuella för
att minska utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
bör gälla samtliga bränslen och införas successivt med början i storstadslänen
och sydligaste Sverige från år 1993. Naturvårdsverket och energiverket har
gjort ett förslag till förordning med länsvis indelning av tidpunkterna för
ikraftträdande. Utformningen av förordningen bör övervägas ytterligare mot
bakgrund av bl. a. remissinstansernas synpunkter, med hänsyn bl. a. till
distributionsmöjligheterna för olika oljekvaliteter och det tidigare nämnda
utredningsuppdraget till naturvärdsverket om ytteriigare minskningar av
svavelutsläppen. Vidare bör möjligheterna att medge undantag från
bestämmelserna i förordningen ses över med hänsyn till omständigheterna i
enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har redovisat är den tekniska utvecklingen pä området snabb. Särskilt
för störte anläggningar såsom bränslebaserade elproduktionsanläggningar bör
finnas möjligheter att i framtiden nå ännu lägre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
gram svavel per megajoule tillfört bränsle.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsläpp.
Därför bör sä hårda miljökrav ställas att den tekniska utvecklingen drivs på
så att den vid prövningstillfället bästa tillgängliga tekniken för rening måste
utnyttjas. Detta innebiir, om den tekniska utvecklingen håller vad vissa
utrustningstillverkare nu utlovar, väsentligt härdare krav än de jag nu har
redovisat för större förbränningsanläggningar. Kraven för sädana större
anläggningar bör fastställas i varje enskilt fall vid tillståndsprövningen
enligt ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
och energiverket har uppskattat att förslaget till skärpta svavelkrav innebär
att i stort sett samma kostnader får läggas ned, räknat per ton svaveldioxid
som innehålles, vid oljeeldning som de nuvarande utsläppskraven för koleldning
medför. Förslaget beräknas av verken medföra ökade kostnader för industrin,
fjärrvärmeanläggningarna och bostäderna med sammanlagt 300—400 milj, kr. per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har ibland ifrågasatts om torv omfattas av lagen (1976:1054) om svavelhaltigt
bränsle. För att undanröja allt tvivel om att lagen gäller alla slags bränslen
bör lagens 1 § förtydligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att förutsättningar finns att redan nu minska svavelhalten i tjock
eldningsolja till 0,8%, Denna möjlighet bör utnyttjas för att sä snart som
möjligt påbörja utvecklingen mot lägre svavelutsläpp. Som jag nyss har
redovisat i min föredragning om den energipolitiska propositionen kommer jag i
annat sammanhang att föreslå regeringen att ändra svavelförordningen sä att
högsta tillåtna svavelhalt i sådan olja minskas till 0,8%. Detta bör genomföras
så snart erforderliga notifikationsprocedurer i GATT och EFTA har avslutats.
Möjligheterna att påskynda utvecklingen mot lägre svavelhalter i olja med hjälp
av en miljöavgift pä olja bör även övervägas. Frågan bör bli föremål för
utredning inom den utredning om ekonomiska styrmedel som jag längre fram i min
föredragning kommer att föreslå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Åtgärder mot kolväteutsläppen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: 1 naturvårdsverkets uppdrag bör ingå att redovisa
kolväteutsläppen från olika verksamheter, kolvätenas långväga transport och
bildning av fotokemiska oxidanter, halter i omgivningsluften samt bedöma
åtgärdsmöjligheter och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder. Uppdraget bör
utmynna i ett förslag till en svensk ätgärdsstrategi för kolväten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag:
Överensstämmer med mitt ställningstagande. Remissinstanserna: Flertalet
remissinstanser tillstyrker naturvärdsverkets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Kolväteutsläppen beräknas minska med 150000 ton, eller
ungefär 30%, från år 1985 till år 1995. Huvuddelen av minskningen kan
åstadkommas genom de skärpta avgaskraven för personbilar. Utsläppen kommer att
minska ytterligare till år 2010, allteftersom personbilsparken förnyas med
avgasrenade fordon. Vidare kan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kolväteutsläppen
minskas genom åtgärder i samband med prövning och Prop, 1987/88:85 tillsyn
enligt ML av olika industrianläggningar, bl, a, verkstadsindustri, kemisk och
grafisk industri. Kolväteutsläppen beräknas därför halveras mellan år 1985 och
är 2010,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolväteutsläppen från verkstads- och trävaruindustri
härrör främst från målning och lackering. Inom verkstadsindustrin används även
stora mängder klorerade kolväten för avfettning. Utsläppen från dessa
verksamheter kan minskas genom dels förändrad processteknik, t, ex. övergång
till vat-tenbaserade färger och läcker, dels extern reningsteknik, t. ex,
adsorption, katalytisk eller termisk förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom den kemiska industrin förekommer fiyktiga kolväten i
ett stort antal kemiska processer, t, ex, vid framställning av färgämnen,
mjukgörare, plaster, gummi m, m. De största kolväteutsläppen inom den kemiska
industrin härrör från raffinaderierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid distribution av bensin från producent till konsument
förloras kolväten i alla hanteringsled genom bl, a, avdunstning. Åtgärder för
att minska förlusterna syftar till att dels minska avdunstningen, genom t, ex,
s,k, flytande tak pä bensincisterner, och minskning av bensinens ångtryck, dels
i de olika överföringsleden samla upp och återvinna avdunstad bensin. Jag har erfarit
att medlemsföretagen i Svenska petroleum institutet planerar att utrusta vissa
depåer med återvinningsanläggninar för bensinångor samt förse tankbilar och
bensinstationernas bensincisterner med anordningar för återförande av
bensinångor. Detta begränsar avdunstningen vid distributionskedjans olika
omlastningar av bensinen fram till bensinstationernas cisterner. Inom nägra är
beräknas mer än 80% av bensinen kunna distribueras i slutna system. Dessa
åtgärder kommer medföra en betydelsefull minskning av utsläppen från
bensinhanteringen. Naturvårdsverket utarbetar för närvarande allmänna råd
beträffande hantering och distribution av bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den övervägande andelen kolväteutsläpp från
energiproduktion härrör från småskalig fastbränsleeldning. Nästan hälften av
dessa kolväten påverkar emellertid inte oxidantbildningen. Utsläppen kan
däremot orsaka betydande olägenheter i den närmaste omgivningen. Om
lågemitterande pannor med hög verkningsgrad installeras vid utbyte av gamla,
vedeldade villapannor kan betydande utsläppsminskningar nås. Inom regeringskansliet
bereds för.närvarande ett förslag från naturvärdsverket och planverket om
tillämpningsföreskrifter enligt PBL om miljökrav för småskalig fastbränsleeldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder mot kolvätesutsläppen inriktas i första hand mot
att minska läckage frän olika processer samt vid lastning, lossning och lagring
av flyktiga kolväten, Åven rening och destruktion är betydelsefulla åtgärder.
Ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete pågår inom industrin för att minska
användningen och utsläppen av kolväten. Möjligheten att använda medel ur
investeringsfonderna för miljöåtgärder kommer att bidra till att påskynda
utvecklingen och införandet av olika reningsåtgärder. Jag bedömer därför att
förutsättningarna för kraftiga begränsningar av industrins kolväteutsläpp i
framtiden kommer att förbättras avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till effekterna av kolvätena pä hälsa och miljö
samt till</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bildningen av fotokemiska oxidanter anser jag det
angeläget att fortsätta arbetet med aU begränsa kolväteutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
svårt att kvantifiera vilka utsläppsminskningar som behövs i Europa för att man
skall undvika s. k. ozonepisoder, dvs, perioder då luftpaket med höga
ozonhalter från kontinenten kommer in över Sverige, Ett fortsatt internationellt
forskningssamarbete beräknas inom några arge underlag för de utsläppsmål som
behövs för att undvika ozonepisoder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
att naturvårdsverket inom ramen för det uppdrag om uppföljning av
handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning, som jag strax
återkommer till, bör sammanställa fakta om kolväteutsläppen, deras spridning
och atmosfärkemiska reaktioner, samla in och sammanställa data om halter och
effekter på hälsan och miljön samt bedöma åtgärdsbe-hov och möjligheter samt
ekonomiska konsekvenser m. m, av olika åtgärder. De delar av uppdraget som är
av produktinriktad karaktär bör utföras tillsammans med kemikalieinspektionen.
Materialet bör utnyttjas för att utarbeta en ätgärdsstrategi mot
kolväteutsläpp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Kalkning av sjöar och vattendrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Kalkningen av sjöar och vattendrag är ett<br>
uppehållande försvar som mäste pågå under en läng tid, samtidigt<br>
som vi genomför utsläppsbegränsningar. Forsknings- och uppfölj<br>
ningsinsatserna bör utökas i syfte att effektivisera kalkningen och<br>
förlänga åtgärdernas varaktighet,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket förslag: Överensstämmer i huvudsak med
min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker
naturvärdsverkets förslag, Länsstyi"elsen i Skaraborgs län påpekar att
ambitionsnivån i det fortsatta kalkningsarbetet inte fär medföra minskade
ansträngningar att minska utsläppen av försurande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande: Kalkning av sjöar och
vattendrag har nu pågätt under elva år. Totalt har drygt 400 milj. kr. avsatts
för verksamheten. Drygt 4000 sjöar har kalkats,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kalkningen
av sjöar har generellt sett givit positiva resultat. Djurarter som har slagits
ut av försurningen har kunnat äteretableras. Kalken har spritts med båt, på is
eller med helikopter, 1 de fiesta kalkade sjöar måste kalkningen upprepas vart
annat till vart fjärde år för att man varaktigt skall kunna upprätthålla sjöns
pH-värde och buffringsförmåga. Naturvårdsverket uppskattar de försurade
sjöarnas yta till drygt 3 800 kvadratkilometer. Hittills har ca 2 900
kvadratkilometer eller 75% av den försurade sjöytan kalkats. Antalet nya
kalkningsprojekt har fortsatt att öka och utgör för budgetåret 1987/88 ca
hälften av årets kalkningsprojekt. Insatserna har inriktats pä att kalka i
första hand redan försurade vatten och att förhindra att ytterligare sjöar blir
försurade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalkningen av rinnande vatten har i allmänhet givit
positiva effekter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>men anses
svårare att utföra, bl,a, på grund av de stora fiuktuationerna i Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vattenflödena.
Bäst resultat har uppnåtts vid kombinerad kalkning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppströms
liggande sjöar, av vattendragets utströmningsområde och direkt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
vattendraget med kalkdoserare. Kalkning av utströmningsområden har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>visat sig
lämpligt, eftersom det i viss mån kan begränsa läckage av metaller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
vattendraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalkfällning provas bl, a, vid tio kommunala reningsverk i
Halland och kommer att införas vid flera reningsverk i Västernorrland, De
tekniska problem som är förenade med kalkfällning har till stor del kunnat
lösas. Naturvärdsverket bedömer att kostnaderna för kalkfällning är acceptabla.
Effekterna i recipienten av kalkfällning har visat sig vara positiva, och
försurningskänsliga djurgrupper har kunnat komma tillbaka. Jag har med
tillfredsställelse erfarit att intresset inom kommunerna ökar för kalkfällning
i reningsverken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalkningsinsatserna har i mänga fall kombinerats med
fiskevärdande<br>
åtgärder och annat biologiskt återställningsarbete. Åtgärderna har bl, a, '<br>
medgivit återinplantering av helt utslagna öring- och kräftbeständ,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom kalkningsverksamheten pågår även försök med att
minska kvicksilverhalten i fisk. Projektet har pågått sedan budgetåret 1985/86
och skall slutredovisas under år 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots nationella och internationella åtaganden om
minskning av svaveldioxidutsläppen kommer behovet av att kalka sjöar och
vattendrag att bestå under en lång tid, Etiligt naturvårdsverkets beräkningar
kommer nedfallet av svavelföroreningar att minska med drygt 20% frän år 1985
fram till mitten av 1990-talet, Detta kommer medföra att situationen i ett
antal mindre sjöar med små avrinningsomräden kommer att förbättras utan
kalkning, I våra större sjöar kommer dock inte pH-värdet och buffringsför-mägan
att öka nämnvärt, beroende på de stora mängder av svavel- och kväveföreningar
som har ackumulerats i mark och vatten genom de senaste decenniernas nedfall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalkningsverksamheten bör på kort sikt bedrivas med samma
inriktning som hittills. Åtgärder bör i första hand inriktas på att återställa
vatten som skadats av försurningen samt förhindra att fler sjöar försuras,
Kalkning i utströmningsområden och pä marker i sjöars och vattendrags närhet
bör succesivt utökas för att, i kombination med ytvattenkalkning, öka
kalk-ningsinsatsernas effektivitet. Introduktionen av kalkfällning i
reningsverk med försurade eller försurningshotade recipienter bör uppmuntras
och påskyndas. Det är även väsentligt att behovet av kalkning av även andra
ytvatten än de som företräds av fiske- och rekreationsintressen tillgodoses. För
att kunna optimera kalkningsverksamheten och för att öka kunskaperna om
effekterna av bl, a, avbruten sjökalkning m, m,, bör medel ompriori-teras inom
kalkningsanslaget till förmån för forskning och uppföljning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kalkningsåtgärder
i ytvatten mäste anpassas till såväl vattnets ursprung<br>
liga och nuvarande fysikaliska och biologiska förhållanden som väderieks-<br>
förhållandena, Kalkningsprojekten kan därför präglas av osäkerheter be<br>
träffande följande års insatser. Jag anser därför att det är värdefullt att det<br>
för kalkningsprojekten även i fortsättningen finns möjlighet att reservera<br>
medel för upp till fem år i taget. Vissa projekt är av den karaktären att en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kortare
genomförandetid kan vara motiverad. Projektplanering och medelstilldelning bör
således kunna anpassas till varje projekts speciella förutsättningar. Detta
kommer även i fortsättningen att leda till stora reservationer på: anslaget
Åtgärder mot försurningen, bestående av projektbundna, men ej ännu utbetalade,
medel. Jag bedömer dock fördelarna med nuvarande möjligheter alt anpassa
projektplaneringen efter de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall sä
stora att jag förordar att kalkningsbidrag även fortsättningsvis skall kunna
beviljas för fierårs-projekt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flerårsprojekten ställer större
krav på uppföljning och redovisning av genomförda kalkningar och dess effekter.
Det är väsentligt att genomförda kalkningsinsatser, andra åtgärder och deras
resultat redovisas vaije är till naturvårdsverket. Verket fär därmed bättre
möjligheter att utvärdera utförda kalkningar och ett bättre underlag för att
planera den framtida inriktningen av verksamheten. Jag har erfarit att
naturvärds verket inför kommande budgetår kommer att utfärda föreskrifter och
ge ut allmänna råd för länsstyrelsernas bidragshar.tering och uppföljning av
kalkningsverksamheten. Verket avser även att förenkla ansökningsförfarandet m,
m, för omkalkningar av sjöar och vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att de förbättringar av bidragshantering, uppföljning och redovisning
samt den inriktning som jag nu redovisat kommer att leda fill en
effektivisering av den fortsatta kalkningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer senare till mina beräkningar av medel för statliga bidrag till
kalkningsverksamheten (avsnitt 15),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Forskning, utveckling och information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Forskningsinsatserna kring bl, a, skogsskador, mark- och
grundvattenförsurning och effekter på fauna och flora bör fördjupas,
Pågåéndeförsöksverksamhet avseende åtgärder mot försurning i skog och mark bör
följas upp. Kunskaperna om luftföroreningarnas effekter på byggnader,
skulpturer och andra kulturminnen samt arbetet med att skydda och bevara dessa
frän korrosion och nedbrytning bör utökas. Det internationella samarbetet
beträffande forskning och övervakning av miljöeffekter bör ökas. Den tekniska
forskningen och utvecklingen beträffande bl, a, bättre miljöteknik för fordon,
förbränningsanläggningar m, m. bör effektiviseras. Informationsinsatserna
nationellt och internationellt bör ökas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet instanser tillstyrker i stort naturvårdsverkets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Den storskaliga spridningen och depositionen av
luftföroreningar över landet mäts regelbundet och fortlöpande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
Programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK), Inom ramen Prop. 1987/88:85
för programmet mot luftföroreningar och försurning har PMK:s övervakning av
ozon och kväveföreningar förstärkts. Nätet av ozonstationer kan nu anses vara
färdigbyggt, men det är väsentligt att kontinuerliga mätningar fortsätter i
nuvarande omfattning. Under den kommande treårsperioden bör regelbundna
mätningar göras även av andra oxidanter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag framhållit nyss om kolvätenas roll i oxidantbildningen
torde det stå klart att utveckling och etablering av mätutrustning för sådana
ämnen bör vara en angelägen satsning inom miljökvalitets-övervakningen under de
kommande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
störte tätortskommuner har påbörjat egen luflkvaliletsövervak-ning för att
följa luftföroreningssituationen i kommunen. Jag ser mycket positivt pä dessa
initiativ, eftersom övervakningen är av stor betydelse, dels som grund för
information till allmänheten, vilket skapar en störte medvetenhet om
miljöfrågor, dels som grund för den kommunala planeringen. Naturvärdsverket
och länsstyrelsen bör ta pä sig en samordnande roll i detta sammanhang. Jag
återkommer strax till denna fråga (avsnitt 10,3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftföroreningarnas
och försurningens effekter på annan växtlighet än skogen, liksom på djurlivet,
har hittills tilldragit sig ett relativt litet intresse. Under de senaste två
åren har dock detta område prioriterats. Flera arter, främst lavar, håller pä
att utrotas helt. Skadornas omfattning, liksom orsakssambanden, måste
klariäggas bättre, bl, a, för att man skall fä underlag för att vidta
motåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
luftföroreningarna sannolikt under lång tid kommer att utgöra ett allvarligt
hot mot bl. a. skogen och skogsmarken, är det väsentligt att skogens och
skogsmarkens tillstånd följs fortlöpande. Övervakningsarbetet har inletts och
bör inriktas på återkommande rikstäckande och regionala inventeringar samt
etablering av permanenta provytor för kontinuerlig uppföljning av skadornas
utveckling, Sverige deltar i utformningen av ett europeiskt samarbetsprogram
"International Cooperative Programme on the Assessment of Air Pollution
Effects on Forests", Den svenska skogsskadeövervakningen bör anpassas
till de riktlinjer som har tagits fram inom programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klassificeringen
av skogsskador i Sverige har hittills varit helt inriktad mot tall och gran,
eftersom de första larmrapporterna berörde just dessa trädslag. Under de
senaste åren har emellertid skogsskador på lövträd börjat uppmärksammas, inte
minst i Förbundsrepubliken Tyskland. De svenska inventeringarna bör därför även
omfatta skogsskador på lövträd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hittills utförda övervakningen visar på ett ökande behov av att, som komplement
till utsläppsbegränsande åtgärder, vidta åtgärder i miljön. Dessa åtgärder
omfattar kalkning, gödsling, trädslagsval samt skötsel- och skogsbruksåtgärder.
Syftet med dessa är dels att minska markförsurningen och dess bieffekter genom
t. ex. kalkning och gödsling, som kompenserar den näringsbrist som försurningen
orsakar, dels att genom t. ex, skogs-bruksätgärder förbättra betingelserna för
skogen i andra avseenden och därmed stärka skogens allmänna motståndskraft mot
stress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
med bl. a. kalkning och vitaliseringsgödsling av</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skog
och mark pågår sedan år 1983, Verksamheten består av studier och Prop.
1987/88:85 fältförsök med olika skogsbruksåtgärder för att minska
luftföroreningarnas inverkan på skogen. Syftet är att klarlägga behovet av
åtgärder för säväl skogen som andra känsliga växt- och djurarter, liksom de
olika åtgärdernas effekter på tillväxt, markkemiska reaktioner, avrinning och
andra organismer. De resultat som nu kan redovisas antyder att kalkning av
skogsmark långvarigt kan motverka markförsurningen. De svenska
kalkningsförsöken har dock hittills inte motverkat uppkomsten av skogsskador.
Utländska undersökningar har dock visat att så är fallet. Inblandning av björk
bedöms kunna bidra till att fördröja markförsurningen. Försöken har ännu inte
slutförts och kunskaperna om de olika åtgärdernas effekter är ännu otillräckliga.
Jag anser därför att del är väsentligt att försöken följs upp och i vissa fall
vidgas inom naturvärdsverkets regi, för att en god kunskapsbas skall byggas
upp. Jag är inte beredd att föreslå några statsbidrag till en utvidgad
skogsmarkskalkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftföroreningarnas
försurande inverkan innebär, som jag tidigare har anfört, ett hot mot
grundvattnets kvalitet. De omfattande brunnsinventeringar som genomförts visar
att det ytliga grundvattnet är särskilt utsatt. Ofta har det sura vattnet haft
förhöjda tungmetallhalter på grund av urlak-ning från marken och utlösning
friin vattenledningar. Naturvårdsverket bedriver därför sedan är 1982 en
försöksverksamhet avseende grundvatten. Försöksverksamheten är inriktjid på
inventerings- och kartläggningsmetodik för försurat grundvatten, dess inverkan
på ledningar och markför-lagda konstruktioner samt utprovndng av metoder för
att åtgärda surt grundvatten i vattentäkter. Erfarenheter har även vunnits i
samband med den bidragsverksamhet för åtgärder mot surt vatten i enskilda
vattentäkter som verket administrerar under åren 1985 - 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
resultat som hittills har kommit fram visar att markkalkning inte ger önskat
resultat mot surt och korrosivt vatten ens efter flera år. En nyligen påbörjad
studie antyder att tillförsel av alkaliseringsmedel under de ytliga jordlagren
i kombination med vattenbegjutning ger positiva resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
har även inriktats på att pröva olika alkaliseringsutrusl-ningar för att minska
dricksvattnets surhetsgrad. Med utgångspunkt i försöksverksamheten avser
naturvårdsverket att ta fram underlag för typgodkännande av sådan utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
bör i fortsättningen inriktas på fortsatta försök samt kartläggning av
grundvattensförsurningen och åtgärdsbehoven. När dessa försök och
kartläggningsarbeten är avslutade, vilket beräknas ske år 1991, torde ett
förbättrat underlag finnas för ställningstagande till fortsatta åtgärder mot
surt grundvatten. Jag avser därför inte nu ta ställning till frågan om framtida
bidragsverksamhet för åtgärder mot surt grundvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
material som finns tillgängligt från markkalkningar m. m. visar att<br>
försurningen av jordbruksmark är omfattande. Jordbruksmarkens surhet<br>
påverkas inte bara av det sura nedfallet, utan skördeuttaget, gödslingen<br>
och naturliga processer spelar stor roll. Jordbruksmarken är inte sällan så<br>
försurad att risk för ett ökat kadmiumupptag i grödan föreligger. Ytterliga<br>
re undersökningar behöver göras för att klarlägga om upptaget medför<br>
några hälsorisker. Jag har erfarit att chefen för jordbruksdepartementet har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för avsikt att ta upp
denna fräga i sina kommande förslag om miljöfrågor i Prop. 1987/88:85
jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste tre åren har kunskaperna om luftföroreningarnas effekter fördjupats
avsevärt. Det internationella forskningssamarbetet spelar en viktig roll i
detta sammanhang. Genom den omfattande forskning som initierats i Europa och
Nordamerika under 1980-talet har orsakssambanden mellan luftföroreningar och
olika effekter i miljön — främst skogsskador - kunnat klarläggas i sina
huvuddrag. Det krävs en fortsatt satsning pä forskning för att stärka det
vetenskapliga underiaget för beslut om åtgärder. Bättre kunskaper om olika
effekter behövs som utgångspunkt för åtgärdsstrategier både i Sverige och i det
internationella förhandlingsarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har under de senaste 20 åren spelat en ledande roll i forskningen om
luftföroreningar och försurning. Även om de svenska forskningsinsatserna har
varit små i förhällande till de stora insatser som görs i väriden, har svenska
forskare och deras resultat spelat en stor roll. Det är nödvändigt att satsa pä
fortsatt forskning om luftföroreningar och försurning i Sverige under de
närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
i Norden är även en viktig och nödvändig länk i det internationella
samarbetet. Föroreningshalterna är lägre här än i många andra europeiska
områden, samfidigt som naturens känslighet är störte pä grund av en låg
motståndskraft och ett extremt klimat. Vi mäste pröva om resultat frän andra länder
är tillämpbara under de förhållanden som råder i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska länderna bör även i fortsättningen spela en ledande roll i det
internationella förhandlingsarbetet. Av stor betydelse därvidlag är samarbetet
inom nordiska ministerrådet. För att de nordiska förslagen skall få
genomslagskraft, behöver forskningen i Sverige och övriga Norden ha en god
standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Norden utbyts resultat och erfarenheter via samarbetsnämnden för nordisk
skogsforskning (SNS), Detta samarbete är mycket betydelsefullt, då
förhållandena länderna emellan i huvudsak är likartade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EUREKA-samarbetet
tillkom på franskt initiativ vid en ministerkonferens i Paris ijuli 1985,
Länderna inom EUREKA har enats om att inkludera miljöprojekt i
EUREKA-samarbetet, Eurotrac (European Experiment on Transport and
Transformation of Environmentally Relevant Trace Constituents in the
Troposphere över Europé) har accepterats som ett EUREKA-projekt, Ett omfattande
planeringsarbete har ägt rum för att åstadkomma ett gemensamt ramprogram för forskningsarbetet
och för att definiera olika delprojekt. Ett vetenskapligt sekretariat har
upprättats i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare finns en vetenskaplig kommitté
med ledande atmosfärsforskare i Europa samt en styrelse som tar ställning till
olika projektförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Teknisk
forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling lämnar stöd till forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
olika typer av teknik för att begränsa utsläppen av föroreningar frän</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olika
industriprocesser. Naturvärdsverket kan ge stöd från bränslemiljö- Prop.
1987/88:85 fonden till provning och demonstratton av ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk lämnar stöd till forskning, utveckling
och provning av olika typer av teknik för att begränsa utsläppen av
föroreningar vid förbränning. Stöd kan ocksä lämnas av Stiftelsen för
värmeteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redan behandlat de forsknings- och
utvecklingsinsatser som görs beträffande tekniker för att begränsa utsläppen av
kväveoxider från trafik och förbränningsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En aktiv upplysningsverksamhet och opinionsbildning är ett
viktigt instrument i arbetet mot luftföroreningar och försurning.
Informationen bör syfta till att motivera enskilda människor och företag att
vidta åtgärder samt lägga grunden för politiska beslut om åtgärder på
nationsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nationella informationsarbetet samordnas genom
referensgruppen för försurningsinformation. Gruppen är ett exempel pä ett väl
fungerande samarbete mellan ett fyrtiotal ideella organisafioner och
naturvårdsverket. Informationen kommer den närmaste tiden att inriktas på
kvävets och de fotokemiska oxidanternas skadeverkningar. Biltrafiken kommer,
säsom betydelsefull källa för både kolväten och kväveoxider, att stå i centrum
för informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt bedriver miljöorganisationernas
försurningssekretariat i Göteborg betydelsefull upplysningsverksamhet med medel
frän naturvårdsverkets informationsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande luftförorenings- och försurningsläget gör
att internationella insatser bör riktas i första hand till de länder vars
utsläpp har störst betydelse för nedfallet i Sverige, Storbritannien har
påbörjat arbetet med utsläppsreduktioner. Hittills föreslagna åtgärder måste
bedömas som otillräckliga. Opinionstrycket och attityderna där håller på att
förändras. Jag bedömer att informationsinsatser i detta skede kan bli
värdefulla, I min inledning (avsnitt 2) betonade jag vikten av att olika
organisationer och företag deltar i denna process. Öststaternas utsläpp av
luftföroreningar har också en stor betydelse för nedfallet, främst i södra
Sverige, Dessa länder är därför en viktig målgrupp för infotmationsinsatser,
Förbundsrepubliken Tyskland bearbetar för närvarande flera öststatsländer med
information. De svenska insatserna bör främst inriktas mot Polen, Samarbete och
informationsutbyte sker även med Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken
och Sovjetunionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsarbetet omfattar distribution av broschyrer,
faktaböcker, tidskrifter och annat informationsmaterial. Att bjuda in
journalister, miljö-och sportfiskeorganisationer, forskare, politiker och
beslutsfattare till Skandinavien är likaså ett effektivt sätt att fokusera
uppmärksamheten på försurningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsinsatser är viktiga och spelar en betydande
roll för utveck<br>
lingen inom Sverige och är ännu viktigare i det internationella perspekti<br>
vet. Jag anser därför att detta arbete bör intensifieras och tilldelas ytterli-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140<br>
gare resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.12
Uppföljning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att samordna och följa
upp arbetet med handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning. En
utvärdering bör ske mot de mål som satts för minskningen av utsläppen till år
1995, Verket bör i samråd med berörda intressenter studera vilka tekniska
åtgärder som skulle fordras för att minska svavelutsläppen med 70-80% samt
halvera kväveoxidutsläppen till sekelskiftet jämfört med 1980 ärs nivå. Ekonomiska
och andra konsekvenser för industrin, staten, kommunerna och samhället i övrigt
bör analyseras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt ställningstagande: Det är av största vikt att arbetet med
handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning genomförs så effektivt
som möjligt. Naturvårdsverket har i rapporten Aktionsplan '87 följt upp det
program mot luftföroreningar och försurning som regeringen lade fram är 1985,
Det är enligt min mening lämpligt att göra en ny uppföljning av
handlingsprogrammet om två år. Jag avser därför föreslå regeringen att
naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en sådan uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
åtgärder som jag nyss har redogjort för berör både industrin, kommunerna,
staten, jord- och skogsbruket samt samhället i övrigt. Naturvårdsverket bör
vid planering och genomförande av uppdraget samräda med berörda intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
nyss redovisat bedrivas såväl i Sverige som i det internationella samarbetet
ett arbete med att utarbeta s,k, belastningsgränser. Det är angeläget att detta
arbete bedrivs på ett sådant sätt att dessa gränser kan utnyttjas som underlag
för framtida ställningstaganden både i Sverige och internationellt.
Förhandlingar om sådana gränser avses inledas inom luftföroreningskonventionen
om ett par är. Mot denna bakgrund bör fortsatta nationella åtgärder mot
luftföroreningar övervägas. Hänsyn bör härvid tas till bl, a, resultatet av det
pågående internationella arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan
ställning tas till ytterligare skärpta nationella målsättningar bör kostnader
och andra effekter av sådana åtgärder studeras. Vilka tekniska åtgärder som
skulle fordras för att minska svavelutsläppen med 70-80% samt halvera
kväveoxidutsläppen till sekelskiftet jämfört med 1980 års nivå bör utredas. En
svensk ätgärdsstrategi för kolväteutsläppen bör också tas fram.
Naturvärdsverket bör analysera ekonomiska och andra konsekvenser för
industrin, staten, kommunerna och samhället i övrigt av sädana åtgärder i nära
samråd med berörda offentliga och privata intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
naturvårdsverkets och länsstyrelsernas verksamhet med kalkning och andra
åtgärder i miljön samt forskning och utveckling m, m, inom ramen för anslaget
Åtgärder mot försurningen behöver följas upp vad gäller effektivitet och
resursanvändning. Effekter och kostnader för näringsliv, kommuner etc bör
följas upp i samarbete med statens industriverk, I uppdraget bör vidare ingå
att följa och redovisa utvecklingen och de senaste kunskaperna beträffande
utsläpp, spridning och nedfall av även andra luftföroreningar samt hälso- och
miljöeffekterna av dessa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I uppdraget bör även ingå
de olika utredningar m. m. jag nyss redovisat Prop. 1987/88:85 beträffande
bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ändrad förordning (1976:1055) om svavelhaltigt
bränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>komplettering av avgaskraven för lastbilar och
bussar med skärpta partikelkrav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kvalitetskrav för dieselbränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kompletterande avgaskrav för tätortsfordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ytterligare utsläppsminskningar för personbilar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utsläppsminskningar för traktorei och
arbetsmaskiner m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>5
Havsföroreningar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
ställningstaganden i korthet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Föroreningssituationen
i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak är så<br>
allvarlig att utsläppen snarast bör begränsas. Detta gäller i första<br>
hand stabila organiska ämnen, som kan spridas över stora områ<br>
den, och närsalter som orsakar allvariga övergödningsproblem.<br>
Arbetet med att åstadkomma förändringar måste bedrivas såväl<br>
nationellt som internationellt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Tillförseln
av stabila organiska ämnen till miljön mäste så snart<br>
som möjligt upphöra. Utsläppen av organiskt bundet klor bör från<br>
sulfatfabriker minskas till 1,5 kg per ton klorblekt massa. Åtgär<br>
der bör ha påböijats vid samtliga massafabriker före utgången av<br>
år 1992. Utsläppen från den kemiska industrin bör kartläggas och<br>
begränsas inom de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Utsläppen
av kväve bör minskas till hälften före sekelskiftet i<br>
områden som är särskilt påverkade. Utsläppen av fosfor bör ock<br>
sä minskas väsentligt i sädana områden. Strängare regler om<br>
djurhållning och hantering av stallgödsel bör införas. Kvävere<br>
duktionen bör ökas vid de kommunala reningsverken, I ett första<br>
steg bör en 50-procentig kvävereduktion införas före är 1992 vid<br>
reningsverk vid särskilt påverkade kustområden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Utsläppen
av metaller, i första hand kvicksilver och kadmium, bör<br>
minska till hälften under perioden 1985 till 1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>«
Fortsatt forskning och utveckling samt utredningar krävs för att fastställa
väldefmierade mål för utsläpp till havsmiljön och sådana åtgärder behöver
därför stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:26.0pt;
margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Den redovisade planen
skall revideras inom tre är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.1
Föroreningssituationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föroreningar
tillförs haven runt Sverige frän både Sverige och andra länder, dels som
punktutsläpp och diffus avrinning, dels genom långväga transporter via
atmosfären och med havsströmmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En betydande lokal
påverkan är vanlig i anslutning till störte industrier, industrikomplex eller
kraftverk. Områdena utanför framför allt storstäderna är påverkade av tidigare
och pågående utsläpp av sanitärt avloppsvatten via de kommunala reningsverken.
Vissa kustområden är påverkade av föroreningar från stora jordbruksområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bohuskusten
filiförs föroreningar från petrokemisk industri samt från skogsindustri och
annan industri i södra Norge. Genom transport med havsströmmarna tillförs också
föroreningar från andra länder, t. ex. Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kattegatt har under senare
är blivit sä näringsrikt att vissa bottnar tidvis drabbats av syrebrist.
Situationen är särskilt allvarlig i Laholmsbukten och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälderviken, Havsområdet
tar emot avsevärda föroreningsmängder från Prop. 1987/88:85 jordbruk,
kommuner och industri, både från Sverige och Danmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Öresund
är relativt kraftigt förorenat av både industriella och kommunala utsläpp samt
av närsalttillförsel från jordbruket. Genom Öresund sker en stor transport av
närsalter frän Östersjön upp längs den svenska västkusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
i Hanöbukten är likartad den i Laholmsbukten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smålands
och Östergötlands kust torde vara den minst förorenings-påverkade kuststräckan
i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delar
av Södermanlands och Upplands kuster, främst utanför Stockholm, är belastad av
tidigare föroreningsutsläpp, i första hand kommunala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruvdrift
och annan verksamhet längs Dalälven har givit upphov till hög urlakning av
metaller. Zink- och kadmiumhalterna i Dalälvens mynning är högre än i någon
annan svensk älvmynning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bottniska
vikens kust är starkt belastad främst av skogsindustrins utsläpp av bl, a,
klorerade organiska ämnen och av några få, men stora, punktutsläpp av metaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
viktigaste föroreningarna bedöms för närvarande vara stabila organiska ämnen
och närsalter, men också metaller och olja är av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
hand som akuta miljöstörningar av typen fiskdöd eller dålig lukt har kunnat
åtgärdas, har betydelsen av den långsamma smygande giftverkan av stabila
organiska ämnen, tillverkade av människan, blivit allt mer uppenbar. Sådana
organiska ämnen, som endast långsamt bryts ned i miljön, kan spridas över stora
områden och påverka miljön under lång tid. Härigenom blir även relativt
begränsade utsläpp av stabila organiska ämnen ett allvarligt hot, sett i ett
storskaligt och långsiktigt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
exempel finns redan på ämnen som man från början har ansett vara ofarliga, men
som efter ett antal år visat sig ge svåra negativa miljö-verkningar. Som
exempel kan nämnas PCB och DDT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på närsalter (kväve och fosfor) avgör normalt havsområdets produktion av
biologiskt material. Utsläpp av närsalter från jordbruk, tätorter och
industrier leder till förhöjda halter av dessa ämnen i kustområden nära
utsläppen, och på sikt i vattenområdet som helhet. Den ökade tillgången leder
primärt till en förhöjd produktion av alger. Den ökade produktionen kan leda
till att syrebrist uppstår och att djurlivet slås ut i vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
övergödningssymptom är resultatet av att tillförseln av näringsämnen har ökat
stadigt under flera decennier. Vissa kustområden har drabbats av miljöproblem
på grund av den ökade tillgången på närsalter. Övergödningen av vattnen utanför
Stockholm och i Laholmsbukten är välkända svenska exempel, Waddensee utanför
Nederländerna och Kattegatt har uppmärksammats internationellt. Situationen är
mer svårbedömd när det gäller de öppna havsområdena. Klart är dock att halterna
av fosfor och kväve har ökat även här. Att syreförhållandena i Östersjöns
djupvatten under flera årtionden successivt har försämrats, är en
varningssignal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Metaller
är grundämnen. De bryts inte ned av naturliga processer utan<br>
kommer att finnas i havsmiljön under lång tid sedan de väl förts dit,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den historiska
utvecklingen av metallbelastningen har i första hand Prop, 1987/88:85
dokumenterats via sedimenten. Mätningar i Östersjöns djupområden visar på tio
gånger högre halter av kadmium och kvicksilver i sediment som har bildats under
de senaste decennierna, jämfört med början av 1900-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekter
av akuta (genom haverier och liknande) utsläpp av olja till den marina miljön
är väl undersökta och kunskaperna är relativt goda, åtminstone beträffande
marin miljö med höga salthalter, I första hand är det strandorganismer och
sjöfågel som påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
sett utgör dock de kroniska utsläppen som ständigt pågår frän båttrafik,
oljehamnar och utsläppskällor på land troligen över 90% av den totala
belastningen av olja eller organiska ämnen som härstammar frän olja. Kunskapen
om eventuella effekter av kroniska utsläpp är mycket begränsad. Speciellt
gäller detta för Östersjön med sitt förhållandevis kalla klimat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Internationellt arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
delar hav med många andra länder, vilkas utsläpp påverkar havets miljökvalitet,
Sveriges utsläpp av kväve och fosfor utgör högst 10 resp, 10-15% av den samlade
belastningen på Östersjön, Åtgärder i Sverige har däremot stor betydelse för de
kustnära områdena. För att lösa problemen i centrala Östersjön mäste emellertid
andra länder ocksä vidta åtgärder, Sverige deltar därför aktivt i mänga olika
fora för internationellt miljöskyddssamarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingforskonventionen
omfattar det s, k. Östersjöområdet, som inkluderar Bottniska viken, Öresund,
Bälten och Västerhavet upp till en linje frän Skagen till Göteborg,
Konventionen, som etablerades år 1974 och formellt trädde i kraft år 1980,
behandlar främst föroreningar frän landbaserade källor, långväga lufttransport
samt sjöfarts- och bekämpningsfrågor. Dumpning är förbjuden inom
konventionsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Helsingforskonventionens ram har ett flertal sammanställningar gjorts av
förhållandena i Östersjön, En första beskrivning av miljöförhållandena publicerades
år 1981, och en första sammanställning av uppgifter om utsläpp för alla
Östersjöstaterna publicerades år 1986, Med utgångspunkt i gjorda
kunskapssammanställningar har en prioritering av problemområden gjorts. Ett
arbete med förstärkning av tidigare antagna rekommendationer om minskning av
utsläppen och med nya rekommendationer har påbörjats och planeras för samtliga
prioriterade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Helsingforskommissionens ram hölls ett möte på ministernivå i februari i år. På
ministermötet kom man bl, a, överens om begränsningar av utsläppen från
landbaserade källor, samordning av fortsatt mät- och utvärderingsverksamhet och
förbättrat samarbete om bekämpning av havsförororeningar. Överenskommelsen
innebär att utsläppen skall minskas med ca 50% för vissa viktiga ämnesgrupper
före 1995. Dessutom skall länderna inom ett är redovisa nationella planer för
att minska utsläppen i enlighet med deklarationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pariskonventionen
kom till stånd år 1974 och trädde i kraft är 1978, Den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omfattar Nordsjön och
Nordostatlanten och avser utsläpp från landbasera- Prop, 1987/88:85 de
källor. Oslokonventionen, som etablerades år 1971 och omfattar samma
geografiska område, behandlar frågor om dumpning och förbränning till havs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Pariskonventionens ram hat man arbetat med listor över prioriterade ämnen.
Listan över särskilt farliga substanser omfattar bl, a, kadmium, kvicksilver,
vissa stabila och miljöfarliga organiska ämnen samt stabila oljor och
föreningar av petroleumursprung. För dessa ämnen har utarbetats
rekommendationer om utsläppsbegränsningar. Dessutom finns en skyldighet att
rapportera utsläpp av dessa ämnen. Information om utsläpp m, m, ställs samman
och publiceras årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oslokonventionen omfattar
förbud mot havsförorening genom dump<br>
ning av vissa särskilt angivna miljöfariiga ämnen, t, ex, klorerade organis<br>
ka ämnen, cancerframkallande ämnen, kadmium och kvicksilver. För</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'<br>
dumpning av andra ämnen samt förbränning av miljöfariigt avfall till havs<br>
krävs tillstånd av nationell myndighet i varje särskilt fall. Omfattningen av<br>
dumpning och förbränning i de anslutna länderna redovisas årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
länder som gränsar till Nordsjön deltog i en särskild Nordsjökonfe-rens på
ministernivå i London i november förra året. Då träffades en överenskommelse
som bl,a, innebär att utsläppen av vissa giftiga och svårnedbrytbara ämnen
skall begränsas med 50% mellan är 1985 och år 1995, Utsläppen av närsalter
skall minskas i samma omfattning i områden där närsalterna har orsakat eller kan
orsaka miljöproblem. Utsläppen till luft skall kartläggas och där sä är möjligt
begränsas. Frän och med är 1989 får avfall inte dumpas i Nordsjön utom i
undantagsfall. Förbränning av avfall till havs skall gradvis minska för att
helt upphöra före utgången av är 1994, Förbud kommer ocksä att införas för
utsläpp av fast avfall som uppkommit vid drift av fartyg och oljeplattformar.
Frän svensk sida förekommer i dag varken dumpning eller förbränning till havs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nordisk miljöskyddskonvention undertecknades år 1974 av Danmark. Finland,
Norge och Sverige. Konventionen har tillkommit efter initiativ från Nordiska
Rådet och syftar till att i nafionell lagstiftning likställa grannländernas
miljöskyddsintressen med det egna landets, Pä Nordiska Rådets initiativ pågår
ett arbete med en gemensam nordisk handlingsplan mot havsföroreningar,
Skagerrak är ett särskilt utsatt område, där den samlade överblicken är
bristfällig. Delvis sammanhänger detta med att flera länder är berörda, Sverige
har för avsikt att inom ramen för Nordiska Rådets arbete och i överenstämmelse
med övriga överenskommelser avseende Nordsjön ta upp frågan om en särskild
samordning mellan Danmark, Sverige och Norge avseende dokumentation av
miljöförhållandena och föroreningsbelastningen i Skagerrak,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaterala
samarbetsavtal finns dessutom med de fiesta av våra grannländer. Jag vill här
särskilt nämna de samarbetsavtal som finns mellan Sverige och våra nordiska
grannländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringarna
i Sverige och Danmark undertecknade år 1974 en överens<br>
kommelse om att verka för att särskilda åtgärder vidtas för att skydda<br>
Öt-esund mot föroreningar och annan påverkan. Öresundskommissionen<br>
upprättades för att samordna arbetet i denna fråga. Ett förslag till en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gemensam plan för begränsning av föroreningarna i
Kattegatt har utarbe- Prop. 1987/88:85 täts av det svenska naturvårdsverket och
den danska miljöstyrelsen på uppdrag av mig och den danske miljöministern.
Förslaget, som redovisades ijuni år 1987, bygger på naturvårdsverkets förslag
till aktionsplan och den danska regeringens handlingsplan för havsmiljön, I
förslaget konstateras att de nationella planer som har utarbetats visar en
betydande samsyn när det gäller ambitionsnivå och målsättningar för arbetet med
att skydda Kattegatt, Jag instämmer i utredningens förslag att åtgärderna bör
utvärderas senast efter fyra är och att respektive land under mellantiden
genom intensifierad övervakning och uppföljning säkerställer att ett väsentligt
förbättrat beslutsunderlag finns tillgängligt vid tidpunkten för denna utvärdering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige och Norge bildade år 1980 en gränskommitté för
området 0st-fold-Bohuslän, Gränskommittén syftar till ett regionalpolitiskt
samarbete och innehåller bl, a, ett samarbete om undersökningar avseende
gränsvattnets kvalitet och faktasammanställning för diskussion om initiativ
till åtgärder. Den norska regeringens åtgärdsplan avseende de områden som
gränsar till gemensamma vattenområden har tillkommit efter överläggningar
mellan Sverige och Norge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheter i Sverige och Finland undertecknade år 1972
ett sämarbets-avtal angående samordning och initiering av forsknings- och
utredningsarbete om föroreningsförhållandena i Bottniska viken. Avtalet avser
även åtgärder för att minska vattenföroreningarna. En kommitté, Kommittén för Bottniska
viken, har inrättats för ändamålet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige deltar aktivt i samarbetet inom den
internationella sjöfartsorganisationen, International Maritime Organization,
IMO, IMO-konventio-nerna reglerar utsläpp av olja från fartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan internationell överenskommelse om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg är MARPOL 73/78. Överenskommelsen är global till
sin karaktär och innehåller långtgående begränsningar av utsläpp av olja och
andra skadliga ämnen från fartyg. Inom Östersjöområdet, som i MARPOL 73/78 har
ställning som specialområde, är utsläpp från fartyg av till exempel olje- och
kemikalierester i princip förbjudna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordnade mät- och övervakningsprogram för havsområdena
finns främst inom Paris-, Oslo- och Helsingforskonventionerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingforskommissionen har ett koordinerat program sedan
år 1979, Sverige har tillsammans med Finland ett särskilt ansvar för mätningar
i Bottniska viken, Sverige deltar i programmet genom naturvärdsverkets
mätprogram för miljökvalitet, PMK, som är en viktig länk i det internationella
programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även inom Pariskommissionen och Oslokommissionen har
deltagande länder gjort åtaganden om undersökningsprogram. Programmen omfattar
mätningar av kvicksilver, kadmium och PCB, Förslag finns om att utvidga
mätningarna till större områden och fler ämnesgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>5.3
Huvudpunkterna i en aktionsplan mot haysföroreningar Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande: Föroreningssituationen i haven är
allvarlig och tillräckligt väl dokumenterad för att motivera snabba och långtgående
åtgärder för att minska utsläppen, I vissa fall kan åtgärder initieras
omgående, men i andra fall krävs en teknisk utveckling för att de skall kunna
genomföras. En aktionsplan bör gälla för en treårsperiod. Arbetet bör under
denna period inriktas på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'># begränsning av utsläpp av de mest miljöfarliga
ämnena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'># uppföljning av åtgärdernas effekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'># fortsatt forskning om marin miljö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'># fortsatt aktivt arbete i internationella organ för
att minska förore<br>
ningar i våra angränsande hav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetet
bör utvärderas efter tvä är. Resultatet bör ligga till grund för en ny
åtgärdsplan mot havsföroreningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med
mitt ställningstagande. Se bilaga 5,1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar i allmänhet aktionsplanens
grundläggande uppfattning att de havsområden som omger Sverige är utsatta för
ett allvarligt miljöhot och att långtgående föroreningsbegränsande åtgärder
måste vidtas både nationellt och internationellt. Åtskilliga remissinstanser
understryker att nuvarande kunskaper är begränsade i viktiga avseenden och att
forskningen på olika områden måste förbättras. Även behovet av en ökad
mätverksamhet framhålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktionsplanens allmänna ställningstaganden och förslagen
till åtgärder accepteras i sina huvudlinjer av flertalet remissinstanser. Några
remissinstanser anger att alltför långa tidsramar föreslås, framför allt vad
avser begränsning av utsläpp av stabila organiska ämnen och av närsalter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anser att planen innehåller konkreta och långtgående åtgärder
mot utsläpp av närsalter frän jordbruk och kommunala reningsverk, men att
åtgärderna mot spridning av kemiska ämnen och utsläpp av stabila organiska
föreningar från industrier är alltför långsiktiga , och opreciserade. Bl, a,
anser Kommunförbundet att skogsindustrin får anmärkningsvärt lång tid på sig
att vidta åtgärder. Lantbrukarnas Riksförbund anser att aktionsplanens mål är
angeläget, men ifrågasätter den prioritering som gjorts och anser att alltför
ringa vikt lagts vid de utsläpp som sker frän industrin, bilismen och
tätorterna. Riksförbundet avvisar den del av planen som behandlar föreskrifter
för jordbruket och presenterar ett alternativt förslag, Sveriges
industriförbund bedömer förslaget i huvudsak vara väl utformat när de': gäller
inriktningen. Industriförbundet anser att prioriteringarna vad avser insatser
mot olika föroreningstyper är väl avvägda. Vad avser skogsindustrin hänvisar
Industriförbundet till Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen, som i
sitt yttrande uttalar att skogsindustrins mål är att minska utsläppen till
ekologiskt godtagbara nivåer, att utsläppen av klorerat organiskt material
redan har halverats och att ytterligare åtgärder måste vara väl underbyggda vad
gäller miljöeffekt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produktkvalitet
och kostnader. De flesta länsstyrelser ställer sig bakom Prop. 1987/88:85
förslagen i aktionsplanen. En del länsstyrelser menar att tidsramarna för
åtgärder mot skogsindustrin är alltför vida och efteriyser mer konkreta
åtgärdsförslag för den kemiska industrin. Flera länsstyrelser påpekar att
ekonomiska stimulanser kan vara nödvändiga för åtgärder inom jordbruket.
Vidare framhålls att genomförandet av planen kommer att kräva resurser, framför
allt i form av tillsyn vid länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: De slutsatser och bedömningar som presenteras i
naturvärdsverkets förslag bygger pä befintligt kunskapsunderlag. Trots att
detta är mycket omfattande, finns ändå osäkerheter inom vissa områden. Planen
får därför ses som ett första steg mot ett samlat program för att förbättra
miljösituationen i havet. Åtgärder bör i första hand inriktas mot de i planen
angivna, prioriterade ämnesgrupperna. Naturvårdsverket anger för varje
ämnesgrupp en målsättning om den önskvärda begränsningen av utsläppen. Jag
delar naturvårdsverkets bedömning avseende prioritering av åtgärder samt
behovet av långtgående åtgärder, I vissa fall är det emellertid oklart vilken
minskning föreslagna åtgärder kan resultera i, och i andra fall är det inte
klart vilken minskning som faktiskt behövs för att uppnå önskad effekt i
havsmiljön. Utöver de åtgärder jag nu föreslår kan ytterligare minskningar
komma att behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför att naturvårdsverket bör fortsätta arbetet med att ytterligare
utvärdera befintligt material och att förbättra underlaget genom fortsatt
forsknings- och undersökningsverksamhet. Arbetet bör syfta till att man efter
två år har ett underlag till en reviderad åtgärdsplan. Denna bör om möjligt
innehålla mätbara mål för utsläpp och miljökvalitet. Behovet av ytterligare
kunskap får emellertid inte förhindra att möjliga åtgärder redan nu genomförs.
Jag anser därför mot bakgrund av kända miljöförhållanden i haven, att vissa
åtgärder inom prioriterade områden bör genomföras så snart som möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
bör fortsätta att aktivt arbeta för överenskommelser i internationella organ
och bilaterala samarbetsavtal i syfte att fä till stånd begränsningar av
utsläppen från andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:243.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Stabila organiska ämnen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5.4.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de allvarliga miljögiftsproblem som vi hittills har upplevt har sin grund i
utsläpp av stabila organiska ämnen som tillverkats av människan. Exempelvis
innehåller torsklever från bl, a, vattnen utanför ostkusten så höga halter av
organiska miljögifter att livsmedelsverket har meddelat saluförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Noggranna
analyser visar på förekomst av toxafen och andra stabila bekämpningsmedel i
fåglar och marina organismer, trots att medlen aldrig har använts i Sverige,
Det beror troligen på långväga lufttransport av medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senaste årens mätresultat från programmet för övervakning av<br>
miljökvalitet (PMK) visar att halterna av DDT (DDE) och PCB i vissa av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Östersjöns organismer,
efter mänga års nedgång, åter har börjat stiga, Prop. 1987/88:85 Detta
tyder på att det fortfarande tillförs PCB och DDT till Östersjön, men källorna
är okända,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östersjöns
sälstam är utrotningshotad, på grund av bl, a, svårigheter med fortplantningen,
men vi känner inte med säkerhet hela orsakskedjan. Prover från säl innehåller
ett flertal klorerade organiska ämnen, t. ex. PCB och dioxiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
blekningsprocesser som i dag används inom massaindustrin medför utsläpp av
organiska klorföreningar. Skogsindustrin i framför allt Sverige och Finland,
men även Norge, tillför havsmiljön klorerat organiskt material. Dessa utsläpp
kan befaras ha storskaliga effekter, dvs, de kan påverka betydande delar av
våra havsområden. Vilka kemiska ämnen som ingår i de skogsindustriella
utsläppen är känt endast i ringa utsträckning. De potentiella miljöriskerna med
sä stora och komplexa utsläpp är oroande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillförseln
av stabila organiska ämnen från Sveriges kemiska industri är liten, men den är
inte utan betydelse när det gäller tillförsel av miljöfarliga organiska ämnen
till våra kustområden. Utsläppen från den tunga, organiskt kemiska industrin i
övriga Europa är betydligt störte och är ett hot också mot den svenska
havsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av kemiska produkter inom industrin och hushällen är en stor svårkontrollerbar
källa till spridning av organiska miljögifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
lantbruket används stora kvantiteter bekämpningsmedel och andra kemiska
produkter, varav vissa medför betydande miljörisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Spridning
av polyaromatiska kolväten (PAH) och liknande ämnen är andra potentiella
miljöfaror, där olika förbränningsprocesser är en betydande källa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dioxinerna
och med dem besläktade ämnen är exempel pä substanser som endast sprids i små
kvantiteter, men som ändå inger stor oro på grund av sin starka giftverkan.
Trots att halterna i påverkade fiskar och skaldjur är låga, i absoluta tal, är
nivåerna ändå sådana att man nu undersöker hälsoriskerna frän intag av dioxiner
med födan. Sä t, ex. har livsmedelsverket utfärdat kostråd för konsumtion av
röding, fångad i Vättern, Riskerna, för fiskätande däggdjur är ännu mer
påtagliga än för människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbränning
av organiskt material i sopförbränningsanläggningar, bil-' motorer, vid
industriella processer etc, kan ge.upphov till utsläpp av ett stort antal
organiska ämnen, däribland dioxiner. Små mängder dioxiner har också påvisats i
avloppsvatten från skogsindustrin. Det totala utsläppet av dioxiner frän
verksamheter i Sverige uppskattas till nägra hundra gram eller möjligen något
eller några kilo per år. Nya forskningsresultat kommer fram i snabb takt. De
visar att det finns flera ämnen och ämnesgrupper som har dioxinliknande
miljöeffekter redan vid'ytterst låga koncentrationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1986/87:157) våren 1987<br>
redovisat sin syn på miljöproblemen vid avfallsförbränning och åtgärder<br>
för minskning av utsläppen av dioxiner från denna verksamhet. Särskilda<br>
medel har tilldelats statens naturvårdsverk för analyser av miljögifter.<br>
Analysverksamheten bör självklart läggas upp så att myndigheter m.fi,<br>
som berörs av frågorna i sä stor utsträckning som möjligt kan tillgodogöra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
resultaten frän verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Många andra organiska
ämnen sprids också i vår miljö. Även om dessa inte har en lika stark giftverkan
som dioxiner, kan de genom att de sprids i störte mängder utgöra en lika stor
eller större miljörisk än dioxiner. Vid bedömningen av ett ämnes miljöfarlighet
är inte bara giftverkan utan även mängden som sprids och ämnets stabilitet av
avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En stor andel av de
stabila, organiska ämnen som förekommer i teknisk användning och i industriella
utsläpp är klorerade, I ett första skede bör därför åtgärder inriktas mot
klorerade organiska ämnen. Till de klorerade organiska ämnena hör bl, a, PCB,
DDT, dioxiner och vissa bekämpningsmedel. Klorerade organiska ämnen ingår
också i utsläppen från massa-och pappersfabriker med klorblekning och i viss
utsträckning frän andra industriella processer. Inom ramen för ett sådant
åtgärdsprogram kommer jag i det följande att förorda åtgärder för att minska
utsläppen av klorerade organiska ämnen från skogsindustrin och den kemiska
industrin.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.2 Åtgärder för att
minska utsläppen av stabila organiska ämnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: De utsläppskrav för cellulosaindustrin som föreslås av
naturvårdsverket bör tillämpas som riktlinjer vid prövningen enligt miljöskyddslagen
(1969:387). Villkoren i tiUstånden till befintliga anläggningar bör ha
omprövats före utgången av år 1990 i de fall utsläpp av klorerat organiskt
material inte har reglerats. Åtgärder för att minska utsläppen av organiska
klorföreningar till en nivå av 1,5 kg TOCI per ton massa bör ha påbörjats vid
samtliga fabriker före utgången av år 1992. Målet bör vara att på sikt i stort
sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
och länsstyrelserna bör kartlägga utsläppen av stabila organiska ämnen från den
kemiska industrin. De rnest bety-, delsefulla utsläppen bör inventeras inom en
tvåärsperiod. Nödvändig omprövning av villkor, eller andra åtgärder för att
minska utsläppen, bör initieras löpande så snart mera betydande källor
identifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
och kemikalieinspektionen bör fortsätta den branschvisa genomgången av
kemikalieanvändningen inom industrin i syfte att få fill stånd ett utbyte av
miljöfariiga kemikalier mot mindre miljöfarliga kemikalier. Målet bör vara att
de viktigaste branscherna skall vara genomgångna inom en femårsperiod,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
bör fortsätta att inom ramen för de internafionella konventionerna och på
annat sätt arbeta för att strandstatérna runt Östersjön och Nordsjön och även
övriga länder minskar sina utsläpp samt ökar informationsutbytet om
miljöeffekter och tillgänglig teknik för minskning av utsläppen av klorerade
organiska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser anser att aktionsplanens Prop, 1987/88:85 krav på
åtgärder är motiverade och möjliga att genomföra, Nägra, bl, a.
Industriförbundet och Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen, anser att
åtgärderna är kostsamma och framhåller att tekniken för minskning av utsläppen
vid cellulosafabrikerna inte ännu är utprovad. En längre tid och i vissa fall
något mildare krav är därför motiverade, Nägra remissinstanser, bl, a,
fiskeristyrelsen. Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges lantbruksuniversitet
samt nägra länsstyrelser, menar att den angivna tiden för genomförande av
åtgärder är alltför lång. Flertalet miljöorganisationer anser att tiden för
åtgärder inom massaindustrin är alltför läng samt förordar övergäng till
oblekt massa. De uttalar också att kemikalieanvändningen i samhället bör
saneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Enligt min mening kommer ett långsiktigt miljöhot
att kvarstå så länge stabila organiska miljögifter släpps ut, direkt eller
indirekt, till våra havsområden. Målet mäste därför vara att eliminera
tillförseln av sädana ämnen till miljön. Detta mål måste, inte minst på grund
av brist på kunskap och teknik, ses på lång sikt och uppnås steg för steg. Det
är inte praktiskt möjligt att i ett slag vidta åtgärder mot alla tänkbara
källor för tillförsel av sädana ämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand mäste ansträngningarna inriktas mot de stabila ämnen som har en
allvarlig toxisk effekt och som kan ackumuleras i näringskedjorna. Flertalet
sådana substanser kan hänföras till gruppen klorerade organiska ämnen. Det är
därför naturligt att dessa ämnen ges högsta prioritet säväl vad gäller
nationella som internationella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Massaindustrin
står, trots att omfattande åtgärder har genomförts, för de största utsläppen i
Sverige av stabilt klorerat organiskt material till havsmiljön. Utsläppen från
tillverkning av blekt sulfatmassa kan minskas genom en kombination av
åtgärder, säsom förlängd kokning, förbättrad tvätt, syrgasblekning, förbättrad
processtyrning och ökad användning av klor-dioxid vid blekningen. Tekniken
införs f, n, successivt vid svenska fabriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att denna typ av åtgärder bör genomföras vid samtliga massafabriker som
utnyttjar klorblekning. Sådana åtgärder bör föreskrivas i samband med prövning
enligt miljöskyddslagen (ML). Vid prövningen måste naturligtvis hänsyn tas till
säväl effekterna på miljön som de enskilda företagens individuella
förutsättningar att nedbringa utsläppen. Faktorer som kan ha betydelse är bl,
a. råvarans sammansättning, graden av blekning, utformningen av
blekningsprocessen och av den slufiiga reningsanordningen för avloppsvattnet.
Det i aktionsplanen föreslagna värdet 1,5 kg klorerad organisk substans per ton
producerad massa, mätt som totalt organiskt klor, TOCI, bör vara utgångspunkten
för den individuella prövningen. Jag vill här påtala att, i den mån tekniska
och andra förutsättningar finns, utsläppen bör minskas under den här angivna
nivån. Det angivna värdet avser Svenska Träforskningsinstitutets analysmetod.
Om en annan parameter än TOCI i framtiden skulle komma till användning pä grund
av utvecklingen på analyssidan, måste en omräkningsfaktor anges mellan
parametrarna och ambitionsnivån självfallet vara minst densamma,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen har den samlade kostnaden över en tidsperiod pä omkring</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fem år för att genomföra dessa åtgärder inom
skogsindustrin uppskattats Prop. 1987/88:85 till 1 miljard kr. Svenska
Cellulosa- och Pappersbruksföreningen har i sitt remissvar anfört att utsläppen
med dagens teknik kan nedbringas till 2 kg TOCI per ton massa och att kostnaden
uppgår till 2 miljarder kr, 1 denna kostnad har emellertid föreningen även
räknat in kostnader för införande av syrgasblekning, motsvaiande 600 milj, kr.
Syrgasblekning har redan införts vid ett flertal fabriker, och skall därför
inte tas upp som en merkostnad för genomförande av åtgärdsplanen mot
havsföroreningar. Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen anger dessutom
att kostnaden för miljöinvesteringar inom skogsindustrin under 1980-talet har
uppgått fill i genomsnitt 300 milj, kr, per år, vilket motsvarar 10% av den
totala investeringsvolymen inom branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att skogsindustrins betydande utsläpp av bl, a.
klorerade organiska ämnen kräver fortsatt stora satsningar på miljövård inom
branschen även om detta kommer att medföra ökade investerings- och
driftkostnader i företagen. Jag vill erinra om att företagens tekniska och
ekonomiska förutsättningar att bära ökade miljöskyddskostnader ska vägas in vid
prövningen enligt miljöskyddslagen. Jag vill också påminna om det av regeringen
tidigare fattade beslutet att frigöra investeringsfonderna för miljöinvesteringar.
Beslutet innebär att investeringsfonderna släpps fria i hela landet för
miljöförbättrande investeringar. Fonderna får användas för åtgärder som
väsentligt begränsar störningar i den yttre miljön och gäller för byggnads-,
mark- samt forsknings- och utvecklingsarbeten resp, inventarier som anskaffas
före utgången av mars 1990, Medgivande att ta i anspråk hela
investeringsbeloppet fär lämnas, om investeringen huvudsakligen syftar till att
begränsa störningar i den yttre miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skärpta villkor för utsläpp av TOCI har av regeringen
redan föreskrivits . för t. ex, sulfatfabrikerna i Mönsterås, Östrand, Aspa och
Norrsundet. Liknande villkor bör enligt min mening framgent föreskrivas vid
prövning av samtliga massafabriker med klorblekning. Naturvärdsverket bör dessutom
initiera ompröving av sådana fabriker som annars inte är aktuella för
koncessionsprövning de närmaste åren och där frågan om utsläpp av klorerade
organiska ämnen inte har reglerats. Svenska Cellulosa- och
Pappersbruksföreningen har i sitt remissvar angivit att åtgärderna inte kan ha
vidtagits förrän år 1995, Med hänsyn till problemets allvarliga art anser jag
att samtliga fabriker snarast bör påbörja sitt arbete att nedbringa utsläppen.
Det kortsiktiga målet bör därför vara att samtliga massafabriker har prövats
före är 1990 och att åtgärder för att nedbringa utsläppen till den nivå jag
redovisat har påbörjats före utgången av är 1992, Grundat på de utsläppsuppgifter
som naturvärdsverket har redovisat beräknas utsläppen härigenom minska med
60-70%, räknat från 1984 års nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av riskbilden för de stabila organiska
miljögifterna måste jag dock samtidigt konstatera att de nu redovisade
åtgärderna inte är tillräckliga. Med hänsyn till de skogsindustriella
utsläppens storiek och egenskaper finns det ingen annan långsiktig lösning än
att de stabila organiska ämnena i avloppsutsläppen avlägsnas sä gott som
fullständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lovande försök med system för förbehandling av
sulfatmassan som i<br>
stort sett medger blekning utan klorgas har redovisats. Tekniker är under</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utveckling, vilka kan
medföra att blekeriutsläppen till stor del kan begrän- Prop. 1987/88:85
sas. Vid utveckling av nya tekniker är det viktigt att noggrant undersöka om
dessa inte medför några nya miljörisker. Enligt min mening är det mycket
angeläget att en sådan teknikutveckling kommer till stånd och att
konsekvenserna för miljön belyses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till stabiliteten hos och den långväga spridning av de klorerade
organiska föreningarna, vill jag framhålla vikten av att i internationella
organ driva frågan om motsvarande åtaganden från andra länder. En harmonisering
av kraven har ocksä betydelse från konkurrenssynpunkt, särskilt med tanke på
att en stor del av den svenska produktionen exporteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
med utsläpp av klorerade organiska ämnen kan naturligtvis också minskas genom
att produktionen och användningen av klorblekt papper begränsas. Jag anser att
det är mycket angeläget att minska förbrukningen av klorblekt papper i alla de
användningsområden där kvalitetskrav inte sätter hinder i vägen för använding
av alternativa papperssorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska kemiindustrin är internationellt sett liten, men den är inte utan
betydelse när det gäller tillförsel av miljöfariiga organiska ämnen till våra
kustområden. Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna skall inventera
utsläppen av stabila organiska ämnen från den kemiska industrin och initiera
nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser har kritiserat naturvårdsverkets aktionsplan och menar att
målen för begränsning av utsläppen av stabila organiska ämnen är alltför vagt
angivna. Kunskapen om förekomsten och effekterna av kemiska ämnen i industrin
bedöms i planen som alltför begränsad för att man nu skall kunna ange
detaljerade begränsningar för utsläpp från den kemiska industrin. Jag delar den
uppfattning som anges i planen i denna fråga. Jag vill emellertid samtidigt
framhålla vikten av att kunskaperna ökar pä detta område. En inventering bör
därför göras av den kemiska industrin, med inriktning på använda råvaror,
utsläpp, effekter och möjliga åtgärder för att begränsa utsläppen.
Naturvärdsverket och länsstyrelserna bör fä i uppdrag att genomföra detta
arbete. För industrier som är anslutna till kommunala reningsverk bör särskilt
undersökas hur slammet från reningsverket påverkas avseende sammansättning och
användbarhet som jordförbättringsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
bör samordna sina resurser i arbetet. De s,k, åtgärdsgrupperna bör vara
utgångspunkten för organisationen av arbetet. Åtgärdsgrupperna har bildats i
samarbete mellan naturvårdsverket och länsstyrelserna i kustlänen. Det finns
en åtgärdsgrupp för Öresund-Kattegatt—Skagerrak, en för egentliga Östersjön
och en för Bottniska viken. Arbetet har inriktats på att ställa samman
uppgifter om föroreningsbelastning, miljökvalitetsbeskrivningar och
åtgärdsprogram för jordbruk, tätorter och enskilda fastigheter
(glesbebyggelse), fiskodling och hamnverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inventeringen bör även inlandsliinen ingå, eftersom stabila organiska<br>
ämnen kan nå haven även frän dessa län, 1 samband med inventeringen bör<br>
även åtgärder vidtas för att begränsa utsläppen. Resultatet av inventering-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
samt genomförda och planerade åtgärder bör redovisas till regeringen Prop,
1987/88:85 inom tvä är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om slammet från kommunala reningsverk har riksdagen (JoU 1985/86:24,
rskr, 344) uttalat att regeringen snarast bör fastställa så låga gränsvärden
för slammets innehåll av tungmetaller, kemiska substanser m,m, att åkermarkens
långsiktiga produktionsförmåga och produkternas kvalitet inte äventyras.
Naturvårdsverket har under år 1987 givit ut nya allmänna råd för spridning av
slam från reningsverk. Råden innebär framför allt en skärpning avseende
slammets innehåll av metaller, I råden anges att frågan om slammets innehåll av
giftiga och svårnedbrytbara organiska ämnen behöver utredas ytterligare innan
komplettering av råden i dessa delar kan bli aktuell. Jag ser mycket allvarligt
pä denna fräga och anser att samtliga berörda myndigheter bör samverka för att
snarast fä till stånd sådana allmänna råd att riskerna med slamhanteringen
avsevärt kan minska. Naturvärdsverket bör fä i uppdrag att utreda miljöriskerna
och före den I juli 1989 föreslå komplettering av råden framförallt vad avser
slammets innehåll av organiska miljögifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang påminna om att prövningsmyndigheten i samband med
tillståndsprövning enligt ML av industriell verksamhet bör göra en bedömning av
om avloppsvattnet är av sådan beskaffenhet att det är lämpligt att behandla
vattnet i ett kommunalt reningsverk eller om vattnet bör behandlas på annat
sätt. Jag vill också peka pä kommunernas möjligheter, i egenskap av huvudman,
att ställa krav pä anslutna industrier och därigenom begränsa tillförseln av
sådant avloppsvatten som påverkar reningsverkets drift och slammets
sammansättning i negativ riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill ocksä belysa problemet med kemikalieanvändningen inom industrin, I
Sverige används uppskattningsvis 10000-20000 ämnen i ca 60000 olika kemiska
produkter. Av dessa produkter används ca tre fjärdedelar inom industrin, medan
resten används inom hushållssektorn eller inom jord- och skogsbruket eller
exporteras. Kemikalieinspektionen har det samordnande ansvaret när det gäller
frågor om kemikaliekontroll. Inspektionen ansvarar för t, ex,
produktionsbegränsande åtgärder riktade mot leverantörsledet. Den yttre
miljöpåverkan som orsakas av användningen av kemiska produkter inom industrin
faller dock under naturvårdsverkets ansvarsområde. Miljö- och
hälsoskyddsnämnderna har vid sin tillsyn enligt lagen om kemiska produkter att
kontrollera att företagen inte förorenar avloppsvattnet med kemikalieavfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de kemikalier som kan förekomma i havsmiljön måste särskild uppmärksamhet ägnas
sådana som är stabila och kan ackumuleras i levande organismer, Åven här bör
arbetet i första hand inriktas på klorerade organiska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
arbetar bl, a, med tvä projekt, där man har påbörjat en<br>
branschvis genomgång av användningen av kemikalier. Ett projekt syftar<br>
till en allmän genomgång av användningen av kemiska produkter inom<br>
massa- och pappersindustrin för att identifiera potentiellt miljöfarliga pro<br>
dukter och för att successivt byta ut dessa mot från miljösynpunkt bättre<br>
produkter, I ett annat projekt om verkstadsoljor är målet att klorparaffiner<br>
om fem år endast skall finnas kvar inom ett fätal användningsområden, där</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>godtagbara
ersättningsprodukter eller processalternativ ej har kunnat fin- Prop.
1987/88:85 nas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är detta arbetssätt ett viktigt led i strävandena att minska
användningen av miljöfarliga kemikalier i industrin. Jag anser att
naturvårdsverket tillsammans med kemikalieinspektionen bör fortsätta sitt
arbete beträffande ytterligare branscher. Arbetet bör bedrivas i samråd med
länsstyrelserna. Bland de branscher som använder ett stort antal olika kemiska
produkter, och som bör gås igenom i ett första steg, är metall- och
verkstadsindustrin, gummivaru- och plastindustrin samt den grafiska industrin.
En lägesrapport, som även omfattar resultatet av genomförda kemikaliegenomgångar,
bör redovisas samtidigt med övriga åtgärder enligt planen, dvs. inom två är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också understryka behovet att sä snart som möjligt fä bort användningen av
PCB, Endast användning i slutna system i elektrisk utrustning är tilläten i
Sverige, PCB har förbjudits i nya installationer. Stora mängder finns
emellertid fortfarande i omlopp i oUka tekniska utrustningar och
installationer, och ökande mängder tillförs avfallsdeponierna, i takt med att
gammal utrustning skrotas. Inom naturvärdsverket pågår ett arbete som syftar
till att snabbare byta ut gamla PCB-installationer, Jag anser att detta arbete
är mycket viktigt så att PCB i vår omgivning snarast kan saneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Närsalter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.1
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
närsalter menar jag här fosfor och kväve, som utgör en förutsättning för de
biologiska processerna i våra hav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fosfor
och kväve ingår i ekosystemet i mer eller mindre komplicerade kretslopp. Dessa
ämnen har mycket gemensamt, men det finns några viktiga olikheter. I kvävets
kretslopp ingår utbyte med lufthavet i samband med biologiska processer som en
viktig del. För fosfor finns inte denna typ av utbyte. Fosfor kan läggas fast i
bottensedimenten och under vissa betingelser åter frigöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenomsättningen
i den egentliga Östersjön är långsam. Detta innebär att förändringar i
tillförseln av närsalter endast långsamt påverkar övergödningssituationen.
Detta gäller åtminstone för fosfor, där förorenade sediment under läng tid kan
vara en betydande källa. Beträffande kväve är situationen osäkrare. Det är
möjligt att den stora naturliga omsättningen av kväve kan innebära att
förändringar i tillförseln av kväveföreningar påverkar övergödningssituationen
snabbare. Både fosfor och kväve har betydelse för den biologiska tillväxten i
havsområdet, i olika grad vid olika årstider och i olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan vikfig faktor att beakta är kustområdenas betydelse för tillför<br>
seln av närsalter till det öppna vattenområdet. Kusten verkar i viss ut<br>
sträckning som en fälla för närsalter. Det är för närvarande okänt hur stor<br>
del av närsaltbelastningen som pä detta sätt hindras från att nå det öppna<br>
havsområdet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utanför många av Östersjöområdets störte städer har
kraftiga övergöd- Prop. 1987/88:85 ningssymptom registrerats underde
senaste årtiondena. Detta gäller exempelvis Stockholm, Helsingfors, Leningrad,
Gdansk och även många mindre städer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fångsterna av Östersjöns dominerande fiskarter, sill och
torsk, har ökat sedan 1930-talet, Kraftigast har ökningen varit sedan
1960-talets början. En viss nedgång märks nu. Fångsterna är dock fortfarande
stora i förhållande fill tidigt 1970-tal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stagnationsperioder då syrebrist så småningom uppstår i
bottenvattnet förekommer naturligt i egentliga Östersjöns djupvatten.
Syrebristen i djupvattnet har dock under detta sekel blivit allt mera utbredd.
Denna försämring kan inte förklaras enbart med naturliga variationer i vattenutbytet.
En genom övergödning ökad produktion av växtplankton, som har givit en ökad
sedimentering av organiskt material ned i djupvattnet, kan vara en starkt
bidragande faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Farhågor finns för att en fortgående övergödning av
Östersjön skall öka utbredningen av syrefria djupområden så att torskäggens
överlevnad ytterligare försämras. Det förtjänar dock upprepas att kunskaperna
om hur övergödningen och dess följdverkningar påverkar fortplantningen hos fisk
mäste fördjupas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra förändringar anses vara orsakade av en
tilltagande övergödning. Exempel pä sådana förändringar är minskande förekomst
av blåstång, yppigare grönalgsbårder längs klippstränderna och ökande
botten-faunabiomassa, I djupare områden har bottenfaunan dock slagits ut som en
följd av syrebrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget ger dessa förändringar, trots de osäkerheter
som föreligger i tolkningen av enskilda observationer, bilden av ett system i
förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den samlade belastningen av närsalter pä havsområden runt
Sverige har redovisats i olika internationella sammanhang. Av materialet i
dessa redovisningar framgår att det svenska bidraget till olika havsområden
kan uppskattas så som tabell 5,1 och 5,2 visar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
5.1 Sveriges andel några havsområden (%)</span></p>
</td>
<td width=275 colspan=2 valign=top style='width:206.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>av
den totala belastningen via kustutsläpp och vattendrag i</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Havsområden</span></p>
</td>
<td width=27 rowspan=2 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=248 valign=top style='width:185.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges bidrag till belastningen av</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=248 valign=top style='width:185.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kväve Fosfor</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Östersjön Skagerrak Kattegatt</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=248 valign=top style='width:185.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca 10 7-15
10 10 50 40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=394 colspan=3 valign=top style='width:295.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Källa:
Statens naturvärdsverk. Aktionsplan mot havsföroreningar, 1987</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
5.2 Fördelning av svenska föroreningskällor till svenska kustvatten (ton/år)</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föroreningskällor</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=248 valign=top style='width:185.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalkväve ' Totalfosfor</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunala
reningsverk</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13100</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriutsläpp</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 400</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>900</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transport
med floder</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 130000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ca 6
000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statens naturvårdsverk. Aktionsplan mot
havsföroreningar, 1987</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill peka på osäkerheten i dessa siffror, men ändå redovisa dem här Prop.
1987/88:85 för att ge en bild av det svenska bidraget till olika havsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de redovisade siffrorna för vattenburna föroreningar skall också läggas
nedfallet av luftburna föroreningar. För Östersjön som helhet beräknas det
direkta atmosfärnedfallet fill ca 30% av den totala kvävebelastningen och till
ca 8 % för fosfor. För Skagertak och Kattegatt beräknas det atmosfäriska
nedfallet av kväve till 35 resp, 17%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor transport av närsalter sker från Östersjön genom Öresund och Bälten, och
från Nordostatlanten och Nordsjön till Skagertak och Kattegatt. Betydelsen av
dessa havsströmmar i förhållande till direkta utsläpp frän landbaserade källor
vid västkusten är oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belastningen
av närsalter har ökat mycket kraftigt. För Östersjön uppskattas ökningen sedan
sekelskiftet vara ättafaldig för fosfor och fyrfaldig för kväve. Utsläppen
kommer dels frän industrier och kommunala reningsverk dels genom avrinning via
vattendrag. Genom vattendragen kommer den dominerande delen av tillförseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
uppgifterna om transporten med floderna döljer sig både direkta utsläpp till
inlandsvattnen och urlakning frän skogs- och jordbruksmark. Inom Åtgärdsgrupp
Väst har gjorts en uppskattning av åkermarkens betydelse för kväve- och
fosfortransporten via vattendrag för hela Västerhavets tillrinningsomräde. Uppgifterna
redovisas i tabell 5,3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
5.3 Åkermarkens andel av det totala utsläppet av kväve och fosfor via vattendrag
till Västerhavet (%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.5pt'>
<td width=185 valign=top style='width:138.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Län</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andel Kväve</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andel Fosfor</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:55.7pt'>
<td width=185 valign=top style='width:138.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus län Kristianstads län Hallands län Göteborgs-
och Bohus län</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Genomsnittligt
för Västerhavet</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80 70 ■ 65 30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 45 30 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Rapport II, Atgärdsgrupp Väst, 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av tabellen varierar fördelningen mycket beroende pä jordbrukets
omfattning i olika regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att den beskrivning av miljöförhållandena i havet som jag nu har lämnat
tydligt visar på behovet av kraftfulla minskningar av utsläppen av närsalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de tabeller som jag nyss har redovisat framgår att åtgärder vid enbart svenska
källor inte är tillräckliga för att uppnå en kraftig minskning av närsalttillförseln
till våra hav. Det är av största betydelse att genom internationella
förhandlingar arbeta för en fortsatt minskning av belastningen från samtliga
länder runt Nordsjön och Östersjön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör betonas att åtgärder vid svenska källor har stor betydelse,<br>
framför allt för förhållandena i kustnära områden. Grunda vattenområden<br>
längs kusterna är biologiskt viktiga för bl, a, reproduktionen av många<br>
djurarter. Det framtida fiskbeståndet i haven är beroende av att fiskarnas<br>
lekplatser inte förstörs. Många av de övergödningsproblem vi har är mest<br>
akuta i våra kustområden. Enligt min mening är därför åtgärder vid svens-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ka källor mycket angelägna
för att snabbt förbättra förhållanden i framför Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allt kustområdena. En
minskning av läckaget av närsalter från åkermarken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>leder inte bara till en
minskning av belastningen via vattendragen på havet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan den påverkar även
förhållandena i yt- och grundvatten i positiv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att de åtgärder som är praktiskt genomförbara bör vidtas redan nu för att
man sä snart som möjligt skall uppnå nödvändiga begränsningar. Åtgärderna bör i
första hand riktas mot jordbruket, kommunala reningsverk och industrier med
stora utsläpp av närsalter. Åtgärder bör även vidtas för att minska belastningen
av luftburna föroreningar, I denna fräga hänvisar jag till vad jag nyss har
anfört om luftföroreningar och försurning (avsnitt 4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anger följande mål i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de öppna havsområdena, mäste det långsiktiga målet vara att
förhindra att en uttalad eutrofierad situation överhuvudtaget uppstår. Ett
delmål bör vara att få till stånd sådana utsläppsminskningar att halterna av
närsalter inte längre ökar. Med hänsyn till det relativa bidraget från olika
länder till belastningen pä de öppna havsområdena kan konstateras att det i
första hand krävs ett internationellt agerande och åtgärder också i andra
länder. En begränsning av utsläppen från svenska källor har framför allt
betydelse för förhållandena längs kusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller de svenska kusterna bör målet vara att före sekelskiftet minska
belastningen av kväve till hälften av nuvarande nivå och att väsentligt minska
fosforbelastningen. Åtgärderna måste anpassas till den regionala
föroreningssituationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.2
Åtgärder för att minska utsläppen av närsalter från jordbruket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
har i sitt förslag fill aktionsplan mot havsföroreningar redovisat åtgärder för
att minska utsläppen av närsalter frän jordbruket. Jag vill för egen del
framhålla följande. För att minska föroreningsbelastningen i haven och komma
till rätta med övergödningsituationen utmed vissa kustavsnitt måste utsläppen
av närsalter begränsas kraftigt. Närsalt-läckaget frän jordbruket är en
betydande källa, I vissa jordbruksintensiva områden är jordbruket den
dominerande föroreningskällan för dessa ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förändringarna inom
jordbruket under de senaste decennierna har lett<br>
till att läckaget av växtnäringsämnen frän åkermark har ökat. Denna ut<br>
veckling beror på att strukturomvandlingen inom animalie- och vegetabi-<br>
Ueproduktionen har påverkat växtnäringsomsättningen. Den förändrade<br>
djurhållningen innebär att djurhållningen koncentrerats till vissa regioner,<br>
att vallarealen minskat och att spannmälsarealen ökat, vilket också fär till<br>
följd att växtnäringsläckaget ökat. Den koncentrerade djurhållningen har<br>
lett till att det i vissa områden finns en allför liten areal att sprida
stallgöd<br>
sel pä. Samtidigt har användningen av handelsgödsel ökat i andra områ<br>
den. Denna för miljön negativa utveckling bör brytas. För att snabbt få till<br>
stånd vissa förbättringar bör strängare regler införas för i första hand<br>
djurhållning samt lagring och spridning av stallgödsel,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
inom jordbruket har föreslagits även i andra sammanhang, Prop. 1987/88:85 En
särskild arbetsgrupp tillsattes av chefen för jordbruksdepartementet i april
1987 med uppgift att utreda vissa frågor rörande en lägre intensitet i
jordbruket. Arbetsgruppens förslag presenterades i november 1987 och innebär
bl. a, att prisreglerings- och miljöavgifterna på handelsgödselkväve och
bekämpningsmedel ökas ytterligare för att därigenom minska användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i sin aktionsplan mot luftföroreningar och försurning redovisat utsläppen
av ammoniak till luft. Avgången av ammoniak från hanteringen av stallgödsel
utgör en betydande källa för utsläpp av kväveföroreningar till luft. Den
miljöpåverkan som ammoniakutsläppen medför har jag nyss redovisat i avsnittet
om luftföroreningar. Naturvärdsverket föreslår att de allmänna råden för miljöskydd
vid djurhållning bör omarbetas och även innefatta åtgärder för att begränsa
ammoniakavgång-en fill luft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för jordbruksdepartementet avser att senare föreslå regeringen att för
riksdagen redovisa förslag till åtgärder inom jordbruket, bl, a, för att minska
läckaget av närsalter och minska intensiteten.i jordbruket. Förslagen avser
bl, a, ändring av lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark. Ändringen
innebär att lantbruksstyrelsen får meddela generella föreskrifter avseende bl,
a, hanteringen av gödsel samt om växtodling. Åtgärderna beräknas sammantaget
att medföra en minskning av läckaget av kväve med omkring 50% före
sekelskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.5.3
Åtgärder för att minska utsläppen av närsalter från kommunala reningsverk och
industrier</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande: De utsläppskrav för kommunala
reningsverk som föreslås av naturvärdsverket bör tillämpas som riktlinjer vid
prövningen enligt miljöskyddslagen. Vid kustområden som är särskilt påverkade
bör en 50-procentig kvävereduktion ske före utgången av är 1992, Villkoren för
befintliga anläggningar bör omprövas, framför allt i områden som bedöms som
särskilt påverkade. Naturvårdsverket bör klargöra effekten av en ytterligare
kvävereduktion samt teknik och kostnader för detta. Ambitionsnivån bör vara
att uppnå en 50-procentig kvävereduktion för övriga kustavsnitt före är 1995,
Teknisk forskning för att uppnå en effektivare kvävereduk-fion bör stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket bör initiera omprövning av villkor för
sädana industrianläggningar som har stora utsläpp av närsalter, I detta arbete
bör industrierna i de områden som bedöms vara mest påverkade ges högsta
prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverket bör utfärda allmänna råd om lokalisering
av havsbruksverksamhet i syfte att minska miljöpåverkan från denna verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige bör fortsätta att inom ramen för de
internationella konventionerna och de bilaterala överenskommelserna arbeta för
ett öppet informationsutbyte om miljöeffekter och tillgänglig teknik för att
minska utsläppen av närsalter, Sverige bör också fortsätta att arbeta för att
även övriga länder minskar sina utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med
mitt ställningstagande. Verket föreslär därutöver att kvävereduktionen införs
för alla kommunala reningsverk vid kusten utom för dem vid Norrlandskusten,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Mänga remissinstanser, framför allt länsstyrelserna, stöder utredningens
förslag. Kommunförbundet och Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen påpekar
att de komrnunala reningsverkens andel i påverkan på den marina miljön är
ringa. Avloppsverksföreningen anger att den totala kostnaden för de föreslagna
åtgärderna är stor. Föreningen beräknar investeringskostnaderna för en
50-procentig minskning av kväveutsläppen för kustreningsverken frän Ystad till
Haparanda till 1,5 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande: Utefter den svenska
kusten finns vissa områden som är hårt belastade av närsalttillförsel, både
genom utsläpp frän landbaserade källor och genom tillförsel med havsströmmarna.
Övergödningssituationen lokalt eller regionalt mäste där bedömas som mycket
allvarlig, 1 dessa områden mäste åtgärder snarast vidtas för att minska
utsläppen av växtnäringsämnen. Förutom jordbruket berörs i första hand
kommunala reningsverk och vissa industrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 85</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>161</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunala
reningsverk</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har redan satsat kraftigt på att bygga ut de
kommunala reningsverken. Praktiskt taget alla tätortsinvånare i Sverige är
anslutna till reningsverk med s, k, kemisk fällning, I dessa verk minskar
utsläppen av fosfor normalt med 90 till 95%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med att prövning sker enligt ML bör det enligt
min mening ställas fortsatt hårda villkor i fräga om utsläppen av fosfor. Om
det bedöms möjligt att t, ex, genom driftoptimering eller ökad dosering av
fällningskemikalier öka avskiljningsgraden, bör villkoren för fosforutsläppen
kunna skärpas ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att man inför kvävereduktion i kommunala reningsverk
kan utsläppen minskas väsentligt. Kvävereduktionen i reningsverken uppgår i dag
normalt till ca 20%, Genom vissa förändringar, bl, a, i styrningen av den
biologiska nedbrytningsprocessen i reningsverken, kan kväveutsläppen minskas
med upp till 50%, beroende på omständigheterna. Förutsättningarna för att
uppnå 50% minskning är större t, ex, för reningsverk som har
livsmedelsindustrier anslutna. Genom utbyggnad av verken med ytterligare
reningssteg bedöms reduktionen kunna öka ytterligare, till ca 75%, En reduktion
av kväve med 50% eller 75% motsvarar i normalfallet en resthalt av 15 resp, 8
mg kväve/I, Den reduktion som kan uppnäs varierar från verk till verk. Faktorer
som påverkar processen är bl, a, temperaturförhållanden, sammansättningen av
inkommande avloppsvatten, belastningen på reningsverket och dess tekniska
utformning. En stor satsning på långtgående kvävereduktion kräver ytterligare
teknikutveckling, där förutsättningarna i de enskilda verken beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör krav på utbyggd kvävereduktion
snarast ställas. Åtgärderna bör inriktas på områden där det finns symptom på
eller risk för övergödning i mottagande vattenområden. Även om de enskilda
reningsverkens möjlighet att minska kväveutsläppen måste bedömas från fall
till fall, vill jag här stödja den föreslagna ambitionsnivån, dvs, en minskning
av kväveutsläppen i kommunala reningsverk med 50% i den första etappen fram
till är 1992,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har redan fattat beslut om sådana åtgärder för
Laholmsbukten, i samband med att detta område förklarades som särskilt
förorenings-känsligt område enligt ML, Motsvarande krav behövs enligt min
mening även för andra kustområden, där förhållandena i stort sett är desamma
som i Laholmsbukten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det är fråga om ny teknik, som hittills har
prövats endast i begränsad omfattning, bör erfarenheterna från det nu pågående
arbetet med kvävereduktion inhämtas, innan slutlig ställning tas till en
fortsatt utbyggnad. Följande riktlinjer bör således enligt min mening vara
vägledande vid prövningen enligt ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- För i första hand följande kustområden bör samma krav
ställas som<br>
redan gäller för Laholmsbukten: Öresundsområdet, Skälderviken och de<br>
mest förorenade delarna av Hanöbukten, 1 dessa områden bör reningsver<br>
ken vara kompletterade till 50% kvävereduktion, eller en resthalt av högst<br>
15 mg/I, före utgången av år 1992, De tekniska och ekonomiska förutsätt<br>
ningarna för en kvävereduktion upp till 75% bör undersökas. En redovis-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning bör ingå i en
reviderad aktionsplan som bör utarbetas inom två år. Prop. 1987/88:85
Åtgärderna bör vidtas pä ett sådant sätt att minskningen av fosfor i verken
inte försämras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Kvävereduktion
i övriga områden utefter hela Västkusten och upp till<br>
och med Stockholm skärgård bör närmare utredas av naturvårdsverket.<br>
Utredningen bör klargöra effekterna av en ytteriigare kvävereduktion samt<br>
teknik och kostnader härför. Som utgångspunkt för utredningen bör gälla<br>
att uppnå en 50-procentig reduktion av kväve för reningsverk för mer än<br>
IOOOO personekvivalenter och som är belägna utefter kusten eller mindre<br>
än två mil in i landet. Motsvarande förutsättning bör även gälla för renings<br>
verk längre in i landet, om uttransporten via vattendrag överstiger 20 ton<br>
kväve per år och verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- För
kusten norr om Stockholms skärgärd bör åtgärder vidtas i den mån<br>
den lokala övergödningssituationen motiverar detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
för reduktion av kväve till en resthalt av ca 15 mg/1 blir i genomsnitt ca 50
kr. per kg kväve men kan variera mycket mellan olika reningsverk. En
ytterligare minskning till 8 mg/1 beräknas kosta ca 100 kr, per kg kväve. Dessa
kostnader motsvarar en höjning av taxorna för vatten och avlopp med 35 öre/m'
resp, 95 öre/m\ Som en jämförelse vill jag nämna att de åtgärder som jag har
föreslagit för att minska utsläppen från tunga fordon och lastbilar beräknas
kosta mellan 20 och 60 kr,, räknat per kg avskilt kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Havsbruksverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också särskilt nämna havsbruket, som under senare år har expanderat. Det
är som regel svårt att finna tekniska möjligheter att minska utsläppen från
fiskodlingar och andra former av havsbruk. Det blir därför av väsentlig
betydelse att verksamheten inte får en olämplig lokalisering. Den fysiska
planeringen enligt PBL och NRL bör utnyttjas effektivt i detta arbete. Det bör
ankomma på naturvårdsverket att i samarbete med fiskeristyrelsen utfärda
allmänna råd om lämplig lokalisering som stöd för länsstyrelser och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industrier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av närsalter från industrierna bör också minskas. De åtgärder som jag nyss har
föreslagit för skogsindustrin kommer inte bara att minska utsläppen av klorerade
organiska ämnen utan också utsläppen av närsalter. Järn- och stålverken bidrar
med utsläpp av kväve från ytbehandlingsprocesser, I samband med omprövning av
dessa verksamheter bör krav ställas på att minska kväveutsläppen, Pä samma sätt
bör utsläppen av närsalter från andra industrier, t, ex,
gödselmedelstillverkare och livsmedelsindustrier, minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>5.6
Metaller</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6.1
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
metaller som anses utgöra de största miljöriskerna är arsenik, bly, kadmium,
koppar, krom, kvicksilver, nickel, tenn och zink.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Helsingfors- och Pariskonventionerna har kadmium och kvicksilver givits högsta
prioritet vad gälhir miljöskyddsåtgärder. Arsenik, bly, koppar, krom, nickel
och zink har också prioriterats för åtgärder inom dessa konventioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
basis av metallhalter i sediment, vatten och biologiskt material i utsjöomräden
är det svårt att med säkerhet identifiera någon enskild faktor som är särskilt
kritisk för det biologiska livet i Östersjön, Det skulle i så fall vara
arseniken i Bottniska viken, där kraftigt förhöjda halter i sedimenten, framför
allt från tidigare utsläpp, utgör en påtaglig riskfaktor för de bottenlevande
djursamhällena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgängliga
analysresultat av sediment från Östersjöns djupområden tyder pä en väsentligt
ökad belastning av ett flertal metaller under senare delen av 1900-talet, Detta
gäller i särskilt hög grad kadmium och kvicksilver, men ocksä bly, koppar och
zink samt troligen arsenik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är osäkert i vilken mån metallhalterna i Östersjövatten f. n. är förhöjda
jämfört med de ursprungliga bakgrundsnivåerna. Halterna är mestadels låga, men
de ligger ibland väsentligt högre än i Nordsjön och norta Atlanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
vikt bör tillmätas utsläppen av kvicksilver och kadmium. Även koppar och bly
bör ingå i åtgärdsprogrammen. Arsenik har en hög prioritet i Bottniska viken.
För flertalet här berörda ämnen förefaller situafionen vara allvarligare i
egentliga Östersjön och Bottniska viken än i Västerhavet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvicksilvers
miljöfarlighet beror främst på att oorganiskt kvicksilver kan omvandlas till
den organiska formen metylkvicksilver. Detta ämne tas upp effektivt av
vattenlevande organismer. Inom vissa kustområden är kvicksilverhalterna så höga
att livsmedelsverket har meddelat saluförbud för fisk m, m, samt utfärdat kostrekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fisk
som utsätts för förhöjda halter av metaller, såsom kadmium, bly och arsenik,
får en försämrad kondition. Dessutom förekommer en ökad frekvens av
skelettdeformationer. En ytterligare riskfaktor är att vissa metaller
ackumuleras i organismer Detta gäller exempelvis kvicksilver och kadmium. Dessa
metaller har orsakat kroniska skador även på människor efter konsumtion av
förorenad föda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koppar
kan utgöra en risk för lägre organismer. Detta kan vara en begränsande faktor
för biologiskt liv i vissa vatten, såsom i utsjöomräden i Östersjön och
Västerhavet. Nägra klara belägg för att koppar inverkar menligt på de
biologiska processerna i dessa utsjöomräden finns dock för närvarande inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tennorganiska
föreningar som används i båtbottenfärger har en stark akut giftverkan pä
växtplankton och bottenlevande organismer och har orsakat skador på
ostronodlingar på flera håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.6.2 Åtgärder för att
minska utsläppen av metaller</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pröp. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Målsättningen vid prövning enligt miljöskyddslagen bör vara
att halvera utsläppen av kvicksilver och kadmium från år 1985 till år 1995 och
att kraftigt begränsa utsläppen av övriga metaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
bör slutföra undersökningar för att förbereda ett förbud mot användningen av
tennorganiska föreningar i bottenfärger för fritidsbåtar och vissa andra
användningsområden i marin miljö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige bör
fortsätta att inom ramen för de internationella konventionerna arbeta för ett
öppet informationsutbyte samt arbeta för att även övriga länder minskar sina
utsläpp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag:
Överenstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser stöder förslagen i aktionsplanen.
Kemikalieinspektionen anför att det för närvarande pågår en utredning om
tennorganiska föreningar i skeppsbottenfärger. Sjöfartsverket anser att, om en
begränsning av användning av färger som innehåller tennorganiska föreningar
skall införas, så bör denna begränsning endast gälla för båtar med en största
längd av 12 m och som används till fritidsändamål. Industriförbundet uttalar
att enligt preliminära resultat frän en nu pågående undersökning är de årliga
utsläppen av kadmium frän järn- och stålverken betydligt lägre än vad som
tidigare har antagits. En kraftig minskning av stålverkens stoftutsläpp för att
minska kadmiumutsläppen synes därför inte vara mofiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Metaller är grundämnen och bryts följaktligen inte ned i
miljön. Detta innebär att tillförsel till havet av metaller med giftverkan av
principiella skäl måste ses som ett allvarligt potenfiéllt miljöhot. Genom det
arbete som hittills har bedrivits har flertalet av de akuta problemen lösts
eller kommer att lösas. På grund av de långsiktiga miljöeffekterna måste dock ytterligare
åtgärder vidtas. Det långsiktiga målet bör vara att belastningen på sedimenten
av toxiska metaller från utsläpp reduceras till i samma storleksordning som
den naturliga påverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild vikt bör
tillmätas utsläpp av kvicksilver och.kadmium och också koppar, bly och arsenik.
Då havet även belastas av nedfall från luften, är det viktigt att utsläppen
till både vatten och luft begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överenskommelsen
vid Nordsjökonferensen i november år 1987 innebär bl, a, att utsläppen av
kadmium och kvicksilver skall begränsas med 50% mellan år 1985 och 1995 och att
utsläppen av arsenik, koppar, krom, bly, nickel och zink skall begränsas så
långt som möjligt. Överenskommelsen vid Helsingforskonferensen i februari i är
innebär att utsläppen av metaller till Östersjön bör begränsas i samma
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
För att uppnå målet om en minskning av utsläppen av de viktigaste metallerna
krävs att de åtgärder genomförs som redan har beslutats vid</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koncessionsprövningar
och i andra sammanhang. Därutöver bör följande Prop. 1987/88:85 åtgärder
vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den huvudsakliga utsläppskällan för kvicksilver är
avfallsförbränningen. Regeringen har tidigare i skri\else (rskr, 1986/87:157)
redovisat för riksdagen åtgärder för att begränsit kvicksilverutsläppen från
avfallsförbränning. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska
kvicksilverutsläppen även frän andra källor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klor-alkaliindustrin står i mänga länder fortfarande för
stora utsläpp av kvicksilver både med avloppsvattnet och till luften. I Sverige
påböijades tidigt arbete med att begränsa utsläppen. Ytterligare åtgärder bör
genomföras i samband med att kloralkalifabriker omprövas enligt ML, Utsläppen
av kvicksilver har framför allt betydelse för förhållandena i sötvatten.
Arbetet bör på sikt inriktas mot en övergång till kvicksilverfria processer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läckage av metaller från gruvavfallsområdena i framför
allt Falun och Garpenberg bör minskas med ca 90%, För en närmare beskrivning av
återställningsåtgärder för gruvupplag får jag hänvisa till vad jag i det
följande kommer att anföra om åtgärder mot miljöskador och i samband därmed om
Dalälvsprojektet (avsnitt 7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järn- och stålindustrins utsläpp av stoft till luften bör
enligt naturvärdsverkets förslag begränsas. Jag delar naturvårdsverkets
bedömning och anser att frågan om ytterligare begränsningar av stoftutsläppen
bör behandlas i samband med den löpande prövningen av olika verksamheter
enligt ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa produktkontrollerande åtgärder, såsom utbyte av
kvicksilverhaltiga betmedel och förbud mot tennorganiska föreningar i
båtbottenfärger, bör ocksä genomföras för att minska utsläppen av organiska
metallföreningar. Jag har erfarit att kemikalieinspektionen har utformat ett
förslag om förbud mot tennorganiska föreningar i båtbottenfärger. Förslaget remissbehandlas
för närvarande. Kemikalieinspektionen har också förbjudit användning av
kvicksilverhaltiga betmedel från den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:338.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.7 Olja </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekterna av ett oljeutsläpp från en fartygsolycka är
relativt välkända och<br>
kan i begränsade områden kvarstå i decennier. Bortsett från off-shorein-<br>
dustrin är den akuta påverkan i närheten av övriga utsläpp begränsad. Det<br>
finns internationellt ett erkänt behov av forskning om de eventiiella kronis<br>
ka effekterna av den kontinueriigt pitgåetide tillförseln ay kolväten som har<br>
sitt ursprung i mineralolja. Det finns farhågor att oljan i sig själv eller<br>
tillsammans med andra ämnen kan påverka livet i havet vid de lagliga<br>
utsläppen från fartyg som i och för sig är väl reglerade i olika konventioner<br>
och är relativt små. För dessa och de illegala utsläppen finns det därför i<br>
första hand behov av kontroll och övervakning. Risken för och effekterna<br>
av olyckor kan minskas ytterligare genom internationellt och nationellt<br>
arbete,<br>
Off-shoreindustrin har stora och ökande utsläpp. En utökad aktivitet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
oljeborrning kan förväntas i framtiden. Arbete med dessa frågor pågår Prop,
1987/88:85 inom Pariskommissionen och Helsingforskommissionen, Detta är en
viktig uppgift både med tanke pä de kontinuerliga utsläppen och risken för mycket
stora olycksutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den största tillförseln av olja till kust- och havsområden
sker via vattendrag. De svenska siffrorna är delvis verifierade genom
mätningar. Behovet av mätningar och åtgärder har uppmärksammats inom
Helsingforskommissionen, Det är angeläget att arbetet med att fä till stånd
ökade satsningar drivs både internationellt och inom Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Sveriges lantbruksuniversitet finner
det anmärkningsvärt att aktionsgruppen lämnat så liten plats för problemen med
oljeutsläpp, Askölaboratoriet kritiserar den riskbedömning som gjorts i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Det arbete som pågår både nationellt och
internationellt för att minska skadeverkningarna av oljeutsläpp har hittills
givit goda resultat. Ytterligare insatser krävs dock framför allt för att
minska utsläppen från oljeborrplattformar och landbaserade källor. Jag vill
ocksä uppmärksamma problemen med oljeutsläpp från fartyg. De utsläpp som under
årens lopp har skett har gett upphov till stora miljöskador och åsamkat det
allmänna och enskilda människor mycket besvär och stora kostnader.
Organisationen har under senare är setts över i syfte att effektivisera
samhällets beredskap. Ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete har
genomförts av styrelsen för teknisk utveckling i samarbete med de ansvariga
myndigheterna och Svenska kommunförbundet. Erfarenheterna av det senaste stora
oljeutsläppet i Skagerrak visar de bristande möjligheter som föreligger när
det gäller att utreda och utkräva ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ett stort antal myndigheter som berörs av olyckor
och händelser<br>
som det här är fråga om. Jag föreslär efter samråd med försvarsministern<br>
att kommittén för undersökning av allvarliga olyckshändelser (Kn<br>
1981:02) får i uppdrag att utreda verksamheten. Kommittén skall därvid<br>
särskilt belysa möjligheterna att förbättra förutsättningarna för att utreda<br>
skuldfrågan och att utkräva ansvar. Uppdraget bör redovisas senast vid<br>
årskiftet 1988/89, Naturvärdsverket bör i samband med sin redovisning av<br>
arbetet efter tvä är även ge en lägesrapport avseende oljeutsläpp och<br>
förslag till ytterligare åtgärder både i det nationella och det internationella<br>
arbetet,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.8
Forskning och utvecklingsarbete samt övervakning och utvärdering</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: En fortsatt satsning pä forskning om marin miljö bör ske.
Förutom de ökade satsningar som redan beslutats för budgetåret 1987/88 bör den
marina grund- och sektorsforskningen förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppföljningen av
miljötillstånd och föroreningspåverkan i kust-och havsområden bör
intensifieras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Framhåller genomgående behovet av kunskapsuppbyggnad beträffande
havsföroreningarnas omfattning, orsaker och effekter. Behovet av ökade
resurser till forskning, utveckling, utbildning m, m. betonas. Styrelsen för
teknisk utveckling påpekar att det föreligger en samstämmighet mellan synen på
de områden där aktionsplanen anger att teknikätgärder är önskvärda och vEid
styrelsen har engagerat sig i eller föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Naturvårdsverket presenterar en god översikt över
kunskapsläget vad avser belastning, påverkan och effekten av de utsläpp som
sker till haven runt Sverige, I översikten pekas också pä de kunskapsluckor som
finns. För att kunna lägga upp en ändamålsenlig ■politik för havsmiljön
krävs en långsiktig uppbyggnad av kunskaperna med hjälp av forskningsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
forskningsinsatser som krävs är av olika slag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I flera fall krävs nya tekniska löimingar, som
behöver forskningsstöd innan de är färdiga att införas i praktiska sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Effektforskning, främst om risker för långsiktiga
effekter av stabila organiska föreningar, samt forskning om spridning och
nedbrytbarhet krävs för att på bästa sätt inrikta framtida åtgärdskrav,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bättre övervakningsmetoder behövs. Av särskilt
intresse härvidlag är metodik och teknik för att följa effekter i de öppna
havsområdena av utsläppsbegränsande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Forskning om spridning av utsläppen till haven och
utveckling av modeller måste inriktas mot att ta fram bättre beslutsunderlag,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> Forskning behövs både om
miljöeffekterna av strukturella förändringar och miljöfrågor inom jordbruket
samt om frågor som rör effektivare utnyttjande av tillförda växtnäringsämnen,
markens kväveomsättning, användning av fänggrödor etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
om de marina frågorna kan öka genom att ytterligare medel tillförs detta
område. Sä har också redan skett i viss utsträckning genom att anslaget till
naturvärdsverkets forskningsnämnd för budgetåret 1987/88 har förstärkts med 10
milj, kr, för en inriktning av forskningen mot marina miljöfrågor. Under
budgetåret 1987/88 inrättas ett nytt centrum för miljövetenskaplig forskning
vid Umeå universitet. Detta centrum har bl, a, till uppgift att stödja och
utveckla samspelet mellan långsiktig kunskaps-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppbyggnad
och metodutveckling samt tillämpningsinriktad forskning, Prop. 1987/88:85
Särskilda medel, närmare 8 milj, kr,, ställs samtidigt till naturvärdsverkets
förfogande för analyser av miljögifter. Inom ramen för universitetens anslag
för matematisk-naturvetenskapUg forskning avsätts medel för forskning rörande
marin miljö. Dessa medel utnyttjas bl, a, för tjänster knutna till de
baslaboratorier som inrättades i och med 1987 års forskningspolitiska
proposition. Härutöver lämnar det naturvetenskapliga forskningsrådet stöd i
form av forskartjänster och projektmedel, I direkt stöd till områdena marin
biologi och marin geovetenskap har rådet under budgetåret 1987/88 fördelat ca.
7 milj, kr. Flertalet projekt har miljöanknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
regeringens femårsprogram för forskning om alternativa produktionsformer i
jordbruket har forskningen rörande jordbrukets miljöfrågor förstärkts kraftigt.
Forskningsprogrammet, som har ett anslag på ca, 17 milj, kr, per är,
administeras av skogs- och jordbrukets forskningsråd i samråd med bl, a,
naturvårdsverket. Programmet är i allt väsentligt inriktat mot grundforskning.
För mer tillämpad FoU på jordbrukets område finns medel dels hos Sveriges
lantbruksuniversitet, dels hos lantbrukets forskningsfonder som finansieras
med jordbruksprisregleringsmedel, dels också hos jordbrukstekniska institutet,
vars verksamhet finansieras gemensamt av staten och jordbruksnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller marin forskning är det enligt min mening nödvändigt att åstadkomma
en ändamålsenlig ansvars- och arbetsfördelning, I detta syfte redovisade
regeringen i förra årets forskningsproposition riktlinjer för den marina
vetenskapliga forskningen i landet (prop, 1986/87:80, bil,6 s,100). Enligt
dessa riktlinjer bör ansvaret för den marina forskningen knytas till
universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå, Det anfördes vidare att det bör
ankomma på berört universitet att organisera verksamheten på ett rationellt
sätt. Riksdagen godkände regeringens förslag och avslog motioner om
baslaboratorier för Östersjön på nya orter (UbU 1986/87:26, rskr. 289),
Regeringen har därefter uppdragit ät universitetets- och högskoleämbetet att
lämna förslag till genomförande av ett system med baslaboratorier för marin
naturvetenskaplig forskning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september
1988, En viss utbyggnad av den permanenta basorganisationen kommer att
behövas. Jag kommer därför senare att föreslå att naturvetenskapliga
forskningsrådet anvisas vissa medel för att i samråd med naturvårdsverket
inrätta forskartjänster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om havsundersökningar beslutade regeringen år 1986, efter uttalande av
riksdagen, att fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil skulle rustas
upp i stället för att en nybyggnad gjordes pä sydkusten. Ombyggnaden är nyligen
slutförd, I sammanhanget kan också nämnas att fiskeristyrelsen och skogs- och
jordbrukets forskningsråd utarbetar ett samlat, övergripande program för FoU pä
fiskets område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade i
november 1987 att ge regeringen till känna att<br>
frågan om inrättande av ett Östersjölaboratorium bör utredas med inrikt<br>
ning i första hand pä forskning och undersökning av kustvattenmiljön och<br>
det kustnära fisket (JoU 1987/88:4, rskr, 13), Efter samråd med cheferna<br>
för utbildnings- och jordbruksdepartementen vill jag betona behovet av en<br>
effektiv marin FoU i vid bemärkelse. Organisatoriskt finns, med de åtgär-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>der jag har redovisat,
möjligheter för detta, EventueUt ytteriigare ekono- Prop. 1987/88:85 miska
resurser bör utnyttjas för vei ksamheten vid redan befintliga anläggningar.
Mot bakgrund härav finns det för närvarande inte något behov av ytterligare
laboratorier pä området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljötillstånd
och föroreningspäverkan i kust- och havsområden övervakas genom insatser frän
staten, kommunerna och industrin. Kommunerna och industrin svarar för den
lokala egenkontrollen av den direkta miljöpåverkan som härrör från kommunala
reningsverk resp. industrianläggningar. Detta görs i enlighet med ML:s
bestämmelser. Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenrecipientkontroll utgör
stöd vid utformningen av programmen. Dessa fastställs av länsstyrelserna i
egenskap av tillsynsmyndigheter. Statens naturvårdsverk svarar genom
programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK) för övervakningen av de
öppna havsområdena och de kustavsnitt som är opåverkade av direkta utsläpp.
Insatserna genom PMK är en förutsättning för svensk medverkan i de
internationella havskonventionerna, när det gällei överenskommelser om
havsövervakning, PMK bygger på en fungerande basverksamhet vid SMHI:s oceanografiska
verksamhet i Göteborg, Programmet bygger även på att fiskeristyrelsens
verksamhet kan bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att en uppföljning av tillståndet i kust- och havsområden är en viktig
del i det åtgärdsprogram som nu. initieras. Genom en noggrann uppföljning och
med utnyttjande av forskningsinsatserna kan erfarenheter vinnas av vilka
åtgärder som ger de bästa resultaten för havsmiljön. Därigenom erhålls ökad
kunskap för att utforma det fortsatta åtgärdsprogrammet. Mätinsatserna bör
intensifieras i både recipientkontrollen och PMK-verksamheten, Beträffande
havsövervakningen bör särskilt framhållas behovet av ett vidgat
miljögiftsprogram, som bl, a, omfattar en förstärkt biologisk
effektövervakning, satsning pä sedimentövervakning och fler kustnära stationer,
som kan producera referensdata till recipientkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också framhålla vikten av att utvärdera och ställa samman mätresultaten.
Mätresultaten frän recipientkontrollen och PMK-verksamheten bör också ställas
i relation lill belastningsdata, för att ytterligare belysa eventuella
förändringar och ge underlag för prognoser. Jag föreslär förstärkta resurser
för att genomföra denna del av planen. Det kan t, ex, avse ett uppdrag till
SMHLs oceanografiska laboratorium att göra fortlöpande mätningar av
tillståndet i bl, a, Bottniska viken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här nämna det arbete som utförs inom ramen för de ätgärdsgrup-per som jag
nyss har beskrivit. Genom länsstyrelsernas samordnade arbete för olika
kustavsnitt har uppgifter om utsläpp och miljökvalitet ställts samman och
regionalt anpassade ätg:ärdsplaner utarbetats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.9
Uppföljning av åtgärdsprogrammet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvärdsverket bör samordna arbetet med åtgärder mot
havsföroreningar. Arbetet bör planeras för en treårsperiod. En utvärdering av
utfört arbete bör ske samt ett förslag till en reviderad åtgärdsplan utarbetas
inom två är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag: Naturvårdsverket föreslår att aktionsplanen revideras efter fyra till
fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: De åtgärder som jag nu har redogjort för berör både
industrin, kommunala reningsverk och jordbruket. För planering, genomförande
och uppföljning berörs ett antal myndigheter och forskningsinstitutioner.
Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att samordna arbetet vid berörda myndigheter
och organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtgärder som nu föreslås skall ses som ett första steg mot målet att avsevärt
minska föroreningarna och förbättra miljökvaliteten i haven. Med tanke pä att
ett antal utredningar, som jag nyss redogjort för, skall redovisas inom en
tvåärsperiod anser jag att den nu föreslagna planen bör utvärderas efter två år
och att arbetet bör bedrivas i enlighet med planen under en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att inom en relativt snar framtid få en avstämning av vad planen har
givit för resultat och att dessa resultat ställs i relation till önskvärda,
långsiktiga mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
bör i samråd med andra berörda myndigheter redovisa uppgifter som belyser
belastningen på miljön (absoluta tal och förändringar) och förhållanden i havsmiljön,
I redovisningen bör utnyttjas data från bl. a. kontrollrapporter från enskilda
företag, recipientdata och PMK-data, Naturvårdsverket bör utarbeta
sammanställningar av dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
bör inom ramen för sitt samordningsarbete efter två år komma in till regeringen
med en redogörelse. Redogörelsen bör innehålla:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En sammanställning av årliga belastningsdata för de
ämnen och ämnesgrupper som har angivits i planen och redovisning av genomförda
åtgärder för att minska belastningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En sammanfattande redogörelse för vilka reningskrav
som har föreskrivits för olika verksamheter under perioden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En sammanställning och utvärdering av de
undersökningar som har gjorts i kustområden och hav under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En redogörelse för resultaten av de forsknings- och
utvecklingsprojekt som har bedrivits under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prognoser för utsläpp och miljöförhållanden samt en
beskrivning av inriktningen av det fortsatta arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i en särskild skrivelse redovisat resursbehovet under en treårsperiod för
att genomföra aktionsplanen. Naturvårdsverket har ställt samman kostnader för
samtliga insatser frän myndigheter och organisationer som beskrivs i planen.
Enligt denna skrivelse är resursbehovet 98,3 milj, kr, för budgetåret 1988/89,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte haft tillfälle att yttra sig över naturvärdsver-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kets skrivelse. Vissa
myndigheter har lämnat uppgifter om sina resursbe- Prop, 1987/88:85 hov
till verket. Dessa uppgifter har legat till grund för verkets skrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
resursbehov som finns med i naturvårdsverkets sammanställning och som är att
hänföra till förstärkningar av basverksamheten har inte tagits upp i detta
sammanhang. Dessa delar behandlas i stället i samband med resp. myndighets
ordinarie anslag, I 1988 års budgetprop, (1987/88:100, bilga 8) har därför
föreslagits förstärkningar av bl. a, SMHLs oceanografiska verksamhet. Med
hänvisning fill vad jag tidigare har anfört om forskning anser jag att de
kraftiga ytterligare förstärkningar som naturvärdsverket redovisat inte är motiverade
för närvarande. Avsikten med nu föreslagna medel är att vissa särskilda
satsningar skall kunna genomföras. Jag föreslår därför en förstärkning av
ätgärdsinriktad forskning, teknisk forskning, uppföljning av förändringar i
miljön saml uppföljning av effekten av genomförda åtgärder. Jag bedömer
kostnaderna för dessa åtgärder till 15 milj. kr, för nästa budgetär. Jag
återkommer härtill i det följande i anslutning till min behandling av
anslagsfrågor för budgetåret 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>6 Skydd
för ozonskiktet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mina
ställningstaganden och förslag i korthet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• En
fortsatt snabb nedbrytning av ozonskiktet i atmosfären innebär<br>
ett allvarligt hot mot de grundläggande levnadsbetingelserna på<br>
jorden för såväl människor som djur och växter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• I
första hand krävs kraftfulla åtgärder för att snabbt minska an<br>
vändningen och utsläppen av fullständigt halogenerade klorfiuor<br>
karboner (CFC) och haloner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Arbetet
med att åstadkomma sådana åtgärder måste bedrivas<br>
såväl nationellt som internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige
bör ratificera Montrealprotokollet, som bl. a, innebär en<br>
20% minskning av förbrukningen av CEC till den 1 juli 1994,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• En
nationell avvecklingsplan med en betydligt högre ambitions<br>
nivå bör slås fast och genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Den
nationella avvecklingsplanen innebär att den svenska an<br>
vändningen av CFC minskas med minst 50% till utgången av år<br>
1990 och i huvudsak helt avvecklas till utgången av år 1994,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Avvecklingsplanen
bör genomföras med stöd av kemikalie- och<br>
miljöskyddslagsfiftningen. Vissa kompletteringar av dessa lag<br>
stiftningar bör ske som en grund för genomförande av arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Avvecklingsplanen
bör noga följas upp, bl. a. genom en översyn<br>
vid en s. k. kontrollstation inom tvä år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
23.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• De begränsade
kostnader som vid en avveckling enligt planen<br>
uppstår för näringsliv och samhälle måste ses i förhållande till de<br>
långt större skador och kostnader som senare skulle uppkomma,<br>
om nedbrytningen av ozonskiktet skulle tillåtas fortgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.1
Miljöproblemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atmosfären
kring jorden innehåller små mängder ozon. Detta ozon har en väsentlig betydelse
för livet på jorden, bl, a, som ett skydd mot den ultravioletta strålningen
från solen. Huvuddelen av ozonmängden finns i stratosfären (10-50 km över
jordytan), men även troposfären (O - 10 km över jordytan) innehåller ozon.
Olika mänskliga aktiviteter medför ökade utsläpp av en rad kemiska ämnen som
påverkar ozonskiktet. En väsentlig faktor när det gäller nedbrytningen av
ozonskiktet är enligt en samstämmig vetenskaplig uppfattning utsläppen av
halogenerade klorfiuorkarboner (CFC). Varje sådant utsläpp bidrar med en viss
tidsfördröjning till nedbrytningen av ozonskiktet. Det finns inte heller något
geografiskt samband mellan platsen för utsläppen och var skadorna uppstår.
Problemet är därigenom globalt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen av CFC leder
till nedbrytning av ozonskiktet i stratosfären och orsakar en ökad instrålning
av biologiskt aktiv ultraviolett strålning (UV-B), Denna kan i sin tur leda
fill effekter pä människor (hudcancer, reducerat immunförsvar), pä växter och
djur (sämre skördar av vissa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grödor, inverkan på
organismer i de marina ekosystemen, ögoncancer hos Prop. 1987/88:85 boskap
m.m.) och pä material (snabbare nedbrytning av plast m,m,). Även andra ämnen
som dikväveoxid samt andra klorerade och bromerade substanser bidrar till
nedbrytning av ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
och haloner påverkar atmosfären både genom att minska halten av det
stratosfäriska ozonet och genom att förändra atmosfärens strålningsbalans och
härigenom klimatet. Andra effekter av en nedbrytning av ozonskiktet i
stratosfären är att den inbördes relationen mellan ozonmängden i troposfären
och stratosfären kan ändras och att den vertikala temperaturfördelningen kan
påverkas. Ökade halter av CFC och haloner har därigenom en väsentlig betydelse
för uppkomsten av den s, k. drivhuseffekten, som kan leda till en förhöjning av
jordens temperatur och som kan få en betydande inverkan på jordens klimat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av CFC och andra här nämnda ämnen kan således leda till olika typer av globala
effekter. Genom att öka halterna av dessa ämnen i atmosfären genomför
mänskligheten ett gigantiskt experiment i global skala utan att känna dess
totala miljöeffekter. Minskade utsläpp av CFC och haloner minskar risken både
för nedbrytning av ozonskiktet och för klimatförändringar genom
drivhuseffekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fullständigt halogenerade klorfluorkarbonernas förmåga att inverka på
ozonskiktet hänger samman med att de är mycket stabila föreningar. De bryts
därför inte ned förrän de, efter läng tid, når stratosfären och där bryts ned av
solens ultravioletta strålning. Härvid frigörs klor, som i sin tur i en
katalytisk process bryter ned ozon (O3) till vanligt syre utan att självt
förstöras. En och samma kloratom beräknas kunna bryta ned tusentals
ozonmolekyler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofullständigt
halogenerade klorfiuorkarboner - som fortfarande innehåller minst en väteatom
— bryts i regel ned redan i troposfären och har därför en avsevärt mindre
inverkan pä ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullständigt
halogenerade klorfiuorkarboner som huvudsakligen innehåller fluor har också en
mindre inverkan på ozonskiktet, Fluorförenirigar-na är nämligen så stabila att
de inte bryts ned ens av den ultravioletta strålningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
inverkan olika klorerade föreningar har beror pä dels deras relativa
ozonnedbrytande potential, dels den mängd i vilken de används. Ofullständigt
klorerade substanser som används i mycket stor omfattning kan därför ocksä
påverka ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
typ av effekt på ozonskiktet har också de bromerade fluorkarbo-nerna, de s, k,
halonerna, vars ozonnedbrytande förmåga beräknas vara 3- 10 gånger större än
den hos CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inte påverka det stratosfäriska ozonet eller jordens klimat mer än vad som
redan sker i dag krävs reduktioner av de mest använda CFC-föreningarna med
minst 80% av dagens utsläpp. Den nyligen upptäckta, mycket kraftiga minskningen
av det stratosfäriska ozonet över Antarktis visar att människans påverkan med
stor sannolikhet redan i dag är högst påtaglig. Ännu kraftigare reduktioner av
utsläppen kan därför motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reglering av användningen och utsläppen av vissa CFC får inte leda<br>
fill att andra halogenerade kolväten intar den roll som de som regleras nu</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innehar. En helhetssyn på
skyddet av atmosfären är nödvändig för att vi Prop. 1987/88:85 skall
undvika att ett problem i dag förvandlas till ett annat lika besvärligt
framtida problem i en annan del av atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmast
krävs en avveckling av utsläppen av de fullständigt halogenerade
klorfluorkarbonerna samt halonerna. Dessutom bör målsättningen vara att minska
användningen av metylkloroform och koltetraklorid, I ett längre perspektiv
krävs också en minskning av användningen av de övriga halogenerade kolvätena,
långlivade fluorerade kolväten, samt övriga ämnen och faktorer som negativt
påverkar det atmosfäriska ozonet och vårt klimat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Allmän beskrivning av användningsområden och utsläpp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2.1
Berörda ämnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klorfluorkarboner
(CFC) är den kemiska samlingsbeteckningen på en grupp kemiska föreningar som
består av kolväten där någon, några eller alla väteatomer har ersatts med klor
och fluor. Om en förening är ofullständigt halogenerad, dvs, fortfarande
innehåller någon eller några väteatomer, används ofta beteckningen HCFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-föreningarna
är färglösa, nästan luktlösa och inte brännbara, har låg kokpunkt och kan
förekomma som gas eller i flytande form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att identifiera de olika föreningarna kompletteras resp, CFC-typ med en
sifferuppgift, som beror pä antalet fiuor-, väte- och kolatomer. Den första
siffran frän höger anger antalet fluoratomer, den andra siffran frän höger är
ett mer än antalet väteatomer och den tredje siffran från höger (som utesluts
om den är 0) är ett mindre än antalet kolatomer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-föreningarna
säljs under en rad handelsnamn: Freon, Frigen, Kaltron, Arcton, Genetron,
Isotron, Algofren, Edifren, Isceon och Ucon m.fl, 1 Sverige används främst
Freon, Frigen och Arcton,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
industriell skala produceras för närvarande huvudsakligen följande
CFC-föreningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
11</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(CCI3F triklorfluormetan)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CFC 12</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(CCI2F2
diklordifluormetan)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CFC 113</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(CjCijF,
triklortrifluoretan)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CFC 114</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(C2CI2F4
diklortetrafluoretan)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CFC 115</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(C2CI2F5
klorpentafluoretan)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>HCFC 22</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(CHCIF2
klordifluormetan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa är de första fem fullständigt halogenerade, HCFC 22 är en ofullständigt
halogenerad förening,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bilaga A till Möntrealprotokollet har en uppskattning gjorts av den
ozonnedbrytande effekten hos de fem nyss nämnda fullständigt halogenerade
klorfluorkarbonerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Störst
ozonnedbrytande effekt (1,0) har CFC </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II, </span><span style='font-family:Verdana'>12och 114, Motsvarande
värden för CFC 113 och CFC 115 är 0,8 resp, 0.6,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ofullständigt
halogenerade HCFC 22 har däremot en betydligt lägre<br>
ozonnedbrytande effekt. Den uppskattas till ca 0,05,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om inte annat anges, avser
jag i min följande framställning med CFC de Prop. 1987/88:85 fullständigt
halogenerade CFC-föreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de bromerade fluorkarbonerna, de s.k, halonerna, är i detta sammanhang framför
allt halon 1211 (CFzBrCI), halon 1301 (CFjBr) och halon 2402 (C2F4Br2) av
intresse. Den ozonnedbrytande potentialen för halon 1211 och 1301 har
uppskattats till 3 resp, 10 enligt bilaga A till Montrealprotokollet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Produktion och användning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Världsproduktionen
av CFC uppgår till till ca 1 milj, ton per år. Någon produktion av CFC
förekommer inte i Sverige, Ett litet antal (10 - 15) stora producenter svarar
för merparten av väridsproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
naturvårdsverkets rapport (3353) till regeringen om CFC uppgick
nettoanvändningen av CFC i Sverige, inklusive nettoimport i varor, år 1984 till
ca 4500 ton. Enligt verkets bedömning beräknas användningen -om inga åtgärder
vidtas - öka med 3,5-4% per år eller med ca 40% på tio år, vilket innebär att
användningen år 1994 skulle uppgå till ca 6400 ton. Med utgångspunkt från denna
prognos har användningen för år 1986 beräknats till ca 4800 ton. Huvuddelen av
denna användning utgörs av CFC 11, 12 och 113, Räknat per capita innebär dessa
värden att användningen av fullständigt halogenerade CFC-föreningar i Sverige
år 1984 uppgick till 0,54 kg/person och beräknas öka till 0,77 kg/person till
år 1994 om inga åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga förbrukningen av CFC 11, 12 och 113 i världen uppgår till drygt
0,2 kg/person. Användningen ligger betydligt över genomsnittet i i-länderna
och betydligt under genomsnittet i flertalet u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beräkningarna i naturvårdsverkets rapport kommer den största ökningen av
CFC-användningen i Sverige, om inga åtgärder vidtas, att uppstå för hård
skumplast, särskilt för markisolering av extruderad poly-styren, och för
förpackningar. Den ackumulerade mängden installerade kylanläggningar och
värmepumparmed CFC som köldmedium leder också till en ökning av användningen av
CFC som köldmedium med ca 3 % per år pä grund av den ökade förbrukningen i
samband med service av anläggningarna, trots att försäljningen av nya
kylanläggningar och värmepumpar troligen har nått sitt maximum. Användningen av
CFC för avfettning och rengöring förväntas fortsätta att öka med åtminstone 5%
per år under de närmaste fem åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Världsproduktionen
av haloner uppskattas till drygt 20000 ton per år. Någon svensk produktion
förekommer inte. Den svenska årsförbrukningen kan beräknas uppgå till ca 200
toni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande förekommer ingen kontrollerad destruktion av CFC eller haloner.
Användningen motsvarar därför i huvudsak utsläppen till atmosfären, även om dessa
delvis sker med mycket lång tidsfördröjning (50-100 är eller mer),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-föreningarna
används som blås- och jäsmedel i mjuk och hård<br>
skumplast, arbetsmedium i kyl- och värmeanläggningar, lösnings- och<br>
avfettningsmedel i elektronikindustriin och annan verkstadsindustri, tvätt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vätska i kemtvättar,
drivmedel i sprayförpackningar m, m. Nya använd- Prop. 1987/88:85
ningsområden har successivt tillkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor infördes i Sverige
fr.o.m, den I juli 1979 förbud mot tillverkning och import av
aerosolförpackningar med CFC som drivmedel. Bestämmelserna om import- och
tillverkningsförbud har i sak oförändrade överförts till förordningen
(1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m, m. Användningen som
drivmedel i sprayförpackningar begränsades på olika sätt i slutet av 1970-talet
också i flera andra länder (USA, Canada, Norge, EG-länderna). Samtidigt har
användningen inom övriga områden ökat kraftigt. Intill början av 1980-talet tog
dessa tendenser ut varandra. Från och med är 1983 visar emellertid även den
totala drivmedelsanvändningen i världen en stigande tendens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar hanteringen av CFC inom andra områden än som drivmedel i
aerosolförpackningar finns i Sverige inga särskilda bestämmelser, utöver de
generella bestämmelserna i lagstiftningen om kemiska produkter, som har ersatt
1973 års lagstiftning. Däremot finns möjligheteratt med stöd av
miljöskyddslagstiftningen ange villkor och begränsningar för sådan verksamhet.
Viss användning är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt denna
lagstiftning. Hit hör bl, a, viss plastindustriverksamhet och installation av
värmepumpar med en effekt överstigande I MW,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Haloner
används främst för brandsläckningsändamål. Någon särskild reglering av
användningen av haloner finns för närvarande inte i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2.3
Alternativa substanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utvecklingsarbete pågår hos flera av de stora CFC-tillverkarna för att fä fram
alternativ till de nu använda CFC-föreningarna,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ansträngningarna inriktas
pä att fä fram dels nya ofullständigt halogene<br>
rade föreningar - utöver HCFC 22 - som har en lika liten ozonnedbrytan<br>
de potential som HCFC 22, dels fluorkarboner, dvs, föreningar där klorin-<br>
nehållet ersätts av fluor och som därmed blir ofarliga för ozonskiktet. Till<br>
den förra gruppen hör HCFC 123 (CHCI2CF3, diklortrifluoretan), HCFC<br>
124 (CHCIFCF3, klortetrafluoretan), HCFC 141 b (CHjCCLF, diklorfiuor-<br>
etan) och 142 b (CH3CCIF2, klordifiuoretan). Till den senare hör HFC<br>
134 a (CF3CH2F, tetrafluoretan) samt HFC 152 a (difluoretan) och HFC<br>
143 a (trifluoretan). Försök pågår också hos olika tillverkare och använda<br>
re att blanda olika föreningar och därigenom minska den ozonnedbrytande<br>
effekten. Vissa av de nya föreningarna finns redan tillgängliga i begränsade<br>
mängder för prov i praktiska tillämpningar och för toxicitetstester. Andra<br>
framställs ännu endast i laboratorieskala eller i en mycket liten omfattning.<br>
Ett antal stora CFC-producenter har nyligen tillkännagivit att de i ett<br>
gemensamt internationellt projekt ämnar omedelbart intensifiera toxici<br>
tetstester av nya föreningar som kan ersätta de fullständigt halogenerade<br>
klorfluorkarbonerna. De alternativa ämnen som skall testas är HCFC 123<br>
och HFC 134 a. Testresultat och nya rön kommer fortlöpande att rapporte<br>
ras till berörda myndigheter. Enligt underhandsuppgifter från de tillver<br>
kande bolagen kan HFC 134 a och HCFC 123 användas kommersielU inom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
användningsområden om ca 5-7 år. Frågan om förutsättningarna att Prop.
1987/88:85 introducera ersättningsämnen inom olika användningsområden samt när
detta kan ske behandlas närmare för varje användningsområde i det följande
(avsnitt 6.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Det internationella arbetet och Montrealprotokollet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om åtgärder för att skydda ozonskiktet har varit föremål för ett intensivt
internationellt arbete. Redan vid den internationella konferensen om den
mänskliga miljön i Stockholm år 1972 framfördes farhågor för att människans
aktiviteter på olika sätt skulle kunna skada det tunna skikt av ozon som i
atmosfären omger jorden och som minskar instrålningen till jorden av
uUraviolett ljus frän solen, FN:s miljöstyrelse beslöt år 1981 pä svenskt
inUiativ att förhandlingar skulle inledas inom ramen för UNEP för att fä till stånd
en väridsomfattande konvention till skydd för ozonskiktet. En arbetsgrupp
sammanträdde första gången i Stockholm år 1982 för aft påbörja arbetet med att
utarbeta ett förslag till konventionstext. Arbetet resulterade i mars 1985 i
Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet, en ramkonvention som ger
förutsättningar för internationella åtgärder för att skydda ozonskiktet,
Konvenfionen utgör den folkräUsliga plattformen för det fortsatta samarbetet
inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
rafificerade konventionen i november 1986. Hitfills har 15 stater tillträtt
konventionen. För ikraftträdande krävs att 20 länder ratificerar, godtar eller
godkänner konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
stora ansträngningar kunde enighet inte uppnäs i Wien år 1985 om ett
tilläggsprotokoll till konventionen angående mer preciserade åtaganden från
konvenfionsstaternas sida för att få till stånd en reglering av i första hand
CFC-användningen, I gengäld antogs en resolution, vari riktlinjer angavs för
det fortsatta arbetet under de närmaste tvä åren, I resolutionen förklarade sig
parterna vara fast beslutna att fortsätta protokollsarbetet och därvid beakta
utvecklingen på kort och läng sikt vad gäller tillverkning, användning och
utsläpp av CFC, Enligt resolutionen skulle arbetet bedrivas med målsättningen
aU ett tilläggsprotokoll skulle finnas år 1987 med bindande klausuler om
konkreta åtgärder för aft minska riskerna för det hotade ozonskiktet. Därvid
skulle såväl kort- som långsiktiga strategier beaktas för att få till stånd en
rättvis kontroll av tillverkning, utsläpp och användning av CFC i hela världen.
Särskild hänsyn skulle tas till utvecklingsländernas speciella situation,
liksom tiU aktuell vetenskaplig och ekonomisk forskning, I avvaktan på ett
sådant protokoll uppmanades alla länder och berörda ekonomiska org:anisationer
att vidta de åtgärder som står till deras förfogande för att kontrollera
utsläppen av CFC, Vid FN:s miljöstyrelses möte i maj 1985 fattades beslut om
fortsatt arbete pä ett protokoll i enlighet med vad som angavs i resolutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
fortsatta protokollsarbetet föregicks av ett seminarium för att uppnå<br>
en säkrare gemensam uppfattning om förväntade utsläpp, möjliga åtgärder<br>
och tänkbara strategier för att regleia utsläppen av CFC. Den första delen<br>
av seminariet ägde rum i slutet av maj 1986 och behandlade nuvarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produktion,
användning och utsläpp, förväntade förändringar på kort och Prop. 1987/88:85
lång sikt, effekterna av existerande regleringar och dagens kunskap om tekniska
möjligheter att minska utsläppen. Dessutom gjordes bedömningar beträffande
produktion, användning och utsläpp av andra substanser än CFC, i den mån dessa
kan påverka strategin för att kontrollera utsläppen av CFC. Den andra delen av
seminariet ägde rum i början av september 1986 och behandlade olika möjligheter
att reglera utsläppen, effekterna av olika handlingsalternativ vad gäller
utsläpp, kostnader och konkurtensneu-tralitet samt möjligheterna att genomföra
och övervaka föreskrivna åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har deltagit aktivt i detta arbete och har medverkat med bl, a, en redogörelse
för de aktuella och förväntade framtida förhållandena i de nordiska länderna -
främst Sverige och Norge - beträffande användning, utsläpp och efterfrågan av
CFC m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
internationella intresset för ozonfrågan har ökat påtagligt under åren 1986 och
1987 med anledning av i första hand de alarmerande rapporter som kommit om den
fortgående uttunningen av ozonskiktet, särskilt över Antarktis, Det starkaste
motståndet mot att snabbt utarbeta ett effektivt fungerande begränsningsprotokoll
inom den angivna tidsramen har bjudits av EG-kollektivet, vars starka
producentintressen vad gäller CFC uppenbariigen har haft ett avgörande
inflytande på EG:s strategi i denna fråga fram till våren 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för UNEP har en arbetsgrupp, bestående av tekniska och juridiska
experter, utarbetat ett förslag till protokoll som reglerar produktion och
användning av de ämnen - i första hand CFC och vissa haloner -som bryter ned
ozonskiktet. Vid en diplomatkonferens, som ägde rum i Montreal den 14-16
september 1987, undertecknades protokollet av 24 länder, däribland USA, Kanada,
Japan, Schweiz, flertalet EG-stater, Sverige och övriga nordiska länder, ett
antal utomeuropeiska länder samt av de europeiska gemenskaperna (EG), Därefter
har ytterligare ett antal länder undertecknat protokollet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3.1
Montrealprotokollets huvudsakliga innehåll m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Montrealprotokollet
om ämnen som bryter ned ozonskiktet består av en inledning och 20 artiklar. De
ämnen som kontrolleras i protokollet finns upptagna på listan i bilaga A till
protokollet och utgörs av dels de fullständigt halogenerade
klorfluorkarbonerna CFC 11, 12, 113, 114 och 115, dels av halonerna 1211, 1301
och 2402.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inledningen slås bl, a, fast att det slutliga målet med protokollets
kontrollbestämmelser är att eliminera de globala utsläppen av de ämnen som
bryter ned ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Protokollets
grundläggande åtaganden beträffande kontrollåtgärder<br>
finns i artikel 2 som sammanfattningsvis innebär att förbrukning av de<br>
kontrollerade CFC-föreningarna inte får överstiga 1986 års nivå sju måna<br>
der efter det att protokollet trätt i kraft. Enligt artikel 16 skall
protokollet<br>
träda i kraft den I januari 1989, förutsatt att de närmare villkoren för<br>
ikraftträdande som anges i artikeln är uppfyllda. En reduktion - jämfört</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med förhållandena år 1986 - skall därefter uppnås i två
steg. Varje part Prop. 1987/88:85 åtar sig att skära ned sin produktion och
förbrukning av de kontrollerade CFC-föreningarna med 20% fr.o.rn, perioden den
I juli 1993 t.o.m, den 30 juni 1994 och därefter med ytterligare 30% i ett
andra steg fr. o, m, perioden den I juli 1998 t, o, m, den 30juni 1999 (artikel
2 första, andra och Ijärde punkterna). Det senare reduktionssteget skall träda
i kraft automatiskt, såvida inte vid parternas möte annat bestäms med 2/3
majoritet och majoriteten dessutom svarar för 2/3 av parternas totala beräknade
förbrukningsnivå (artikel 2 fjärde punkten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktion och förbrukning av haloner får inte överstiga
1986 års nivå tre år efter det att protokollet trätt i kraft (artikel 2 andra
punkten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Protokollet reglerar inte pä vilket sätt och genom vilka
åtgärder minskningarna skall uppnås, utan det ankommer på varje part att
utforma erforderliga styrmedel. Det står också varje part fritt att genomföra
en snabbare reduktion än den som föreskrivs i protokollet (artikel 2 elfte
punkten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsländernas särskilda situation och behov beaktas
i protokollet genom bestämmelserna i artikel 5, genom vilka
utvecklingsländerna tillåts skjuta upp fullgörandet av de kontrollåtgärder som
anges i första till fjärde punkterna i artikel 2 till tio år efter de
tidpunkter som där anges. En förutsättning är dock att deras resp, ärliga
förbrukningsnivä inte överstiger 0,3 kg per capita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att tillgodose grundläggande inhemska behov hos ett
utvecklingsland får ett producentland öka produktionen med högst 10% (artikel
2 första, andra och tredje punkterna) resp, 15% (artikel 2 Qärde punkten).. En
sådan ökad produktion får också användas för att åstadkomma s.k. industriell
rationalisering mellan protokollets parter. Med industriell rationalisering
avses överföring av en parts beräknade produktionsnivå, helt eller delvis, till
en annan part i syfte att uppnå större ekonomisk effektivitet eller för att
möta förutsedda brister i tillgängen pä grund av fabriksnedläggningar (artikel
1 åttonde punkten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handeln med icke-parter regleras i artikel 4,
Bestämmelserna syftar till att begränsa marknaden för handel med de
kontrollerade ämnena för icke-parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt artikel 6 skall parterna - med början år 1990 och
minst vart Qärde är därefter - göra en regelbunden utvärdering och översyn av
de kontrollåtgärder som anges i artikel 2, Med utgångspunkt i de utvärderingar
som skall utföras enligt artikel 6 kan parterna besluta om bl. a. justeringar
beträffande de i bilaga A till protokollet angivna ozonnedbrytande potentialerna
hos de kontrollerade ämnena, om sä behövs ändra reduktionstakten och besluta
att lägga till eller utesluta ämnen frän protokollets tillämpningsområde
(artikel 2 punkterna nio och tio). Med stöd av dessa bestämmelser ges således
möjligheter att - om parterna sä beslutar — ocksä reglera användning och
produktion av t, ex. HCFC 22, metylkloroform, koltetraklorid och andra ämnen
som för närvarande inte omfattas av protokollets kontrollbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parterna skall enligt artikel 9 samarbeta för att bl, a.
främja forskning,<br>
utveckling och utbyte av information om teknik för att minska utsläppen,<br>
finna möjliga alternativ till de kontrollerade ämnena m, m. I två särskilda</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resolutioner
till protokollet utvecklas frågor om utbyte av teknisk information samt
uppgiftsrapportering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Parterna skall hälla möten
med jämna mellanrum. Det första mötet med parterna skall sammankallas inom ett
är efter det att protokollet trätt i kraft. På det första mötet skall bl, a,
frågan om protokollets finansiering behandlas (artikel 1</span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Wienkonventionens
sekretariat skall också fungera som sekretariat för protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om konventionens permanenta administration har uppskjutits till det första
mötet med parternas konferens sedan konventionen trätt i kraft. Intill dess är
UNEP interimssekretariat (artiklarna 6 och 7 i konventionen).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom protokollet inte
var slutförhandlat före diplomatkonferensen, kunde åtskilliga delegationer av
konstitutionella skäl inte underteckna detta. Antalet signatärer blev därför
begränsat. Konventionen står emellertid öppen för undertecknande till den 15
september 1988 (artikel 15), Därefter är protokollet öppet för anslutning
(artikel 13 i konventionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Protokollet
träder enligt artikel 16 första punkten i kraft den I januari 1989 under
förutsättning att dels minst elva instrument avseende ratifikation,
godtagande, godkännande eller anslutning har deponerats av parter som svarar
för minst 2/3 av den uppskattade världsförbrukningen år 1986 av de
kontrollerade ämnena, dels att konventionen vid denna tidpunkt trätt i kraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inga
reservationer får göras till protokollet (artikel 18),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör i detta sammanhang
tilläggas att de nordiska miljöministrarna gemensamt har deklarerat målet att
till år 1991 i ett första steg reducera användningen av CFC </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-family:
Verdana'>12, 113, 114och 115 i resp, land med minst 25% i förhällande till 1986
års förbrukning och att en reduktion med 50% skall ske så snart som möjligt
före är 1998/99, Man har vidare uttalat målsättningenatt så snart som möjligt
frysa användningen av halonerna 1211, 1302 och 2402,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3.2
Godkännande av Montrealprotokollet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Riksdagen skall godkänna Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned
ozonskiktet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Regeringens miljöpolitik säväl nationellt som internationellt har som mål att
trygga alla människors rätt till en god livsmiljö samtidigt som grundläggande
ekologiska processer och balanser skyddas mot oåterkalleliga störningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nedbrytningen av
ozonskiktet är ett globalt miljöproblem. Om nedbrytningen tilläts fortsätta i
oförminskad eller rent av i ökad takt, uppkommer allvarliga konsekvenser för
människor och miljö, I ett längre perspektiv kan de grundläggande livsbetingelserna
pä jorden förändras. Montrealprotokollet innebär enligt min mening att ett
första mycket viktigt steg har tagits för att begränsa utsläppen av de ämnen
som är mest aggressiva mot ozonskiktet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sverige vidtogs konkreta åtgärder för att minska
utsläppen av CFC Prop. 1987/88:85 redan i slutet av 1970-talet, Sverige har
därefter aktivt engagerat sig i förhandlingsarbetet för att få till stånd
Wienkonventionen och Montrealprotokollet, Det är enligt min mening av stor
vikt att Möntrealprotokollet - i enlighet med vad som förutsätts i artikel 16 -
träder i kraft den I januari 1989, Jag anser det därt"ör angeläget att
Sverige så snart som möjligt ratificerar protokollet. Jag vill ocksä
understryka betydelsen av att vi även i fortsättningen aktivt medverkar i det
internationella arbetet med att utveckla protokollets bestämmelser till ett
effektivt fungerande instrument för att så snabbt som möjligt få bort
användningen av de ämnen som bryter ned ozonskiktet. Enligt min bedömning bör
en skärpning av den i protokollet föreskrivna minskningstakten övervägas så
snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om hotet mot ozonskiktet är globalt och förutsätter
internationella åtgärder, är det naturligtvis nödvändigt att vi också
fortsätter arbetet med att minska vår egen användning och våra egna utsläpp.
Jag kommer i det följande att redovisa en plan för avveckling av användningen
av CFC och haloner i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konventionens artiklar medför inte några problem när det
gäller förhållandet till svensk rätt. Någon situation där Sverige skulle komma
att bryta mot konventionen kan inte förutses. En svensk anslutning medför inte
för närvarande något behov av lagstiftning. Bestämmelserna i artikel 4 om
kontroll av handel med icke-parter kommer - i takt med att de olika punkterna i
artikeln blir operativa - att kräva vissa författningsändringar. Jag har
samrätt med utrikeshandelsministern i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokollet och de i anslutning därtill antagna
resolutionerna skall bl, a, ett omfattande informationsutbyte ske. Jag räknar
härvid för Sveriges del med att de insatser som behövs skall kunna utföras
inom ramen för den verksamhet i övrigt som bedrivs av berörda myndigheter och
andra organ och med anlitande av de anslag som står till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Styrmedel och regleringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4.1 Allmänna utgångspunkter vid val av styrmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige måste, redan för att kunna uppfylla
Montrealprotokollets minimi-förpliktelser, minska användningen av CFC på
områden-som i mänga andra länder sannolikt inte kommer att beröras förrän
senare. Detta är en följd av Montrealprotokollets konstruktion med krav på
procentuella reduktioner av varje parts produktion och förbrukning av CFC,
oavsett utgångsläget vid protokollets ikraflträdande. Vidare reglerade vi redan
år 1979 det användningsområde som är lättast att undvara, nämligen CFC som
drivmedel i aerosolförpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att de svenska styrmedlen skall bli meningsfulla,
mäste de utformas sä att den minskade användningen av CFC i vårt land inte får
till följd att användningen ökar hos de utländska tillverkare som i dag
konkurrerar med den svenska industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska CFC-användarnas agerande för att reducera
användningen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och utsläppen av CFC och
andra ozonförstörande ämnen är betydelsefullt i Prop. 1987/88:85 det
globala perspektivet, även om vår andel av världsförbrukningen av CFC endast
uppgår till ca 0,5 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför viktigt att svensk industri så snabbt som möjligt utvecklar sådana
alternativa tekniker och visar pä sådana alternafiva produkter som har tekniska
och ekonomiska förutsättningar att slå igenom även i länder som kan uppfylla
minimikraven i den internationella överenskommelsen genom att i ett första steg
endast reglera användningen av CFC som drivmedel i aerosolförpackningar. Det
ligger i vårt lands intresse att visa att svensk företagsamhet utvecklar och
tar i praktiskt bruk nya teknologier och produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i detta sammanhang finnas anledning att understryka att redan de minimikrav
pä minskningar som ställs upp Montrealprotokollet ställer krav på
teknologiutveckling och nytänkande. De utvecklingsinsatser som nu mäste göras
inom svensk industri kommer att kunna nyttjas på en växande global marknad.
Denna kommer att efterfråga teknologier och produkter i takt med att den
internationella minskningstakten skärps. De svenska företagens agerande spelar
naturligtvis också en mycket väsentlig roll för den svenska regeringens
möjligheter att i de internationella sammanhangen driva på utvecklingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4.2
Förslag från statens naturvårdsverk och näringslivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk föreslår i sin rapport (nr 3353) om CFC en kombination av
ekonomiska styrmedel, vissa regleringar, information och stöd till alternativ
teknik. De föreslagna åtgärderna skulle enligt verkets bedömning (i maj 1987)
reducera användningen/utsläppen av CFC till år 1994 med minst 25% jämfört med
1984 års värden med befintlig teknik inom ramen för en kostnad av ca 50 kr. per
kg minskat utsläpp av CFC, Kostnaden för kapitalförluster för enskilda företag
har därvid inte medräknats. Naturvårdsverket framhåller dessutom att
väsentligt större reduktioner kan uppnäs pä längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslär att en avgift införs på import av CFC 11, 12, 113, 114 och 115,
Eventuellt borde enligt verkets mening ocksä HCFC 22, 500 och 502
avgiftsbeläggas, varvid avgiftens storlek borde graderas i relation till resp,
ämnes relativa effekt på ozonskiktet. Avgiften skulle i första hand utgå på
import i bulk av de angivna ämnena. Avgiften borde enligt verket också omfatta
CFC-innehållet i färdiga produkter som importeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om ekonomiska styrmedel enligt naturvårdsverkets förslag skulle kräva
riksdagens medverkan, medan verkets övriga ätgärdsförslag faller inom
regeringens kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverkets förslag
har remissbehandlats. Remissinstanserna är i<br>
stort sett eniga med verket om behovet av åtgärder mot användning och<br>
utsläpp av de ämnen som bryter ned ozonskiktet. Det råder dock delade<br>
meningar om bl, a, frågan hur styrmedlen bör utformas och vilka tidsramar<br>
som bör gälla. De instanser som företräder industrin och den enskilda<br>
sektorn är överlag kritiska till den föreslagna avgiften. Avgiftens lämplig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>het och effektivitet
ifrågasätts också av flera remissinstanser som företräder offentliga intressen
såsom kommerskollegium, arbetarskyddsstyrelsen, riksrevisionsverket och
koncessionsnämnden för miljöskydd. Bl, a, riksskatteverket och statskontoret
framhåller att ytterligare utredningar och analyser krävs innan man kan ta
ställning till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund
och Sveriges grossistförbund föreslår i sitt gemensamma åtgärdsprogram för
minskade CFC-utsläpp att en reduktion av CFC-användningen genomförs genom
frivilliga åtaganden inom industrin i stället för genom regleringar eller
avgifter. Åtgärderna skulle därigenom kunna tidsmässigt differentieras för
olika användningsområden, något som enligt förbunden inte skulle vara möjligt
att göra inom ramen för naturvärds verkets handlingsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk har
i sitt remissyttrande över industrins förslag till åtgärdsprogram framhållit
att förslaget inte är tillräckligt konkret för att leda till det uppsatta målet
och även i övrigt har ett antal brister.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund
har dessutom i en promemoria den 22 december 1987 - efter överläggningar med
företrädare för miljö- och energidepartementet - ytterligare utvecklat sin syn
på hur och i vilken takt ett avvecklingsprogram för CFC-användningen i Sverige
skall kunna genomföras för olika användningsområden. Vidare har Dow Chemical
AB i en skrivelse den 12 februari 1988 redovisat sin syn på möjligheterna att i
sin verksamhet avveckla användningen av CFC,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4.3
Genomförandet av ett samlat åtgärdsprogram</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: En avvecklingsplan bör läggas fast för varje
användningsområde för CFC. Planen bör genomföras främst med stöd av kemikalie-
och miljöskyddslagstiftningen. Jag är inte beredd att förorda att en generell
avgift på CFC införs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Enligt min mening är effekten av den föreslagna generella
importavgiften svårbedömd, CFC-föreningarna används för ett antal ändamål och
inom branscher med olika lönsamhets- . struktur och verksamhetsförutsättniogar.
Den relativa kostnaden för CFC varierar mycket starkt i förhällande till
produkternas försäljningspris, Nägra mera fullständiga analyser av hur olika
marknader kommer att påverkas av den föreslagna avgiften har inte gjorts, något
som också påpekats av flera remissinstanser. Enligt min bedömning står det
emellertid klart att de reella möjligheterna att påverka CFC-användningen genom
att höja kostnaden för CFC varierar avsevärt inom de olika
användningsområdena. Av stor betydelse i detta sammanhang är också den
omedelbara tillgången på alternativa produkter och produktionsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
flera användningsområden föreligger det enligt min mening en uppenbar risk att
användarna fortsätter att förbruka CFC som förut och enbart vältrar över
kostnaderna pä nästa led. Det enda som dä uppnäs är att avgiften ökar
kostnaderna för användarna samtidigt som CFC-använd-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
blir oförändrad eller ökar. Inom andra användningsområden åter - Prop.
1987/88:85 där CFC-innehållet i de färdiga produkterna är stort både
värdemässigt och volymmässigt - kommer en avgift att snabbt få avsedd effekt
vad gäller CFC-användningen, Avgiften kommer emellertid i dessa fall ocksä att
få negativa konsekvenser från industripolitiska och samhällsekonomiska utgångspunkter.
De handelspolitiska effekterna av den föreslagna avgiftsbeläggningen är ocksä
osäkra, i synnerhet mot bakgrund av att vi inte kan utgå från att andra länder
väljer liknande styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund är jag inte beredd att förorda att en generell avgift på CFC
införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är de åtgärder som föreslås av industrin inte tillräckliga. En
kombination av olika styrmedel bör därför väljas. Utgångspunkten bör vara
frivilliga åtaganden, kompletterade med tvingande föreskrifter som skall
garantera att målen näs. Varje användningsområde bör regleras individuellt med
användningsrestriktioner, förbud och krav på återvinning m, m., sä att en
reduktion av användning och utsläpp kan ske så snabbt och effektivt som möjligt
med beaktande av de olika förutsättningar som råder inom olika
användningsområden. Målet för arbetet mäste vara att snarast avveckla
användningen och utsläppen av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid anledning att analysera varje användningsområde för sig när
man skall välja styrmedel och avvecklingstakt. De åtgärder som kräver
författningsstöd kan genomföras med stöd av lagen (1985:426) om kemiska
produkter samt ML, Med stöd av kemikalielagstiftningen kan erforderliga
styrmedel utformas vad gäller hanteringen av CFC, Miljöskyddslagstiftningen
bör användas i ökad utsträckning och en skärpning bör ske av
beslutsmyndigheternas praxis vid ny- och omprövning samt tillsyn av verksamheter
där CFC används. Naturvårdsverket bör ocksä i egenskap av central
tillsynsmyndighet meddela allmänna råd till ledning för de lokala
tillsynsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
val av styrmedel och introduktion av alternativa produkter och processer mäste
en samlad bedömning göras av effekterna på hälsa och miljö, I vissa fall kan
detta leda till att CFC mäste behällas under en kort övergångstid i avvaktan pä
acceptabla ersättningsmedel. Så är t. ex, fallet beträffande de ca 300
kemtvättar i Sverige som använder CFC 113 som tvättvätska. Det enda
alternativet är för närvarande den tidigare använda tvättvätskan perkloretylen.
En återgång till användning av perkloretylen skulle emellertid vara olämplig
frän arbetsmiljö- och hälsoskyddssynpunkt, I avvaktan på att CFC 113 ersätts
av en annan tvättvätska bör därför ansträngningarna inriktas pä att under en
övergångstid minimera utsläppen av CFC 113 vid resp, anläggning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag att område för område redogöra för min syn på
möjligheterna att ersätta CFC, och jag kommer ocksä att ange de tidsramar som
bör gälla för avvecklingen inom de olika användningsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid de överläggningar som
jag har haft med industriförbundet och olika<br>
företrädare för stora CFC-användare har framkommit att en rad konstruk<br>
tiva initiativ redan har tagits för att begränsa CFC-användningen och att<br>
man är beredd aft gä vidare i denna del. Vid dessa överläggningar har<br>
grunden lagts för en gemensam syn på möjligheterna att inom olika an-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vändningsområden
åstadkomma realistiska avvecklingsprogram,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill ocksä framhålla betydelsen av att kommunerna, landstingen och staten
liksom enskilda företag i sin upphandling strävar efter att inte välja
produkter som innehåller eller framställts med hjälp av CFC. Också i detta avseende
har redan fattats flera miljömedvetna och framsynta beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säkerställa ett snabbt och konsekvent avvecklingsprogram har jag för avsikt
att föreslå regeringen att inom ramen för kemikalielagstiftningen meddela
föreskrifter om användningen av CFC och haloner i en särskild förordning som
kommer att omfatta de kemikalier som tas upp i Montrealprotokollet.
Förordningen avses innehålla allmänna aktsamhets-regler samt förbud inom viss
tid mot yrkesmässig användning i olika verksamheter av CFC. Vidare bör
nuvarande reglering av aerosolförpackningar kvarstå. Förordningen avses vidare
ge möjligheter att i övrigt styra användningen inom olika områden. Slutligen
bör förordningen för att motverka utsläpp av CFC ocksä innehålla bemyndiganden
för att myndigheterna skall kunna meddela föreskrifter i olika avseenden, bl,
a, vad gäller kyl-och värmeanläggningar och behörigheten att installera,
reparera och underhålla sådana anläggningar. Överträdelser av förordningens
bestämmelser bör medföra straffansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den reglering av CFC-användningen jag avser att föreslå, säkerställs att
avvecklingen sker pä ett snabbt och effektivt sätt utan att någon enskild
bransch eller nägra enskilda företag förfördelas. Jag förutser ocksä att det
kan finnas behov av att under en övergångstid medge vissa begränsade undantag.
Jag vill emellertid redan här förutskicka att undantag bör få meddelas endast i
mycket begränsad omfattning, t, ex. för aerosolförpackningar för medicinskt
bruk. I den mån undantag medges bör det vara möjligt att ta ut s. k.
dispensavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
den särskilda regleringen av användningen av CFC och haloner som jag ämnar
föreslå gäller naturligtvis även i fortsättningen ML:s bestämmelser om
förutsättningarna för bedrivandet av miljöfarlig verksamhet. Myndigheternas
arbete med tillståndsprövning och tillsyn enligt denna lagstiftning är ett
mycket viktigt instrument för att genomföra den avvecklingsplan jag nu
föreslår. Jag förutsätter att myndigheterna vid sina beslut i tillsyns- och
tillståndsärenden beaktar avvecklingsplanen. Givetvis bör myndigheterna härvid
noga överväga eventuella möjligheter att för ett företag, utifrån
förutsättningarna i det enskilda fallet, få till stånd en snabbare avveckling
än vad som enligt avvecklingsplanen bör gälla för användningsområdet som
helhet. Likaså bör myndigheterna ta till vara eventtiella möjligheter tiU
stegvisa reduceringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
några användningsområden måste CFC-användningen fä fortgå ytterligare ett
begränsat antal är, I dessa fall är det angeläget att användningen och
utsläppen av CFC reduceras så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt
rimligt även under avvecklingsfiden. Sädana reduceringsåtgärder bör övervägas
vid resp. anläggning där CFC används. De typer av åtgärder som aktualiseras kan
innefatta exempelvis tätning för att hindra läckage, insamlings-, renings-,
återvinnings- och destruktionsåtgärder, förbättrad skötsel, förbättrad
maskinutnjstning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att fä till stånd ett mera systematiskt arbete med dessa frågor och en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bättre
samhällskontroll bör bilaga A till miljöskyddsförordningen Prop. 1987/88:85
(1981:574) kompletteras med att tillständs- resp, anmälningsplikt införs eller
utvidgas för vissa verksamheter där CFC används, som exempelvis tillverkning av
plastvaror, ytbehandling och kemtvättar, I fortsättningen bör i princip all
verksamhet där mer än 100 kg CFC eller sammanlagt mer än 1 ton övriga
halogenerade klorfluorkarboner används per är vara tillständs- eller
anmälningspliktig enligt ML, Tillståndsplikt bör härvid bl, a. i princip gälla
för verksamheter där mer än 1 ton CFC används per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddslagsystemet
innebär emellertid att tillstånds- eller anmälningsskyldighet endast kommer
att gälla nyanläggningar eller ändringar av inrättningar eller deras
användning. Icke tillständs- eller anmälningspliktiga verksamheter, där CFC
används och som pågår vid ikraftträdandet, kan man emellertid ingripa mot med
stöd av ML:s tillsynsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pågående
verksamheter, där CFC används och som redan har till-ståndsprövats enligt miljöskyddslagstiftningen,
bör i många fall kunna omprövas. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till de
vidgade möjligheter fill omprövning enligt ML som jag senare kommer att föreslå
i avsnitt 10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också erinra om att Montrealprotokollet inte slutgiltigt fastslår vad som
skall gälla under tiden fram till år 2000, Tvärtom ger protokollet möjlighet
till ändringar i reduktionstakten om detta skulle visa sig erforderligt. En
snabb teknikutveckling kan ge tillgång till ersättningsämnen och alternativa
teknologier vid en tidigare tidpunkt än vad som nu kan förutses och därmed
öppna möjligheter till en snabbare avveckling. Om den alarmerande utvecklingen
med en snabbt ökande nedbrytning av ozonskiktet över Antarktis fortsätter,
uppkommer också behov av omedelbara överväganden om en skärpning av den
överenskomna avvecklingstakten för att slutmålet enligt protokollet — nämligen
en fullständig eliminering av användningen av CFC och haloner - skall uppnås
snabbare. Jag avser att kraftfullt verka för de skärpningar av
avvecklingstakten som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
överiäggningar som jag har hållit med företrädare för branschorganisationer
och stora CFC-användare visar att arbete pågår och initiativ har tagits eller
planeras inom olika användningsområden. Vi står emellertid bara i början av ett
mödosamt arbete, som mäste bedrivas energiskt och systematiskt och som kräver
en aktiv medverkan av alla berörda. En snabb nedskärning av användningen av CFC
i ett högt teknologiskt utvecklat samhälle som Sverige går inte att genomföra
utan att vissa omställningsproblem uppkommer. Som jag redan har sagt kan det
emellertid ocksä mycket snart visa sig vara en fördel för den svenska industrin
att ligga i den främsta linjen när det gäller utveckling och idrifttagande av
ny teknik och framställning av alternativa produkter på detta område. Härigenom
kan också pä sikt betydande konkurrensfördelar uppnäs gentemot utländska
konkurrenter. Flera svenska initiativ på detta område har redan rönt en
internationell uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>6.5
Avvecklingsplan</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.1
Avvecklingsplanen i stort</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för säväl det nationella arbetet som det svenska agerandet i internationella
sammanhang måste vara att användningen av ozonskiktsnedbry-tande CFC och
haloner skall minska i så snabb takt som möjligt. Det övergripande slutmålet
måste vara en total avveckling av användningen av sädana kemikalier sä snart
som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det angeläget att en konkret avvecklingsplan för den svenska användningen
av CFC och haloner nu slås fast. En sådan plan behövs bl. a, för att ge
underlag för planering inom industrin och för arbetet vid de myndigheter som
har ansvar för tillämpningen av kemikalielagstiftningen samt för
tillståndsprövningen och tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att lägga fast en plan för avvecklingen av CFC-användningen i Sverige
stimulerar och bidrar vi vidare till att motsvarande planer tas fram i andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inte svenska produkter. Framställda med hjälp av CFC, skall ersättas med
motsvarande importerade produkter bör i princip importen av sådana produkter
regleras parallellt rned den svenska produktionen i de fall importen kan
konkurrera och en reglering är möjlig. Jag avser därför att senare föreslå
regeringen att ge kemikalieinspektionen och statens naturvärdsverk i uppdrag
att - i samråd med kommerskollegium - klarlägga behovet av och möjligheterna
till en sådan reglering av importen inom ramen för Montrealprotokollets
bestämmelser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag att redovisa hur den svenska användningen av CFC och
ozonskiktsnedbrytande haloner bör avvecklas inom olika användningsområden.
Avvecklingsplanen innebär att förbrukningen av CFC vid utgången av år 1990
kommer att ha reducerats med minst 2400 ton, dvs, ha halverats i förhållande
till 1986 års nivå. Programmet innebär vidare att den svenska förbrukningen av
CFC i princip kommer att ha upphört senast vid utgången av år 1994 vid all
nyproduktion av varor eller anläggningar som framställts med hjälp av CFC eller
som innehåller CFC. Slutligen innebär avvecklingsplanen ,att all förbrukning av
ozonnedbrytande haloner skall upphöra snarast möjligt. Tidpunkten för denna
avveckling bör läggas fast senast i samband med en allmän översyn av
avvecklingsplanen som bör göras inom två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för avvecklingsplanen är att ingen användning av CFC får tillkomma
utanför de nio användningsområden som anges i det följan-, de. Vidare skall
senast fr. o, m. är 1990 förbrukningen av CFC inom vart och ett av de nio
användningsområdena vara begränsad till högst 1986 års nivå, om inte
ytteriigare begränsningar anges i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingsplanen
avser användningen av de fullständigt halogenerade<br>
CFC-föreningar och haloner som anges i Annex A till Montreal-protokol<br>
let, I vissa fall kan sådana föreningar övergångsvis behöva ersättas av<br>
vissa ofullständigt halogenerade kolväten, framför allt HCFC 22, som även<br>
de har en viss begränsad ozonskiktsnedbrytande potential av exempelvis<br>
storieksordningen 0,05 för HCFC 22 jämfört med CFC 11 och CFC 12 som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>haren motsvarande potential på 1,0, dvs, 20 gånger större.
Jag vill emeller- Prop, 1987/88:85 tid i detta sammanhang ånyo understryka att
målsättningen bör vara att avveckla även användningen av ofullständigt
halogenerade CFC-föreningar, Dessa frågor får bli föremål för ytterligare
överväganden vid den översyn av avvecklingsplanen som bör ske senast inom två
år och som jag kommer tillbaka till i det följande. Jag vill också understryka
betydelsen av att vi med all kraft också verkar för att minimera användningen
av andra ozonskiktsnedbrytande ämnen än CFC och haloner som främst metylkloroform
och koltetraklorid. Jag vill i detta sammanhang ocksä framhålla vikten av att
CFC-användningen inte får ersättas av en användning av andra kemikalier som
medför miljö- eller hälsorisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den branschvisa avvecklingsplanen bygger pä dagens
förutsättningar, kunskaper och bedömningar när det gäller alternativ teknik,
alternativa produkter, miljösituation m, m. Dessa förutsättningar kan givetvis
komma att förändras - i första hand genom att teknik- och produktutvecklingen
säväl i Sverige som i vär omvärld går snabbare än vad som nu kan förutses. Det
kan heller inte uteslutas att utvecklingen av ny teknik och alternativa
produkter inom något användningsområde går långsammare än vad som nu kan förutses.
Tillkomsten av Montrealprotokollet i september 1987 har emellertid redan
medfört en växande global marknad för alternativa produkter och kemikalier.
Kunskaperna om miljösituationen kommer också successivt att öka. Värdefulla
erfarenheter kommer att vinnas inom ramen för den avveckling som nu inletts.
Det är därför viktigt att den nu föreslagna avvecklingsplanen följs upp och
ses över inom två år. En sådan översyn bör även göras med utgångspunkt i den
internationella utvecklingen på området. Jag avser att föreslå regeringen att
ge statens naturvårdsverk i uppdrag att i samråd med kemikalieinspektionen och
statens industriverk vid utgången av år 1989 redovisa en sådan uppföljning av
avvecklingsplanen samt lämna förslag till eventuella justeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvecklingsplanen förutsätter ett betydande utvecklings-
och omställningsarbete inom den svenska industrin. Jag har därför vid flera
tillfällen överlagt-med bl, a, industriförbundet och olika branschorgan i
samband med att förslaget uta/betats. Överläggningarna har präglats av öppenhet
och konstruktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av dessa överläggningar anser jag mig kunna
förutsätta att industriförbundet och berörda branschorgan aktivt och positivt
kommer att medverka i det nu förestående arbetet. En sådan medverkan är mycket
viktig inte minst när det gäller att sprida kunskap om utvecklingsarbete, få
till stånd ändamålsenliga utbildningsinsatser, föreskrifter och branschnormer
samt en korrekt och heltäckande rapportering av användning och utsläpp av CFC
och haloner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CFC-föreningar används i Sverige till många ändamål. Flera
nya användningsområden har tillkommit under de senaste åren. Den svenska
förbrukningen uppgick år 1986 till knappt 5000 ton enligt naturvärdsverkets
uppskattning. Ingen tillverkning av CFC sker inom Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvecklingsplanen
för CFC är indelad i nio användningsområden: steri<br>
lisering, sprayförpackningar, förpackningsmaterial, verkstadsindustri<br>
(rengöring), kemtvättar, mjuk skumplast, hård skumplast (extruderad po-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lystyren),
hård skumplast (polyuretan) och köldmedier (kylanläggningar, Prop.
1987/88:85 värmepumpar m, m,). Dessutom behandlas i planen frågan om avveckling
av användningen av haloner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De största användningsområdena för CFC, som vardera står
för omkring en fjärdedel av den svenska totalanvändningen, avser köldmedier och
tillverkning av härd skumplast av polyuretan. Användningen för tillverkning av
mjuk skumplast och för härd skumplast av extruderad polystyren svarar
tillsammans likaså för mer än en fjärdedel av den svenska totalanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid flertalet tillämpningar avgår de CFC-föreningar som
används direkt i samband med produktionen. Vid andra användningar - framför
allt tillverkning av hård skumplast och kyl- och värmeanläggningar - ingår
merparten av använd CFC i de färdiga produkterna. Sett i ett längre
tidsperspektiv kommer även dessa CFC-mängder att tillföras atmosfären om de
inte återvinns eller destrueras när produkterna tas ur bruk. Förutom att minska
CFC-användningen i nyproduktion är det därför viktigt att ta till vara och
utveckla metoder och system för att ta om hand CFC vid t, ex, skrotning av
kylskåp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till att för varje användningsområde ange
en avvecklingsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De siffror som anges för användningen är 1986 grundas i
huvudsak pä beräkningar av naturvärdsverket i november 1987, En mera detaljerad
kartläggning av 1986 ärs förbrukning kommer att genomföras av verket under
våren 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.5.2 Sterilisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen år 1986 uppskattas till ca 50 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CFC används för sterilisering endast i begränsad
omfattning. Alternativa processer för sterilisering är under mycket snabb
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning är att användningen av CFC för sterilisering
kan och bör ha upphört senast vid årsskiftet 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.5.3 Sprayförpackningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen år 1986 uppskattas till ca 90 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av CFC i sprayfönwckningar stod i mitten av
1970-talet för halva CFC-användningen i Sverige, Användningen har sjunkit
drasfiskt genom förbudet mot användning av fullständigt halogenerade CFC i aerosolförpackningar.
Utanför detta förbud faller dock bl, a, användningen av produkter som omfattas
av speciallagstiftningarna när det gäller livsmedel och läkemedel. Genom de
ändringar som infördes i samband med antagandet av lagen (1985:426) om kemiska
produkter kan regeringen numera föreskriva att förbudet mot användning av CFC i
sprayförpackningar ocksä skall gälla produkter som faller under
livsmedelslagen (1971:511) och läkemedelsförordningen (1962:701),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har vissa sprayförpackningar som innehåller enbart
CFC - alltså<br>
inte bara CFC som drivmedel för att driva ut någon annan substans - fallit</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utanför tillämpningsområdet för förbudet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det nu gällande
användningsförbudet mot CFC i sprayförpackningar bör Prop. 1987/88:85
vidgas till att avse även de användningar jag nyss nämnt. Skulle starka behov
föreligga för en fortsatt begränsad användning i vissa läkemedel bör undantag
från förbudet kunna medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC i sprayförpackningar kan och bör ha
upphört senast vid årsskiftet 1988/89, Begränsade undantag kan behöva medges
för användning i vissa läkemedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.4 Förpackningsmaterial</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
år 1986 uppskattas till ca 130 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullständigt
halogenerade CFC används för förpackningar av extruderad polystyren (CFC 12),
av polyeten (CFC 12 och CFC 114) och av polyuretan (CFC 11),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förpackningar
som framställts med hjälp av CFC konkurterar med och kan ersättas av andra
produkter som framställts utan användning av CFC, säsom exempelvis bubbelfolie,
oskummad polyeten, papp och wellpapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC i förpackningsmaterial kan och bör ha
upphört senast vid årsskiftet 1989/90,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.5 Rengöring
m. m. inom verkstadsindustrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
är 1986 uppskattas till ca 350 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av CFC-användningen inom verkstadsindustrin avser rengöring av elektronisk
utrustning, främst för att tvätta bort flussmedel och harts efter lödning av
kretskort. Den växande produktionen av ytmontera-de kretskort har lett till en
ökande användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
i USA och Sverige pågår utprovning av rengöringsteknik utan CFC, utveckling av
flussmedel som inte behöver tvättas bort m, fl, projekt som skall göra
CFC-användningen överflödig. Utvecklingen på området är mycket snabb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC inom verkstadsindustrin kan och bör ha
upphört senast vid årsskiftet 1990/91,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.6 Kemtvättar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
år 1986 uppskattas till ca 300 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kemtvätt används CFC 113, Ett snabbt förbud mot sådan användning skulle
innebära att kemtvättarna måste behålla resp, gå över till användning av
perkloretylen, Perkloretylen innebär stora problem från främst
arbetsmiljösynpunkt men också för den yttre miljön. En sådan övergång till
perkloretylen är därför inte önskvärd. Kemtvättarna bör därför ges en viss
övergångstid, innan användningen av CFC måste upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
övergångstiden är det angeläget att förbrukningen av CFC vid de<br>
enskilda tvättarna begränsas så långt det är möjligt. Sådan utsläppsreduce<br>
ring bör ske genom bl, a, installation av utrustning för torkkontroll. Stora<br>
förluster sker nu i samband med att kläderna tas våta ur maskinen. Vidare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör bl, a, utrustningen
för slutdestination förbättras, läckor tätas, rostfritt Prop, 1987/88:85
material införas samt utbildning anordnas. Åtgärder av detta slag - inbegripet
utfärdande av allmänna råd m,m, - bör sä snart som möjligt initieras av
fillsynsmyndigheterna i nära samarbete med branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att all användning av CFC i kemtvättar kan och bör ha upphört
senast vid årsskiftet 1994/95, Jag bedömer vidare att användningen inom
kemtvättbranschen kan och bör ha minskats med ca 30%, till ca 210 ton per år,
vid årsskiftet 1990,'91 genom olika åtgärder av det slag jag nämnt tidigare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.7 Mjuk
skumplast</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
år 1986 uppskattas till ca 650 ton,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
används i huvudsak för framställning av lätta produkter (med lägre volymvikt än
25 kg/m), CFC-bläst mjuk skumplast används för madrasser, möbler, bilsäten,
tvättlappar, emballage m, m. Tyngre produkter kan blåsas med koldioxid. Ibland
kombineras tyngre och lättare produkter i s. k. sandwichkonstruktioner. All CFC
avgår vid tillverkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
av mjuka skumplastprodukter som är framställda med hjälp av CFC kan ske dels
genom ändrade produkter med en mindre andel lätta kvaliteter, dels genom
övergäng till alternativa bläsmedel för de lätta kvaliteterna och dels, i vissa
fall, genom utbyte mot andra produkter än sådana av mjuk skumplast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC för framställning av mjuk skumplast kan
och bör ha upphört senast vid årsskiftet 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.8 Hård
skumplast, extruderad polystyren (XPS)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
år 1986 uppskattas tiU ca 750 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
framställning av produkter av extruderad polystyren (XPS) används CFC 12.
Endast ca 10% av använd CFC avgår vid tillverkningen. Resten kan förväntas
successivt avgå ur produkterna under en lång följd av är. Produkterna används
främst för isolering av husgrunder, vägar och järnvägar samt kring
rörledningar. Användningen för vägar uppgår till ca 30% och för järnvägar tUl
ca 20% av total användningen av extruderad polystyren. Ca 70% av användningen
avser användning i eller i kontakt med jord. Mer än en tredjedel av den svenska
produktionen av extruderad polystyren exporteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
betydande svenska användare av CFC-blåst XPS, vägverket och SJ, har beslutat
att avveckla sin användning av sådant isoleringsmaterial. I Norge pågår en
Uknande utveckling. Även andra stora användare som kommunerna och landstingen
har aviserat alt de överväger att fatta liknande beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Isoleringsmaterialet
extruderad polystyren har ett antal fördelar från<br>
rent teknisk synpunkt, såsom bl, a. hög hållfasthet, låg fuktkänslighet och<br>
god isoleringsförmåga. Det konkurterar dock och kan ersättas med ett<br>
antal andra isoleringsmaterial som under läng tid funnits på marknaden och<br>
vars egenskaper är väl kända. Dessa produkter baseras i första hand på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fibermaterial som
mineralull, glasull och stenull. Dessutom förekommer Prop. 1987/88:85
expanderad polystyren som blåses med vattenånga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-bläst
XPS tillverkas vid tvä anläggningar i Sverige av tvä olika tillverkare.
Anläggningarna är belägna i Skövde och Norrköping, Båda tillverkarna har anfört
att en övergäng till HCFC 22 eller andra blåsmedel är möjlig. De har dock
redovisat olika bedömningar av hur snabbt detta kan ske. Hos den tillverkare
som anser sig behöva längst tid - till år 1995 - sysselsätts drygt 30 personer
vid XPS-tillverkningen vid en anläggning i Norrköping,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC i produkter av hård skumplast,
framställda av extruderad polystyren, kan och bör ha upphört senast vid
årsskiftet 1990/91,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.9
Hård skumplast, polyuretan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
är 1986 uppskattas till ca I 240 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
framställning av produkter av hård skumplast av polyuretan används CFC 11.
Huvuddelen av produkterna används för isolering i bl. a, väggpaneler,
garageportar, ytterdörtar, husvagnar, mjölktankar, kyldiskar, fjärtvärmerör
och kylskåp m. m. Återstoden används för konstruktionsdetaljer i
bilinredningar m. m. Endast ca 10% av använd CFC avgår vid tillverkningen. Resten
kan förväntas successivt avgå ur produkterna under en lång följd av är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av CFC-användningen vid tillverkning av hård skumplast framställd av
polyuretan innebär särskilda svårigheter när det gäller sädana produkter där
polyuretan - som ett delmoment i tillverkningen av en produkt - skummas direkt
pä olika andra material. Skumningen medför möjligheter att integrera ledningar,
minska plåttjocklekar, fä produkterna täta m. m. Detta förfarande utnyttjas vid
framställning av många slags produkter som kyl- och frysskåp,
varmvattenberedare och Qärtvärmerör, Likaså innebär en avveckling särskilda
svårigheter för bilindustrin när det gäller vissa delar eller
konstruktionselement i bilarna. Sädana konstruktionselement är ofta - i sig
eller som en del i ett annat element - av betydelse från säkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utveckling
av alternafiv fill användning av CFC pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC i produkter av härd skumplast,
framställda av polyuretan, helt kan och bör ha upphört senast vid årsskiftet
1994/95. För användningsområden utom dem där särskilda svårigheter föreligger
enligt vad jag tidigare har anfört, nämligen inom bilindustrin och för
särskilda isoleringsändamäl, kan och bör användningen av CFC ha upphört senast
vid årsskiftet 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att minska utsläppen av CFC till atmosfären bör vidare klarläggas<br>
möjligheterna att destruera CFC i samband med bl, a, skrotning av kylskåp<br>
med CFC-haltigt isoleringsmaterial. Jag avser därför föreslå regeringen att<br>
ge naturvärdsverket i uppdrag att dels genomföra fortsatta förbrännings<br>
försök för att bedöma eventuella kortosionsrisker samt yttre och inre<br>
miljörisker, dels i nära samarbete med Sveriges industriförbund. Svenska<br>
kommunförbundet samt berörda branschorgan och företag utreda kostna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>der och lämpliga
administrativa former för insamling och fragmentering, 1 Prop, 1987/88:85
detta sammanhang bör även klarläggas förutsättningarna för omhändertagande av
CFC-haltiga arbetsmedier vid skrotning av kyl- och frysskåp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.10 Arbetsmedier
i kylanläggningar, värmepumpar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
år 1986 uppskattas till ca 1 240 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyl-,
värme- och klimatanläggningar med CFC-föreningar som arbetsmedium har en vitt
spridd användning från kylskåp och andra kylenheter i hushåll, butiker,
industrier, isbanor, fordon m, m, till värmepumpar och
luftkonditioneringsaggregat av varierande storlek, CFC 12 är den vanligast
förekommande CFC-föreningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande del av användningen sker i samband med service och reparation av
befintliga anläggningar. Valet av arbetsmedium är nära kopplat till
anläggningens konstruktion och dimensionering när det gäller kompressorer,
ventiler, rörledningar m, m. Det kan därför vara svårt att byta arbetsmedium i
befintliga anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsarbete
pågår när det gäller att finna alternativ till användningen av CFC 12,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att användningen av CFC som arbetsmedium i nya installationer av
kyl-, värme- och klimatanläggningar kan och bör ha upphört senast vid årsskiftet
1994/95. Efter denna tidpunkt bör det endast återstå en mycket begränsad och
successivt minskande användning av CFC vid service och reparation av befintliga
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser vidare att CFC-användtiiingen inom detta område kan och bör ha minskat
med minst 25% till ca 900 ton vid årsskiftet 1990/91 och med ytteriigare minst
25% till ca 600 ton till årsskiftet 1992/93. Dessa minskningar bör kunna
åstadkommas genom dels övergång till andra arbetsmedier i vissa befintliga och
— framför allt — nya anläggningar, dels övergäng till indirekta kylsystem som
kräver en mindre mängd arbetsmedium, dels tärningar av läckage, dels bättre
konstruktioner, underhåll och skötsel och dels omhändertagande av arbetsmedium
vid service, reparation och eventuellt även skrotning i enlighet med vad jag
tidigare anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
naturvårdsverket utarbetas för närvarande förslag till föreskrifter och råd för
att åstadkomma angivna användnings- och utsläppsminskningar. Arbetet sker i
nära samarbete med berörda branschorgan och innefattar frågan om krav på
särskild behörighet för den som installerar och reparerar kyl- och
värmepumpsanläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5.11 Haloner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
är 1986 uppskattas till ca 200 ton,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ozonskiktsnedbrytande
haloner används, för närvarande i begränsad<br>
utsträckning, främst som brandsläckningsmedel i vissa fasta anläggningar<br>
och portabla brandsläckare. Användningen av sådana haloner och förut<br>
sättningarna för att övergå till andra brandsläckningsmedel utreds för<br>
närvarande genom naturvårdsverket i samarbete med Svenska brand<br>
skyddsföreningen. Inom kort kommer dessutom en gemensam nordisk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredning att påbörjas med syfte att utarbeta förslag till
olika avvecklings- Prop. 1987/88:85 åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning är att användningen av halon 1211, 1301 och 2402
bör upphöra sä snart som möjligt. En snabb avveckling är synnerligen angelägen
med hänsyn till dessa ämnens stora ozonnedbrytande effekt. Jag avser ta
ställning till frågan när en sådan avveckling kan och bör vara genomförd senast
vid den översyn av avvecklingsplanen som skall ske inom tvä är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Kostnader och resursbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ekonomiska konsekvenserna för olika företag och
användare i samband med den nu föreslagna avvecklingsplanen kan för närvarande
inte preciseras. Detta framgår säväl av naturvärdsverkets som
industriförbundets rapporter, förslag och yttranden. Inte heller har det varit
möjligt att fä fram sädana mer preciserade och fullständiga uppgifter vid de
överläggningar jag har haft med industriförbundet, olika branschorgan och vissa
stora användare. Jag vill dock understryka att de utvecklingskostnader som det
här blir fräga om inte frän industrins eller användarnas sida har framhållits
som något hinder mot den planerade avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare framhålla att avvecklingsplanen har gjorts
med beaktande av bl, a, möjligheterna till alternativ produktion och
alternafiva produkter inom resp, användningsområde. För de användningsområden
där utvecklings- och omställningsproblemen är störst är därför
avvecklingstiden också längst, i vissa fall upp till sju år. Härigenom
möjliggörs en successiv omställning i planerade steg för resp, företag och
användare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta sammanhang är det också av stor betydelse att
programmet för den planerade avvecklingen är så konkret som möjligt och att
avvecklingstidpunkter anges. Härigenom skapas förutsättningar för att berörda
företag skall kunna göra en rationell och långsiktig ekonomisk planering av utvecklingsarbete,
investeringar m, m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett internationellt perspektiv bör pä längre sikt den
teknik- och produktutveckling som nu inleds kunna bli till stor fördel för
svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att underlätta omställningsarbetet bör frisläppandet
av investeringsfonder för miljöåtgärder kunna bli av stor betydelse. Likaså
bör de olika former för statligt stöd som administreras av främst styrelsen för
teknisk utveckling och naturvärdsverket kunna utnyttjas för teknisk utveckling
och forskning i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund bedömer jag att avvecklingsplanen
kommer att kunna genomföras inom ramen för acceptabla kostnader för svenskt näringsliv
och svensk industri, liksom för det svenska samhället i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt nedbrytning av ozonskiktet skulle innebära
radikalt försämrade förutsättningar för biologisk produktion och för mänskligt
liv. De begränsade kostnader för förebyggande åtgärder som nu uppstår för industrin
och samhället måste ses i relation till de långt större umbäranden och
kostnader som senare skulle uppkomma om nedbrytningen av ozonskiktet skulle
tillåtas fortgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet vid olika berörda myndigheter för att genomföra
den föreslagna<br>
avvecklingsplanen bör i princip kunna utföras inom ramen för dessa myn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>digheters ordinarie resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag tidigare har anfört bör naturvårdsverket och Prop.
1987/88:85 kemikalieinspektionen ges i uppdrag att genomföra vissa
utredningsarbeten, viss rådgivnings- och informationsverksamhet samt viss
försöksverksamhet av engångskaraktär under det kommande budgetåret. För att sä
effektivt och snabbt som möjligt fä till stånd och genomföra denna verksamhet
bör särskilda medel till ett sammanlagt belopp av 2,9 milj,kr. för budgetåret
1988/89 ställas till dessa myndigheters förfogande. Jag återkommer till detta
vid min behandling av anslagsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>7
Miljöskador m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag i korthet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Frän en miljöskadeförsäkring skall skadelidande i vissa
fall få<br>
ersättning för miljöskador,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Bidrag till försäkringen skall betalas av dem som
utövar miljöfar<br>
lig verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Den som har utövat miljöfarlig verksamhet är skyldig att
vidta<br>
återställningsätgärder även sedan verksamheten har upphört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
27.0pt;margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• Naturvärdsverket
fär besluta om bidrag till återställning i vissa<br>
fall när något ansvar inte kan krävas ut enligt ML.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska och industriella utvecklingen i Sverige under
det senaste århundradet bildar grunden för vårt nuvarande välstånd, men denna
utveckling har också haft negativa sidor. Bl, a, finns det risk för skador på
liv eller hälsa eller den omgivande miljön samt den ekologiska balansen i
naturen till följd av kemiska ämnen eller substanser som sprids som föroreningar
från miljöfarlig verksamhet. Sådana miljöproblem kräver åtgärder från
samhällets sida. Omfattande åtgärder har, när det gäller att förebygga skador,
vidtagits inom ramen för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet enligt
ML, Ett viktigt led i det förebyggande miljöarbetet utgörs vidare av lagen
(1985:426) om kemiska produkter som har till syfte att förebygga att skador på
människors hälsa eller i miljön förorsakas av kemiska ämnens inneboende
egenskaper. Sädana förebyggande åtgärder är nödvändiga för att skydda hälsa och
miljö. Om en miljöskada likväl uppkommer, bör åtgärder vidtas för att
återställa det som har skadats och bereda de skadelidande skälig ekonomisk
gottgörelse för förluster och lidande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Enligt 5 § ML gäller bl, a, att den som utövar
eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall vidta de skyddsåtgärder och
iaktta de försiktighetsmått som skäligen kan fordras för att avhjälpa
olägenheter. Detta innebär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.att utövaren av en miljöfarlig verksamhet i princip är
skyldig att vidta skäliga återställningsätgärder för att minska eller eliminera
inträffade skador pä ett mark- eller vattenområde. Krav på sädana åtgärder kan
framställas av det allmänna samt - med vissa begränsningar - även av enskilda
sakägare. När det gäller att verkligen få återställningsätgärder vidtagna kan
det dock uppstå svårigheter att finna någon ansvarig som kan fås att bekosta
eller.genomföra åtgärden. Det kan exempelvis hända att det inte går att
klargöra varifrån miljöskadan härrör eller att den som är skyldig att vidta
åtgärden saknar tillgångar att ersätta kostnaderna. När fråga är om direkta
saneringsåtgärder för att minska risken för skador på miljön till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. följd av t, ex, en deponering eller annat utsläpp av
skadliga ämnen, kan också i många fall ingripanden på grund av den. akuta
skaderisken behöva</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ske så snabbt att
ansvarsförhållandena inte hinner klaras ut i förväg. När Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kostnaderna har
förskotterats av allmänna medel, visar erfarenheten att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samhällets möjligheter att
i efterhand fä ersättning för kostnaderna för den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nödvändiga saneringen i
vissa fall är små. De förhållanden som kom i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dagen i samband med den s.
k. BT Kemi-affären är exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Saneringen där har kommit
att kosta samhället stora summor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler om ersättning för skador till följd av miljöfarUg verksamhet finns i
miljöskadelagen (1986:225) som trädde i kraft den Ijuli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadelagen
är tillämplig når verksamhet pä en fastighet orsakar skador i omgivningen genom
olika former av vatten-, mark- och luftföroreningar, buller, skakningar eller
andra liknande störningar, Lagen innebär att den som bedriver miljöfarlig
verksamhet pä en fastighet har fått ett ökat ansvar för skador som verksamheten
medför. En utgångspunkt är att den som på en fastighet bedriver verksamhet som
orsakar skador i omgivningen skall ersätta dessa även om han inte har orsakat
skadan avsiktligt eller genom vårdslöshet (s, k, strikt ansvar). Detta strikta
ansvar gäller även vid helt tillfälliga störningar, t. ex, enstaka gasutsläpp i
luften. Dock görs i lagen vissa undantag för störningar som är av sä vanligt
slag att de rimligen mäste tålas. Miljöskadelagen innehåller också särskilda
regler om ersättning för vissa typer av skador som kan uppstå vid grävnings-
och sprängningsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till ersättning enligt miljöskadelagen omfattar person- och sakskador. Lagen
ger ocksä rätt till ersättning för rena förmögenhetsskador som inte är
bagatellartade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeståndsansvaret
enligt miljöskadelagen skall i första hand bäras av fastighetsägaren. Även
nyttjanderättshavare eller andra som bedriver eller har bedrivit miljöfarlig
verksamhet på fastigheten kan bli ansvariga. Bostadshyresgäster har dock inte
något strikt ansvar. Till kretsen av skadeståndsansvariga hör också de som i
egen näringsverksamhet utför ett miljöfarligt arbete på en fastighet, s. k,
entreprenörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
av miljöskadefrägor visar att det är svårt att med full säkerhet fastställa att
en viss miljöskada har orsakats av en viss störning, I miljöskadelagen har
därför kravet på bevisning när det gäller sambandet mellan en störning och en
skada lagts pä en sådan nivå att det enligt lagen räcker att det föreligger
"övervägande sannolikhet" för ett sådant samband. Härigenom ökas
möjligheterria för en skadelidande att få ersättning för en skada. Tvister om
ersättning prövas av tingsrätt. Avser ersättningen skada pä fastighet eller
dylikt skall tvisten dock prövas av fastighetsdomstol, som i samband därmed
ocksii får pröva andra anspråk om det är lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om skadeståndsreglerna vid miljöskador har förbättrats genom<br>
miljöskadelagen, kan de visa sig otillräckliga som medel att lämna ersätt<br>
ning åt den som drabbas av en sådan skada exempelvis därför att det inte<br>
kan klargöras varifrån en skadlig förorening härtör. När en skada uppkom<br>
mer först så småningom eller visar sig först senare - framför allt vid<br>
föroreningar av olika slag - finns det vidare risk för att skadeståndsan<br>
språket kan vara preskriberat. Dessutom fär man räkna med att en enskild<br>
skadeståndsskyldig i många fall varken har medel att betala skadorna eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>något försäkringsskydd mot
dessa. Det kan nämnas att gängse ansvarsför- Prop. 1987/88:85 säkringar för
närvarande ger ett knapphändigt skydd vid miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningens
förslag innebär att det när den skadelidande i sådana fall som nu har nämnts
inte kan fä ersättning av någon som är ansvarig för skadan ändå skapas
möjligheter för den skadelidande att fä ersättning för person- eller sakskador.
Förslaget innebär också att det skapas möjligheter att finansiera
återställnings- eller saneringsåtgärder som är angelägna frän
miljöskyddssynpunkt. Finansieringen av de ersättningar som enligt utredningens
förslag skall betalas föresläs ske genom att en särskild miljöskadefond
inrättas. Utredningens förslag är att fonden byggs upp och försöijs finansiellt
genom ett avgiftssystem. Vissa företag som bedriver miljöfariig verksamhet
föresläs bli skyldiga att betala avgifter pä särskilt miljöfariiga utsläpp. En
särskild miljöskadenämnd skall enligt utredningens förslag pröva frågor om
utbetalning från fonden av ersättning till enskilda. Återställnings- och
saneringsåtgärder bör enligt utredningen beslutas av regeringen pä
framställning av statens naturvärdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet inte haft något att invända mot att det införs möjligheter att
fä ersättning för sädana miljöskador för vilka rätt till ersättning föreligger
enligt miljöskadelagen men där ersättning inte kan erhållas av någon som är
ansvarig för skadan. De flesta remissinstanser instämmer ocksä i att det finns
ett behov av att återställnings- och saneringsåtgärder kan vidtas. Flera
påpekar dock detangelägna i att noggranna utredningar sker inniin
äterställningsarbetet i ett enskilt fall sätts i gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag när det gäller en miljöskadefond och finansieringen av fondens
verksamhet har mött åtskillig kritik. De som är krifiska anser i allmänhet att
åtgärder för återställning och sanering bör finansieras genom att de medel som
behövs tillförs över statsbudgeten. När det gäller ersättning till
skadelidande anser åtskilliga remissinstanser att en försäkringslösning bör
övervägas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag det angeläget att skyddet mot miljöskador förstärks, I
likhet med flera remissinstanser anser jag därför att det för återställnings-
och saneringsåtgärder, för vissa gamla skador där ett personligt ansvar inte
kiin krävas ut och där behovet av skyndsamma insatser är stort för att
förhindra svåra miljökonsekvenser, bör finnas möjlighet att finansiera sädana
insatser över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ersättning till skadelidande när ersättning inte kan erhållas av någon som
är ansvai'ig för skadan har kommit i ett något annorlunda läge nu jämfört med
när utredningen lämnade sitt betänkande. Numera föreligger ett av
Industriförbundet utarbetat förslag till miljöskadeförsäkring, vilket har
tagits emot positivt av försäkringsbranschen och företrädare för dem som
bedriver niUjöfarliga verksamheter. Många remissinstanser har förordat en sådan
försäkring framför en fondlösning, Enlit min mening kan de skyddsintressen som
bör beaktas tillgodoses lika väl i en försäkringslösning som i en fondlösning.
För försäkringslösningen talar att den bUr enklare att administrera och
finansiera. Jag anser därför att en försäkringslösning i den föreslagna formen
bör väljas. Om denna lösning inte utfaller väl, får en försäkringslösning av
ett mera traditionellt slag eller en fondlösning övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nyss har anfört innebär att en miljöskadefond inte bör inrättas, I det
följande förordar jag i stället att de syften som låg bakom fondförslaget skall
tillgodoses på andra sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också viktigt att ansvarsfrågorna när det gäller miljöskador blir klarlagda.
I detta avseende är ML något otydlig. Jag avser här ansvaret för
återställningsåtgärder efter det att en miljöfarlig verksamhet har upphört.
Enligt min mening bör lagen förtydligas på denna punkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag också ta upp en annan fråga. Det gäller oljeskador,
som har inträffat till följd av verksamhet till sjöss vid anläggningar för
utvinning av olja, utanför Sveriges territorialhav. Det finns inte någon
internationell reglering av detta slags skador. Frågan om en sådan
internationell överenskommelse har behandlats i skilda sammanhang, senast inom
ramen för Helsingforskommissionens (HELCOM) verksamhet. Där har på svenskt
initiativ satts i gång eft arbete pä att få till stånd en internationell
överenskommelse på området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan fråga gäller
skador som i samband med sjötransport av olja har orsakats av okända
skadevällare, Fiägan har senast behandlats av riksdagen i betänkandet LU
1986/87:24, FLiksdagen har där utgått från att regeringen noga överväger vilka
möjligheter som står till buds att förbättra ersättningsmöjligheterna bl, a, i
dessa fall och tar de initiativ som kan erfordras för att fä till stånd en
internationell reglering. Denna särskilda ersättningsfråga kräver ytterligare
överväganden och något förslag läggs därför inte fram i detta sammanhang. Inom
justitiedepartementet pågår dock arbete på en departementspronaemoria i ämnet.
Promemorian beräknas kunna läggas fram under innevarande vär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Ersättning till skadelidande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En
kollektiv försäkring, miljöskadeförsäkringen, skall skapas. Frän försäkringen
skall lämnas ersättning till skadelidande för sådan person- eller sakskada som
avses i miljöskadelagen (1986:225), om den skadelidande har rätt fill
skadestånd enligt den lagen men den som är ansvarig för skadan inte kan betala
skadeståndet eller rätten att kräva ut skadeståndet är preskriberad eller det
inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningens
förslag: Utredningen föreslår att ersättning till skadelidande i de fall som
anges t mitt förslag betalas ur en miljöskadefond som finansieras med
utsläppsrelaterade avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera
remissinstanser har lämnat förslaget tiU ersättning till skadelidande utan
erinran niir det gäller omfattningen av rätten till ersättning. Det bör dock
nämnas att fiskeristyrelsen uppger att det från styrelsens verksamhetsområde
finns flera exempel på föroreningsskador som drabbar enskilda fiskare,
fiskerättsägare och fiskodlare. Oljeskador vid nätfiske i havet är inte
ovanliga och kan innebära betydande förluster och olägenheter för enskilda
fiskare. Det är mycket positivt att sädana</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skadefall kan ersättas med fondens medel. Att helt
utesluta all ersättnings- Prop. 1987/88:85 rätt för verksamheter som är
beroende av nöjaktig vattenkvalité - och då alldeles speciellt fisket - finner
fiskeristyrelsen inteacceptabelt. Att vissa begränsningar är nödvändiga säger
sig självt, men enligt styrelsens mening leder det angivna undantaget till att
lagen riskerar att bli uddlös. Förslaget om att ersättning inte ska utgå till
näringsidkare för skada som har drabbat hans näringsverksamhet, såvida ej
särskilda skäl föreligger med hänsyn till verksamhetens och skadans omfattning
och omständigheterna i övrigt, måste enligt fiskeristyrelsens bestämda uppfattning
förses med klara motivuttalanden i lagens förarbeten så att ingen tveksamhet
skall råda om att fiskodlare och yrkesfiskare har rätt till ersättning vid
skada på vattenområde där de bedriver sin yrkesverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt försäkringsinspektionens mening bör i första hand
en försäkringslösning prövas innan man bygger upp en statlig organisation för
hanteringen av skadeständsärenden pä miljöområdet. För att miljöskadeskyddet
skall bli effektivt, är det nödvändigt att införa en obligatorisk försäkring,
där varje företag som bedriver miljöfarlig verksamhet - oavsett verksamhetens
omfattning - ansluts lill försäkringen. Inspektionen förordar att
överläggningar tas upp med försäkringsbranschen för att åstadkomma en
ändamålsenlig försäkring. Försäkringsinspektionens uppfattning att en försäkringsform
bör övervägas för framtida skadefall delas i huvudsak av statens industriverk,
statskontoret, koncessionsnämnden för miljöskydd. Vattenfall, länsstyrelsen i
Värmlands län, Sveriges industriförbund. Försäkringsjuridiska föreningen och
Miljöcentrum.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I likhet med utredningen och
flertalet remissinstanser anser jag att den som har drabbats av en sådan
miljöskada som avses i miljöskadelagen bör ha möjlighet att fä ersättning för
skadan även i sädana fall då ersättningen inte kan erhållas av någon som är
ansvarig för skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att ersättningen i sådana fall skulle
betalas från en fond, miljöskadefonden, I en bilaga till utredningens
betänkande finns ett förslag till en försäkringslösning som ett alternativ till
en fondlösning (se betänkandet s. 301 f). Ett avgörande skäl för utredningen
att inte föreslå en sådan försäkringslösning var att den närmare utformningen
av försäkringen inte var färdig när utredningen avslutades. Bl, a, fanns det
inte något åtagande från någon försäkingsgivare att svara för de förpliktelser
som försäkringen föreslogs innehålla. Efter remisstidens utgång har det från
Industriförbundet till miljö- och energidepartementet kommit in ytterligare
ett förslag till en sådan försäkringslösning. Försäkringsbolagen Trygg-Hansa
och Skandia har gjort ett åtagande att fullgöra försäkringsgivarens
förpliktelser enligt det förslaget. Det framgår dessutom att man frän
industrins sida är införstådd med att de som bedriver miljöfarlig verksamhet i
princip skall vara obligatoriskt anslutna till försäkringen och bidra till
finansieringen av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan det numera föreligger ett färdigt förslag till
försäkringslösning<br>
som ger skadelidande i princip samma skydd som den av utredningen<br>
föreslagna miljöskadefonden skulle ha gett samt försäkringslösningen ger<br>
fördelar framför fondlösningen främst när det gäller finansiering, skadereg-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lering och administration, anser jag att
försäkringslösningen bör väljas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna
miljöskadeförsäkringen är en kollektiv försäkring. Den Prop, 1987/88:85
innehåller dels ett åtagande att utge ersättning för personskador vid miljöskada,
dels ett åtagande att utge ersättning för sakskador vid miljöskada. De
åtaganden som har presenterats av försäkringsbolagen Trygg-Hansa och Skandia
har följande innehåll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Personskada</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt detta åtagande utgår för sådan i Sverige
inträffad personskada som avses i miljöskadelagen (SFS 1986:225),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon på grund av lag eller avtal är ansvarig för
skadan åligger det den skadelidande att utkräva ersättningen av denne. Endast
om det kan göras sannolikt att ersättningen inte kan utfås av den ansvarige
betalas ersättning enligt detta åtagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadan ersätts ej om den har orsakats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
motorfordons-, järnvägs- eller flygtrafik eller sjöfart, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samband med
den skadades förvärvsarbete, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom luft-
eller vattenförorening som är allmänt förekommande och som ej har sin orsak i
en lokal miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skada ersätts ej heller om den skadade till följd av
skadan ej har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjukskrivits
med minst halv arbetsoförmåga under längre tid än 14 dagar, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i annat fall
tillfogats motsvarande nedsättning av kroppsfunktionerna under längre fid än 14
dagar, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfogats
stadigvarande men som ej är utan betydelse, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den skadade
har avlidit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket utgår skälig ersättning för
kostnader och inkomstförlust i samband med behandling av skada i den mån
kostnaderna och inkomstförlusterna sammanlagt överstiger 500 kronor efter
avräkning enligt 4,6,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för skada bestäms enligt 5 kap,
skadeståndslagen (1972:207) i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den mån ej annat föreskrivs i det följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för sveda och värk och för lyte eller annat
stadigvarande men utgär som engångsbelopp och beräknas enligt tabeller som
fogas till detta åtagande (bilagorna 1 och 2 - ej med här),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning utgår för olägenheter i övrigt som avses i 5
kap 1 § första stycket 3 skadeståndslagen, om den skadade trots att han har
invalidiserats på grund av skadan kan återgå i arbete och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den medicinska
invaliditetsgraden uppgår till högst 15%, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den skadade
begär att fä ersättning för olägenheter i övrigt i stället för ersättning för
framtida inkomstförlust enligt 4.4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för olägenheter i övrigt utgär som förhöjning
av ersättningen<br>
för lyte eller annat stadigvarande men enligt vad som anges i följande<br>
uppställning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medicinsk</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhöjning av ersättningen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>invaliditetsgrad
för lyte eller annat men</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Högst 10%</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högst
1/2 ersättningsbelopp vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämplig invaliditetsgrad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Högst 20%</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högst
I ersättningsbelopp vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämplig invaliditetsgrad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Högst 30%</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högst
I 1/2 ersättningsbelopp vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämplig invaliditetsgrad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Över 30%</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högst
I 1/2 ersättningsbelopp vid invaliditetsgraden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för framtida kostnader ingår i ersättningen för
lyte eller annat stadigvarande men enligt 4,1 eller i ersättningen för
olägenheter i övrigt enligt 4,2, Kan större framtida kostnader väntas uppkomma,
lämnas dock särskild ersättning i form av livränta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning utgär för framtida inkomstförlust, om den
skadade har invalidiserats pä grund av skadan och den medicinska
invaliditetsgraden överstiger 15%, Kan den skadade återgå i arbete utgår
ersättningen dock i stället i form av ersättning för olägenheter i övrigt
enligt 4,2, om den skadade begär det. Ersättning för framtida inkomstförlust
fastställs i form av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- livränta, om ersättningen är av väsentlig
betydelse för den skadades<br>
försörjning och särskilda skäl inte talar mot livränta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>~ engångsbelopp, om den årliga inkomstförlusten kan
antagas komma att understiga 10%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- livränta eller engångsbelopp i övriga fall enligt
den skadades egen begä<br>
ran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livränta värdesäkras enligt lagen (1973:213) om ändring av
skadeståndslivräntor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande av ersättning med anledning av personskada
avräknas, förutom skadestånd, annan ersättnirjg som den skadelidande har rätt
till på grund av skadan och som inte har avräknats redan med stöd av 5 kap, 3 §
skadeståndslagen (1972:207), Avräkning sker dock ej i den män ersättningen
motsvarar ett sparande på den skadelidandes sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning utgär inte för förlust som kan uppstå om
skadeutredning eller utbetalning av ersättning fördröjs pä grund av krig,
krigsliknande händelser, inbördeskrig, revolution eller uppror eller på grund
av myndighetsåtgärd, strejk, lockout, blockad eller annan liknande händelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§5</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättningen enligt detta åtagande utges av
försäkringsgivaren och får i sin helhet återkrävas av den som enligt miljöskadelagen
eller på annan grund är ansvarig för skadan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret
för skada enligt detta åtagande är begränsat till 3 milj, kr, för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varje skadad person, inräknat värdet för livränta
kapitaliserad enligt för-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säkringsmässiga grunder. För skador som anmäls till
försäkringsgivaren</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>-,qt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under ett och samma försäkringsår är ansvaret begränsat
till 150milj, kr, Prop. 1987/88:85 vare sig skadan eller skadorna utgör person-
eller sakskada. För skador som beror av samma slags skadlig inverkan eller
störning (serieskada) är ansvaret dessutom begränsat till 100 milj, kr, oavsett
under vilket försäkringsår de anmälts. Sådana skador skall hänföras till det
försäkringsår då den första skadan anmäldes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslår belopp som anges i §6 inte till gottgörelse åt dem
som har rätt fill ersättning ur beloppen, nedsätts deras ersättningar med samma
kvotdel för var och en. Kan befaras att sådan nedsättning blir nödvändig, kan
den nämnd som avses i § 10 bestämma att ersättningen tills vidare skall utgå
endast med viss kvotdel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret enligt detta åtagande skall täckas av en
kollektiv försäkring. Anmälan om skada skall göras till försäkringsgivaren som
utger ersättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill kräva ersättning för skada enligt detta
åtagande får ej anmäla skadan eller framställa krav om ersättning sedan mer än
tre är förflutit från det att skadan inträffat. Skada anses ha inträffat då den
som led skada först blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar
risk för skada förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om detta ersättningsåtagande skulle upphöra att gälla får
skada som skall anses ha inträffat under försäkringstiden ej heller anmälas
eller krav framställas sedan mer än tre år förflutit från den tidpunkt då
åtagandet upphörde. Sådan skada som enligt § 6 ej skall anses utgöra serieskada
skall hänföras till det sista försäkringsåret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principiella eller tvistiga skadeersättningsfall skall på
begäran av den skadelidande, försäkringsgivaren eller försäkringstagaren
underställas en särskilt tillsatt nämnd för utlåtande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden består av 6 ledamöter. Regeringen utser ordförande
samt 2 andra ledamöter, av vilka en företräder medicinsk sakkunskap och en
representerar de skadelidandes intresse. Försäkringsgivaren utser I ledamot.
Övriga 2 ledamöter skall företräda dem som betalar bidrag till miljöskadeförsäkringen.
Ordföranden har utslagsröst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsordningen för skadenämnden fastställs av regeringen
efter förslag av försäkringstagaren i samråd med försäkringsgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvist mellan försäkringsgivaren och skadelidande avgörs av
skiljemän enligt lagen (1982:145) om skiljemän. Om någon av de av parterna
utsedda skiljemännen så begär, utses den tredje skiljemannen av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en skiljeman sä begär skall skiljenämnden till sig
kalla en i medicinska frågor sakkunnig och bereda denne tillfälle att yttra
sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiljemannaförhandlingarna skall om inte särskilda skäl
föreligger grundas pä skriftlig dokumentation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadelidande haft skälig anledning att fä tvisten
prövad svarar försäkringsgivaren för ersättningen till skiljemännen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§12</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgörande
av skiljemän enligt § 10 får påkallas endast om skadenämnden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessförinnan
har avgett utlåtande i ersättningsärendet enligt §9. Önskar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någondera
parten åberopa nya omständigheter eller ny utredning som inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prövats av
försäkringsgivaren eller skadenämnden skall ärendet remitteras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
skadenämnden för förnyat yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skadelidande får inte begära utlåtande av skadenämnden
senare än ett år från det att han fick del av försäkringsgivarens besked med
anledning av hans ersättningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skadelidande fär inte påkalla avgörande av skiljemän
senare än sex månader frän det att han fick del av försäkringsgivarens slutliga
besked i ersättningsärendet med anledning av skadenämndens utlåtande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§13</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta
åtagande träder i kraft den 1 juli 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sakskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt detta åtagande utgär för sådan i Sverige
inträffad sakskada som avses i miljöskadelagen (1986:225) för vilken fysisk
person skulle ha ägt rätt till skadestånd enligt samma lag när skadevållaren är
insolvent och inte kan förmås att utan dröjsmål betala skadan, när
skadevållaren ej kan identifieras eller när rätten till ersättning enligt
miljöskadelagen skulle ha varit preskriberad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning utgär dock inte till näringsidkare för skada
som drabbat hans näringsverksamhet, såvida det ej är fräga om mindre enskild
företagare för vilken skadan fär särskilt svära ekonomiska följder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon pä grund av lag eller avtal är ansvarig för
skadan åligger det den skadlidande att utkräva ersättningen av denne. Endast om
det kan göras sannolikt att ersättningen inte kan utfås av den ansvarige
betalas ersättning enligt detta åtagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning utgär ej för skada som orsakats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom ändring av grundvattennivån,
som drabbat annan än ägare av en-eller tvåfamiljshus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av motorfordons-järnvägs- eller
flygtrafik eller sjöfart eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av förorening av grund- eller
ytvatten genom jordbruksverksamhet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom luft- eller annan
vattenförorening som är allmänt förekommande och som ej har sin orsak i en
lokal miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till inlösen enligt § 11 i miljöskadelagen föreligger
ej,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för skada enligt detta åtagande lämnas med
avdrag för ett belopp om 1000 kr, vid skada på lös egendom och 5000 kr, vid
skada pä fast egendom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättningen enligt detta åtagande utges av
försäkringsgivaren och fär i sin helhet återkrävas av den som enligt
miljöskadelagen eller på annan grund är ansvarig för skadan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret
enligt detta åtagande är för varje skada begränsat till 50 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skada
skall hänföras till det försäkringsår då anmälan om därom först</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjordes.
För skador som skall hänföras till ett och samma försäkringsår är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansvaret
begränsat till 150 milj, kr, vare sig skada avser person- eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sakskada,
(Total begränsning avseende åtagande att utge ersättning för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöskada
för personskada och sakskada,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skador som orsakats av samma slags skadlig inverkan
eller störning är ansvaret, oavsett var de uppkommer eller under vilket är de
anmäls, dessutom begränsat till 50 milj, kr. Sådana skador skall hänföras till
den tidpunkt dä den första skadan anmäldes till försäkringsgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslär belopp som anges i § 6 inte till gottgörelse ät
dem som har rätt till ersättning ur beloppen, nedsätts deras ersättningar med
samma kvotdel för var och en. Kan befaras att sådan nedsättning blir nödvändig,
kan den nämnd som avses i § 9 bestämma att ersättningen tills vidare skall utgå
endast med viss kvotdel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill kräva ersättning för skada enligt detta
åtagande får ej anmäla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skadan eller framställa krav om ersättning sedan mer än
tre år förfiutit från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det att skadan inträffat. Skada anses ha inträffat dä den
som led skada först</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar
risk för skada</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om detta ersättningsätagande skulle upphöra att gälla fär
skada som skall anses ha inträffat under försäkringstiden ej heller anmälas
eller krav framställas sedan mer än tre år föiflutit från den tidpunkt dä
åtagandet upphörde. Sådan skada som enligt § 6 ej skall anses utgöra serieskada
skall hänföras till det sista försäkringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret enligt detta åtagande skall täckas av en
kollektiv försäkring. Anmälan om skada skall göras till försäkringsgivaren som
utger ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principiella eller tvistiga skadeersättningsfall skall på
begäran av den skadelidande, försäkringsgivaren eller försäkringstagaren
underställas en särskilt tillsatt nämnd för utlåtande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden består av 6 ledamöter. Regeringen utser ordförande
samt 2 andra ledamöter, varav en representerar de skadelidandes intresse. Försäkringsgivaren
utser 1 ledamot. Övriga 2 ledamöter skall företräda dem som betalar bidrag till
miljöskadeförsäkringen. Ordföranden har utslagsröst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsordningen för skadenämnden fastställs av regeringen
efter förslag av försäkringstagaren i samråd med försäkringsgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvist mellan försäkringsgivaren och skadelidande avgörs av
skiljemän enligt lagen (1982; 145) om skiljemän. Om någon av de av parterna
utsedda skiljemännen sä begär, utses den tredje skiljemannen av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiljemannaförhandlingarna skall om inte särskilda skäl
föreligger grundas pä skriftlig dokumentation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadelidande haft skälig anledning att få tvisten
prövad svarar försäkringsgivaren för ersättningen till skiljemännen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>§11</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avgörande av skiljemän
enligt § 10 får påkallas endast om skadenämnden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessförinnan har avgett
utlägande i ersättningsärendet enligt § 9, Önskar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någondera parten åberopa
nya omständigheter eller ny utredning som inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prövats av
försäkringsgivaren eller skadenämnden skall ärendet remitteras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till skadenämnden för
förnyat yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande får inte begära utlåtande av skadenämnden senare än ett är från
det att han fick del av försäkringsgivarens besked med anledning av hans
ersättningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skadelidande får inte påkalla avgörande av skiljemän senare än sex månader från
det att han fick del av försäkringsgivarens slutliga besked i
ersättningsärendet med anledning av skadenämndens utlåtande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
åtagande träder i kraft den 1 juli 1989, Skada vars orsak står att finna i
miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen är att hänföra till tid
före den 1 juli 1989 ersätts ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i det nu redovisade förslaget till försäkringslösning har det
förekommit överläggningar mellan företrädare för regeringskansliet och berörda
intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan resultatet av dessa överläggningar sägas ge vid handen att det finns ett
brett stöd för den föreslagna försäkringslösningen. Överläggningarna har
resulterat i att ett konsortium skall bildas av försäkringsbolagen Skandia,
Trygg-Hansa och eventuellt Folksam, Länsförsäkringar och Wasa samt att detta
konsortium i egenskap av försäkringsgivare skall svara för de förpliktelser som
miljöskadeförsäkringen innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör de villkor som den föreslagna försäkringen innehåller tills
vidare kunna godtas med undantag för § 6 i de båda åtagandena. Det vore
önskvärt om de maximala ersättningsnivåerna i de båda åtagandena kunde höjas
något. Det vore vidare mest lämpligt om en tvistig fräga kunde föras till
domstol från den föreslagna skadenämnden. Förhandlingar i dessa frågor pågår
med det blivande försäkringskonsortiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att statsmakterna skall kunna ha kontroll över utvecklingen av
försäkringsvillkoren bör dessa godkännas av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lag bör dessutom anges de grundläggande förutsättningarna för en utbetalning av
försäkringsersättning, nämligen att ersättning, på sätt som närmare anges i
försäkiingsvillkoren, skall utbetalas för person- eller sakskada som avses i
miljöskadelagen, om det finns rätt till skadestånd enligt den lagen men den
skadelidande inte kan få ut skadeståndet av den som är ansvarig för skadan
eller rätten att kräva ut skadeståndet är preskriberad eller det inte kan
utredas vem som är ansvarig för skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt i avsnitt 7,1 kommer den av fiskeristyrelsen berörda frågan om
oljeskador till sjöss att bli föremål för en särskild utredning i den mån det
rör sig om transportskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
frågan om skyldighet för den som bedriver miljöfarlig verksamhet att vara
ansluten till försäkringssystemet återkommer jag när jag behandlar frågan om
finansieringen av ersättningen till skadelidande vid miljöskada,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.3
Finansiering av ersättning för miljöskada</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
som bedriver miljöfarlig verksamhet skall vara skyldig att betala bidrag till
miljöskadeförsäkringen. Bidragen betalas med belopp som skall godkännas av
regeringen. Vid utebliven betalning får tillsynsmyndigheten meddela
vitesföreläggande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningens
förslag: Utredningen föreslår ett system med utsläppsrelaterade avgifter samt
att de medel som tillfaller staten i miljöskyddsavgift skall tillföras
miljöskadefonden och användas för återställning och för ersättning till
skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De som lämnat utredningens finansieringsförslag utan några allvarliga
invändningar iir riksgäldskontoret, kamrnarkollegiet, naturvårdsverket,
kammarrätten i Jönköping och Landstingsförbundet. Ett utsläppsrelaterat
avgiftssystem för föreslagna parametrar bör enligt naturvårdsverket kunna tillfredsställa
rimliga rättssäkerhetskrav med det mät- och kontrollsystem som finns i dag. Det
fortgår dessutom ett ständigt arbete med att ta fram förbättrade mätmetoder och
att kvalitetssäkra miljödata. På lite sikt bör det därför vara möjligt att
avgiftsbelägga ytteriigare utsläppsparametrar. Skilda rältviseaspekter har
diskuterats i anslutning till det föreslagna finansieringssystemet. Det har
bl, a, framhållits att det är oacceptabelt att dagens förorcnare skall behöva
vara med och betala för återställningsätgärder till följd av miljöfarlig
verksamhet i gången tid. Mot detta kan invändas att samhället på olika sätt tar
på sig kostnaderna för den belastning pä miljön som företagens utsläpp innebär.
De utsläpp som sker kan därför sägas vara gratis för företagen. Mot den
bakgrunden anser verket att invändningarna frän rättsvisesynpunkt inte väger
särskilt tungt när det gäller att komma till rätta med sådana allvarliga
problem som fonden är tänkt att lösa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
allmänhet har dock remissinstanserna ett flertal invändningar mot det
föreslagna avgiftssystemet. Riksskatteverket påpekar att ingen del av intäkterna
från avgiften återförs till dem som utövar den verksamhet som skall
avgiftsbeläggas. Inte heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för
avgiften. Enligt verkets mening är den att anse som en punktskatt.
Fiskeristyrelsen förordar en fast årlig avgift som utgår med hänsyn till
verksamhetens art och omfattning. Oavsett vilken finansieringsform som man
slutligt väljer får miljöavgifter inte ses som något slags "godkännande"
från samhällets sida av fortsatta miljöskadliga utsläpp. Målet mäste alltjämt
vara att åstadkomma en kraffig minskning av dagens och framtidens utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser att avgiftssystemet bör omarbetas så att det verkligen
återspeglar de miljöproblem som det är angeläget att lösa för att förhindra
framfida miljöskada, I annat fall är miljövinsten sä liten att den inte kan
motivera det betydande merarbete som ett sådant avgiftssystem innebär för
tillsynsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
industripolitiska utgångpunkter ställer statens industriverk sig ytterst
tveksamt till att generellt finansiera återställningsåtgärderna med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgifter som belastar dagens verksamheter. En
skattefinansiering på det Prop. 1987/88:85 sätt som tillämpas för kalkning
mot försurning tillgodoser bättre kraven på rättvisa och konkurrensneutralitet.
Liknande synpunkter framförs av Vattenfall, Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
och Sveriges Kemiska industrikontor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsinspektionen framhåller att införandet av ett
avgiftssystem, i enlighet med utredningsförslaget, kommer att medföra en
väsentlig belastning för vissa tillståndsprövade företag som dessa företag
inte hade anledning att räkna med vid tillståndsprövningen.
Strålskyddsinstitutet påpekar att det är olämpligt om själva instrumentet
utsläppsrelaterad avgift används fel. Tyvärr är det precis vad som föreslås i
utredningen. Avgifterna måste nämligen i utredningens fondmodell höjas om
miljöskyddsarbetet lyckas väl och de totala utsläppen minskar, Svea hovrätt
anser att fonden i åtskilliga fall kommer att tas i anspråk för skador som inte
kan hänföras till någon av de parametrar som skall avgiftsbeläggas. Beträffande
sådan verksamhet som redan har tiUständ till vissa utsläpp innebär avgiften en
pålaga som inte kunde medräknas vid tillståndsprövningen och som alltså i efterhand
ändrar förutsättningarna för tillståndet och värdet av det. Utredningen har
inte redovisat hur detta låter sig förenas med krav på rättssäkerhet och
skälighet. Härtill kan anmärkas att utredningen om en miljöskadefond har ett
begränsat syfte och att frågan om användande av styrmedel i miljöpolitiken,
däribland avgifter pä miljöfariiga utsläpp, lämpligen bör avgöras i ett större
sammanhang. Hovrätten vill understryka att det viktigaste sättet att
åstadkomma en förbättrad miljö är att de villkor som uppställs för att få utöva
viss verksamhet är ändamålsenligt utformade och att dessa villkor skärps om
förhållandena påkallar det. Svenska kommunförbundet framhåller att miljöskadefondens
medel är avsedda att användas för att återställa skador där den ansvarige inte
kan spåras, där ansvaret inte kan klarläggas eller där denansvarige saknar
ekonomiska möjligheter att fullgöra sina skyldigheter. För kommunernas del
torde det relativt lätt gå att fastställa om skyldighet till
återställningsätgärder enligt miljöskyddslagen föreligger eller ej. Kommunerna
får också antas ha sädana ekonomiska resurser att de kan fullgöra sina
skyldigheter i fråga om återställnings-och saneringsåtgärder. Inte heller
såvitt avser nyare skador finns det därför anledning att kommunerna bidrar till
att finansiera en fond. Beträffande finansiering av återställning av äldre
miljöskador anser förbundet att sådana åtgärder bör finansieras av staten i de fall
där skadevållaren är okänd eller där den ansvarige kan spåras men är insolvent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har enligt Sveriges industriförbund med
förslaget om en utsläppsavgift introducerat ett helt nytt instrument i
miljöpolitiken. Frågan om utsläppsavgifter som komplement eller alternativ till
de administrativa styrmedlen är av sådan grundläggande betydelse för
miljöpolitiken att den bör behandlas i samband med en eventuell översyn av
styrsystemet på miljöområdet i dess helhet och inte i samband med frågan om finansiering
av vissa miljöåtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser det nödvändigt att en försäkringslösning
kompletteras med<br>
ett i lag inskrivet krav pä obligatorium. Förbundet gör bedömningen att<br>
tidigare exempel pä obligatoriska ansvarighetsförsäkringar, t, ex, trafikför-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säkringen
och mäklaransvarsförsäkringen, inte kan jämföras med den al- Prop, 1987/88:85
ternativt föreslagna försäkringslösningen. Den miljöskadeförsäkring som nu
presenterats som alternativ till en statlig fond vad gäller ersättning till
skadelidande skulle bli unik på så sätt att den endast skulle omfatta fall med
okända eller där insolvens föreligger m,m, utan att också vara en vanlig
ansvarighetsförsäkring. En obligatorisk försäkring framstår heller inte utan
vidare som ett bättre alternativ än en statlig fond,när så många vitt skilda
intressen och verksamheter skall inordnas i en och samma försäkringslösning.
Förbundet biträder utredningens förslag till utsläppsrelaterade avgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folksam
framhåller att det ringa intresset hos de möjliga skadevållarna att teckna
försäkring är ett problem. Ett annat problem är att återförsäk-ringskapacitet
inte kommer att finnas tillgänglig vid en mera omfattande utbredning av
försäkringsformen. Enligt Folksam bör det vara möjligt att försöka lösa
problemen genom att man på den svenska marknaden åstadkommer en
försäkringspool för miljöriskerna, med alla berörda försäkringsbolag som
medlemmar. För företag med miljöfarlig verksamhet enligt MF bör försäkringen
vara obligatorisk. Att ett kontrollsystem är möjligt att bygga upp visar
försäkringsförslaget i betänkandet. Förebild finns inom trafikförsäkringen där
den gemensamma "fonden" för skador av okända eller oförsäkrade fordon
är Trafikförsäkringsföreningen, vars verksamhet bärs upp av alla dem som har
sina fordon försäkrade. Med lämpliga begränsningar borde ett liknande system
kunna accepteras för miljöskadorna. Detta förutsätter dock att etl nära
samarbete i dessa frågor etableras mellan försäkringsbolagen och att ett
försäkringskollektiv för miljöansvarsförsäkringen på obligatorisk grund kan
byggas upp inom rimlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till försäkringsalternativ som diskuterats inom utredningen kan enligt
LO vara en smidig lösning, men bör ändå avstyrkas. Om försäkringen görs
frivillig riskerar avsatta resurser att bli otillräckliga. Den skisserade
uppbyggnaden, med premieklasser bl, a, efter antal anställda, stimulerar
knappast till att minska utsläppen. Risk finns sannolikt också för segdragna
försäkringsprocesser. Försäkringsförslaget omfattar dessutom inte åtgärder för
gamla miljöskador och utgör därmed inte ett godtagbart alternativ. Det är
enligt LO viktigt att lagstiftaren uttalar att ett avgiftssystem med syfte att
skydda den yttre miljön inte fär medverka till ökad belastning i arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Utredningens förslag till ett avgiftssystem har bemötts med
en betydande kritik frän remissinstanserna. Ett grundläggande krav är att den
som förorsakar en förorening skall ha det ekonomiska ansvaret för att föroreningen
i miljön blir undanröjd. Det avgiftssystem som utredningen har föreslagit
ligger i linje med denna princip. De invändningar som av remissinstanserna har
framförts mot utredningens förslag har dock en sådan tyngd att det enligt min
mening inte föreligger förutsättningar för att genomföra utredningens
fmansieringsförslag. Mitt ställningstagande i denna finansieringsfråga innebär
emellertid inte att jag utesluter att utsläppsrelaterade avgifter kan komma i
fräga i andra sammanhang som styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kostnader för återställningsätgärder efter äldre skador är ,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de i en betydande omfattning av den karaktären att det
ligger närmast till Prop. 1987/88:85 hands att se dem som kostnader som
samhällsmedborgarna tillsammans bör svara för. Ett återställande av skadad
miljö medför nytta säväl för den allmänna hälso- och miljövården som för
enskilda. Nyttan kan bestå exempelvis i förbättrade sanitära förhållanden
eller i ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv. Skadorna har huvudsakligen
uppstått vid en tid, då man pä grund av otillräckliga kunskaper om utsläppens
långsiktiga verkningar samt bristfällig teknik allmänt accepterade att
kommunala och industriella utsläpp m.m, ledde till omfattande skador i miljön.
Jag har därför funnit att skattemedel bör reserveras för återställnings- och
saneringsåtgärder beträffande vissa äldre skador, som skulle leda till mycket
svära miljökonsekvenser om några åtgärder inte vidtogs. Jag redogör för mina
överväganden i fräga om behovet och inriktningen av återställnings-och
saneringsåtgärder i avsnitt 7,4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader för sädana skador pä miljön som drabbar enskilda
skadelidande och som inte kan bli ersatta med tillämpning av miljöskadelagen
bör däremot i princip betalas av dem som utövar miljöfarlig verksamhet. Jag har
nyss redovisat remissinstansernas inställning. De argument som förts fram mot
ett utsläppsrelaterat avgiftssystem i detta sammanhang är som jag nyss har
nämnt i stor utsträckning värda att beakta, I stället bör de som bedriver miljöfarlig
verksamhet gemensamt bidra till den miljöskadeförsäkring som jag har förordat
i avsnitt 7,2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som påpekats av flera remissinstanser krävs att en
miljöskadeförsäkring görs obligatorisk. Jag anser att det bör vara
obligatoriskt för den som bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig
miljöfarlig verksamhet att betala bidrag till miljöskadeförsäkringen.
Föreskrifterna om anmälnings- och tillståndsplikt enligt ML har dock delvis ett
annat syfte än att vara underlag för miljöskadeförsäkringen. Det bör därför för
vissa verksamheter vara möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om
undantag frän skyldigheten att bidra till försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser med anknytning till kommunal
verksamhet har redovisat en negativ attityd till en kommunal medverkan till
finansiering av ersättningar till skadelidande. För egen del anser jag att
kommuner som bedriver miljöfarlig verksamhet inte bör vara generellt befriade
från skyldigheten att finansiera en miljöskadeförsäkring. Detsamma bör gälla
annan miljöfarlig verksamhet i offentlig regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör enligt min mening ankomma på försäkringsgivaren,
dvs, konsortiet för miljöskadeförsäkring, att debitera den som är
betalningsskyldig till miljöskadeförsäkringen. Om en betalningsanmaning inte
ger resultat, bör konsortiet rapportera förhållandet till den myndighet som
närmast svarar för tillsynen av den verksamhet som utövas av den som är
betalningsskyldig, 1 enlighet med vad lagrådet har föreslagit bör
tillsynsmyndigheten kunna meddela vitesföreläggande mot den försumlige, sedan
han underlåtit att inom viss tid, 30dagar, efterkomma en anmaning om betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>7.4
Återställning m. m.</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.1
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mänga delar av Sverige finns det miljöer som skadats av sådan mänsklig
verksamhet som medfört en kontinuerlig och ofta djupgående inverkan på
omgivningen. Skadorna på dessa miljöer behöver avhjälpas; miljöerna bör
"återställas". En återställning av ett område behöver dock inte
innebära att området försätts i samma skick som det hade under tidigare, opåverkade
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
"skada" används i en delvis annan betydelse när återställningsätgärder
diskuteras än när uttrycket förekommer i skadeständsrättsli-ga sammanhang, I
det senare fallet åsyftas en ekonomisk skada som ger upphov till ersättningskrav,
medan uttrycket ofta i mera allmänna beskrivningar av miljöproblem helt enkelt
får beteckna en påverkan på miljön som inte är acceptabel men som inte
nödvändigtvis har givit upphov till en ekonomisk skada för någon enskild.
Däremot kan ofta en sådan påverkan innebära en risk för ekonomisk skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för miljöskadefondutredningens arbete har statens naturvårdsverk
genomfört en kartläggning av de skadade miljöer i landet som bör bli föremål
för återställningsåtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en sammanfattande bedömning av vilka åtgärder som är mest angelägna och av
kostnaderna för att genomföra dessa framhåller naturvärdsverket att det är
nödvändigt att vidta åtgärder mot läckage av kvicksilver från fibersediment,
läckage av PCB från sediment t, ex, utanför vissa cellulosaindustrier,
tungmetalläckage från gruvavfall och läckage frän förorenad mark vid
impregneringsanläggningar samt att åtgärda vissa kommunala och andra
avfallsupplag med utsläpp av motsvarande typer av ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1987 upptäcktes och debatterades fynd av föroreningar som förorsakats genom
tidigare bedriven iräimpregneringsverksamhet. På regeringens uppdrag har
naturvårdsverket gjort en kartläggning av var i landet sådan verksamhet
förekommit. De instanser som fått miljöskadefondutredningens betänkande på
remiss har också uppmanats att vidarebefordra vetskap om rester av sådan
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
uppdraget till naturvårdsverket har avfallssituationen vad gäller
träimpregneringsanläggningar i Sverige karterats. Sammanställningen som
naturvårdsverket har gjort visar att sådan verksamhet i dag bedrivs på 187
platser i Sverige, Vid tre av dessa används enbart kreosot, vid 23 enbart
oljeimpregneringsmedel, vid 151 arsenikimpregneringsmedel (CCA) och vid
resterande 10 någon kombination av dessa impregneringsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därtill
fanns 152 kända platser där impregneringsverksamhet tidigare bedrivits.
Naturvårdsverket gör bedömningen att det kan finnas upp till ytterligare 50
platser där sådan verksamhet bedrivits, men som ännu inte kommit med i
inventeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
65 av de anläggningar som nu är i drift samt vid 66 av de kända<br>
nedlagda verksamheterna finns uppgift om förorening av mark och vatten.<br>
Vid de flesta av dessa platser har impregnering skett i huvudsak enbart<br>
med CCA-medel, De lämnade uppgifterna om förorening av mark och<br>
vatten torde dock inte alltid vara tillräckliga för att bedöma i vad män en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allvarlig förorening
verkligen föreligger, I många fall rör det sig om en Prop. 1987/88:85
misstanke om att så är fallet och/eller ett behov av att undersökningar
företas, I tämligen få fall har länsstyrelserna hittills kunnat bedöma om ett
behov av sanering föreligger eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
bör enligt naturvärdsverkets uppfattning närmare granska nu tillgängligt
material och låta utröna i vilka fall som ställning kan tas till behov av
sanering och i vilka fall ytteriigare undersökningar måste utföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har också gjort en genomgång av i vilken utsträckning ytterligare inventeringar
av industriella kvarlämningar av avfall bör genomföras. Verket har därvid
funnit att sädana inventeringar är befogade vad gäller fiberbankar vid
skogsindustrin, sägverk/doppningsanläggningar, kloralkaliindustri som utnyttjat
kvicksilvermetod, gasverk/gasverkstomter saml vissa platser där kemisk industri
bedrivits eller fortfarande bedrivs. Naturvårdsverket avser alt organisera
dessa genomgångar i samråd med länsstyrelserna, kommunerna och resp, bransch.
Detta inventeringsarbete pågår delvis redan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det fortsatta arbetet med miljöskyddsåtgärder vid de olika platser där
upplag av avfall och miljöfarliga kvarlämningar nu finns, är detta enligt
naturvärdsverket i första hand en fråga för resp, länsstyrelse, Etl första mål
bör vara att identifiera de platser där saneringsåtgärder eller olika miljöskyddsåtgärder
bör sättas in. För detta fordras i mänga fall ytterligare undersökningar av
situationen pä resp. plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser vidare att varje kommun inom ramen för sitt arbete med fysisk
samhällsplanering och sill ansvar enligt PBL bör hälla reda pä var befintliga
avfallsupplag och kvarlämningar finns inom kommunens område. Därmed kan
kommunen undvika svårigheter och miljöproblem i samband med framtida
exploatering och byggverksamhet, vattentäkter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
miljöproblem som är förenade med avfallsupplag och industriella kvarlämningar
består enligt naturvårdsverket i att olika ämnen som finns i deponin — eller
nedbrytningsprodukter - kan läcka ut i omgivningen med dagvatten eller
grundvatten. I de flesta fall är detta en långsam process. Naturvärdsverket
bedömer därtör att behovet att vidta miljöskyddsåtgärder vid dessa gamla
upplag oftast inte har en akut karaktär. Däremot anser verket att det hastar
med inventeringsarbetet eftersom de personer som har kunskap om vad som hände
på t, ex, 1950- och 60-talen nu lämnar sitt aktiva yrkesliv i ökande
utsträckning. Det är angeläget att försöka fånga upp så mycket av sådan
information som möjligt medan den är fillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
framhåller alt i åtskilliga fall är det i dag sannolikt inte längre möjligt att
inom rimliga kostnadsramar genomföra effektiva miljöskyddsåtgärder vid äldre
avfallsupplag etc. De miljövårdsvinster som i sådana fall står att hämta genom
praktiskt möjliga åtgärder är ganska små även om mycket omfattande resurser
skulle läggas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Dalälven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruvor
samt järn- och stålverk inom Dalälvens avrinningsområde har påverkat och
påverkar älven genom stora utsläpp av metaller. Gruvorna och deras
avfallsupplag utgör de sttirsta källorna till sådana metallutsläpp. Framför
allt har utlakningen av 2;ink och kadmium från gruvupplagen medfört betydande
påverkan på miljön, eftersom dessa metaller genom sin lättrörlighet sprids över
stora områden. Zink- och kadmiumhalterna i Dalälvens mynning är högre än i
någon annan svensk älvmynning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom Dalälvens
vattenområde finns ocksä annan industriell verksamhet, t. ex, skogsindustrier,
som medför negativ inverkan pä älven. Utsläpp frän kommunala reningsverk och
läckage av gödningsämnen och kemikalier som används i skogs- och jordbruket
utgör likaså miljöproblem. Fosforhalterna i Dalälven överskrider den naturliga
nivån med mer än 50% redan uppströms Borlänge, Fosforhalten längre ner i älven
ökar sedan ytterligare, främst pä grund av utsläpp frän pappersbruk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.2
Vissa frågor angående ansvaret för återställningsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: 5 §
ML förtydligas så att det framgår att åtgärder för att avhjälpa en olägenhet
kan åläggas även om den miljöfarliga verksamheten inte längre pågår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningens
förslag: Utredningen har föreslagit att ML kompletteras med bestämmelser om
dels att föreskrifter om återställnings-åtgärder skall meddelas i
tillständsbeslutet, dels att koncessionsnämnden, om ett mark- eller vattenmråde
har skadats till följd av en miljöfarlig verksamhet, på talan av
naturvårdsverket kan föreskriva att den som utövar eller har utövat
verksamheten skall vidta eller bekosta, skäliga återställningsätgärder. I
sistnämnda hänseende har utredningen föreslagit att bestämmelsen skall vara
tillämplig bara på skador som inträffar efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är positiva fill eller tillstyrker förslaget att
införa uttryckliga bestämmelser i ML angående skyldigheten att vidta
återställningsåtgärder. Flera remissinstanser anser dock att bestämmelserna bör
tillämpas ocksä på redan inträffade skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den grundsatsen mäste gälla att den som är ansvarig för en
förorening i miljön också skall vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa
olägenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
uttalanden av bl. a. koncessionsnämnden, naturvärds verket, miljöskyddsutredningen
och miljöskadefondutredningen framgår att det i rättstillämpningen har rätt
oklarhet om vad som gäller i fråga om ansvaret för återställningsåtgärder.
Enligt 5 § ML åligger det den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig
verksamhet att vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten
och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att
förebygga eller avhjälpa olägenhet. Dessa bestämmelser innebär att den som
utövar miljöfarlig verksamhet bl, a. är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyldig att vidta
återställningsätgärder. Det är dock oklart vad som gäller Prop. 1987/88:85
när en verksamhet upphör och det inte har funnits tillståndsvillkor avseende
återställning för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tolkningen
av ML har alltså vållat problem i praxis. En förklaring är att varken lagen
eller dess förarbeten innehåller någon särskild beskrivning av vad som skall
gälla efter det att en miljöfarlig verksamhet har upphört, I propositionen (1969:28)
om miljöskyddslag sägs det att de skyddsåtgärder som kan bli aktuella kan vara
av de mest skiftande slag beroende på vilken form av störning det gäller.
Föroreningar i vatten och luft kan sålunda förebyggas genom reningsåtgärder som
hindrar att skadliga ämnen släpps ut, I den män farliga ämnen kan isoleras blir
möjligheterna att oskadliggöra dem gynnsammare. Den allmänt hållna bestämmelsen
i 5 § första stycket lämnar stort utrymme för en fri skälighetsbedömning.
Bestämmelserna i andra och tredje styckena är avsedda att tjäna till ledning
vid tillämpningen. Avsikten med försiktighetsregeln är att förebygga framtida
skador. Om en verksamhet, tillståndspliktig eller inte, har medfört en negativ
miljöpåverkan, finns det inget i paragrafen som fritar den som bedriver verksamheten
från att i samband med att driften upphör vidta de åtgärder som är rimliga för
att minska framtida miljöskador. Det vore uppenbart orimligt om denna
skyldighet upphörde dagen efter eller en kort tid efter det att verksamheten vid
en anläggning upphört. Vid en fastighetsöverlåtelse kan det ju, för att ta ett
exempel, inträffa att gamla miljöförsyndelser kommer i dagen. Givetvis bör den
nye ägaren ha möjlighet att fästa tillsynsmyndghe-ternas uppmärksamhet på
sädana förhållanden och kräva rättelse även om det inte rör sig om fel enligt
jordabalken. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att den osäkerhet
som för närvarande råder i detta avseende ger anledning att överväga ett
förtydligande i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
miljöskyddsutredningen måste 5 § ML anses innebära att den som utövar en
miljöfarlig verksamhet - vare sig han fått tillstånd till verksamheten eller
inte - är pliktig att vid behov vidta skäliga återställningsätgärder.
Skyldigheten torde enligt utredningen inte vara underkastad preskription och
den kvarstår därtor även efter verksamhetens upphörande. Vad utredningen
sålunda anfört har inte mött någon kritik från remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningen
har för sin del i betänkandet (SOU 1983:20)<br>
Bättre miljöskydd 11 föreslagit en ny 29b § i ML med innebörd att ett<br>
tillståndsbeslut enligt ML skulle förenas med erforderiiga föreskrifter om<br>
återställande av mark- och vattenområden som kunde komma att skadas<br>
av verksamheten. Vid en tillståndsprövning skall normalt också behovet<br>
av återställningsätgärder prövas, I fråga om vissa typer av miljöfarlig<br>
verksamhet, framför allt gruvdrift och avfallsdeponering, är det för närva<br>
rande vanligt att föreskrifter meddelas som innebär skyldighet för fill<br>
ståndshavaren att i framtiden beakta äterställningsbehovet. Enligt miljö<br>
skyddsutredningen är det svårt att bedöma, om nuvarande praxis - inne<br>
bärande att återställningsätgärder föreskrivs endast i fråga om vissa typer<br>
av miljöfarlig verksamhet - är tillräcklig för att garantera att återställ<br>
ningsätgärder kommer till stånd i alla de fall där det blir behov av sådana<br>
åtgärder. Bl, a, med hänsyn till att tilståndsprövningen numera till stor del</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sker vid länsstyrelserna och att risk därför finns för en
mera ojämn praxis, Prop. 1987/88:85 anser miljöskyddsutredningen att det kan
vara lämpligt att särskilt understryka tillståndsmyndigheternas skyldighet att
vid prövningen beakta återställningsbehovet. Utredningen föreslår att ML
kompletteras med en bestämmelse med innehåll att i tillståndsbeslutet skall
meddelas erforderiiga föreskrifter om återställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är positiva till utredningens förslag.
Kammarrätten i Jönköping anser dock beträffande verksamhet som omfattas av
tillständsbeslut att ett stadgande om återställningsåtgärder borde införas i
18 §, För att understryka den betydelse som äterställningsfrågorna har och för
att förtydliga lagtexten utan att ändra lagens materiella innehåll borde man
enligt kammarrätten införa följande kompletterande bestämmelse i 5 §: "Om
ett markområde eller ett vattenområde har skadats till följd av en miljöfarlig
verksamhet, skall den som utövar eller har utövat verksamheten vidta eller
bekosta åtgärder för områdets återställande efter vad som är skäligt. Med
återställande förstås åtgärder för att försätta ett skadat område i ett skick
som är godtagbart frän hälso- och miljöskyddssynpunkt," Härutöver borde
enligt kammarrätten, för att klargöra befogenheten att besluta om återställning
enligt 5 §, tillägg eller förtydliganden därom göras i 23, 40 och 41 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag inte att det finns behov av en
sådan särskild regel som kammarrätten har föreslagit. Att behovet av
återställningsätgärder blir prövat i samband med att villkoren för en
verksamhet fastställs är visserligen viktigt men jag anser inte att det finns
skäl att särskilt framhålla villkor avseende sådana åtgärder framför andra
villkor som bör gälla för verksamheten. Det är snarare så att de villkor som
uppställs för en verksamhet bör syfta till att minimera behovet av
återställningsätgärder. De olägenheter i miljön som orsakas av avfallsupplag
och liknande frän miljöfarlig verksamhet under gängen tid har också
aktualiserat äterställningsfrågorna och medfört att behovet av sådana åtgärder
fått ökad uppmärksamhet vid villkorsprövningen. Det finns därför, enligt min
mening, skäl att förutsätta att återställningsätgärder i fortsättningen kommer
att föreskrivas som tillståndsvillkor i de fall behovet av sädana åtgärder kan
förutses även utan att någon särskild bestämmelse härom införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om således skyldigheten att vidta
återställningsätgärder redan gäller enligt 5 § ML i dess nuvarande lydelse
synes det i praktiken i vissa fall råda en viss osäkerhet om möjligheten att
utkräva detta ansvar, när det gäller miljöpåverkan som redan har inträffat dä
fräga uppkommer hos en myndighet om att meddela föreskrifter om åtgärder. Detta
gäller oavsett om den miljöfarliga verksamheten alltjämt pågår eller har
upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller verksamhet som fortfarande pågår synes tveksamhet
om<br>
vad som gäller framför allt ha uppkommit därför att det i praxis har ansetts<br>
att tillståndsprövningen skall begränsas till den fortsatta verksamheten.<br>
Yrkanden om skyldighet att vidta återställningsåtgärder har hittills vanli<br>
gen framställts i samband med tillståndsprövningen, I allmänhet har det dä<br>
varit fräga om verksamhet som tidigare har bedrivits utan tillstånd och som<br>
har åstadkommit en miljöpåverkan som bör återställas. Det kan emellertid<br>
ocksä vara fråga om påverkan som skett i en verksamhet som har haft</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillstånd men där ett heU nytt fillstånd begärs, I
rättstillämpningen har det Prop. 1987/88:85 då regelmässigt ansetts att det mot
sökandens bestridande inte är möjligt att i tillståndsbeslutet föreskriva att
sökanden skall återställa vad som redan har påverkats. Koncessionsnämnden har i
sådana fall som motivering brukat ange att återställningsfrägan inte har
sådant samband med den fortsatta verksamheten att återställning bör föreskrivas
som ett tillståndsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att på detta sätt avgränsa tillståndsprövningen är enligt
min mening lämpligt och jag finner inte skäl att föreslå nägra ändringar i det
hänseendet. Även om tillståndsprövningen begränsas till den fortsatta
verksamheten innebär det emellertid inte att föreskrifter om återställningsätgärder
för miljöpåverkan som har skett före denna prövning inte kan meddelas mot en ny
tillståndshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har vidare för ett par år sedan, som särskilt
villkor enligt 19 § ML för tillstånd till ny gruvbrytning i Garpenberg i Dalarna,
föreskrivit skyldighet för den nye tillståndshavaren att åtgärda upplag av
gruvavfall som härrörde frän tidigare gruvbrytning. Grunden för detta särskilda
villkor var att recipienten inte skulle kunna tåla den nytillkommande verksamheten
om inte motsvarande reningsåtgärder vidtogs i de befintliga upplagen. Det bör
anmärkas att särskilda villkor enligt 19 § ML endast kan föreskrivas av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller verksamhet som har bedrivits utan tillstånd
kan frågan om återställningsätgärder prövas av koncessionsnämnden efter talan
av naturvärdsverket enligt 41 § ML, Enligt 40 § kan också tillsynsmyndigheterna
meddela sådana föreskrifter. Att tillstånd till verksamheten senare meddelas
hindrar inte att myndigheterna ingriper mot verksamheten med stöd av 40 eller
41 §, såvitt avser tid varunder verksamheten har bedrivits utan tillstånd. Inte
heller är tillämpningen av 40 och 41 §§ begränsad till den fortsatta
verksamheten. Det förhållandet att det är fräga om åtgärder för redan inträffad
miljöpåverkan hindrar således inte att förelägganden eller föreskrifter
meddelas med stöd av dessa paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
miljöpåverkan skett i en verksamhet under tid då denna har bedri<br>
vits med tillstånd enligt ML blir möjligheten att utkräva återställningsät<br>
gärder beroende pä vad som har föreskrivits i tillståndsbeslutet och möjlig<br>
heterna till omprövning av villkoren i det beslutet. Jag redogör i avsnitt<br>
10,5 för gällande regler om villkor i tillståndsbeslut m,m, och lägger där<br>
fram förslag till ändringar i dessa regler. Genom de föreslagna ändringarna<br>
ökas möjligheterna till omprövning av tillståndsvillkor. Eftersom till<br>
ståndsprövningen avser den framtida verksamheten, skulle det kunna ifrå<br>
gasättas om inte detsamma skulle gälla vid omprövning av villkor. Vad<br>
som händer i tiden mellan en tillståndsprövning och en omprövning skulle<br>
dä inte vara åtkomligt för nya villkor. Något stöd för en sådan tolkning<br>
finns dock inte enligt min mening och inte heller i praxis har koncessions<br>
nämnden intagit den ståndpunkten. Så har nämnden vad gäller det kända<br>
fallet med BT-Kemi tillämpat 25 § ML och meddelat föreläggande om<br>
åtgärder för att avhjälpa skador som har uppkommit efter tillståndsbeslutet<br>
men före omprövningstillfället. Enligt min mening lämnar omprövnings<br>
reglerna ocksä tillräckligt utrymme för att myndigheterna skall kunna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddela föreskrifter om
återställningsätgärder när sä behövs. När föreskrifter om
återställningsätgärder saknas eller är otillräckliga, torde situationen som
regel vara den att verksamheten har orsakat någon olägenhet som inte förutsågs
vid fillståndsprövningen, I annat fall, dvs, om behovet kunde förutses, bör
enligt de regler som gäller vid tillståndsprövningen åtgärder vara föreskrivna
redan i tillståndsbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningvis innebär
det sagda att jag anser att bestämmelserna i ML är tillräckliga för att få till
stånd nödvändiga återställningsätgärder såväl om verksamheten bedrivs med som
om den bedrivs utan tillstånd, I vart fall gäller detta om kravet pä åtgärder
riktas mot någon som alltjämt utövar verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den ifrågavarande
miljöfarliga verksamheten inte längre bedrivs eller om återställningsanspråket
av annan anledning riktas mot någon som inte längre bedriver verksamheten,
anser miljöskyddsutredningen att det får anses oklart i vad mån 24,25 och 41 §§
i den lydelse paragraferna då hade var tillämpliga. Jag har i denna fråga
följande uppfattning. Enligt 5 § ML åligger det den som utövar eller ämnar
utöva miljöfarlig verksamhet bl, a, att vidta skäliga återställningsåtgärder. Denna
skyldighet kan enligt min mening inte anses upphöra därför att verksamheten
inte längre utövas utan kvarstår till dess att den har fullgjorts. Jag anser
dock, med hänsyn till den oklarhet som ansetts råda i rättspraxis, att lagen
bör förtydligas på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller icke
tillståndsprövad verksamhet finns det inte i ordalydelsen i 40 eller 41 § något
som utsäger att förelägganden enligt dessa paragrafer inte skulle kunna meddela
även mot den som inte längre utövar den miljöfarliga verksamheten. Inte heller
i praxis finns det något avgörande med den innebörden. Har skyldigheten att
vidta återställningsätgärder enligt 5 § inte fullgjorts, bör därför behövliga
föreskrifter kunna meddelas med stöd av 40 eller 41 § även mot den som har
slutat med verksamheten. Av samma skäl anser jag att det inte heller finns
något hinder mot att, i fråga om tillståndsprövad verksamhet, tillämpa 24 §
efter de ändringar av paragrafen som jag föreslår i avsnitt 10,5, Pågår ingen
verksamhet längre, kan den nya motsvarigheten till 25 §, som av redaktionella
skäl bör utgöra ett nytt andra stycke i 24 §, tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med den ordning som jag nu
har föreslagit görs det klart att all miljöfariig verksamhet som har pågätt och
upphört sedan ML trädde i kraft ocksä är förenad med äterställningsskyldighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.3
Återställning när ansvar inte kan utkrävas enligt ML</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: För återställningsåtgärder som inte kan genomföras med
tillämpning av ML bör naturvårdsverket i vissa fall få besluta om ianspråktagande
av allmänna medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningens
förslag: Den av utredningen föreslagna miljöskadefondens andra
huvuduppgift blir att bekosta åtgärder för åter-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställning och sanering av
miljön. Beslut om utbetalning frän fonden för Prop. 1987/88:85
återställning meddelas av regeringen efter framställning från naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Av remissyttrandena framgår att det finns behov av resurser för
återställningsåtgärder. Flera remissinstanser betonar dock vikten av att sådana
åtgärder föregås av noggranna utredningar, bl, a, för att undvika att vissa
miljöskador förvärtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Som framgår av min tidigare redogörelse gäller
principen att den som bedriver en miljöfarlig verksamhet är skyldig att bl, a,
betala ersättning till skadelidande och att vidta återställningsätgärder. Den
föreslagna miljöskadeförsäkringen är avsedd att möjliggöra ersättning till
skadelidande för person- och sakskador i vissa fall, dä ansvar inte kan
utkrävas av någon enligt miljöskadelagen. I fråga om återställning kan det av
olika skäl inte gå att utkräva något ansvar enligt ML - det kan gälla
verksamheter som har upphört före ML:s ikraftträdande eller där den ansvarige
är okänd eller insolvent. Av redovisningen av naturvårdsverkets inventeringar
framgår i avsnitt 7,4,1 att det kan finnas ett behov av återställningsinsatser
för att förhindra svåra miljökonsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nu angivna fall har miljöskadefondutredningen föreslagit att medel skall kunna
utgå frän miljöskadefonden. Som jag har anfört i avsnitt 7,1 och 7,2, biträder
jag inte förslaget om en sådan fond. Jag föreslår istället att allmänna medel
skall kunna användas i sädana fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningen
har föreslagit att beslut om utbetalning av medel till återställning - ur den
föreslagna fonden - skall meddelas av regeringen efter framställning av
naturvärdsverket. Enligt min mening bör det dock kunna anförtros ät
naturvårdsverket att inom vissa ramar besluta om vilka åtgärder som skall
vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit en utförlig lagreglering av beslutsprocessen m. m, i fråga om
återställning. Någon sådan behövs inte med den av mig föreslagna lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i avsnitt 7,4,1 angett vilka miljöskador som enligt naturvårdsverket bör
bli föremål för återställning. För egen del anser jag att anvisade medel bör
användas i sådana situationer där det krävs en skyndsam insats för att undvika
allvarliga effekter i miljön. Det är också viktigt att man koncentrerar sig
till sädana skador, där den bästa tekniken för återställning finns. Jag
återkommer i avsnitt 15 med förslag till anslag för ändamålet. Jag vill dock
redan här ange att jag anser att den berörda verksamheten bör utvärderas efter
en treårsperiod,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningen
har i sitt betänkande (s, 95-99) gjort en genomgäng av vissa frågeställningar
som kan tänkas komma upp när det gäller att avgöra om en enskild eller den av
utredningen föreslagna miljöskadefonden skall vara ansvarig för en
återställning. Dessa synpunkter av utredningen är enligt min mening av
vägledande karaktär och kan tillämpas även med den av mig föreslagna lösningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
min bakgrundsbeskrivning har jag också lämnat en redogörelse för de<br>
särskilda problemen i Dalälven, Dessa problem är i betydande utsträck<br>
ning sädana att man inte kan räkna med att kostnaderna för nödvändiga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>återställningsätgärder
kommer att betalas av enskilda personer. Regering- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en har därför tillkallat
(Dir 1987:57) en särskild delegation för au utarbeta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett åtgärdsprogram för att
rena Dalälven inom tio år. Delegationen skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslå och initiera
åtgärder för att minska tillförseln av föroreningar till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>älven. Det är framför allt
äterställningsarbeten vid äldre gruvupplag som är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nödvändiga för att man
skall kunna minska tillförseln av metaller till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dalälven, Även tillförsel
av närsalter, stabila organiska ämnen och olja</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer att i avsnitt 15. hemställa att regeringen föreslår riksdagen att anvisa
medel för de miljöförbättrande åtgärder som delegationen skall besluta om.
Delegationens uppdrag vad gäller fördelning av medel till återställningsprojekt
gäller med förbehåll för riksdagens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>8 Vissa
övriga miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Kemikalier</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Min
redovisning i korthet;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Ett
mål för kemikaliekontrollen är att skadliga ämnen och produk<br>
ter så långt som möjligt ersätts med mindre skadliga och helst<br>
ofarliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0
Förslag till ett system för förhandsgranskning av nya kemiska ämnen i Sverige
lämnas till regeringen under är 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• En
halvering av användningen av kemiska bekämpningsmedel i<br>
jordbruket skall ske pä fem är fram till är 1990,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige deltar
aktivt i det internationella kemikaliearbetet, främst<br>
inom FN och OECD samt i nordiskt samarbete. Inom OECD<br>
pågår arbete för att bl, a, öka kunskaperna om de existerande<br>
kemikalierna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ökande användningen av
kemiska produkter har fört med sig problem av olika slag. Det gäller den yttre
miljön som skadas genom utsläpp från tillverkningsprocesser och genom det
avfall som uppstår i slutskedet, när produkterna när t. ex, reningsverk eller
sopanläggningar eller på något annat sätt hamnar i naturen. Det gäller ocksä
människors hälsa. Vissa typer av cancersjukdomar ökar. Allergierna ökar
påtagligt. Det finns sannolikt ett komplext mönster av orsaker. Vi kan inte
bortse från kemikaliernas roll i denna utveckling. Risker föreligger också för
utsläpp av kemiska ämnen vid olyckor, t, ex, vid framställning och transporter
av kemikalier. Jag vill i detta sammanhang även nämna de risker som spridning
av biologiskt svårnedbrytbara och höggradigt giftiga organiska ämnen medför för
hälsa och miljö. För att förbättra kunskaperna om dessa typer av miljögifter
har regeringen beviljat naturvårdsverket ca 8 milj, kr, till analyser m, m,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samfidigt har vi i det
moderna välfärdssamhället gjort oss i hög grad beroende av kemiska produkter.
Läkemedel, plaster, avancerade pappersprodukter, färger, rengöringsmedel,
petroleumprodukter som drivmedel och bränsle, hygieniska och kosmetiska
produkter osv, tas för givna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är därför viktigt att
vi kan minimera riskerna med användningen av kemiska produkter. Ett mål för
kemikaliekontrollen måste vara att skadliga ämnen och produkter sä långt som
möjligt ersätts med mindre skadliga helst ofariiga. Genom utvecklingen av nya
produkter måste miljömässigt bättre alternativ medvetet tas fram. Ett sådant
tänkande måste genomsyra allt utvecklingsarbete i företag och offentliga
institutioner. Genom att satsa pä ny teknik och nya produkter kan vi minimera
de kemiska riskerna. Där användningen av ämnen som kan innebära risker för
hälsa och miljö inte kan undvikas måste sådana åtgärder vidtas som gör
hanteringen säker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är enligt min mening
viktigt att miljöhänsyn så långt möjligt vägs in i samband med upphandling av
olika produkter. Jag vill erinra om att regeringen har gett statskontoret i
uppdrag att informera postverkets inköps-central och störte upphandlande
myndigheter om när miljövänligt papper</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frän
ekonomiska och praktiska utgångspunkter utgör ett likvärdigt eller Prop,
1987/88:85 fördelaktigt alternativ till klorblekt papper. Varje upphandlande
myndighet har möjlighet att göra en motsvarande bedömning. Det är enligt min
mening angeläget att så sker systematiskt. Det skulle bl, a, medverka till att
förstärka marknaden för mindre miljöskadliga produkter. Metoden används också i
arbetet med att få bort miljöfarliga batterier och CFC-haltiga produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen
om kemiska produkter och organisationen för kemikaliekontrollen tillkom för
endast ett par är sedan. En utvärdering av de nya arbetsformerna pågår nu efter
en tvåärsperiod, i enlighet med riksdagens beslut. Inom regeringskansliet
övervägs vidare frågor om kontrollen av kosmetiska och hygieniska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få kontroll över den framtida utvecklingen av kemikalier krävs att nya
kemiska ämnen granskas. System för förhandsgranskning av nya ämnen finns bl. a,
inom EG och i USA, Jag har erfarit att kemikalieinspektionen avser att under
är 1988 komma in till regeringen med ett förslag till ett system för
förhandsgranskning av nya kemiska ämnen i Sverige, Jag förutsätter att samråd
sker med EG För att pä olika sätt utnyttja de erfarenheter som finns där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett stort antal kemiska produkter på marknaden. För närvarande finns ca
60000 produkter anmälda till det svenska produktregistret. En viss minskning
har skett under de senaste åren, bl, a, beroende på den ärliga uppdatering som
nu görs a\' registret. Antalet kemiska ämnen i Sverige torde röra sig mellan
10-20000,1 ett internationellt perspektiv rör det sig om 60-70000 ämnen. För
att få bättre kunskaper om den stora mängden existerande kemikalier har ett
internationellt samarbete påbörjats inom OECD,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har erfarit att kemikalieinspektionen avser att utifrån uppgifter i
produktregistret årligen redovisa en översikt av kemikalieanvändningen i
Sverige, Ett sådant underlag är väsentligt för strategiska åtgärder i syfte att
påverka användningen av kemikalier. Jag vill ocksä nämna att naturvårdsverket
och kemikalieinspektionen har inlett ett samarbete om miljöfariiga kemikalier,
där bl, a. materialbalanser för problemkemikalier kommer att tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av kemiska produkter är också en betydelsefull orsak till spridningen av
organiska miljögifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande storskaliga och intensiva jordbruket bygger på en omfat<br>
tande användning av kemiska bekämpningsmedel. Regeringen har tidigare<br>
satt som mål att hälso- och miljöriskerna vid användningen av kemiska<br>
bekämpningsmedel i jordbruket skall minska, I ett första steg skall en<br>
halvering av användningen ske pä fem år fram till år 1990, På regeringens<br>
uppdrag arbetar kemikalieinspektionen tillsammans med lantbruksstyrel<br>
sen och naturvärdsverket med minskning av användningen såväl från<br>
miljömässiga utgångspunkter som från hälsosynpunkt. En rad åtgärder har<br>
beslutats med anledning av detta program, I min anmälan till årets bud<br>
getproposition har jag föreslagit att ytterligare 3 milj, kr, anvisas för kemi<br>
kalieinspektionens arbete med halveringsprogrammet avseende bekämp<br>
ningsmedel. Dessa frågor behandlas även i jordbruksdepartementets pro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>position rörande vissa
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Där föreslås Prop, 1987/88:85 en
höjning av miljöavgiften på bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har beslutat att användningen av sträförkortningsmedel skall vara förbjuden i
odling av stråsäd, med undantag för rågodling. Användningen i rågodling bör
dock endast tillåtas under en begränsad tid av högst fem är för att stråstyvare
sorter skall kunna tas fram. Kemikalieinspektionen bör om två år redovisa
förutsättningarna för att införa ett förbud mot sträförkortningsmedel även i
rågodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns stora behov av forsknings- och utvecklingsinsatser för att skapa
förutsättningar för ett jordbruk som inte är kemikalieberoende. Bl, a, bör
odlingssystemet och växtförädlingen inriktas också mot växter som är tåligare
mot sjukdomar och angrepp och som därför kräver mindre bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
kommer fram till utgången av år 1990 att gå igenom samtliga registrerade
bekämpningsmedel och ompröva godkännandet. Medel som inte uppfyller dagens
krav på dokumentation om t. ex, långtidseffekter som cancer eller om
miljöeffekter kommer inte att fä nytt godkännande. Genom inspektionens beslut
har hittills ca400 bekämpningsmedel förbjudits för användning av allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfredsställande
kunskaper saknas om- många enskilda kemiska ämnens effekter på hälsa och
miljö. Kunskapsbristerna är ännu större när det gäller de samlade effekterna av
alla olika ämnen som människor och miljö utsätts för. Det är därför nödvändigt
att öka kunskaperna men också att begränsa användningen där detta är möjligt.
Arbetet med att bestämma kriterier för miljöfarlighet framstår som särskilt
angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalier
rör sig över nationsgränserna inte bara som en följd av handeln mellan
länderna, utan också med vindar och strömmar i luft och vatten. Kemikaliers
inneboende egenskaper är desamma, oavsett i vilka länder de förekommer. Det är
därför naturligt och självklart att Sverige aktivt medverkar i det
internationella kemikaliearbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>U-länderna
utsätts i många fall för dumpning av kemikalier från den rika världen. Många
ämnen och produkter som utsatts för restriktioner eller förbjudits i de
industrialiserade länderna kommer pä olika sätt ut i de länder i tredje världen
där kontrollapparaten är dåligt utbyggd, Sveriges internationella arbete mäste
därför präglas av en vilja att bistå de svagare länderna så att detta
motverkas. Den främsta möjligheten till ett sådant arbete erbjuder
FN-organisationerna, där alla länder deltar på lika villkor. Emellertid är
arbetet inom OECD, där länder som svarar för 95% av västvärldens totala
kemikalieproduktion finns, minst lika viktigt med tanke på våra möjligheter att
på ett tidigt stadium påverka dessa länder, inte minst när det gäller deras
agerande gentemot u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bland de uppgifter som
särskilt kan nämnas är arbetet inom OECD med<br>
att öka kunskapen om de existerande kemikalierna. Genom samarbete kan<br>
dubbelarbete undvikas och därmed skapas en internationell arbetsfördel<br>
ning när det gäller att testa och undersöka en stor mängd vanligen före<br>
kommande ämnen,De I 000 mest använda kemikalierna svarar för över<br>
90% av den totala användningen, Sverige deltar aktivt i detta arbete, bl, a,<br>
genom att söka nya metoder att angripa den stora kemikaliemassan utan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att behöva testa samtliga
ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
viktig del av OECD-arbetet är ömsesidiga överenskommelser Prop. 1987/88:85
om god laboratoriesed. Vidare finns ett system för exportnotifikationer som
innebär att ett exportland skall meddela ett mottagariand om ämnen är förbjudna
eller omgärdade av restriktioner i avsändarlandet och anledningen till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom FN deltar Sverige i tvä program av särskilt intresse
i detta sammanhang, nämligen det internationella programmet för
kemikaliesäkerhet (IPCS) och det internationella registret för potentiellt
giftiga ämnen (IRPTC),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nordiska samarbetet har en särskild inriktning mot
harmonisering av regler om kemikalier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senaste åren har några stora olyckor inträffat -
Basel, Bophal, Seveso - som vittnat om vilka risker som är förknippade med
framställningen av kemikalier. Utsläpp från tankbåtar har visat på riskerna
vid transporter. Någon stor kemikalieolycka har hittills inte inträffat i
Sverige, Ett oleumutsläpp i Karlskoga och utsläpp av kväveoxidgaser i Sandviken
är dock exempel pä allvarliga tillbud. Till detta kan bl, a, läggas inträffade
oljeutsläpp till sjöss samt tillbud och utsläpp i samband med transporter av
farligt gods på land. Vad jag nu har sagt visar enligt min mening pä betydelsen
av att säväl förebygga som att ha en god beredskap mot större kemikalieolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter vid större
olyckor regleras genom riksdagens beslut åren 1985 och 1986 (prop, 1984/85:161,
FöU 12, rskr. 389 och prop. 1985/86:170. FöU 2, rskr, 58), varigenom bl, a,
statens räddningsverk bildades och räddningstjänstlagen (1986:1102) antogs.
Statens räddningsverk har ansvaret för bl, a, samordning av befolkningsskydd
och räddningstjänst i förebyggande och skadebegränsande syfte. Andra viktiga
instanser är den s, k, katastrofkommissionen och sjöfartskommissionen,
kustbevakningen, polisen, kommunerna och länsstyrelserna har viktiga operativa
funktioner. Bland myndigheter som ocksä har viktiga uppgifter i detta
sammanhang märks vidare de olika trafikverken, arbetarskyddsstyrelsen,
planverket, sprängämnesinspektionen, naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen. Även landets kommuner och större enskilda företag har
viktiga roller, .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olyckor som har inträffat pä olika håll i världen har
lett till ett intensivt internationellt arbete som Sverige deltar i, FN:s
miljöstyrelse, UNEP, har sålunda föreslagit att en konvention skall utarbetas
rörande bl. a, kemiska olyckor med gränsöverskridande effekter. Världshälsoorganisationen
(WHO) och Internationella arbetsorganisationen (ILO) är exempel pä
internationella organisationer som utifrån sina ansvarsområden har
uppmärksammat denna fråga. Frågan har också fått betydelse i samband med
pågående nedrustningsföl handlingar (ESK), Jag vill i detta sammanhang
särskilt nämna att OECD nyligen pä hög nivå har haft överläggningar om hur
kemikalieolyckor kar förebyggas och åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag fäster stort avseende vid det arbete som både
nationellt och interna<br>
tionellt pågår rörande bl, a, kemikalieolyckor. Jag har också haft överlägg<br>
ningar i denna fräga i miljövårdsberedningen. Frågan bereds för närvaran<br>
de vidare i regeringskansliet. På mitt uppdrag genomförs bl, a, ett arbete</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som syftar till en bättre
överblick över och stärkt samordning av Sveriges agerande i olika
internationella organisationer när det gäller förebyggande av s, k,
storolyckor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>8.2
Avfall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Min
redovisning i korthet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Naturvårdsverket
har regeringens uppdrag att utvärdera erfaren<br>
heterna inom avfalls- och återvinningsområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Det
är av central betydelse att former utarbetas för en effektiv<br>
hantering av miljöfarligt avfall, riskavfall och övrigt industriavfall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Naturvärdsverket
utreder förutsättningarna för ett pantsystem för<br>
miljöfarliga batterier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>»Bilskrotningspremien
har höjts till 500 kr, i syfte att stimulera till att skrotningsfärdiga bilar
skrotas i stället för att avställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>,4llmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
genomsnitt gör varje person i Sverige av med ca 300 kg avfall varje är, vilket
resulterar i totalt ca2,5 milj, ton hushållsavfall. Till detta kommer bl. a. ca
I miljon ton slam (20% torrsubstans) från reningsverk och 150000-200000 ton
sjukhusavfall. Dessutom uppkommer stora mängder industri- och byggavfall,
gruvavfall m. m. För närvarande återvinner vi ca 15% av hushållsavfallet,
huvudsakligen papper, glas och aluminiumburkar. Återstoden går alltså till
olika former av slutligt omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i en skrivelse (1986/87:157) till riksdagen redovisat sina
ställningstaganden till vissa avfallsfrågor. Regeringens principiella inställning
är att både mängden avfall och avfallets farlighet bör minskas genom åtgärder i
såväl produktionen som konsumtionsledet. Ämnen och produkter som kan förorsaka
särskilda miljöstörningar bör hanteras för sig. Omhändertagande och behandling
av avfall bör ske med iakttagande av strikta miljöskyddskrav. Samtidigt har
kraven vad gäller utsläpp av luftföroreningar från avfallsförbränning skärpts
kraftigt. Bl, a, har för dioxinutsläpp införts utsläppskrav vilka torde vara de
härdaste i världen. Samtliga befintliga avfallsförbränningsanläggningar skall
byggas om och ha en effektiv rening före 1991 års utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att vidga underlaget för vidare åtgärder pä avfallsområdet har naturvårdsverket
regeringens uppdrag att utvärdera erfarenheterna inom avfalls- och
ätervinningsomrädet. Utgångspunkten är att mängden avfall skall minska sä långt
det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Uppdraget skall redovisas
senast den I juni 1988, Jag avser att återkomma till regeringen i frågan när det
ytterligare underlag som naturvårdsverket skall ta fram har redovisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöfarligt avfall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller det miljöfarliga avfallet har olika åtgärder vidtagits för att öka
samhällets insyn och kontroll över de olika leden i hanteringen. Miljöfarligt
avfall fär t, ex, yrkesmässigt - utöver av Svensk Avfallskonverte-ring AB
(SAKAB) - slutligt tas om hand endast av de ca 30 verksamheter som har särskilt
tillstånd för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att ta hand om miljöfarligt avfall åvilar naturligtvis den verksamhet som
på olika sätt ger upphov till miljöfarligt avfall samt kommunerna i kraft av
det kommunala 5, k, bortforslingsmonopolet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
från de kommuner som systematiskt har arbetat med miljöfarligt avfall,
riskavfall och övrigt industriavfall tyder på att avfallsvolymerna ofta har
underskattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionala samverkan mellan flera kommuner, som i bolagsform eller på annat sätt
har vuxit fram i några av landets regioner ser jag som ett intressant exempel
på hur man gemensamt har skaffat sig resurser och kompetens för att klara denna
stora uppgift. Det är av central betydelse att former utarbetas för en effektiv
hantering av de ovan nämnda avfallsfraktionerna i hela landet, I nyss nämnda uppdrag
till naturvårdsverket ingår att se över hittillsvarande insatser och redovisa
vad som i övrigt kan göras även pä dessa områden. Jag vill dock redan nu stryka
under betydelsen av ett mer aktivt arbete vad gäller det miljöfarliga avfallet,
riskavfallet och övrigt industriavfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också betona att industrin har ett stort ansvar, Renhållarna/ kommunerna
skall fungera som en kompetent samarbetspartner. Det avgörande ansvaret för
att lösa avfallsproblemen - helst redan i valet av råvaror och produktionsmetoder
— åvilar industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang erinra om att jag i avsnittet om havsföroreningar
(avsnitt 5) har berört frågan om användningen av avloppsslam för gödsling av
åkerjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöfarliga
batterier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för regeringens arbete i fråga om åtgärder mot de miljöfarliga batterierna är
att utsläppen av kvicksilver, kadmium och liknande miljöfarliga ämnen i
batterier på sikt skall upphöra, I det åtgärdsprogram mot miljöfarliga
batterier som antagits av riksdagen ingår bl,a. en övergäng till mindre
miljöfarliga batterier, ett system för insamling, omhändertagande och märkning
av miljöfariiga batterier samt en informationskampanj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att det i det förutnämnda uppdraget till naturvärdsverket att
utreda frågor inom avfalls- och ätervinningsomrädet även ingår att studera ett
pantsystem för miljöfarliga batterier. Uppdraget skall redovisas den 1 juni
1988, varefter regeringen kommer att ta ställning till frågan om pant på sådana
batterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förordningen (1986:1236) om miljöfarliga batterier får sådana inte<br>
blandas med hushållsavfall. Regeringen beslutade i november 1987 att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljöfarliga batterier fr.
o, m, den Ijanuari 1989 skall vara märkta med en särskild symbol. Därmed blir
det lättare för konsumenterna både att veta vilka batterier som skall lämnas
till insamling och att välja de mindre miljöfarliga batterier som flnns pä
marknaden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilskrotning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag även redovisa vissa åtgärder, som har vidtagits
beträffande bilskrotningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1975 infördes en bilskrotningspremie om 300 kr, Premien finansieras av en fond
som tillförs 250 kr, för varje ny bil som säljs. Detta system har tills nu
varit oförändrat sedan införandet. Genom inflationen har det emellertid
urholkats, vilket bl, a, har bidragit till att bilar i ökande utsträckning
avställs i stället för att skrotas. För att komma till rätta med dessa problem
har regeringen vidtagit flera åtgärder. En registerhållningsavgift på 42 kr,
per år har införts för avställda bilar. Trafiksäkerhetsverket har inför ikraftträdandet
tillskrivit ägarna till alla långtidsavställda bilar och upplyst om de nya
villkoren. Detta borde leda till att ett ökat antal bilar skrotas. Verkets
åtgärd innebär ocksä att registret över avställda fordon aktualiseras.
Regeringen har även beslutat att höja bilskrotningspremien till 500 kr, och
avgiften till 300kr. per ny bil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Radon i bostäder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Radon i bostäder är en mycket allvarlig hälso- och
miljöfråga. En rad åtgärder har vidtagits för att minska riskerna. Spårning av
byggnader med höga radondotterhalter mäste intensifieras. Det är viktigt att
kommunerna tar sin del av ansvaret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Mot bakgrund av det allvarliga problem som riskerna med radon
i bostäder utgör och den oro som de skapar vill jag i detta sammanhang redovisa
hur radonfrågan har hanterats under senare år. Jag har ocksä berört denna fråga
i den nyligen avlämnade propositionen (1987/88:88) om ny sfrålskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kunskaperna om sambandet
mellan radonexposition och lungcancer härrör frän iakttagelser rörande
sjukdomsbilden hos underjordsarbetare i uranhaltiga gruvor. Redan är 1924
formulerades hypotesen att radon i gruvluft kunde orsaka lungcancer. Inte
förtän i början av 1970-talet kunde emellertid genom epidemiologiska
undersökningar i USA, Tjeckoslovakien, Canada, Storbritannien och Sverige
sambandet påvisas vetenskapligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Radioaktiva ämnen i
byggnadsmaterial uppmärksammades i början av 1900-talet i Storbritannien. I
Sverige gjordes systematiska mätningar åren 1953-1955 i hus byggda före år
1946, Det visade sig att hus byggda av alunskifferbaserad gasbetong gav
betydligt högre stråldoser från radon än byggnader av trä och tegel. Eftersom
årsdosen till de boende - mellan 2 och 3 milUsievert (mSv) enligt mätningarna -
låg under den högsta tillåtna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stråldosen från
konstgjorda strålkällor till allmänheten saknades motiv för Prop,
1987/88:85 att förbjuda användning av gasbetong. Produktionen av skifferbaserad
gasbetong lades ned år 1975,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åren
1976-1978 utförde statens strålskyddsinstitut (SSI) och statens institut för
byggnadsforskning mätningar av radon och ventilation i ett flertal bostäder.
Undersökningarna visade högre radonhalter än den tidigare utförda
undersökningen och att luftomsättningen var lägre än vad man tidigare hade
ansett vara normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samråd
om vilka fortsatta åtgärder som borde vidtas ägde rum år 1976 mellan bl, a,
SSI, planverket och socialstyrelsen, Ijuni 1976 gav SSI ut broschyren
Strålningen i våra bostäder som svar på de många frågor som ställdes till
institutet rörande radioaktiva ämnen i byggnadmaterial och riskerna för de
boende. Broschyren sändes ut till alla hälsovårds- och byggnadsnämnder. Mot
bakgrund av nya mätresultat och kunskaper framförde SSI våren 1978 i skrivelse
till regeringen förslaget att strålningsfrågorna borde utredas närmare. Till
samma resultat kom energikommissionen i betänkandet (SOU 1978:49) Energi,
Hälso-, miljö- och säkerhetsrisker. Strålningsfrågorna aktualiserades ytterligare
genom att höga radondotterhalter upptäckts i hus, byggda pä bränd alunskiffer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta läge tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att bl, a,
klargöra olika byggnadsgrunders och byggnadsmaterials betydelse för
strålningsriskerna i byggnader samt att pröva hur en kartläggning av
strålningen i det befintliga byggnadsbeståndet bäst kunde genomföras. Vidare
skulle beaktas hur de hus som medför de största strälningsriskerna skulle kunna
identifieras och åtgärdas med förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s, k, radonutredningen lämnade ijanuari 1983 sitt slutbetänkande (SOU 1983:6)
Radon i bostäder. Utredningen hade följt kommunernas arbete och löpande försett
dessa med information om mätmetoder, åtgärder m, m. Radonproblemet i bostäder
ansågs till en början i huvudsak härtöra frän byggnadsmaterial. Mätningar i
kommuner och omfattande undersökningar av radonförekomsten i bostäder hade
gjort det klart att det är marken som är den huvudsakliga radonkällan,
Radoninströmning i hus visade sig bero i lika stor utsträckning på markens
genomsläpplighet och vattenhalt som på dess halter av uran och radium.
Utredningen konstaterade vidare att de riskuppskattningar som fanns om radon i
bostäder var ofullständiga. En särskild arbetsgrupp arbetade med metoder för
att på epidemiologisk väg fastställa sambandet mellan radon i bostäder och risk
för lungcancer. Antalet bostäder med en radondotterhalt som översteg 400Bq/m' -
det provisoriskt gällande gränsvärdet för sanitär olägenhet -uppskattades till
ca 40000, Den dittills använda mätmetodiken befanns dock bristfällig och en
omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet sattes därför i gång genom
utredningens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
radonutredningens förslag och till regeringen inkomna skrivelser som grund
beslutade regeringen vidare den 19december 1985 om vissa åtgärder för att komma
till rätta med radonproblernen i bostäder. Bl. a. gavs SSI det övergripande
ansvaret för att följa utvecklingen i fråga om strålning i bostäder, inklusive
riskbedömning och mätteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
dag uppdrog regeringen iit socialstyrelsen att efter samråd med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
och berörda forskningsorgan utreda förutsättningarna för att genomfö- Prop.
1987/88:85 ra en radonepidemiologisk undersökning i syfte att närmare klarlägga
cancerriskernas storiek med hänsyn till förekomsten av radon i bostäder. En
radonepidemiologisk studie inleddes sommaren 1987 under ledning av en
projektgrupp inom statens miljömedicinska laboratorium. Studien beräknas pågå
under fem är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog vidare åt statens planverk att genomföra en särskild informationsinsats
till vägledning för kommunerna, som har att bl, a. beakta radonriskerna vid
planläggning av mark för bebyggelse och vid prövning av byggnadslov. Jag har
inhämtat att arbetet med denna informationsinsats beräknas vara slutfört våren
1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
skulle ocksä - inom ramen för den pågående översynen av Svensk byggnorm -
utarbeta förslag till föreskrifter som ger kommunerna möjligheter att i samband
med bygglovsprövningen kräva åtgärder som medför att radondotterhalten i en
bostad inte översfiger det fastställda gränsvärdet eller motsvarande. Ett
delförslag har överlämnats till regeringen och bereds för närvarande i
bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringsbeslutet gavs vidare SSI i uppdrag att efter samråd med
socialstyrelsen, planverket samt statens mät- och provråd utreda förutsättningarna
för att införa ett auktorisationssystem för radonmätningar i bostäder.
Uppdraget redovisades i november 1987, Frågan bereds för närvarande i
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
erhöll SSI i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen, planverket samt statens
mät- och provräd utarbeta en lägesrapport om arbetet med att minska riskerna
med radon i bostäder. Rapporten Radon i bostäder. Lägesrapport 1987
överiämnades till regeringen den Ijuni 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
rapporten framgår bl. a att en otillräcklig eller olämpligt anordnad
ventilation bidrar till att höga strålningsniväer kan uppmätas i bostäderna.
Ett stort markinflöde av radon är främst ett problem beträffande småhus och
lägenheter i markplanet i flerbostadshus utan källare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten sägs att det finns enkla sätt att minska radonhalterna i befintliga
bostäder och hindra att problem uppstår i nybyggnader. Socialstyrelsen och
planverket har utarbetat riktlinjer till kommunerna för arbetet med att spåra
bostäder med höga radonhalter och tillsynen över att inga radonproblem byggs in
i nya bostäder. Råd för de boende har sammanställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
kommuner har varit särskilt uppmärksamma på radonfrågan vid nybyggande och har
visat att det går att åstadkomma väsentligt lägre radonhalter i nybebyggelsen.
I rapporten sägs vidare att många miljö- och hälsoskyddsnämnder har utfört ett
betydande arbete med att kartlägga förekomsten av och minska riskerna med
radondotterexponering inomhus. Det är dock bara hälften av kommunerna, med
något mer än hälften av befolkningen, som systematiskt arbetar för att hindra
höga radondotterhalter i nybyggda hus. SSI bedömer att det finns ca 40000
bostäder som har radonhalter över åtgärdsgränsen 400Bq/m Endast 5 300 av dessa
har spårats. Vidare har bara var tredje bostad av dem som konstaterats ligga
över gränsen åtgärdats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
bedömer berörda myndigheter läget som allvariigt.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lägesrapporten lämnas ett antal förslag till åtgärder för att minska Prop,
1987/88:85 radonproblemen. Sålunda föreslås förbättrad ventilation i hus med
låg luftomsättning, intensifierad kartläggning av hus med höga
radondotter+ial-ter, beaktande av risker för förekomst av markradon vid
nybyggande och skärpt kontroll av radondotterhalter i nya hus, 1 rapporten
föreslås vidare att det ekonomiska stödet till småhusägare ses över och att
kommunala förtroende- och tjänstemän informeras och utbildas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Cancerkommittén
har i betänkandet (SOU 1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande m, m,
uppmärksammat sambandet mellan radon och cancer och funnit att förekomsten av
radcm i bostäder är ett allvarligt hälsoproblem, varför arbetet för att
undanriija riskerna bör intensifieras. Den nyss redovisade radonepidemiologiska
studien är ett led i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anförde nyss att radonriskerna bedöms vara allvarliga. Det råder dock inte
enighet om hur allvarligt läget är. Cancerkommittén har för sin del nämnt ca
300 fall per år såsom sannolikaste värde med ett osäkerhetsintervall av ca
100- I 000 fall per år, SSI uppskattar antalet framtida lungcancerfall som en
följd av höga radondotterhalter i svenska bostäder till sannolikt ca I 100 fall
per är räknat frän och med 1990-talet med ett osäkerhetsband av 300-3 000 fall
per är. Den s.k, latenstiden är 15-40 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del framhålla att även mätt med cancerkommitténs riskbedömningar
är radonfrågan en av de mest allvarliga hälso- och miljöfrågor, som vi måste
ta itu med. Enligt vad jag har erfarit kommer SSI att ge ut nya
metodbeskrivningar för kommunernas mätningar under våren 1988, Härigenom bör
spärningsarbetct kunna bedrivas med allt större säkerhet och ökade
förutsättningar skapas för en intensifierad spårning av byggnader med höga
radondotterhalter,Redan innan myndigheterna hade överlämnat sin lägesrapport
intensifierades dock arbetet med att minska radonförekomsten i bostäder och
därmed sammanhängande hälsorisker, 1 detta arbete ingår bl, a, planverkets
kompletterande information om planläggning av mark för bebyggelse samt
bygglovsprövning liksom socialstyrelsens råd om spårning av radondotterhalter
i befintlig bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ekonomiska stödet till åtgärder mot radon har till sitt sakliga innehåll varit
i huvudsak oförändrat sedan år 1980, då stöd först infördes. Till egnahemmen
lämnas för närvarande, vid sidan av län frän den allmänna kieditmarknaden, ett
ränte- och amorteringsfritt tilläggslän för åtgärder mot radon, om kostnaden
skulle överstiga vad huset kan bära. Tilläggslänet omprövas eller skrivs av
efter fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i årets budgetproposition (prop, 1987/88:100 bil, 13) föreslagit
förenklingar och förbättringar av nu gällande regler om ekonomiskt stöd till
radonätgärder i egnahem. Förslagen innebär bl,a. att de nuvarande ränte- och
amorteringsfria tilläggslänen för egnahem ersätts av ett bidrag som motsvarar
50% av kostnaden för de åtgärder som kommunen har funnit nödvändiga för att
inte gällande gränsvärden skall överskridas. Bidraget föreslås kunna utgå rned
lägst I 000 kr, och högst 15 000 kr, per hus. Statens ekonomiska stöd till
åtgärder för att avhjälpa problemen med höga radondotterhalter i bostadshus ges
därmed ett tydligare inslag av ekonomisk stimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för det föreslagna bidraget uppskattas till ca 15-20 milj, kr,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>per är under en
tioårsperiod, eller totalt ca 175 milj, kr. Detta stöd bör enligt min mening
leda till att radonproblemen minskar i omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stödet till åtgärder mot
radon i flerbostadshus ändras inte. Även i fortsättningen lämnas ränte- och
amorteringsfria lån, s,k, tilläggslån, för omfattande åtgärder som fastigheten
inte kan bära ekonomiskt, I fräga om hus med hyres- och bostadsrättslägenheter
kan ägaren få s, k, räntestöd eller, om åtgärder mot radon vidtas i samband med
en ombyggnad, ombyggnadslän och räntebidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget bör de
åtgärder som jag har beskrivit nyss kunna lägga grunden till en lösning av
radonproblemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill särskilt
framhålla att det är av stor betydelse att kommunerna tar sin del av ansvaret
med att bl, a, spåra och åtgärda radonhusen. Kommunerna har härutöver ett
stort ansvar i samband med bebyggelseplanering och byggnadslovsprövning att se
till att radonfrågan beaktas på ett tidigt stadium,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 detta sammanhang vill
jag betona att jag ser det som positivt att tjänstemän och förtroendemän i
kommunerna numera bereds möjligheter till en grundlig utbildning i
radonskyddsfrågor samtidigt som informationen om spårning, mätmetoder, åtgärder
m, m, utökas. Jag förutsätter givetvis att även fastighetsägare och enskilda
tar sin del av ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag understryka att det är av särskild vikt att spärningsarbetct snarast
fullföljs. Medborgarna kan med fog kräva att de inte skall behöva utsättas för
onödiga hälsorisker i sina bostäder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Regionala miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'># Länsstyrelserna
bör ges i uppdrag att ställa samman uppgifter om<br>
de viktigaste miljöproblemen och deras orsaker. Naturvärdsver<br>
ket bör ges i uppdrag att redovisa länsstyrelsernas sammanställ<br>
ningar till regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
23.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Städernas och de
större tätorternas trafik- och miljöproblem bör<br>
åtgärdas genom samfällda insatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa områden är förutsättningarna för utveckling och överlevnad kopplade till
ianspråktagande av olika naturresurser. Samtidigt kan det från
bevarandesynpunkt vara skäligt att samma resurser skyddas från exploatering.
Beslut i sädana situationer måste vara välgrundade och långsiktigt inriktade.
Det är därvid viktigt att ha en regional bedömning att utgå ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare
framhållit betydelsen av regionala miljööversikter. Det är enligt min mening
nödvändigt att komplettera de bransch- eller ämnesvisa analyserna och
föreskrifterna med en regional dimension. Skälen till detta är i huvudsak
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss ort eller region kan inrymma en stor mängd olika miljöfariiga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamheter som var och
en för sig uppfyller gällande krav på reningsåt- Prop. 1987/88:85 gärder m.
m. men som sammantagna innebär så stor belastning att oacceptabla
miljöeffekter uppstår. Ett exempel på ett sådan region är delar av Västkusten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan naturmiljön i en viss region i sig vara särskilt föroreningskänslig.
Exempel är områden med kalkfattiga jordar och sjöar som därmed är särskilt
känsliga för försurande utsläpp samt områden med genomsläpp-liga sandjordar med
särskilt stora risker för kväveläckage till grundvattnet, . Det finns i värt
land åtskilliga geografiska områden som pä sädana grunder kan anges som
särskilt föroreningskänsliga. Särskilt allvarlig blir situationen dä båda
dessa aspekter sammanfaller, dvs, då en stor mängd miljöfarliga verksamheter
är belägna i särskilt föroreningskänsliga områden. Så är exempelvis fallet i
delar av södra och sydvästra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Viktiga steg i riktning mot regionala åtgärdsprogram för att förbättra
miljön har redan tagits. Jag syftar pä regeringens beslut att tillsätta särskilda
delegationer för att åstadkomma en bättre miljö på Hisingen i Göteborg och
genomföra en rening av Dalälven.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hisingen
i Göteborg är ett av landets mest utsatta områden när det gäller
luftföroreningsutsläpp. Tung industri och trafikleder med en kraftig
genomfartstrafik ligger tätt intill bostäder. Raffinaderier, personbils- och
lastvagnsfabriker, oljehamnar, upplag för miljöfarligt och annat avfall samt en
omfattande tillverkningsindustri släpper varje år ut stora mängder av bl. a,
kolväten, svaveldioxid och kväveoxider. Både den lokala och den regionala
miljöbelastningen är hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägtrafiken
är ett stort problem. Den omfattande industrin på Hisingen medför många tunga
och ofta även miljöfarliga transporter. Pendlingen till och frän arbetsplatserna
pä Hisingen är omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
är att på tio år göra Hisingen väsentligt renai'e. Åtgärder pä Hisingen får
sannolikt också stor betydelse för miljön i hela Göteborgsregionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalälven
rinner genom Sveriges äldsta industribygd. Den är en symbol för svensk natur
och kultur - men också en stor förorenare av Östersjön, Gruvdrift och järn- och
stålverk längs med Dalälven har påverkat och påverkar älven genom stora utsläpp
av metaller. Gruvorna med sina avfallsupplag utgör de största källorna för
sådana metallutsläpp. Framför allt har utlakningen av zink och kadmium från
gruvupplagen fått miljömässigt betydande konsekvenser, eftersom dessa metaller
genom sin lättrörlighet sprids över stora områden. Zink- och kadmiumhalterna i
Dalälvens mynning är högre än i någon annan svensk älvmynning. En delegation
har tillsatts med uppgift att genomföra åtgärder som inom en tioårsperiod kan
åstadkomma en väsentligt renare älv. Det kan ske genom att bl, a, åtgärda
utlakningen av metaller från äldre gruvverksamhet och genom att systematiskt
ompröva tillstånd för pågående verksamhet längs älven,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Laholmsbukten
och Ringsjön har tidigare pekats ut som särskilt föroreningskänsliga områden
enligt ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 4) anfört att luftföroreningshalterna i stora<br>
tätorter eller industriområden tidvis kan bli så höga att det uppstår risker<br>
för människors hälsa och för miljön. Av detta skäl har jag i detta samman-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>häng föreslagit att
regeringen bör fä möjlighet att med stöd av ML förklara Prop. 1987/88:85 ett
område som är särskilt utsatt för luftföroreningsutsläpp och buller som
miljöskyddsområde, I dag kan det endast ske när ett område är känsligt för
vattenförorening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i många sammanhang kunnat notera att miljöengagemanget i landets olika
delar bara på några år har vuxit kraftigt i styrka. Både lokalt och regionalt
sker ett omfattande arbete med att kartlägga miljöproblem och att föreslå
lämpliga åtgärder. Jag ser det som mycket angeläget att ta till vara detta
engagemang. Som exempel på områden som bör uppmärksammas vill jag nämna Skånes
västra kust, innefattande större tätorter som Malmö, Landskrona och
Helsingborg, den mycket starkt industrialiserade s. k, triangeln
Göteborg-Vänersborg/Trollhättan-Lysekil/Stenungsund, Stor-Stockholm samt
Sundsvalls-, Skellefteå- och Luleäregionerna, Skälen till att nämna just dessa
regioner varierar, men de återfaller på huvudsakligen någon eller några av
följande faktorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Industriella och energiproducerande anläggningar
med stora utsläpp av starkt miljöpåverkande ämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ett kemikalieintensivt och höggradigt
animalieinriktat jordbruk med bl, a, kväveläckage till grund-, yt- och
havsvatten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommunala reningsverk vars utsläpp av fosfor och
kväve bidrar till främst havsföroreningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Starkt trafikerade områden med dels stora utsläpp
av avgaser frän vägtrafik, dels stor bullerpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljön
i de större tätorterna har emellertid inte bara samband med utsläpp av olika
föroreningar. En god tätortsmiljö mäste också innefatta tillgång till
rekreationsområden och orörd natur. Nära tätorterna har konkurtensen om marken
ökat, vilket ofta har fört med sig att friluftslivs- och naturvårdsintressen
har fått ge vika för olika typer av exploateringar. Tätortsmänniskans
möjligheter till natur- och friluftsupplevelser måste tillgodoses. De större
tätorternas gröna lungor måste behandlas varsamt vid bostadsbyggande och
förtätning i gamla bostadsområden. Kommunerna har möjlighet genom PBL att
avsätta lämplig mark för friluftsliv. Genom ändringar i naturvårdslagen kan
också kommunerna inrätta naturvårdsomräden och naturteservat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den här bakgrunden har jag funnit det angeläget att analyser av det regionala
miljötillståndet genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
bör kunna göra en väsentlig insats i detta sammanhang.<br>
Jag har därför för avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag<br>
om att ge länsstyrelserna i uppdrag att ställa samman befintliga uppgifter<br>
om de viktigaste miljöproblemen i resp. län, samt ange deras orsaker. Jag<br>
utgår från att länsstyrelsernas planeringsavdelningar redan har tillgäng till<br>
data och kunskaper om olika förhållanden som är av betydelse för uppdra<br>
get. Det är således inte fråga om att uppdraget skall behöva skapa behov av<br>
ytteriigare resurser av olika slag. Dessa uppgifter kan bl, a, vara av värde<br>
för den regionalpolitiska kommitté som har tillsatts. Kommittén skall<br>
enligt sina direktiv (Dir 1987:48) bl, a, redovisa förslag på vilka miljöfrågor<br>
som bör innefattas i det regionalpolitiska arbetet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas arbete bör ske i nära kontakt med
kommuner och Prop, 1987/88:85 befintliga, regionala planeringsorgan.
Länsstyrelserna bör under arbetets gång ha möjlighet att i ett fortlöpande
samrådsförfarande genom viss medverkan, sammanställningar m, m, få råd och
assistans från naturvårdsverket. Resultatet bör redovisas till
naturvårdsverket som bör ges uppgiften att i samråd med det nya plan- och
bostadsverket och i förekommande fall övriga berörda myndigheter ställa samman
dessa redovisningar. En redovisning till regeringen bör härefter enligt min
bedömning kunna ske under år 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang ocksä framhålla att det
löpande miljöarbete som utförs vid länsstyrelserna i många fall kan vara av
intresse utanför länets gränser. Jag vill därför erinra om vad jag tidigare har
sagt om att länsstyrelserna i sin ärliga länsrapport i fortsättningen
regelmässigt bör redovisa aktuella miljöfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa frågor har jag samrått med industriministern och
civilministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De större tätorternas miljö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till att närmare behandla miljöförhållandena
i de större städerna i vilka bl, a, trafiken, vissa industrier, avfalls- och
avloppshanteringen och energiproduktionen ofta gör att människor och miljö
utsätts för en hård belastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av åtgärder i dessa orter har samtidigt stimulerat
den tekniska utvecklingen på miljöområdet och genom bl, a, högt ställda krav
enligt gällande lagstiftning drivit fram ny teknik och nya metoder för miljöförbättringar,
som senare har kunnat utnyttjas i övriga delar av landet. Exempel på detta är
1960-och 1970-talens vattenreningsprogram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten om kvaliteter i olika livsmiljöer hävdas ofta
att staden eller den större tätorten, frän hälso- och miljösynpunkt alltid är
sämre än landsbygden och de mindre tätorteina. Enligt min mening kan man inte
göra en sådan generalisering. Däremot kan man peka på åtskilliga tätorter där
efterkrigstidens strukturomvandling har lett till miljöproblem till följd av
ökad trafik, i vissa fall på stora trafikleder som kommit att ligga intill
bostadsområden. Tätorternas centrala områden har också många gånger
kontoriserats och avfolkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den kraftigt ökande biltrafiken har samtidigt många
människor i många fall fått sämre möjligheter att röra sig fritt och dra nytta
av det utbud av service, kultur och rekreation som staden har att erbjuda.
Problemen drabbar inte minst barnen och de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har enligt min mening blivit allt mer uppenbart att
miljön i våra störte tätorter mäste förbättras. Trafik- och miljöproblemen
mäste åtgärdas genom samfällda insatser. En god stadsmiljö ställer krav på bl,
a, sammanhängande gång- och cykelstiåk, bostadsområden utan genomfartstrafik,
en väl utvecklad lokal kollektivtrafik och riklig tillgång till parker och
grönområden. Den fysiska planeringen enligt PBL:s intentioner är därvid ett
viktigt medel i strävan att förbättra miljön i våra städer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss har konstaterat ger trafiken upphov fill
stora miljöprob<br>
lem. Luftföroreningsproblemet kan inte lösas enbart genom beslutet om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgasrening utan kräver
ocksä åtgärder som minskar biltrafiken, framför- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allt i storstadsområdenas
centralare delar, I regeringens proposition om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>trafikpolitiken inför
1990-talet (prop, 1987/88:50) anges ocksä att eU av de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>viktigaste målen i
trafikpolitiken är att begränsa trafikens miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är också i det här
perspektivet som man bör se mina förslag till skärpta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgaskrav för lastbilar
och bussar (avsnitt 4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stora inflyttningen till storstadsområdena och områdenas egna expansionsbehov
har bl, a, medfört att transporterna i dessa regioner har ökat kraftigt. Också
industrins och handelns nya materialadministrativa rutiner har lett till
kraftiga trafikökningar, särskilt när det gäller biltrafiken. För att lösa
storstadsområdenas trafikproblem krävs stora investeringar i både kollektivtrafiksystem
och vägar. Låg framkomlighet leder automatiskt till ökade utsläpp av
luftföroreningar. Även om ansvaret för utformningen av den lokala
trafikförsörjningen i första hand åvilar kommuner och landsting, bör staten
medverka genom att skapa så goda förutsättningar som möjligt för detta arbete.
Regeringen har i den trafikpolitiska propositionen lämnat förslag som
sammantagna innebär väsentligt förbättrade förutsättningar att tillgodose
storstadsområdenas investeringsbehov. Det är i detta sammanhang viktigt att
framhålla att kommuner och berörda regionala myndigheter bör ha en god
framförhållning i sin fysiska översiktsplanering och trafikplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
avser i enlighet med vad som anförs i den trafikpolitiska propositionen bl, a,
att tillsätta en utredning som skall ta fram ett samlat underlag för att minska
trafikens hälso-och miljöeffekter i storstadsregionerna. Utredningen skall
belysa förutsättningarna för utbyggnad av kollektivtrafikens framkomlighet.
Även effekterna av omrädesavgifter eller andra former av avgifter skall
studeras liksom utbyggnad av förbifarter av miljöskäl. I propositionen anges
vidare att TRÅD - de allmänna råden för planering av stadens trafiknät - bör
utvecklas sä att miljö- och energieffekterna ges en störte tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
mot trafikbuller</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser den utredning som har aviserats i den trafikpolitiska propositionen som
mycket viktig för de miljö- och hälsoaspekter som jag här har berört. Vad
särskilt gäller trafikbullerfrågorna finns emellertid aspekter som redan nu bör
behandlas. Jag tar därför i det följande upp vissa frågor som rör störningarna
till följd av trafikbuller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägtrafiken
är en av de mer betydande bullerkällorna i samhället. Den statliga
trafikbullerutredningen (TBU) uppskattade är 1974 att närmare 40 %, eller ca
2,5 milj,, av de boende i tätorterna år 1970 vid bostaden var utsatta för högre
ljudnivåer än de riktvärden utredningen angav som från medicinsk och hygienisk
synpunkt önskvärda (55 dBA respektive 30 dBA dygnsekvivalent ljudnivå utanför resp,
i bostaden). Förhållandena därefter har knappast utvecklats till det bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
människor utsätts för trafikbuller som överstiger vad som TBU<br>
betraktade som önskvärt. Trafikbullret är ett allvariigt miljöproblem som<br>
det är angeläget att komma till rätta med. Bulleremissionerna kan minskas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom i första hand strängare krav pä fordonen. Nya typer
av vägbelägg- Prop. 1987/88:85 ningar bör också utprovas. Redan på så sätt kan
betydande förbättringar uppnäs. Byggandet av förbifarter innebär i mänga fall
att centrala tätortsområden kan avlastas från tung och störande trafik.
Regeringen har i den trafikpolitiska propositionen föreslagit en utökning av
vägbyggandet bl, a, genom tidigareläggning av förbifarter som bör komma till
utförande av miljöskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den större hänsyn till miljön som skall tas enligt den nya
vägpolitiken innebär bl, a, att bullerfrågorna beaktas i ett tidigt skede av
vägplaneringsprocessen. Väglagen har nyligen ändrats i den riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade år 1981 om riktlinjer för åtgärder mot
vägtrafikbuller. Riktvärden angavs för tre planeringsfall. Riksdagen utgick
ifrån att berörda myndigheter skulle komma att ta fram de
tillämpningsanvisningar som behövdes. Då dessa inte kunnat enas om ett
gemensamt förslag har naturvärdsverket därefter pä egen hand arbetat fram ett
förslag till allmänna råd för begränsning av vägtrafikbuller. Verket har
enligt den s,k. begränsningskungörelsen (1970:64) begärt regeringens medgivande
att få ge ut de allmänna råden. Förslaget avser förutom de tre planeringsfallen
även befintlig miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de s, k, nyplaneringsfaUen anser jag att
det är angeläget att klarlägga vilka riktlinjer som bör gälla för
bullerimmissioner. De aktuella situationerna är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nyplanering av
områden med bostäder och trafikleder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ny- och
väsentliga ombyggnader av enstaka bostadsfastigheter intill befintliga
trafikleder och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- ny- och väsentlig ombyggnad av trafikleder i befintlig
bebyggelse.<br>
Enligt min mening är det angeläget att riktlinjer för att begränsa vägtra<br>
fikbuller läggs fast inför det planerings- och projekteringsarbete som nu<br>
möjliggörs med utökade resurser för framtida vägbyggande. Jag anser<br>
emellertid att kostnadskonsekvenserna, särskilt för kommunerna ännu inte<br>
är tillräckligt belysta. Kompletterande underlag behöver således tas fram.<br>
Jag avser att inom kort återkomma till regeringen ifråga om riktlinjer för<br>
begränsning av vägtrafikbuller vid nyplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vidta åtgärder i befintlig miljö enligt
naturvårdsverkets förslag till allmänna råd bedöms kosta 5-6 miljarder kronor.
Större delen skulle komma att belasta kommunerna och då framför allt de tre
storstadskommunerna. Vid en samlad bedömning finner jag att det ekonomiska
läget för närvarande inte gör det möjligt att ange riktvärden till ledning för
det fortsatta arbetet med att minska bullerstörningarna i den befintliga
miljön. Frågan om lämpliga åtgärder får liksom hittills, i enlighet med
grunderna för tillämpningen av miljöskyddslagen, bedömas frän fall till fall
med hänsyn till alla omständigheter av betydelse i varje särskild situation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa frågor har jag samrått med
kommunikationsministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>8.5
Ändrade regler för installation och användning av värmepumpar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: I hälsoskyddslagen (1982:1080) införs en
bestämmelse om att det krävs anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden för att
inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller
grundvatten. Kommunen ges rätt att föreskriva till-ständsplikt, om det behövs
för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet. Anmälan eller tillstånd behövs
inte om anläggningen är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt ML eller
vattenlagen (1983:291), Ett tillstånd gäller i fem år under förutsättning att
arbetet med anläggningen påbörjas inom tvä är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med
mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena: Yttranden över förslaget har avgetts av
riksrevisionsverket, socialstyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrelsen,
statens råd för byggnadsforskning, statens mät- och provråd, länsstyrelserna i
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Malmöhus, Älvsborgs, Örebro,
Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län. Svenska kommunförbundet, Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag och Sveriges Villägareförbund, - Nägra
länsstyrelser har bifogat yttranden frän kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker
naturvårdsverkets förslag. Endast riksrevisionsverket avstyrker förslaget.
Enligt riksrevisionsverket behövs det inga nya regler, eftersom kommunerna med
stöd av 11 § hälsoskyddsförordningen (1983:616) kan införa nödvändig anmälningsskyldighet
för inrättande av värmepumpsanläggningar. Byggforskningsrådet ifrågasätter bl.
a. om inte också vissa luftvärmepumpar borde vara anmälningspliktiga.
Länsstyrelsen i Gotlands län anser att en generell anmälningsplikt för
luftvärmepumpar bör införas, Sveriges Villaägareförbund tillstyrker att
föreslagen anmälningsplikt införs men avstyrker att kommunerna ges rätt att
föreskriva tillståndsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag har i denna fråga särskilt samrått med chefen för
socialdepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den energi som finns lagrad i jord, berg och vatten kan
med hjälp av värmepumpar utvinnas och användas för bl, a, uppvärmningsändamål.
Värmepumpstekniken är energisnål. Den förekommer i både stor och liten skala.
Värmepumpar med hög effekt finns bl, a, i vissa fjärrvärmeverk, medan
värmepumpar med låg effekt är vanliga vid uppvärmning av småhus,
Smähusvärmepumpar dominerar marknaden, 1 dag torde det i Sverige finnas totalt
ca 130000 värmepumpar i drift. Övervägande delen av dessa, drygt 129000,
beräknas bestå av små värmepumpar för villor och flerbostadshus, med en effekt
av mellan 2 och 50 kW. Av dessa utgörs ca 60% av s. k. luftvärmepumpar. Under
senare år har försäljningen av värmepumpar gått ned kraftigt. Detta har
förklarats med att det har blivit mindre ekono-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miskt lönsamt än tidigare att använda värmepumpstekniken.
Hur framti- Prop, 1987/88:85 den för branschen kommer att se ut är svårt
att överblicka i dag. Ändrade positiva ekonomiska förutsättningar torde kunna
få försäljningen av värmepumpar att öka igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av värmepumpar medför risker för miljön.
Farliga och skadliga ämnen kan läcka ut i luft, mark och vatten. Exempel på
detta utgörs av utsläpp av CFC (klorfluorkarboner) till luft och läckage av
giftig frostskyddsvätska till grundvatten och vattentäkter. Vidare kan vissa
värmepumpar ge upphov till bullerstörningar. Värmepumpsanläggningar kan
således ge upphov till både miljömiissiga olägenheter enligt miljöskyddslagstiftningen
och sanitär olägenhet enligt hälsoskyddslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 2 och 16 §§ MF och bilagorna A och B till
förordningen föreligger tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt ML för
anläggning för utvinning, på annat sätt än genom vattentäkt, av värme ur mark,
luft, vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller ur grundvatten och
avloppsvatten om den uttagna effekten överstiger I MW, För en anläggning med en
uttagen effekt mellan I och 10 MW gäller anmälningsplikt enligt 1,19 i bilaga
B, Överstiger den uttagna effekten 10 MW är anläggningen tillståndspliktig. Om
effekten uppgår till högst 50 MW skall tillståndsprövningen ske hos länsstyrelsen
enligt 2,1,41 i bilaga A och om den överstiger 50 MW hos koncessionsnämnden
enligt 1, 1,38 i samma bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmepumpsanläggningar omfattas också i viss utsträckning
av bestämmelserna i vattenlagen (1983:291), En anläggning kan utgöra ett
vattenföretag enligt I kap, 3 § vattenlagen. Beroende på omständigheterna
skall ett sådant värmeutvinningsföretag prövas antingen enligt vattenlagen
eller enligt ML. Om företaget innefattar bortledande av yt- eller grundvatten
behöver prövning endast ske enligt vattenlagen. Vattendomstolen skall därvid
beakta även miljöskyddsaspekterna. Tillståndsplikten enligt vattenlagen gäller
emellertid inte om företaget avser värmeförsörjning för en en-eller
tvafamiljsfastighet eller en jordbruksfastighet eller om det är uppenbart att
företaget inte skadar nägra motstående intressen. Om värmeutvin-ningsföretaget
inte omfattar bortledande av yt- eller grundvatten gäller inte vattenlagens
bestämmelser. Prövningen skall i ett sådant fall enbart ske enligt ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 11 § första stycket punkt 5 hälsoskyddsförordningen
fär en kommun, om det behövs för att förhindra uppkomsten av sanitär
olägenhet, meddela föreskrifter om skydd för ytvattentäkter och enskilda
grundvattentäkter, Nägra kommuner har med stöd av denna bestämmelse infört
viss anmälnings- eller tillständsplikt för värmepumpsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss sagt innebär inrättande och användning av
värmepumpsan<br>
läggningar att miljön utsätts för risker av olika slag. De anläggningar som<br>
nu är aktuella utgörs nästan uteslutande av mindre anläggningar som<br>
används vid uppvärmning av villor och andra småhus. Naturvårdsverkets<br>
förslag berör endast anläggningar där värmeutvinningen sker ur mark,<br>
ytvatten eller grundvatten. Dessa typer av anläggningar innehåller köld-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bärarkretsar,
Luftvärmepumpsanläggningar innehåller ej köldbärar- Prop. 1987/88:85
kretsar. Denna typ av anläggningar faller utanför den av naturvärdsverket
föreslagna regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheternas
kännedom om i vilken omfattning och var det förekommer mindre
värmepumpsanläggningar som innehåller köldbärarkretsar är dålig. Någon allmän
reglering av dessa anläggningar finns inte. Vissa kommuner har emellertid med
stöd av 11 § första stycket 5 hälsoskyddsförordningen infört anmälnings- eller
tillständsplikt för mindre värmepumpsanläggningar. Denna bestämmelse kan
emellertid lagligen användas endast dä syftet är att skydda ytvattentäkter
eller enskilda grundvattentäkter, 1 många fall är bestämmelsen därför
otillräcklig på grund av att syftet kan vara att skydda grundvattentäkter mer
generellt eller andra intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att det behövs en bättre samhällelig kontroll i fråga om
även mindre värmepumpsanläggningar, där värmeutvinningen sker ur mark, ytvatten
eller grundvatten. Dessa typer av anläggningar utgör en särskilt stor fara för
miljön på grund av risken för läckage av köldbärarvätska, Dricksvattentäkter
och andra vattentäkter kan förorenas vid sådant läckage. Också andra
olägenheter kan förekomma. Det är därför viktigt att de myndigheter som har
ansvaret för miljön och hälsan får kännedom om alla anläggningar av ifrågavarande
slag. Sådan kännedom ger möjlighet att förhindra en olämplig lokalisering eller
ställa andra miljö-och hälsomässiga krav på anläggningen. Jag delar åsikten att
detta bör kunna uppnås genom att en regel om generell anmälningsskyldighet till
miljö- och hälsoskyddsnämnden införs och att kommunen ges möjlighet att vid
behov föreskriva tillständsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
naturvårdsverket har föreslagit är det lämpligt att införa den nya regleringen
i hälsoskyddslagstiftningen, 1 denna lagstiftning är det enklare än att i
miljöskyddslagstiftningen införa anmälnings- eller tillståndplikt beträffande
befintliga anläggningar och ge kommunerna föreskriftsrätt i fråga om
tillståndsplikten. Tillämpning av miljöskyddslagstiftningen förutsätter
nämligen också vissa andra ändringar av både praktisk och formell natur. Sådana
ändringar behövs inte om hälsoskyddslagstiftningen används. Jag har i mina
tidigare redovisade överväganden rörande miljöskyddslagstiftningen föreslagit
att miljö- och hälsoskyddsnämnden blir tillsynsmyndighet enligt ML, bl, a, för
miljöfarlig verksamhet som inte kräver tillstånd enligt ML, En anmälan enligt
hälsoskyddslagstiftningen kan i det enskilda fallet medföra att nämnden väljer
att ingripa med stöd av ML, För nämnden torde det sakna betydelse om en anmälan
sker enligt hälsoskydds- eller miljöskyddslagstiftningen. Det väsentliga mäste
vara att nämnden över huvud taget får kännedom om en anläggning. Därefter kan
nämnden välja formella regier och åtgärder för att komma till rätta med
olägenheter efter störningens art och vad som är lämpligast i varje enskilt
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar inte den av
nägra remissinstanser framförda åsikten att ocksä<br>
luftvärmepumpsanläggningar bör vara anmälningspliktiga. Denna typ av<br>
anläggningar medför normalt inte sådana miljörisker eller hälsorisker att en<br>
generell anmälningsplikt är påkallad. Om olägenheter i form av exempelvis<br>
bullerstörningar uppkommer, är nuvarande regler tillräckliga för att kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ma
till rätta med olägenheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>9
Internationellt miljösamarbete</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mina
ställningstaganden och förslag i sammandrag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige
bör verka för att rekommendationerna frän Brundtland<br>
kommissionen om en hållbar och bärkraftig utveckling genomsy<br>
rar arbetet i alla internationella organisationer för miljö- och ut<br>
vecklingsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige
bör verka för att de F'N-organ och andra internationella<br>
organisationer som ägnar sig åt internationellt samarbete inom<br>
områden, såsom t, ex, transport, industri, energi och jordbruk, tar<br>
ett direkt ansvar för miljöhänsynen i sina beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige
bör som ett led i en aktiv svensk miljöpolitik verka för att<br>
samarbetet mellan EFTA och EG på miljöområdet stärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Sverige
bör verka för att miljösamarbetet i OECD och ÉCE inten<br>
sifieras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0
De bilaterala förbindelserna på miljöområdet utvecklas snabbt. Intresset för
svenskt kunnande ökar, vilket utgör en god grund för ökad svensk export av
varor och tjänster på miljöområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Ett
internationellt miljöteknikinstitut inrättas med syfte att främja<br>
forskning, utveckling och spridning av miljöteknik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Kontakter pä det
icke-mellanstatliga planet bör uppmuntras för att<br>
stödja det internationella förhandlingsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Det internationella miljösamarbetets omfattning och
utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 2 om inriktningen av miljöpolitiken har jag redogjort för min syn på de
stora aktuella miljöfrågorna. Det är nödvändigt att alla länder gemensamt
söker bemästra de regionala och globala miljöproblemen, såsom ökenspridningen,
avverkningen av de tropiska och subtropiska skogarna, kemikaliehanteringen samt
nedbrytningen av ozonskiktet. Det är av yttersta vikt att del internationella
miljösamarbetet på dessa områden bedrivs effektivt och målinriktat. Sveriges
deltagande i samarbetet kring dessa frågor är grundat pä vårt ansvar för den
globala miljön som vi som ett av världens mest gynnade länder solidariskt måste
utöva och därmed också ge ett bidrag till en säkrare värld, I andra frågor, t,
ex, vad gäller luft- och havsföroreningarna, är Sveriges agerande även grundat
pä nödvändigheten av att kunna uppnå nationella miljömål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående i anslutning till mina förslag och ställningstaganden om
åtgärder mot luftföroreningar, åtgärder mot havsföroreningar samt åtgärder till
skydd för ozonskiktet redovisat de internationella aspekterna på dessa åtgärdsprogram
och det svenska agerandet för att av berörda länder utverka nödvändiga
åtaganden. Vidare har jag i avsnittet om naturvärd kort redovisat det
internationellit arbete som pågår för att säkerställa hotade växt- och
djurarter samt värdefulla naturtyper m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
områden är viktiga och centrala element i det internationella</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljösamarbetet. De utgör dock endast en del av Sveriges
engagemang i Prop, 1987/88:85 det totala internationella miljösamarbetet,
Sverige deltar i ca 100 styrelser, förhandlings-, arbets- och expertgrupper av
mer eller mindre permanent karaktär inom olika internationella mellanstatliga
organisationer med global, regional eller subregional anslutning samt i skilda
konventioner i vilka Sverige är part, se bUaga 10.1. Därtill kommer
arbetsgrupper, seminarier och symposier av engångskaraktär, vanligen för ett
vetenskapligt/tekniskt erfarenhetsutbyte. Vidare förekommer ett bilateralt
samarbete av varierande omfattning och inriktning i form av tillfälliga
artangemang eller, såsom i fräga om vissa östeuropeiska länder, enligt avtalade
program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det löpande
internationella miljösamarbetet är av betydande omfattning. Sverige deltar
aktivt i flertalet sammanhang och många gånger som en av de ledande och
initiativtagande nationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av det mellanstatliga miljösamarbetet bedrivs
ett omfattande internationellt miljösamarbete av bl, a. ideella organisationer,
folkrörelser, näringslivsorganisationer och vetenskapliga institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det internationella mellanstatliga miljösamarbetet har en
relativt kort historia. Först omkring år 1970 tillskapades permanenta,
internationella fora för att på mellanstatlig nivå söka bemästra de stora
gränsöverskridande utsläppen samt genom vetenskapligt/tekniskt
erfarenhetsutbyte utveckla kunskaper om miljöproblemens omfattning och
karaktär samt metoder att finna lösningar på dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så inrättades t, ex, är 1970 inom OECD en miljökommitté.
Året därpå tillskapades även inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)
en miljökommitté (Senior Advisers on Environmental Problems, SAEP), Den första
mellanstatliga institutionen med global räckvidd blev FN:s miljöprogram (UNEP),
som inrättades genom beslut av FN:s generalförsamling år 1972 pä förslag av
FN-konferensen om den mänskliga miljön i Stockholm samma år. Detta år
institutionaliserades även det nordiska miljösamarbetet under Nordiska
ministerrådet. Flertalet viktiga konventioner om skydd för den marina miljön,
för åtgärder mot luftföroreningar och skydd av flora och fauna är också i
huvudsak tillkomna under 1970-ta-let. Arbetet inom nämnda institutioner
karaktäriserades till en början av organisatorisk uppbyggnad och utarbetande av
normativa rekommendationer och principer för staternas agerande i den gemensamma
kampen mot miljöproblemen. Detta var ett nödvändigt grundläggande arbete.
Samtidigt har pågått och pågår ett aktivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte,
många gånger av betydande vikt för enskilda länders miljöpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de pä 1970-talet tillkomna internationella
fördragen fick karak<br>
tären av ramkonventioner. Först under 1980-talet har principätaganden i<br>
dessa fått en mera konkret form genom bindande åtaganden om kvantita<br>
tivt preciserade åtgärder i syfte att minska belastningen pä ekosystemen.<br>
Detta mäste hälsas med stor tillfredsställelse, även om åtgärderna ännu är<br>
långt ifrån tillräckliga. Denna utveckling av det internationella miljösamar<br>
betet innebär samtidigt att deltagandet har blivit alltmer krävande. Det<br>
påkallar en långtgående samordning mellan företrädare för miljöministerier<br>
och berörda intressenter i viktiga ekonomiska sektorer, som har ansvar för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att genomföra de
internationellt bindande åtagandena. Den omorganisation Prop. 1987/88:85
som genomfördes i och med att miljö- och energidepartementet inrättades den
Ijanuari 1987 och fick en samordnande och pådrivande roll har gett Sverige en
god bas för det internationella agerandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
internationella organisationer som har skapats för miljösamarbetet har vissa
strukturella svagheter som medför tröghet i arbetet. UNEP har visserligen inom
FN-systemet till uppgift att ta initiafiv till miljöfrämjande åtgärder. I
praktiken har det inte visat sig möjligt att annat än i begränsad utsträckning
öva inflytande pä utformningen av programmen, I organisationer som OECD, ECE
och även inom Nordiska ministerrådet har miljökommittéerna starkt begränsade
mtijligheter att verka för ett önskvärt miljöhänsynstagande i de sidoordnade
sektorkommittéerna. De mellanstatliga organisationernas verksamhet styrs dock
av regeringarna. Liksom i flertalet nationella administrationer arbetar
miljökommittéerna i de internationella organisationerna som sektororgan. Detta
begränsar möjligheterna att påverka organisationernas program. Jag ser det
därför som en viktig uppgift för Sverige att aktivt verka för att de kommittéer
i skilda internationella organisationer som har ansvar lör tunga ekonomiska
siektorer (transport, industri, energi och jordbruk) i samverkan med miljökommittéerna
tar hänsyn till miljön vid utformningen av sina rekommendationer och beslut, I
den andan och i linje med de tankegångar som präglar rapporten från
Världskommissionen för miljö och utveckling, den s, k. Brundtlandkommissionen,
har Sverige t, ex, tagit initiativ till en konferens mellan de europeiska
transportministrarna (CEMT) och OECD:s miljökommitté på ministernivå, Sverige
har även tagit initiativ till ett möte mellan de nordiska miljöministrarna och
transportministrarna att hällas före OECD-mötet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lEA, det internationella energiorganet i Paris, har Sverige sedan flera år
tillbaka verkat för att miljöaspekterna blir viktiga inslag i medlemsländernas
energipolitik. Vid det ministermöte som ägde rum i maj 1987 kunde jag
konstatera att detta synsätt nu har vunnit ökat gensvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
belyser i det följande några områden som jag, vid sidan av de tidigare i
avsnitt 5-7 redovisade åtgärdsprogrammen, anser bör uppmärksammas under de
närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Uppföljning av Brundtlandkommissionens rapport</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våren
1987 färdigställdes rapporten "Vår gemensamma framtid" (Our Common
Future) av Världskommissionen för miljö och utveckling (World Commission on
Environment and Development), eller Brundtlandkommissionen, som den har
kallats efter sin ordförande, den norska statsministern Gro Harlem-Brundtland,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
kom till, pä bl, a. svenskt initiativ, efter beslut i FN:s<br>
generalförsamling hösten 1983, Hösten 1987 har generalförsamlingen for<br>
mellt mottagit rapporten och därefter antagit en enhällig resolution. I<br>
resolutionen uppmanas nationella regeringar och internationella organisa<br>
fioner, framför allt inom FN-systemet, att vid utformning av polifik och<br>
program ta hänsyn till rapportens huvudbudskap: mänsklighetens framtid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är beroende av en hållbar
och bärkraftig utveckling. En sådan utveckling Prop. 1987/88:85 förutsätter
i sin tur en bevarad ekologisk balans,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
bör nu verka för att Brundtlandkommissionens rapport och FN-resolutionens
innehåll, som i allt väsentligt grundas pä ett förslag från de nordiska
länderna, blir vägledande för det internationella miljösamarbetet och
genomsyrar arbetet i alla internationella organisationer. Jag har tidigare i
avsnitt 2 redogjort för den nationella uppföljningen av rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang nämna att jag har tillsatt en rådgivande referensgrupp
för globala miljöfrågor, med företrädare för det svenska vetenskapssamhället,
utrikesdepartementet och de fackdepartement som har huvudansvaret för svenskt
arbete i FN:s fackorgan och viktigare sektororgan i andra internationella
organisationer. Referensgruppens uppgift är att medverka vid utformningen av
svenska ståndpunkter och initiativ i det internationella miljösamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
bör i detta arbete nära samverka med övriga nordiska länder. På norskt
initiativ har en nordisk ledningsgrupp på statssekreterarnivå tillsatts för att
leda och samordna nordiska insatser i berörda internationella organisationer.
En huvudlinje i det nordiska samarbetet är att man i första hand bör ta fasta
på följande huvudpunkter i den nämnda FN-resolutionen och från nordiska
representantplatser i styrelser och andra beslutsförsamlingar arbeta för att de
förverkligas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>uppmana de beslutsfattande församlingarna inom
FN-systemets organisationer att revidera inriktning av program, budgetar och
aktiviteter i syfte att främja en hållbar och bärkraftig utveckling och därvid
ta hänsyn till Brundtlandkommissionens analys och rekommendationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>uppmana de multilaterala biståndsorganen och
finansorganen att engagera sig för en varaktigt hållbar utveckling i enlighet
med mottagarländernas egna prioriteringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken innebär den förstnämnda huvudpunkten för Sveriges och<br>
andra länders del att det internationella miljösamarbetet inte längre, som<br>
hittills i hög grad varit fallet, bör och kan begränsas till de internationella<br>
organisationer som primärt har tillskapats för samarbete om miljöfrågor,<br>
FN:s fackorgan för industriell utveckling (UNIDO), jord-, skogsbruk och<br>
fiske (FAO), utbildning och vetenskap (UNESCO) eller hälsofrågor<br>
(WHO), för att nämna några exempel, blir minst lika viktiga som UNEP</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>när det gäller att inom
FN-systemet främja miljöhänsynen och en hållbar<br>
och bärkraftig utveckling, Sverige, övriga nordiska länder och andra län<br>
der, som ser det som angeläget att verka för Brundtlandkommissionens<br>
rekommendationer att angripa miljöproblemen vid källan och i preventivt<br>
syfte, måste här göra stora ansträngningar att samordna sitt uppträdande i<br>
ä ena sidan FN:s miijöstyrelse och å andra sidan i berörda fackorgan.<br>
Detta samordningsbehov förutsägs redan vid tillkomsten av UNEP, vars<br>
huvuduppgift skulle vara att fungera som katalysator och samordnare för<br>
miljöfrämjande åtgärder inom FN-systemet, UNEP:s inflytande härvidlag<br>
har dock inte fullt ut motsvarat de förväntningar som man kunde ha<br>
anledning att ställa vid organisationens tillkomst. Framför allt beror detta<br>
pä att medlemsregeringarna inte i tillräcklig utsträckning har följt upp<br>
besluten i UNEP frän sina positioner i fackorganens styrelser och andra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutande
församlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generalförsamlingens starka stöd för
Brundtlandkommissionens tankar Prop. 1987/88:85 bör enligt min mening utnyttjas
för att försöka göra verklighet av de principiellt viktiga idéer, som fick sitt
uttryck i tillkomsten av UNEP, Tillkomsten av miljö- och energidepartementet
och den uppgift som anför-trotts mig att ansvara för att miljöhänsynen får
genomslag i sektorpolitiken ger Sverige goda förutsättningar att
internationellt uppträda samordnat i UNEP och i fackorganen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma strävan bör styra vårt uppträdande i regionala
organisationer såsom OECD och ECE, liksom inom ramen för det Nordiska
ministerrådets verksamhet. Beslut som vi verkar för eller kan ansluta oss till
i dessa organisationers miljökommittéer bör av oss följas upp i de kommittéer
som ansvar för viktiga ekonomiska, närings- och handelspolitiska sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra åberopade huvudpunkten i FN-resolutionen riktar
sig till de multilaterala biständs- och finansorganen och motiveras för övrigt
av paragrafer, som främst riktar sig till de biständsgivande länderna. Dessa
uppmanas att ge utökat bistånd på miljöområdet och att öka det tekniska
samarbetet med u-länderna för att förbättra dessas kapacitet att hantera sina
nationella miljöproblem. Jag vill peka på att Sverige redan i viss män har
beaktat denna uppmaning genom statsmakternas beslut att ange en framsynt
hushållning med naturresurserna och omsorgen om miljön som ett femte mål för
det svenska utvecklingssamarbetet. Den svenska biståndsverksamheten har
visserligen sedan länge omfattat insatser i miljöfrämjande syfte.
Miljöhänsynen är en integrerad del av hela utvecklingssamarbetet, nämligen
bilateralt, multilateralt, regionalt, i forskningssamarbetet med u-länderna
och i samarbetet med de enskilda organisationerna. Biståndsministern har i sin
anmälan till årets budgetproposition (prop, 1987/88:100 bil, 5) angivit
regeringens riktlinjer för det fortsatta biståndet på miljöområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väridsbanken är den i särklass största finansiären av
utvecklingsprojekt i u-länderna. Det kan i detta sammanhang konstateras att
banken nyligen har reviderat sin politik i syfte att säkerställa att av banken
finansierade projekt måste uppfylla miljömässigt godtagbara kriterier som ett
led i att främja en hållbar och bärkraftig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen hänvisa till ytterligare en paragraf i
FN-resolutionen, Resolutionen inbjuder regeringarna att stödja och engagera sig
i uppföljningsåtgärder för att förverkliga Brundtlandkommissionens olika rekommendationer
genom att arrangera nationella, regionala och globala konferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1987 års generalförsamling föreslog Sverige att FN
överväger frågan om en andra global FN-konferens om den mänskliga miljön är
1992, Sverige förklarade sig i det sammanhanget berett att, om det är ett
allmänt önskemål bland andra FN-stater, stå som värd för en sådan konferens.
Vid FN:s miljöstyrelses möte ijuni 1987 underströk jag att en global konferens,
om en sådan kommer till stånd, måste leda till konkreta åtaganden frän
regeringarnas sida med fastställda tidsramar för dessas uppfyllelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här även nämna att den norska regeringen har
inbjudit ECE-län<br>
derna till en regional uppföljningskonferens är 1990, Den norska regering-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en har hemställt om ett
nära nordiskt samarbete i förberedelserna för Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>denna konferens. Jag har
besvarat denna hemställan positivt för svenskt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska länderna har ocksä erbjudit sig att stödja regionala konferenser i
u-länder, där dessa får tillfälle att diskutera Brundtlandkommissionens
rapport och dess konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill slutligen nämna att Vetenskapsakademien planerar ett internationellt
seminarium om miljö och säkerhet hösten 1988. Syftet med seminariet är att med
utgångspunkt i empiriska studier om samband mellan miljöförstöring samt nationell
och internationell politisk stabilitet belysa säkerhetspolitiska aspekter pä de
stora miljöproblemen. Detta problem berörs av Brundtlandkommissionen, Jag
bedömer det som väsentUgt att denna fräga blir närmare analyserad. Först om
insikten ökar bland världens regeringar, att den pågående miljöförstöringen
utgör allvariiga risker för det internationella samfundets stabilitet, ja,
kanske överlevnad, torde beredskap vara för handen att vidta konkreta och
långtgående åtgärder i internationell samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Europeiskt miljösamarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljösamarbetet
i Europa utvecklas snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
EG har samarbetet pä miljöområdet successivt förstärkts sedan det inleddes i
början av 1970-talet, Den höjda ambitionsnivån har bl, a, kommit till uttryck i
den s, k, europeiska enhetsakten, som trädde i kraft år 1987, genom vilken bl,
a, målsättningen att förbättra miljön uttryckligen läggs till i Romfördraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
formellt miljösamarbete mellan EFTA-länderna har hittills inte förekommit.
Luxemburgdeklarationen från år 1984 om ett närmare samarbete mellan EG och
EFTA nämner dock uttryckligen miljöfrågor som ett lämpligt samarbetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
möte med samtliga EFTA:s och EG:s miljöministrar och den kommissionsledamot
som ansvarar för miljöfrågor inom EG ägde rum i oktober 1987 i Noordwijk i
Nederiänderna, Vid detta möte antogs en deklaration om ett närmare samarbete.
Frågor om luftburna föroreningar, klimatförändringar, begränsning av
miljörisker vid stora industrianläggningar, marina föroreningar och åtgärder
mot jordförstörning kommer att ges hög prioritet. Man beslutade ocksä att
förbättra informationsutbytet mellan medlemsländerna. Beslut fattades om
regelbundna möten, Pä inget annat område har EFTA-länderna och EG enats om ett
så långtgående samarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-kommissionen
har t, ex, fått tämligen vittgående möjligheter att för EG-länderna ta
initiativ till att vidga samarbetet med EFTA-länderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekas i propositionen 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska
integrationen välkomnar regeringen de överenskommelser om ett starkare
samarbete på miljöområdet som man enades om i Noordwijk, Nu finns det praktiska
möjligheter att förstärka samarbetet genom de konsultationsförfaranden som
utvecklats, Sverige har nu fått ökade möjligheter att framföra synpunkter pä
ett tidigt stadium pä planerade åtgärder på miljöområdet och därigenom fä ökat
gehör för dessa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige
kan ocksä dra nytta av ari)etet inom EG på flera områden, t, ex. Prop.
1987/88:85 vad gäller minskande av risker för störte industriolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den s, k, vitboken från år 1985, som inom EG syftar till
att avskaffa ett stort antal hinder för fri rörlighet för varor, tjänster och
människor fram till år 1992, återfinns även flera åtgärder inom miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att förbereda värt land för ett utvidgat
miljösamarbete i Västeuropa, har en speciell EG-beredningsgrupp för miljöfrågor
upprättats. Dess syfte är att dels förbereda uppföljningen av Noordwijkmötet,
dels bevaka vitboksarbetet. Jag räknar med att Europafrågorna kommer att bli
allt viktigare framöver. Jag anser det särskilt vikfigt att man inom
departement och myndigheter aktivt följer arbetet i EG,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett omfattande samarbete med de västeuropeiska länderna
äger dessutom rum inom ramen för organisationer med en vidare medlemskrets,
såsom OECD och ECE, Detta samarbete är värdefullt och jag anser att det bör
intensifieras. Inom OECD bediivs t. ex, ett omfattande arbete inom
kemikalieområdet, som har givit värdefulla bidrag till den svenska kemikaliekontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljösamarbetet inom ECE har särskild betydelse eftersom ECE
är ett alleuropeiskt samarbetsorgan där även de östeuropeiska staterna deltar.
Inom ramen för uppföljningsmötet med konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) har de nordiska länderna lagt fram förslag i syfte att
intensifiera det europeiska miljösamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Nordiskt miljösamarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nordiska länderna har sedan början av 1970-talet
samarbetat aktivt om miljöfrågor, dels bilateralt och dels genom ett
formaliserat samarbete inom ramen för Nordiska ministerrådet. De nordiska
länderna har ingått bindande avtal om miljösamarbete i form av det år 1974
ändrade Helsingforsavta-let.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nordiska länderna har vidare ingått en bindande
miljöskyddskonvention som trädde i kraft år 1976, Konventionen föreskriver
bland annat att vid prövning av tillåtligheten av miljöfarlig verksamhet skall
en störning som sådan verksamhet medför eller kan medföra i en annan
fördragsslutande stat likställas med en störning i det egna landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriterade områden för samarbete under senare år har
varit luft- och havsföroreningar samt kemikalieområdet. En förutsättning för
att uppnå goda resultat är att det utförs ett kvalificerat nordiskt
utredningsarbete. De nordiska länderna avsätter var för sig betydande resurser
för miljövård. Nordiskt samarbete syftar bland annat till att samordna dessa
resurser genom arbetsfördelning och utbyte av erfarenheter på en lång rad
centrala miljöområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett nytt nordiskt samarbetsprogram på miljöområdet håller
för närva<br>
rande på att utarbetas. Det avses vara mera långsiktigt och principiellt än<br>
motsvarande tidigare program och baseras bland annat pä de principer som<br>
är presenterade i rapporten från Brimdtlandkommissionen, Ministerrådet<br>
har vidare beslutat att ta fram en nordisk plan mot havsföroreningar.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska länderna arbetar i ökad utsträckning tillsammans pä det Prop.
1987/88:85 internationella miljöområdet. Genom formella och informella samråd
och ofta ett samlat agerande kan de nordiska länderna spela en pådrivande roll
och tillvarata gemensamma intressen. Jag fäster stor vikt vid detta arbetssätt
och förutsätter att största möjliga nordiska samarbete även fortsättningsvis
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Bilateralt miljösamarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bilaterala samarbetet på miljöområdet är omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
Sovjetunionen, Polen, Tyska Demokratiska Republiken, Tjeckoslovakien och
Ungern har Sverige etablerat bilateralt samarbete på miljövårdsområdet. Detta
sker inom ramen för de avtal om industriellt och tekniskt-vetenskapligt
samarbete som Sverige har ingått med dessa länder. Regeringen har gett naturvårdsverket
i uppdrag att ansvara för genomförandet av arbetet som till stor del sker inom
ramen för bilaterala arbetsgrupper. Vid arbetsgruppsmötena utbytes information
om utvecklingen i resp, land och program faställs för de närmaste årens
samarbete, t, ex i form av tekniskt-vetenskapligt personutbyte och seminarier.
Från svensk sida ser vi även detta utbyte som ett led i att främja våra
positioner i olika multilaterala förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyligen
har frågan om ett separat samarbetsavtal på miljöområdet på regeringsnivå
mellan Sverige och Sovjetunionen väckts. Förhandlingar i detta syfte avser jag
att sätta i gäng snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer även möten på ministernivå, främst med Östersjöstaterna, Vid dessa
tillfällen visas ofta ett stort intresse av att fä ta del av det svenska
miljökunnandet både vad gäller teknik och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bilaterala samarbetet med länderna i Västeuropa syftar ofta till att samordna
likasinnade länder till gemensamma ståndpunkter och strategier i viktigare
multilaterala förhandlingar. Därigenom åstadkoms ofta en störte påverkan än om
länderna agerar helt pä egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med längre bort belägna länder ökar kontakterna. Det gäller såväl fiera
u-länder som högteknologiska länder som USA och Japan, med vilka tekniskt
samarbete äger rum pä rtiänga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska uppträdandet pä det miljöpolitiska området har väckt uppmärksamhet i
många länder. Man vänder sig allt mer till Sverige för att studera hur vi har
angripit våra miljöproblem. Utomlands efterfrågas svensk expertis i ökad utsträckning
för deltagande i seminarier, symposier m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
minst tvä skäl bör vi se positivt pä denna utveckling. För det första ger det
oss goda möjligheter att visa omvärlden hur vi bearbetar våra miljöproblem.
Eftersom vi på flera områden har hunnit långt i miljöarbetet, ger detta oss
möjlighet att inverka på miljöpolitiken i andra länder. Det kan ocksä leda till
en förbättrad miljö i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det andra innebär det
en möjlighet till ökad svensk export av<br>
utrustning och kunnande inom miljöskyddsområdet, EnUgt min mening<br>
finns det en avsevärd potential, som ännu är outnyttjad.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>9.6 Ett
internationellt miljöteknikinstitut</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Ett
internationellt institut inrättas för att främja ny teknik för en miljöanpassad
och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den internafionella miljödiskussionen har under senare år frågan om utveckling
och spridning av ny och mer miljövänlig och resurssnål teknik fått en ökad
uppmärksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Brundtlandkommissionens rapport framhålls att utvecklingen av ny teknik är en
huvudfaktor bakom ekonomisk utveckling. Själva begreppet varaktigt hållbar
utveckling förutsätter enligt kommissionen miljöbetinga-de begränsningar av
tillväxten, om inte de teknologiska förutsättningarna förändras i miljövänlig
och resurssnål riktning, I ett längre perspektiv krävs att de industrialiserade
samhällenas teknologiska struktur och produktionssystem anpassas till miljöns,
krav. Detta kommer enligt kommissionen att ta lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fortfarande råder i vida
kretsar uppfattningen att justeringar av teknik och utrustning behöver vidtas
först när miljöproblem uppstår och miljökraven ökar. Miljöhänsynen kommer ofta
in för sent i den tekniska planeringen. Detta synsätt måste förändras. Jag
delar Brundtlandkommissionens åsikt, att en sådan teknisk utveckling skall
främjas som lägger grunden för en varaktigt hållbar utveckling. Minimering av
de negativa miljöeffekterna mäste pä ett helt annat sätt än i dag styra och
vägleda forskning och utveckling av ny teknik. En sådan utveckling skall inte
ses som ett hot utan utgör en utmaning och ett tillfälle till bl, a, ökad
industriell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning till viss optimism. Under senare tid har ny intressant teknik
utvecklats - oftast som resultat av härdare miljökrav frän regeringar och
myndigheter. Industrin, tillsammans med forskare och tekniker, bör sfimuleras
att främja utveckling av miljövänligare teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
angelägen uppgift är att sprida kännedom om ny miljövänlig och resurssnäl
teknik. Det gäller säväl stora som mindre och medelstora företag. Det gäller
också företag både inom och utom landets gränser. Det är angeläget att visa att
det ofta finns ny och mer miljövänlig teknik som alternativ till den
traditionella tekniken. Det är ocksä viktigt att kunna visa att sådan teknik i
det längre perspektivet är den mest ekonomiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund föreslär jag att ett internationellt institut för att främja
utveckling och spridning av miljövänlig teknik inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutets
huvudsakliga arbetsuppgifter bör vara att främja forskning och utveckling av
teknik för en miljöiinpassad och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling och
att bidra fill att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan olika
länder om sådan teknik. Institutet bör ha en internationell verksamhetsbas och
vara ett centrum för kunskap om miljövänlig och resurssnål teknik. Det bör
också utveckla former för en aktiv internationell förmedling av information om
sådan teknik till potentiella nyttjare:.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelse
och ledning för institutet bör ha en internationell profil med god</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förankring
i, internationella organisationer, det teknisk-vetenskapliga sam- Prop.
1987/88:85 fundet och internationellt näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
bör kunna bidra till att framstående forskare från skilda delar av världen kan
engageras i ett utvecklingsarbete av stor strategisk betydelse. En viktig
uppgift för institutets forskare blir att analysera och bedöma ny teknik
utifrån kravet pä en varaktigt hållbar ekonomisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade den 21 december 1987 (Dir 1987:58) om en särskild utredning med
uppgift att föreslå inriktning och utformning av institutets verksamhet.
Utredningen skall vara klar till 1 maj 1988, Jag avser därefter att återkomma
till regeringen med förslag om de närmare riktlinjerna för institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar nu att 25 milj, kr. per är under fem är bör avdelas för det
internationella miljöteknikinstitutet. Jag återkommer till medelstilldelningen
vid min behandling av anslagsfrågorna för budgetåret 1988/89,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>10
Miljöskyddets regelsystem och organisation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Mina bedömningar i
korthet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>«
Miljöhänsynen skall ges en ökad tyngd vid tillämpningen av ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Företagens
egenkontroll bör skärpas. Nya miljökrav skall i ökad<br>
omfattning beaktas vid omprö\ning av villkor enligt ML, Det är<br>
angeläget att förstärka och decentralisera tillsynen. Företagens egen<br>
kontroll bör utvecklas. Myndigheterna bör dessutom ges ökade re<br>
surser för miljöskydd. De statliga myndigheterna behöver tillföras i<br>
storleksordningen 100 tjänster för handläggare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Föreskrifter
om kontrollen skall kunna meddelas av regeringen<br>
eller den myndighet regeringen bestämmer. En miljörapport skall<br>
årligen lämnas till tillsynsmyndigheten för sådan verksamhet<br>
som har tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• Naturvärdsverkets roll
som central tillsynsmyndighet förstärks.<br>
Länsstyrelserna svarar för d«:n löpande tillsynen för all till<br>
ståndspliktig verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna<br>
skall vara tillsynsmyndighet för verksamheter som inte kräver<br>
fillstånd. Möjligheten för en kommun att överta tillsynen över<br>
tillståndspliktig verksamhet bibehålls,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• Instansordningen ändras
i överklagade miljöskyddsärenden.<br>
Bl, a, fär länsstyrelsernas beslut i tillständsärenden överklagas<br>
hos koncessionsnämnden i stället för hos regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Regler
om straff för miljöbrotl skärps. Ökad vikt ges åt miljöhän<br>
synen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• Insatser
för att integrera miljöfrågorna i utbildningssystemet är<br>
väsentliga. Särskilda utbildningsinsatser behövs för myndigheter<br>
som har att tillämpa ML, bl, a, miljö- och hälsoskyddsnämnderna<br>
samt polis och åklagare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>«
Förändringarna bör genomföras den Ijuli 1989,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>10.1
Utvecklat miljöskydd</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Nya miljöproblem och en höjd ambitionsnivå för att komma
till rätta med och förebygga problemen kommer att ställa ökade krav på
miljöskyddets organisation. Denna bör i högre utsträckning än tidigare inriktas
på att tillsammans med sektorsintressen förebygga miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektiv och ändamålsenlig tillsyn är en förutsättning för ett framgångsrikt
miljöskyddsarbete. Tillsynen bör förstärkas betydligt genom att företagens
egenkontroll utvecklas och ges fastare former. Myndigheternas resursutnyttjande
bör effektiviseras genom att bl,a, ansvaret decentraliseras. Myndigheterna bör
dessutom ges betydligt ökade resurser på miljöskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa förändringar i
sanktionssystemet behövs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Det har varit en grundläggande förutsättning i utredningens arbete
att företagens ansvar på miljöområdet måste markeras tydligare än hittills. Även
om man ökar kraven pä företagen, står det klart att de resurser som samhäUet
ställer till förfogande för miljövärds-arbetet är alldeles för knappa. Vissa
effektivitetsvinster kan uppnås inom ramen för nuvarande resurser som en följd
av utredningens förslag, men detta är inte tillräckligt. Ytterligare resurser
måste tillföras miljövärdsor-ganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt som utredningen
framhåller att det är nödvändigt med ökade insatser för miljövärden inom
landet, framhålls att det är viktigt med ett stärkt engagemang för miljövård på
det internationella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En framgångsrik
miljöpolitik kräver framförhållning och långsiktighet. Miljöfrågorna måste
regelmässigt bli föremål för hänsyn inom alla samhällssektorer och beaktas pä
ett så tidigt stadium som möjligt. Det kräver ett medvetande och ett ansvar hos
alla i samhället - enskilda, företag, organisationer, myndigheter och
politiker. Utredningen lägger fram flera förslag som har denna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarande systemet med
prövning och tillsyn enligt ML har under senare år utsatts för kritik.
Tillsynen anses allmänt vara den del där de största bristerna finns.
Resurssituationen är enligt utredningen samtidigt sådan att det råder stora
skillnader mellan uttalade ambitionsnivåer och tillgängliga resurser. Utredningen
anser att nuvarande förfarande med individuell tillståndsprövning i stort
fungerar bra. Oklara eller svårkontrollerade villkor utgör dock en svag länk
vid genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom tillsynen är
avsaknaden av en samlad överblick en av de stora bristerna, vilket medför att
underlag för prioritering saknas. Brister i de program som reglerar företagens
kontroll har också kunnat konstateras. Ansvarsfördelningen mellan
myndigheternas tillsyn och företagens egenkontroll är oklar i flera avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser att
företagens primära ansvar för miljöskyddsarbetet bör förstärkas och föreslår
ett antal åtgärder för att ge företagens egenkontroll fastare former.
Utredningen anser också att det finns anledning att pröva ett system med s, k,
miljörevisorer i företagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheternas tillsyn bör i större utsträckning kunna
inriktas mot en Prop. 1987/88:85 övervakning av egenkontrollen, dvs.
systemtillsyn. Myndigheternas arbete med prövning och tillsyn bör ocksä
decentraliseras genom att det ökade kommunala engagemanget i miljöskyddsarbetet
utvecklas till att omfatta hela landet. Utredningen betonar samtidigt att en
förutsättning för att ett decentraliserat beslutssystem skall fungera effektivt
är att ansvarsfördelningen är klar. För att nå en sä entydig och
resurseffektiv ansvarsfördelning som möjligt föresläs att myndighetsansvaret
för prövning och tillsyn hålls samman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"'■ En samordning och effektivisering av
samhällets insatser för att skydda miljön ställer krav på effektiva rättsliga
styrmedel. Utredningen framhåller att det straffrättsliga sanktionssystemet på
hela miljöområdet brister i konsekvens och överblickbarhet. Utredningen
förordar att en genomgripande översyn av hela miljöstraflVätten inleds sä
snart som möjligt, 1 avvaktan på en sådan översyn föreslår utredningen ett
antal åtgärder för att åstadkomma effektivare sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen betonar att kunskapsförsörjningen inom
miljövårdsområdet är av strategisk betydelse och att det är angeläget att
ytterligare höja effektiviteten inom detta område. Ett sätt att åstadkomma
detta är att bättre utnyttja miljövårdsorganisationens samlade kompetens när
det gäller att utarbeta policy, handlingsprogram och allmänna råd etc.
Utredningen anser att naturvärdsverkets egna utredningsresurser bör
koncentreras till kvalificerad projektledning för att styra, samordna och följa
upp verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser vidare att det är väsentligt att
ytteriigare utveckla samverkan mellan den tillämpningsinriktade
miljövårdsforskningen å ena sidan samt universitet och högskolor å den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser instämmer i
utredningens redovisning om nuvarande organisation och dess brister. Kraftfulla
åtgärder måste enligt många remissinstanser vidtas inom landet och internationellt
för att komma till rätta med de övergripande miljöproblemen. Ett ökat
miljömedvetande och ett brett engagemang från alla samhällssektorer är en
förutsättning för att sådana åtgärder skall vara framgångsrika. Flera centrala
myndigheter understryker ati miljöfrågorna bör ingå som en del i
sektorsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller behovet av en samlad
överblick över miljösituationen för att kunna prioritera åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser instämmer i att
förutsättningarna för miljöskyddarbetet mäste förbättras genom en
effektivisering och framhåller att en avsevärd resursförstärkning måste till
för att överbrygga gapet mellan mål och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hittillsvarande erfarenheterna talar för att systemet
med individuell prövning enligt ML bör bibehållas, Egenkontrollen bör även
fortsättningsvis utgöra basen i tillsyns- och kontrollsystemet och bör ocksä
ges fastare former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningstagande: Den organisatoriska
uppbyggnaden av<br>
miljöskyddet i slutet av 1960-talet bör ses mot bakgrund av miljösitu<br>
ationen säsom den utvecklades och uppfattades under 1950- och 1960-ta-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>len. Av särskild vikt var
tillkomsten av ML år 1969 och lagen om hälso- Prop. 1987/88:85 och
miljöfarliga varor är 1973, Båda dessa lagar har varit viktiga för
miljöskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med uppbyggnaden av lagarna lades grunden till den nuvarande
myndighetsorganisationen. Av central betydelse var därvid inrättandet av
statens naturvärdsverk är 1967, På den regionala nivån inrättades naturvärdsenheter
vid länsstyrelserna. Successivt har såväl naturvårdsverket som
naturvårdsenheterna tillförts ökade arbetsuppgifter. På den kommunala nivån
lades miljövårdande uppgifter på de dåvarande hälsovårdsnämnderna och
byggnadsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
tillkomsten av de olika lagarna och organisationen har andra insatser betytt
mycket för utvecklingen inom miljöskyddet. Jag tänker dä på bidragssystem för
investeringar samt forskning, utveckling och demonstration för att möjliggöra
mindre miljöskadlig teknik. Dessa instrument har betytt mycket för att kraftigt
minska miljöproblemen pä vissa områden. Bl, a, har den kommunala
avloppsreningen förbättrats avsevärt. Inom flertalet industribranscher har
också betydande utsläppsminskningar kunnat uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsarbetet
har breddats alltmer. Problemens vidd och komplexitet har successivt lagts i
dagen genom bl, a, forskning och undersökningsverksamhet. Därmed har ocksä nya
arbetsuppgifter tillkommit och insikten växt om att det inom mänga områden
krävs grundläggande förändringar för att lösa miljöproblemen. Miljöproblemens
internationella prägel har också blivit tydligare under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att miljöproblemen måste ses i ett helhetsperspektiv. Varje
samhällssektor bör ansvara för att nya miljöproblem undviks och att existerande
problem i möjligaste män löses. Miljövårdsmyndigheterna pä alla nivåer har en
stor uppgift att vara pådrivande och att förse övriga statliga myndigheter,
kommuner, organisationer och företag med aktuell och relevant kunskap och
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
eftersom ny kunskap kommer fram ställs krav på ytterligare kraftfulla
miljöskyddsåtgärder. Miljöhänsynen måste därför ges en ökad tyngd i alla
verksamheter och vid tillämpningen av miljöskyddslagstiftningen och annan
angränsande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniska
åtgärder vid den enskilda föroreningskällan kommer även fortsättningsvis att
vara ett viktigt medel för att komma till rätta med hälso-och miljöproblem och
minska utsläpp av föroreningar. Jag vill särskilt nämna utsläpp av
luftföroreningar frän energianläggningar och processindustrier samt utsläppen
till Östersjön av klorerade organiska substanser. Den individuella prövningen
enligt ML ger här goda förutsättningar att driva krav pä effektiva åtgärder
samtidigt som miljömässiga, tekniska och ekonomiska avvägningar kan göras i det
enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de erfarenheter som vunnits bedömer jag att det flnns<br>
skäl att överväga vissa frågor kring prövningsförfarandet. Jag vill särskilt<br>
framhålla att utformning av villkoren i ett tillståndsbeslut har en avgörande<br>
betydelse för att tillsynen och kontrollen skall bli effektiv. Jag återkommer<br>
därför strax med förslag som bl, a, syftar till att förbättra förutsättningarna<br>
för omprövning av villkor,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill samtidigt betona
att det är av stor vikt att olika myndigheter Prop, 1987/88:85 tillämpar
regelsystemet för t, ex, översyn och omprövning av villkor på ett målmedvetet
och konsekvent sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid inom tillsynen som de största bristerna finns. Det är
utomordentligt väsentligt för ett framgångsrikt miljöskyddsarbete att tillsynen
och kontrollen av ML:s efterievnad är effektiv och ändamålsenlig. Tillsynen
måste planeras och prioriteras med hänsyn härtill. Jag anser det därför
nödvändigt att avsevärt förstärka tillsynen och kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona företagens primära ansvar för att miljöfarliga verksamheter
bedrivs inom ML:s tillätlighetsregler. Det förutsätter att företaget bygger
upp en egenkontroll av sådan omfattning att verksamheten med säkerhet kan
bedrivas enligt de villkor som har fastställts. Som jag nyss har framhållit
finns det brister i olika avseenden i nuvarande kontrollsystem. Jag anser
emellertid att ett utvecklat system med väl avvägd och tillföriitlig
egenkontroll avsevärt bör kunna förbättra myndigheternas möjlighet att bedriva
en effektiv tillsyn över företagens miljöfarliga verksamhet och dess effekter
på hälsa och miljö. Jag redovisar därför i det följande ett antal förslag som
syftar till att förstärka egenkontrollen och öka tillföriitUgheten i företagens
rapportering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system med en utvecklad egenkontroll bör underlätta myndigheternas arbete.
Myndigheternas primära uppgift blir att utforma villkoren för verksamheten och
företagens egenkontroll. Detta innebär att myndigheternas arbete i större
utsträckning kan inriktas mot en systemtillsyn i stället för en detaljerad
kontroll av utsläpp och reningsanordningar. Jag vill emellertid understryka att
detta inte innebär att kravet på uppsökande tillsyn och nära kontakter mellan
tillsynsmyndighet och företag minskar. Jag vill tvärtom framhålla
nödvändigheten av en målinriktad och myndighetsutövande tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ML
har ett brett tillämpningsområde. Huvuddelen av de miljöstörande verksamheter
som berörs omfattas inte av tillståndsplikten. Bristerna i tillsynen över dessa
verksamheter äi" än mer uttalad än för de verksamheter som prövats enligt
ML och där en utbyggd egenkontroll finns. Jag bedömer dock inte att en utökning
av tillståndsplikten är en lämplig åtgärd för att avhjälpa dessa brister. En
sådan utökning skulle med tanke på det stora antalet verksamheter det rör sig
om innebära att stora resurser för prövningen dras bort från tillsynen. En
kraftfull satsning på tillsyn och ett offensivt tillsynsarbete frän
myndigheternas sida ger bättre förutsättningar för den stadga och effektivitet
i miljöskyddsarbetet som behövs för att förbättra miljösituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
noterar därför med tillfredställelse att ambitionsnivån för tillsynen över inte
minst dessa verksamheter som inte är tillståndspliktiga har kunnat höjas när
kommunerna har tagit över ett tillsynsansvar. Mänga kommuner har också i sina
remissvar redovisat en glädjande hög ambitionsnivå när det gäller att ta på sig
ansvaret för tillsynsfrågor. Jag anser i likhet med utredningen att starka skäl
talar för att decentralisera tiUsynen och öka det kommunala ansvaret i
miljöskyddsarbetet. Detta ligger väl i linje med min ambition att förstärka
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
decentraliserat tillsynsansvar enligt ML innebär en spridning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
och kompetens som ökar behovet av samverkan för att systemet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall
kunna fungera effektivt. Naturvårdsverkets roll som central tUlsynsmyndighet
kommer därför att behöva utvecklas. Eftersom ML är ett av de viktigaste
instrumenten för att lösa många miljöproblem ställs, bl, a, stora krav på
naturvårdsverket att överföra och omforma strategier och handlingsprogram till
föreskrifter, allmänna råd o, d. som underlag för tillämpning av ML, Verket
har också som uppgift leda och samordna arbetet med att kunskapsförsörjning
inte minst för kommunernas behov. Möjligheterna till nationella eller
regionala, branschvisa tillsynskampanjer bör särskilt prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
återkommer längre fram med närmare förslag till förändringar i
ansvarsfördelningen mellan myndigheterna med syfte att åstadkomma en effektiv
organisation för prövning och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har framhållit att, även om man ökar kraven på företagen, är de resurser som
samhället i dag ställer till förfogande för miljöskyddsarbetet alldeles för
knappa. Jag delar utredningens uppfattning i denna fråga. Vissa
effektivitetsvinster kan uppnås genom de förändringar av ansvarsfördelning m.
m, som jag kommer att föreslå, men detta är inte tillräckligt. Jag kommer
därför strax att redovisa mina överväganden om resursförstärkningar
tillsammans med förslag till förändring av avgiftssystemet för prövning och
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
effektivisering av samhällets insatser till skydd av miljön ställer krav på
effekfiva rättsliga styrmedel. Viss kritik har riktats bl, a, mot att
miljö-brottslighet inte bestraffas strängare. Jag återkommer längre fram med
förslag till ändringar i det miljörättsliga sanktionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
sammanfattningsvis att ML kan vara ett verkningsfullt redskap i
miljöskyddsarbetet. Genom de förändringar jag föreslär kommer företagens ansvar
bl, a, för egenkontrollen att skärpas. De största förändringarna krävs dock i
myndigheternas arbetssätt. Genom att öka decentraliseringen och göra arbets-
och ansvarsfördelningen klarare kan myndigheternas resurser utnyttjas
effektivare och prioriteras bättre. Dessa förändringar tillsammans med
kraftiga resursförstärkningar kommer att ge de förutsättningar som behövs för
att driva ett kraftfullt, offensivt och förebyggande miljöskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag går nu
över till att redovisa mina ställningstaganden och förslag avseende ML:s
tillämpning. Jag kommer därefter att redovisa vissa ställningstaganden
beträffande bl, a, behovet av ett ökat miljömedvetande och kunskapsförsörjning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>10.2
Företagens egenkontroll m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Företagens egenkontroll skärps. Den som utövar en verksamhet som kan
befaras vara miljöfarlig är skyldig att utöva kontroll av verksamheten. Redan i
ansökan skall de företag som söker tillstånd ange hur kontrollen är avsedd att
utformas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta
föreskrifter i fräga om kontrollen. En miljörapport skall årligen ges in till
tillsynsmyndigheten för sådan verksamhet som kräver fillstånd. Rapporten skall
innehålla en redogörelse för vidtagna miljöskyddsåtgärder och resultaten av
dessa åtgärder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisafionsutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med Prop, 1987/88:85 mitt. Därutöver har
utredningen föreslagit att bestämmelser om särskilda miljörevisorer införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Har genomgiiende ställt sig positiva till en utökad egenkontroll. Förslaget om
miljörevisorer har mötts med övervägande negativ kritik. Ett antal
remissinstanser anser att förslaget är intressant, men att det bör utvärderas
genom en försöksverksamhet. Ett flertal remissinstanser är positiva till att
ett auktorisationssystem inom vattenkontrollen utvecklas i enlighet med vad
statens mät- och provräd och naturvårdsverket har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Under de snart 20 år som ML har varit i kraft har
befogenheterna för miljöskyddsmyndigheterna i fråga om åtgärder som syftar till
att förbättra tillsynen vidgats avsevärt. Ändå kan det som jag tidigare anfört
konstateras att tillsynen inte fungerar tillfredsställande. Såväl den aktuella
utredningen som tidigare naturvårdsverket och riksrevisionsverket har
redovisat allvariiga brister i tillsynen. Det är väsentligt att de uttalade
ambitionerna om ett fungerande miljöskydd blir verklighet. Som jag nyss nämnt
ligger ansvaret främst pä de företag som utövar miljöfarlig verksamhet; det är
föret.agens skyldighet att anpassa verksamheten till ML:s krav. Det är den som
bedriver verksamheten som har den bästa kunskapen om förhållandena. Det är hans
skyldighet att se till att han iakttar ML:s tillåtlighetsregler och övriga
gällande villkor för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant ansvar som jag nu har nämnt innebär att företaget måste bygga upp en
egenkontroll av tillräcklig omfattning. Denna egenkontroll bör enligt min
mening utgöra grunden för tillsynen och kontrollen. Jag vill betona att detta
inte står i motsatsställning till en aktiv myndighetstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kontroll av en viss verksamhet bör beaktas redan vid tillståndsprövningen,
så att man kan siikerställa att villkoren får en för tillsynen och kontrollen
ändamålsenlig utformning. Jag föreslår därför att det i 13 § ML, som reglerar
ansökningsförfarandet, införs en bestämmelse om att den som ansöker om
tillstånd till sin ansökan skall bifoga ett förslag till kontroll av
verksamheten. Härigenom förbättras möjligheterna att redan när ett tillstånd
lämnas fastställa villkor som tar hänsyn till kontrollmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektiv egenkontroll förutsätter att det finns ett kontrollprogram, som
närmare reglerar hur kontrollen skall utövas. Jag vill därvid understryka att
i kontrollprogrammen hör föreskrivas att sådana mätningar genomförs som gör det
möjligt att dels kontrollera villkor, dels bedöma utsläppen och belastningen på
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de undersökningar som naturvårdsverket och riksrevisionsver<br>
ket har genomfört har konstaterats att många anläggningar saknar kontroll<br>
program. Dessutom visar dessa undersökningar att, även i sådana fall där<br>
ett kontrollprogram fanns, villkoren ibland var oklart utformade eller inte<br>
alltid anpassade för att ligga till giund för en noggrann tillsyn eller en<br>
villkorskontroll eller att kontrollen inte var anpassad till villkoren. Jag
vill<br>
också understryka att tillräckligt mänga parametrar bör kontrolleras, så att<br>
alla ämnen som är väsentliga för miljöskyddet omfattas. För att säker-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställa
att framtida kontrollprogram är av god kvalitet bör en möjlighet Prop.
1987/88:85 finnas att meddela föreskrifter om kontrollen. Jag föreslår därför
att en bestämmelse införs i ML om att den som utövar verksamhet, som kan
befaras vara miljöfarlig, skall utöva kontroll över verksamheten. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därvid ges möjlighet att fä
meddela föreskrifter om hur kontrollen skall ske. Mitt förslag om en
komplettering av uppgifterna i en ansökan enligt 13 § bör ocksä bidra till en
bättre egenkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektivisering av tillsynen och kontrollen förutsätter också att företagens
rapportering ges fastare former. Det bör därför, som utredningen har
föreslagit, i ML införas en föreskrift om skyldighet om en årlig obligatorisk
rapportering från tillståndsprövade företag. Det innebär att det för samtliga
tillståndsprövade anläggningar bör avges en ärlig miljörapport till
tillsynsmyndigheten, I rapporten bör företagen redovisa vilka miljöskyddsåtgärder
som har vidtagits med anledning av de villkor som meddelats i
tillståndsbeslutet och resultatet av dessa åtgärder samt i förekommande fall
resultatet av den kontroll som företaget är skyldigt att genomföra. Rapporten
bör ocksä innehålla ett ställningstagande av företaget till hur man har
uppfyllt villkoren i tillståndsbeslutet. Ett ställningstagande från
tillsynsmyndigheten till miljörapporten bör ocksä ingå i systemet med
obligatorisk rapportering. En ytterligare precisering av miljörapportens
utformning och innehåll bör ske genom att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer ges bemyndigande att meddela föreskrifter om
redovisningen. Detta bör innebära en kvalitetshöjning av egenkontrollen och
samtidigt ge tillsynsmyndigheten en bättre insyn i vad som händer inom en
region eller en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i anslutning till ordningen med miljörapport föreslagit att ett system med
miljörevisorer införs. Systemet har som förebild vad som gäller för revisorer
enligt bl, a, lagstiftningen om aktiebolag och innebär i korthet att
miljörevisorn granskar miljörapporten och att hans redogörelse bifogas
miljörapporten. Vidare skall miljörevisorn enligt förslaget bistå företaget i
dess miljöskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av remissinstanserna har ställt sig kritiska eller avvaktande till förslaget.
Företrädare för industrin och det övervägande antalet länsstyrelser har
avstyrkt förslaget. Många av de som har varit kritiska har pekat på den oklara
rollfördelningen mellan miljörevisorn, tillståndshavaren och
tillsynsmyndigheten. Flera remissinstanser har också framfört farhågor om att
företagens egna ambitioner i miljöskyddsarbetet kan komma att minska om ett
miljörevisorssystem införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att det borde vara värdefullt för många företag att<br>
kunna förfoga över en oberoende person med kunskaper om miljöskydds<br>
arbete och med insikter i näringsverksamhet. Jag är dock inte övertygad<br>
om att det mest lämpliga är att ta över ett system hämtat frän vad som<br>
under många år har utvecklats för och anpassats till olika krav på företa<br>
gens ekonomiska redovisning. Det är viktigt att företag som följer ML har<br>
ett bra samarbete med tillsynsmyndigheten och att myndighetens och<br>
företagets ansvarsområden hälls i sär. Jag vill samtidigt nämna att det pä<br>
naturvårdsverkets initiativ pågår en viss försöksverksamhet med miljö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>revisorer inför ett framtida ställningstagande i denna
fråga. Jag har för avsikt att inhämta naturvårdsverkets synpunkter och
erfarenheter av denna försöksverksamhet. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört
är jag för närvarande inte beredd att föreslå någon lagstiftning om
miljörevisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har bedömt att vissa delar i företagens egenkontroll är av en sådan betydelse
att dé bör genomföras av kontrollorgan som har en dokumenterad kompetens och
tillräckliga resurser. Exempel pä sådana kontroller är mätning av utsläpp för
vilka villkor har föreskrivits eller tekniska besiktningar av
miljöskyddsanläggningar. En sådan kvalitetssäkring av kontrollen bör enligt
utredningen kunna ske genom att kontrollorgan auktoriseras med stöd av lagen
(1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m, m. Jag anser för
min del att det är angeläget att kontrollen är av god kvalitet och ger
tillföriitliga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
erfarit att statens mät- och provråd och naturvårdsverket har kommit in till
chefen för industridepartementet med en framställning om att öppna ett nytt
kontrollområde för auktorisation, benämnt vatten. Detta skulle göra det möjligt
att införa ett system för auktorisation av privata och offentliga laboratorier
som är verksamma inom vattenkontrollen. Ärendet bereds f, n. inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom att
företagens egenkontroll ges en mera central ställning samtidigt som krav
införs på obligatorisk rapportering bedömer jag att myndigheternas tillsyn i
större utsträckning kan inriktas mot en övervakning av egenkontrollen.
Tillsynen kan därigenom göras mer målinriktad och koncentreras till de från
miljösynpunkt viktigaste uppgifterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>10.3
Fördelningen av myndigheternas uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall vara tillsynsmyndigheter enligt
ML i fråga om verksamheter som är anmälningspliktiga och andra verksamheter
som inte kräver tillstånd. Nämnderna skall också ta emot anmälningar enligt
lagen. Möjligheten för en kommun att ta över tiUsynen över tillståndspliktig
verksamhet behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande:
Koncessionsnämnden för miljöskydd bör svara för tillståndsprövningen enligt ML
av de verksamheter som medförde mest allvarliga miljöstörningarna.
Länsstyrelsen bör svara för tillståndsprövningen av övrig verksamhet samt
utöva tillsyn över samtliga verksamheter som är tillständspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
bör svara för samordningen på central nivå av tillsynsverksamheten enligt ML
och ha möjlighet att ingripa i alla enskilda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna bör samordna recipientkontrollen för
vattenmiljön. Diskussioner bör komma till stånd mellan staten och kommunerna
om formerna för en s;tmordnad recipientkontroll för luftmiljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ADB-system bör i ökad utsträckning kunna införas och
utvecklas som hjälpmedel i miljöskyddarbetet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationsutredningens förslag: Överensstämmer i
huvudsak med Prop. 1987/88:85 mitt. Därutöver har utredningen föreslagit ett
mera sammanhållet tillstånds- och tillsynsförfarande och att naturvårdsverket
skall utöva tillsyn över sådana verksamheter som har prövats av
koncessionsnämnden. Vidare har utredningen föreslagit att kommunerna genom
miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall förpröva viss miljöfarlig verksamhet
genom s, k, miljölov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker att
vissa verksamheter skall förprövas på särskilt sätt genom miljölov,
Huvudddelen av remissinstanserna anser att kommunerna bör ges ett generellt
tillsynsansvar i stort enligt utredningens förslag. Flertalet kommuner och
många andra remissinstanser förordar att nuvarande möjlighet till delegering av
tillsynsansvaret bibehålls. Så gott som samtliga remissinstanser avstyrker att
naturvårdsverket fär ett direkt tillsynsansvar för sådana verksamheter som
tillständsprövas av koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag och mitt ställningstagande:
Avsikten med ett tillstånd är att ge möjlighet för tillståndsmyndigheten att
ställa upp villkor för att begränsa den negativa miljöpåverkan som verksamheten
kan föranleda och samtidigt ge företagaren säkerhet och trygghet.
Tillståndsbeslutets rättskraft är därvid bestämt mot bakgrund av en
intresseavvägning mellan miljö- och företagarintresset. Jag delar, i likhet med
flertalet remissinstanser, däribland koncessionsnämnden och industriförbundet,
utredningens uppfattning att tillståndsprövningen bör ske hos koncessionsnämnden
eller hos länsstyrelsen efter vad regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för tillståndsprövningen av de mest miljöstörande
verksamheterna - som också regelmässigt är tekniskt komplicerade och ganska fä
av varje typ även i ett riksperspektiv - bör åvila koncessionsnämnden. Den
kompetens som numera finns hos länsstyrelserna medger samtidigt att vissa
verksamhetstyper som tidigare har prövats av koncessionsnämnden i
fortsättningen bör kunna prövas av länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga remissinstanser har varit kritiska till utredningens
förslag att även miljö- och hälsoskyddsnämnderna i framtiden skall förpröva
miljöfarlig verksamhet av lokal karaktär. Jag vill för egen del framhålla
följande. Det är viktigt att förprövningen sker i sådan ordning och under
sådana former att alla frågor med anknytning till verksamheten blir väl
belysta. Detta innebär att kvalificerad personal, med såväl teknisk som
juridisk kompetens, måste medverka. En förprövning kan också ställa stora krav
pä myndighetens resurser. Utredningen har föreslagit att kommunens förprövning
vid bifall skall utmynna i ett miljölov, men att rättsverkningarna av detta
miljölov skall vara mera begränsade än vad som gäller för tillstånd.
Utredningen har också hänvisat till att kommunerna enligt PBL meddelar bygglov
och marklov;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
framhålla att frågor om miljöfarlig verksamhet är av annan<br>
karaktär än t, ex, frågor om bygglov, ML:s regler tar i första hand sikte pä<br>
en pågående verksamhet, där bedömningen av utsläppen och dylikt är det<br>
centrala, medan byggandet är begränsat i tiden och konsekvenserna därav<br>
nästan alltid kan överblickas. Det är dessutom en mindre lyckad lösning att<br>
i ML utöver tillståndsprövningen inrätta en särskild förprövningsordning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
utmynnar i en sorts tillstånd av annan och lägre dignitet än vad som Prop.
1987/88:85 gäller i dag. Detta skulle kunna innebära otydligheter om vilka
regler som gäller för förprövningen. Det pågår för närvarande en
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt ML inom ramen för det
s, k. frikommunförsöket. Jag anser att man bör avvakta resultatet av detta
försök innan frågan om kommunal tillståndsgivning i större skala avgörs. Jag är
alltså inte för närvarande beredd att tillstyrka utredningens förslag om miljölov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en konsekvens av att systemet med miljölov inte bör införas är det lämpligt att
behälla anmälningsförfarandet. Anmälan bör i fortsättningen göras till miljö-
och hälsoskyddsnämnden. Denna ordning har hittills till-lämpats inom ramen för
frikommunförsöket. Jag anser, efter samråd med chefen för civildepartementet,
att denna ordning nu kan gälla för alla kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall överta
tillsynsansvaret för alla verksamheter som inte är tillståndspliktiga. Jag
delar, liksom flertalet kommuner och övriga remissinstanser, utredningens
uppfattning i denna fräga. Ett kommunalt tillsynsansvar ligger väl i linje med
en strävan att, i den utsträckning det är möjligt, decentralisera
beslutsfattandet inom den offentliga förvaltningen. Genom en sådan decentralisering
får kommunerna en förstärkt roll och ett eget ansvarsområde i
miljöskyddsarbetet. Det ger ocksä ökade förutsättningar för en kommunal
miljövärdsplanering, för en ökad samordning av plan- och miljöfrågorna och för
ett bredare och aktivt kommunalt miljövårdsarbete nära medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formellt
bör den ordning jag har föreslagit genomföras så att i 38 § ML anges att miljö-
och hälsoskyddsnämnden är tillsynsmyndighet över icke tillståndspliktig verksamhet
och att regeringen sedan, med stöd av det nuvarande bemyndigandet i 10 § ML,
anpassar bestämmelserna i miljöskyddsförordningen (1981:574), MF, så att
anmälan om miljöfarlig verksamhet skall ske hos miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillståndsprövningen
skall alltså ligga kvar hos koncessionsnämnden och länsstyrelserna. Tillsynen
skall skötas av länsstyrelserna och miljö-och hälsoskyddsnämnderna.
Utgångspunkten för vilket ansvarsområde resp, myndighet skall ha bör vara de
miljöeffekter som är förbundna med verksamheten. Av betydelse är hur länge en
störningseffekt varar, hur stort geografiskt område som påverkas och hur
allvarliga effekterna är för hälsa och miljö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bilagor till MF anges i olika förteckningar, listor, vilka verksamheter som
kräver tillstånd av koncessionsnämnden eller länsstyrelsen resp, anmälan, I
konsekvens med mitt förslag och de principer jag angivit bör listorna ändras.
Därvid bör ett relativt stort antal verksamheter kunna tas bort från
tillständslistorna och i stället föras in i anmälningslistan. Ett ytterligare
skäl att revidera listorna är det förslag till ändrad instansordning i
miljöskyddsärenden som jag strax kommer att redovisa. Jag återkommer senare
till regeringen med förslag till nya listor som bilagor till MF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
mitt förslag om kommunernas ansvar och länsstyrelsernas bibe<br>
hållna roll som prövnings- och tillsynsmyndighet skapas en klar och enty-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dig
ansvarsfördelning. Härigenom kan dubbelarbete och dubblering av Prop.
1987/88:85 specialistkompetens undvikas, liksom risker för att viktiga
miljöfrågor inte kontrolleras och åtgärdas pä grund av att ingen myndighet
känner sig primärt ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om
delegering av tUlsynsansvaret. När det gäller kommunernas övertagande av
tillsyn enligt 44 a § har satts i fräga lämpligheten av kommunernas frihet att
efter eget bedömande avgöra vilka verksamheter som miljö- och hälsoskyddsnämnden
skall ta över tillsynen av. Prövning av frågan om överlåtelse av
tillsynsuppgifter ankommer på länsstyrelsen efter framställning av kommunerna.
Därvid prövas lämpligheten av att en kommun övertar tillsynen. Jag anser att
frågan om ett eventuellt ökat kommunalt ansvar för tillsynen på ett tidigt
stadium bör diskuteras mellan berörd kommun och länsstyrelsen som ett led i en
strävan att samordna tillsynsverksamheten inom länet. För att
ansvarsfördelningen skall bli klar och för att befintlig kompetens pä olika
nivåer skall kunna utnyttjas och byggas upp på ett effektivt sätt bör en
delegering av tillsynsansvaret ske i vissa på förhand bestämda branschgrupper.
När det t. ex. gäller en verksamhet av särskilt miljöfariig art måste beaktas
de allvarliga och geografiskt omfattande miljöstörningar som kan vara förbundna
med sådan verksamhet. En delegering av sådant slag som jag nu nämnt mäste
övervägas särskilt noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om länsstyrelsen inte anser sig kunna bifalla en
framställning frän en kommun om övertagande av tillsynen, bör frågan avgöras av
regeringen, om kommunen begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om naturvårdsverket bör ha hand om
tillsynen över sådan miljöfarlig verksamhet som tillständsprövas av
koncessionsnämnden, konstaterar jag att nästan alla länsstyrelser har motsatt
sig detta. Naturvårdsverket har anfört bl, a. praktiska skäl mot denna ordning
och framhållit att förslaget ställer krav på att en regional organisation underställd
naturvårdsverket skulle behövas för att kunna fullgöra tillsynsuppgifterna.
Mot bakgrund av naturvårdsverkets och länsstyrelsernas inställning bör
förslaget inte genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den organisation och ansvarsfördelning som jag nu
har förordat kommer naturvårdsverkets roll som central tillsynsmyndighet att
behöva utvecklas. Kommunernas ökade ansvar och medverkan i fiUsynsarbetet
kommer att ställa högre krav på central ledning, samordning, utbildning och
planering. En utveckling av naturvärdsverkets roll bör ocksä ta sin
utgångspunkt i den förstärkning av företagens egenkontroll som jag tidigare
har föreslagit. Jag tar i det följande upp några viktiga arbetsuppgifter för naturvårdsverket
i dess utvecklade roll som central tillsynsmyndighet. Dessa uppgifter bör
genomföras i nära samarbete med övriga tillsynsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverket bör utarbeta allmänna råd m, m, för
länsstyrelsernas<br>
och miljö- och häsoskyddsnämndernas planering, genomförande och upp<br>
följning av tillsynen. Därvid bör även ingå underlag för bedömning av<br>
miljöeffekter. Verket bör vidare utarbeta föreskrifter och allmänna råd<br>
m, m, om kontroll och miljörapport som underlag för genomförande av<br>
företagens egenkontroll. Jag vill ocksä framhålla verkets viktiga roll när</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
gäller fort- och vidareutbildning av personal inom miljöorganisa- Prop.
1987/88:85 tionen. Verket bör ocksä svara för att uppgifter i bl, a,
miljörapporterna ställs samman för viktiga branscher samt initiera, samordna
och medverka i genomförandet av särskilt målinriktade tillsynsinsatser för
olika branscher och problemområden. Det är ocksä väsentligt att verket följer
det fortlöpande tillsynsarbetet och vid behov medverkar i de övriga myndigheternas
tillsynsarbete med kvalificerade tillsynsresurser. Verket bör också, om det
finns särskilda skäl, ingripa i enskilda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
naturvårdsverkets roll i tillståndsprövningen vill jag understryka vikten av
att verket företräder miljöskyddsintresset i tillståndsärenden, särskilt i de
från miljöskyddssynpunkt mest betydelsefulla ärendena, dvs. de som
koncessionsnämnden prövar. Naturvärdsverket bör i övrigt genom allmänna råd m,
m, stödja länsstyrelserna i deras prövningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis understryka att det är nödvändigt av att de olika
tillsynsmyndigheterna samarbetar nära och konstruktivt. Naturvärdsverket bör
som jag nyss har anfört följa tillsynsarbetet vid övriga myndigheter samt hämta
in och ställa samman de uppgifter om tillsynsverksamheten som behövs för
uppföljning eller utvärdering. Jag avser att återkomma till regeringen med
förslag till bemyndigande i MF för naturvärdsverket att ålägga länsstyrelser
och kommuner att avrapportera den tillsyn som bedrivs och resultatet av den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
miljöskyddslagstiftningen skall företag och kommuner inte bara kontrollera sin
egen verksamhet och utsläppen från denna utan även utsläppens verkningar i
omgivningen, s,k, recipienf/confro//. Utredningen föreslår att ansvaret för
samordningen av denna verksamhet beträffande vattenmiljön även fortsättningsvis
skall åvila länsstyrelsen. Jag delar utredningens uppfattning i denna fråga
och vill i det sammanhanget bl, a, framhålla det arbete som åtgärdsgrupperna
mot havsföroreningar utför och där recipientkontrollen utgör en viktig del.
Givetvis bör länsstyrelserna samråda med naturvårdsverket och berörda kommuner
för att få bästa möjliga samordning med övrig omgivningskontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Recipientkontrollen
för luftföroreningar har, som utredningen anför, en stark anknytning till
luftmiljön i tätorterna. Här har framför allt biltrafiken en avgörande
betydelse. Kommunernas ansvar i planfrågor och deras arbete med bl, a,
trafikplanering gör det därför naturligt att komrhunerna är huvtidintressenter
i recipientkontrollen beträffande luftmiljön. Utredningen föreslär att berörda
statliga och kommunala intressenter bör diskutera lämpliga lösningar, bl. a.
vad gäller principerna för ansvarsfördelning, inriktning och finansiering. Jag
delar utredningens uppfattning även i denna fräga och förutsätter att frågan i
första hand diskuteras mellan naturvårdsverket och kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller samordningen mellan enskilda recipientkontroUprogram för<br>
olika geografiska områden bör natur\'ärdsverket ha ett viktigt ansvar både<br>
vad avser metoder och utvärdering av resultaten. Verket har tidigare<br>
utarbetat allmänna råd för vattenrecipientkontrollen. Verket bör nu på<br>
lämpligt sätt medverka till att en samordning sker för mark- och luftunder<br>
sökningar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De förändringar och den
utveckling av tillsynsarbetet enligt ML jag nu föreslår innebär att stora och
delvis förändrade krav kommer att ställas på hanteringen av data frän
kontrollen av utsläpp och recipienter, liksom frän uppföljningen av
försurningens utveckling m. m. Behovet av ADB-stöd i denna verksamhet växer.
Naturvårdsverket bedriver för närvarande ett projekt, kalkning, recipient,
utsläppskontroll (KRUT) i syfte att ta fram ett nytt ADB-system för
miljöskyddsarbetet i bred bemärkelse. Hos länsstyrelserna och i kommunerna
sker en betydande ADB-utveckling, varvid ofta data frän miljöskyddsområdet
behandlas integrerat med data från kunskapsförsöijningen i övrigt på regional
och kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår mot
den bakgrund jag kort angivit att målsättningen och inriktningen för ADB pä
miljöskyddsområdet ses över. Vidare anser utredningen att naturvårdsverket bör
slutföra KRUT-projektet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att naturvärdsverket bör slutföra KRUT-projektet
och komma med ett förslag till informationssystem för miljödata till
länsstyrelserna och miljö- och hälsoskyddsnämnderna. En slutlig bedömning av
möjligheter och problem med ett centralt sammanhållet system för hantering av
miljödata bör göras när projektet har utvärderats. Enligt vad jag har erfarit
avser naturvårdsverket att redovisa en sådan utvärdering senare i år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ocksä stryka under betydelsen av att kunna få fram
sammanställningar av miljödata pä riksnivå och för större regioner. Likaså är
det angeläget att utveckla den periodiska - oftast ärliga -miljöstatistiken för
att kunna följa upp effekterna av miljöskyddsarbetet och förändringar i
miljösituationen. Sådana sammanställningar är ett nödvändigt underiag inte
minst för bedömningar av åtgärdsbehovet. Ansvaret för de arbetsuppgifter som
jag här nämnt åvilar i första hand naturvärdsverket och statistiska
centralbyrån. Jag utgär frän att dessa myndigheter i nära samarbete vidareför
det utvecklingsarbete som för närvarande bedrivs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Instansordningen i miljöskyddsärenden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Instansordningen ändras i miljöskyddsärenden. Länsstyrelsernas beslut i
tillståndsärenden liksom naturvärdsverkets och länsstyrelsernas beslut i
tillsynsärenden får överklagas hos konces-sionsnärtinden i stället för hos
regeringen. Nämndens beslut i sädana ärenden får inte överklagas. Regler införs
om nämndens handläggning av överklagade ärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Vissa ideella organisationer skall fä rätt att överklaga
miljöskyddsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna är positiva till promemorieförslaget. Naturvärdsverket har
dock menat att det bäst överensstämmer med lagstiftningen om koncessionsnämnden
prövar enbart tillståndsfrågorna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verket har föreslagit att
frågor om tillsyn får överklagas hos naturvårds- Prop. 1987/88:85 verket i
stället. Några remissinstanser har pekat på att den föreslagna ordningen leder
till att ett tillsynsärende kan prövas i tre instanser, om en miljö- och
hälsoskyddsnämnd är första instans, och i två instanser, om naturvårdsverket
eller en länsstyrelse är första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser är negativa till organisationsutredningens förslag om
överklaganderätt för ideella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Instansordningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1984 fastställde riksdagen riktlinjer för en systematisk översyn av reglerna om
rätt att överklaga ärenden till regeringen (prop, 1983/84:120, KU23, rskr,
250), Riktlinjerna innebär bl, a, att regeringen skall befrias från sådana
ärenden som kan prövas i flera instanser under regeringen och som inte kräver
ett ställningstagande av regeringen som politiskt organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har anvisat flera olika metoder som skall användas för att nå delta mål. En
metod som skall användas är att man när det är ändamålsenligt låter någon
central myndighet under regeringen ta över uppgiften att som högsta instans
överpröva länsstyrelsebeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1987 inkom till regeringen 173 överklagade ärenden enligt ML varav 128 från
länsstyrelserna och 43 frän koncessionsnämnden. Ärendena bereds inom miljö- och
energidepartementet. En stor del av miljöskyddsarbetet inom departementet
upptas av att hantera frän länsstyrelserna överklagade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare anmält för regeringen (prop, 1986/87:135) att ändrade regler för
instansordningen har föreslagits i departementspromemorian (Ds Jo 1985:3)
Ändrad instansordning i miljöskyddsärenden, I promemorian föresläs att beslut
av en länsstyrelse i ett tillständsärende enligt ML får överklagas hos
koncessionsnämnden för miljöskydd i stället för hos regeringen. Beslut av
naturvårdsverket eller en länsstyrelse i ett tillsynsärende enligt ML får
enligt promemorian också överklagas hos koncessionsnämnden i stället för hos
regeringen. Den föreslagna instansordningen för överklagade tillsynsärenden
omfattar även sådana avgöranden där länsstyrelsen har fattat beslut i ett dit
överklagat tillsynsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
uppgiften att pröva överklaganden i tillståndsärenden enligt ML lades på
regeringen angavs som skäl att lämplighetsfrågor dominerade i ärendena och att
prövningen därför borde ankomma på regeringen och inte på någon domstol. Vad
gäller fillsynsbeslut diskuterades inte vid tillkomsten av ML frågan om sädana
beslut skulle kunna överklagas till regeringen. Under senare
lagstiftningsarbete har emellertid framhållits, att det bäst överensstämde med
lagstiftningens uppbyggnad om talan mot beslut av naturvårdsverket och
länsstyrelse i fråga om tillsyn fördes direkt hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla att det inte framstår som nödvändigt av
rättssäkerhetsskäl att behälla den nuvarande ordningen enligt vilken länsstyrelsebeslut
i tillstånds- och tillsynsfrågor kan överklagas till regeringen. Om
koncessionsnämnden tar över prövningen av tillständsärenden, där länsstyrelsen
har avgjort frågan i första instans, eller sådana tillsynsären-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den i
vilka beslut har fattats av en länsstyrelse eller naturvårdsverket, Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borde
detta vara en tillräcklig garanti för att kraven på rättssäkerhet blir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att somliga ärenden domineras av lämplighetsfrågor behöver
inte heller hindra att överprövningen görs av någon annan myndighet än
regeringen. De riktlinjer, som jag inledningsvis nämnde, innebär att
regeringens befattning med förvaltningsärenden bör inriktas på sådana frågor
där det behövs en politisk styrning av praxis. Koncessionsnämnden har under
läng tid prövat tillståndsärenden, där lämplighetsfrägor har utgjort ett
viktigt inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har i sitt remissyttrande föreslagit att
tillsynsärenden skall få överklagas hos verket. Till detta vill jag anföra
följande. Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet enligt 38 § ML och har
därigenom vittgående befogenheter att på olika sätt ingripa mot miljöfarlig
verksamhet. Bl, a. fär verket överklaga beslut i tillsynsfrågor enligt 40 och
41 §§ samt 43 § andra stycket ML, Eftersom naturvårdsverket i
miljöskyddslagstiftningen har givits ställning som part, är det inte förenligt
med kraven pä en allsidig prövning av ett överklagat tillsynsärende att låta
naturvårdsverket pröva ett sådant ärende. När det gäller ärenden om tillsyn kan
jag även konstatera att frågor om tillstånd och tillsyn många gånger har ett
nära samband. Jag anser därför i konsekvens med vad jag har föreslagit beträffande
överklagade tillståndsärenden att ett beslut, som fattats av en tillsynsmyndighet,
bör fä överklagas hos koncessionsnämnden för slutligt avgörande i stället för
hos regeringen. Därigenom behälls också en enhetlig uppbyggnad av
lagstiftningen i fråga om instansordningen för överklagande av
miljöskyddsärenden. Den omständigheten att koncessionsnämnden enligt mitt
förslag blir tredje instans i tillsynsärenden där en miljö- och
hälsoskyddsnämnd är första instans bör inte utgöra något hinder. Det är enligt
min mening viktigt med en enhetlig praxis inom landet när det gäller
miljöskyddsfrågor, och koncessionsnämnden är den myndighet som framstår som
bäst lämpad att forma en sådan praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om tillståndsärenden behövs ibland en avvägning
mellan olika allmänna intressen av stor betydelse för samhällsutvecklingen.
Prövningen bör i sä fall göras av regeringen. Detta gäller bl, a, ärenden där 6
§ andra stycket ML är tillämplig, dvs, ärenden där den befarade olägenheten
antingen innebär att ett stort antal människor fär sina levnadsförhållanden
väsentligt försämrade, att betydande förlust från naturvårdssynpunkt uppkommer
eller att något liknande allmänt intresse skadas avsevärt, men verksamheten är
av synnerlig betydelse för näringslivet eller för orten eller eljest frän
allmän synpunkt. Sådana ärenden är enligt 16 § ML undantagna från
koncessionsnämndens eller länsstyrelsens prövning och skall underställas
regeringen för avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett ärende
enligt ML kan emellertid även i andra fall än de som avses i<br>
6 § andra stycket innebära att sädana övergripande avvägningar måste<br>
göras att det slutliga avgörandet bör ankomma pä regeringen. Detta kan<br>
t.ex, vara fallet om avgörandet har stor ekonomisk eller principiell betydel<br>
se eller har stor betydelse för sysselsättningen. Ytterligare skäl kan vara<br>
att praxis bör ändras eller saknas,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ett beslut i ett överklagat tillståndsärende inte bör få överklä- Prop.
1987/88:85 gas vidare, i enlighet med vad som sägs i de nämnda riktlinjerna om
rätt ■ att överklaga myndighetsbeslut till regeringen, bör det finnas en
möjlighet för koncessionsnämnden att överlämna ett överklagat ärende som är av
sådan särskild beskaffenhet till regeringens prövning. Koncessionsnämnden bör
själv kunna avgöra när detta lämpligen bör ske. Dessutom bör en fråga
hänskjutas till regeringens prövning när naturvårdsverket begär det.
Möjligheten till överlämnande bör dock utnyttjas restriktivt. Det får
förutsättas att naturvårdsverket företrädesvis kommer att begära att ett ärende
överlämnas till regeringen när verket anser att frågan kräver ett politiskt
ställningstagande av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller tillsynsärenden kan emellertid i enstaka fall förekomma, att
prövningen bör ankomma på regeringen. Koncessionsnämnden och naturvärdsverket
bör därför ha s;amma möjlighet som i tillständsärenden att underställa ärendet
regeringens prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian har föreslagits att ett överklagande av föreskrifter eller beslut,
som har meddelats av länsstyrelsen med stöd av 8a § andra och tredje styckena
ML, även i fortsättningen skall prövas av regeringen. Jag delar denna
uppfattning. Befogenheten att meddela särskilda föreskrifter för ett sådant
område får av regeringen överlåtas till länsstyrelsen,. De föreskrifter som kan
meddelas i fräga om ett visst område kan innebära en precisering av de vanliga
tillätlighetsreglerna i 4-7 §§ ML, Enligt min bedömning kan det i fråga om en
överprövning av föreskrifter eller beslut enligt 8a § andra och tredje styckena
ML vara aktuellt med en sådan styrning av praxis som bör förbehållas
regeringen. Regeringen bör därför även i framtiden vara sista instans i dessa
ärenden. Detta gäller givetvis även vid de ändringar av 8 a § som jag har
föreslagit i avsnitt 4.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
för miljöorganisationer m.fi. att överklaga beslut enligt ML Utöver den som
berörs av ett beslut har naturvärdsverket, kommunerna och de lokala
arbetstagarorganisationerna klagorätt enligt ML. Naturvärdsverket får
överklaga beslut som har meddelats i frågor om tillstånd och i frågor som avses
i 8 a § andra eller tredje styckena, 40, 41 §§ eller 43 § andra stycket.
Kommunen och sådana lokala arbetstagarorganisationer som organiserar
arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet har rätt att överklaga beslut
som har meddelats i frågor om tillstånd och i frågor som avses i 8a § andra
eller tredje styckena. Organisationsutredningen har föreslagit att den rätt
att överklaga beslut ,enligt ML som kommunerna och de lokala
arbetstagarorganisationerna har tillerkänts skall vidgas till att omfatta också
organisationer som företräder ideella eller vetenskapliga natur- eller
miljöskyddsintressen. Det bör enligt utredningen ankomma pä regeringen att
bestämma vilka organisationer som skulle ges en klagorätt enligt ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ideella och vetenskapliga organisationerna uträttar enligt min mening ett
vikfigt arbete för att rikta vår uppmärksamhet på miljöproblemen.
Prövningsmyndigheterna har i sitt arbete ofta beaktat den kunskap som finns
inom mänga sammanslutningar. Vid koncessionsnämndens handlägg-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning är det sålunda
vanligt att företrädare för olika organisationer, som Prop. 1987/88:85
berörs av den aktuella frågan, bereds tillfälle att framföra sina synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ML infördes fick naturvärdsverket rätt att föra talan mot beslut av
koncessionsnämnden eller länsstyrelsen för att ta till vara allmänna intressen.
Genom en ändring är 1981 i ML vidgades naturvärdsverkets klagorätt sä att den
inte längre var begränsad till ärenden ay allmänt intresse. I stället skulle
miljöskyddsintresset som sådant vara avgörande för om naturvärdsverket skulle
utnyttja sina utökade möjligheter till att överklaga. Vid samma tillfälle
vidgades klagorätten till att omfatta kommunerna och de lokala
arbetstagarorganisationerna. Kommunernas klagorätt motiverades med att den
borde ses som ett led i strävandena att stärka kommunernas ställning pä ML:s
område. En utgångspunkt för att ge de fackliga organisationerna klagorätt var
det ansvar dessa organisationer har för arbetsmiljöfrågorna och de ökade
möjligheter till en allsidig prövning i frågor om sambandet mellan den yttre
och inre miljön som en reform av det angivna slaget skulle innebära.
Utredningen har tagit bl. a, denna utvidgade klagorätt som skäl för sitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna har varit kritiska mot utredningens förslag.
Naturvårdsverket har hänvisat till de uttalanden som gjordes i anförda
proposition om ändring i ML och ansett att vad som dä sades alltjämt har
bärighet. Jag kan för egen del konstatera att regeringen i sin praxis har
intagit en generös hållning till vilka som skall anses ha klagorätt enligt ML
och jag förutsätter att koncessionsnämnden fortsätter pä den vägen. Med de
regler som gäller i dag har alla enskilda som berörs av ett beslut möjlighet
att överklaga. Det kan här även erinras om att förvaltningslagen (1986:223)
inte hindrar att en juridisk person, t, ex, en förening, uppträder som ombud
för enskilda sakägare. Jag är därför inte beredd att tillstyrka utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens
handläggning av överklagade ärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
koncessionsnämnden med mitt förslag kommer att bli även en
överprövningsinstans, bör jävsreglerna i 12 § ML mera knytas till reglerna om
domarjäv i rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
bör ha ett eget utredningsansvar. Det innebär att koncessionsnämndens prövning
av ett överklagande inte bör begränsas av det material som parterna åberopar
eller som i övrigt finns tillgängligt i ärendet. Som regel fär det visserligen
antas att den beslutande myndigheten redan har skaffat in den utredning som
behövs. Nämnden bör emellertid kunna bestämma att en myndighet eller någon
annan sakkunnig gör en utredning. Nämnden mäste också själv kunna göra
utredningar. Att koncessionsnämnden pä detta sätt åläggs ett ansvar för
utredningen, utesluter inte att nämnden kan återförvisa ett ärende till en
lägre instans, om nämnden skulle finna att avgörandet grundas pä ett
otillräckligt material. Detta kan t, ex, bli fallet om nya omständigheter av
vikt åberopas först i koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som huvudregel bör den
allmänna förvaltningsrättsliga principen om<br>
skriftligt förfarande gälla vid handläggningen av överklagade ärenden,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanträde
eller besiktning bör kunna hällas om det behövs för att komplettera den
skriftliga utredningen. Därvid bör ingen skillnad göras mellan
tillständsärenden och övriga ärenden. Nämnden bör ha stor frihet att själv
avgöra i vilka fall sammanträde eller besiktning behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan fräga är vilken
kommunikationsplikt som bör åligga koncessionsnämnden i ett överklagat ärende.
Koncessionsnämnden är en förvaltningsmyndighet och reglerna i
förvaltningslagen är således tillämpliga för förfarandet i nämnden, om inte
avvikande bestämmelser har meddelats i annan lag eller förordning. Det finns
skäl att beakta följande, Sakägarkret-sen kan vara så omfattande att det av
praktiska skäl kan vara svårt att bereda alla berörda tillfälle att yttra sig i
ett ärende som överklagats av sökanden. Det kan vara lämpligt att
koncessionsnämnden i sådana fall kungör att överklagande skett av sökanden.
Därigenom bereds sakägarna tillfälle att yttra sig. Om koncessionsnämnden avgör
ett överklagat tillständsärende utan att hålla sammanträde, framstår det som
mest ändamålsenligt att nämnden i fråga om nya uppgifter av vikt för sakens prövning
kommunicerar dessa uppgifter genom vanligt brev med de sakägare som tidigare
har yttrat sig i ärendet och med klaganden, om inte uppgifterna kommer frän
denne. De personer som sålunda berörs av förfarandet är att bedöma som parter
enligt 17 § förvaltningslagen. Koncessionsnämnden skall också bereda de
statliga och kommunala myndigheter som har ett väsentligt intresse att bevaka i
frågan fillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om nämnden håller
sammanträde i ett överklagat tillståndsärende, bör kallelse utgå till parterna
genom brev eller genom kungörelse. Är sammanträde begränsat till att avse
vissa frågor får nämnden göra en egen bedömning vilka parter som berörs av de
frågor som skall behandlas och kalla enbart dessa parter. Även berörda
myndigheter skall naturligtvis kallas till sammanträdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad som har sagts nu om
koncessionsnämndens kommunikationsskyldighet m, m, i ett överklagat
tillståndsärende bör ocksä kunna tillämpas när det är ett tillsynsärende som
har överklagats hos nämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>10.5
Villkoren i tillståndsbeslut m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Villkoren i
ett tillståndsbeslut avseende en miljöfarlig verksamhet skall kunna ändras om
införandet av en ny kontroll- och mätteknik kan ge bättre tillsynsmöjligheter.
Om ett villkor ändras efter tio är, fär samtidigt ändringar göras i andra
villkor, som tidigare prövats enligt 24 eller 25 § ML, oavsett hur länge dessa
villkor varit gällande. Förbud får meddelas mot verksamhet som tidigare har
tillätits, om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av väsentlig
betydelse som inte kunde förutses när verksamheten tilläts. I sädana fall kan
tillståndet ocksä återkallas. Länsstyrelse får självmant ta upp frågan om
omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
utökas att med stöd av 40 § första stycket ML meddela förelägganden som rör
verksamhet som inte är tillståndspliktig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med Prop. 1987/88:85 mitt. Därutöver har
utredningen föreslagit att en särskild grund för att ompröva villkor i
tillståndsbeslut skall vara att en annan utformning av villkoret avsevärt
underlättar kontrollen samt att en bestämmelse införs om rätt för
koncessionsnämnden att överiämna till naturvärdsverket att fastställa villkor i
tillståndsbeslut. Vidare har utredningen föreslagit en särskild lag om
skyldighet att söka tillstånd för den som bedriver miljöfarlig verksamhet
enligt äldre ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Många remissinstanser har varit positiva till utredningens förslag. Några,
däribland koncessionsnämnden, anser att utredningens förslag urholkar
rättskraften hos ett tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Organisationsutredningen har pekat pä att villkorens
utformning är helt avgörande för att tillsynen skall bli effektiv och
ändamålsenligt utformad och också för att miljöskyddsmyndigheterna skall ha
möjlighet att framgångsrikt ingripa mot uppkomna olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med tillståndsprövningen är att samhället skall ges tillfälle att på förhand
bedöma om effekterna av en planerad miljöfarlig verksamhet blir sådana att
verksamheten kan tillåtas. Formuleringen av villkoren för ett tillstånd innebär
sålunda en bedömning av vilka krav som i det enskilda fallet måste ställas på
en miljöfarlig verksamhet för att den inte skall strida mot de allmänt hållna
tillåtlighetsreglerna i ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har framhållit att det i dag finns många verksamheter där villkoren är sä
utformade att de inte låter sig kontrolleras och tolkas pä ett effektivt sätt.
Det är enligt min mening angeläget att tillståndsmyndigheten vid utformningen
av villkoren hela tiden håller i minnet att ett uppställt villkor skall vara
otvetydigt formulerat och kunna kontrolleras. Villkoren måste alltså vara
entydiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
i ML är att_viUkor_kan ändras efter tio år. Såväl en rapport år 1986 från
riksrevisionsverket om ML:s tillämpning som organisafionsutredningens
redovisning visar dock en låg omprövningstakt. En översyn av gällande tillstånd
och villkor är av största betydelse för att ML:s tillämpning skall kunna
effekfiviseras. Förändringar i omgivningen, bättre kunskap om
miljöförhållanden och den tekniska utvecklingen leder också till att samhällets
miljökrav ändras. Det är enligt min mening angeläget att länsstyrelserna i vart
fall senast efter det att tio är har förflutit gör en systematisk bedömning av
om det finns skäl att ändra villkor i gällande tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som en förutsättning för
att omprövning av villkor skall ske innan tio år<br>
har förflutit gäller bl, a. att användningen av ny process- eller reningstek<br>
nik skulle medföra en väsentlig förbättring från miljöskyddssynpunkt. Det<br>
är emellertid inte bara process- och reningstekniken som utvecklas utan<br>
även tekniken för kontroll och övervakning av utsläpp. En annan mätut<br>
rustning kan t, ex, ge möjligheter att upptäcka nya störningskällor som bör<br>
åtgärdas. En kontinuerlig övervakning kan ocksä medföra lägre kostnader<br>
för kontrollen än täta stickprov. Ofta är dock villkoren utformade så att de<br>
styr valet av kontrollteknik, vilket försvårar den tekniska utvecklingen pä<br>
kontrollomrädet. Villkor bör därför kunna ändras sä att ny mätteknik kan<br>
införas. Jag biträder utredningens förslag om ett tillägg till 24 § ML så att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
bara ny process- och reningsteknik utan även ny teknik för mätning Prop.
1987/88:85 m. m. kan utgöra en grund för omprövning av villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
bör också kunna ske om verksamheten har visat sig medfö-|ra någon olägenhet som
inte förutsågs när tillstånd gavs. Det nuvarande kravetatn sådan olägenhet
skall vara betydajtde bör slopas, men givetvis måste tillständsmyndigheterna
fortfarande göra en skälighetsbedömning. För att underlätta att villkoren blir
konsekventa, föreslär jag ocksä att reglerna i 29 a § ML ändras sä att det blir
möjligt att när villkor som har gällt under tio år ändras också ändra sådana
villkor i tillståndsbeslutet som har prövats pä begäran enligt 26 § ML av
naturvärdsverket, även om dessa villkor inte har varit i kraft så länge. Därmed
kan man åstadkomma att samtliga villkor i ett tillstånd stämmer med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller omprövning av villkor för sådana tillståndsgivna verksamheter, där
länsstyrelsen som tillständsmyndighet har bestämt villkoren, är nuvarande
ordning den att en sådan ändring måste föregås av att naturvårdsverket gör en
framställning hos länsstyrelsen om ändring. En sådan framställning sker oftast
sedan länsstyrelsen har påtalat för naturvärdsverket att en ändring av
villkoren för viss verksamhet bör ske. Denna ordning är opraktisk och är en
oavsiktlig följd av att även länsstyrelsen sedan år 1981 är
tillståndsmyndighet. Utredningen har för sädana fall som jag här beskrivit
föreslagit att 26 § ML ändras så att länsstyrelsen själv kan ta inifiafiv till
omprövning enligt bestämmelserna i 23-25 §§. En sådan ordning bör underlätta
omprövningsverksamheten. Jag tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att ett villkor också bör få ändras före tioårsperiodens
utgång, om det har fått en sådan utformning att det inte säkert går att
fastställa vad det rättsligt sett innebär, eller om villkoret inte låter sig
objektivt kontrolleras. Koncessionsnämnden har i sitt remissvar ställt sig
kritisk till detta förslag. Även om jäg är beredd att instämma i utredningens
uppfattning, att det finns ärenden där en sådan regel skulle kunna vara
verksam, delar jag nämndens uppfattning, att det inte stämmer med
rättsäkerhetskraven och lagstiftnin.gens utformning när det gäller reglerna om
tillstånd och tillsyn att införa en sådan regel. Enligt min mening finns det
möjligheter för myndigheterna att genom utnyttjande av reglerna om tillsyn, t,
ex. genom att hävda sin tolkning av ett oklart villkor genom ett föreläggande
om rättelse enligt 40 § tredje stycket ML, komma till rätta med problem av
angivet slag, Sjähklart bör dock villkoren formuleras så att någon tvekan om
deras innebörd eller andra problem av angivet slag inte uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
skärpning av reglerna om förbud mot verksamhet som har prövats<br>
och erhållit tillstånd bör också vidtas, Tillständsmyndigheten bör få utöka<br>
de möjligheter att förbjuda miljöfariig verksamhet som har tillstånd. Hit<br>
tills har möjligheten att förbjuda sådan verksamhet begränsats till att avse<br>
de fall när villkor grovt har åsidosatts. Den allmänna förvaltningsrättsliga<br>
princip, som innebär att ett tillstånd kan dras in för den som med avsikt<br>
vilselett prövningsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller<br>
förtiga förhållanden av betydelse, bör komma fiU tydligt uttryck i ML.<br>
Dessutom bör en ytterligare möjlighet att förbjuda tillståndsgiven verk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet
införas, nämligen om det i verksamheten uppkommit någon olägen- Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>het
av väsentlig betydelse, som inte kunde förutses när verksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tilläts
och som det inte går att förebygga eller i tillräcklig grad minska. I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första
hand bör dock en oförutsedd olägenhet avhjälpas genom ändrade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>villkor.
Om koncessionsnämnden förbjuder en verksamhet, fär nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återkalla
tillståndet helt eller delvis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag i fråga om ändring av villkor enligt 23-25 §§ ML medför att reglerna
skulle vinna i klarhet öm en viss omredigering av lagtexten sker samtidigt. Av
lagtexten bör framgå att det är fråga om omprövning, vilket ger utrymme både
till ändring av villkor och införande av nya villkor. Som naturvårdsverket har
föreslagit i sitt remissyttrande bör uttrycket upphäva villkor ocksä användas i
sammanhanget för att lagtexten skall bli tydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också beröra utredningens förslag att för vissa äldre
verksamheter införa en lag om skyldighet att söka tillstånd. Utredningens
förslag går ut på att den som utövar numera tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet,
som har påbörjats före den Ijuli 1969 och inte har sökt tillstånd eller som
bedriver verksamheten med stöd av dispensbeslut enligt äldre ordning, skall
vara skyldig att söka tillstånd. För egen del anser jag att myndigheterna redan
har tillräckliga befogenheter att ingripa med stöd av ML:s regler om tillsyn om
någon olägenhet skulle framkomma. Det behövs alltså inte en särskild
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fräga gäller delegering av rätten att besluta om villkor från en
tillständsmyndighet till en tillsynsmyndighet. Naturvärdsverket har i en
framställning den 4december 1985 till regeringen med förslag till ändringar i
ML m, m, framfört att det bör klargöras vilken rättsverkan beslut har som har
fattats efter delegering. Utredningen har instämt i naturvårdsverkets förslag
och har föreslagit en särskild lagreglering av delegering av villkor som rör en
fråga som inte är avgörande för tillståndet. Koncessionsnämnden har i sina
remissvar pä säväl naturvårdsverkets som utredningens förslag avstyrkt en
särskild lagstiftning om delegering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del anföra följande. Det är inte ovanligt att koncessions<br>
nämnden överlåter ät tillsynsmyndigheten att avgöra vissa frågor i till<br>
ståndsprövningen. Förfarandet saknar dock direkt stöd i lag. Det är viktigt<br>
att villkor i tillståndsbeslut fastställs i en sådan ordning och på ett sådant<br>
sätt att sanktionsbestämmelserna i 45 § första stycket 3 ML blir möjliga att<br>
tillämpa för de allmänna domstolarna. Att ML:s sanktionsbestämmelser<br>
sätts åt sidan på grund av en överenskommelse i ett samrädsförfarande<br>
framstår som en olycklig konsekvens av delegeringsförfarandet. Om det<br>
inte tillräckligt säkert kan bedömas vilka villkor som bör gälla i visst<br>
avseende, får tillständsmyndigheten enligt 21 § ML skjuta upp avgörandet<br>
i denna del till dess erfarenhet av verksamheten vunnits och i stället<br>
meddela provisoriska föreskrifter. Ett sådant förfarande bör tillämpas när<br>
det är fråga om villkor av större betydelse, Delegering framstår emellertid<br>
som en rimlig lösning när det gäller detaljfrågor som är av mindre betydel<br>
se, 1 de fall delegeringen innebär att tillståndsmyndigheten överlåtet' åt<br>
tillsynsmyndigheten att närmare bestämma det materiella innehållet i ett<br>
villkor, är det nödvändigt att vad som bestämts i sådan ordning kommer att<br>
omfattas av samma rättskraft som andra villkor, vilka har fastställts i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samband med
tillståndsprövningen. Således måste även villkor som har bestämts efter en
delegering vara straffsanktionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslär alltså att
villkor som är av mindre betydelse i samband med tillåtlighetsprövningen av
tillståndsmyndigheten får överlåtas att bestämmas av tillsynsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen kan ocksä göras
effektivare frän myndigheternas sida genom en ändring i 40 § ML, När ML
infördes betonades företagens frivilliga medverkan och samarbetet mellan
tillsynsmyndigheter och företag. Detta kom till uttryck bl, a, i 40 § första
stycket där som huvudregel för sådan verksamhet som inte fillståndsprövats
angavs att tillsynsmyndigheten i första hand skall försöka vinna rättelse genom
rådgivning om lagen åsidosätts. Denna utformning har i vissa fall visat sig
utgöra ett onödigt hinder för tillsynsmyndigheterna att effekfivt förebygga
olägenheter. Som 40 § första stycket är uppbyggt innebär detta att
tillsynsmyndigheten normalt mäste vänta och se om den som åsidosätter
bestämmelserna i ML vidtar rättelse efter myndighetens rådgivning innan ett
föreläggande om försiktighetsmått ges. En sådan begränsning påverkar
effektiviteten i tillsynsarbetet, vilket märks särskilt tydligt när den som
utövar den miljöfarliga verksamheten försöker förhala rättelseförfarandet. För
att öka effektiviteten i tillsynsarbetet föreslår jag därför alt 40 § ges en
sådan utformning att tillsynsmyndigheten vid behov får ingripa med ett
föreläggande om försik-fighetsmätt eller förbud utan att dessförinnan meddela
råd. Genom 39 §, som inte bör ändras, kvarstår dock alltjämt möjligheten för
tillsynsmyndigheten att meddela råd för att motverka eventuella olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som naturvärdsverket har
påpekat finns det också en brist i 40 § första stycket genom att stadgandet
saknar en bestämmelse som ger en tillsynsmyndighet rätt att meddela ett
föreläggande som grundas på MF. För att komma till rätta med detta föreslår jag
att stadgandet kompletteras sä att det blir möjligt för en tillsynsmyndighet
att ge ett sådant föreläggande som behövs för att ML eller föreskrift som har
tillkommit med stöd av lagen skall iakttas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.6 Påföljden för miljöbrottslighet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Om
ett brott mot ML innebär att en förpliktelse av väsentlig betydelse från
miljöskyddssynpunkt har åsidosatts, får inte dömas till böter. Den oaktsamhet
som fordras för straffbar gärning i fräga om brottsbalksbrotten vårdslöshet med
gift eller smittämne och vållande till miljöstörning behöver inte längre vara
grov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Utredningen har föreslagit en översyn av den svenska
miljöstraffrätten och i avvaktan pä en sådan utredning rekommenderat att
straffbestämmelserna i ML ges en annan redakfionell utformning samt att
föreskriften om tillsynsmyndigheternas skyldighet att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för
att överträdelser av ML beivras skall ges en snävare utformning, Prop.
1987/88:85 Vidare har utredningen föreslagit att regeln i ML om straffrihet vid
ringa fall skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i
denna del är positiva till förslaget om utredning. Flera remissinstanser är
kritiska till att upphäva regeln om straffrihet vid ringa fall av överträdelser
av ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag har beträffande de frågor som
behandlas i detta avsnitt samrätt med chefen för justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljden för miljöbrotlshghel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Straffen för miljöbrott har skärpts avsevärt under de
senaste 20 åren och ytterligare sanktionsmöjligheter har införts i ML och
brottsbalken. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i motiven till ML diskuterades immissionsrättens
bristfälliga påföljdssystem (prop, 1969:28 s, 294), Straffet för brott mot ML
bestämdes till böter eller fängelse i högst ett år. Frän den Ijuli 1981
skärptes straffet i ML till fängelse i högst tvä år. Frän samma tid gäller
ocksä särskilda bestämmelser i brottsbalken om miljöbrottslighet. Straffskalan
där är densamma som i ML, men vid särskilt allvarliga brott kan fängelse i
högst sex är följa enligt brottsbalkens regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ML finns även bestämmelser om andra sanktionsmedel än
straff, nämligen vite och miljöskyddsavgift. Miljöskyddsavgiften syftar till
att eliminera ekonomisk fördel av brott mot ML, Reglerna om miljöskyddsavgift
skärptes från den I juli 1987 på det sättet att det numera inte krävs att
överträdelsen har medfört eller inneburit risk för störning av omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den I juli 1986 infördes i brottsbalken den nya sanktionen
företagsbot. Sådan bot skall åläggas näringsidkare för brott som har begåtts i
utövning av näringsverksamhet om brottsligheten har inneburit ett grovt
åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten
eller annars är av allvarligt slag och näringsidkaren inte har gjort vad som
skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, I motiven har särskilt
miljöbrott och brott mot ML nämnts som exempel på brott av det slag som avses,
Företagsboten skall fastställas till lägst tio tusen kronor och högst tre
miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget är alltså reglerna vid överträdelser av
miljöskyddslagstiftningen redan sådana att det för ett stort antal
överträdelser går att ingripa med stränga sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har pekat på villkorens betydelse för
effektiva ingripanden mot överträdelser. De förslag som jag nyss har redovisat
(avsnitt 10,3) om villkoren i tillständsbeslut m,m. syftar till att underlätta
kontrollen av efterlevnaden av meddelade villkor. Jag anser att det därigenom
skapas förutsättningar för en sådan effektivare tillämpning av ML:s sanktionssystem
som har efteriysts från olika häll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
utredningen har påpekat är straffreglerna i ML, liksom de flesta<br>
andra straffregler pä specialstraffrättens område, utformade som blan-<br>
kettstraffbud. Denna lagstiftningsteknik gör det möjligt att med stor nog<br>
grannhet precisera de straffbara gärningarna. Jag kan inte se att denna<br>
teknik är mindre lämplig i ML än i annan jämförbar lagstiftning. Tekniken</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medger
ocksä en enkel anpassning av strafibestämmelserna, när nya regler Prop.
1987/88:85 införs eller befinfiiga regler ändras. Jag anser därför att det inte
finns skäl att genomföra utredningens förslag om ändrad redaktionell/teknisk
utformning av straffreglerna i ML, Av praktiska och kriminalpolitiska skäl
anser jag inte heller att det finns anledning att ändra regeln om straffrihet
vid ringa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljden
för brott mot ML är böter eller fängelse i högst två år. Straffskalan är
densamma oavsett om en gärning har begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet.
Denna konstruktion a\' straffreglerna är i sig ägnad att leda till låga
påföljder. För att en fällande dom skall meddelas är det således tillräckligt
att bevisning föreligger om att en gärning har begåtts av oaktsamhet. Det
finns enligt min mening inte skäl att för oaktsamhetsbrott döma till strängare
straff vid tillämpningen av ML än vid tillämpningen av annan lagstiftning.
Saken kommei' dock i ett annat läge när det gäller uppsätliga brott. Sådana
brott bör, särskilt om de avser väsentliga villkor i tillståndsbeslut eller andra
förpliktelser som är av särskild betydelse frän miljöskyddssynpunkt, betraktas
med största allvar. Det är av fundamental betydelse för det miljöskydd som
eftersträvas med ML att företagen mycket lojalt följer de uppställda
villkoren. Mot denna bakgrund bör det inte vara möjligt att döma till böter för
uppsåtliga brott mot ML, om brottet avser en förpliktelse som är av väsentlig
betydelse frän miljöskyddssynpunkt. Genom en sådan särskild regel om
allvarliga uppsåtliga brott, som enligt min mening bör införas i ML, blir det
ett särskilt åliggande för de rättsvårdande myndigheterna att i varje enskilt
fall pröva om en gärning bör medföra strängare straff än böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en skillnad mellan brottsbalken och ML i fräga om den grad av oaktsamhet
som innebär att en gärning skall kvalificeras som brottslig. Om någon t, ex,
bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av ML och gärningen är av
sådan art att den kan medföra betydande olägenhet i miljön, skall
gärningsmannen dömas enligt brottsbalken och inte enligt ML, Förutsättningen är
att gärningen har begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Om det däremot
är så att gärningen har skett av oaktsamhet som inte är grov, blir endast ML
tillämplig. Denna skillnad har främst en historisk bakgrund. När reglerna om
miljöbrottslighet infördes i brottsbalken år 1981 fördes oaktsamhetsbrottet
till den befintliga lagstiftningen om vårdslöshet med gift m, m. Enligt min
mening finns det ingen anledning att i subjektivt hänseende skilja mellan
brottsbalken och ML, Jag föreslår därför att det inte skall krävas oaktsamhet
av mera kvalificerat slag i brottsbalken än i ML, Därför bör i 13 kap, 9 §
andra stycket brottsbalken den ändringen vidtas att det subjektiva rekvisitet
ändras till oaktsamhet som inte behöver vara grov. Det är också lämpligt att
göra samma ändring i paragrafens första stycke med hänsyn till hur 7 och 8 §§
lagtekniskt förhåller sig till 8 a § i 13 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har framhållit vikten av att tillsynsmyndigheterna vid miss<br>
tanke om brott utan dröjsmål anmäler saken till åtal. När föreskriften i 38 §<br>
om skyldighet att verka för att brott beivras infördes, framhölls att tillsyns<br>
myndigheterna är skyldiga att göra anmälan vid befogad misstanke om<br>
brott. Jag anser att den nuvarande bestämmelsen i sak medför mer omfat-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tände förpliktelser för
tillsynsmyndigheterna än enbart en bestämmelse om Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtalsanmälan. Ett brott
kan beivras inte bara genom ett åtal utan ocksä</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genom vite eller genom att
en ansvarig åläggs att betala miljöskyddsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därför bör inte reglerna
om tillsynsmyndigheternas skyldighet att verka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för att överträdelser av
ML beivras ändras på det sätt som utredningen har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit en genomgripande översyn av de olika straffbestämmelser som tar
sikte pä överträdelser av bestämmelser med syfte att skydda miljön. Jag vill i
detta sammanhang nämna att fängelsestraffkommittén i betänkandena (SOU
1986:13-15) Påföljd för brott framhållit att brotten mot miljön har ett högt
straffvärde och ocksä har föreslagit att dessa brott skall ges ett högre
straffvärde än de har för närvarande. Förslaget bereds i justitiedepartementet.
Jag vill ocksä nämna att riksåklagaren för närvarande går igenom
rättstillämpningen vid miljöbrott. Det finns enligt min mening skäl att avvakta
tillämpningen av de nuvarande reglerna med den skärpta lagstiftning som jag har
föreslagit i detta ärende, innan en särskild utredning görs. För egen del
kommer jag dessutom att följa utvecklingen på området med största uppmärksamhet
och föreslå de ändringar som behövs om brister i systemet skulle uppenbaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget framhålla att tillsynsmyndigheternas skyldighet att verka
för att brott mot ML beivras förutsätter att polisens och åklagarens
förundersökning sker med erforderlig kompetens. Det är därvid angeläget att
rättsväsendets personal har den utbildning som behövs med hänsyn till deras
befattning med miljöbrottmål. Jag återkommer till detta i avsnitt 10,12,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Preskription
av miljöbrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om preskriptionstidens längd vid miljöbrott har tagits upp av riksdagen, I
motionen 1981/82:1921 framhölls att miljöbrotten är av speciell karaktär med
hänsyn till att verkningarna av sådana brott ofta blir kända långt efter det
att verksamheten ägt rum. Enligt motionen är det därför motiverat att genom
särskilda preskriptionsregler för brott mot ML bestämma preskriptionstiden för
sädana brott till tio är, I jordbruksutskottets betänkande med anledning av
motionen (JoU 1982/83:17) uttalade utskottet att en förlängning av preskriptionstiden
enligt motionsförslaget skulle kunna ge myndigheterna större handlingsfrihet
vid beivrande av överträdelser av ML resp. miljöbrott enligt brottsbalken.
Utskottet fann det angeläget att motionärernas förslag blev föremål för
ytterligare prövning och hemställde att riksdagen som sin mening gav regeringen
till känna vad utskottet anfört om en sådan översyn av ML, Riksdagen biföll
utskottets hemställan (rskr, 1982/83:94),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna om
ätalspreskription finns i brottsbalken. Påföljd fär<br>
inte ådömas om inte den misstänkte har häktats eller erhållit del av åtal för<br>
brottet inom viss tid (preskriptionstid). Brottets straffmaximum är avgö<br>
rande för hur lång preskriptionstiden är. Vid ett straffmaximum av t, ex,<br>
fängelse i tvä är är preskriptionstiden fem år, och vid ett straffmaximum<br>
som är högre men inte över fängelse i åtta är är preskriptionstiden tio är,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstiden
skall räknas från den dag brottet begicks. Förutsätts</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
ådömande av påföljd att viss verkan av handlingen har inträtt, skall tiden
räknas från den dag då sådan verkan inträdde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Brottsbeskrivningarna i
fräga om miljöbrott i brottsbalken innebär att ett brott är fullbordat redan
genom en förorening som kan medföra en viss effekt. Sä länge effekten inte har
inträtt räknas preskriptionstiden från det att handlingen företogs. Fortsätter
föroreningen pä ett sådant sätt att risk för effekten uppkommer fortlöpande,
fär preskriptionstiden räknas från det att föroreningen upphörde, Intriiffar
effekten senare fär en ny preskriptionstid beräknas från den tidpunkten,
oberoende av om den tidigare preskriptionstiden gått ut eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Brottsbeskrivningarna i ML
förutsätter inte i något fall för ådömande av påföljd att en viss verkan av
handlingen har inträtt. Dessa regler ger således inget utrymme för en
rättstillämpning liknande brottsbalkens, som innebär att preskriptionstiden kan
bötja löpa ocksä när den miljöskadliga effekten uppstår. Straffbudens olika
lagtekniska utformning ger således utrymme för olika preskriptionstider,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ML:s ansvarsbestämmelser
är alltså inte direkt knutna till angrepp på miljön, utan skall närmast
garantera upprätthållandet av lagens prövnings-och tillsynssystem.
Straffansvaret anknyter till ohörsamheten mot myndigheternas förbud eller
föreskrifter. Bestämmelserna i brottsbalken har däremot miljön som ett
uttryckligt skyddsobjekt. En gärning som faller inom såväl brottsbalkens som
ML:s brottsbeskrivningar skall i första hand prövas mot brottsbalkens regler,
ML blir tillämplig om gärningen inte har sädana konsekvenser som medför ansvar
enligt brottsbalken. Denna utformning av förhållandet mellan brottsbalken och
ML:s ansvarsregler innebär att ett miljöbrott enligt brottsbalken normalt är
att bedöma som allvariigare än ett brott mot ML, Detta synsätt kommer också
till uttryck i att brottsbalken till skillnad från ML har särskilda
straffregler för de grövsta miljöbrotten. För ett sådant brott kan följa
fängelse i högst sex är. När det behövs en särskilt lång preskriptionstid rör
det sig om allvarliga miljöbrott. Av min tidigare redogörelse har framgått att
preskriptionstiden för ett brott som grovt miljöbrott är tio år. En så lång
preskriptionstid borde vara tillräcklig för att beivra allvarliga miljöbrott,
särskilt med tanke på hur preskriptionstiden räknas enligt brottsbalken. Jag
anser därför inte att någon särskild lagstiftning i frågan är påkallad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>10.7
Miljömedvetande och miljöhänsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande:
Miljöfrågorna har viktiga anknytningspunkter till utbildningsväsendet.
Speciella insatser bör göras för att stödja undervisningen om miljöfrågor i
ungdomsskolan, Universitets-och högskoleämbetet bör vidga insatserna för att
stärka miljöfrågornas ställning i utbildningen inom olika
yrkesutbildningssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system med miljödeklarationer pä produkter kan vara ett viktigt medel för att
öka miljömedvetandet. Förutsättningarna för ett sådant system behöver dock
klargöras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljökonsekvensbeskrivningar
bör prövas för vissa verksamheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med Prop. 1987/88:85 mitt
ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser som har behandlat förslaget om en översyn av
miljöutbildningen inom skola, universitet och högskola har varit positiva.
Mänga av de övriga remissinstanserna har ocksä allmänt strukit under behovet av
utbildning i miljövård inom olika samhällssektorer. Universitets- och
högskoleämbetet anför att miljökraven i utbildningsplanen för
civilingenjörsutbildningarna och de matematisk-na-turvetenskapliga linjerna
under är 1985 och är 1986 har skärpts sä långt det är möjligt. Ämbetet har i en
skrivelse till regeringen redovisat vidtagna åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om miljödeklarationer och miljöinriktat konsumentskydd har behandlats mera
ingående av främst konsumentverket och naturvärdsverket. Båda verken
tillstyrker tanken att utöka produktmärkningen till att omfatta även
miljöaspekter. Samtidigt poängteras att formerna för systemet mäste övervägas.
Bl, a med avseende på den befintliga märkningen av miljö- och hälsofarliga
kemiska produkter måste man se till att en sammanblandning av de båda systemen
inte sker. Möjligheterna att inkludera miljöaspekter i övrig produktinformation
bör ocksä beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag anser liksom utredningen att en ökad satsning på
miljöinriktad utbildning är nödvändig för att öka miljömedvetandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
arbetsgrupp med representanter frän miljö- och energidepartementet och
utbildningsdepartementet har bl, a, studerat hur miljöundervisningen bedrivs
och lämnat förslag till åtgärder. Gruppen har i sitt arbete haft fortlöpande
kontakter med berörda myndigheter och organisationer inom utbildningsväsendet
och miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening mycket viktigt att miljöfrågorna fär en framträdande
plats i olika skeden i barnomsorgen och i utbildningssystemet. I årets
budgetproposition föreslår därför regeringen att vissa medel sätts av för
miljöfostran inom barnomsorgen. Regeringen har där vidare föreslagit särskilda
medel för den verksamhet som i dag bedrivs av de s. k. miljöresurspersonerna
vid landets länsskolnämnder. Vidare har regeringen gett sin syn på hur
undervisningen om miljöfrågor bör stödjas inom grund-och gymnasieskolan.
Regeringen har vidare föreslagit ett utökat bidrag till naturvärdsverket när
det gäller anslag till miljöinformation i bl. a. skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har haft regeringens uppdrag att i samband med att
utbildningsplanerna för civilingenjörs- och naturve-tarlinjerna förändras
beakta behovet av att pä ett naturligt sätt integrera miljöfrågorna i
utbildningarna. UHÄ har också nyligen beslutat om en ny utbildningsplan för
grundskollärarlinjen, varvid miljöfrågorna har fått en mera framträdande plats.
Utbildningsministern har i årets budgetproposition (bil. 10, sid. 70) framhållit
att insatserna av detta slag bör vidgas till att omfatta fiera
utbildningslinjer, också inom andra yrkesutbildningssektorer än de nu nämnda,
och att han avser att lämna ett nytt uppdrag fill UHÄ av denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De insatser för att
integrera miljöfrågorna i utbildningssystemet som jag<br>
nu har redovisat är väsentliga både i ett kortsiktigt och ett längsikfigt<br>
perspektiv. Den arbetsgrupp som jag nyss har nämnt bör fortsätta sitt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbete
med att finna formerna för hur miljöfrågornas ställning i utbildningssystemet
kan stärkas. Gruppen bör redovisa sift arbete senast i anslutning till
budgetarbetet hösten 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan om
miljödeklarationer på vissa produkter - delar jag utredningens uppfattning att
det är en viktig åtgärd. Med miljödeklarationer kan den enskilde bättre ställa
krav på bl. a. utveckling av miljövänliga varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det därför angeläget att tänkbara former utvecklas för det miljöinriktade
konsumentskyddet utreds. Erfarenheter kan bl, a. hämtas frän Förbundsrepubliken
Tyskland där ett frivilligt miljömärkningssystem har tillämpats i ca åtta år.
Statsrådet Johansson kommer senare att återkomma till regeringen med förslag
cm att ge en särskild utredare i uppdrag att i samråd med naturvårdsverket och
kemikalieinspekfionen inventera problemställningar och utreda formerna för ett
eventuellt införande av ett svenskt frivilligt miljömärkningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att miljöproblemen mera långsiktigt skall kunna angripas på ett framgångsrikt
sätt är det viktigt att olika verksamheters resursanvändning och miljöpåverkan
analyseras, I princip bör som jag har berört tidigare (avsnitt 2)
kartläggningar genomföras för olika samhällssektorer. Härigenom fås
förutsättningar för övergripande beskrivningar av konsekvenserna för
resursanvändning och miljö - miljökonsekvensbedömningar. Sädana bedömningar bör
göras innan större förändringar av verksamhet eller policy inom en viss sektor
beslutas. Följderna av en viss aktivitet liksom tänkbara alternativa lösningar
kan därmed lättare åskådliggöras och beaktas i ett tidigt skede av
planeringsprocessen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.8 Kunskapsförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvårdsverket bör ha en central roll för
kunskapsförsörjningen inom miljöområdet. Till verkets viktigaste uppgifter hör
att utforma strategier, handlingsprogram, råd och riktlinjer m, m, inom
miljövårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande ordningen för styrning och administration av den kollektiva
forskningen bör behällas tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
frän verksamheten med ett miljöforskningscentrum i Umeå bör utvärderas som
underiag för framtida ställningstaganden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisafionsutredningens
förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt ställingstagande. Utredningen
föreslår dessutom att forskningsnämnden vid naturvårdsverket utökas med
representanter för näringslivet och den kommunala verksamheten. Utredningen har
också behandlat vissa frågor avseende organisationen av naturvärdsverkets
laboratorier. Utredningen tar upp frågan om organisationen av den kollektiva
forskningen och anser att denna bör kunna förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Naturvårdsverket instämmer i huvudsak i vad som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>278</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anförs
om naturvärdsverkets roll i en ytterligare decentraliserad miljö- Prop.
1987/88:85 värdsorganisation. Statskontoret framhåller att naturvärdsverket
enligt utredningens förslag delvis fär en ny roll och att både
omprioriteringar och omorganisation kan komma att krävas för att anpassa verket
till de nya uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna har uttalat sig i fråga om forskningsnämnden och är i
huvudsak positiva till en utökning enligt utredningens förslag.
Naturvärdsverket är dock negativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har behandlat frågan om centra för miljövetenskaplig
forskning instämmer i huvudsak i utredningens överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
naturvärdsverkets laboratorier anför naturvårdsverket att en fortsatt
utveckling av laboratoriernas arbete i riktning mot ökad avnä-maranpsassning,
produktinriktning och specialisering är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Förändringarna i fråga om ansvarsfördelningen inom
miljöskyddsorganisationen, som jag nyss har förordat, medför att arbetet inom
miljöområdet decentraliseras ytterligare. Därtill kommer att ett 80-tal
myndigheter - säväl egentliga miljömyndigheter som myndigheter inom andra
sektorer - fullgör miljövårdsuppgifter av skiftande karaktär. Kraven på en
effektiv kunskapsförsörjning är således stora. Kunskapsförsörjningen omfattar
många olika delar, allt ifrån miljöinriktad forskning och utveckling till
insamling av mätdata, framtagande av miljöstatistik samt utformning av
handlingsprogram, råd och riktlinjer. En vikfig del i arbetet är också att
utnyttja erfarenheterna från det löpande arbetet vid berörda myndigheter. Jag
anser i likhet med utredningen att naturvårdsverket bör ha en central roll som
kunskapsbas och som policy- och strategiskapare i detta system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har till stora delar på ett bra sätt spelat den nyckelroll som jag här
skisserat. Med de förändringar jag nu föreslår, tillsammans med miljöfrågornas
strategiska betydelse för samhällsutvecklingen, kommer emellertid
naturvårdsverkets förmåga att ytterligare utveckla denna roll att bli av
avgörande betydelse för det samlade systemets effektivitet. Jag finner det
därför motiverat att här något utveckla min syn på naturvårdsverkets roll i
detta sammanhang. De organisatoriska frågorna i samband härmed bör studeras i
den översyn av naturvärdsverkets verksamhet som jag nyss har aviserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsforskningen
skall användas för att ta fram kunskaper om miljöproblem och miljöeffekter.
Naturvårdsverket har ett ansvar för att forskningen leds och samordnas och att
forskningens resultat förs ut till berörda myndigheter och organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med tanke pä att
inriktningen av forskningsarbetet kan förändras med de<br>
miljöproblem som är aktuella, måste kraven på flexibilitet i forskningsor<br>
ganisationen vara höga. Naturvårdsverket bör därför i sä stor utsträckning<br>
som möjligt utnyttja forskare och institutioner utanför verket för genomfö<br>
randet av sina forskningsprojekt. Verket bör ocksä ha egna laboratorier till<br>
sitt förfogande för att ha tillgäng till vetenskaplig expertis bl, a. i arbetet<br>
med aktionsplaner och för att på ett kvalificerat sätt fullgöra sin centraUa-<br>
boratoriefunktion. Denna senare verksamhet får bl, a, ökad betydelse i<br>
samband med att kraven på företagens egenkontroll stärks och behovet av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detaljerade anvisningar
för mätning och analys ökar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöövervakningen
syftar till att följa utvecklingen av miljöförhållanden Prop, 1987/88:85 i
vatten, luft och mark. Denna verksamhet utgör basen för uppföljningen av
vidtagna miljöskyddsåtgärder och bedömningen av behovet av ytterligare
åtgärder. Miljöövervakningen är därför viktig för de åtgärdsprogram som jag
fidigare redovisat. Naturvårdsverket har ett ansvar för att den långsiktiga miljöövervakningen
i landet sker pä ett ändamålsenligt sätt. Verket ansvarar också för
samordningen av den regionala uppföljningen samt för metodutvecklingen inom
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
av forskningen och miljöövervakningen mäste utnyttjas och omformas till policydokument
och bedömningsunderlag. Jag anser att naturvärdsverkets arbete pä detta viktiga
område bör ges högre prioritet. Jag vill här främst understryka betydelsen av
att naturvårdsverket koncentrerar sina insatser till projektledning och
samordning. Vidare bör det ankomma på verket att se till att
miljövärdsorganisationens samlade resurser, kompetens och erfarenheter tas
till vara i detta strategiska arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverkets
roll som förmedlare av kunskaper fär en mera framträdande plats genom de förslag
jag här lägger fram. De bedömningsunderlag och policydokument som tas fram bör
utnyttjas som underiag för de aUmänna råd m.m. som jag tidigare har beskrivit i
samband med tillsynen, I naturvårdsverkets uppgifter bör också ingå ett ansvar
för uppföljning och utvärdering av olika åtgärder för att förhindra eller
begränsa miljöstörningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i sitt remissvar i princip instämt i utredningens förslag och angivit att
en fortsatt utveckling av laboratoriernas arbete i , riktning mot ökad avnämaranpassning,
produktinriktning och specialisering är nödvändig. Med hänsyn till den ändrade
inriktning som naturvårdsverkets verksamhet kommer att fä, anser jag att
verkets behov av laboratorieresurser bör beaktas i samband med den översyn av
naturvärdsverket som jag nyss har aviserat. Härvid bör övervägas möjligheterna
att utnyttja externa resurser med syfte att åstadkomma ett flexibelt resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang för riksdagens kännedom också ta upp vissa övriga
frågor som har berörts av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsnämndens
ledamöter företräder i dag såväl myndigheter och andra avnämare som universitet
och högskolor. För de centrala myndigheter som i särskilt hög grad är
intressenter i sektorforskningen inom miljöområdet finns fasta mandat, I
övrigt utses ledamöterna av regeringen pä grundval av personliga meriter. Redan
i dag kan således representanter från industrin och kommunerna utses som
ledamöter. När det gäller näringslivets medverkan i miljövårdsforskningen vill
jag erinra om att det dessutom finns ett forskningssamarbete i form av s, k,
kollektiv forskning som Stiftelsen Institutet för vatten och luftvårdsforskning
(IVL) svarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att forskningsnämndens; sammansättning bör representera så<br>
väl de mest betydelsefulla avnämarintressena som en bred kompetens från<br>
forskarvärlden. Samtidigt motiverar miljöproblemens karaktär och förän<br>
derlighet att nämndens sammansättning ej låses för längre perioder. Även<br>
om jag inser att det finns skäl till att företrädare för kommunerna och<br>
industrin bereds en permanent plats i forskningsnämnden, är jag därför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
beredd att nu förorda att ytterligare fasta mandat tillskapas. Det är Prop.
1987/88:85 tvärtom min uppfattning att det inte behövs fasta mandat i nämnden
för någon myndighet eller organisation, förutom naturvärds verket. Det förhällandet
att regeringen utser ledamöter i forskningsnämnden bör vara en tillräcklig
garanti för en lämpligt avvägd representation i forskningsnämnden. Jag vill
emellertid här betona att jag i likhet med utredningen anser att det är
angeläget att det i forskningsnämnden även finns företrädare från industrin och
den kommunala verksamheten. Denna fräga fär övervägas i samband med att nya
ledamöter tillsätts i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att förhandlingar med Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning
(FIM) om medel till kollektiv forskning skall skötas av naturvårdsverkets
forskningsnämnd är jag inte beredd att biträda. Den nuvarande ordningen som
innebär att finansieringsfrågorna diskuteras mellan företrädare för FIM och
miljö- och energidepartementet anser jag vara ändamålsenlig och den bör därför
bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslaget att avskaffa Stiftelsen IVL och föra över dess funktioner till
naturvärds verkets forskningsnämnd anser jag att arbetsuppgifterna för
stiftelsen med dess forskningskommittéer är viktiga med hänsyn till den
särskilda kompetens och representation som finns samlad i denna organisation.
Jag förordar därför att nuvarande organisation för kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
behälls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i det här sammanhanget framhålla vikten av fortsatt satsning pä teknisk
forskning. En satsning pä utveckling av miljöteknikomrädet är av väsentlig
betydelse för genomförande av de åtgärdsprogram jag tidigare redovisat. Bl. a.
kan nämnas att styrelsen för teknisk utveckling utarbetar ett program för att
utveckla tekniska lösningar på miljöproblem inom industribranscher och
verksamheter med stora miljöstörningar. De branschinriktade programmen
samfinansieras och genomförs i samverkan med berörda branschorganisationer och
företag. Programmen avser bl, a, massa- och pappersindustrin. Ökade insatser
för utveckling av teknik för kommunal avfallshantering och vattenrening ingår
också i programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar nu upp frågan om samverkan med universitet och högskolor och centra för
miljövetenskaplig forskning. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 finns det ett nytt
miljövetenskapligt organ vid universitetet i Umeå - ett centrum för
miljövetenskaplig forskning - med uppgift att stödja och utveckla miljövetenskaplig
forskning i Umeå genom att åstadkomma en samverkan mellan universitetet i Umeå,
försvarets forskningsanstalt och Sveriges lantbruksuniversitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med utredningen att den typ av organisation som nu införs vid
universitetet i Umeå kan vara en intressant utvecklingslinje inom
miljövärdsforskningen och utgöra en kompletterande samverkansmodell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att erfarenheterna från verksamheten i Umeå bör utvärderas som underlag
för framtida ställningstaganden. Jag vill här erinra om de medel riksdagen har
beviljat naturvårdsverket på tilläggsbudget för 1987/88 för köp av analyser av
miljögifter från bl. a, försvarets forskningsanstalt och universitetet i Umeå
(prop, 1987/88:25, bil, 10, JoU 1987/88:14 rskr, 1987/88:91),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>10.9
Särskilda frågor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Naturvårdsverket får ett uttalat miljöbevak-ningsansvar i
sin instruktion. Samarbetet mellan länsstyrelserna och yrkesinspektionen bör
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Överensstämmer i stort med mitt ställningstagande. Utredningen
föreslår att naturvårdsverkets miljöbevak-ningsansvar tas in i NRL. Den
föreslår också att föreskriftsansvaret för bulleremissioner för fordon förs
över till naturvårdsverket från trafiksäkerhetsverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Naturvärdsverket tillstyrker förslaget att föreskriftsansvaret för
bulleremission från fordon förs över frän trafiksäkerhetsverket. Det är enligt
verket logiskt och konsekvent att samla ansvaret för föreskrifter för både
bulleremissioner och avgaser för fordon hos en och samma myndighet. Några
personella förstärkningar behövs inte för de nya arbetsuppgifterna. Planverket,
LO och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker att
föreskriftsansvaret förs över till naturvärdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket
kan däremot inte tillstyrka utredningens förslag om att föreskriftsansvaret för
bulleiemission från fordon förs över från trafiksäkerhetsverket till
naturvärdsverket. Vägverket förordar att ansvaret för fordonsbuller skall
ligga kvar hos vägsektorn, medan naturvärdsverket bör svara för
emissionsriktvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
anför att den främsta fördelen med att ålägga verket ett specifikt
miljöbevakningsansvar beträffande NRL:s tillämpning är att miljövården på detta
sätt kan komma in i planeringen på ett sä tidigt stadium som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
stöder utredningens förslag till ändring av NRL och anser att utredningens
ställningstagande beträffande ansvarsfördelningen är klargörande för det
fortsatta samarbetet mellan planverket och naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett flertal
remissinstanser instämmer i utredningens förslag om en närmare samverkan
mellan länsstyrelserna och yrkesinspektionen när det gäller tillsynen över
kemikaliehanteringen. Arbetarskyddsstyrelsen är positiv till förslaget om en
vidgad samverkan under förutsättning att de resurser som statsmakterna har
anvisat till arbetsmiljötillsynen inte utnyttjas för tillsyn av den yttre
miljön. Styrelsen understyrker starkt behovet av överläggningar mellan de
centrala myndigheterna för att finna lämpliga former för en samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker en samverkan med yrkesinspektionen när det gäller tillsyn av
kemiska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Utredningen har i betänkandet föreslagit att
kustbevakningen och sjöfartsinspektionen skall läggas ihop till en myndighet.
Då bl, a, denna fråga för närvarande övervägs av organisationskommittén för
den nya kustbevakningsmyndigheten, har jag för avsikt att föreslå att
utredningens förslag i denna del överlämnas till kommittén.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
frågan om buller från vägtrafikfordon vill jag anföra följande, Prop.
1987/88:85 Som jag tidigare redovisat är antalet människor som störs av
trafikbuller stort. Det är därför av största vikt att arbetet med
bullerbegränsning från vägtrafikfordon bedrivs effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser inte att det finns anledning att föra över föreskriftsansvaret för
fordonsbuller frän trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket. Naturvårdsverket
bör som central miljövårdsmyndighet följa utvecklingen inom området med utgångspunkt
frän sitt ansvar för immissionsfrägorna. Trafiksäkerhetsverket bör bedriva
arbetet i nära samråd med naturvårdsverket och ta till vara verkets kompetens
och erfarenheter av säväl bullerfrågor som miljövärdsanknutet föreskriftsarbete
för vägtrafikfordon. Detta gäller både det nationella och det internationella
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
bör i ett första steg inriktas på att skärpa de svenska bullernormerna för
motorfordon till motsvarande de som senast föreslagits inom ECE:s expertgrupp
för fordonsbuller. Detta skulle innebära en anpassning till EG. Ett förslag med
denna inriktning har lämnats till regeringen. Framställningen remissbehandlas
för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med det nationella arbetet bör möjligheten till internationell samordning av
bullernormer prövas samt ett samnordiskt agerande eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna fräga har jag samrätt med chefen för kommunikationsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att 5 kap. 3 § NRL kompletteras med en bestämmelse som säger att
statens naturvårdsverk särskilt har att i samverkan med övriga centrala
förvaltningsmyndigheter utöva ett miljöbevakningsansvar. Genom att formalisera
detta ansvar ges naturvärdsverket enligt utredningen en bättre plattform för
samverkan med de olika myndigheter som tillämpar NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del framhålla att miljöfrågorna med tiden har fått en ökad
betydelse. Detta innebär att naturvårdsverket inte bara har uppsikten över
hushållningen med naturresurserna inom sitt verksamhetsområde enligt NRL, utan
också i praktiken har ett vidare miljöbevakningsansvar, som innebär en
skyldighet att bevaka miljöeffekterna av olika slags utnyttjande av
naturresurserna. Detta ansvar finns formellt inte angivet någonstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med den föreslagna kompletteringen är att ge naturvårdsverket ett bättre
utrymme för samverkan med olika myndigheter som tillämpar NRL, Kompletteringen
avses vidare ge naturvärdsverket en kanal till främst de centrala
sektorsmyndigheterna och samfidigt ge verket möjligheter att genom sin
särskilda sakkunskap belysa de långsiktiga miljöeffekterna av förslag inom de
verksamhetsområden som regleras genom NRL, Förslaget syftar ocksä till att ge
miljöfrågorna bättre förutsättningar att komma in i ett tidigt skede av
planeringsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att naturvårdsverkets ansvar för<br>
miljöbevakningen bör få ett klarare uttryck än vad som gäller i dag. Jag har<br>
emellertid kommit fram tUl att detta inte behöver föranleda någon ändring i<br>
lagen. Jag kommer i stället aft föreslå att en motsvarande ändring görs i<br>
naturvårdsverkets instruktion, I denna fråga har jag samrått med bostads-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ministern.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågor som rör kommunernas
reglering av markanvändningen kring bl. a. miljöstörande industrier kommer
enligt vad jag har erfarit att uppmärksammas av det nya plan- och
bostadsverket i enlighet med de principer som anges i PBL,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan i dag sker ett visst
samarbete mellan länsstyrelsernas naturvårdsenheter och yrkesinspektionen. Ett
utvecklat samarbete är enligt min mening angeläget. Berörda myndigheter bör
närmare diskutera lämpliga former för eU sådant samarbete. Jag vill också
särskilt framhålla de fackliga organisationernas betydelse när det gäller
bevakningen av att samordnade åtgärder för en bättre miljö vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har i de sistnämnda
frågorna samrått med arbetsmarknadsministern.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.10 Resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: De statliga myndigheterna på miljöskyddsområdet bör
tillföras ökade resurser för sitt arbete med prövning och fillsyn enligt ML.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser understryker att huvudorsaken till nuvarande brister
i tillämpningen av ML är de helt otillräckliga resurserna. Utredningens förslag
till resursförstärkningar bedöms nödvändiga men anses av många remissinstanser
som otillräckliga för att uppnå en acceptabel ambitionsnivå i
miljöskyddsarbetet. Ett flertal remissinstanser framhåller också att
utredningen har begränsat sig till att behandla resurserna för arbetet med prövning
och tillsyn enligt ML vilket endast är en del av det miljöskyddsarbete som
bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Utredningen beräknar att det nuvarande antalet handläggare
för prövning och fillsyn enligt ML uppgår till ca 225 varav ca 60 hos
kommunerna och att kostnaderna för systemet är ca 80 milj, kr. Utredningens
förslag innebär att organisationen totalt skall omfatta ca 325 handläggare
samt 35 s, k. miljörevisorer. Som jag nyss har sagt innehåller mitt förslag
vissa förändringar i förhållande fill utredningens. Vidare påverkas
resursbehoven inom den statliga delen av miljöskyddsorganisationen av i vilken
omfattning kommunerna kommer att ta över tillsynen av tillståndspliktig
verksamhet. Dessutom kommer det sammanlagda resursbehovet inom
naturvårdsverket, dvs. även resurserna för verkets uppgifter utöver arbetet
med miljöskydd, att påverkas av den översyn av verket som nu skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande
att redovisa mina bedömningar av erforderliga resursförstärkningar fr. o, m, den
1 juli 1989, när förändringarna avses ha trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens
arbete med tillståndsprövning i första instans av miljöstörande verksamhet
beräknas minska. Jag bedömer att koncessionsnämndens tillståndsprövning bör
kunna koncentreras till de verksamheter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som innebär de allvarligaste miljöstörningarna. Ansvaret
för prövning av Prop, 1987/88:85 övrig verksamhet bör kunna föras över till
länsstyrelserna. Samtidigt förutser jag, vilket jag tidigare framhållit, en
ökad omprövning av villkor i gällande tillstånd. Detta kan förväntas medföra en
ökad arbetsbelastning pä nämnden. Som jag tidigare har föreslagit bör också
instansordningen ändras så att beslut i miljöskyddsärenden som har fattats av
länsstyrelserna och naturvärdsverket överklagas hos koncessionsnämnden i
stället för hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget bedömer jag att dessa förändringar medför ett
något ökat resursbehov hos nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets arbete med att utarbeta allmänna råd och
sprida kunskap om miljölagstiftningen m. m, till stöd för andra myndigheters
handläggning av miljöskyddsärenden kräver resursförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att möjliggöra ökade satsningar på information m, m,
föreslår organisationsutredningen att resurser i storleksordningen 4 milj. kr.
avsätts för information om miljöfrågor. Samtliga remissinstanser som har
behandlat förslaget har varit positiva till ett ökat anslag. Jag avser att
behandla dessa frågor i min anmälan till budgetpropositionen 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som jag har förordat innebär att
arbetsbelastningen vid länsstyrelserna ökar. Detta, liksom det faktum att
nuvarande resurser för länsstyrelsernas tillsyn är otillräckliga för att nä den
ambitionsnivå som är nödvändig, medför att resurserna vid länsstyrelserna
kraftigt bör förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursbehovet är beroende av dels den närmare utformningen
av de nya listorna till MF, dels i vilken omfattning kommunerna väljer att ta
över tillsynen frän länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utredningar och undersökningar inom miljöskyddsområdet
föreslår utredningen att 5 milj, kr, tillförs länsstyrelserna. Länsstyrelsernas
organisationsnämnd och länsstyrelserna har i sina remissvar överlag varit positiva
till förslaget, men framhåller att de föreslagna resurserna inte är
tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller bedömningen av resursbehovet vid länsstyrelserna
har jag samrätt med chefen för civildepartementet. Jag har erfarit att han
avser att behandla dessa frågor i sin anmälan till budgetpropositionen 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade decentraliseringen i ansvarsfördelningen som jag
föreslår medför att kommunerna åläggs ett obligatoriskt tillsynsansvar för icke
tillståndspliktig verksamhet. Detta i kombination med att jag föreslär att
kommunerna även fortsättningsvis skall kunna ta över tillsynen av tillståndspliktig
verksamhet efter beslut av länsstyrelserna medför att även resursbehovet vid
kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder kommer att öka. På samma sätt som för
länsstyrelserna är resursbehovet beroende av de nya listorna och i vilken
utsträckning tillsynen övertas av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av resursförstärkningar är därför inte möjligt att
i dag ange<br>
exakt. För närvarande bedömer jag att i storieksordningen 100 handläggar<br>
tjänster behöver tillföras de statliga myndigheterna för deras arbete med<br>
miljöskydd. Resursförstärkningen budgetåret 1989/90 inom den statliga<br>
delen av miljöskyddsorganisationen blir som jag tidigare nämnt bl, a. av-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hängig kommunernas
övertagande av tillsynen över tillständspUktig verksamhet. För att få underiag
för beräkningar av resursbehovet vid de olika myndigheterna avser jag att återkomma
till regeringen med förslag om särskilda budgetdirektiv för budgetåret 1989/90
för de myndigheter som berörs. Förslag till anslagsförändringar kommer jag att
redovisa i min anmälan till budgetpropositionen 1989.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.11 Avgifter för tillståndsprövning och tillsyn enligt
ML</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär meddela
föreskrifter om avgifter för en myndighets verksamhet med prövning och tillsyn
enligt ML. Regeringen får ocksä överlåta ät kommunen att föreskriva om sädana
avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: En övergång till saktaxa med fasta avgifter för de
tillstånds- och tillsynsärenden som prövas av koncessionsnämnden för
miljöskydd och länsstyrelserna bör ske. Detta bör också gälla när en kommun tar
över tillsynsansvaret för tillståndspliktig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kommunernas handläggning av anmälningar och tillsynsärenden skall timbaserade
avgifter kunna tas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifterna bör
bestämmas så att de täcker myndigheternas kostnader för prövning och tillsyn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationsutredningens
förslag: Utredningen har diskuterat frågan om den lämpligaste utformningen av
avgifter för tillsyn och prövning av tillstånd och har därvid förordat en
övergång från nuvarande timtaxa till en fast taxa, s, k, saktaxa. Den fasta
taxan skall avse kostnader som hänför sig till säväl tillståndsprövningen som
tillsynen. Naturvårdsverket föresläs få i uppdrag att närmare utforma tax;tn
för tillständspliktiga verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Övervägande antalet remissinstanser ställer sig positiva till en övergäng till
saktaxa. Flera kommuner anser dock att det bör finnas en möjlighet till
timdebitering av tillsynen över sädana verksamheter som inte är
förprövningspliktiga och för vilka kommunerna föreslås få ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag
och mitt ställningstagande: Enligt I § förordningen (1984:380) om avgifter för
prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387) skall kostnader som
koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk och länsstyrelserna
har för prövning och tillsyn enligt ML täckas genom avgifter till staten. Har
tillsynen överlåtits åt miljö- och hälsoskyddsnämnden i en kommun, skall
kostnaden för fillsynen täckas genom avgifter till kommunen. Avgifterna skall
betalas av den vars verksamhet är föremål för prövning eller tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avgiftsförordningen
tillkom sedan riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om avgifter för
prövning och tillsyn enligt ML, Riksdagen medgav samtidigt regeringen att
överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter om sädana avgifter
(prop, 1983/84:40 bil, 7, JoU 15, rskr, 93).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att naturvårdsverket får i uppdrag att tillsam- Prop. 1987/88:85
mans med berörda myndigheter närmare utforma en s. k, saktaxa med fasta ärliga
avgifter för branscher som omfattas av koncessionsnämnds-och
länsstyrelselistan. Utredningen har därvid framhållit bristerna med taxans
nuvarande utformning och pekat pä bl, a. att avgifterna för närvarande inte
täcker kostnaderna för myndigheternas prövning och tillsyn, vilket förutsattes
när taxan infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för en taxa av det slag som det här är fräga om skall vara att avgifterna
täcker kostnaderna för prövning och tiUsyn samt att avgiften utformas så att
den som betalar avgiften erhåller en motsvarande prestation från myndighetens
sida. Vidare måste taxan vara överskådlig så att den som skall betala avgiften
också kan förutse sin ungefärliga kostnad. Taxan bör ocksä utformas så att den
kan administreras på enklast möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar att taxan utformas som en s, k, saktaxa med fasta avgifter för de
tillständs- och tillsynsärenden som prövas av koncessionsnämnden och
länsstyrelserna. Naturvärdsverket bör i samarbete med berörda myndigheter
närmare utforma taxan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall kommunerna tar över tillsyn över tillståndspliktig verksamhet från
länsstyrelserna förordar jag att samtliga kommuner följer det system som kommer
att gälla för länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
praktiska skäl bör det i ML införas en regel som motsvarar det bemyndigande som
riksdagen tidigare har givit regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis redogöra för min uppfattning om de kostnader som kommunerna
har för arbetet med anmälningsärenden och tillsynen av icke tillståndspliktig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att kommunerna själva bör få fastställa sina taxor enligt
självkostnadsprincipen ställer sig nägra remissinstanser positiva till. Flera
remissinstanser är dock tveksamma till en sådan lösning och förordar att de
kommunala avgifterna fastställs centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar att kommunerna ges en möjlighet att ta ut avgifter även för arbetet
med anmälningsärenden och tillsynen av övrig icke tillståndspliktig verksamhet.
De typer av åtgärder som kommunerna kan behöva vidta varierar. Jag förordar
därför att kommunerna ges möjlighet att ta ut en timbaserad avgift för detta.
Naturvärdsverket bör bistå Svenska kommunförbundet i arbetet med att lämna
rekommendationer för kommunernas avgifter för dessa uppgifter. Jag anser att
det är lämpligt att kommunerna häller en likartad nivå på avgifterna. På grund
härav bör det nyss föreslagna avgiftsbemyndigandet i ML utvidgas, sä att det
blir möjligt för regeringen att överlåta åt kommunen att föreskriva om
avgifter (jfr, 22 § hälsoskyddsstyrelsen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>10.12
Genomförande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De lagändringar samt de förändringar i organisation och
ansvarsfördelning som jag föreslår, bör träda i kraft den I juli 1989, Mitt
ställningstagande: Resursförstärkningar kommer att behövas under budgetåret
1988/89 för att förbereda genomförandet av mina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag och mitt ställningstagande: En resursförstärkning vid
länsstyrelserna och naturvårdsverket bör ske under budgetåret 1988/89 för att
bl, a, snabbt förbättra tillsynen m, m, enligt ML samt förbereda genomförandet
av den föreslagna organisationsförändringen. Lagändringar och förändringar i
organisation och ansvarsfördelning bör träda i kraft den IjuU 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom förslagen i vissa
avseenden innebär betydande förändringar krävs att genomförandet planeras
noggrant.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Framför allt innebär
förändringen ii ansvarsfördelningen helt nya uppgifter för flertalet miljö-
och hälsoskyddsnämnder. Nämnderna får en myndighetsroll för tillsyn enligt ML,
vilket innebär att ledamöterna måste vara väl insatta i lagen och dess
tillämpning. Jag förutser ett behov av omfattande utbildning av ledamöterna i
landets samtliga miljö- och hälsoskyddsnämnder samt av berörda tjänstemän inom
förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
goda erfarenheterna frän utbildningen i samband med införande av PBL bör kunna
tjäna som utgångspunkt. Naturvårdsverket bör i samarbete med Kommunförbundet
och övriga berörda organisationer utveckla lämpliga utbildningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har även
föreslagit särskilda utbildningsinsatser för åklagar- och polispersonal som
arbetar med miljöbrottsutredningar. Jag anser att sädana insatser är angelägna.
De bör genomföras i syfte att effektivisera tillämpningen av sanktionssystemet
pä miljöområdet. Jag har i denna fräga samrått med chefen för
justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som jag föreslår innebär bl, a, att naturvårdsverkets roll som
central tillsynsmyndighet förstärks. Därvid får naturvårdsverket ett ökat
ansvar för att meddela föreskrifler och allmänna råd och pä andra sätt föra ut
kunskap och följa upp verksamheten vid övriga myndigheter inom
miljöskyddsområdet. För att naturvärdsverket skall fä en möjlighet att bl, a,
förbereda genomförandet har jag i årets budgetproposition (prop, 1987/88:100
bil, 16) föreslagit att 5 milj. kr, anvisas redan kommande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för civildepartementet föreslär i sin anmälan till årets budgetpro-posUion
(prop. 1987/88:100 bil, 15) aU 10 milj, kr, tillförs länsstyrelserna under det
kommande budgetåret. Dessa medel bör ge länsstyrelsernas naturvärdsenheter
möjlighet att under budgetåret 1988/89 börja arbeta i enlighet med de
intentioner för miljöskyddsarbetet som jag här presenterar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>11
Ekonomiska styrmedel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillståndsprövning
och tillsyn enligt ML, förordningar m. m, enligt naturvårdslagen samt
regleringar av kemiska produkter enligt kemikalielagstiftningen bör även i
fortsättningen vara de grundläggande styrmedlen i miljöpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedel bör i ökad omfattning komplettera de administrativa styrmedlen. Avgifter
pä förorenande utsläpp bör successivt kunna införas där så är praktiskt
möjligt och sädana avgifter kan få en avsedd effekt på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
pariamentarisk utredning bör filisättas. Utredningen bör -mot bakgrund av de
mål som gäller för miljöpolitiken - analysera förutsättningarna för och föreslå
en lämplig utformning av framtida system för ekonomiska styrmedel i
miljöpoUtiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen bör
med förtur överväga och lämna förslag till ett system med miljöavgifter, bl. a.
pä utsläpp av klorerad organisk substans. Vidare bör en miljöavgift pä svavel
övervägas. Arbetet bör bedrivas med inriktning pä att avgiftssystemet om
möjligt skall kunna träda i kraft under år 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden till mitt
ställningstagande: I den svenska miljöpolitiken har främst använts
administrativa styrmedel såsom tillståndsprövning, förbud mot och andra
regleringar av miljöfarlig verksamhet och hanteringen av kemiska produkter. De
administrativa styrmedlen har i viss utsträckning kompletterats med ekonomiska
styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Valet av styrmedel för att
lösa miljöproblem präglas av den kunskap om och den syn på miljöproblemen som
har rått när politiken utformades. Det nuvarande miljöskyddsarbetet har sin
grund i den lagstiftning som utarbetades pä 1960-talet. Av särskild vikt var
tillkomsten av ML år 1969, Vidare infördes är 1973 en särskild
lokaliseringsprövning enligt 136 a § byggnadslagen av industriell verksamhet
av väsentlig betydelse för hushållning med landets samlade mark- och
vattentillgångar. Denna prövning har numera ersatts av 4 kap, naturtesurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viktig anledning till
att man i miljöskyddsarbetet hittills nästan uteslutande har använt sig av
administrativa styrmedel är att sädana styrmedel frän flera utgångspunkter är
lämpliga och effektiva för att lösa många miljöproblem. Miljövårdsarbetet var
inledningsvis i hög grad inriktat mot lokala miljöproblem som ofta berodde på
en dominerande föroreningskälla, ML:s system med tillståndsprövning och
tillsyn framstod som ett effektivt medel att snabbt åstadkomma påtagliga miljöförbättringar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ML:s system med
individuell prövning av miljöfariiga verksamheter har spelat en central roll i
miljöskyddsarbetet. Efter hand har ML kompletterats med annan lagstiftning som
tar sikte på mer generella regleringar av hantering och utsläpp av miljöfarliga
ämnen. Jag kan peka på tillkomsten av lagen (1973:329) om hälso- och
miljöfarliga varor. Med stöd av den lagen har användningen av bl, a, kadmium,
fenoxisyror och DDT kunnat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-family:Verdana'>289</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regleras
genom generella föreskrifter, Lagen innehöll vidare föreskrifter Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
en individuell prövning av bekämpningsmedel. Lagen ersattes år 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
lagen (1985:426) om kemiska produkter. Redan år 1968 infördes den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första
generella föreskriften om begränsning av svavelhalten i eldningsolja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
em särskild lag (1968:551), Denna lag ersattes är 1976 av lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(1976:1054)
om svavelhaltigt bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
generella regleringar av angivet slag har vi kunnat angripa nationella
föroreningsproblem som uppkommer till följd av utsläpp frän många källor och
där de totala utsläppen bör begränsas. En förutsättning för att generella
regleringar skall vara lämpliga är att de miljöproblem som skall åtgärdas är av
huvudsakligen regional eller global natur. Man kan i sädana fall till stor del
bortse frän var och hur utsläppen sker. Den typen av problem har fått ökad
betydelse i miljöpolitiken. Jag vill erinra om vad jag tidigare har anfört om
åtgärder mot luftföroreningar och försurning, havsföroreningar samt för att
skydda ozonskiktet, I vissa fall kan miljöproblem inom begränsade regioner t,
ex, storstadsområden angripas med generella styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnde har ekonomiska styrmedel utnyttjats i viss utsträckning som
komplement till de administrativa styrmedlen. Jag vill peka på några sådana
styrmedel som är av intresse i detta sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med tillkomsten av ML skapades möjligheter för industrin att till vissa
delar finansiera sina miljöskyddsåtgärder med statliga bidrag. Bidragen utgick
normalt med 25% av kostnaden. Under perioden 1969/70-1974/75 fick industrin
sammanlagt 770 milj. kr. i sädana bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
lämnades också till kommunala reningsverk och avfallsanläggningar under
perioden 1967-1983, Under den perioden betalades ut sammanlagt 2300 milj, kr. i
bidrag som motsvarade 30-50% av kommunernas investeringskostnad. Bidragsandelen
varierade med reningsgraden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande lämnas inga investeringsbidrag för miljöskyddsåtgärder. Statens
naturvårdsverk har dock möjlighet att ur den s, k. bränslemiljöfonden lämna
bidrag till utveckling av ny miljöskyddsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade i oktober 1987 genom förordningen (1987:941) om frisläpp av
investeringsfonder att företag för bl. a. miljöförbättrande åtgärder får ta i
anspråk sina allmänna investeringsfonder. Investeringsfonderna är frisläppta
för miljöförbättrande investeringar i hela landet. Detta frisläpp gäller t. o,
m, mars 1990,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
som har avsatts till investeringsfond fär efter medgivande av<br>
statens industriverk — eller i vissa fall av regeringen - tas i anspråk för .<br>
åtgärder som väsentligt begränsar störningar i den yttre miljön i form av<br>
vatten- eller luftföroreningar eller i form av buller, skakningar, ljus e.d.<br>
Frisläppet gäller för byggnads- eller markarbeten, anskaffning av inventa<br>
rier samt tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbe<br>
te. Medgivande skall lämnas för hela investeringen, om investeringen<br>
avser ett mindre belopp eller om investeringen helt eller sä gott som helt<br>
syftar till att begränsa störningar i den yttre miljön. I övriga fall skall<br>
medgivandet normalt begränsas till en tredjedel av investeringsbeloppet.<br>
Vid utgången av år 1987 fanns ca 14 miljarder kr. på spärtkonto i riksbanken.<br>
En del av dessa medel — och en del av de medel som betalas in med anledning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
1987 ärs fondavsättningar - kommer att användas för att finansiera Prop.
1987/88:85 miljöinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande ges statsbidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag
enligt en särskild förordning (1982:840), Fr,o,m, den Ijuli 1982 har
länsstyrelserna ansvaret för att planera kalkningen och fördela de statliga
bidragen till verksamheten. Statsbidraget uppgår normalt till 85% av
kostnaderna för ett kalkningsprojekt. Bidraget kan utökas till hela kostnaden
för kalkning av vatten av riksintresse om finansieringen visar sig svär att
klara pä annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förekommande ekonomiska styrmedlen utgörs i övrigt av skatter och avgifter.
Dessa har delvis olika syften och effekter på de miljöstörande verksamheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
avgifter kan betecknas som sanktionsavgifter. År 1981 infördes bestämmelser i
ML om att en miljöskyddsavgift skall utgå vid överträdelse av villkor enligt ML
och om "överträdelsen har medfört dels ekonomiska fördelar för den som
utövar den miljöfarliga verksamheten, dels betydande störningar för omgivningen
eller risk för sädana störningar". Mot bakgrund av erfarenheterna av
tillämpningen av denna föreskrift togs skade-rekvisitet bort genom en ändring i
miljöskyddslagen år 1987, Avgiften skall utgå med det belopp som motsvarar de
ekonomiska fördelarna av överträdelsen. Den tas dock inte ut om överträdelsen
är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att motverka otillåtna utsläpp av olja frän fartyg infördes från den 1 januari
1984 en vattenföroreningsavgift. Avgiften utgår enligt lagen (1980:424) om
åtgärder mot vattenförorening frän fartyg och bestäms med hänsyn till
utsläppets omfattning och fartygets storlek. Den betalas av fartygets redare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiskatterna
kan till en del hänföras till de miljöpolitiska styrmedlen. De senaste allmänna
rikflinjerna för energibeskattningen antogs av riksdagen hösten 1983 (prop,
1983/84:28, SkU 9, rskr. 96), I enlighet med regeringens förslag fastslog
riksdagen att som en grundläggande princip bör gälla att skattesystemet skall
främja uppfyllandet av de energipolitiska målen och att hänsyn därvid också
skall tas till energislagens effekter på bl, a, miljön, I enlighet med dessa
principer tas de högsta skattesatserna per energienhet ut för bensin och
eldningsoljor och, i en fallande skala, lägre skattesatser för kol, naturgas
och gasol. Inhemska bränslen, såsom torv och träflis, beskattas inte alls. För
att åstadkomma rimliga konkurrensförutsättningar medges nedsättning av
energiskatterna för bl, a, den energiintensiva industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
(Fi 1987:06) för indirekta skatter ser för närvarande över bl. a.
energibeskattningen. En viktig uppgift för kommittén är att pröva om det numera
finns bättre förutsättningar att inordna energiområdet under mervärdeskatten än
när frågan senast prövades av energiskattekommittén. Beskattningen av energi
fungerar nu som ett energipolitiskt styrmedel och bör enligt direktiven även i
fortsättningen ha denna funktion. Någon form av styrande punktskatter pä energi
kan därför bli nödvändigt, även om energiområdet skulle komma att omfattas av mervärdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskattningen
av drivmedel skall enligt riktlinjerna för energibeskatt<br>
ningen främst fylla trafikpolitiska och energipolitiska syften, vari ocksä</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingår
miljöpolitiska bedömningar. Jag har nyss (avsnitt 4) redovisat intro- Prop.
1987/88:85 duktionen av skärpta avgaskrav för personbilar. För att påskynda
introduktionen och övergången till blyfri bensin har bensinskatten differentierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller introduktionen av de skärpta avgaskraven
har regeringen också differentierat försäljningsskatten, den s, k, bilaccisen,
för personbilar. För 1987 och 1988 års modeller är bilaccisen lägre för bilar
med katalytisk avgasrening. Denna differentiering av försäljningsskatten bör
ses som ett tillfälligt styrmedel för att stimulera en frivillig anpassning
till kommande miljökrav.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa avgifter har införts i syfte att finansiera olika
verksamheter inom miljöområdet. Avgifter för prövning och tillsyn enligt ML
infördes den Ijuli 1984 genom en särskild förordning (1984:380). Dessa avgifter
är renodlade finansieringsavgifter som skall täcka myndigheternas kostnader för
prövning och tillsyn av miljöftiriig verksamhet och därtill hörande utrednings-
och undersökningsverksamhet. Inkomsterna frän dessa avgifter uppgick
budgetåret 1986/87 till cirka 20 milj, kr. Jag har nyss (avsnitt 10.11)
förordat vissa förändringar i det gällande avgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även myndigheternas kostnader för prövning och tillsyn
enligt 18 § naturvårdslagen av sten-, grus- och jordtäkter m. m. skall
finansieras med avgifter. Avgifterna tas ut med stöd av förordningen (1984:381)
om täktav-gift. Inkomsterna frän täktavgifterna uppgick till ca 11 milj, kr,
budgetåret 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr.o.m. år 1974 tas en registreringsavgift för
bekämpningsmedel ut. Vidare utgår frän den 1 juli 1984 särskilda avgifter på
bekämpningsmedel och handelsgödsel. Avgifterna påförs av tillverkare och
importörer. Intäkterna av dessa avgifter skall enligt riksdagens beslut (prop.
1985/86:74, JoU 13, rskr, 165) användas för bl, a, forskning och rådgivning på
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr.o.m, år 1973 läggs en bilskrotningsavgift om 250 kr, på
nya bilar. Med hjälp av denna avgift har en fond byggts upp. Ur fonden utgår
fr. o. m. år 1976 en skrotningspremie på 300 kr, mot att bilägaren visar upp
ett skrotningsintyg från en auktoriserad bilskrotare. Ett sådant intyg krävs
för att man skall fä avregistrera bilen och slippa betala skatt och försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr, o. m. den 1 juli 1984 tas en differentierad skatt ut
på vissa dryckesförpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilskrotningsavgiften och skatten på dryckesförpackningar
torde för närvarande vara för låga för att ha någon större styrande effekt.
Regeringen har nyligen fattat beslut om att höja bilskrotningsavgiften och
premien till 300 resp. 500 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utgår ocksä en avgift pä miljöfariiga batterier.
Avgifterna skall finansiera kostnaderna för den särbehandling som krävs för det
slutliga omhändertagandet av dessa batterier och kostnaderna för informationskampanjer
som riktas till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget också erinra om de förslag till
ekonomiska styrmedel som har föreslagits i regeringens proposition (1987/88:50)
om trafikpolitiken inför 1990-talet och som bl. a. motiveras av miljöskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den trafikpolitiska propositionen föreslås vissa skatter
och avgifter<br>
som avses motsvara de samhäUsekonomiska marginalkostnaderna för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>trafikslagens
miljöpåverkan. Det gäller dels en miljöavgift på inrikesflyget, Prop.
1987/88:85 dels höjda bensin- och kilometerskatter samt en höjning och
differentiering av kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller miljöavgifter på inrikesflyget har chefen för kommunikationsdepartementet
i den trafikpolitiska propositionen bl, a, anfört att de rörliga avgifter som i
dag utgår inom luftfartsområdet i princip är utformade för att ge
luftfartsverket kostnadstäckning för olika tjänster. Det innebär att vissa av
de samhällsekonomiska marginalkostnader som flygtrafiken ger upphov till inte
beaktas inom det nuvarande avgiftssystemet. Det gäller främst kostnaderna för
avgasutsläpp och olyckor. Flygtrafikens olyckskostnader är sä låga att man kan
bortse från dem i detta sammanhang, I propositionen föreslås att en
miljöavgift införs som motsvarar den del av flygtrafikens samhällsekonomiska
marginalkostnader som inte kan komma till uttryck i luftfartsavgifterna. Detta
gäller i första hand kostnaderna för skador frän avgasutsläpp. Avgiften bör
enligt propositionen omfatta inrikes flygtrafik i förvärvssyfte. Chefen för
finansdepartementet avser, enligt vad jag har erfarit, att senare under våren
1988 återkomma till regeringen med förslag fill proposition till riksdagen om
den nya avgift, som skulle kunna införas den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av min redovisning har de administrativa styrmedlen i miljöpolitiken
under 1970- och 1980-talen kompletterats med ekonomiska styrmedel,
huvudsakligen avgifter och skatter. Flertalet av dessa har dock tillkommit i
finansieringssyfte. De styrande avgifterna och skatterna återfinns inom
energibeskattningen och i form av sanktionsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en ökad användning av ekonomiska styrmedel har diskuterats i de västliga
industriländerna underde senaste årtiondena. Den ekonomiska
samarbetsorganisationen OECD har år 1972 utfärdat rekommendationer om
förorenarnas kostnadsansvar - Polluter Pays Principle (PPP). Enligt PPP skall
den som bedriver miljöfariig verksamhet svara för kostnaderna för sådana
miljöskyddsåtgärder som föreskrivs av miljöskyddsmyndigheterna. Statliga
bidrag för dessa åtgärder är således inte förenliga med PPP annat än i
undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan konstatera att de ekonomiska styrmedel inom miljöområdet som förekommer i
industriländerna huvudsakligen har tillkommit i finansieringssyfte. Även med
den för närvarande begränsade användningen av avgifter och skatter med
styrningssyfte har Sverige vid en internationell jämförelse ett omfattande
system när det gäller styrande skatter och avgifter inom miljöområdet. Vissa
länder, bl. a, Förbundsrepubliken Tyskland, har erfarenheter av avgifter som
kopplats till företagens utsläpp av föroreningar. I Förbundsrepubliken tas
avgifter ut för utsläpp i vatten av bl, a, klorerade organiska ämnen och
metaller. Avgifterna beräknas i första hand på grundval av de villkor som har
angivits av de tyska miljöskyddsmyndigheterna. Dessa avgifter förefaller i
vissa fall ha fått en styrande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
effektivt miljöskydd förutsätter inte endast att arbetet inriktas mot de
viktigaste miljöproblemen utan ocksä att målen näs till lägsta samhälleliga kostnad.
Detta mäste vara utgångspunkten för valet av styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppgifter som miljöpolitiken står inför ställer stora krav pä styrmedlens
effektivitet. Jag har nyss (avsnitt 10) redovisat mina ställningstaganden och
förslag när det gäller förändi'ingar i användningen av administrativa
styrmedel, 1 det sammanhanget behandlade jag även frågor om påföljder vid
miljöbrottslighet, åtgärder för att höja miljömedvetande och öka miljöhänsynen
samt frågor om kunskapsförsörjningen inom miljövården. Jag skall nu redovisa
skälen för mina ställningstaganden när det gäller ekonomiska styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Som jag har redogjort för utnyttjas ekonomiska styrmedel redan i viss
utsträckning inom miljövårdsområdet. Avgifter tas i vissa fall ut pä miljöfarliga
produkter, säsom exempelvis batterier och handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Den differentierade bensinskatten är ocksä ett styrmedel som riktas mot en
produkt, Frisläppet av investeringsfonderna är ett styrmedel som avser
processer och verksamheter. Även de avgifter som tas ut för att finansiera
prövning och tillsyn enligt ML är kopplade till verksamheter, I fräga om
föroreningsulsläpp kan i vissa fall miljöskyddsavgifter och
vattenföroreningsavgifter tas ut. Statsbidragen till kalkning av försurade
sjöar och vattendrag syftar till återställning ay miljön.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
mellan administrativa och ekonomiska styrmedel är inte knivskärp. Inte sällan
innebär administrativa styrmedel förändrade ekonomiska förhållanden för den
som utsätts för styrningen. De administrativa styrmedlen förutsätts reglera
direkt och absolut beteendet hos dem som Styrs, De ekonomiska styrmedlen syftar
däremot till att indirekt med ekonomiska incitament påverka beteendet hos de
berörda i en önskad riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
miljöpolitiken har Sverige liksom andra industriländer huvudsakligen utnyttjat
administrativa styrmedel i form av tillståndsprövning, tillsyn och andra
regleringar av miljöfarliga verksamheter och kemiska produkter. Administrativa
styrmedel har bl, a, den fördelen att effekten oftast kan förutses med en viss
precision. Utsläppen av föroreningar har också kunnat begränsas i stor
utsträckning. Jag har nyss redovisat den drastiska minskning av många utsläpp
som skett under den senaste 20-ärsperioden, Även i fortsättningen kommer
tillståndsprövningen och tillsynen enligt ML och regleringar inom t, ex,
kemikaliekontrollen att utgöra kraftfulla styrmedel i miljöskyddsarbetet. De
administrativa styrmedlen har dock vissa begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillståndsprövningen åläggs den som utövar en miljöfarlig verksam<br>
het vissa miljöskyddskrav som mäste uppfyllas för att verksamheten skall<br>
tillåtas. Villkoren fastställs efter vad som bedöms vara tekniskt möjligt och<br>
ekonomiskt rimligt för företaget alt genomföra. Dessa miljöskyddskrav<br>
kan betraktas som minimikrav från samhällets sida. Tillståndsprövningen<br>
ger dock inte företagen nägra direkta incitament att därutöver reducera</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sina
utsläpp. Samma begränsningar vidlåder de regleringar som finns. Jag Prop.
1987/88:85 kan som ett exempel peka pä lagen om svavelhaltigt bränsle. Lagen
föreskriver att tung eldningsolja får innehålla högst 1 % svavel. Den ger dock
inga incitament för oljeindustrin eller användarna att ytteriigare sänka
svavelhalten. Den i vissa fall.dyrare lågsvavliga Nordsjöoljan blandas därför
ibland ut med högsvavlig olja som oftast är billigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedel är enligt min mening av intresse som komple<br>
ment till dessa regleringar, förutsatt att de kan göra det möjligt att än mer<br>
minska de förorenande utsläppen och annan miljöförstöring på ett kost<br>
nadseffektivt sätt och därigenom driva fram ny miljöskyddsteknik och nya<br>
produktions- eller reningsmetoder.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utsläppsavgift skulle medföra att den som bedriver miljöfarlig verksamhet i
princip fär svara för de samhällsekonomiska kostnaderna för den miljöskada som
verksamheten och utsläppen förorsakar. Härigenom påverkas företagets
produktionskostnader av kostnaden för den miljöbelastning som uppstår pä grund
av tillverkningen. Produkter som i tillverkningen eller användningen ger
upphov till miljöstörningar kan därför antas få relativt högre priser.
Konsumenter och producenter skulle i viss utsträckning styras mot mer
miljövänliga produkter och produktionsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgift ger tydliga incitament till teknisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedels användbarhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
om miljövärdens organisation tar i betänkandet (SOU 1987: 32) För en bättre
miljö upp frågan om ekonomiska styrmedel. Enligt utredningen talar mycket för
att ett effektivt, ekonomiskt verkande styrmedel bör utvecklas. När mätmetoder
för utsläpp har utvecklats tillräckligt, bör enligt utredningen övervägas ett
system med utsläppsavgifter för olika föroreningar. Utredningen utvecklar dock
inte närmare frågan om ekonomiska styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utredning som mest ingående har behandlat frågan om ekonomiska styrmedel är
miljökostnadsutredningen, som avslutade sitt arbete år 1978 med betänkandet
(SOU 1978:43) Miljökostnader, Miljön i samhällsekonomin - kostnadsslag,
kostnadsfördelning, styrmedel. Miljökostnadsutredningen skulle enligt sina direktiv
bl, a, analysera effekterna av olika avgiftssystem och de problem som är
förenade med sådana system mot bakgrund av de mål som gällde för
miljövårdspolitiken. Utredningen skulle härvid utgå från att
tillståndsprövningar och regleringar liksom tidigare skulle vara det
grundläggande styrmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljökostnadsutredningen
diskuterade ingående i vilka situationer avgif<br>
ter på utsläpp och produkter kan vara effektiva miljöpolitiska medel.<br>
Utredningen gjorde därvid en distinktion mellan individuella och generella,<br>
styrmedel. Utredningens slutsats var att reglering i det enskilda fallet<br>
alltjämt måste vara det grundläggande styrmedlet. Generella styrmedel<br>
(regleringar och avgifter) kunde i vissa fall vara användbara för att angripa<br>
nationella och regionala föroreningsproblem. De måste dock oftast kom<br>
pletteras med åtgärder i det enskilda fallet för lösning av lokala problem,<br>
förorsakade av samma slags förorening. Utredningen exemplifierade med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftningen om
svavelhalt i bränslen, vilken måste kompletteras med Prop. 1987/88:85
tillståndsprövning för stora bränsle förbrukare och planering av uppvärmningen
i tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generella
styrmedel är enligt miljökostnadsutredningen användbara och lämpliga endast då
t. ex. totala utsläppsmängder skall reduceras och en särskild minskning inte
eftersträvas inom något speciellt område, dvs. när det råder utbytbarhet mellan
utsläppsminskningarna i olika delar av landet. Det kan också gälla reglering av
ämnen och produkter, som innebär samma risker var de än används. Generella,
bindande normer och avgifter är däremot inte lämpliga då det gäller lokala
problem, eftersom de inte möjliggör hänsynstagande till speciella, lokala
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att miljökostnadsutredningens slutsatser när det gäller användbarheten
av ekonomiska styrmedel i stort sett fortfarande är giltiga. Jag vill också
understryka att de miljöproblem som enUgt min mening bör ges prioritet i
miljövårdsarbetet med fördel även kan angripas med generella styrmedel,Jag har
nyss redovisat mina ställningstaganden när det gäller åtgärder mot
luftföroreningar och försurning, mot havsföroreningarna samt åtgärder till
skydd för ozonskiktet. De åtgärder som för närvarande är aktuella är främst
regleringar av olika slag. Enligt min mening bör dock ekonomiska styrmedel
efter hand kunna utnyttjas i ökad utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla att styrande avgifter på utsläpp och miljöfarliga produkter
inte bör ses som en finansieringskälla i statsbudgeten. Syftet med denna typ av
avgifter är att minska utsläppen och minska användningen av miljöfarliga
produkter. Inkomsterna från avgifterna skall således minska i takt med att
föroreningarna minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
invändning mot miljöavgifter som brukar framföras är att dessa innebär att
förorenaren kan köpa sig fri från skyldigheten att vidta nödvändiga
miljöskyddsåtgärder. Med det system av ekonomiska styrmedel som jag förordar
kommer förorenaren fortfarande att vara skyldig att vidta de
miljöskyddsåtgärder och tåla de begränsningar som kan åläggas honom med stöd av
det nuvarande regelsystemet. Avgifterna är avsedda att vara ett incitament att
driva fram ytterligare begränsningar av störningarna i miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall måste det även i fortsättningen stadgas direkta förbud. Sådana
måste användas för de föroreningar och produkter som ger upphov till mycket
allvarliga och omedelbara skadeverkningar i miljön och där inga utsläppsniväer
är acceptabla. De rådande förbuden mot användning av PCB och vissa
bekämpningsmedel år exempel där ekonomiska styrmedel inte är tillräckliga. Utsläpp
av vissa tungmetaller som bly och kadmium som kan ge upphov till bl, a, svära
genetiska skador bör inte heller i första hand regleras med avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Här kan dock avgifter och
andra ekonomiska styrmedel under vissa<br>
förhållanden utnyttjas under en övei-gängstid innan ett förbud kan genom<br>
föras. Jag vill i sammanhanget erinra om mina ställningstaganden nyss när<br>
det gäller aktionsplanen mot havsföioreningar där jag har framhållit att ett<br>
långsiktigt miljöhot kommer att kvarstå så länge som stabila organiska mil<br>
jögifter släpps ut till våra havsområden. För t, ex. skogsindustrins utsläpp<br>
av klorerade organiska ämnen finns det ingen annan långsiktig lösning än att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dessa
skadliga ämnen så gott som helt avlägsnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har mot denna bakgrund redovisat mål för minskningen av utsläppen Prop.
1987/88:85 av klorerade organiska ämnen från massaindustrin. Åtgärder för att
kraftigt minska utsläppen bör ha påböijats vid samtliga fabriker med
klorblekning före utgången av år 1992. Pä sikt bör utsläppen av klorerade
organiska ämnen elimineras. För att uppnå detta behövs en utveckling av ny
teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är utsläpp av klorerade organiska ämnen ett exempel på föroreningar
där ett avgiftssystem skulle kunna stimulera de företag som har tekniska
möjligheter att tidigarelägga sina åtgärder för utsläppsminskningar. Ett
sådant avgiftssystem kan kopplas till villkor om en successiv nedtrappning av
de tillåtna utsläppen. Detta skulle i så fall syfta till att stimulera till en
anpassning till framtida lägre gränsvärden, redan innan dessa formellt träder i
kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss (avsnitt 4) redovisat ett förslag till skärpta krav pä utsläpp av
svavel frän förbränningsanläggningar. Kraven föresläs införas successivt med
början i storstadslänen och sydligaste Sverige år 1993, Frän och med år 1999
bör kraven omfatta hela landet. En avgift på svavel i tung eldningsolja skulle
kunna skapa ett incitament för en tidigareläggning av åtgärder för att minska
svavelutsläppen vid oljeförbränning, I avvaktan pä en sådan avgift kommer jag
senare att föreslå regeringen att besluta om att sänka den högsta tillåtna
svavelhalten i tjockolja till 0,8 viktprocent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>System
med ekonomiska styrmedel som syftar till att stimulera en anpassning till
kommande skärpta krav har prövats tidigare med gott resultat. Jag vill peka på
den nuvarande tillfälliga nedsättningen av bilaccisen för bilar med katalytisk
avgasrening och den lägre skattesatsen pä blyfri bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss anfört att skärpta avgaskrav bör införas fr, o, m, 1992 ärs modeller för
lätta lastbilar och fr, o, m. 1994 års modeller för tunga lastbilar och bussar.
Under en övergångstid fram till dess att kraven införs bör, enligt vad jag har
förordat, köpare av nya bussar och lastbilar genom ekonomiskt stöd med en
sammanlagd bidragsram på 450 milj, kr. stimuleras att anskaffa fordon som
uppfyller de skärpta kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss redovisat en plan för en snabb avveckling av fullständigt halogenerade
klorfluorkarboner (CFC) och haloner. Avvecklingsplanens tidsperspektiv är
mycket kort. Det är vidare stora skillnader mellan olika användningsområden,
bl. a, när det gäller möjligheterna och kostnaderna att ersätta CFC med andra
ämnen. Jag har därför bedömt att det inte är ändamålsenligt att införa
generella avgifter i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Miljöavgifternas
storlek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöavgifterna
bör teoretiskt sett motsvara den samhällsekonomiska kostnaden för den
miljöstörning som uppstår t. ex. av ett utsläpp. En sådan prissättning skulle
innebära att den som släpper ut föroreningar bygger in miljöhänsynen i sina
ekonomiska bedömningar och beslut om t. ex. investeringar och produktion. Det
är dock inte lätt att i praktiken genomföra en bred och entydig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>297</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällsekonomisk
kalkyl som i kronor uttrycker alla effekter. Än svårare Prop, 1987/88:85 blir
kalkylen när man har att göra med långsiktigt verkande- miljögifter, som fär
effekter pä platser långt från föroreningskällan. Detta gäller mänga av de
föroreningar som är aktuella inom de områden som jag anser bör ges särskilt hög
prioritet inom miljöpolitiken. De samhällsekonomiska kalkyler som har gjorts
redovisar resultat som ligger inom besvärande vida intervall. Kalkylerna kan
emellertid inte bli säkrare än de naturvetenskapliga data som de bygger på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheterna
med att mäta miljöförstöringens kostnader var ett av skälen till att
miljökostnadsutredningen avstod frän att komma med förslag om utsläppsavgifter.
Utredningen ansåg att sådana avgifter inte borde beräknas alltför
schablonmässigt. För att en utsläppsavgift skulle kunna uppplevas som nägoriunda
rättvisande, måste den enligt miljökostnadsutredningen stå i rimlig proportion
till den faktiska miljöbelastningen. Jag vill i detta sammanhang framhålla att
det även vid tillståndsprövningen görs avvägningar mellan ä ena sidan
miljöbelastningen och ä den andra tekniska möjligheter och kostnader att
begränsa t, ex, utsläpp av föroreningar, I de politiska besluten, vid
tillståndsprövningen och i det dagliga miljöarbetet i övrigt värderas således
miljöbelastningen, även om värderingen inte direkt uttrycks i krontalsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss nämnt de differentierade skatterna pä bensin och vid försäljning av
nya bilar. Dessa styrmedel avses stimulera fill en anpassning till krav som
ännu inte har trätt i kraft. I beslutet om skärpta avgaskrav ligger en
avvägning där en värdering av miljöbelastningen och kostnaderna , för
åtgärderna har haft en avgörande betydelse. Skattedifferentieringarna har
därför kunnat beräknas med utgångspunkt i främst styreffekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte möjligt att få en exakt kunskap om de samhälleliga kostnaderna för
utsläpp av olika föroreningar. När det gäller att fastställa avgiftsnivåer bör
det enligt min mening vara tillräckligt att utgå ifrån en uppskattning av
föroreningarnas miljöeffekter och hur bl, a, kostnadsförändringar påverkar
beteendet hos den som utsätts för avgiften. Det jag här benämner miljöavgifter
är i grundlagens mening i de flesta fall att betrakta som skatter eftersom de
inte motsvaras av en specifik motprestation frän staten. Riksdagen bör därför
fä ta ställning Ull den lämpliga avgiftsnivån för varje avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mätmetoder,
tiUsyn och kontroU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande fråga för ställningstagandet till utsläppsavgifter är möjlighe<br>
terna att mäta utsläppen av föroreningar med tillräcklig noggrannhet och<br>
'säkerhet. Miljöskadefondutredningen föreslog i siU betänkande (SOU<br>
1987:15) Miljöskadefond ett system med utsläppsrelaterade avgifter för att<br>
finansiera uppbyggandet av en miljöskadefond. Jag har nyss redovisat<br>
mina ställningstaganden till miljöskadefondutredningens förslag. Enligt<br>
min mening bör förslaget avseende utsläppsrelaterade avgifter inte ligga till<br>
grund för att införa en miljöskadefond. Av intresse i detta sammanhang är<br>
dock utredningens redovisning av de förutsättningar som måste finnas för<br>
att ett system med utsläppsavgifter skall kunna fungera.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att de utsläpp som avgiftsbeläggs måste vara Prop. 1987/88:85
mätbara eller gå att uppskatta med godtagbar noggrannhet utifrån andra mätbara
flöden. Kontrollprogram för de avgiftsskyldiga verksamheterna måste finnas.
Helst bör villkor för de avgiftsbelagda utsläppen vara angivna. För egen del
vill jag understryka att en väl fungerande tillsyn från miljömyndigheternas
sida är av den största betydelse för tilltron till ett avgiftssystem, pä samma
sätt som gäller för ett administrativt system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit ett avgiftssystem som omfattar utsläpp i vatten av fosfor,
organiskt syreförbrukande material och metaller samt utsläpp till luft av
svavel och svaveldioxid. Utredningen har genom en särskild arbetsgrupp bedömt
bl, a. de mätmetoder som finns, 1 gruppen ingick företrädare för
naturvårdsverket. Kommunförbundet och Industriförbundet, Enligt gruppen finns
det inte några mättekniska hinder att införa utsläppsavgifter pä dessa
föroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller andra föroreningar torde det enligt vad jag har erfarit behövas ett
visst utvecklingsarbete avseende bl, a, mätmetoderna. Det gäller t, ex, mätning
av klorerade organiska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
mättekniska utgångspunkter finns det således möjligheter att införa vissa
utsläppsavgifter inom de närmaste åren. Ett avgiftsuttag kan baseras antingen
pä de villkor som föreskrivs vid tillståndsprövningen enligt ML eller pä de
årsrapporter som företagen enligt mitt tidigare redovisade förslag skall lämna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mätningar
av föroreningsutsläpp är alltså en central del av tillsynen och kontrollen av
den miljöfarliga verksamheten. Genom den utökade egenkontrollen och den
förstärkta myndighetsorganisationen torde det finnas goda organisatoriska
förutsättningar för att ett avgiftssystem skall fungera. Enligt min mening bör
kontrollprogrammen i regel inte behöva tillföras några ytteriigare mätningar
inför en avgiftsbeläggning av utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Introduktionen
av utsläppsavgifler m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppsavgifter
bör kunna införas successivt. På så sätt kan tillsynen och företagens
egenkontroll samt uppbördssystemet successivt anpassas till de nya uppgifterna,
avseende bl, a, mätning, kontroll och uppbörd. Det finns ocksä allvarliga
föroreningar där det är angeläget att inom en snar framtid förstärka samhällets
styrmedel. Vissa frågor behöver dock klarläggas ytterligare, innan
utsläppsavgifterna kan införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av miljöskadefondutredningens betänkande hävdade några
remissinstanser att ett system med utsläppsavgifter inte bör införas utan att
förhällandet till nuvarande tillståndsprövning utretts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt koncessionsnämnden
skulle man med de av miljöskadefondut<br>
redningen föreslagna utsläppsrelaterade avgifterna ta ett första steg mot ett<br>
system av "styr- och sanktionsmedel" utan att närmare ha utrett konse<br>
kvenserna härav för nuvarande prövningsordning. Koncessionsnämnden<br>
framhåller att ett avgiftssystem kommer att medföra en väsentlig belast<br>
ning för vissa tillståndsprövade företag, något som dessa företag inte hade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anledning
att räkna med vid tillståndsprövningen. Industriförbundet kon- Prop. 1987/88:85
staterar att koncession och myndighetsutövning baseras på vad som är
miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt genomförbart. Detta
innebär, enligt Industriförbundet, att ett system med förprövning sväriigen kan
kombineras med avgifter på tillåtna utsläpp, eftersom hänsyn redan vid
förprövningen har tagits till vad som är ekonomiskt rimligt att kräva av resp.
företag. En avgift ovanpå detta skulle enligt Industriförbundet innebära att
man krävde det ekonomiskt orimliga av varje företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedel bör enligt min mening utnyttjas i ökad utsträckning i det framtida
miljöskyddsarbetet. Det som är aktuellt inom de närmaste åren är att införa
utsläppsavgifter på ett begränsat antal föroreningar. Vidare kan det bli
aktuellt att genom avgifter eller andra ekonomiska incitament påverka
användningen av miljöfariiga produkter och ämnen. I ett något längre
tidsperspektiv bör dock de ekonomiska styrmedlen ges en större roll i
miljöpolitiken. I det perspektivet kan det av koncessionsnämnden diskuterade
förhållandet mellan den nuvarande miljöskyddsprövningen och de ekonomiska
styrmedlen ha stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljökostnadsutredningen
avslutade sitt arbete för tio år sedan. Även om utredningens analyser och
slutsatser i stort sett ännu är giltiga, har kunskaperna om miljöproblemen
ökat. Även den ekonomiska teorin kring miljöfrågorna har utvecklats. Jag kan
som ett exempel peka på teorin om s, k, bubblor, som av många anses vara ett
effektivt styrmedel för att hantera lokala miljöproblem. Teorin bakom s. k.
bubblor är i korthet att en högsta nivå för samtliga utsläpp inom en region
fastställs. Därefter överiäts åt förorenarna att förhandla om hur utsläppen
skall fördelas. Tanken är att minskningarna av utsläppen skall ske pä det mest
kostnadseffektiva sättet. Dock finns många olösta praktiska problem förknippade
med s, k. bubblor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund finns det anledning att göra en analys av de ekonomiska
styrmedel som bör utnyttjas i miljöpolitiken i ett längre tidsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser därför att inom kort hemställa att regeringen bemyndigar mig att
tillkalla en särskild utredning för att närmare analysera förutsättningarna för
en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utredningen bör
med hänsyn till de svåra avvägningar" som kan bli aktuella fä en
pariamentarisk sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen bör med förtur
överväga och lämna förslag till ett avgifts-<br>
och uppbördssystem för utsläpp av föroreningar som ger upphov till<br>
stora miljöstörningar. Förslaget bör omfatta bl, a, utsläpp av klorerad<br>
organisk substans frän skogsindustrin samt utsläpp av svavel vid oljeför<br>
bränning, I det senare fallet bör möjligheten att avgiftsbelägga bränslet<br>
utredas. Utredningen bör dock ha möjlighet att föreslå avgifter för även<br>
andra föroreningar. Utredningen bör bl, a, pröva möjligheterna att basera<br>
avgiftsuttaget pä de villkor avseende högsta utsläpp som föreskrivs av<br>
tillståndsmyndigheten enligt ML. Vidare bör utredningen precisera mätme<br>
toder, ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna och företagen<br>
samt ge förslag om avgifternas storiek. Arbetet bör bedrivas med inriktning<br>
pä att ett system för nämnda avgifter om möjligt skall kunna träda i kraft år<br>
1989,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>12 Upprättade lagförslag</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag har anfört i avsnitt 4,4, 4,7, 7, 8,5, 10.3, 10.4, 10.5,
10.6 och 10.11 har inom miljö- och energidepartementet upprättats förslag fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
under 2 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet och
förslaget under 3 i samråd med chefen för socialdepartementet. Förslagen 1—3
har granskats av lagrådet. Förslag 4 är av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>13 Specialmotivering</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>13.1 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första stycke har tagits in en bestämmelse om äterställningsskyldighet.
Andra stycket har ändrats redaktionellt. Enligt det remitterade förslaget
skulle paragrafens andra stycke ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har anfört följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
paragrafens andra stycke i del remitterade förslaget har tagits in en
bestämmelse om att den skyldighet att avhjälpa olägenheter som kan föreligga
enligt första stycket kvarstår till dess behövliga åtgärder har vidtagits eller
befrielse från dem har medgivits. Syftet med bestämmelsen är enligt
remissprotokollet att klargöra att skyldigheten att vidta s, k,
återställningsätgärder inte upphör i och med att den miljöfariiga verksamheten
upphör. Enligt lagrådets mening kommer denna tanke inte fram på ett
tillräckligt tydligt sätt i den föreslagna lagtexten. Mot den nya bestämmelsen
kan också anmärkas att miljöskyddslagen inte i övrigt talar om möjligheten att
medge befrielse frän en skyldighet att vidta åtgärder. Även bestämmelsens
placering i andra stycket reser invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslär att andra stycket lämnas oförändrat och att paragrafens första stycke
i stället förses med en ny andra mening av följande innehåll:
"Skyldigheten att avhjälpa olägenheter kvarstår även efter det att
verksamheten har upphört,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har anmärkts i remissprotokollet gäller paragrafens bestämmelser - däribland
skyldigheten att vidta återställningsätgärder - alla som utövar en miljöfarlig
verksamhet, vare sig verksamheten är tillståndspliktig eller ej, För det fall
att behövliga åtgärder inte vidtas blir emellertid skilda regler att tillämpa,
beroende på verksamhetens art. Är det fråga om en tillståndsprövad verksamhet,
torde nya villkor om återställningsåtgärder kunna meddelas med stöd av 24 §
första stycket i det remitterade förslaget. Har verksamheten upphört, torde
beslut om åtgärder kunna meddelas med stöd av den angivna paragrafens andra
stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller icke fillståndsprövade verksamheter finns det möjlighet att meddela
förelägganden enligt 40 eller 41 §, Paragrafernas ordalydelse medför att föreläggande
kan meddelas, oavsett om den miljöfarliga verksamheten fortfarande pågår eller
ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pågår
den verksamhet som medför behov av återställningsätgärder, skall förelägganden
och andra beslut självfallet riktas mot den som driver verksamheten. Och har verksamheten
upphört eller övertagits av någon annan, bör i princip den som bedrev
verksamheten när olägenheterna uppkom träffas av myndigheternas åtgärder. Som
framhålls i remissprotokollet hindrar de nyss berörda paragraferna inte en
sådan ordning. Praktiska problem kan emellertid uppstå när en myndighet vill
vända sig mot den som tidigare har bedrivit en miljöfarlig verksamhet.
Svårigheter kan uppkomma inte bara när verksamheten har övertagits av någon
annan utan också när verksamheten har upphört och den fastighet där den bedrevs
har bytt ägare. Lagrådet saknar underlag för en närmare diskussion av hur
myndigheterna bör handla i dessa fall. Det är emellertid önskvärt att
hithörande spörsmål, bl, a, frågan om till vem ett föreläggande bör rikta sig i
olika situationer, blir föremål för ytterligare överväganden,"</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagtexten har utformats i
enlighet med lagrådets förslag. Jag kan även i<br>
övrigt i allt väsentligt instämma i vad lagrådet har anfört. När det gäller de<br>
eventuella praktiska problem som lagrådet har pekat på är det enligt min</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
i det flesta fall naturiigt för den som äger en fastighet där återställ- Prop.
1987/88:85 ningsätgärder behövs att ställa fastigheten till förfogande för
sådana åtgärder även om någon annan har utövat den miljöfarliga verksamheten i
fråga. Mot denna bakgrund anser jag att det finns skäl att avvakta vunna
erfarenheter innan den av lagrådet uppmärksammade frågan görs till föremål för
utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer alltså i lagrådets ståndpunkt att det inte behövs någon särskild
bestämmelse om befrielse frän återställningsskyldighet. Detta hindrar dock inte
att en sådan fråga kan aktualiseras i olika situationer då
återställningsskyldighet övervägs, t. ex, vid omprövning av villkor eller när
ett föreläggande av tillsynsmyndighet är aktuellt enligt 40 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke har ändrats, I stycket bemyndigas regeringen att förklara visst
område som miljöskyddsområde. Genom ändringen kan även luftförorenade och
bullerutsatta områden omfattas av förordnande enligt paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som menas med miljöfarlig verksamhet framgår av 1 § tredje stycket ML, Det kan
vara karaktären eller omfattningen av föroreningen eller störningen som gör det
påkallat att förklara området som miljöskyddsområde. Utöver själva området kan
också dess närmaste omgivningar omfattas för att förhindra att föroreningar
kommer ut strax utanför området och för att åtgärder skall kunna vidtas om
föroreningar kommit ut från området. I fråga om vattenområden är ingen ändring
avsedd i förhällande till vad som tidigare gällt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
av denna paragraf föreslås träda i kraft tidigare än övriga ändringar, nämligen
den I januari 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ändrats på så sätt att andra punkten har utgått, 1 övrigt har den ändringen
gjorts att en ledamot inte är jävig pä den grunden att han i vattenmål har
tagit befattning med ärende som rör samma miljöfarliga verksamhet som är under
prövning hos koncessionsnämnden, I 13 kap, vattenlagen (1983:291) anges vad som
är vattenmål. Med vattenmål i förevarande paragraf avses även vad som räknats
dit enligt äldre vattenlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket punkt 3 slås fast att sökanden i sin ansökan skall ange förslag
till, förutom de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för
att förebygga eller avhjälpa olägenhet, hur kontrollen bör ske. Härigenom
framgår också att tillståndsmyndigheten har att vid utformningen av villkor
beakta frågan om kontroll av verksamheten. Liksom tidigare är det
tillsynsmyndigheten som vid behov har att förelägga om kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ändringen i paragrafen föreskrivs att särskild omröstning i koncessionsnämnden
också skall ske rörande fråga om underställning till regeringen av ett till
nämnden överklagat ärende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>20 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med införandet av ett nytt andra stycke kodifieras den praxis som alltsedan
lagens tillkomst har tillämpats av tillståndsmyndigheterna i samband med
tiUståndsgivningen. Benriyndigandet ger koncessionsnämnden rätt att överlåta åt
en tillsynsmyndighet att fastställa villkor för verksamheten. En förutsättning
är dock att de frågor som avgörs efter en sådan delegering inte har någon
självständig betydelse för tillåtligheten av företaget. Det skall alltså vara
frågor om villkor av mindre betydelse. Som exempel på sådana villkor kan nämnas
fräga om närmare teknisk utformning av en reningsutrustning eller fräga om
åtgärder rörande enstaka avfallstyper som har mindre betydelse från
miljöskyddssynpunkt, I och med stadgandet fär de villkor som bestäms i denna
ordning samma rättsverkan som övriga villkor i tillständsbeslutet. De ger
således fillståndshavaren den tryggheten i hans näringsutövning att han inte
behöver tåla ytterligare inskränkningar eller åläggas att vidta
försiktighetsmått utöver vad som anges i villkoren, om inte förutsättningarna
för omprövning i enlighet med lagen är uppfyllda. Det innebär också att
villkoren, om de överträds, kan föranleda straffansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens/ör5ro stycke anges de fall dä verksamhet som har tillständs-prövats
kan förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkten
1 anger att tillstånd får dras in om sökanden har vilselett
fillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter. Med oriktiga
uppgifter avses även ofullständiga uppgifter och uppgifter som har utelämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkten
2 motsvarar tidigare stadgande i denna paragraf, dock att frågan om ändring av
villkor i stället för indragning av fillstånd nu regleras genom punkten 3 i 24
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkten
3 är avsedd att kunna tillämpas om det genom verksamheten uppkommit någon
olägenhet av väsentlig betydelse som inte kunde förutses när verksamheten
tilläts. Som framgår av 24 § punkt 4 skall det emellertid i första hand ske en
omprövnitiig av villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges att koncessionsnämnden får återkalla tillståndet helt eller
delvis om verksamheten har förbjudits. Om tillståndet har återkallats får inte
den därmed avsedda verksamheten starta på nytt utan att ny ansökan enligt 13 §
har ingivits och verksamheten underkastats ny prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Befogenheten
för koncessionsnämnden att meddela förbud och återkallelse av tillstånd
omfattar liksom nuvarande förverkande - möjlighet även verksamhet till vilken
tillstånd lämnats av regeringen och verksamheter som avses i 2 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges de fall då villkor för gällande fillstånd vid en omprövning
får ändras eller upphävas och dä nya villkor får bestämmas. Bestämmelsen
täcker dels det fallet att viss lid förflufit sedan fillståndet gavs, dels ett
antal uppräknade situafioner då ändring får ske redan dessförinnan när
särskilda förutsättningar är uppfyllda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de senare fallen bör omprövningen naturligtvis riktas in på sädana<br>
villkor som i första hand har att göra med den förutsättning som grundar<br>
rätten att företa omprövning. En ändring av ett villkor kan emellertid få till<br>
konsekvens att ocksä andra ändringar mäste göras.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
punkten stämmer överens med vad som nu gäller enligt huvudte- Prop.
1987/88:85 geln i paragi-afens första stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra punkten motsvarar de fall där enligt 23 § första
stycket punkt 1 tillstånd fär dras in men åtgärden framstår som alltför
ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt tredje punkten fär villkor alltid ändras om det ej
iakttagits i verksamheten och åsidosättandet är av ej endast ringa betydelse.
Kravet är sålunda lägre än enligt 23 § första stycket punkt 2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten 4 har med viss ändring förts över frän den
tidigare 25 §, För ändring av villkoren enligt denna punkt krävs inte längre
att olägenheten är betydande. Även en mindre allvarlig olägenhet har ansetts
böra förebyggas eller minskas om detta är möjligt. Vid svårare olägenheter, som
det inte går att bemästra genom villkorsändring, uppkommer frågor om förbud och
indragning av tillstånd enligt föregående paragrafs tredje punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkterna 5 och 6 motsvarar vad som nu gäller enligt det
andra stycket. Någon saklig ändring är inte avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten 7 är avsedd att kunna tillämpas när ny teknik kan
användas för kontrollen av verksamheten, antingen så att en effektivare
kontroll kan erhållas genom att en annan parameter mäts än förut eller genom
att annan mätutrustning används, varigenom man kan upptäcka nya störningskällor
som bör åtgärdas. I fräga om innebörden av att tekniken skall vara ny gäller
detsamma som vid tillämpning av punkten 5. Frågan vad som menas med ny teknik
har ocksä behandlats i prop, 1980/81:92 s, 74.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket avser andra beslut än villkorsändringar och
ger möjlighet att i de fall en verksamhet har upphört meddela de förelägganden
som behövs, t. ex. i fråga om återställningsätgärder. Motsvarande bestämmelse
fanns tidigare i 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar tredje stycket i nuvarande 24 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ändringen i paragrafen har länsstyrelsen fått
befogenhet att självmant ta upp frågor om förbud och indragning av tillstånd
eller ändring av villkor enligt 23—25 §§ i fråga om verksamheter som skall
tillständsprövas av länsstyrelsen (jfr, 6 § MF), Dessa verksamheter står under
länsstyrelsens fortlöpande tillsyn, I normalfallet torde det vara iakttagelser
i samband med denna tillsyn som ger anledning att ta upp frågan. Skulle naturvårdsverket
vid sin allmänna tillsyn uppmärksamma en sådan fråga som avses i paragrafen,
kan verket naturligtvis göra en framställning om om prövning hos länsstyrelsen,
I fräga om verksamheter som skall tillstånds-prövas av koncessionsnämnden är
det som förut naturvårdsverket som får göra framställningen hos nämnden. Skälen
för ändringen av paragrafen framgår av den allmänna motiveringen avsnitt 10.5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i paragrafen är väsentligen en följd av de
redaktionella och<br>
sakliga ändringarna i 23-25 §§, Regeln i paragrafen har förut omfattat alla<br>
villkorsändringar utom sådana som föranletts av betydande avvikelser från<br>
vad som angetts i ett tillståndsbeslut. Sådana villkorsändringar regleras nu<br>
i huvudsak genom 24 § första stycket 3. Denna punkt har därför undanta<br>
gits vid hänvisningen till 24 §, liksom 24 § första stycket 2, som förutsätter<br>
att tillståndet vilar på oriktiga eller ofullständiga uppgifter frän sökanden,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 a §</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket har ändrats redaktionellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i andra styckei innebär att om något villkor
för miljöfarlig verksamhet får ändras emedan det varit gällande i tio år, sä
fär ocksä därmed sammanhängande ändringar samtidigt göras i sädana andra
villkor som förut ändrats, upphävts eller tillkommit inom tioårsfristen med stöd
av 24 § 2-7 eller 27 §, oavsett hur längs de varit gällande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt är ändringarna i paragrafen föranledda av
omredigeringen av 23-25 §§ och utan självständig betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges att statens naturvärdsverk,
länsstyrelserna samt miljö- och hälsoskyddsnämnderna är tillsynsmyndigheter
enligt ML, Tillsynsmyndigheterna utövar tillsyn över miljöfarlig verksamhet.
Vad som menas med sådan verksamhet anges i I § tredje stycket ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket motsvarar vad sorn tidigare gällt med det
tillägget att i naturvärdsverkets uppgifter också ingår att samordna den
kommunala tillsynen. Omnämnandet av de uppgifter som ankommer på länsstyrelsen
har flyttats från detta stycke till tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket reglerar länsstyrelsernas och miljö- och
hälsoskyddsmyndigheternas uppgifter. Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för
sädana verksamheter som är tillständspliktiga. Miljö- och hälsoskyddsnämnden
ansvarar för tillsynen av anmälningspliktig och övrig icke-tillståndspliktig
miljöfarlig verksamhet. Uppkommer fråga om kontrollprogram för sådan verksamhet
är det således miljö- och hälsoskyddsnämnden som förelägger om programmet. När
det gäller miljöfariig verksamhet som utövas av försvarsmakten framgår av
förevarande stadgande samt undantagsregeln i 44 a § andra stycket att miljö-
och hälsoskyddsmyndigheten inte har rätt att i något fall sköta tillsynen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen är ny. Den behandlar företagens egenkontroll.
Se härom i den allmänna motiveringen, avsnitt 10.2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
bemyndigas att utfärda bestämmelser om kontrollprogrammets innehåll, I första
hand avses den del av kontrollprogrammet som rör mätverksamheten i fråga om
emissioner etc. Syftet är att fä till stånd en kvalitetssäkring och en metodmässig
samordning av mätverksamheten. Med stöd av bestämmelsen kan meddelas
föreskrifter om kontrollprogram för miljöfarlig verksamhet. Därvid kan
föreskrivas att sådana mätningar skall genomföras som gör det möjligt att
kontrollera villkor och bedöma utsläpp och andra belastningar på miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen är ny.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bedriver verksamhet för vilken tillstånd läm„nats
skall varje är avge en miljörapport. Om tillstånd inte krävs men innehavaren
likväl frivilligt sökt tillstånd omfattas han sålunda av skyldigheten att avge
en miljörapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljörapporten skall ge en samlad bild av företagets
arbete med att<br>
uppfylla och kontrollera att villkoren i tillståndsbesluten efterlevs. Se<br>
vidare den allmänna motiveringen, avsnitt 10,2,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket kan föreläggande med vite meddelas om skyldighe- Prop.
1987/88:85 ten att avge miljörapport inte fullgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lydelsen
av första stycket har ändrats därigenom att dess andra mening har utgått.
Härigenom finns möjlighet för tillsynsmyndigheten att göra mera resoluta
ingripanden när det kan anges befogat. Ändringen har ytterligare motiverats i
den allmänna motiveringen, avsnitt 10.2. Vidare har en ändring gjorts i första
stycket så att det klart framgår att rätten att meddela föreläggande avser alla
föreskrifter som tillkommit med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra stycke om undersökningsskyldighet har kompletterats. Enligt lagändringen
fär tillsynsmyndigheten förelägga såväl den Som utövar verksamhet som kan
befaras vara miljöfarlig som den som annars är skyldig att avhjälpa olägenhet
från en verksamhet att utföra för tillsynens fullgörande behövliga
undersökningar av verksamheten och dess verkningar. En förutsättning för
tillämpning av den nya bestämmelsen är dock att skyldigheten att avhjälpa olägenhet
är klariagd, när ett föreläggande meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>44 a
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har jämkats med hänsyn till att miljö- och hälsoskyddsnämnden nämnts bland
tillsynsmyndigheterna i 38 § och undantaget för verksamhet av försvarsmakten
ocksä nämnts där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket skall länsstyrelsen, om den inte följer kommunens framställning
om överlåtelse av tillsyn, överlämna frågan till regeringens avgörande, om
kommunen begär det. Länsstyrelsen skall därvid till regeringen avge ett eget
yttrande med skälen för länsstyrelsens ställningstagande. Överlämnande till
regeringen skall ske även om länsstyrelsen gått emot kommunen endast till en
del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har första stycket 3 ändrats. Ändringen innebär att överträdelser
av föreskrifter som har meddelats med stöd av de nya 38 a och 38 b §§ är
straffsanktionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket har vidare ändrats genom att en särskild regel om val av påföljd har
införts. Har domstolen funnit utrett att den som skall dömas för uppsåtligt
brott därigenom åsidosatt förpliktelse av väsentlig betydelse frän
miljöskyddssynpunkt, får straffet inte bestämmas till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel pä fall då den nya påföljdsregeln skall tillämpas kan nämnas att en sä
allvariig villkorsöverträdelse har ägt rum att förbud och äterkallelse enligt
23 § bör komma i fråga. Regeln tar också sikte pä gärningar som har pågått
under en längre tid eller om förhållandena i omgivningen har särskilt värde
frän natur- eller miljösynpunkt, därmed inbegripet landskapsbild och
kulturminnesvård. Har miljöskyddsmyndigheterna i sitt arbete bestämt villkor
eller andra åligganden från en sådan utgångspunkt, är dessa förpliktelser i
allmänhet av väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid bestämmande av påföljd
enligt den nya bestämmelsen gör sig all<br>
mänpreventiva hänsyn starkt gällande. Detta utesluter emellertid inte att<br>
individualpreventiva skäl kan beaktas när omständigheterna i det enskilda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fallet starkt talar mot
ett frihetsberövande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen reglerar instansordningen i miljöskyddsärenden.
Första stycket första punkten motsvarar vad som tidigare gällt. Någon saklig
ändring är inte avsedd. Andra punkten innebär att instansordningen ändras så
att flertalet beslut som har meddelats av länsstyrelsen, inklusive beslut
enligt 51 §, som inte överklagas hos kammartätten, och samtliga beslut av statens
naturvärdsverk får överklagas hos koncessionsnämnden i stället för hos
regeringen. Tredje punkten reglerar möjligheten att överklaga koncessionsnämndens
beslut. Har koncessionsnämnden som första instans fattat beslut får beslutet
överklagas hos regeringen. Instansordningen överensstämmer här således med vad
som tidigare gällt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har koncessionsnämnden fattat beslut i en överklagad
fräga, fär beslutet enligt andra stycket inte överklagas. Detsamma gäller beträffande
fräga som i ett överklagat ärende uppkommit först hos koncessionsnämnden. Ett
exempel kan vara fräga om avvisning på grund av att klaganden inte har rätt att
klaga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket har angivits att beslut enligt 8 a §
skall överklagas till regeringen. Skälen för detta framgåi av den allmänna
motiveringen avsnitt 10,6,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärde och femte styckena mots\'arar de tidigare andra och
tredje meningarna i 48 §, Någon saklig ändring mot tidigare är inte avsedd
utan ändringarna är enbart redaktionella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen är ny. Den motsvarar de tidigare andra och
tredje styckena i 48 §, Någon saklig ändring är inte avsedd utan ändringarna är
enbart redaktionella,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen är ny.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innehåller vissa bestämmelser om
koncessionsnämndens handläggning. En del överklagade ärenden kommer att vara av
den arten att koncessionsnämndens prövning kan ske redan mot bakgrund av den
befintliga utredningen, I andra fall däremot mäste nämnden pä grund av sitt
utredningsansvar på olika sätt se till att utredningen kompletteras, I
koncessionsnämndens skyldighet att sörja för utredningen kan som jag anfört i
den allmänna motiveringen ingå att kungöra att ett överklagande kommit in frän
sökanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra styckei har angivits de stadganden i ML om
koncessionsnämndens handläggning som är tillämpliga även vid prövningen av ett
överklagat ärende. Vid prövning av ett överklagat ärende skall nämnden bestå
av ordförande och tre andra ledamöter. Vid förberedande åtgärd i ett överklagat
ärende och vid prövning av frågor om avvisning och avskrivning av ett sådant
ärende kan nämnden emellertid bestå av ordföranden ensam. Möjligheten att
ensam avvisa bör dock utnyttjas med en viss försiktighet. Om frågan om
avvisning inte är av enkel beskaffenhet, bör den inte prövas av ordföranden
ensam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även 14 § tredje-femte styckena skall tillämpas i
överklagade ärenden.<br>
Nämndens utredningsansvar i överklagade ärenden innebär sålunda att<br>
möjlighet finns att lämna uppdrag åt en sakkunnig att verkställa särskild<br>
utredning, I den män koncessionsnämnden anser att utredningsansvaret<br>
kräver att nämnden håller sammanträde eller besiktning skall kallelse utgå<br>
till klaganden och de sakägare som har yttrat sig i ärendet. Dessa är att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anse som
parter i ärendet. Kallelse skall ocksä utgå till de kommunala och Prop.
1987/88:85 ' statliga myndigheter som har ett väsentligt intresse att bevaka i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens tredje stycke har tagits in en bestämmelse
om att koncessionsnämnden skall överlämna ärendet till regeringens prövning,
om omständigheterna är sådana som anges i 6 § andra stycket. Enligt det lagrummet
kan en verksamhet tillåtas, om närmare angivna synnerliga skäl för tillstånd
föreligger, trots att verksamheten är av den arten att mycket stora olägenheter
kan befaras. Koncessionsnämnden får ocksä underställa ett överklagat ärende
regeringens prövning om avgörandet kan bedömas vara av särskild vikt.
Utgångspunkten för denna bedömning bör i enlighet med vad som angivits i prop,
(1983/84:120) om regeringens befattning med besvärsärenden vara om bedömningen
av ärendet verkligen kräver ett ställningstagande från regeringens sida. Som
ett exempel har i propositionen nämnts ett nytt förvaltningsområde där
miljöskyddskrav ställs mot vittgående arbetsmarknadspolitska effekter. I den allmänna
motiveringen, avsnitt 10.6, har givits ytterligare exempel som kan påkalla att
ärendet överlämnas till regeringen, men det kan naturligtvis uppkomma även
andra frågor som lämpligen bör prövas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ocksä har angetts i avsnitt 10,6 skall
koncessionsnämnden överlämna ett överklagat ärende till regeringen om
naturvårdsverket begär det,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har ändrats redaktionellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringerl är föranledd av en ändring i
förvaltningsprocesslagen (1971:291), se SFS 1987:748.1 övrigt är ingen saklig
ändring avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskadeförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under denna nya rubrik har införts fyra nya paragrafer,
65-68 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om
miljöskadeför-, säkring. Som framgår av avsnitt 7.2 i den allmänna motiveringen
har ett antal försäkringsbolag gått samman i ett försäkringskonsortium och
detta har till regeringen gett in ett åtagande att betala ut
försäkringsersättning frän en miljöskadeförsäkring. Det ankommer på regeringen
att godkänna villkoren i denna försäkring. Godkännandet kan göras
tidsbegränsat. Dä blir villkoren föremål för förnyade överväganden och
förhandlingar med försäkringskonsortiet med jämna mellanrum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig
miljöfarlig verksamhet skall, om inte undantag har föreskrivits med stöd av 69
§, bidra till miljöskadeförsäkringen. Bidragsbeloppen beräknas på
försäkringsmässiga grunder av konsortiet för miljöskadeförsäkring men skall
godkännas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har anfört följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Enligt
lagrådets mening bör syftet med den föreslagna miljöskadeför<br>
säkringen anges i denna paragraf, som inleder avsnittet om försäkringssys<br>
temet. Lagrådet ifrågasätter vidare om inte lagen bör öppna möjlighet för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen
att delegera uppgiften att godkänna försäkringsvillkor och ta- Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heller.
Paragrafen skulle i så fall få följande lydelse: "För ersättning i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fall till
den som har lidit skada enligt miljöskadelagen (1986:225) skall det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finnas en
försäkring (miljöskadeförsäkring) med villkor som har godkänts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utövar
verksamhet som enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelats
med stöd av lagen kräver tillstånd eller anmälan skall bidra till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkringen
med belopp som framgår av tabeller som har godkänts av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Beloppen skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betalas i
förskott för kalenderår."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtexten har utformats i enlighet med lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den som påbörjar en verksamhet under ett kalenderår
innebär bestämmelserna att betalning skall ske när verksamheten sätts i gång.
För den som avslutar sin verksamhet under ett kalenderår inträder en motsvarande
rätt till återbäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan nämnas att liknande försäkringslösningar finns på
andra områden, t. ex, läkemedelsförsäkringen och patientförsäkringen. I
tillämpliga delar överensstämmer villkoren i den föreslagna
miljöskadeförsäkringen i allt väsentligt med villkoren i dessa andra
försäkringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen anges dels de principiella förutsättningar,
under vilka ersättning utgär fill skadelidande, dels de skador, som omfattas
av ersättningsreglerna. Bestämmelsen är utformad som ett minimikrav pä
miljöskadeförsäkringen. Detta innebär bl. a, att fiirsäkringen kan göras
generösare mot de skadelidande. En sådan avvikelse till de skadelidandes förmån
har gjorts i de villkor för ersättning vid personskada som finns intagna i
avsnitt 7,2, Den närmare utformningen av försäkringen anges i försäkringsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundförutsättning för att någon skall vara berättigad
till ersättning är att han har drabbats av en skada som omfattas av
miljöskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med formuleringen i punkt 1 att den skadelidande
"inte kan fä skadeståndet betalt" menas det fallet att den
skadeståndsansvarige saknar ekonomiska resurser att betala. Däremot är regeln
inte tillämplig om den ansvarige av tredska vägrar att betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den skadeständsansvarige är okänd och det inte kan
utredas vem som är ansvarig för skadan finns det också rätt tiU ersättning enligt
punkt 2, För att ersättning skall utgå då den som har orsakat skadan inte kan
identifieras gäller i princip detsamma som när den som orsakat skadan är känd,
nämligen att miljöskadelagens förutsättningar skall vara uppfyllda. När man
inte vet vem som orsakat skadan kan miljöskadelagen inte tillämpas fullt ut,
men förutsättningarna för rätt fill skadestånd skall vara upp-fyUda i
tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På lagrådets inrådan har paragrafen getts en annan
utformning än i det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I paragrafen föreslås en ordning som innebär att den
som inte betalar<br>
bidrag till miljöskadeförsäkringen förlorar rätten att utöva den miljöfarliga<br>
verksamhet till vilken han har tillstånd. Fortsätter han ändå att utöva<br>
verksamheten riskerar han böter eller fängelse. Bestämmelsen innehåller<br>
inte något om att den som betalar senare återvinner rätten att utöva</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
sanktion för underiåtenhet att betala bidrag till miljöskadeförsäk- Prop.
1987/88:85 ringen förefaller förslaget onödigt drastiskt samtidigt som
påföljden torde bli föga effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill man säkerställa att bidrag till
miljöskadeförsäkringen betalas med rätt belopp och i rätt tid, torde den
effektivaste metoden vara att tillsynsmyndigheten, sedan den genom underräuelse
från försäkringsgivaren eller pä annat sätt fått veta att bidrag inte betalats,
får möjlighet att vid vite förelägga den försumlige att fullgöra sin
betalningsskyldighet. Paragrafen föreslås därför fä följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Om bidrag fill miljöskadeförsäkringen inte har
betalats inom 30 dagar efter anmaning, skall försäkringsgivaren göra anmälan
till tillsynsmyndigheten om betalningsförsummelsen. Tillsynsmyndigheten får
förelägga den betalningsskyldige vid vite att fullgöra sin skyldighet. Ett
sådant föreläggande får inte överklagas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Godtas lagrådets förslag krävs en följdändring i 45 §
första stycket 3 i det remitterade förslaget."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i vad lagrådet har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt paragrafen fär regeringen meddela föreskrifter om
undantag aft lämna bidrag till miljöskadeförsäkringen. Undantagsmöjligheten är
främst avsedd för vissa anmälningspliktiga verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter för myndighets verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under denna rubrik och i förevarande paragraf har tagits
in ett avgiftsbemyndigande som innebär att avgifter i fråga om tillstånd,
anmälan och tillsyn bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer eller av kommun. Bemyndigandet i lagen ersätter det allmänna bemyndigandet
att ta ut avgifter för prövning och fillsyn som riksdagen tidigare har beslutat
(prop. 1983/84:40 bil. 7, JoU 15, rskr, 93). Bemyndigandet beträffande
kommunerna har sin motsvarighet i 22 § hälsoskyddslagen (1982:1080).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagstiftningen föresläs träda i kraft den Ijuli
1989. Ändringen i 8 a § träder dock i kraft den Ijanuari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda övergångsbestämmelser har intagits i fråga om
överklagande av redan meddelade beslut och i fråga om tidpunkten för
betalningen av det första bidraget fill miljöskadeförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>13.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen har den ändringen gjorts att oaktsamheten för
straffbar gärning med anknytning till 7, 8 och 8 a § inte behöver vara grov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>13.3 Förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>(1982:1080)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som är ny, innehåller bestämmelser om värmepumpar. Den är utformad på liknande
sätt som 7 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första stycket slås fast att det grundläggande syftet med bestämmelserna är
att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket ges på liknande sätt som i 7 § andra stycket närmare bestämmelser
om anmälnings- eller lillståndspUkt för fall av användning av en fastighet som
typiskt sett medför risk för sanitär olägenhet, nämligen inrättande av
värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller
grundvatten. Anmälan skall alltid ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden om en
anläggning av någon av de angivna typerna inrättas. Kommunen har rätt att
föreskriva tillständsplikt, om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär
olägenhet. I vissa fall räcker det således inte med anmälningsplikten. I en
kommun eller inom delar av kommunen kan förhållandena vara sådana att det av
sanitära skäl är olämpligt att inrätta en värmepumpsanläggning av berört slag.
Kommunen bör då ha rätt att hindra att anläggningen inrättas. Detta kan
exempelvis bero på att mark-och terrängförhällandena är olämpliga från sanitär
synpunkt för en sådan anläggning. Ett annat skäl kan vara att det i närheten av
den tillämnade anläggningen finns dricksvattentäkter som riskerar att
förorenas. Bl, a, i fall av nu angivet slag bör det kunna föreskrivas
tillståndsplikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket anges att anmälnings- och tillståndsplikten inte gäller om
anläggningen är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt ML eller vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
i fiärde stycket om gilfighetsfiden för ett tillstånd har 7 § Qärde stycket som
förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ändrats så att också överträdelse av 7 a § andra stycket medför
straffansvar på samma sätt som överträdelse av de övriga i paragrafen angivna
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 2 föreskrivs att anmälningsskyldighet enligt den nya bestämmelsen även
gäller en anläggning som inrättats eller påbörjats före ikraftträdandet.
Härigenom blir även de befintliga anläggningarna anmälningsplikfiga. Detta är
mycket viktigt efter som dessa under mycket läng tid torde utgöra det stora
flertalet anläggningar. Rent allmänt torde många gamla anläggningar medföra
risker frän hälsosynpunkt. De har fillkommit under tider då hälso-och
miljökraven varit lägre än nu. Ålder och slitage kan ocksä förmodas föra med
sig att dessa anläggningar medför större risker för människors hälsa än nya
anläggningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bör givetvis pä lämpligt sätt,
exempelvis genom annonsering i dagspressen, informera berörda fastighetsägare
om vikten av att alla befintliga anläggningar anmäls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldre anläggningarna omfattas däremot inte av en eventuell tillständsplikt.
Befogenheten i 7 a § andra stycket för kommunerna att föreskriva
tillständsplikt gäller endast inrättande av värmepumpsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 3 föreskrivs att anmälningsskyldigheten avseende de befintliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anläggningarna
inte gäller om miljö- och hälsoskyddsnämnden redan fått Prop. 1987/88:85
kännedom om en anläggning genom en anmälan eller ansökan som skett enligt
bestämmelser i hälsoskyddslagen eller ML eller med stöd av dessa lagar
meddelade bestämmelser, Säsom jag tidigare anfört har vissa kommuner med stöd
av 11 § första stycket 5 hälsoskyddsförordningen infört anmälnings- eller
tillständskyldighet för mindre värmepumpsanläggningar. Om en anmälan eller
ansökan redan har skett enligt en sådan föreskrift behövs således ingen anmälan
enligt den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Hemställan</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom ändring i miljöskyddslagen
(1969:387),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i hälsoskyddslagen
(1982:1080),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1976:1054)
om svavelhaltigt bränsle, dels att bemyndiga regeringen att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att nationalparkerna Ängsö,
Blå Jungfrun och Gotska Sandön utvidgas till att omfatta även de till resp,
nationalparksfastigheter hörande, omgivande vattenområdena (avsnitt 3,4,</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att Sånfjällets nationalpark
utvidgas med omgivande mark som är upptagen på naturvårdsfonden (avsnitt
3,4,2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge det intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark som föranleds av en turistanläggning i Vietas (avsnitt
3,4,3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna riktlinjerna för det
fortsatta arbetet med att introducera alternativa drivmedel m, m, (avsnitt
4,6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna Montrealprotokollet om
ämnen som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 6,3,2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10, godkänna att ett internationellt institut för att
främja forskning och<br>
utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar utveckling<br>
inrättas (avsnitt 9.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en översyn av
naturvårdsförvaltningen (avsnitt 3,5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en uppföljning m, m, av programmet
mot luftföroreningar och försurning (avsnitt 4,3 och 4,5-4,1</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en aktionsplan mot havsföroreningar
- med begränsning av utsläpp av stabila organiska ämnen, närsalier, metaller
och olja till den marina miljön, samt om forskning, mätverksamhet och
uppföljning i anslutning härfill (avsnitt 5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en avvecklingsplan för användningen
av klorfluorkarboner (CFC) och haloner som bryter ned ozonskiktet (avsnitt
6.4,3 och 6,5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behovet av återställning av skadad
miljö i vissa fall (avsnitt 7,4,3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtgärder mot radon i bostäder
(avsnitt 8,3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>17,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betydelsen av det internationella
miljösamarbetet (avsnitt 9,1 -9,5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>18,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöskyddets regelsystem,
organisation och behovet av resurser för aft förstärka miljöskyddet (avsnitt
10,1, 10,3 och 10,7-10,12),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>19,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en ökad användning av ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken (avsnitt </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöpolitikens inriktning och
innehåll i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>314</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>15 Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>pp- </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Fjortonde
huvudtiteln</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>B Miljö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
årets budgetproposition (prop, 1987/88:100 bil, 16 s, 34 och 37) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ärendet, för
budgetåret 1988/89 beräkna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Åtgärder mot försurningen ett reservationsanslag av 163000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Mark för naturvärd ett reservationsanslag av 40000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Vård av naturreservat m,m, ett reservationsanslag av 47 300000kr, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Värd av hotade arter m. m, ett reservationsanslag av 2000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anhåller att nu fä ta upp dessa och vissa andra anslagsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>B
5. Åtgärder mot luftföroreningar och försurning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127428 763'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132698402'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987/88
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>163000000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Anslaget B 5, Åtgärder mot försurningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av de anvisade medlen används för statsbidrag till kalkning av sjöar och
vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
kalkningsverksamhet finansieras frän anslaget bl, a, viss forskning och
övervakning, försöksverksamhet med kalkning av mark och grundvatten samt
uppföljning och information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslår en uppräkning av anslaget med nära 24 % till 202 milj, kr, för
budgetåret 1988/89, dvs, en ökning med 39 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag har anfört tidigare (avsnitt 4) föreslår jag att medel
även fortsättningsvis skall sättas av för åtgärder mot luftföroreningar och
försurning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill jag redovisa bakgrunden till att en relativt stor reservation finns på
anslaget. Anledningen är att medel anslås och bidrag beviljas för
kalkningsprojekt som sträcker sig över flera år. Medlen betalas sedan ut i den
takt de förbrukas inom projekten. De medel som är reserverade på anslaget är
således till allra största delen redan disponerade för olika pågående projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare hänvisa till de särskilda insatser som jag nyss har berört<br>
för återställning och sanering av miljöskador. De särskilda medel för dessa<br>
insatser som jag beräknar i det följande under anslagen B 20 Åtgärder mot<br>
miljöskador och B 21 Åtgärder för att rena Dalälven omfattar även de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtgärder
för behandling av gruvavfall som naturvårdsverket föreslår för Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nästa
budgetår. Några medel för detta behöver därför inte tas upp pä detta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Göransson kommer enligt vad jag har erfarit att
föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om kulturmiljövård.
Han avser att föreslå att lOmilj, kr, anslås under nästa budgetår till
riksantikvarieämbetet för åtgärder mot luftföroreningarnas skadeverkningar pä
kulturminnen och kulturföremål. Dessa medel ingår i naturvårdsverkets
budgetförslag i Aktionsplan '87. Jag föreslår att från anslaget Åtgärder mot
luftföroreningar och försurning anvisas 5 av dessa lOmilj,kr, för åtgärder mot
skador på kulturminnen och kulturföremål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är inte beredd att föreslå nägra statsbidrag till en
utvidgad skogsmarkskalkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av bl, a. mina förslag om en vidgad
användning av anslaget bör det benämnas Åtgärder mot luftföroreningar och
försurning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den reservation som vid utgången av budgetåret 1987/88 kan
finnas under anslaget Åtgärder mot försurningen bör föras över till förevarande
anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Åtgärder mot luftföroreningar och försurning för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 163 000000kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 7, Mark för naturvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>40104606</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>453 666</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla
naturområden. De naturvårdsobjekt som förvärvas med utnyttjande av medel från
anslaget liksom vissa andra naturvärdsobjekt i statens ägo redovisas på
naturvårdsfonden. Naturvårdsfonden förvaltas av statens naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän anslaget betalas vidare ersiittningar enligt
naturvärdslagen samt 86ochl22§§ byggnadslagen (1947:385) i lydelse infill den
Ijanuari 1965, Från anslaget kan lämnas statsbidrag till kommuner eller
kommunala stiftelser för skydd av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får
anslaget disponeras för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i
samband med säkerställande av mark för naturvärdsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med anslaget är att skydda representativa områden
och unik svensk<br>
natur som är av betydelse för artbevarandet, för den vetenskapliga na<br>
turvården och för friluftslivet. Detta sker genom dels förvärv som främst<br>
inriktas på områden av vetenskapligt intresse, dels intrångsersättningar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och dels bidrag till
kommuner eller kommunala stiftelser för skydd av Prop. 1987/88:85
friluftsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsikt att påskynda skyddet av urskogarna, bl, a, för att så vitt möjligt komma
ifrån framtida prisstegringar, föreslår naturvårdsverket att anslaget höjs till
60 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av naturvårdsverkets anslagsframställning krävs omedelbara insatser för
skydd och bevarande av markområden, bl, a, urskogsområden med högsta
skyddsvärde. Jag anser det vara angeläget att områden som är av särskilt stor
betydelse från naturvårdssynpunkt skyddas. Anslaget bör för nästa budgetår
föras upp med oförändrade 40milj, kr. Jag har därvid i enlighet med vad jag har
anfört i det föregående (avsnitt 3) beräknat medel för upprättande av
skötselplaner i samband med bildande av naturteservat och naturvårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Mark för naturvård för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av
40000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>B
8. Vård av naturreservat m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36147136</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165004</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987/88
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47 300000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49192000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
används för att bekosta värd och förvaltning av naturvärdsobjekt som har
avsatts enligt naturvårdslagen och ännu inte avsatta objekt, vilka redovisas pä
naturvärdsfonden. Vidare lämnas från anslaget bl. a. bidrag till vård av
hagmarker med ädellövskog samt till andra landskapsvårdande åtgärder inom
odlingslandskapet. Anslaget får även användas för att bekosta upprättande av
skötselplaner för ännu inte avsatta naturvärdsobjekt, för särskild
tillsynspersonal i Norrbottens fjällvärld och för bemanning av vissa
utsjöplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av anslaget används för värd av objekt som säkerställts genom förvärv och
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
samlade resursbehovet för budgetåret 1988/89 uppgår till 75,5 milj, kr,, vilket
erfordras för att på ett tillfredsställande sätt klara värd och förvaltning av
nationalparkerna och naturreservaten samt skötseln m, m, av det statliga
ledsystemet i Ijällvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
yrkar för budgetåret 1988/89 en ökning av anslaget<br>
med 12,7 milj, kr, till 60milj,kr, Ökningen avser bl,a, kostnader för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslutade nytillkomna
naturvärdsobjekt och fortsatt bemanning av utsjö- Prop. 1987/88:85
platserna Gotska Sandön, Stora Karlsö, Nidingen och Svenska Högarna, för en
viss utökning av fältpersonalen i Qällvärlden pä grund av en övergäng från en-
till tvämannapatruller samt för att något kompensera tidigare eftersläpningar i
vården på grund av medelsbrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsnitt 3) redovisat vissa förslag för att effektivisera
naturvärdsförvaltningen. Utgångspunkten för förslagen är bl, a, behovet att
stärka och förbättra vården av skyddade naturvårdsobjekt genom att befintliga
resurser utnyttjas på ett effektivare sätt. Ett visst tillskott för att
kompensera kostnadshöjningar bör tillföras anslaget, I enlighet med vad jag
nyss har anfört under B 7 Mark för naturvård bör medel för upprättande av
skötselplaner i samband med bildande av naturreservat och naturvärdsområden i
fortsättningen anvisas frän nämnda anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att de möjligheter som kan finnas till samarbete med länsarbetsnämnderna
tas till vara när det gäller beredskapsarbeten pä naturvårdsområdet, I de fall
vårdålgärderna omfattar objekt som också berör kulturminnesvärdens intressen
bör dessa beaktas. Samråd bör i dessa frågor ske med riksantikvarieämbetet.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 49 192000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
fill Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 49 192000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>B
9. Vård av hotade arter m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1987/88
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
disponeras för kostnader i samband med särskilda insatser till skydd för
utrotningshotade växt- och djurarter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har behovet av mähnriktade studier och åtgärder rörande de hotade och
sällsynta arterna blivit alltmer framträdande. På flera håll i landet pågår ett
antal artbevarande projekt på ideell basis. För att dessa skall bli effektiva
bör en viss samordning ske såväl när det gäller organisationen som
finansieringen. Dagens teknik inom framför allt de areella näringarna
åstadkommer mycket snabba förändringar av djurens och växternas
livsbetingelser. Antalet arter minskar kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vård av utrotningshotade djurarter behöver särskilda program för de<br>
olika djurarterna upprättas. Detta ariDcte har redan påbörjats och verksam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heten kan
vara i full gång under nästa budgetår. Ett vikfigt led i arbetet Prop.
1987/88:85 med bevarande av hotade arter är den artdatabank för flora och fauna
som håller på att byggas upp och beräknas vara i full drift år 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min föregående redogörelse (avsnitt 3) har jag ingående
behandlat frågan om vården av hotade arter. Behovet av att säkerställa
mångfalden i flora och fauna har vuxit sig allt starkare under senare år. Jag
delar naturvårdsverkets bedömning att vården av de hotade växt- och
djurarterna bör grundas på särskilda program. Möjligheterna till samarbete och
samordning med andra myndigheter och med ideella organisationer pä området bör
tas till vara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1986/87:58 om jaktlag m, m, anförde föredragande
statsrådet att det bör ankomma på naturvärdsverket att utarbeta ett
åtgärdsprogram som syftar till att bevara hotade eller sårbara arter och att
svara för en samordning av samhällets och de ideella organisationernas
insatser. Naturvärdsverket avsågs senare få ett sådant uppdrag. Jag har nu
erfarit att verket utarbetar ett samordnat handlingsprogram och att verket
kommer att redovisa detta till regeringen under nästa budgetär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det angeläget att särskilda resurser kan
avsättas för insatser till skydd för utrotningshotade växt- och djurarter.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrade 2 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Vård av hotade arter m. m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 18. Åtgärder mot havsföroreningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NyU anslag (förslag) 15000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har i en särskild skrivelse redovisat
resursbehovet under en treårsperiod för att genomföra en aktionsplan mot
havsföroreningar. Enligt denna skrivelse är resursbehovet 98,3 milj, kr, för
budgetåret 1988/89 samt 95,5 resp, 94 milj, kr, förde därpå följande
budgetåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa myndigheter har lämnat uppgifter om sina resursbehov
till verket. Dessa uppgifter har legat till grund för verkets skrivelse.
Remissinstanserna har inte haft tillfälle att yttra sig över naturvärdsverkets
skrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser för vissa särskilda satsningar för åtgärder mot
havsföroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör i enlighet med vad jag har anfört i det föregående
(avsnitt 5.a) avsättas,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslär att ett nytt
reservationsanslag benämnt Åtgärder mot havsför- Prop. 1987/88:85 oreningar
förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1988/89, Jag beräknar att 15 milj, kr,
behöver anvisas fiir en förstärkning av ätgärdsinriktad teknisk forskning, för
uppföljning av förändringar i miljön samt för uppföljning av effekter av
genomförda åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Åtgärder mot havsföroreningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 15000000kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>B
19. Utredningsverksamhet om CFC'-föreningar, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 2900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
yrkar,för budgetåret 1988/89 att 18,2 milj, kr, anvisas för åtgärder mot CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 6,5) redogjort för behovet av viss utredningsverksamhet
m, m, i första hand när det gäller frågor om eventuella importregleringar,
minskning av CFC-användning och utsläpp vid kemtvättar samt eventuell insamling
och destruktion av CFC-innehållet i förbrukade produkter som kylskåp m, m. Med
hänvisning till vad jag där anför föreslår jag att ett nytt reservationsanslag
benämnt Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, m,m, förs upp pä statsbudgeten
för budgetåret 1988/89, Behovet av medel beräknar jag till 2,9 milj, kr. Medlen
bör stå till regeringens fört'ogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, m. rn. för budgetåret 1988/89 anvisa
ett reservationsanslag av 2 900000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 20. Åtgärder mot miljöskador</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytt anslag (förslag) 50000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 7) behandlat åtgärder i syfte
att återställa och sanera skadade områden i miljön. Med hänvisning till vad jag
där anför föreslår jag att ett nytt reservationsanslag benämnt Åtgärder mot
miljöskador förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1988/89, Jag beräknar
behovet av medel till 50 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Åtgärder mot miljöskador för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservafionsanslag av 50000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 21. Åtgärder för aft rena Dalälven</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytt anslag (förslag) 100000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt?) behandlat behovet av att inom
en tioårsperiod väsentligt rena Dalälven, Jag har med stöd av regeringens
bemyndigande (Dir 1987:57) tillkallat en delegation (ME 1987:02) för att bl, a,
arbeta fram ett åtgärdsprogram avseende miljösituationen i Dalälven, Ett nytt
anslag om 100 milj, kr, bör engångsvis inrättas för de miljöförbättrande
åtgärder som behöver vidtas. Delegationen skall före den Ijuli 1988 till
regeringen redovisa en arbetsplan med uppgifter om angelägna projekt samt
förslag om hur medlen bör fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Åtgärder för att rena Dalälven för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 100000000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 22. Internationellt institut för främjande av
miljöteknik m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytt anslag (förslag) 25 000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag har anfört tidigare (avsnitt 9.6)
bör ett internationellt<br>
institut för främjande av miljöteknik m. m, inrättas. Institutet bör arbeta<br>
för att främja forskning och utveckling. Vidare bör institutet verka för att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunskap förmedlas
internationellt om teknik för en miljöanpassad och Prop. 1987/88:85
varaktigt hållbar ekonomisk utveckling. Jag har med stöd av regeringens
bemyndigande (Dir 1987:58) tillkallat en särskild utredare för att överväga och
lämna förslag vad gäller inriktningen, omfattningen och organisationen avseende
institutet. Uppdraget skall redovisas våren 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nytt reservationsanslag för detta ändamål bör föras upp på statsbudgeten. För
budgetåret 1988/89 beräknar jag anslaget till 25 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
Internationellt institutet för främjande av miljöteknik m. m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
Beslut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-left:173.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 1 De remitterade lagförslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:
387)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att rubriken närmast före 8 § skall utgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att nuvarande 39 a § skall betecknas 38 c §,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
5, 8 a, 12, 13, 15, 20, 23-26, 28, 29 a, 38, 40, 43, 44 a, 45, 48, 52 och 58 §§
skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 38 a, 38 b, 48 a, 48 b och 65-69
§§ samt nya rubriker före de nya 65 och 69 §§ av följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
som utövar eller ämnar utöva miljöfariig verksamhet skall vidtaga de
skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iakttaga de
försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller
avhjälpa olägenhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfattningen
av åliggande enligt första stycket bedömes med utgångspunkt i vad som är vad
som är tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som är i fräga och med
beaktande av säväl allmänna som enskilda intressen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfattningen
av åligganden enligt första stycket bedöms med utgångspunkt i vad som är
tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som är i fräga och med beaktande av
säväl allmänna som enskilda intressen. Skyldigheten att avhjälpa olägenheter
kvarstår till dess de åtgärder som behövs har vidtagits eller befrielse från
dem har medgivits.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid avvägningen mellan olika intressen skall särskild hänsyn
tagas fill ä ena sidan beskaffenheten av område som kan bli utsatt för störning
och betydelsen av störningens verkningar, å andra sidan nyttan av verksamheten
samt kostnaden för skyddsåtgärd och den ekonomiska verkan i övrigt av
försiktighetsmått som kommer i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8a§-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
från allmän synpunkt är särskilt angeläget aft skydda ett vattendrag, en sjö
eller ett annat vattenområde mot förorening, fär regeringen förklara
vattenområdet och angränsande marker som ett särskilt föroreningskänsligt område.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
frän allmän synpunkt är särskilt angeläget att skydda ett område som är utsatt
för förorening eller annan miljöstörning av betydelse, får regeringen förklara
området och dess närmaste omgivningar som miljöskyddsområde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1981:420, Senaste lydelse 1984:912,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>324</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ett sådant område skall regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, länsstyrelsen ge närmare föreskrifter om
skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt för verksamheter
inom området. Sådana föreskrifter innebär inte ändring i tidigare meddelade
tillständsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
fär i särskilda fall medge undantag frän föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande tillämpning på
ledamot i koncessionsnämnden. Ledamot är dock icke jävig pä den grund att han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. i
vattendomstol tagit befatt<br>
ning med ärende om samma miljö<br>
farliga verksamhet som är under<br>
prövning hos koncessionsnämn<br>
den,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2, hos
annan myndighet än vat<br>
tendomstol tagit befattning med så<br>
dant ärende utan att fatta beslut<br>
varigenom ärendet avgjorts.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap, rättegångsbalken om jäv mot domare gäUer också ledamöterna i koncessionsnämnden.
En ledamot är dock inte jävig på den grunden att han i vattendomstol eUer
valtenöver-domstolen har tagit befattning med ärende om samma miljöfarliga
verksamhet som är under prövning hos koncessionsnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=285>
<tr>
<td valign=top align=left height=285 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall
innehålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de uppgifter, ritningar och tekniska
beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens
beskaffenhet och omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en beskrivning av miljöeffekterna
såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan
medföra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag till de skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa
olägenheter från verksamheten och förslag till hur kontrollen bör ske,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en redogörelse för det samråd som
har ägt rum.enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall
innehålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som
behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens beskaffenhet och omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.2, en beskrivning av miljöeffekterna såsom arten,
styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan medföra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, förslag till de skyddsåtgärder<br>
eller andra försiktighetsmått som<br>
behövs för att förebygga eller av<br>
hjälpa olägenheter från verksamhe<br>
ten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. en redogörelse för det samråd<br>
som har ägt rum enligt 12 a § och<br>
vad som därvid har kommU fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökningen skall inges i det antal exemplar som
koncessionsnämnden anser behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppfyller
ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits
in i tillräckligt antal exemplar, skall koncessionsnämnden förelägga sökanden
att avhjälpa bristen'inom viss tid, I föreläggandet fär vite sättas ut.
Efterkommer sökanden inte ett föreläggande, fär nämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>325</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besluta att bristen skall avhjälpas p;'i sökandens
bekostnad eller, om bristen är så väsentlig att ansökningen inte kan ligga
till grund för prövning av ärendet, avvisa ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
erforderligt samråd enligt 12 a § inte ägt rum, fär koncessionsnämnden vid
vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som behövs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>15 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning till-lämpas föreskrifterna i 16 kap,
rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Särskild omröstning skall ske
beträffande frågor om tilllämpligheten av denna lag, förberedande åtgärder
och underställning enligt 16 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning
fill-lämpas föreskrifterna i 16 kap, rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål. Särskild omröstning skall ske beträffande frågor om tilllämpligheten
av denna lag, förberedande åtgärder och underställning enligt 16 § eller 48 b
§ tredje stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen lämnar tillstånd, kan regeringen uppdraga ät
koncessionsnämnden eller länsstyrelsen att fastställa närmare villkor för
tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om koncessionsnämnden lämnar tillstånd, får nämnden
överlåta åt en myndighet, som utövar tiUsyn enligt denna lag, att fastställa
villkor beträffande en fråga som inte är avgörande för tillståndet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åsidosätter
någon villkor som har angivits i ett lillslåndsbeslul och är avvikelsen
betydande, får koncessionsnämnden föreskriva nya eller strängare villkor för
verksamheten eller förklara tillståndet förverkat och förbjuda fortsatt
verksamhet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet för vUken tidigare meddelats tillstånd
enligt denna lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. när
villkor som gäller för verk<br>
samheten åsidosatts i betydande<br>
mån,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den
som sökt tillståndet, för alt vilseleda tillståndsmyndigheten, har lämnat
denna oriktiga uppgifter eller förtigit något förhållande av betydelse för
tillståndet eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det
genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte
förutsågs när verksamheten tilläts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När förbud meddelas enligt första stycket, får tiUståndet
återkallas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1986: 1157,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har tio
år förfiutit från det att ett tillslåndsbeslut har vunnit laga kraft, får
koncessionsnämnden föreskriva nya eller .strängare villkor för verksamheten
efter vad som är skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan dessförinnan får sådana villkor föreskrivas av
nämnden efter vad som är skäligt, om förhållandena i omgivningen har ändrats
väsentligt eller om användningen av ny process- eller reningsteknik i
verksamheten skulle medföra en väsentlig förbättring från miljöskyddssynpunkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligger, får nämnden efter utgången
av den tid som anges i första stycket även ompröva tillstånd att släppa ut avloppsvatten
i ett visst vattenområde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
får, efter vad som är skäligi, ändra eller upphäva gällande villkor för en
miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor för den</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. när tio år förflutit från det att<br>
tillståndsbeslutet vann laga kraft,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när villkor som gäller för verksamheten
åsidosatts på ett sätt som varit av mer än ringa betydelse,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det finns sådana omständigheter
som anges i 23 § första stycket 2 och ett förbud framstår som en alltför
ingripande åtgärd,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om förhållandena i omgivningen har
ändrats väsentligt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om en från miljösynpunkt vä-sentlig
förbättring kan uppnås med användning av någon ny processeder reningsteknik,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6. om
verksamheten visat sig<br>
medföra någon olägenhet som inte<br>
förutsågs när tiUstånd lämnades<br>
och ett förbud framstår som en allt<br>
för ingripande åtgärd,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. om användandet av någon ny<br>
teknik för mätning eller uppskatt<br>
ning av förorening eller annan stör<br>
ning skulle medföra väsentligt bätt<br>
re förutsättningar för att kontroUe<br>
ra verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i första stycket 6 får koncessionsnämnden
'också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska
olägenheten för framtiden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppkommer
genom nuljöfarlig verksamhet betydande olägenhet som icke förutsågs när
tillstånd lämnades, kan koncessionsnämnden meddela föreskrift som är ägnad
att förebygga eller minska olägenheten för framtiden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
tUlstånd att släppa ut avloppsvatten i ett visst vattenområde får, om det finns
särskUda skäl, omprövas av koncessionsnämnden när tio år förfiutit från det att
tillståndsbeslutet vann laga kraft.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga som
avses i 23-25 § prövas efter framställning av statens naturvårdsverk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor
som avses i 23-25 § prövas efter framställning av statens naturvärdsverk, SkaU
frågan prövas av länsstyrelsen, får den tas upp av länsstyrelsen utan någon
särskild framställning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>327</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, får koncessionsnämnden vid
tillämpningen av 24, 25, 27 eller 29 § andra stycket inte avvika väsentligt
frän villkoret utan att regeringen har medgivit det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, fär koncessionsnämnden vid tillämpningen
av 24 § första stycket I eller4-7, 25 §, 27 § eller 29 § andra stycket inte
avvika väsentligt frän villkoret utan att regeringen har medgivit det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29
a §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens beslut om villkor eller föreskrifter
enligt 23-25, 27 § eller 29 § andra stycket andra meningen har samma verkan som
ett tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 § första eller tredje stycket
får nämnden efter vad som är skäligt ompröva beslut varigenom villkor har
upphävts eller mUdrats enligt 27 §, även om tio år inte har förflutit från det
att beslutet vann laga kraft.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens
beslut om villkor eller åtgärder enligt 24, 25, 27 § eller 29 § andra stycket
andra meningen har samma verkan som ett tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 § första stycket I eller 25 §
får nämnden / den mån det föranleds av prövningen ompröva beslut varigenom
villkor har upphävts eller ändrats enligt 24 § första stycket 2-7 eller 27 §,
även om tio är inte har förflutit från det att beslutet vann laga kraft.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk och länsstyrelserna utövar
tillsynen över miljöfariig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har den centrala tillsynen, samordnar länsstyrelsernas tillsynsverksamhet och
lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet. Länsstyrelsen utövar ■fortlöpande
tiUsyn inom länet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk, länsstyrelserna samt miljö- och hälsoskyddsnämnderna utövar
tillsynen över miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har den centrala tillsynen, samordnar tillsynsverksamheten och lämnar vid behov
bistånd i denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte
annat följer av 44 a §, utövar länsstyrelsen tiUsyn över sådan verksamhet som
kräver tillstånd enligt 10 § eller som utövas av försvarsmakten. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden utövar den lokala tillsynen över övrig miljöfarlig
verksamhet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheterna
skall samarbeta med varandra samt med sädana statliga och kommunala organ som
har att utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som pä annat sätt fullgör
uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. Det åligger
tillsynsmyndigheterna att verka för att överträdelser av denna lag beivras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>328</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:305.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:134.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar miljöfarlig verksamhet med tiUstånd enhgt
denna lag skall varje år avge en särskUd miljörapport till länsstyrelsen eller
till miljö- och hälsoskyddsnämnden, om nämnden är tUlsynsmyndighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I miljörapporten skall de åtgärder redovisas som
vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet och resultaten av
dessa åtgärder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i en miljörapport.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsynsmyndigheten får förelägga en tillståndshavare som
underlåtit att avge en miljörapport att fullgöra sin skyldighet. I beslut om
ett föreläggande får tillsynsmyndigheten sätta ut vite.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bedriver verksamhet som kan befaras vara
miljöfarlig är skyldig att utöva kontroll av verksamheten. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om
kontroll och kontrollprogram.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag, fär en tillsynsmyndighet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>denna lag, får en tillsynsmyndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddela ett föreläggande om så-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela ett föreläggande om såda-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dant försiktighetsmått eller förbud</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>na försiktighetsmått eller förbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som behövs för att lagens bestäm-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som behövs för att lagen eller
före-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>melser skall efterlevas. I brådskan-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrifter som har meddelats med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de fall eller när det i övrigt finns</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j-?öc/o v c/e« skall efterlevas,<br>
särskilda skäl får föreläggandet ges<br>
omedelbart och i andra fall först<br>
sedan det visat sig att rättelse inte<br>
kan vinnas genom råd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillständsbeslut enligt denna lag hindrar inte en
tillsynsmyndighet frän att meddela sädana brådskande föreskrifter som är
nödvändiga till följd av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en tillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i
tillståndsbeslutet, får en tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta
rättelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■» Senaste lydelse 1987: 397,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I beslut
om föreläggande enligt denna paragraf får en tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 §' Om verksamheten vid en anläggning kan befaras vara
miljöfarlig, är innehavaren skyldig att på begäran lämna en tillsynsmyndighet
behövliga upplysningar om anläggningen. En tillsynsmyndighet får förelägga
innehavaren att lämna sädana upplysningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=173>
<tr>
<td valign=top align=left height=173 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
får förelägga den som utövar verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig att
utföra för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar av verksamheten
och dess verkningar. Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes
lämpligare, föreskriva att sådan undersökning skall utföras av annan än den
som utövar verksamheten och utse någon att göra undersökningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet fär förelägga den som utövar verksamhet
som kan befaras vara miljöfarlig eUer den som annars år skyldig att avhjälpa
olägenhet från sådan verksamhet att utföra för tillsynens fullgörande
behövliga undersökningar av verksamheten och dess verkningar.
Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan
undersökning skall utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse någon
att göra undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger den som utövar verksamheten att ersätta
kostnad för undersökning som avses i andra stycket andra meningen med belopp
som tillsynsmyndigheten fastställer,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I beslut
om föreläggande enligt första och andra styckena får en tillsynsmyndighet
sätta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>44
a t</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta åt miljö- och
hälsoskyddsnämnden att utöva fortlöpande tillsyn enligt denna lag. Sker sådan
överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om tUlsynsmyndighet gälla även miljö-
och hälsoskyddsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av
försvarsmakten fär inte utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta åt miljö- och
hälsoskyddsnämnden att utöva sådan tillsyn som annars ankommer på
länsstyrelsen. Tillsyn av sådan miljöfariig verksamhet som utövas av
försvarsmakten dock inte överlåtas åt miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finner länsstyrelsen att tillsyn inte bör överlåtas till
kommunen, skall länsstyrelsen, om kommunen begär det, med eget yttrande överlämna
frågan lill regeringens avgörande.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1987:397, *■ Senaste lydelse
1987:397,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>330</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=197 height=475>
<tr>
<td valign=top align=left height=475 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 TiU böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot förbud som har
meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sädana bestämmelser
som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att iakttaga föreskrift
som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter villkor eller föreskrifter
som meddelats med stöd av 8 a § andra stycket, 18 § första stycket, 19-21 §,
21 a § andra stycket, 23-25 §, 27 §, 29 § andra stycket eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att iaktta föreläggande
som har meddelats med stöd av 43 § första stycket eller andra stycket första
meningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ansökan eller annan handling
som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med
stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett
förhällande av betydelse för prövning av en fråga om tillstånd eller för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ ringa faU döms inte till ansvar.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som med uppsåt eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sädana
bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 67 § eller åsidosätter
beslut, villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 a § andra
stycket, 18 § första stycket, 19-21 §, 21 a § andra stycket, 24 §, 25 §, 27 §,
29 § andra stycket, 38 a § andra stycket, 38 b § eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåter att iaktta föreläggande
som har meddelats med stöd av 43 § första stycket eller andra stycket första
meningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ansökan eller annan handling som
avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av
lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande
av betydelse för prövning av en fråga om tillstånd eller för tillsynen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>döms, om gärningen inte är att bedöma som ringa, till
böter eller fängelse i högst två år. Har brottet begåtts med uppsåt och avsett
förpliktelse av väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt, döms till
fängelse i högst två år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till
ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligt första stycket döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48
§»</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut
enligt denna lag får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen, om beslutet
har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämn-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte
något annat framgår av andra eller tredje stycket, får beslut enligt denna lag
överklagas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. hos länsstyrelsen, om beslutet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1987:397, * Senaste lydelse 1984:912,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>331</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den, och hos regeringen, om beslutet har meddelats av
länsstyrelsen, koncessionsnämnden eller statens naturvårdsverk. Dock överklagas
beslut om ersättning för kostnader enligt 14 § femte stycket andra meningen
eller 43 § tredje stycket eller beslut omförbud vid vite enhgt 51 § hos
kammarrätten genom besvär. Om klagan över beslut i frågor om miljöskyddsavgift
finns särskilda bestämmelser 59—62 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket får överklaga beslut som har meddelats i
frågor om tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eUer tredje styckena,
40, 41 §§ eller 43 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt att överklaga beslut som har meddelats i frågor om
tUlstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styckena har också
kommuner och sådana lokala arbetstagarorganisationer som organiserar
arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
koncessionsnämnden, om beslutet har meddelats av statens naturvårdsverk eller
länsstyrelsen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
regeringen, om beslutet har meddelats av koncessionsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens beslut i ett dit överklagat ärende får
inte överklagas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8 a § andra och
tredje styckena får överklagas hos regeringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut i fråga om ersättning för kostnader enligt 14 §
femte stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket eller beslut i fråga om
förbud vid vite enligt 51 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om överklagande av beslut i frågor
om miljöskyddsavgift finns i 59-62 §§.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk får överklaga beslut som har
meddelats i frågor om tiUstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eUer tredje
stycket, 40 §, 41 § eller 43 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt att överklaga beslut som har meddelats i frågor om
tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styckena har också
kommuner och sådana lokala arbetstagarorganisationer som organiserar
arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden skall se till att ett överklagat ärende
blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och därvid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hålla
sammanträde eller besiktning om det behövs för utredningen i ärendet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ge de
statliga och kommunala myndigheter som har ett väsentligt</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>332</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intresse att bevaka i frågan tillfälle att yttra sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På
nämndens handläggning i övrigt av överklagade ärenden tUlämpas också 11 och
12 §§, 14 § tredje-femte styckena och 15 §. TUl sammanträde eller besiktning
skall nämnden kalla klaganden och andra parter samt de statliga och kommunala
myndigheter som har ett väsentligt intresse att bevaka i frågan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden skall med eget yttrande överlämna ett
överklagat ärende till regeringens prövning, om omständigheterna är sådana
som anges i 16 §, eller om nämnden anser att ärendet på annat sätt rör en
fråga av särskild vikt, eller om statens naturvårdsverk begär det.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:137.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>52 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild avgift (miljöskyddsavgift) skall utgå, om en
föreskrift som avses i 45 § första stycket 1-3 har överträtts och överträdelsen
har medfört ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga
verksamheten, I ringa fall skall ingen avgift utgå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften tillfaller staten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
särskild avgift (miljöskyddsavgift) skall betalas, om en överträdelse som
avses i 45 § första stycket 1-3 har skett och överträdelsen har medfört
ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga verksamheten. I ringa
fall skall ingen avgift betalas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förfarandet vid koncessionsnämndens prövning av frågor om miljöskyddsavgift
gäller utöver föreskrifterna i 56 och 57 §§ denna lag vad som föreskrivs i 3-6
§§, 8-26§§, 29 §, 30§, 31 § första stycket, 32 §, och 38-53 §§ förvaltningsprocesslagen
(1971:291), Därvid skall vad som sägs om rätten och länsräU gälla koncessionsnämnden,
/ StäUet för de i 40 § nämnda lag angivna högsta vitesbeloppen får
koncessionsnämnden bestämma beloppen till högst femtiotusen respektive
etthundratusen kronor.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förfarandet vid koncessionsnämndens prövning av frågor om miljöskyddsavgift
gäller utöver föreskrifterna i 56 och 57 §§ denna lag vad som föreskrivs i 3-6
§§, 8-26 §§, 29 §, 30 §, 31 § första stycket, 32 §, 38 §, 39 § och 41-53 §§
förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Därvid skall vad som sägs om rätten och
länsrätt gälla koncessionsnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1987:397,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>333</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Koncessionsnämndens beslut om miljöskyddsavgift
eller om kvarstad till säkerställande av anspråk på sådan avgift verkställs som
domstols dom eller beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskadeförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bedriver en sådan verksamhet, som kräver tUlstånd
eller anmälan enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen, skaU bidra till en försäkring (miljöskadeförsäkring) med
villkor som har godkänts av regeringen. Bidragen skall lämnas med belopp som
framgår av tabeller som har godkänts av regeringen. Beloppen skall betalas förskottsvis
för kalenderår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från miljöskadeförsäkringen enUgt 65 § betalas, enligt
vad som närmare anges i försäkringsvillkoren, ersättning till skadelidande för
sådan person- eller sakskada som avses i miljöskadelagen (1986:225)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. om den skadelidande har rätt<br>
till skadestånd enligt miljöskade<br>
lagen men inte kan få skadeståndet<br>
betalt eller rätten alt kräva ut ska<br>
deståndet är förlorad,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. om det inte kan utredas vem<br>
som är ansvarig för skadan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är skyldig att betala bidrag etdigt 65 § får inte
bedriva sådan miljöfarlig verksamhet som omfattas av bidragsskyldigheten, om
bidrag till miljöskadeförsäkringen inte har betalats inom 30 dagar efter
anmaning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna i 65 och 67 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter för myndighets verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får fö-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 reskriva om avgifter för niyndighets verksamhet
enligt denna lag. Regeringen får överlåta ål kommun att meddela föreskrifter
om sådana avgifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Denna lag träder i kraft, i fräga om 8 a § den 1
januari 1989 och i övrigt<br>
den I juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag enligt 67 § skall för det
andra halvåret 1989 betalas före den I september 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>335</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 13 kap. 9 § brottsbalken skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>Cl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begär
någon av grov oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas
för vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst två
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 8 a § döms för vållande
tiU miljöstörning till straff som anges i första stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begår
någon av oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas för
vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst tvä är.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som av oaktsamhet
begår en gärning som avses i 8 a § döms för vållande till miljöstörning till
straff som anges i första stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1989.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i hälsoskyddslagen (1982: 1080)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om hälsoskyddslagen (1982:
1080)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 23 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf 7 a §,
av följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 1,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 7a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En värinepuinpsanläggning skall anläggas och användas så
att sa-nitär olägenhet inte uppkommer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av
värme ur mark, ytvatten eller grundvatten krävs anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet, får kommunen föreskriva
att del skall fordras tillstånd av nämnden för inrättande av en sådan
anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan eller tiUstånd enligt andra stycket fordras inte
om värmepumpsanläggningen kräver anmodan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen
(1969:387) eller vattenlagen (1983:291).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden gäller i
fem år men förfaller om arbetet med anläggningen inte har påbörjats inom två
år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>23
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till böter
döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket
eller 12 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av denna lag samt
den som inte uppfyller villkor som meddelats med stöd av 14 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till böter
döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket, 7 a §
andra stycket eller 12 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av
denna lag samt den som inte uppfyller villkor som meddelats med stöd av 14 §,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvar
enligt- första stycket inträder ej om ansvar för gärningen kan ådömas enligt
brottsbalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli
1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälningsplikt enligt 7 a § andra
stycket gäller även en värmepumpsanläggning som inrättats eller påbörjats före
ikraftträdandet. Anmälan i ett sådant fall skall göras snarast, dock senast
inom tre månader från ikraftträdandet.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>337</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1987/88. I sarnl. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3, Föreskrifterna i 2
gäller inte en anläggning som miljö- och hälso- Prop, 1987/88:85
skyddsnämnden har fått kännedom om genom en anmälan eller en ansökan Bilaga
1 enligt hälsoskyddslagen (1982: 1080) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller
med stöd av dessa lagar meddelade bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>338</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-02-17,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f d, regeringsrådet Wieslander, regeringsrådet Wadell, justitierådet
Magnusson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Dahl beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag
till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Ulf Andersson och
hovrättsassessorn Stefan Rubenson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i miljöskyddslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke i det remitterade förslaget har tagits in en
bestämmelse om att den skyldighet att avhjälpa olägenheter som kan föreligga
enligt första stycket kvarstår till dess behövliga åtgärder har vidtagits eller
befrielse från dem har medgivits. Syftet med bestämmelsen är enligt
remissprotokollet att klargöra att skyldigheten att vidta s, k.
återställningsåtgärder inte upphör i och med att den miljöfarliga verksamheten
upphör. Enligt lagrådets mening kommer denna tanke inte fram på ett
tillräckligt tydligt sätt i den föreslagna lagtexten. Mot den nya bestämmelsen
kan också anmärkas att miljöskyddslagen inte i övrigt talar om möjligheten att
medge befrielse frän en skyldighet att vidta åtgärder. Även bestämmelsens
placering i andra stycket reser invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslär att andra stycket lämnas oförändrat och att paragrafens första stycke
i stället förses med en ny andra mening av följande innehåll: "Skyldighet
att avhjälpa olägenheter kvarstår även efter det att verksamheten har
upphört."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har anmärkts i remissprotokollet gäller paragrafens bestämmelser - däribland
skyldigheten att vidta återställningsätgärder - alla som utövar en miljöfariig
verksamhet, vare sig verksamheten är tillståndspliktig eller ej. För det fall
att behövliga åtgärder inte vidtas blir emellertid skilda regler att tillämpa,
beroende pä verksamhetens art. Är det fråga om en tillståndsprövad verksamhet,
torde nya villkor om återställningsätgärder kunna meddelas med stöd av 24 §
första stycket i det remitterade förslaget. Har verksamheten upphört, torde
beslut om åtgärder kunna meddelas med stöd av den angivna paragrafens andra
stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller icke
tillståndsprövade verksamheter finns det möjlighet<br>
att meddela föreläggande enligt 40 eller 41 §, Paragrafernas ordalydelse<br>
medför att föreläggande kan meddelas, oavsett om den miljöfarliga verk<br>
samheten fortfarande pågår eller ej,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fägården
verksamhet som medför behov av återställningsåtgärder, skall Prop. 1987/88:85
förelägganden och andra beslut självfallet riktas mot den som driver verk-
Bilaga 2 samheten. Och har verksamheten upphört eller övertagits,av någon
annan, bör i princip den som bedrev verksamheten när olägenheterna uppkom
träffas av myndigheternas ätgärdei. Som framhålls i remissprotokollet hindrar
de nyss berörda paragraferna inte en sådan ordning. Praktiska problem kan
emellertid uppstå när en myndighet vill vända sig mot den som tidigare har
bedrivit en miljöfarlig verksamhet. Svårigheter kan uppkomma inte bara när
verksamheten har övertagits av någon annan utan också när verksamheten har
upphört och den fastighet där den bedrevs har bytt ägare. Lagrådet saknar
underlag för en närmare diskussion av hur myndigheterna bör handla i dessa
fall. Det är emellertid önskvärt att hithörande spörsmål, bl, a. frågan om till
vem ett föreläggande bör rikta sig i olika situationer, blir föremål för
ytterhgare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådets mening bör syftet rned den föreslagna miljöskadeförsäkringen anges i
denna paragraf, som inleder avsnittet om försäkringssystemet. Lagrådet
ifrågasätter vidare om inte lagen bör öppna möjlighet för regeringen att
delegera uppgiften att godkänna försäkringsvillkor och tabeller. Paragrafen
skulle i så fall fä följande lydelse: "För ersättning i vissa fall till
den som har lidit skada enligt miljöskadelagen (1986:225) skall det finnas en
försäkring (miljöskadeförsäkring) med villkor som har godkänts av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den som utövar verksamhet som
enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen
kräver tillstånd eller anmälan skall bidra till försäkringen med belopp som
framgår av tabeller som har godkänts av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer,. Beloppen skall betalas i förskott för kalenderår."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föresläs en ordning som innebär att den som inte betalar bidrag till
miljöskadeförsäkringen förlorar rätten att utöva den miljöfariiga verksamhet
som det är fräga om. Fortsätter han ändå att utöva verksamheten riskerar han
böter eller fängelse. Bestämmelsen innehåller inte något om att den som betalar
senare återvinner rätten att,driva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
sanktion för underlätenhet att betala bidrag till miljöskadeförsäkringen
förefaller förslaget onödigt drastiskt samtidigt som påföljden torde bli föga
effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
man säkerställa att bidrag till miljöskadeförsäkringen betalas med rätt belopp
och i rätt tid, torde den effektivaste metoden vara att tillsynsmyndigheten,
sedan den genom underrättelse frän försäkringsgivaren eller pä annat sätt fått
veta att bidrag inte betalats, fär möjlighet att vid vite förelägga den
försumlige att fullgöra sin betalningsskyldighet. Paragrafen föresläs därför få
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
bidrag till miljöskadeförsäkringen inte har betalats inom 30 dagar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efter anmaning, skall
försäkringsgivaren göra anmälan till fillsynsmyndig- Prop, 1987/88:85 heten
om betalningsförsummelsen. Tillsynsmyndigheten fär förelägga den Bilaga 2
betalningsskyldige vid vite att fullgöra sin skyldighet. Eu sådant föreläggande
får inte överklagas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Godtas
lagrådets förslag krävs en följdändring i 45 § första stycket 3. i det
remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar lagförslagen utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>341
23 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 85</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga4.10
Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lägesredovisning beträffande introduktionsplan( för
alternativa drivmedel, promemoria utarbetad inom miljö- och energidepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
antog år 1983 en introduktionsplan för alternativa drivmedel (prop, 1982/83:100
bil, 14, NU 14, rskr, 280), Enligt planen bör de stafiiga insatserna främst
inriktas pä att utveckla användning av bränslen som nästan enbart består av
motoralkoholer. Den motoralkohol som förordades i proposifionen var metanol.
Målet för de statliga insatserna borde enligt propositionen vara att ge
underiag för ett beslut i slutet av 1980-talet om introduktion i större skala
av ett rent alkoholbränsle som drivmedel. Övergång till rent alkoholbränsle
förutsätter att nya eller förbättrade motorer utvecklas. Planen angav en
strategi med syftet att pröva ett rent alkoholbränsle i allt störte
fordonsflottor. Huvudinriktningen i planen var personbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsarbete (FoU) för att få fram kommersiellt godtagbar teknik för
inhemsk produktion av ett rent alkoholbränsle bör enligt planen liksom tidigare
vara en angelägen uppgift energiforskningsprogrammet. Vidare pekas i planen pä
behovet av internationell samordning pä drivmedelsomrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
energipropositionen är 1985 (prop, 1984/85:120 s, 213) anförde föredraganden
att det är angeläget med försök i störte skala för att erfarenheter av
användning av alternativa drivmedel skall erhållas. Genom att medvetet välja
strategiskt viktiga fordonsflottor borde miljön bli bättre och tryggare
bränsleförsörjning uppnås under förutsättning att de nya drivmedlen baseras pä
inhemska råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tillkallade i mars I9S5 en parlamentarisk kommitté (Dir 1985:14) för att
klarlägga förutsättningarna för låginblandning av motoralkoholer i drivmedel
m,m,' Kommittén som antog namnet motoralkoholkommittén (MAK) överlämnade i
december 1986 sitt slutbetänkande Alkoholer som motorbränsle (SOU 1986:51),
MAK:s betänkande har remissbehandlats och en sammanställning av
remissinstansernas synpunkter över betänkandet återfinns i bilaga 4.9. Statens
energiverk överiämnade i augusti 1986 rapporten (1986:7) Motoralkoholer i
Sverige till regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den forskningspolitiska propositionen tog regeringen ställning till energiforskningen
under budgetåren 1987/88-1989/90 (prop, 1986/87:80 bil. 12, NU 33, rskr. 292),
Regeringens ställningstagande byggde på energiforskningsutredningens
betänkande (EFL 87, SOU 1986:31), Riksdagens beslut innebär att närmare 1
lOmilj, kr, anslås under treårsperioden för FoU om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:261.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>anen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Statssekreterare Rolf Annerberg, ordförande, samt riksdagsledamöterna Bo Fors-<br>
lund, Ivar Franzén, Birgitta Johansson, Per-Richard Molén. Åke Selberg och Os-<br>
wald Söderqvist samt numera biträdande partisekreteraren Christer Nilsson</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alternativa drivmedel,
motorer m, m. Regeringen gav ijuni 1987 transport- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>forskningsberedningen
(TFB),styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Bilaga 4.10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statens energiverk uppdrag
att i samverkan utarbeta program för energire-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>laterad forskning med
anknytning till transportsektorn. Dessa uppdrag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torde fogas till bilaga
4.9. Syftet därmed är att ge ansvariga myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utgångspunkter och
riktlinjer för fortsatt FoU inom transportsektorn under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de närmaste tre åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i rapporten (1987:6) Gasolboken bl, a. utrett förutsättningarna
för framtida användningen av motorgas. Rapporten har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har efter förslag av MAK (Dsl 1986:9, Förutsättningar för etanolproduktion i en
fullskaleanläggning) anslagit 10milj. kr. för att närmare kartlägga
förutsättningarna för att bygga en fullskaleanläggning som skall producera
etanol ur spannmål. Resultatet av arbetet har redovisats i en särskild rapport
som har remissbehandlats. Regeringen gav i december 1987 Stiftelsen Svensk
EtanolutveckUng (SSEU) 1,7 milj. kr, i stöd för fortsatta försök med
motoralkoholer, främst etanol, i lastbilar och bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har också fått många skrivelser och annan information om utveckling av nya
motorer, alternativa drivmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redovisas pågående arbete med att introducera alternativa
drivmedel, FoU rörande motorer m. m. för sådana drivmedel inom ramen för den av
riksdagen beslutade introduktionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom'omfattande
insatser från bl, a, statsmakternas sida har oljeberoendet inom energisektorn
kraftigt kunnat minskas. Andelen olja för uppvärmning har minskats kraffigt.
Det har dock varit svårare att minska oljeberoendet i transportsektorn. Där
tenderar det istället att öka. Detta gäller både i absoluta tal och relativt,
jämfört med energisektorn i dess helhet. Den sammanlagda användningen av
oljeprodukter i transportsektorn (exkl, utrikes sjöfart) bedöms öka till 79 TWh
år 1987 eller med 2,8% jämfört med år 1986, Under är 1988 förväntas
ökningstakten dämpas, till 2,2%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den forskningspolitiska proposUionen konstaterades att åtgärderna hittills inte
varit särskilt framgångsrika när det gäller att minska oljeberoendet och
utsläppen av skadliga ämnen. En mer samlad syn på transportsektorns energi-och
miljökonsekvenser borde utvecklas. Dessutom bedömdes att miljöhänsyn bör ha
störte tyngd vid överväganden om introduktion av alternativa drivmedel och att
dessa överväganden skall vara långsiktiga. Målet för FoU-satsningarna är att
medverka till att skapa ett energisnålare och miljövänligare transportsystem
samtidigt som åtgärder vidtas för att pä längre sikt utveckla ett
konkurrenskraftigt alternativt drivmedel baserat pä inhemska råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av nya eller förbättrade motorer och drivsystem är ett<br>
centralt område för FoU. Först genom ny teknik blir det möjligt att till fullo<br>
utnyttja de miljöfördelar som alternativa drivmedel kan föra med sig.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>343</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan nu pågår inom ramen
för STU:s FoU-program arbete med att Prop. 1987/88:85 utveckla motorer som
kan drivas med alternativa drivmedel. Med hänsyn Bilaga 4.10 till
miljöproblemen är det viktigt att prova FoU-resultaten genom försök i lämplig
skala. Det ankommer i försKa hand pä TFB att finansiera och leda sädana försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
FoU-arbete med denna inriktning får självfallet inte isoleras från insatserna
på andra områden. Det mäste därför samordnas med den övergripande
transportpolitiken och miljöpolitiken. Vidare måste den internationella
utvecklingen följas av ansvariga organ. Regeringen har i proposition
1987/88:50 till riksdagen överiämnat förslag till inriktningen av trafikpolitiken
inför 1990-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Motoralkoholkommitténs förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MAK bör målet med insatserna vara att minska oljeberoendet inom
transportsektorn och förbättra miljön genom utnyttjandet av alternativa
drivmedel och nya motorer och drivsystem. Arbetet bör ske etappvis, vara
långsiktigt inriktat och inte påverkas av kortsiktiga fluktuationer på bränslemarknaden.
Syftet bör vara att införa alternativa drivmedel och att på längre sikt
utveckla ett sådant drivmedel baserat på inhemska råvaror. Fortsatt FoU bör
syfta till miljövänliga och energieffektiva motorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK:s
förslag har i huvudsak godtagits av remissinstanserna. STU och statens
energiverk ställer sig i huvudsak bakom MAK:s förslag. Enligt ÖCB bör
försörjningsberedskapsfrågorna uppmärksammas i det fortsatta FoU-arbetet.
Enligt Efn bör handlingsalternativen fortlöpande omprövas och FoU-insatserna
inte begränsas till alkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
introduktionsplanen för alternativa drivmedel har en långsiktig strategi för
att på sikt introducera alternativa drivmedel lagts fast, MAK har inte föreslagit
att den grundläggande inriktningen på introduktionsplanen skall ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minskning av transportsektorns oljeberoende och en förbättring av miljön
kräver, som bl, a. Efn har anfört, ett mycket flexibelt FoU-arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den trafikpolitiska propositionen tidigare i år har regeringen redovisat en mer
samlad miljö- och energistrategi på transportområdet. För att tillräckligt
kunna väga in industripolitiska aspekter i arbetet med att utveckla nya
motorer och drivsystem föreslog regeringen i den forskningspolitiska
propositionen att STU:s program Energiteknik för transporter bör integreras i
STU:s allmänna industriprogram. Även transportpolitiken bör beaktas. Därför
föreslog regeringen att Energirelaterad transportsystemforskning som hittills
bedrivits inom ramen för energiforskningsprogrammet i fortsättningen skall
integreras i TFB:s allmänna transportprogram. Riksdagen godtog dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller inriktningen av arbetet anser MAK att.det av energipoUfi-<br>
ska skäl finns mofiv att utveckla och förbereda en introduktion av alterna<br>
tiva inhemska drivmedel. Motoralkoholer torde enligt MAK för närvaran<br>
de vara det alternativ som har bäst förutsättningar från tekniska utgångs<br>
punkter att kunna introduceras i större skala, EnUgt MAK bör regeringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte nu ta ställning till om etanol eller metanol bör
introduceras i framtiden. Prop. 1987/88:85 När det gäller inriktningen pä de
fortsatta FoU-insatserna föreslår MAK Bilaga 4.10 en tyngpunktsförskjutning av
insatserna från lätta till tyngre fordon samtidigt som mer praktiskt inriktade
flottförsök genomförs, MAK förutsätter att flera parter deltar vid finansiering
av fortsatta insatser. Vissa insatser bör göras för användning av
motoralkoholer i personbilar. Möjligheterna att ersätta gengas med motoralkoholer
bör prövas, MAK anser att huvudansvaret för genomförandet av planen liksom
hittills bör åvila statens energiverk i samverkan med STU och TFB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal remissinstanser har kommenterat MAK:s
överväganden. Statens energiverk anser att motoralkoholer utgör det bästa
alternativet till oljebaserade drivmedel. Från råvaru-och kostnadssynpunkt är
metanol att föredra framför etanol, men de anses likvärdiga från miljösynpunkt.
Verket är kritiskt till värdet av mer omfattande flottförsök. Liknande synpunkter
om värdet av mer omfattande flottförsök fiamförs av bl.a, STU som vidare anser
att en ökad användning av alternativa drivmedel baserade pä inhemska råvaror
ger större handlingsfrihet gentemot oljeproducerande länder samt fördelar frän
beredskapssynpunkt. Vidare understryker STU att försöksverksamhet av detta slag
mäste harmoniseras med fortsatt motorutveckling, STU framhåller vidare att
miljömålen vid alkoholdrift måste specifiseras. Även TPR understryker
angelägenheten från beredskapssynpunkt med en övergång till inhemskt
producerade drivmedel. Enligt Efn bör staten i första hand finansiera
grundforskning och svara för bevakning av teknik med sikte att pä lång sikt
förbättra de ekonomiska, miljö-och energimässiga förutsättningarna för framtidens
vägtransporter, RRV anser att MAK:s förslag att det fortsatta FoU-arbetet bör
avse etanol är dåligt underbyggt. RRV ifrågasätter ocksä värdet av fortsatta
flottförsök avseende etanol eftersom det är tveksamt om sådana drivmedel
kommer att introduceras i landet. Flera remissinstanser, bl, a, STU, SNV och
Bilindustriföreningen, understryker behovet av fortsatt internationellt samarbete
om motoralkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det fortsatta arbetet inom ramen för introduktionsplanen
bör i enlighet med MAK:s förslag även fortsättningsvis vara inriktat mot
motoralkoholer. Det är för övrigt samma slutsats som statens energiverk kom
fram till i rapporten (1987:7) Motoralkoholer i Sverige, Denna inriktning
vinner allmän uppslutning frän remissinstanserna. Inriktningen av introduktionsplanen
från år 1983 kvarstår alltså. Det är som MAK framhåller varken lämpligt eller
nödvändigt att nu ta definitiv ställning till vilken motoralkohol som skall
introduceras. Ett av skälen till detta är att de båda drivmedlen är tämligen
likvärdiga frän tekniska utgångspunkter. Det är dock som MAK anförde, naturiigt
att tyngdpunkten i statens FoU-satsningar ligger pä etanol. Detta
överensstämmer med vad som anfördes i den forskningspolitiska propositionen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
regeringens uppdrag till STU anförs att ett program för försök med<br>
tyngre fordon bör utarbetas parallellt med FoU rörande nya motorer och<br>
drivsystem, STU bör härvid dra nytta av de erfarenheter som erhållits av<br>
SSEU:s pågående försöksverksamhet, MAK har föreslagit en viss tidsplan<br>
för alltmer omfattande försök med tyngre fordon. Omfattningen av denna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försöksverksamhet fär
bedömas av ansvariga myndigheter i samråd med Prop. 1987/88:85 berörd
industri, bl, a, SSEU, Ansvariga myndigheter torde senare i vår Bilaga 4.10
komma att redovisa ett program för fortsatta praktiska fordonsförsök till
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
miljöskäl torde försöken främst avse fordon i tätorter, i första hand bussar.
Flera kommuner har visat intresse för bussförsök med motoralkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viss
fortsatt FoU bör även omfiitta personbilar. I uppdraget till STU ingår att mot
bakgrund av MAK:s överväganden och förslag utvärdera hittillsvarande insatser
rörande MIOO, Ansvariga myndigheter kommer senare i vår att redovisa en
utvärdeting av MtOO-programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller finansieringen av de fordonsförsök som MAK föreslår bör, erinras om
att chefen för kommunikationsdepartementet i den trafikpolitiska propositionen
(1987/88:50) föreslog att investeringar i lokal och regional kollektivtrafik
som främjar miljö, samordning och energieffektivitet skall kunna erhålla
statsbidrag från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar. För budgetåret
1988/89 beräknas 85 milj, kr, för detta ändamål. Bidragsgrundande kostnader
föreslås därvid bl, a, vara merkostnader som uppkommer vid anskaffande av
sådana fordon som i särskild mån ger en miljö vänlig och energieffektiv trafik.
1 vissa fall bör det kunna vara möjligt att investeringar i bussar med motorer
förberedda eller anpassade för alternativa drivmedel kan erhålla sådant
statsbidrag. Chefen för kommunikationsdepartementet föreslär i den
trafikpolitiska propositionen att 100 milj, kr, av de medel som staten Får in
genom den av riksdagen beslutade höjda bilaccisen avsätts för stöd till
utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken m, m. Medel
frän detta anslag, som föreslås handhas av TFB, kommer att användas för att
stödja utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken. Som
anges i den trafikpolitiska propositionen skall medel i första hand användas till
konkreta försök av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att den privata industrin tar ett ökat ansvar för att utveckla nya
motorer som kan möta framtidens mer strikta miljökrav. Detta överensstämmer med
MAK:s bedömningar om ansvaret för framtida FoLJ-insatser, Miljöfördelarna med
alternativa drivmedel tas bäst tillvara om motorerna är speciellt utformade
eller anpassade till sädana drivmedel. Utvecklandet av nya motorer och
drivsystem kan vidare ge svensk industri en konkurrensfördel i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
framgångsrikt arbete för att utveckla nya motorer kräver också<br>
FoU-insatser av mer grundläggande art. Det kan exempelvis gälla förbrän<br>
ningsforskning samt utprovning av nya motorer i laboratorieskala och i<br>
fordon samt mer långsiktig FoU inriktad på helt nya motorkoncept som<br>
ångmotorer, bränsleceller, vätgas och elbilar. Ett utvecklat samarbete sker<br>
för närvarande mellan STU och berörd industri, institut och högskolor<br>
m, fl. Detta samarbete omfattar bl, a, kolvmotorer, alternativa värmemoto<br>
rer, eldrift och hybridsystem. Regeringen framhöll i uppdraget till bl.a,<br>
STLf med hänvisning till MAK:s betänkande att berörda företag m, m, på<br>
längre sikt skall ta pä sig ett ökat aniivar för finansieringen av utvecklings<br>
kostnaderna. Exempel på sådan gemensamt finansierad FoU inom ener-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>346<br>
giomrädet är Stiftelsen Värmeforsk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för energiforskningen bör det finnas möjlighet att, som Prop. 1987/88:85
komplement till motoralkoholer, även bedriva FoU rörande andra drivme- Bilaga
4.10 del. Som exempel pä sådana drivmedel nämnde MAK motorgas, naturgas, vätgas
och syntetisk bensin. Föreskrifter rörande sådan kompletterande FoU finns bl,
a, i uppdraget till STU, Inom ramen för statens energiverks uppdrag att
utarbeta ett samlat gastekniskt FoU-program kommer behovet av fortsatta
insatser på detta område att övervägas. Enligt uppdraget skall resultatet av
arbetet redovisas till regeringen senast den 7 mars 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är väsentligt att en flexibel strategi i olika tidsperspektiv kan läggas fast
för energirelaterad FoU inom transportområdet. Olika alternativ bör kunna
prövas och en utgångspunkt bör härvid vara ett visst drivmedels ekonomiska
konkurrenskraft, dess miljövänlighet samt förutsättningarna för att uppnå en
säker försörjning bör vägas in i en samlad bedömning, I de uppdrag som
regeringen har givit till berörda myndigheter ges utgångspunkter och
riktlinjer för det fortsatta arbetet på detta område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad flera remissinstanser anförde i sin remiss över MAK, är
fortsatt internationellt samarbete nödvändigt på transportområdet, Sverige är
en liten del av Europa och måste pä många områden underkasta sig krav pä
harmonisering för att t, ex, möjliggöra transporter över gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller försörjningen med alternativa drivmedel anser MAK att FoU-arbetet
främst bör inriktas på produktion av etanol ur inhemska cellulosahaltiga
råvaror. Mer begränsade FoU-insatser bör vidare ske för att klarlägga
möjligheterna att producera metanol genom förgasning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser delar eller har inga erinringar mot MAK:s förslag att FoU bör
inriktas mot etanolproduktion ur cellulosa samt meta-nolförgasning av torv m.
m, ÖCB anser att krisbehovet av etanol bäst tillgodoses genom att den inhemska
produktionskapaciteten i fredstid ökas, ÖCB anser att det flnns goda förutsättningar
för att hela rävarube-hovet för svensk etanolproduktion som motsvarar
krisbehövet, kan tillgodoses genom inhemska förnyelsebara råvaror, I
skogsbruket finns en råvaruresurs i form av avfall och rester från avverkning
som kan användas. Enligt SSEU är ett fortsatt kraftfullt utvecklingsarbete
nödvändigt för att utnyttja lignocellulosahaltig råvara för etanolproduktion.
Det är enligt stiftelsen fullständigt klart att det finns goda förutsättningar
att effektivisera tekniken för etanolframställning, SCPF redovisar en liknande
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
det aU MAK lade fram sitt betänkande, har SSEU 1 juli 1987 redovisat resultatet
av sitt utredningsarbete (Fullskalig etanolproduktion. Rapport om
förutsättningarna att uppföra en fullskaleanläggning för etanolproduktion
baserad pä främst spannmål. SSEU juni 1987), Det är fortfarande mycket osäkert
om en framtida etanolfabrik kan bli konkurrenskraftig och lönsam med tanke på
priset på spannmål, olja m,m, LRF och Svenska Lantmännen har nyligen inkommit
till regeringen med en skrivelse om skattebefrielse för etanol eller direkta
statliga bidrag för att stödja uppförandet av en etanolanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudinriktningen
av FoU-arbetet bör i likhet med vad som anfördes i den forskningspolitiska
propositionen vara produktion av etanol ur cellulo-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>347</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sahaltiga råvaror. Det bör
särskilt noteras att det finns eU aktivt intresse från Prop. 1987/88:85
industrin att deltaga i forsknings- och utvecklingsverksamheten pä detta
Bilaga 4.10 område. Riktlinjer för det fortsatta FoU-arbetet pä detta område
finns bl. a. i uppdraget till statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
principiella utgångspunkter anser MAK att en ökad svensk etanolproduktion för
låginblandning kan ha ett värde, men att en företagsekonomiskt lönsam
produktion inte kan förutses på flera år utan statliga ingrepp. De statliga
åtgärder som krävs för att åstadkomma en snar storskalig introduktion av etanol
som låginblandningskomponent är enligt MAK för närvarande alltför kostsamma för
att kunna motiveras. Därför avstyrker MAK ett borttagande av skatten på etanol
vid låginblandning. Enligt MAK bör skatten på motoralkoholer som på sikt kan
produceras av inhemska råvaror och som kan komma att utgöra realistiska
alternativ som drivmedel uppgå till 50% av skatten pä bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk biträder MAK:s förslag. De investeringar som krävs för att anpassa
distributionssystemet till låginblandad bensin, kommer enligt verket till stånd
när det finns företagsekonomiska förutsättningar. Detta förutsätter dock enligt
verket att statsmakterna är konsekvent vid framtida beskattning av
motoralkoholer. Statens naturvårdsverk anser att frågor om standarden på
låginblandad bensin bör lösas innan beslut fattas om introduktion av sådan
bensin. Kemikalieinspektionen anser att underlaget frän MAK inte medger nägrs.
egentliga slutsatser om läginbland-ningens hälso- och miljöaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvä
remissinstanser har behandlat frågan om det från principiella utgångspunkter
är möjligt att ta bort skatten pä inhemskt producerade motoralkoholer, men
behälla den pä importerade alkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
avstyrker en generell skattebefrielse endast för etanol som tillverkas i
Sverige av inhemska råvaror. En sådan åtgärd skulle strida mot våra
handelspolitiska åtaganden, RSV anser liksom MAK att avsevärda komplikationer
skulle uppstå från både redovisnings- och kontrollsynpunkt om skattebefrielse
skulle gälla endast för inhemskt producerad etanol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde mot denna bakgrund saknas förutsättningar att ta bort skatten för
motoralkoholer som produceras ur inhemska råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
godkände våren 1987 re;geringens förslag att höja bensinskatten pä andra
motoralkoholer än metanol och etanol till samma nivå som för normal bensin
(prop. 1986/87:139, SkU 48, rskr, 311), Regeringen har nyligen föreslagit
riksdagen att skatten pä bensin skall höjas med 25 öre (prop, 1987/88:50),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande är skatten pä etanol och metanol 80 öre per liter. Vid inblandning
av dessa alkoholer i bensin tillkommer en skatt pä 6 öre per liter. Nuvarande
skattesatser ger etanol en viss fördel beroende på att energiinnehållet är
högre än metanol. MAK:s förslag att skatten pä etanol och metanol bör höjas
till hälften av skatten pä bensin samt att skatten bör höjas med 50% i samband
med kommande bensinskattehöjningar har inte närmare motiverats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om skatterna på bl, a, energiområdet utreds för närvarande av<br>
utredningen (Fi 1987:06) om indirekta skatter. Man bör därför inte nu</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föregripa
förslag av utredningen genom att ta ställning till MAK:s betan- Prop.
1987/88:85<br>
kände i denna del.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4.10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MAK konstaterar att för kilometerskattepliktiga fordon
tillämpas olika kilometerskatt för olika typer av fordon. För bussar är
kilometerskattesatserna låga, vilket innebär att beskattningen för körd
vägsträcka kan bli lägre för en dieseldriven kilometerskattepUktig buss än för
en etanolbuss. Enligt MAK:s uppfattning är denna omständighet
otillfredsställande och rimmar dåligt med gällande riktlinjer för
energipolitiken, MAK föreslär därför att den angivna effekten av skattebestämmelserna
undanröjs. Detta bör ske genom att regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer i varje särskilt fall medger skatterestitution, helt eller delvis,
vid drift av tunga fordon med motoralkoholer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV erinrar om att fordonsskatten är lägre för bussar som
drivs med enbart etanol, och således inte är kilometerskattepliktiga, än för
dieseldrivna bussar. Sammantaget är vägtrafikskatten för den etanoldrivna
bussen i MAK:s exempel lägre än för motsvarande dieseldrivna buss. Enligt RSV
måste vid en kostnadsjämförelse hänsyn tas till skillnaden i fordonsskatt
varför det inte finns något behov av att införa något restitutionsförfarande.
Statskontoret föreslär att kilometerskatten slopas och ersätts av en motsvarande
höjning av brännoljeskatten. Om omfattande försök genomförs med etanolbränsle
eller ett bränsle bestående av både etanol och metanol i tunga dieselfordon
kommer enligt SSEU nuvarande skattesystem att leda till en besvärande
byråkratisk rutin med dispenser och omräkningar. SSEU föreslär att
beskattningen för alkoholer som används som permanent bränsle i motorer som
arbetar enligt dieselcykeln förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De höjningar av kilometerskatten som föreslagits i den
trafikpolitiska propositionen och skälen för dessa har betydelse i detta sammanhang.
Det ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen beslutar att
fatta dessa beslut från fall till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppföljning av introduktionsplanen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MAK föreslog att statens energiverk bör leda genomförandet
av planen för introduktion av alternativa drivmedel. Det är väsentligt att
arbetet drivs med kraft och utan störte förseningar, MAK föreslog att
regeringen uppdrar åt statens energiverk och STU att årligen redogöra för
vilka insatser som har gjorts inom ramen för planen. Särskilt bör anges pä vilket
sätt miljö- och beredskapsfrågorna beaktats. Senast är 1989 bör enligt MAK en
ingående utvärdering ske av arbetet, Inga remissinstanser har närmare
kommenterat denna fräga. Regeringens uppdrag till berörda myndigheter att
bedriva energirelaterad FoU inom transportsektorn är i detta sammanhang
betydelsefullt. Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter i denna
fråga bl, a. med underlag från berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>349</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.2 En
samlad strategi för inlroduktion av alternativa</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>drivmedel
m. m.</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4.10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisningen i det föregående kan sammanfattas i följande
strategi för oljeersättning och miljöförbättringar inom transportsektorn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En samlad
bedömning bör göras vid överväganden om introduktion av alternativa drivmedel,
nya motorer m,m. Miljöfrågorna bör ha en central roll vid sidan av
energifrågorna samtidigt som industri-, beredskaps- och livsmedelspolitiska
bedömningar vägs in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudinriktningen
bör även i fortsättningen vara att skapa tekniska och ekonomiska
förutsättningar att introducera motoralkoholer som alternativ till
oljebaserade drivmedel. En tyngdpunktsförskjutning föresläs ske mot tyngre
dieselfordon, men med viss fortsatt utveckling för personbilar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
intensifierat samarbete på FoU-området bör bedrivas mellan statliga organ
(främst STU) och berörd industri för att utveckla nya motorer och drivsystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av miljö- och
energiskäl är det angeläget att en successiv introduktion av alternativa
drivmedel kan ske i begränsade fordonsflottor, i första hand bussar i tätorter.
Med hänsyn till miljömålen bör en samtidig utveckling och anpassning av motorer
ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FoU-insatserna
förutsätts finansieras genom energiforskningsprogrammet. TFB har fått resurser
av riksdagen bl. a, för försöksverksamhet med miljövänlig teknik inom kollekfivtrafiken.
Industrin och andra intressenter som kommuner och kollektivtrafikbolag
förutsätts ocksä medverka vid finansieringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
internationella samarbetet bör intensifieras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudinriktningen
av FoU-arbetet är produktion av etanol ur cellulosa och förgasning av torv m.
m. för metanolproduktion. Verksamheten förutsätts bli finansierad inom ramen
för energiforskningsprogrammet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör ha huvudansvaret för introduktionsplanen. Inom ramen för denna
plan ankommer det på STU att stödja FoU om motorer m.m., och pä TFB att stödja
fullskaleförsök samt energirelaterad transportsystemforskning. Redovisning av
arbetet till regeringen bör ske med jämna mellanrum. Regeringens uppdrag till
berörda myndigheter ligger härvid fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:279.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i brottsbalken ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1976: 1054) om
svavelhaltigt bräns<br>
le ...................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Inledning ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, Miljöpolitikens inriktning ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndet i
miljön ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöarbetet ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisationsfrågor
m, m...................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
internationella miljösamarbetet...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett ökat
miljömedvetande ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader och
effekter av redovisade åtgärder m, m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, Naturresurser och naturvård ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter
......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inriktningen av
naturvärdspolitiken ........... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De areella
näringarna och deras påverkan på naturmiljön .,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvärd ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skydd och värd
av naturtyper ..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skydd och vård
av hotade arter.................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friluftsliv ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Utvidgning av vissa nationalparker, m, m............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:61.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nationalparkerna
Ängsjö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sånfjällets
nationalpark................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stora
Sjöfallets nationalpark ...................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Översyn av naturvärdsförvaltningen ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den centrala
och regionala administrationen </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekonomisk
planering m, m............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas
ansvar ................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skötselplanefrågor
....................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översyn av
naturvårdsobjekt m, m............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nya
finansieringskällor ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredskapsarbeten
och övriga frågor .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Lagstiftning och organisation ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4, Luftföroreningar och försurning ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina utgångspunkter
...................... ............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utsläpp och
nedfall av luftföroreningar ............... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hälso- och
miljöeffekter ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strategi för
renare luft ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
föreskrifter för miljöskyddsområde ...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skärpta
avgaskrav för fordon .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kväveoxider
frän förbränningsanläggningar ...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare
åtgärder mot svavelutsläppen ............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder mot
kolväteutsläppen ........ .............. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kalkning av
sjöar och vattendrag......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning,
utveckling och information .................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppföljning ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>141 351</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Havsföroreningar
........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143 Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föroreningssituationen
...................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationellt
arbete ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudpunkterna
i aktionsplanen mot havsföroreningar .,,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stabila
organiska ämnen .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska utsläppen av stabila organiska ämnen </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.5 Närsalter............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska utsläppen av närsalter från jordbruket </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska utsläppen av närsalter från kommunala reningsverk och industrier </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161 '</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.6 Metaller................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska utsläppen av metaller </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olja .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning och
utvecklingsarbete samt övervakning och utvärdering </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.9 Uppföljning
av åtgärdsprogrammet ..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skydd för ozonskiktet ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöproblemet
.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
beskrivning av användningsområden och utsläpp ,,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Berörda ämnen ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Produktion och
användning m, m.................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alternativa
substanser.................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.3 Det
internationella arbetet och Montrealprotokollet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Montrealprotokollets
huvudsakliga innehåll m,m, .,,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Godkännande av
Montrealprotokollet ........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.4 Styrmedel
och regleringar .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
utgångspunkter vid val av styrmedel </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen från
statens naturvärdsverk och näringslivet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomförandet
av etl samlat åtgärdsprogram </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.5 Avvecklingsplan
.................................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvecklingsplanen
i stort ............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sterilisering ............................................ ,,,,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sprayförpackningar
..................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förpackningsmaterial
................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rengöring m, m,
inom verkstadsindustrin ... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kemtvättar ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mjuk
skumplast .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härd skumplast,
extruderad polystyren (XPS) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härd skumplast,
polyuretan ......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmedier i
kylanläggningar, värmepumpar m, m,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Haloner ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.6 Kostnader
och resursbehov ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskador, m, m......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning till
skadelidande .................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering av
ersättning för miljöskada ............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återställning
m.m........................................... ,,,. .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,4,1 Bakgrund ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>352</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt;text-indent:0cm'>7.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vissa frågor angående ansvaret för
återställningsåt-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 gärder ,, </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>7.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Återställning när ansvar inte kan utkrävas enligt
ML</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8, Vissa
övriga miljöfrågor .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kemikalier ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avfall...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'>8.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Radon i bostäder ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'>8.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Regionala miljöfrågor .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ändrade regler för installation och användning av
värmepumpar </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9, Internationellt
miljösamarbete ........................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det internationella miljösamarbetets omfattning och
utveckling </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppföljning av Brundtlandkommissionens rapport </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Europeiskt miljösamarbete ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>9.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nordiskt miljösamarbete ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>9.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilateralt miljösamarbete............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>9.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ett internafionellt miljöteknikinstitut ............ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10,................................................................... Miljöskyddets
regelsystem och organisation </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utvecklat miljöskydd .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Företagens egenkontroll m. m....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fördelningen av myndigheternas uppgifter ... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Instansordningen i miljöskyddsärenden m, m.... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Villkoren i tillståndsbeslut m. m..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Påföljden för miljöbrottslighet m.m................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljömedvetande och miljöhänsyn ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kunskapsförsörjning ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Särskilda frågor ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Resurser ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avgifter för fillståndsprövning och fillsyn enligt
ML </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Genomförande .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11,................................................................... Ekonomiska
styrmedel </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>12,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>13,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ,,......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>14,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hemställan..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>15,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89 ............... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>16,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 De remitterade lagförslagen .................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Lagrådets yttrande över lagrädsremissen </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4,10Lägesredovisning beträffande introduktionsplanen för al<br>
ternativa drivmedel ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Övriga
bilagor finns i särskild bilagedel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 353</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>BILAGEFÖRTECKNING</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Naturresurser
och naturvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet Våra
naturvärdsobjekt. Förvaltning, skötsel, ekonomi (Ds Jo 1986:4) ............................................ 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig
över naturvårdsförvaltningskommitténs betänkande Våra naturvårdsobjekt. Förvaltning,
skötsel, ekonomi (Ds Jo 1986:4) 9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Luftföroreningar
och försurning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1 Sammanfattning
av statens naturvårdsverks rapport 3283 Last<br>
bilar, bussar och renare luft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
8 Sammanfattning, slutsatser och förslag 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och
sammanställning av remissyttranden över statens naturvärdsverks rapport 3283
Lastbilar, bussar och renare luft 35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverks och statens energiverks
rapport 3312 resp. 1987:3 Mindre kväveoxider från förbränning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
11 Slutsatser och förslag till handlingsprogram 39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och
sammanställning av remissyttranden över statens naturvärdsverks och statens
energiverks rapport 3312 resp. 1987:3 Mindre kväveoxider från förbränning ............................ 50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens naturvärdsverks rapport 3379 Aktionsplan 87
mot luftföroreningar och försurning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
19 Sammanfattande bedömning av effekter och kostna<br>
der till följd av förslagen.................................. 59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning av remissinstanserna och
sammanställning av remissyttranden över statens naturvårdsverks rapport 3379
Aktionsplan 87 mot luftföroreningar och försurning 62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverks och statens energiverks
skrivelse den 24 november 1987 med förslag till nya svavelkrav vid förbränning
Kapitel 9 Sammanfattande slutsatser och förslag
72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och
sammanställning av remissyttranden över skrivelse den 24 november 1987 från
statens energiverk och statens naturvärdsverk med förslag till nya svavelkrav
vid förbränning ........... 79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissynpunkter på motoralkoholkommitténs
betänkande (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle m. m..........................................
81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
mot havsföroreningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens naturvärdsverks rapport
Aktionsplan mot havsföroreningar..................................................................
107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och
sammanställning av remissyttranden över statens naturvårdsverks rapport
Aktionsplan mot havsföroreningar 125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 85. Bilkagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skydd för ozonskiktet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens naturvårdsverks rapport
3353 CEC/Freon-Förslag till åtgärder till skydd för ozonskiktet .... 146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och
sammanställning av remissyttranden över statens naturvårdsverks rapport 3353
CEC/Freon-Förslag till åtgärder till skydd för ozonskiktet .... 153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Industrins program för begränsning av CFC-utsläpp...
229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissammanställning - industrins program för begränsning
av CFC-utsläpp 232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Promemoria 1987-12-22 Industriförbundets
avvecklingsprogram för CFC-användning och yttrande 1988-02-12 av Dow Chemical
AB om möjligheter och planer för avveckling och användning av
ozonskiktsnedbrytande CFC vid tillverkning av XPS 238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Montreal Protocol on Substances that Deplete the
Ozone Layer-Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet_____________
246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöskador</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfaftning av betänkandet (SOU 1987:15)
Miljöskadefond . 262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lagförslag i betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond
266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
(SOU 1987:15) Miljöskadefond 271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:20) Bättre
miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>angående återställning och sanering.................................
318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lagförslag angående återstiiUningsåtgärder i betänkandet
(SOU 1983:20) Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II</span><span style='font-family:Verdana'>..................................................
319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
miljöskyddsutredningens slutbetänkande (SOU 1983:20) Bättre miljöskydd </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>vad
gäller frågan om återställning 320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
miljösamarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9,1
Förteckning över viktigare styrelser, förhandlings-, arbets- och<br>
expertgrupper i vilka Sverige deltar inom det internationella<br>
miljösamarbetet.............................................. 336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddets
regelsystem och organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Sammanfaftning av betänkandet (SOU 1987:32) För en bättre miljö 340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>10.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Lagförslag i betänkandet (SOU 1987:32) För en bättre miljö ,,.. 355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet av utredningen om
miljövårdens organisation (SOU 1987:32) För en bättre miljö .... 376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Lagförslag i jordbruksdepartem.entets promemoria (Ds Jo 1985:3) Ändrad
instansordning i miljöskyddsärenden........................................
487</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.5
Sammanställning av remissyttranden över jordbruksdepartemen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85<br>
tets promemoria (Ds Jo 1985:3) Ändrad instansordning i miljö<br>
skyddsärenden .............................................. 489</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:97.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 3.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet Våra naturvårdsobjekt.
Förvaltning, skötsel, ekonomi (Ds Jo 1986:4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsförvaltningskommittén
har haft fill uppgift att lämna förslag till administration och
ansvarsfördelning beträffande förvaltningen av landets naturvärdsobjekt, dvs.
nafionalparker, naturteservat, naturvårdsområden, naturminnen och
djurskyddsområden.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har vidare bl. a, haft i uppdrag att diskutera olika prioriteringar och
redovisa förutsättningarna för att engagera kommuner och ideella organisafioner
i naturvärdsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
utredningsarbetet har kommittén också uppmärksammat problemen kring bevarandet
av odlingslandskapet. Vissa principförslag läggs fram i denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige finns idag 20 nationalparker, drygt 1200 naturteservat, ett 50-tal
naturvårdsomräden, drygt 600 djurskyddsområden och 1300 naturminnen, dvs. mer
än 3000 naturvärdsobjeki med en sammanlagd areal av ca 2,3 milj. ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att sådana naturvårdsobjekt avsätts meddelas också föreskrifter om
vård och förvaltning av objekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har det centrala ansvaret för naturvårdsförvaltningen medan länsstyrelsen
ansvarar för naturvårdsförvaltningen inom länet. För varje naturvärdsobjekt
skall dessutom utses en lokal naturvårdsförvaUare. För naturvärdsobjekt som ägs
av kommun eller stiftelse skall kommunen eller stiftelsen normalt utses. För
övriga objekt bör i första hand skogsvärdsstyrelsen eller domänverket uises
som naturvärdsförvaltare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter för översynen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arealen
och antalet naturvårdsobjekt har ökat kraftigt sedan 1960-talet, Däremot har
vårdanslaget inte ökat i den takt som behövts för värden av objekten.
Disponibla medel för värd av objekten per areal eller per objet har minskat
kontinueriigt. Klyftan mellan vårdbehov och vårdanslag har blivit större och
större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har klyftan till en del kunnat fyllas upp med beredskapsmedel. Pä senare är har
dock skett en kraftig minskning av medlen till beredskapsarbeten för
naturvärd, vilket kommer att fä stora negativa följder för skötseln av
objekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att arbetet med att avsätta naturvårdsobjekt pågått under lång tid har hittills
endast ca 20% av landets riksobjekt för vetenskaplig naturvård och friluftsliv
blivit säkerställda pä ett tillfredsställande sätt. Ännu återstår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>således
stora områden som behöver säkerställas. Detta kommer att ställa Prop.
1987/88:85<br>
ytteriigare krav på vårdanslaget.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Översynen
bör enligt direktiven ha som utgångspunkt att tillgängliga resurser skall
användas på effektivaste sätt. Kommittén har frän denna utgångspunkt gått
igenom möjligheterna till besparingar och rationellare metoder i
naturvårdsförvaltningen. De förslag som läggs fram syftar sålunda till en
effektivare värd med oförändrade resurser. Om naturvärdsobjektens naturvärden
skall bibehållas i framtiden bör dock vårdanslaget förstärkas avsevärt. För
att kunna sköta naturvårdsobjekten tillfredsställande borde värdanslaget enligt
naturvårdsverkets beräkningar behöva vara minst 60 milj. kr per är. Med hänsyn
till direktiven föreslår kommittén emellertid ingen ökning av anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principiella
utgångspunkter för att åstadkomam en effektivisering av naturvårdsförvaltningen
har i kommitténs arbete varit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>ett vidgat engagemang i vårdarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>ett decentraliserat ansvar - ekonomiskt och
organisatoriskt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att skapa förutsättningar för viss konkurtens i
skötselarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>säkerställande och värdbehov bedöms samtidigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att finna nya finansieringskällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:287.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Organisation
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Länsstyrelsen
får ett utvidgat och mer preciserat ansvar för naturvårds<br>
förvaltningen. Länsstyrelsen skall utse den som med hänsyn till kompe<br>
tens och från naturvårdssynpunkt samt av ekonomiska skäl bedöms<br>
mest lämplig som naturvårdsförvaltare. Länsstyrelsen kan ocksä välja<br>
att själv ta hela ansvaret för förvaltningen av ett objekt, men bör då inte<br>
bygga upp en egen organisafion för det praktiska arbetet. Detta bör i<br>
stället utföras av entreprenör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särställning som skogsvärdsstyrelserna och domänverket haft tas bort. Förslaget
ger möjlighet för andra myndigheter, företag och organisationer att konkurtera
om att förvalta och ansvara för den praktiska skötseln av objekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0
Kommunerna och landstingen bör få ett vidgat ansvar för förvaltningen av
naturvårdsobjekt, särskilt sådana som är av lokat och regionalt intre-se liksom
objekt som i första hand är av intresse för friluftslivet. Kommunerna bör
ocksä ta ett ökat ansvar för renhållningen inom naturvårdsobjekten.
Ansvarsfördelnignen mellan stat och kommun bör regleras i
naturvårdsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Ytterligare
kommunala och landstingskommunala stiftelser bör bildas<br>
för naturvård och friluftsliv. Stiftelserna bör också svara för vård och<br>
förvaltning av de naturvårdsobjekt stiftelserna äger. Stiftelserna bör<br>
också kunna förvalta annan naturvårdsmark än den egna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Ideella
organisationer för bl, a. naturskydd, hembygdsvärd, friluftsliv<br>
och turism utgör en resurs för insatser vid värd och förvaltning av<br>
naturvärdsobjekt som bör tas tillvara i störte utsträckning än för närva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rande.
Även markägare bör anlitas i störte utsträckning för prakfiskt Prop.
1987/88:85<br>
vårdarbete inom naturvårdsobjekten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Skötselplaner
för naturvårdsobjekt bör bli obligatoriska. Planerna skaU<br>
fastställas i samband med besluten om naturreservat och naturvårdsom<br>
råden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med skötselplaner för befintliga objekt intensifieras. Alla naturteservat och
naturvårdsområden bör ha fastställda skötselplaner senast 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skötselplanerna
bör redovisa flera tänkbara ambitionsnivåer, varav en miniminivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Naturvårdsverket
bör fördela våldanslaget länsvis. Bidrag frän vårdan<br>
slaget tiU kommuner och stiftelser bör prövas av länstyrelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Samarbetet
mellan länsstyrelsen och tull- och polismyndigheterna be<br>
träffande tillsynen av naturvärdsobjekten bör intensifieras och ett rap<br>
porteringssystem utvecklas för informationsutbyte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Användningen
av maskiner och redskap bör öka i naturvårdsförvaltning<br>
en. Ett utvecklingsprojekt bör sättas igång av naturvårdsverket i samar<br>
bete med STU för att få fram slätteraggregat som kan användas i svärbe-<br>
arbetad tertäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nya
finansieringskällor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Med
hänsyn till de krympande resurserna för naturvärdsförvaltningen<br>
bör nya finansieringskällor sökas, som inte grundar sig pä skattemedel.<br>
Sponsring av såväl förvärv som skötsel av naturvårdsobjekt kan vara ett<br>
sätt för finansiering, uttag av avgifter för service inom eller i anslutning<br>
till objekten ett annat. Även om sponsring endast kan ge margineUa<br>
ekonomiska tillskott till naturvärdsförvaltningen är den värd att prövas.<br>
Något beroendeförhållande mellan sponsor och mottagare av medel fär<br>
inte uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Budgetfrågor
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0
En omfördelning bör göras av budgetmedel för sysselsättningsskapande åtgärder
till anslaget för vård av naturreservat. För att effektivisera användningen av
beredskapsmedel för naturvård bör dessutom länsarbetsnämnderna komma överens
med länssstyrelserna om en rullande treårsplan för nivån på beredskapsarbetena
för naturvård. För att underlätta länsarbetsnämndernas arbete bör inrättas en
beredningsgrupp för fördelningen av beredskapsmedel för naturvård, fornvård
och skogsvård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Kostnaderna
för att upprätta skötselplaner liksom för vissa grundläggan<br>
de iständsättningsarbeten i nybildade naturvärdsobjekt bör belasta an<br>
slaget Mark för naturvärd i stället för vårdanslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Naturvårdsverket
bör i samråd med riksrevisionsverket se över rutiner<br>
na för hanteringen av vårdanslaget med syfte att minska detaljstyrningen<br>
och i stället eftersträva målstyrning i sä hög grad som möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• Ett system med
flerärsbudgetering bör införas för vårdanslaget,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0
Naturvårdsverket bör få besluta om försäljning av fast egendom om inte
Prop. 1987/88:85<br>
värdet överstiger 1 milj. kr. (nu är gränsen 100000kr).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prioriteringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• En
översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt med syfte att naturvärdsför<br>
ordnanden som inte längre är motiverade kan upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• De
statliga insatserna för värd av naturvärdsobjekt koncentreras till<br>
områden av riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Insat<br>
ser för att bevara omistliga naturvärden prioriteras högst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Beredskapsarbeten
för naturvård bör koncentreras fill avsatta natur<br>
vårdsobjekt eller objekt av motsvarande kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Natur-
och kulturvårdsåtgärder i odlingslandskapet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit det mycket angeläget att åtgärder vidtas för att behälla och i vissa
fall återskapa den från naturvärdssynpunkt värdefulla variationen i det öppna
odlingslandskapet. Kommittén föreslår därför att betydande medel -vad gäller
statliga medel i storieksordningen 50 milj, kr/är - ställs till förfogande för
arbetet med naturvärdsätgärder i odUngslandskapet. Därtill kommer insatser från
kommuner och markägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
bör ske i samverkan mellan stat, kommun och markägare/brukare. Länsstyrelsen
bör ha en samordnande roll när det gäller de statliga insatserna. Kommunerna
bör vara huvudmän för verksamheten och träffa avtal med markägare/brukare.
Dessa utför det praktiska arbetet. De stafiiga insatserna för
naturvärdsätgärder i odlingslandskapet bör finansieras genom höjning av
miljöavgifterna på gödselmedel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förordning om ändring i naturvårdsförordningen (1976:484)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreskriver att 3 och 9 " i naturvårdsförordningen (1976:484) skall ha
nedan angiven lydelse. Nuvarande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§<br>
För naturvärdsobjekt skall na-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För naturvärdsobjekt skall na<br>
turvårdsförvaltare utses enligt den-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>turvårdsförvaltare utses enligt den<br>
na förordning. För naturvärds-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>na förordning. För naturvärds<br>
objekt på mark som tillhör kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>objekt på mark som tillhör kommun<br>
eller kommunal stiftelse bör kom-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eller kommun-/landstingsägd stif-<br>
munen eller stiftelsen utses, om ej</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>telse bör kommunen eller stiftelsen<br>
särskilda skäl är däremot. Förövri-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utses, om ej särskilda skäl är där-<br>
ga naturvårdsobjekt bör i första</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>emot,<br>
hand domänverket eller skogsvår<br>
dsstyrelsen utses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid valet av förvaltare
skall behovet av samordning av naturvårdsförvaltningen av olika objekt inom
ett område beaktas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid valet av förvaltare
skall utöver kompetens och kostnader även behovet av samordning av naturvårdsförvaltningen
av olika objekt inom ett område beaktas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
3.1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
meddelar föreskrifter rörande naturvårdsförvaltningen av naturreservat genom
att fastställa skötselplan. Naturvärdsförvaltare för naturreservat utses av
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligt första stycket meddelas efter samråd med statens naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Markägare,
naturvärdsverket och möjligt underrättas om beslut som av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
meddelar föreskrifter rörande naturvårdsförvaltningen av naturreservat genom
att fastställa skötselplan. Skötselplanen skall fastställas i samband med att
länstyrelsen fattar beslut om bildande av naturteservat. Naturvärdsförvaltare
för naturreservat utses av länsstyrelsen. Förhållandet mellan länsstyrelsen
och naturvärdsförvaltare regleras genom avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligt första stycket meddelas efter samråd med statens naturvårdsverk. Natur
värds verket får medge undantag från kravet på skötselplan om särskilda skäl
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>naturvärdsförvaltaren
skall snarast ses i första stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3.2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 3.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
naturvårdsförvaltningskommitténs betänkande Våra naturvårdsobjekt. Förvaltning,
skötsel, ekonomi (DsJo 1986:4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrelsen,
generaltullstyrelsen, riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen,
skogsstyrelsen, statens naturvärdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, domänverket,
statskontoret, riksrevisionsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, samtliga
länsstyrelser. Riksförbundet för hembygdsvärd. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen. Lantbrukarnas riksförbund.
Svenska turistföreningen. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens centralorganisation. Svenska Cellulosa- och
Pappersbruksföreningen, Friluftsfrämjandet, Trädgårdsnäringens riksförbund,
Sveriges jordägareförbund och Nordiska förbundet för kuUuriandskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har lantbruksstyrelsen bifogat yttranden frän lantbruksnämnderna i Stockholms,
Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
har bifogat yttranden frän skogsvärdsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinges, Kristianstads,
Värmlands, Örebro, Gävleborgs och Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
länsstyrelser har bifogat yttranden av kommuner, länsorgan m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige har bifogat yttrande från Svenska Skogsarbetareförbundet,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens naturvårdsverks rapport 3283
Lastbilar, bussar och renare luft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Sammanfattning, slutsatser och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
hälso- och miljösynpunkt är det för lastbilar och bussar framförallt fräga om
att minska utsläppen av kväveoxider, partiklar och specifika kolväten.
Utsläppen kan minskas avsevärt med befintlig teknik för lätta lastbilar och i
betydande utsträckning med teknik som väntas finnas i produktion sent på
1980-talet eller i början av 1990-talet för tunga fordon. Den samlade
bedömningen leder enligt naturvärdsverkets slutsats tUl att bästa tillgängliga
teknik enligt USA-kraven bör införas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Miljömässiga behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fungerande transportapparat är en förutsättning för att samhället skaU fungera.
Den ekonomiska tillväxten och förändringar i mönstren för boende,
sysselsättning, serviceutbud och olika fritidsverksamheter har medfört att person-
och godstransporterna ökat kraftigt sedan 1945. Bilarna har svarat för nästan
hela ökningen. Persontransporterna har sedan andra världskriget ökat med nästan
fyra gånger och godstransporterna med ca tre gånger. Bilismens nackdelar
drabbar i första hand tätorterna genom bilköer, buller, luftföroreningar,
trafikolyckor m, m., men förorsakar dessutom storskalig miljöpåverkan, bl. a.
genom utsläpp av luftföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har konstaterats att lastbilar och bussar står för betydande utsläpp av
kväveoxider och partiklar. De dieseldrivna lastbilarna och bussarna står idag
för den övervägande delen av partikelutsläppen från bilarna. Lastbilar och
bussar står i dag för ca en tredjedel av bilarnas utsläpp av kväveoxider. I
närmiljön kan utsläpp av specifika, hälsovådliga kolväten frän lastbilar och
bussar vara betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Biltrafiken
utgör den största källan till luftföroreningar i de flesta tätorter. När det
gäller koloxid, kväveoxider och kolväten svarar motorfordonen för störte
utsläpp än alla andra källor i Sverige tillsammans. Utsläpp av koloxid och
kolväten är dock i första hand ett problem förknippat med bensinmotordrivna
bilar, framför allt personbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
på människan är bl. a. att infektionsbenägenheten ökar lik<br>
som risken för hjärt-, lung-, nerv- och cancerskador. Ett ämne kan vara<br>
orsak till att besvärsreaktioner uppkommer, men i tätortsmiljön finns det<br>
flera föroreningar som samverkar (s, k. synergistisk effekt). Barn och<br>
gravida kvinnor är särskilt utsatta. Andra som är bland de första som<br>
drabbas är äldre människor samt personer med hjärt- och kärlsjukdomar<br>
samt de som har nedsatt lungkapacitet. Bilavgaserna är unika genom att de<br>
sprids direkt i marknivå bland oskyddade människor. Avgaserna kan ock<br>
så orsaka att hela stadskärnor beläggs av "smog".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftföroreningar
från bilavgaser kan medföra effekter som sträcker sig Prop. 1987/88:85 från
Undriga obehag tiU allvarliga sjukdomar, t. ex. lungcancer. Orsaks- Bilaga
4.1 sammanhangen är dock fortfarande i mänga fall osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oxidanter
som bildas genom reaktioner mellan ämnen i bilavgaserna under inverkan av
solljus kan medföra skador på växtligheten som bl. a. orsakar sämre
tillväxttakt. Kväveoxiderna bidrar jämte svaveloxiderna till att mark och
vatten försuras. Det har i försurade miljöer uppmärksammats att växtligheten
uppvisar en ökande grad av stressymtom. På sina håll är en stor del av
skogsbeståndet skadat av luftföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens beslut att införa skärpta avgaskrav för personbilar kommer utsläppen
av avgaser från biltrafiken att minska i framtiden. Detta gäller framför allt
koloxid och kolväten. En del av den miljöeffekten motverkas dock av en
förväntad trafikökning. Beträffande utsläpp av kväveoxider och partiklar
begränsas minskningen frän personbUarna av en ökning av utsläppen från
lastbilar och bussar. Om inga avgaskrav införs pä lastbilar och bussar kommer
kväveoxidutsläppen uppskattningsvis att 1995 ha minskat med drygt 20% jämfört
med situationen 1985. Detta är effekten av att avgaskrav införs på personbilar
i slutet av 1980-talet. De kommer att på sin höjd medföra omkring 30 % lägre
kväveoxidutsläpp, omkring år 2000 jämfört med 1985. Men utsläppen kommer
därefter att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har inga avgaskrav införts för att reducera utsläppen av bl. a. kväveoxider frän
övriga rörliga källor, andra än personbilar. Bland dessa återfinns förutom
vägtrafiken arbetsredskap, trafik- och jordbrukstraktorer, båt- och
järnvägstrafik. Hittills har den uppräknade gruppen ansetts stå för ca 42 tusen
ton kväveoxider per år. Till detta bör läggas flygtrafikens utsläpp över
landet, f. n. preliminärt uppskattade till ca 15 tusen ton per år. Räknat
relativt för hela samfärdselsektorns utsläpp resulterar därför avgaskraven för
personbilarna i en mindre utsläppsminskning av kväveoxider, högst drygt 20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Partikelutsläppen
från bilarna utgör en mindre del av de totala utsläppen av de partiklar, stoft
och sot som släpps ut från olika källor. Dock sker utsläppen av partiklar frän
bilarna speciellt ogynnsamt ur exponeringssynpunkt. Av bilarnas utsläpp kommer
merparten från de dieseldrivna tunga fordonen. Genom de införda kraven på
personbilar kommer vägtrafikens partikelutsläpp år 2010 att till ca 85% härtöra
från tunga dieseldrivna lastbilar och bussar om inga krav införs för dessa. De
sammanlagda partikelutsläppen från vägtrafiken beräknas dock ha minskat med ca
10% år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har i Program mot luftföroreningar och försurning 1985 lagt,<br>
grunderna fill ett handlingsprogram för att minska utsläppen av bl, a.<br>
luftföroreningar. Regeringen satte som målsättning för programmet att<br>
utsläppen skall minskas med 65 % med avseende pä svavelutsläpp och<br>
30% med avseende pä kväveoxider. Denna reduktion skall ske utgående<br>
frän 19801, o, m, 1993 respektive 1995, Förutsättningarna för att åstadkom<br>
ma den 30%-iga minskningen av kväveoxider var bl, a. skärpta avgaskrav<br>
för personbilar, rtied införande i Sverige från 1987 års modell, och nuvaran<br>
de avgaskrav för tunga dieselfordon gällande i USA, med införande från<br>
1988 års modell. Man räknade med att dessa åtgärder skulle nedbringa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsläppen
från vägtrafiken 1995 med ca 25 % jämfört med 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hittills har krav införts
för personbilar. De kommer att gälla för nya bilar Prop. 1987/88:85 fr.o.m,
1989 års modell. Kraven gäller frivilligt innan dess. Som bekant Bilaga 4.1
har inga krav ännu införts för lastbilar och bussar. För att regeringens
målsättning skall uppfyllas mäste vägtrafikens utsläpp därför minskas ytterligare
fram till 1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införande
av generella avgaskrav ger effekt först på lång sikt, vartefter bilparken byts
ut mot avgasrenade bilar. För att rätta till dagens situation krävs därför ett
snabbt införande av skärpta krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte den uppsatta målsättningen uppnås 1995 kan nackdelarna eventuellt
uppvägas av en störte minskning av utsläppen, som infaller först senare. Mer
långtgående krav måste ändå införas under 1990-talet för att råda bot pä dagens
hälso- och miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt att sätta ett mått på den belastning av föroreningar som miljön och
hälsan tål. Det synes dock klart att det ur miljö- och hälsosynpunkt är
påkallat att ytterligare minska bl, a. kväveoxidutsläppen. För närvarande anses
åtminstone en halvering av kväveoxidutsläppen vara påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftföroreningar
är ett regionalt problem. Av de kväveoxider som belastar Sverige kommer
merparten in över landets gränser. För att åstadkomma nödvändiga minskningar
av nedfallet av bl. a. kväveföreningar är det viktigt att utsläppen kan minskas
även i övriga länder i Norta Europa, annars krävs att mycket drastiska åtgärder
genomförs i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
åtgärderna pä personbUssidan kan konstateras att en 30%-ig sänkning av
vägtrafikens utsläpp av kväveoxider är 1995, jämfört med situationen 1980,
kräver att utsläppen minskas med ytterligare 18-22 tusen ton. Om samma reduktion
skall näs år 2000 krävs att utsläppen minskas med ytterligare ca 7 tusen ton.
Detta motsvaras av en minskning av lastbilarnas och bussarnas utsläpp, jämfört
med,utan krav år 1995, med ca 18-22 respektive med ca 3 tusen ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en 50%-ig sänkning av utsläppen av kväveoxider krävs att de årliga utsläppen
ytterligare minskas med ca 34 tusen ton till år 2000 eller med 33-40 tusen ton
till år 2005. För lastbilar och bussar betyder det, jämfört med utan krav år
1995, att utsläppen mäste minskas med ca 33 tusen ton år 2000 och ca 29-31
tusen ton år 2005,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
hälso- och miljösynpunkt är det påkallat att begränsa utsläppen av
luftföroreningar frän bUtrafiken. Införande av avgaskrav för personbilar fr. o.
m. 1989 ärs modell är ett steg mot minskade utsläpp. Utsläppen bör dock minskas
ytterligare. Detta gäller framför allt partiklar, vissa specifika kolväten och
kväveoxider. De fordon som bidrar med mest kväveoxider näst efter personbilarna
är de tunga lastbilarna och bussarna. Utsläppen frän dessa bör begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke pä att avgaskraven ger en effekt som är utdragen över tiden<br>
är det viktigt att generella avgaskrav införs sä snabbt som möjligt. Utsläp<br>
pen kommer annars att börja öka igen sedan effekten av avgaskraven på<br>
personbilar slagit igenom.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att uppnå målet med
30% reduktion av kväveoxider 1995 måste Prop. 1987/88:85 kraven på
personbilar kompletteras med krav ocksä pä andra fordonskate- Bilaga 4.1
gorier. Det är dock tveksamt om ens ett snabbt beslut om begränsning av utsläppen
från lastbilar och bussar räcker för att uppnå 30%-målet. För att uppnå en 50%
minskning av kväveoxiderna krävs att kraftfulla åtgärder vidtas pä flera
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Studerade kravalternativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens uppdrag till naturvårdsverket angavs några förutsättningar för
arbetet med denna utredning. Det konstaterades att en rad skäl talar för att
skärpta avgasreningskrav bör införas för lätta lastbilar och tunga fordon,
inte minst för bussar. Det påpekades speciellt att man i utredningen mäste ta
tillvara de erfarenheter som gjorts på området och samla informafion om de
avgaskrav som gäller i andra länder, inte minst i USA varifrån mycken
erfarenhet på emissionsområdet kan hämtas. Utredningen skall ligga tiU grund
för ett svenskt ställningstagande i frågan med inriktning på att arbetet skall
bedrivas genom internationellt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har formulerat uppgiften att närmare analysera de alternativ beträffande
avgaskrav som kan komma ifråga för nya bilar inom ett medellångt tidsperspektiv
och som kan ge miljöförbättringar för svenskt vidkommande. Det bör vara möjligt
att samla fler länder omkring dessa alternativ i ett samarbete inom denna
tidsram. Kraven skall förutses komma att tillämpas i andra länder med eller
utan Sveriges inverkan. De aktuella kravalternativen bör motsvara kända
tekniksteg avseende motor och avgasrenande anordningar. Ett av dessa alternativ
bör dessutom utgå frän fillämpning av bästa tillgängliga avgasrenande teknik,
dvs. den teknik med vilken man anser vid en given tidpunkt det vara möjligt att
åstadkomma de lägsta utsläppen och i övrigt fylla kraven på funkfion och
hållbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa utgångspunkter har några huvudalternativ beträffande förslag för framtida
svenska avgaskrav satts upp. Avsikten med dessa alternativ är således främst
att få sä realisfiska bedömningsgrunder för den framtida UtveckUngen på området
som möjligt. De uppställda alternativen anses bäst representera de gjorda
bedömningarna beträffande bästa tillgängliga teknik, ledfider och
införandestrategier osv..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antagandena
om utredningens huvudalternativ har således bl. a. nåtts efter överväganden om
den framtida utvecklingen pä området i framför allt Europa och USA. Detta
inbegriper antaganden med mänga osäkra faktorer. Det råder t. ex. osäkerhet om
vilka kravnivåer som framöver kommer att gälla i Europa. Dessutom kan
förändringar ske främst beträffande tidsplanen för införande av kraven i USA
för tunga fordon. Detta innebär att andra kravnivåer än dem som studerats i
denna utredning, eller modUi-eringar av dessa, kan bli aktuella. Sådana
alternativ kommer då naturligtvis att tas upp till diskussion i ett kommande
internationellt samarbete. Det bör dock vara möjligt att översiktligt kunna
bedöma även sädana alternativ vad gäller miljökonsekvenser, kostnader m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
alternativa kravnivåerna, huvudalternativen, kan kortfattat beskri<br>
vas på följande sätt,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För lätta lastbilar och
små bussar:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternafiv
1: Antagande beträffande framtida Europakrav, Gränsvärden utlaga 4.1 enligt
det inom EG diskuterade förslaget för krav på personbilar, känt under
benämningen Luxembourg-förslaget. Ett påslag pä gränsvärdena med 25% har
gjorts. Kraven baseras på den europeiska provmetoden enligt ECE-Reglemente nr
15,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
2: Detta alternativ omfiittar krav som gäller federalt i USA för 1988 och
senare ärs modell. Att studera detta alternativ ingår redan som en av
förutsättningarna för utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
tunga fordon, lastbilar och bussar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternafiv
1: Antagna framfida Europakrav baserat på ECE-reglemente nr 49, med
gränsvärdena tagna minus 40%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternafiv
2: Krav i enlighet med det program för stegvis skärpning av kraven som
beslutats om i USA och som börjar tillämpas fr. o. m, 1988 års motormodell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har konstaterats att det i världen inom kort gäller eller kommer att gälla
relativt långtgående avgaskra\' för lastbilar och bussar. Med teknik som redan
finns i produktionsstadiet kan utsläppen från lätta lastbilar och små bussar
begränsas högst avsevärt. Avgasrenande anordningar är kända med vilka man kan
nä en betydande reduktion av framför allt kväveoxidutsläppen frän tunga
dieselmotorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativa
kravnivåer för framtiden har satts upp i syfte att studera konsekvenserna av
ett införande i Sverige. Ett USA- respektive ett Europa-alternativ studeras
för vardera lätta lastbilar och små bussar respektive tunga fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Införandetid och införandestrategier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har konstaterats att det finns ett stort behov av att avgaskrav införs i syfte
att minska utsläppen av föroreningar från bilarna. Generellt gällande avgaskrav
tar dock lång tid innan de ger utbyte i form av minskade utsläpp. Den effekt en
kravskärpning har, slår igenom gradvis i takt med att bilparken byts ut. Det
är av denna anledning angeläget att kraven införs så tidigt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Introduktion
av nya avgaskrav kan dock inte ske innan de tekniskt går<br>
att uppfylla. Det krävs därför att införandetiden avpassas så att tillverkar<br>
na har möjlighet att producera lösningar som uppfyller kraven den dag de<br>
skall börja gälla, I vissa fall påverkas denna tidtabell av tillverkarens<br>
ledtider för nya motorkoncept. Då ledtider i sådana sammanhang är myc<br>
ket långa, även i jämförelse med de införandetider man normalt talar om<br>
för nya avgaskrav, är det angeläget att finna vägar att förkorta dessa när<br>
det gäller införande av ny avgasrenande koncept och anordningar. Införan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detiden är därför beroende
av när beslutet fattas om att kraven skall Prop. 1987/88:85 införas. För
att krav för lastbilar och bussar skall kunna införas i Sverige Bilaga 4.1
krävs riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för diskussionen om framtida avgaskrav har varit att närmare beskriva
konsekvenserna av kravalternativ som redan existerar eller som det kan uppstå
internationell enighet om. Detta betyder att kraven redan är införda, beslutade
eller avsedda bli antagna på annat håll vid den tidpunkt då kraven skall
införas i Sverige. Därmed finns det vid den tidpunkten redan avgasrenande
lösningar som uppfyller kraven i serie-produkfion eller i ett långt framskridet
projekteringsstadium. Det är t. ex, för närvarande fallet när det gäller
huvudalternativ 2 för lätta lastbilar sä att avgasrenande lösningar redan finns
i produktion för att uppfylla kraven. Denna förutsättning gör således att tiden
mellan beslut och införande kan kortas ner jämfört med att det skulle gälla för
tillverkarna att utveckla helt nya koncept för att uppfylla de svenska kraven.
Vad beträffar de huvudalternativ som baseras pä krav som i detta skede ännu
inte införts i något land är ändå en av förutsättningarna för dessa att det är
krav som bedöms bli antagna och tillämpade, och att det således kommer att
finnas avgasrenande lösningar som möter dessa krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått kommer avgasrenande lösningar för en del fordonskategorier att finnas
i produktion vid ett tidigare datum än för andra eller t. o. m. innan ett
införande i Sverige kan komma i fråga. Det skulle alltså vara möjligt att dra
miljömässig nytta av detta. Det är möjligt att göra detta genom att införa krav
tidigare för vissa kategorier eller genom t, ex, olika typer av frivilliga
åtaganden, styrande insatser från statsmakterna osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att generella avgaskrav för nya motorer respektive bilar kan
införas sa snabbt som möjligt. En svensk anslutning till krav som redan införts
eller till krav som införs samtidigt i andra länder förkortar tiden som krävs
mellan beslut och införande av kraven. Det har bedömts att tekniska och andra
nödvändiga förutsättningar är uppfyllda för införande av stränga avgaskrav i
Sverige för lätta lastbilar i början av 1990-talet och krav som innebär
betydande sänkning av utsläppen från tunga fordon i mitten av 1990-talet.
Vinster för miljön bör dessutom kunna göras genom t. ex. ekonomiska styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Konsekvenser för miljön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
alternativa avgaskrav, möjliga att införa i Sverige, har studerats.<br>
Alternativen, ett Europa- och ett USA-alternativ för vardera lätta lastbilar<br>
respektive tunga fordon, kännetecknas av gränsvärden, provmetod och<br>
regler om kontroll och tillsyn av att kraven uppfylls. Detta har beskrivits i<br>
avsnitt 8,2, Kravalternativen representerar också olika relativt väl definie<br>
rade tekniknivåer, utifrån den motorteknik som tillämpas idag. Detta har<br>
beskrivits i kapitel 4. Kort berörs ocksä dessa frågor i avsnitt 8.5, Som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förutsättning för den
företagna jämförelsen gäller vissa antaganden om Prop. 1987/88:85 vilken
effektiv kravnivå respektive kravpaket inklusive provmetod repre- Bilaga
4.1 senterar. Den väntade effekten av kiaven kan p, g. a, detta således ha
blivit både över- och undervärderad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de studerade kravalternativen kan minskning av utsläppen av de gasformiga
ämnena koloxid, kolväten och kväveoxid åstadkommas i varierande grad, I vissa
av alternativen kan man även nå en betydande minskning av partikelutsläppen.
Det är i detta fall i huvudsak fråga om kväveoxid- och partikelutsläpp från
tunga dieselfordon samt koloxid- och kolväteutsläpp från lätta bensindrivna
lastbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
konsekvenser för miljön som blir resultatet, genom minskade utsläpp frän lätta
respektive tunga lastbilar och bussar om något av de alternativa kraven införs,
har beskrivits i kapitel 7. Det har konstaterats att genom att införa krav
kommer utsläppen av kväveoxider och partiklar att kunna sänkas. Detta gäller
under förutsättning att USA-kravalternativen införs. Jämfört med 1985 kan
utsläppen av kväveoxider frän lastbilar och bussar år 2010 ha minskats med
omkring 25 % med USA-krav (alternativ 2 i tabell 8.1). Villkoret för detta är
att krav införs obligatoriskt 1995 och tillämpas frivilligt från 1992 ärs
modell. Till villkoren hör vidare att trafikutvecklingen för dieseldrivna
lastbilar antas bli 25% ökning och för övriga fordon 15% ökning på 15 år. För
partiklar är siffran drygt 80%, Det senare beror helt på att man räknat med
stränga partikelkrav för dieseldrivna lastbilar och bussar i det scenariot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väljer
man det s. k. Europa-alternativet för krav pä tunga fordon (alternativ 1 för
tunga fordon) kommer, under samma förutsättningar, resultatet år 2010 att bli
nästan oförändrade (kväveoxider) eller högre (partiklar) utsläpp. Utsläppen
kommer att öka efter år 2005, USA-kraven kommer däremot att medföra minskade
utsläpp även efter 2005,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kolväte- och koloxidutsläppen kan krav medföra minskning av utsläppen med ca 30
respektive 20% i USA-alternativen. Europaalternativen väntas ge ökning med ca
10% respektive minskning med några få procent. Den större minskningen för
USA-kraven beror pä att kraven förväntas ge en omfattande tillämpning av
katalytisk avgasrening samt med avseende på kolväte också
avdunstningskontrollanordning pä bensindrivna lastbilar och bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu redovisade utvecklingen kan förväntas om de förutsättningar som utgjort
grunden för konsekvensbeskrivningarna förverkligas. Detta gäller bl. a,
antaganden beträffande den framtida trafikutvecklingen. Vid en större ökning av
trafiken än som antagits i normalscenariot blir naturligtvis utsläppen större.
Vid en lägre utvecklingstakt beträffande godstransporterna kan nettoeffekten
2010 bli minskning av kväveoxidutsläppen i USA-alternativet med ca 30% och i
Europa-alternativet med knappt 10 procent. Partikelutsläppen blir dock inte då
heller lägre än 1985 i Europaalternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har ocksä beskrivits hur miljijeffekten av att införa avgaskrav kan<br>
fås tidigare i tiden. De hittills beskrivna effekterna kan väntas om kraven<br>
införs obligatoriskt fr, o. m, 1995 ärs modell och frivilligt fr, o. m, 1992
ärs<br>
modell. Man kan se att den största miljöeffekten av kraven fås mellan åren</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 8.1 Konsekvenser för utsläppen av luftföroreningar
om olika kombinationer Pfon 1987/88'85<br>
av krav införs. Totala årliga utsläpp av kväveoxider (NOx) och partiklar (P)
från lätta ,-,,.<br>
lastbilar (llb)och tunga fordon (tf). Tusen ton per år</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>År</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alt, 1</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11b</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alt, 2</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>llb</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alt, 2</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>llb</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alt, 1</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tf</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alt, 1</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tf</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alt, 2</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tf</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>NOx</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>P</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>NOx</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>P</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>NOx</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>P</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utan
krav</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,1</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,1</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></i></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Med krav</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,1</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2005</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2010</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,0</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,8</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42 .</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm: Förutsättningarna är obligatoriska krav fr, o, m.
1995 års modell och frivilliga frän 1992 års modell och trafikökning enligt
normalalternativet, dvs, 25 % ökning för dieseldrivna lastbilar och 15% för
övriga fordon pä 15 år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1995 och 2000, Inför man kraven i stället fr, o, m, t. ex,
1990 ärs modell kommer alltså den största miljöeffekten av kraven mellan åren
1990 och 1995, Men då kan inte de allra strängaste kraven som studeras för
tunga fordon införas, dä tekniken troligen inte pä bred basis är mogen för det
ännu. Det är troligen inte möjligt att införa dessa förtän i mitten av
1990-talet. För att åstadkomma samma effekt av kraven år 2010 som den som
uppnås med alternativ 2 i tabell 8.1 krävs därför att de lindrigare kraven som
införts tidigare skärps i enlighet med USA-kraven i en andra etapp kring är
1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det Europa-alternativ för krav pä tunga fordon som
studeras innebär en mer långtgående kravskärpning för de gasformiga
föroreningarna än de förslag som hittills diskuterats i Europa, bl. a. inom EG.
Man kan se av beskrivningen av konsekvenserna av alternativ 1 i tabell 8.1 att
krav med lindrigare gränsvärden jämfört med de studerade alternativen inte
skulle medföra någon sänkning av utsläppen av kväveoxider. Nya fordon i dagens
fordonspark motsvarar ganska väl utsläppsnivän kväveoxidgränsvärdet enligt
ECE-Reglemente nr 49 taget minus 20%, Det framgår dessutom redan av
förutsättningarna att USA-kraven i alternativ 2 ger avsevärt större miljöeffekt
än det studerade Europaalternativet, En sänkning av utsläppen kan därför fås,
utgående från Europa-alternativet, om de införs relativt snabbt och om kraven
sedan skärps i enlighet med USA-alterna-tivets krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införs kraven enligt de alternativ som studerats kommer,
under förut<br>
sättning att trafikutvecklingen osv,, blir den som antagits, effekten pä de<br>
totala utsläppen frän biltrafiken att bli som framgår av figur 8,1, Om kraven<br>
för lastbilar och bussar införs med 1995 års modell och om de dessutom<br>
tillämpas frivilligt fr, o. m, 1992 kommer utsläppen av kväveoxider i bästa<br>
fall ha minskat med mellan 45 och 50% utgående från 1985. Detta blir<br>
effekten av de nyligen beslutade personbilskraven i kombination med<br>
USA-alternativen för lätta lastbilar respekfive tunga fordon. Införs Euro<br>
pa-krav för lastbilar och bussar blir vägtrafikens samlade kväveoxidut-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,j<br>
släpp omkring 40% lägre 2010, utgående från 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:56.0pt;
margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
4.1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kravalternativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ulan krav o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>All 1 llb o If</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alt2 llt) o tf</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1995</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2005</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2010</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 8.1 Effekten av avgaskrav på lastbilar och bussar på
de samlade luftföroreningsutsläppen från väglrafiken. Avgaskrav på lastbilar
och hussar antas införas obligatoriskt fr. o. m. 1995 och frivilligt från 1992.
Trafikutvecklingen antas vara en ökning med 25 % för dieseldrivna lastbilar och
15 % för övriga fordon allt tagel på 15 år. Kravalternativ enligt avsnill 8.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Strängare
partikelkrav än 0,6 g/Bhphr, som införs i USA fr. o, m, 1988 års modell behövs
för minskning av partikelutsläppen, om hänsyn tas till trafikutvecklingen.
Utsläppen av koloxid och kolväten minskas framför allt som ett resultat av att
stränga krav införs för personbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan slutligen konstatera att det krävs radikala insatser beträffande
lastbilarnas och bussarnas utsläpp av kväveoxider om miljömålen 30% eller 50%
minskning av vägtrafikens utsläpp skall åstadkommas. Det konstaterades i
avsnitt 8.1 att utöver den reduktion som kan väntas genom introduktion av bl,
a, katalysatisk avgasrening på bensindrivna personbilar krävs det att
ytterligare 3 tusen ton minskas för 30%-målet om det skall mötas år 2000 och
24-31 tusen ton för 50%-mälet år 2005, Minskningen skall då ske gentemot
utsläppen utan krav år 1995, Om målsättningarna skall uppnäs betyder det att
åtgärder enligt följande måste till beträffande lastbilars och bussars utsläpp:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30% (är 2000): Målet kan
mötas om obligatoriska krav införs frän 1995 Prop. 1987/88:85 ärs modell,
Europa- eller de mindre stränga USA-kraven för tunga fordon Bilaga 4.1 samt
krav pä lätta lastbilar. För att bibehålla en låg nivå på utsläppen krävs
utgående frän detta dock att kraven skärps senast under slutet av 1990-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50%
(är 2005): Denna reduktion kan näs om de strängaste kraven införs obligatoriskt
från 1995 års modell och tillämpas frivilligt dessförinnan och trafiken med
bussar och lastbilar inte ökar frän 1995 och framåt. Genom effektivisering av
transportapparaten kan detta ändå medge viss ökning av den transporterade
godsmängden. Efter är 2010 kommer dock utsläppen att öka om trafiken fortsätter
att öka. Sker däremot en ökning av lastbils-och busstrafiken efter 1995 mäste
ytterligare andra åtgärder vidtagas för att få ner kväveoxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har konstaterats att utsläppen av föroreningar från lastbilar och bussar kan
nedbringas genom tillämpning av bästa tillgängliga avgasrenande teknik. För
detta krävs antingen att mindre långtgående krav för tunga dieselmotorer
införs relativt snart för att sedan skärpas, eller att USA-krav införs
obligatoriskt frän mitten av 1990-talet, För minskning av partikelutsläppen
krävs att stränga krav införs. Det är viktigt att trafikökningen i framtiden
inte blir för stor. Dä kan miljöeffekten av kraven gå föriorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införande
av avgaskrav för lastbilar och bussar kan med de strängaste USA-kraven medföra
att kväveoxidutsläppen minskas med ca 14000 ton år 2010 jämfört med 1985, Krav
pä tunga fordon enligt ett mindre långt gående alternativ kan ge ca 1 000 ton
lägre kväveoxidutsläpp. Sammantaget kan detta, tillsammans med beslutade
personbilskrav, medföra att kväveoxiderna minskas med 45—50% respektive 40%
jämfört med 1985 ärs nivå. Partikelutsläppen minskas rejält om man inför
stränga krav enligt USA, Lastbilar och bussar står för en mindre del av
utsläppen av koloxid och totala kolväten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljömålen
30%:s respektive 50%:s reduktion av kväveoxider från vägtrafiken kan näs är
2000 respektive 2005, det senare dock under vissa bestämda villkor. För det
senare krävs att strängaste obligatoriska krav för tunga fordon införs senast
fr, o,m, 1995 ärs modell. Dessutom krävs att inte buss- och lastbilstrafiken
ökar i omfattning efter 1995,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Konsekvenser beträffande kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som ett införande av avgaskrav för med sig beträffande<br>
kostnaderna består av den tillkommande utrustningens kostnad och för<br>
ändring i kostnad för användning av de avgasrenade bilarna, I avgasrening<br>
ens fillverkningskostnad ligger kostnad för de tillkommande eller förändra<br>
de komponenterna och utrustningsdetaljerna, utvecklingskostnader, öka<br>
de produktionstekniska kostnader och ökade insatser för kvalitetskontroll.<br>
Utöver detta måste ekonomiskt värderas eventuella förändringar i bränsle-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbrukningen och behoven
av service samt förändringar av serviceruti- Prop. 1987/88:85 nerna för de
nya avgasrenade bilarna jämfört med redan befintliga bilar av Bilaga 4.1
samma typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniskt
sett sä kommer nya gränsvärden enligt huvudalternativen inte att innebära några
störte problem för tillverkarna. De flesta tillverkar och levererar redan i dag
motorer som med vissa modifieringar uppfyller vissa av de behandlade
kravalternafiven. Det kommer dock att bli konsekvenser för driftsekonomin,
åtminstone på kortare sikt. Det kan när det gäller tunga dieselmotorer komma
att erfordras tekniska förändringar jämfört med idag. Bedömningen är att de
föreslagna gränsvärdena kan innehållas med teknik vilken förväntas vara i bruk
vid den tidpunkt kraven införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
förknippade med införande av avgaskrav har uppskattats av VBB (ingår i
Naturvårdsverkets rapport 3288). I dag har majoriteten av lätta lastbilar och
bussar motorer som även certifieras i personbilar och av denna anledning kan
utnyttja personbilarnas avgasrenande teknik. Merkostnaden för att uppfylla
kravalternativen för lätta lastbilar, specieUt det första alternativet, se
avsnitt 8,2, är dock föga känd i dagsläget. En uppskattning är dock att
kostnaderna för Europa-alternativet (alternativ 1), när det gäller det
avgasrenande systemet, i genomsnitt kommer att bli mycket små och maximalt
innebära en ökad bränsleförbrukning pä 3 % för bensindrivna bilar. För
USA-alternativet begränsas kostnaderna till katalysatorkostnader motsvarande
4000-10 000 kr per bensindriven bil eller ca 5 000 kr för en partikelfälla för
de dieseldrivna bilarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tunga lastbilarna som omfattas av Europa-alternativet eller första steget av
USA-alternativet kommer turboutrustning med laddluftkylning att användas för
att uppfylla kraven. Många fordon är redan utrustade på sådant sätt, fler
kommer att vara det i framtiden. Dessa fordon kan drabbas av en merkostnad på
mellan 11000-22000 kr per fordon. Resterande fordon kan drabbas av kostnader på
mellan 11 000-32000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skärpning av avgaskraven som Europa-alternativet eller det första steget i
USA-alternativet för tunga fordon innebär kommer antagligen medföra en viss
ökning av bränsleförbrukningen, som angetts fill med 3 — 8%'. Däremot bedöms ej
driftsekonomin för övrigt förändras nämnvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införande
av USA-kraven för tunga fordon innebär stor kostnad i provutrustning. Man bör
räkna med en merkostnad inklusive partikelfälla på mellan 10000-20000 kr per
fordon, utöver vad som sagts ovan för det första steget i USA-alternafivet,
Detta förutsatt att man kan sprida kostnaderna på en tillräckligt stor serie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bränsleförbrukningen
har angetts komma att öka med ytterligare ett par procent när sista steget i
USAprogrammet för tunga fordon införs, utgående frän första steget av detta
program. För övrigt bedöms användning av partikelfälletekniken medföra en ökad
service- och underhällskostnad med maximalt 5 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har konstaterats att införande av avgaskrav kommer att kräva avgasre<br>
nande anordningar i en eller annan form pä bilarna. För Europa-alternati-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vet
för lätta lastbilar gäller detta dock i blygsam utsträckning. USA- Prop.
1987/88:85 alternativet ger krav och konsekvenser som är jämförbara med de för
Bilaga 4.1 personbilar i Sverige fr. o. m. 1989 ärs modell. För
Europa-alternativet och det första steget i USA-alternativet för tunga fordon
anses tekniken idag vara känd. För majoriteten av bilarna uppskattas kraven
innebära merkostnader på 11000-22000 kr. Bränsleförbrukningen antas öka. För
de mest långtgående kraven som studerats för tunga fordon väntas merkostnaderna
bli ytterligare 10000—20000 kr samt någon ytterligare ökad bränsleförbrukning
och ökning av servicekostnaderna'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Konsekvenser beträffande energi och handel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvensbeskrivningen
av de studerade kravalternativen med avseende pä energi vilar på uppskattningar
beträffande förändringar i bränsleförbrukningen hos bilarna pga att kraven
införs. Konsekvenserna detta har för den framtida energihushållningen har
bedömts av statens energiverk. Det är i detta fall främst frågan om effekter på
dieselbrännoljetillförseln. Lastbilar och bussar står för enbart en mindre del
av åtgången av bensin. Ungefär 2% av den årliga svenska oljekonsumfionen
förbrukas i bensindrivna lastbilar och bussar och knappt 10% konsumeras i
dieseldrivna lastbilar och bussar. Det har med de antaganden som redovisas i
avsnitt 7.4 beträffande avgaskravens effekt pä bilparkens bränsleförbrukning,
beräknats att dieselkonsumtionen är 2010 är ca 2% högre än den annars skulle
vara. Beträffande bensinätgången kan en effekt på mindre än 1 % påvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har utifrån dessa förutsättningar lämnat en bedömning ur
energihushållningssynpunkt. Verket har bl. a. framhållit att verket delar
utredningens slutsats att införande av avgaskrav för lastbilar och bussar torde
ha en liten inverkan på den totala drivmedelsförbrukningen. Den ökning på några
fä procent, som naturvärdsverket räknat fram, är helt marginell jämfört med
andra faktorer som påverkar konsumtionen av drivmedel, exempelvis statliga
styrmedel i form av skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande utgångspunkt för utredningen har varit att Sverige, när det
gäller de framtida avgaskraven för lastbilar och bussar, avser ansluta till
redan befintliga regler eller sådana som flera länder skall kunna anta. De
alternativ som satts upp och som studerats närmare är sädana kravpaket som det
kan uppkomma internafionell tillslutning till eller krav som redan existerar i
andra länder. Utgående frän detta innebär ett svenskt införande av avgaskrav
inte att nägra för bilindustrin nya avgaskrav införs utan i stället att en
samordning sker av de svenska avgaskraven till krav som gäller i andra länder.
Genom en samordning skulle antalet avgaskrav i Europa minskas, vilket är
eftersträvansvärt frän många synvinklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig utgångspunkt är vidare att det förutsätts att avgaskraven även<br>
kommer att administreras i likhet med det i Sverige redan befintliga syste<br>
met för avgasgodkännande med bl, a, certifieringsförfarande och system<br>
för tillsyn och kontroll. Ett system för godkännande, tillsyn och kontroll<br>
med avseende pä avgaskraven som det svenska fungerar lika för alla<br>
tillverkare, Harmoniseringssträvanden med andra länder kan dessutom ge</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>möjligheter att fä
certifikat utfärdat i Sverige genom ett förenklat förfaran- Prop.
1987/88:85<br>
de baserat på provning i ett annat land som tillämpar reglerna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller införandetiden för kraven har tagits hänsyn till tiden det tar för
biltillverkarna att utveckla, prova ut och genomgå godkännandeproceduren för
färdiga emissionstekniska anpassningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
införande av krav i Sverige kommer att innebära att relafivt stor del av
världsmarknaden för lätta lastbilar respektive tunga fordon kommer att omfattas
av samordnade krav,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
regering har deklarerat att ett nära samarbete eftersträvas med EG när det
gäller EG:s pågående arbete med att upprätta en inre marknad. Handelspolitiskt
är EG-marknaden vikfig för export av svenska varor. Dessa strävanden kan
naturligtvis komma i konflikt med ambitionerna att införa begränsningar av
avgasutsläppen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
starka miljövårdsmotivet motiverar att regler om kontroll och tillsyn införs
för att säkerställa bästa möjliga miljöeffekt av de krav som införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de redovisade omständigheterna bedöms de förpliktelser som Sverige bundit sig
till bl, a, beträffande frågan om handelshinder i handelsavtal med EG och
GATT-avtalet uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
för den svenska energihushållningen av att avgaskrav införs bedöms som små. Den
ökning av lastbilarnas och bussarnas bränsleförbrukning som uppskattas bli
resultatet av att avgaskraven införs är marginell i jämförelse med vilken
mverkan andra faktorer kan komma att få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ett fortsatt internationellt samarbete pä avgassidan kan handelspolitiska
kompHkationer i stor utsträckning undvikas. De konsekvenser införande av
avgaskrav kan få när det gäller handelspolitiken bedöms bli ytterst små. Det
kan inte förväntas uppkomma några skäl för länder eUer grupper av länder att
tillgripa handelspolitiska åtgärder gentemot Sverige efter eft svenskt beslut i
frågan, Sveriges strävanden mot ökad förankring på EG-marknaden kan dock
medföra politiska komplikationer vid införande av långtgående avgaskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenser
av ett införande av generella avgaskrav för nya lätta lastbilsmodeller
respektive nya tunga motormodeller i Sverige har beskrivits i avsnitt 8.4, 8.5
och 8.6. Det finns dock nägra övriga frågor som är viktigt att framhålla i
anslutning tiU detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bästa möjliga avgasrelaterade prestanda krävs att en god och jämn<br>
drivmedelskvalitet upprätthälls. Det har konstaterats att kvaliteten hos<br>
både handelsbensin och handelsdiesel varierar avsevärt från tid till'annan<br>
och från ett tankställe till ett annat. Framför allt har dieselbränslekvalite<br>
ten försämrats under senare är. Det har dessutom konstaterats att föränd<br>
ringar av handelsbränslena i vissa avseenden har relativt stor inverkan pä</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utsläppen. Denna påverkan
från bränslekvaliteten kan i vissa fall vara Prop. 1987/88:85 avsevärd.
Detta gäller utsläppen av specifika kolväten och kanske framför Bilaga 4.1
allt partikelutsläppen frän dieselmotordrivna fordon. En minskning av
dieselbrännoljans svavelinnehåll skulle medföra att partikelutsläppen kan
sänkas. En betydande sådan minskning är genomförbar. En sådan åtgärd är
dessutom väl motiverad ur miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nya kemikalielagstiftningen har en förordning som reglerar motorbensinen
införts. Förordningen stadgar om specifikation av bensinen. Till bensin fär
inte tillsättas tillsatser som kan nedsätta funktionen hos den avgasrenande
anordningen. Sädana regler saknas för dieselbrännoljan i dag, annat än regler
för högsta svavelhalt. Det kan vara påkallat att se till att även dieseloljan
omfattas av bränsleförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står idag inte att finna något alternativt drivmedel tiU diesel och bensin, som
med hänsyn till dagens tillämpade motorteknik och tillgängliga avgasrenande
teknik skulle skänka omedelbara miljömässiga fördelar. Den potential till
miljövänlighet som eventuella alternativa drivmedel kan ha kräver dock
omfattande motorutveckling för att kunna förverkligas. Man måste därför se
tillämpningen av alternativa drivmedel i utsläppsbegränsande syfte som en
fråga på sikt. Den f n, bästa avgasrenande tekniken, ottomotor med sluten
trevägs katalysatorteknik kan utnyttjas också vid användning av alternativa
drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternafiv
till de konventionella bensin- och dieselmotorerna med bättre miljöprestanda än
en bensinmotor med effektiv katalytisk avgasrening finns idag enbart på
försöksstadiet. För en radikal förbättring av luftföroreningssituationen med
bibehållen omfattning av bilismen krävs att sädana drivsystem kan komma till
användning. Målmedvetna satsningar för att stödja och driva på
utvecklingsarbetet av sådana motorer är miljömässigt påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
pä det fordonstekniska området kan mycket göras för att avgasutsläppen skall
kunna minskas. Det kan gälla utnyttjandet av nya lättare material, utvecklade
konstruktioner som ger lägre bränsleförbrukning och lägre avgasutsläpp. Andra
tekniska konstruktioner som kommer till i syfte att nedbringa
bränsleförbrukning kan i vissa fall även fungera som begränsande av
avgasutsläppen. Sädana system har hittills kommit till viss användning i
stadsbussar och andra fordon med liknande körmönster. Då godkännandeförfarandet
ur avgassynpunkt av tunga fordon tillämpas för enbart motorer kan tillverkarna
inte räkna sig tillgodo sådana utsläppsbegränsande åtgärder på fordonen. En
vidare utveckling av sådan fordonsteknisk lösning är icke desto mindre
angelägen och bör uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
andra åtgärder som bör utnyttjas för minskning av utsläppen av luftföroreningar
är effektivisering och planering av transportapparat och transporterna. Något
mer utvecklat resonemang i frågan kan dock inte presenteras i detta sammanhang,
men det bör betonas att miljöaspekten bör ha stor aktuaUtet i samhällets och
enskildas övervägande inför och val av transportsystem och transporter. Härvid
är det viktigt att transportsystem utvecklas och utformas för minsta
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viktig skillnad mellan
de två studerade kravalternativen för tunga<br>
fordon är att de inbegriper olika provmetoder. I USA har man infört en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer omfattande
motorprovmetod med inslag av transient körförlopp med Prop. 1987/88:85<br>
accelerationer öch retardationer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Europa har provning av tunga dieselmotorer hittills skett med en provmetod med
konstanta belastningsfall (enligt ECE R49), En sådan tillämpades också tidigare
i USA, Övergången till den avsevärt mer kostsamma transienta provmetoden
gjordes bl, a, av dessa skäl: den gör det möjligt att mäta partiklar, den är
mer noggrann och ger en större försäkran om att mätresultatet bättre motsvarar
utsläppen vid verklig körning. Man har vidare i USA tryckt på vikten av att få
en sä heltäckande provmetod som möjligt, omfattande sä mycket av olika typer av
verkligt förekommande körmönster och -förhållanden som möjligt. Man anser
dessutom att en mer omfattande provmetod, som den transienta jämfört med
provmetoden med enbart konstanta belastningsfall, gör det svårare för
motortillverkarna att anpassa motorn och den avgasrenande anordningen till
enbart provmetoden, och den vid andra belastningsfall än de som provmetoden
omfattar uppför sig helt annorlunda. Varken USA-metoden eller ECE-metoden kan
sägas motsvara körmönstren och körförhällanden i Sverige särskilt bra. En
transient provmetod konstruerad utifrån svenska förhållanden skulle se
annorlunda ut än den amerikanska. Provmetoden enligt ECE R49 har en avgjord
fördel framför den amerikanska transienta provmetoden i det att den är enklare
och billigare att utföra och billigare i provningsutrustning. Till nackdelarna
med den hör att den omfattar mindre del av aktuella körmönster och att det
hittills inte varit möjligt att meningsfullt mäta partiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de frågor som inte berörts av utredningen återfinns sädana som har att göra med
utformningen av system för och provningar i samband med tillsyn och kontroll av
att certifierade bilmodeller respektive motormodeller uppfyller kraven. En
viktig utgångspunkt för utredningen har varit att bilavgaslagen skall gälla.
Det förutsätts därmed att system för produktionskontroll och kontroll av
hållbarheten kommer att upprättas. Även löpande avgasrelaterad kontroll
förutsätts komma till stånd och få en uppläggning som motsvarar de grundkrav
som införs respektive de avgasrenande system som dä kommer till användning på
fordonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt frän avgassynpunkt att god och jämn drivmedelskvalitet bibehålls.
Svavelhalten i dieselbrännolja bör sänkas för att sänka partikelutsläppen.
Dieselolja bör omfattas av motorbränsleförordningen. Alternativa drivmedel och
drivsystem kan bli miljömässiga alternativ först efter relativt läng
ytterligare utvecklingstid. Utvecklingen av miljömässiga alternativ som kan
prestera avsevärt lägre utsläpp än nuvarande bästa teknik, dvs, ottomotor med
effektiv katalytisk avgasrening, bör planmässigt understödjas. Användning av
emissionsbegränsande fordonstekniska lösningar bör uppmuntras. Utveckling av
miljövänliga transportsystem bör drivas pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Provmetoden
för offenfiig provning med avseende pä avgasutsläppen<br>
bör vara anpassad till de problem man fäster vikt vid ur miljösynpunkt och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
kontroll och tillsyn. Det måste dessutom gä att meningsfullt mäta Prop.
1987/88:85 partikelutsläppen. Det finns anledning att kontinueriigt följa upp
utveck- Bilaga 4.1 lingen pä det avgasreningstekniska området, ställt i
förhällande till den provmetod som används i offentligt provningssammanhang
respektive i verklig körning. Frågor om utformning av systemet för tillsyn och
kontroll mäste lösas i samband med införande av avgaskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppgift har i första hand varit att föreslå
svenska generella avgaskrav för lätta och tunga lastbilar och bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöproblemen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudfrågan för utredningen har bedömts att det är
hälso- och miljöproblem förknippade med utsläppen av kväveoxider, partiklar
och vissa specifika kolväten som är mest aktuella när det gäller lastbilar och
bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De miljömål som satts upp i aktionsplanen mot
luftföroreningar och försurning eller som i dag diskuteras för kväveoxider, en
reduktion på 30— 50% av totala utsläppen, kräver omfattande åtgärder på
tekniksidan. Man kan heller inte utesluta, beroende på hur utvecklingen
beträffande utsläpp från fasta anläggningar blir i framtiden, att trafiken
måste ta en störte del av den nödvändiga minskningen. De nya skärpta kraven på
personbilar medför, utslaget på totala vägtrafiken, ca 20% minskning av
kväveoxiderna mellan är 1980 och 2000. Det har konkluderats i avsnitt 8.4 att
under förutsättning att långtgående avgaskrav införs på lastbilar och bussar,
kan en 30%-ig minskning uppnäs och bibehållas. Denna effekt kan uppnås efter är
2000, För att uppnå en 50%-ig reduktion kommer inte ens de mest långtgående av
de studerade kravalternativen att räcka. Dä krävs dessutom ytterligare
åtgärder beträffande effektivisering av transportapparaten, stimulans av
miljövänliga drivsystem, insatser pä drivmedelsområdet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller kolväten är det vissa enskilda grupper av
föroreningar snarare än totalutsläppen som är av intresse. Av de totala
kolväteutsläppen från biltrafiken kommer endast en mindre del från lastbilar
och bussar. Icke desto mindre är kolväteutsläppen frän dieselmotordrivna bilar
en viktig miljöfråga. Det är klarlagt att t, ex, den mutagena och cancerogena
effekten av avgaser från dieseldriven bil är mängfalt större än den hos avgaser
frän bensindriven bil. Med katalytisk avgasrening minskar utsläppen av
mutagena och cancerogena föroreningar frän bensinbilarna. Till detta kommer att
dieselavgaser ger upphov till påtagliga luktbesvär. Dessa effekter är främst av
intresse för lokalmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma kan ocksä sägas om partikelproblematiken. Mycket
av muta-<br>
geniciteten och cancerogeniciteten kan hänföras till utsläppen av partiklar.<br>
Partiklarna orsakar dessutom andningsbesvär inte minst för astmatiker och<br>
andra känsliga grupper samt står för en stor del av den nersmutsning som<br>
bilavgaserna orsakar. Till viss del kan partikelproblematiken sägas även<br>
vara en regional fräga,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handlingslinjer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har således framgått av utredningens redovisning att det ur miljösyn-
Oaga . punkt krävs åtgärder främst mot kväveoxider, partiklar och specifika
kolväten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal alternativa handlingslinjer för att minska dessa problem har studerats i
utredningen. Det har därvid framkommit att för lätta lastbilar och bussar -
vilka i huvudsak.är bensindrivna - finns redan idag teknik tillgänglig som
väsentligt kan sänka utsläppen från denna kategori av fordon. Tekniken är i huvudsak
densamma som används på personbilar även om utsläppen relativt sett är något
högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
från de lätta lastbilarna har relativt sett liten betydelse -åtminstone vad
gäller totalutsläpp av kväveoxider. Däremot har de en något större betydelse för
lokalmiljön, eftersom dessa fordon bl, a. utnyttjas för distributionstrafik i
tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
medeltunga och tunga fordon - i huvudsak dieseldrivna - har utredningen visat
att det inom en snar framtid kommer att finnas kommersiellt tillgängliga
lösningar för att påtagligt minska utsläppen av kväveoxider. Också när det
gäller partiklar kan dessa väsentligt begränsas inom en snar framtid. Här
gäller dock en viiss osäkerhet beträffande tidsfaktorn när man talar om sädana
krav som kräver effektiva partikelfällor eller motsvarande långtgående
reningsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
USA har man beslutat om ett program för stegvis skärpning av kraven för tunga
dieselmotorer. Det är inte ännu helt klart när i tiden dessa krav sätts i
kraft. Men det är klart att imder första delen av 1990-talet kommer den
utveckling som miljömyndigheterna i USA genom detta har startat, att ge
lösningar på fordonen som medför lägre utsläpp av kväveoxider och partiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generellt
gäller den skillnaden mellan lätta lastbilar och tunga fordon att de senare förekommer
i mer speciella utföranden och varianter beroende på användningsområde och de
sätt de används på. Sålunda kan skillnaden i dessa avseenden dessutom vara
stora mellan vissa länder och kanske framför allt mellan kontinenter. De lätta
lastbilarna liknar i detta avseende mer personbilar, massproducerade i stora
serier i samma basutförande för stora delar av världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har varit utredningens utgångspunkt att den svenska handlingslinjen i fräga om
avgaskrav för lastbilar och bussar skall användas för internationell samverkan
och som utgångspunkt för överläggningar om gemensamma krav, Sverige har sedan
sommaren 1984 bedrivit ett samarbete med nio andra länder, där syftet varit att
åstadkomma samordning av regler på bilavgassidan. Hittills har arbetet rört
kraven för personbilar. Samarbetet har lett fram till att man utarbetat ett
Master Document som skall bilda mall för kommande nationella regler för framför
allt personbilar. Naturvärdsverket har utgått ifrån att samma samarbetsform
skall användas för att diskutera krav för lätta lastbilar och tunga fordon.
Därigenom kan gemensamma grundkrav komma att gälla i Stockholms-gruppens
länder, vilka utgör relativt stor del av Europa och Nordamerika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lätta lastbilar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
Master Document som utarbetats inom Stockholmsgruppen, Uksom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
nyligen antagna bilavgaslagen, omfattar de minsta lätta lastbilarna. Dessa krav
kommer att gälla i Sverige fr.o.m. 1989 års modell för både bensin- och
dieseldrivna bilar. För resten av de bensindrivna lätta lastbilarna upp till
totalvikten 2,5 ton gäller krav enligt AlO-Regulation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Schweiz
har infört USA-krav för alla lätta lastbilar, alltså även för dem som inte
innefattas i Master Document, Man kan även förvänta sig att Österrike kommer
att anta liknande regler som de schweiziska, I Europa kan man inte under
överskådlig tid förvänta sig något kravalternafiv utöver detta, med hårdare
krav än nuvarande svenska enligt AlO-Regulation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör ocksä notera att migrationseffekter kan uppkomma vid en situation då
stränga krav gäller för personbilar och relativt lindriga för lätta lastbilar.
De lätta lastbilarna har ökat mycket kraftigt det senaste decenniet, mer än
vad personbilarna gjort. De som ökar mest är just den gruppen av de lätta
lastbilarna som mest liknar personbilar som i många fall har en
personbilskomfort. Dessa används dessutom ofta i stor utsträckning som
personbilar. Ökningen av dessa bilar har bl, a. befordrats av gynnsamma
skatteregler för lastbilar. Med stora skillnader i kravnivå för personbilar och
de personbilsliknande lätta lastbilarna, som medför skillnader i kostnaderna
för den avgasrenande utrustningen mellan fordonen, kan en kraftig ökning av de
lätta lastbilarna, och en motsvarande minskning av försäljningen av
personbilarna, inte uteslutas, I USA, där avgaskraven ocksä släpat efter för de
lätta lastbilarna, har man fått uppleva denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tunga
fordon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tunga fordon, som i Sverige företrädesvis är utrustade med dieseldrivna
motorer, har i dag inget land särskilt långt gående krav. Ett skäl härtill kan
vara att USA — som normalt gått i spetsen när det gäller den utvecklingen -
först pä senare år fått en påtaglig andel av de tunga fordonen som är försedda
med dieselmotor och därmed fått upp ögonen för de miljöproblem som är speciellt
förknippade med sädana fordon. Med början i slutet av 1980-talet kommer dock
det program som antagits av EPA i USA att börja införas. Fullt ut, kan det ur
svenska förhållanden ge ca 45% lägre kväveoxidutsläpp och ca 90% lägre
partikelutsläpp. Inget europeiskt land har ännu följt efter och beslutat om
USA-krav för tunga fordon. Schweiz har infört en avgasförordning med krav
anpassade till en lagstiftning liknande den svenska. Men de schweiziska
reglerna ställer inte krav utgående från den amerikanska provmetoden,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Österrike blir det andra
landet efter Schweiz att införa provmetoden<br>
enligt ECE R49 i obligatoriska krav. Denna provmetod spelar en viktig roll<br>
i den europeiska diskussionen om avgaskrav. Många betydelsefulla länder<br>
inom EG har bundit sig för den. Dock har man inte ännu inom EG infört<br>
några krav, I en första omgång kommer det dessutom, när det sker, att<br>
vara frågan om krav som denna utredning visat inte innebär någon märkbar<br>
positiv miljöeffekt vid ett införande i Sverige, De krav som kan förväntas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inom EG är inte längre
gående än de krav som kommer att gälla inom kort i Prop. 1987/88:85<br>
Schweiz och Österrike,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Schweiz
har beslutat att kraven skall skärpas genom ett andra steg, efter ett nytt
beslut under 1987, Österrike har också indikerat att man avser ta ett
ytterligare steg mot skärpta krav. Både Schweiz och Österrike deltar i
Stockholmsgruppens arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Schweiz
verkar bl, a, för att partikelutsläppen skall kunna minskas som ett resultat av
beslut om ytterligare skärpta krav. Svagheten är att det ännu inte finns någon
metod för att mäta partiklar enligt den provmetod (ECE R49) som Schweiz baserar
det första stegets krav på. Arbete pågår på flera håll i Europa för att
utveckla en sådan metod. Dock vet man ännu inget om hur en sådan metod kommer
att se ut eller om man kan utföra meningsfulla mätningar med den. Den mer
omfattande, och därmed mer kostsamma, amerikanska testmetoden innehåller bl, a,
en metod för partikelmätningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
mätning av kväveoxider bedöms motorernas utsläpp någorlunda kunna gå att
kontrollera även med den enklare provmetoden enligt ECE R49, som bl. a, införs
i Schweiz, Dock har här rests frågetecken beträffande den provmetodens
tillförlifiighet när man kommer ner i utsläppsnivåerna, alltså vid avgasrenade
motorer och då elektronisk styrutrustning av motorparametrarna kommer till
användning. Det har t. ex. anförts att enkelheten i provmetoden enligt ECE R49,
som alltså bl. a. införs i Schweiz och Östcrtike, ökar risken för att motorer
konstrueras för att ha låga utsläpp endast under de förhållanden som är
representerade i provmetoden. Omfattningen av fler belastningsfall gör det
svårare att göra detta gentemot den amerikanska provmetoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Analyser
som företagits av utredningen visar att, vad gäller gränsvärdena för
kväveoxider, första stegets gränsvärde i USA (6,0 g/Bhphr) ungefär motsvaras av
gränsvärdet enligt provmetoden i ECE R49 minus 40-50%. I USA tar man ett andra
steg jämfört med den nivån och skärper kravet ytterligare i böljan av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
andra frågor som är aktuella i ett sådant sammanhang har tagits upp. Vad gäller
de miljömässiga aspekterna har därvid konstaterats att alternativa drivsystem
och drivmedel kan bidra till att fä lägre utsläpp av luftföroreningar frän lastbilar
och bussar. Genom användning av alternativa drivmedel och därtill optimerade
inotorkoncept kan man på längre sikt åstadkomma fördelar för miljön, som
åtminstone f. n. inte bedöms möjliga med konventionell teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den utformning vissa regelsystem har, t. ex, skattereglerna. Uppmuntras inte
alltid utveckling av miljövänliga drivsystem. Sålunda främjar inte exempelvis
systemet för kUometerbeskattning av dieseldrivna fordon framkomsten av
bränslebesparande och miljövänliga fordonstekniska eller motortekniska
lösningar. Det är viktigt att kontinuerligt överväga eventuella negativa
effekter för miljön som styrande regler inom främst skatteområdet kan ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller drivmedlen är det i ett kortsiktigt perspektiv viktigt att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbättra bränslekvaliteten,
både för bensin och diesel, och kontinuerligt Prop. 1987/88:85 bevaka att
inte försämrade egenskaper som har betydelse för miljön tilläts. Bilaga 4.1
För detta ändamål kan det vara nödvändigt att komplettera och utöka tillämpningsområdet
för nuvarande förordning om motorbensin till att omfatta alla motorbränslen. T,
ex. kan partikelutsläppen påtagligt påverkas i gynnsam riktning om
svavelhalten i dieselbrännolja ytterligare sänks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.9 Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ufifrån
de slutsatser som dragits och de överväganden som gjorts i föregående avsnitt
vill naturvårdsverket föreslå följande handlingslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgaskrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lätta
lastbilar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har konstaterats att det finns avgasrenande teknik tillgänglig i serieproduktionsstadiet
med vilken det är möjligt att minska utsläppen avsevärt. Genom ett schweiziskt
beslut finns också USA-krav infört för dessa fordon i Europa. De schweiziska
kraven kommer från oktober 1990 att vara Uka långt gående som de USA-krav som
studerats och vars konsekvenser beskrivits i denna utredning. Man kan i stort
sett vänta att de allra flesta av bilarna kommer att vara utrustade med
effekfiv katalytisk avgasrening i Schweiz, Nägra alternativa avgaskrav inom EG
eller i övrigt i Europa, som skulle ge jämförbara miljökonsekvenser, är högst osannolika,
åtminstone under 1990-talet, Krav baserade på europeiskt provningsreglemente
som bl. a, tillämpas av EG-länderna, kan inte ge mer harmoniserade lösningar
och samtidigt nödvändiga positiva miljöeffekter. Dessutom riskerar man att
införa administrativa problem med Europa-krav för lätta lastbilar tillsammans
med redan införda USA-krav för personbilar. Med för lindriga krav för lätta
lastbilar riskerar man att den gruppen av fordon ökar till nackdel för de
avgasrenande personbilarna pga. den ojämlika prisbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>USA-kraven
representerar den för dagen bästa avgasrenande tekniken och utgär dessutom frän
det regelsystem med provmetod osv,, som nu är på väg att införas för
personbilar och de allra minsta lätta lastbilarna i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har framhållits att avgasrenande teknik finns i produktionsstadiet och att krav
har funnits införda som medför tillämpning av denna teknik i USA sedan 1984 års
modeller. Sådana krav kommer dessutom att införas frän hösten 1987 i Kanada och
hösten 1988 i Schweiz. Tekniken har dessutom funnits i personbilar en läng tid.
Det är med denna teknik man väntar att de studerade lätta lastbilskraven skall
uppfyllas. Därför kan kraven införas med relativt kort framförhållningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
kan man konstatera att flera europeiska tillverkare inte expor<br>
terar bilar till USA, Dessa mäste få en rimlig framförhållningstid för att<br>
kunna införa nödvändiga tekniska lösningar på sina fordon. För att ge<br>
tillverkarna tid till detta har man exempelvis i USA skrivit in i lagen om ren<br>
luft bl. a. att nya krav skall börja gälla efter fyra årsmodeller framåt i
tiden,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utgående från årsmodellen
då reglerna fastställdes. Rimligen bör samma Prop. 1987/88:85
framförhällning kunna användas i Sverige, Med ett beslut under 1987 bör
Bilaga 4.1 därför reglerna kunna gälla obligatoriskt fr. o, m, 1992 ärs
modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
teknologin finns tillgänglig redan idag borde utnyttjas genom införande av
ekonomiska styrmedel. En förutsättning för att detta skall ge något prakfiskt
utbyte är att kraven måsie finnas införda någonstans. Så sker i USA fr. o. m,
1990 års modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samlade bedömningen leder vad de lätta lastbilarna beträffar fram till följande
förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>USA-krav (för 1990 års USA-modeller) införs
obligatoriskt fr.o.m. 1992 års modeller och frivilligt genom ekonomiska
styrmedel fr.o.m. 1990 års modeller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Följande gränsvärden införs därmed i
förordning under bilavgaslagen (provmetod enligt A12-regulation)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>koloxid:</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6,2
g/km</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kolväten:</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0,5
g/km</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kväveoxider:</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0,75
och 1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>partiklar: (diesel)</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0,16
g/km</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avdunstning:</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2,0
g/test</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>,
Ig/km</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tunga
fordon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de tunga fordonen kan märkbar miljöeffekt erhållas först med hjälp av sådan
avgasrenande teknik som erfordras för att klara de USA-krav som införs med
böljan fr, o.m, 1988 t, o, m, 1994 års modell. Detta gäller kväveoxider, men
framför allt partiklar. Ur miljösynpunkt är det därför en följdriktig slutsats
att införa USA-krav. USA-kraven måste vara vägledande vid införande av krav
för tunga fordon i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stötesten i ett sådant handlingsalternativ är frågan om testprocedur. Till
skillnad frän situationen för lätta bilar har inget land i Europa infört krav
baserat på den mera omfattande och därmed mera kompletta testproceduren som
tillämpas i USA, Inget land har meddelat att man har för avsikt att införa
sådana krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer att samordningsvinsterna med gemensamma krav med USA är betydligt
mindre än lör lätta fordon då de tunga fordonens specifikationer är mera olika
frän kontinent till kontinent. Det är således inte alltid som motortillverkarna
kan dra nytta av sin eventuella närvaro pä USA-marknaden när det gäller
utveckling, utprovning och cerfifiering av motorer för Sverige eller andra
länder i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det troligt att tillräckligt långtgående krav beträffande reduktion av kväveoxider
baserat på den europeiska provmetoden skulle kunna ge effekter som motsvarar de
som skulle kunna åstadkommas med USA-krav. För att uppnå detta borde de
gränsvärden som idag finns i ECE R49 skärpas med 50% beträffande kväveoxider.
Även om CO och HC är av underordnad betydelse i detta sammanhang krävs för att
undanröja risken för ökade utsläpp att gränsvärdena skärps med 65 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
gränsvärden upprättas från den utgångspunkten att det överväldi<br>
gande flertalet tunga fordon är dieseldrivna. En utgångspunkt har varit att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med dessa gränsvärden söka
följa tekniknivåer som USA-kraven medför. Prop. 1987/88:85 Därför har
gränsvärdet för kolväten avpassats så att det inte är strängare Bilaga 4.1
än vad det är enligt USA-kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nyregistreras varje är fortfarande ett fätal tunga bensindrivna bilar i
Sverige. Bensinmotorn ger i förhällande till dieselmotorn högre utsläpp av
koloxid och kolväten, medan de är av samma storleksordning för kväveoxider, I
USA införs fr, o, m, 1988 ärs modell skärpta krav som väntas medföra
tillämpning av oxiderande katalytisk avgasrening pä tunga bensin motorer. Det
gränsvärde för kolväten som därmed börjar gälla uppskattas ungefärligen
motsvaras av ECE R49 -65%, Det betyder att samma krav kan gälla också för bensindrivna
som för dieseldrivna tunga motorer med avseende på kolväten och kväveoxider,
medan det krävs ett mindre strängt gränsvärde för koloxid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
finns med detta handlingsalternativ idag ingen mätmetod som skulle kunna läggas
till grund för långt gående krav beträffande utsläpp av partiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för utredningen har varit att de förslag som läggs skall användas för
internationella överläggningar, främst inom Stockholmsgruppen. För att pä sikt
klara miljömålen i Sverige är det ocksä av största vikt att sä mänga länder som
möjligt minskar utsläppen bl. a, genom att införa skärpta avgaskrav. För tunga
fordon gäller detta främst utsläppen av kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
naturvärdsverkets mening finns det inte idag underlag för att få gehör för krav
baserade pä USA-mätmetoden vare sig inom Stockholmsgruppen eller i Europa i
övrigt. Samtidigt skulle en snabb överenskommelse inom Stockholmsgruppen
baserad på provmetoden enligt ECE R49 troligen kunna påverka EG-länderna i en
positiv riktning. En sådan handlingslinje får emellertid inte gå ut över
berättigade krav pä reduktion av partikelutsläppen. Flera länder har som nämnts
uttalat sig för behovet av provmetod och gränsvärden för utsläppen av
partiklar. Arbetet med att utveckla en sådan metod går emellertid långsamt, det
kan därför bli nödvändigt att man från svensk sida satsar resurser för att
påskynda utarbetande av såväl metod som gränsvärde. Ett sådant arbete skulle
även det lämpligen kunna inordnas i Stockholmsgruppens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att till fullo ta till vara teknisk utveckling som sker inom fordonsindustrin
för att möta de krav som successivt införs i USA är det viktigt att de svenska
kraven tidsmässigt anpassas till USA-programmet, En skärpning av ECE
R49-kraven med 50% beträffande kväveoxider ligger teknologimässigt någonstans
mellan de krav som införs i USA fr. o. m, 1990 års modeller och de krav som
införs fr, o, m, 1991 års modeller. Man kan därför rimligen förvänta sig att
vissa motorer även i Europa kommer att kunna vara utrustade med de anordningar
som behövs för att klara ECE R49 -50% redan från 1991 års modeller. Samtidigt -
som tidigare nämnts - skiljer sig specifikationerna på Europamotorer från
USA-motorer. Det är därför inte realistiskt att förvänta sig att man från
industrins sida klarar av att möta obligatoriska ECE R49 -50% krav redan
fr.o.m. 1991 ärs modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förutsättning att ett svenskt beslut kan fattas senast under 1988</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
det vara rimligt att införa gränsvärdet ECE R49 -50% att gälla Prop. 1987/88:85
obligatoriskt fr, o, m, 1995 års modeller. Avgasrenande motorer väntas Bilaga
4.1 dock finnas tillgängliga innan dess. Genom kraven i USA bedöms sådana
tekniska lösningar finnas att tillgå från 1990-91 års modell. Det bedöms därför
att användning av sådana lösningar på ett verkningsfullt sätt kan stimuleras,
med ekonomiska styrmedel från och med 1991 års modell. Det kan vara motiverat
att dessa avgasrenande motorer först och främst får spridning i stadsbussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller partiklar kommer i USA krav som kräver partikelfällor eller
motsvarande att införas för bussar fr,o,m, 1991 och för lastbilar fr.o.m, 1994
ärs modeller. Enligt naturvärdsverkets mening bör Sverige fullt ut ta till vara
den tekniska utveckling som blir en följd av dessa krav i USA. För att detta skall
lyckas krävs att en användbar mätmetod och relevanta gränsvärden föreligger
senast 1988, Huruvida detta är möjligt eller ej borde avgöras redan under 1987,
Skulle det dä visa sig omöjligt eller förenat med stora problem att utveckla en
användbar europeisk partikelmätmetod återstår att använda USA-mätmetoden för
partikelmätningar om effektiva krav skall kunna införas före 1995. Skulle man
tvingas använda sig av USA-mätmetoden för partiklar finns det inte heller
någon anledning att använda någon annan mätmetod för de gasformiga
föroreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samlade bedömningen leder vad de tunga fordonen beträffar fram till följande
förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1, Krav
införs i förordning under bilavgaslagen baserade pä den mätmetod<br>
som anges i ECE R49 med följande justeringar av gränsvärdena angivna<br>
i reglementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxider
minus 50% (9,0 g/kWh)<br>
Kolväten minus 65% (1,2 g/kWh)<br>
Koloxid</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>minus 65% (4,9 g/kWh)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Resurser avdelas för att utarbeta mätmetod och
gränsvärden för partiklar. Gränsvärdena skall vara pä motsvarande nivå som de som
införs i USA för 1991 (bussar) respektive 1994 ärs modeller. Skulle det vid
utgången av 1987 visa sig osannolikt att någon mätmetod kommer att finnas under
1988 bör såväl den mätmetod som de krav som införs i USA ocksä införas i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kraven enligt ovan införs obli,gatoriskt fr, o, m,
1995 års modeller och med hjälp av ekonomiska styrnaedel stimuleras användning
av avgasrenade motorer fr. o. m. 1991 års modeller. Dessa ekonomiska styrmedel
bör göras speciellt verkningsfulla för stadsbussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljökonsekvenser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppskattade miljöeffekterna blir för de föreslagna avgaskraven mindre<br>
än med USA-programmet antaget fullt ut, men förstås större än med de<br>
studerade Europakraven, För kväveoxidutsläppet från en tung dieselmo<br>
tor uppskattas detta förslag medföra att det minskas med 38%, Detta<br>
innebär att man kommer på en kravskärpa som ligger mellan de båda<br>
stegen i USA-kraven, jämför med tabell 7,1, För partiklar förväntas i bästa<br>
fall en minskning enligt det studerade USA-alternativet. Utsläppen av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koloxid och kolväten påverkas av kraven pä lätta
lastbilar, vars nivå Prop. 1987/88:85 överensstämmer med vad
konsekvensbeskrivningen av USA-alternativet Bilaga 4.1 visat. Sammantaget
kommer, jämfört med utsläppen 1985, utsläppen från lastbilar och bussar fill
2010 kunna minskas med: för kväveoxider ca 11 000 ton, för partiklar ca 4000
ton, för kolväten ca 5000 ton och för koloxid ca 20000 ton. Detta gäller med
samma förutsättningar för miljökonsekvensstudierna som använts tidigare i
kapitlet. Sett till hela vägtrafiken kan näs ca 45 % lägre kväveoxidutsläpp, ca
90% lägre partikelutsläpp och 70-75 % lägre utsläpp av kolväten och koloxid
frän är 2010 jämfört med 1985. Minskningen av parfikelutsläppen är förstås
beroende av om en effektiv partikelmätmetod kan upprättas samt om
partikelfällor eller motsvarande kommer till användning. Av figur 8,2 framgår
den minskning som kan bli resultatet om kraven införs (jämför med figur 8,1),
Utsläppen från vägtrafiken beräknas år 2010 bli drygt 85000 ton kväveoxider
och ca 2000 ton partiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av föroreningar från vägtrafiken kommer att vara
betydande även efter att gjorda och föreslagna åtgärder fått effekt. Detta
gäller inte minst de tunga dieselfordonen. Det har därför bedömts som angeläget
att utvecklingen av alternativa drivsystem, som ger möjlighet fill avsevärt
minskade utsläpp, uppmuntras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— Ett planmässigt arbete för att utveckla en
miljövänlig motor och långtgå<br>
ende avgasrenande utrustning bör inledas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Vikten av utvecklingen av miljövänliga transportsystem
bör betonas,<br>
Dieselbrännoljans innehåll av svavel bör sänkas. Det kan vara påkallat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att även dieseloljan omfattas av motorbränsleförordning
under kemikalielagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om tillsyn och kontroll av att avgaskraven uppfylls
måste lösas vid införande av kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:307.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 4.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=322 valign=top style='width:241.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:224.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:46.3pt'>
<td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>10-</span></b></p>
</td>
<td width=322 valign=top style='width:241.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.2pt'>
<td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=322 valign=top style='width:241.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>U)0-</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>«</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>7</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=322 valign=top style='width:241.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1990</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1995</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2005</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2010</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Figur
8.2 Effekten av avgaskrav för lätta och tunga lastbilar och bussar på totala
utsläppen från vägtrafiken. Avgaskrav enligt naturvårdsverkels förslag.
Trafikutveckling enligt normalalternativet dvs. 25% ökning för dieseldrivna
lastbilar och 15 %för övriga fordon på 15 år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av
remissyttranden över statens naturvårdsverks rapport 3283 Lastbilar, bussar och
renare luft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinstanser som anmodats avge yttrande har svar inkommit frän
kommerskollegium, socialstyrelsen, statens järnvägar, vägverket, trafiksäkerhetsverket,
transportforskningsberedningen, transporträdet, riksskatteverket,
näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket,
arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens industriverk, styrelsen för
teknisk utveckling, statens mät- och provråd, statskontoret,
riksrevisionsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, statens energiverk, och
forskningsrådsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de som beretts tillfälle att avge yttrande har svar inkommit från statens
miljömedicinska laboratorium, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i
Kopparbergs län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Malmö kommun, Göteborgs
kommun, Umeå kommun. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges
Grossistförbund, Lantbrukarnas riksförbund. Svenska Petroleum Institutet,
Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige, Bilindustriföreningen, Motorbranschens
riksförbund. Motormännens riksförbund. Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Svenska
lokältrafikföreningen. Svenska åkeriförbundet. Svenska Busstrafikförbundet,
Svenska Transportarbetareförbundet och Exportrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
har yttrande inkommit frän Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter på utredningens underlag och bedrivande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ger ett allmänt positivt omdöme om det material som presenteras
i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett antal remissinstanser
pekar på frågor man menar saknas eller be<br>
handlas för knapphändigt i rapporten. Statens Vägverk, statens industri<br>
verk, riksrevisionsverket och Bilindustriföreningen pekar på osäkerheten<br>
och brister i beräkningarna av utsläppen frän de aktuella fordonen. Kom<br>
merskollegium, näringsfrihetsombudsmannen, statens industriverk och<br>
Bilindustriföreningen anser att de handelspolitiska konsekvenserna av för<br>
slagen inte är tillräckligt belysta. Näringsfrihetsombudsmannen, statens<br>
pris- och kartellnämnd, statskontoret, riksrevisionsverket och Bilindustri<br>
föreningen pekar pä brister i bedömningen av de ekonomiska och konkur<br>
rensmässiga konsekvenserna av förslagen. Transportforskningsberedning<br>
en och styrelsen för teknisk utveckling anser att frågor om alternativa<br>
bränslen och alternativa motorkoncept kunde givits störte utrymme i rap<br>
porten,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beskrivning och bedömning
av lastbilarnas och bussarnas bidrag till</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>luftföroreningsproblemet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
påpekar i rapporten att behovet av åtgärder mot vägtrafikens utsläpp till luft
fortfarande är mycket stort och att lastbilar och bussar måste åtgärdas snarast
för att bibehålla den minskande utsläppstrend som päbörjts i och med
personbilskraven fr, o. m. 1989 år modeller. Denna uppfattning delas av de
flesta remissinstanserna. Bl, a. Statens Järnvägar, arbetarskyddsstyrelsen,
länsstyrelsen i Kopparbergs län, Stockholms kommun. Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund anser att riskerna för skador
pä hälsa och miljö är sä stora att kraftfullare åtgärder än de som föreslagits
mäste övervägas. Bilindustriföreningen och Motorbranschens Riksförbund påpekar
att utsläpp från lastbilar och bussar inte utgör så stor andel av
totalutsläppen men delar ändå uppfattningen att åtgärder bör vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avvägning
mellan olika åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
ger förslag på vissa avgaskrav för lastbilar och bussar och påpekar att även
andra åtgärder måste vidtas för att tillgodose miljökraven, I detta sammanhang
nämns utveckling av alternativa drivsystem, långsiktig utveckling av en
miljövänlig motor, utveckling av miljövänliga transportsystem samt sänkning av
diseloljans svavelhalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser delar naturvårdsverkets åsikt. Statens Järnvägar, vägverket,
konsumentverket, planverket, forskningsrådsnämnden, länsstyrelserna i Malmöhus
och Nortbottens län, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun.
Svenska kommunförbundet och Landsorganisationen i Sverige betonar vikten av
att vidta planeringsätgärder och omfördelningar mellan olika trafikslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nödvändigheten
av en långsiktig utveckling av en miljövänlig motortyp framhålls av transportrådet,
statens energiverk, länsstyrelsen i Malmöhus län, Svenska kommunförbundet,
Ijänstemännens centralorganisation och Landsorganisationen i Sverige.
Transportforskningsberedningen, Styrelsen för teknisk utveckUng och Svenska
Lokaltrafikföreningen menar att införandet av alternativa bränslen säsom
alkoholbaserade och vätgas-bränslen är viktiga åtgärder som bör ges störte
tyngd vid beslut om åtgärder mot luftförorening från lastbilar och bussar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige och Svenska Lokaltrafikföreningen anser att åtgärder även bör vidtas
pä de fordon som är i drift före de nya avgaskravens ikraftträdande.
Landsorganisationen anser dessutom att skötsel och hantering är faktorer som
har stor betydelse för utsläppen från dessa fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilindustriföreningen,
Motorbranschens Riksförbund och Svenska Åke<br>
riförbundet menar att åtgärder som ger minskat effektuttag, som t. ex.<br>
minskning av rull- och luftmotstånd, samt andra åtgärder i trafiken, syftan<br>
de att ge jämnare trafik och bättre hastighetsanpassning är åtgärder som<br>
inte tagits upp i tillräcklig utsträckning i naturvårdsverkets rapport.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till emissionskrav</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
remissinstanser tillstyrker naturvärdsverkets förslag till avgas- tsilaga4.z
krav för lastbilar och bussar samt delar verkets övriga förslag: Socialstyrelsen,
Vägverket, transportrådet, konsumentverket. Styrelsen för teknisk utveckling,
riksrevisionsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, kemikalieinspektionen,
statens energiverk, forskningsrädsnämnden, länsstyrelserna i Malmöhus,
Kopparbergs och Norrbottens län; Umeå kommunt. Tjänstemännens
Centralorganisation, Motormännens Riksförbund, Aktiebolaget Svensk
Bilprovning, Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska Åkeriförbundet, Svenska
Busstrafikförbundet och Svenska Transportarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen,
Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Malmö kommun. Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet anser att de föreslagna kraven bör skärpas om det kan anses
möjligt. Statens Järnvägar, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun.
Lantbrukarnas Riksförbund och Landsorganisationen i Sverige anser att de
föreslagna kraven inte är tillräckligt långtgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilindustriföreningen,
Grossistförbundet och Motorbranschens riksförbund anser att de föreslagna
kraven är för stränga och att andra åtgärder än de som föreslagits kan få en
stor betydelse för de framtida lastbilarnas och bussarnas utsläpp. Åtgärder som
nämns är minskat rull- och luftmotstånd, som tillsammans med förbättrad
bränslekvalitet, ökad hastighetsefterlevnad och förbättrad framkomlighet.
Dessa åtgärder anses medföra sädana utsläppsminskningar att störte hänsyn bör
tas till handelspolitiska och ekonomiska konsekvenser vid införande av
avgaskrav än naturvärdsverkets förslag innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling anser att ett tydligare långsiktigt mål för utvecklingen
av motorer bör ställas upp för såväl lätta som tunga fordon. Ju mer dessa mål
avviker från vad etablerad teknik förväntas klara desto högre krav måste
ställas på långsiktighet och resurser. Ett sådant arbete bör därför koordineras
internationellt av både effektivitets- och kostnadsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk, näringsfrihetsombudsmannen, och Motorbranschens riksförbund
menar att naturvårdsverkets förslag kan medföra ökade kostnader som inverkar
menligt på den svenska vägtransportsektorns konkurtenskraft i förhållande till
utlandstransporter. Förslagen får inte medföra negativa effekter pä den icke
märkesbundna reservdelsmarknaden. Koncessionsnämnden för miljöskydd.
Landstingsförbundet och Malmö kommun bedömer kostnaderna för att uppfylla de
föreslagna avgaskraven som rimliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium,
statens pris- och kartellnämnd och statens industri<br>
verk betonar vikten av internationell samordning med europeiska avgas<br>
krav. Bilindustriföreningen anser att avgaskraven för lätta lastbilar och<br>
bussar inte bör följa USA-kraven eftersom man eftersträvar så stor harmo-<br>
niering som möjligt mellan kommande svenska och europeiska avgaskrav.<br>
Föreningen menar dessutom att den utsläppsminsknirig som USA-krav<br>
väntas medföra inte är tillräcklig för att motivera förslag som kan medföra<br>
handelspolitiska komplikationer gentemot EG-länderna. Näringsfrihets-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ombudsmannen menar att för
tunga fordon bör kraven inte ställas sä högt Prop. 1987/88:85 som i USA
utan obligatoriska krav bör införas i så stor likhet med övriga Bilaga 4.2
europeiska krav som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk, kemikalieinspektionen, länsstyrelsen i Kopparbergs län.
Bilindustriföreningen, Svenska Lokältrafikföreningen och Svenska
Transportarbetareförbundet betonar vikten av att införa krav pä dieselbränslets
kvaUtet. Detta anses motiverat bl, a, eftersom tillverkaren och i viss män även
brukaren av fordonen kommer ges ansvar för att fordonet uppfyller avgaskraven.
Svenska Petroleum Institutet menar att utsläppen av gasformiga ämnen i ftirsta
hand inte härrör frän bränslet utan främst från de smörjoljor som används i
motorn. Institutet medger dock att utsläppen av partiklar i viss män piiverkas
av bränslets kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportforskningsberedningen,
näringsfrihetsombudsmannen, styrelsen för teknisk utveckling,
forskningsrädsnämnden, länsstyrelsen i Kopparbergs län. Svenska
kommunförbundet och Bilindustriföreningen menar att ekonomiska styrmedel är
viktiga för att skapa en mjukare övergäng inför ett obligatoriskt införande av
avgaskrav för lastbilar och bussar, Riksskatteverket redovisar olika metoder
för ekonomisk styrning av de föreslagna kraven för att under en inledande
tidsperiod stimulera införandet. Verket konstaterar att det enklaste sättet att
införa dessa styrmedel är att föra in en försäljningsskatt även för dessa
fordon och att nedsätta den i relation till kostnaden för att uppfylla kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.3 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverks och statens energiverks rapport
3312 resp. 1987:3 Mindre kväveoxider från förbränning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>11 Slutsatser och förslag till handlingsprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Miljöproblemen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av kväveoxider (NO) frän förbränning medför både lokala och storregionala
miljöproblem. De lokala problemen - främst ökade risker för att känsliga
befolkningsgruppers hälsa skall påverkas - beror på starkt förhöjda halter av
kvävedioxid (NO2) i tätortsområden med omfattande biltrafik.
Fastighetsuppvärmningens bidrag är i regel litet tack vare utbyggnaden av
Qärtvärme. De lokala problemen kommer att minska som en följd av beslutade och
annonserade åtgärder mot utsläpp frän motorfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
storregionala problemen, dels kvävemättnad i skogsmark med åtföljande försurning
och nitratläckage, dels förhöjda ozonhalter, kräver internationella lösningar.
Svenska åtgärder måste ses i detta perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riskområdet för kvävemättnad av skogsmark definieras som områden med ett
totalt kvävenedfall överstigande 10 kg kväve/ha och är, skulle ett första steg
i en aktionsplan för Europa kunna omfatta en reduktion av kväveutsläppen med
minst 30 procent i områden med kvävenedfall över 15 kg kväve/ha och är. De
sydvästligaste delarna av Sverige har kvävenedfall över denna nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riskområdet i stället definieras utifrån förhöjda ozonhalter, t. ex. som
områden där halterna av ozon under periodermed starkt förhöjda halter, s, k.
episoder, överskrider gränsvärdet för att skogsskador skall uppträda, berörs
åtminstone hela södra Sverige upp till en linje från norra Västkusten till
norra Roslagen, Mätunderlaget är dock ännu så länge ofullständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyttan
av att minska kväveoxidutsläppen från förbränningsanläggningar är således
störst i södra Sverige och avtar gradvis mot nort, I områden där kväve är
begränsande för skogstillväxten kan en minskning av kvävenedfallet ses som en
negativ åtgärd, Å andra sidan är det viktigt att den minskning av surstötarna i
fjällområdenas rinnande vatten som kommer att uppnäs med minskande
svavelutsläpp, inte motverkas av ett ökat kvävenedfall. Att öka
kvävetillförseln till skogsmark där kvävebrist råder genom ökade kväveutsläpp
är inte en från miljösynpunkt lämplig åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När hänsyn tas fill
samtliga miljöeffekter och vad som bör eftersträvas i<br>
en första etapp inom ramen för en akfionsplan för Europa framstår svenska<br>
åtgärder som leder till en trettioprocentig minskning av kväveoxidutsläp<br>
pen söder om en lirje från norra Västkusten till norra Roslagen som<br>
motiverade. Det innebär, förutom långtgående krav pä utsläppsbegränsan<br>
de åtgärder för nya motorfordon och nya förbränningsanläggningar i hela<br>
Sverige, att åtgärder mot befintliga förbränningsanläggningar bör vara<br>
genomförda senast till år 1995 i södra Sverige,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.2 Utsläppsutvecklingen</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiken
är den största källan till kväveoxidutsläpp i Sverige. Den svarar för ca 70
procent av utsläppen medan energisektorn bidrar med ca 20 procent och
industriprocesserna med ca 10 procent. Eftersom trafiken är den dominerande
källan till kväveoxidutsläpp blir utvecklingen av totalutsläppen starkt
beroende av åtgärder inom trafiksektorn. Åtgärder som innebär tekniska
förändringar av bilarna fr, o, m. en viss årsmodell får effekt först i takt med
att bilparken förnyas. Enligt uppdraget ingår inte åtgärder inom trafiksektorn
i denna utredning utan behandlas i parallellt pågående utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen
inom energisektorn har minskat med ca 30 procent mellan 1980 och 1984 och
väntas - vid oförändrade miljökrav - minska ytterligare något till 1995 (tabell
11,1), De sammanlagda kväveoxidutsläppen, väntas emellertid inte minska med
mer än ca 20 procent under perioden. Det är den ökande trafiken som eliminerar
en del av vinsterna med den effektivare avgasrening som blir obligatorisk för
personbilar fr. o, m. 1989. Ytterligare åtgärder behövs därför om det skall
vara möjligt att minska de totala kväveoxidutsläppen med 30 procent mellan 1980
och 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi bedömt utsläppsutvecklingen har vi antagit att kärnkraften inte böljar
avvecklas före 1995. En avveckling av all kärnkraft till är 1997 har i
utredningen Efter Tjernobyl (Dsl 1986:11) bedömts medföra att utsläppen av
kväveoxider ökar med 23000 ton per är. Det motsvarar jämfört med eljest
förväntade utsläpp är 1995 nära 40 procents ökning av energisektorns
kväveoxidutsläpp och nära 10 procents ökning av de totala kväveoxidutsläppen.
Utsläppsökningen skulle ske i södra Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
11.1 Kväveoxid</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utsläpp
1</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i
Sverige 1980-</span></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1995</span></b></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.1pt'>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utsläppskälla</span></p>
</td>
<td width=103 colspan=2 valign=top style='width:77.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläpp,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 OOOton</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980
1984</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förändring från 1980 till 1995,%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:43.45pt'>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energiproduktion Transporter Industriprocesser Totalt</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>336</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65 217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 301</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>62-191</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15 268</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>■35</span></p>
</td>
<td width=84 valign=bottom style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 8 -56 -20</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.3 Åtgärdsmöjligheter och styrmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen
från energisektorn kan minskas både genom åtgärder i anläggningarna och genom
bränslebyte, ändrat teknikval m. m. För de minsta befintliga pannorna kan man
dock med dagens kunskap inte förorda några förbränningstekniska åtgärder med
hänsyn till risken för ökade utsläpp av kolväten. Kväveoxidutsläppen från
dessa pannor är dock små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bästa förutsättningarna att väsenligt minska kväveoxidutsläppen<br>
finns i anläggningarna inom Qärrvärmen och elproduktionen samt i störte<br>
industripannor. Där är förbränningstekniska åtgärder förhållandevis billiga<br>
för nya enheter. I vissa fall kan det vara fördelaktigast att öka eldstadsytor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na,
i andra att recirkulera rökgaserna, I nya större kolpulveranläggningar Prop.
1987/88:85 skulle kväveoxidutsläppen kunna minskas med 20 till 30 procent - i
Bilaga 4.3 anläggningar med en effekt över 100 MW kanske upp emot 50 procent
-genom sådana åtgärder. Investeringskostnaden för en anläggning på 50 MW ökar i
sä fall med en till två milj kr vilket motsvarar en till två procent av
totalinvesteringen. Därtill ökar driftkostnaderna med 50000 till 100000 kr per
är. Värmekostnaden i kolpulvereldade anläggningar ökar med ca 0,2-0,3 öre/kWh
medan kostnaden per ton avskild kväveoxid kan uppskattas till drygt ett par
tusen kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbränningstekniska
åtgärder är avsevärt dyrare i befintliga anläggningar bl, a. beroende på att
åtgärderna sänker anläggningens effekt med ca tio procent. Denna effektsänkning
måste i varierande utsträckning kompenseras med en ökad spetslastproduktion med
olja. De ärliga kostnaderna blir därför betydligt högre än i nya anläggningar.
Värmekostnaden kan öka ända upp till 2 öre/kWh och kostnaden per ton avskild
kväveoxid upp till 70000 kr beroende pä i vilken utsträckning den minskade
effekten mäste kompenseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen
kan reduceras mycket långt med rökgasrening som emellertid är avsevärt dyrare
än förbränningstekniska åtgärder. Den mest beprövade reningstekniken är
selektiv katalytisk reduktion (SCR). Andra tekniker är dock under introduktion
eller utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen
från en anläggning beräknas kunna minskas med 80 ä 90 procent genom selektiv
katalytisk reduktion. Tekniken är utvecklad i Japan där ett etthundrafemtiotal
anläggningar finns i drift. I Västtyskland fanns fem anläggningar i drift i
november 1986. Dessutom fanns tvä anläggningar med selektiv icke-katalytisk
reduktion. Ett stort antal anläggningar är beställda. Om ett är beräknas
ytterligare ca fio anläggningar med rening av rökgasema frän kväveoxider vara i
drift. I Sverige har försök i liten skala genomförts vid Öresundsverket i
Malmö. Intresset för tekniken är stort och betydande insatser görs
internationellt för att förbättra prestanda och reducera kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringskostnaden
för katalyfisk rökgasrening kan uppskattas till ungefär 90 milj kr för en
anläggning pä 300 MW. Det motsvarar 15-20 procent av totalinvesteringen för en
ny anläggning. Härtill kommer kostnader för byte av katalysator och övriga
driftkostnader på sammanlagt ca 12 milj kr per år för en anläggning av den
nämnda storleken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Selekfiv
katalytisk rening av rökgaserna beräknas öka värmekostnaden<br>
med ca 1,2-2,2 öre/kWh vilket är något lägre än kostnaden för rökgas<br>
avsvavUng. Variationerna i kostnaden beror till största delen på osäkerhet<br>
om katalysatorns livslängd (2-4 är). Kostnaden per ton avskild kväveoxid<br>
beror även av kväveoxidhalten i rökgaserna. Vid en kväveoxidhalt på 0,28<br>
g/MJ tillfört bränsle, vilket ungefärligen motsvarar nivån i kolpulvereldade<br>
anläggningar, där utsläppen inte begränsats genom förbränningstekniska<br>
åtgärder, kan kostnaden uppskattas till mellan 15 000 och 30000 kr per ton<br>
avskild kväveoxid. I nägra större kolpulvereldade anläggningar har dock<br>
förbränningstekniska åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen redan<br>
vidtagits och kväveoxidhalten i rökgaserna därmed minskats till ca 0,15<br>
g/MJ, Kostnaden för katalytisk rökgasrening kan vid en sådan kväveoxid-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>halt
uppskattas fill mellan 30000 och 50000 kr per ton avskild kväveoxid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen
kan ocksä minskas genom bränslebyte, byte av Prop. 1987/88:85 teknik,
energisparande och andra ändringar i energisystemet. Det är bl, a. Bilaga 4.3
övergäng från kol till flis, frän tung eldningsolja fill lätt eldningsolja
eller gas och från fossila bränslen tUl värmepumpar som kan bli aktuellt. De
modellanalyser vi genomfört pekar mot att sådana ändringar ofta är betydelsefulla
för att kväveoxidutsläppen inom energisektorn skall kunna minskas på ett
kostnadseffekfivt sätt. Ändringarna leder dessutom ofta tUl att även
svavelutsläppen minskar betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas att kväveoxidutsläppen från oljeeldningen kan påverkas genom
åtgärder i raffinaderierna, Avsvavling av tung olja minskar nämligen också
kväveinnehållet i oljan. Utsläppsminskningen skulle kunna bli betydande och
kostnaden per ton avskild förorening är förhållandevis låg. (Den kan uppskattas
till ca 5000-10000 kr per ton avskild svaveldioxid och kväveoxid).
Investeringskostnaden är dock hög. Som påvisats i energiverkets utredning
Mindre svavel i oljeprodukter är det svårt att driva fram en ökad avsvavling av
olja. Marknaden för tunga oljor har minskat kraffigt i Europa och
raffinaderierna har överkapacitet och dålig lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har analyserat olika utformningar av en administrativ reglering och även
övervägt möjligheterna att använda ekonomiska styrmedel såsom avgifter och
överförbara utsläppsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedel har fördelar framför allt vad gäller kostnadseffektivitet och
incitament till teknisk utveckling. Med den osäkerhet som råder om kostnaderna
för att begränsa kväveoxidutsläppen skulle det dock vara svårt att avpassa
nivån på en avgift sä att utsläppen minskas i önskad omfattning. Därtill kommer
de stora omfördelningseffekterna av en avgift. De mest väsentliga möjligheterna
att minska kväveoxidutsläppen finns vidare i ett begränsat antal störte
anläggningar som förhållandevis enkelt kan påverkas via miljöskyddsprö\'ningen.
Mot denna bakgrund kan man enligt vår uppfattning inte förorda en avgift som
huvudsakligt styrmedel för att begränsa utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller överförbara utsläpps rätter menar vi att väsentliga kostnadsbesparingar
sannolikt kan uppnäs redan om s, k. bubblor fillämpas för anläggningar med
samma ägare t, ex, för ett helt fjärrvärmenät eller flera pannenheter inom en
industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.4 Förslag till handlingsprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett europeiskt perspektiv mäste åtgärder för att begränsa kväveoxidut<br>
släppen gälla säväl de fasta anläggningarna som fordonen. Kostnaden för<br>
avancerad rening i stora energianläggningar ligger - räknad per ton avskild<br>
kväveoxid — pä ungefär samma nivå som kostnaden för att minska<br>
kväveoxidutsläppen från de tunga fordonen genom förbättrad avgasrening.<br>
Dessa fordon svarar för en väsenflig och - sedan kraven på personbilarnas<br>
avgasrening skärpts - ökande andel av kväveoxidutsläppen frän trafiken.<br>
Eftersom bilparken förnyas långsamt tar det dock lång tid innan åtgärder<br>
på fordonen fär full effekt. Vi menar mot denna bakgrund att det är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>motiverat att minska
kväveoxidutsläppen inom såväl energisektorn som Prop. 1987/88:85
trafiksektorn. Vi föreslår ett handlingsprogram som medför att utsläppen
Bilaga 4.3 frän energianläggningarna begränsas, särskilt i de södra och
mellersta delarna av Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
kommer i april 1987 att lägga fram förslag om skärpta avgaskrav för tunga
fordon. I den översyn av aktionsplanen mot luftföroreningar och försurning som
genomförs under våren 1987 av naturvårdsverket i samråd med övriga berörda
myndigheter kommer också andra åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen som
ändrad fördelning mellan olika trafikslag, hasfighetsbegränsningar m, m, att
tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppsvärden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
miljöproblem som orsakas av kväveoxidutsläppen frän energisektorn är i första
hand regionala, inte lokala. Den erforderliga utsläppsbegränsningen kan därför
anges med hänsyn till de regionala effekterna. Eftersom det i mänga fall finns
alternativa vägar att minska utsläppen och den tekniska utvecklingen på området
är snabb har vi inte differentierat utsläppsvärdena med hänsyn till
förbränningsteknik, bränsle m. m. Åtgärder kan genomföras på ett mer
kostnadseffektivt sätt om anläggningsägarna fritt kan välja mellan olika
metoder att klara angivna utsläppsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
räknar med att följande utsläppsniväer skall kunna klaras och föreslär att de
skall tas fill utgångspunkt vid prövningen enligt miljöskyddslagen. Utsläppen
av kväveoxider (NO) avser ekvivalent mängd NO2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nyanläggningar
i hela landet</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Fr.o.m. I juli 1987</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>med ett åriigt utsläpp av kvä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,05-0,10 g NO/MJ tillfört veoxider överstigande
300 ton</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bränsle</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>övriga</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,10-0,20 g NO,j/MJ filifört</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:166.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen
kan öka utsläppen av organiska luftföroreningar bl. a, dioxiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
sikt borde det vara möjligt att ange generella gränsvärden för kväveoxidutsläppen
som skall gälla utan prövning av varje enskilt fall. I mänga andra länders
miljölagstiftning finns en möjlighet för den centrala miljömyndigheten att
utfärda generella föreskrifter om utsläppen av vissa föroreningar.
Naturvårdsverket anser att även miljöskyddslagen borde kompletteras med en
sådan möjlighet. Verket räknar med att föra fram förslag härom i annat
sammanhang. Med utgångspunkt i generella föreskrifter skulle det ocksä vara
möjligt att skapa "bubblor" över störte områden än Qärtvärmenät eller
enskilda industrianläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De angivna värdena ligger
ungefär i nivå med de krav som tillämpas i<br>
Västtyskland och Schweiz och med krav som föreslagits i Österrike, De<br>
innebär krav på rökgasrening i vissa nya koleldade anläggningar med en<br>
effekt över ca 100 MW samt i nägra stora befintliga anläggningar. Det blir i<br>
första hand i de stora anläggningar, där kväveoxidutsläppen inte begrän<br>
sats genom lämplig eldstadsutformning och andra förbränningstekniska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärder, som rökgasrening
kommer att behövas. I övriga anläggningar bör Prop. 1987/88:85<br>
det gå att hitta alternafiva metoder att begränsa utsläppen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samlat
utsläppsvärdeförfiärrvärmenät m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att utsläppsvärdet för kväveoxider skall fä avse ett helt fjärrvärmenät
eller flera pannenheter inom en industri för att företagen skall kunna anpassa
sig tiU kraven på ett så kosv.nadseffektivt sätt som möjUgt, Det blir härigenom
möjligt t. ex. att koncentrera utsläppsminskningar till vissa anläggningar i
stället för att vidta åtgärder i många. Företagen fär ocksä ett incitament att
verkligen försöka få ut så hög reningseffekt som möjligt ur anläggningar för
avancerad rening. Utsläppsgränser för en enskild anläggning måste ju sättas
med hänsyn till vad leverantörer av reningsutrustning kan garantera m. m. Det
kan dock ofta vara möjligt att till ganska låg marginalkostnad sänka utsläppen
under den gräns som anges i sädana fall. Också när det gäller svavel skulle
åtgärder för att uppnå miljökraven kunna genomföras på ett mer
kostnadseffektivt sätt om kraven relateras till jQärtvärmenäten i stället för
till enskilda anläggningar. Vi föreslår mot denna bakgrund att tilllägg skall
göras till miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen i syfte att underlätta
en samlad bedömning av dels anläggningar inom ett Qärtvärmeniit dels
pannenheter inom en industri. Tilläggen bör avse dels uppräkningen av
prövningspliktiga anläggningar dels de bestämmelser som reglerar innehållet i
ansökan om prövning enligt miljöskyddslagen. Innebörden av tillägget avseende
ansökan bör vara att sambandet mellan olika anläggningar inom ett fjärtvärmenät
liksom mellan olika pannenheter inom en industri skall redovisas i ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
befintliga eldningsanläggningarna har inte konstruerats för låga utsläpp av
kväveoxider. Kväveoxidutsläppen har inte heller alltid tidigare uppmärksammats
vid optimering av driften. Det finns resultat som tyder på att
kväveoxidutsläppen kan minskas om anläggningen körs pä ett något annorlunda
sätt än tidigare. Det är därför motiverat att utbilda driftpersonal i hur
kväveoxider uppkommer och kan begränsas vid förbränning. Energiverket avser att
ta kontakt med lämpliga institufioner för att genomföra en sådan utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att intensifiera såväl den grundläggande som den tillämpa<br>
de forskningen om hur kväveoxidutsläppen skall begränsas. Vad gäller<br>
förbränningstekniska åtgärder bör bl. a, möjligheterna att begränsa kväve<br>
oxidutsläppen från rosteldade anläggningar kartläggas bättre. Kunskaper<br>
na om hur kväveoxidutsläppen från fluidiserade bäddar skulle kunna mins<br>
kas ytterligare bör också förbättras. Vad gäller pulvereldning behövs i<br>
första hand forskning som avser förbränning av torv och trädbränslen<br>
eftersom utländska insatser i det närmaste saknas här.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utveckling av låg-NOx-oljebrännare för befintliga
pannor och låg- Prop. 1987/88:85 NOx-brännare för naturgaseldade pannor
behövs ocksä. Flerstegsbränsle- Bilaga 4.3 förbränning bör prövas bl. a,
med inhemska bränslen i kombination med kol och olja. Enkel och tillförlitlig
mätutrustning för kväveoxider som kan skötas av anläggningsägarna själva
behöver tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller rökgasdenitrifiering behövs forskning och
utveckling för att anpassa olika processer till svenska förhållanden. Det är
angeläget att fullfölja och expandera den forskning som redan bedrivs för att
utveckla effektivare katalysatorer. Den icke katalytiska rökgasreningstekniken
bör undersökas bättre liksom processer som innebär att svaveloxider och kväveoxider
avskiljs samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar av andra miljöeffekter vid
kväveoxidbegränsning, bl. a. utsläpp av polyaromatiska kolväten och ammoniak
samt bildning av dikväveoxid, mäste integreras med både den grundläggande och
den till-lämpade forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den grundläggande forskningen är långsiktig. Även den
tilllämpade forskningen och utvecklingsinsatserna måste bedrivas under
förhållandevis läng tid för att vara effektiva. När vi uppskattat kostnaderna
har vi i huvudsak följt den programplan som energiverket utarbetade under 1985
(Statens energiverk. Minskning av kväveoxider vid förbränning). Vi bedömer att
45-50 milj kr behövs för en period på fem år och att det mer kortsiktiga
behovet för en period på två år uppgår till ca 20 milj kr (tabell 1 1,2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 11.2 Kostnader för föreslagna insatser for
forskning och utveckling avseende kväveoxidbegränsande åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsområde</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad,</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>milj kr</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två är</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fem år</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grundläggande
forskning</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbränning</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>— rost</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- FBC</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- pulver</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- olja</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
naturgas</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Denitrifiering</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Restprodukter</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för de föreslagna insatserna för forskning och
utveckling beräknas rymmas inom energiverkets befintliga anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikdemonstration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att prova och demonstrera olika typer av
förbränningstek<br>
niska åtgärder för att begränsa kväveoxidutsläppen framför allt vid eldning<br>
med inhemska bränslen. Forskningsinsatserna bör därför kombineras med<br>
en satsning pä pilot- och demonstrationsanläggningar, bl. a, läg-NOx-brän-<br>
nare för olika bränslen. Därvid bör effekter i form av utsläpp av andra<br>
föroreningar särskilt beaktas.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För samtliga
förbränningstekniker kan det vara intressant att prova Prop. 1987/88:85
fierstegsbränsletillförsel. Bl, a, bör man pröva i vilken utsträckning
träd- Bilaga 4.3 bränsle kan användas som tillsatsbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enstegs atmosfäriska bubblande och cirkulerande fluidiserade bäddar som redan
finns i drift i ett betydande antal är optimerade för att nå höga
förbränningsverkningsgrader. Insatser i samarbete med industrin för att
begränsa utsläpp av bl, a, kväveoxider, koloxid och polycykliskt organiskt
material kan förbättra möjligheterna att exportera utrustning och/eller
licenser. Detta gäller även flerstegs fluidiserade bäddar som bedöms vara
möjliga att utveckla betydligt särskilt för lägvärdiga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller rökgasrening behöver bl. a. den selektiva icke katalytiska processen
provas för olika förbränningstekniker. Denna process bedöms bli betydligt
billigare än selektiv katalytisk rökgasrening (SCR),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt att uppskatta kostnaden för pilot- och demonstrationsanläggningar.
Under de närmaste åren kan statligt stöd pä ca 10 milj kr per år behövas för
demonstration av olikii förbränningstekniska åtgärder för att begränsa
kväveoxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
ur bränslemiljöfonden kan lämnas till åtgärder som syftar till att minska
utsläppen av kväveoxider vid kol- och torveldning. Säväl förbränningstekniska
åtgärder som rökgasrening kan komma i fråga. Hittills har stöd endast utgått
till utvecklingsprojekt för att begränsa kväveoxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniken
med selektiv katalytisk denitrifiering (SCR) finns tidigare demonstrerad i
Japan. Ett antal anläggningar har byggts i Västtyskland och fler kommer att
byggas inom de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
räknar med att SCR-tekniken kommer att behöva introduceras i vissa större
förbränningsanläggningar. Det kan därför vara en fördel att relativt snart
demonstrera tekniken i Sverige sä att den är väl utprovad för svenska
förhållanden innan den introduceras i ett flertal anläggningar. Från
indu-stripolitisk synpunkt kan en svensk demonstrationsanläggning ocksä vara
önskvärd bl. a. med hänsyn till exportmöjligheterna för svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskning
om miljöeffekter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
rörande kväveoxidutsläppens effekter i miljön har nära samband med forskning
rörande effekterna av fiera andra föroreningar. Förslag till insatser tas
därför inte upp här utan kommer att lämnas dels i naturvårdsverkets
anslagsframställning dels i den reviderade aktionsplan mot luftföroreningar och
försurning som naturvårdsverket skall utarbeta under våren 1987 i samarbete med
övriga berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.5 Effekter och kostnader till följd av
handlingprogrammet Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
nuvarande miljökrav inom energisektorn och trafiksektorn inkl. den förbättrade
avgasrening som blir obligatorisk fr. o. m, 1989 ärs bilmodeller väntas de
totala kväveoxidutsläppen år 1995 bli närmare 270000 ton. Härav väntas drygt
190000 ton härröra frän trafiken, drygt 60000 ton från energianläggningarna och
ca 15000 ton frän industriprocesserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 11.3 Förväntade kväveoxidutsläpp år 1995 med
nuvarande resp med föreslagen ambitionsnivå</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utsläpps-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tillfört</span></p>
</td>
<td width=148 colspan=2 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förväntade utsläpp med</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förväntade utsläpp med</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläpps-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>källa</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>bränsle,</span></p>
</td>
<td width=148 colspan=2 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nuvarande ambitionsnivå.</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>föreslagen ambitionsnivå.</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>minskning,</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TWh</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>g NO„/MJ</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ton NO,;</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>g NO,/MJ ton</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>NO,</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärme</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- kol,
stora</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,7</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,25</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10494</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,12</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- kol,
små</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,15</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 155</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- flis</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,09</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1395</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- torv</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,19</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2052</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- olja</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,17</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7650</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,16</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
fjärrv.</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,8</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,19</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22746</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17350</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elproduktion</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
kraftvärme</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,25</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,12</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- ind
mottr</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,9</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,10</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1400</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
kondens</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,20</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1600</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,15</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
elprod.</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,19</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7000</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4600</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industri</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- kol</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,23</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4732</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,20</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- inb
bränsle</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>exkl avlutar</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,7</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,13</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 200</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
naturgas</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,07</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1524</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- EOl</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,6</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,07</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 171</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- E0
2--5</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,17</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7943</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,16</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- Gasol</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,03</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>242</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
ind.</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47,2</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,13</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22812</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21700</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bostäder
och</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>service</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- kol 0
koks</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,20</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>534</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- ved</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,8</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,07</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 729 ■</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- EO 1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,7</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,07</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 730</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- E0
2--5</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,17</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1417</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>— Gas</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,06</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
bost.</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37,7</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,08</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10681</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10700</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(exkl
avlutar</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
avfall)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>129,2</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,14</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63 239</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54350</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8900</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen frän
hela energisektorn väntas minska med ca 9000 ton jämfört med annars förväntad
nivå är 1995 om de här föreslagna utsläppsbegränsningarna genomförs (tabell
11.3). Det innebär att kväveoxidutsläppen frän energisektorn skulle minska med
ca 45 procent räknat mellan 1980 och 1995. Mer än 90 procent av den förväntade
utsläppsminskningen på 9000 ton väntas härröra från anläggningarna i södra och
meller-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sta
Sverige. Kväveoxidutsläppen minskas framför allt inom fjärtvärmen Prop.
1987/88:85<br>
och elproduktionen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för kväveoxidbegränsande åtgärder inom Qärtvärmen och elproduktionen faller i
huvudsak på kommunala verk eller bolag. Handlingsprogrammet beräknas leda till
investeringar i kommunerna pä totalt ca 500 milj kr, företrädesvis i de största
energianläggningarna (tabell 11.4). Den totala årskostnaden för de
kväveoxidbegränsande åtgärderna kan beräknas till ca 150 milj kr i kommunerna
Kostnaden för värmeproduktionen i de berörda störte anläggningama kan
uppskattas öka med 1,5—2 öre/kWh. I mindre anläggningar ökar kostnaden med
mindre än 1 öre/kWh. Det betyder att kostnaden för ett typiskt hushåll med
Qärtvärme (12 500 kWh/är, lägenhet) kan komma att öka med 50-250 kr per är i de
kommuner som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
11.4 Kostnader till följd av föreslagen utsläppsbegränsning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sektor
och</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Investerings-</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Årskostnad,</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggnings-</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad,</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj kr</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>typ</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj kr</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kommuner</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anläggningar
med</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tillförd effekt</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>> 100 MW</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kol</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>425</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>olja</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50-110</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20- 25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50-100 MW</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kol</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10- 15</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10-50 MW</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fastbränsle</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10- 15</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5- 10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500-570</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>145-155</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industri</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Koleldade anl.</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeeldade anl.</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10- 20</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20- 30</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>520-f)00</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>160-170</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
behov av ökade anslag till statliga myndigheter beräknas inte uppkomma till
följd av handlingspiogrammet. De föreslagna insatserna för forskning och
teknikdemonstration beräknas rymmas inom gällande ramar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När vi bedömt
utsläppsminskningar och kostnader har vi utgått från referensalternativet i
energiprognosen. Den procentuella minskningen av kväveoxidutsläppen från energisektorn
räknat mellan 1980 och 1995 bUr inte längre 45 procent utan ca 50 procent om
man i stället utgår frän alternativet med ett högre oljepris och ca 40 procent
om man utgår från alternafivet med ett lägre oljepris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkningen av utsläppsminskningar och kostnader har vi antagit att de
föreslagna utsläppsbegränsningarna inte påverkar energianvändningen. Om de
höjda värmekostnaderna påverkar energipriserna skulle emellertid
energikonsumtionen kunna ändras. Den ändringen blir dock klart mindre än de
ändringar i energianvändningen som orsakas av bränsleprisförändringar.
Utsläppsminskningen blir således 40 å 50 procent mellan åren 1980</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och 1995 även om
energianvändningen skulle minska med anledning av Prop. 1987/88:85<br>
den kostnadshöjning för Qärrvärme och industri som förslaget medför.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
trafiken är den dominerande källan till kväveoxidutsläpp innebär den
uppskattade minskningen av kväveoxidutsläppen frän energisektorn på ca 9000
ton inte någon stor förändring av de totala kväveoxidutsläppen. Totalutsläppen
väntas minska med ca 22 procent i stället för med ca 20 procent räknat mellan
1980 och 1995 till följd av att utsläppen från energianläggningarna minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsammans
med åtgärder som minskar utsläppen av kväveföreningar frän andra källor kan
dock den föreslagna utsläppsbegränsningen inom energisektorn bidra till att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>minska problemen med kvävemättnad och
oxidantbildning i södra och mellersta Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>minska kvävebidraget till Östersjön och Västerhavet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>minska de negativa effekterna av surstötar i sjöar
och vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att miljösituationen skall kunna förbättras pä ett avgörande sätt i Sverige
mäste också utsläppen av kväveföreningar begränsas kraftigt i Europa. Det
framlagda handlingsprogrammet kan ses som ett led i ansträngningarna att fä
till stånd en aktionsplan för Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.4 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av
remissyttranden över statens naturvårdsverks och statens energiverks rapport
3312 resp. 1987:3 Mindre kväveoxider från förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Avgivna remissvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissvar
har lämnats av följande instanser: Sveriges meteorologiska institut, statens
industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, statskontoret,
riksrevisionsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, energiforskningsnämnden,
statens vattenfallsverk, Chalmers tekniska högskola, naturvetenskapliga
forskningsrådet, länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län, sekfionsnämnden för kemi och
miljövårdscentrum vid Tekniska Högskolan i Stockholm,
Ingenjörsvetenskapsakademien, Institutet för vatten- och luftvärdsforskning,
Jernkontoret, Kraftsam, Landsorganisationen i Sverige, Stockholms miljö- och
hälsoskyddsförvaltning. Svenska kommunförbundet. Svenska värmeverksföreningen
och Sveriges industriförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 AUmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är i huvudsak positiva tiU rapportens underlagsredovisning och förslag fill
handlingsprogtam. Vissa remissinstanser anser dock att ambUionsnivån borde vara
högre överlag. Remissinstanserna framhåller också att trafiken och inte
energisektorn svarar för de största utsläppen av kväveoxider i Sverige, I något
fall tar man avstånd från förslagen därför att energisektorn drabbas omotiverat
härd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) betonar att s. k, kväveoxider
är nyckelkomponenter för tvä av de viktigaste luftföroreningsproblemen,
försurning och fotokemiska oxidanter. Dessutom kan dikväveoxid (N2O) spela en
roll för 2 nedbrytningen av stratosfärens ozonskikt och för förändringen av
jordens temperaturklimat. En minskning av utsläppen av kväveoxider är därför
enligt SMHI angelägen ur miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar SMHI att utredningen ger en bra beskrivning av problemområdet och kan
ligga till grund för ett åtgärdsprogram för att minska utsläppen av
kväveoxider. Det är dock enligt SMHI viktigt att konstatera att de största
kväveoxidutsläppen i Sverige kommer frän trafiken (drygt 70%), medan det aktueUa
handlingsprogrammet är begränsat till kväveoxider från energiproduktion som
endast svarar för drygt 20 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad riksrevisionsverket (RRV) kan bedöma har utredningen pä ett<br>
gediget sätt penetrerat problemen. RRV frågar sig emellertid bl, a. om<br>
miljöskyddsmyndigheterna i praktiken kommer att hinna med den förutsat-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ta
prövningen. RRV tillstyrker trots vissa invändningar de föreslagna Prop.
1987/88:85 åtgärderna. Naturvårdsverkets rapport (3312) Mindre kväveoxider frän
Bilaga 4.4 förbränning och (3283) Lastbilar, bussar och renare luft samt väg-
och trafikinstitutets rapport (Dsk 1987:5) om luftföroreningar från transportsektorn
visar emellertid enligt RRV att det, även med föreslagna åtgärder, blir svårt
att nå de uppsatta målen. Därför kan det enligt RRV bli nödvändigt att
överväga ytterligare åtgärder som kan få effekt pä längre sikt som t, ex, annan
transportfördelning eller möjligheterna att via innovationer få fram
miljövänligare teknik. Verket anser också att utom sådana administrativa
styrmedel som föreslås i rapporten bör även möjligheten att använda ekonomiska
styrmedel tas med i bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om hur man skall styra och kontrollera miljöfarliga anläggningar - där
miljökrav kan stå i konflikt med vinstkrav - är och förblir enligt RRVs
bedömning ett vikfigt problem. RRV anser därför att man även framledes mäste
ägna uppmärksamhet ät detta problem och kanske pröva olika typer av lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anför vidare att det kan således t. ex. vara motiverat att försöksvis införa
säväl generella villkor som överförbara utsläppsrätter för vissa föroreningar
och för utvalda anläggningstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd har frän sina utgångspunkter i huvudsak ingen erinran mot det
förslag till handlingsprogram som rappörten redovisar i fråga om
Utsläppsvärden, Utbildning, Forskning och utveckling. Teknikdemonstration samt
Forskning och miljöeffekter. Däremot är nämnden tveksam till vad som föreslås
beträffande samlade utsläppsvärden för Qärtvärmenät m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling instämmer i utredningens grunddrag. Statens industriverk
ansluter sig till handlingsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser det svårt att bedöma kostnadseffekfiviteten i utredningens förslag
eftersom åtgärder inom trafiksektorn, vars andel av de totala utsläppen
beräknas uppgå till ca 70% år 1995, behandlas i andra utredningar.
Statskontoret anser att resultaten från pågående utredningar inom området bör
avvaktas för att man samlat skall kunna ta ställning till handlingsprogram för
huvudddelen av kväveoxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
har inga principiella invändningar mot det föreslagna handlingsprogrammet.
Åtgärderna, specieUt valet av gränsvärden för utsläpp av kväveoxider, måste
emellertid enUgt nämnden ses mot en helt annan bakgrund än det korta tidsperspektiv
som utredningen huvudsakligen arbetat med. Fortsatt utredningsarbete krävs.
Därvid bör bl. a. en sammanvägning göras med åtgärderna i trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län tillstyrker de i utredningen föreslagna<br>
åtgärderna men anser att tidpunkten dä åtgärder vid befinfiiga anläggningar<br>
skall ha vidtagits bör flyttas fram till 1992. Åtgärderna blir enligt
länsstyrel<br>
sen dock relativt sett ineffektiva om inte samfidigt ytterligare åtgärder<br>
vidtas inom trafiksektorn och för att minska ammoniakutsläppen från<br>
lantbrukssektorn. Även processindustrin måste vidta åtgärder av liknande<br>
slag som föreslagits i utredningen. Vid valet av de föroreningskällor som i<br>
första hand skall åtgärdas bör enligt länsstyrelsen principen vara att insat<br>
ser görs där miljöeffekterna blir störst med hänsyn till använda resurser.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län och länsstyrelsen i Malmöhus län Prop. 1987/88:85 finner det
angeläget att åtgärder snarast möjligt vidtas för att minska NO- Bilaga 4.4
utsläppen från transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
menar länsstyrelsen i Malmöhus län att arbetet för att få till stånd en
internationell överenskommelse om minskning av kväveoxidutsläppen bör
intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) stöder uppfattningen att en trettioprocentig minskning av
kväveoxidutsläppen söder om en linje norra Västkusten - norta Roslagen är
motiverad. Vidare stöder LO det i rapporten föreslagna handlingsprogrammet men
saknar en redovisning av hur dessa åtgärder påverkar kvävenedfall och ozonniväer
inom det berörda området. LO ställer frågan om de föreslagna åtgärderna i
kombination med kommande och förväntade åtgärder mot utsläpp från motorfordon
är tillräckliga för att skydda de mest utsatta områdena i Sverige eller om det
för vissa regioner krävs ytterligare begränsningar av kväveutsläpp för att
undvika oacceptabla kväve- och ozonniväer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsfsörvaltningen i Stockholm instämmer i princip i utredningens
förslag till åtgärdsprogram. Förvaltningen anser dock att en samlad bild behövs
där bl, a, energihushållning och ändrade transportsystem inkluderas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund uttalar att med hänsyn till de problem som är att vänta om
nuvarande utsläppssituation består anser förbundet utredningens förslag till
åtgärder och handlingsprogram väl motiverade. Förbundet ansluter sig till
bedömningen, att kväveoxidproblemet med det snaraste mäste fä en europeisk
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Högre
ambitionsnivå</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Älvsborgs län framhåller att för att minska utsläppen av kväve m, m. bör i
första hand energihushållning prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) och Chalmers tekniska högskola hävdar att utredningens
avsnitt (2ochll.l) om kväveoxidernas effekter i miljön ger en
problembeskrivning som kan ifrågasättas på punkter som är centrala för
utredningens slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
NFR bedöms den önskvärda reduktionen av europeiska utsläpp till ca 75% i
dagsläget, medan en mycket högt ställd realistisk målsättning är 30% reduktion
frän är 1980 till iir 1995. Sverige torde ganska lätt klara det senare målet.
För att med framgång driva internationella förhandlingar bör Sverige i följande
avseende skärpa sina egna mål utöver vad som föreslås i utredningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Åtgärderna läggs pä minst samma nivå som Västtysklands och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Nortland ges ej generella lättnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län anser att de miljöeffekter som kväveoxiderna leder till gör att
målet att minska utsläppen av dessa med 30% till år 1995 enbart bör betraktas
som ett etappmäl. Enligt länsstyrelsen är det från miljösynpunkt mofiverat med
åtgärder som medför en betydligt kraftigare utsläppsminskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdscentrum
vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) anser att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ambitionsnivån 30%
reduktion till år 1995 är för svag. Miljövårdscentrum Prop. 1987/88:85
befarar dessutom att vi inte alls kommer att kunna nå 30% reduktion Bilaga
4.4 beroende pä bl. a. ökade utsläpp från flygtrafiken. Ambitionsnivån för att
reducera kväveoxidutsläppen måste höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sektionsnämnden
för kemi vid KTH framhåller bl, a, att man måste ha en mer detaljerad bedömning
av kostnaderna för alternativet att minska transportsektorns utsläpp för att
kunna ta ställning till'det rimliga i de långtgående kraven på fasta
förbränningsanläggningar. Sektionsnämnden hävdar vidare bl, a, att den i
rapporten redovisade argumentationen för de framtida utsläppsniväerna inte är
övertygande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kostnadseffiktivitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) anser det självklart att åtgärder för att begränsa kvävedepositionens
effekter i Sverige genomförs på ett sä kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Utredningen ger enligt IVA i detta avseende föga underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
handlingsprogram måste enligt IVA baseras pä en mer övergripande analys av
kväveproblematiken. Utsläppen frän förbränningsmotorer, kväveföreningar i
jordbruket, industriprocesser samt andra externa och interna källor mäste ingå
i en sådan analys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan enligt IVA ocksä, vad avser förbränningsanläggningarnas utsläpp,
ifrågasättas huruvida begränsningen av kväveföreningar skall prioriteras. Vid
de temperaturer där NO -bildningen är lägst kan man sålunda riskera utsläpp av
oförbrända kolväten och andra föroreningar. En totalanalys kan enligt IVA
komma att leda till att högre NO -halter i utsläpp kan accepteras i
energisektorn medan kraftigare åtgärder genomförs inom andra sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk instämmer i huvudsak i utredningens faktabeskrivning och
förslag. Vattenfall anser dock att kostsamma åtgärder i äldre anläggningar inte
bör vidtas, innan de åtgärder genomförts inom och utom energisektorn som är
väsentligt mera kostnadseffektiva. Möjligen bör någon äldre anläggning byggas
om i demonstrationssyfte. Vattenfall efterlyser en övergripande helhetsanalys
av flöden och effekter av olika kväveföreningar samt, baserat på denna analys,
ett handlingsprogram som syftar till att med hög kostnadseffektivitet motverka
samtliga negativa effekter av utsläpp av kväveföreningar till luft, mark och
vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
delar i stort utredningens uppfattning om problemen som hänger samman med
utsläpp av kväveoxider. Kraftsam kommer också att verka för att tekniskt
möjliga och ekonomiskt motiverade åtgärder mot utsläpp av kväveoxider vidtas i
kraftindustrins anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
anser dock att utredningen inte tillräckligt beaktat att det inom andra
samhällssektorer - t, ex, jordbruk och trafik - finns betydligt mera
kostnadseffektiva åtgärder än de som föreslagits. Utredningen har inte
redovisat, miljöeffekter och kostnadskonsekvenser vid olika ambitionsnivåer
vilket enligt Kraftsam skulle ingå i uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är Kraftsams uppfattning att om utredningens förslag om förbrän<br>
ningsanläggningar skall genomföras bör en samordning och rangordning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ske med motsvarande
handlingsprogram för andra samhällssektorer. Spe- Prop. 1987/88:85<br>
ciellt bör kostsamma åtgärder i äldre anläggningar undvikas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska kommunförbundet redovisas inte kostnadseffektiviteten för vissa
miljöåtgärder i rapporten. Förbundet efterlyser en förutsättningslös utredning
rörande kostnader och effekter av samtliga miljöåtgärder för att minska
kväveutsläppen. Förbundet är f n. inte berett att tUlstyrka föreliggande
förslag. Om vidare utredning av kostnadsinsatser och miljöeffekter redovisar
att kvävereduktion i förbränningsanläggningar är en kostnadseffektiv åtgärd
för att minska de totala utsläppen av kväveoxider är Svenska kommunförbundet
berett att åter pröva frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen fiamhäller att ytterligare pålagor i form av
kostnadskrävande åtgärder kan medföra att utbyggnaden av fjärtvärme avstannar
och i värsta fall att en viss återgång till fastighetsbaserad oljeeldning
sker. Kommunförbundet framför liknande synpunkter. Värmeverksföreningen
tillstyrker dock att NO -utsläppen minskas men betonar att de åtgärder som
föresläs för värmeverken blir försvarbara endast om samtliga mer
kostnadseffektiva åtgärder också vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Utsläppsvärden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
(Efn) menar att i ett längre tidsperspektiv (fram till år2010) kan 0,05 g/MJ
visa sig för högt för de störte anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
pekar Efn på att bland existerande anläggningar är det - enligt
underhandsuppgift - enbart tre stycken (Hässelby, Västerås och Uppsala) som
inte utan åtgärder klarar föreslagna utsläppsgränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget till utsläppsvärden anser Vattenfall, att det vid nya och stora
anläggningar är motiverat att installera effektiv reningsteknik som komplement
till förbränningstekniska åtgärder. I de fall där sådan teknik installeras är
det troligen kostnadseffektivt att genom riklig dimensionering och effektiv
drift nedbringa utsläppen till mycket låga nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
finner det vidare viktigt att understryka att angivna utsläppsvärden skall tas
till utgångspunkt vid prövning enligt miljöskyddslagen. Detta måste enligt
Vattenfalls.uppfattning innebära att möjligheter och begränsningar utvärderas i
det enskilda prövningsärendet och att denna prövning kan leda till värden som
ibland ligger över och ibland under de angivna intervallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län ansluter sig till rapportens förslag avseende riktvärdenas
storiek samt beträffande vilka pannstorlekar och utsläppta årsmängder
kväveoxider riksvärdena skall gälla men förordar att åtgärderna för befintliga
anläggningar tidigareläggs 3 är till år 1992, Motsvarande krav bör enligt
länsstyrelsen även ställas pä processindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län ser positivt på tanken att införa generella gränsvärden och s.
k. bubblor men framhåller att förutsättningarna för "bubblor" mäste
utredas noga först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län har inga invändningar mot utredningens<br>
förslag tUl utsläppsvärden. Däremot anser den att det ur tillsynssynpunkt<br>
är olämpligt att utsläppsvärdena skall fä räknas som årsmedelvärden. Ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kombinerat besiktnings-
och månadsmedelvärde är enligt länsstyrelsen i Prop. 1987/88:85<br>
allmänhet att föredra.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser länsstyrelsen att generella gränsvärden skulle vara till fördel för
miljöskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Älvsborgs län instämmer i förslaget till utsläppsnivåer för kväveoxider.
Länsstyrelsen uttalar dock att åtgärder i befinfiiga anläggningar bör
genomföras ned fill anläggningar om 10 MW och att gränsen 600 ton bör ändras
till 300ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
anser att det kan vara motiverat att försöksvis införa säväl generella villkor
som överförbara utsläppsrätter för vissa föroreningar och för utvalda
anläggningstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generella
gränsvärden för kväveoxidutsläpp, som pä sikt skulle gälla utan prövning av
vaije enskilt fall, bör enligt koncessionsnämnden för miljöskydd ej finnas för
den typ av större anläggningsenheter som ingår i Qärtvärmenät och liknande.
Utvecklingen pä process- och reningsomräden går enligt nämnden så snabbt att
ett system med generella gränsvärden inom kort tid blir inaktuellt och därmed
till nackdel frän miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) menar att det kan ifrågasättas om man skall kräva begränsningar under
0,15 g/MJ pä befintliga anläggningar. Dessa är i dag huvudsakligen
kraftvärmeverk och kondensverk som används under begränsad del av året eller
t, o. m, av dygnet för toppkraftproduktion och som reserv. Att föreskriva ett
så lågt gränsvärde ger för dessa anläggningar mycket höga marginalkostnader.
Däremot kan det vara befogat att kräva låga NO -haUer på nya kondenskraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jernkontoret
motsätter sig att de föreslagna värdena tillämpas för stålverkens ugnar.
Jernkontoret anför därvid att principiellt är de föreslagna värdena, uttryckta
som mg/MJ bränsle, felaktiga för stålindustrin ur energi- och miljösynpunkt. En
norm uttryckt på detta sätt garanterar ej enligt Jernkontoret att lägsta
påverkan på miljön erhålls. En långt driven återvinning av energin ur avgaserna
från en ugn i form av förvärmning av förbränningsluften ger en låg
energiförbrukning (bränsle) men högre halt av NO uttryckt såsom mg/MJ bränsle.
Genom den lägre förbrukningen av bränsle begränsas dock NO -emissionen per
timme eller per ton stål. Detta är enligt Jernkontoret tillsammans med
skillnaden i process och teknik jämfört med energiproduktionsanläggningar
avgörande skäl för att de tyska normerna har skilda värden för fillåtna
NOx-emissioner för stålverkens ugnar och anläggningar för produkfion av ånga
och hetvatten (pannor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jernkontoret
är berett att inleda en diskussion med statens naturvärdsverk om normer för
NOx-emission vid stålverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund framhåller att vissa industriprocesser som innebär upphettning
inom cement-, stål- eller pappersproduktionen bör undantas frän de för
energiproduktion anpassade reglerna, eftersom de tekniska förutsättningarna att
genomföra reglerna är helt annorlunda i dessa industrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
anser att förslaget till utsläppsnivåer för emissioner från nya<br>
och befintliga anläggningar bör betraktas som riktlinjer och specifika emis<br>
sionsdata för varje enskild anläggning bli föremål för prövning enligt miljö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55<br>
skyddslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag om
att utforma emissionsvärden som ärsme- Prop. 1987/88:85<br>
delsvärde är enligt Kraftsam bra.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
miljö- och hälsoskyddsförvaltning uttalar att generella gränsvärden för
kväveoxider kan vara en möjlighet att styra utsläppsreduktion för mindre
pannor. Fjärrvärme kan då bli ett lockande alternativ. Förvaltningen stödjer
därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
avstyrker förslaget att anläggningar beroende pä utsläpsmängd placeras i
intervaller 0,05-0,1g eller 0,1 -0,2gNOx/MJ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skärpta utsläppskrav anses rimliga så bör enligt föreningens mening ett
preciserat krav anges vid respektive utsläppsnivä. Mot denna bakgrund föreslär
föreningen att befintliga anläggningar och nyanläggningar med ett årligt
utsläpp av kväveoxider överstigande 600ton resp. 300ton ges riktvärdet 0,1g
NOx/MJ, Övriga befinfiiga anläggningar med ett årligt utsläpp av kväveoxider
överstigande 150ton samt övriga nyanläggningar ges riktvärdet 0,2g NOx/MJ, Vid
fastställande av anläggningens definitiva utsläppskrav anser föreningen att
hänsyn skall tas till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och
miljömässigt motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
på befintliga anläggningar mäste enligt föreningen avvägas med hänsyn till de
speciella förhållanden som kan råda t. ex. kort återstående användningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Samlade
utsläpsvärden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remisstanserna
är splittrade i fräga om den s. k. bubbelprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd uttalar bl. a. att en tillätlighetsbe-dömning av utsläppsfrägan
enligt de riktlinjer som skisseras i rapporten kommer att huvudsakligen ske på
företagens villkor och icke i enlighet med de principer som nuvarande
miljöskyddslagstiftning vilar på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anför koncessionsnämnden följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
åstadkomma en samlad bedömning av flera pannenheter inom en och samma
industrianläggning är redan i flertalet fall möjlig med nu gällande
regelsystem. Några nya bestämmelser erfordras sålunda i och för sig inte i den
delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samlad bedömnng av samtliga produktionsenheter inom ett fjärtvär-<br>
menät kan, teoretiskt, åstadkommas med nu gällande regler, om innehava<br>
ren av nätet samtidigt med ansökan om tillstånd till en ny enhet frivilligt<br>
ansöker om tillstånd tiU verksamheten vid befintliga enheter i nätet (oav<br>
sett om de är lovgivna eller inte). Införes en förprövningspUkt för ett helt<br>
fjärtvärmenät i syfte att åstadkomma inte bara en prövning av en tiUkom-<br>
mande produkfionsenhet utan också samtidigt därmed en prövning av<br>
redan befintliga, lovgivna enheter medför detta konsekvenser i rättskrafts<br>
hänseende. Konsekvenserna blir betydande för det fall att lika produk<br>
tionsenheter i nätet har olika innehavare. Anmärkas bör i sammanhanget<br>
att den samlade prövning som förslaget velat åstadkomma endast motive<br>
ras av två utsläppsparametrar (utsläpp av kväveoxider och svavel till luft),<br>
medan prövningen kommer att avse verksamheterna i sin helhet. Vidare<br>
bör framhållas att förslaget ocksä mäste fä konsekvenser i frågor som<br>
gäller omprövning av villkor,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
är koncessionsnämnden tveksam till vad som före- Prop. 1987/88:85 slås i
rapporten beträffande samlade utsläppsvärden för fjärrvärmenät Bilaga 4.4 m.m.
För det fall förslaget i den delen blir föremål för vidare överväganden bör
det enligt nämnden dessförinnan bearbetas ytterligare, motiveras pä ett
betydligt mera ingående sätt än vad som skett i rapporten och sättas in i ett
vidare sammanhang. Särskilt bör konsekvenserna av förslaget redovisas och
belysas med hänsyn till miljöskyddslagens regler om tillåtlighet, rättskraft,
omprövning m, m. Arbetet härmed bör lämpligen äga rum samtidigt med det
utredningsarbete rörande ändringar i miljöskyddslagen som f, n, pågår i olika
sammanhang och som regeringen —jämte resultat av tidigare utredningsarbete -
skall ta ställning till framdeles. Med hänsyn till omfattningen härav bör
enligt nämnden kanske övervägas om inte tiden är mogen för en i ett sammanhang,
efter enhetliga principer gjord allmän översyn av miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) delar åsikten att åtgärder för att uppnå miljökraven skulle
kunna genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt om kraven relateras till
värmenäten i stället för enskilda anläggningar. Innan systemet med bubblor kan
bedömas i relafion fill andra styrmedel fordras enligt LO en utförligare
redovisning i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
framhåller att bubbelprincipen enligt föreningens uppfattning är bra och kan
appliceras pä Qärtvärmeförsörjningen i en kommun. Enligt föreningen krävs dock
att miljöskyddslagen ses över för att denna princip skall kunna användas.
Föreningen anser att bubbelprincipen även bör omfatta elproduktion i
kraftvärmeverk och att utsläppen bör relateras fill nyttiggjord energi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
miljö- och hälsoskyddsförvaltning tillstyrker förslaget i princip men vill framhålla
att det finns avgränsningsfrågor och andra problem som behöver lösas i
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län tillstyrker förslaget om en lagändring för att tillåta en
samlad bedömning inom ett flärtvärmenät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
tillstyrker förslaget om samlat utsläpps värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Forskning m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
framhåller att eftersom 71 % av kväveoxidutsläppen kommer från fordonsparken
men endast 22 % från energiproduktion i fasta anläggningar får den potentiellt
möjliga effekten av forskningsinsatser bedömas vara 3 E 4 gånger störte i
fordonsparken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiforskningsnämnden bör statens energiverk se över planerna för
FUD-verksamheten för minskning av kväveoxidutsläpp. En sådan översyn bör dels
innefatta en sammanvägning med motsvarande FUD-in-satser för kväveoxidreduktion
pä trafikområdet, dels göras utifrån ett framtida scenario med en stor andel
småskalig kraftvärme. Syftet med FUD-insatserna borde enligt Efn vara att få
fram sådan teknik som klarar gränsen 0,05 g/MJ, helst lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
instämmer i utredningens förslag beträffande utbUdning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>forskning och
utveckling, teknikdemonstration samt forskning om miljöef- Prop. 1987/88:85<br>
fekter.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län uttalar att utveckling av mätmetoder och mätinstrument samt
auktorisationi av mätkonsulter är instrument som är nödvändiga för att
kontrollen av utsläpp skall kunna ske pä ett meningsfullt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
anser att insatser för fijrskning, utveckling och demonstration i första hand
bör behandla sådan teknik som kan komma att utnyttjas i befinfiiga äldre
anläggningar. UtbUdning av driftpersonal är enligt Kraftsam ett annat område
där insatser erfordras för att kunna innehålla föreslagna riktvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
anser att forskning och mätunderlag om kvävets och ozonets omfattning och
betydelse för svensk miljö är ofullständiga och insatser därför bör göras för
att få en fullständigare bild. Vidare uttalar föreningen att miljöinriktad
förbränningsteknisk forskning är ny och att praktisk erfarenhet i fullskaleförsök
ej finns i tillräcklig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.5 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverks rapport 3379 Aktionsplan 87 mot
luftföroreningar och försurning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 19 Sammanfattande bedömning av effekter och
kostnader till följd av förslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Effekter av föreslagna åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Begränsning
av utsläppen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtgärder vi föreslär innebär sammanfattningsvis - tillsammans med redan fattade
beslut - att de svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utsläppen av svaveldioxid kommer att kunna minskas
med 65 procent räknat mellan 1980 och 1995 och bibehållas låga även när
kärnkraften avvecklas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utsläppen av kväveoxider bör kunna minskas med 30
procent i förhällande till 1980 ärs nivå. Minskningen kommer dock sannolikt
att uppnås först nägra är efter 1995, Den uppgång av utsläppen som eljest kan
förutses när kärnkraften avvecklas kommer att kunna motverkas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utsläppen av kolväten kommer att minska med ungefär
30 procent mellan 1985 och 1995 och därefter minskas ytterligare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utsläppen av klorväte och försurande ämnen från
gruvavfall liksom ammoniakavgängen från jordbruket kommer att begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förbättring av försurningsläget som vi uppnår med enbart nya svenska åtgärder
är begränsad. Enligt de senaste - ännu osäkra - beräkningarna från det
europeiska övervakningsprogrammet (EMEP) skulle en sänkning av de svenska
kväveoxidutsläppen med 30 procent minska depositionen i södra Sverige med
ungefär 3 procent. En minskning av de svenska svaveldioxidutsläppen får också
förhållandevis begränsad effekt på depositionen i södra Sverige, I andra delar
av landet och inte minst lokalt får dock de föreslagna inhemska
utsläppsminskningarna betydligt större effekt. De föreslagna åtgärderna bidrar
också till att minska kväve-fillförseln till Östersjön och Västerhavet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har överslagsmässigt försökt beräkna vilka åtgärdersom skulle behöva vidtas i
Europa för att depositionen av svavel och kväve skall minska till de nivåer som
är önskvärda från miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Analysen visar att det
krävs mycket långtgående åtgärder för att man<br>
skall komma ner till acceptabla nivåer. Tvä åtgärder framstår som mycket<br>
angelägna att genomföra, dels rökgasavsvavUng och denitrifiering pä kraft<br>
verk, dels katalytisk rening pä bensindrivna fordon och åtgärder pä diesel<br>
fordon. Härutöver krävs åtgärder på övriga förbränningsanläggningar i<br>
nivå med de krav som diskuteras i denna aktionsplan och som föreslås<br>
gälla för Sverige. Utöver direkta emissionsbegränsande åtgärder är det<br>
givetvis nödvändigt att energibesparande åtgärder stimuleras för att be<br>
gränsa användningen av bränslen och att förnybara energikällor utvecklas.<br>
I framför allt Osteuropa skulle en centraliserang av värmeförsörjningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>underlätta införandet av
effektiv reningsteknik. En stor del av svavelut- Prop. 1987/88:85<br>
släppen sker där vid små källor för uppvärmningsändamål.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i denna aktionsplan kan ses som ett led i ansträngningarna att påverka länderna
i vår omvärld att vidta tillräckliga åtgärder för att begränsa sina utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
i miljön</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förbättrade rådgivningen inomjordbruket bör kunna leda till en bättre anpassad
kalkning och gödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
skogsvärdsätgärder och andra åtgärder i skogsbruket bör trädens motståndskraft
kunna höjas i någon mån. Den föreslagna försöksverksamheten med praktisk
skogsmarkskalkning bör ge värdefulla erfarenheter inför en eventuell kalkning
av skogsmarken i stor skala. De föreslagna sjökalkningsinsatserna gör det
möjligt att fortsätta att successivt bygga ut kalkningen av sjöar och
vattendrag. Vi räknar med att man med den föreslagna inriktningen av verksamheten
skall kunna kalka uppskattningsvis 85-90 procent av den försurade sjöytan.
Åtgärderna inom kulturminnesvården gör det möjligt att rädda vissa akut hotade
kulturminnen av högt kulturhistoriskt värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Forskning,
inventeringar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att påverka andra länder är starkt beroende av att vetenskapligt accepterade
data om luftföroreningarnas spridning och effekter kan presenteras. Den
föreslagna forskningsverksamheten kommer härutöver att ge oss ett bättre
underlag för att värdera vad åtgärder i Sverige betyder för miljön, lokalt och
regionalt. Resultaten från försöksverksamheten kommer att visa om (och i sä
fall hur) det är nödvändigt att sätta in åtgärder för att förbättra skogens
vitalitet och motståndskraft mot luftföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader och anslagsbehov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har inte kunnat beräkna kostnaderna för samtliga förslag till utsläppsbegränsningar.
De ärliga kostnaderna för skärpta svavelkrav vid förbränning kan dock mycket
preliminärt uppskattas fill ca 200 milj kr år 1995 och 300-500 milj kr är 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
totala årliga kostnaderna till följd av naturvårdsverkets förslag till
avgaskrav för lastbilar och bussar kan uppskattas till 20-60 milj kr för år
1995 och 200-400 milj kr för år 2010. Naturvårdsverkets och energiverkets
förslag fill minskade kväveoxidutsläpp från förbränning beräknas leda till
kostnader på drygt 150 milj kr per år vid mitten av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av medel över anslaget Åtgärder mot försurningen till följd av våra förslag
sammanfattas i tabell 19.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har inte tagit upp nägra medel för bidrag till åtgärder i brunnar i<br>
tabellen eftersom den pågående försöksverksamheten skall utvärderas un-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>der 1987/88 (se kapitel 15), Naturvärdsverket återkommer
med förslag till Prop. 1987/88:85 fortsatta åtgärder avseende brunnar till
den 1 september 1988, Om för- Bilaga 4.5 söksverksamheten utfaller positivt
kan för 1989/90 och 1990/91 förutses ett medelsbehov på 30-50 milj kr per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 19.1 Föreslagna medel över anslaget Åtgärder mot
försurningen, milj kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>87/88</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88/89</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89/90</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90/91</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:60.0pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:60.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kalkning
av sjöar ock vattendrag Kalkningsprojekt inkl länsplanering' Fiskevård i
kalkade vatten Central uppföljning Riksinventering av sjöar Forskning</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:60.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>109,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,7 6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:60.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:60.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>120 6 6,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 4</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:60.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övervakning
av luftföroreningar</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mark- och skogsinventeringar (skogsstyrelsen)</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturminnen och kulturföremål (RAÄ)</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
om miljöeffekter</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,5</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Internationellt
forskningssamarbete</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:55.7pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
Fortsatt uppföljning (skog och mark) Fauna och flora Vitaliseringsgödsling
Bidrag till skogsmarkskalkning Grundvatten</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5 5 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5 6 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.5</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:55.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5 7 15 1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Behandling
av gruvavfall</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utredningar</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.0pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Information SNV Skogsstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 0,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 0,5</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 0,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag
till åtgärder i brunnar</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=186 valign=top style='width:139.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>TOTALT</span></b></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>163</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>205,5</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>230,5</span></b></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>238</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:144.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inklusive åtgärder för att minska kvicksilverhalten i
fisk. ■ 2,5 milj kr har inte fördelats utan står till regeringens
disposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.6 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning av remissinstanserna och sammanställning av
remisyttranden över statens naturvårdsverks rapport 3379 Aktionsplan 87 mot
luftföroreningar och försurning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissvar
har lämnats av följande instanser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium,
Socialstyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut. Vägverket, universitets- och högskoleämbetet, lantbruksstyrelsen,
statens livsmedelsverk, fiskeristyrelsen, styrelsen för teknisk utveckUng,
statens industriverk, statskontoret, riksrevisionsverket, koncessionsnämnden
för miljöskydd, kemikalieinspektionen, statens energiverk,
energiforskningsnämnden,-statens vattenfallsverk, transportrådet,
transportforskningsberedningen, Kungl. Tekniska Högskolan,
miljövårdsprogrammet vid Lunds universitet och tekniska högskola, Göteborgs
universitet, Umeåunivei'sitet, Sveriges lantbruksuniversitet, naturvetenskapliga
forskningsrådet, skogs- och jordbrukets forskningsråd, länsstyrelserna i
Malmöhus län, Blekinge län, Göteborgs och Bohtis län samt Skaraborgs län, Karlshamns
kommun. Bilindustriföreningen, Centralorganisarionen SACO/SR, Ernströms
Mineral AB, Institutet för vatten- och luftvärdsforskning, Landsorganisafionen
i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund. Svenska kommunförbundet, Svenska
kraftverksföreningen. Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor samt
Tjänstemännens centralorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
har utarbetats av statens naturvårdsverk i samarbete med socialstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, statens energiverk, fiskeristyrelsen, skogsstyrelsen,
statens industriverk, riksantikvarieämbetet och livsmedelsverket. Dessa
myndigheter har därför avstått från att yttra sig eller begränsat sina
yttranden väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
betraktar genomgående frågorna om luftföroreningar och försurning som ytterst
allvarliga. Inställningen till aktionsplanen är i aUmänhet positiv. Den kritik
som förekommer hävdar vanligen att mer långtgående åtgärder än de föreslagna
måste genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av åtgärder inom trafikområdet betonas i remisssvaren. Nägra remissinstanser
ifrågasätter om förslagna åtgärder på detta område kan antas leda till åsyftade
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
framhålls att dagens kunskaper inom aktionsplanens område är<br>
ofullständiga och att det är nödvändigt att satsa pä forskning, Remissin-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stanserna understryker
kraftigt behovet av insatser på det internafionella Prop. 1987/88:85<br>
planet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) uttalar att det för dagen mest akuta miljöproblemet i
industriländer som Sverige är olika slag av luftföroreningar där
försurningsproblemet är en del. Luftföroreningar och dess effekter har enligt
NFR under de senaste åren pä ett explosionsartat sätt blivit uppenbara genom
betydande störningar och skador i olika ekosystem. Att följa upp och
vidareutveckla insatser mot luftföroreningar är enligt NFR ur både nationell
och internationell synvinkel ytterst angeläget. NFR välkomnar därför
Aktionsplan '87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
anser att den framlagda aktionsplanen ger en utifrån dagens kunskapsläge
rimligt underbyggd beskrivning vad avser effekter av olika luftföroreningar.
Samtidigt konstaterar dock NFR att aktionsplanens pessimistiska syn vad avser
de nuvarande och framtida effekterna uppvisar en viss diskrepans gentemot de
problemlösande åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet. NFR anser att
kraftfulla insatser mäste göras på såväl det politiska som det
miljövetenskapliga planet för att råda bot mot luftföroreningar och
försurning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR) ställer sig bakom målsättningarna i
aktionsplanen. Det är enligt SJFR av yttersta vikt att samhället skapar sig en
sammanhållen bild av situationen vad gäller luftföroreningnar och försurning.
Det är också angeläget att man som en följd av detta anlägger ett arbete som
spänner över alla led i försurningskedjan. Rådet delar också den uppfattning om
vilken hotbild som gäller som redovisas i aktionsplanen. Det förtjänar enligt
rådet att än en gäng understrykas att luftföroreningarna och försurningen idag
utgör ett dramatiskt hot mot mänga ekosystem och inte minst mot skogens
produktionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) understryker aktionsplanens stora betydelse för
samhället och värnandet av naturtesurserna och miljön. SLU vill kraftfullt
markera att luftföroreningarna pä kort och främst läng sikt är ett allvarligt
hot mot grödor, inte minst skogsproduktionen, SLU delar de bedömningar som görs
i aktionsplanen och ställer sig i stort sett bakom de förslag som läggs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund uttalar att det välkomnar föreliggande uppdatering av den
första aktionsplanen från 1984, Med hänsyn till de konsekvenser som
luftföroreningar har på sä skilda områden som yttre miljö, hälsa, kulturminnen
och skogen, är industrin enligt förbundet positiv till fortsatta insatser för
att minska sina utsläpp av de aktuella föroreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
uttalar vidare att det är av största betydelse att åtgärder mot luftföroreningar
koordineras med övriga europeiska stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kraftverksföreningen anför att aktionsplanen har stora förtjänster i sin
presentation av och helhetssyn pä luftförorenings- och försurningsproblem samt
i sin strävan att ange kostnadseffektiviteten i olika åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk som har medverkat i arbetet kring aktionsplanen<br>
instämmer i de uppsatta målen. Vad gäller genomförandedelen anser in<br>
dustriverket det väsentligt att det utredningsarbete som föresläs i aktions<br>
planen genomförs. Därvid är enligt verket frågor angående ekonomiska<br>
konsekvenser samt teknikspridning och erfarenhetsåterföring av avgöran-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de betydelse för att
erhålla rationellast möjliga lösningar för miljön och Prop. 1987/88:85<br>
industrin.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
framför ett antal remissinstanser kritik mot rapporten från olika
utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
(RRV) ifrågasätter om treåriga aktionsplaner med nuvarande utformning och
innehåll är ett lämpligt instrument i arbetet med försurnings- och
luftföroreningsfrågor. Aktionsplanen är enligt RRV svår att överblicka p.g.a.
detaljeringsgraden, olika tidsperspektiv och blandningen av nya och gamla
åtgärdsförslag. Tre år är ofta för kort tid att se några störte resultat.
Enligt RRV skulle det vara bättre att få en mer koncentrerad redovisning av
väsentliga förändringar i det långsiktiga arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län framhåller att aktionsplanen ej eller endast fragmentariskt
berör utsläpp till luft av miljö- och hälsofarliga metaller, organiska
miljögifter och freoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges skogsägares riksförbund delar enligt ett gemensamt
remissvar aktionsplanens övergripande målsättning och finner det helt
nödvändigt att utsläppen av luftburna föroreningar minskas sä att naturens
"smärtgränser" underskrides. Målsättningen bör vara att detta skall
ske under innevarande sekel. Förbunden anser dock att planen inte tar till vara
alla de möjligheter som finns att minska utsläppen. Vidare anser förbunden att
det är en brist att materialet inte behandlar dioxiner och koldioxid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anser att aktionsplanen ger en god aktuell bild av
försurningssituationen i Sverige och innehåller många väl underbyggda förslag
till hur de försurande luftutsläppen skall minskas. Länsstyrelsen tillstyrker
aktionsplanens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
menar dock i likhet med flera andra remissinstanser att aktionsplanen borde ha
inriktat sig mer pä att föra över biltrafik från väg till järnväg. Vidare
behövs enligt länsstyrelsen ytterligare åtgärder för att begränsa
kolväteutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Fiskares Riksförbund (SFR) tillstyrker de föreslagna åtgärderna. Vad gäller
utsläppen av svavel- och kväveoxider önskar förbundet en störte reduktion än
vad som anges i förslaget. Förbundet hävdar också att utsläppen mäste minska
snabbare än vad som anges i förslaget. Vidare betonar förbundet liksom
åtskilliga andra remissinstanser vikten av internationellt arbete på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäUer behovet av internationella insatser uttalar exempelvis Skogs-och jordbrukets
forskningsråd att nödvändigheten av ett kraftfullt internafionellt agerande
inte nog kan understrykas. Detta gäller enligt rådet pä alla nivåer. Enligt
rådets uppfattning bör man inte tveka inför att med oortodoxa lösningar
kommunicera med forskargrupper och andra i olika länder för att på det sättet
bygga upp ett stöd för ett gemensamt kraftfullt agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>3
Begränsning av utsläpp av svaveldioxid,</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>kväveoxider
och kolväten</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
diskuterar främst trafikens roll för kväveoxidutsläppen och olika
utsläppsbegränsande åtgärder inom denna sektor. Flera tar också upp frågan om
kolväteutsläppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>statens
livsmedelsverk tillstyrker förslagen rörande begränsningar av utsläpp av
svaveldioxid och kväveoxider. När det gäller begränsning av utsläppen av
organiska föreningar föreslår livsmedelsverket att uppdraget fill
naturvårdsverket att utarbeta en åtgärdsstrategi skall omfatta inte enbart
kolväten utan organiska ämnen i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller trafiksektorn delar vägverket uppfattningen att vägtrafikens utsläpp
mäste minskas och att beslutande och planerade avgaskrav är nödvändiga men på
sikt inte tillräckliga åtgärder. Vägverket ser gärna att mer konkreta, kort-
och långsiktiga mål för utsläppen frän vägtrafiken tas fram i samråd med
näringslivet och berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ställningstagande
till övergripande åtgärder avsedda att påverka transportsystemets framtida
inriktning och omfattning bör enligt vägverket ske inom det trafikpolitiska
arbetet, sä att de målkonflikter som föreligger hanteras i ett
helhetsperspektiv. Vägverket har en mer optimistisk syn på de möjligheter som
fortsatt utveckling av miljövänlig teknologi och transporttekniska lösningar
kommer att erbjuda än den.som kommer till uttryck i förslaget till aktionsplan;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller dämpning av hastigheten på vägarna ser vägverket positivt pä
åtgärder som leder till en ökad efterievnad av gällande hastighetsgränser. Den
i dagsläget dåliga efterlevnaden är enligt vägverket ett allvarligt problem.
De idag gällande hastighetsgränserna representerar en avvägning mellan i
huvudsak trafiksäkerhet och res- eller transportkostnader. Även miljöskäl talar
enligt vägverket för att efterievnaden mäste förbäft-ras. Vägverket är tveksamt
till aft i nuläget generellt sänka de högsta tillåtna hastigheterna. Om så sker
innan efterlevnaden av de idag gällande hastighetsgränserna väsentligt
förbättrats, finns det risk för att allmänhetens efterievnad av trafikreglerna
ytteriigare urholkas och att de eftersträvade trafiksäkerhets- och
miljöeffekterna helt uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportrådet
(TPR) tillstyrker i stort de förslag som lämnats med anknytning till
transportsektorn men anser att skärpta gränsvärden för ottomotorer bör
utvecklas och införas tidigare än 1995. Likaså bör studeras vilka följande
steg som för framtiden är möjliga att genomföra inom dieselmotorområdet. Det
förslag som lagts beträffande emissionskrav på lätta och tunga lastfordon bör
modifieras sä att förslaget kan genomföras tidigare än 1995. En
fidigareläggning till är 1992 bör enligt TPR:s uppfattning kunna övervägas.
Bättre efterlevnad av befintliga hastighetsgränser . samt sänkta högsta
hastighetsgränser inom särskilt utsatta områden kan enligt TPR vara lämpliga
kompletterande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska och
administrafiva styrmedel kan enligt TPR utnyttjas för<br>
att öka den relativa lönsamheten hos de typer av transportmedel som<br>
svarar upp mot skärpta emissionskrav. Exempelvis torde vissa fordon<br>
kunna belastas med en särskild miljöavgift som uttas i relafion till den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emissionsfaktor som
uppmätts för tfrågavarande motortyp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
framhåller ocksä att flera områden inom transportsektorn ännu är Prop.
1987/88:85 oreglerade vad gäller avgasutsläpp. Det gäller inte bara flygtrafik
och Bilaga 4.6 sjöfart. Även på entreprenad- och jordbruksmaskinomrädet saknas
bestämmelser om avgasutsläpp. TPP. pekar därför pä att åtskilliga av de
motortyper som förekommer inom jord- och skogsbruk samt inom entreprenadverksamhet
och närsjöfart är av samma grundkonstruktion som de motorer som utnyttjas inom
vägtrafiksektorn. Förhällandet är likartat för åtskilliga industrimotorer för
t, ex, pumpverk och generatoraggregat. Det finns därför enligt TPR anledning
att pröva om de förslag som lagts till gränsvärden för dieselmotorer inom
vägtrafiksektorn kan läggas till grund för motsvarande riktlinjer avseende
liknande motortyper i andra verksamheter än vägtrafik, TPR konstaterar att
kväveoxidutsläppen frän de berörda maskintyperna uppgår till samma tal som för
hela den dieseldrivna lastbilstrafiken, dvs. omkring 38000 ton kväveoxider
ärligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportforskningsberedningen
(TFB) instämmer vad gäller trafikområdet i huvudsak i aktionsplanens skrivning
om utsläppens utveckling, försurnings- och luftföroreningsläget samt
åtgärdsbehov och åtgärdsmöjligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TFB
framhåller att omfördelningar av trafiken mellan olika fordonsslag av
erfarenhet visat sig svåra att uppnå utan tillgripande av kraftfulla åtgärder.
Vidare kan enligt TFB omfördelningar av trafik och dämpning av det totala
trafikarbetet ge stora samhällsekonomiska kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på de senaste årens kraftiga tillväxt befarar TFB att aktionsplanens s.
k. referensalternativ (sid 73) underskattar kommande trafikutveckling. En
åtgärd att minska trafikutvecklingen som ej nämns i utredningen men som enligt
TFB kan ge stora effekter pä lång sikt är en målmedveten fysisk planering som
minimerar trafikarbetet och som gynnar gång- och cykeltrafik samt
kollektivtrafik. När det gäller förslaget att överföra personbilstrafik till
kollekfiva trafikmedel, bör man enligt TFB observera att dagens dieselbussar
släpper ut mera kväveoxider, partiklar och mutagena ämnen även räknat per
personkilometer än katalysatorrena-de personbilar vid normal medelbeläggning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TFB
ställer sig tveksam till möjligheterna att med dagens övervakningsteknik och
till rimlig kostnad fä en sä kraftig sänkning av den faktiska hastigheten att
mer än marginella minskningar av emissionerna kan uppnäs. TFB instämmer dock
starkt i önskvärdheten att sänka de faktiska hastigheterna pä våra vägar, TFB
anser dock att en märkbar reduktion av hasfigheterna endast kan uppnås med ett
annat sätt att övervaka hastigheterna, TFB förordar en överföring frän dagens
personalkrävande radarkontroller till någon form av automatisk
hastighetskontroll, ev, med ägar-ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilindustriföreningen
delar ambitionen att effektivt minska luftföroreningarna i Sverige, Det går
enligi föreningen att minska utsläppen av kväveoxider frän biltrafiken med
40-50% fram fill 1995 och med 60-70% till år 2000, Det är fråga om realistiska
och konkreta åtgärder. De uppställda miljömålen uppfylls mer än väl, I det
längre perspektivet kan vi enligt föreningen vänta oss ytterligare minskningar
av utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilindustriföreningen
menar att sänkta hastighetsgränser och åtgärder</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som syftar till att minska
trafiktillväxten blir symbolhandlingar med myc- Prop. 1987/88:85 ket
marginella effekter på utsläppen. Sådana åtgärder bör vi enligt för- Bilaga
4.6 eningen avstå frän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogs-
och jordbrukets forskningsråd framhåller att kväveoxidproblemet idag framstår
som ett av de angelägnaste vad gäller luftföroreningarna. I det sammanhanget
finns enligt rådet inga andra möjligheter än en omställning av trafiksystemet.
Det är uppenbart att mycket av dagens tunga transporter kan genomföras med
hjälp av tåg och andra transportmedel som inte skapar de svåra
luftföroreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anför att aktionsplanen pä ett kraftfullare sätt kunde ha
belyst vikten av att föra över person- och godstransporten frän väg till
järnväg. Länsstyrelsen ser det som angeläget att en utredning med syftet att
skapa ett miljövänligare svenskt transportsystem görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är trafiken av mycket stor betydelse
när det gäller framför allt utsläppen av kväveoxider och kolväten.
Länsstyrelsen betonar främst vikten av en satsning pä den kollektiva trafiken,
olika riktade åtgärder för att i snabb takt få ner utsläppsniväerna frän
vägtrafiken samt en överföring av transporter frän väg till järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisatioen
i Sverige (LO) stöder en ytterligare skärpning av avgaskraven för personbilar.
LO ser positivt pä förslaget om en kolvätestrategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framför att det program mot luftföroreningar och försurning, som riksdagen
antog 1985 måste snarast fullföljas med ett andra steg i förbättrad avgasrening
för lastbilar och bussar med krav på avgasrening som ställs så högt att de
bidrar till att påskynda den tekniska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län framhåller att aktionsplanens målsättning avseende minskning av
kväveoxidutsläppen är alltför låg. Åtgärderna avseende vägtrafiken bör vara
mer vittgående. Framför allt bör enligt länsstyrelsen åtgärder vidtas för att
komma till rätta med problem frän den äldre fordonsparken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
mot utsläpp av oxidantbildande kolväten bör enligt länsstyrelsen vidtas inom
åtgärdsperioden, exempelvis avseende bensinhanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anser beträffande begränsningen av kväveoxidutsläppen att det
är angeläget med åtgärder inom trafiksektorn. Förbundet ifrågasätter om
kvävereduktionen i förbränningsanläggningar är en kostnadseffektiv åtgärd i
relation till miljöeffekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
krav på utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid från förbränningsanläggningar
varnar Svenska Kraftverksföreningen för att man lätt överskattar prestanda och
underskattar kostnader vid bedömningar av teknik under utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
tillstyrker Kraftverksföreningen att statens naturvärdsverk fär i uppdrag att
ta fram underlag för en svensk kolvätestrategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk påpekar att man i planen utgår ifrån att framtida<br>
riktvärden för utsläpp frän stora värmekraftanläggningar skall vara högst<br>
30 mg svavel- resp. 50mg kväveoxider per megajoule bränsle. Vattenfall<br>
framhåller att det inte har visats i långvarig praktisk drift, att det antagna<br>
låga värdet för svavel kan uppnäs i kolpulvereldade anläggningnar utan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>restriktioner för
svavelhalt i bränslet. Tekniken bör därför testas i en Prop. 1987/88:85 demonstrationsanläggning
i Sverige snarast möjigt. Däremot anser Vatten- Bilaga 4.6 fall att det
uppsatta målet för kväveoxidutsläppen kan uppnäs med katalyfisk
kväveoxidreduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
påpekar också att den totala kväveavgången från stallgödselhanteringen är
avsevärt störte än det totala kväveoxidutsläppet från energiproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ytteriigare sänka de inhemska och globala svavelutsläppen är det enligt
Vattenfalls mening nödvändigt, att Sverige pä allvar analyserar frågan om
oljeavsvavling med målet att högsvavUga oljeprodukter inte exporteras från
Sverige med stor risk för att svavlet återkommer i form av sura
luftföroreningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
kemiska industrikontor uttalar att om den nuvarande nivån på svavelhalten i
raffinaderibränslet skulle sänkas ytterligare kommer exporten av
"översvavliga" tjockoljor ofrånkomligen att öka. Lokala, regionala
eller nationella föreskrifter om lägre svavelhalter i tjockolja än 1 % torde
enligt Kemikontoret fä en liknande effekt. Det ovan sagda innebär inte att
Kemikontoret har någon principiell invändning mot anspråk på olika åtgärder
till förbättring av emissionssituationen vid raffinaderierna förutsatt att
anspråken icke strider mot vad som sägs i 5 § miljöskyddslagen. Vidare anser
Kemikontoret att det finns skäl att avvakta med krav pä kväveoxidreduktion
riktad mot de inhemska raffinaderierna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund uttalar att det är en fördel att aktionsplanen är relativt
konkret såväl beträffande möjliga åtgärder som kostnadsgradering-en av dessa. Kostnaden
per avskilt ton svaveldioxid respektive kväveoxid bör enligt förbundet ge en
bra vägledning för prövningsmyndigheterna när det gäller att fastställa krav pä
olika reningsåtgärder inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör enligt förbundet leda till att rening av de mest kostnadskrävande
svaveldioxidkällorna, t. ex, konverterventgas och restgas från svavelsyraverk
med en kostnad av uppåt 20000 kronor/ton, inte bör krävas sä länge det finns
svavelutsläp som kan renas till en tredjedel av detta belopp. Förbundet framför
vidare med hänvisning till genomförda ininskningar att ytterligare krav pä
utsläppsminskning inom skogsindustrin i fråga om svavel- och kväveoxider inte
är motiverade. Vidare anser förbundet att aktionsplanens förslag till minsking
av svavel och kväveutsläpp inte bör avse stålindustrins ugnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd förutsätter att de eventuella begränsningsvärden som
aktionsplanen kan komma att föranleda anges säsom riktlinjer att tjäna som
utgångspunkter vid den individuella tillståndsprövningen av företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Åtgärder inom skogsbruket och jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) anser att försöksverksamheten med<br>
skogsmarkskalkning bör fortsätta. Försöksverksamhet med så kallade vita<br>
litetsgödsling bedömer SLU idag som angelägen för att skapa motstånds<br>
kraftiga träd och uthållig skogsproduktion.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SLU rekommenderar idag
tillämpad skogsmarkskalkning endast då det Prop. 1987/88:85 föreligger
speciella skäl som läckage av aluminium och tungmetaller eller Bilaga 4.6
föryngringssvårigheter i skog. En ökad försöksverksamhet kring
skogsskö-telåtgärders möjligheter att modifiera verkan av luftföroreningar är
enligt SLU påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
ser förslagen om insatser i skogsbruket för vitalise-ring och ökad
motståndskraft mot försurningens effekter, begränsad am-moniakavgång
ijordbruket etc. som angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Skogs- och jordbrukets forskningsråd bör kalkning av skogsmark prövas
parallellt med den redan pågående sjökalkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län anser att praktisk skogsmarkskalkning med statsbidrag bör komma
till stånd i störte omfattning i södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är storskalig kalkning av skogsmark en
absolut sista åtgärd som inte får ske innan dess effekterna av försökskalkningar
är noggrant dokumenterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om jordbrukskalkningen anser riksrevisionsverket att den i aktionsplanen
föreslagen utredning om den otillräckliga kalkningens hälsorisker inte är
tillfyllest och efterlyser därför en analys av orsakerna till den bristande
kalkningen inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisonsverket
(RRV) framhåller också att det är viktigt att skapa incitament för den enskilde
jordbrukaren att kalka sin åkermark. Detta kan ske i olika former. Ekonomiska
incitament torde härvid enligt verket vara av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges skogsägares riksförbund förordar att en miljöavgift
införs pä fossila bränslen. Avgiften bör enligt förbunden användas bl. a, till
att finansiera skogsmarkskalkning och för att öka jordbrukskalkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kalkning av sjöar och vattendrag stöder bl. a. Länsstyrelsen i Blekinge
län förslaget om utökad kalkning i utströmningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län pekar pä att i aktionsplanen föresläs en inriktning pä
kalkningsverksamheten som syftar till att skapa förutsättningar för att ca
85—90% av den försurade sjöytan kalkas. En så hög ambitionsnivå kan enligt
länsstyrelsen innebära en risk för att alltför mycket kraft och energi läggs
ned pä konstgjord andning pä den försurade vattenmiljön och fä till följd att
arbetet med att begränsa de primära källorna till försurningen-bilism,
industriutsläpp, förbränningsprocesser etc, -försvagas. Människors engagemang
för att få ett stopp på försurningen kan enligt länsstyrelsen även försvagas
om en övertro på att kalkning kan rädda oss undan försurningsspöket breder ut
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsprogrammet
vid Lunds universitet och tekniska högskola hävdar att såväl
grundvattenförsurningen som markförsurningen är ett långt allvarligare problem
än vad som framgår av aktionsplanens sammanfattning. Det kan bli fräga om
kalkning och vitalitetsgödsling av mycket stora landområden under lång tid till
mycket stora kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Forskning m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.6 Naturvetenskapliga forskningsrådeli (NFR) framhåller vikten av att säväl
forskningen vad avser effekter av föroreningar och försurning på naturmiljö
och produktion som åtgärder för att motverka de negativa konsekvenserna
bedrivs målmedvetet och erhåUer kraftfullt stöd. Den aktuella forskningen måste
enligt NFR göras bredare, bedrivas mera långsiktigt och i större utsträckning
än vad fallet är idag vara inriktad pä att förstå bakomliggande mekanismer. Ett
betydligt starkare stöd än hittills till grundforskning och långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom området är enligt NFR i högsta grad angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet tillstyrker med instämmande av bl. a. Umeå universitet en
förstärkning av den miljöinriktade forskningen och understryker samtidigt
forskningens betydelse bl, a. för möjligheterna att bedriva en kvalificerad
miljövårdsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) noterar att en mycket liten del av utredningen
ägnas åt forskning och utveckling. Morgondagens miljöprop-blem kan enligt STU
knappast lösas enbart med dagens och gårdagens kunskaper och teknik. Vikten av
utbildning, teknisk forskning och utveckling borde därför ha betonats
tydligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR anser att de forskningsinsatser som genomförts och planeras är helt
otillriickliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
hävdar att det är en brist att aktionsplanen inte behandlar teknikutvecklings-
och teknikintroduktionsaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser nämnden bl. a. att det är viktigt att fortsätta och fördjupa forskningen
om orsakssambanden mellan luftföroreningar och olika effekter på skog och
mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
betonar bl. a, vikten av ökat nationellt och internationellt
forskningssamarbete inom främst spridning och kemisk omvandling i atmosfären
samt effekten pä mark, vegetation, byggnader och kulturföremål. Därutöver
förordar Vattenfall studier om undersökningar av kvävets kretslopp och
möjligheter att positivt utnyttja de luftburna kväveföreningarna, begränsning
av ammoniakavgängen frän lantbruket och mängd och egenskaper hos kolväten som
emmitteras frän barrskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) anser också att en förstärkning av
forskningsinsatserna behövs. Bl, a. uttalar sig SLU för en fortsatt forskning
kring markförsurning, särskiU med hänsyn till återhämtningsförlopp vid minskad
deposition samt svavlets, kvävets och markanvändningens roll. SLU anser ocksä
att en ökad satsning på forskning om orsakerna till flora- och
faunaförändringar är angelägen. Vidare anser SLU att dess verksamhet rörande
skogsskadeinventering och ständortskartering bör ges ökade, permanenta
resurser. SLLf förordar ocksä en ökad satsning pä detaljerad övervakning av
representativa skogstyper inkluderande intensifierad luftkvalitetsövervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län anför att det är mycket angeläget att Sverige<br>
genom deltagande i det europeiska forskningsarbetet kan initiera och driva<br>
pä forskningsprojekt om hur olika utsläpp frän ett visst land kan påverka<br>
nedfallet över ett annat. Med hänsyn till länets geografikska läge anser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen det
speciellt angeläget att ett utökat bilateralt forskningsarbe- Prop.
1987/88:85 te kommer till stånd med Polen. Den föreslagna summan 2 milj.
kr./år Bilaga 4.6 synes enligt länsstyrelsen lågt tilltagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.7 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverks och statens energiverks skrivelse
den 24 november 1987 med förslag till nya svavelkrav vid förbränning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 9 Sammanfattande slutsatser och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
i Sverige har minskat kraftigt sedan mitten av 1970-talet och väntas fortsätta
att minska fram tUI mitten av nitfiotalet. Därefter väntas utsläppen öka igen i
samband med att kärnkraften avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i energiverkets senaste prognos kan utsläppsminskningen mellan
1980 och 1995 uppskattas till drygt 60 procent. Om två kärnreaktorer antas vara
avvecklade år 1995, stannar utsläppsminskningen mellan 1980 och 1995 något
under 60 procent. Ökningen mellan 1995 och 2010 kan vid oförändrade miljökrav
uppskattas tUl närmare 15 procent om kärnkraften börjar avvecklas efter är
2000,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
i Europa väntas minska med ungefär en fjärdedel mellan 1980 och 1995.
Svaveldepositionen i Sverige kan mot denna bakgrund uppskattas minska med ca
35 procent mellan 1980 och 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöeffekter och behov av åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
leder regionalt till att mark och vatten försuras. Lokalt kan höga halter av
svavelföreningar i luften dessutom leda till att många material korroderar
snabbare än de eljest skulle göra. Människors hälsa kan ocksä påverkas. Halterna
av svaveldioxid i svenska tätorter ligger dock i dag i allmänhet under de
nivåer som anses innebära hälsorisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Depositionen
av svavel måste minskas i hela landet för att regionala skador skall undvikas.
I sydvästra Sverige behöver depositionen reduceras med 75 procent jämfört med
1980, Härutöver kan halterna av svaveldioxid behöva minskas i tätorter och runt
punktkällor för att lokala skador skall undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärdsmöjligheter och kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
frän förbränning kan sänkas såväl genom övergäng till mer lågsvavliga bränslen
och bränslekvaliteter som genom reningsåtgärder i anläggningarna. Även
enei-gisparande kan givetvis bidra till att mioska utsläppen. Den tekniska
utvecklingen på området är snabb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man ser tiU valet av svavelhaJt i vaije bränsle, är det i första hand<br>
genom en övergång till mer svavelfattiga o//ekvaliteter som utsläppen<br>
skulle kunna minskas. Svaveldioxidutsläppen från oljeeldning svarar i dag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
ca hälften av de totala svenska svaveldioxidutsläppen. Andelen väntas Prop.
1987/88:85 vara ungefär lika stor är 2010. Huvuddelen av utsläppen härrör frän
tung Bilaga 4.7 olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
för att gä över från tung olja med en procents svavelhalt till olja med 0,4
procents svavelhalt kan för mitten av 1990-talet grovt uppskattas till 20-35
dollar per ton eller 1-2 öre/kWh,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kol som används för energiproduktion i Sverige har i dag vanligen en svavelhalt
mellan 0,5 och I procent. Det är enligt vär bedömning knappast realistiskt att
räkna med regelbundna leveranser av kol med lägre svavelhalt än 0,5 procent
till rimliga priser. Kostnaderna för en övergäng från kol med en svavelhalt på
0,8 procent till ett med en svavelhalt pä 0,5 procent motsvarar mindre än 1 öre
per kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svavelhalten
i torv varierar mellan olika fyndigheter. Det är dock osäkert i vilken
utsträckning ny torvbrytning i mer svavelfattiga områden kan komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgas,
gasol och flis är alla så gott som svavelfria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bränslebyten torde i första hand en övergångfrän mer svavelhaltiga
bränslen till flis och naturgas kunna bli aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniken
för avsvavling har utvecklats snabbt och det finns många metoder som kan
tillämpas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige utnyttjas för närvarande i första hand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— avsvavling
av rökgaser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- kalkinblåsning
i eldstaden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>~
avsvavling i fluidiserade bäddar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
våt-tort rökgasavsvavUng kan 80 procents avsvavling näs utan störte problem.
Den ärliga kostnaden kan uppskattas till 1,5—2,5 öre per kWh för anläggningar
inom storleksintervallet 100-500 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att blåsa in kalk i eldstaden kan man avskilja 20-50 procent av svavlet
beroende på typ av bränsle, förbränningsmetod samt utformning av utrustningen
för kalkinblåsning. Kostnaden torde ligga runt 1 öre per kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en fluidiserad bädd kan 80-90 procents avsvavling nås till en kostnad av ca 1
öre per kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att vidta reningsåtgärder liksom att byta bränsle eller bränslekvalitet
varierar mellan olika sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
fjärrvärmen kan svaveldioxidutsläppen minskas genom bl. a. ökad kalktillsats i
rökgasavsvavlingen vid koleldade enheter och genom kalkinjektion. Dessa
åtgärder kan kombineras med övergång fill mer lågsvavliga kol och mer
lågsvavlig olja. Det är också möjligt att utnyttja mer flis och gas. Vid
nyinvesteringar kan rökgasavsvavUng installeras vid störte enheter. Det är
även tänkbart att installera rökgasavsvavUng vid några befintliga
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att utsläppen från ett fjärrvärmenät skall kunna minskas på ett
kostnadseffekfivt sätt är det viktigt att åtgärderna i olika anläggningar
samordnas för hela nätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
bostäder, service m. m. finns i dag ett stort antal blockcentraler<br>
som levererar värme framför allt till flerbostadshus och lokaler. Huvudde<br>
len av dessa är oljeeldade. Förbrukningen av olja i sådana blockcentraler</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>väntas dock minska i
framtiden främst genom att fler fastigheter ansluts till Prop. 1987/88:85
fjärrvärme. I de kvarvarande blockcentralerna kan svaveldioxidutsläppen
Bilaga 4.7 minskas främst genom övergång till tung olja med mindre än 1 procent
svavel eller till lätt olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
trädgårdsnäringen används kol i små pannor för att värma upp växthus. Utsläppen
från dessa pannor kan reduceras genom övergång till mer lågsvavliga kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industrin kan skärpta svavelkrav vid förbränning mötas genom Övergäng till mer
lågsvavlig olja och mer lågsvavliga kol samt genom bl, a, kalkinjektion i
koleldade pannor. Det kan ocksä vara möjligt att gä över till gas eller flis.
Inom mänga branscher är redan svavelutsläppen frän förbränning låga bl. a.
till följd av att flis och andra skogsbränslen används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har redan i värt referensalternativ räknat med att nya kolkondensverk fär
utsläppskrav på 0,03 gram svavel/megajoule. Kostnaden för rökgasavsvavUng vid
de oljeeldade kondenskraftverken är starkt beroende av vilka utnyttjningstider
anläggningarna får i framtiden. Vid 1 000 tinmars drift per år blir kostnaden
ca 7 öre/kWh medan den vid 6000 timmars drift bUr drygt 1 öre/kWh,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
per ton minskad svaveldioxidemission varierar från ca 5000 kr för ökad
kalktillsals vid rökgasavsvavUng i existerande anläggningar till upp mot 50000
kr för installation av rökgasavsvavUng i befintliga oljekon-densverk med kort
drifttid. Kostnaden för övergång till eldningsolja med en svavelhalt på 0,4
procent kan uppskattas fill 15000-25000 kr per ton avskild svaveldioxid vilket
ligger ungefär i nivå med kostnaden för installation av rökgasavsvavUng i
koleldade anläggningar och för t. ex. en kombination av extra lågsvavligt kol
och kalkinjektion vid rosteldade pannor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byte
fill skogsbränslen och naturgas hävdar sig väl jämfört med reningsåtgärder
eller övergäng till svavelfiittigare oljor särskilt om man tar hänsyn till att
även utsläppen av kväveoxider minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allra billigaste åtgärderna, såsom ökad kalktillsats vid rökgasavsvavUng i
fluidiserade bäddar, ger förhållandevis små utsläppsminskningar totalt sett. Om
svaveldioxidutsläppen skall minskas väsentligt måste man begränsa utsläppen
frän oljeeldningen och frän eldningen med fasta bränslen ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöeffekterna
av svaveldioxidutsläppen frän energianläggningarna är i första hand regionala,
inte lokala. Det är därför naturligt att söka generellt verkande styrmedel
snarare än individuella. Generella krav är också enklare administrativt
eftersom mänga anläggningar berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
styrmedel har fördelar framför allt vad gäller kostnadseffektivitet och
incitament till teknisk utveckling. Osäkerheten bland annat om hur en
utsläppsavgift skall sättas, gör dock att en sådan avgift knappast kan ses som
ett alternativ till en reglering. En mer noggrann analys av möjligheterna att
komplettera en reglering med avgifter behöver dock genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller överförbara utsläppsjätter menar vi att väsentliga kostnads<br>
besparingar sannolikt kan uppnäs redan om s, k. bubblor tillämpas för<br>
anläggningar med samma ägare, t. ex. för ett helt fjärtvärmenät eller flera<br>
pannenheter inom en industri.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Förslag</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de allvarliga miljöeffekterna mäste arbetet med att minska
' ° svavelnedfallet i Sverige ges mycket hög prioritet. Målet bör vara att
minska de svenska svaveldioxidutsläppen med 65 procent från 1980 fill 1995 och
att bibehålla låga utsläpp även därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att målet att bibehålla låga utsläpp efter 1985 skall kunna nås mäste
svaveldioxidutsläppen från såväl oljeeldning som eldning med fasta bränslen
begränsas. Enbart långtgående åtgärder i koleldade anläggningar räcker inte
för att minska utsläppen i önskad omfattning. Också i ett europeiskt
perspekfiv är åtgärder som omfattar såväl oljeeldning som eldning med fasta bränslen
angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaveldioxidutsläppen
från industrins processer väntas minska kraftigt i Sverige till 1995 i enlighet
med tidigare uppställda mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
- räknad per ton avskild svaveldioxid - för att väsentligt minska
svaveldioxidutsläppen från eldning med tung olja kan uppskattas vara ungefär
lika stor som kostnaden för långtgående reningsåtgärder i störte och medelstora
koleldade anläggningar. Den kostnad som förutsattes i akfionsplanen för
minskningen av processutsläppen fram till 1995 ligger under denna nivå (upp
till IOOOO kr för åtgärder i processerna fram till 1995 mot 20000-30000 kr för
åtgärder vid förbränning frän mUten av 1990-talet), Det framstår mot denna
bakgrund som motiverat att överväga att ocksä minska utsläppen från industrins processer
ytterligare från mitten av 1990-talet, Vi har dock inte kunnat behandla
processutsläppen närmare i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de många ätgärdsmöjligheterna Uksom till de skiftande
bränslepriserna och den snabba tekniska utvecklingen bör svavelkraven utformas
så att de som berörs kan anpassa sig pä ett flexibelt sätt. Åtgärder kan
genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt om anläggningsägarna fritt kan
välja mellan olika metoder att klara angivna utsläppsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt vår bedömning en fördel om utsläppskraven för svavel sätts lika för
alla bränslen. Skadeverkningarna av svaveldioxidutsläppen är desamma oavsett
bränsle och kostnaden per ton minskad svaveldioxidemission är som nyss
angivits av liknande storlek vid oljeeldning och eldning med fasta bränslen. Om
utsläppskraven sätts lika för alla bränslen, kommer förändringar i relationen
mellan t, ex, kol och olja i bränsleanvändningen inte att leda till några
större förändringar av svaveldioxidutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har mot denna bakgrund valt att stå fast vid den utformning av svavelkraven och
de kravnivåer som angavs i aktionsplanen. Pågående utredningar inom verken kan
dock innebära att förslaget senare kan komma att kompletteras. Vi förordar
således följande utsläppsgränser vid förbränning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningar
med ett årligt utsläpp av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svavel
överstigande 400 ton</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,05 gram svavel per megajoule</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:166.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bränsle
(årsmedelvärde)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övriga
anläggningar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,10 gram svavel per megajoule</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:166.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bränsle
(årsmedelvärde)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
bör gälla samfliga bränslen och införas successivt med början i storstadslänen
och sydligaste Sverige (från 1993). Frän 1999 bör kraven omfatta hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns oftast en enda huvudman för ett Qärtvärmenät. Utsläppsvärdet bör i sådant
fall gälla för nätet som helhet. I de fall det finns flera huvudmän bör
utsläppsvärdet gälla för hela nätet eller delar av nätet beroende pä hur
ansvarsförhållandena kan ordnas. Inom en industri eller annan anläggning med
flera pannenheter bör utsläppsvärdet räknas på det samlade utsläppet frän alla
pannenheter. Om svavelutsläppen sammanlagt överskrider 400 ton skall det
hårdare utsläppskravet gälla, eljest det lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya utsläppskraven bör föras in i svavelförordningen. För att det skall vara
möjligt mäste lagen om svavelhaltigt bränsle utvidgas från att omfatta endast
fossila bränslen till att omfatta samtliga bränslen. Vi föreslår att dessa
författningar fortsättningsvis benämns lagen respekfive förordningen om
svavelutsläpp vid förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande första
paragrafen i svavelförordningen, som anger maximal utsläppsnivå (0,24 gram
svavel per megajoule), bör kvarstå med viss modifiering av texten. De nya
utsläppsgränserna, som räknas som årsmedelvärden och i vissa fall gäller hela
system, anges därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till
författningsändringar redovisas i en bilaga. Där anges endast de huvudsakliga
ändringarna, vilka gäller de inledande paragraferna. Vissa följdändringar mäste
därutöver göras i efterföljande paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt förslag har vi utgått från att de nya kraven införs vid följande
fidpunkter i de olika länen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4.7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
1993 (Ijanuari)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och
Bohus län</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
1995 (Ijanuari)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jönköpings
län Kronobergs län Kalmar kin Älvsborgs län Skaraborgs län</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
1997 (1 januari)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
län Södermanlands län Östergöflands län Värmlands län Örebro län Västmanlands
län</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:365.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
1999 (Ijanuari)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resten av landet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkterna
är valda sa att storstadslänen och de mest försurade områdena omfattas först
av de nya kniven. Länsfördelningen kan eventuellt behöva justeras något med
hänsyn tUl oljedistributionsmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi anser att
utsläppsvärdet för svavel skall avse ett helt fjärtvärmenät -eller delar av ett
nät (jämför ovan) - liksom flera pannenheter inom en industri för att företagen
skall kunna anpassa sig till kraven på ett så kostnadseffektivt sätt son
möjligt. Det blir härigenom möjligt t. ex. att koncentrera utsläppsminskningar
till anläggningar där förutsättningarna att minska utsläppen är särskilt goda.
Företagen får ett incitament att försöka få ut sä hög reningseffekt som möjligt
ur anläggningar för avancerad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rening. Utsläppsgränser
för en enskild anläggning mäste ju sättas med Prop. 1987/88:85 hänsyn till
vad leverantörer av reningsutrustning kan garantera m. m. Det Bilaga 4.7
kan dock ofta vara möjligt att till ganska låg marginalkostnad sänka utsläppen
under den gräns som anges i sädana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mer
detaljerade bestämmelser med anledning av de föreslagna kraven bör tas in i
naturvärdsverkets tillämpningsföreskrifter för svavelförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har inte varit möjUgt att inom ramen för detta arbete undersöka om åtgärderna
för att minska svaveldioxidutsläppen skulle kunna effektiviseras ytterligare
genom att den föreslagna regleringen kompletteras med en avgift i någon form
(utöver den nuvarande dispensavgiften). En avgift ger företagen incitament att
minska utsläppen även under den nivå som föreskrivits i lagstiftningen.
Avgiften ökar därmed företagens intresse av att utveckla ny effektivare
reningsteknik. Samtidigt kan en avgtft i vissa faU öka osäkerheten för
bränsleanvändarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
och naturvårdsverket avser att senare undersöka om den föreslagna grundläggande
regleringen av svavelutsläppen bör kompletteras med någon form av utsläppsavgift.
Verken kommer härvid att samråda med energiskatteutredningen, vars
utredningsarbete delvis omfattar dessa frågor. Ett vidare utredningsarbete får
ocksä visa om konsekvenserna för raffinaderiindustrin och torvanvändningen är
sädana att det är motiverat med nägra särskilda undantag från eller
modifieringar i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Effekter och kostnader till följd av föreslagna krav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna svavelkraven medför omställningsproblem för de svenska
raffinaderierna och för producenterna av torv. Hur stora omställningsproblemen
blir är beroende av i vilken utsträckning som efterfrågan på olja med en
procents svavelhalt respektive torv minskas. Vi har uppskattat att ca 25
procent av den totala användningen av tung olja år 1995 kommer att utgöras av
olja med 0,4 procents svavelhalt om man utgär från de föreslagna kraven. Denna
andel väntas öka fill 35 procent år 1997. Osäkerheten i bedömningen är dock
stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Raffinaderierna
måste under sådana förhållanden avsätta störte mängder av den tunga
eldningsoljan utomlands och importera mer lågsvavliga oljor. Vi har bedömt att
de angivna förändringarna i oljeefterfrägan kommer att öka raffinaderiernas
kostnader och därigenom påverka de framtida förutsättningarna för
anläggningarna. Energiverket avser att fördjupa bedömningen på denna punkt
under våren 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skärpta
krav pä svaveldioxidutsläppen ökar flisens konkurtenskraft i<br>
förhållande till torv i mindre anläggningar. Flisens konkurtensfördelar<br>
accentueras om man räknar med att ocksä kraven på kväveoxidutsläppen<br>
blir hårdare frän mitten av 1990-talet i enlighet med tidigare förslag frän<br>
energiverket och naturvårdsverket. Detta kan försvåra torvproducenter-<br>
nas situation. Härdare svavelkrav är dock aktuella för en stor del av de<br>
torveldade anläggningarna först efter tio år eller mer. Anpassningstiden är<br>
således läng. Det är ocksä troligt att reningstekniken kan bli bättre och<br>
billigare på tio år,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna svavelkraven medför kostnader inom industrin, fjärtvär- Prop.
1987/88:85 men och bostäderna på sammanlagt ca 300 milj kr för år 1995 och ca
400 Bilaga 4.7 milj kr för år 2010, Kostnaderna är beroende av olje- och
kolanvändningens storlek och därmed avhängiga av den prognos man utgår frän.
De belopp vi angivit är baserade pä energiverkets senaste prognos, HärtiU
kommer kostnader för rökgasrening i befintliga oljekondensverk pä 200-300 milj
kr år 2010. Det är emellertid osäkert om de befintliga oljekondensverken
kommer att utnyttjas i den omfattning som förutsatts i energiprognosen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
innebär att svaveldioxidutsläppen minskar med ca 13000 ton är 1995 och ca 32000
ton år 2010 jämfört med eljest förväntade utsläpp dessa är, om man utgär från
samma prognos. Det innebär att svaveldioxidutsläppen skulle minska med ca 65
procent räknat mellan 1980 och 1995. Räknat mellan 1980 och 2010 kan
utsläppsminskningen uppskattas till ca 60 procent. Dessa bedömningar
förutsätter att de nya kraven inte påverkar användningen av olika bränslen.
Sannolikt kommer dock användningen av skogsbränslen och naturgas att stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppsbedömningen
för år 201Ö bygger vidare på nu tillgänglig teknik. Ny teknik, t. ex.
kolförgasning vid nya störte kraftproduktionsanläggningar, kan dock komma att
ge möjlighet till väsentligt lägre svavelutsläpp än konvenfionell teknik. Genom
att vi tillåter en förhållandevis lång fid innan nya krav skall tillämpas,
kommer svensk teknikutveckling att stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i den nyss angivna bedömningen av utsläppsnivån inte heller räknat med
någon förändring av svaveldioxidutsläppen från industrins processer mellan är
1995 och år 2010, De förändringar i industristrukturen som förutsätts i
energiprognosen, med bl, a. fortsatt minskande produktion inom järn- och
stålindustrin samt annan tung industri, bör dock snarast innebära minskande
utsläpp från processerna. Kostnadsbilden för utsläppsbegränsande åtgärder inom
processer jämfört med vid förbränning är vidare — som redan framhållits - sådan
att åtgärder för att begränsa processutsläppen ytterligare efter 1995 bör
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill vi också peka på den stora betydelse som energisystemets utveckling har
för föroreningsnivån. Det gäller såväl utsläppen av försurande ämnen som
utsläppen av koldioxid, vilka inverkar på klimatet. Det finns i dag inga
reningstekniska åtgärder som medför lägre koldioxidutsläpp. Det är mot denna
bakgrund nödvändigt att parallellt med reningsåtgärder främja en miljövänlig
utveckling av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.8 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av
remissyttranden över skrivelse den 24 november 1987 från statens energiverk och
statens naturvårdsverk med förslag till nya svavelkrav vid förbränning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden
har inkommit frän statens vattenfallsverk, länsstyrelsen i Malmöhus län. Kraftverksföreningen,
Svenska Petroleuminstitutet, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges
Industriförbund, Svenska Torvprodu-centföreningen (STPF) och Karlshamnsverkets
Kraftgrupp AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna synpunkter om behovet av åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser att det är mycket angeläget att alla möjligheter att
minska utsläppen av svavel genomförs. Även åtgärder mot andra utsläpp bör
genomföras och det internationella arbetet för att minska utsläppen
intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Industriförbundet är industrin positiv till att minska sina svavelutsläpp till
en ekologiskt acceptabel nivå. Förbundet pekar emellertid pä de
luftförorenings- och försurningsproblem som uppstår genom en för tidig
kärnkraftsavveckling och anser därför att en sådan ej bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen
och Svenska Petroleuminstitutet framför att miljöförbättringen genom förslaget
blir marginell genom att det största nedfallet pä svenskt område kommer från
utländska källor. Denna miljöförbättring kan inte mofivera kostnaderna för
förslaget. Enligt Vattenfall är det mycket som talar för att direkta
konsekvenslindrande åtgärder, t. ex, vitaliseringsgödsling i
försurningskänsliga områden, skulle ge avsevärt bättre resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>3
Atgärdsmöjligheter och kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser påpekar att förslaget torde leda till att högsvavUga<br>
oljor får exporteras i ökad utsträckning, och kan därför inte stödja förelig<br>
gande förslag till strategi för oljeanvändning. Vatttenfall delar myndighe<br>
ternas uppfattning att goda miljöförhållanden inte enbart nås genom re<br>
ningsåtgärder utan även genom en utveckling av energisystemet. Petroleum<br>
institutet bedömer att merkostnaderna för konsumenter och industrin<br>
kommer att ligga pä 1 miljard kronor per är, vilket motsvarar en kostnad pä<br>
ca 60000 kr/ton minskad svavelemission. Vidare anser institutet att ett<br>
antal viktiga konsekvenser som bl. a. inverkan på tjockoljeförbrukningen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de svenska
raffinaderiernas situation, andelen destillatbränslen och påver- Prop.
1987/88:85<br>
kan på försörjningstryggheten är bristfälligt eller inte alls belysta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
anser att marknaden för det inhemska bränslet torv kommer att minska samt ati
naturgasen kan vara överskattad som medel att lösa miljöproblem i
Qärrvärmebranschen, STPF framhåller att tillgängliga data över svavelhalten i
torvbränslen är bristfälliga. Tillgängliga data visar emellertid att endast en
fjärdedel av undersökta objekt skuUe klara en gräns på 0,10 gram svavel per MJ.
Sameldning med svavelfattigt bränsle, t. ex, trädbränsle, ger möjlighet att
kompensera för svavel-innehållet i torven, men innebär stora ekonomiska
nackdelar för torven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlshamnsverket
anser det vara ekonomiskt orimligt att installera rök-gasavsvavlingsanläggning,
varför kraven bör sättas sä att lågsvavlig olja kan användas eller dispens
medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Styrmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
avstyrker den föreslagna tillämpningen av "bubbelprincipen" medan
några andra remissinstanser ser vissa fördelar med denna. Flertalet
remissinstanser är negativa till utsläppsavgifter och överförbara
utsläppsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslaget till skärpta miljökrav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
och Värmeverksföreningen instämmer i bedömningen att utsläppskraven för svavel
sätts lika för alla bränslen. Enligt länsstyrelsen är det bra med generella
regler då det minskar den administrafiva hanteringen. Förslaget till
förordning om svavelhaltigt bränsle bör emellertid överarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra remissinstanser instämmer i de grundläggande tankarna bakom förslaget.
Flera remissinstanser, bl, a. Industriförbundet, Värmeverksföreningen och
Petroleuminstitutet anser att ytterligare frågor behöver utredas innan
förslaget kan läggas till grund för ett beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STPF
framför bl, a, att nuvarande begränsningar bör behällas tills vidare och att
inga ytterligare restriktioner bör åläggas torvnäringen förtån 1999.
Gränsvärdet bör fortsättningsvis anges per MWh kalorimetriskt värmevärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlshamnsverket
och Vattenfall pekar pä problemen med oljekon-denskraftverken, som bör
bibehållas för effektkörning under högbelast-ningstid. Värmeverksföreningen
föreslär bl, a, att tillåtna utsläpp ska relateras till nyttiggjord energi och
att villkoren och tidpunkten för dess införande ska vara förhandlingsbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.9 Prop. 1987/88:85 Bilaga 4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissynpunkter på motoralkoholkommitténs betänkande (SOU
1986:51) Alkoholer som motorbränsle m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissutfallet i huvuddrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Produkfion av alternativa drivmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Användning av alternativa drivmedel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Låginblandning i bensin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Användning av motoralkoholer som drivmedel i ren
form</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsuppdrag
till transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk utveckling och
statens energiverk att utarbeta program för energirelaterad forskning och
utveckling inom transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motoralkoholkommittén
(MAK) har pä regeringens uppdrag undersökt förutsättningarna för introduktion
av motoralkoholer som drivmedel och låginblandningskomponent i större skala
(Alkoholer som motorbränsle, SOU 1986:51), Betänkandet som överlämnades till
miljö- och energiministern i december 1986 har remissbehandlats och i det
följande redovisas en sammanställning av remissinstansernas synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har under våren 1987 tagit ställning till riktlinjer och resurser för fortsatt
energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn under budgetåren
1987/88-1989/90 (prop, 1986/87:80 bil. 12, NU 33, rskr. 292), Regeringen har
som en följd av detta beslut och med beaktande av MAK:s betänkande och
remissinstansernas synpunkter beslutat att ge ansvariga myndigheter -
transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk utveckling och statens
energiverk - i uppdrag att utarbeta program för energirelaterad forskning och
utveckUng inom transportsektorn. Dessa uppdrag redovisas sist i denna bilaga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1. Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
över MAK:s förslag har avgivits av kommerskollegiet, försvarets
forskningsanstalt (FOA), överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), socialstyrelsen,
transporträdet (TPR), transportforskningsberedningen (TFB), riksskatteverket
(RSV), lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU), styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens
industriverk (SIND), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens
naturvärdsverk, kemikalieinspektionen, energiforskningsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Efn),
statens energiverk, statens rnaskinprovningar, länsstyrelsen i Upp- Prop.
1987/88:85 sala, Södermanlands, Östergötlands, Krisfianstads, Skaraborgs,
Västmän- Bilaga 4.9 lands och Västernortlands län samt Enköpings, Tierps, Mjölby,
Vadstena, Kristianstads, Skurups, Lidköpings, Köpings och Örnsköldsviks kommuner.
Bilindustriföreningen, Jordbrukstekniska institutet. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Motormännens riksförbund.
Stiftelsen Svensk EtanolutveckUng (SSEU), Svensk Oljeex-traktion AB, Svenska
Cellulosa- och Pappersbruksföreningen (SCPF), Svenska kommunförbundet. Svenska
Petroleum Insfitutet (SPI) och Sveriges Industriförbund. Härutöver har Åke
Brandberg, Svensk Drivmedelsteknik AB inkommit med kommentarer över kommitténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2. Remissutfallet i huvuddrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
MAK:s direktiv (Dir 1985:14) ingick att bedöma förutsättningarna för
introduktion av alternativa drivmedel mot bakgrund av en bred belysning av
fördelar och nackdelar med sädana drivmedel från olika samhälleliga
utgångspunkter. Det gäller bl. a. energi-, miljö-, beredskaps- , livsmedels-och
industripolitiska aspekter. Riktlinjer för kommitténs bedömningar angavs i
direktiven. För att ge ett allsidigt underlag för detta konstruerade MAK
åskådningsexempel där fördelar och nackdelar av en storskalig introduktion
vägdes mot varandni och analyserades, I detta arbete har berörda myndigheter,
intresseorganisationer m. m, givits tillfälle att lämna synpunkter och
kommentarer pä faktamaterialet. Två av MAK:s delrapporter har varit föremål
för remissbehandling'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
har därefter vägt samman detta underiagsmaterial och härvid särskilt beaktat
kostnaden för en introduktion i större skala, MAK har kommit fram till följande
allmänna och mer övergripande synpunkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det finns av energipolitiska skäl motiv för att
utveckla och förbereda en introduktion av alternativa drivmedel. Motoralkoholer
torde för närvarande vara det alternativ som har bäst förutsättningar frän
tekniska utgångspunkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En i förhållande till andra likvärdiga alternativ
lönsam produktion av motoralkoholer för låginblandning kan inte förutses på
flera år. Ett nytt beslutsunderlag rörande förutsättningar för att uppföra en
fullskaleanläggning för etanolproduktion bör tas fram till slutet av
1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En tyngdpunktsförskjutning från lätta tUl tyngre
fordon föreslås i den av statsmakterna fastlagda introduktionsplanen.
Successivt mer omfattande fiottförsök föresläs parallelU med FoU för bättre
motorer och drivsystem. Olika parter förutses di:ltaga vid finansiering av
fortsatta insatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fortsatt FoU bör ske för att utveckla
konkurtenskraftiga alternativa drivmedel i första hand baserade på inhemska
råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Produktion och användning av motoralkoholer. Underlagsmaterial till motoralko<br>
holkommittén (Ds 1 1985:02) och Förutsättningar för etanolproduktion i en
fullska<br>
leanläggning, betänkande av motoralkoholkommittén (Ds I 1986:9),</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MAK
föreslär att fortsatta insatser i första hand skall finansieras via Prop.
1987/88:85 energiforskningsprogrammet. I proposition 1986/87:80 om forskning
har Bilaga 4.9 regeringen föreslagit att sammanlagt närmare 110 milj, kr, skall
anslås under kommande treårsperiod för utveckling av alternativa drivmedel, nya
eller förbättrade motorer m. m. Insatser föreslås fördelas enligt följande.
Riksdagen har våren 1987 beslutat i enlighet med regeringen förslag (NU
1986/87:33, rskr, 292).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>________________________________ 1987/88</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1987/90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiteknik för transporter (STU)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energirelaterad transportsystemforskning (TFB)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:210.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver har statsmakterna beslutat att alternativa
drivmedel skall göras till ett särskilt insatsområde i delprogrammet
Bränsleförädling (programmet Energitillförsel). Statens energiverk är ansvarig
för detta program. Regeringen har i regleringsbrev för anslaget C 6.
Energiforskning beslutat anslå 15 milj. kr. för detta delprogram under
budgetåret 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En övervägande majoritet, däribland kommerskollegiet,
transportrådet, TFB, riksskatteverket, statens jordbruksnämnd, SLU, RRV,
statskontoret, Efn, statens energiverk, länsstyrelsen i Skaraborgs län, LO,
Jordbrukstekniska institutet, SCPF, SPI och Motormännens riksförbund delar
eller anför inga erinringar mot MAK:s övergripande slutsatser och förslag när
det gäller förutsättningar för introduktion av alternativa drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU konstaterar att MAK väl sammanfattar utvecklingsläget
pä området och ger en god beskrivning av de problem och utvecklingsmöjligheter
som synes föreligga. Förslagen överensstämmer i allt väsentligt med STU:s
uppfattning. Den internationella utvecklingen är enligt STU en viktig faktor
vid bedömning av den roll alternativen till dagens konventionella drivmedel
kan spela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk delar i stort de bedömningar och
förslag MAK lämnar. Motoralkoholer utgör enligt verkets mening det bästa
alternativet till dagens oljebaserade drivmedel. Från råvaru- och
kostnadssynpunkt är metanol att föredra framför etanol medan alternariven är
likvärdiga frän miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad användning av alternativa drivmedel baserade pä
inhemska råvaror skulle enligt TPR innebära en störte handlingsfrihet gentemot
de oljeproducerande länderna samt fördelar frän beredskapssynpunkt varför det
är viktigt att FoU om alternativa drivmedel fortsätter på en hög ambitionsnivå.
Genom det nära samband som finns mellan alternativa drivmedel å ena sidan och
såväl beredskapsfrågor som trafik- och miljöpolitiska frågor ä den andra bör
det vara naturiigt att ett betydande ansvar för det fortsatta utvecklingsarbete
som erfordras vad gäller alternafiva drivmedel läggs på TPR. Mot bakgrund av
rådande kostnadsmässiga förutsättningar torde enligt TPR den för närvarande
mest lämpliga strategin vara att inrikta en svensk produktion av alternativa
drivmedel, baserad på inhemska råvaror, pä att av försöijningsberedskapsskäl trygga
drivmedelsbehovet hos vissa fordonsflottor av strategisk betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens beslut att införa skärpta avgaskrav för personbilar Prop. 1987/88:85
och krav pä att blyet skall tas bort ur bensinen kommer enligt statens Bilaga
4.9 naturvårdsverk utsläppen av framför allt koloxid och kolväten frän biltrafiken
att minska i framtiden. En del iiv den miljöeffekten motverkas dock av en
förväntad trafikökning. Ur hälso- och miljösynpunkt är det enligt verket
angeläget att minska utsläppen av kväveoxider, partiklar och specifika kolväten
frän lastbilar och bussar. Det står i dag inte att finna något alternativt
drivmedel till diesel och bensin, som med hänsyn till dagens tillämpade
motorteknik och tillgängliga avgasrenande teknik, skulle medföra omedelbara
miljömässiga fördelar. Den potential till miljövänlighet som eventuella
alternativa drivmedel kan ha kräver omfattande motorutveckling föratt kunna
förverkligas. Man mäste därför se användningen av aUernativa drivmedel i
utsläppsbegränsande syfte som en fräga på sikt. Alternativ till de
konventionella bensin- och dieselmotorerna med bättre miljöprestanda än en
bensinmotor med effektiv katalytisk avgasrening finns i dag enbart pä
försöksstadiet. För en radikal förbättring av luftföroreningssituationen med
bibehållen omfattning av bilismen bör sådana drivsystem komma fill användning.
Målmedvetna satsningar för att stödja och driva på utvecklingen av sädana
motorer är därför enligt verket miljömässigt påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilindustriföreningen
är överens med MAK om att det inom överskådlig fid inte finns tillräckligt
starka skäl för att motivera en fullskaleanläggning för framställning av
etanol. Likaså pekar föreningen på behovet av att Sverige aktivt följer och
deltar i det internationella arbetet med alternativa drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO visar MAK på ett förtroendeingivande sätt att inga ekonomiska
förutsättningar finns under öveiskädlig fid och med rimliga antaganden om
oljeprisernas utveckling för en bred introduktion av motoralkoholer i Sverige,
Det är vidare enligt LO tveksamt om användning av alkoholer i ottomotorer över
huvud taget innebär någon miljöförbättring. Vad gäller alkoholer i
dieselmotorer tillstyrker LO fortsatt FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
instämmer i MAK:s bedömning att förutsättningar saknas för att nu<br>
besluta om en allmän introduktion av alternativa drivmedel. Genom att ett<br>
nytt beslutsunderlag för introduktion utarbetas till slutet av 1980-talet<br>
skapas enligt Efn ett ökat rådrum i förhällande till de riktlinjer som tidigare<br>
antagits av riksdagen. Under tiden bör enligt Efn kunskaperna om de<br>
miljömässiga konsekvenserna av olika drivmedelsalternativ förbättras, I<br>
sammanhanget bör också noteras att naturgasen ser ut att bli ett viktigt<br>
inslag i de nordiska ländernas eneigtförsörjning. Utvecklingen av en driv<br>
medelsstrategi under de närmaste iiren bör mot denna bakgrund ge utrym<br>
me för fortlöpande omprövning av handlingsalternativen och FoU-insat<br>
serna bör inte begränsas till alkoholer. Sverige har goda kompetensmässi<br>
ga förutsättningar för att få till stånd FoU till stöd för övergäng till
alterna<br>
tiva drivmedel och vidareutveckling och anpassning av motorer till vari<br>
erande ekonomiska och miljömässiga krav. Det finns pä drivmedelsomrä<br>
det ett starkt intresse för internationellt samarbete och för bilindustrins<br>
engagemang krävs självfallet att en övergäng inte sker isolerat på hemma<br>
marknaden. Staten bör därvid främst finansiera grundforskning och bevak-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av teknik med sikte på att på läng sikt förbättra de ekonomiska, miljö-
Prop. 1987/88:85<br>
och energimässiga förutsättningarna för de framtida vägtransporterna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
instämmer som helhet i MAK:s förslag och rekommendationer men pekar pä risken
för att tidigare gjorda investeringar blir det avgörande argumentet för
fortsatta satsningar inom området. Avgörande för beslut om ytterligare
satsningar mäste enligt verket vara det förväntade värdet i förhällande till
kostnaderna för de planerade satsningarna. Eftersom renal-koholdriften med
dagens teknik är synnerligen olönsam skulle denna typ av bedömning varit
speciellt önskvärd för de föreslagna flottförsöken. En sådan bedömning är
givetvis svår att göra men RRV anser ändå att varje ny utvecklingsinsats måste
prövas utifrån denna ansats och att det måste vara möjligt att utnyttja
erfarenheter från andra länder och från tidigare försök med att utveckla andra
alternativa energikällor. Verket anser att MAK:s förslag om att tyngdpunkten i
det framtida utvecklingsarbetet bör ligga på etanol är dåligt belagd. Som
exempel pä en faktor som talar för en introduktion av metanol istället för
etanol viU RRV nämna att råvarubasen för inhemsk produkfion enligt MAK är
betydligt störte för metanol. RRV anser inte heller att kommittén tillräckligt
noga analyserat den internationella konkurtenssituationen i detta avseende.
Verket pekar därför på risken för att en lösning av ett strukturellt
jordbrukspoUtiskt problem med hjälp av etanolintroduktion pä sikt kan leda till
ytterligare regleringar inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att de alkoholpolitiska riskerna är ringa om det s.k.
läginblandningsalternativet genomförs. Däremot är uppenbara risker förknippade
med alternativet med ren etanol. Socialstyrelsen delar här MAK:s åsikt att
detta alternativ endast kan accepteras om det går att finna effektiva
denatureringsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd betonar att det är viktigt att försöken med etanoldrift av
fordonsflottor sker i tillräckligt stor skala och att försöken snarast kommer
till stånd. Nämnden understryker vidare att livsmedelskonsumenterna inte bör
bära stöd på andra områden än livsmedelsområdet. Det är enligt nämnden
angeläget att den långsiktiga målsättningen för alternativa drivmedel fastläggs
och att man anger på vilka sätt man avser att nå uppställda mål. Därvid bör
också klargöras hur konkurtensläget gentemot importerade energibärare kommer
att regleras via bl, a, energibeskattningens utformning och storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att kopplingen fill det svenska spannmålsöverskottet och prisregleringen
inom livsmedelsproduktionen utgör en grundläggande svaghet i MAK:s
beräkningar. Det vore olyckligt om statsmakterna bidrar till att skapa
långsiktiga ekonomiska och andra bindningar mellan spannmålsproduktion och
utveckling av alternativa drivmedel. Utnyttjande av andra råvaror än spannmål
för framställning av motoralkoholer skulle enligt statskontoret sannolikt ge
ett annat utslag i kalkylen varför faktorer som minskat behov av
karburatorsprit samt industri- och beredskapspolitiska skäl bör ges ökad vikt
i den samhällsekonomiska kalkylen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF,
Svenska kommunförbundet, länsstyrelsen i Södermanlands och<br>
Östergötlands län samt Enköpings, Mjölby, Vadstena, Skurups och Kö<br>
pings kommuner är kritiska mot MAK:s överväganden och förslag speci-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ellt rörande
förutsättningarna för uppförande av en fullskaleanläggning för Prop.
1987/88:85 produktion av etanol ur jordbruksprodukter. Remissinstanserna
menar Bilaga 4.9 överlag att underlaget för att fatta beslut om
skattebefrielse för etanol frän en fullskaleanläggning finns i MAK:s
betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att det är anmärkningsvärt att MAK är sä tveksamt till en introduktion av
etanol på den svenska drivmedelsmarknaden med den positiva beskrivning som
kommittén lämnat av förutsättningar för och följder av ett sådant beslut. Som
framgår av MAK:s redovisning finns inga avgörande tekniska hinder för en
låginblandning med etanol varför LRF är övertygad om att oljebolagen, pä samma
sätt som vid introduktionen av blyfri bensin, kommer att anpassa sig till och
utnyttja den nya marknadssituationen vid en introdukfion av etanol för
låginblandning. Oljebolagens möjligheter att utnyttja alkoholer har visats
under det senaste året då upp till 7% importerade alkoholer har blandats in i
bensinpoolen. LRF tiUstyr-ker att reglerna för beskattning av andra alkoholer
är metanol och etanol ändras. En etanolsatsning utgör vidare enligt förbundet
basen för en spannmålsbaserad produktion av en rad olika produkter och kan
ersätta import av proteinfodermedel och etablera en bioteknisk industri baserad
pä spannmål. Stöd till utveckling av bioteknisk industri är ett av de områden
som prioriteras högt i den forskningspolifiska proposition som regeringen
nyligen lämnade till riksdagen. En annan väsentlig frågeställning är hur vi på
bästa sätt skall kunna utnyttja den resurs som ett visst, självklart begränsat
spannmålsöverskott utgör, Etablering av en etanolanläggning medger att MAK:s
skissade program för etanol som renbränsle kan påbörjas. LRF anser att
försöksverksamheten redan nu borde få en större omfattning exempelvis genom
övergäng till etanoldrift i samtliga bussar i en störte stad för att verkligen
få belyst miljöeffekterna. Utredningsarbetet har enligt LRF avancerat sä långt
att ett investeringsbeslut rörande en fullskaleanläggning skulle kunna fattas i
vär. Detta förutsätter att sädana garantier kan lämnas från statens sida att
det företagsekonomiska risktagandet blir rimligt och den etanol som fillverkas
för drivmedelsmarknaden i en första anläggning bör befrias från drivmedelsskatt
under minst 10 är. Frågan om utvidgning av en skattebefrielse får behandlas om
det blir aktuellt att bygga ytterligare anläggningar. En skattebefrielse av
etanol innebär att likställighet uppnäs med andra inhemska energislag. Beroende
av i vilken omfattning etanol skall avsättas för andra ändamål kan andra former
av samhällsstöd vara lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anser att ett inhemskt motorbränsle som<br>
motoralkohol kan vara ekonomiskt lönsamt i ett avspärtningsläge. Alkohol<br>
som motorbränsle skulle liksom gengasen kunna.prövas och utvecklas i<br>
försvarets fordon i fredstid aUernativt i ett kommunalt trafikbolag i en<br>
tätort. Kostnaderna för ett kommunalt experiment kan dock inte bäras av<br>
kommunsektorn. Det vore enligt förbundet mycket värdefullt att få till<br>
stånd en fullskaleanläggning för framställning av motoralkoholer för att<br>
dels skapa alternativa motorbränslen som minskar Sveriges sårbarhet vid<br>
eventuell avstängning frän omvärlden, dels skapa förutsättningar för beva<br>
rande av åkermark i ett levande naturlandskap. Innan ett fullskaleförsök<br>
sätts igång bör dock miljöeffekterna vid såväl framställning som använd-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av motoralkoholerna belysas. Enligt förbundet bör den fortsatta intro-
Prop. 1987/88:85 duktionen av etanol i första hand stimuleras genom att etanol,
producerad Bilaga 4.9 av inhemska råvaror, helt befrias från skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län anser att MAK:s förslag att nu inte föreslå en allmän
introduktion av alternativa drivmedel och att inte satsa pä en
fullskaleanläggning för etanolframställning kan leda till en olycklig
fördröjning av den satsning pä motoralkoholer som MAK i övrigt förordar. De
kortsiktiga skäl som MAK redovisar som grund för detta bör enligt länsstyrelsen
pä ett tydligare sätt än i MAK ställas mot de positiva effekterna som
kommittén redovisar och mot en mer heltäckande samhällsekonomisk studie än vad
som hittills har presenterats. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i
Östergötlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skurups
kommun anser att MAK i sin argumentation har en alltför negativ inställning
till etanol som ett konkurrenskraftigt alternativ tiU andra drivmedel.
Liknande synpunkter framförs av exempelvis Mjölby och Köpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3. Produktion av alternativa drivmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
har enligt tilläggsdirektiv (Dir 1986:1) ingående undersökt möjligheterna att
fä till stånd etanolproduktion ur en fullskaleanläggning, (Förutsättningar för
etanolproduktion ur en fullskaleanläggning. Ds I 1986:5). Denna rapport har
remissbehandlats. Efter förslag av MAK har regeringen i oktober 1986 beslutat
att bevilja Stiftelsen Svensk EtanolutveckUng bidrag med 10 milj. kr, för
fortsatt utredningsarbete och projektering för fullskalig etanolproduktion m.
m. Enligt MAK bör ett statligt finansiellt åtagande för att möjliggöra
uppförandet av en fullskaleanläggning enbart syfta till att överbrygga vissa
initialsvärigheter. Den samhällsekonomiska kostnaden för att uppföra en
fullskaleanläggning för produktion av etanol skulle enligt MAK bli alltför
höga. Regeringen bör därför klargöra för intressenterna att något statligt
ekonomiskt stöd till en fullskaleanläggning inte kan påräknas under närmast
överskådlig tid, MAK räknar dock med att ett nytt beslutsunderiag tas fram i
slutet av 1980-talet, Resultatet av stiftelsens arbete har redovisats till
regeringen i juli 1987 (Fullskalig etanolproduktion. Rapport om
förutsättningarna att uppföra en fullskaleanläggning för etanolproduktion
baserad på främst spannmål, SSEU juni 1987), Rapporten har remissbehandlats,
MAK pekar vidare på behovet av internationellt samarbete rörande utvecklandet
av alternativa drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK:s
överväganden och förslag kommenteras av flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna frän det s,
k. Skaraborgsprojektet visar enligt statens<br>
energiverk att det finns marknadsmässiga möjligheter att avsätta biproduk<br>
terna (koldioxid, stärkelse och proteinfoder). Det framställda fodret kan<br>
exempelvis ersätta motsvarande produkter som för närvarande importe<br>
ras. Skulle den producerade etanolen (65000 m') avsättas inom drivme<br>
delssektorn blir emellertid det totala företagsekonomiska resultatet starkt<br>
negativt. Användning av etanol som drivmedel kräver subventioner i säväl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produkfions- som
konsumtionsledet. Erfarenheter av det amerikanska ga- Prop. 1987/88:85
soholprogrammet visar enligt verket att det är utomordentligt svårt att
Bilaga 4.9 avveckla ett agroenergipolitiskt engagemang som bygger pä subsidier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser att det i dag finns etablerad teknik för produktion av etanol ur spannmål
men att det är svårt att för närvarande prismässigt konkurrera med etablerade
drivmedel eller importerad alkohol. Om alkohol skall utgöra ett
drivmedelsalternativ ur beredskapssynpunkt bör enligt STU:s mening säväl
produktion som användning vara etablerad, om än i begränsad omfattning, även i
fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd konstaterar att den areal som i anspråk tas för odling av
jordbruksråvaror till etanoltillverkning vid en allvarlig och långvarig kris
kan behövas till livsmedelsproduktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
som delar synpunkten att jordbruksgrödor i nuläget ger för höga råvarukostnader
för att vara intressanta som råvaror för drivmedelsetanol anser att det på
längre sikt finns goda möjligheter att med rationellare odUngs- och
hanteringsmetoder sänka råvarukostnaden med 20-30%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MAK skulle ett borttagande av skatten på inhemskt producerad etanol innebära
ett avsteg från hittillsvarande principer för energibeskattningen. En sådan
åtgärd kan få negativa konsekvenser inom ramen för våra handelspolitiska
åtaganden och medföra skatteadministrafiva problem. Av skäl som närmare
redovisats i avsnht 1.2 föreslår bl. a. LRF och Svenska kommunförbundet att
inhemskt producerade motoralkoholer skall befrias frän skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegiet
avstyrker en generell skattebefrielse enbart för i Sverige tillverkad och på
inhemska råvaror baserad etanol. En sådan åtgärd skulle strida mot våra
handelspolitiska åtaganden. Enligt GATT:s artikel III får interna avgifter och
skatter inte tas ut med högre belopp för importerade varor än inhemska. Detta
innebär att vid skattebefrielse för den inhemska etanolen måste även importerad
etanol befrias från skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser i likhet med MAK att avsevärda komplikafioner skulle uppstå, både från
redovisnings- och kontrollsynpunkt, om skattebefrielse skulle gälla endast en
viss del av den beskattade etanolen, t, ex. etanol som produceras av inhemska
.råvaror. En eventuell subventionering av de fiUverkare som använder inhemska
råvaror bör enligt RSV:s uppfattning ske vid sidan av skattesystemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
föreslår att fortsatt FoU inom ramen för energiforskningsprogrammet i första
hand bör inriktas mot produktion av etanol ur cellulosahaltiga råvaror.
Huvuddelen av resurserna bör utnyttjas för grundläggande FoU, Tekniska
systemstudier bör genomföras för att visa hur etanolproduktion kan integreras i
industri- eller energianläggningar, MAK anser vidare att fortsatt forskning
rörande förgasning är av betydelse och bör bedrivas i form av tekniska
systemstudier över hur en metanolprodukfion skulle kunna integreras i industri-
eller energianläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk ansluter sig till MAK:s förslag. STU föreslår att<br>
tillgängliga resurser koncentreras fill FoU avseende produktion i anslut<br>
ning till pappers- och massaindustrin, STU avser inom ramen för energi<br>
forskningsprogrammet genomföra tekniska systemstudier i nära samver<br>
kan med industrin och statens energiverk för att visa hur etanolproduktion</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
integreras i massa- och pappersindustrin. Även studier avseende möj- Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligheter
att integrera metanolproduktion ur vedavfall i massa- och pappers- Bilaga
4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>industrin
planeras. STU anser att insatserna bör inriktas pä att genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
söka nya processer eller förbättra dagens teknik. Även vid ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gynnsamt
utfall av pilotförsöken kan det vara motiverat först bygga en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>halvstor
anläggning innan man går in i etanolframställning i full skala. En</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
utvecklingskedja kan ta avsevärd tid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
framhåller att om man på sikt i större skala avser utnyttja etanol som
drivmedel är det angeläget att redan nu fortsätta ett kraftfullt utvecklingsarbete
för att vidga råvarubasen och pröva ny processteknik bl. a. för framställning
av etanol frän olika cellullosarika jord- och skogsbruksgrödor i kombination
med andra produkter för tekniska och industriella ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
anser att krisbehovet av etanol bäst tillgodoses genom att öka den inhemska
produktionskapaciteten i fredstid. Detta förutsätter dock att det även finns
fredstida avsättningsmöjligheter för etanol, ÖCB anser att det finns goda
förutsättningar för att hela rävarubehovet för en svensk etanolproduktion
motsvarande krisbehovet kan tillgodoses frän inhemska förnyelsebara
råvarutillgångar. Inom skogsbruket finns det en stor och hiUills så gott som
outnyttjad råvaruresurs i form av avfall och rester frän avverkning. Detta
tillsammans med nya produktionsmetoder och -processer säsom svagsyrahydrolys
m, m, bör medföra avsevärt bättre ekonomiska villkor för en inhemsk
etanolproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SSEU är ett fortsatt kraftfullt utvecklingsarbete för att utnyttja
lignocellulosahaltiga material som råvara för etanolproduktion nödvändigt. Det
är härvid angeläget att utvärdera andra lignocellulosahaltiga material som
råvara, nämligen dels fiis från skottodlad Salix (energiskog), dels i
jordbruket fallande överskottshalm. Energibehovet i
etanoltillverknings-processerna har kunnat sänkas kraftigt genom mera avancerad
utformning av destillationstekniken. Det framstår enligt stiftelsen som
fullständigt klart att det finns förutsättningar att ytterligare effektivisera
tekniken för etanolframställning. Stiftelsen vill starkt understryka
nödvändigheten av att tillräckliga ekonomiska resurser även fortsättningsvis
allokeras för FoU rörande råvaror och processer för etanolproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCPF
anser att störte delen av landets tillgäng på trädbränsle i stort sett redan
intecknats för bränsleändamäl och därför inte kan tas i anspråk ocksä som
råvara för tillverkning av motoralkohol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>MAK
uppmärksammade i sitt betänkande frågan om en utökad produktion av etanol ur
spannmål skulle medföra konflikter gentemot oljeväxtin-dustrin. Härvid
konstaterar MAK att en etanolproduktion i storleksordningen 275000 m per år
uppenbarUgen skulle medföra avsättningssvårigheter för delar av
foderproduktionen samtidigt som man skulle komma i konfiikt om marknadsutrymmet
med oljeväxtnäringen. MAK:s överväganden i denna del har närmare kommenterats
av EX AB och jordbruksnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hade varit bra om effekterna pä fodermarknaden hade behandlats<br>
mer ingående i utredningen, men EXAB antar att MAK inte funnit det<br>
motiverat att tränga djupare in i effekterna pä fodermarknaden, eftersom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en storskalig
etanolprodukfion ställer sig alltför dyrbar. För den händelse Prop.
1987/88:85 frågan om en framtida etanolproduktion trots allt skulle bli aktuell
igen om Bilaga 4.9 ett antal är förutsätter EXAB att konsekvenserna för
fodermarknaden blir föremål för en fördjupad utredning och att bolaget bereds
tillfälle redovisa sina synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens jordbruksnämnd är ett utkonkurterande av ärtor och rapsmjöl en nackdel
ur beredskapssynpunkt. Det bör dock uppmärksammas att sä länge det rör sig om
bara en fullskaleanläggning blir inverkan på den inhemska fodersektorn liten.
Det är vid tre till fyra anläggningar som avgörande effekter framträder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4. Användning av alternativa drivmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Låginblandning i bensin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
konstaterar att det såväl tekniskt som med hänsyn till Sveriges internationella
åtaganden är möjlij.t att låginblanda etanol eller andra motoralkoholer i
bensin. Enligt MAK skulle en blandning mellan etanol och metanol som
låginblandningskomponent i bensin vara mer konkurtens-kraftigt än enbart
etanol. Från principiella utgångspunkter anser MAK att en ökad svensk
etanolproduktion för låginblandning kan ha ett värde, men en företagsekonomiskt
lönsam produktion kan inte förutses på flera är. De statliga åtgärder som krävs
för att åstadkomma en snar storskalig introduktion av etanol som
låginblandningskomponent är enligt MAK för närvarande alltför kostsamma för
att kunna motiveras. Därför avstyrker MAK ett borttagande av skatten på etanol
vid låginblandning. Enligt MAK bör skatten på motoralkoholer som på sikt kan
produceras av inhemska råvaror och som kan komma att utgöra realistiska
alternativ som drivmedel uppgå till 50% av skatten pä bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk biträder MAK:s förslag. De investeringar som krävs för att anpassa
distributionssystemet tUl låginblandad bensin kommer enligt verkets mening
till stånd när de företagsekonomiska förutsättningarna föreligger. Detta
förutsätter dock enligt verkets mening att statsmakterna för en konsekvent
linje vid framtida beskattning av motoralkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk anser att vissa frågeställningar rörande standarden för
låginblandad bensin bör vara lösta innan beslut fattas om introduktion av en
sådan ny bensinkvalitet. Det gäller bl. a, miljöproblemen vid på varandra
följande tankningar av låginblandad och icke låginblandad bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Bilindustriföreningen är det inte försvarbart att dra på samhällsekonomin sä
stora kostnader för nägot som inte tillför bränslet ett mervärde. Etanolen har
enligt Bilindustriföreningen ett lägre energivärde än bensin och man kan
därför inte räkna med att 1 liter etanol ersätter 1 liter bensin. Detta gäller
i varje fall för bilar med syresensor som nu är pä väg att introduceras på den
svenska marknaden i och med att katalysisk avgasrening införs. Eftersom
etanolinblandning tidigast är en fråga för 90-talet mäste kalkylerna ta hänsyn
till etanolens lägre energivärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
anser att det underlagsmaterial som presenterats</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av Svensk Drivmedelsteknik
AB inte tillåter nägra egentliga slutsatser om Prop. 1987/88:85
läginblandningens hälso- och miljöaspekter. Det finns indikationer på att
Bilaga 4.9 alkohoUillsatser minskar kväveoxidutsläppen och även påverkar
kolvätesammansättningen. Betydelsen av sådana förändringar i bilavgasernas
sammansättning är emellertid otillräckligt utvärderad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Användning av motoralkoholer som drivmedel i ren form</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
MAK.s uppgift har hört att kartlägga alternativa drivmedel som kan medverka
till att minska oljeberoendet och utsläppen från transportsektorn, MAK har
härvid dragit följande slutsatser. Alternativ som vätgasdrift och eldrift
befinner sig i snabb utveckling, men är av tekniska och ekonomiska skäl
alltför avlägsna för att pä kort sikt kunna minska oljeberoendet. Inte heller
motorgas, naturgas eller syntetisk bensin torde av kostnads-eller
försörjningsskäl i framtiden kunna spela någon mer betydande roll för att
minska oljeberoendet, MAK konstaterar att det finns ett stort antal positiva
effekter - bl. a, energi- och miljöpolitiska - vid användning av motoralkoholer
som drivmedel. För att demonstrera denna teknik föreslår MAK en
försöksverksamhet i form av flottförsök som bör byggas upp i etapper med
mellanliggande utvärderingar. Flottförsöken bör i första hand inriktas på
tyngre fordon och kunna omfatta olika motorkoncept. Kostnaderna för denna
verksamhet bör delas mellan staten, bilindustrin, berörda kommuner m. fl.
intressenter. Enligt MAK bör utveckling av motorer och bränslen pågå parallellt
med försöksverksamheten. Vidare bör MlOO-pro-grammet slutföras och utvärderas.
Viss fortsatt verksamhet rörande MlOO-programmet förutses. Bl,a, bör Sverige
deltaga i internationella samarbetsprojekt och en handlingsplan bör upprättas
för hur ett beslut om introdukfion av fordonsflottor med kort varsel skall
kunna omsättas i praktisk handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt MAK angeläget att arbetet med motoralkoholer drivs med kraft och utan
störte förseningar. Därför föreslär MAK att regeringen uppdrar åt statens
energiverk och STU att årligen redogöra för vilka insatser som har gjorts inom
ramen för planen för alternativa drivmedel. Särskilt bör anges pä vilket sätt
miljö- och beredskapsfrågor har beaktats i detta arbete. Senast år 1989 bör en
ingående utvärdering göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser att störte resurser än vad som föreslagits av<br>
MAK bör ägnas grundläggande motorutveckling. En utvecklad renalko-<br>
holmotor kan medföra avsevärt minskade emissioner och en höjd ener<br>
giverkningsgrad jämfört med dagens bensinmotor. Vad gäller alternativ fill<br>
dagens dieselmotor anser verket att arbetet bör fortsätta efter nuvarande<br>
utvecklingslinjer, d.v.s. tvåbränslekonceptet, tändförbättrarkonceptet<br>
och tändstiftskonceptet. Det finns enligt energiverket anledning att befara<br>
att de resurser MAK föreslär inte räcker till både motorutveckling och<br>
flottförsök varför det statliga stödet till motorutveckling bör prioriteras.<br>
Detta kan medföra att flottförsöken i den första etappen blir mindre omfat<br>
tande än vad MAK föreslagit. Verket anser vidare att såväl etanol som<br>
metanol bör komma till användning vid de föreslagna flottförsöken. Även<br>
arbetet med att utveckla en alkoholmotor som pä sikt kan ersätta dagens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bensinmotor bör fortsätta.
Resurser härför bör ställas till svensk biUndu- Prop. 1987/88:85 stris
förfogande genom anslag från STU inom ramen för energiforsknings- Bilaga
4.9 programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
konstaterar i linje med energiverket att det, inom den medelsram om 80 milj,
kr. som föreslås i regeringens forskningsproposition, finns små möjligheter att
inrymma de ambitiösa prov som skisseras i MAK samtidigt med fortsatt
motorutveckling och med utrymme för annan FoU. För att kunna genomföra det av
MAK skisserade programmet är tidsaspekten viktig varför ett principbeslut om
ett storskaleförsök kan ge ett viktigt incitament till mer omfattande
motorutveckling än vad som för närvarande planeras. STU föreslär att
motorulveckling prioriteras och att ett utvecklingsprogram utformas i
samarbete med svenska motortillverkare för den kommande treårsperioden.
Särskilda medel bör enligt STU reserveras av regeringen för utökade prov när av
regeringen uppstäUda miljökrav kan verifieras på fordonsnivä. Därvid ges
möjlighet att successivt expandera pågående försöksverksamhet parallellt med
motorutveckling och prakfisk emissionsmätning. STU anser att det är väsentligt
att de av MAK föreslagna proven genomförs i nära anslutning till FoU som STU
bedriver på området. Aktörer som industri och fordonsanvändare mäste få sädana
besked att man finner tekniken värd att beakta även bortom en omfattande
provperiod om av regeringen uppställda mål uppnås. Om miljömålen uppnäs vid
alkoholdrift kan regeringen överväga subvenfion av alkohol eller en miljöskatt
på dieselolja. STU föreslår fortsatt samarbete internationellt på detta område.
Detta sker för närvarande bl. a. genom deltagande i lEA-samarbetet
"Alcohols and alcohol blends as motor fuels".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Bilindustriföreningen är det omöjligt att i Sverige tänka sig en ensidig
övergäng till en helt ny motortyp annat än i mycket begränsade flottor och då
till icke-kommersiella priser. När det gäller de flottförsök som MAK föreslår
är bilindustrin självfallet beredd att ställa upp med sitt kunnande. En
svårighet är dock att avdela resurser i form av mantimmar och laboratorietid utöver
företagens ordinarie FoU-verksamhet. Eftersom det kommersiella intresset är
litet måste det närmare övervägas hur försöken skall finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSEU
ansluter sig till betänkandets förslag om genomförandet av flott<br>
försök i successivt ökande omfattning med tyngdpunkten förlagd på bussar<br>
i tätortstrafik för att redan i försöksverksamheten få en miljöförbättrande<br>
effekt. Flottförsök av nämnvärd omfattning torde av praktiska skäl dock<br>
knappast kunna komma till stånd förtån under år 1988. Som en del av<br>
SSEU:s verksamhet pågår E95-drift av två bussar utrustade med Scania-<br>
motorer. Bussarna körs i kontinueriig, kommersiell trafik och med goda<br>
resultat såväl miljömässigt som driftmässigt. Enligt planen skall bussarna<br>
återställas till konventionell drift vid halvårsskiftet 1987. I och med att<br>
störte flottförsök föreslås i MAK:s betänkande är det angeläget att de båda<br>
Öviksbussama får fortsätta med E95-drift under övergångstiden och ut<br>
nyttjas för förberedande specialförsök, t. ex. med alternativa tändförbätt-<br>
rare, Samma resonemang kan föras beträffande E95-projektets två last<br>
bilar vid Domsjös fabriker. Lastbilarna är utrustade med Volvomotorer<br>
med dubbelt insprutningssystem, där det med hänsyn fill miljöeffekten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vore
önskvärt att ersätta tändbränslet dieselolja med t,ex, etanol med Prop.
1987/88:85 kraftfull tändförstärkare. Sädana försök kan genomföras under
övergängs- Bilaga 4.9 tiden till flottförsöken påbörjas. Extrakostnaderna för
bränslet är en tung post i de föreslagna flottförsöken varför flottförsöken bör
genomföras med ett blandbränsle etanol/metanol (s, k, ETME-bränsle). Därigenom
minskas bränslekostnaden radikalt samtidigt som alla tekniska frågor kan
besvaras lika bra som med ett rent etanolbränsle. Det är dock nödvändigt att
etanol ingår i bränslet för att därmed skapa en successivt ökande avsättning
för nuvarande och tillkommande produktionskapacitet. Med ETME-bränslet
bortfaller för övrigt hela denatureringsproblematiken. SSEU vill särskilt
understryka vikten av att flottförsöken utsträcks till att omfatta även truckar
för inomhusdrift i t,ex, magasin eller i gruvor eftersom miljöförbättringen
härvid fär en omedelbar effekt. I betänkandet påpekas i flera sammanhang
behovet av fortsatt tekniskt utvecklingsarbete. SSEU vill peka pä några särskilt
angelägna sädana frågor. Alternativ till nuvarande tändförbättrare bör provas i
praktisk drift. Effektivare katalysatorer för NOx-reduktion är hittills prövade
och bör utvärderas i konfinuerlig drift. En generell bränslereducerande åtgärd,
som särskilt kan minska bränslekostnaden i flottförsöken med bussar, är
utprovning av tryckackumulator-system. En del av dessa åtgärder skulle kunna
testas med befintliga fordon inom E95-projektet. Av avgörande betydelse för en
storskalig introduktion av motoralkoholer på kommersiell bas är att motorer
utvecklas för drift på t. ex. ren etanol utan tillsatser eller
tväbränslesystem. Det är nödvändigt att testa under svenska förhållanden de
internationella alternativ som finns i fråga om tändsfifts- eller glödstiftsassisterande
dieselmotorer. Utvärdering och vidareutveckling av tändsfifts- eller
glödstiftsassisterade motorer skulle enligt SSEU:s mening vara ett utmärkt
projekt att drivas inom lEA. CPF framför liknande synpunkter som stiftelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
maskinprovningar delar MAK:s uppfattning, att gengas enbart är ett
beredskapsbränsle, som saknar möjlighet att under fredstid konkurrera med LPG,
vätgas och flytande bränslen. Statens maskinprovningar anser dock att MAK är
alltför negativ mot växtoljor som drivmedelsalternativ. Enligt
maskinprovningarnas försök och provningar finns det inte nägot inhemskt
flytande bränsle som är sä lätt att använda som utspädningsmedel för
dieselbrännolja som växtolja. Det behövs varken motormodifiering eller
tillsats av tändförbättrare. Maskinprovningarna framhåller vidare betydelsen av
att intensifiera arbetet med att utveckla mer miljövänliga tändförbättrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Miljökonsekvenserna av en användning av motoralkoholer som bränsle i
dieselmotorer kommenteras närmare av transportrådet, statens naturvårdsverk
och kemikalieinspektionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
transportrådet skulle en övergång från dieselbrännolja till motoralkoholer för
viss busstrafik och dagligvarudistribution medföra att utsläppen av partikel-
och kväveoxidemissioner skulle minska. Detta gäller särskilt om
bränsletillförsel och förbränning kan ske sä att tändförbättran-de fillsatser i
bränslet inte behöver utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
anser att en försöksverksamhet med renalko-<br>
holdrift av i första hand tyngre lastbilar, bussar och traktorer är viktig,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eftersom tunga fordon
bidrar med en väsentlig del av luftföroreningarna i Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tätorter. Inspektionen
vill särskilt betona att ett miljöanalysprogram bör Bilaga 4.9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kopplas till en sådan
försöksverksamhet. Vidare är det viktigt att ta tillvara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de erfarenheter som finns
i länder där motoralkoholer används i stor skala,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t, ex. erfarenheter från
USA med låginblandning och från Brasilien med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>renalkoholdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens naturvårdsverk har de alternativa värmemotorerna potential till lägre
emissioner, större bränsletolerans och bättre energianvändning jämfört med de
kolvmotorbaserade drivsystem som används i dag. För att få vägledning huruvida
de alternativa värmemotorernas potentiella prestanda praktiskt kan realiseras
behövs ökad FoU på detta område. Naturvårdsverket anser att den internationella
erfarenheten hos myndigheter och biltillverkare i Västtyskland, USA och Japan
i första hand bör tas tillvara och utvärderas från miljösynpunkt innan
ytterligare fordonsförsök i Sverige sätts igång. Vissa fordonsförsök i Sverige
kan sedan genomföras som kompletterande delar i internafionellt överenskomna,
långtids-planerade, flottförsöksprogram med klart uttalad miljömälsättning. När
det gäller flottförsök anser naturvårdsverket att omfattande förberedelser och
resurser krävs för att ett sådant föreslaget försök skall kunna resultera i en
miljökonsekvensbeskrivning som kan ligga till underlag för vidare politiska
beslut om en eventuell satsning på (ren)alkoholdrift. Under alla förhållanden
bedöms det föreslagna antalet bussar, 20 st, för litet för ett sådant projekt.
Resultaten av väl planerade och genomförda avgasmätningar kan emellertid ligga
fill grund för beräkningar av miljökonsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TFB
anser inte att flottförsök med etanoldrivna bussar kan ge sä mycket ny kunskap
varför det är bättre att fortsätta tekniskt utvecklingsarbete och
demonstrationsförsök i mindre skala. Flottförsök kan vara befogade om
förutsättningarna för etanoldrift ändras framöver. Det bör finnas resultat som
visar att alkoholdrift ger rena(re) avgaser jämfört med andra alternativa
drivmedel och att alkoholbränslet står sig kostnadsmässigt jämfört med de andra
alternativen. Om staten av beredskapsskäl vill ha avsättning för etanol i
fredstid bör finansieringsfrågan noga övervägas. Trafikföretagen bör helst
inte drabbas av nåigra merkostnader jämfört med diesel-drift. TFB har goda
kontakter med kollektivtrafikföretag runtom i Sverige och bör därför kunna
deltaga på något vis, till exempel genom att bidra till vissa kostnader för
utvärdering av prov i trafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
konstaterar att för skattepliktiga fordon utgär olika kilometerskatt<br>
för olika typer av fordon. För bussar är kilometerskattesatserna låga,<br>
vilket innebär att beskattningen pii körd vägsträcka kan bli lägre för en<br>
dieseldriven kilometerskattepUktig buss än för en etanolbuss. Enligt kom<br>
mitténs uppfattning är denna omsfiindighet otillfredsställande och rimmar<br>
dåligt med gällande riktlinjer för energipolitiken. Kommittén föreslär där<br>
för att den angivna effekten av skattebestämmelserna undanröjs. Detta bör<br>
ske genom att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer i vaije<br>
särskilt fall medger skatterestitution, helt eller delvis, vid drift av tunga<br>
fordon med motoralkoholer. Förskiget kommenteras av RSV, statskonto<br>
ret och SSEU.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
erinrar om att fordonsskatten är lägre för bussar som drivs med Prop.
1987/88:85 enbart etanol, och således inte är kilometerskattepliktiga, än för
dieseldriv- Bilaga 4.9 na bussar. I det kalkylexempel för en tätortsbuss som
kommittén använt konstateras att skatten är ca 50 öre högre per mil för en
etanoldriven buss än för en dieseldriven. För den dieseldrivna bussen i
exemplet är fordonsskatten ca 6000 kr. per år. Fordonsskatten för en
etanoldriven buss överstiger aldrig 895 kr. Enligt betänkandet är
medelkörsträckan för en tätortsbuss ca 4400 mil per år. Sammantaget är således
vägtrafikskatten för den etanoldrivna bussen i exemplet lägre än för
motsvarande dieseldrivna buss. Enligt RSV:s uppfattning måste vid en
kostnadsjämförelse hänsyn tas till skillnaden i fordonsskatt, Nägot behov av
att införa ett restitutionsförfarande föreligger därför enligt RSV:s mening
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
har i olika sammanhang föreslagit att kilometerskatten slopas och ersätts av en
motsvarande höjning av brännoljeskatten. Förslaget innebär, förutom att staten
skulle kunna göra administrativa besparingar på i storleksordningen 65 milj,
kr, per år, att incitamenten för satsningar på energibesparande och miljövänlig
teknik skulle öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
större flottförsök genomförs med etanol- eller ETME-bränsle i tunga
dieselfordon kommer enligt SSEU nuvarande skattesystem att leda till en
besvärande byråkratisk rutin med dispenser och omräkningar. SSEU föreslär att
beskattningen för alkoholer som används som permanent bränsle i motorer som
arbetar enligt dieselcykeln förändras på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kilometerskatt
utgär pä enhetligt sätt oavsett bränsletyp. För dieselolja utgär för närvarande
en energiskatt på 610 kr. per m'. För motoralkoholer bör energiskatt utgå i
proportion till bränslets energiinnehåll. Energiinnehållet i dieselolja är
10,0 MWh per m' och r exempelvis etanol, E95, 5,7 MWh per m. Den proporfionella
energiskatten för E95 skulle därmed bli 348 kr. per m'. Någon skatt motsvarande
den särskilda skatten för oljeprodukter och kol, för närvarande 118 kr, per m'
för dieselolja, skulle inte utgå för motoralkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
total skattebefrielse för inhemskt producerade motoralkoholer skulle enligt
stiftelsen under ett utvecklingsskede i väsentlig grad underlätta en
kommersiell introduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Regeringsuppdrag
till</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>TRANSPORTFORSKNINGSBEREDNINGEN
' "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur regeringsbeslut 1987-06-25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att utarbeta program för energirelaterad forskning
och utveckling inom transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrar ät transportforskningsberedningen att samordnat med introduktionsplanen
för alternativa drivmedel utarbeta ett program för energirelaterad forskning
och utveckUng inom transportsektorn. Arbetet bör bedrivas i enUghet med de
riktlinjer som lagts fast och de resurser som anvisats i riksdagens beslut om
energiforskning för budgetåren 1987/88-1989/90 (prop. 1986/87:80 (bil, 12), NU
33, rskr. 292) och ske samordnat med motsvarande arbete inom styrelsen för
teknisk utveckling och statens energiverk. Vid genomförandet av uppdraget skall
beaktas vad som anförs i bifogade promemoria som har upprättats inom miljö- och
energidepartementet. Transportforskningsberedningen skall vid
utredningsarbetets genomförande löpande samråda med statens råd för
byggnadsforskning, styrelsen för teknisk utveckling, statens naturvärdsverk och
statens energiverk. Vidare skall samråd ske rned transporträdet och övriga
berörda myndigheter, organisationer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MILJÖ-
OCH</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PM</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ENERGIDEPARTEMENTET
1987-06-25</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>regeringsbeslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:229.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987-06-25
nr, 41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag till transportforskningsberedningen att utarbeta
program för energirelaterad forskning med anknytning till transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade år 1983 om en plan för introduktion av alternativa drivmedel (prop,
1982/83:100 bil, 14, NU 33, rskr. 280), Enligt planen är målet för de statliga
insatserna under de närmaste åren att ge ett närmare underlag för ett beslut i
slutet av 1980-talet om introduktion av ett rent alkoholbränsle som drivmedel i
störte skala. Det ankommer på statens energiverk att leda genomförandet av
introduktionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk har i rapporten (3283) Lastbilar, bussar och renare luft pä
regeringens uppdrag utrett de framtida utsläppskraven för tyngre fordon. Verket
konstaterar härvid att effektivisering och planering av transportsektorn bör
utnyttjas för minskning av utsläppen av luftföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motoralkoholkommittén
(MAK; I 1985:02) redovisade i betänkandet<br>
(SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle de samhälleliga förutsättning<br>
arna för introduktion av alternativa drivmedel.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MAK
konstaterade i sitt betänkande att målet att begränsa oljeanvänd- Prop,
1987/88:85 ningen inom transportsektorn även kan nås genom
effektivitetshöjande Bilaga 4.9 åtgärder i fordonen och i trafiksystemet.
Strukturförändringar inom transportområdet kan också bidra till en minskad
oljeanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt vid utformningen av det framtida
transportsystemet bör enligt MAK vara att det med beaktande av energi-,
trafik-, säkerhets-och beredskapspolitiska hänsynstaganden skall fungera på
mest kostnadseffektiva sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MAK föreslär ingen förändring beträffande
ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. Detta innebär att statens energiverk
bör ha ett övergripande ansvar för introduktionsplanen för alternativa
drivmedel samt bör svara för fortsatt FoU i syfte att utveckla ett
konkurrenskraftigt alternativt drivmedel. STU bör även fortsättningsvis ha
ansvaret för FoU rörande motorer och drivsystem, TFB bör ansvara för
energirelaterad transportsystemforskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MAK förutsätter att insatserna för att utveckla motorer,
alternativa drivmedel m. m. finansieras via energiforskningsprogrammet.
Regeringen antas senare komma att ta ställning till förutsättningarna för uppförande
av en fullskaleanläggning för produktion av etanol ur jordbruksprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MAK:s betänkande har varit föremål för remissbehandling.
Förslagen i de delar som berör detta uppdrag har lämnats utan erinran av
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsatt energiforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i proposition 1986/87:80 bil, 12 om
forskning lämnat förslag fill fortsatta insatser rörande bl. a. energirelaterad
FoU inom transportområdet under budgetåren 1987/88-1989/90. I propositionen
framhöll chefen för miljö- och energidepartementet att en mer samlad syn på
transportsektorns energi- och miljökonsekvenser bör utvecklas som bör vara
långsiktigt inriktat. Målet bör vara att bl. a. skapa ett mer energieffektivt
och miljövänligt transportsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter samråd med cheferna för kommunikations- och
industridepartementet framhöll föredraganden att hon senare avsåg återkomma
med förslag om fortsatt inriktning av den energirelaterade forskningen inom
transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller området energirelaterad
transportsystemforskning föreslogs att insatserna bör integreras i TFB:s
allmänna program för transportforskning. Enligt propositionen bör den
forskning som rör energiförsörjningen av tätorternas transporter prioriteras
liksom forskning som kan påverka säväl energiåtgång som emissioner. Regeringen
föreslog att 11 milj. kr skulle anvisas för energirelaterad
transportsystemforskning under en treårsperiod. Riksdagen har inte anfört några
erinringar mot regeringens förslag i denna del (NU 33, rskr, 292),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdraget</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaea 4 9<br>
De överväganden och förslag som redovisats i den forskningspolitiska</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>propositionen utgör en grund för fortsatta insatser
rörande energirelaterad FoU inom transportsektorn, Ansvaiiga myndigheter bör mot
denna bakgrund i samverkan koordinera insatserna för att möjliggöra ett
minskat oljeberoende och en minskad miljöbelastning inom transportsektorn. Uppdrag
med denna inriktning och syfte har tidigare lämnats till STU och statens
energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFB bör därför nu ges i uppdrag att med utgångspunkt i de
riktlinjer som lagts fast i riksdagens beslut om energiforskning för nästa
treårsperiod utarbeta ett program för fortsatt FoU rörande energirelaterad
transportsystemforskning, I uppdraget bör ingå att komma med förslag fill
fortsatt FoU rörande strukturpåverkande insatser inom transportsektorn som kan
leda till minskat oljeberoende och minskade föroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för uppdragets genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör ankomma pä TFB att utarbeta ett program för hur
den energirelaterade transportforskningen bör bediMvas i framtiden. Målet för
arbetet bör vara att både oljeberoendet inom och emmissionerna i form av buller
och luftföroreningar från transportsektorn skall kunna minskas. Arbetet bör
bedrivas integrerat i TFB:s allmänna program för transportforskning. Vid
utformningen av progrmmet bör TFB särskilt pröva möjligheterna att stödja
kunskapsuppbyggnaden inom berörda myndigheter, universitet och högskolor.
Följande riktlinjer bör gälla för detta uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFB bör belysa vilka förändringar av strukturell karaktär
som kan aktualiseras för att skapa ett mer energieffektivt transportsystem med
sä små miljöeffekter som möjligt. Det gäller exempelvis studier inom transportsektorn
rörande hur lokalisering av bostäder och arbetsplatser m, m, kan påverka
energiförbrukningen samt hur man genom exempelvis fysisk planering kan skapa
förutsättningar för ett mer energisnålt samhälle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFB bör vidare i samverkan med statens energiverk överväga
metoder för att hantera transportfrägorna i den kommunala planeringen. Det är
väsentligt att även beredskapsfrågorna uppmärksammas i detta sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFB bör kartlägga och redovisa olika styrmedel inom
transportsektorn för att minska energiförbrukningen och miljöbelastningen och
deras konsekvenser. Det gäller exempelvis skatter, avgifter, information m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFB bör senast den 8 april 1988 redovisa läget beträffande
arbetet med uppdraget till regeringen. En samordning bör härvid ske med
motsvarande redovisningar av STU och statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsuppdrag till</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>STYRELSEN FÖR TEKNISK UTVECKLING ''a 4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur regeringsbeslut 1987-06-11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att utarbeta program för energirelaterad forskning
och utveckling inom transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrar åt styrelsen för teknisk utveckling att fullfölja arbetet med att
genomföra introduktionsplanen för alternativa drivmedel. Arbetet bör bedrivas i
enlighet med de riktlinjer som lagts fast och de resurser som anvisats i
riksdagens forskningspolitiska beslut för budgetåren 1987/88— 1989/90 (prop,
1986/87:80, NU 33, rskr, 292). Arbetet bör samordnas med motsvarande arbete
inom statens energiverk. Vid genomförandet av uppdraget skall beaktas vad som
anförs i bifogad promemoria som har upprättats inom miljö- och
energidepartementet. Styrelsen för teknisk utveckling skall vid
utredningsarbetets genomförande löpande samråda med transportforskningsberedningen,
statens naturvärdsverk och statens energiverk. Vidare skall samråd ske med
transporträdet och övriga berörda myndigheter, företag, organisationer m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MILJÖ- OCH</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PM</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga till</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.05pt'>
<td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ENERGIDEPARTEMENTET</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987-06-11</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regeringsbeslut
1987-06-11 nr. 24</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag till styrelsen för teknisk utveckling att utarbeta
program för energirelaterad forskning med anknytning till transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade år 1983 om en plan för introduktion av alternativa drivmedel (prop,
1982/83:100 bil, 14, NU 33, rskr, 280), Enligt planen är målet för de statliga
insatserna under de närmaste åren att ge ett underlag för ett beslut i slutet
av 1980-talet om introduktion av ett rent alkoholbränsle som drivmedel i
större skala. Inom ramen för planen ankommer det på styrelsen för teknisk
utveckling (STU) att bedriva FoU rörande nya eller förbättrade motorer och
drivsystem. I syfte att demonstrera användningen av alternativa drivmedel har
STU i samverkan med statens energiverk genomfört en försöksverksamhet med ett
rent alkoholbränsle (MIOO) i bensinbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har i rapporten Utveckling av miljövänliga alternativa drivsystem<br>
för fordon (STU augusti 1986) presenterat ett program för fortsatta energi-<br>
och miljörelaterade FoU-insatser inom transportsektorn. STU anser att<br>
stor uppmärksamhet mäste ägnas ät att följa internationell FoU, bl. a,<br>
genom deltagande i olika internationella projekt, I skrivelse till regeringen<br>
har statens naturvårdsverk yttrat sig över STU:s rapport,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk har
i rapporten (3282) Lastbilar, bussar och Prop. 1987/88:85 renare luft på
regeringens uppdrag utrett de framtida utsläppskraven för Bilaga 4.9 tyngre
fordon. Verket konstaterar härvid att det erfordras ytteriigare FoU rörande
motorer, drivsystem och alternativa drivmedel för aft på sikt minska
miljöbelastningen från transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motoralkoholkommitténs
betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motoralkoholkommittén
(MAK; I 1986:02) föreslog i betänkandet (SOU 1986:51) Alkoholer som
motorbränsle att insatserna för motor- och bränsleutveckling bör fortsätta.
Parallellt bör försöksverksamhet i form av flottförsök bedrivas för att bl. a.
ge underlag för bedömning av miljökonsekvenser av användning av alternativa
drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MAK utgör motoralkoholerna etanol och metanol alternativ på drivmedelsomrädet
som från tekniska utgångspunkter kan bötja utnyttjas inom de närmaste åren.
Vätgasdrift och eldrift befinner sig i snabb utveckling men dessa alternativ
är av tekniska och ekonomiska skäl alltför avlägsna för att kunna medverka
till att inom de närmaste åren minska oljeberoendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
framhåller vidare att oljeanvändningen inom transportsektorn ocksä kan
begränsas genom effektivitetshöjande åtgärder i fordonen och i trafiksystemet.
En utgångspunkt för utformningen av det framtida transportsystemet bör vara
att det med beaktande av energi-, trafik-, miljö-, säkerhets- och
beredskapspolitiska hänsynstaganden skall fungera på mest kostnadseffektiva
sätt. Arbetet bör inordnas i en långsiktig strategi och inte påverkas av
kortsiktiga fluktuationer på drivmedelsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MAK bör bilfabrikanterna ta en mer aktiv del i utvecklingen av alternativa drivmedel
och motorer för alkoholdrift. Visst stöd bör vidare kunna lämnas inom ramen för
energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
föreslär vidare att försök med motoralkoholer i begränsade fordonflottor
genomförs under de närmaste åren. Hittillsvarande erfarenheter frän E
95-projektet bör ligga lill grund för försöksverksamhet. Arbetet bör enligt MAK
bedrivas i etapper med mellanliggande utvärderingar. Det är särskilt viktigt
att fä belyst miljökonsekvenserna av en ökad användning av motoralkoholer. MAK
anser att kostnaderna för försöksverksamheten bör delas mellan deltagarna. Den
statliga insatsen bör ske inom ramen för energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller användningen av motoralkoholer i bensinbilar (MIOO) föresläs att
viss kompletterande FoU skall bedrivas inorn ramen för energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Berörda
myndigheter bör följa de insatser som sker internationeUt rörande alternativa
drivmedel, motorer m, m. Det gäller bl, a, samarbetet inom det internationella
energiorganet lEA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
förutsätter att insatserna för att utveckla motorer, alternativa<br>
drivmedel m. m. finansieras med medel frän energiforskningsprogrammet.<br>
Regeringen kommer senare att ta ställning till förutsättningarna för uppfö<br>
rande av en fullskaleanläggning för produktion av etanol ur jordbrukspro<br>
dukter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MAK:s betänkande har varit föremål för remissbehandling.
Förslagen i Prop. 1987/88:85 de delar som berör detta uppdrag har i huvudsak
lämnats utan erinran av Bilaga 4.9 remissinstanserna. Synpunkter av mer allmän
karaktär lämnas av STU, statens energiverk, statens naturvårdsverk och
Stiftelsen Svensk EtanolutveckUng. STU och statens energiverk anser att det är
väsentligt att tillräckliga resurser kan avsättas för motorutveckling m, m, och
att mer storskaliga flottförsök inte får tillåtas ta resurser från detta
utvecklingsarbete. Statens naturvårdsverk (SNV) anser att internationella
erfarenheter bör beaktas och utvärderas från miljösynpunkt innan ytterligare
fordonsförsök initieras. Stiftelsen Svensk EtanolutveckUng anser att pågående försöksverksamhet
med E 95 bör samordnas med de fortsatta flottförsöken med tyngre fordon.
Stiftelsen pekar på olika möjligheter att nedbringa kostnaderna för de framtida
flottförsöken genom modifieringar av bränslesammansättningen och insatser för
att effektivisera drivmedelsanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsatt energiforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i proposition 1986/87:80 bil. 12 om
forskning lämnat förslag till fortsatta insatser rörande bl. a. energirelaterad
FoU inom transportområdet under budgetåren 1987/88-1989/90. I propositionen
framhöll chefen för miljö- och energidepartementet att en mer samlad syn pä
transportsektorns energi- och miljökonsekvenser bör utvecklas som bör vara
långsiktigt inriktat. Målet bör vara att skapa ett mer energieffektivt och
miljövänligt transportsystem och att pä litet längre sikt utveckla ett
konkurtenskraf-tigt alternativt drivmedel baserat pä inhemska råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter samråd med cheferna för kommunikations- och
industridepartementet framhöll föredraganden att hon senare avsåg återkomma
med förslag om fortsatt inriktning av den energirelaterade forskningen inom
transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslogs att STU:s insatsområde
Energiteknik för transporter bör integreras i myndighetens ordinarie
verksamhet. Enligt propositionen bör vidare bl, a, bilindustrin kunna ta en
mer aktiv del i det fortsatta utvecklingsarbetet på detta område, I
propositionen föreslogs att 80 milj. kr anslås för utveckling av nya motorer
och drivsystem under kommande treårsperiod. Föredraganden förutsatte vidare att
STU fullföljer det samarbete som inleddes med SNV i samband med att STU pä
regeringens uppdrag utarbetade rapporten Utveckling av miljövänliga alternativa
drivsystem för fordon. Riksdagen har inte anfört några erinringar mot regeringens
förslag i denna del (NU 1986/87:33, rskr. 292),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De överväganden och förslag som redovisats i den
forskningspolitiska<br>
propositionen utgör en grund för fortsatt FoU rörande motorer m. m. inom<br>
ramen för introduktionsplanen. För att genomföra ett program med denna<br>
inriktning och omfattning krävs ett aktivt engagemang frän berörd industri.<br>
Ansvariga myndigheter bör mot denna bakgrund i samverkan koordinera</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>insatserna för att
möjliggöra ett minskat oljeberoende och en minskad Prop. 1987/88:85
miljöbelastning inom transportsektorn. Uppdrag med denna inriktning bör
Bilaga 4.9 därför lämnas till statens energiverk och STU, Ett uppdrag med
liknande innehåll kommer senare att lämnas till transportforskningsberedningen.
Myndigheterna bör samråda med SNV vad avser målsättningar beträffande
reduktion av miljöbelastningen frän motorer, drivmedel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör därför nu ges i uppdrag att utarbeta ett program för fortsatta insatser
inom området Energiteknik för transporter i enlighet med de riktlinjer som anges
i den forskningspolitiska propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer
för uppdragets genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör utarbeta ett långsiktigt förslag till fortsatta FoU-insatser rörande
motorer och drivsystem, Målsättningen bör därvid vara att minska oljeberoendet
och miljöbelastningen till följd av avgaser, buller m. m. STU:s rapport
UtveckUng av miljövänliga alternativa drivsystem bör utgöra en utgångspunkt för
fortsatta insatser pä detta område, STU bör härvid beskriva nuvarande
utvecklingsläge och ange pä vilka områden fortsatt FoU lämpligen bör inriktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
program för flottförsök med tyngre fordon med STU som projektansvarig i
enlighet med MAK:s förslag bör utarbetas parallellt med FoU rörande nya motorer
och drivsystem. När det gäller urval av fordonsflottor bör samråd ske med
transporträdet. STU bör dra nytta av de erfarenheter som erhållits av pågående
flottförsök inom ramen för E 95-projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
STU:s uppdrag bör också ingå att bl, a, mot bakgrund av MAK:s överväganden och
förslag utvärdera hittillsvarande insatser rörande MIOO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör överväga finansieringen av fortsatta FoU-insatser. En utgångspunkt bör
härvid vara att berörda företag m. m. pä längre sikt skall ta pä sig ett ökat
ansvar för finansieringen av utvecklingskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
samarbete är väsentligt i samband med överväganden rörande flottförsök, nya
eller förbättrade motorer och drivsystem m.m. STU bör även fortsättningsvis
följa det internationella samarbetet rörande motorer och alternativa drivmedel
bl. a, inom ramen för lEA-samarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör även i övrigt redovisa olika insatser som är ämnade att främja minskat
oljeberoende och minskade föroreningar inom transportsektorn exempelvis genom
FoU avseende alternativa motorer och drivsystem. Det gäller bl. a, FoU för att
klarlägga möjligheterna att på längre sikt introducera vätgas inom
transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Redovisning
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bör senast den 8 april 1988 redovisa läget beträffande arbetet med uppdraget
till regeringen. En samordning bör härvid ske med motsvarande redovisning av
statens energiverk. Statliga insatser som föresläs utöver de resurser som
beslutats inom ramen för energiforskningsprogrammet bör finansieras inom ramen
för befintliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsuppdrag till</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>STATENS ENERGIVERK</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur regeringsbeslut 1987-06-11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att utarbeta program för energirelaterad forskning
och utveckling inom transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrar åt statens energiverk att fullfölja arbetet med att genomföra
introduktionsplanen för alternafiva drivmedel. Arbetet bör bedrivas i enlighet
med de riktlinjer som lagts fast och de resurser som anvisats i
energiforskningsprogrammet för budgetåren 1987/88-1989/90 (prop. 1986/87:80, NU
33, rskr. 292), Arbetet bör samordnas med motsvarande arbete inom styrelsen
för teknisk utveckling. Vid genomförandet av uppdraget skall beaktas vad som
anförs i bifogad promemoria som har upprättats inom miljö- och
energidepartementet. Statens energiverk bör vid utredningsarbetets genomförande
löpande samråda med transportforskningsberedningen, statens naturvårdsverk och
styrelsen för teknisk utveckling. Vidare bör samråd ske med transporträdet och
övriga berörda myndigheter, företag, organisationer m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MILJÖ- OCH</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PM</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga tUl</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.3pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ENERGIDEPARTEMENTET</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987-06-11</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regeringsbeslut
1987-06-11 nr. 23</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag till statens energiverk att utarbeta program för
energirelaterad forskning med anknytning till transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade är 1983 om en plan för introduktion av alternativa drivmedel (prop.
1982/83:100 bil, 14, NU 33, rskr, 280). Enligt planen är målet för de statliga
insatserna under de närmaste åren att ge ett underlag för ett beslut i slutet
av 1980-talet om introduktion av ett rent alkoholbränsle som drivmedel i
störte skala. Det ankommer pä statens energiverk att leda genomförandet av
introduktionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i rapporten (1986:7) Motoralkoholer i Sverige utvärderat de
insatser som hittills skett inom ramen för introdukfionspla-nen. Energiverket
föreslär att introduktionsplanen, huvudsakligen av miljöskäl, ges en tydligare
inriktning mot fordon med dieselmotorer. Enligt verket bör vidare
forskningsinsatserna för att klarlägga möjligheterna för framställning av
etanol ur cellulosa fortsätta inom ramen för energiforsk-nigsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk har i rapporten (3283) Lastbilar, bussar och<br>
renare luft på regeringens uppdrag utrett de framtida utsläppskraven för<br>
tyngre fordon. Verket konstaterar härvid att det erfordras ytteriigare FoU<br>
rörande motorer, drivsystem och alternativa drivmedel för att på sikt<br>
minska miljöbelastningen frän transportsektorn.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motoralkoholkommitténs
betänkande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motoralkoholkommittén
(MAK) redovisade i betänkandet (SOU 1986:51) Bilaga 4.9 Alkoholer som
motorbränsle de samhälleliga förutsättningarna för introduktion av alternativa
drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt vid utformningen av det framtida transportsystemet bör enligt MAK
vara att det med beaktande av energi-, trafik-, säkerhets-och
beredskapspolitiska hänsynstaganden skall fungera pä mest kostnads-effektiva
sätt. Arbetet bör inordnas i en långsiktig strategi och inte påverkas av
kortsiktiga fluktuafioner på drivmedelsmarknaden samtidigt som vunna
erfarenheter tas till vara. Avvikelser pä kort sikt frän samhällsekonomisk
lönsamhet kan enligt MAK ses som en uppoffring eller en försäkringspremie för
att pä längre sikt uppnå en ökad försörjningstrygghet eller för att uppnå andra
vinster för samhället. Olika tekniska lösningar mäste få tävla med varandra, sä
att man sä småningom i väsentlig utsträckning skall kunna ersätta de
petroleumbaserade drivmedlen. Enligt MAK:s uppfattning är motoralkoholer det
drivmedel som för närvarande bäst fyller de krav som kan ställas pä ett nytt
drivmedel. En introduktion av sådana drivmedel är särskilt angelägen inom
sektorer där tillförselstörningar förorsakar problem i stora delar av
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förbereda en introduktion av alternativa drivmedel och för att vinna
erfarenheter frän bl, a, beredskaps- och miljösynpunkt föreslogs att insatserna
för motor- och bränsleutveckling bör fortsätta liksom att praktiska
fordonsförsök med renalkoholer parallellt bör genomföras. Enligt MAK är det av
särskild vikt att finnii miljövänliga alternativ för tung trafik i tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MAK bör statens energiverk även fortsättningsvis ha ett övergripande ansvar
för introduktionsplanen för alternativa drivmedel och för FoU i syfte att
utveckla ett konkurrenskraftigt alternativt drivmedel, STU bör även
fortsättningsvis ha ansvaret för FoU rörande motorer och drivsystem.
Energiverket bör enligt MAK bistå STU när det gäller genomförande av
flottförsök m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
begränsning av oljeanvändningen inom transportsektorn kan även nås genom
effektivitetshöjande åtgärder i fordonen och i trafiksystemet samt genom andra
strukturförändrin.gar inom transportområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MAK bör berörda myndigheter följa de insatser som sker internationellt rörande
alternativa drivmedel. Det gäller bl, a. samarbetet inom det internationella
energiorganet lEA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK
förutsätter att insatserna för att utveckla motorer, alternativa drivmedel m,
m, finansieras via energiforskningsprogrammet. Regeringen förutsätts senare
komma att ta ställning till förutsättningarna för uppförande av en
fullskaleanläggning för produktion av etanol ur jordbruksprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MAK:s
betänkande har varit föremål för remissbehandling. Förslagen i<br>
de delar som berör detta uppdrag har i huvudsak lämnats utan erinran av<br>
remissinstanserna. Synpunkter av mer allmän karaktär lämnas av trans<br>
porträdet, STU, statens energiverk och Stiftelsen Svensk Etanolutveck<br>
Ung. Statens energiverk anser i likhet med MAK att de statliga insatserna<br>
på FoU bör fullföljas och fokuseras på dels en syntesgasbaserad metanol-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>linje som utnyttjar torv
och trädbränslen, dels en etanollinje baserad på cellulosahaltiga råvaror. STU
framhåller att tillgängliga resurser bör koncentreras till FoU avseende
produktion av etanol ur cellulosahaltiga råvaror. Vidare bör tekniska
systemstudier för att visa hur etanolproduktion kan integreras i pappers- och
massaindustrin genomföras i nära samverkan med industrin och statens
energiverk. Enligt Stiftelsen Svensk EtanolutveckUng finns goda
förutsättningar för att ytterligare effektivisera tekniken för
etanolframställning baserad pä cellulosahaltiga råvaror. Transportrådet pekar
pä att en utökad internationell samverkan bör komma till stånd för att utveckla
drivmedelsalternativ till bensin och dieselolja.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
4.9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
energiforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i proposition 1986/87:80 (bil. 12) om forskning lämnat förslag till
fortsatta insatser rörande bl, a, energirelaterad FoU inom transportområdet
under budgetåren 1987/88-1989/90, I propositionen framhöll chefen för miljö-
och energidepartementet att en mer samlad syn på transportsektorns energi- och
miljökonsekvenser bör utvecklas som bör vara långsiktigt inriktat. Målet bör
vara att skapa ett mer energieffektivt och miljövänligt transportsystem
samtidigt som åtgärder vidtas för att på litet längre sikt utveckla ett
konkurrenskraftigt alternativt drivmedel baserat på inhemska råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med cheferna för kommunikations- och industridepartementet framhöll
föredraganden att hon senare avsäg återkomma med förslag om fortsatt
inriktning av den energirelaterade forskningen inom transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller insatserna
inom området alternativa drivmedel föreslog föredraganden att det fortsatta
arbetet bör inriktas mot att utveckla en konkurrenskraftig motoralkohol ur
cellulosabaserade råvaror. Resurser för detta ändamål har beräknats i
programmet Energitillförsel, delprogrammet Bränsleförädling, Riksdagen har
inte framfört nägra erinringar mot regeringens förslag i denna del (NR 33,
rskr. 292),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
överväganden och förslag som redovisats i den forskningspolitiska propositionen
utgör en grund för fortsatt FoU rörande alternativa drivmedel m.m, inom ramen
för introduktionsplanen. Därför bör ett program för fortsatt FoU i syfte att pä
sikt utveckla konkurrenskraftiga drivmedel baserade på inhemska råvaror
utarbetas. För att genomföra ett program med denna inriktning krävs ett aktivt
engagemang frän berörd industi. Ansvariga myndigheter bör mot denna bakgrund i
samverkan koordinera insatserna för att möjliggöra ett minskat oljeberoende och
en minskad miljöbelastning inom transportsektorn. Uppdrag med denna inriktning
bör därför lämnas till statens energiverk och STU. Ett uppdrag med liknande
innehåll bör senare lämnas till transportforskningsberedningen. Myndigheterna
bör samräda med SNV vad avser målsättningar beträffande reduktion av
miljöbelastningen frän motorer, drivmedel m, m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk bör
därför nu ges i uppdrag att inom ramen för Prop. 1987/88:85
introduktionsplanen för alternativa drivmedel och i enlighet med de rikt-
Bilaga 4.9 linjer som anges i riksdagens beslut om fortsatt energiforskning
utarbeta ett program för fortsatta insatser lörande alternativa drivmedel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer
för uppdragets genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör utarbeta ett program för energihushållning inom transportsektorn
och utveckling av konkurrenskraftiga alternafiva drivmedel. Målsättningen bör
vara att utveckla sådan teknik och alternativ som kan medverka till att minska
transportsektorns oljeberoende och miljöbelastningen till följd av avgaser,
buller m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör ingå i energiverkets uppdrag att översiktligt göra en avvägning mellan
tillförsel- och användningsinriktad FoU inom transportsektorn. En utgångspunkt
för arbetet bör vara att en säker och miljövänlig energiförsörjning inom
transportsektorn kräver insatser rörande säväl effektivare användning av
drivmedel i motorer, drivsystem m. m, som utveckling av konkurrenskraftiga
alternativa drivmedel. Det bör vidare ingå i verkets uppdrag att bedöma
möjligheterna att vid avspärtningssituationer ersätta gengasprogrammet med
användning av motoralkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör utarbeta ett program för fortsatt FoU för produktion av
alternativa drivmedel om inhemska råvaror i enUghet med de riktlinjer och
utgångspunkter som MAK anger. Verket bör härvid dra nytta av de erfarenheter
som erhållits av etanolproduktion inom ramen för Stiftelsen Svensk
Etanolutvecklings arbete. Vidare bör samordning ske med STU när det gäller
studier av hur etanol- eller metanolproduktion i störte skala kan integreras i
pappers- och massaindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör vidare bistå STU när det gäller flottförsök för tyngre
dieselfordon och fortsatta insatser inom ramen för MlOO-programmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
samarbete är väsentligt i samband med överväganden rörande utveckling av
alternativa drivmedel, bränslespecifikafioner m. m. Statens energiverk bör även
fortsättningsvis följa det internationella samarbetet rörande alternativa
drivmedel, motorer m, m. bl. a. inom ramen för lEA-samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör även i övrigt redovisa olika insatser som är ämnade att främja
ökad energieffektivitet, minskat oljeberoende och minskade föroreningar inom
transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Redovisning
m. m</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör senast den 8 april 1988 redovisa läget beträffande arbetet med
uppdraget till regeringen. En samordning bör härvid ske med motsvarande
redovisning av STU, Statliga insatser som föresläs utöver de resurser som
beslutats inom ramen för energiforskningsprogrammet bör finansieras inom ramen
för befintliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>106</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 5.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens naturvårdsverks rapport
Aktionsplan mot havsföroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 augusti
1986 beslöt regeringen att tillsätta en aktionsgrupp mot havsför<br>
oreningar, med företrädare för berörda verk och departement och med<br>
statsrådet Birgitta Dahl som ordförande. Pä akfionsgruppens uppdrag, och<br>
i samarbete med berörda myndigheter, m.fi, har statens naturvärdsverk<br>
utarbetat en aktionsplan, som i maj 1987 överlämnats fill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Geografisk situationsbeskrivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Östersjön
kan betraktas både som ett innanhav och som en stor Qord med grunda trösklar
och en serie djupbassänger innanför. Djuprännan mellan egentliga Östersjön och
Bottniska Viken är smal. Kattegatt är ett grunt hav medan Skagerrak med stora
djupområden är att betrakta som ett egentligt havsområde med öppen förbindelse
med Atlanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Störte
delen av de hav som omger Sverige är sålunda mer eller mindre instängda.
Dessutom finns, utefter långa sträckor av kusterna, stora skär-gärdsområden med
grunda sund och fjärdar. Pä vissa ställen finns tröskelfjordar eller andra
djupa vikar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i förhällande till saltvatteninfiödet stora tillrinningen av flodvatten fill
Östersjön gör att denna är starkt utsötad. Salthalten i ytvattnet ökar från
Bottniska Viken och ut mot Skagerrak. Skillnaderna i täthet mellan ytvattnet
och det saltare djupvattnet försvårar utbyte mellan de tvä lagren. I Kattegatt
och Östersjön kan bottenvattnet under vissa förhållanden stagnera och
syrebrist uppkomma genom att nedfallande organiskt material bryts ned under
syreätgång. För Östersjön kan dessa stagnationsperioder vara under flera år,
och bryts normalt genom att nytt saltare vatten utifrån tränger undan det gamla
bottenvattnet. Det kan ta lång tid innan en ändring av tillförseln av
föroreningar blir märkbar som förändringar i miljökvalitén. Havens stora
utspädningskapacitet skjuter miljööverraskningarna framåt i tiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Allmänna miljöriskbedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föroreningar
tillförs havet både från Sverige och angränsande länder dels som punktutsläpp
och diffus avrinning, dels genom långväga transport via atmosfären och med
havsströmar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nedbrytbara ämnen. Ämnen
som genom biokemiska mekanismer snabbt<br>
bryts ned i miljön, under konsumtion av i vattnet löst syre, kan ge negativa<br>
mijöeffekter inom ett mer eller mindre begränsat näromräde till utsläppet.<br>
Det kan antingen vara fråga om direkta toxiska effekter, eller om sekundä<br>
ra effekter som en följd av själva nedbrytningsprocessen. De observerade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljöeffekterna är ofta
lokalt mycket störande (t. ex. genom illaluktande Prop. 1987/88:85<br>
vatten och bottensediment, eller flytande skum pä vattenytan).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stabila
organiska ämnen. Efter hand som akuta miljöstörningar av typen fiskdöd, dålig
lukt, etc, kunnat åtgärdas, har betydelsen av den långsamma och smygande
giftverkan av stabila (persistenta) organiska ämnen, tillverkade av människan,
blivit allt mer uppenbar. Sädana organiska ämnen, som endast långsamt bryts ned
i miljön kan spridas över stora områden och påverka miljön under lång tid.
Hiirigenom blir även relativt begränsade utsläpp av stabila organiska ämnen ett
hot sett i ett storskaligt och långsiktigt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olja.
Effekter av akuta utsläpp av olja till den marina miljön är väl undersökta och
kunskaperna är relativt goda, åtminstone för marin miljö med höga salthalter. I
första hand är det strandorganismer och sjöfågel som påverkas. I strandzonen är
ofta utslagningen av kräftdjur samt musslor och snäckor total. Påverkan pä
frisimmande organismer är normalt snabbt övergående. Effekterna pä bottnar och
i sedement kan kvarstå under läng tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
sett utgör dock de kroniska utsläppen troligen över 90% av den totala
belastningen av olja eller organiska ämnen som härstammar från olja. Kunskapen
om eventuella effekter av kroniska utsläpp är mycket begränsad. Speciellt gäller
detta för Östersjön och kallare klimat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metaller.
Omfattande åtgärdsprogram för att minska utsläppen av metaller har genomförts
i mänga länder-däribland Sverige. Tillförseln av toxiska metaller till våra
havsområden är dock fortfarande stor, särskilt via långväga lufttransport, och
mycket återstår att göra, i synnerhet om metallutsläppen ses i ett långsiktigt
och internationellt perspektiv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metallerna
är grundämnen och därför stabila-i absolut mening-och kommer att finnas
tillgängliga i havsmiljön under läng tid sedan de väl förts dit. De
metallorganiska föreningarna, t, ex, tributyltenn eller metylkvicksilver,
utgör härvidlag ett specialfall. Dessa föreningar bryts ned i naturen, i vissa
fall ytterst långsamt, och get som restprodukt bl, a, en stabil metall. Många
av de toxiska metallerna binds till bottensedimenten. Riskbedömningen av denna
anrikning är en angelägen uppgift för internationellt forskningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närsalter.
Tillgängen på kväve och fosfor avgör normalt havsområdets produktion av biologiskt
material. Utsläpp av närsalter frän jordbruk, kommuner och industrier samt frän
biltrafiken leder till förhöjda halter av dessa ämnen i kustområden nära
utsläppen, och pä sikt för vattenområdet som helhet. Den ökade tillgängen leder
primärt till en förhöjd produktion av alger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
eutrofieringssymptom vi nu ser är resultatet av att tillförseln av näringsämnen
under fiera decennier stadigt ökat. Vissa kustområden har drabbats av
miljöproblem på grund av den ökade tillgången på närsalter. Situafionen är mera
svårbedömd när det gäller de öppna havsområdena. Klart är dock att halterna av
fosfor och kväve ökat även här. Att Östersjöns djupvattenmassor under flera
årfionden uppvisat en trend av successivt försämrade syreförhållanden aren
varningssignal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Farhågor
finns för att en fortgående eutrofiering av Östersjön skall öka</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utbredningen av syrefria
djupområden så att torskäggens överlevnad ytter- Prop. 1987/88:85<br>
ligare försämras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
mitten av 1970-talet har fintrådiga alger periodvis spolats upp på
Laholmsbuktens stränder. De senaste åren har detta även drabbat delar av
Skälderviken i ökad omfattning. Detta torde ha medfört att algsamhället vid
dessa kuster förändrats och därmed även djursammansättningen inklusive
fiskbeståndet. Den pä senare tid allt vanligare förekomsten av giftiga
planktonalger mäste ocksä antas ha samband med det förändrade
eutrofi-eringsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra kustvattenomräden har eutrofieringseffekter konstaterats. Exempel är
OsloQordens mynning och vissa Qordar i Bohuslän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Radioaktiva
ämnen har inte tagUs upp i aktionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föreliggande aktionsplan ges arbetet med att minska belastningen pä havet av
stabila organiska ämnen och närsalter högst prioritet. Även olja och toxiska
metaller kan ge allvarliga föroreningsproblem, och arbetet med att minska
utsläppen av dessa ämnen mäste fortsätta. Övriga typer av
föroreningar-grumlande ämnen, nedbrytbara organiska ämnen, icke toxiska
metaller, flertalet oorganiska föreningar-ges lägre prioritet, även om i det
enskilda fallet lokala eller regionala skäl kan mofivera långtgående krav på
miljöskyddsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Internationellt agerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
deltar i många olika fora för internationellt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingforskonventionen
är viktig när det gäller att minska föroreningsbelastningen pä Österjsön,
inklusive Bottniska Viken, Öresund, Bälthaven och Västerhavet upp till en linje
frän Skagen till Göteborg, Konventionen gäller Danmark, Finland, Polen,
Sovjetunionen, Västtyskland och Östtyskland och omfattar såväl sjöfarts- och
bekämpningsfrågor, som föroreningar frän landbaserade källor och långväga
lufttransport. Dumpning är förbjuden inom konventionsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
samarbetar med Finland i Kommittén för Bottniska Viken, bl. a, om
skogsindustrifrågor samt om förekomst och effekter ay metaller och organiska
miljögifter. Kommittén svarar för ländernas rapportering av
miljöövervakningsdata för Bottniska Viken till Helsingfors-konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaterala
samarbetsavtal finns med Danmark inom Öresundskommissionen när det gäller Öresund
och, som ett särskilt avtal, beträffande åtgärder mot Kattegatts förorening.
Mer eller mindre formaliserat samarbete med Norge finns pä flera punkter.
Dessutom har vi i många speciaLfrä-gor informellt samarbete med flera av de
västeuropeiska länderna, och även med andra OECD-länder, främst Japan, USA och
Kanada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaterala
avtal om miljösamarbete finns också med Polen, Sovjetunionen, Ungern och
Östtyskland, där frågor av gemensamt intresse diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Nordiska Ministertådet bedrivs arbete i ett antal olika grupper, varav<br>
nägra direkt berör havsmiljöfrägorna. Nyligen fattade de nordiska miljömi<br>
nistrarna principbeslut om en "plan för nordiskt agerande mot havsförore<br>
ningar".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pariskonventionen är av
stor betydelse och berör utsläpp frän landbase- Prop. 1987/88:85 rade
källor i Belgien, Danmark, England, Frankrike, Holland, Irland, Bilaga 5.1
Island, Norge, Portugal, Spanien, Sverige och Västtyskland, Även EG har
undertecknat konventionen. Genom Nordsjökonferensen, som hälls pä miljöministernivä,
har den politiska betydelsen av arbetet inom Pariskonventionen ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
s, k. Köpenhamnsavtalet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige avser
nordiskt samarbete vad gäller rapportering och bekämpning av oljeutsäpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konventionen
om långväga transporterade luftföroreningar får ökad betydelse allt eftersom
insikten om vikten av luftnedfallet ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dumpning,
dvs. kvittblivning av avfall till havs, regleras i ett globalt perspekfiv av
Londonkonventionen, och för Nordatlanten och Nordsjön genom Oslokonventionen.
Många länder har idag helt upphört att dumpa avfall (bl, a. Sverige), eller
begränsat omfattningen av sin dumpning. Förbränning av miljöfarligt avfall
till havs är en svårlöst delfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sjöfartens område finns internationella överenskommelser ingångna att motverka
vattenförorening frän fartyg. De viktigaste är MARPOL 73/78,
Östersjökonventionen och SOLAS-74, I Östersjöområdet gäller idag
Östersjökonventionen för alla slags avfall frän fartyg och globalt gäller för
oljeutsläpp MARPOLkonventionen, MARPOL-konventionens bestämmelser om
transporter i bulk av kemikalier som är fariiga för den marina miljön trädde i
kraft i april 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
svensk lagstiftning skall hamnarna ta emot avfall utan kostnad för fartyget.
Denna princip har frän svensk sida alltid hävdats vara viktig för att förhindra
utsläpp i havet. I Östersjöområdet tycks emellertid utvecklingen f n. vara på
väg ät fel häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samordnande
mät- och övervakningsprogram för havsområdena finns främst inom Paris-, Oslo-
och Helsingfors-konventionerna, Det internationella havsforskningsrädet (ICES)
har en betydelsefull roll i detta övervakningsarbete genom att man samordnar
och utvärderar mätdata från Paris-och Oslo-konventionerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
hög aktivitet i förhandlingar beträffande internationella överenskommelser om
tekniska åtgärder, har del i flera fall varit möjligt för Sverige att skynda pä
en i övrigt tämligen långsam internationell process. Åtaganden att samla in och
sammanställa data om utsläpp frän olika branscher, och halter av föroreningar i
olika havsområden har visat sig vara ett ändamålsenligt sätt att påverka andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna driva det internationella åtgärdsarbetet framåt, är det nödvändigt
att i ökad utsträckning satsa på en vetenskaplig argumentering pä kvalificerad
nivå. För att kunna övertyga andra länder om allvaret i de framtida miljöhoten
mäste de bästa forskarna medverka i det internationella samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Stabila organiska ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de allvariiga miljögiftsproblem vi hittills har uppevt, och varav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alltför
många fortfarande är skrämmande aktuella, har sin grund i utsläpp</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av stabila organiska ämnen
som tillverkats av människan. Exempelvis Prop. 1987/88:85 innehåller
torsklever fån vissa områden i Östersjön sä höga halter av Bilaga 5.1
organiska miljögifter att livsmedelsverket föreskrivit om konsumtionsbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
länge stabila organiska miljögifter släpps ut, direkt eller indirekt, till våra
havsområden, kommer ett långsiktigt miljöhot att kvarstå. En ätgärdsstrategi
måste därför utgå från behovet av att eliminera tillförseln av sådana ämnen
till miljön. Detta mål måste, inte minst pä grund av brist på kunskap och
teknik, ses pä relativt lång sikt. Det är knappast realistiskt, även om det
vore önskvärt, att i ett slag genomföra effektiva åtgärder mot alla tänkbara
källor för tillförsel av sädana ämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand måste ansträngningarna inriktas mot de stabila ämnen som har en
allvarlig toxisk effekt, och som kan anrikas i näringskedjorna. Flertalet
sädana substanser kan föras till gruppen klorerade organiska ämnen. Det är
därför naturligt att dessa ämnen prioriteras säväl vad gäller nationella som
internationella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massaindustrin
står, trots att omfattande åtgärder genomförts, för de största utsläppen i
Sverige av stabilt klorerat organiskt material till havsmiljön. Det är
tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att minska utsläppen av klorerade
organiska ämnen frän tillverkning av blekt sulfatmassa till en nivå av 1,5 kg
klorerad organisk substans (per ton producerad massa, och mätt som klor, TOCI)
genom en kombination av syrgasblekning och ökad användning av klordioxid vid
blekningen. Tekniken införs f n. successivt vid svenska fabriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa,
eller motsvarande, åtgärder är angelägna och bör vara påbörjade inom en
femårsperiod. Sannolikt mäste naturvärds verket initiera omprövningen av
villkoren vid nägra av fabrikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av riskbilden för de stabila organiska miljögifterna, mäste det dock
samtidigt konstateras att de ovan redovisade åtgärderna inte är tillräckliga.
Med hänsyn till de skogsindustriella utsläppens storiek och egenskaper finns
ingen annan långsiktig lösning än att de stabila organiska ämnena i
avloppsutsläppen så gott som helt elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att utveckling av teknik för miljövänlig blekning stöds, lika väl
som ny reningsteknik för slutlig rening av resterande avloppsvatten. Ett
betydande tekniskt forskningsstöd komer att behövas för att klara detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tabellen nedan redovisas hur utsläppen av klorerad organisk substans har
minskat seda mitten av 70-talet. Dessutom redovisas en prognos för tiden fram
fill är 2010,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktion: 4,3 milj ton/år varav ca 1/3 lövmassa,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>________________________________________________ Bilaga
5.1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TOCI</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOCI</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anm</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kg/ton</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ton/år</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5-6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca 3.5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 1992</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 2005</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 2010</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konventionell blekning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syrgasblekning vid ett flertal fabriker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När villkoret 1,5 kg TOCl/ton har uppnåtts vid samtliga
fabriker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kappatal 8-10, liten andel klorgas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Externa åtgärder för hela, eller delar av, resterande
avloppsvatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska kemiindustrin är internationellt sett liten
men är inte utan betydelse när det gäller tillförsel av potentiellt
miljöfarliga organiska ämnen till våra kustområden. Länsstyrelserna bör, inom
ramen för de etablerade åtgärdsgrupperna-och i samarbete med berörda inlandslän-inventera
utsläppen av stabila organiska ämnen. Det inom Sverige utvecklade systemet för
biologisk karaktärisering av komplexa avloppsvatten bör användas i detta
arbete. Inventeringen bör genomföras under en 3-ärs period, och nödvändiga
ompiövningar av villkor eller andra åtgärder för att minska utsläppen, bör
initieras sä snart mera betydande källor identifieras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dioxiner och dioxinliknande ämnen tillförs miljön frän
mänga olika källor. Ett antal stabila organiska ämnen som är starkt toxiska
även i mycket låga koncentrationer förekommer numera allmänt både i Östersjön
och i Västerhavet, Det är alltså inte fräga om lokala belastningar, utan om
storregionala, och möjligen globala, utbredningsmönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En effektiv nationell och internationell policy mäste
bygga på principen att så snabbt som möjligt identifiera och åtgärda stora
källor, I Sverige finns ett åtgärdsprogram, avseende anläggningar för
avfallsförbränning, med specifika utsläppskrav. Motsvarande arbete pågår för
biltrafik, metallurgisk industri, skogsindustri och sjukhusugnar, Sverige bör i
det internationella arbetet söka vinna gehör för samma principiella synsätt
även i andra länder. De nivåer som i Sverige angivits för avfallsförbränning
bör härvid vara vägledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige används uppsakttningsvis 10000-20000 ämnen i
cirka 60000 olika kemiska produkter. Av dessa produkter används ca tre
fjärdedelar inom inustrin, medan en fjärdedel används inom hushållssektorn,
inom jord- och skogsbruk eller exporteras. En långsiktig effektiv
mijöskyddspo-licy måste utgå från att persistenta organiska ämnen inte bör
finnas i sädana kemiska produkter vilkas användning medför risk för spridning
av föroreningar till den yttre miljön. Därvid bör särskilt uppmärksammas sädana
substanser som för att kunna fylla sin funktion mäste vara beständiga
(exempelvis fiamskyddsmedel, värmeöverföringsvätskor, tillsatser till
smörjoljor, etc).</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För drygt 50000 produkter, av i otalt ca 80000, anmälda
till produktregistret finns uppgift om användningsområde (bransch), funktion,
kvantitet och om produkten är märkt Gift eller Vådligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genomgäng av
kemikalieanvändningen inom utvalda industribranscher, Prop. 1987/88:85 med
syfte att fillsammans med berörda företag styra användningen av Bilaga 5.1
kemiska produkter i en från miljösynpunkt önskvärd riktning, bör göras i ökad
utsträckning. Målet bör vara att de viktigaste branscherna skall gås igenom
under den närmaste femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetssättet
kan illustreras av två pågående projekt avseende kemikalieanvändningen inom
massa- och pappersindustrin och användningen av klorparaffiner i
verkstadsoljor. Det första projektet syftar till en allmän genomgång av
användningen av kemiska produkter inom massa och pappersindustrin för att
identifiera potentiellt miljöfariiga produkter, och där sä är tekniskt möjligt
och ekonomiskt rimligt, byta ut dessa mot från miljösynpunkt mera acceptabla
substitut. När det gäller verkstadsoljor är målet att klorparaffiner, om fem
är, endast skall finnas kvar i ett fätal applikationer där godtagbara
ersättningsprodukter, eller processalternativ ej kunnant finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
genomgångar bör göras för i första hand metall- och verkstadsindustri,
gummiaru- och plastvaruindustri samt grafisk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns ett antal kriterier för hälsofarlighet hos kemiska produkter
fastställda av kemikalieinspektionen. Dessa kriterier har en styrande effekt
när det gäller märkning av kemiska produkter, utarbetande av
varuinformationsblad, registrerings- och informationsplikt till produktregistret,
effektbedömningar i enskilda ärenden, osv. Inspektionen bör snarast komplettera
dessa med motsvarande kriterier för miljöfarlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med sädana kriterier pågår i nordisk regi under det Nordiska ministertådet. Det
är ocksä viktigt att ta till vara det arbete som bedrivs inom EG, Strävan mäste
vara så långt som möjligt åstadkomma en harmonisering för att undvika
särbestämmelser som inte vinner tilltro och efterlevnad i industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att arbetet med att ta fram miljöfarlighetskriterier påskyndas. Om
detta skulle visa sig svårt, bör kemikalieinspektionen överväga att som ett
första steg, och i avvaktan på en mera definitiv lösning, åtminstone införa
kriterier för nedbrytbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kemikalieinspektionen pågår ocksä arbete med ett system för notifikation av nya
kemiska ämnen. Arbetet är angeläget, och ett förslag frän kemikalieinspektionen
borde kunna ges in till regeringen under 1988,1 förslaget bör frågan om de
långsiktiga riskerna med stabila organiska ämnen tillmätas stor vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmedel
utsätts redan i dag för en viss granskning med avseende på potentiella
miljöeffekter, genom den obligatoriska registrerings-plikten.
Kemikalieinspektionen arbetar f n, efter ett schema med omprövning av bekämpningsmedel
vart femte är. Endast i undantagsfall bör det vara tillätet att använda
bekämpningsmedel som innehåller stabila miljögifter. Detta mål bör vara
uppnätt inom en 5-års period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
avser att till sommaren 1987 lägga fram en avveck<br>
lingsplan för befintliga PCB-innehällande installationer. Om inte åtgärder<br>
vidtas, kommer en allt störte del av detta PCB att successivt läcka ut till<br>
vär miljö. Lika viktigt är att se till att inte de medel som ersatt PCB skapar<br>
nya miljöproblem,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PCB,
DDT och vissa andra klorerade bekämpningsmedel har sedan Prop. 1987/88:85 länge
varit prioriterade för åtgärder i internationella sammanhang. Allt Bilaga 5.1
eftersom kunskapen ökar om betydelsen av långväga transport via atmosfären och
med havsströmmar (t. ex. toxafen och klordan), framstår det som allt
angelägnare med ett utbyggt internationellt samarbete om produktkontroll.
Sverige bör ta intiativ till internationell reglering av särskilt miljöfarliga
produkter. Den ovan redovisade strategin med produktgenomgång inom olika
industribranscher bör föras ut internationellt genom att frågan aktualiseras
inom OECD:s kemikaliearbete och i arbetet med de internationeUa konventionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
Konsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Massaindustrin.
De krav som verket och koncessionsnämnden numera ställer pä åtgärder för att
minska utsläppen av klorerad organisk substans (TOCI) frän cellulosaindustrins
blekerier till en nivå av 1,5 kg TOCl/ton massa är mycket kostnadskrävande. Det
rör sig om investeringar på 1 miljard kronor under en femårsperiod, dvs. ca
20milj.kr. per år. Branschen har hittills under 80-talet investerat ca 275
milj. kr./år i miljövård (löpande penningvärde) och räknar själv med en nivå på
290milj. kr,/år under resten av 80-talet. I dessa investeringar torde ingå
flera av de åtgärder som krävs för att komma ned till ett utsläpp av maximalt
1,5 kg TOCI per ton massa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
aktuella miljökraven kan omräknas till 32 kr. per ton massa, exlusive ökade
driftkostnader. Beloppet kan jämföras med ett avsalupris pä massa av ca 4 000
kr./ton. Vid beräkningen har antagits 10 ärs avskrivningstid och en realränta
på 6 %,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Transformatorer och
kondensatorer med innehåll av PCB. Merkostnaden för att tidigarelägga det
spontana utbytet av kondensatorer och transformatorer med PCB-innehåll fill år
1995 har beräknats fill totaU 85 milj. kr, eller 50kr./kg PCB,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>6
Metaller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Metaller
är grundämnen och bryts följaktligen inte ner i miljön. Detta innebär att
tillförsel till havet av metaller med toxisk effekt, av principiella skäl måste
ses som ett allvarligt potentiellt miljöhot. Mot bakgrund av att den stora
metalltillförseln sker frän andra länder än Sverige, är det angeläget att
utnyttja alla de möjligheter som ges inom internationella fora för att minska
andra nationers utsläpp, Etl långsiktigt mål måste vara att belastningen på
sedimenten av toxiska metaller från utsläpp reduceras fill i samma
storleksordning som den naturliga påverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild vikt bör härvid
fiUmätas utsläppen av kvicksilver och kadmium, men även koppar och bly bör ingå
i åtgärdsprogrammen. För kadmium och kvicksilver gäller att dessas egenskaper
mäste ses som sä allvarliga att lokalt och regionalt kortare tidsperspektiv
måste beaktas. Arsenik har hög prioritet i Bottniska viken. För flertalet här
berörda ämnen förefaller situationen vara allvarligare i egentliga Östersjön
och Bottniska Viken än i Västerhavet,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En utökad forskning om
utbytesmekanismer mellan sedimenten, vattnet Prop. 1987/88:85 och biota är
angelägen för att bättre kunna precisera ambitonsnivå och mål Bilaga 5.1
för olika metaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
från industrier. Klor-alkaliindustrin står i många länder fortfarande för
stora utsläpp av kvicksilver både med avloppsvattnet och till luften.
Miljöskyddsarbetet mot denna källa påböijades tidigt i Sverige och stora
utsläppsbegränsningar har åstadkommits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för det svenska miljöskyddsarbetet, såvitt avser klor-alkaliindustrin är att
på sikt eliminera utsläppen av kvicksilver genom att gå över till en teknik där
denna metall inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av kadmium sker frän mänga olika källor. Naturvärdsverket har nyligen antagit
ett handlingsprogram för begränsning av kadmiumutsläppen frän ett antal olika
verksamheter. I det internationella samarbetet har Sverige godtagit samma
regler som EG. Även om Sverige har fä industrier med stora utsläpp av kadmium
och/eller kvicksilver, finns på det internationella planet behov av att kräva
utsläppsbegränsande åtgärder för fiera olika industrityper. Prioritet bör i
första hand ges utsläpp till luft från klor-alkaliindustri, metallurgisk
industri, energianläggningar och sopförbränningsanläggningar. Åtgärder mot
utsläpp frän sopförbränningsanläggningar av bl. a. kvicksilver har fastlagts i
den s. k. ENA-utredningen. Det är angeläget att söka vinna gehör för ett
likartat synsätt även i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Järn-
och stålindustrin i Sverige har genomfört relafivt långtgående åtgärder för att
minska utsläppen med avloppsvattnet, Pä naturvärdsverkets initiativ pågår för
närvarande omprövning av järn- och stålverk med syftet att bl. a. fä en
begränsning av utsläppen fill luft av tungmetallhaltigt stoft.
Naturvårdsverkets målsättning är att få en begränsning av utsläppen till under
0,1 kg/ton vid de anläggningar där detta kan ske till rimliga kostnader.
Omprövningsverksamheten avser fortsätta i sådan takt att alla stålverk med
smältugnar har omprövats till är 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av metaller frän andra länders järn- och stålindustri är stora, I synnerhet
torde utsläppen till luft från fiera av östländerna bidra i betydande
utsträckning till påverkan på Östersjön, Sverige bör visa fortsatt hög
aktivitet i det internationalla arbetet, kring dessa utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Metalltillförseln
frän gruvindustrin beror främst på utlakning frän de stora upplagen med metallinnehållande
ofyndigt berg. Framför allt utlakningen av kadmium och zink kan leda till
miljömässigt betydande konsekvenser, eftersom dessa metaller genom sin
lättrörlighet kan spridas över stora områden, även om gruvorna ligger i
inlandet när metallerna, fört eller senare, havsmiljön via vattendragen. Den
största tillförseln kommer från avfallsupplagen vid Falu gruva men även vissa
andra gruvor bidrar. Genom åtgärder som överteckning, invallning och andra
avskärmningar, bör utsläppen frän gruvornas avfallsupplag på sikt kunna minskas
kraftigt. När det gäller gamla upplag, fill vilka ingen idag verksam ägare går
att finna, måste finansieringsfrågan lösas,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Metallinnehällande fast
avfall uppkommer vid mänga olika processer,<br>
främst industriella. Sådant avfall, som idag vanligen deponeras, bör pä<br>
grund av de långsiktiga miljöriskerna, hanteras så att utläckningen av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>metaller minskas i samma
utsträckning som för närvarande gäller för aska Prop. 1987/88:85 från
kolförbränning. Detta innebär att sådant avfall effektivt måste avskär-
Bilaga 5.1 mas från omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
särskilt avfallsproblem utgör de kvicksilverhaltiga fiberbankar som fortfarande
finns kvar i vattenrecipienten utanför några skogsindustrier. Med hänsyn till
kvicksilvrets lättrörlighet i miljön bör åtgärder genomföras så att
kvicksilverläckaget från dessa fiberbankar elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användning
av kemiska produkter. Många produkter som används inom hushåll, industri, m. m.
innehåller metaller eller metallorganiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Batterier
kan innehålla kvicksUver och/eller kadmium. Det återvinnings-program som för
närvarande är under genomförande kan endast ses som ett första steg. På sikt
måste miljövänligare ersättningsprodukter utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortfarande
används kvicksilverhaltiga betmedel för behandling av visst utsäde. Det bör
vara möjligt att byta ut dessa mot mera miljövänliga alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kadmium
används i ett stort antal produkter i samhället. Mot bakgrund av kadmiums
toxicitet och akumulerbarhet, har tillståndsplikt införts för användning av
vissa kadmiumhaltiga produkter i Sverige. Ansträngningarna att begränsa
användingen av kadmiuminnehållande produkter bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i Sverige fattat beslut om obligatorisk katalysatorrening av bilav-gser fr.
o. m, 1989 ärs bilmodeller, och även i övrigt fastställt skärpta krav pä
blyhalt i bensin. Dessa åtgärder kommer att på sikt medföra en kraftig
minskning av tillförseln av bly till miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tennorganiska
föreningar används som biocid i båtbottenfärger. Pågående undersökningar
indikerar att dessa föreningar i dag allmänt förekommer i vår havsmiljö. Förbud
mot sådan användning finns redan i USA och Frankrike och övervägs f, n, i
England, Även i Sverige bör motsvarande restriktioner införas. Ett sätt att
göra detta är att införa förhandsgranskning, analogt som för bekämpningsmedel.
Kemikalieinspektionen bör förbereda ett beslut i frågan, parallellt med att
pågående undersökningar avslutas. Det bör också övervägas om inte separat
förbud mot användningen för behandling av fritidsbåtar kan genomföras snabbt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7 Närsalter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsättningen
för arbetet med att minska den negativa miljöpåverkan av<br>
tillförsel av närsalter till våra hav kan delas upp i tvä delar, när det gäller
de<br>
öppna havsområdena, mäste det långsiktiga målet vara att förhindra att en<br>
uttalad eutrofierad situation överhuvudtaget uppstår. Ett delmål bör vara<br>
att få till stånd sådana utsläppsminskningar att halterna av växtnärings<br>
ämnen inte längre ökar. Med hänsyn till det relativa bidraget frän olika<br>
länder till belastningen pä de öppna havsområdena, kan konstateras att det<br>
i första hand krävs internationellt agerande, och åtgärder i andra länder än<br>
Sverige. Ensidiga begränsningsätgärder mot svenska källor torde ha liten<br>
betydelse för miljösituationen i öppna havet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sä vitt gäller de svenska
kusterna bör målet vara att före sekelskiftet minska belastningen av kväve till
hätften av nuvarande nivå och att väsentligt minska fosforbelastningen. Detta
mål får olika tolkning inom olika kustavsnitt. När det gäller den diffusa
belastningen av fosfor frän jordbruket, är det f, n, inte möjligt att
förutsäga vilken effekt föreslagna åtgärder kommer att få. Vidare måste det
faktum att exempelvis våra kommunala reningsverk redan idag är försedda med
avancerad fosforrening tillmätas betydelse vid genomförande av målet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tabellen nedan visar de
totala utsläppen av fosfor och kväve från samtliga länder runt Östersjön,
inklusive Öresund och bäUhaven, Tabellen som avser både direkta utsläpp och
tillförsel via vattendrag, men inte luftdeposition, baseras dels pä data
redovisade till Helsingforskonventionen, dels pä beräkningar gjorda vid
Askölaboratoriet. Det bör understrykas att uppgifterna är mycket osäkra, och
endast skall uppfattas som angivande av storleksordningar. Siffrorna anger
utsläppen i ton/är.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 5.1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Källa</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>HELCOM-data</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>L</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Askö-data</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalfosfor</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalkväve</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalfosfor</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalkväve</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sverige</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 700</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5200</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4400</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>69000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 300</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sovjet</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5900</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>130000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8500</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Polen</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 300</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>110000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43000</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>390000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Osttyskland</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 600</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1700</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västtyskland</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2400</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Danmark</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7600</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6700</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38700</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>473 600</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>71400</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>745400</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Östersjön som en helhet uppgår det direkta atmosfärsnedfallet till ca 30 % av
den totala kvävebelastningen och till ca 8 % för fosfor. För delområden kan
atmosfärsnedfallets andel av belastningen vara störte. För Bottenhavet uppgår
andelen t, ex. till ca 50 % för kväve och ca 35 % för fosfor. För att
inriktningen av åtgärdsbehovet skall kunna bedömas är det viktigt att känna till
belastningens fördelning pä olika källor och olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:23.75pt'>
<td width=136 valign=top style='width:102.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kustvatten</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalfosfor ton/år</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalkväve ton/år</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:43.2pt'>
<td width=136 valign=top style='width:102.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala reningsverk Skogsindustriutsläpp Övriga
industriutsläpp Transport med floder</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>850</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>450</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>490</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3410</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>116050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=136 valign=top style='width:102.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5000</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bakom vattendragsposterna
döljer sig både direkta utsläpp till inlandsvattnen och utlakning från skogs-
och jordbruksmark. Det finns för närvarande inget underlag som utvisar hur
vattendragsposten fördelar sig pä dessa källor för landet i stort. För vissa
områden har dock beräkningar och uppskattningar av fördelningen gjorts.
Flertalet av dessa beräkningar är gjorda för jordbruksområden och de ger därför
ingen god bild av förhållan-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dena i andra typer av
områden, I de jordbruksområden som studerats Prop. 1987/88:85 svarar
jordbruket för ca 3/4 av kvävebelastningen. Jordbruket är i dessa Bilaga
5.1 områden ofta ocksä den dominerande fosforkällan. När det gäller fosfor
spelar de enskilda bostadsavloppen en förhållandevis stor roll vilket sammanhänger
med att dessa ofta endast genomgår slamävskiljning innan de släpps ut till
sjöar och vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fosforbelastningen
från svenska tätorter till havsområdena har minskat med ca 85 % under de tvä
senaste decennierna som en följd av de reningsåtgärder som vidtagits i de
kommunala reningsverken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säväl
i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv mäste konstateras att
jordbruket står för den dominerande tillförseln av kväve, och för en avsevärd
del av tillförseln av fosfor, till vår havsmiljö. Jordbruket har, med hänsyn
till havsmiljön, under lång tid utvecklats i fel riktning och åtgärder för att
minska näringsläckaget är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
som bör genomföras relativt snabbt och utan störte utredningar är i huvudsak
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gödselhantering pä gärdar med fler djur än tio
djurenheter (enligt miljöskyddsförordningens deflnition) skall ordnas sä att
tillgänglig spridningsareal motsvarar högst 1 djurhenhet/ha när det gäller svin
och höns och 1,5 djurenheter/ha när det gäller nötkreatur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lagringsutrymmen för stallgödsel på gårdar med fler
än 10 djurenheter skall klara minst 8 månaders gödselproduktion när det gäller
grovfoder-baserad nötkreaturshållning och minst 10 månaders gödselproduktion
när det gäller övrig djurhållning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>spridning av stallgödsel, rötslam etc, förbjuds, om
inte nedbrukning kan ske samma dag, i hela landet mellan den 1 december och den
28 februari</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stallgödselspridning under tiden den 1 augusti till
den 30 november får i södra Sverige endast ske i växande gröda (vall etc.)
eller före sådd av höstgröda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>typgodkännande krävs av spridarutrustning för
stallgödsel och handelsgödsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stimulera insådd av fånggröda i första hand i K, L,
M och N län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>träda bör från år 1990 förbjudits om den inte är
beväxt med någon täckgröda under stor del av trädesperioden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utökad gödslings- och växtodlingsplanering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>övergång till fosforfattiga diskmedel i mjölkrum.
Åtgärderna bör vara genomförda inom 10 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översiktlig beräkning visar att de föreslagna åtgärderna fram tiU år 2000
förväntas minska kväveufiakningen med ca 20% i södra Sverige. För att uppnå det
för kväve ovan angivna målet, krävs således yfteriigare åtgärder. Även
fosforiäckaget minskar om de föreslagna åtgärderna genomförs, men denna
minskning kan f n. inte kvantifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
längre sikt blir genomgripande förändringar nödvändiga för att mins<br>
ka närsaltläckaget. Bl, a. kan odling av energigräs, energiskog och lövskog<br>
och andra grödor, som håller marken bevuxen behöva ökas väsenfiigt.<br>
Ökade kunskaper bör kunna erhållas genom "intensitetsgruppens" arbete<br>
om dessa och andra för ett minskat läckage önskvärda förändringar inom<br>
jordbruket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>, Sverige har under mer än
tvä decennier investerat drygt 10 miljarder Prop. 1987/88:85 kronor, räknat
i dagens penningvärde, i utbyggnad av de kommunala Bilaga 5.1
reningsverken. Praktiskt taget alla tätortsinnevånare i Sverige är anslutna
till reningsverk med kemisk fällning. Driftkostnaden för de svenska kommunala
reningsverken är I -2 miljarder kronor per är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fosforteduktionen
är normalt 90-95% i reningsverk med kemisk fällning. Genom filtrering skulle
mer än hälften av den återstående fosforn kunna tas bort. Motsvarande minskning
kan ske i de flesta reningsverk genom optimering av driften och ökad dosering
av fällningskemikalier. Kostnaderna för efterfiltrering blir 300-600 kr./kg
fosfor som tas bort och för fällningsoptimeringen 100-300kr./kg fosfor.
Beräkningarna gäller reningsverk större än ca 20000pe,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den biologiska nedbrytningsprocessen i kommunala reningsverk minskas kväveutsläppen
till recipienten med mellan 10 och 50%, beroende på omständigheterna. Om
substrat (organiskt kol) finns närvarande i överskott kan minskningen bli sä
stor som 50%. under andra förhållanden, och där exempelvis en återföring av
kväve sker frän en rötslamsanläggning, kan utsläppsbegränsningen kanske bara
vara 10%. Ett normalt värde för denna s. k. assimilativa kväveeliminering är
20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att bygga ut ett reningsverk för biologisk kvävereduktion kan kväveutsläppen
minskas väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde f, n, vara möjligt att komplettera ett normaU svenskt kommunalt
reningsverk med t, ex, förfällning, förbättrad processtyrning och andra
åtgärder så att verket kan klara 40-60% reduktion av kväve, räknat som
årsmedelvärde, och relaterat till det ingående avloppsvattnets kvävemängd.
Detta motsvarar det s, k, lägre alternativet, som av naturvärdsverket och
Vatten- och avloppsverksföreningen (VAV) kostnadsberäknats till ca 1,8
miljarder kronor om det skulle genomföras i hela landet. Vid beräkningarna har
dock inte tagits full hänsyn till att en hel del av den utrustning och de
bassänger m. m, som krävs redan idag finns, Överslagsmässigt kan man beräkna
att den verkliga kostnaden snarare torde bli 1,0— 1,5 miljarder kronor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett längre gående alternativ, har räknats med en kvävereduktion av ca 75%,
Detta är idag normalt inte möjligt att åstadkomma, utan att man gör en stor
utbyggnad av befintliga bassängvolymer och tillsätter ytterligare substrat i
form av organiskt kol. En teknisk utveckling pågår emellertid som snabbt kan
ändra bilden. Kostnaden för detta högre aternativ har för hela landet (för
reningsverk med över IOOOO innevånare, och belägna utefter kusten eller efter
vattendrag upp till 2 mil inåt landet) beräknats till 5 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efter den svenska kusten
finns vissa områden som är hårt belastade av<br>
närsalttillförsel, och där eutrofieringssituationen lokalt eller regionalt mäs<br>
te bedömas som mycket allvariig. Regeringen har nyligen fattat beslut om<br>
ett åtgärdsprogram för Laholmsbukten, Samma principiella ambifionsnivå<br>
som där preciseras bör gälla även för Öresundsområdet, Skälderviken och<br>
de kraftigast påverkade delarna av Hanöbukten, Detta motsvarar det ovan<br>
beskrivna längre gående alternativet, I en första etapp, fram till utgången<br>
av 1992, bör i vart fall en 50-procentig reduktion ha uppnåtts för renings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verken inom detta område.
Före 1995 års utgång bör sedan den högre Prop. 1987/88:85 ambitionsnivån,
normalt 75 till 80% kvävereduktion, vara uppnådd. I Bilaga 5.1 detalj specificerade
reduktionsnivåer, tidplaner och tekniska lösningar måste avgöras från fall till
fall efter prövning enligt miljöskyddslagens regler och med hänsynstagande till
såväl lokala miljöförhållanden som tekniska och ekonomiska förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
övriga kustområden efter hela Västkusten och upp till och med Stockholms
skärgård, är situationen mindre allvarlig, men närsaltpåverkan bedöms ändå inom
många områden som så kraftig att vissa begränsningsätgärder mäste krävas. Här
bör reningsverk, som är större än IOOOO personekvivalenter och belägna efter
kusten eller mindre än två mil in i landet kompletteras med biologisk
kvävereduktion. Som ett krav bör härvid gälla att ca 50% reduktion, räknat som
ett genomsnitt över året, skall uppnås. För reningsverk som ligger längre in i
landet bör åtgärder pä samma nivå krävas om uttransporten via vattendrag från
ett enskilt reningsverk överstiger 20 ton kväve/är. Detta motsvarar
direktutsläpp frän ett reningsverk med 10-15000 personer anslutna. Lokala
förhållanden kan självfallet motivera en höjning eller sänkning av kravnivån i
det enskilda fallet. Åtgärderna bör vara genomförda före 1995 års utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Upplands- och Nortlandskusterna bör gälla att åtgärder, utöver dagens kravnivå,
för att minska kväveutsläppen bör genomföras i den utsträckning
eutrofieringssituationen i de öppna havsområdena motiverar detta eller om
särskilda lokala problem finns. Härvid är en anpassning till internationella
överenskommelser av avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller fosfor, bedöms inte några omfattande ytterligare åtgärder, av typ
införande av ett filtersteg, som erforderliga i detta skede. Självfallet kan i
enskilda fall, i det reguljära miljöskyddsarbetet, trots detta krav komma att
ställas på åtgärder för att ytterligare minska fosforutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala reningsverken är dåligt uppbyggda i vissa av de länder som gränsar
till våra havsområden, Sverige måste kräva att dessa länder i första hand
bygger ut ledningssystem och biologiska reningsverk i en omfattning sä att all
tätortsbefolkning kan anslutas. Krav bör ställas pä att reningsverken
dimensioneras så att goda möjligheter ges för en redukfion både av kväve och
fosfor. För kvävets del bör kravet vara ca 50% reduktion, motsvarande en
utgående halt av ungefär 12 mg per liter, och för fosfor 1,5 mg/1, motsvarande
ca 80% reduktion. En överenskommelse om åtgärder för att minska fosforutsläppen
i enlighet härmed finns redan inom Helsingforskonventionen, Framgent kan det
visa sig nödvändigt att skärpa kraven, både beträffande fosfor och kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Havsbruket
är en näringsgren som på senare är expanderat kraftigt. Om<br>
full kapacitet, enligt givna tillstånd skulle utnyttjas, skulle detta innebära<br>
att 6% av Sveriges totala fosforbelastning kom från havsbruket, I synner<br>
het vid kassodling finns knappast några tekniska möjligheter att begränsa<br>
utsläppen av närsalter, till rimliga kostnader, under förutsättning att man<br>
gjort vad man kunnat för ett effektivt foderutnyttjande. Även om havsbru<br>
ket i Sverige f n, endast står för en liten del av den totala
närsaltfillförseln<br>
från samtliga länder runt våra hav, finns anledning att noga följa miljösitua<br>
tionen. Användningen av biocider ger också anledning till oro. Anläggning-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ar
för kassodling kan dessutom utgöra en källa för spridning av parasiter
Prop. 1987/88:85<br>
och andra fisksjukdomar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall fiskodlingsanläggningar fått en från miljösynpunkt ogynnsam
lokalisering (t, ex. i instängda skärgårdsområden eller i hårt
föroreningsbe-lastade kustområden) kan de lokala eller regionala
miljöolägenheterna vara så allvarliga att betydande förorenings- eller
produktionsbegränsande åtgärder erfordras. Den fysiska planeringen enligt
plan- och bygglagen kan vara ett verksamt sätt att styra lokalisering och
utbyggnad av havsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närsaltutsläpp
frän den svenska industrin sker främst frän de stora organiskkemiska
industrierna i södra Sverige. I synnerhet fosforutsläppet är betydande. Även
betningsanläggningar vid järn- och stålverken, gruvav-loppsvatten, genom
innehåll av sprängämnesrester, och skogsindustrin bidrar till
närsaltbelastningen av vissa kustområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närsaltutsläppen
från dessa källor mäste minskas. Det är exempelvis idag möjligt att med
ekonomiskt gott resultat regenerera och återanvända betsyran från järn- och
stålverken. Utsläppen från skogsindustrin kan minskas radikalt i samband med
det åtgärdsprogram som föresläs för persistenta organiska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
konsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbrukets
växtnäringsläckage. Om investeringarna i utrymmen för gödsellagring begränsas
till jordbruksregionerna Götalands slättbygder och mellanbygder samt Svealands
slättbygder blir investeringarna totalt ca 1,3 miljarder kr. och jordbrukets
årskostnad ca 160milj, kr. Inkluderas övriga Götaland och Svealand blir
investeringsbehovet ca 3 miljarder och årskostnaden ca 280milj, kr. Ett
investeringsbidrag på exempelvis 50% till nötkreatursgårdar skulle medföra en
kostnad för samhället på ca 200 miljoner per är om bidrag utgär under 5 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på 10 månaders lagring kan omräknas till en kostnad för minskat kväveläckage pä
30—70 kr,/kg kväve. Den lägre delen av intervallet gäller svin och Qäderfä som
alltså i första hand bör bli föremål för åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
djurbesättningar av genomsnittlig storlek innebär en utbyggd lagringskapacitet
för stallgödsel fill 10 månader investeringar på 50-70000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för olika åtgärder att minska kväveutsläpp till vatten kan jämföras med
aktuella planer pä att minska utsläppen av kväveoxider till luft från störte
förbränningsanläggningar. Här ligger de dyraste åtgärderna på 60 kr./kg
omräknat per kg kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
reningsverk m.m. Genom att införa s.k, fördenitrifikafion kan kväveutsläppen
från ett kommunalt reningsverk reduceras med 50% inklusive den reningsgrad om
ca 20% som redan idag uppnäs utan särskilda åtgärder. För de reningsverk som
redan disponerar tillräckligt bassängutrymme kan kostnaderna begränsas till ca
50 000 kr,/kg kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bygga nytt bassängutrymme för införande av fördenitrifikation blir dyrt, i
synnerhet om det är fråga om placering i berg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan ytterligare höja reningsgraden för kväve till 75 E 80% genom<br>
s. k. tvåslamsteknik. Kostnaderna per kg kväve ligger dä kring 100 kr./kg.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 Olja</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
av ett oljeutsläpp frän en fartygsolycka är relafivt välkända och kan i
begränsade områden kvarstå i decennier. Bortsett från off-shoreindustrin är
den akuta påverkan i närheten av övriga utsläpp begränsad. Det finns
internationellt ett erkänt behov av forskning om de eventuella kroniska
effekterna av den kontinuerligt pågående tillförseln av kolväten av
petroleumursprung. Det finns farhågor att oljan i sig själv eller
synergis-tiskt kan påverka livet i havet vid de låga halter som finns i
ytfilmen, i vattenmassan och i sedimenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagliga
utsläpp från fartyg är väl reglerade i olika konventioner och är relativt små.
För dessa och de illegala utsläppen finns det därför i första hand behov av
kontroll och övervakning. För detta finns en väl fungerande organisation i
Sverige. Risken för och effekterna av olyckor kan minskas genom internationellt
och nationellt arbete. Detta pågår och bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Off-shoreindustrin
har stora och ökande utsläpp. Arbete pågår inom Pariskonventionen och är pä
gäng inom Helsingforskonventionen. Det är en viktig uppgift både med tanke på
de kontinuerliga utsläppen och risken för mycket stora olycksutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av olja frän kommunala reningnsverk minskar om biologisk och kemisk rening
införs. Om sådan rening kan införas beror i första hand pä andra utsläpp än
olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9 Forskningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i miljöskyddsfrägor mäste alltid fattas på befintligt underlag. Det är sällan
möjligt att skjuta upp ett beslut i avvaktan pä att ytteriigare kunskap skall
komma fram. Miljöskyddsforskningen mäste därför ge underlag för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dagens beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>morgondagens åtgärdsstrategier och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>det internationella agerandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de storskaliga och långsiktiga miljöhoten måste man räkna med att de
avgörande åtgärderna med avseende på de öppna havsområdena mäste genomföras i
andra länder. En kompetent vetenskaplig argumentering i olika internationella
fora är nödvändig för att övertyga våra grannländer om behovet av snabba och
effektiva åtgärder. Detta kräver att vi, parallellt med en effektivare
mijöövervakning, bygger upp en tillräcklig forskningsbredd inom landet för att
ha kunskap och kapacitet tUlgänglig när den behövs. Det kräver också att det,
vid de institutioner där forskning bedrivs, finns en beredskap att ställa upp
även i det internationella arbetet, dvs. en tillräcklig längsiktighet i
forskningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
forskningsinsatser som krävs är av många olika slag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i flera fall krävs nya tekniska lösningar, som
behöver ges ett forskningsstöd innan de är färdiga att införas i teknisk skala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>effektforskning, främst om risker för långsiktiga
effekter av stabila organiska föreningar, samt forskning om spridning,
nedbrytbarhet, etc, krävs för att styra framtida åtgärdskrav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bättre övervakningsmetoder för att följa hur
fattade beslut efterlevs. Av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
intresse härvidlag är metodik och teknik för att följa effekter i de Prop.
1987/88:85<br>
öppna havsområdena av utsläppsbegränsande åtgärder i andra länder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— mot
bakgrund av den ökande betydelsen av långväga atmosfärstrans<br>
port och spridning av persistenta föroreningar, måste spridnings- och<br>
modeUeringsarbetet inriktas mot att ta fram bättre beslutsunderlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- forskning
både kring struktureUa samhälls- och miljöfrågor inom jord<br>
bruket och kring frågor som effekfivare utnyttjande av filiförda växtnä<br>
ringsämnen, markens kväveomsättning, användning av fånggrödor, etc.<br>
Mot bakgrund av ovan redovisade behov, kan.vidare konstateras att en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppbyggnad
av den permanenta basorganisationen för marin forskning krävs. Utan detta
saknas den kontinuitet som är nödvändig för att ökade rädsinsatser skall bli
optimalt nyttiga. För att undvika en ofördelaktig splittring av resurserna
torde det härvid vara naturligt att i första hand koncentrera satsningarna till
de tre föreslagna baslaboratorierna vid universiteten i Göteborg, Stockholm
och Umeå (Kristineberg, Asko och Nortbyn). Detta bör givetvis inte utesluta
satsningar på andra platser, där t. ex. särskild kompetens redan byggts upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
sett torde minst ett tiotal fasta forskartjänster krävas, utöver upprustning av
befintliga laboratorier, men inräknat en förstärkning av driftsanslagen, blir
kostnaden inemot lOmilj. kr. per är. Denna summa innefattar även kostnader för
ett utökat och intensifierat samarbete mellan baslaboratorierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som måste lösas i ett längre perspektiv, är hur det nuvarande beståndet
av undersökningsfartyg skall hanteras. En av regeringen tillsatt grupp, som
arbetar med samordning av de statliga undersökningsfartygen, har vid
inventeringen av det nuvarande fartygsbeständet konstaterat, att de nuvarande
fartygen börjar närma sig den älder dä det ej längre är lönsamt med fortsatta
reparationer. Redan inom den närmaste femårsperioden borde det äldsta fartyget
ersättas. Omkring är 2005 dvs, inom mindre än 20 år skulle praktiskt hela
fartysbeståndet behöva vara utbytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Uppföljning av tillstånd och påverkan i havsmiljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MiljötUlstånd
och föroreningspåverkan i kust- och havsområden övervakas genom insatser från
staten, kommunerna och industrin. Kommunerna och industrin svarar för den
lokala kontrollen av den direkta miljöpåverkan, som härtör frän reningsverk
och industrianläggningar. Detta görs i enlighet med miljöskyddslagens
bestämmelser. Naturvärdsverkets allmänna råd för vattenrecipientkontroll utgör
stöd vid utformningen av programmen och i samband med länsstyrelsernas beslut
om desamma. Staten svarar genom programmet för övervakning av miljökvalitet,
PMK, för övervakningen av de öppna havsområdena och kustavsnitt som är opåverkade
av direkta utsläpp. Insatserna genom PMK är en förutsättning för svensk
medverkan i de internafionella havskonventionerna när det gäller
överenskommelser om havsövervakning. Recipientkontrollen avser i huvudsak
effekter av de inom ett visst havs-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1191>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>område
direkt utsläppta föroreningarna. Det betyder då inte att alla miljö- Prop.
1987/88:85 skadliga föroreningar och deras påverkan kan kontrolleras på
kommuner- Bilaga 5.1 nas och företagens bekostnad, även om ett visst basprogram
är gemensamt för aU recipientkontroll. Påverkan kan nämligen vara betydande
genom t. ex. långväga föroreningstranspon; via havsströmmar, avrinning från
land eller atmosfäriskt nedfall. Det föreligger ofta svårigheter att finansiera
kontrollinsatser som avser problemställningar av den relaterade arten varför
särskilda insatser krävs, inte minst mot bakgrund av att flera av de
internationella konventionerna begär in särskilda uppgifter. Information från
svensk sida har vid etl flertal tillfällen uppvisat betydande brister. Det
gäller främst Oslo- och Pariskonventionerna, men också Öresundskommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den redovisade situationen föreslås särskUda insatser för att
vidareutveckla övervakningen och kontrollen av havsmiljön ifråga om:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>regionala övervakningsprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>intensivövervakning inom särskilda kustavsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>miljöutgtftsprogram, samt ifråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utvärdering och mätdatabehandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
5.2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 5.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av
remissyttranden över statens naturvårdsverks rapport Aktionsplan mot
havsföroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Avgivna remissvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
har lämmnat remisssvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
räddningsverk, socialstyrelsen, transportforskningsberedningen,
sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
ge-neraltullsstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, naturhistoriska
riksmuseet, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk,
fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens råd för byggnadsforskning,
statens planverk, Sveriges geologiska undersökning, delegationen för samordning
av havsresursverksamheten, styrelsen för teknik utveckling, statskontoret,
riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, koncessionsnämnden för
miljöskydd, kemikalieinspektionen, Göteborgs universitet,
forskningsrädsnämnden, naturvetenskapliga forskingsrädet, statens maskinprovningar,
Sveriges lantbruksuniversitet, jordbrukstekniska institutet, skogs- och
jordbrukets forskningsråd, Sveriges turistråd, expertgruppen för vissa frågor
om lägre intensitet i jordbruket, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands,
Västernortlands, Västerbottens samt Nortbottens län, åtgärdsgrupperna Väst, Syd
och Nord, Karlshamns kommun, Linköpings kommun, Stockholms
industriverksstyrelse, Green-peace. Hushållningssällskapens förbund.
Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga skogs- och
lantbruksakademien. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation, Centralorganisarionen SACO/SR, Lantbrukarnas Riksförbund,
Miljöförbundet, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen, Svenska kommunförbundet.
Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska svinavelsföre-ningen. Svenska vatten-
och avloppsverksföreningen, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges
Industriförbund, Bohusläns Skärgårdsräd m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i allmänhet rapportens grundläggande uppfattning<br>
att de havsområden som omger Sverige är utsatta för allvarliga miljöhot<br>
och att långtgående föroreningsbegränsande åtgärder mäste vidtas både<br>
nationellt och internationellt. Vanligtvis instämmer remissinstanserna i att<br>
högsta prioritet bör ges åtgärder för att begränsa tillförseln till haven av<br>
stabila organiska ämnen och växtnäringsämnen (närsalter).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
anser emellertid att aktionsplanens åtgärder borde Prop. 1987/88:85 vara
mer omfattande och få snabbare genomslag än enligt förslaget. Andra Bilaga
5.2 remissinstanser anser att aktionsplanens tyngdpunkt bör fördelas annorlunda
mellan framförallt de stabila organiska ämnena och närsalterna och mellan deras
utsläppskällor än enligt förslaget. Nägra remissinstanser anser att åtgärder
mot metallutsläppen borde prioriteras högre. Flera pekar pä att ekonomiskt
betungande krav kan leda till nedläggningar av bl, a. . mindre
jordbruksföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser understryker att nuvarande kunskaper är begränsade i viktiga
avseenden och att forskningen pä olika områden mäste förstärkas. Även behovet
av ökade övervakningsinsatser framhävs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungl.
Vetenskapsakademien menar att hela planen genomsyras av överdriven
försiktighet på åtgärdssidan. Akademien instämmer helt i behovet av begränsande
åtgärder för utsläpp av stabila organiska ämnen och metaller, men efterlyser
en striktare programuppläggning med flera klara tidsgränser och förslag till
sätt att genomföra åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörande
närsalterna är akademien förvånad över de stora tidsramarna för
ätgärdsförslagen inom jordbruket samt det snabba avfärdandet av skogsbruket som
potentiell närsaltkälla. I stället föresläs miljardsatsningar pä reningsverk.
Endast en bråkdel av kvävetillförseln till havet kan enligt akademien regleras
denna väg och det är tveksamt om effekterna blir avläsbara annat än i
närområdena. Åtgärder mot bilavgaser, jordbruk och skogsbruk måste enligt
akademien vara betydligt effektivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län anser att ambitionsnivån borde vara högre när det gäller säväl
tiden för olika åtgärder som reduceringar av belastningsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
hävdar att ätgärdsförslagen inte kan anses tillräckliga för att ens rädda våra
närmaste kustvatten från bestående ekologiska skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) anser att aktionsplanens mål att minska havsföroreningarna är
angeläget. LRF ifrågasätter dock den prioritering som gjorts mellan olika
åtgärdsområden och anser att en alltför ringa vikt lagts vid de utsläpp som
sker fiån industrin, bilismen och kommunerna. Även bl. a. Sveriges
lantbruksuniversitet framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
metoder som valts för att reducera jordbrukets växtnäringsläckage är enligt LRF
utifrån biologiska, produktionstekniska och ekonomiska synpunkter olämpliga
för att uppnå målet, LRF avvisar den del av planen som behandlar föreskrifter
gentemot jordbruket, LRF har istället tagit fram ett alternativt förslag, som
enligt LRF är praktiskt och'ekonomiskt genomförbart och därtill mera
långtgående vad gäller möjligheterna att säväl snabbare som effektivare nå
målet att minska jordbrukets närsaltförluster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anför vidare att aktionsplanen medför att mänga jordbruk drastiskt mäste ändra
sin produktion. Betydande kostnader alternativt inkomstbortfall kommer att
drabba enskilda jordbrukare. Eftersom dessa har följt den statliga rådgivningen
och gällande bestämmelser förutsätter LRF att full kompensation kommer att utgå
samt att eventuella tillsyns- och rädgiv-ningskostnader föranledda av
aktionsplanen bestrides med allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
naturskyddsföreningen uttalar att förslaget till aktionsplan inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1197>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarar
föreningens förväntningar. Föreningen anser liksom LRF att Prop. 1987/88:85
balansen mellan föreslagna åtgärder inom jordbruket ä den ena sidan och Bilaga
5.2 industrin ä den andra är mycket skev. Jordbruket åläggs mycket hårda
restriktioner med korta övergångstider, medan industrin enligt föreningen i
stor utsträckning själv tycks ha fått diktera villkoren. Detta är enligt
föreningen mycket allvarligt och dessutom en principiellt felaktig utgångspunkt
i arbetet med att minska havsföroreningarna. Föreningen framhåller att utsläpp
av stabila organiska ämnen och metaller utgör ett minst lika allvarligt
miljöhot som utsläpp av närsalter. Effekterna av de förra finns kvar under
mycket lång tid - ibland för all framtid — i ekosystemen, även om utsläppen
skulle upphöra helt. Kraftfulla åtgärder mot säväl gifterna som närsalterna är
enligt föreningen nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
anser föreningen att beslut om restriktioner eller förbud mot miljöfariiga
ämnen inte ska behöva avvakta fullständig bevisföring. Ofta bör det vara tillräckligt
med starka indicier om ett ämnes miljöfarlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
finner att aktionsplanen har en hög ambitionsnivå, särskilt beträffande
närsalterna. Det råder dock enligt styrelsen oklarhet beträffande
närsaltsbelastningens omfattning, orsaker och betydelse. Det uppsatta målet bör
därför kunna revideras efterhand som kunskapen på området ökar.
Lantbruksstyrelsen anser vidare att aktionsplanen ställer störte krav pä
jordbruket än pä övriga berörda sektorer samtidigt som effekterna av de föreslagna
åtgärderna inom jordbruket ibland är osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämför
man kraven pä skogsindustrin med kraven pä jordbruket anser lantbruksstyrelsen
att kraven på jordbruket är betydligt mer omfattande och effekten på miljön
betydligt mer osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser styrelsen att det förefaller orimligt att kommunernas reningsverk även
fortsättningsvis skall tillåtas släppa ut upp till 20ton kväve/år medan
omfattande krav ställs även pä små lantbruksföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
anför att det i det kommande arbetet mer än vad som är fallet i aktionsplanen
borde knytas an till föroreningarnas direkta inverkan på fisk. Ur
fiskeriintressets synpunkt utgör de stabila organiska ämnena och giftiga
metallerna det allvarliga hotet särskilt i ett längre tidsperspektiv. Om inte
åtgärder kan vända trenden hotas enligt fiskeristyrelsen fisk som ett nytfigt
livsmedel och därmed hela näringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
uttalar vidare bl. a, att arbetet inom konventionen och internationella
kommittéer är av största vikt. Enligt styrelsen synes dock detta arbete i för
liten utsträckning knytas an till fisket, den enade näringen för vilken
havsmiljökvaliteten har direkt betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunförbundet instämmer i att de havsområden som omger Sverige är utsatta för
allvariiga miljöhot och att långtgående föroreningsbegränsande åtgärder måste
vidtas såväl på nationell som internationell nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Kommunförbundet presenterar aktionsplanen konkreta och långt<br>
gående åtgärder mot utsläpp av närsalter och naturiigt förekommande<br>
organiska ämnen frän jordbruk och kommunala avloppsreningsverk. Där<br>
emot är åtgärderna mot spridning av kemiska ämnen, klorerade organiska<br>
föreningar och stabila svårnedbrytbara substanser från industrin enligt<br>
förbundet både alltför långsiktiga och opreciserade. Förbundet anser att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1199>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
till aktionsplan mot havsföroreningar måste konkretiseras beträf- Prop.
1987/88:85 fande åtgärder och tidsplaner inom process-, kemi- och
verkstadsindustrin Bilaga 5.2 som tillför omfattande utsläpp av syntetiska
kemikalier. Det är viktigt att utsläpp av syntetiska kemikalier som är
svårnedbrytbara i det ekologiska systemet elimineras eller isoleras sä långt
det är möjligt. Det kan enligt Kommunförbundet anses anmärkningsvärt att
skogsindustrin, som tillför havsmiljön stora kvantiteter klorerat organiskt
material, får 15 är pä sig för att vidta åtgärder. Kommunförbundet anser att
åtgärder inom denna sektor skall genomföras betydligt tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
ställer sig positiv till de förslag aktionsplanen presenterar beträffande
åtgärder inom jordbruket. Kommunförbundet är däremot negativt till fidplanen
för den högre ambitionsnivån avseende kvävereduktion i kommunala
avloppsreningsverk. Kommunförbundet anser att pågående projekt i Laholmsbukten
bör utvärderas inom nägra är varefter beslut bör fattas om åtgärder för
kvävereduktion i resten av landets reningsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) anser att målsättningen i aktionsplanen mot havsföroreningar är riktig
sedd i ett längre perspektiv. Ökad vikt bör dock enligt IVA läggas pä avvägning
av takten för genomförande av åtgärderna så att en ökad harmonisering med
omvärlden erhålls. Tillräckliga tidshorisonter mäste tillåtas och ökade
resurser för att nä uppställda målsättningar ställas till förfogande sä att
felinvesteringar undviks. Vad gäller skogsindustrins utsläpp hävdar IVA att
tidsschemat för föreslagen minskning är alltför snävt tilltaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturhistoriska
riksmuseet anför att man kan anta att vissa av förslagen fått ett annat
utseende om arbetsgruppen beretts något mera tid. Museet anför vidare att
initiativet och genomförandet av akfionsplanen mäste anses ytterst lovvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturhistoriska
riksmuseet anser vidare att omfattningen av vår nuvarande kunskapsbrist inte
är tillräckligt betonad. Exempelvis har närsalts-begränsande åtgärder en mycket
bestämd målformulering ställd mot bakgrund av en förhållandevis god kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller gruppen stabila organiska ämnen är däremot enligt museet
målformuleringen avsevärt mera konturlös. Det beror på att man ej vet
tillräckligt om problemet. Den kanske viktigaste åtgärden blir enligt museet
att skaffa mer kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser har emellertid inga allvarligare invändningar mot
åtgärdsförslagen eller mot tidsfristen. Exempelvis Sveriges Industriförbund
bedömer förslaget till aktionsplan i huvudsak vara väl utformat när det gäller
inriktningen, målen för miljöpolitiken i syfte att skydda havsområden mot
oönskade störningar. Prioriteringar när det gäller att avväga insatser mot
olika föroreningstyper och störningar mot varandra synes enligt
Industriförbundet vara väl underbyggda. Delegationen för samordningen av
havsresursverksamheten m. fl. tillstyrker i allt väsentligt förslagen i
aktionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk ansluter sig till den bedömning som gjorts i ak<br>
tionsplanen att snabba och effektiva åtgärder mäste vidtas för att minska<br>
tillförseln av kemiska föroreningar till havsområden och kan i allt väsent-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ligt tillstyrka de
åtgärder som föreslås i akfionsplanen. Verket vill under- Prop. 1987/88:85
stryka att föroreningsbegränsande åtgärder skall riktas mot säväl stabila
Bilaga 5.2 organiska ämnen och metaller som mot närsalter och olja.
Åtgärdsbehovet bör dock bedömas inte enbart ufifrån det hot dessa ämnen utgör
för organismer i marin miljö utan även med tanke pä hälsoeffekter för konsumenterna
efter intag av kontaminerad föda av marint ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län anser att åtgärderna för att reducera tillförseln av
tungmetaller till havet bör ges samma höga prioritet som åtgärderna för att minska
emissionen av stabila organiska ämnen och närsalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl,
a, länsstyrelsen i Västerbottens län anser att planen är alltför diffus när det
gäller föreslagna åtgärder. Förutom i de delar som rör jordbrukets områden
framgår enligt länsstyrelsen inte med önskad precision vem som skall göra vad
och framför allt inte hur åtgärderna skall finansieras. Avsaknaden av tidplan
för de föreslagna åtgärderna är ocksä en stor brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Internationellt arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
stöder allmänt aktionsplanen vad gäller det internationella arbetets
betydelse. Sålunda uttalar exempelvis Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) att
för att nä en ekologiskt acceptabel situafion i såväl Östersjön som Västerhavet
är internationellt samarbete nödvändigt, vilket ocksä betonas i rapporten. De
akuta problemen med säväl stabila organiska ämnen som närsalter kräver enligt
SNF kraftfulla omedelbara åtgärder i såväl Sverige som grannländerna, SNF anser
att Sverige mäste vara pådrivande genom att i olika sammanhang peka på
problemen och visa på lösningarna. Som ytterligare ett exempel pä
remissinstansernas inställning kan nämnas länsstyrelsen i Örebro län som i en
sammanfattande bedömning uttalar att det är mycket viktigt att Sverige ökar
insatserna med att ta fram vetenskapliga och tekniska beslutsunderiag och
agerar kraftfullt politiskt på hög nivå för att åstadkomma internationella
överenskommelser om minskade utsläpp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Stabila organiska ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) framstår bland de
stabila organiska ämnen framför allt klorerade kolväten som ett av de
allvarligaste hoten mot havsmiljön och stora ansträngningar att minska
utsläppen av dessa synes angelägna. Hotbilden kring dessa utsläpp motsvaras
enligt SMHI inte av precisering i ätgärdsförslag, SMHI anser det inte
tillräckligt med den allmänna målsättningen enligt aktionsplanen att utsläpp av
stabila organiska ämnen elimineras inom femton är, SMHI förordar ett preciserat
åtgärdsprogram som regelbundet omprövas med stöd av en förstärkt övervakning av
effekterna i miljön samt analys och prognos av kommande förändringar med hjälp
av de beräkningsmodeller som föreslås i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksuniversitetet
(SLU) anser att tillräcklig vikt har i aktionsplanen<br>
inte getts ät riskerna med stabila organiska ämnen. Således bör jordbruket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>snarast finna ersättare
eller alternativa odlingsmetoder i stället för de Prop. 1987/88:85
klorerade bekämpningsmedel som ännu används. De tidsperspektiv som Bilaga
5.2 förekommer i akfionsplanen är för länga. Skogsindustrin bör enligt SLU på
kortare tid än 15 är kunna gä över till en ny blekningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser det som angeläget att alla utsläpp av syntetiska
kemikalier, det vill säga föreningar som tidigare inte funnits i naturen och
följakfiigen inte har någon naturlig roll i nägot ekologiskt kretslopp, snarast
begränsas sä långt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förteckning över de ämnen som är mest angelägna att begränsa i ett första skede
bör enligt länsstyrelsen snarast upprättas. Användningen av dessa ämnen i olika
industribranscher bör därefter gås igenom av naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen. Härvid bör speciellt möjligheten till utbyte mot
miljövänligare alternativ studeras. De olika ämnena bör klassificeras efter
miljöfarlighet. Förbud mot användningen av de mest miljöfarliga ämnena bör
enligt länsstyrelsen övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län förordar att kraftfullare och snabbare åtgärder vidtages mot
utsläpp av stabila organiska miljögifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län anser att en tid av 15 år till dess de skadliga utsläppen av
stabila organiska ämnen har åtgärdats är för lång. Dessutom anser länsstyrelsen
att man i åtgärdsplanen borde ha övervägt möjligheterna att i ökad
utsträckning övergå från blekta till oblekta produkter. Eftersom en stor del
av de blekta produkterna exporteras är det enligt länsstyrelsen nödvändigt att
även verka internationellt för att minska efterfrågan på dessa produkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Greenpeace
vänder sig mot att eliminering av stabila organiska ämnen mäste ses på relativt
läng sikt. Utsläppen av syntetiska kemikalier bör enligt Greenpeace elimineras
sä snabbt det överhuvudtaget är möjligt, Greenpeace anser att skogsindustrin
inom två år bör ha infört idag tillgänglig teknik för att minska utsläppen.
Vidare förordar Greenpeace att industrin ges klara direktiv om att utsläppen
av klorerade föreningar mäste upphöra inom fem är. Enligt Greenpeace bör
industrier med direktutsläpp fä ett är på sig att lägga fram planer på hur de
snarast tekniskt möjligt kan eliminera utsläppen av syntetiska kemikalier m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslår Greenpeace bl. a, att en specialistgrupp går igenom kemikalieprodukter
som används inom industri och hushåll. Miljöfarliga produkter som kan ersättas
av likvärdiga men mindre miljöfariiga byts ut mot de senare. Produkter som har
stor spridning och är svårnedbrytbara prioriteras. Gruppen bör enligt
Greenpeace lägga fram ett konkret beslutsunderiag inom ett är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
förordar att klorblekningen av pappersmassa stoppas senast år 1995,
Miljöförbundet förordar att en avgift pä minst 20 kr. per kilo utsläppt TOCI
införs omedelbart. Vidare uttalar miljöförbundet bl. a. att
kemikalieanvändningen i samhället måste saneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Naturskyddsföreningen (SNF) framhåller att massaindustrins<br>
stora utsläpp av klorerade organiska substanser utgör ett mycket allvarligt<br>
hot mot havsmiljön. Aktionsplanens krav på att åtgärder för att minska<br>
utsläppen av klorerad organisk substans till 1,5 kg per ton massa skall<br>
påbörjas inom fem år bör enligt SNF minskas till två år. Målet mäste enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SNF vara att åstadkomma
helt slutna blekeriprocesser eller övergå till Prop. 1987/88:85 andra
blekningsmetoder med mindre negativa miljökonsekvenser. Även Bilaga 5.2 SNF
förordar att användningen av oblekt papper stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kemiindustrins utsläpp av stabila organiska ämnen bör det enligt SNF
redan nu vara möjligt att initiera vissa åtgärder och låta inventeringen pågå
parallellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bl, a, Sveriges Fiskares Riksförbund anser att det är nödvändigt att
minskningen av klorutsläppen frän skogsindstrin går snabbare än enligt
aktionsplanen. Målet 0,5 kg TOCl/ton producerad massa bör näs inom fem är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län bedömer däremot förslaget som godtagbart i ett inledande
skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län ansluter sig i huvudsak till de ätgärdsförslag som framförs i
planen vad gäller de stabila organiska ämnena. Därutöver anser länsstyrelsen
det nödvändigt att förstärka de miljövärdande myndigheternas tillsynsresurser
samt att komplettera dessa med ett oberoende ekonomiskt styrmedel i form av
avgift på användningen av miljöfarliga ämnen. Cellulosaindustrierna utgör den
största enskilda utsläppskällan för stabila organiska ämnen. En tvingande målsättning
för en begränsning av dessa utsläpp mäste enligt länsstyrelsen fastställas. Vid
utarbetandet av miljöfarlighetskriterier för kemiska ämnen bör de klorerade
organiska ämnena ges högsta prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd yttrar bl, a. följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utsläppen av klorerade organiska ämnen frän tillverkning av blekt sulfatmassa
anges under rubriken "Tekniska och produktkontrollerande åtgärder"
att det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att minska dessa utsläpp
"till en nivå av 1,5 kg klorerad organisk substans (per ton producerad
massa, och mätt som klor, TOCI) genom en kombination av syrgasblekning och ökad
användning av klordioxid vid blekningen, I anslutning härtill bör nämnas att
koncessionsnämnden i flera beslut under de senaste åren övervägt frågan om
utsläpp av TOCI frän skogsindustriella anläggningar (Mönsterås, Mörrum, Värö,
Östrand, Norrsundet, Korsnäsverken och Skutskärsverken), Samtliga beslut har
överklagats av naturvårdsverket och/eller industriföretagen m, fl. Av besluten
framgår vilka svårigheter som i dagsläget är förenade med att begränsa nämnda
utsläpp, vilka olikheter i processer, reningsutrustningar och slag av behandlat
virke som föreligger mellan olika anläggningar m, m. Med hänsyn härtill vill
koncessionsnämnden för sin del framhålla att det kan ta längre tid att
generellt uppnå begränsningen 1,5 kg TOCI per ton massa än vad som synes framgå
av aktionsplanen, särskilt som nämnda värde är angivet som ett
"absolutvärde" och ej såsom ett medelvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Cellulosa och Pappersbruksföreningen (SCPF) uttalar att skogsindustrins mål är
att minska blekeriutsläppen till ekologiskt godtagbara nivåer samt att
skogsindustrin redan har halverat utsläppen av klorerat organiskt material frän
blekerierna, SCPF framhåller vidare att ytteriigare åtgärder, som erfordras för
att minska blekeriutsläppen, måste vara väl underbyggda vad gäller miljöeffekt,
produktkvalitet och kostnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCPF
anför att det idag inte finns något vetenskapligt stöd för att det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>existerar en storskalig
ekologisk effekt av utsläpp av blekeriavloppsmateri- Prop. 1987/88:85 al.
Analyser har gjorts av sediment-, organism- och vattenprover tagna i Bilaga
5,2 recipienter säväl med som utan tillförsel av blekeriavlopp, I båda typerna
av recipienter har organiskt bunden klor påvisats. Mängderna är av samma
storleksordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagsläget är enligt SCPF inte källorna kända till det klorerade organiska
material som påvisats i vattendrag utan utsläpp frän blekerier. Det finns en
allmän bakgrundsnivå av organiskt bunden klor, vars ursprung till stor del är
okänd. En viktig uppgift är enligt SCPF att identifiera dessa källor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsindustrin
beräknar enligt SCPF att investeringar på ca 2 miljarder kr. i 1987 ärs
kostnadsläge kommer att krävas för att till mitten på 1990-ta-let reducera
utsläppsnivån av TOCI till ca 2kg per ton massa. Vad gäller målsättningen till
mitten av 1990-talet enligt SCPF är underlaget till aktionsplanen bristfälligt
och kostnaderna alltför lågt angivna till en miljard kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund uttalar att enligt skogsindustrins expertis är nivån ca 2kg
TOCI per ton massa möjlig att nå vid mitten av 1990-talet som genomsnitt för
hela branschen. Industriförbundet anför vidare att som framgår av de
överklagade ärenden, som regeringen för närvarande har för beslut, är det
förenat med betydande tekniska och ekonomiska svårigheter att klara lägre
värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslagen att inventera, utsläppen frän kemiindustrin vill Industriförbundet
erinra om att de är tämligen detaljerat redovisade i resp. industrianläggnings
tillstånd enligt miljöskyddslagen. Mot den bakgrunden synes en inventerintg
inte vara särskilt meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademin
hävdar att de ekologiska effekterna av klororganiska utsläpp från skogsindustrin
ej är fullständigt säkerställda vad avser fjärrecipienterna, Pä sikt är det
dock enligt akademien rätt att ställa härdare krav för minskning av utsläpp av
förekommande stabila klororganiska föreningar. Den föreslagna nivån för
utsläpp av organisk klorerad substans (1,5 kg TOCI per ton producerad blekt
sulfatmassa) synes dock vara så lågt satt att den i dagens läge inte kan uppnäs
med tillgänglig teknik. Tidsschemat för att åstadkomma föreslagen
utsläppsminskning är därför enligt akademien alltför snävt tilltaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige uttalar att möjligheten att via ekonomiska styrmedel påskynda
utvecklingen bör övervägas, i synnerhet inom områden där konstaterade eller
sannolika miljöhot är stora och de tekniska möjligheterna till process- och
reningsåtgärder allmänt föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Närsalter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga
forskningsrådet och Askölaboratoriet anser att ak<br>
tionsplanens målsättning för utsjön, att förhindra ytterligare ökning av<br>
koncentrationerna av växtnäringsämnen, knappast är tillfyllest för Katte<br>
gatt och egentliga Östersjön, Målet att före sekelskiftet minska utsläppen<br>
av kväve till den svenska kustzonen med hälften kan inte uppfyllas utan<br>
åtgärder utöver dem som redovisas i aktionsplanen. Rådet och Askölabo-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ratoriet
anför vidare att trots att jordbruket identifieras som huvudkällan Prop.
1987/88:85 till kvävebelastningen föresläs endast åtgärder som är helt
otillräckliga i Bilaga 5.2 förhällande till målet. Mer radikala ingrepp
kommer enligt dessa remissinstansers yttranden att bli nödvändiga exempelvis
en kraftigt höjd miljöavgift på handelsgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöförbundet föreslär bl. a, att spridning av rötslam
och stallgödsel på frusen mark förbjuds, att övergödningen från jordbruket
stoppas, att alternativ odling införs och att djurfabrikerna stängs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En arbetsgrupp tillsatt av rektorsämbetet vid Uppsala
universitet uttalar i ett yttrande att tidsaspekten och kunskapen om
sedimentens förmåga att anrika speciellt fosfor, som sedan återcirkulerar och
stimulerar de akvati-ska ekosystemens metabolism, motiverar en betydligt mera
skärpt målsättning än den som aktionsplanen föreslår. Delmålet "att få
till stånd sådana utsläppsminskningar att halterna av växtnäringsämnen inte
längre ökar" borde enligt gruppen istället vara att med alla till buds
stående medel snabbt få ned utsläppen sä att halterna börjar minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen uttalar även bl. a, att man i första hand
bör försöka minska eutrofieringen med minskad fosforbelastning. Med tanke pä
fosforns anrikning i sedimenten och möjlighet till ätercirkulation måste
fosforbelastningen minskas snabbt. Aktionsplanens nägot ljumma inställning
till behovet av fortsatt och långtgående minskning av fosforutflödena till
sjöar och hav utgör enligt arbetsgruppen en allvarlig brist i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljövårdsprogrammet vid Lunds universitet anför att det
bör kraftigt understrykas att längs den övervägande delen av de svenska
havsområdena är det kväve som är den mest tillväxtreglerande faktorn
(begränsande faktorn). Större resurser bör satsas pä att minska kväveutsläppen
än pä ytteriigare fosforreduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga forskningsrådet hävdar att det
beträffande kväve och fosfor rör sig om väl dokumenterade, kvantitativa
störningar av hela havsområdens biogeokemiska cykler, med därtill kopplade
biologiska förändringar, Eutrofieringens orsaker är relativt väl kända, även
om aktionsplanen klarare kunde redovisat kvävets dominerande roll som mest
eutrofi-erande näringsämne i Västerhavet och egentliga Östersjön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även bl, a, länsstyrelsen i Malmöhus län hävdar att än mer
långtgående åtgärder måste genomföras före sekelskiftet särskilt när det gäller
kväveutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen tillstyrker förslagen till åtgärder mot
eutrofieringen och den målsättning som angivits. Fiskeristyrelsen påpekar i sammanhanget
att under de senaste 20 åren har nästan en fördubbling skett av uttaget av fisk
i Östersjön. Uppgången kan enligt styrelsen endast delvis förklaras med ökad
fiskeintensitet och förbättrad teknik. Huvudorsaken är sannolikt den ökade
gödningen. Enligt fiskeristyrelsen är det möjligt totalt sett att den positiva
effekten övervägt vad gäller fisket. Styrelsen anför också att de negativa
effekterna av näringsutsläppen redan är så stora och riskerna för storskaliga
effekter vid en ytterligare ökning så uppenbara att en minskning av
belastningen på de omgivande kust- och havsområdena mäste ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anser att kvävet är
den bestämman-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
faktorn för eutrofieringen. Åtgärder på land bör därför i första hand Prop.
1987/88:85 rikta sig mot kvävet. Jordbruket svarar för en stor del av
kvävetillförseln Bilaga 5.2 och även för en betydande fosfortillförsel, SLU
anser vidare att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga för att nå målet
att minska kväveutsläppen till havet till hälften. För detta krävs betydande
ändringar i odlingssystemet inkluderande intensitetssänkningar i
föroreningskänsliga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
framhåller också att för att nä de uppställda målen till lägsta
samhällsekonomiska kostnad fordras att man börjar med de åtgärder som har lägst
kostnad per kilogram minskning av förorenade utsläpp. Härvid bör åtgärder inom
såväl jordbruk som industri och kommunala reningsverk jämföras. Sådana
kostnadsminimerande prioriteringar har enligt SLU inte utförts i tillräcklig
utsträckning av aktionsgruppen när det gäller lantbruket. Det är enligt SLU
stor risk att enskilda lantbrukare kommer att drabbas orimligt hårt av
schablonätgärder som föresläs beträffande spridningsareal och lagringsutrymmen
för gödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund anser att jordbrukets andel av närsaltutsläppen inte är klarlagd.
Vidare anser förbundet att uppgiften om 20procents effekt pä kväveutsläppen
frän jordbruket som resultat av i aktionsplanen föreslagna åtgärder måste mera
vara ett antagande än en verifierad uppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungl.
skogs- och lantbruksakademien hävdar att det fortfarande råder stor osäkerhet
om jordbrukets bidrag till havsföroreningarna. Det råder enligt akademien bland
forskare ocksä delade uppfattningar om kvävets respektive fosforns roll för
eutrofieringen i havsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) anser att det bakgrundsmaterial som redovisar jordbrukets
andel i den ökande närsaltbelastningen på havet är bristfälligt och att de
kunskaper som finns om jordbrukets växtnäringsläckage är otillräckliga. LRF
lägger fram ett eget förslag som redovisas i slutet av detta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
svinavelsföreningen kar inte finna belägg för att jordbruket är den
miljöfarliga näring man vill tillskriva den. Föreningen kan inte i utredningen
finna bevis för att det finns ett näringsläckage som direkt kan hänföras till
jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
svinavelföreningen uttalar vidare att de restriktioner som enligt rapporten
avses åläggas jordbruket är utomordentligt långtgående. Föreningen finner de
föreslagna ingreppen sakna motstycke hittills i modern tid. Omvandlingen och de
ekonomiska påfrestningarna kan enligt föreningen inte klaras av jordbruket
utan ett massivt ekonomiskt stöd från statsmakterna. Föreningen finner det
också helt orealisfiskt med centrala bestämmelser som generellt reglerar
användningen av växtnäring per ha, oavsett de skiftande jordarter, grödor,
klimatiska betingelser som finns i Göta- och Svealand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anför att inom jordbruket, som är föremål för ett stort antal<br>
regleringar i ett näst intill oöverskådligt system, sker mycket starka styr<br>
ningar av driftsinriktningen via betalningen för produkterna till jordbruket.<br>
Om generella begränsningar av den typ som föresläs vad gäller djurantal i<br>
förhällande till areal skall införas är det nödvändigt att dessa begränsningar<br>
samordnas med ekonomiska styrmedel. Om så inte sker visar erfarenheten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
statskontoret att en omfattande kontroUbyråkrafi måste byggas upp. Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller jordbruket är enligt statskontoret de ingrepp som föreslås i
Bilaga 5.2 aktionsplanen så omfattande för de enskilda företagen att grundvalen
för verksamheten kan äventyras. Det är enligt statskontorets uppfattning inte
säkert att man uppnår eftersträvade effekter med de schablonartade regler som
föreslås beträffande djurantal och brukad areal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anser att en analys av konsekvenserna för ekonomin och
sysselsättningen inom jordbruket måste göras innan ställning kan tas till om
aktionsplanens förslag till åtgärder bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län framhåller att kraven på åtgärder inte fär bli sä betungande
för små jordbruksföretag, många med mycket stor betydelse för naturvärd och
sysselsättning i glesbygden, att de måste läggas ned. Även bl. a. Länsstyrelsen
i Älvsborgs län varnar för negativa konsekvenser för småjordbruken utan att
nägra påtagliga miljöeffekter vinns. Länsstyrelsen i Gotlands län menar att
jordbruket inte klarar kraven pä förvaring av gödsel utan en kraftig subventionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
anför att aktionsplanen inte redovisar hållbara argument för att reducera
kvävebelastningen fill hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Örebro län skulle åtgärder beträffande jordbruket och större
kommunala avloppsreningsverk i Örebro län inte medföra någon betydelsefull
minskning av närsaltbelastningen på haven. Det förefaller därför enligt
länsstyrelsen ändamälsenligare att koncentrera föreslagna insatser pä
kustområdena. Länsstyrelsen i Västmanlands län framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
meteorologiska och hydrologiska institut förordar att för varje kustlän görs en
samlad beskrivning av närsalttransporter frän mark via vattendrag och
kustvatten till hav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga
forskningsrådet och Askölaboratoriet har svårt att förstå att inte Stockholms
skärgärd jämställs med t. ex, Laholmsbukten och Skälderviken när det gäller
vilka krav som skall ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller särskilt förslaget om att begränsa djurantalet i förhållande till
spridningsarealen för stallgödsel stöder lantbruksstyrelsen det i princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) anser att det är olyckligt att kräva samma höga
djurtäthet i hela landet eftersom det är kvantiteten gödning som sprids per
ytenhet som är avgörande för läckaget. Arealbehovet bör därför bestämmas från
fall till fall. Alternativt bör enligt SLU mera anpassade schabloner utarbetas
regionalt. Förlusterna pä grund av otympliga rikstäckande schabloner kan
överstiga kostnaderna för att upprätta regionala föreskrifter. Djurantalet bör
enligt SLU i största möjliga utsträckning - för varje region - anpassas till
driftsinriktning, tillgänglig areal, markens näringsstatus och benägenhet för
utlakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strikt låsning av djurantalet till mark under eget brukande är vidare enligt
SLU olycklig dä man därmed riskerar att mindre företag slås ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslaget om utökad lagringskapacitet för stallgödsel anser
lantbruksstyrelsen att det bör inskränkas till Blekinge, Skåne och Halland samt
kusterna upp t. o, m. Stockholms skärgård,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SLU menaratt det speciellt
i södra Sverige är viktigt att lagringsvolymen<br>
är tillräcklig för att medge att största delen av gödseln sprids på våren. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borde emellertid enligt
SLU vara tillräckligt att kravet pä 8-10 månaders Prop. 1987/88:85 lagring
endast avsåg besättningar med mer än 20 djurenheter i stället för Bilaga
5.2 som föreslagits 10,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd uttalar att om staten inte lämnar bidrag till investeringarna
bör frågan om ersiittning för ökade kostnader via livsmedelspriserna få tas
upp vid prisöverläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
ställer sig tveksam till ett generellt förbud mot bearbetad träda. Om ett
sådant förbud ändå införs bör det införas endast i K, L, M och N län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
framhåller att träda ger stora kväveläckage. Betald träda bör enUgt SLU inte
förekomma men totalförbud kan knappast införas med tanke på möjligheterna att
utföra dikning och ogräsbekämpning och i synnerhet mot bakgrund av att
användningen av kemiska bekämpningsmedel avses halveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) uttalar att kanske viktigaste åtgärden när det gäller
växtnäringshushällning och minimering av läckage är att hålla mark bevuxen och
grön under sä lång del av året som möjligt med såväl traditionella grödor som
nya typer, exempelvis fånggrödor. Enligt LRF är dock kunskaperna om hur detta
praktiskt kan genomföras ännu otillräckliga varför försöksverksamhet omgående
mäste startas med syfte att finna optimala metoder och tekniska lösningar samt
lämpliga växtsorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stimulera till odling av fänggrödor och snabbt få praktisk erfarenhet av
tekniken föreslår lantbruksstyrelsen ett bidrag med 300 kr./ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
tillstyrker i huvudsak förslaget om att begränsa tiden för
stallgödselspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
betonar att det är befogat med mer regionala föreskrifter beträffande
spridningstider för stallgödsel som tar hänsyn till gröda, klimat och jordmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbrukstekniska
institutet uttalar att planens förslag rörande härdare regler vid spridning av
stallgödsel är principiellt riktiga men förutsätter tillgäng till en
spridningsutrustning som idag ej finns i marknaden. Förslagen rörande tillåtna
spridningstidpunkter är enligt institutet på grund av detta ej realistiska att
omgående genomföras men bör tjäna som målsättning efter en övergångstid då ny
teknik kunnat tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
tillstyrker förslagen om typprovning av spridare för stallgödsel och
handelsgödsel. Beträffande stallgödselspridarna behövs dock ett omfattande
utvecklingsarbete avseende såväl provningsmetodik som teknisk funktion hos spridarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
anser att bristfälUgheter i den nuvarande utrustningen är ett av de stora
problemen när det gäller ett riktigt utnyttjande av stallgödseln. Ett
förfarande med typgodkännande av spridarutrustning kan fä den effekten att
utvecklingen låses vid minimivärden för godkännande och är därför inte
lämpligt. Däremot bör man enligt SLU omgående upprätta kravspecifika-fioner för
stallgödselspridarnas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Jordbrukstekniska institutet är förslaget rörande typgodkännande<br>
av stallgödselspridare principiellt riktigt men ej meningsfullt att genomföra<br>
idag dä med en rimlig kravprofil ej någon av dagens stallgödselspridare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skuUe kunna typgodkännas.
Beträffande handelsgödselspridare däremot Prop. 1987/88:85 bör enligt
instUutet åtgärder för typgodkännande kunna igångsättas omgå- Bilaga 5.2
ende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogs-
och jordbrukets forskningsråd framhåller att för ett produktions-mässigt och
miljömässigt optimalt utnyttjande av stallgödsel är utveckling av
stallgödselspridare en av de mest angelägna uppgifterna. Med tanke på
spridningsjämnhet såväl i sidled som längdled är dagens spridare enligt rådet
inte fillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SLU bör en övergäng till fosforfattiga diskmedel i mjölkrum etc. minska
fosforbelastningen på recipienten. Effekterna av en sådan övergång får dock
enligt SLU inte överskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
andra remissinstanser stöder förslaget om fosforfattiga diskmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
redovisar i sitt remissvar ett alternativt förslag till åtgärder för att minska
jordbrukets läckage av växtnäring. LRF:s förslag avser att vara ett komplett
förslag som i sin helhet ersätter aktionsplanens förslag till föreskrifter
riktade mot jordbruket i Götaland och Svealands slättbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
alternativa förslaget ger enligt LRF det enskilda lantbruksföretaget möjlighet
att inom givna ramar välja tillvägagångssätt för att ett eventuellt
växtnäringsläckage skall kunna minimeras utifrån de specifika förutsättningar
varje gärd har i geografiskt läge, klimat, nederbörd, jordart,
anima-lieproduktion, växtodling osv. Förslaget utgår frän att varje företag är
unikt samt att näringsinnehållet i stallgödseln varierar mellan olika djurslag
och att grödornas växtnäringsbehov är olika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF:s
förslag återges i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>LRF:s förslag till åtgärder för att minska växtnäringsläckage i Götaland
och inom Svealands slättbygder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1) Animalieproduktion
skall vid nyetablering vara arealbunden. Antalet<br>
djurenheter och därmed volymen stallgödsel anpassas till det enskilda<br>
lantbruksföretagets behov av växtnäring i egen odling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
nyetableringar avses säväl helt nya anläggningar som om- och tillbyggnader med
syfte att utöka det befintliga djurantalet. Som riktvärde vid nyetablering bör
gälla 1,0 djurhenhet (de)/ha för höns, 1,5 de/ha för nötkreatur.
Spridningsavtal accepteras inte, I arealen inräknas åker och betesmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2) Varje
lantbruksföretag med fler än 10 de eller med över 10 ha åker<br>
mark skall ha gödslings- och växtodlingsplan baserad pä markkarterings-<br>
data och stallgödselproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planen
skall ange grödval, växtföljd, näringsbehov, markens jordart och
näringsinnehåll, behovet av kompletteringsgödsling (handelsgödsel och slam) och
gödslingstidpunkt. Gödslings- och växtodlingsplanen upprättas av lantbrukaren
själv eller i samråd med rådgivare. Målsättningen är att alla berörda
lantbruksföretag i Götaland och inom Svealands slättbygder skall ha en plan fr,
o, m, 1989 års växtodlingssäsong. Alla övriga företag bör rekommenderas att
upprätta en sådan plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3) Etablerade
företag med fler än 10 de och med överskott av stallgödsel<br>
skall ha avsättningen tryggad genom långsiktiga civilrätlsliga avtal. All<br>
mottagning av slam frän reningsverk skall alltid regleras genom avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säväl
gödsel- som slamavtal registeras och följs upp genom sfickprovs-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontroll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4) Spridning av
stallgödsel ska ske i nära anslutning till sådd eller i Prop. 1987/88:85<br>
växande gröda. Spridning får ske pä nattfrost men ej på tjälad och/eller
Bilaga 5.2<br>
snötäckt mark. Efter 15 februari får dock på plana fält vårspridning ske pä</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>snöfri tjäle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
tyngre jordar får stallgödsel spridas sent på hösten och skall då nedbrukas.
Höstspridning anges i gödslings- och växtodlingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5) Stallperiodens
längd, gärdens jordart, växtodlingsinriktning och sprid<br>
ningstider avgör behovet av och krav pä utbyggd lagringskapacitet. Lag<br>
ring av stallgödsel och slam fär ej ske direkt på marken efter 1992,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagringskapaciteten
skall vara tillräcklig med hänsyn tagen till växtod-lingsplanen,
spridningstiden, stallperioden och ev spridningsavtal (det sistnämnda gäller
endast etablerade anläggningar). Investeringsbehov skall vara genomförda senast
är 1997, 50% statliga bidrag bör lämnas t. o. m. år 1992 och därefter bör 25 %
bidrag lämnas fram till år 1997.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6) Åkermarken
bör vara bevuxen under så lång tid av året som möjligt.<br>
Målsättningen är att fänggröda anläggs på lätta jordar i Götaland och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
Svealands slättbygder på 10% av arealen vårsädda grödor senast år 1990.
Etablering av fånggröda bör ske genom insådd, Höstsådda grödor, vallodling,
energigräs, energiskog och liknande bör uppmuntras. Höstplöjning på lätta
jordar bör undvikas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7) Pä
träda etableras gröda pä hösten med t, ex. oljeväxter, spannmål<br>
eller vall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Där
höstsådd efter träda ej kan ske bör fånggröda anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Åkermark som gränsar fill vattendrag plöjs, där detta är möjligt, tvärs
mot lutningen. På erosionsbenägna jordar eller i starka sluttningar bör minst
en meters gräskant lämnas mot öppna vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>9)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Övergång till miljövänliga fosforfria diskmedel eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10) Omfattande
satsningar bör ske pä tvärvetenskapliga samarbeten<br>
mellan jordbruksforskningen och den marinbiologiska forskningen och på<br>
forskning och utveckling för att förbättra den tekniska utrustningen med<br>
tanke på växtnäringsförluster till vatten och luft, Spridare bör typgodkän<br>
nas. Metodik, teknik och växtsorter behöver utvecklas för fänggrödor,<br>
trädesbruk och erosionshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Speciellt
angeläget är att fä fram utrustning och metoder för jämn utspridning av såväl
fast- som flytgödsel och en hantering i övrigt som minimerar
växtnäringsläckage, t. ex. metoder för en snabb och effektiv nedmyllning Uksom
metoder för att minska ammoniakavgäng från stallgödsel. Analysmetoder och
utrustning för stallgödselanalyser måste utvecklas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11) En
omfattande satsning pä rådgivning såväl individuell som i grupp<br>
bör ske till alla lantbrukare liksom ökad information och utbildning i<br>
lantbrukets miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
studiematerial avses tas fram om lantbrukets miljöfrågor. Ökade kunskaper och
rådgivning är och förblir de mest verksamma medlen för att fä en bättre
resurshushållning och minskad påverkan av miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12) En
förutsättning för att lantbruket skall kunna påta sig ovanstående<br>
åtgärder är att kostnadskompensation ges liksom befrielse från eventueUa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillsyns-
och rädgivningskostnader,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de kommunala avloppsreningsverkens andel i påverkan pä Prop. 1987/88:85 den
marina miljön uttalar Svenska vatten- och avloppsverksföreningen Bilaga 5.2
(VAV) att den är ringa; de svenska kustreningsverken beräknas överslagsvis
svara för mindre än en procent av den nuvarande kvävebelastningen på Östersjön,
I aktionsplanen bör de åtgärder prioriteras som snabbt och till låg kostnad ger
påtagliga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt VAV oklart om det snabbaste och bästa resultatet för den marina
miljön erhålls genom minskning av fosfor- eller av kväveutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
omfattande utvecklingsarbete pågår enligt VAV vad gäller tekniken för reduktion
av kväve i avloppsvatten. Detta utvecklingsarbete bör enligt föreningen
forceras, 1 avvaktan på framtagande av sådant beslutsunderiag för längre gående
kvävereduktion bör enligt VAV kväveutsläppen frän de kommunala reningsverken
begränsas sä långt det är möjligt genom driftoptimeringar och andra enkla
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvävereduktion
vid reningsverk belägna mer än 20 km frän kusten bör enligt föreningen pä
nuvarande stadium helt avföras från diskussionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VAV
beräknar investeringskostnaderna för ca 50 procents respektive 75 procents
kvävereduktion med konventionell teknik för kustreningsverken (20 km in frän
kustlinjen) från Strömstad till Haparanda till 1,8 respektive 5 miljarder kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VAV
anser mot denna bakgrund att det idag inte finns underlag för beslut om olika
grad av kvävereduktion vid reningsverk inom snäva tidsramar. Riskerna för
felsatsningar är uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet framför som nämnts tidigare liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anför också att investeringskostnaderna för 75% kvävereduktion för
kustreningsverken beräknas till totalt 5 miljarder kronor. Alternativ
användning av en sä stor ekonomisk resurs skulle enligt förbundet sannolikt fä
betydligt högre effekt inom andra sektorer, t, ex, jordbruk och trafik. Det bör
enligt förbundet närmare prövas om dessa medel kommer att bli mest effektiva
för miljön med de åtgärder utredningen föreslår. Om vidare utredning av
kostnadsinsatser och miljöeffekter redovisar att en långtgående kvävereduktion
inom de kommunala reningsverken är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att
väsentligt förbättra havsmiljön är Kommunförbundet berett att åter pröva
frågan. Statligt finansiellt stöd måste enligt förbundet då ses som en
förutsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) framhåller att det kväve som återfinns i vattnet
frän de kommunala reningsverken ursprungligen härstammar frän åkern. Det går
för närvarande ut i recipienter av olika slag. Av totalsumman kväve från
åkermark och reningsverk som når havet, kommer enligt SLU ca, 1/3 frän
reningsverken och ca, 2/3 direkt frän åkern,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
sikt måste enligt SLU metoder utvecklas för att återföra all växtnäring
inklusive kväve från reningsverken till växtodlingssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län anser i princip att en 50 procentig kväve<br>
reduktion i de större reningsverken bör vara målsättningen. Detta får dock<br>
ej innebära försämrad fosforreduktion. Enligt länsstyrelsen kan i vissa fall,<br>
beroende på recipienten, en ytterligare fosforreduktion vara den angeläg<br>
naste åtgärden. Det är enligt länsstyrelsens åsikt ej realistiskt att fä långt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gående åtgärder genomförda
på kvävesidan i alla de aktuella reningsverken Prop. 1987/88:85<br>
före 1995 års utgång.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län hävdar att en minskad kvävetillförsel till havet
inte är en avgörande åtgärd för eutrofieringens effekter. Länsstyrelsen vill
därför av ekonomiska och tekniska skäl f. n, inte förorda en allmän utbyggnad
för kvävereduktion vid de större avloppsreningsverken. Länsstyrelsen förordar
endasi åtgärder på kvävesidan som samtidigt har andra positiva miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län anför att angelägenheten av kvävereduktion vid kommunala
avloppsreningsverk i första hand avgörs i vilken grad utsläppet direkt kan
påverka den marina miljön. Det är därför tveksamt om generella åtgärder f. n.
bör genomföras vid inlandslokaliserade verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar aktionsgruppens uppfattning att reningsverk som är större än lOOOOpe
belägna vid kusten eller med kustnära utsläpp bör kompletteras med
kvävereduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län ifrågasätter om det i dag går att motivera kostsamma utbyggnader
för att införa kvävereduktion, utöver befintlig och förmodad reduktion pä ca
20-30%, utan närmare kunskaper om vad detta egentligen kan betyda för det
totala utflödet av kväve från Mälaren till Östersjön, Länsstyrelsen anser det
inte heller motiverat med ytterligare krav pä länets reningsverk med
direktutsläpp till Bottenhavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Malmöhus län beräknas den ökade behandlingskostnaden vid verk
som måste införa både fosfor- och kväveredukfion (kvävereduktion med 75%) uppgå
till ca 1-2 kr. perm*' avloppsvatten motsvarande 100-250 kr. per ansluten
personekvivalent och är. Detta medför en höjning av va-taxan med
storleksordningen 20-30%, Enligt länsstyrelsens mening är dock inte denna
kostnad oskälig med hänsyn till den minskade närsaltbelastning som uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill särskilt peka på möjligheten för kommunerna att genom avtal med specieUt
förorenande industrier ta ut avgift efter avloppsvattnets föroreningsinnehäll
och behandlingskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller havsbruket uttalar Askölaboratoriet att det knappast är rimligt att
tillåta ökade utsläpp av växtnäringsämnen frän vattenbruket, samtidigt som
kommuner och jordbruk åläggs att kraftigt reducera sina utsläpp. Det är därför
befogat med en restrikti\' inställning till sådant havsbruk, som medför
nettoutsläpp av växtnäringsämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
finner det ytterst angeläget att man följer utvecklingen av havsbruket. På
sikt kan detta orsaka stoni miljöstörningar. Både foderspill och avföring
hamnar direkt i vattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademin
(IVA) anser att alltför hårda miljökrav inte fär förhindra en normal utveckling
av fisk- och musselodling. Det bör enligt IVA observeras att havsbruk ocksä kan
ha posiriva effekter, exempelvis reduceras algtillväxten i ett eutrofierat
vatten, då musselodling förekommer eftersom alger är musslornas huvudsakliga
föda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>6
Metaller</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Naturskyddsföreningen (SNF) uttalar att en vägledande princip bör</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
att reducera utsläppen av toxiska metaller, typ kvicksilver och kadmium, till
noll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
vill livligt understödja aktionsgruppens krav på att begränsa tillförseln av
olika metallföreningar, speciellt av kvicksilver, kadmium och tennorganiska
föreningar. De bemödanden som gjorts föratt hålla kadmiumhalterna nere i
handelsgödsel och rötslam får enligt lantbruksuniversitetet begränsad effekt pä
havsmiljön om utsläpp tillåts fortsätta frän t. ex. den metallurgiska
industrin. Användningen av handelsgödsel med låga halter av kadmium bör
uppmuntras ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
metaller efterlyser länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län mera konkreta
ätgärdsförslag med tidsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket
anser att om naturvärdsverket avser införa en begränsning av användningen av
färger innehållande organiska tennföreningar, så bör denna begränsning endast
gälla för båtar med en största längd av 12 m och som nyttjas till
fritidsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
anför att för närvarande pågår där en utredning om tennorganiska föreningar i
skeppsbottenfärger. Utredningen omfattar bl. a, en undersökning av halten
triorganiska tennföreningar i vatten och biota frän svenska kustområden och
insjöar. En delrapport kommer under hösten. Undersökningen beräknas vara
avslutad våren 1988, men kemikalieinspektionen förbereder under hösten 1987 en
eventuell reglering av tennföreningar i skeppsbottenfärger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län anser att användningen av tennorganiska föroreningar som
biocid i bätbottenfärger kan utan ytterligare utredningar förbjudas. Även
Kungl. Vetenskapsakademien, SNF m. fl. framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
metallutsläppen delar Landsorganisationen i Sverige aktionsplanens uppfattning
att belastningen bör minska fill en nivå som motsvarar den naturliga påverkan,
bl. a, genom att begränsa användningen eller helt ersätta giftiga metaller och
vidta åtgärder mot exempelvis läckage från gamla gruvupplag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakadeinien
uttalar att för avfallsupplagen i gruvindustrin synes principen att
förorenande industri bör betala vara riktig. För åtgärdande av mycket gamla
avfallslager måste dock någon allniän miljöskadefond tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Sveriges Industriförbund har utsläppen från kvarvarande kvick-silverbaserade
kloralkalifabriker kunnat reduceras så långt att de kan bedömas vara av ringa
betydelse frän miljöskyddssynpunkt. Ett teknikbyte är därför inte motiverat av
miljöskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utsläppen av kadmium frän järn- och stålverken visar enligt
förbundet preliminära resultat från en nu pågående undersökning att de årliga
utsläppen från stålverken är betydligt lägre än vad som tidigare antagits.
Nämnda undersökning kommer att publiceras under år 1988, En kraftig minskning
av stålverkens stoftutsläpp enligt naturvårdsverkets intentioner för att sänka
kadmiumutsläppen synes enligt Industriförbundet därför inte vara motiverad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>7 Olja</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
finner det anmärkningsvärt att aktionsgruppen lämnat så liten plats för
problemen med oljeutsläpp. Inte heUer har några som helst åtgärder föreslagits
för att begränsa olägenheterna med oljeföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
generaltullstyrelsen bör aktionsplanens uppmärksamhet mot fartygsutsläpp av
olja utvidgas till kemikalier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar län framhåller att de vanligaste akuta oljeutsläppen till havs
utgöres av oljeutsläpp i: samband med rengöring av tankbåtar. Detta leder ofta
till mycket kostsamma saneringsinsatser för stat och kommun. Detta kan och bör
enligt länsstyreslen minskas genom att utrustning för rengöring och
mottagandet av det förorenade rengörings vattnet installeras i varje
oljeimporthamn. Även Vetenskapsakademien förordar att tankfartygs möjligheter
att skölja tankar i hamnanläggningar ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Askölaboratoriet
anför att avsnittet om olja i Aktionsplanen är sakligt svagt - det är fel att
strandorganisrner och sjöfågel skulle drabbas i första hand. En rad studier
visar att de mest långvariga skadorna drabbar djurlivet i mjuka
sedimentbottnar. Det är knappast heller riktigt att miljöhotet från oljeutsläpp
minskat i havsområdena kring Sverige. Askölaboratoriet uttalar vidare att
visserligen har de transporterade mängderna minskat, men samtidigt har tillkommit
riskerna med oljeprospektering och potentiell utvinning på havsbottne i
Kattegatt och egentliga Östersjön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige menar att det är förvånande att åtgärder saknas mot de kontinuerliga
utsläpp som sker inom landet frän oljehamnar, raffinaderier etc,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Fiskares Riksförbund motsätter sig pä grund av risken för stora miljöskador
oljeutvinning i Östersjön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>8 Forskningsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
framhåller genomgående behovet av kunskapsuppbyggnad beträffande havsföroreningarnas
omfattning, orsaker och effekter. Behovet av ökade resurser till forskning,
utveckUng, utbildning m. m. betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) instämmer i att FoU-ätgärder är befogade mot de
havsföroreningar som drabbat våra hav. Detta behov av åtgärder återspeglades
enligt STU redan i det gemensamma forskningsförslaget "Forska för bättre
miljö" och i STUs anslagsframställning för nu löpande flerärsbudget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
bedömer att kunskapen om föroreningarnas effekter på fiskbestånden är mycket
ofullständig. För att förstå dessa samband krävs ocksä betydligt ökad kunskap
om basala förutsättningar, naturliga samspel och variationer. Vidare hävdar
fiskeristyrelsen att för att långsiktigt kunna svara för den sektorsanknutna
baskunskap som behövs för miljöbedömningar och åtgärdsstrategi är det
nödvändigt att berörda myndigheter sonfi fiskeristyrelsen ges erforderliga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att det är viktigt att kunskapsläget förbättras om havsföroreningarna och
erinrar om det förslag om s, k, baslaboratorier för den marina forskningen som
statskontoret nyligen lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1228>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten finner en viss Prop. 1987/88:85
koncentration och samordning angelägen av den marina högskoleforsk- Bilaga 5.2
ningen genom inrättande av s. k, baslaboratorier eller havsforskningscentra.
Den föreslagna koncentrationen ger utgängsunkter för en effektivare
kunskapsuppbyggande grundforskning samt tillämpad forskning och
undersökningsverksamhet. Det finns, enligt delegationen, en anledning att även
ge Lunds universitet ansvar för de kust- och havsområden i södra Östersjön som
universitetet av tradition arbetat med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bl, a. länsstyrelsen i Gotlands län stöder förslaget pä en koncentrerad
satsning till tre laboratorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län anser det vara oacceptabelt att södra Östersjön inte fär något
eget laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska naturskyddsföreningen kan man befara att organisafionen med tre
baslaboratorier längs hela svenska kusten blir alldeles otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rektorsämbetet
vid Uppsala universitet har tillsatt en arbetsgrupp som sammanfattar sina
synpunkter på forskningsfrågorna i bl. a, dessa punkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>ökad satsning pä grundutbildning av betydelse för
marina frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>ett bevarande av den kompetens som finns,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>en långsiktig kompetensuppbyggnad, innebärande bl,
a, en kontinuitet i forskningsresurser, även när det gäller grundforskning inom
relevanta områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>förutom på de områden som anges i planen på sid. 67
också en ökad satsning på sökande efter hittills okända främmande substanser i
miljön, deras identitet, halter, förekomst i biotisk och abiotisk miljö,
transport i miljön samt deras fysiologiska och toxikologiska effekter.
Miljövårdsprogrammet vid Lunds universitet uttalar beträffande stabila</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organiska
ämnens förekomst och effekter i miljön att kunskaperna är bristfälliga inom
detta mycket komplexa område. En väsentligt utökad satsning pä forskning är
därför mycket angelägen. Insatser bör enligt remissyttrandet göras säväl pä den
kemiska analyssidan som inom ekotox-ikologi och toxikologi. Speciellt biologisk
testmetodik bör utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdscentrum
vid Kungl. tekniska högskolan framhåller att en kraftig och långsiktig
förstärkning av den miljövårdstekniska forskningen är nödvändig om vi ska nå
målen för miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga
forskningsrådet menar att behovet av en intensifierad
grundforskningsverksamhet inom marina frågor förefaller uppenbart, såväl inom
det biologiska fältet som inom analyfisk kemi och oceanografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturhistoriska
riksmuseet anför att utöver vad som redan föreslagits i aktionsplanen mot
havsföroreningar bör åtgärder i högre grad inriktas mot en ökad långsiktig
kunskapsuppbyggnad avseende framför allt organiska stabila föreningar. Lämpliga
åtgärder kan enligt museet vara:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att skapa störte analysresurser avseende toxiska
ämnen i miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att genom kemiska analyser av biologiska prover
utnyttja ett historiskt och storgeografiskt perspektiv på
föroreningsbelastningar som ett sätt att prioritera problemen i haven,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att öka förutsättningarna för ekotoxikologisk och
humantoxikologisk prövning av prioriterade substanser,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- att
bygga ut nuvarande miljöprovbank att omfatta även frysförvaring vid Prop.
1987/88:85<br>
-80 grader för att öka förutsättningarna för framtida retrospektiva stu-
Bilaga 5.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att möjliggöra en utökad kompetensuppbyggnad inom
de sektorer som studerar marina miljöproblem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att värna om den förhållandevis opåverkade
kuststräckan Småland-Östergötland och initiera och stödja ekologiska
undersökningar i detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) anför att aktionsgruppen knappast alls berör de
ytterligare forskningsätgärder inom lantbrukssektorn som skulle kunna ge ett
bättre kunskapsunderlag för en fortsatt minskning av närsaltsbelastningen på havsmiljön.
För närvarande sker enligt SLU viss sådan forskning med s.k. gödselpengar t.ex.
rörande effekterna av olika fånggrödor. I förhållande till frågans komplexitet
är dock de totalt anslagna medlen otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
följande områden har man enligt SLU anledning att förvänta sig att ökad kunskap
skulle medverka till att minska närsaltsläckaget till havsmiljön:
odlingssystem, växtnäringsstyrning, läckage av växtnäring och bekämpningsmedel,
stallgödselhantering, köttproduktion med grovfoder och lövskogsodling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till ökade forskningssatsningar saknas ett i Jordbrukstekniska
institutets mening myckel betydelsefullt område, nämligen hur gödselgivan
(säväl handels- som stallgödsel) bättre skall kunna styras efter grödans
växtnäringsbehov. Ett omfattande försöksmaterial visar att dagens schablonmässiga
gödslingsrekommendationer leder till att huvuddelen av arealen ej blir
optimalt gödslad även om man i genomsnitt ligger rätt. Forskning och
utveckling för att ta fram metoder och utrustning för en behovsan-passad
växtnäringstillförsel är därför enligt institutets mening mycket angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
prioriterar forskningsinsatser som rör stallgödselns spridning och utnyttjande,
kvävets omsättning i marken samt metoder för växtnäringsstyrning. Enligt
styrelsen bör den tilldelas medel för att kunna bekosta enklare, praktiska
FoU-insatser pä växtnärings-miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den män remissinstanserna behandlar frågan om övervakning och kontroll
tillstyrker de vanligen förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien
uttalar sålunda att förslagen av särskilda insatser är väl motiverade. Det s,
k, PMK-programmet för marina miljön mäste enligt akademin snarast utbyggas
enligt de ursprungliga intentionerna, dvs, en full utbyggnad av
intensivövervakning inom särskilda kustavsnitt (baserad på baslaboratorierna),
bättre utbyggt regionalt övervakningsprogram och satsning på
miljögiftövervakning, samt effektiviserat utnyttjande av tillgängliga data.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistiska
centralbyrån framhåller att det för säväl nationellt som internationellt
arbete behövs en tillförlitlig statisfik om belastningen pä haven och
tillståndet i dem samt att nuvarande statistik om utsläpp och belastningen på
miljön har mycket stora brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
framgångsrikt genomförande av aktionsplanen förutsätter enligt lant<br>
bruksstyrelsen en omfattande rådgivnings- och informationsverksamhet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen anser att
resurserna behöver förstärkas. Uppfattningen delas av Prop. 1987/88:85<br>
fiera andra remissinstanser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk betonar att ansvarsfördelningen mellan olika enheter och lokala
myndigheter bör klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal länsstyrelser och andra myndigheter framför att det är nödvändigt
att stärka deras resurser pä området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>145
10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
6.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens naturvårdsverks rapport 3353
CFC/Freon — Förslag till åtgärder till skydd för ozonskiktet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdraget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog 1985-12-19 åt naturvärdsverket att redovisa vilka åtgärder som är
möjliga i ett kortare och ett längre perspektiv för att minska användningen och
utsläppen av fullständigt halogenerade klorfiuorkarboner ("CFC" — i
Sverige även kiillade "freoner") inklusive möjligheterna att ersätta
dessa med andra ämnen inom olika användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska miljöministrarna har senare (1987-02-25) bl. a, beslutat att vaije
nordiskt land till hösten 1987 skall undersöka om 25% reduktion av användningen
av CFC 11, 12, 113 och 114 kan genomföras till 1991, med sikte på utarbetande
av en gemensam nordisk reduktionsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av fullständigt halogenerade klorfluorkarboner i Sverige uppgick 1984 till ca
4500 ton inklusive nettoimport av varor (ca 275 ton) och beräknas stiga med
3,5-4% per år eller till ca 6400 ton 1994, om ingenting görs. En reduktion med
25% jämfört med 1984 ärs värden, eller 1 100 ton, innebär därför en reduktion i
förhållande till förväntade värden 1994 med ca 3000 ton, eller med nästan 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Långsiktig målsättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av fullständigt halogenerade klorfluorkarboner är ett globalt problem, som kan
få allvarliga konsekvenser för klimat, hälsa och miljö. Enligt verkets
bedömning mäste därför målet på längre sikt vara att den globala användningen
av fullständigt halogenerade CFC-föreningar skall begränsas till minsta
möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss användning, pä grund av redan installerad utrustning, kommer att kvarstå
under mycket lång tid. Utsläppen härifrän bör minimeras. Pä längre sikt bör
dock nya produkter tillverkas utan användning av fullständigt halogenerade
CFC-föreningar, även inom sektorer där detta idag är svårt eller mycket dyrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
som bara påverkar användningen och utsläppen i Sverige reducerar i sig inte
riskerna i någon avsevärd omfattning. Av avgörande betydelse är därför att
åtgärderna väljs så de stimulerar utvecklingen av produkter och metoder utan
fullständigt halogenerade CFC-föreningar även i andra länder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfidigt
är det rimligt att man pä kort sikt i första hand begränsar användningen pä de
områden där det medför de lägsta kostnaderna för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrmedlen
bör ocksä väljas sä att den administrativa belastningen för<br>
samhället inte blir större än vad som behövs för att nå målen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Reduktion på kort sikt</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6.1 </span><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från denna målsättning och frän de nordiska miljöministrarnas
beslut har naturvårdsverket bedömt förutsättningarna för reduk-fioner pä kort
och läng sikt (inklusive en reduktion med 25% till 1991, jämfört med 1984 ärs
nivå), värderat kostnaderna för åtgärder inom olika områden mot varandra och
bedömt vilka styrmedel som bör vara ändamälsenligast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
naturvärdsverkets bedömning är det möjligt med befintlig teknik att reducera
användningen/utsläppen av de fullständigt halogenerade CFC-föreningarna med
minst 25%, jämfört med 1984 ärs värden, inom ramen för en kostnad pä ca 50
kr/kg minskat utsläpp av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
räknar härvid med att följande åtgärder kan genomföras med befintlig teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
frän tillverkningen av mjuk skumplast bör kunna reduceras med 45-50% genom
återvinning (motsvarande ca 250-300 ton jämfört med förväntad förbrukning
1994). En pilotanläggning för rening och återvinning med hjälp av aktivt kol
finns sedan fiera år i drift i Danmark. Samma teknik bör också kunna användas
för rening av utsläppen frän tillverkning av hård skumplast. Eftersom
huvuddelen av CFC-föreningarna stannar i produkten, kommer dock återvinning
inte att kunna genomföras inom nyssnämnda kostnadsram annat än vid anläggning
med stor förbrukning av CFC, blandad produktion av mjuk och härd skumplast och
vid nyanläggning, där processen direkt kan anpassas för återvinning.
Naturvårdsverket beräknar reduktionerna genom återvinning frän hård
skumplasttillverkning till högst 50 ton/är jämfört med förväntad förbrukning
1994,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
frän kemtvättar bör kunna nedbringas genom införande av återvinningsutrustning,
installation av tätare maskiner och bättre skötsel. Utsläppen, som f n, uppgår
till 250-300 ton/år, bör kunna halveras även med en fortsatt övergång från
perkloretylen till CFC (jämfört med förväntad förbrukning 1994 bör detta
innebära en reduktion med ca 300 ton/år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbrukningen
inom verkstadsindustrin bör likaså kunna reduceras kraftigt genom installation
av återvinningsutrustning, bättre skötsel och i vissa fall övergång till andra
rengöringsmetoder. Potentialen för reduktion, jämfört med förväntad
förbrukning, beräknas till ca 300 ton/år. Utsläppen från kyl- och
värmeanläggningar bör kunna reduceras genom övergäng till CFC 22 - en
ofullständig halogenerad CFC-förening, övergäng till indirekta system, vilket
medför mindre fyllnadsmängder och bättre förutsättningar för kontroll av
läckage (avser ombyggnad och nyinstallation),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppsamling
av köldmedierna för återvinning eller destruktion vid ser<br>
vice, reparation och skrotning och<br>
skärpta krav pä konstruktion, skötsel och underhäll.<br>
Naturvärdsverket bedömer att det behöver ställas krav på särskild behö<br>
righet för installation och underhällsåtgärder som innebär ingrepp i köld<br>
mediesystemet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1237>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
frän kyl- och värmeanläggningarna bör med dessa åtgärder Prop. 1987/88:85 kunna
reduceras med ca 25 % i relationen till dagens förbrukning inom 2-3 Bilaga 6.1
år och pä längre sikt betydligt mer. Eftersom huvuddelen av den förväntade
ökningen av användningen för kyl- och värmeanläggningar avser päfyll-nad av
köldmedier i redan installerade anläggningar bedömer naturvärdsverket att
dessa åtgärder bör kunna reducera den förväntade förbrukningen 1994 med ca 700
ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av extruderad polystyren för isolering av byggnader och mark, som f, n.
förväntas öka med 10% per år (från 375 ton tiU 975 ton), skulle kunna reduceras
med 65 % av förväntade värden genom övergång till andra material. Kvar står en
ekonomiskt betydelsefull användning för tjälisolering av järnvägar och vägar
med tyngre trafik. Denna bör på 6-8 års sikt kunna avvecklas genom övergäng
till andra, ännu ej kommersiellt tillgängliga blåsmedel, eller andra material.
Jämfört med förväntade värden 1994 innebär detta en reduktion med ca 600 ton,
vartill kommer en motsvarande reduktion av användningen för exporterat
material med ca 340 ton. Delta skulle innebära att användningen på den svenska
marknaden reducerades med ca 10%.jämfört med 1984 års värden och med ca 20%
jämfört med 1987 års värden. Användningen av polyuretan för isolering av kyl-
och frysrum, väggar i övrigt, fogskum o.d,, som nu förväntas öka med 7% per är,
bör i stor utsträckning kunna ersättas med andra isoleringsmaterial eller,
såvitt avser fogskum, med ökad användning av CFC 22, Den potentiella reduktionen
beräknas för polyuretanvändningen till ca 100-200 ton/år, jämfört med 1994 års
värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av CFC för förpackningsmaterial bör heU kunna ersättas med andra material eller
andra bläsmedel (t. ex. pentan). Den potentiella reduktion jämfört med förväntad
förbrukning 1994 beräknas till ca 300 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
innebär detta alltså att den årliga användningen bör kunna minskas med ca 3000
ton jämfört med förväntad förbrukning 1994 inom ramen för en kostnad på 50
kr/kg CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
bör troligen ca 400 ton CFC/år kunna tas om hand frän isoleringen i kylskåp,
frysar o, d, frän hushåll, storkök och affärer för destruktion genom
förbränning, dock till en högre kostnad. Fortsatta tester mäste dock genomföras
för att bedöma risken för utsläpp av andra miljöfarliga ämnen (t. ex,
dioxiner). Kostnaderna för att ta hand om köldmedierna i kylskåp för
hushållsbruk i samband med skrotningen är däremot så höga att de inte står i
rimlig proportion till miljövinsten (ca 35-40 ton skulle kunna samlas inom en
kostn;id av 160-285 kr/kg CFC),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vad mån en reduktion med 25 % av användningen/utsläppen av CFC jämfört med 1984
ärs användning kan uppnäs till 1991 är främst en fräga om när beslut kan fattas
beträffande de olika åtgärderna och vilka anpassningstider som anses nödvändiga
för enskilda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de reduktioner som angetts ovan kan drabba enskilda företag<br>
hårt och eventuellt medföra att anläggningar med icke avskriven utrustning<br>
fär läggas ned. Kostnader för en siidan kapitalförlust är inte medräknad i<br>
värdet 50 kr/kg CFC, Vid bedömningen av hur snabbt reduktionen bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1239>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genomföras,
bör hänsyn kunna tas fill att det är fräga om ett globalt Prop. 1987/88:85
problem där åtgärder i Sverige i sig har relativt liten betydelse för miljöef-
Bilaga 6.1 fektema om inte andra länder också vidtar motsvarande åtgärder. Om
ett par års längre anpassningstid kan göra det möjligt att istället utveckla
alternativa produkter utan CFC på ett sätt som också kan påverka utvecklingen
i andra länder, bör detta därför vara att föredra. Naturvårdsverket bedömer att
en reduktion med 25 % till 1991 skulle ge vissa berörda företag en alltför kort
anpassningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Reduktioner på lång sikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
längre sikt, ca 10—15 år, bör väsentligt längre gående reduktioner vara
möjliga. Naturvårdsverket uppskattar att användningen av fullständigt
halogenerade CFC-föreningar före är 2000 bör kunna reduceras med betydligt mer
än 50%, i relafion till dagens förbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
nu säkert bedöma hur mycket är svårt. Följande bedömningar bör dock kunna ge
vissa ledtrådar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
de föreslagna kraven på behörighet för installation och underhåll för kyl- och
värmeanläggningar genomförs och hänsyn ocksä tas till övergäng till system med
mindre fyllnadsmängder, eventuella nya konstruktioner av värmepumpar utan CFC,
förbättringar i konstrukfionen även när det gäller fabrikstillverkade enheter
samt till återvinning eller destruktion av förbrukade köldmedier, bör
utsläppen från kyl- och värmeanläggningana kunna reduceras till en ringa del av
nuvarande och förväntade värden. Hittills rapporterade data beträffande nya
föreningar, främst FC 134a, indikerar ocksä att förutsättningarna för övergäng
till köldmedier utan förväntad inverkan pä ozonskiktet inom 5-10 är är goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
verkstadsindustrin - både elektronikindustrin och annan verkstadsindustri -
sker en utveckling mot vattenlösliga flussmedel och flussmedel som inte
behöver tvättas bort. Pä 10-15 ärs sikt borde all användning av fullständigt
halogenerade CFC-föreningar inom verkstadsindustrin kunna upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kemtvättar och polyuretan har den ofullständigt halogenerade CFC-föreningen CFC
123 nämnts som ett alternativ. Förutsättningarna för att CFC 123 skall komma
att bli kommersiellt tillgänglig är ännu osäkra. Om efterfrågetrycket ökar, bör
dock förutsättningarna vara tämligen goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
byggnadssektorn kan man räkna med att isolermaterial utan CFC — både naturliga
som fibermaterial, expanderad kork m. m. och plastbase-rade - bör kunna ersätta
CFC-baserade plaster inom 5-10 år, eventueUt fill priset av något sämre
k-värden. FC 134a är ett tänkbart subsfitut för extruderad polystyren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en utveckling på längre sikt mot minsta möjliga CFC-användning skall komma
till stånd är det emellertid nödvändigt att statsmakterna pä ett tidigt stadium
klart deklarerar sin långsiktiga målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Styrmedel</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
att uppnå en reduktion med 25% i relation till 1984 års förbrukning</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
de närmaste åren bedömer naturvårdsverket att det behövs en kombination av
ekonomiska styrmedel, vissa regleringar, information och stöd till alternativ
teknik. Naturvårdsverket föreslår därför att följande åtgärder genomföres
(förslagen bör ses som ett underlag för de fortsatta diskussionerna om en
nordisk aktionsplan och är inte avsedda att föregripa en sådan plan),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1, En
särskild avgift pä ca 50 kr/kg bör införas pä import av CFC 11, 12,<br>
113, 114 och 115, eventuellt ocksä för CFC 22, 502 och 500 men i så fall<br>
graderad i relation till ämnenas relativa effekter på ozonskiktet.<br>
Genom en sådan avgift uppnäs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
alternativa redan befintliga material och produkter som kräver mindre mängder
CFC fär lättare att konkurtera; detta har betydelse bl. a. för
isoleringsmaterial inom byggnadssektorn att återvinning och minskning av
använda mängder CFC bUr lönsammare; detta är särskild väsentligt när det
gäller mindre verksamheter som kemtvättar, rengöring och avfettning samt spridd
hantering som underhåll och service av kyl- och värmeanläggningar, där
tillståndsprövning och kontroll i varje enskilt fall i praktiken inte är genomförbar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
användning av CFC inom nya områden blir mindre attraktiv; genom regleringar är
det mycket svårt att förhindra att användningen sprider sig till nya områden
och därmed gör genomförda åtgärder verkningslösa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
att utvecklings- och investeringsinsatserna dirigeras mot produkter med ingen
eller liten användning av CFC, däri inkluderat att förutsättningarna för
introdukfion av alternativa kemiska ämnen förbättras. Avgiften kan förslagsvis
träda i kraft 1990.07.01. Avgiften bör även avse import av färdiga produkter,
med vissa undantag. Naturvårdsverket är berett att medverka till att ta fram
underlag för beräkning av avgiften för importerade produkter, i samarbete med
övriga nordiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samspelet mellan kommande regleringar i olika länder för att minska
användningen och utsläppen av CFC är komplicerad och behöver belysas närmare.
Frågan bör däri'ör tas upp i nordiskt samarbete och belysas med utgångspunkt
från konkreta förslag till tänkbara åtgärder i respektive land. Samtidigt bör
ocksä frågan om kontroll över import och export belysas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. På
användningsområden där alternativ till användning av produkter<br>
med fullständigt halogenerade CFC-föreningar kan införas, bör de eko<br>
nomiska styrmedlen kompletteras med förbud från en viss tidpunkt,<br>
placerad så långt fram i tiden att förbudet kan styra produktutveckling<br>
en och planeringen av företagens verksamhet.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de fakta som idag finns fillgängliga bör förbud nu kunna införas mot extruderad
polystyren och förpackningsmaterial som blåsts med fullständigt halogenerade
CFC-föreningar fr. o. m. 1994-01-01;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa förbud bör
successivt kunna kompletteras, t. ex. med förbud Prop. 1987/88:85<br>
mot vissa köldmedier.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. För
att minimera de medvetna och oavsiktliga utsläppen frän kyl- och<br>
värmeanläggningar bör regler utfärdas för konstrukfion, drift och sköt<br>
sel av kyl- och värmeanläggningar, med stöd av lagen om kemiska<br>
produkter. Häri bör bl, a. ingå krav på särskild behörighet för installa<br>
tion och underhållsåtgärder som innebär ingrepp i köldmediesystemet<br>
eller anordning som är beroende av dess funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
bör också omfatta krav på uppsamling av köldmedierna för återvinning eller
destruktion i samband med service, reparafion och skrotning av kyl- och
värmeanläggningar (med undantag för kyl- och frysenheter frän hushåll) och
kompletteras med branschnormer och utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
är berett att senare redovisa förslag till föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upphandlingsförordningen bör kompletteras med en
bestämmelse om att statliga myndigheter ocksä skall ta hänsyn till inverkan pä
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hittills genomförda försök med förbränning av
isoleringsmaterialet från kylskåp m. m. bör följas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förutsättning att de fortsatta förbränningsförsöken inte visar pä någon
signifikant ökning av utsläppen av andra miljöfarliga substanser (t. ex.
dioxin), är verket berett att återkomma med förslag till föreskrifter om
omhändertagande av isoleringen i kylskåp och andra fryseneheter frän hushåll,
storkök och butiker för fragmentering och förbränning, enligt de riktlinjer som
skisserats i rapporten (avsnitt 7.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
kan också pä begäran granska förutsättningarna och kostnaderna för att samla in
och förbränna isoleringsmaterialet frän andra produkter som kylfordon och
kylcontainers, Qärtvärmerör, kyl- och fryshus, kyl-rumspaneler och
garageportar, liksom inredningsdetaljer i bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En informafionsskyldighet till miljö- och
hälsoskyddsnämnden bör införas för verksamheter som använder CFC 113 för
rengöring, avfettning, torkning o, d,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbudet mot användning av CFC som drivmedel i
sprayförpackningar bör utvidgas sä att det också täcker användning av ren CFC
och användning av CFC som drivmedel i livsmedelsförpackningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket förutsätter slutligen också att
företag med tillverkning av mjuk och hård skumplast åläggs att installera
återvinningsutrustning för CFC i samband med prövningen enligt
miljöskyddslagen, i huvudsak i enlighet med de riktlinjer som skisserats i
rapporten (avsnitt 7,9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Resursbehov och finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omedelbara kostnaderna för fortsatta utredningar och information kan beräknas
till 2,4 Mkr. Medel för detta ändamål bör tillföras naturvårdsverket snarast
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För budgetåret 1988/89 bör
avsättas 2 Mkr för utredningar och informa<br>
tion.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1245>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För stöd till ny teknik bör
avsättas 15 Mkr/är, varav 10 Mkr bör tillföras Prop. 1987/88:85<br>
naturvårdsverket och 5 Mkr STU,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
meteorologiska observationer och effektforskning bör avsättas 1,2 Mkr/är from
budgetåret 1988/89. Eventuellt tillkommer ocksä ca 3,5 Mkr för projekt som
behöver utredas närmare, innan beslut kan fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
kostnader samt kostnaderna för genomförande av åtgärderna (se avsnitt 12.5) kan
finansieras med de medel som tas in genom en avgift på CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av
remissyttranden över statens naturvårdsverks rapport 3353 CFC/Freon - Förslag
till åtgärder till skydd för ozonskiktet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förteckning över remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden kommit in frän kommerskollegiet, statens järnvägar (SJ),
vägverket, generaltullstyrelsen, riksskatteverket, koncessionsnämnden för
miljöskydd, arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens energiverk,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), kemikalieinspektionen, kammarrätten
i Jönköping, länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län,
konsumentverket, statens råd för byggnadsforskning, statens vattenfallsverk,
styrelsen för teknisk utveckling (STU), Svenska kommunförbundet,
landstingsförbundet, Miljöförbundet, Svenska naturskyddsföreningen (SNF),
Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund. Svenska
värmeverksföreningen (VVF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Bilindustriföreningen, Dow Chemical AB,
Electrolux AB, Föreningen Sveriges plastfabrikanter. Industrins
byggmaterielgrupp, Kemisk-tekniska leverantörförbundet (KTF), Kooperativa
förbundet (KF), Kylentreprenörernas förening. Meteorologiska institutionen vid
Stockholms universitet. Plast- och kemikalieleverantörernas förening (PKL),
Rockwool AB, Svenska kyltek-niska föreningen. Svenska
renhållningsverksföreningen. Svenska värmepumpföreningen (SVEP), Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges kemiska industrikontor (Kemikontoret),
Svenska kylgrossisters förening, Sveriges plastförbund, Sveriges
tvätteriförbund och Sveriges verkstadsförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län har bifogat yttranden från miljö- och
hälsoskyddsförvaltningarna i Stockholms, Södertälje och Lidingö kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har yttranden inkommit frän Rörfirmornas riksförbund och GuUfiberAB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegiet
har bifogat kommentarer som inkommit från Schweiz efter notifiering av
naturvårdsverkets rapport enligt EFTA/INST-procedu-ren. Meteorologiska
institutionen vid Stockholms universitet har bifogat en sammanfattning av den
atmosfärkemiska kunskapen om ozonproblemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Användningsområden och använda mängder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Statens Järnvägar (SJ): Störst ekonomisk och teknisk betydelse för SJ<br>
är användningen av extruderad polystyren som frost(tjäl)isolering i befint<br>
liga spår. Vid nybyggnad tillämpas i de flesta fall isolering med grus,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.2 Vägverket: Verksamheten,
tjälisolering med cellplast vid för- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bättringsarbeten, har en
volym av 25 Mkr per är. Vägverket har de senaste Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åren förbrukat ca 5000
m/är cellplast för markisolering i vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga, främst kommunala och stadskommunala, vägar uppskattas förbrukningen
till 15000 mVår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
för landets vägar uppskattas förbrukningen sålunda till 20000 m, vilket
motsvarar 40 ton freon ärligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av material för tjälisolering av de svenska vägarna bedöms öka i framtiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Statens
energiverk: Inom statens energiverks ansvarsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>används
CFC/Freon som köldmedium i värmepumpar och vid tillverkning och läggande av
fjärrvärmerör. Statens energiverks yttrande över naturvårdsverkets rapport och
förslag till åtgärder avseende CFC/Freon kommer därför att begränsas till dessa
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
redovisar i bilaga 2 (Netuse of CFC) använda mängder CFC 1984 för respektive
bransch, I denna bilaga finns ocksä redovisat prognoser avseende fortsatt
användning för åren 1989 och 1994,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
använda mängder CFC/år vill verket poängtera skillnaden emellan dels den
industriella användningen av CFC som t, ex, ingår i framställningen av
isolermaterial oc:h dels användningen av CFC i kyl- och värmepumpaggregat. För
den förstnämnda kategorin utgör användning och förbrukning samma sak. För den
andra kategorin är CFCet teoretiskt inneslutet i ett tätt kärl. Om man bortser
från enstaka läckage så utgör inte det inneslutna köldmediet någon skada på den
yttre miljön under anläggningens livslängd. Det är först vid en eventuell
skrotning som risk finns att det inneslutna köldmediet momentant eller pä
längre sikt kan läcka ut om det inte tas om hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
prognoser avseende CFC-användning för värmepumpar bygger pä använda mängder
från första hälften av 80-talet. Den årliga användningen var då relativt hög p,
g, a, att det installerades många stora anläggningar som t, ex. Solna,
Stockholm, Hammarby, Järfälla, Upplands Väsby m. fi. Den framtida marknaden
för värmepumpar bedöms idag vara svag och då i synnerhet för de stora
värmepumparna. Anledningen till detta är dels en mättad marknad och dels
rådande energipriser på el och olja. Det synes därför inte medföra några
svårigheter att uppfylla den av naturvärdsverket ställda målsättningen om en
reduktion med 25 % av CFC-användningen fram till 1991 räknat på 1984 ärs
statistik. Målsättningen för CFC-användningen inom värmepumpssektorn bör kunna
skärpas ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olikheter i användningen
av CFC gör att användarstatistik ej är tillräck<br>
lig för att belysa hela problemet. Dessa uppgifter bör kompletteras med<br>
statistik över ackumulerad mängd CFC i framför allt stora aggregat. Det är<br>
just den mängden som är intressant beträffande en eventuell framtida<br>
retui"hantering, I samband med inventeringen bör en noggrann uppföljning<br>
göras avseeende läckageorsaker och läckagemängder för stora anläggning<br>
ar. När sådan statistik finns kan behovet av styrmedel inom värmepumps<br>
området mer ingående analyseras,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1251>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CFC 114 som bl, a. används i polyuretanskum för isolering
av Qärrvär- Prop. 1987/88:85 meledningar bedöms idag som mycket miljöfariigt.
Det experimenteras Bilaga 6.2 med olika alternativa tekniker, dels alternativa
drivmedel för skumning, dels med alternativa material för isolering. Insatser
bör göras för att utvärdera de mest intressanta alternativen. Undersökningar
kommer även att göras av alternativa isoleringstekniker för att bedöma deras
praktiska användning i fält, Pä sikt kan detta leda till en förnyelse av
isoleringstekniker för fjärrvärmekulvertar som innebär att CFC ej kommer till
användning. Läckage av CFC frän befintliga kulvertar bedöms som ringa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Statens råd för byggnadsforskning (BFR): Inom BRFs
ansvars<br>
områden används CFC dels i isoleringsmaterial och dels i värmepumpar.<br>
Isoleringsmaterialen, som är polyuretan (PUR) och extruderad polystyren<br>
(XPS), användes i byggnadskonstruktioner, kulvertisoleringar och mark<br>
isoleringar, I värmepumpar användes triklorfluormetan (Rll), diklordi<br>
fluormetan (R12), klordifluormetan (R22), m, fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av CFC var 1985 följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Totalt
i världen ca</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1000 000 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, Totalt
i Sverige ca</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 000 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varav extruderad polystyren (mark,
tak, grundläggning och sandwichkonstruktioner)</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>375 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varav polyuretan
(sandwichkonstruktioner, komponenter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kulvertar, skivor och tätning) ca</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>800 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) varav
värmepumpar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>440 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) varav
kyl- och frysapparater och konditioneringsanlägg-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>550 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa bygg/energi</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 115 ton/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vattenfalls verk: Vattenfall har stött utveckling och introduktion av
värmepumpar. Totalt omfattar utvecklingsprogrammet 436 anläggningar. Den
totala mängden CFC i anläggningarna är 44,5 ton. Av denna mängd finns 32 ton i
6 stora anläggningar, större än 1 MW, I de stora pumparna används CFC 12, som
har stor effekt pä ozonskiktet. Ide minsta pumparna används CFC 22 som har
mycket mindre inverkan pä ozonskiktet, I 300 små pumpar finns endast 2,5 ton
CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet:-- Förslagen
i rapporten berör landsfingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a. vad gäller skötsel, drift och underhåll av värme-
och kylanläggningar där freoner förekommer samt behov av utbildning för
personal som sköter sådan utrustning. Förbundet har redan den 18 februari 1987
i ett cirkulär C 87:23 lämnat information till sjukvårdshuvudmännen i nämnda
avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om kemtvätt vid landstingens tvätterier är freon
inget problem eftersom vid dessa tvätterier används en annan tvättvätska
(perkloretylen) och ej CFC som kommer till användning vid andra tvättar med
inlämning från allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.7 Svenska
värmeverksföreningen: Inom föreningens verksamhets- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>område
förekommer CFC-föreningar inom två användningsområden: iso- Bilaga 6.2
lering i värmekulvertrör samt som köldmedium i stora värmepumpar. Att i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ovannämnda
användningsområden helt ersätta CFC-föreningarna är med dagens teknik mycket
svårt. Däremot finns goda möjligheter att minska utsläppen till luft med hjälp
av utrustning för återanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nettoanvändningen
av CFC som bläsmedel vid värmekulverttUlverk-ning uppgår till 330 ton för år
1984 enligt bilaga 1 i SNVs rapport 3353. Av 330 ton är ca 100 ton import av
fSirdiga värmekulvertprodukter. Vid tUl-verkningen binds nästan all CFC i den
färdiga produkten, endast ett par procent avgår vid tillverkningen. Denna del
kan tas till vara genom att utveckla system för återvinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8 Dow
Chemical AB: har tillverkning av extruderad cellplast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(XPS)
i Sverige sedan 1974. Tillverkningen sker med samma teknik som i övriga
anläggningar koncernen har i Europa och USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
12 används som ett bläsmedel för att bilda cellstrukturen i produkten.
Huvuddelen av den tillsatta CFC stannar kvar i produkten och är därigenom den
viktigaste orsaken till de unika isoleringsegenskaperna hos XPS. CFC 12 används
eftersom den har låg toxicitet och i övrigt de bästa egenskaperna för
produkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 Aktiebolaget
Electrolux: använder freon i kylskäpsfillverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
som köldmedium, dels för isolering. Av den totala importen av freon till
Sverige 1984, 4240 ton, förbrukade Electrolux 529 ton och övrig industri 3711
ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
köldmedium används typ Fl 2 kompressorskåp (150 ton av 1984 års förbrukning).
Detta köldmedium ger en kylprocess med hög verkningsgrad och samtidigt ett
måttligt systemtryck, vilket tiUäter effektiva fillverk-ningsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
isoleringsprocessen används typ Fl 1 (379 ton av 1984 års förbrukning), som ger
en effektiv värmeisolering och som starkt bidragit till att energiförbrukningen
för t. ex. frysar mer lin halverats de senaste tio åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10---------------- Rockwool
AB: marknadsför en extruderad styrencellplast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(XPS)
för isoleringsändamål, producerad av ett delägt dotterbolag - Eco-prim AB,
Produktionen har pågått sedan 1985 och är baserad på en,ny amerikansk
teknologi. Investeringen föregicks av noggranna tekniska och ekonomiska
överväganden samt av kontakter med centrala och regionala
miljötiUsynsmyndigheter. Några erinringar mot att använda fullt halogenerade och
stabila CFC-föreningar som drivgas förekom ej när ärendet behandlades våren
1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
tillverkningsenhet i Skövde har en kapacitet pä ca 3000 årston XPS<br>
och utrustningen är byggd för att som enda blåsmedel utnyttja CFC 12, Vid<br>
fuUt utnyttjad produktion förbrukar vi ca 400 ton/år av CFC 12, Av den<br>
mängden avgår ca 20 % vid produktionen medan resten innesluts i cellerna<br>
och levereras ut med produkten. Härigenom får produkten utomordenfligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>goda
isoleregenskaper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Extruderade
styrencellplaster (XPS) är isolerprodukter med utmärkta Prop. 1987/88:85
och i vissa avseenden unika egenskaper. Vid användning avgår CFC-gasen .
Bilaga 6.2 ytterst långsamt, där tiden är beroende av användningsområde. Vid
normala byggtekniska isolerapplikationer sker en halvering av CFC-innehållet
pä 60-80 är, I markisoleringsapplikationer, som är ca 70 % av marknaden för
XPS, är halveringstiden minst 300 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.11
Sveriges plastförbund:- finner redogörelsen om berörda sub<br>
stanser (2) och användningsområden och använda mängder (3) kortekt.<br>
Beträffande den förväntade ökningen som för plastmaterialen bl, a, base<br>
ras pä SIND 1986:3 "Byggnadsmaterialindustrin och byggandet" har vi<br>
säväl till SIND som till SNV påpekat att den för vissa material måste<br>
betraktas som bveroptimistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att understryka vikten av internationella åtgärder borde det i avsnittet
"Använda mängder" klarare framgå att den svenska förbrukningen av CFC
endast utgör 0,5 % av världsförbrukningen. Med den per capitaförbrukning pä
0,54 kg som anges för svensk del i förhällande till världsförbrukningen per
capita pä 0,2 kg förleds en läsare att tro att den svenska förbrukningen av CFC
skulle ha en störte påverkan pä ozonskiktet än den teoretiskt kan ha,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för reduktion av
CFC-utsläppen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1 Statens
järnvägar (SJ): Den extruderade polystyrenen har tek<br>
niska egenskaper (hög hållfasthet, god isoleringsförmåga, ej fuktkänslig,<br>
låg antändbarhet m, m.) som inga alternativa isoleringsmaterial ännu har,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
har kontinuerlig kontakt med vägverket och kommer att samarbeta med detta
angående utvecklingsidéer och tester av alternativa material och metoder. För
SJs del är det omöjligt att kunna avveckla all användning av CFC-blåst plast
till årsskiftet 1991/92. Höga kapacitetskrav på spåren kräver god standard på
banunderbyggnad och innebär dessutom att avbrott i trafiken för
underhållsarbeten mäste minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Insamling
och destruktion av isoleringsmaterial är för SJs del helt ogenomförbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
av nyanvändning till är 1994 verkar vara en rimlig tidsrymd. Tills dess bör
alternativa produkter kunna vara utvecklade och testade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
kommer aktivt att söka tekniskt likvärdiga ersättningsmaterial till extruderad
polystyren. Sä snart sädana finns att tillgå kommer SJ att övergå till dessa,
om inte merkostnaden är orimlig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
kommer även på övriga områden att se över var CFC-produkter utnyttjas i
verksamheten för att försöka minska SJs bidrag till CFC-aii-vändningen, t, ex.
genom en ändrad inköpspoUcy.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2 Vägverket: Mot
bakgrund av CFC-föreningarnas negativa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöeffekter
har Vägverket genom beslut 1987-02-24 antagit en offensiv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handlingslinje, som
innebär avveckling av all användning av material för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vägbyggnadsändamål, som
innehåUer freoner eller tillverkas med hjälp av Prop. 1987/88:85<br>
freoner senast till årsskiftet 1991/92.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MöjUgheterna
att inom en femårsperiod fä fram ekonomiskt jämförbara CFC-fria alternativ
bedöms goda. Tillverkarna bedömer dock tiden för framtagning av nytt bläsmedel
till 5-8 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund bör en reducering av 25 % respektive 50 % enligt förslag i
rapporten vara fullt möjlig för landets övriga väghållare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minskning av cellplastanvändningen har mycket liten inverkan på
sysselsättningen för väghåUarna. Läggning av skivorna är endast en Uten del av
underhållsåtgärden. AUernativa metoder ger också sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utprovning av ijälisoleringsåtgärder, som vägverket normaU bedriver kommer nu
att inriktas mot CFC/Freon-fria metoder, Utprovning kommer att ske i samarbete
med forskningsinstitut, tillverkare och andra användare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
god beredskap finns för att med lämpliga testmetoder prova lika nya
tjälisoleringsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
för vägverket och andra väghållare i landet att få tiUgång tiU ett tekniskt,
ekonomiskt och miljömässigt bra aUernativ till de nuvarande CFC-materialen
bedöms som goda. Detta förutsätter dock att regeringen vidtar åtgärder som
påtagligt ökar marknadens intresse för sådana alternativ. Detta är enligt
vägverkets mening det bästa sättet att få fart pä utvecklingen av alternativ
teknik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen: som begränsar sitt
yttrande tiU arbetsmiljöaspekter, delar i princip bedömningarna om möjlig
minskning av CFC-utsläppen. Styrelsen vill särskilt understryka att åtgärder
mot CFC-utsläppen till yttre miljön mäste utformas så att arbetsmiljön inte
försämras även då CFC ersätts med andra medel eller annan teknik. Beträffande
styrmedel för minskning av utsläppen anser styrelsen att kompetenskrav i
samband med installation och underhåll av kyl- och värmeanläggningar måste
riktas mot varje montör som utför sådant arbete. Styrelsen är tveksam
beträffande effekten av en särskild avgift på CFC och förordar selektiva förbud
mot vissa användningar och funktionskrav pä den utrustning i vilken CFC
används, Pä något längre sikt ser styrelsen användning av ofullständigt
halogenerade klorfluorkolväten som den viktigaste metoden för minskning av
fullständigt halogenerade CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens energiverk: För värmepumpar och in
synnerhet de stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
den kortsiktiga målsättningen vara att fä ned läckagen genom att<br>
förbättra anläggningarna. I början av 1987 anordnade statens energiverk en<br>
konferens för att diskutera dessa målsättningar tillsammans med anlägg<br>
ningsägare, tillverkare, konsulter och myndigheter. På denna konferens<br>
framkom att tillverkarna tillsammans med anläggningsägarna vidtagit åt<br>
gärder för att komma tillrätta med ofrivilliga utsläpp av CFC, De åtgärder<br>
som presenterades var tekniska förändringar och utbildningsinsatser. Sam<br>
tidigt betonades vikten av att ett antal anläggningar följs upp, dels resultat<br>
mässigt av insatta åtgärder och dels avseende läckagemängder.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1259>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
lång sikt måste målsättningen vara att dels byta ut dagens köldmedia Prop.
1987/88:85 mot miljövänligare sådana dels att uttjänta anläggningar töms på
sitt CFC Bilaga 6.2 och att det omhändertas pä lämpligt sätt. Det förstnämnda
kan ta tid och är beroende av den internationella utvecklingen. Nya mer
miljövänliga substanser håller på att tas fram av de internationella
kemiföretagen. Forskning och teknisk utveckling kring dessa substanser kan
eventuellt medföra att det långsiktiga målet kan uppnås. Att fä allt tömt CFC
returnerat fill depå e.dyl. är en sak som går att påverka genom lagar,
ekonomiska incitament o. dyl. Dessa frågor behöver ytterligare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
naturvårdsverkets rapport föresläs kartläggning och framtagning av prototyper
avseende avtappningsutrustning för köldmedier inklusive utrustning för mobila
avtappningsstationer. Målsättningen mäste vara att allt-CFC omhändertas, dels i
befintliga anläggningar och dels i redan skrotade kyl- och
värmepumpanläggningar. Om detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt bör utredas
och om möjligt praktiskt prövas. Man bör vidare ha som målsättning att framtida
aggregat utrustas pä ett sådant sätt att tömning av CFC kan ske mer effektivt
än idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket: Konsumentverket har studerat
naturvårdsverkets förslag med utgångspunkt från utredningens slutsatser och
finner att användningen av CFC kan reduceras utan alltför stora ekonomiska
uppoffringar eller andra olägenheter för konsumenterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning (BFR): BFR
ansluter sig till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturvärdsverkets
bedömning att målet mäste vara att användningen av fullständigt halogenerade
CFC-föreningar begränsas till minsta möjliga. Utsläppen frän installerade
utrustningar/material bör minimeras och nya ersättningsprodukter bör utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
ansluter sig ocksä till bedömningen att man inom byggsektorn kan räkna med att
isolermaterial utan CFC bör kunna ersätta CFC-baserade plaster inom en överskådlig
framtid. Här avses såväl traditionella fibermaterial som expanderad kork och
plastmaterial där CFC ersatts av annan miljövänlig gas. Här krävs dock
tillräcklig tid för omställning såväl för materialproduktion som för utveckling
av alternativ gas. Enligt materialindustrin kan 5 år anses vara en
otillräcklig tid medan 10-15 år kan vara en rimlig omställningstid, BFR har
inget underlag för att göra en egen bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
isoleringsmaterial (byggnadskonstruktioner, markisoleringar och kulvertar)
anser BFR det dock inte vara motiverat att ersätta redan installerade material
bl, a, med hänsyn till den relativt långa halveringstiden för gasavgivningen
från materialen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för utveckling av nya produkter/material åvilar industrin. Den byggnadstekniska
forskningen kan beröras indirekt genom nya konstruktionslösningar och frågor
om nya materials beständighet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande värmepumpar
vill BFR påminna om att införandet av eldriv<br>
na värmepumpar som ersättning för förbränningsanläggningar medför en<br>
kraftigt reducerad miljöbelastning genom minskade luftföroreningar. Reg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ler för reducering av
CFC-användningén bör därför inte utformas så att de Prop. 1987/88:85
försvårar en fortsatt utbyggnad av värmepumpanvändningen. Goda möjlig-
Bilaga 6.2 heter finns att minska utsläppen och att övergå till köldmedier med
liten inverkan på ozonskiktet i stratosfären. FoU-program har inifierats inom
OECD/IEA Advanced Heat Pumps Programme i syfte att få fram köldmedier helt
utan inverkan på ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av extruderad polystyren- och polyuretanmaterial i byggnadssammanhang har ökat
markant under senare år. I konkurrens med andra isolermaterial har materialen
använts i byggnadskonstruktioner (isolering av sandwichkonstruktioner och
tätning av fogar och skarvar). Materialet har påverkat säväl de
byggnadstekniska som produktionstekniska lösningarna. Investeringar i
produktionsanläggningar och byggnader är baserade pä rådande
kostnadsrelationer. Restriktioner/skatter kan därför fä stor påverkan på såväl
konkurrenskraft som tekniska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
vill därför påpeka vikten av att konsekvenserna vid restriktioner noggrant
utreds och att besluten är väl underbyggda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anser att det från energisynpunkt har en marginell betydelse om XPS- och
PUR-material försvinner frän marknaden. PUR-material har en dubbelt högre
isolerförmäga jämfört med mineralullsbaserade produkter, men en viss försämring
med fiden p. g, a, gasdiffusion har kunnat noteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig aspekt vid en eventuell ersättning/sanering av CFC-baserade material är
just gasavgivningen och dess beroende av inbyggnadssätt och temperatur. T. ex,
är halveringstiden för CFC-avgången (diklordifluormetan) i en 5 cm tjock skiva
av extruderad styrencellplast 75-100 år vid temperatur 20—25 grader C och
250-350 år vid 5—10 grader C.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFRs
Program- och utvärderingsgrupp för värmepumpsteknik delar SNVs uppfattning att
användning och utsläpp av främst fullständigt halogenerade CFC-föreningar
mäste minska. Denna målsättning bör för CFC-köldmedia i värmepumpar vara möjlig
att åstadkomma med de förslag som framförs i SNVs rapport. Samtidigt påpekar
värmepumpsgruppen att ersättning av andra uppvärmningsformer säsom förbränning
av olja, kol och biobränslen med eldrivna värmepumpsystem innebär en kraftigt
reducerad miljöbelastning totalt sett. Detta gäller enligt OECD/IEA Heat Pump
Center även vid elproduktion i kondenskraftverk om dessa förses med utrustning
för höggradig rening. Regler för värmepumptekniken bör därför inte utformas så
att en fortsatt utbyggnad försvåras av administrativa eller ekonomiska hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Direkta
system där CFC används i hela det värmeupptagande systemet<br>
bör kunna tillåtas under vissa förhållanden. Enhetsaggregat fillverkas un<br>
der fabriksmässiga förhållanden vilket innebär att konstruktionerna är<br>
utprovade, montaget sker under kontrollerade förhållanden och läcksök-<br>
ningen är noggrann. Under samma väl kontrollerade förhållanden borde<br>
även enhetsaggregat med viss platsmontering kunna byggas. Direkta sy<br>
stem i berg, mark och sjö bör även kunna tillåtas om man väljer lämpliga<br>
köldmedier och tar fram pålitliga rutiner för deras tillverkning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mest näraliggande förändringen när det gäller övergäng
till andra Prop. 1987/88:85 köldmedier är att övergå frän CFC-föreningen R 12
till CFC-föreningen R Bilaga 6.2 22 som har endast 5 % av R 12s ozonnedbrytande
förmåga. De avgörande tekniskt/ekonomiska skillnaderna mellan R 12 och R 22 är
att R 12 kan användas vid högre temperaturer men ger ett betydligt lägre
effektutbyte än R 22, I värmepumpinstallationer eftersträvas därför reda
användning av R 22, Endast i de fall då omgivningsförhållandena omöjliggör
drift med R 22 väljs R 12 (eller eventuellt R 500 eller R 502). Möjligheterna
aft utan mycket omfattande konstruktionsförändringar byta R 12 mot R 22 i
befintliga anläggningar eller att i större grad nyttja R 22 vid
nyinstallationer bör därför inte överdrivas. Forskning pågår om möjligheterna
att efterlikna R 12 genom inblandning av ytterligare CFC-typer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hittills vanligaste köldmedierna av CFC-typ består av
ett kemiskt rent ämne (t, ex, R 12). Antalet sådana möjliga ämnen är begränsat.
Man har prövat att blanda flera ämnen i sädana proportioner att blandningen
bildar en azeotrop, vilket i praktiken innebär att den tekniskt uppför sig som
om den vore ett kemiskt rent ämne (t. ex, R 500), Detta är en möjlig
utvecklingsväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både i Sverige och internationellt pågår även ett
omfattande FoU-arbete kring icke-azeotropa blandningar av köldmedier. Dessa ger
i vissa tillämpningar en bättre värmefaktor för värmepumpen. Det finns goda
möjligheter att finna icke-azeotropa blandningar med klara miljömässiga
fördelar. Ett exempel är blandningen R 22-l-R 114, som ofta kan ersätta R 12
och endast har 10 % av R12s ozonnedbrytande förmåga. Värmepumpar för
icke-azeotropa blandningar bör normalt specialutformas, men sådana blandningar
kan under vissa förutsättningar även introduceras i befintliga anläggningar.
En mer omfattande kommersiell användning kan i bästa fall förväntas inom en
femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver ren forskning pågår i Sverige även ett
samarbetsprojekt mellan en högskola och en industri, i vilket icke-azeotropa
blandningar studeras i fuUskaleaggregat, dels i standardanläggning och dels i
en för ändamålet specialutformad anläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Statens vattenfalls verk: De utsläpp som sker i
samband med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ingrepp i köldmediasystemet beror i hög grad på
servicepersonalens beteende. Genom utbildning, lämpliga hjälpmedel och
modifieringar av anläggningarna kan utsläppen minskas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I värmepumpbranschen finns teknisk kompetens för att klara
en hantering som leder till minskade utsläpp. Det är betydelsefullt att
myndigheterna ställer krav på behörighet hos personal som skall hantera värmepumpar.
Den nya kylnormen kommer att få stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av värmepumpar går mot att mindre mängder CFC
erfordras för en viss effekt. Övergäng frän CFC 12 till CFC 22 är en annan
förbättring frän miljösynpunkt. Möjligen kan ännu bättre köldmedier pä sikt bli
tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
Ijärrvärmenät kan möjligast absorptionsvärmepumpar bli ett alter<br>
nativ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Vattenfall pågår arbete efter tre linjer:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bevakning
sker av pågående forskning kring CFC, dess miljöpåverkan Bilaga 6.2 och
möjligheterna att med tekniska lösningar minimera utsläppen. Detta genomförs
för att befintliga anläggningar skall kunna skötas på bästa tänkbara sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
följs för värmepumpar med små mängder av köldmedia och pumpar som kan använda
mindre skadliga media.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Långsiktigt
arbete pågår rörande absorptionsvärmepumpar för att förbättra funktion och
ekonomi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.8 Svenska
naturskyddsföreningen! (SNF): Pä några fä områden är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
för närvarande tekniskt och ekonomiskt orimligt att väsentligt minska
CFC-användningen. Detta betyder att större minskningar måste göras på annat
häll för att den totala minskningen skall bli fillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNF
tror att Sverige vid en snabb avveckling framstår som ett före-gångsland och
som manande exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller arbetstillfällen har flera undersökningar gjorts av hur dessa påverkas
av miljövärdsåtgärder [se t, ex. Management Informafion Service Inc, (MISI)
1986], Alla dessa undersökningar visar att antalet arbetstillfällen ökar. En
omfördelning skulle ske från CFC-branscher fill konkurterande branscher som
kan expandera. Det skulle också uppkomma nya arbetstillfällen i samband med
utveckling av nya produkter, installafion och service av återvinnings- och
reningsutrustning m. m. Resultatet skulle bli en nettoökning av antalet
arbetstillfäUen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
mäste hjälpa dem som eventuellt blir arbetslösa genom avvecklingen, men att
göra detta genom att fillåta fortsatt miljöförstöring är orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
mål vad gäller minskningar av CFC-utsläppen måste sättas högt sä att alla vet
vart kursen leder och kan anpassa sig därefter. För lågt satta mål gör denna
process långsammare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNF
vill här påminna om åtgärderna mot försurning och skogsdöd vilka ständigt måste
skärpas eftersom de uppsatta målen ännu inte sammanfaller med naturens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.9 Sveriges
grossistförbund: I den redovisning som gjorts på sidor<br>
na 25-70 av tekniska och ekonomiska förutsättningar för reduktion av<br>
CFC-utsläppen åberopas bl, a. en utredning av det danska företaget<br>
COWI-consult. Denna utredning har ännu inte slutbehandlats av beställa<br>
ren (Nordiska Ministerrådet) och ändringar föreligger på ett flertal punkter<br>
i förhällande till den version som naturvårdsverket utgått ifrån. Med hän<br>
syn till dessa bristfälUgheter anser vi att detta avsnitt mäste omarbetas med<br>
hänsyn till COWl-consults slutrapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.10---------------------------- Svenska
värmeverksföreningen: Något sätt att direkt ersätta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polyuretan
idag befintlig konstruktionstyp av värmekulvertrör finns inte.
Polyuretan-kulverten upptar idag ca 80 % av marknaden för nybyggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
de mindre dimensionerna uppemot 100 %, Orsaken härtill är främst att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de försök som gjorts med
andra isoleringsmaterial lett till konstruktioner Prop. 1987/88:85 som, om
de skall vara någorlunda ekonomiskt konkurtenskraftiga, haft Bilaga 6.2
tekniska svagheter av aUvarlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
idag ersätta polyuretan-kulvertar med tekniskt jämförbara alternativ innebär
inte bara ökade kostnader för rören som sådana utan främst ökade sidokostnader.
Därför bedömer vi de i rapporten angivna kostnaderna för att ersätta polyuretan-isoleringen
som orealistiskt låga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför mer meningsfullt att satsa pä drivgaser som ersätter CFC 11 än pä att
utveckla ny kulvertteknik. Den nu existerande konstruktionen är resultatet av
ett 20-årigt utvecklings- och standardiseringsarbete i fri konkurtens utan
särskilda styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också en annan viktig aspekt pä detta med fjärtvärmerör. Vi tror oss stå
inför en period med ökad kraftvärmeutbyggnad, länkad till
kärnkraftavvecklingen. Utbyggnad av Qärtvärmenäten ger ökat värmeunderlag för
elproduktion i kraft värme verk. Med tanke på den utbyggnad av Qärtvärme som
redan har genomförts under de gångna ca 40 åren kommer en sådan utökning att
ske med distributionsledningar av företrädesvis klenare dimensioner. Inom detta
dimensionsomräde är polyuretan-kulver-terna helt förhärskande. Sett mot den
bakgrund torde styrmedel som främjar utveckling av ersättningsmedel för CFC 11
utan att därför kännbart höja dagens kostnader vara de rätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
är 1982 har de svenska värmeverken tagit i drift ca 100 st. stora värmepumpar
med en total avgiven värmeeffekt av ca 1 000 MW, För närvarande sker ingen
nämnvärd utbyggnad av värmepumpar för produktion av fjärtvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
först tillverkade värmepumparna har vid flera tUlfällen haft okontrollerade
utsläpp av CFC. Under de senaste.åren har utsläppen till luft avsevärt
reducerats. Detta beror bl. a. pä bättre teknik samt utbildning av
driftpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i rapporten föreslagna åtgärderna för att åstadkomma en minskning av
användningen av de fullständigt halogenerade CFC-föreningarna i stora
värmepumpanläggningar överensstämmer med de målsättningar som de svenska
värmeverken redan arbetar med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommer emellertid att ta tid att anpassa befintliga värmepumpar till en
minimering av utsläppen då dagens krav på täta konstrukfioner inte fanns då de
projekterades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ombyggnad av befintliga stora värmepumpar för övergäng till t, ex, CFC 22 är
inte möjlig utan stora tekniska och ekonomiska insatser. Utredningar måste
göras från fall till fall och några generella rekommendationer kan inte ges.
Detta gäller även en övergång till indirekta system för befintliga
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att pä ett
tillfredsställande sätt, utan onödiga utsläpp av CFC, kunna<br>
utföra reparations- och underhällsarbeten på stora värmepumpar pågår en<br>
översyn och komplettering med system för tömning. Största delen av den<br>
på detta sätt tillvaratagna CFC:n kan återanvändas medan risk för vatten<br>
inblandning kan finnas i den sista återstoden då tömning sker under vaku<br>
um. Tillfredsställande möjlighet till destruktion alternativt separation och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>återanvändning av CFC bör
skapas inom Sverige. Kostnaden bör anpassas Prop. 1987/88:85 så att det är
lönsamt alternativt kostnadsfritt att returnera CFC fill filiver- Bilaga
6.2 karen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.11
Bilindustriföreningen: Föreningen vUl framhålla aft bUindu-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>strin,
både den svenska och utländska, bedriver ett intensivt utvecklingsarbete för
att minska freonanvändningen och emissionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort sikt arbetar man med att minimera läckage och spill i olika tillverkningsprocesser
och vid service och reparation av t, ex, luftkonduio-neringsanläggningar samt
återvinning och återanvändning av CFC. Betydande framsteg har redan gjorts. GM
i USA uppger t. ex. att dagens fordon släpper ut 80 % mindre CFC 12 från luftkonditioneringssystem
än fordon i slutet av 70-talet, Målsättningen är hermetiskt slutna system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort_och läng sikt (5 är och längre) utvecklas och studeras alternativa
tillverkningsmetoder och system med målsättningen att minimera användningen av
CFC i produkterna. Fördelarna med CFC 11 och 12 är framför allt att de kan
inneslutas med konventionella gummislangar och tätningar. De alternativ som
idag är kommersiellt tillgängliga har inte dessa fördelar i samma utsträckning.
Industrin mäste därför arbeta med tillverkningsmetoder och medier som ännu
inte finns kommersiellt tillgängliga. Detta innebär en osäkerhetsfaktor
samtidigt som stora resurser krävs både i tid och pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska bilindustrin ligger sannolikt ganska långt framme för att minska CFC-användning
och utsläpp. Åtgärderna motverkas dock av planerade kraftiga exportökningar
och där en stor del av bilarna framför allt till USA, är försedda med
luftkonditioneringssystem. Med dagens teknologi torde det därför vara
utomordentligt svårt att ens frysa förbrukningen av CFC 12 vid dagens nivå. I
den av myndigheterna aviserade utvecklingsplanen har CFC 22 nämnts som ett
ersättningsalternativ. Detta medium är dock ingen självklar första kandidat på
grund av följande problem som det krävs relativt stora resurser att kartlägga
och lösa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ingen erfarenhet av CFC 22-system i mobila system,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högre tryck jämfört med dagens system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Omkonstruktion av alla komponenter i systemet, pä
grund av nya tryck och termodynamiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Problem med oljan i systemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Troligen mycket stor kondensor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svårigheter att innesluta i gummislangar och med
konventionella tätningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Andra arbetsmiljöaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Helt nya system för produktion och eftermarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framtida kylmedium som diskuterats är FC 134 A. Även med detta system återstår
många frågetecken, bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Toxicitetstester och utbyggnad av
produktionskapacitet kräver 5-7 år innan detta köldmedium finns kommersiellt
tillgängligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Oljeproblem i systemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ingen metod för läckageindikering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Materialprov på tätningar och slangar,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- Anpassning av systemet
för produktion och eftermarknad.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
"nya" medium som mänga hoppas pä har alltså även det lång tid
Bilaga 6.2 kvar till kommersiell användning. Ett krav är också att
provkvantiteter blir tillgängliga för användarledet, för att göra nödvändiga
prov möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat alternativ som figurerat i debatten är CFC 22/142 B, Detta är dock
klassat som brännbart vilket gör det uteslutet att använda i en bils
luftkonditioneringssystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av dessa två alternativa utvecklingsvägar är det utomordentligt
viktigt att CFC-frågan löses globalt - inte minst för svensk bilindustri som
producerar huvuddelen av bilarna med luftkonditioneringssystem för export. Att
anpassa produkterna först till CFC 22 och sedan fill CFC 134 A skulle innebära
dubbla utvecklingskostnader och en rad praktiska problem från servicesynpunkt.
När det gäller skumplaster kan fre-onerna i vissa processer ersättas av ändra
ämnen, t. ex. koldioxid, vatten eller pentan. För nya anläggningar kan man även
tänka sig att freon samlas upp och återvinns genom att slutna processer
används. Detta är emellertid mycket tveksamt på grund av den relativt ringa
mängd freon som används i förhällande till de luftmängder som ventileras ut från
anläggningen. Vissa produkter torde också kunna konstrueras pä ett sätt som
minskar behovet av freon vid skumningen. Det bör emellertid betonas att vissa
av ovanstående åtgärder är svära eller omöjliga att införa i befintliga
processer. Däremot kan man vid nykonstruktion av komponenter vilka tillverkas
av skumplaster, alternativt vid förnyelse av verktygsutrustning planera för
någon av ovanstående möjligheter. Detta betyder att det behövs en rimlig ledtid
innan dessa förändringar kan införas. Ledtiden kan variera för olika
applikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill sammanfattningsvis framhålla att optimala och konkurrensneutrala åtgärder
för att begränsa CFC-emissionerna förutsätter att Sverige ansluter sig till det
internationella handlings- och nedtrappnings-program som utarbetas inom UNEP,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.12
Dow Chemical AB: Rapporten anger heU riktigt att återvinning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
annan rening av flödena av CFC 12 är tekniskt svår att utföra vid fillverkning
av XPS. Med hänsyn härtill samt att endast ca 10% av den CFC som används avgår
vid tillverkningen kan slutsatsen endast bli att åtgärder för återvinning ej
bör föreslås dä det finns andra mera effektiva alternativ för begränsning av
CFC. Huvuddelen av den använda mängden CFC stannar kvar i isolerprodukten och
är den främsta orsaken till isoler-egenskaperna. CFC avgången frän
isolerplattorna sker mycket långsamt, i olika takt för olika
användningsområden: s, k, halveringstid för användning i byggnader beräknas
till 50-100 är, för markanvändning ännu längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
analyserar möjligheten att ersätta XPS med andra isoleringsmaterial. De
tekniska fördelarna med XPS i relation till andra isoleringsmaterial, -metoder
vilka anges pä ett i princip kortekt sätt, är anledningen till den stora
förväntade ökningen av förbrukningen av XPS i Sverige och därmed användningen
av CFC med nuvarande tillverkningstekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi ansluter oss till
uppfattningen att vid väsentliga förändringar av<br>
prisrelationerna en förskjutning till andra isoleringsmedel kommer att ske.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1272>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
vid en prisökning av 50 kr/kg CFC som antages i rapporten Prop. 1987/88:85
baseras pä uppskattningar från COWI-consulfs preliminära rapport. Ex- Bilaga
6.2 akta priskänslighetsanalyser är svåra att utföra. Den föreslagna kostnadsökningen
för CFC, som i motsvarande utsträckning kommer att påverka priset på XPS, får
emellertid med stor sannolikhet den förväntade effekten: att ersätta XPS med
andra isoleringsprodukter, som kanske till samma kostnad vid
isoleringsfillfället ger samma kostnads/nytto-effekt som XPS till det högre
priset. Emellertid har de substituerade materialen i de fiesta
användningsområdena en kortare livslängd, alt. en med tiden försämrad
isoleringseffekt. De samhällsekonomiska merkostnaderna blir därför större än
prisdifferensen med hänsyn tagen till framtida underhålls- och/eller förnyade
isoleringar. Användare/bygghertar utför ej denna fulla kostnads-/ nytto-analys
på lång sikt vid anläggningstillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
företag citeras i utvärderingen av möjligheter att införa alternativa
blåsmedel. Sedan yttrandet fälldes till konsulten har vårt utvecklingsarbete
med alternativa bläsmedel ytteriigare framskridit. Vår bedömning är f, n. ännu
starkare att en tillverkning med alternativa blåsmedel är möjlig att utföra och
att inom en rimlig tid XPS utan halogenerade CFC finns på marknaden och är
testade och godkända. Tidsperioden ca 5 år är ingen optimistisk bedömning.
Senare utvecklingsarbete visar även att det är mycket sannolikt att produkten
kan framställas med alternativ teknik som har samma isolerings- och övriga
egenskaper som de nuvarande produkterna. Merkostnaderna bedöms komma att bli
rimliga. Vi bedömer med ledning härav att det är fullt möjligt att ersätta
nuvarande XPS med en ny utan stabila CFC och att detta är ett bättre alternativ
för samhället som helhet än att ersätta XPS som sådant. Detta är även en
slutsats som framkommer i senaste versionen av COWI-consulfs rapport till
skillnad frän tidigare versioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i rapporten angivna möjligheten att ersätta XPS med fenolskum är mycket osäker.
Fenolskummets isolerande egenskaper pä läng sikt är ej bevisade och det är ej
ett tekniskt/ekonomiskt fullvärdigt alternativ till XPS för flertalet
applikationer. Dessutom innehåller även fenolskum stabila CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påståendet
att ersättning skall kunna ske med s. k. "naturliga" isolermaterial
som fiberisolering och kork är ej riktigt om samma isoleringsegenskaper och
samma samhällsekonomiska besparingar skall på sikt erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlets sammanfattning beträffafide de tekniska/ekonomiska förutsättningar
för minskade utsläpp är det viktigt att notera att den kostnad på 50 kr/kg CFC,
som anges kunna orsaka en 25 % nedgång av förbrukningen, ej beaktar de
samhällsekonomiska effekterna av att det ej blir ekonomiskt försvarbart att
fortsätta med produktion av XPS i Sverige, om kostnadspä-lagan införs innan
alternativ teknik kunnat införas. Rapporten anger dock helt riktigt att den
föreslagna tidperioden kan vara för kort att producenterna skall kunna införa
ny teknik. Dessa slutsatser är ej i överensstämmelse med de förslag till
åtgärder som senare framförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten hänvisas till ytterligare utredningsarbete pågående samtidigt<br>
med rapportens framställande och att detta kan förorsaka revidering av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1274>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslagen
(se baksida pä rapporten). Rapporten baseras till stor del pä den Prop.
1987/88:85 utredning konsultföretaget COWI-consult utfört ät Nordiska Rådet och
Bilaga 6.2 Nordiska Industriförbunden med en granskning av tidigare utförda konsultstudier
och en teknisk/ekonomisk värdering av möjligheterna att reducera förbrukning/utsläpp
av CFC, Denna utredning har slutredovisats först ijuni 1987, De slutsatser och
rekommendationer som framförs i slutrapporten avviker väsentligt frän de som
föreslogs i tidigare arbetsutkast som redovisats och varit tillgängliga då
naturvårdsverkets rapport avslutades. Det är troligt att en del analyser i
denna, framförallt beträffande möjligheterna samt de samhällsekonomiska
konsekvenserna av att ersätta CFC-haltiga produkter hade utförts på ett annat
sätt om COWI-consult's slutrapport förelegat. Vi kräver att slutliga förslag
till eventuella regleringar tar hänsyn härtill,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.13
Aktiebolaget Electrolux: Ett kylskåp i drift har praktiskt taget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inget
läckage av freon till den omgivande miljön. Kylsystemet är hermetiskt slutet
och freonet i isoleringen är inneslutet i bläsor. Hela isoleringsskiktet är
dessutom inneslutet i plåt och plast. Möjliga utsläpp kan förekomma i
produktionsprocessen vid vissa serviceingrepp och i samband med den förbrukade
produktens destruktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Electrolux
har sedan lång tid lagt ned och lägger alltjämt ned väsentliga resurser pä att
finna lösningar som begränsar risken för utsläpp. Vad gäller utsläppen inom
produktionsprocessen installerades sålunda redan 1979 en anläggning för
freonätervinning i kyl- och frysskäpsfabriken i Mariestad, Anläggningen liksom
bolagets processinstallationer i övrigt är föremål för ständig översyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
servicesidan är det framför allt byten av kompressorer som leder till
freonläckage. Redan idag finns i bruk en punktéringstäng som fångar upp freonet
vid källan. Vidare kommer kylbranschen i Sverige att starta ett system för
omhändertagandet av returnerad freon. Som ett led i detta kommer montörerna i
hela Electrolux svenska serviceorganisation att förses med utrustning för
insamling av freon. Detta kommer att ske trots att det påverkar endast den
promille av Electrolux freonanvändning som hänför sig till serviceledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig åtgärd för att reducera freonutsläppen är att finna metoder för
uppsamling och destruktion av utrangerade kylskåp, Electrolux har medverkat i
ett utredningsarbete i statens naturvårdsverks regi på detta område och
bidragit fill finansieringen av projektet. Enligt utredningen avgår i Sverige
genom skrotning av hushållskylskåp 330 ton freon per år, Prelimi nära förslag till
lösning av problemet hur störte delen av dessa kvantiteter skall kunna
tillvaratas föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om man sålunda har
förslag till lösningen av utsläppsproblemet<br>
inom det område som berör Electrolux är det stora problemet för Elec<br>
trolux del den internationella begränsning av antingen tillverkning eller<br>
användning av freon som föreslås. Det är visserligen Electrolux uppfatt<br>
ning att man på läng sikt kan utveckla kylskåp med andra köldmedel och<br>
isoleringsmaterial. För köldmedel gäller emellertid att idag existerande<br>
alternativ innebär drastiska förändringar i kylenheterna med helt nya</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1276>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kompressorer
och kylsystem anpassade till högre tryck och ifråga om Prop. 1987/88:85
isoleringsmaterialen finns idag inga kommersiellt tillgängliga alternativ. En
Bilaga 6.2 del av de stora kemikaliefillverkaina hävdar att de kan utveckla
ersättningsmedel med vilka Electrolux i stort sett kan bibehålla grundkonstruktionen
av kylenheterna. Bolaget kommer även i fortsättningenatt medverka i denna
utveckling genom att avdela resurser härför. Kemikalietillverkarna intar
emellertid olika ståndpunkter beträffande möjligheterna att använda oskadliga
ersättningsmedel samt vilka medel som i så fall bör komma i fråga. En
fördröjande faktor är den komplicerade och dyrbara toxiska provningen som varje
nytt ersättningsmedel måste genomgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.14-------------------------------- Kemisk-tekniska
leverantörförbundet: Inom Kemisk-Tekniska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Leverantörförbundets
branschomräde förekommer CFC främst i fogskum för isolering och tätning av
fönster, dörtar m. m. Viss tillverkning sker inom landet men en stor del av
produkterna importeras. I det länga perspektivet bedöms möjligheterna att
hitta ersättningsprodukter för CFC i fogskum som goda. Om övergångstiden blir
alltför kort t. ex, genom förbud kan detta medföra omställningsproblem
speciellt hos mindre tillverkare och importörer med eventuell nedläggning av
företag som följd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.15--------------------------- Kylentreprenörernas
förening: Våra synpunkter omfattar bara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>våra
medlemsföretags intresseområde, dvs, industriella kyl- och värmepumpanläggningar.
Medlemsföretagen arbetar inte med hushällssidan, dvs. kyl- och frysskåp för
bostäder. Dessutom arbetar företagen inte med mobila anläggningar t, ex,
kylutrustningar i luftkonditionering för bilar, bussar och dylikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kylbranschens
tre föreningar - Kylentreprenörernas Förening, Svenska Kyltekniska Föreningen
och Svenska Kylgrossisternas Förening — häller för närvarande på att revidera
kylnormerna från 1965. I referensgruppen för detta arbete ingår bl. a.
representanter för Arbetarskyddsstyrelsen och statens naturvärdsverk. Arbetet
med den nya kylnormen beräknas vara klart före årsskiftet 1987/1988. Många
frågor i normen är dock beroende på myndigheternas beslut i t. ex. behörighets-
och underhållsfrågan (se nedan),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till kylnorm är det speciellt följande sju punkter som medför att
utsläppen av CFC-köldmedier kan minska: behörighet, underhåll, övergäng till
R22, indirekta system, konstrukfion, återvinning och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörighet
är en av de åtgärder som branschen, tillsammans med naturvårdsverket, bedömt
som väsentligt för att kunna minska utsläppen. Behörighetskravet torde medföra
en ökning av företagens kompetens och en störte efterlevnad av gällande
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en enkel hantering i behörighetsfrågan föreslår vi, inte minst beroende pä
branschens struktur, en behörighetsnämnd på branschnivå. För att
behörighetskravet skall få tillräcklig genomslagskraft bör kravet finnas i en
myndighets (t, ex, naturvårdsverkets) föreskrift. Behörigheten styr även många
av de övriga åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:360.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>p</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För närvarande finns inget
krav pä att brukarna skall underhälla anlägg- Prop. 1987/88:85 ningarna.
Ett sådant krav bör ocksä, för att få tillfällig genomslagskraft. Bilaga
6.2 finnas i en myndighets föreskrift. Närmare precisering bör finnas i kylnormerna.
Ett förebyggande underhåll kommer att medföra mindre utsläpp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kylnormen
ger anvisningar för successiv övergång till R22, Härmed begränsas användningen
av t. ex. R12, Vid nyinstallation kan 50% av R12-förbrukningen ersättas med
R22,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kylnormen
ger riktlinjer för att köldmediesystemens storlek genom bl, a, krav pä
indirekta system. Indirekta system medför dessutom att systemens
köldmediefyllda delar kan koncentreras till speciella utrymmen, vilket ger
störte förutsättningar att upptäcka och åtgärda eventuella läckage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kylnormen
ger riktlinjer för säkrare konstruktioner med tanke på bl. a. köldmedieutsläpp,
t. ex. behållare, så att reparation/service kan utföras utan att köldmediet
behöver släppas ut i atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kylnormen rekommenderas att tillverkarledet återtar "förbrukat"
köldmedium för att en kontrollerad rening ska kunna genomföras. Tillverkarna
kan återvinna och rena sparade köldmedier (R12, R22 m, fl.). Blandningar, t.
ex, R500 och R502 kan inte återvinnas. Dessa rekommenderas att destrueras genom
förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt led i arbetet med att minska utsläppen är utbildning/information.
Kylentreprenörernas Förening planerar, med anledning av den nya normen, en
omfattande utbildningsverksamhet, i första hand för föreningens medlemsföretag.
Kursmaterial, som även kan användas av andra, planeras att tas fram av
branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
ovanstående regler, som i stort överensstämmer med intentionerna i
naturvärdsverkets rapport, beräknar branschen att utsläppen ska kunna minska
med cirka 25% under en femårsperiod. En förutsättning är dock att bl, a,
behörighetskravet och kravet på underhåll finns som myndighetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
teknisk/ekonomisk synpunkt kan inte samtliga åtgärder träda ikraft samtidigt.
Lämpliga ikraftträdandefidpunkter bör tas fram tillsammans med kylbranschens
organisafioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.16
Rockwool AB:- Alltsedan de nya signalerna kom för drygt ett år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sedan
avseende starka misstankar om att fullt halogenerade CFC kunde ha nedbrytande
effekter pä ozonlagret i stratosfären har vi, i samverkan med producenter av
dessa gaser, engagerat oss i frågan att finna en ersättning till CFC 12.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Våra principiella
utgångspunkter i CFC-frågan kan sammanfattas: Vi<br>
stödjer de strävanden till insatser som görs för att begränsa användningen/<br>
emissionerna av fullt halogenerade CFC mot den vetenskapliga bakgrund<br>
som nu företes. Vi förordar tillkomsten av ett internationellt program, som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>\ bör utarbetas av Förenta
Nationerna (UNEP). Vi stödjer behovet av Prop. 1987/88:85 ytterligare
forskning om effekterna av fullt halogenerade CFC pä ozonlag- Bilaga 6.2
ret i stratosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedriver ett intensivt samarbete med våra utländska CFC-leverantö-rer, och de
bedömer förutsättningarna goda för att inom nägra är ha hunnit utveckla nya
blåsmedel. Det krävs dock ytterligare fid för investeringar i modifierad
produktionsutrustning hos gasproducenterna. Vi tror att det tar 6-8 är till
dess att goda alternativ utan stabila CFC-föreningar finns fillgängliga för vär
tillverkning av kvalificerade isolermaterial. Reduktionsprogram skall knytas
till de reella omstäUningsmöjligheter som finns för olika tillämpningar vid
olika tider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
rapport har fillkommit under mycket kort tid, och naturvärdsverket framhåller
självt att den därför är att betrakta som bas för det fortsatta arbetet med
denna komplexa fråga. Naturvårdsverket bygger sin rapport på ett antal
konsultutredningar. Bl. a, åberopas en störte utredning av COWI-consult. Det
bör observeras att COWI-consults utredning ej var slutbehandlad när naturvårdsverkets
rapport färdigställts. Vi har funnit att de slutsatser och rekommendationer som
förs fram i COWI-consults rapport ijuni 1987 väsentligt avviker frän deras
utkast till rapport frän april,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
juni-versionen görs bl, a. en ny och mera reservationsfylld värdering av
möjligheterna till en snabb ersättning av vissa idag använda freonhaltiga
produkter. Vi anser att naturvårdsverket av regeringen bör uppmanas att studera
COWI-consults utredning och revidera sin rapport med hänsyn till de tillägg och
kortigeringar som gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
uppehåller oss här.vid extruderad polystyren (XPS) för isolerända-mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
frän tillverkningen är, som rapporten anger, svära att minska utöver dagens
nivå. Alternativa material för isolering finns men innebär konstruktionsförändringar
och kostnadsökningar. Vi ansluter oss till den uppfattning som ges i rapporten
att vid kraftiga förändringar av prisrelation till andra isolermaterial så
kommer utnyttjandet av XPS-produkter att starkt minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativa
blåsmedel utan full halogenerade CFC och med liknande goda process- och
isolertekniska egenskaper som dagens tar tid att utveckla. Våra kontakter med
olika CFC-producenter pekar dock på att man tror sig kunna ta fram nya
produkter utan stabila CFC, Den tidsrymd om 6-8 år, som anges i rapporten, är
realistisk. Den skall då även inrymma alla utvecklingssteg fram fill olika
applikationer för XPS-produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagande
av CFC vid avfallshantering bedömer vi som helt orealistiskt med hänsyn till
byggandets faktiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generellt
gäller, vilket även framgår av COWI-consults senaste rapport, att det är ett
bättre alternativ för samhället att avvakta utvecklingen av en ny, icke stabil
CFC än att inom kort tid ersätta XPS-användningen som sådan i form av nya,
fördyrande tekniska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanfattningen i slutet av kap, 7 beträffande de tekniska och ekono-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miska förutsättningarna
för minskade utsläpp har naturvårdsverket inte Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beaktat de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en nedläggning av Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillverkningsenheter. Om
en avgift införs på XPS sä tidigt som 1991 så</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torde det för vårt företag
innebära att vi fär lägga ner produktionen ca fem</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>år efter start och långt
innan anläggningen är avskriven. Detta innebär inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enbart en engängförlust av
kapital utan dessutom att det svenska samhället</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer att drabbas av
merkostnader år efter är pä grund av att kostnads-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minimerade konstruktioner
med XPS inte kan komma till utförande efter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det att industrin slagits
ut. En sådan utslagning kommer att visa sig vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>både onödig och oönskad i
och med att nya bläsmedel utvecklas och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>introduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
industri har via Sveriges industriförbund till regeringen lagt ett förslag pä
hur en reduktion av användningen skall ske på frivillig basis. (Sveriges Industriförbunds
skrivelse till statsrådet Birgitta Dahl 1987-05-27,) Av detta framgår att
svensk industri ställer sig bakom ett program som ' innebär att isolermaterial
skall betraktas som ett prioriterat område dels på grund av den nytta som
användningen av dessa produkter har, dels därför att nägra tekniska alternativ
ej finns att tillgå idag. Vi noterar att COWI-consult gör en liknande
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att regeringen ger berörd industri ansvaret för att genomföra
överenskomna reduktionsprogram under full insyn av myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullgoda
ersättningar för CFC 12 saknas för oss idag. Den enda substans som f.n. inger
förhoppningar om att bli ersättningen för CFC 12 är FC 134a. Denna gas kommer
dock ej att vara kommersiellt tillgänglig inom en femårsperiod. Minskningen av
CFC 12 inom denna period måste därför åstadkommas på annat sätt pä grund av att
vi här kommer in pä outforskade områden och obeprövad teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tänkbara
åtgärder har det gemensamt att de ger en sämre XPS-produkt än dagens samt att
de kräver investeringar i produktionen. Kostnader för testkörningar och
materialprovningar blir därför betydande särskilt p. g. a. att vissa lösningar
är av övergångskaraktär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vär
inriktning är att tills det finns helt miljövänliga alternafiv så långt möjligt
använda ofullständigt halogenerade föreningar med väsentligt mindre påverkan av
miljö typ CFC 115 eller CFC 22. De har som bekant en
"ozonpäverkansfaktor" på 0,6 och 0.05. Helt andra gaser typ CO2 och
CH3CI är ocksä tänkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har redan startat försök i vär produktion för att finna den bästa lösningen. Vi
måste förmodligen utveckla olika lösningar för olika applikationer. Arbetet
sker i utmärkt samverkan med våra leverantörer, licensgivare och avnämare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
uppskattar utvecklingskostnaden under de närmaste fem åren fill 5-8 miljoner
kr, varav ca hälften på investeringar och resterande på provningar och tester i
produktion och olika applikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De försämrade
produktegenskaperna kommer dessutom att försämra<br>
lönsamheten. Det är svårt att ange hur mycket, men förmodligen kommer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bortfallet att vara minst
lika stort som utvecklingskostnaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viktig förutsättning
för att Rockwool Ecoprim AB skall kunna påta Prop. 1987/88:85 sig dessa
kostnader för utveckling och omställning är att vi inte drabbas av Bilaga
6.2 förödande sanktioner, innan goda alternativ finns framme. Bolaget måste ges
möjligheter att arbeta med ei:t tidsperspektiv anpassat till de reeUa
förutsättningarna. I annat fall blir alla utvecklingsansträngningar meningslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
naturvärdsverkets rapport anges att stöd skall utgå till utveckling av
miljövänligare produkter än dagens. Vi förutsätter att Rockwool Ecoprim AB, för
att kunna genomföra en minskning ned till naturvårdsverkets nivå av CFC
12-förbrukningen, får del av detta stöd. Det bör även ge en grund för ett gott
samarbete mellan oss och beröra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.17---------------------------- Svenska
kyltekniska föreningen: Kylbranschen är beredd att ta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sUt
ansvar för en reduktion av CFC-utsläppen. De åtgärder som beskrivs i rapporten
för att åstadkomma detta och som berör kylbranschen är riktiga och möjliga
förutsatt att tillräcklig tid avsätts för att branschen skall kunna anpassa sig
till förändrade arbetsvillkor. En för kort tid kan medföra onödiga kostnader
och, på sikt, olämpliga lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
arbete som pågår inom branschen i samarbete med bl. a, naturvårdsverket (se
sid. 44) kommer att väsenfiigt bidra till minskad användning och minskade
utsläpp av olämpliga CFC-typer. Det är viktigt att arbetet med den nya
kylnormen får starkt stöd av berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder gott samarbete inom kylbranschen och stor enighet om lämpligheten av de
förslag som redovisas i rapporten (sid. 44-52). Det gäUer dock att den
organisation som krävs för t. ex. omhändertagande och återvinnande av
förbrukade köldmedier (sid. 48) hinner byggas upp på ett betryggande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
delar av rapporten som berör kylbranschen är kortekta och utan invändningar
från föreningens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.18-------------------------------------- Svenska
renhållningsverksföreningen (RVF): Enligt rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
en återvinning av CFC ur isoleringen i kyl- och frysskåp inte realistisk.
Däremot kan CFC troligen destrueras genom förbränning i en avfallsförbränningsanläggning
under förutsättning att anläggningen är försedd med effektiv
rökgasreningsutrustning och att förbränningen sker under en tillräckligt lång
uppehållstid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RVF
anser i likhet med SNV att ytterligare försök och studier måste göras innan en
sådan förbränning kan accepteras. Utöver analysen av utsläppen mäste studien
också belysa vilka konsekvenser förbränningen kan få för anläggningarnas funktion.
Förbränning av CFC innebär en ökad belastning av klor- och fluorväten på
anläggningen. Särskilt viktigt är att undersöka fluorvätenas inverkan på
funktionen dä dessa ämnen har en hög grad av kortosivitet och därmed kan
äventyra både driften och säkerheten vid anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
för både insamling/transport och destruktionsförbrän-<br>
ning mäste utredas närmare liksom kostnaderna för insamling/transport av<br>
kyl- och frysenheterna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1286>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar angående kyl- och frysskåp för hushällsbruk att Prop. 1987/88:85
omhändertagande av köldmediet från kasserade enheter inte är realistiskt.
Bilaga 6.2 För att omhänderta köldmediet krävs en mycket omfattande
särbehandling av enheterna skiljt frän övrigt avfall. En sådan hantering skulle
vara mycket dyrbar. Mot bakgrund av de små mängder CFC som på detta sätt är
åtkomliga till en hög kostnad räknat per kg CFC kan det inte anses rimligt att
omhänderta köldmediet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.19
Svenska värmepumpföreningen (SVEP): I kapitel 7,4 köldmedi<br>
er redovisas typer, användningsområden och mängder av CFC-föreningar<br>
som används som köldmedier i kyl-, värme- och klimatanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer i stort med redovisningen men anser det dock var pä plats att
understryka att övergäng fill andra köldmedier i befintliga anläggningar kan
vara tekniskt mycket svårt eller till och med omöjligt beroende på applikation.
I vissa anläggningar används just CFC 12 för att erhålla tillräckligt hög
temperatur. Här finns för tillfället inget substitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
övergäng till CFC 22 i stället för CFC 12 vid nykonstruktion av anläggningar
anser vi som mycket rimligt och önskvärt och dessutom heU möjligt i de flesta
applikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av nya köldmedier är en process som endast mycket långsiktigt kan ge nägot
märkbart resultat. Här krävs förutom det nya köldmediet utveckling av nya
komponenter i första hand kompressorer och expansionsventiler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Små
och medelstora värmepumpar är som regel hermetiska system med köldmedierna CFC
22 och CFC 502 i första hand men en viss användning av CFC 12 förekommer. Då
dessa system kan betraktas som täta föreligger inga verkliga utsläppsrisker
annat än i samband med service eller skrotning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill härmed poängtera vikten av att inte, utan att noggrant ha analyserat
följderna, införa någon typ av regleringar avseende köldmedier som äventyrar
utvecklingen av den erkänt energibesparande och därmed miljövänliga
värmepumptekniken. Köldmedietillverkare, komponenttillverkare och tillverkare
mäste ges den nödvändiga tiden för en konvertering till köldmedier utan klor
eller brom. Tekniken med hermetiskt slutna system innebär en god kontroll över
köldmediefyllningen, varför beslut om en övergäng till andra köldmedier inte
kan anses vara önskvärd förtån fullgoda substitut finns tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köldmedier
skall givetvis omhändertas i samband med service och skrotning. I rapporten
anges vissa typer av anläggningar där det av praktiska skäl kan vara omöjligt
att få en fullständig återvinning av köldmedier. Bland dessa apparater kan i
vissa fall även små värmepumpar med små fyllningar komma att hamna beroende på
var dessa finns installerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Idag
finns inte rutiner och utrustning för en generell omhändertagning av
köldmedier. Här krävs en omfattande insats avseende såväl instruktioner,
utrustningar som utbildning av personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
det föreligger en viss risk (sprängning av köldmedietuber) för perso-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nal och egendom i samband
med omhändertagande av köldmedier mäste Prop. 1987/88:85 rutiner,
utrustning och personal vara föremål för något slags godkännande. Bilaga
6.2 Dvs, typgodkännande eller Prmärkning av utrustning samt utfärdande av
behörighet för personal som gör ingrepp i köldmediesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att generellt skall CFC-medier tas om hand för regenerering eller
dcstrukfion. Vissa typer av mindre aggregat kan dock behöva undantas. Säkra
metoder och utrustning mäste finnas tillgänglig innan definitivt beslut om
omhändertagande fattas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.20---------------------------------------- Sveriges
kemiska industrikontor (Kemikontoret): Med förbehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
CFC-rapportens redovisning av uppskattade alternafivkostnader och av en och
annan detalj anser Kemikontoret att sakredovisningen (sid, 25-66) är
förtjänstfullt fullständig och klarläggande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.21--------------------- Sveriges
plastförbund: Beträffande rening av utsläpp menar vi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
sådan skall ske så snart tekniska och ekonomiska förutsättningar härför
föreligger. Till skillnad från vad som står i rapporten anser vi att reningsteknik
för CFC ej finns tekniskt och ekonomiskt fillgänglig men att det finns
anläggningar under uppförande, utanför Norden, som kan bli möjliga att utvärdera
under loppet av 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
för effektiv, insamling av utsläpp vid tillverkningen varierar för varje
produktionsteknik och -lokal och är i likhet med möjligheten till rening och
återanvändning omöjlig att generellt uttala sig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
spekulationerna om teknik och ekonomi för rening och återvinning befarar vi att
tidiga generella krav pä att införa outvecklad teknik för dessa syften kan
verka hindrande pä införandet av ny teknik och alternativa jäsmedel.
Investeringskostnaderna är oftast av sådan dignitet att ett fortsatt
utnyttjande av fullt halogenerade CFC kan te sig gynnsammare än en övergång
till för ozonskiktets bevarande, harmlösa ämnen. Vi menar att en enskild
behandling är att föredra framför generella krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av styva cellplaster med CFC inom byggnation och anläggning och vissa
kylanläggningar/produkter baseras pä unika egenskaper, oftast en kombination
av hög isoleringsförmåga och förmåga att tåla mekanisk belastning. Jäsmedlet
har i dessa produkter inte enbart funktionen som jäsmedel utan bidrar i hög
utsträckning till isoleringsförmågan. Det är ej möjligt att ersätta dessa
piodukter enbart genom att byta jäsmedel till något idag tillgängligt eller
genom att övergå till annat isoleringsmedel. Konstruktionerna skulle få en
kortare livslängd, sämre isoleringsförmåga och ge en högre energiåtgång.
Föreslagna åtgärder till tekniska lösningar ter sig orealistiska och ger större
samhällsekonomiska merkostnader än vad som antas i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
avfallshantering kan vi bara konstatera att detta ännu är ett outvecklat område
för CFC. Eftersom CFC för styva cellplaster Ugger kvar i produkten bör här
finnas rimlig tid till att utveckla denna hantering till att införlivas med
samhällets ordinarie anläggningar för destruktion av avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.22
Sveriges tvätteriförbund: Först vill vi framhålla att vi väl för-
Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>står
ambitionerna att reducera CFC-utsläppen pä grund av oron för dessas Bilaga
6.2 påverkan pä ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschen
är liten i Sverige och naturligtvis än mindre i internationell jämförelse,
Kem-maskiner och lösningsmedlet CFC 113 är importvaror. Våra möjligheter att
påverka dessa varor är mycket små. Vi blir härigenom beroende av
tillverkarländers medverkan till genomförandet av åtgärder mot skada på
ozonskiktet. Det tillverkas och säljs textilier som tvättmärks för en
skonsammare behandling i F-maskiner, Ytterligare ett skäl för CFC 113 är att
detta för människor är mindre besvärande än perkloretylen att arbeta med,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Per
och CFC 113 är de enda två lösningsmedel som för närvarande står fill buds för
garderobstvätt. Möjligen kan ett mindre farligt lösningsmedel utvecklas men
detta ter sig idag ligga långt i framtiden att framställa och testa. Vi inom
vår organisation kan verka för att företagen blir duktigare pä att sköta sina
maskiner både med underhåll och användning. Dvs. undvika läckage, byta
packningar och minska svinnet genom noggrann destillering m.fl. åtgärder. I
höst börjar en grundkurs i kemtvätt anordnad av vär T-tvättskola. Denna skall
byggas pä med mer kvalificerad utbildning. Det finns redan kurser i
textilkunskap och maskinunderhåll. Vi för diskussioner med våra svenska
leverantörer av maskiner om ett antal förbättringar, Teorefiskt går det att
komma ner avsevärt i förbrukning per kg men praktiskt stöter det på stora
svårigheter. Maskiner blir äldre med ökat slitage och därmed otäthet.
Befintliga maskiner är av olika ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har svårt i nuvarande situation att råda de av våra medlemmar som står inför
nödvändig investering i ny kemtvättmaskin, CFC 113:s relativa påverkan pä
ozonskiktet är klassad som 0,8. Dvs, jämfört med CFC 11 och 12 med 1,0 är
skillnaden 20%, Varför inte en gradering vid bedömningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är övertygade om att en minskning av förbrukningen av CFC 113 kan åstadkommas
men har svårt att kvantifiera denna med hänsyn till en eventuell ökning av
F-märkta textilier och synpunkter pä en ökning av per-baserade maskiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har avsiktligt ej refererat till produktionssiffror och förbrukningstal, dä vi
anser att de uppgifter vi har är för dåligt underbyggda. Det saknas resurser
inom förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av ovan nämnda speciella omständigheter för kemtvättarna och i avsaknad
av tillräckliga faktaunderlag, föreslär vi att en expertutredning får resurser
att noggrant utreda situationen både kvantitativt och kvalitativt.
Naturvårdsverket har låtit oss förstå att en sådan möjlighet finns. Det pågår
redan en utredning med anslag frän Arbetsmiljöfonden ledd av Albert Bachs,
Miljöforskargruppen, som rör utarbetande av rutiner för en uppsökande
ätgärdsinriktad arbetsmiljöanalys för kemtvätterier. Albert Bachs har
tillsammans med Tvätteriförbundet till naturvärds verket lagt in en skrivelse
med förslag till utredning. Dessa båda utredningar kan med fördel kopplas
samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hemställer att miljö- och energidepartementet beviljar medel och<br>
avvaktar dessa utredningar, innan beslut fattas vad gäller kemtvätt med<br>
CFC 113,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1292>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3,23 Gullfiber AB:-- Anledningen
till värt intresse i frågan är att Gull- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiber
AB sedan 1982 bedrivit utvecklingsarbete samt produktion i pilotska- Bilaga 6.2
la av ett för svensk isolermarknad hittills okänt isolermaterial; nämligen
fenolcellplast. Materialet är unikt genom att det uppfyller två väsentliga
kriterier: extremt hög isolerförmäga i kombination med brandsäkerhet. I
synnerhet egenskapen brandsäkerhet gör att materialet för närvarande endast kan
produceras med hjälp av CFC. Processmässigt tänkbara alternativ såsom pentan,
är uteslutna pä grund av deras brandfarlighet. Av kostnadsskäl förväntas
emellertid detta nya isolermaterial fä relativt Uten marknadsandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
ca ett år tillbaka arbetar vi pä att ersätta den nuvarande blandningen av CFC
113/CFC 11 med en ofullständigt halogenerad CFC som framtida jäsmedel. Vi
deltar aktivi i ett internationellt utvecklingsprojekt tillsammans med BP
Chemicals och Du Pont. Det ersättningsmedel som för närvarande står högst på
listan är CFC 123, men vi arbetar paralleUt även med andra typer, CFC 123
existerar emeUertid ännu endast på laboratoriestadiet och kommersiell
tillgänglighet kan dröja ca 5 år, varför vi frarn till dess är hänvisade till
att använda CFC 113/11,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Ambitionsnivå och styrmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Kommerskollegiet:- Av behandlade styrmedel torde kraven på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
avseende underhåll, skötsel och skrotning samt avseende information ej direkt
få konsekvenser för utrikeshandeln varför kollegiet i det följande avstår från
att behandla dessa. Mot bakgrund av den ringa storleken av det föreslagna
stödet fill utveckling av ny teknik avstår kollegiet även från att behandla
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna avgiften kan teoretiskt ses som ett lämpligt styrmedel för att
minska användningen av farliga CFC, Kollegiet ser emellertid tvä problem med
denna metod, dels i relation till de handelspoUtiska förpliktelserna och dels
administrativa, I det följande behandlar kollegiet främst de handelspolitiska
förpliktelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgift på importerade varor är i princip förenlig med våra internationella
förpliktelser endast om den motsvaras av en lika stor avgift på inhemska varor
(jfr artikel III i GATT, artikel 6 i EFTA-konventionen och artikel 18 i
frihandelsavtalet med EEC), I annat fall är avgU'ten att betrakta som en avgift
med motsvarande verkan som en tull och kommer som sådan i konflikt med våra
åtaganden pä tullområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
eventuell avgift på CFC måsv.e därför utformas som en intern avgift<br>
som uttas lika pä inhemska och importerade varor, även om någon tillverk<br>
ning för närvarande inte förekommer i Sverige, En avgift som tas ut på en<br>
vara som inte tillverkas i landet kan dock, enligt artikel 6 1 b) i EFTA-<br>
konventionen, vara oförenlig med EFTA-förpliktelserna om den ger ett<br>
skydd åt subsfituerbara varor som fillverkas i landet och som inte belastas<br>
med motsvarande avgift (även om detta inte skulle vara avsikten med en<br>
avgift på CFC).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1294>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
importavgift på importerade varor kan i och för sig motiveras med att Prop.
1987/88:85 inhemska varor av samma slag belastas med motsvarande avgift,
antingen Bilaga 6.2 pä själva varan eller på ingående råvaror, material etc. (i
detta fall ingående CFC). Svårigheten är att beräkna avgiften pä ett sådant
sätt att belastningen på importerade varor inte blir högre än för inhemska
varor. I naturvärdsverkets utredning sägs att en avgift på CFC i importerade
produkter troligen måste tas ut efter en schabloniserad taxa, baserad på
genomsnittliga värden för produktgruppen i fråga. En sådan beräkningsgrund
innebär stora risker för att importen missgynnas och det kan i vart fall inte
garanteras att detta inte inträffar i det enskilda fallet. En avgift av det
slag som nu föreslås kan därför bli föremål för stark kritik från våra
handelspartners sida. Sverige har också i olika sammanhang krifiserat utländska
skattesystem baserade pä s.k. flat råtes (t.ex. den finska
importutjämningsskat-ten). Kollegiet vill därför av handelspolitiska skäl
avstyrka en avgift med den föreslagna utformningen. Härtill kommer att en sådan
avgift skulle vara mycket svår att administrera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
vill sammanfattningsvis avråda frän den föreslagna importavgiften. Med hänsyn
till problemens natur är det enligt kollegiet uppenbart att man frän svensk
sida bör eftersträva en internationell samordning av medlen för att begränsa
utsläppen av farliga CFC. I första hand bör samordning eftersträvas i EFTA och
med EG. Säväl miljöhänsyn som kommersiella och politiska skäl motiverar detta.
Montreal-deklarationen talar för att en samordning är önskvärd och möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2 Statens
järnvägar (SJ): Ekonomiska styrmedel och regleringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verkar
ofrånkomliga om resultat skall uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Straffavgift"
pä CFC-produkter med 25% innebär minst 25% ökning av SJs kostnader för
frostskydd i befintliga spår. Skall alternafivet utgrävning användas fördyras
arbetena ytterligare väsentligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3 Vägverket: Dä
materialkostnaden för cellplast beräknas tUl un<br>
gefär en femtedel av hela åtgärdskostnaden, skulle en avgtft av 50 kr/kg<br>
freon fä en mycket liten effekt när det gäller vägisolering. (COWI-konsult<br>
beräknar reduktionen till 80%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vädjande allmän bestämmelse i upphandlingsförordningen får troligen begränsad
effekt. Om denna typ av åtgärder över huvud taget skall användas krävs en
precisering av materialkraven för olika användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4 Generaltullstyrelsen: Förslaget
att införa regleringar och/eller en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
på importerade varor som innehåller CFC kan förutses medföra betydande
praktiska och administrativa besvär säväl för importörerna som för tullverket
om de genomförs i full utsträckning. Dessa besvär sammanhänger med
svårigheterna att vid import fastställa vilka varor som innehåller CFC och kvantiteten
härav och därför skall regleras/avgiftsbeläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Färdiga produkter
innehållande CFS klassificeras under ett stort antal<br>
tulltaxenummer i HS-tulltaxan. Det är inte realistiskt att, säsom föreslå-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gits,
inom varje tulltaxenummer statistiskt särtedovisa sådana varor som Prop.
1987/88:85 har ett innehåll av CFC. Svårigheterna belyses av följande exempel
på Bilaga 6.2 vanliga varor som innehåller eller har tillverkats med
användande av CFC:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kylskåp,
frysar m.m............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84,18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>plastartiklar för
transport eller för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förpackning av varor ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39,23</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skor ............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>kap 64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>obearbetade
polymerer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>polystyren
................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39,03</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>polyuretaner................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39,09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemiskt
definierade föreningar utgörande halogenderivat av kolväten klassificeras
oavsett förpackningssätt under tulltaxenr 29,03 under vilket stafist4skt nr
29,03,401 har rubriken "mättade klorfluorkolväten". Förekommer
CFC-föreningar i blandning med varandra eller med andra ämnen klassificeras de
under annan rubrik i tulltaxan t. ex. en s, k. användningsrubrik som avser
varor med viss användning eller till tulltaxenr 38.23.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
om syftet är att regleringar och/eller avgifter skall knytas fill ett bestämt
statistiskt nummer i tulltaxan eller fill produkter ur ett sådant nummer så
innebär tillämpningen av en dylik bestämmelse problem för säväl den
avgiftsskyldige som för statens naturvårdsverk och tullverket, när det gäller
att avgöra huruvida en vara omfattas av regleringar/är avgiftspliktig eller
inte. Detta blir särskilt svårt när en ny produkttyp introduceras på marknaden
och det därvid skall beslutas hur klassificeringen skall göras. Säkerligen
kommer det att innebära att varuundersökning på laboratorium krävs för att
fastställa statistiskt nummer enligt tulltaxan med statistisk varuförteckning
och eventuellt innehåll av CFC eller, om det är avgörande för fastställandet av
avgiftens storlek, det kvanfitativa innehållet. Styrelsen förutsätter att den
myndighet som upprättar eventuella varu-listor på varor som kan bli underkastade
regleringar/avgiftsplikt samråder med styrelsen om varubeskrivningar och
tulltaxe- och statistiskt nummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mäste förutsättas att en avgift för importvaror endast avser varans innehåll av
CFC och inte vad som i utlandet använts vid tillverkningen av varan. Detta
innebär att innehållet av CFC i flertalet importvaror är så litet att det inte
är meningsfullt med hänsyn till syftet med avgiftsbeläggning att ta ut
avgiften. För exempelvis skumplastprodukter kan det bli fråga om att
avgiftsbelägga restmängder frän tillverkningsprocessen. Att belägga ett kylskåp
med ca 200 g CFC-innehåll med en avgift pä 10 kronor kan i sig inte förmodas
styra tillverkningen av kylskåp från CFC-användning. Att avstå från att
debitera en sådan avgift kan inte annat än mycket marginellt påverka
konkurtensförhållandet micllan svensk och utländsk produktion. Detta är
givetvis inte heller någon belastning från handelspolitisk utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringar/avgifter
vid import av varor innehållande CFC skulle utan<br>
störte svårighet kunna genomföras i fråga om varor som klassificeras enligt<br>
tulltaxenr 29.03 (dvs, rena kemikalier). Problem uppstår emellertid därige<br>
nom att en blandning av tvä eller fiera CFC-föreningar klassificeras enligt<br>
tulltaxenr 38.23. Reglering/avgiftsbeläggning även av sådana blandningar<br>
bör dock kunna genomföras utan störte svårighet. Om reglering/avgiftsbe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1297>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>läggning
anses nödvändig även för andra varor bör emellerfid en begräns- Prop.
1987/88:85 ning göras till varor som i väsentlig utsträckning innehåller CFC t.
ex. mer Bilaga 6.2 än 10 kg. Syftet med de föreslagna åtgärderna är att häva
eller minska användningen av CFC, I fråga om andra varor än rena kemikalier
eller blandningar av kemikalier innehållande CFC skulle enligt styrelsens uppfattning
syftet på sikt kunna tillgodoses genom att varor innehållande CFC från en viss
tidpunkt inte får tillverkas eller importeras utan denna restrik-fion. Den
tidsfrist som bestäms bör sättas sä läng så att tillverkningsindustrin kan
anpassa sig till restrikfionema. Internationellt bör Sverige kunna arbeta för
en sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av att bestämmelserna om import av varor som utgör eller innehåller CFC iakttas
mäste grundas på samma principer som gäller generellt vid import, nämligen
självdeklaration med stickprovskontroller. I sammanhanget fär styrelsen också
hänvisa till vad som gäller enligt lagen (1975:426) och förordningen (1985:835)
om kemiska produkter där ansvaret för kemisk produkts farlighetsklassificering
helt vilar pä importören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten framförs tankar om att införa krav på att kylskåp och andra produkter
som innehåller CFC skall vara märkta vid import. Eftersom fysisk kontroll av
importvaror sker bara stickprovsvis i den svenska tullproceduren kan det bli
ett slag i luften att föreskriva om sådan märkning som villkor för import.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen
kan inte bedöma om de i CFC-Rapporten föreslagna åtgärderna är berätfigade med
hänsyn fill den svenska förbrukningen av CFC (ca 4500 ton eller ca 0,5% av
världsförbrukningen) och importen av varor för vars tillverkning CFC har
använts. Styrelsen konstaterar att de internafionella kraven pä åtgärder för
skydd mot ozonskiktet ökar och att det finns anledning att förmoda att
ytterligare internationella överenskommelser kommer att träffas på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
föreslär generaltullstyrelsen att en eventuell reglering och/eller avgift
skall avse endast - förutom produktionen - import av CFC som rena ämnen och
blandningar av dessa men däremot inte importen av varor i vilka ingår CFC, för
så vitt mängden av CFC i vaije importvara inte överstiger 10 kg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill slutligen framhålla att reglering av importen av varor som utgör eller
innehåller CFC skulle innebära en viss resursbelastning på tullverket.
Storleken härav är beroende av omfattningen av de restriktioner som läggs på
importen och kan därför ännu inte beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5
Riksskatteverket: Den del av rapporten som behandlar avgifts<br>
beläggningen av CFC och CFC haltiga ämnen är så knapphändig att RSV<br>
inte kan ha nägra egenfiiga synpunkter pä förslaget. Frågor som måste<br>
behandlas ytterligare är bl. a. en precisering av vilka ämnen som skall<br>
avgiftsbeläggas, hur avgiften skall tas ut av inhemska tillverkare och vilken<br>
myndighet som då skall administrera avgiften.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En avgörande fräga av mer
principiell betydelse vid införande av en ny Prop. 1987/88:85<br>
pålaga är huruvida denna är en skatt eller avgift.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
om förhällandet mellan enskilda och det allmänna skall enligt 8 kap 3 §
regeringsformen (1974:152, RF) meddelas genom lag om det gäller åligganden för
enskilda eller i övrigt avser ingrepp i personliga eller enskilda förhållanden.
Regeringen kan efter bemyndigande i lag utan hinder av den nämnda bestämmelsen
i 3 § medela vissa föreskrifter om annat än skatt (8 kap. 7 §, RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
avgifter kan regeringen efter riksdagens bemyndigande meddela sädana
föreskrifter som man på grund av undantaget i 3 § RF inte kan meddela i fräga
om skatt. Bestämmelser om detta finns i 8 kap, 9 § RF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
RSV anfört tidigare i ett flertal remissvar har departementschefen gjort
uttalanden om skillnaden mellan skatt och avgift (prop 1973:90 med förslag till
ny regeringsform och ny riskdagsordning, s. 219-220). I propositionen uttalade
departementschefen bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
min mening har man i allmänhet att göra med en avgift i RFs bemärkelse endast
om ett specificerat vederlag utgår för den erlagda penningprestationen. Även i
vissa andra fall får dock en penningpålaga anses ha karaktär av avgift och inte
av skatt. Ett sådant fall föreligger när penningprestationen tas ut endast i
näringsreglerande syfte och i sin helhet filiförs näringsgrenen i fråga enligt
särskilda regler. Kännetecknande för dessa fall är ofta att avgifterna och de
däremot svarande utgifterna inte redovisas i statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
framgår av rapporten skulle ingen del av intäkterna frän avgiften återföras
till dem som utöver den avgiftspliktiga verksamheten. Inte heller synes
avgiften ge de avgiftspliktiga någon specifik motprestation. Pålagan torde
därmed bli att anse som en skatt jämförbar med befintliga punktskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om avgiftsbeläggning av CFC och Cr'C haltiga ämnen är för knapphändigt för att
RSV skall kunna ta ställning i färgan. Ytterligare utredning fordras. Vid en
eventuell avgiftsbeläggning mäste det klart framgå huruvida det är färga om
skatt eller, avgift. Blir det fråga om skatt bör beskattningsförfarande knytas
till vad som gäller för punktskatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6
Kommunalnämnden för miljöskydd: Beträffande begränsningen av an<br>
vändningen och utsläppen av fullständight halogenerade klorfluorkarboner<br>
("CFC") pä kort sikt kan koncessionsnämnden för sin del ansluta sig
till<br>
naturvårdsverkets uppfattning att i vad mån en reduktion med 25 procent<br>
jämförd med 1984 års användning kan uppnås till 1991 främst är en färga<br>
om när beslut kan fattas beträffande de åtgärder och anpassningstider som<br>
anses nödvändiga för enskilda företag, att vid bedömningen av tidsaspek<br>
ten hänsyn bör kunna tas till att fråga är om ett globalt problem "där<br>
åtgärder i Sverige i sig har relativt liten betydelse för miljöeffekterna om<br>
inte andra länder också vidtar motsvarande åtgärder" samt att en reduk<br>
tion med 25 procent till 1991 kommer att ge vissa berörda företag en alltför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kort anpassningstid. Vid
bedömningen av "reduktionstiden" bör beaktas Prop. 1987/88:85 den
tillståndsprövning eller villkorsomprövning enligt miljöskyddslagen Bilaga
6.2 som, enligt vad naturvårdsverket påpekat, är nödvändig beträffande åtgärder
i fräga om process, rening, återvinning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
frågan om avgiftsbeläggning vill koncessionsnämnden ifrågasätta det lämpliga i
att nu belägga en enstaka produkt med avgift i stället för att behandla frågan
därom i ett vidare sammanhang om ekonomiska styrmedel m, m. Vidare bör beaktas
vad en avgiftsbeläggning kan innebär frän rättssäkerhetssynpunkt med hänsyn
till tidigare meddelade tillstånd eller annan prövning rörande företag som
använder CFC, Nämnden vill slutligen erinra om bestämmelserna i lagen
(1985:426) om kemiska produkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7 Arbetsskyddsstyrelsen: Styrelsen
är inte övertygad om att en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskild
avgift på CFC ger den effekt som utredningen förutspår. I de fall där
CFC-kostnaden är en ringa andel i slutproduktens pris eller en över-vältring av
avgiftskostnaden på kunderna kan ske, uteblir den begränsande effekten pä
CFC-förbrukningen, Sålunda bidrar CFC-kostnaden mycket marginellt till det
totala energipriset även när man har stora CFC-läckage i stora
värmepumpanläggningar, vilket kan vara en bidragande orsak till den höga
frekvensen av sådana läckage. Det är uppenbart att en avgift blir av mycket
marginell om ens någon betydelse för CFC-förbrukningen i sädana fall. Styrelsen
vill förorda alternativet aft i stället införa föreskrifter med specifika krav
pä anläggningar och produkter, allt ifrån förbud för vissa systemtyper och
produkter till funktionskrav pä komponenter och system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget om särskilda behörighetskrav för installafion och underhåll av kyl-
och värmeanläggningar vill styrelsen framhålla följande. Behörighetskrav på
företagare inom branschen löser sannolikt inte problemen med läckage. Dessa
beror snarast pä brister i konstruktionen av anläggningen och i utförandet av
installafion och underhäll. De stora läckagen inträffar idag i stora
värmepumpsanläggningar vilka säväl konstruerats som installerats av företag,
vilka redan uppfyller de behörighetskrav som skulle kunna ställas på dem.
Styrelsens erfarenhet är att man för att uppnå den eftertraktade kvaliteten på
utförda arbeten mäste ställa krav pä utbildning av varje montör som deltar i
arbetet. Styrelsen vill därför förorda att ett speciellt kompetenskrav ställs
på varje montör som vill vara verksam inom området. Kravet pä företagen blir dä
att de endast låter montörer med denna kompetens delta i installation och underhäll
av kyl-och värmeanläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8 Planverket:
Användning av freonhaltiga material i byggnadet skulle<br>
kunna inskränkas, helt eller delvis, genom att planverket utfärdar tillämp<br>
ningsföreskrifter fill plan- och bygglagen (SFS 1987:10), närmast i anslut<br>
ning till 3 kap 5 §. Detta förutsätter dock att utläckande eller eljest
frigjord<br>
freon är till skada eller obehag för dem som vistas i en byggnad, nägot som<br>
planverket saknar egen kompetens att bedöma, eller att regeringen lämnar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verket särskilt uppdrag
att utfärda sådana föreskrifter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bevakning av att
föreskrifterna åtlyds skulle i sä fall kunna ske gneom Prop. 1987/88:85
byggnadsnämndens försorg, dock inte fullständigt. Mänga åtgärder varige-
Bilaga 6.2 nom freon skulle kunna frigöras är nämligen inte bygglovpliktiga och
kommer därför vanligen inte till byggnadsnämndens kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förtjänar nämnas att det vid sidan av alternativa material ofta finns
möjligheten till alternativa konstruktioner, som eliminerar behovet av
tfrå-gavarande materialtyp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tänkbara konsekvenser för ekonomi och sysselsättning avstår planverket
från yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9 Statens
energiverk: Naturvårdsverket föreslär i sin rapport att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
avgift på 50 kr/kg CFC bör tas ut pä CFC It, 12, 113, 114 och 115. Andra mindre
miljöfarliga CFC som 22, 500 och 502 kan tänkas fä en lägre avgift. Den
föreslagna avgiften är tänkt att träda i kraft 1990-07-01,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den tillverkande industrin kan ett sådant styrmedel ha effekt på sikt för att
styra in mot miljövänligare tillverkningssätt. Inom verkets ansvarsområde
gäller det framförallt fjärtvårmesidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
värmepumparna är det ett styrmedel för att dels hälla nere läckagen till
acceptabla nivåer och dels för att framtida anläggningar skall styras mot att
använda miljövänligare köldmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts kommer inte några stora värmepumpsanläggningar att byggas under
den närmaste tiden. Vidare kommer heller inte de befintliga som är fyllda med
CFC 12 att kunna byggas om för ex, v, CFC 22 p,g, a, ekonomiska skäl. Däremot
finns det vissa förhoppningar om att kunna byta ut CFC 12 mot annat köldmedia,
men detta kan ta tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
lång sikt bedömer verket att den ackumulerande mängden CFC i värmepumpar och
kylaggregat kan komma att utgöra en miljörisk. Redan idag finns stora mängder
kylaggregat deponerade pä tippar och skrotupplag. Detta beror dels pä att
problemet inte uppmärksammats förtän nyUgen och dels p, g, a. att inga
incitament funnits för att returnera köldmediat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkets
uppfattning är att den av naturvärdsverket föreslagna avgiften inte ger ett
ekonomiskt incitament för att använt CFC returneras och omhändertages. Ett
sådant incitament skulle kunna vara någon form av pantavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk avser att följa utvecklingen över värmepumpsverksamheten framöver
avseende bl,a. åtgärder och effekter för att få ner CFC-läckaget. Verket avser
att i samband med fastställandet av forskningens inriktning inom
värmepumpsomrädet besluta om lämpliga insatser inom CFC-omrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10--------------- Statskontoret: Det
framstår som viktigt att skilja mellan den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ämnesmässiga
släktskapen mellan olika CFC-föreningar och eventuella<br>
likheter i miljöpåverkande effekter. Vissa CFC föreningar har av vad som<br>
framgår av utredningen betydligt allvarligare effekter på miljön än en del<br>
andra. I valet av åtgärdspaket för att administrativt komma till rätta med<br>
användningen och utsläppen förefaller det riktigt och viktigt att koncentre<br>
ra åtgärderna till de ämnen som är mest skadliga (CFC 11,12 osv.),</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I utredningen föresläs bl,
a, att ett system med auktorisation skall ut- Prop. 1987/88:85 vecklas för
arbete med kylanläggningar m.m. Syftet är bl. a, att genom Bilaga 6.2 ökad
kunskap minska spill och onödigt utsläpp i samband med service och underhåll.
Det förefaller emellertid svårt, att utifrån det resonemang som förs i
utredningen, se att ett system där branschen själv skall klara att upprätthålla
behörighet skall kunna fungera fillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande de mindre verkstädernas och kemtvättarnas användning av CFC för
olika slags rengörings-/avfettnirigsändamål m. m., förefaller det svårt att se
att det skall vara möjligt att uppnå väsentlig effekt genom den kommunala
medverkan som skisseras i betänkandet. Utredningen föreslär att de redan hårt
ansträngda tjänstemännen på kommunernas hälso- och miljöskyddsnämnder skall
inspektera och sprida kunskap om skadeverkningarna av CFC, förutsättningar att
minska läckagen, möjligheterna till återvinning m. m. Detta är gott och väl.
Men om rörelseid-karna finner att de här aktuella CFC-ämnena är tekniskt- och
ekonomiskt attraktiva skall man nog inte vänta sig någon påfallande minskning
av användandet pä frivillig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att minska användandet genom att införa en avgift på CFC och att eventuellt
kombinera denna åtgärd med ett förbud som infaller något senare i tiden
diskuteras i betänkandet. Förslaget förefaller kunna leda till de önskvärda
effekterna men här saknas beslutsunderlag i väsentliga avseenden. Vi vill här
betona vikten av att de åtgärder som eventueUt kan komma att väljas riktas mot
de CFC-föreningar som rä mest skadliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill vi anföra att utredningen inte konkretiserat sina förslag sä långt att det
är möjligt att överblicka deras konsekvenser i administrativt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till åtgärder för att skydda ozonskiktet som tas upp i betänkandet
måste till stor del ses som diskussionsunderlag. Många frågor behöver utredas
vidare, vilket också exemplifieras i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11
Riksrevisionsverket (RRV): I detta sammanhang är det viktigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
RRV, att man klargör skillnaden mellan användning resp utsläpp av freon i
miljön. I SNVs utredning råder delvis oklarhet om det som avses är utsläpp
eller användning av freon, I vissa fall t, ex. vid fillverkning av mjuk
skumplast kan utsläpp och användning likställas om ingen återvining sker. I
andra fall, t, ex, vid tillverkning av polyuretan, stannar 90 % av freonet i de
färdiga produkterna. Detta innebär en tidsförskjutning pä upp till 50 är mellan
användning och eventuellt utsläpp - om produkterna typ isoleringsplattor inte
kan omhändertas utan att freonet frigörs. Idag kan vi inte vara säker på om
denna typ av användning verkligen leder till utsläpp eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna tidsförskjutning
mellan användning och eventuellt utsläpp för<br>
vissa användningsområden innebär enligt RRV att man inte kan behandla<br>
alla produkter och användningar som utnyttjar freon på ett likartat sätt.<br>
Det krävs en viss differentiering av åtgärderna, men hänsyn fill miljöeffek<br>
terna. För detta fordras enligt RRV underlag som visar hur mycket av<br>
dagens användning av freon som leder till omedelbara utsläpp i miljön<br>
resp. mycket långsiktiga potentiella utsläpp som byggs in i olika produkter.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På kort sikt bör åtgärder
i första hand riktas mot användningsområden där Prop. 1987/88:85 utsläpp
som byggs in i olika produkter. På kort sikt bör åtgärder i första Bilaga
6.2 hand riktas mot användningsområden där utsläpp sker i omedelbar anslutning
till användningen, anser RRV. Det gäller t. ex. krav på återvinning vid
mjukplasttillverkning samt förbättrad drift och underhåll av kyl- och värmeanläggningar
genom t. ex. utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
längre sikt bör ambitionen vara att reducera användningen av freon i linje med
de internationella strävandena som finns. Avgörande i detta skede blir enligt
RRV den tekniska utvecklingen både vad gäller framtagning av
ersättningsprodukter och omhändertagande av uttjänta produkter som innehåller
freon. Av SNVs utredning framgår att en sådan teknisk utveckling är på gäng
inom flera an\'ändningsomräden. SNV föreslår därmed att freon skall förbjudas
för vissa användningsområden fr. o. m. 1994. Denna väg har visat sig vara
framgångsrikt vad gäller freon som drivmedel i sprayförpackningar. RRV anser
att denna linje bör fullföljas för aUa användningsområden. Med lämplig
övergångstid och med hänsyn tagen till tillgång pä ersättningsprodukter samt
miljöutsläppen, bör freon successivt kunna förbjudas område för område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att RRV avstyrker den avgift på 50 kr/kg som SNV föreslår. Jämfört med
ovanstående tillvägsgångssätt, vilket redan prövats framgångsrikt för
sprayförpackningar, framstår effekterna av en avgift pä flera hundra proent som
mycket osäkra. Det är mycket oklart hur marknaden kommer att reagera på denna
avgift — i realiteten en ny punktskatt. Det är fullt möjligt att alla användare
av freon fortsätter som förut, förutom att priset pä de färdiga produkter höjs
kraftigt. I detta fall blir det ingen miljöförbättring alls. Alternativt, som
branschen befarar, kan t, ex. isolerp-lattetillverkningen slås ut helt - troi.s
att de omedelbara utsläppen i detta fall endast utgör 10 % av användningen.
Detta leder enbart fill marginella förbättringar i utsläppen av freon. De
handelspolifiska konsekvenserna av avgiften är dessutom mycket oskära, i
synnerhet om inte alla länder beter sig pä samma sätt vad gäller val av
styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
vill RRV påpeka att det inte av SNVs förslag framgår vid de antagna intäkterna
på i runda tal 200 milj. kr. skall användas till. Enbart 15 milj, kr, föresläs
återföras till branschen för att påskynda den viktiga tekniska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
avstyrker RRV SNVs föi slag att ett generellt krav på miljöhänsyn skrivs in i
upphandlingsförordningen. En sådan bestämmelse blir, enligt RRV, omöjligt att
tillämpa i praktiken. Vidare skulle det vara olämpligt att införa generella
bestämmelser i förordningen med utgängspuhnkt i åtgärder riktade mot en
produktgrupp dvs. freoner. Om man vill att statliga myndigheter genom sin
upphandlingspolitik bidrar till en reduktion i efterfrågan på produkter
innehållande freon, bör detta kunna beslutas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.12
Kemikalieinspektionen: KemikaUeinspektionen ställer sig i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>princip
positiv till naturvärdsverkets förslag till åtgärdsprogram, som sö<br>
ker beakta den i Nordiska Ministertådet diskuterade målsättningen för en<br>
reduktion av CFC/freonanvändningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen konstaterar
slutligen att det för inspektionen vid fillsynen Prop. 1987/88:85 av
fiUverkare och importörer är naturligt att övervaka efterievanden av Bilaga
6.2 förbudet mot freon som drivmedel i aerosolförpackningar. Om ytterligare
begränsningar av CFC/freoner i kemiska produkter blir aktuella kan inspektionen
utöva tillsyn även i dessa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.13
Kammarrätten i Jönköping: Förslaget med en särskild avgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
50 kronor/kg CFC torde vara administrativt möjligt att genomföra. Enligt
kammartättens uppfattning bör uttaget av avgifter kunna följa förfarandet i
lagen (984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
avgifter betingade av miljöhänsyn finns redan på gödselmedel och pä
bekämpningsmedel, I rapporten har inte närmare övervägts hur förfaranet i
detalj skall gä till. Kammarrätten anser att säsom beträffande flertalet
avgifter och skatter enlgit punktskattelagen riksskatteverket bör vara
beskattningsmyndighet. Enligt vad kammartätten erfarit torde uttaget av
gödselmedelsavgift vara relativt lättadministrerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
bör till sin storlek bestämmas så att planerad avveckling av den kemiska
produktens användning sker på ett för importörer och tillverkare rimligt sätt.
Avvägningen bör dock ske så att användningen av produkter som ger allvarligare
skador på naturmiljön avvecklas snabbt - förbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i rapporten, s 74 f, ett visst underlag för den bedömningen att en avgift
om 50 kronor/kg CFC skulle leda fill ett successivt utbyte av produkt eller
metod. Styreffekten mot ersättningsmedel är visserligen svär att förutse men
kammartätten accepterar den föreslagna avgiften och sättet att beräkna den men
saknar möjligheter att bedöma om avgiftsnivån kommer att fä avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgift som redan från början förklarars bli avlöst av ett förbud senare bör ge
importörer och tillverkare anledning att snarast söka ersättningsprodukter och
-metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
pä behörighet för installation, drift och underhäll av kyl- och värmeanläggningar
bör vara ett sätt att bland annat minska läckage. En myndighet mäste formulera
kraven, utfärda behörighetsbevis och kunna återkallas behörighet. En jämförbar
behörighetsbevis och kunna återkalla behörighet. En jämförbar
behörighetsprövning finns beskriven i förordningen (1985:836) om
bekämpningsmedel, I rapporten finns inte angivet vilken myndighet som
lämpligast bör pröva behörighetsfrågorna. Överprövning av beslut om tillstånd
eller återkallelse därav bör kunna ske vid förvaltningsdomstol. Det kan dock i
frågasättas om ärenden av detta slag skall behöva överprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
generell avgift får naturligen störst effekt för sådan verksamhet vari CFC
används i stora kvanfititer. Det är i sig logiskt att avgiften sätts i relation
till ämnets ozonnedbrytande effekt, men det skulle föra med sig administrativa
svårigheter med alltför stor detaljreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammartätten efterlyser i
redovisningen en metod att jämföra skadlig<br>
miljöpåverkan med affärsmässigt betingade omständigheter med samma<br>
värderingsnorm, Kammartätten fär ibland kommunalbesvärsmäl pröva om<br>
upphandling har skett i enlighet med ett kommunalt reglemente. Skulle i<br>
upphandlingsförordningen (eller i kommunalt upphandlingsreglemente)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
en svävande formulering anges att miljömässiga hänsyn skaU tas vid Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upphandling
bUr prövningen svårartad. Försök fill lösningar på motsvaran- Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
problem finns i naturtesurslagen, men vid tillämpningen av den lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
övergripande lämplighetsbedömningar göras som knappast bör kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jämföras med tillämpning
av upphandlingsförordningen. I denna fårga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt,
men även i övrigt i denna rapport, saknas förslag till lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
problem med en avgtft som styrmedel är att den inte fär försvära internationeUa
kontakter, exempelvis att den uppfattas som ett handelshinder. Frihandelsavtal
kan hindra påförande av avgift för importerade våroro. Sverige bör därför
ifrågasätta om inte med CFC tillverkade produkter, varor som innehåller CFC
eller CFC i bulk skall undantas frän frihandelsk-lausul eUer särregleras, såsom
exempelvis har skett med livsmedel m. m. Dock om det finns en konvention som är
ratUlcerad eller accepterad av tillräckligt mänga länder och avgiften verkar i
samma riktning som avsikten med konventionen bör utanförstående länder inte
med framgång kunna göra gällande att Sverige sätter upp oacceptabla
handelshinder. Genom internationellt samarbete, särskilt nordiskt, bör den
föreslagna avgiften accepteras av våra handelspartners, som också kan
neutralisera effekten genom egna åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.14
Länsstyrelsen i Stockholms län; Länsstyrelsen anser att infö<br>
randet av importavgift är nödvändigt för att påskynda utvecklingen av<br>
alternativ till CFC. Detta belyses bl, a. i rapportens kapitel 9, avsnittet om<br>
extruderad polystyren. Extruderad polystyren används som isoleringsma<br>
terial inom byggnadstekniken. Huvuddelen (ca 80%) av materialen utgörs<br>
idag av fibermaterial. Byggnadstekniken är sä mångsidig att de fiesta<br>
material är utbytbara mot varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
nuvarande råvarupriser räknar tillverkarna med att användningen av extruderad
polystyren ökar med 10% per år, medan en ökning av priset på CFC med 50 kr/kg
skulle leda till mycket väsentliga reduktioner. Av störst ekonomisk betydelse
är användningen av extruderad polystyren för tjälisolering under järnvägar och
vägar med tung trafik. Vägverket har trots detta beslutat att avveckla sin
användning av extruderad polystyren till årsskiftet 1991/92 och under tiden
satsa pä utprovning av alternativa material och metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av de tvä tillverkande företagen i Sverige uppger att CFC 12 kan ersättas inom
6-8 år. En ersättningsprodukt är FC 134a, En leverantör uppger att FC 134a kan
göras tillgänglig om ca 5 är under förutsättning av regleringar mot CFC 12.
Eftersom FC 134a är 5—10 gånger dyrare än CFC 12 (dagspris 6-10 kr/kg i bulk)
torde en importavgift pä CFC 12 vara ett effektivt sätt att öka intresset för
FC 134a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att samma effekt bör kunna uppnäs inom flera områden om en importavgift
införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
problem i sammanhanget är dock avgiftssättning för produkter som importeras
färdiga. En bättre analys krävs innan avgiften införs. En risk föreligger
annars att tillverkningen förläggs utanför landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser länsstyrelsen, liksom Stockholms miljö- och hälsoskydds<br>
förvaltning,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att avgiften bör
indexregleras och att en avgiftsstegring bör ske en viss Prop. 1987/88:85<br>
fid efter ikraftträdandet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
avgiften bör konstrueras sä att det inte kan bli lönande att bygga upp lager
för att undgå denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
att författningstexten avseende avgiftsbelagda ämnen bör formuleras så att
ocksä nya CFC innefattas beroende pä deras effekter på ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
ger enligt länsstyrelsens mening inte tillräckligt underlag för att bedöma om
den valda avgiftsnivån om 50 kr/kg är rimlig eller ej. I den ekonomiska
bedömningen har nämligen bortsetts från de företags- och samhällsekonomiska
konsekvenserna av den valda nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
stöder förslaget om förbud mot viss användning av CFC i kombination med
importavgift under förutsättning att tidpunkten för ikraftträdandet ligger så
långt fram att alternativa material verkligen finns kommersiellt tillgängliga,
I annat fall finns risk att företagen kommer att begära förlängda
övergångstider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser länsstyrelsen att förbudet mäste formuleras så att inte CFC ersätts med
andra miljöfarliga ämnen. Det ersättande ämnets miljöeffekter måste således
vara välkänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
som syftar till att minimera medvetna och oavsiktliga utsläpp av CFC-föreningar
ser länsstyrelsen som självskrivna. Hanteringsföreskrifter och krav på
behörighet bör utformas snarast i samarbete med respektive branschföreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.15
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen in<br>
stämmer i huvudsak i naturvärdsverkets förslag till åtgärder men vill dock<br>
betona följande ytterligare möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
råd om återvinning av freon vid produktion av plastmaterial bör snarast
utarbetas av statens naturvärdsverk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Destruktionsproblematiken
av plast- och köldmedia måste bearbetas och lösas mer målmedvetet än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utveckling
av alternativa köldmedia måste ges högsta prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att effektivare driva forskning och utveckling av lämplig reningsutrustning
samt för att stimulera även övriga åtgärder bör selekfiva ekonomiska styrmedel
tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsplikt
bör gälla för all verksamhet av betydelse som hanterar eller tillverkar
freoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk och kemikalieinspektionen bör i samråd upprätta en förteckning
över de mest miljöfarliga freonema. Denna bör hållas aktuell och distribueras
tiU företag och myndigheter. Floran av mer eller mindre godtyckliga handelsnamn
bör i detta sammanhang saneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på att bättre metoder för reducering av freoner utvecklas är det
viktigt att befinfiiga reningsutrustningar inom industrin fungerar optimalt.
Tillsynen av sådan utrustning bör därför ges hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.16------------------- Konsumentverket: Konsumentverket
tillstyrker förslaget till Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärder till skydd för
ozonskiktet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
behörighetskrav för skötsel och kontroll av kyl- och värmeanläggningar vill vi
erinra om de former för behörighet som finns i lagen och förordningen om
obligatorisk kontroll genom teknisk provning m.m, (SFS 1985:1105 resp. 1106)
och det ansvar som Statens Mät- och Provräd har inom detta område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.17---------------------- Statens
vattenfallsverk: För att återvinning och destruktion av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
skall fä önskvärd omfattning är det viktigt att se över avgiftsfrägorna. En
konstruktion där serviceföretagen, som samlar in CFC, får ersättning bör
övervägas. Återbetalning av eventuell avgift på CFC kan lämpligen ske när
köldmediet omhändertagits för återvinning eller destruktion pä föreskrivet
sätt. Det bör finnas krav pä behörighet för hantering av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.18---------------------------------- Styrelsen
för teknisk utveckling (STU): kan medverka till att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minska
de ekonomiska riskerna fiir företag att ta fram ny teknik eller utrustningar,
inklusive alternativ till FCF, vilket noteras pä sid, 91. Däremot
subventionerar STU inte företagen, stora eller små, som vill köpa framtagna
produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformas
CFC-avgifterna på eft lämpligt sätt kan detta medföra att alternativ teknik
blir ekonomiskt försvarbar för konsumenterna och företagen att skaffa en sådan
tänkbar utformning är att gradera avgifterna utifrån CFC-föreningarnas
förmodade farlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
har STU även bl, a, gett visst stöd till kartläggning av CFC-problematiken,
förekomst av CFC och möjligheter till återvinning. Utredarna noterar, fullt
riktigt, att STU har uppgifter inom området. STU finansierar projekt av vikt
inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
STUs åsikt bör det ligga nära till hands att införa en avgift, som relativt
strikt motsvarar föreningarnas förmodade index för deras farlighet för
ozonskiktet. I så fall skulle exempelvis CFC 11 få en avgift av 50 kr/kg medan
CFC 22 skulle drabbas av en bråkdel av denna avgift. Alternafivt kan diskuteras
om CFC 22 är sä ofariig att den bör helt befrias frän avgifter. Det kan dä
lämpligen ske genom att föreningar, vars relativa farlighet för ozonskiktet
underskrider ett visst fastslaget värde, skall vara avgiftsbefriade. Vissa
bromerade föreningar skulle kunna drabbas av högre avgift än 50:-/kg. Detta
skulle förmodligen ocksä medföra en större försiktighet vid service av
anläggningar som använder sig av miljöfarlig CFC. En förbättrad utbildning av
servicepersonalen skulle kunna bli en lönsam investering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.19------------------------- Svenska
kommunförbundet: Utsläpp av fullständigt halogene<br>
rade klorfluorkarboner (freon) utgör ett mycket allvarligt miljöproblem.<br>
Den senaste tidens information i massmedia och debatt har uppmärksam<br>
mat vilka dramatiska konsekvenser som utsläppen kan få för klimat, hälsa<br>
och miljö. Särskilt skadorna pä atmosfärens ozonskikt kan få svåra följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundets styrelse är därför positiv till att naturvärds-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verket
utarbetat ett förslag till åtgärder till skydd för ozonskiktet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen ser ocksä
positivt pä att man i första hand väljer att begränsa Prop. 1987/88:85
användningen inom de områden som medför de lägsta kostnaderna för Bilaga
6.2 samhället och att styrmedlen väljs så att den administrativa belastningen
för samhället inte blir störte än vad som behövs för att nå målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kortsiktiga målet att reducera användningen/utsläppen av de fullständigt
halogenerade CFC-föreningarna med minst 25% jämfört med 1984 ärs värde till
1991 ställer styrelsen sig bakom. Styrelsen stöder också naturvårdsverkets
förslag till särskild behörighet för personal som arbetar med installation och
underhållsåtgärder som innebär ingrepp i köldmediasystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
ställer sig Svenska kommunförbundets styrelse tveksam till fortsatt användning
av extruderad polystyren (frigolit) och andra material med fullständigt
halogenerade CFC-föreningar som används som isoleringsmaterial inom
byggsektorn, I detta fall kan ett kortsiktigt försök att spara energi leda till
en långsiktig klimatförändring med kallare temperatur,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsekvens med beslut som tagits om förbud för freon som drivgas i sprayer på
grund av den stora risken för miljöskador anser förbundets styrelse att
tidplanen för införandet av de föreslagna åtgärderna är alltför generös. Den
föreslagna importavgiften på 50 kr/kg freon skulle träda i kraft först
1990-07-01 och förbudet mot extruderad polystyren och förpackningsmaterial som
blåsts med fullständigt halogenerade CFC-föreningar först fr,o.m, 1994-01-01,
Här har vi redan i dag alternafiva miljövänligare material att tillgå. Freon
bör snarast förbjudas i nytillverka-de produkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.20--------------------- Landstingsförbundet: Frän
allmän hälsoskyddssynpunkt är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbundet positivt till
att åtgärder vidtas till skydd för ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget framförs att den statliga upphandlingsförordningen bör kompletteras
med en bestämmelse om att statliga myndigheter ocksä skall ta hänsyn till
inverkan pä miljön. Om en sådan ändring införs i det statliga reglementet
kommer landstingsförbundet att överväga om motsvarande tillägg bör införas även
i det landstingskommunala upphandlingsreglementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan även nämnas att kylbranschens tre föreningar utarbetat ett förslag till ny
kylnorm som landstingsförbundet fått på remiss. Förslaget innehåller krav på
behörighet och underhåll, övergång till annat köldmedium och återvinning av
köldmedium. Förbundet är positivt till de förslagna reglerna i den nya normen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
tillstyrker landstingsförbundet förslagen till åtgärder till skydd för
ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.21---------------------------------- Svenska
naturskyddsföreningen (SNF): Rapporten utgär frän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
tekniska sidan, inte frän vad naturen tål. Detta är principiellt felaktigt.<br>
Den redovisar vidare ingenting om miljöeffekter och kostnader vid fortsat<br>
ta utsläpp av CFC-föreningar. Detta gör att rapporten är otillräcklig som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ensamt beslutsunderiag i
frågor som rör åtgärder mot CFC-utsläpp,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att göra riktiga avväganden måste framtida skadekostnader uppskat- Bilaga
6.2 tas och betydligt mer långtgående minskningsalternativ granskas. Trots
dessa brister framlägger naturvårdsverket förslag som kan bli vägledande för
vilka åtgärder som vidtages. Detta är mycket olyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
presenterar en lång rad åtgärder och styrmedel av vilka de flesta är principiellt
bra och lämpliga att vidtaga. Man säger ocksä att: "I vad mån en reduktion
med 25% av användningen/utsläppen av CFC jämfört med 1984 års användning kan
uppnäs till 1991 är främst en fråga om när beslut kan fattas beträffande de
olika åtgärderna och vilka anpass-ningstider som anses nödvändiga för enskilda
företag." Detta bygger på en högsta samhällsekonomisk kostnad pä 50 kr/kg
minskad användning av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket störte minskning möi.er inga tekniska hinder. Frågan är alltså hur
mycket det får kosta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNF
anser att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskningen
av CFC-användningen/utsläppen i Sverige mäste bli mycket större än 25% till
1991, minst 75% pä 5 är. Den samhällsekonomiska kostnaden bör i detta fall fä
vara minst 3—4 gånger högre än naturvärdsverket föreslär. Detta kommer att
göra en rad ytterligare åtgärder möjliga och betydligt större minskning än
259?i kan uppnås till 1991. Det bör påpekas att många är mer positiva än
naturvärdsverket vad gäller ersättning och minskning av CFC-föreningar, Du
Pont, världens största fiUverkare av CFC, säger att de kan producera icke
ozonförstörande ersättningsmedel i kommersiell skala inom 5 år om ekonomiska
motiv skapas. World Resources Institute anser att det går att minska
CFC-användningen globalt med mer än 50% inom 5 år till en kostnad av mindre än
5 $ per kg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
pä import av CFC bör höjas i konsekvens med en högre samhällsekonomisk kostnad.
Avgiften bör träda i kraft snarast men vara lägre i början och successivt höjas
de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
bör kombineras med successivt införande av förbud mot användning av
CFC-föreningar pä olika områden. Tiden för införandet av sådana förbud bör vara
beroende av omställningsmöjligheterna inom respektive område. På flera områden
kan förbud införas mycket snart, t. ex. viss förpackningsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioderna fram till införandet av förbud på respekfive område bör
bidragsmöjligheter finnas tiU renings/återvinningsutrustning om detta bedöms
minska CFC-utsläppen och underiätta omställningen för olika branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
generellt förbud mot CFC-användning (med dispensmöjligheter för områden med
speciella förhållanden) bör träda i kraft senast år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud mot nyetablering av CFC-användande verksamhet bör träda i kraft
omedelbart. Det vore också för kontrollens skull önskvärt med anmälningsplikt
för all CFC-användning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omarbetningar
i miljöskyddslagen bör ske så att en bättre övervakning<br>
och lättad bevisbörda motarbetar illegala utsläpp. Bötesbeloppen bör höjas<br>
kraftigt så att de blir mänga gånger högre än vinsten pä grund av miljöbrot<br>
tet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid avvägningar mellan
utsläppsbegränsningar genom återvinning av Prop. 1987/88:85 CFC och
utsläppsbegränsningar med hjälp av CFC-fri teknik bör det Bilaga 6.2 senare
alternativet väljas om inte de ekonomiska skillnaderna är mycket stora. Vid
CFC-användande teknik kommer alltid diffusa utsläpp att ske. Kan detta undvikas
genom CFC-fri teknik bör det göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
åtgärdsprogram för minskning av utsläppen av övriga ämnen som hotar ozonlagret
och atmosfärens balans i övrigt (t. ex, genom drivhuseffekten) snarast bör tas
fram, I detta bör ingå en allsidig studie av effekter på människor och miljö
vid olika utsläppsniväer så att kostnaderna för dessa tydligt framgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
resurser bör ges till forskning om hur atmosfären och därigenom människor och
miljö påverkas av olika utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
anslag bör ges till utveckling av CFC-fri teknik (inklusive icke
ozonförstörande CFC-föreningar) för att nä nödvändiga resultat snabbt. Detta
ger också ekonomiska fördelar när CFC-tekniken begränsats globalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
bör mycket kraftfullt verka för en snabb global begränsning av CFC-utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
och kommunala institutioner helt bör undvika CFC-produkter för att skapa en
alternativ marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
bör åläggas att, liksom vägverket gör, avveckla sin användning av CFC-blåst
extruderad polystyren innan år 1992,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör undersöka om det går att åstadkomma tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden
vid kemtvättar vid användning av perkloretylen. Är detta möjUgt bör en övergång
frän CFC 113 till perkloretylen ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrin
vill att minskandet av CFC-utsläpp skall ske pä frivillig väg i stor
utsträckning, SNF tror att detta skulle fä dålig effekt. Kraftiga styrmedel
måste användas för att få en acceptabel minskningstakt. Vi vill i detta fall
påminna om det misslyckade försöket att minska utsläppen från batterier som
byggde på frivilliga insatser från industrin. En sådan fördröjning får inte ske
i CFC-frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
mäste visa var frontlinjen bör gå i kampen för att rädda atmosfären. Hoten är
så allvarliga och risken för en global ekologisk katastrof så stor att
långtgående och snabbverkande åtgärder omedelbart mäste vidtagas. Någonting
annat är varken förnuftsmässigt eller moraliskt försvarbart,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.22
Sveriges grossistförbund: Den mest anmärkningsvärda delen i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den nu remitterade
rapporten föreligger under avsnittet "Styrmedel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
har inledningsvis pekat pä att världsförbrukningen av CFC 11, 12 och 113 är
1985 var sammanlagt 940000 ton. Motsvarande siffra för Sverige låg pä ca 4500
ton. Förbrukningen i Sverige av CFC utgör således 0,4-0,5 procent av
världsförbrukningen. I rapporten påpekas ocksä pä sid. 71 att utsläppen av CFC
är ett globalt problem. I logik med detta vill vi kraftigt understryka, att
problemet ocksä mäste lösas internationellt, ett arbete som också pågår och
såvitt vi idag kan bedöma har goda förutsättningar att lyckas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inledningen av avsnittet "Styrmedel" sid, 71 sägs att styrmedlen
också</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1323>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör "väljas sä att
den administrativa belastningen för samhället inte blir Prop. 1987/88:85<br>
störte än vad som behövs för att nä målen".</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den från oss tidigare åberopade skriftväxlingen har vi angett ambitioner från
näringslivet. Dessa kan, enligt vår uppfattning, uppnås utan särskilda
regleringar, vUket till fullo torde uppfylla ovan citerade skrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
styrmedel som föreslås pä sidorna 71-83 skulle, om de genomfördes, få
utomordentligt stora samhällsekonomiska effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Författarna
anger i styrmedelsvalen en kombination av bl, a. avgifter och
föreskrifter/allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
förutsättningar bör föreligga för att en avgift skall ändra konsumtionsmönstret
i avsedd riktning? Den första förutsättningen är, enligt vår mening, att ett
handlingsalternativ föreligger, detta givetvis under förutsättning att
avgiften avser att minska konsumtionen av varan ifråga, inte att tillföra
statskassan nya inkomster. Vi förutsätter att det är det första alternativet
som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel pä ett handlingsalternativ är köp av bil med katalysator. Väljer man
bil med katalysator får man s.k. accisrabatt på 6000 kronor. Väljer man inte
katalysator fär man betala 6000 kronor mer (miljöavgift?). Här bortses från
prisskillnader mellan bil med katalysator och utan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller CFC föreligger mestadels inget sådant kortsiktigt handlingsalternativ,
Längsikfigt 5-7 är framstår det som sannolikt att tillverkarna, ett fåtal
internationella kemiföretag, kan ha ersättningsprodukter för de fullständigt
halogenerade ('FC-kvalitéerna framme i kommersiella kvanfiteter. Denna 5-7 års
period kommer icke att förkortas på grund av en svensk avgift på 50 kronor/kg,
0,4 procent av väridsmarknaden utgör tyvärr inte tillräckligt tryck.
Internationella uppgörelser kommer att vara tillfredsställande incitament.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur,
som sägs på sid. 74, avgiften skulle bidra till att göra det möjligt att
utveckla alternativa material undandrar sig vär bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat icke oväsentligt krav vad avser avgifter är att de bör vara
konkurtensneutrala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att fä kunskap om hur företagen som använder CFC idag bedömer effekterna av
avgiftsförslaget sände vi före semestrarna ut en enkät. Denna besvarades av 36
företag och uppgifterna visar aft avgifterna påverkar företagen mycket
varierande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
frågan om kostnadsökningarna, som avgifterna medför, kan vidarebefordras till
kunden svarar 38%.att sä är möjligt. Produktpriset kommer, säger man, att öka
med mellan <0,1 -400 procent. Det huvudsakliga skälet till att man i sä stor
utsträckning bara kan vidarebefordra kostnaderna är att några godtagbara
tekniska alternativ icke finns. Detta visar att, som tidigare sagts, något val
i många fall icke existerar. Avgiften blir endast inflationsdrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör samfidigt understrykas att administrationen av den föreslagna<br>
regleringen sannolikt kommer att åsamka statskassan så stora kostnader<br>
att influtna medel inte räcker till för att täcka kostnaderna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1325>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
företag som, beroende pä användning och konkurtenssituation, icke kan
vidarebefordra kostnadsökningen till nästa led, mäste antingen upphöra med
tillverkningen alternafivt ersätta CFC med andra kemikalier. Här tänkbara
alternativ är inte sällan från arbetsmiljösynpunkt mindre lyckade, och det
finns skäl misstänka, att man, genom att "åtgärda" ett miljöproblem
tillskapar ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan
konstateras att avgiften slår blint. Vissa tUl-verkningar mäste läggas ned. Här
återstår sedan frågan om tänkbara ersättningsprodukter frän miljösynpunkt blir
bättre. Bl. a. förorsakas ökning av energibehov om isoleringsmateriel
försämras. Andra åter kan ersätta CFC med alternativ som ger sämre produkter
och leder till sämre arbetsmiljö. Slutligen har många produkter en sådan
marknadssituation att kostnaderna enbart skickas vidare till nästa led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
avgifter på CFC som sådant föresläs avgifter också för produkter innehållande
CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att möjliggöra en fortlöpande kontroll av uppnådda resultat, anges i rapporten,
att det kommer att bli nödvändigt att göra justeringar i import-och
tullstatistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har sedan några är arbetat internafionellt inom Customs Cooperation Council
(tullsamarbetsomrädet) för att utforma en ny internationell tulltaxa. Denna
tulltaxa kallas Harmonized System, HS, och planeras träda i kraft den 1 januari
1988.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium och
generaltullstyrelsen har alltsedan 1982 arbetat tillsammans med svenska
näringslivsorganisationer och företag för att utforma den nya svenska tulltaxan
baserad på Harmonazed System, Efter ett omfattande arbete har under första
halvåret 1987 en slutlig taxa fastställts. Den nya tulltaxan kommer under
hösten 1987 att publiceras för att träda i kraft den 1 januari 1988. Att i
detta skede göra justeringar i tullstatistiken för att möjliggöra kontroll av
ett kemiskt ämne är orealistiskt. Införandet av en ny tulltaxa medför för alla
berörda, både inom företag och myndigheter, ett betydande merarbete som
definitivt inte skall förvärtas genom ytterligare stafistikförändringar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CFC används på samma sätt
som redovisats på sidorna 25—70 internationellt. Produkter som tillverkas med
hjälp av CFC exporteras bl, a, till Sverige, Mängden CFC vid importtillfället
varierar bl, a, beroende på hur läng tid som förflutit efter tillverkningen och
vilka produkter som berörs. Elektronikkomponenten innehåller ingen kvarvarande
CFC. PUR-skum i bilsäten, stoppmöbler etc, innehåller sannolikt något beroende
pä, som tidigare sagts, hur länge produkten lagrats. Att tillskapa ett rättvist
avgiftssystem och kontrollera importen med avseende pä detta förutsätter
kraftiga förstärkningar i tullverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya tulltaxan kan inte användas för att skilja ut CFC-innehällande produkter.
CFC som sådant registreras under ett gemensamt statistiskt nummer innebärande
att både fullständigt och ofullständigt halogenerade kolväten går in i samma
grupp. Eftersom vi i Sverige arbetar med det s. k. hemtagningssystemet innebär
detta att tullen inte fysiskt ser produkterna vid importtillfället. Märkningen
som berörs pä sid. 86 är därför inte relevant. Vidare innebär detta
deklarationssystem att det är ca 40000 s.k.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hemtagare som med hjälp av
en schabloniserad CFC-taxa skulle beräkna Prop. 1987/88:85
införselavgifter, för senare granskning av tullverket. Praktiska problem
Bilaga 6.2 uppstår också vid återutförsel av produkter innehållande CFC då avgiften
skall restitueras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovan
anförda visar entydigt att de föreslagna styrmedlen varken kan tillämpas eller
kontrolleras. Regleringen fär samma karaktär som den tidigare
kadmiumregleringen. Enligt en gammal domartegel är en lag som vare sig kan
tillämpas eller kontrolleras en olag. Sådana "olagar" sänker ocksä
förtroendet till lagstiftningar och verkar allmänt så att de upplöser
förtroendet till lagarna och laglydigheten. Vi varnar starkt för en fortsatt
inmarsch i sådan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
svensk sida hävdar vi i olika sammanhang behovet av fri utrikeshandel inom
alla sektorer. Vi stödjer aktivt arbetet pä att undanröja hinder i handeln av
både tariffär och icke-tariffär natur. Internationellt bedrivs i dagsläget ett
målmedvetet arbete på att minska existerande handelshinder och förhindra att
nya införs. Detta sker i första hand inom den nya GATT-rundan, men även på
europeisk (EG och EFTA) och nordisk bas. Sverige har med sitt stora
utrikeshandelsberoende starka skäl att aktivt delta i detta arbete. Motsatt gäller
ocksä att det är mycket angeläget att Sverige inte vidtar egna åtgärder som
påverkar andra länders avsättningsmöjligheter på den svenska marknaden. Starka
handelspolitiska skäl talar därför mot en svensk särlösning pä det nu aktuella
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
från tidigare regleringar av denna typ har klart visat på svårigheterna att
reglera internationell handel och tillverkning. Dessa erfarenheter har bl. a.
gett regeringen anledning tillsätta en särskild avregle-ringsgrupp -
Normgruppen. Sett i ljuset av denna ambition är nu föreslagna mammutreglering
lätt förvånande, särskilt i ljuset av de uttalanden det samlade näringslivet
gjort och det faktum, att CFC-frågan sannolikt löses internationellt. Det torde
föreligga en bra möjlighet för Normgruppen att nå framgång genom att genast
"avreglera" detta förslag innan det nått längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sidorna 87-89 föresläs ett antal olika utredningsprojekt för att reducera
CFC-användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
föresläs att inkomna avgiftsmedel fördelas ut pä olika projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på icke underbyggda förslag är: 400 tkr för att kartlägga CFC-halten i
importprodukter, 200 tkr för att omarbeta internafionella standarder, 400 tkr
för utredningar som idag icke kan överblickas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrunden av vad vi sålunda anfört avstyrker vi betänkandet att
naturvärdsverkets förslag till åtgärder till skydd för ozonskiktet genomförs
och hemställer att det vi frän dei: samlade näringslivet tidigare anfört
accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.23
Plast- och kemikalieleverantörernas förening (PKL) hänvisar till och instämmer
i Sveriges grossistförbunds yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.24------------------------ Sveriges
industriförbund: Industriförbundet har i samarbete Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
en rad andra näringslivsorganisationer i tidigare skrivelser till departe-
Bilaga 6.2 mentschefen redovisat sin inställning till hur CFC-frågan enligt
industrins</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
bör hanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framhållits i nämnda skrivelser om minskad CFC-användning, anser vi att
begränsningen av dessa utsläpp mäste ske i närmast möjliga samarbete mellan
världens stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
förhandlingarna om protokollet till UNEP:s konvention till skydd av ozonskiktet
nu således framgångsrikt avslutats, menar vi att Sverige bör följa den
internationella överenskommelsen. Vi finner det inte meningsfullt att Sverige
inför ytteriigare begränsningskrav, vilka i realiteten inte spelar någon roll
för de miljöproblem som man vill avhjälpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
naturvärdsverkets rapport behandlades styrmedel och regleringar på ett tiotal
sidor. Inledningsvis anförs att "styrmedlen bör väljas så att den
administrativa belastningen för samhället inte blir störte än vad som behövs
för att nå målen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer till fullo i denna formulering och hänvisar därför till industrins
tidigare nämnda plan för minskning av CFC-användningen. Planen syftar just till
att åstadkomma en smidig och obyråkratisk övergäng till produktion och
produkter med mindre CFC-användning. Industrin bör därför ocksä själv vara bäst
lämpad att genomföra den eftersträvade ned-trappningen utan onödig
administrativ insats och med minsta möjliga skada för produktionen och därmed
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
samma motivering avvisar vi också den föreslagna CFC-skatten på 50 kr/kg,
eftersom vi vill utnyttja de möjligheter som ligger i att olika
CFC-användningsomräden behöver olika tidsperspektiv för nedtrappning respektive
övergång till ersättningsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.25---------------------------- Svenska
värmeverksföreningen: Införandet av krav på behörig<br>
het för installation och underhållsarbeten på värmepumpanläggningar är en<br>
åtgärd som kommer att ha betydelse för utsläppen av köldmedier till<br>
atmosfären. I anläggningar av den storleken att en egen stab av drift- och<br>
underhållspersonal finns tillgänglig för att bland andra arbetsuppgifter<br>
åtgärda fel och läckage, kan införandet av behörighetskrav försvåra drif<br>
ten. Vi anser att utbildning bör ske av den personal som arbetar inom en<br>
anläggning, men att någon generell bestämmelse om behörighet inte bör<br>
finnas. Om behörighetskrav införs är det viktigt att detta sker under en<br>
lång övergångsperiod och enbart gäller för vissa drift- och underhållsåtgär<br>
der.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
införa en generell avgift pä 50 kr/kg pä fullständigt halogenerad CFC kan vara
ett sätt att inom vissa branscher förbättra konkurtensförmägan hos
ersättningsmedel samt att främja utvecklingen av nya produkter. För befinfiiga
stora värmepumpar torde en avgift ej påverka förbrukningen. Ett bättre sätt att
åstadkomma detta är information och vidareutbildning av drift- och
underhållspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid val av
kopplingsprinciper för nya stora värmepumpar kan avgiften<br>
ha en viss betydelse,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1331>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till de
allvarliga konsekvenser som en påverkan av Prop. 1987/88:85 ozonskiktet
skulle få, delar Svenska värmeverksföreningen bedömningen Bilaga 6.2 att
det är viktigt att utarbeta en global strategi för att begränsa emissioner av
fullständigt halogenerade CFC-föreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en första etapp mäste strategi väljas sä att den fär den åsyftade effekten att
minska användningen av fullständigt halogenerade CFC-föreningarna på det sätt
och pä de områden där de negativa effekterna av en omställning när ett minimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.26------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation (TCO): tillstyrker försla<br>
gen till skydd för ozonskiktet som syftar till en 25-procentig reduktion av<br>
användningen av fullständigt halogenerade klorfluorkarbonat (CFC - i<br>
Sverige även kallade freoner) till 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
fillstyrker även förslagen till finansiering av det fortsatta arbetet vad avser
utredningar, information, ny teknik samt meteorologisk forskning och
effektforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.27-------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige (LO): instämmer i huvudsak i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naturvärdsverkets
bedömningar och lämnar följande kommentarer till utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
pä CFC bör anpassas till produktens potentiella skadeeffekter enligt de
bedömningar man anser sig kunna göra pä vetenskapens nuvarande ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambandet
mellan olika former av avgifter pä CFC och CFC-innehällande produkter och
samhällets insatser för att komma bort frän dessa produkter bör återspeglas i
ett hundraprocentigt återförande av avgiftsmedel fill forskning,
teknikutveckling och internationeUt agerande. Dessa medel bör också användas för
att finansiera grundlig utredning av hälso- och miljörisker hos produkter som
ersätter CFC eller utgör modifierade CFC-produkter innan dessa produkter
tillåts på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eventuell
återgång till tidigare använda typer av lösningsmedel och kylmedel mäste
åtföljas av hårt styrande och kontrollerande insatser på arbetsmiljöomrädet för
att förebygga arbetsskador och arbetssjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Destrukfion
av kyl- och frysenheter frän hushåll, storkök och butiker på ett sätt som
förhindrar CFC-läckage innebär enligt rapporten stora problem och höga
kostnader. Det är därför angeläget att prioritera införandet av styrmedel och
stimulera forskning/teknikutveckling inom detta område sä att produkter utan
skadliga miljöeffekter snarast kan införas på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
bör Sverige agera pådrivande vad gäller forsknings- och teknikutveckling samt
prioritering av åtgärder för att minska CFC-användningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.28--------------------- Bilindustriföreningen: Mot
bakgrund av sannolikheten för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
global, långsiktig minskning av ozonkoncentrationen i stratosfären orsakas av
utsläpp av CFC delar bilindustrin ambitionen att åtgärder bör vidtas för att
begränsa och på sikt helst helt avlägsna CFC-emissionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
fler länder aviserar aktiviteter i riktning mot föreskrifter på detta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>område; dvs. även USA,
Storbritannien och Västtyskland, Internationellt Prop. 1987/88:85<br>
har UNEP tagit initiativ för att begränsa CFC-användningen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om nationella eller t, ex. nordiska initiativ är lovvärda är dock
CFC-problematiken i grunden en global fräga som kräver en global lösning. Ett
nationellt svenskt program för reduktion av CFC kommer att få en negligerbar
effekt om inte motsvarande reduktion även kan uppnås i vär omvärld. För
bilindustrin accentueras behovet av globala lösningar och överenskommelser av
det faktum att biltillverkarna i viss utsträckning är beroende av
internationella underleverantörer av CFC och av komponenter innehållande eller
tillverkade med hjälp av CFC, t. ex, luftkonditioneringssystem och
skumplaster. Bilindustrin försöker självfallet påverka dessa men exempelvis
den svenska bilindustrin är i det stora hela en ganska marginell kund, vilket
gör det svårt att få gehör för specifikt svenska eller nordiska krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser det därför oundgängligt att ett svenskt eller nordiskt program för
begränsning av CFC-emissioner ansluter till de riktlinjer som för närvarande
håller på ett utarbetas inom UNEP - ett arbete i vilket Sverige mycket aktivt
bör engagera sig. Nationella särkrav skulle kunna innebära allvarliga
konkurtensnackdelar för de svenska biltillverkarna och fä karaktären av ett
tekniskt handelshinder för bilexporten fill Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
svenskt avgiftssystem i form av föreslagen miljöskatt pä 50 kr/kg gällande
CFC-import torde ej komma att leda till den totala minskning av freonutsläppen
- sett globalt - som naturvärdsverket eftersträvar. Ett avgiftssystem kan leda
till att viss tillverkning inom plastindustrin flyttar utanför Sveriges gränser
till länder som saknar motsvarande avgift. För att ett avgiftssystem skall få
full effekt mäste det förankras internafionellt och möjligtvis drabba själva
CFC-tillverkningen. Ett avgiftssysten kommer att i viss utsträckning stimulera
industrin att försöka hitta ersättningar för freonema, men i den män ersättningar
ej finns tillgängliga inom överskådlig framtid, kommer systemet att leda till
kostnadsökningar för svensk industri. Det är därför väsentligt att ett
eventuellt avgiftssystem införs med en ledtid som är anpassad till respektive
förbrukares möjlighet att utveckla alternativ fill freonanvändning, samt att
det kompletteras med en möjlighet att bevilja dispenser (alternativ en
reducerad avgift) för en förbrukare som kan påvisa att ersättning av freon ej
är tekniskt möjlig eller ekonomiskt genomförbart. Ett eventuellt avgiftssystem
bör således vara differentierat. Exempelvis bör vid övergång till CFC-22, som
är ett av de alternativ som för närvarande studeras och vilket beräknas ha
endast 5 % av skadeeffekten hos CFC-12, ingen eller åtminstone reducerad
avgift uttas. Annars skulle motivation saknas för att göra de omkonstruktioner
av luftkonditioneringsanläggningar som behövs för att CFC-22 skall kunna
användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.29
Dow Chemical AB:- Vi konstaterar att förslagen till styrmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
som utgångspunkt (sid, 70-71) den långsiktiga målsättningen att under<br>
viss tid fullt halogenerade CFC måste finnas kvar, att på längre sikt<br>
utveckling sker av produkter utan fullt halogenerade CFC, att CFC-ut<br>
släpp är ett globalt och ej ett lokalt problem, att stimulering till utveckling<br>
av nya produkter och metoder skall ske såväl i Sverige som utomlands, att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på kort sikt begränsningar
skall ske där kostnaderna är lägst för samhället Prop. 1987/88:85<br>
samt att de administrativa belastningarna för samhället skall beaktas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att dessa målsättningar ej uppfylls med de föreslagna styrmedlen för
XPS:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
skatt/avgift på 50 kr/kg CFC innebär en sä kraftig ökning av produktionskostnaderna
och en sådan volymminskning, att om den införs innan alternativ teknik kunnat
införas, all produktion inom landet blir oekonomisk vilket då även kan komma
att innebära att fortsatt framtida produktion med alternativ teknik kan komma
att utebli,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
förbud för tillverkning av XPS med berörda CFC frän 1/1 1994 i praktiken kommer
att vara överspelat av den tidigare åtgärden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreläggande
om installationer för rening/återvinning av CFC i produktionsanläggningarna är
utan effekt eftersom, vUket i tidigare avsnitt i rapporten har konstaterats, är
tekniskt svårt att utföra och bara skulle ha inverkan på en mycket begränsad
del av totala förbrukningen av CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>införande
av en avgift på CFC i Sverige måste även avse importerade produkter.
Organisationen för att kontrollera/administrera detta kan knappast stå i
överensstämmelse med ovan nämnda målsättningar. De handelspolitiska
konsekvenserna måste ytterligare belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hävdar att de från svensk sida enda rimliga åtgärderna för att begränsa
CFC-utsläppen är: att anpassa nationella program till de som kommer att
fastställas internationellt (UNEP), att basera nationella program i utgångspunkten
att olika branscher har olika förutsättningar att på kort sikt införa
begränsningar/ny teknik, att basera nationella program pä det aktionsprogram
som svensk industri åtagit sig genomföra pä frivillig väg, att utforma
nationella program pä ett sådant sätt att enskilda branscher/företag ej
drabbas på ett sådant sätt att utveckling av ny teknik försvåras/ uteblir, att
undvika upprättande av unilaterala handelshinder, att för XPS isolering beakta
att den förväntade fortsatta snabba tillväxten beror pä att produkterna har en
samhällsnyttig funktion genom att fill låga kostnader lösa viktiga problem inom
områden som energibesparing, fukt, mögel, tjälskador, trafiksäkerhet etc, att
nationella program mäste utföras sä att dessa produkter kan komma att fortsätta
finnas kvar i Sverige; att sträva mot en återgång till metoder/material som
användes innan XPS introducerades är en utveckling i fel riktning, att ha
förtroende för den utveckling av ny teknik som internationellt pågår för
tillverkning av XPS och ge industrin den i stora perspektiv mycket korta
tidsfrist som krävs härför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.30
Aktiebolaget Electrolux: Det är mot ovanstående bakgrund (se</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avsnitt 3.13) som
Electrolux inställning till naturvärdsverkets rapport skall<br>
ses. Electrolux ansluter sig visserligen fill rapportens grundförutsättning,<br>
nämligen att även om teorin att en global långsiktig minskning av ozon<br>
koncentrationen i stratosfären orsakas av utsläpp av CFC ännu icke är till<br>
fullo bekräftad, sä har den dock tillräckligt stor sannolikhet för att motive<br>
ra motåtgärder. När det gäller dessa motåtgärder anser Electrolux emeller<br>
tid att den frivilliga linjen framförd av Sveriges Industriförbund i form av<br>
ett program för redukfion av CFC-utsläpp i skrivelse till statsrådet Birgitta<br>
Dahl den 27 maj 1987 är effekfivare än rapportens förslag till styrmedel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Electrolux lägger som
redan ovan framgått ned avsevärda resurser inom Prop. 1987/88:85 fiera
teknikområden för att utveckla nya produkter och nya produktions- Bilaga
6.2 sätt som inte medför CFC-utsläpp. Genomförandet av nödvändiga utvecklingsprogram
riskerar enligt Electrolux att allvarligt störas om regleringar enligt
rapportens förslag införs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
av rapportens förslag i fräga om styrmedel är dessutom sä utformade att de
direkt drabbar Electrolux och därmed indirekt export, sysselsättning, m, m.
Det anges i rapporten att valet av styrmedel stimulerar utvecklingen av
ersättningsprodukter. För kylskåp är det tyvärt sä att samtliga kända substitut
och/eller reduktionsmöjligheter som slutprodukt ger en ökad energiförbrukning.
Vårt lands elenergiförbrukning påverkas till stor del av den samlade mängden
kyl- och frysskåp i hushållen och i övrigt. Huvuddelen av substituten är giftiga
eller mäste genom långvariga försök bevisas vara ogiftiga. Styrmedlen måste
följaktligen utformas så att hänsyn tas till de realistiska möjligheterna att
göra erforderliga omställningar. I annat fall blir resultatet enbart ökade
kostnader för Electrolux produkter samt en ökad elförbrukning i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
vill Electrolux understryka att rapportens förslag inte är förankrade i det
internationella perspektivet, därvid det bör understrykas att Sveriges andel av
världens utsläpp av berörda CFC-föreningar är väsentligt mindre än 1 %,
Samtidigt kan det konstateras att de färdiga produkter som använder berörda
CFC-föreningar har utvecklats under lång tid och lett till att mänga
funktionella komponenter tillverkas i mycket stora antal till låga kostnader
och med spridning över hela världen. Denna struktur riskeras att brytas ned om
enskilda länder, säsom Sverige enligt rapportens förslag, inför specifika
regler för redukfion av CFC-utsläppen. Konsekvenserna av detta blir att
svensktillverkade produkter kommer att drabbas av avsevärda extra kostnader och
därmed fä minskad konkurtenskraft. En harmonisering med kommande regleringar
inom EG och enligt UNEP är helt nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller den i rapporten föreslagna särskUda avgiften på ca 50
kronor/kilo importerad CFC avstyrker Electrolux av de allmänna skäl som ovan
anförts detta förslag. Skall en avgift överhuvudtaget införas mäste reglerna
härför enligt Electrolux uppfattning vara så utformade att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som kommer in genom avgiften användas till forskning/teknisk
utveckling/åtgärder för att lösa CFC-problematiken. Rapporten nämner inget om
denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgift
ocksä lägges pä importerade färdiga produkter. Rapporten berör denna punkt pä
sidan 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
avräknas frän värdet av exporterade färdiga produkter. Rapporten berör detta
alternativ pä sidan 85. Avsnitten styrmedel pä sidorna 7-11 mäste revideras sä
att detta krav tillgodoses. Denna revision krävs enär annars de drygt 50% av
den svenska produktionen som exporteras (huvudsakligen till EG-området) riskerar
att slås ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
för samhälle och berörda företag att hantera nödvändiga rufiner blir väsentligt
mindre än den föreslagna avgiften. Rapportens förslag är alltför preliminära
för att kunna bedöma denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.31--------------------------- Industrins
byggmaterielgrupp: Byggmaterial- och komponent- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>industrins
användande av CFC i produktionsprocessen är begränsad till ett Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fätal
företag vilka ocksä själva besvarat remissen. Våra berörda medlemsföretag är
också engagerade i Sveriges Industriförbund inom vars ram inryms en vidgad
krets av användare. Ett omfattande arbete har nedlagts på att belysa industrins
syn pä problemen i samarbete med minskning av CFC-utsläpp, framförda i brev
till statsrådet Birgitta Dahl, miljö- och energidepartementet, 1987.05.27,
undertecknat av Sveriges Industriförbund och Sveriges Grossistförbund. Till
detta brev fogades PM, vartill också hänvisas. Däri framförda tankar om
individuella och frivilliga åtaganden stöder vi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
fillverkningsprocessen är baserad pä CFC-användning måste substitut till dessa
gaser sökas. Detta utvecklingsarbete är i gång. Under den fid som arbetet
fortskrider för att fä fram miljövänlig alternativ lösning bör industrin icke
belastas med särskilda avgifter eller tyngas av andra restrik-fioner av
prohibifiv karaktär. Den tidsrymd som beräknas åtgå uppgår till sex ä åtta år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder en hård konkurtens med starka internationella inslag. Det är därför
ytterst olyckligt att belasta den svenska industrin under den tid utvecklingsarbetet
pågår vilket kortfristigt styr över användningen till andra material pä den
svenska marknaden resp, underlättar import från länder som icke tynges av
konsekvenser a\' de svenska statsmakternas beslut. Ett gemensamt
internationellt arbete är en naturlig riktpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
initiativ som tagits till överläggningar mellan departementet och den svenska
industrin tjänar syften pä vilka vi ställer upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.32--------------------------------- Kemisk-tekniska
leverantörsföirbundet: Det av utredningen fö<br>
reslagna avgiftssystemet är tänkt som ett styrmedel för att begränsa CFC-<br>
användningen, Vi befarar dock att ett sådant system inte kommer att få<br>
önskad effekt, eftersom utsläppen av CFC inte nödvändigtvis står i propor<br>
tion till importerad volym. Enligt utredningens uppfattning bör import av<br>
freonhaltiga färdiga produkter beläggas med avgifter på samma sätt som<br>
import av CFC. Vi anser det absolut nödvändigt att ett eventueUt avgifts<br>
system utformas så att det blir konkurrensneutralt men befarar samtidigt<br>
att ett sådant system blir mycket komplicerat och kostsamt att administre-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar bedömningen att åtgärder behövs för att begränsa utsläppen av CFC på
grund av ämnenas befarade effekt på ozonskiktet i stratosfären. Som påpekas i
utredningen är detta ett globalt problem. Påtagliga resultat kan näs endast
genom en långtgående internationell samordning, Sveriges bidrag till de totala
CFC-utsläppen utgör mindre än en procent. Det är därför angeläget att de
nordiska länderna inte bara inför egna begränsningar av användning och utsläpp
av CFC utan också försöker driva pä utvecklingen mot internationella
överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.33
Rockwool AB:- De förslag till styrmedel som anges i rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
sammanfattningsvis ha som utgångspunkter: långsiktig målsättning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1341>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>målet är produkter utan
fullt halogenerade CFC, viss användning av full- Prop. 1987/88:85 ständigt
halogenerade CFC blir kvar under läng tid, utsläpp av CFC är ett Bilaga 6.2
globalt problem och inte ett lokalt, sfimulering fill utveckling av nya
produkter och metoder såväl i Sverige som i andra länder, åtgärder vidtas där
kostnaderna är lägst för samhället och där goda alternativ finns, minimering
av de administrativa kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
val av styrmedel är det ytterligare tvä kriterier som vi finner avgörande: att
styrmedlet verkligen skall ge den eftersträvade effekten, dvs. en så betydande
minskning av CFC-användningen som är praktiskt uppnäbar samt att styrmedlet
inte i sig orsakar oönskade sidoeffekter eller skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att införandet av en generell avgift (straffskatt) bör förkastas med
hänsyn till att den dåligt svarar mot båda de ovan nämnda kriterierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första: Priskänsligheten för olika applikationer av CFC är ytterst
varierande vilket resulterar i att avgiften slår blint. Industrier, där kostnaden
för CFC är marginell i förhållande till slutproduktens värde, kan svälja även
en hög straffskatt och har därför svaga incitament att övergå till alternativ —
även i fall där goda sådana existerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra: Skatten kommer att få oönskade skadeverkningar. Industrier med hög
priskänslighet för CFC och där det samtidigt saknas utvecklade alternativ
kommer att slås ut. Detta är i ett något längre perspektiv inte bara onödigt -
vi förutsätter att alternativ efterhand blir tillgängliga — utan ocksä i ett
dynamiskt samhällsperspektiv oförsvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
XPS-industrin innebär den föreslagna avgiften en kraftig ökning av
produktionskostnaden, vilket pä grund av stark konkurtens innebär en stor
volymminskning innan alternativa gaser har kunnat tas i bruk. Följaktligen finns
ingen produktion i Sverige den dagen alternativen till CFC finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vikfigt att valet av styrmedel stimulerar till utveckling av ersättningsprodukter
och framför allt att det inte motverkar eller direkt omintetgör en teknisk
förnyelse genom utslagning av företag innan alternativ färdigutvecklats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrmedlen
bör med andra ord utformas så att hänsyn tas till de realistiska möjligheterna
att göra erforderliga omställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
bör införas i den takt alternativ finns tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av en skatt med 50 kr/kg fr.o.m. 1991.07.01 enligt
naturvärdsverkets förslag leder, såvitt vi nu kan se, till en nedläggning av
Rockwool Ecoprim AB, Någon praktisk möjlighet att balansera de ökade
kostnaderna pä ca 18 miljoner kr per är i en verksamhet som omsätter ca 60
miljoner kr per är finns inte. Det är som förut konstaterats ej heller troligt
att alternativa blåsmedel blir tillgängliga inom denna i sammanhanget korta
fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nödvändiga
prisökningar påverkar efterfrågan vilket resulterar i att verksamheten blir
förlustbringande och som resultat ger en nedläggning som i sig innebär en
kapitalförstöring pä ca 40 miljoner kr och att 45 arbetstillfällen försvinner.
Samtidigt skulle man sätta stopp för utvecklingen av en ny och lovande teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- </span><span
style='font-family:Verdana'>--------------------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
förslag kan pä basis av resonemangen i detta remissvar uttryckas Prop.
1987/88:85<br>
mycket enkelt:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
ej förbud eller förödande pålagor, skatter, miljöavgifter, produktbegränsningar
etc. för CFC 12 innan goda substitut är kommersiellt tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ansluter oss till industrins gemensamma uppfattning att före införandet av
negativa restriktioner pä nationell bas, skall industrin ges möjlighet att
under en femårsperiod nedbringa förbrukningen till den nivå naturvårdsverket
rekommenderar i sin rapport och detta sker i god samverkan mellan myndigheter
och berörd industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för dessa frivilliga åtgärder är vi från vår sida beredda att fortlöpande
redovisa till naturvårdsverket eller annan myndighet målsatta och uppnådda
besparingar i vär process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att alla större förbrukare av stabila CFC idag kan göra en individuell
överenskommelse med lämplig myndighet. Ett dylikt program har att ta hänsyn
fill de existerande möjligheterna vid varje tidpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.34 Sveriges
AllmännytUga Bostadsföretag (SABO): SABOs uppfattning i<br>
freonfrågan överensstämmer i stort med den inriktning som anges i na<br>
turvärdsverkets rapport 3353. De föreslagna åtgärder som direkt eller<br>
indirekt skulle medföra konsekvenser för bostadsföretagen är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Importavgift
pä freon medför dyrare produkter alternativt övergäng till andra produkter
(främst pä byggsidan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
av freon från viss tidpunkt medför övergäng till andra material och
konstruktioner speciellt av kyl/värmeanläggningar och kyl/frysenheter. För
hushållssidan medför ett freonförbud högre energiförbrukning alternativt mindre
innervolym av kyl/frysenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
för konstruktion, drift och skötsel av kyl- och värmeanläggningar medför
utbildning av reparatörer och driftpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommentar:
Det behörighetskniv för reparatörer och driftpersonal som nämns i rapporten är
gymnasieskolans DU-Unje jämte ett antal ärs yrkeserfarenhet, alternativt
längre yrkeserfarenhet och styrkt kompetens. Vi anser att utbildningskravet
mäste stå i relation till arbetets art så att mindre servicearbeten t, ex, byte
av kompressor i kyl/frysenheter för hushåll kan utföras efter en betydligt
mindre omfattande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsamling
av kyl/frysenheter för avfallshantering är en fräga om samarbete mellan
bostadsföretag och kommun. Uppsamlingen och separeringen kan medföra ökade
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ovan beskrivna konsekvenserna för bostadsföretagen är inte sådana att vi finner
anledning till invändningar mot de av naturvårdsverket föreslagna
miljöförbättrande åtgärderna. Vi förutsätter att utbildning/kompetenskrav, se
kommentar ovan, löses på ett sätt som är acceptabelt för alla berörda
yrkeskategorier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.35------------------------------------------ Sveriges
kemiska industrikontor (Kemikontoret): I avsnittet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel
noterar Kemikontoret med tillfredsställelse uttalandena (sid, 71) att utsläppen
av CFC är ett globalt och inte ett lokaU problem och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
därför bör välja styrmedel som stimulerar utvecklingen av CFC-fria</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1345>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produkter
och metoder säväl i Sverige som i andra länder, att ovanstående Prop.
1987/88:85 är särskilt viktigt när det gäller produktområden med en stor eller
starkt Bilaga 6.2 ökande användning samt produktområden där Sverige har en
stark ställning på den internationella marknaden samt att - med Kemikontorets
tolkning av uttrycket "lägsta kostnad för samhället" - man pä kort
sikt i första hand begränsar användningen inom de områden där den samhällsekonomiska
totalkostnaden blir som lägst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa punkter som bakgrund kan Kemikontoret inte finna annat än att rapporten i
det därefter följande förslaget till styrmedel — i direkt strid med de ovan
refererade uttalandena - bortser dels från det internationella perspektivet i
dess positiva bemärkelse, dels från näringslivets konkreta förslag (skrivelsen
1987,05,27) om ett inledande, ca femårigt program avseende frivilliggrundade
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att förorda ett ekonomiskt styrmedel - en avgiftsbeläggning av importerad CFC
med icke mindre än 50 kr/kg - förringar rapporten betydelsen av
priskänsligheten inom olika användningsområden. Ett införande av en avgift av föreslagen
storlek skulle helt och hållet undanröja möjligheten att minimera den
samhällsekonomiska kostnaden. Konsekvensen (se sid. 84-85) skulle bli antingen
en diskriminering av inhemska företag ("någon fullständig rättvisa kan
aldrig uppnäs"), eller betydande handelspolitiska problem, något som
rapporten bagatelliserar. Icke minst genom att användningen av CFC är sä
mångskiftande och import/exportsituationen så komplex skulle ett avgiftssystem
med all sannolikhet skapa en situation fullt jämförlig med den som det s, k,
kadmiumförbudet gav upphov till, I vad som gäller analysen av de
handelspolitiska aspekterna pä en reglering med hjälp av avgifter kan
framställningen i rapporten inte betecknas som annat än otillfredsställande
och därmed otjänlig som beslutsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontorets
inställning till indirekta skatter och avgifter riktade mot en viss
tillverkningsprocess eller en produkt är att effekterna därav mäste
neutraliseras "vid gränsen". Det innebär att skatter och avgifter
skall lyftas av vid export och läggas pä vid import. Detta gäller såväl den
direkt berörda varan som alla produkter som framställs ur den eller i vilka den
ingår. Självklart innebär detta svårigheter för internationell handel, icke
minst på den importerande sidan. Detta förhållande bör i sig verka återhållande
på alla projekt som införande av miljöavgifter pä produkter,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Extruderat polystyren
dominerar bland de användningsområden för<br>
CFC som Kemikontoret i sin egenskap av branschorganisation har anled<br>
ning att bevaka beträffande effekterna av eventuella regleringar. Kemikon<br>
toret har emellertid därutöver anledning att noggrant penetrera och kom<br>
mentera CFC-frågan i dess generella egenskap av fräga om reglerad an<br>
vändning av en avgränsad grupp av kemiska produkter. Vad som Kemi<br>
kontoret därvid anser vara av vikt - icke minst med tanke på vad regering<br>
en på senare tid angivit som sin syn på de framtida relationerna med EG-<br>
marknaden - är att man från svensk sida inte stannar för en nationell och<br>
handelspolitiskt kontroversiell särlösning utan i stället bestämmer sig för<br>
att aktivt främja ett brett, internationellt handlingsprogram, innefattande i<br>
första hand den västeuropeiska marknaden. Nationella särlösningar inne-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fattande sä ringa andelar
av världsmarknaden som den svenska har i bästa Prop. 1987/88:85 fall ingen
effekt alls förutom skadan på det egna näringslivet, I sämsta fall Bilaga
6.2 försvårar de det internationella samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början - i slutet av 70-talet - ledde frågan om CFC kontra stratosfäriskt
ozon inte till annat än att nägra få stater, främst USA, beslöt att i lag
förbjuda merparten av användningen av CFC som drivgas i aerosolförpackningar.
Den dåliga anslutningen torde helt eller delvis förklaras av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det vetenskapliga materialet rörande en eventuell interaktion mellan CFC och
stratosfäriskt ozon ännu var sä osäkert och i vissa avseenden så
teoretiskt/spekulativt till naturen att varken tillverkarna eller de primära
förbrukarna av CFC fann anledning att föranstalta om några mer omfattande
utvecklingsinsatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
en stor andel av aerosolprodukterna var av förhållandevis umbärlig karaktär
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det för aerosolförpackningar var möjligt att utan påtagliga, tekniska
olägenheter ersätta CFC med andra typer av drivgaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de två sistnämnda skälen hade Kemikontoret vid den fidpunkten ingen anledning
att motsätta sig förbudet, förutsatt att dispens kunde ges för vissa tekniskt
betydelsefulla tillämpningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i sammanhanget värt att notera att den ökning av den inhemska förbrukningen
av CFC som ägt rum sedan "aerosolförbudet" trädde i kraft i icke
ringa mån har sin grund i politiskt fattade beslut om energibesparande
åtgärder genom utbyggnad av fjiirrvärmesystem, installafion av värmepumpar,
förbättrad isolering av byggnader och av kylanläggningar i hushåll, handel,
industri o. likn. För att anknyta till Kemikontorets intresseområde är
användning av extruderat CFC-baserat polystyren som tjäl-skydd i spårbäddar en
nödvändig förutsättning för att exempelvis persontransporttiderna skall kunna
sänkas på de viktigaste järnvägslinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
under 1985 och än mer under 1986 kunde den stratosfärkemiska forskningen
presentera data av sådan kvalitet att tillverkarna av CFC — ett fåtal
internationella företag - ansett sig ha ett tillräckligt bärkraftigt underlag
för en strategiomläggning. Tvä tillverkare som Kemikontoret haft tillfälle att
överlägga med beslöt sålunda så sent som i mars-april innevarande år att som
ett inledande steg acceptera en ca 25 %-ig nedskärning av produktionen av CFC
11 och 12 under en femårsperiod, detta under förutsättning att nedskärningen
grundas på en internationell överenskommelse täckande en tillräckligt stor
marknad. En av de ifrågavarande tillverkarna har samtidigt officiellt
tillkännagivit avsikten att öka sin produktion av CFC 22 till ersättande av
primärt CFC inom vissa användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
strävan att minska förbrukningen av i första hand CFC 11 och 12 blir<br>
utvecklingen av tekniskt nägoriunda likvärdiga men atmosfärkemsikt<br>
mindre stabila CFC-typer av nyckelbetoand betydelse. De typer som när<br>
mast kommer i fräga är ofullständigt halogenerade, dvs. innehåller en eller<br>
flera väteatomer. För åtskillnadens skull bör dessa - CFC 2 är ett exempel</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
kunna ges beteckningen H-CFC.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1349>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
skapa tekniska förutsättningar för kommersiell produktion av tänk- Prop.
1987/88:85 bara H-CFC är en tekniskt kvalificerad och ekonomiskt resurskrävande
Bilaga 6.2 uppgift. Med de krav som numera ställs beträffande dokumentation av
kemiska produkters hälso- och miljöegenskaper är den dessutom tidskrävande.
Några andra än de nuvarande fiUverkarna av CFC torde inte vara mogna för den
uppgiften. Det måste dä hållas för legifimt att dessa inte gör några avgörande
insatser förrän de kan överblicka en marknad som inte bara är tillräckligt stor
för att motivera tunga utvecklingsinvesteringar utan som dessutom är
någorlunda enhetliga beträffande planerade restrikrioner avseende CFC av
traditionell typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
är som alla vet en i sammanhanget liten marknad. Det vore därför fel att tro
att man med ensidiga åtgärder på svenska håll skulle på något vis stimulera
utveckUngen av nya typer av CFC. Vill man frän svensk eller nordisk sida
verkligen ge ett positivt bidrag till en utveckling i riktning mot lägre
CFC-förbrukning återstår inte annat än att på ett engagerat och sakkunnigt
sätt underlätta arbette pä en internafionell överenskommelse täckande i första
hand den västeuropeiska marknaden i dess helhet. Nationella särlösningar
representerade en i nuläget alltför hög ambitionsnivå skulle ä andra sidan
lämna vägen fri för tveksamma länder att skjuta frågan framför sig eller att
begränsa sina ambitioner till åtgärder av mer eller mindre kosmetisk natur. Med
andra ord skulle ett företräde för ensidiga svenska eller nordiska åtgärder framför
ågärder grundade pä en bred internationell överenskommelse verksamt hota en av
de viktigaste förutsättningarna för utvecklingen av ersättningsprodukter och
-system. Ensidiga åtgärder blir totalt sett till föga nytta men lätt till stor
skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sä
som sakfrågan gestaltar sig bedömer Kemikontoret att femåriga forsknings-,
planerings- och åtgärdsetapper är lämpliga såväl i det internationella som i
det nationella arbetet. En femårsperiod torde nämligen svara mot den tid under
vilken tillräckligt av nytt material hinner komma fram säväl på det tekniska
området som på forskningsområdet för att en åtgärdsgrundande utvädering skall
vara möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sin skrivelse 1987-05-27 har näringslivet pekat på en rad åtgärder vilka för
svenskt och eventuellt även nordiskt vidkommande borde kunna fä bilda stommen i
den första femårsetappens arbete på att reducera CFC-förbrukningen. Kan det
arbetet bedrivas i traditionell samverkan mellan näringslivet och myndigheterna
torde mycket stå att vinna. Icke minst får myndigheterna på det viset bättre
tillgäng till sakkunniggrundad information att utnyttja som hjälpmedel i sitt
arbete på det internationella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
etablera fasta former för en sådan samverkan borde därför ses som en angelägen
uppgift att lösa med det snaraste.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En förutsättning för en i
verklig mening resultatgivande samverkan är att<br>
regeringen avstår från blint slående styrmedel av typen avgifter, I övrigt<br>
begränsar sig Kemikontorer i frågan om ekonomiska styrmedel till att<br>
påpeka att redan en tämligen översiktlig analys av framställningen i avsnit<br>
ten 9,1-2 samt 10 inte kan leda till annan slutsats än att en avgiftsbelägg<br>
ning av CFC kommer att belasta administrationen vida mer än vad rappor<br>
ten gör gällande. För att styrka den bedömningen hänvisar Kemikontoret</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ånyo till
kadmiumförbundet. Även förutom en avgiftsbeläggning av den Prop. 1987/88:85
dispensgrundade kadmiumanvädningen fick ja "förbudet"
administrativa Bilaga 6.2 konsekvenser vilka alla berörda fortfarande borde
ha i gott minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hårda
polystyren- och polyuretanbaserade skum för byggnads- och markisolering m, m.
representerar en av de produktgrupper där användningen av CFC är svår att
undvara i dagsläget. Såvitt nu kan överblickas tör det där krävas runt en
tioårsperiod för att ett i alla avseenden godtagbart alternativ skall hinna
bli kommersiellt tillgängligt. I ett kUmat som vårt är den med den
ifrågavarande produktgruppen förknippade nyttan från allmän synpunkt
obestridlig. Om detta torde ingen oenighet råda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte helt lätt att förutsäga hur en avgift av antydd storlek - 50 kr/ kg CFC
- skulle påverka marknaden för CFC-baserad isolermaterial. Man kan dock anta
att de primära förbrukarna inom byggnads- och anläggningssektorn inriktar sig
mera pä att minimera sina materialkostnader än att göra en på kunden inriktad
kostnads-nyttokalkyl. Vid en alltför kraftig prishöjning pä de CFC-baserade
isolermaterialen kan man då välja ett billigare material med sämre prestanda,
sett ut slutanvändarens synvinkel. För att inte agera i strid med ambitionerna
på det energipolitiska området borde man åtminstone uppskatta den
merförbrukning av energi som följer av en övergäng till material med sämre
isoleregenskaper. Såvitt Kemikontoret kan bedöma är den merförbrukningen
ingalunda oväsenfiig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
en avgiftsbeläggning genomföras finns risk för en så långt gående urholkning av
marknaden för de här avsedda isolermaterialen attt fortsatt produktion inom
landet inte längre kan försvaras. Konsekvensen blir dä bl. a. att arbetet på
att modernisera järnvägsnätet fär avbrytas. Att ersätta en miljöpolitiskt
betingad utslagning av inhemsk produkfion med import är ju inte att tänka pä om
man i vårt land vill fortsätta att med trovärdighet göra sin stämma hörd i det
internationella arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-producenterna
bedömer användningen i isolermaterial som så väsentlig att den hänförts till
de prioriterade områdena såvitt gäller utvecklingen av alternativ, Något eller
några är enligt vad Kemikontoret inhämtat redan föremål för aktivt övervägande.
Inom ca en femårsperiod bör förutsättningarna för kommersialisering kunna
bedömas med ett visst mått av säkerhet. Under tiden bör man rimligen kunna
avvakta med drastiska och beträffande de restriktiva konsekvenserna svårbedömda
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.36
Svenska kylgrossisters förening: Föreningen har vid tidigare till<br>
fällen sagt att det är möjligt för dessa medlemmar att handha återtagningen<br>
av förbrukade köldmedel. Detta äger sin riktighet dock bör observeras att<br>
kylbranschen är en relativt sett liten användbare av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är föreningen motståndare till att en särskild avgift införs på<br>
import av CFC, Avgiften, som ska betalas till statskassan, riskerar att<br>
främst åstadkomma en fördyring. Föreningens medlemsföretag som ska<br>
stå för återtagandet, måste fä täckning för sina kostnader i samband med<br>
delta. Bästa sättet att åstadkomma det är att branschen självt reglerar hur<br>
det ska ske. Att gå vägen via en extra instans kostar bara extra pengar,<br>
både direkt genom "läckage" och genom extra administration hos såväl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>myndigheten
som företagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1353>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sidan 49 i rapporten sägs att det krävs någon form av kontroll av vad Prop.
1987/88:85 som händer med återtagna köldmedel då de kommer utomlands. Är det
Bilaga 6.2 • Naturvårdsverkets uppriktiga mening att man inte kan lita på att
de industrialiserade länderna i Västeuropa, som är de det gäUer, själva kan
avgöra hur omhändertagande av CFC ska ske? Är så fallet bör det inte införas
någon som helst regel eller dyligt om återtagande innan denna fråga har fått en
lösning. Det är helt oacceptabelt att föreningens medlemmar riskerar att bli
stående med lager av förbrukat CFC, därför att svenska myndigheter inte godtar
ufiändska metoder för omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
understryker ytterligare behovet av att snarast göra internafionella
överenskommelser hellre än att införa egna bestämmelser, som ändå bara påverkar
0,4-0,5 procent av världsförbrukningen av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förtjänar också att påpekas att ett snabbt sätt att minska utsläppen av farligt
CFC vore att undanta det nästan helt ofarliga CFC22 frän avgifter och krav på
återtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tUl ovanstående och till det svar som avgivUs av Sveriges
Grossistförbund avstyrker vi Naturvärdsverkets förslag till en särskild
importavgift pä CFC. Vi kan inte se att en avgift till statskassan skulle fä någon
annan effekt än att kostnaderena ökar onödigt mycket. Det är bättre om
branschen självt, på strikt kommersiella grunder, sköter återtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.37
Sveriges plastförbund: Utredarna har antagit en avgift på 50 kr/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kg
importerad CFC skulle kunna minska användningen av CFC och styra utvecklingen
mot för ozonskiktets bevarande gynnsammare ämnen, material och processer. Vi
anser en sådan avgift vara svårhanterlig, kostsam, diskriminerande och att den
dessutom skulle motverka sitt syfte. De produkter i vilka CFC används och som
har ett högt förädlingsvärde fär genom avgiften inget incitament fill övergäng
till andra jäsmedel. Bland dessa produkter finns ett flertal s, k, nya
användningsområden med hög marknadspotential,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
enklare produkter skulle med en produktion i Sverige finna det mycket svårt att
konkurtera med importen. Eftersom produkterna är efterfrågade kommer de att
importeras, och om ej tullverket finner en bra metod att analysera huruvida en
öppen cellstruktur är åstadkommen med CFC eller ej sä har ingen åtgärd för
skydd av ozonskiktet åstadkommits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
diffirentiering av avgifter i förhållande fill CFC-typens farlighet för
ozonskiktet blir nödvändig n, b, om avsikten verkligen är att skydda ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa produkter kan den föreslagna avgiften kortsiktigt få avsedd effekt, att
den CFC-jästa produkten ersätts av annat material. Såvitt vi nu vet innebär en
sådan substituering alltid att användare/konsumenter får en sämre produkt till
högre kostnad pä längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår åsikt ger de styrmedel som föreslås en dyrbar och krånglig byråkrati, de
förhindrar och, i vissa fall motverkar, en snar övergäng till altrernativ
teknik och en utveckling av nya jäsmedel. De är dessutom besvärande för vär
fria handel och klart diskriminerande mot svensk industri. Beträffande
konsekvenserna för olika industrigrenar, deras kun-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:369.0pt'><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>der,
och handelspolitiken är rapporten klart otillfredsställande och kan ej
Prop. 1987/88:85<br>
vara tjänlig som beslutsunderiag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till åtgärder motverkar i viss mån varandra p.g.a. åsatta tidpunkter. Vi räknar
med att inom en tidrymd av 5-10 år finns fullgod ersättning för de fullt
halogenerade CFC[s, MöjUgheten till ersättning varierar beroende på
produkt/produktionsområde. Härda och snabba krav pä åtgärder för rening av
fabriksutsläpp är tekniskt osäkra och innebär ekonomiskt sett att intresset för
övergäng till annan CFC eller alternativt jäsmedel miskar. Avgiften för
övergäng till annan CFC eller atlernafivt jäsmedel minskar. Avgiften innebär
för stora produktområden en så stor produktkostnadsökning med påföljande
volymminskning att en produktion inom landet ej blir möjlig och därmed ej
heller en utveckling mot ny teknik. Om man till detta lägger administrativa
kostnader för hantering av diversi-fierade avgifter och tullhantering.
Styrmedlem mäste utformas pä ett sätt som ger svensk industri en rimlig
möjlighet fill omställning och bör även ta hänsyn till möjligheten att fä
utnyttja resultaten av pågående utveckUng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vär
industri är medveten om och stöder den nuvarande uppfattningen om fullt
halogenerade CFC. Vi stöder ett internationellt agerande för globala åtgärder
för begränsning av tillverkningen av fullt halogenerade CFC, Trots vetskapen om
att isolerade svenska och även nordiska åtgärder har en mycket begränsad
effekt till skydd för ozonskiktet stöder vi ett nordiskt samarbete för
internationell påverkan. Insikten om den nordiska marknadens ringa betydelse,
och avsaknaden av hög forskningskompetens inom CFC-området gör att vi förordar
en internationell samordning inom forskning och utveckUng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
motsätter oss avgifter och långt gående generella beslut om rening vid
användning av CFC eftersom vi menar att sådana motverkar sitt syfte. Vi har
medverkat fill Industriförbundets förslag i skrivelse till Statsrådet Birgitta
Dahl 87-05-27 och anser detta realistiskt. Kan förslaget ligga fill grund för
Regeringens fortsatta arbete så är vi övertygade om att Sverige kan visa
föredöme betr. åtgärder fiU skydd för ozonskiktet och kanske även stå som
modell för hur åtgärder för en bättre miljö kan vidtas i samförstånd med en
vital industri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.28
Föreningen Sveriges plastfabrikanter hänvisar till och instämmer i Svergies
platsförbunds yttrande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.39
Rörfirmornas riksförbund (R): Vi är från VVS-branschens sida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>självfallet
beredda att medverka till att sänka CFC-utsläppen så långt detta är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställer oss ocksä positiva till att en behörighet inrättas som innebär att man
ställer kompetenskrav pä personer och företag som hanterar CFC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
R har inrättats en särskild Värmepumpsgrupp. För medlemskap i<br>
gruppen finns särskilda kompetenskrav uppställda. Bl. a. krävs att företa<br>
get skall kunna utföra erforderiig service pä gjorda värmeepumpsinstlla-<br>
tioner. R:s Värmepumpsgrupp har i dag ca 110 företag som medlemmar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1357>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa arbetar
företrädesvis med små och medelstora värmepumpar. Vi är Prop. 1987/88:85
frän R:s sida självfellet beredda att arrangera erforderlig fortbildning så
att Bilaga 6.2 dessa företag kan uppfylla de kommande kraven för erhållande
av behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
behörighetsfrågan är av utomordentligt stor vikt för bl. a, företagen i R:s
Värmepumpsgrupp anhåller vi om att vi ges tillfälle att yttra oss över förslag
till behörighetsregler innan reglerna fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.40
Gullfiber AB:-- Mot bakgrund av de forskartön som idag är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vedertagna,
att fullständigt halogenerade CFC sannolikt utgör ett hot mot stratosfärens
ozonskikt på läng sikt, ansluter sig Gullfiber AB till ambitionerna att
stegvis reducera den globala användningen av fullständigt halogenerade CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det är fräga om ett globalt problem, bör givetvis alla avgörande beslut om mål
och metoder för begränsningar tas på inernationell nivå och olika nationella
restriktionsvarianter undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UNEP:s
ätgärdsförslag (genialt i sin enkelhet), att angripa problemet genom
begränsning av producerade mängder CFC, kommer sannolikt bli verklighet. Detta
bör rimligen resultera i att tillgången blir mindre än efterfrågan och därmed
kommer automatiskt en prisuppgäng som driver på utvecklingen av alternativ.
Skulle mot förmodan priset på CFC ej förändras sä torde det betyda att
användningen har minskat i avsedd takt och därmed har önskad verkan uppnätts.
Med detta vill vi antyda att Naturvärdsverkets förslag till avgifter på
CFC-användning synes överflödigt, och skapar onödig administrafiv belastning på
samhället och industrin, samt kommer att slå olika hårt inom olika branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänsyn
till tidaspekterna i sammanhanget är viktig. Vissa branscher har möjlighet att
pä ett relativt tidigt stadium anpassa sig till alternativa ämnen. För andra
branscher finns alternativen f n, endast i laboratoriskala och det kan dröja
upp till 5 ä 10 år innan de är kommersiellt tillgängliga. Man bör i görligaste
mån ta hänsyn till dessa förhållanden i beslutsfattandet beträffande
restriktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
punkt 1, sid B i Narturvärdsverkets förslag nämns att eventuellt bör även CFC
22 beläggas med avgift. Detta torde vara en missbedömning, eftersom just CFC 22
synes utgöra den snabbaste vägen bort frän CFC 12 för en stor del av
användarna, och därmed pä kort tid nå en kraftig reducering av den samlade
skadeportentialen. Istället borde övergång till CFC 22 stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigt vill vi framföra, att vi helt ställer oss bakom de synpunkter som
Sveriges Industriförbund framför i sitt brev till Statsrådet Birgitta Dahl av
den 27 maj 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1
Kommerskollegiet:- Kollegiet har funnit att förslagen till åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i rapporten har väsentlig
betydelse för den internationella handeln med<br>
CFC och produkter med sådant innehåll. Kollegiet har därför efter samråd<br>
med miljö- och energidepartementet notifierat rapporten i EFTA och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1358>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>GATT
(dokumenten EFTA/INST 49/87 respekfive TBT/Notif 87,101), Prop. 1987/88:85
Efter förfrågan har bakgrundstexten av kollegiet översänts till Nederlän-
Bilaga 6.2 derna, Indien, Frankrike, Kanada, EG och USA (sådan text biläggs
automatiskt till notifikationer i EFTA). EG har tre gånger begärt och
beviljats förlängd kommentarstid, senast till 1987-11-13, Från schweizisk sida
har via EFTA/INST-proceduren inkommit kommentarer, I kommentarerna förutsätts
att de konkreta föreskriftsförslag som naturvärdsverkets rapport så småningom
leder fill kommer att nofifieras. Några andra reaktioner har såvitt kollegiet
erfarit hittills inte noterats med anledning av notifikationer-na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s.k, Montreal-deklarationen, med överenskomna etappmäl för minskning av
utsläppen, borde utgöra en god grund för internationellt samarbete även
avseende de styrmedel som skall tillämpas, Sverige svarar för en mycket Uten
del av de globala utsläppen av CFC (<1%). De befarade skadeverkningarna av
dessa kommer inte att lokaliseras till Sverige utan adderas till de globala
skadeverkningarna från övriga utsläpp. Den svenska marknadens obetydlighet bör
vidare uppmärksammas. Berörd industri - främst CFC-tillverkarna men även de som
tillverkar produkter där CFC ingår - torde behöva en väsentligt större marknad
än den svenska för att kunna motivera nödvändig produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig målsättning för svenskt agerande i denna fräga bör således vara att
förmå de stora industriländerna att vidta åtgärder som i möjligaste män bör
vara samordnade. Att frän svensk sida gä före med att vara ett gott exempel kan
i vissa fall vara etl sätt att påskynda utvecklingen i andra länder. Kollegiet
vill dock uppmärksamma risken för att isolerade åtgärder i Sverige, som medför
exempelvis handelspolitiska konsekvenser, även kan få motsatt effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
vill därför understryka vikten av en samordning med de stora industriländerna
både avseende takten och medlen. En samordning med nägra andra småstater har
ringa betydelse för de totala utsläppen och ger heller inte industrin
incitament för att påskynda utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de tilltänkta kraven på varors beskaffenhet, och därmed förbud mot varor med
viss beskaffenhet, kan noteras att det allmänna tull- och handelsavtalet GATT
bl, a, innehåller grundläggande bestämmelser om bl, a, icke-diskriminering och
om formaliteter vid import och export. Enligt EFTA-konventionen och
frihandelsavtalet med EEC stadgas bl. a, att åtgärder med motsvarande verkan
som kvantitativa restriktioner inte fär införas eller skärpas. Undantag fär
dock under vissa förutsättningar göras om åtgärden kan anses vara nödvändig för
att bl, a, skydda människors och djurs hälsa. Åtgärderna får således i nte
innebära godtycklig diskriminering eller förtäckt begränsning av handeln,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
GATT-överenskommelsen om tekniska handelshinder (TBT), som ut<br>
gör den övergripande överenskommelsen i här aktuella avseenden, ges<br>
härutöver en rad förhållningsregler för utarbetande och tillämpning av<br>
föreskrifter, standarder och certifieringssystem, I överenskommelsen<br>
stadgas bl, a, att det skall säkerställas att tekniska föreskrifter i sig eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>deras tillämpning ej får
till effekt att oberättigade hinder för internationell Prop. 1987/88:85
handel skapas. Importerade varor får ej ges mindre gynnsam behandling än
Bilaga 6.2 varor av inhemskt ursprung. Om det finns relevanta internationella
standarder skall dessa läggas till grund för nationella tekniska föreskrifter.
I överenskommelsen förordas även internationell harmonisering av föreskrifter
och standarder som parterna antagit eller väntar sig anta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
samarbete med syfte att harmonisera krav på varor har sedan länge<br>
bedrivits både globalt och pä europeisk nivå. Ett sådant arbete innebär<br>
också att syftet med förpliktelserna enligt GATT/TBT-överenskommelsen<br>
tillgodoses samtidigt som det svarar mot pågående samarbetsträvande i<br>
Västeuropa, Mellan EFTA och EG pågår således ett samarbete för att på<br>
fler områden samordna nationella regler som bl, a, berör skydd av männi<br>
skors liv och hälsa. Exempel pä sädana samarbetsområden är konsu<br>
mentvaror (t. ex. leksaker), arbetarskydd (t, ex. maskiner, tryckkärl) och<br>
byggmaterial. Det kan nämnas att de ansvariga svenska myndigheterna på<br>
konsumentskyddsomrädet och byggmaterialomrädet har förklarat sig be<br>
redda att avsätta betydande resurser pä det europeiska harmoniseringsar<br>
betet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>•</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverkets
engagemang grundas pä en vilja att minimera risken att varor av bristfällig
beskaffenhet skall komma in pä den svenska marknaden. Det svenska engagemanget
pä byggmaterialområdet är delvis grundat på de mycket stora svenska
exportintressena på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillvägagångssättet
är att EFTA och EG kommer överens om de grundläggande, tvingande, kraven
varefter man gemensamt ger de europeiska standardiseringsorganen CEN och
CENELEC i uppdrag att utarbeta frivilliga standarder som uppfyller kraven.
Hittills har arbetet bedrivits på EG:s initiativ från enskilda EFTA-länder,
kanaliserade över EFTA, är inte uteslutna. Sådana har t, o, m. i vissa fall
efterlysts frän EG-kommissionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
Montreal-deklarationen torde såvitt kollegiet förstått förutsättningar
föreligga för att starta ett globalt eller europeiskt harmoniseringsarbete på
detta område. Det bör härvid noteras att krav på beskaffenhet hos varor som är
föremål för internationell handel, oavsett syftet med kraven, internationellt
och särskilt inom EG behandlas i de handelspolitiska kanalerna. Internt i EG
har frågor om krav på varors beskaffenhet alltmer kommit att avgöras på
gemenskapsnivå, EG-medlemsstaternas nationella beslutanderätt begränsas
alltmer. Målsättningen med nu pågående arbete i EG, det s, k,
vitboksprogrammet, är ocksä att avveckla hinder på den interna EG-marknaden
till 1992,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar förslaget att miljöaspekter skall beaktas vid offentlig upp<br>
handling kan konstateras att de internationella upphandlingsregler som<br>
Sverige anslutit sig till (EFTA-konventionens artikel 14 och GATT-koden<br>
som statlig upphandling), enligt vilka upphandling skall baseras pä affärs<br>
mässiga principer, inte explicit behandlar miljöaspekter förenade med<br>
upphandling av varor, I EFTA-rådets tolkning av EFTA-reglerna om of<br>
fentlig upphandling (den s, k, Lissabon-överenskommelsen) sägs att "pub<br>
lic health considerations" är förenliga med artikel 14 (endast) i den mån
de<br>
kan anses berättigade enligt bestämmelserna i artikel 12 (enligt vilka åtgär-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>der fill skydd för bl. a.
människors, djurs eller växters liv eUer hälsa under Prop. 1987/88:85 vissa
förutsättningar är tillåtna). Enligt kollegiets uppfattning bör åtgärder
Bilaga 6.2 till skydd för miljön av det slag som det här är fråga om omfattas
av undantagsregeln i artikel 12. Motsvarande undantag finns i GATT-koden
(artikel VIII).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
miljökrav på en vara kan också betraktas som tekniska specifikationer. Enligt
arfikel </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>IV </span><span
style='font-family:Verdana'>i GATT:s upphandlingskod skall sådana inte
utarbetas, antas eller tillämpas i syfte att uppresa hinder för internationell
handel eller resultera i onödiga hinder för internationell handel. Vidare skall
tekniska specifikationer, dä så är lämpligt, ("where appropriate"),
baseras internationella standarder. Det bör i detta sammanhang beaktas att en
kommande överenskommelse rned EG pä upphandUngsomrädet sannolikt kommer att
innehålla krav pä att europeisk standard (CEN eller CE-NELEC-standard) skall
tillämpas när sådan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2,
Arbetsskyddsstyrelsen: Rapporten ger en uttömmande beskrivning av nuvarande
användning av fullständigt halogenerade klorfluorkarboner
("freoner"). Förslagen till åtgärder är inriktade på skydd för
ozonskiktet, men fär i några avseenden ocksä effekter på arbetsmiljön.
Arbetarskyddsstyrelsen begränsar sitt yttrande till arbetsmiljöaspekter.
Flertalet fullständigt halogenerade klorfluorkarboner är på grund av sin
jämförelsevis låga toxicitet att föredra från arbetsmiljösynpunkt framför andra
alternafiv i många tillämpningar. Exempel på detta utgör användningen i
kemtvättar där en återgång till trikloretylen och perkloretylen skulle medföra
att tidigare dålig arbetsmiljö i sådan verksamhet återuppstod. Styrelsen ser
med tillfredsställelse att rapporten föreslär krav på åtgärder på kemtvättmaskiner
etc. som möjliggör kombination av reduktion av utsläppen till yttre miljön med
bibehållande av CFC som tvättvätska. Ett annat exempel på försämring av
arbetsmiljön, nämligen genom introduktion av brand- och explosionsrisker, utgör
ersättning av CFC med pentan som blåsmedel vid tillverkning av isolerings- och
förpackningsmaterial. Styrelsen anser det angeläget att ersättning av CFC som
blåsmedel i första hand sker med jämförelsevis ofarliga gaser som exempelvis
koldioxid. Detta bör kunna ställas som villkor för all förpackningsmaterialtillverkning.
Om pentan används som blåsmedel vid tillverkning av isoleringsmaterial måste
långtgående krav pä skyddsanordningar mot brand och explosion vara
tillfred-ställda i tillverkningsutrustningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
bedömer utvecklingen av ofullständigt halogenerade klorfluor-väten som en
lovande möjlighet att ersätta de fullständigt halogenerade. Det är viktigt att
de medicinsk-toxikologiska egenskaperna hos ersättningsmedlen är klarlagda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3
Statskontoret: Dä de miljömässiga effekterna av CFC-Freon är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>internationella
till sin karaktär motiverar det internationella överenskom<br>
melser och åtgärder för att problem skall kunna avhjälpas. Även om den nu<br>
aktuella rapporten enligt uppdraget syftar till att belysa vilka åtgärder som<br>
är lämpliga för att minska användningen och utsläppen av CFC i Sverige<br>
(samt att ersätta CFC med andra ämnen inom olika användningsområden)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är det viktigt att man
försöker driva på utvecklingen mot internationella Prop. 1987/88:85<br>
överenskommelser på området.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV): Utsläppen av
fullständigt halogenerade klorfluorkarboner (freoner) är, som naturvärdsverket
framhåller, ett globalt problem som kan fä allvarliga konsekvenser för klimat,
hälsa och miljö pä lång sikt. Sveriges möjligheter att i någon störte
omfattning påverka den globala hotbilden genom åtgärder inom landet är, som
påpekas i utredningen, ytterst begränsade. Genom förbudet att använda freoner
som drivmedel i sprayförpackningar har Sverige redan gått längre än de flesta
andra länder vad gäller att reducera freonutsläpp. Avgörande framsteg på
området fordrar enligt RRV internafionellt samarbete och överenskommelser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen:- vill från sina
utgångspunkter fästa uppmärksamheten på att hälso- och miljöeffekter av
potentiella alternativa produkter till nuvarande CFC/Freonprodukter berörts i
mycket begränsad utsträckning i de olika förslagen. Mänga alternativa produkter
återfinns i gruppen halogenerade och relativt persistenta organiska ämnen.
Beslut om övergång till alternativa produkter mäste föregås av en bedömning av
deras hälso- och miljörisker baserad pä ett betryggande underlag. Riskbedömningen
kan inte begränsas till risken för skador pä ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län: tillstyrker i
huvudsak naturvärdsverkets förslag till åtgärder. Eftersom det är fråga om ett
globalt problem är det internationella samarbetet särskild angeläget i detta
sammanhang. Det vore en klar fördel om åtgärder kunde genomföras i flera
länder samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har inför sitt yttrande haft underhandskontakter med nägra miljö- och
hälsoskyddsförvaltningar i länet. Av dessa har förvaltningarna i Stockholms,
Södertälje och Lidingö kommuner lämnat skriftliga synpunkter pä
naturvårdsverkets rapport. Skrivelserna bifogas detta yttrande. Vidare uppger
flera kommuner att intresset för CFC-problemet är stort bland såväl allmänhet
som kommunpolitiker. Kommunerna är angelägna att få konkreta anvisningar för
hur det fortsatta arbetet skall bedrivas pä kommunal nivå. Detta har inte alls
tagits upp i rapporten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.7 Konsumentverket: Att
vidta mått och steg i syfte att skydda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ozonskiktet
är mycket viktigt och för att arbetet skall få en genomgripande verkan krävs
att det sker pä bredast möjliga internationella bas. Frän svensk sida bör det
nordiska och internafionella arbetet ges starkt stöd och åtgärderna anpassas så
att de ger underiag för detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.8 Statens
råd för byggnadsforskning (BFR): anser att de miljötek<br>
niska frågorna mäste prioriteras i samband med utveckling av nya material<br>
och produkter. Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) har av statsmak<br>
terna getts det samlade ansvaret för dessa frågor och för samordning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1366>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>teknisk
FoU inom miljövårdsområdet. BFR viU peka på de glapp som kan Prop. 1987/88:85
uppstå när det gäller dessa insatser. Statens naturvårdsverk stödjer idag
Bilaga 6.2 endast effektforskning och inte produktutveckling, FoU om teknik
eller metodutveckling i syfte att komma till rätta med miljövårdsproblem. BRFs
ansvar gäller främst naturtesursplanering och FoU om miljöaspekter på .
användning av viss ny energiteknik. Med hänsyn till områdets vikt måste detta
betraktas som otiUfredsställande gränsdragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
störte internationella samarbetsprojekt håUer på att inifieras. De båda
organisationerna International Institute of Refrigration (IIR) och
International Energy Agency (lEA) arbetar var för sig i den riktningen. I båda
fallen har Sverige spelat en aktiv roll i de inledande diskussionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.9 Styrelsen
för teknisk utveckling (STU): delar författarnas åsikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
utsläppen av CFC kan utgöra ett hot mot ozonskiktet. Vidare gäller att effekten
på ozonskiktet för olika former av CFC är högst varierande. Ofullständigt
halogenerade klorfluorkarboner bryts i regel ner redan i troposfären och bedöms
därför vara relativt ofarliga för ozonskiktet. Samtidigt anses de bromerade
fluorkarbonerna vara betydligt farligare än motsvarande klorerade föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemet
med utsläppen av CFCs inverkan pä ozonskiktet är globalt — ej lokalt. Detta är
dock inget skäl för att frän svensk sida inte vidta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Svenska
kommunförbundets styrelse ser allvarligt pä konsekvenserna av freonanvändning
särskilt med tanke pä ozonskiktet, då detta utgör ett stort potentiellt
miljöproblem. Det är därför viktigt att beslut fattas så att ätgärdsförslaget
snarast kan tillämpas. Det är också viktigt att problemet ständigt håUs
aktuellt i det internationella miljösamarbetet och att effekter av styrmedel
därvid utvärderas och successivt effektiviseras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet:-- Det går inte att lämna ett
seriöst remissvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
att först rikta mycket allvarlig kritik mot direktiven till rapporten. De
nordiska miljöministrarna beslutade 1987-02-25 att låta undersöka om en 25%-ig
reduktion av CFC-förbrukningen kan genomföras före 1991. Detta är en felaktig
utgångspunkt, Förbrtikningen kan reduceras till noll fram till 1991. Frågan är
vad näringslivet oc;h statsmakterna är beredda att göra för att sä ska ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
citerar miljöminister Birgitta Dahl pä socialdemokrafiska kvinnoför<br>
bundets kongress 1987. "Det andra steget i industrisamhällets utveckling<br>
handlar om att resurshushållning och omsorgen om miljön genomsyrar allt<br>
och blir ett övergripande mål som styr all ekonomisk, teknisk och industri<br>
ell utveckling". Miljöförbundet konstaterar att ingenfing nämns om konse<br>
kvenserna för miljön vid den föreslagna reduktionen med 25 % tUl 1991,<br>
varken i direktiven eller i rapporten. Att rapporten inte redovisar vilka<br>
konsekvenserna blir för människan och miljön är en allvarlig brist. Att<br>
problemställningen inte ens diskuteras är oförsvarligt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är omöjligt att ta
ställning till om en 25%-ig reduktion av fullständigt Prop. 1987/88:85
halogenerade CFC är tillräcklig utan att veta dess konsekvenser. Hur Bilaga
6.2 många fall av hudcancer accepterar vi om vi säger ja till förslaget? (Varje
minskning av ozonhalten med 1 % anses öka frekvensen av hudcancer med 5 %.) Hur
mänga fall av grå start? Hur mycket minskar jordens skördar? I vilken
utsträckning skadas fisket?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
det faktum att vi svenskar använder cirka 0,5 kg fullständigt halogenerade CFC
per person och år medan motsvarande siffra för världen i stort är cirka 0,2 kg
per person borde väcka till eftertanke. Om vi idag kunde minska användningen
med 25 %, skulle varje svensk fortfarande använda ungefär dubbelt sä mycket
fullständigt halogenerade CFC som världens befolkning i genomsnitt. Om vi inte
skall öka de fullständigt halogenerade CFC skadeverkningar på stratosfärens
ozonskikt krävs att de globala utsläppen skärs ner med 85 % enligt amerikanska
beräkningar. Så länge miljöeffekterna vid olika utsläppsnivåer inte är
klarlagda måste kravet vara att alla utsläpp och all användning av fullständigt
halogenerade CFC upphör. Vidare kräver Miljöförbundet att regering/riksdag tar
initiafiv till en internationell nollprocentklubb för stater som fattat beslut
om att inte tillåta nägra utsläpp eller någon användning av fullständigt
halogenerade CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen räknar man endast med en blygsam reducering av användningen av
extruderad polystyren, vilken innehåller fullständigt halogenerade CFC. Att
minskningen inte blir störte beror pä att en ökad användning av extruderad
polystyren är att vänta vid tjälisolering av vägar med tyngre trafik och
järnvägar. Denna användning anses i rapporten som "ekonomiskt
betydelsefull". Det står vidare att en återgång till att tjälisolera med
grus skulle medföra "påtagliga fördyringar". Dessa påståenden gäller
givetvis endast strikt företagsekonomiskt. Sä länge inga beräkningar har
gjorts vad gäller de ekonomiska kostnaderna för de miljöskador utsläpp av
fullständigt halogenerade CFC orsakar kan man dock inte i ett samhällsekonomiskt
perspektiv påstå att det är dyrare att använda grus i stället för extruderad
polystyren. Detta sätt att räkna, där kostnader för att minska utsläpp ingår
men där miljöskadornas kostnader inte ens omnämns, genomsyrar hela
utredningen. Det är minst sagt anmärkningsvärt att SNV inte i detta sammanhang
förstår att sätta värde på miljön. Att fortsätta användningen till dess att
alternativa blåsmedel tagits fram är oacceptabelt. Miljöförbundet kräver att
vägverket och SJ omedelbart återgår till att vid tjälisolering använda den
alternativa produkten grus. Miljöförbundet kräver en omedelbar övergång frän
produkter som innehåller fullständigt halogenerade CFC fill alternativa
produkter i de fall där sädana existerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
kan inte acceptera försök att lösa ozonproblemet genom<br>
att använda ofullständigt i stället för fullständigt halogenerade CFC, Nya<br>
användningsområden fillkommer ständigt och ingen kan idag bedöma hur<br>
stort ett framtida "behov" kan komma att bli. De flesta av dessa
förening<br>
ar bryter ocksä ner ozon i stratosfären, om än i mindre utsträckning.<br>
Risken är uppenbar att den positiva effekten av en övergång till ofuUstän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digt halogenerade CFC äts
upp av en ökad användning. En ökad använd- Prop. 1987/88:85 ning av
ofullständigt halogenerade CFC kan endast motiveras om de ersät- Bilaga 6.2
ter en lika stor idag använd mängd av fuUlständigt halogenerade CFC, och detta
endast under en kort övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan idag konstatera att utsläppen av fullständigt halogenerade CFC är av samma
storleksordning som före 1979 års beslut, då användningen av fullständigt
halogenerade CFC förbjöds som drivgas i sprayförpackningar. Resultatet av de
beslut som fattas idag fär inte bli sådant att vi om 10 år återigen kan
konstatera att utsläppen av ozonförstörande ämnen inte har minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
får inte stirta oss blinda på halogenerade CFCs roll i ozonbalansen. Det är anmärkningsvärt
och djupt beklagligt att inte SNV i rapporten föreslär att åtminstone samma
åtgärder vidtas mot de sä kallade halonerna som mot fullständigt halogenerade
CFC, I vilka mängder dessa haloner används i Sverige är inte känt. Däremot är
det klarlagt att haloner är upp fill 10 ggr sä effektiva på att bryta ned
stratosfärens ozon som de fullständigt halogenerade CFC, Närvaron av haloner
ökar dessutom de fullständigt halogenerade CFCs ozonförstörande förmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat hot mot stratosfärens ozonskikt utgörs av dikväveoxid (lustgas). Ökade
dikväveoxidmängder ger upphov till ökade mängder av kväve-monoxid i
stratosfären. I stratosfären bryter kvävemonooxid i sin tur ned ozon.
Användningen av handelsgödsel, förbränningen av kol samt den ökade markförsurningen
medför att dikväveoxidhalten i atmosfären ökar. Även katalyfisk avgasrening på
bilar befaras öka utsläppen av dikväveoxid. En rapport frän EPA
(naturvärdsverkets motsvarighet i USA) har 1987 redovisat att utsläppen av
dikväveoxid är mellan 10 och 20 gånger störte frän bilar med katalysator än
frän bilar som saknar katalysator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
utsläpp av klorhaltiga föreningar såsom metylkloroform och koltetraklorid
anses skada stratosfärens ozonskikt i ungefär samma utsträckning som
fullständigt halogenerade CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undvika att ett otillräckligt beslut fattas på nytt i ozonfrägan kräver
Miljöförbundet att regeringen ger SNV i uppdrag att skyndsamt kartlägga och
föreslå åtgärder mot alla utsläpp av syntetiska föreningar som hotar att bryta
ner stratosfärens ozonskikt. Vid denna kartläggning måste även undersökas i
vilken grad katalytisk avgasrening utgör ett hot mot stratosfärens ozonskikt.
Brist på kunskap och pågående utredningar fär inte tas till intäkt för att
förhala nödvändiga beslut till skydd för stratosfärens ozonskikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning att i detta sammanhang påpeka, att fullständigt<br>
halogenerade CFC är mycket stabila syntetiska föreningar. Flera förening<br>
ar av den typen har orsakat och orsakar alltjämt betydande skador i vår<br>
miljö. Åtgärder måste vidtas sä att framtida miljöskador orsakade av<br>
stabila syntetiska föreningar undviks. Det är oacceptabelt att som hittills i<br>
stor utsträckning vänta med åtgärder till dess att synbara effekter har<br>
registrerats i miljön. Detta sätt att agera åsamkar oss och vär miljö ir-<br>
reversibla skador och stora kostnader. Som exempel kan nämnas de gamla</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1372>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>synder i
form av DDT och PCB-utsläpp vars verkningar vi kommer att fä Prop.
1987/88:85<br>
dras med läng tid framöver oavsett vad vi gör idag.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt allvarligt är det att invänta synbara effekter om
tiden mellan utsläpp och miljöskada är läng samt om miljöskadan är omöjlig
eller tar mycket läng tid att åtgärda sedan utsläppen väl har skett. Ett
skrämmande exempel pä just denna situation är utsläppen som skadar
stratosfärens ozonskikt. De förändringar av ozonskiktet som vi registrerar i
dag härrör frän föroreningar som har släppts ut för cirka 20 år sedan. Vi kan
inte göra någonting ät de förändringar av ozonskiktet som kan tänkas uppkomma
inom de närmaste 20 åren eftersom dessa eventuella förändringar orsakas av
utsläpp som redan har skett. Om vi stoppar alla utsläpp av ozonförstörande
ämnen tar det ungefär 100 är innan stratosfärens ozonskikt har återhämtat sig.
Denna situation av maktlöshet inför de utsläpp som redan har skett är idag
verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av fullständigt halogenerade CFC ansågs länge
som helt problemfri ur miljösynpunkt. Orsaken till detta antagande var att
dessa föreningar är mycket stabila. Men det är just denna obenägenhet att
reagera med andra ämnen som gör att fullständigt halogenerade CFC kan
transporteras upp till stratosfären och först där sönderdelas av ett
energiri-kare ljus än det som när markytan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av de kunskaper och erfarenheter som finns
beträffande tidsfördröjning mellan utsläpp och skador, irreversibla effekter
samt föreningar av typen halogenerade CFC, DDT och PCB, kräver Miljöförbundet
att syntefiska stabila föreningar särbehandlas på ett sådant sätt som deras
specifika egenskaper kräver, Inga utsläpp av sådana föreningar kan accepteras
och tillverkning och användning kan endast tillåtas i undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.12 Svenska naturskyddsföreningen (SNF): Uttunningen av
stratos<br>
färens ozonlager och ökningen av jordens medeltemperatur är bland de<br>
allvariigaste hot mänskligheten någonsin stått inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uttunning av ozonlagret som redan börjat kan leda till
svåra hälsoproblem för människan och mycket kraftig negativ påverkan pä
djurliv och växtliv, både på land och i vatten. Hoten genom en förväntad
temperaturökning är ocksä väldiga. Förutsättningarna för mänskligt liv på
jorden är hotade!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Båda problemen orsakas dock av utsläpp frän vär egen
verksamhet och vi har alltså möjlighet att påverka dem. De senaste årens
forskning har givit tydliga bevis för att det är utsläppen av CFC-föreningar
samt ytterligare några ämnen som bär skulden för hoten. Forskningen har också
visat och hoten är långt mer akuta än vi fruktat, Synneriigen kraftfulla
åtgärder mäste snabbt vidtagas, annars är riskerna för en global ekologisk
katastrof överhängande! I naturvårdsverkets rapport föreslås en rad
principiellt bra åtgärder. Naturskyddsföreningen anser dock att varje
åtgärdsprogram mäste stå i proportion till hoten. Därför måste mycket störte
resurser satsas och målsättningen för utsläppsminskningen höjas kraftigt.
Utöver naturvärdsverkets förslag bör en rad ytterligare åtgärder vidtagas för
att minska utsläppen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är inte försvarbart
att genom för små utsläppsminskningar äventyra Prop. 1987/88:85<br>
framtida generationers hela livsmiljö!</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atmosfären
hotas dels av uttunning och omfördelning av ozonet, dels av den s. k.
drivhuseffekten, som leder till ökad medeltemperatur på jorden. Eftersom en rad
ämnen direkt eller indirekt bidrar till båda dessa miljöhot kan de båda
problemen inte ses separat. Utsläpp - eller utsläppsbegränsningar - som
påverkar det ena har också konsekvenser för det andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
vad gäller påverkan pä ozonet och drivhuseffekten är det mycket svårt att
uppskatta skadornas omfattning. Dels är de atmosfärkemiska förloppen
svärberäknade, dels finns en kraftig fördröjning mellan användningen av ämnet
och påverkan på ozonlagret. De förändringar vi ser i dag, och den faktiska
minskning av atmosfärens totala ozonmängd som skett senaste åren, beror fill
stor del på utsläpp som gjorts under en lång följd av år. Även om alla utsläpp
av aktuella ämnen stoppas omedelbart kommer effekterna att öka i tio är och
inte avklinga förrän efter mer än hundra är. Faktum är att det inte helt kan
uteslutas att så stora utsläpp redan skett av de aktuella ämnena att resultatet
pä sikt blir väsentligt ändrade förutsättningar för mänskligt liv pä jorden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
går alltså inte att exakt förutsäga hur stora effekterna blir och när de
inträder. Den oförutsedda nu konstaterade minskningen av den totala ozonmängden
i atmosfären och det s. k. ozonhålet över Antarkfis visar risken för att starka
negativa effekter kan uppträda relativt snart om inte kraftiga
utsläppsminskningar av aktuella ämnen sker omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
huvudsakliga hotet mot ozonlagret kommer förutom frän de tvä vanligaste
CFC-föreningarna CFC 11 och CFC 12, ocksä från en rad andra ämnen, främst
ytterligare några CFC-föreningar inklusive metylkloroform och koltetraklorid
samt Halon 1211, Halon 1301, metylkloroform och koltetraklorid, Alla dessa har
antropogent ursprung. Flera av dem är effektivare ozonförstörare än de tre
vanliga CFC-föreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
bidrar till drivhuseffekten. Där tillkommer också tre gaser som har stora
naturliga källor förutom de antropogena, nämligen koldioxid, metan och
dikväveoxid. Förutom att bidra till drivhuseffekten kan koldioxid, metan och
dikväveoxid även påverka ozonlagret. Denna påverkan kan vara dels negativ, dels
positiv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
dessa ämnen och deras effekter måste beaktas vid fastställandet av ett
åtgärdsprogram för att skydda atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användning
och utsläpp av flertalet av dem ökar starkt i Sverige och övriga världen.
Dessutom är u-länderna bara i början av sitt CFC-användande. Innan de börjar
göra samma misstag som vi i stor skala mäste problemen lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
forskare är nu eniga om att en successiv global uttunning av<br>
ozonskiktet på hela 4 % skett de senaste 7-8 åren. Detta är mer än vad<br>
som kan orsakas av naturliga svängningar i ozonmängden och ett skräm<br>
mande tecken pä att farhågorna är riktiga. De modeller man använt för att<br>
beräkna ozonuttunning har varken förutsagt denna minskning eller "ozon<br>
hålet" över Antarktis, där man uppmätt de hittills lägsta ozonvärdena på<br>
jorden. Tendenser till ett liknande hål över bl. a. Skandinavien har registre-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>råts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under 1986 års
undersökningar kunde närvaro av kloratomer konstate- Prop. 1987/88:85 ras i
samband med mätningar över Antarktis, Klorets uppträdande följde Bilaga 6.2
"hålets" fillkomst och tUlbakabildande på ett sätt som mycket
kraftigt styrkte teorierna om att CFC-föreningar är huvudorsaken till ozonets
minskande under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om enbart den totala minskningen av ozonmängden är skrämmande finns
ytterligare problem. Utöver en fortsatt total minskning förväntas en kraftig
förändring av ozonets förekomst i höjdled, med stora minskningar i övre
stratosfären där det tjänar som skydd mot UV-strålning frän solen, och en
ökning av ozonet nära markytan där det kan orsaka skada eftersom det här
fungerar som ett gift för människor, djur och växter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
effekter en uttunning av ozonlagret och en ändring av jordens medeltemperatur
får drabbar olika hårt i olika delar av världen. På högre lafitu-der väntas
effekterna blir störte än nära ekvatorn. Sverige ligger på en sådan latitud att
förändringarna både i UV-B-strålning och temperatur väntas bli stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder bred samstämmighet bland världens forskare om att ozonlagret börjat
tunnas ut och hotas av ytterligare uttunning, med katastrofala följder för
livet på jorden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att vända nuvarande
utveckling. Det råder ocksä bred samstämmighet om vilka ämnen som bär skulden
även om de exakta kemiska reakfionsförloppen och hastigheten i förändringarna
är osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
effekter som tas upp nedan kan väntas uppträda inom femtio är. Mänga av dem
kommer att påverka oss redan under de närmaste decennierna. Hur svära
effekterna blir, biologiskt, socialt och ekonomiskt, beror pä hur snabbt och i
vilken omfattning vi lyckas begränsa utsläppen av de för atmosfären skadliga
ämnen som orsakar dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad negativa hälsoeffekter kommer att uppträda vid ökad UV-B-strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
optiska förstärkningsfaktorn gör att för varje % som ozonet minskar ökar
UV-B-strälningen med 2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hudcancer,
ögonsjukdomar av flera slag, försvagning av immunförsvaret med sämre
motståndskraft mot infektioner som följd, snabbare åldrande av huden samt
ökade skador på grund av fotokemisk smog är de effekter som hitfills framstått
som mest hotande. För flera av dem är det svårt att beräkna ökningen och därmed
förknippat lidande och kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller tvä olika typer av hudcancer finns säkra dos-effektberäkningar gjorda.
Dessa visar att en tioprocentig minskning av ozonlagret över Sverige skulle
orsaka en ökning av skivepitelcancern med 3000 faU per är och basakellscancern
med 8000 fall per är. Kostnaden för dessa 11000 extra cancerfall kommer att bli
mycket stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningar
pekar pä ett samband även mellan elakartad hudcancer och UV-B-strålning, Om ett
samband verkligen föreligger tyder epidemiologiska studier pä tvä procents
ökning för vaije procent minskning av ozonet. Mellan 25 % och 40 % av alla
sädana cancerfall leder till döden,'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alla ögonproblem som
orsakas av UV-B-strålning kommer att öka.<br>
Detta gäller t. ex. snöblindhet, grå start och katarakter (en vanlig orsak till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>blindhet).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försvagningen av
immunförsvaret är mycket svårt att beräkna omfatt- Prop. 1987/88:85 ningen
av. Den tros dock resultera i ökat antal fall av herpes och Leisluma-
Bilaga 6.2 niosis (en tropisk sjukdom). Ett flertal hudsjukdomar förvärtas av
UV-B-strålning vilket kan ha att göra med immunförsvaret. De doser som krävs är
mycket lägre än de som ger cancer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UV-B-strålning
gör att huden åldras snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fotokemisk
smog är sedan länge ett svårt problem i mänga storstads-och industriregioner.
Sådan smog skulle öka i omfattning genom omfördelningen av ozonet och försvära
livet för känsliga personer (t. ex. astmafiker, unga och gamla). En person av
fem beräknas vara känslig redan för dagens nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-föreningar
kan medföra arbetsmiljöproblem i de fall där personalen exponeras, (SeXO:s
Handlingsprogram, Miljön i arbetslivet 10, Klorfluorkolväten,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökning
av UV-B-strålningen minskar avkastningen frän flera av människans viktigaste
nyttoväxter. Detta gäller t. ex, ärtväxter, gurka, squash, melon, pumpa samt
mänga korsblornmiga växter som odlas bl. a, i Sverige, t. ex, kål, kålrot,
röva, raps, rybs och senap. Även skördens kvalitet påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
soyaböna, vilken är en av viirldens viktigaste grödor har konstaterats cirka
en procents skördeminskning för varje procent minskning i ozonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mycket svårt att experimentellt simulera verkliga förhållanden, varför
dos-effekt-förhållanden är kända endast för ett fätal växtarter. Av cirka
tvåhundra testade arter reagerade dock två tredjedelar negativt på ökad
UV-B-strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvagningar
hos växter på grund av ökad UV-B-strålning skulle ocksä kunna göra dem
känsligare för angrepp av sjukdomar och parasiter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Osäkerheten
på dessa områden gör att man inte kan förutse vilka förändringar som kommer
att ske i naturliga ekosystem. Dessa kan bli stora eftersom olika känslighet
hos arterna leder fill ändrade konkurtensförhål-landen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenmiljöer
är ännu känsligare för ökad UV-B-strålning, Vatten har dålig förmåga att stoppa
sådan strålning och i klart vatten har biologiska verkningar konstaterats ned
till tjugo meters djup, Växtplankton - som utgör basen för vattenmiljöernas
näringskedjor - hämmas i allmänhet redan av dagens UV-strälningsniväer, I
vattnens översta skikt, där huvuddelen av produktionen sker, skulle kraftiga
tillväxtminskningar ske (mer än en procents minskning per procent minskat
ozon). Detta rubbar ekosystemen och påverkar alla organismer högre upp i
näringskedjorna - inklusive människan. Minskad produktion av växtplankton
skulle kunna leda tUl mindre populationer av för människan viktiga arter bland
fiskar, musslor, skaldjur etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
olika vattenlevande djurarter reagerar starkt negafivt på ökad<br>
UV-B-strålning. Detta gäller framförallt ägg och larvstadier som i många<br>
fall far illa redan av dagens nivåer. Missbildningar, ökad dödlighet och<br>
andra effekter uppträder vid ökad UV-B-strålning. Detta gäller både</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>musslor, skaldjur och
fiskar. Precis som hos växter kan olika känslighet Prop. 1987/88:85 leda
till ändrade konkurtensförhållanden och därmed svårförutsägbara Bilaga 6.2
populationsändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigt
är att det för många organismer tycks finnas ett tröskelvärde. Överskrids detta
ökar de negafiva effekterna mycket starkt. Tyvärt vet vi inte var tröskeln
ligger för de flesta organismer, men eftersom många är hämmade redan av dagens
strålning bör stor försiktighet iakttas. Överskrids tröskelvärdet kan det få
förödande konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ozonet
vid jordytan väntas öka till följd av omfördelning i atmosfären. Ozon är
giftigt för växter. Det rubbar deras vätskebalans och bidrar t. ex. till de
direkta skogsskadorna som är en del av skogsskade- och försurningsproblematiken.
Även grödor påverkas. Vi kan troligen vänta oss ökade växtskador när ozonet
nära jordytan ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
plaster och färger åldras fortare när de utsätts för UV-ljus. En del av denna
effekt kan motverkas genom iblandning av ljusstabilisatorer. Kostnaderna blir
dock avsevärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
oförminskade utsläpp av CFC beräknas jordens medeltemperatur stiga med 1,5-4,5°
C fram till är 2030. CFC-föreningar kan komma att stå för en stor del av denna
temperaturhöjning. CFC-föreningar är per molekyl IOOOO gånger mer effektiva än
koldioxid på att åstadkomma uppvärmning av atmosfären. Även omfördelningen av
ozon bidrar till uppvärmningen eftersom ozon fungerar som drivhusgas i den
lägre delen av atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
på grund av drivshuseffekten kan grovt indelas i havsytehöjning genom
värmeutvidgning av oceanerna och klimatförändringar med därav följande påverkan
på fauna, flora, erosion, beboelighet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Havsytehöjningen
(20—140 cm) skulle leda till översvämningar och dränkning av stora kustområden,
inträngande av saltvatten i sötvattensamlingar m. m. Speciellt allvarligt
skulle detta drabba i låglänta kustområden och deltaområden vilka ofta är
bördiga och viktiga odlingsområden med stora koncentrationer av människor. Det
skulle leda till väldiga sociala och ekonomiska problem. Vidare skulle ett
stort antal hamnar runt världen påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klimatförändringarna
är mycket svårt att förutsäga hur de kommer att verka. Temperaturändringarna
skulle inte ske jämnt över jorden utan troligen bli större på högre latituder
än vid ekvatorn. Dessutom skulle de variera med årstid. En del områden kan få
upp till 10° C varmare upder delar av året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
blir många och i vissa fall långtgående. Ändringar av nederbördsmönster och
temperatur med förskjutningar av odlingszoner och stora omställningar av
jordbruket om följd, ökad erosion och ökenspridning i vissa områden,
eventuellt minskade skogsområden med förskjutningar mot polerna. Mänga områden
kan bli outhärdligt varma att bo i, dödsfall i värmeböljor skulle öka,
förändringar i naturliga ekosystem skulle uppträda med effekter som inte kan
förutsägas, möjligheten för växtsjuk-domar och skadeinsekter att överleva de
mildare vintrarna skulle öka etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Farhågorna
och de möjliga effekterna kan förefalla överdrivna vid en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>såpass liten
medeltemperaturhöjning som 1,5-4,5° C. Under senaste isti- Prop. 1987/88:85
den var dock medeltemperaturen bara 5° C lägre än dagens. Detta ger en
Bilaga 6.2 uppfattning om hur stor påverkan även en liten förändring i
medeltemperatur över en längre period har,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNF
anser att pä längre sikt är en så gott som fullständig global avveckling av de
starkt ozonförstörande ämnena nödvändig. Utsläppen får inte vara störte än att
naturen långsiktigt tål dem utan att skadas. Om denna nivå överskrids riskeras
människors hälsa och livsvillkoren för oss och övrigt liv pä jorden hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
mäste vara utgångspunkten för de åtgärder som vidtages för att rädda
atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ju
längre vi väntar med att vidtaga åtgärder desto högre blir kostnaderna för att
motverka skadorna. Det kan också hända att skadorna blir irreversibla. Vi kan
inte för att undvika tillfälliga svårigheter nu, riskera framtida generationers
hela livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna bedöma vilka kostnader som är rimliga för att genomföra olika
begränsningsätgärder, mäste man sä gott det går uppskatta kostnaden av de
negativa effekterna vid för små utsläppsminskningar. Utan sädana uppskattningar
riskerar man att de iitgärder som vidtages blir otillräckliga, att skadorna
fortsätter och att kostnaderna i framtiden för att nå nödvändiga mål och
motverka uppkomna skador blir orimligt höga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vanligen
är det lätt att se kostnaderna för åtgärder som sätts in för att hindra
miljöförstöringen men svårt att beräkna vinsterna. Detta gör att
miljökonsekvenserna nästan alltid undervärderas i samhällets avvägningar. När
det gäller ozonproblemet och drivhuseffekten har vi inte råd med det. Riskerna
är alltför stora. Om vi väntar tills effekterna syns tydligt är det redan
försent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.13
Dow Chemical AB:- Alltsedan misstankarna kom fram att fullt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>halogenerade
CFC kunde ha nedbrytande effekt pä ozonlagret i stratosfären har företaget (i
huvudsak vid sitt tekniska centrum i USA) bedrivit forskning fillsammans med
producenter av CFC att finna ersättningsmedel. Efter senare ärs
forskningsresultat om ozonlagrets nedbrytning och dess orsaker har detta utvecklingsarbete
kraftigt intensifierats och befinner sig f. n. i ett långt framskridet skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagets
principiella och internationellt enhetliga ståndpunkt i frågan är
sammanfattningsvis: Vi stödjer förslag fill insatser att begränsa användning/utsläpp
av fullt halogenerade CFC frän internafionella samarbetsorganisationer av
tillverkare och användare (European Fluorocarbon Technical Committee, CEFIC
och Chlorofluorocarbon Alliance, USA etc). Vi förordar de internationella
program som utarbetas av Förenta Nationerna (UNEP). Vi stödjer behov av
ytterligare forskning om effekterna av fullt halogenerade CFC pä ozonlagret i
stratosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedriver intensivt utvecklingsarbete i egna laboratorier och produk<br>
tionsanläggningar fillsammans med CFC-leverantörer för tillverkning med<br>
alternativa bläsmedel. Förutsättningarna bedöms vara mycket goda för att<br>
inom några är ha en alternativ produktion utvecklad. Emellertid krävs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1384>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>även tid
för fullständiga tester och godkännande av slutprodukten samt Prop. 1987/88:85
anpassning av produktionsanläggningarna. Inom en 5—8-ärsperiod bedöms
Bilaga 6.2 produkter utan stabila CFC levereras från våra anläggningar. Företag
i Sverige, Dow Chemical AB, kommer att introducera den nya tekniken samtidigt
med våra övriga anläggningar i världen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dow Chemical AB har aktivt tagit del i arbetet i Sveriges
Industriförbund med en plan för frivilliga åtgärder för begränsning av
CFC-utsläpp och ansluter sig helt till det program som meddelats miljö- och
energidepartementet i skrivelsen daterad 1987-05-27,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill starkt betona att endast internationellt
samordnade åtgärdsprogram kan fä avgörande effekter pä ozon-problemet och kan
införas utan att de samhälls- och företagsekonomiska konsekvenserna blir
avvikande för enskilda nationer. Vi noterar med tillfredsställelse att
naturvärdsverket ansluter sig härtill och att det konstateras att åtgärder mot
CFC-utsläpp endast i Sverige har en ringa betydelse i globala sammanhang samt
att svenska representanter aktivt deltar i internationella sammanhang och dä
bl, a, framför de goda erfarenheter Sverige har från att ersätta CFC i
aerosoler, vilket pä global basis utgör ett av de största användningsområdena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten kommenteras tillgängligheten och det
internationella utvecklingsarbetet av icke fullt halogenerade CFC samt
prisrelationen hos dessa alternativ till de nuvarande CFC. Det bör noteras att
de nämnda alternativen endast är några exempel, att flera finns och att
intensivt utvecklingsarbete pågår hos tillverkarna. Detta arbete har fått
ytterligare betydelse på senare tid när internationella överenskommelser om
begränsningar av stabila CFC är nära förestående vilket troligen kommer att
innebära att tiden till att alternativ föreligger i kommersiell skala
förkortas. De prisjämförelser som görs i rapporten är riktiga pä nuvarande
stadium, när tillgäng och efterfrågan i framtiden ökar kommer sannolikt
priserna för alternativa CFC att närma sig de som f, n, används i stor skala.
Svenska producenter är beroende av utvecklingsarbetet hos de internationella
leverantörerna, även Dow Chemical i Sverige. Enskilda nationella åtgärder för
Sverige har ringa inverkan pä det internationella utvecklingsarbetet och
innebär endast att förutsättningen för fillverkning i Sverige försvåras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.14 Kooperativa förbundet (KF):- Kooperativa förbundet
(KF) har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 12 januari 1987 till naturvårdsveretk avgivit ett
remissyttrande avseende minskade utsläpp av freon. KF ber att fä hänvisa till
nämnda yttrande som lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KF har
inget principiellt att anföra i fråga om det faktamaterial som där<br>
presenteras, men vill påpeka att sakläget när det gäller freonernas miljö<br>
mässiga skadeverkningar är mycket komplext och att olika experters åsik<br>
ter i frågan är långt ifrån entydiga, 1 förbigående kan påpekas att de höga<br>
årliga tillväxttal som anges för förpackningar av styv expanderad plast<br>
(-1-10 % per är) ligger betydligt högre än de bedömningar KF-ägda Scand-<br>
plast gör för dessa produkter. Oavsett osäkerheter i bedömningen av<br>
sakläget är de tänkbara skadeverkningar, som redovisas i rapporterna, av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådan art att snabba
åtgärder bör eftersträvas. Samtidigt är det angeläget Prop. 1987/88:85 att
hälla i minnet att isolerade svenska åtgärder på grund av problemets Bilaga
6.2 globala karaktär är av mycket marginell betydelse. Målet mäste vara brett
förankrade internationella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
har dock valt att för egen del agera snabbt genom att det egna dotterbolaget
Scandplast omedelbart påbörjat arbetet för att bygga om sin fabrik för att
övergå till andra expansionsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med detta vill KF understryka det problem som följer av isolerade
lokala åtgärder av detta slag, nämligen att svenska företag, om inte särskilda
åtgärder vidtas, fär ökade kostnader och nackdelar i konkurrensen gentemot
utländska tillverkare som inte vidtar motsvarande åtgärder. Eftersom man
uppenbarligen frän naturvärdsverket anser att Sverige skall gå i täten
internationellt när det gäller att minska freonanvändningen, borde man även
redovisa förslag till åtgärder för att möta detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ovanstående vill vi frän KFs sida allvarligt framhålla att de värmepumpar som
installerats de senaste åren släpper ut freon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.15
Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet: Undertecknade
forskare vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet är positiva
till att utredningen kommit till stånd och att underlag ges för en seriös
diskussion om motåtgärder mot detta mycket allvarliga miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser dock att utredningen är bristfällig i så måtto att den huvudsakligen
utgär frän vilka åtgärder som av naturvårdsverkets och berörd industri anses
tekniskt "realistiska" inom vissa fidsperspektiv. Utgångspunkten
borde i stället vara en diskussion av vad miljön tål och vad man skulle förlora
(vilka risker man skulle utsätta sig för) vid olika nedskärningsstrategier.
Valet av ambitionsnivå när det gäller åtgärder fordrar sedan ett politiskt
ställningstagande där miljöriskerna vägs mot uppoffringarna för att uppnå
utsläppsreduktioner. Det framgår inte av utredningen varför just 25 % minskning
under fem år skulle vara en lagom avvägning. En målsättning på c:a 85 %
minskning av utsläpp anser vi vara en mer rimlig nivå att diskutera. Det är den
globala nedskärningsnivå som fordras för att de atmosfäriska halterna av CFC
inte skall öka utöver dagens nivå (se bilaga).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är beklagligt att förslaget inte inkluderar åtgärder mot bromhaltiga
föreningar. Som framgår av bilagan är brom per massenhet räknat betydligt
aggressivare mot ozonet än klor. Utsläppen av bromerade föreningar är idag
visserligen små jämfört med utsläppen av klorerade föreningar. Utsläppen av de
förra ökar emellertid kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapportens
behandling av den atmosfärkemiska bakgrund till ozonproblemet (sid. 12-13) är
alltför kortfattad och ger inte ett tillräckligt underlag för en bedömning av
de föreslagna ätgärdsstrategierna. Som ett bidrag till den fortsatta
diskussionen har vi i en bilaga till detta remissvar gjort en kort
sammanfattning av den atmosfärkemiska kunskapen om ozonproblemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nedan följer nägra
ytterligare specifika synpunkter på de olika avsnit- Prop. 1987/88:85 ten.
Sid 1: - Språkbruk: "CFC" syftar ej enbart på de fullständigt
haloge- Bilaga 6.2 nerade klorfluorkarbonerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Det
är nägot missvisande att tala om en minskning med nästan 50 %<br>
till är 1994, Jämförelsen borde göras till är 1991, i vilket fall minskningen<br>
snarare blir 40 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Målsättningen
"minsta möjliga" utsläpp "pä längre sikt" är menings<br>
lös om den inte preciseras mera kvantitativt, t. ex. "till högst 10 % av<br>
dagens utsläpp".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid
2: Vi delar åsikten att det är av allra största vikt att våra svenska åtgärder
får en maximal effekt på åtgärder i andra länder. Här gäller det inte bara att
vara ett gott föredöme (och därför ocksä kunna tala med auktoritet i
internationella förhandlingar) utan också att stimulera en teknisk utveckling
som kan komma andra länder till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid
6: Tror verkligen inte SNV att det är möjligt att åstadkomma en reduktion med
25 % till år 1991? Här saknar man igen en hänvisning till vad miljön tål. Det
är inte bara en fråga om vad man "kan åstadkomma" utan vad vi
"vill respektive bör åstadkomma".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sid
8: Avgiften bör också ta hänsyn till de olika ämnenas inverkan på klimatet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid
12: En och samma kloratom beräknas kunna bryta ner flera tusen ozonmolekyler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid
14: Den relativa effekten av de olika ämnena hänför sig till lika massa (ej
till lika antal molekyler). Detta bör anges i tabellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid
96: Studier av växters påverkan av UV-ljus kan påbörjas omedelbart och bör stå
under rubriken "Följande behov kan f, n. överblickas". Det är
anmärkningsvärt att Lunds universitet, där en kvalificerad forskning bedrivs
om detta problem, inte är inkluderad i listan över remissinstanser. Det är
överhuvudtaget förvånande att bara ett litet fåtal universitetsinstitutioner
beretts tillfälle att besvara denna remiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en målsättning att inte påverka det stratosfäriska ozonet eller jordens klimat
mer än vad som redan sker idag krävs reduktioner av CFC 11,12 och 113 med 80 %
till 85 % av dagens utsläpp. Den nyligen upptäckta mycket kraftiga minskningen
av det stratosfäriska ozonet över Antarktis, visar att människans påverkan
kanske redan idag är högst påtaglig. Ännu kraftigare reduktioner i utsläppen
kan därför motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reglering av användning och utsläpp av vissa CFC får inte leda till att andra
halogenerade kolväten intar den roll som de reglerade nu innehar. En helhetssyn
på atmosfären är nödvändig för att undvika att ett problem idag förvandlas till
ett annat lika besvärligt framtida problem i en annan del av atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmast
krävs en minskning av utsläppen av de ämnen som används i störst utsträckning:
CFC 11, 12, 22, 113 samt metylkloroform. I ett längre perspektiv krävs ocksä en
reglering av de övriga halogenerade ämnena, långlivade bromerade och fluorerade
kolväten, samt övriga ämnen och faktorer som kontrollerar det atmosfäriska
ozonet och vårt klimat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1389>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.16
Rockwoll AB: - - - Det svenska naturvårdsverkets utredning Prop. 1987/88:85
"CFC/Freon" ger med hänsyn till de fidsmässiga förutsättningarna en
god Bilaga 6.2 analys av de många problem som uppstår när CFC skall ersättas
med andra tekniska lösningar. Vissa tankegångar lämnas emeUertid outförda eller
är bara svagt antydda i utredningen och det är angeläget att remissbehandlingen
sätter ljuset på oklarheterna och påvisar såväl svårigheter som möjligheter som
inte framkommer i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
inser även problemets komplexitet och anger på rapportens omslag att "Den
utgör en utgångspunkt och ett underlag för det fortsatta arbetet". Våra
synpunkter baserar sig också på denna insiktsfuUa åsikt och vi önskar en
fortsatt diskussion omkring framförda synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
noterar med tillfredsställelse att regeringen och naturvärdsverket med kraft
engagerar sig i de internationella diskussionerna och förhandlingarna,
CFC-frågan är en global fråga. Som det även anges i rapporten, är åtgärder mot
utsläppen i Sverige av ringa betydelse i globalt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill i detta sammanhang understryka den bristande anslutning som förbudet att
använda CFC i aerosoler fått i världen. Inte ens världens ledande
industrination, USA, har lyckats skapa någon bredare uppslutning kring
initiativet och blivit något föredöme för andra länder. Aerosoler är
fortfarande ett av de största användningsområdena i världen (ca 15 %). Vi anser
att Sverige vid de förhandlingar som förs inom t. ex. UNEP bör hävda att
aerosolförbrukning först skall förbjudas och således ej senare ingå i den
överenskomna begränsningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten redovisas ett antal substitut för fullständigt halogenerade
CFC-föreningar, Vi tror att internationella överenskommelser om begränsning av
stabila CFC kommer att påverka utvecklingstakten av miljövänliga substitut. Vi
tror också att priserna vid en ökad efterfrågan på dessa nya gaser kommer att
bli av samma storleksordning som för de gaser vi f. n. använder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är i hög grad beroende av att försöken till internationell samordning lyckas,
Alla åtgärder som vidtas bör utformas så att sådan utveckling underlättas, EnskUda
nationeUa begränsningar i Sverige kan ytterst litet påverka den internationella
utvecklingen av nya gaser. Svensk industri bör få samma möjligheter som
konkurtenter i ledande industriländer och erbjudas att ta del av och
nyttiggöra sig utvecklingsresultat om nya miljövänliga gaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska marknaden är för liten som bas för utveckling av nya gaser. Därför bör
regeringen verka för en internationell samordning sä att det skapas
marknadsmässiga förutsättningar för nya miljövänliga alternativ. Diskussionen
mäste fortsättningsvis i hög grad gälla vilka politiska aktiviteter som bör
vidtas för att en avveckling pä bred front skall komma till stånd i hela
världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
rapport berör vikten av en nordisk samordning när<br>
det gäller valet av styrmedel och varnar för dubbelregleringar ifråga om<br>
importerade produkter. Verket konstaterar också att de handelspolitiska<br>
aspekterna på ett förändringsprogram behöver belysas ytterligare. Det är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett välmotiverat
konstaterande och ett ytterligare argument för internatio- Prop. 1987/88:85<br>
nell samordning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påtagliga
resultat när det gäller den önskade minskningen av CFC-användningen når man
endast genom en långtgående och långsiktig internationell samordning. Utan en
sådan samordning riskerar vi att komma i en situation där svensk industri
missgynnas och där en komplicerad administrativ apparat mäste byggas upp för
att kontrollera CFC-innehållet i importerade produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.17---------------------------------- Svenska
värmepumpföreningen (SVEP): Den svenska värme<br>
pumpmarknaden består av säväl inhemsk tillverkning som import. För att<br>
inte äventyra den del av svensk värmepumpteknik som baseras på import<br>
av aggregat är det viktigt att i största möjliga män följa det internationella<br>
regelskrivandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att svenska regler och förordningar avseende värmepumpteknik mäste tas
fram i harmoni med internationella regler. Detta torde långsiktigt ge det
bästa resultatet avseende CFC-användningen i svensk värmepumpteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges kemiska industrikontor (Kemikontoret): har
uppfattningen att det ännu så länge saknas avgörande vetenskapliga bevis för
att fullständigt substituerade klorfluorkarboner (CFC) påverkar ozonbalansen i
stratosfären negativt. Emellertid är frågan om en eventuell antropogen påverkan
av de yttre luftlagren av sådan art att åtgärder för att begränsa användningen
av CFC av atmosfärkemiskt stabil typ fär betraktas som motiverade. Som framgick
av vad som sades vid den hearing som departementet anordnade den 8 december
1986 har den uppfattningen god spridning inom den berörda industrin, något som
Industriförbundet m.fl. organisationer bekräftat med skrivelser 1987-01.01 och
1987-05-27.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kylgrossisters förening: Det är
först och främst viktigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
åtgärder genomförs på ett internationellt plan. Förbrukningen i Sverige är så
liten att isolerade åtgärder här knappast fär någon som helst effekt på
världens totala utsläpp av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.20--------------------- Sveriges
plastförbund: Såvitt Sveriges plastförbund har förstått</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
saknas hittills avgörande vetenskapliga bevis för att de fullständigt
halogenerade klorfluorkarbonerna påverkar ozonskiktet i stratosfären negativt.
Vår industri har trots detta hävdat att hittills presenterade modellberäkningar
och utförda mätningar av förändringar i luftlagret mäste beaktas och att
begränsningar av de fullständigt halogenerade klorfluorkolföre-ningar (CFC)
mäste vidtas. Denna uppfattning har ocksä offentliggjorts vid bl. a. en hearing
med departementet 1986-12-08 och i skrivelser till såväl departementet som
naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner det beklagligt att naturvårdsverket baserar rapporten 3353 och<br>
många av de slutsatser och förslag om åtgärder fill skydd för ozonskiktet<br>
på COWI-consults rapport innan denna slutgiltigt färdigställts och behand<br>
lats av beställaren. Nordiska ministerrådet. Såvitt vi erfarit har COWI-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1393>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>consult funnit anledning
att på miinga punkter korrigera sin förhandsrap- Prop. 1987/88:85<br>
port.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
stöder önskemålen om koonlinafion av det nordiska samarbetet gällande åtgärder
och FoU till skydd för ozonskiktet. Vi önskar dock, med tanke på fiUgängligt
kunnande i Norden inom de forsknings- och utvecklingsområden som här berörs,
att insatser och resurser även kan samordnas med internationella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av misslyckandet att få en nordisk enighet om förbud för CFC som
drivmedel för sprayprodukter önskar vi ökade ansträngningar för att få det nära
samarbetet konkretiserat i handUng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att rätt bedöma utsikterna att få fram fullgod ersättning fill de fullt
halogenerade CFC är det viktigt att påpeka att arbetet på att få fram CFC-typer
utan negativ inverkan på ozonskiktet framskrider. Detta bevisar att de relafivt
få tillverkarna av CFC har tagit intryck av kravet på internafionella åtgärder
och använder sin kompetens till att påskynda utvecklingen. Vi menar att en
verkningsfull åtgärd för ozonskiktets bevarande är att enligt UNEP's program,
stoppa tillverkningen av fullt halogenerade CFC pä 1986 års produktionsnivå. I
jämförelse med denna åtgärd torde alla nationella styrmedel te sig tämligen meningslösa
och vi uppmanar den svenska delegationen att verka för en sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga6.3
Prop. 1987/88:85 Bilaga 6.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins program för begränsning av CFC-utsläpp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Grundläggande förutsättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teorin
om att en global, långsiktig minskning av ozon-koncentrationen i stratosfären
orsakas av utsläpp av CFC (och haloner) är ännu icke till fullo bekräftad, men
har tillräckligt stor sannolikhet för att motivera motåtgärder. En fortsatt och
intensifierad forskning om ozonskiktet och påverkande faktorer är därför att
vänta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till de allvarliga konsekvenser som en påverkan av ozonskiktet
skulle fä, delar svensk industri bedömningen att det är viktigt att utarbeta en
global strategi för att begränsa emissioner av fullständigt halogenerade
kolväten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i detta sammanhang angeläget att skilja mellan CFC-typer med hög
skadepotential, dvs, fullständigt halogenerade CFC och ofullständigt halogenerade,
som har mindre skadlig effekt. Speciellt gäller detta CFC 22, som har endast 5
% av skadeeffekten från de mest aktiva typerna CFC 11 resp, 12, Övergång till
CFC 22 motsvarar således en minskning av CFC- användning med 95 %. CFC 22 och
CFC 502 kan redan idag användas i störte värme- och kylsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligt om de nordiska länderna inte bara inför egna begränsningar av
utsläpp av CFC-föreningar och haloner ocksä försöker driva på utveckUngen mot
internafionella överenskommelser. Som ett första mål bör ett globalt förbud -
med vissa nödvändiga undantag - att använda CFC i aerosolförpackningar
eftersträvas. Detta skulle medföra en kraftig minskning av de totala
CFC-utsläppen i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Varför CFC?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
har många värdefulla egenskaper, vilka sammantagna ger dem en unik karaktär. De
är t. ex. föga toxiska, ej brandfarliga eller explosiva, har goda
värmeisolerande egenskaper m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
Ugger i allas intresse att en strategi för att begränsa utsläppen av
fuUständigt halogenerade CFC utarbetas som syftar till att avväga de
miljömässiga riskerna mot den nytta som användningen otvivelaktigt skapar. Det
är nämligen önskvärt att de begränsade mängder, som slufligt kan accepteras för
användning, kommer de mest angelägna ändamålen fill godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Strategi för begränsning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strategi bör ta sin utgångspunkt i följande frågeställningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vilken positiv nytta representerar CFC-användningen
i olika sammanhang?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Var är användningen av fullständigt halogenerade
CFC oumbärlig? Var</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
goda produktions- resp. produkttekniska alternativ?</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Vilken inverkan pä emissionerna får olika användningsrestriktioner? Prop.
1987/88:85 Svaren pä dessa frågor bör indikera var det är lämpligt att i första
hand Bilaga 6.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sätta
in resurserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en första etapp måste insatserna sedan väljas sä att de får den åsyftade
effekten att minska användningen av fullständigt halogenerade CFC på det sätt
och pä de områden där de negativa effekterna av en omställning når ett minimum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Principer för nedtrappning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
samhällsekonomiskt grundad strategi måste enligt vår mening i första hand bygga
pä följande principer:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Angripa onödiga förluster av CFC genom spill eller
eljest oplanerad hantering genom utveckling av leknisk utrustning och bra
arbetsrutiner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utnyttja återvinning av CFC där detta är
tekniskt/ekonomiskt rimligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Underlätta för övergäng där möjliga alternativ till
CFC finns, där de unika egenskaperna hos CFC ej är avgörande och där riskerna
för stora ekonomiska konsekvenser för involverade företag är små vid en rimlig
övergångstid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Acceptera användning av CF(] om nöjaktigt effektiv
destruktion av förbrukat CFC i anslutning till användningen eller vid en senare
fidpunkt kan garanteras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Praktiskt handlingsprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett praktiskt och på frivillighet grundat handlingsprogram föreslär industrin
följande att gälla på kort och medellång sikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a)
i det korta perspektivet (1—5 är):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>övergång till andra blåsmedel än CFC 11/12 vid
tillverkning av extruderad polystyren (XPS) för förpackningsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utveckling av teknik och utrustning för återvinning
av CFC 11, CFC 12 och CFC 113 i såväl tillverkningsindustri som tvätterinäringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Obligatorisk översyn av kyl/värmeinstallationer som
syftar till minimering av läckage. Översynen utförs av behörig
leverantör/serviceföretag enligt fastställda program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vid alla nyinstallationer av kyl/värmesystem skall
möjligheterna att använda ej fullständigt halogenererade CFC utredas, t, ex.
CFC 22 eller 502, alternativt kylmedel av annan typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övergång till andra bläsmedel än CFC 11/12 för
mjukskumsindustrin. Genomförande av ovanstående åtgärdsprogram uppskattas kunna
ge en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reduktion
av emissionerna i nivån 1 000-1 500 ton/är. Detaljbedömningar framgår av
redovisningar från medverkande företag. (Ej bilagda här.) Åtgärdsprogrammet bör
kunna genomföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>med begränsade ekonomiska uppoffringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utan krav pä koordination med andra länders
agerande såtillvida som åtgärderna ej har någon snedvridande effekt på de
företag som verkar i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>internationell
konkurtens</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utan utslagning av branscher eller företag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Prop, 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>inom en begränsad tidsperiod.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b)
Handlingsprogrammet i längre perspektiv (6-10 år):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- i
takt med utvecklingen hos internationella köldmedieproducenter ge<br>
nomför tillverkare av kyl/frysenheter och värmepumpar övergäng till<br>
annat köldmedium</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- utvecklingsarbete
hos tillverkare av isolermaterial av XPS och PUR för<br>
användning av andra kvalificerade gaser än CFC 11/12,<br>
Användning av CFC i samband med isolerprodukter bör under ett över<br>
gångsskede vara ett prioriterat område av flera skäl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>CFC utnyttjas här ej i första hand som ett
processhjälpmedel utan är av grundläggande betydelse för produktens funktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Isolerprodukter med CFC spar energi pä ett
effektivt och resurssnält sätt, vilket innebär minskade emissioner av olika
förbränningsgaser, I denna tillämpning utnyttjas troligen CFC-gasernas unika
kombination av egenskaper i högre grad än på nägot annat område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det finns idag inga tekniskt goda alternativ till
CFC 11/12. Utvecklingsarbeten har redan påbörjats och utförs på internafionell
bas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samverkan
mellan tillverkare och användare. Förutsättningarna för en framgångsrik
utveckling i denna riktning bedöms som goda. Utvecklingsarbetet ligger på en
kvalificerad nivå och är därför tidskrävande. Ett internationellt samarbete är
en förutsättning för framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6. Internationella åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framstår som klart för envar att lösningen på ozon-problemet endast kan nås via
åtgärder pä global basis. Arbetet i UNEP bör vara vägledande för nationella
insatser. Svensk industri förutsätter att det skisserade handlingsprogrammet
ger en god bas för myndigheterna att verka i internationella sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
olika metoder för att uppnå en internationell överenskommelse om begränsning av
CFC-användningen, vilka för närvarande diskuteras inom ramen för
Wien-konventionen, stöder svensk industri den som innebär en etappvis
begränsning av CFC-produktionen, Skälet till värt ställningstagande är främst
metodens enkelhet i tillämpning och kontroll. Metoden skall kompletteras med
regelbundna utvärderingar betr, dels vilka resultat som uppnätts, dels vad som
framkommit inom ramen för den stratosfärskemiska forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:305.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6.4 Prop. 1987/88:85 Bilaga 6.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissammanställning - industrins program för begränsning
av CFC-utsläpp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden inkommit från statens
naturvårdsverk samt kemikalieinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknade reduktione,r</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är de praktiska förändringarna i förväntad förbrukning
av CFC som avgör vilka resultat som i realiteten uppnås. Här nedan kommer
därför . frågan om beräknade redukfioner att tas upp, innan styrmedlen
diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder på kort sikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundets program för åtgärder i det korta
perspekfivet omfattar bara reduktioner inom en del av de användningsområden som
naturvårdsverket anser måste bli berörda för att uppnå en 25%-ig reduktion av
användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av anledningarna härtill torde vara att
Industriförbundet - enligt uppgifter under hand - inte räknat med någon ökad
användning av CFC, medan naturvårdsverkets beräkningar utgår frän 1984 ärs
värden och de kartlagda tendenserna, område för område, om inga åtgärder vidtas
(25 % av 1984 års förbrukning, eller ca 1 100 ton, motsvarar ca 3000 ton av
förväntade värden 1994).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Industriförbundets bedömning har debatten om CFC
medfört att man inte behöver befara någon ökad CFC-användning, Detta är ett
antagande som väsenfligt påverkar bedömningarna, eftersom just de områden som
uteslutits i Industriförbundets åtgärdsprogram (användningen av CFC i hård
skumplast, speciellt för isoleringen) dels svarar för ca 45% av den totala
CFC-användningen i landet, dels är de områden som beräknats öka snabbast
(extruderad polystyren till isolering med 10%/år, polyuretan till isolering med
7%/år och förpackningsmaterial av polyeten med 10-15%/ är). Det är givetvis i
och för sig möjligt att denna tendens redan kan ha påverkats. Intill dess
Industriförbundet med konkreta siffror från de berörda företagen kan visa på
att vare sig produktion/import eller försäljning fortsätter att öka, bör
regeringen dock räkna med en sådan ökad användning vid bedömningen av
åtgärdsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av stor betydelse är dessutom att Industriförbundets
handlingsprogram<br>
saknar en precisering av hur den uppgivna reduktionen på 1 000-1 500 ton<br>
fördelar sig på olika användningsområden och till vilka nivåer man anser<br>
sig kunna komma ner inom varje sektor inom 1—5 är, för landet som<br>
helhet, Nägra sådana beräkningar finns enligt uppgift inte heller tillgängliga<br>
inom Industriförbundet, Det framgiir därför inte heller tydligt om Industri<br>
förbundet räknat med mindre eller störte reduktioner är naturvärdsverket<br>
inom de sektorer där förslagen sammanfaller,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köldmedier</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i sitt förslag räknat med att användning av CFC- Bilaga 6.4 köldmedier kan
reduceras till ca 800 ton/år inom 3 år med samma typ av tekniska åtgärder som
Industriförbundet föreslår. Beräkningen grundas på branschens egna bedömningar,
som ocksä återfinns i Industriförbundets förslag. Det finns därför i dag inte
någonting som tyder på att det skulle vara realistiskt att räkna med ännu
större reduktioner för köldmedierna före utgången av 1991. Såväl de
administrativa beslut som den utbildning av personal och de tekniska åtgärder
som krävs för att nå denna nivå tar tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemtvättar
och verkstäder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om kemtvättar och verkstäder har naturvårdsverket, i det korta
perspektivet, räknat med att kunna komma ner till ca 100 ton för vardera
området (mot ca 300 ton 1984 och ca 400 ton förväntat för 1994). De åtgärder
som Industriförbundet räknat med är av samma tekniska karaktär som de som
naturvärdsverket räknat med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tvätterinäringen förefaller det klart att en längre gående reduktion
före utgången av 1991 skulle förutsätta övergång till perkloretylen, med de
arbetsmiljöproblem detta innebär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verkstadsindustrin förutsätter en längre gående reduktion övergång
till andra rengöringsmedel och/eller annan lödteknik hos huvuddelen av
användarna. Vissa amerikanska utredningar, som förväntas bli tillgängliga under
hösten, lär tyda pä att en sådan övergäng är tekniskt och ekonomiskt möjlig.
Möjligen skulle därför en något större reduktion kunna uppnäs inom
verkstadsindustrin än vad som beräknats i naturvårdsverkets rapport. Det bör
dock beaktas att förbrukningen av CFC 113 för rengöring och avfettning är
fördelad på mänga företag, av mycket varierande storlek och med varierande förutsättningar
i fråga om produktsortiment, utrustning ekonomi m. m. Det är därför inte
realistiskt att räkna med att användningen av CFC 113 före utgången av 1991
skulle kunna komma långt under 100 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjuk
skumplast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om den mjuka skumplasten föreslår Industriförbundet övergång till
blåsmedel genom material- och produktutveckling i stället för installation av
reningsutrustning med återvinning. Av bilagorna framgår att branschen
härigenom räknar med att kunna reducera CFC-användningen till 85 % av 1986 års
nivå inom 3 år (eller m. a. o en redukfion med 15 %).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har här räknat med en 45-50%-ig reduktion genom återvinning av CFC ur
ventilationsluften frän själva tillverkningsprocessen. CFC i
ventilationsluften från lager och bearbetningslokaler har det hittills inte
bedömts möjligt att återvinna. Sedan rapporten skrevs har dock uppgifter
inkommit om att ett engelskt företag nyligen har utvecklat utrustning, som
skulle möjliggöra rening av ventilafionsluften från samtliga tillverkningsled
vid tillverkningen av mjuk skumplast.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är i och för sig
möjligt att störte och från industrins synpunkt<br>
billigare reduktioner kan uppnäs genom utbyte av bläsmedlet och ändnng-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1405>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ar
i produktsortimentet än genom iitervinning. Även frän miljösynpunkt är Prop.
1987/88:85 sådana åtgärder att föredra. Uppgifter som framkommit sedan
naturvårds- Bilaga 6.4 verkets rapport lämnades pekar bl. a. på följande
möjligheter. Vissa lättare skumplastkvaliteter kan avvaras under förutsättning
att motsvarande kvaliteter inte heller kan importeras, C.O2 kan troligen
användas i ökad omfattning. Eventuellt kan CFC 22 användas för produkter med
en densitet mellan 20 och 25 kg/m. Utformningen av produkten - som nu ofta är
en sandwichkonstruktion av lättare CFC-blåsta skum och hårdare COj-blåsta skum
- kan ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
uppgifter tyder alltså snaiare på att det skulle vara möjligt att nå nägot
störte reduktion än vad naturvårdsverket tidigare antagit för mjuk skumplast,
före utgången av 1991. Naturvårdsverket avser att ta upp diskussioner med
företagen inom mjuk skumplastsektorn om förutsättningarna för reduktioner
genom ändringar i råvaru- och produktsortimentet i relation till installation
av återvinningsutrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förpackningsmaterial</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
räknar med övergång fill andra blåsmedel vid fillverkning av XPS till
förpackningsmaterial. Denna ändring torde redan vara genomförd och är inte
medräknad i SNV:s rapport. Industriförbundet nämner däremot ingenting om
motsvarande användning av CFC vid fill-verkningar av förpackningsmaterial av
polyeten, som nyligen utvidgats kraftigt. Naturvårdsverket har förutsaft att
denna CFC-användning också måste bytas ut mot andra drivgaser för att nå en 25
%-ig reduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Isoleringsmaterial
av XPS och PUR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återstår
användningen av CFC i isoleringsmaterial av XPS och PUR, som Industriförbundet
vill undanta från åtgärder under ett övergångsskede. Enligt naturvårdsverkets
bedömning krävs reduktioner även på detta område för att uppnå en reduktion med
25% för landet som helhet. Naturvårdsverket anser att det för användning i
kylskåp som Qärtvärmerör inte finns några lösningar som kan beräknas fä effekt
före utgången av 1991. Reduktionerna här mäste därför främst avse användningen
inom byggnadssektorn. Som nämnts är detta ett snabbt expanderande område,
särskilt när det gäller XPS, Inom byggnadssektorn finns alternafiv, ehuru med
sämre tekniska egenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets bedömning måste inte bara den ökande användningen bromsas utan även
dagens förbrukning reduceras. Verket beräknar att användningen av CFC för XPS
behöver minskas med ca 20% i relation fiU 1987 års värden (ned tUl ca 500-600
ton) för att målsättningen 25% minskning av CFC-användningen för landet som
helhet skall kunna upp-räfthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
användningen av CFC i polyuretan inom byggnadssektorn bör kunna reduceras (se
närmare verkets rapport s. 31-32 m.fl.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan alltså konstateras att de åtgärder Industriför<br>
bundet föreslår i sift handlingsprogram inte är tillräckliga för aft nå en<br>
reduktion med 25 % före utgången av 1991,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna för
reduktioner på längre sikt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Montreal-protokollet
undertecknades av ett stort antal stater och bör Bilaga 6.4 därför ge
näringslivet - både de stora multinafionella företagen och andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- de
signaler som behövs för att påskynda utvecklingen av alternativa<br>
substanser och tekniker. Förutsättningarna för att i huvudsak avveckla<br>
användningen av de fullständigt halogenerade CFC-föreningarna i Sverige<br>
i annat än befintliga installationer före sekelskiftet borde därför vara goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i och för sig riktigt att friviUiga överenskommelser medger den tidsmässiga
differentiering som industrin önskar för de olika användningsområdena. En
första förutsättning för att sädana överenskommelser över huvudtaget skulle
kunna fungera är dock att de innehåller ett klart program som leder till det
uppsatta målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristen
på precisering i Industriförbundets handlingsprogram av vilka resultat som kan
uppnås visar klart på de svårigheter som är förenade med användningen av
frivilliga överenskommelser som styrmedel. Industriförbundets handlingsprogram
är resultatet av överläggningar med berörda industrier frän december 1986 till
maj 1987. Trots detta finns det inte ens i det bakgrundsmaterial, som Industriförbundet
har tillgängligt, någon samlad utvärdering av fill vilka nivåer man räknar med
att kunna komma ner sektor för sektor, om programmet genomförs. Det framgår
inte heller hur Industriförbundet har tänkt sig att man skall fä till stånd
åtgärder som täcker samtliga företag inom respektive användningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i och för sig naturligt att en branschorganisation, i synnerhet pä
Industriförbundets nivå, inte kan vare sig föreslå eller utlova åtgärder som
medför kostnader av någon betydelse för enskilda företag utan att alla dessa
själva medgivit det. Möjligen kan överenskommelser träffas med
branschföreningar inom vaije enskild sektor eller med de enskilda företagen.
Erfarenheterna frän batteriomrädet visar emellertid att det även i frågor av
måttlig omfattning, ekonomiskt sett, finns risk för att samarbetet inom
branschen spricker när det väl blir fräga om konkreta åtgärder.
Åtgärdsprogrammet för att reducera användningen av CFC-köldmedier, som
tillkommU i samarbete mellan naturvårdsverket och branschorganisationerna,
visar också att även branschen anser sig ha behov av bindande föreskrifter för
att efterlevnaden skall kunna garanteras. Om överenskommelser skulle träffas
med de enskilda företagen, tillkommer också ett behov av föreskrifter som
reglerar importen av motsvarande produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inte heller några sanktioner som kan tillgripas om frivilliga
överenskommelser av det slag Industriförbundet föreslär inte skulle hålla. Inom
den, i sammanhanget mycket korta, tidsrymd som återstår till 1991 mäste mänga
konkreta beslut fattas och genomföras av statsmakterna, inom myndigheterna och
i alla de enskilda företagen om en reduktion med 25% ocksä skall kunna
genomföras i praktiken. Det finns därför inte heller tid att först avvakta
resultatet av frivilliga överenskommelser - i synnerhet inte pä basis av ett
så litet konkretiserat förslag som Industriförbundets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- för att senare
eventueUt ta till andra styrmedel som regleringar eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgifter.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1409>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Däremot är det givetvis
möjligt att utarbeta de konkreta förslagen till Prop. 1987/88:85 åtgärder i
samarbete med respektive branschorganisation och de enskilda Bilaga 6.4
företagen inom de olika sektorerna på samma sätt som för närvarande sker
beträffande kyl- och värmeanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
menar att avgifter träffar blint och i vissa fall kan slå ut företagen.
Särskilt hårt slår en avgift för produkter av typ XPS, där kostnaden för CFC
har stor betydelse för slutpriset på produkten och alternativ finns
tillgängliga pä marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en avgift skulle påverka försäljningen av XPS och PUR inom byggnadssektorn har
förutsetts och eftersträvats i verkets förslag, I vad mån avgifter leder till
att företagen måste läggas ned beror pä en mängd faktorer, bl, a. vilken
effekt en avgift av viss storlek har på försäljningsnivån och vid vilken
tidpunkt och i vilken takt den införes. Naturvärdsverket har dock räknat med
att en reduktion av verksamheten, ned tiU de nivåer som verket bedömt som
nödvändiga i det korta perspekfivet (för XPS ca 20% lägre än 1987 ärs värden
och 10% lägre än 1984 ärs värden) i sig inte skall behöva slå ut företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissvaren på verkets rapport och annan information som naturvårdsverket har
tillgänglig framgår emellertid att seriösa ansträngningar nu görs åtminstone
hos vissa företag för att få fram alternativa produkter sä snabbt som möjligt.
Det är givetvis viktigt att styrmedlen inte motverkar syftet att stimulera till
utvecklingen av ersättningsprodukter genom att slå ut företagen i förtid,
särskilt som ett av huvudssyftena med Sveriges policy i CFC-frågan är att också
bidra till utvecklingen av alternativa produkter internafionellt. Ett
styrmedels uppgift är att styra utvecklingen i en viss riktning. Om företagen
själva åtar sig att reducera användningen av CFC till utgången av 1991 till den
nivå som verket bedömer som nödvändig och dessutom kan visa att seriöst
utvecklingsarbete bedrivs för att ta fram alternativa produkter borde företagen
därför kunna befrias från en eventuell avgift på CFC under en övergångstid. Härigenom
förbättras samtidigt de ekonomiska förutsättningarna för utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
valet av styrmedel bör man ocksä beakta att en avgift samtidigt också
förbättrar förutsättningarna för att stödja utvecklingen av ny teknik genom
bidrag frän staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i praktiken tillgängliga alternativet till avgifter är - med hänsyn till vad
som sagts ovan - inte frivilliga överenskommelser utan föreskrifter som
utformas speciellt för vaije användningsområde, i så fallTämpligen efter samråd
med branschföreningarna och företagen inom den sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser naturvärdsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
Industriförbundets åtgärdsförslag inte är tillräckligt preciserat och konkret
som grund för ett handlingsprogram; den typ av åtgärder som Industriförbundet
föreslår är inte heller tillräckliga för att nå en 25%-ig redukfion fiU
utgången av 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
en reduktionsplan, som skall vara genomförd före utgången av 1991, inte kan
baseras på frivilliga överenskommelser med branschföreningarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
risken för att en avgift skall motverka en utveckling av ersättnings<br>
produkter bäst undanröjs genom att företag, som självmant åtar sig att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reducera
sin CFC-användning till den nivå som myndigheterna bedömer Prop. 1987/88:85
som nödvändig och också kan visa att ett seriöst utvecklingsarbete pågår.
Bilaga 6.4 skall kunna befrias från en avgift pä CFC under en övergångstid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
att alternativet till en reglering med generella avgifter som styrmedel inte
är frivilliga överenskommelser utan föreskrifter som utformas speciellt för varje
användningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen:- ställer
sig i princip positiv till naturvärdsver<br>
kets förslag till åtgärdsprogram, som söker beakta den i Nordiska Minister<br>
rådet diskuterade målsättningen för en reduktion av CFC/freonanvänd<br>
ningen, Inspektionen måste däremot anföra tveksamhet till industrins pro<br>
gram, dä detta synes innebära en något lägre ambitionsnivå när det gäller<br>
snara effekter pä användningen av CFC/freoner, Utgående från sitt an<br>
svars- och kompetensområde har inspektionen emellertid inte haft anled<br>
ning att gå in pä en detaljerad bedömning av de olika förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
vill dock frän sina utgångspunkter fästa uppmärksamheten på att hälso- och
miljöeffekter av potentiella alternativa produkter till nuvarande CFC/freonprodukter
berörts i mycket begränsad utsträckning i de olika förslagen. Mänga alternativa
produkter återfinns i gruppen halogenerade och relativt persistenta organiska
ämnen. Beslut om övergång till alternativa produkter måste föregås av en
bedömning av deras hälso- och miljörisker baserad pä ett betryggande underlag.
Riskbedömningen kan inte begränsas till risken för skador pä ozonskiktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
konstaterar slutligen att det för inspektionen vid tUlsynen av fiUverkare och
importörer är naturiigt att övervaka efterlevnaden av förbudet mot freon som
drivmedel i aerosolförpackningar, .Om ytteriigare begränsningar av CFC/freoner
i kemiska produkter blir aktuella kan inspektionen utöva tillsyn även i dessa
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1413>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PROMEMORIA,
1987-12-22</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.5 Prop. 1987/88:85 Bilaga 6.5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1414>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundets avvecklingsprogram för CFC-användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
maj månad innevarande år sände Sveriges Industriförbund och Sveriges
Grossistförbund till chefen för miljö- och energidepartementet ett förslag till
nedtrappning av CFC-användning i industrin, I nämnda skrivelse markerade
industrin sin entydiga ambition att komma till rätta med de problem som kan
hänföras till utsläpp av CFC och besläktade ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste veckorna har mycket konkreta diskussioner förts mellan
representanter för departementet och Industriförbundet, Dessa diskussioner har
frän industrins sida uppfattats som värdefulla och konstruktiva. Vi är överens
om att användningen av CFC på sikt skall upphöra, och att avvecklingen skall
ske i den takt som den internationella tekniska utvecklingen och tillämpningen
av dess resultat i Sverige möjliggör,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
diskussionerna har industrin fått gehör för behovet av att som ozonskiktsnedbrytande
CFC enbart betiaktas de CFC-typer som omnämns i Annex A, grupp 1, till UNEPs
ozonskiktsprotokoll av den 16 september 1987 (Montreal-överenskommelsen), Detta
innebär att ofullständigt halogenerade CFC (t. ex. CFC-22) icke omfattas av
restriktioner. Mot bakgrund av det mycket omfattande internationella arbetet
rörande ersättningsmedel till CFC är vi ocksä överens om att inrätta en
kontrollstafion om tvä är för att då ge ytterligare precisering av tidplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redovisas Industriförbundets bedömningar av möjligheterna till
CFC-minskning och avveckling. Skulle utvecklingen visa att avvecklingen på
grund av tekniska förhållanden går sämre än beräknat, är det viktigt att
dispenser medges från givna restriktioner för enskilda företag efter
individuella prövningar. Skulle å andra sidan den internationella tekniska
utvecklingen gå snabbare, kan avvecklingen naturligtvis ocksä ske snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
första tillfälle att granska utfallet genom den tidigare nämnda kontrollstationen
tvä år efter det att ny lagstiftning för CFC-användning har trätt i kraft. Dä
skall både den tekniska utvecklingen och miljösituationen granskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
vill speciellt påpeka problemets internationella karaktär. Vi talar om ett
internationellt miljöproblem som kräver internationella lösningar. Speciellt i
de fall ett CFC-användande företag ingår i en större internationell koncern är
en internationell samordning viktig för att kraven inom koncernen skall kunna
samordnas mellan dotterbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör påpekas, att flera av de stora exportföretagen som använ<br>
der CFC och där ingen ersättning finns för närvarande har planerat pro<br>
duktionsökningar för de närmaste åren, CFC-användningen kommer där<br>
för aft öka i dessa företag under de första åren utöver 1986 års användning.<br>
Detta kommer för landet som helhet dock att kompenseras genom nerdrag-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
på andra områden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1416>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet kommer
att aktivt medverka i det föreslagna program- Prop. 1987/88:85 met för
CFC-minskning genom information, rådgivning, utbildning och Bilaga 6.5
kunskapsspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedan
följer en bedömning av hur en ordnad övergäng skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingsprogram
efter användningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sterilisering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
detta område finns ersättningsmedel. En fullständig övergång beräknas ha skeft
senast 1988-12-31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sprayförpackningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC
som drivgas för vissa medicinska sprayer kan idag inte ersättas. Generell
dispens bör medges för denna användning. Förbud finns redan!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förpackningsmaterial:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
till CFC - om ej problemfria - finns för detta område. En fullständig övergäng
beräknas ha skett 1989-12-31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjuk
skumplast:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minskning med 50% kan genomföras till 1992-12-31, En fortsatt minskning är
beroende av tillgäng pä HCFC-123 eller annat ofullständigt halogenerat ämne,
dock inte CFC-22.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsindustri:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CFC-användning
som rengöringsmedel av mekaniska detaljer kan ersättas med andra
lösningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
för elektronikändamäl kan minskas med 75% till 1990-12-31,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härd
skumplast:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda slagen av hård skumplast, XPS och PUR, bör bedömas på samma grunder. Denna
användning utnyttjar de specifika egenskaperna hos CFC maximalt och kan därför
endast ersättas med andra typer av CFC, som idag ännu inte finns fillgängliga.
Användarna räknar med att 1986 års användning kommer att vara oförändrad eller
öka något fram till 1990, Därefter minskar användningen under förutsättning att
alternativa blåsmedel finns tillgängliga i kommersiella kvantiteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köldmedier:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användning
av ofullständigt halogenerade CFC är f. n, och en tid framöver enda
realistiska alternativet till CFC-11, 12, 113 och 114, En minskad förbrukning
av fullständigt halogenerade CFC med 25 % genom övergång till CFC-22 beräknas
kunna åstadkommas till 1992-12-31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
luftkonditioneringsaggregat i bilar gäller inte ovan nämnda tidsplan,<br>
eftersom aggregaten inte är utvecklade för CFC-22, Branschen satsar i<br>
stället på utveckling av en mera långsikfig teknik för CFC-134a, vilket<br>
beräknas ta 5—7 år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1418>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övrigt:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
förutsätter att samma principer som för industriell fillämpning gäller för
Bilaga 6.5 andra användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
av minskningspotentialen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av Industriförbundets ovan redovisade tidplan för CFC-av-veckling är
det möjligt att bedöma den potentiella minskningen av industrins
CFC-användning fram fill 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
våra beräkningar ingår användningen av köldmedier med f. n. drygt 1 200 ton per
år. Det bör observeras att en stor del därav inte är någon egentlig användning
i industrin utan närmast hos användaren av industrins produkter. Ansvaret för
utsläppsminskningen Ugger därför hos användaren, t. ex, den kommun som äger
värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedömer nu att den industriella användningen tUl 1991 kommer att minska med
25%, vilket ligger helt i linje med nordiska ministertådets beslut av
1987-10-07. En mer detaljerad bedömning kan göras vid den överenskomna
kontrollstationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>---- </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande 1988-02-12 av Dow Chemical AB om
möjligheter Bilaga 6.5 och planer för avveckling av användning av
ozonskiktsnedbrytande CFC vid tillverkning av XPS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical AB, med tillverkning av XPS-isolering i en fabrik i Norrköping för
nordiska marknaden, arbetar med målet att användningen av ozonskiktsnedbrytande
CFC skall reduceras och totalavvecklas så snabbt som möjligt. Intensivt
utvecklingsarbete pågår hos Dow Chemical i USA och i Europa för en ny
tillverkningsteknik med alternativ till de berörda CFC. Dow Chemical föreslår
en ambitiös avvecklingsplan med gradvis reduktion och totalavveckling 1995, ett
nära samarbete med departement och myndigheter samt en kontrollstation om 2 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical vädjar till Miljö- och Energidepartementet att inte genomföra en
avvecklingsplan för CFS för XPS-tillverkning med tidigare slutdatum eftersom
det på nu föreliggande utvecklingsstadium ej föreligger tekniska möjUgheter
härför. Vid den föreslagna kontrollstationen om 2 år kan förutsättningarna
bättre överblickas, liksom vilken avvecklingstakt som uppnätts inom andra
CFC-förbrukande områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tidigareläggning för XPS-produkter påverkar endast ca 0,5 promille av väridens
årliga CFC-förbrukning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
för tidig avveckling kan emellertid medföra flera nackdelar och risker: sämre
säkerhet, ekonomi och komfort i tågtransporter till följd av försämrad
järnvägsisolering; sämre säkerhet och vagnparksslitage till följd av försämrad
vägupprustning; onödigt stora ingrepp i naturen vid grundläggande av
VA-ledningar; lägre energibesparing vid grundisoleringar etc. Isolering med
andra metoder ger sämre resultat och är dyrare. Eftersom det pä nuvarande
stadium ej är möjligt för Dow Chemical att ersätta CFC föreligger det även en
risk för sysselsättning och kapitalförstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ensidig svensk ambitionshöjning i avvecklingstakten av CFC kommer ej att få
någon normafiv effekt utomlands, däremot kan viljan hos internationella
industriföretag att investera i Sverige påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical AB har tillverkning av XPS i Norrköping. CFC av fullständigt
halogenerad typ (CFC 12) används i tillverkningen och utgör den viktigaste
orsaken till de goda isoleringsegenskaperna hos XPS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical har under 1987 deUagit i utarbetandet av ett frivilligt
reduktionsprogram för CFC frän industrin genom Sveriges Industriförbund, vars
huvudprinciper enligt vår uppfattning fill stora delar accepterats av
departementet. Programmet utgår från det gemensamma målet att gradvis reducera
användningen av CFC med syftet att snarast möjligt uppnå en total avveckling.
Programmet har också utgåft frän principen om frivilliga begränsningar med
hänsyn till att olika användningsområden har skilda förutsättningar att på kort
sikt reducera/upphöra med användningen av CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under januari 1988 har Dow
Chemical direkt med departementet disku<br>
terat förutsättningarna för en avveckling av utnyttjande av fullständigt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1421>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>halogenerade CFC i
XPS-tillverkningen i Sverige samt presenterat en Prop. 1987/88:85<br>
konkret avvecklingsplan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har med tillfredsställelse konstaterat att föreliggande planer för avveckling
endast avser de fullständigt halogenerade CFC som omfattas av de
internafionella överenskommelserna (UNEP) och att de icke fullt halogenerade,
som är de enda tekniskt möjliga alternativen ej kommer att omfattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande presenteras huvuddelen av Dow Chemicals avvecklingsplan samt
bedömningar och konsekvenser som kan uppstå vid en fidigareläggning för väsentliga
isoleringsfunktioner i Sverige och för Dow Chemical AB samt förväntade
internafionella bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical AB:s förslag till avvecklingsplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemicals mål är att helt upphöra med användningen av härda CFC i produktionen
av XPS i Sverige och i övriga delar av världen och att ta tillvara alla
möjligheter till gradvis minskning av användningen genom att utnyttja
befintliga ersättningsmaterial i den utsträckning som är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical lägger pä världsbasis ner maximala resurser på att utveckla ny teknik
anpassad till alternativ till nuvarande CFC i produktionen. Målen är att
tillverkningen ocksä utan användande av ozonskiktsnedbrytande CFC skall
tillfredsställa kraven pä hälso- och miljöeffekter samt att produkten skall
uppfylla kraven på isoleringsförmåga, tryckhållfasthet, resistens mot
fuktupptagning och ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utveckling
av alternativ fill CFC sker hos de internafionella tillverkarna av
CFC-produkter och Dow Chemical samverkar med dessa i syfte att uppnå det
önskade resultatet sä snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägot
användbart ersättningsmedel finns för närvarande ej tillgängligt i industriella
kvantiteter. Utvecklingsarbetet och undersökning av hälso-och miljöeffekter
beräknas kräva ytterligare 2-3 är. Först därefter kommer produktionskapacitet
att bygg.as upp hos tillverkarna för att kunna möta det industriella behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
att möjliga lösningar för fillverkning av XPS-isolering utan härda CFC
identifierats mäste slutprodukten testas och utprovas med långtidsförsök
eftersom det är långtidseffekten för XPS-isolering som är specieUt viktig.
Samtidigt förbereds den omställning av produktionen som också kommer att
behövas. Detta beräknas komma att kräva ytterligare 2-3 år. Tester med olika
metoder kommer att utföras redan 1988-89, Arbetet bedrivs i alla led med
största skyndsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund av det internationella kunskapsläget och det intensiva
utvecklingsarbetet som pågår har Dow Chemical presenterat följande
avvecklingsplan till miljö- och energidepartementet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Chemical räknar på dagens utvecklingsstadium med
stor säkerhet med att kunna uppnå ett fullständigt utbyte av nuvarande CFC
under 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>föreslår en kontrollstation om två år, dä vi har
bättre kunskap om ny teknik och bättre möjligheter att överblicka
förutsättningarna att förändra denna tidpunkt för komplett avveckling av härda
CFC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. föreslår
ett nära samarbete med tillsynsmyndigheten under de närmaste</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242<br>
åren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4,
Chemical har redan tagit initiativ för att inom vissa användningsområ-
Prop. 1987/88:85 den reducera användningen av CFC 12 i produktionen. Vi
beräknar att Bilaga 6.5 detta redan under 1990 aktivt kan bidra till
målsättningen om reduktion av total CFC-användning i enlighet med beslut av
Nordiska Miljöministrarna. Denna avvecklingsplan möter internationellt sett
mycket höga krav på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snabbhet
i CFC-avvecklingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Samhällsnyttan
av isolering med XPS</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har fått uppfattningen att departementet accepterat grundprincipen att olika
användningsområden har olika förutsättningar att ersätta CFC, att XPS tillhör de
grupper som har behov av nägot förlängd avvecklingstid samt att
reduktionsplanerna skall ta hänsyn till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en avveckling före 1995 anser vi att i den gjorda avvägningen samhällsnyttan av
XPS inte tillmäts tillräcklig vikt i jämförelse med andra användningsområden
för CFC. Ersättning av XPS-isolering med andra metoder kan ej ske utan
väsentliga merkostnader för samhället, vilket styrks av underhandsinformation
från den pågående oberoende utredning som Nordiska Rådet låtit utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
XPS-isoleringens unika egenskaper har kostnaderna för energiisolering sänkts.
Dessutom har flera nya tekniska lösningar inom bygg- och anläggningsområdet
kunnat införas. Detta gäller t. ex.: -järnvägsisolering, som möjliggör säkrare
installationer och ger förbättrad säkerhet, ekonomi och komfort för
tågtransporter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vägisolering, som möjliggör mer omfattande
upprustning av befintligt vägnät med förhöjd trafiksäkerhet, minskat slitage av
vagnparken och lägre bensinförbrukning som följd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>isolering, som möjliggör grundföriagda ledningar
utan frysrisk med minskade ingrepp i naturen och lägre kostnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>olering vid grundläggning, som möjliggör minskade
risker för tjällyft och fuktskador och ger ökad energibesparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling före 1995 innebär att flera av dessa viktiga samhällsfunktioner
inte kan komma att uppfyllas. Alternativen är att de uppfylls genom utnyttjande
av andra material vilket ger sämre resultat till högre kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationella
aspekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical ansluter sig till Montreal-överenskommelsen och förordar
internationella överenskommelser om det globala problem som ozonfrägan utgör.
Vi har även förståelse för att nationella planer måste upprättas inom
Montreal-överenskommelsens ram samt att frågan i olika länder fått varierande
politisk betydelse. Emellertid har vi svårt att acceptera att en svensk
avvecklingsplan väsentligt avviker frän övriga länder, inkl. Nordiska
Ministrarnas beslut, och som innebär risk för allvariiga konsekvenser för
samhället och enskilda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns tyvärt inte skäl
aft tro att svenska åtgärder kommer att kunna<br>
påverka takten i utvecklingen att finna tekniska alternativ till CFC hos de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>internationella
tillverkarna beroende framför allt på att den svenska mark- Prop.
1987/88:85 nåden för CFC som används för XPS-produktion är mycket liten (ca
0,5 Bilaga 6.5 promille av världsförbrukningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligt aft svenska förslag till åtgärder tar stor hänsyn till
internationella svenska företag som har svårigheter att på kort tid ersätta CFC
i sin tillverkning i Sverige, Pä samma sätt bör motsvarande hänsyn tas till
svårigheter hos svenska dotterföretag i stora internationella koncerner. En
skillnad härvidlag vore svär att förstå och att förklara utomlands med hänsyn
till Sveriges uttalade vilja att främja utländska industriinvesteringar i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical har tillverkning av XPS i ca 20 fabriker över hela världen med
användande av samma teknik. Användningen av CFC är dock totalt endast en liten
del av världsförbrukningen varigenom möjligheter till påverkan av utveckling
av tekniska alternativ är liten. En internationell samordning av övergäng till
användning av alternativ till CFC är nödvändig vilket ställer krav pä både tid
och tillgång till fillräckligt stora kvantiteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dow
Chemical är således i likhet med departementet övertygade aft CFC skall
ersättas. Emellertid föreligger för närvarande bristfällig kunskap om teknisk
möjlighet till och tillgång fill alternativ för XPS-produktion, Ett beslut nu
och en avveckling innan sådana alternativ föreligger skulle innebära att man i
Sverige kommer att riskera samhällsekonomiska konsekvenser, kapitalförstöring
samt sysselsättningseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ifrågasätter om en tidsvinst på några få är vid avveckling av CFC-förbrukning
vid XPS-tillverkning i Sverige som motsvarar 0,5 promille av
världsförbrukningen är sä väsentlig för lösningen av ett globalt problem att
man skall ta dessa risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
den föreslagna kontrollstationen om 2 är kommer ny kunskap att föreligga om
möjligheterna att snabbt ersätta CFC säväl vid XPS-tillverkning som pä alla
andra områden. Dä kan en ytteriigare precisering av tidsplaner för avveckling
ske utan samma samhälls- och företagsekonomiska risker som vid ett beslut nu
om en för tidig avveckling, Dow Chemical är övertygade om att det vid denna
kontrollstation är möjligt att fastlägga en frivillig avvecklingsplan och
sluttidpunkter för avvecklingen som tillmötesgår såväl XPS-industrins som
andra sektorers avvecklingsmöjligheter och nationella målsättningar om en så
snabb avveckling som är tekniskt möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den föreslagna uppläggningen av avvecklingen med en kontrollsta<br>
fion om 2 år och kontinueriig kontakt med tillsynsmyndigheter, bedömer vi<br>
att inga ytterligare styrinstrument frän myndigheternas sida är erforderli<br>
ga, t, ex, i form av en avgift på användningen av CFC som föreslagits. En<br>
avgift pä den nivå som diskuterats (50 kr,/kg CFC) skulle, om den införs<br>
innan tekniska alternativ föreligger i industriella volymer, som sådan vara<br>
förödande för tillverkningen av XPS och allvariigt kunna försvåra utveck<br>
lingsarbetet för tillverkning med aUernativ till CFC,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn fill vad som
ovan framförts vädjar vi till Miljö- och Energi- Prop. 1987/88:85
departementet att avvecklingsplanen för CFC-användning redan nu anpas- Bilaga
6.5 sas till de realistiska förutsättningarna och att vårt förslag fill
avvecklingsplan för XPS-industrin accepteras samt i övrigt ovan framförda
synpunkter beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1429>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:304.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1430>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Montreal
Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>The Parties to this Protocol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Being Parties to the Vienna Convention for the Protection
of the Ozone Layer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mindful of their obligation under that Convention to take
appropriate measures to protect human health and the environment against
adverse effects resulting or likely to result from human activities which
modify or are likely to modify the ozone layer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Recognizing that world-wide emissions of certain
substances can significantly deplete and otherwise modify the ozone layer in a
manner that is likely to result in adverse effects on human health and the
environment,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Conscious of the potential climalic effects of emissions
of these substances,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aware that measures taken to piotect the ozone layer from
depletion should be based on relevant scientific knowledge, taking into account
technical and economic considerations,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Determined
to protect the ozone layer by taking precautionary measures to control
equitably total global emissions of substances that deplete it, with the
ultimate objective of their elimination on the basis of develop-ments in
scientific knowledge, taking into account technical and economic considerations,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Acknowledging that special provision is re-quired to meet
the needs of developing countries for these substances,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Noting the precautionary measures for controlling
emissions of certain chlorofluor-carbons that have already been taken at national
and regional levels,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Considering the importance of promoting international
co-operation in the research and development of science and technology relating
to the control and reduction of emissions of substances that deplete the ozone
layer, bearing in mind in particular the needs of developing countries,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Have agreed as follows:</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parterna i detta protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är parter i Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som besinner sitt åtagande enligt sagda konvenfion att
vidta lämpliga åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skadeeffekter
som uppstår eller kan komma att uppstå till följd av mänsklig verksamhet som
förändrar eller kan komma att förändra ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som inser att globala utsläpp av vissa ämnen kan medföra
en betydande nedbrytning av ozonskiktet och i övrigt förändra det på ett sätt
som kan komma att förorsaka skadliga effekter på människors hälsa och miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är medvetna om de effekter som utsläpp av dessa ämnen
kan medföra för klimatet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som är
medvetna om att åtgärder som vidtas för att skydda ozonskiktet mot nedbrytning
bör grundas på relevanta vetenskapliga kunskaper, varvid hänsyn skall tas till
tekniska och ekonomiska synpunkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är fast beslutna att skydda ozonskiktet genom att
vidta förebyggande åtgärder syftande till kontroll på ett rättvist sätt av de
globala utsläppen av ämnen som bryter ned det, med det slutliga målet att
eliminera dessa utsläpp med stöd av den vetenskapliga utvecklingen, varvid
hänsyn skall tas till tekniska och ekonomiska synpunkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som erkänner att särskilda åtgärder erfordras för att
uppfylla utvecklingsländernas behov av dessa ämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som noterar de förebyggande åtgärder för att kontrollera
utsläpp av vissa klorfluoral-kaner som redan vidtagits på nationell och
regional nivå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som beaktar vikten av att främja internafionellt
samarbete inom forskningen om och utvecklingen av vetenskap och teknik för
kontroll och minskning av utsläppen av ämnen som bryter ned ozonskiktet,
varvid särskild hänsyn skall tas till utvecklingsländernas behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har överenskommit om följande:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1432>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Artide
1: Definitions For the purposes of this Protocol:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Convention" means the Vienna Convention
for the Protection of the Ozone Layer, adopted on 22 March 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Parties" means, unless the text otherwise
indicates, Parties to this Protocol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Secretariat" means the secretariat of
the Convention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"ControUed substance" means a sub-stance
listed in Annex A to this Protocol, whether existing alone or in a mixture. It
excludes, however, any such substance or mixture which is in a manufactured
product other than a container used for the transportation or storage of the
substance listed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Production" means the amount of
controUed substances produced minus the amount destroyed by technologies to be
ap-proved by the Parties.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Consumption" means production plus
imports minus exports of controUed substances,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Calculated levels" of producfion, imports,
exports and consumption means levels determined in accordance with Arficle 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Industrial rationalization" means the
transfer of all or a portion of the calculated level of production of one Party
to another, for the purpose of achieving economic effi-ciencies or responding
to anticipated short-falls in supply as a result of plant closures.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Artikel 1:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Definitioner
I denna konvention avses med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Konvention" Wienkonventionen för skydd
av ozonskiktet, som antogs den 22 mars 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Parterna", såvida inte annat anges i
texten, parterna i detta protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Sekretariat" konventionens sekretariat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Kontrollerat ämne" ett ämne som är
upptaget på listan i bilaga A tiU detta protokoll, vare sig det förekommer
isolerat eller blandat med andra ämnen. Däremot avses inte ett sådant ämne
eller en blandning som förekommer i en tillverkad produkt, annat än i en
behållare som används för transport eller förvaring av ett ämne på listan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Produkfion" mängden av kontrollerade
ämnen som produceras minus mängden som förstörs med hjälp av teknik som skall
godkännas av parterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Förbrukning" produktion plus import
minus export av de kontrollerade ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Beräknade nivåer" avseende produktion,
import, export och förbrukning nivåer som fastställs enligt artikel 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"Industriell rationalisering" överföring
av en parts beräknade produktionsnivå, helt eller delvis, till en annan part i
syfte att uppnå störte ekonomisk effektivitet eller för att möta förutsedda
brister i tillgången på grund av fabriksnedläggningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1433>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1434>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Artide 2: Control Measures</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1,
Each Party shall ensure that for the twelve-month period commencing on the
first day of the seventh month following the date of the entry into force of
this Protocol, and in each twelve-month period thereafter, its calculated
level of consumption of the controUed substances in Group I of Annex A does
not exceed its calculated level of consumption in 1986, By the end of the same
period, each Party producing one or more of these substances shall ensure that
its calculated level of production of the substances does not exceed its
calculated level of pro-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Artikel 2: Kontrollåtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1,
Varje part skall tillse att under tolvmä-nadersperioden som börjar första dagen
i sjunde månaden efter dagen då detta protokoll träder i kraft, och under
varje tolvmåna-dersperiod därefter, dess beräknade nivå avseende förbrukning
av de kontrollerade ämnena under grupp I i bilaga A inte överstiger den
beräknade förbrukningsnivän år 1986. Vid slutet av denna period skall varje
part som producerar ett eller fiera av dessa ämnen tillse att den beräknade
produktionsnivån inte överstiger den beräknade nivån är 1986, dock att denna
nivå fär ha ökat med högst tio</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1435>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1437>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>duction
in 1986, except that such level may have increased by no more than ten per cent
based on the 1986 level. Such increase shall be permitted only so as to satisfy
the basic domestic needs of the Parties operating under Artide 5 and for the
purposes of industrial rationalization between Parties.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Eaifh Party shall ensure that for the twelve-month
period commencing on the first day of the thirty-seventh month following the
date of the entry into force of this Protocol, and in each twelve month period
thereafter, its calculated level of consumption of the controUed substances
listed in Group </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>of Annex A does not exceed its calculated level of
consumption in 1986. Each Party producing one or more of these substances
shall ensure that its calculated level of production of the substances does not
exceed its calculated level of production in 1986, except that such level may
have increased by no more than ten per cent based on the 1986 level, Such
increase shall be permitted only so as to satisfy the basic domestic needs of
the Parties operating under Artide 5 and for the purposes of industrial
rationalization between Parties. The mechanisms for imple-menting these
measures shall be decided by the Parties at their first meeting following the
first scientific review.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Each Party shall ensure that for the period 1 July
1993 to 30 June 1994 and in each twelve-month period thereafter, Us calculated
level of consumption of the controUed substances in Group I of Annex A does not
exceed, annually, eighty per cent of its calculated level of consumption in
1986, Each Party producing one or more of these substances shall, for the same
periods, ensun: that its calculated level of production of the substances does
not exceed, annually, eighty per cent of its calculated level of production in
1986. However, in order to satisfy the basic domestic needs of the Parties
operafing under Artide 5 and for the purposes of industrial rationalization
between Parties, its calculated level of production may exceed that limit by up
to ten per cent of its calculated level of production in 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Each Party shall ensure that for the period 1 July
1998 to 30 June 1999, and in each</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85 Bilaga 6.6 procent jämfört med 1986 ärs nivå. En sådan ökning skall
medges endast för att tillgodose de grundläggande inhemska behoven hos part som
avses i artikel 5 och för industriell rationalisering mellan parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
Varje part skall tillse att under tolvmå-nadersperioden som börjar första dagen
i trettiosjunde månaden efter dagen dä detta protokoll träder i kraft och under
varje tolv-månadersperiod därefter, dess beräknade nivå avseende förbrukning av
de kontrollerade ämnena under grupp </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>i bilaga A inte överstiger
den beräknade förbrukningsnivån år 1986, Varje part som producerar ett eller fiera
av dessa ämnen skall tillse att den beräknade produktionsnivån inte överstiger
den beräknade produkfionsnivån är 1986, dock att denna nivå fär ha ökat med
högst tio procent jämfört med 1986 års nivå. En sådan ökning skall medges
endast för att fillgodose de grundläggande inhemska behoven hos part som avses
i artikel 5 och för industriell rationalisering mellan parter. Mekanismerna
för att genomföra dessa åtgärder skall beslutas av parterna vid deras första
möte efter den första vetenskapliga översynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Varje
part skall tillse att under perioden<br>
från den 1 juli 1993 fill den 30 juli 1994 och<br>
under varje tolvmänadersperiod därefter,<br>
dess beräknade nivå avseende förbrukning av<br>
de kontrollerade ämnena under grupp I i bi<br>
laga A inte årligen överstiger åttio procent av<br>
den beräknade förbrukningsnivån är 1986.<br>
Vaije part som producerar ett eller flera av<br>
dessa ämnen skall under samma period tillse<br>
att dess beräknade produktionsnivå inte ärli<br>
gen överstiger åttio procent av den beräk<br>
nade produktionsnivån är 1986, För att fiUgo-<br>
dose de grundläggande inhemska behoven<br>
hos part som avses i artikel 5 och för indu<br>
striell rationalisering mellan parter fär dock<br>
en parts beräknade produktionsnivå över<br>
stiga denna gräns med upp till tio procent av<br>
den beräknade produkfionsnivån år 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4, Varje
part skall tillse att under perioden<br>
från den 1 juli 1998 tiU den 30 juni 1999 och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1438>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1440>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>twelve-month period thereafter, its calculated level of
consumption of the controUed substances in Group I of Annex A does not exceed,
annually, fifty per cent of its calculated level of consumption in 1986. Each
Party producing one or more of these substances shall, for the same periods,
ensure that its calculated level of production of the substances does not
exceed, annually, fifty per cent of its calculated level of production in 1986.
However, in order to satisfy the basic domestic needs of the Parties operating
under Artide 5 and for the purposes of industrial rationalization between
Parties, its calculated level of production may exceed that limit by up to
fifteen per cent of its calculated level of production in 1986. This paragraph
will apply unless the Parties decide otherwise at a meeting by a two-thirds
majority of Parties present and voting, represenfing at least two-thirds of
the total calculated level of consumption of these substances of the Parties.
This decision shall be considered and made in the light of the assessments
referted to in Artide 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Any Party whose
calculated level of production in 1986 of the controUed substances in Group I
of Annex A was less than twenty-five kilotonnes may, for the purposes of
industrial rationalization, transfer to or re-ceive from any other Party,
production in excess of the limits set out in paragraphs 1, 3 and 4 provided that
the total combined calculated levels of production of the Parties concerned
does not exceed the production limits set out in this Artide, Any transfer of
such production shall be notified to the secretariat, no låter than the time of
the transfer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Any Party not
operating under Artide 5, that has facilities for the production of controUed
substances under construction, or contracted for, prior to 16 september 1987,
and provided for in national legislation prior to 1 January 1987, may add the
production from such facilities to its 1986 production of such substances for
the purposes of deter-mining its calculated level of production for 1986,
provided that such facilities are com-pleted by 31 December 1990 and that such
production does not raise that Party's annual calculated level of consumption
of the con-</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 85 Bilaga 6.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under vaije tolvmänadersperiod därefter, dess beräknade
nivå avseende förbrukning av de kontrollerade ämnena under grupp I i bilaga A
inte årligen överstiger femtio procent av den beräknade förbrukningsnivån år
1986, Varje part som producerar ett eller flera av dessa ämnen skall under
samma period tillse att dess beräknade produktionsnivå inte ärligen överstiger
femtio procent av den beräknade produktionsnivån år 1986, För att tillgodose
de grundläggande inhemska behoven hos part som avses i artikel 5 och för industriell
rationalisering mellan parter får dock en parts beräknade produktionsnivå överstiga
denna gräns med upp till femton procent av den beräknade produkfionsnivån år
1986, Denna punkt skall gälla såvida inte parterna bestämmer annat vid ett möte
med tvä tredjedels majoritet av vid mötet närvarande och röstande parter, som
svarar för minst två tredjedelar av parternas totala beräknade nivå avseende
förbrukning av dessa ämnen. Ett sådant beslut skall övervägas och träffas mot
bakgrund av de utvärderingar som avses i artikel 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. En part vars beräknade produktions<br>
nivå i fråga om de kontrollerade ämnena un<br>
der grupp I i bilaga A år 1986 understeg 25<br>
kiloton fär för industriella rationaliseringsän-<br>
damäl överföra till, eller mottaga från, annan<br>
part produktion som överstiger de gränser<br>
som anges i punkterna 1, 3 och 4, förutsatt att<br>
summan av de berörda parternas beräknade<br>
produktionsnivåer inte överstiger de produk<br>
tionsgränser som anges i denna artikel. Varje<br>
överföring av sådan produktion skall medde<br>
las till sekretariatet senast vid tidpunkten för<br>
överföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6, En part som inte avses i artikel 5, som<br>
har anläggningar för produktion av kontrol<br>
lerade ämnen som är under byggnad, eller<br>
varom avtal har träffats före den 16 septem<br>
ber 1987, och som omfattas av respektive<br>
lands lagstiftning gällande före den 1 januari<br>
1987, får lägga produktionen från dessa an<br>
läggningar till 1986 ärs produktion av nämnda<br>
ämnen när det gäller att fastställa dess beräk<br>
nade produktionsnivå för 1986, förutsatt att<br>
anläggningarna är färdigställda före den 31<br>
december 1990 och att sådan produktion inte<br>
ökar partens årliga beräknade förbruknings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1441>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1443>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trolled
substances above 0,5 kilograms per capita,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Any transfer of production pursuant to paragraph 5
or any addition of production pursuant to paragraph 6 shall be notified to the
secretariat, no låter than the time of the transfer or addition,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(a) Any Parties which are Members States of a
regional economic integration organization as defined in Artide 1 (6) of the
Convention may agree that they shall jointly fulfil their obligations
respecfing consump-fion under this Artide provided that their total combined
calculated level of consump-fion does not exceed the levels required by this
Artide.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>The Parties to any such agreement shall inform the
secretariat of the terms of the agreement before the date of the reduction in
consumption with which the agreement is concerned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Such agreement will become operative only if all
Member States of the regional economic integration organization and the organization
concerned are Parties to the Protocol and have notified the secretariat of
their manner if implementation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9, (a)
Based on the assessments made pur<br>
suant to Artide 6, the Parties may decide<br>
whether:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(i)
Adjustments to the ozone depleting potentials specified in Annex A should be
made and, if so, what the adjustments should be; and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(ii)
Further adjustments and reductions of production or consumption of the
con-trolled substances from 1986 levels should be undertaken and, if so, what
the scope, amount and timing of any such adjustments and reductions should be;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Proposals for such adjustments shall be
communicated to the Parties by the secretariat at least si.x months before the
meeting of the Parfies at which they are proposed for adoption;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>In taking such decisions, the Parties shall make
every effort to reach agreement by consensus. Ifall efforts at consensus have
been exhausted, and no agreement reached,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 85 Bilaga 6.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nivå avseende de
kontrollerade ämnena till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer än 0,5 kg per capita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vaije överföring av produktion enligt punkt 5 eller
tillägg till produkfionen enligt punkt 6 skall meddelas till sekretariatet senast
vid tidpunkten för överföringen eller tilllägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(a) Parter som är medlemsstater i en regional
organisation för ekonomisk integration enligt definitionen i artikel 1 (6) av
denna konvention kan avtala att de gemensamt skall uppfylla sina åtaganden beträffande
förbrukning enligt denna artikel, förutsatt att summan av de berörda partemas
beräknade för-brukningsniväer inte överstiger de nivåer som här föreskrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Parter som sä avtalar skall meddela avtalsvillkoren
till sekretariatet före datum för minskningen i förbrukningen som avtalet
avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ett sådant avtal kan börja gälla endast om alla
medlemsstater i respektive regionala organisation för ekonomisk integration
samt den berörda organisationen är parter i protokollet och har undertättat
sekretariatet om det sätt på vilket de uppfyller bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9. (a) Med utgångspunkt
från de utvärde<br>
ringar som utförs enligt artikel 6 kan parterna<br>
besluta huruvida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(i)
justeringar bör göras beträffande de i bilaga A angivna ozonnedbrytande potentialerna
och i så fall vilka justeringar; och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(ii)
ytterligare justeringar och minskningar av produktionen eller förbrukningen av
de kontrollerade ämnena bör företas utifrån 1986 års nivåer, och i så fall vad
omfattningen, mängderna och tidsplanen i fräga om dessajusteringar och
minskningar bör vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förslag till sädana justeringar skall tillställas
parterna av sekretariatet minst sex månader före det möte med parterna vid vilket
de läggs fram för antagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Parterna skall göra allt för att enhäUigt nå
överenskommelse vid sådana beslut. Om alla ansträngningar att nä en enhällig
överenskommelse har varit förgäves och ingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1444>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1446>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>such decisions shall, as a last resort, be adopted by.a
two-thirds majority vote of the Parties present and vofing represenfing at least
fifty per cent of the total consumption of the controUed substances of the
Parties;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(d) The decisions, which shall be binding on all Parties,
shall forthwith be communicated to the Parties by the Depositary. Unless
otherwise provided in the decisions, they shall enter into force on the expiry
of six months from the date of the circulation of the communication by the
Depositary,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10, (a) Based on the assessments made<br>
pursuant to Artide 6 of this Protocol and in<br>
accordance with the procedure set out in Ar<br>
tide 9 of the Convention, the Parties may<br>
decide:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(i) Whether any substances, and if so which, should be
added to or removed from any annex to this Protocol; and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(ii) The mechanism, scope and timing of the control
measures that should apply to those substances;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(b) Any such decision shall become effec-tive, provided
that it has been accepted by a two-thirds majority vote of the Parties present
and voting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11, Nothwithstanding the provisions con-<br>
tained in this Artide, Parties may take more<br>
stringent measures than those required by<br>
this Artide,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6 överenskommelse träffats, skall sädana beslut i sista
hand antas med tvä tredjedels majoritet av vid mötet närvarande och röstande
parter, som svarar för minst femtio procent av parternas totala beräknade nivå
avseende förbrukning av dessa ämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(d) Besluten, som skall vara bindande för alla parter,
skall skyndsamt tillställas parterna av depositarien. Om inte annat föreskrivs
i besluten, skall dessa träda i kraft sex månader efter det att de skickats ut
av depositarien,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10, (a) Med utgångspunkt från utvärde<br>
ringarna som äger rum enligt artikel 6 i detta<br>
protokoll och i enlighet med det förfarande<br>
som anges i artikel 9 i konvenfionen kan par<br>
terna besluta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(i) huruvida några ämnen, och i så fall vilka, bör läggas
till eller uteslutas frän bilaga till detta protokoll; samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(ii)
mekanismen, omfattningen och tidsplanen i fråga om de kontrollåtgärder som bör
gälla för dessa ämnen; (b) Ett sådant beslut skall träda i kraft om det har antagits
med två tredjedels majoritet av vid mötet närvarande och röstande parter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11, Utan hinder av bestämmelserna i<br>
denna artikel kan parter vidta strängare åt<br>
gärder än de som föreskrivs här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1447>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1448>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artide 3:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Calculation of control levels</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>For the purposes of Artides 2 and 5, each Party shall, for
each Group of substances in Annex A, determine its calculated levels of</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(a) Production by:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(i) Multiplying its annual production of each controUed
substance by the ozone de-plefing potential specified in respect of it in Annex
A; and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(ii) Adding together, for each such Group, the resulting
figures;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Imports and exports, respectively,
by following, mutatis mutandis, the procedure set out in subparagraph (a); and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Consumption by adding together its
calculated levels of production and imports</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artikel 3:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkning av kontrollnivåer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av artiklarna 2 och 5 skall part för varje
grupp av ämnen i bilaga A fastställa sina beräknade nivåer i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(a) produktion genom att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(i) multiplicera sin årliga produktion av varje
kontrollerat ämne med respektive ozonnedbrytande potential som anges i bilaga
A; och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(ii) addera, för varje sådan grupp, de erhållna
siffrorna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>import
respektive export genom att följa, efter vederbörliga justeringar, det förfarande
som anges i (a) ovan; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbrukning
genom att addera de beräknade nivåerna för produktion och import</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1449>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1451>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>and subtracting its calculated level of exports as
determined in accordance with subpara-graphs (a) and (b), However, beginning on
1 January 1993, any export of controUed substances to non-Parties shall not be
subtracted in calculating the consumption level of the exporting Party.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6 och subtrahera den beräknade nivån för export enligt (a)
och (b) ovan. Export av kontrollerade ämnen till icke-parter skall dock frän
och med den 1 januari 1993 inte subtraheras vid beräkning av den exporterande
partens förbrukningsnivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1452>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artide 4:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Control of trade whh non-parties</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Within one year
of the entry into force of this Protocol, each Party shall ban the import of
controUed substances from any State not party to this Protocol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beginning on I January 1993, no
Party operating under paragraph 1 of Artide 5 may export any controUed
substances to any State not party to this Protocol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Within three years of the date of
the entry into force of this Protocol, the Parties shall, following the
procedures in Artide 10 of the Convention, daborate in an annex a list of
products containing controUed substances, Parties that have not objected to
the annex in accordance with those procedures shall ban, within one year of the
annex having become effective, the import of those products from any State
not party to this Protocol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Within five years of the entr>'
into force of this Protocol, the Parties shall determine the feasibility to
banning or restricting, from States not party to this Protocol, the import of
products produced with, but not containing, controUed substances, If
deteimined fea-sible, the Parties shall, following the procedures in Artide 10
of the Convention, daborate in an annex a list of such products, Parties that
have not objected to it in accordance with those procedures shall ban or
restrict, within one year of the annex having become effective, the import of
those products from any State not party to this Protocol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Each Party
shall discourage Ihe export, to any State not party to this Protocol, of
technology for producing and for utilizing controUed substances,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Each Party shall refrain from
providing new subsidies, aid, credits, guarantees or in-</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artikel 4:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontroll över handel med icke-parter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Inom ett år efter det att detta protokoll<br>
trätt i kraft skall varje part förbjuda import av<br>
kontrollerade ämnen frän stat som inte är<br>
part i detta protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Från och med den 1 januari 1993 fär part<br>
som avses i artikel 5 punkt 1 inte exportera<br>
kontrollerat ämne till stat som inte är part i<br>
detta protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, Inom tre är efter det att detta protokoll<br>
trätt i kraft skall parterna i enlighet med det<br>
förfarande som anges i artikel 10 i konven<br>
tionen utarbeta en bilaga med en förteckning<br>
över produkter som innehåller kontrollerade<br>
ämnen. Parter som inte anmält invändningar<br>
mot bilagan i enlighet med nämnda förfaran<br>
de skall, inom ett är efter det att bilagan trätt i<br>
kraft, förbjuda import av dessa produkter<br>
från stat som inte är part i detta protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom fem år
efter det att detta protokoll trätt i kraft skall parterna avgöra huruvida det
är möjligt att förbjuda eller begränsa import från stater som inte är parter i
detta protokoll av produkter som tillverkas med. men inte innehåller,
kontrollerade ämnen. Om detta bedöms som möjligt, skall parterna i enlighet med
det förfarande som anges i artikel 10 i konventionen utarbeta en bilaga med en
förteckning över sådana produkter. Parter som inte anmält invändningar mot
bilagan i enlighet med nämnda förfarande skall, inom ett år efter det att
bilagan trätt i kraft, förbjuda eller begränsa import av dessa produkter från
stat som inte är part i detta protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje part
skall motverka export till stat som inte är part i detta protokoll av teknik
för produktion och användning av de kontrollerade ämnena,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6, Varje
part skall avstå från att erbjuda<br>
nya subventioner, stöd, krediter, garantier</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1454>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1456>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>surance
programmes for the export to States not party to this Protocol of products,
equip-ment, plants or technology that would facili-tate the production of
controUed substances.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Paragraphs 5 and 6 shall not apply to products,
equipment, plants or technology that improve the containment, recovery,
re-cycling or destruction of controUed substances, promote the development of
alterna-tive substances, or otherwise contribute to the reduction of emissions
of controUed substances,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>8,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nothwithstanding the provisions of this Artide,
imports referred to in paragraphs 1, 3 and 4 may be permitted from any State
not party to this Protocol if that State is determined, by a meeting of the
Parties, to be in full compliance with Artide 2 and this Artide, and has
submitted data to that effect as specified in Artide 7,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.6 eller försäkringar för att främja export till stat som inte är part i detta
protokoll av produkter, utrustning, anläggningar eller teknik som skulle
underlätta produktion av de kontrollerade ämnena,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7, Punkterna 5 och 6
skall inte gälla pro<br>
dukter, utrustning, anläggningar eller teknik<br>
som förbättrar inneslutning, återvinning eller<br>
förstöring av de kontrollerade ämnena, främ<br>
jar utveckling av alternativa ämnen eller i<br>
övrigt bidrar till en minskning av utsläppen<br>
av de kontrollerade ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8. Utan
hinder av bestämmelserna i denna<br>
artikel kan import som avses i punkterna 1, 3<br>
och 4 medges från stat som inte är part i detta<br>
protokoll om en sådan stat av ett möte med<br>
parterna anses fillfullo uppfylla bestämmel<br>
serna i artikel 2 och denna artikel och har<br>
insänt vederbörliga uppgifter enligt artikel 7.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1457>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1458>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Artide 5:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Special
situation of Developing Countries</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1, Any
Party that is a developing country<br>
and whose annual calculated level of con<br>
sumption of the controUed substances is less<br>
than 0,3 kilograms per capita on the date of<br>
the entry into force of the Protocol for it, or<br>
any time thereafter within ten years of the<br>
date of entry into force of the Protocol shall,<br>
in order to meet its basic domestic needs, be<br>
entitled to delay its compliance with the con<br>
trol measures set out in paragraphs 1 to 4 of<br>
Artide 2 by ten years after that specified in<br>
those paragraphs, However, such Party shall<br>
not exceed an annual calculated level of con<br>
sumption of 0,3 kilograms per capita. Any<br>
such Party shall be entitled to use either the<br>
average of its annual calculated level of con<br>
sumption for the period 1995 to 1997 inclu-<br>
sive or a calculated level of consumption of<br>
0,3 kilograms per capita, whichever is the<br>
lower, as the basis for its compliance with the<br>
control measures,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. The
Parties undertake to facilitate ac<br>
cess to environmentally safe alternative sub<br>
stances and technology for Parties that are</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Artikel 5:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsländernas
särskUda situation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
En part som är ett utvecklingsland och vars årliga beräknade förbrukning av de
kontrollerade ämnena understiger 0,3 kg per capita dagen för ikraftträdandet
av detta protokoll, eller vid en senare tidpunkt inom tio är efter det att
protokollet trätt i kraft, skall för att tillgodose sina grundläggande inhemska
behov ha rätt att uppskjuta fullgörandet av de kontrollåtgärder som anges i
artikel 2 punkterna 1 till 4 till tio år efter de tidpunkter som där anges. En
sådan parts ärliga beräknade förbrukning skall dock inte överstiga 0,3 kg per
capita. En sådan part skall ha rätt att som grund för fullgörandet av
kontrollåtgärderna utgå ifrån den mängd som är lägst av antingen medeltalet för
dess ärliga beräknade förbrukning under perioden 1995 till och med 1997 eller
en beräknad förbrukningsnivä pä 0,3 kg per capita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2,
Parterna förbinder sig att underlätta för parter som är utvecklingsländer att
fä tillgäng till alternafiva ämnen som är ofarliga frän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1459>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1461>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>developing countries and assist them to make expedUious
use of such alternatives,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. The Parties undertake to fcidlitate bi-laterally or
multilaterally the provision of subsidies, aid, credits, guarantees or Insurance
programmes to Parties that are developing countries for the use of alternative
technology and for subsfitute products.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:
85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6.6 miljösynpunkt och alternativ teknik samt
bistå dem med att snabbt utnyttja sådana alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Parterna förbinder sig att för parter som är
utvecklingsländer underlätta anskaffning på bilateral eller multilateral basis
av subventioner, stöd, krediter, garanfier eller försäkringar för användning
av alternativ teknik och för ersättningsprodukter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1462>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1463>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 6:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Assessment and Review of Control Measures Beginning in
1990, and at least every four years thereafter, the Parties shall assess the
control measures provided for in Artide 2 on the basis of available scientific,
environmental, technical and economic information, At least one year before
each assessment, the Parties shaU convene approriate panels of experts
qualified in the fields mentioned and determine the composition and terms of
reference of any such panels, Within one year of being convened, the panels
will report their condusions, through the secretariat, to the Parties,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 7: Reporting of data</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Each Party shall provide to the secret<br>
ariat, within three months of becoming a<br>
Party, statistical data on its production, im<br>
ports and exports of each of the controUed<br>
substances for the year 1986, or the best pos<br>
sible estimates of such data where actual data<br>
are not available,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Each Party shall provide statistical data<br>
to the secretariat on its annual producfion<br>
(with separate data on amounts destroyed by<br>
technologies to be approved by the Parties),<br>
imports, and exports to Parties and non-Par<br>
ties, respectively, of such substances for the<br>
year during which it becomes a Party and for<br>
each year thereafter. It shall forward the data<br>
no låter than nine months after the end of the<br>
year to which the data reläte.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 6:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering och översyn av kontrollåtgärder Med böljan år
1990, och minst vart Qärde år därefter, skall parterna utvärdera kontrollåtgärderna
som anges i artikel 2 på grundval av fillgänglig information inom områdena vetenskap,
miljö, teknik och ekonomi. Minst ett är före varje utvärdering skall parterna
sammankalla lämpligt sammansatta expertgrupper med kompetens inom de nämnda
områdena och skall bestämma sammansättningen och ramarna för dessa grupper.
Inom ett är från det de sammankallats skall grupperna genom sekretariatet
redovisa sina slutsatser för parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 7: Uppgiftsrapportering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Varje part skall inom tre månader efter<br>
det att den blir part tUl sekretariatet lämna<br>
statistiska uppgifter om sin produktion, im<br>
port och export under 1986 av vart och ett av<br>
de kontrollerade ämnena eller, där faktiska<br>
uppgifter inte finns att tillgå, så kortektä upp<br>
skattningar som möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, Varje part skall till sekretariatet lämna<br>
statistiska uppgifter om sin årliga produktion<br>
(med särskilda uppgifter om mängder som<br>
förstörts genom teknik som skall godkännas<br>
av parterna), import och export till parter<br>
respekfive icke-parter av nämnda ämnen un<br>
der det är som den blir part och för varje är<br>
därefter. Den skall vidarebefordra uppgtfter-<br>
na senast nio månader efter utgången av det<br>
är som uppgtfterna avser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1464>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1465>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artide 8:
Non-compliance The Parties, at their first meeting, shall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 8: . Icke-uppfyllelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parterna skall vid sitt första möte överväga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1466>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1468>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>consider and approve procedures and institu-tional
mechanisms for determining non-compliance with the provisions of this Protocol
and for treatment of Parties found to be in non-compliance.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6 och godkänna rutiner och insfitutionella mekanismer för
att fastställa om det förekommit försummelse att uppfylla bestämmelserna i detta
protokoll samt för behandling av parter som befunnits inte uppfylla dessa
bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1469>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1470>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artide 9:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Research, development, public awareness</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>and
exchange of information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>The Parties shall co-operate, consistent with their
national laws, regulations and practices and taking into account in particular
the needs of developing countries, in promofing, directly or through competent
international bodies, research, development and exchange of information on:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Best technologies for improving the
containment, recovery, recycling or destruc-fion of controUed substances or
otherwise reducing their emissions; and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Possible alternatives to controUed
substances, to products containing such substances, and to products
manufactured with them;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Costs and benefits of relevant
control strategies.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2, The
Parties, individually, jointly or<br>
through competent international bodies, shaU<br>
co-operate in promoting public awareness of<br>
the environmental effects of the emissions of<br>
controUed substances and other substances<br>
that deplete the ozone layer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Within two years of the entry into force<br>
of this Protocol and every two years there<br>
after, each Party shall submit to the secreta<br>
riat a summary of the activities it has con-<br>
ducted pursuant to this Artide.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artikel 9:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning, utveckling, allmänhetens uppmärksamhet
och informationsutbyte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Parterna skall samarbeta, så långt det är<br>
förenligt med deras nationella lagar, före<br>
skrifter och praxis, varvid särskild hänsyn<br>
skall tas till utvecklingsländernas behov, för<br>
att, direkt eller genom behöriga internationel<br>
la organ, främja forskning, utveckling och Ut<br>
byte av informafion om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den bästa
tekniken för att förbättra inneslutning, återvinning eller förstöring av de
kontrollerade ämnena eller i övrigt minska utsläppen därav;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjliga
alternativ till de kontrollerade ämnena, till produkter som innehåller sädana
ämnen samt till produkter som tillverkas med dessa ämnen; och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnaderna för
och fördelarna med hithörande kontrollstrategier,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Parterna skall
var för sig eller gemensamt eller genom behöriga internationella organ
samverka för att rikta allmänhetens uppmärksamhet pä följderna för miljön av
utsläpp av de kontrollerade ämnena och andra ämnen som bryter ned ozonskiktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom två är
efter det att detta protokoll trätt i kraft, och vartannat är därefter, skall
vaije part till sekretariatet insända en kortfattad redogörelse för den
verksamhet som den genomfört i enlighet med denna artikel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1471>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1472>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 10: Technical assistance</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, The Parties shall in the context of the provisions of
Artide 4 of the Convention, and taking into account in particular the needs of
developing countries, co-operate in promoting technical assistance to
facUititate participation in and implementation of this Protocol.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 10: Tekniskt bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Inom ramen för bestämmelserna i artikel 4 i
konventionen, varvid särskild hänsyn skall tas till utvecklingsländernas behov,
skall parterna samarbeta för att främja tekniskt bistånd som skall underlätta
för parterna att delta i och förverkliga detta protokoll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1473>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1475>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Any Party of Signatory to this Protocol may submit
a request to the secretariat for technical assistance for the purposes of
im-plementing or participating in the Protocol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>The Parties, at their first meeting, shall begin
deliberations on the means of fulfilling the obligations set out in Artide 9,
and paragraphs 1 and 2 of this Artide, including the preparation of workplans.
Such workplans shall pay special attention to the needs and circumstances of
the developing countries, States and regional economic integration
or-ganizations not party to the Protocol should be encouraged to participate in
activities specified in such workplans.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Varje part i eller signatär av detta protokoll får
till sekretariatet inlämna framstäU-ning om tekniskt bistånd för att kunna genomföra
eller delta i detta protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vid sitt första möte skall parterna på-börja
överläggningar om åtgärder för att uppfylla de åtaganden som anges i artikel 9
samt punkterna 1 och 2 i denna artikel, inklusive utarbetandet av arbetsplaner.
Dessa arbetsplaner skall ta särskild hänsyn till utvecklingsländernas behov
och förhållanden. Stater och regionala organisationer för ekonomisk
integration som inte är parter i protokollet bör uppmuntras att delta i de
akfiviteter som anges i dessa arbetsplaner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1476>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Artide 11:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meetings
of the parties</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>The Parties shall hold meelings at re-gular
intervals. The secretariat shall convene the first meeting of the Parties not
låter than one year after the date of the entry into force of this Protocol and
in conjunction with a meeting of the Conférence of the Parties to the
Convention, if a meeting of the latter is scheduled within that period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Subsequent ordinary meetings of the parties shall
be held, unless the Parties otherwise decide, in conjunction with meetings of
the Conférence of the Parties to the Convention. Extraordinary meetings of the
Parties shall be held at such other fimes as may be deemed necessary by a
meeting of the Parties, or at the written request of any Party, provided that,
within six months of such a request being communicated to them by the
secretariat, it is supported by at least one third of the Parties,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>The Parties, at their first meeting, shall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>(a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Adopt by consensus rules of procedure for their
meetings;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Adopt by consensus the financial rules referted to
in paragraph 2 of Artide 13;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Establish the panels and determine the terms of
reference referted to in Artide 6;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(d) Consider
and approve the procedures<br>
and institutional mechanisms specified in Ar<br>
tide 8; and</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Artikel 11:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Möten
med parterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Parterna skall hälla möten med jämna mellanrum.
Sekretariatet skaU sammankalla det första mötet med parterna senast ett är
efter det att detta protokoll trätt i kraft och i samband med ett möte med
konferensen av parterna i konventionen, om ett sådant möte är planerat under
den aktuella perioden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Därefter skaU ordinarie möten med parterna hållas,
såvida inte parterna beslutar annat, i samband med mötena med konferensen av
parterna i konventionen, Extramöten med parterna skall hållas vid sådana andra
tidpunkter som ett möte med parterna finner nödvändiga eller efter skriftlig
begäran från en part, förutsatt att denna begäran stöds av minst en tredjedel
av parterna inom sex månader efter det att sekretariatet undertättat dem om
denna begäran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vid sUt första möte skall parterna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>(a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>enhälligt anta procedurtegler för sina möten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>enhälligt anta finansreglementet enligt artikel 13
punkt 2;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>inrätta expertgrupper och bestämma ramarna för
dessa enligt artikel 6;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(d) överväga
och anta de i artikel 8 angivna<br>
rutinerna och institutionella mekanismerna;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1478>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1480>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(e)
Begin preparation of workplans pursuant to paragraph 3 of Artide 10,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. The
functions of the meetings of the<br>
Parties shall be to:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Review the implementation of this Protocol;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Decide on any adjustments or reductions referted
to in paragraph 9 of Artide 2;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Decide on any addition to, insertion in or removal
from any annex of substances and on related control measures in accordance with
paragraph 10 of Artide 2;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(d) Establish, where
necessary, guiddines<br>
or procedures for reporting of information as<br>
provided for in Artide 7 and paragraph 3 of<br>
Artide 9;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(e) Review requests for
technical assist<br>
ance submitted pursuant to paragraph 2 of<br>
Artide 10;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(O
Review reports prepared by the secretariat pursuant to subparagraph (c) of
Artide 12;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(g)
Assess, in accordance with Artide 6, the control measures provided for in
Artide</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(h)
Consider and adopt, as required, proposals for amendment of this Protocol or
any annex and for any new annex;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(i)
Consider and adopt the budget for im-plementing this Protocol; and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(j)
Consider and undertake any additional action that may be required for the
achieve-ment of the purposes of this Protocol,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5. The United Nations,
its specialized<br>
agencies and the International Atomic Ener<br>
gy Agency, as well as any State not party to<br>
this Protocol, may be represented at<br>
meetings of the Parties as observers, Any<br>
body or agency, whether national or interna<br>
tional, governmetal or non-governmental,<br>
qualitied in fields relating to the protection of<br>
the ozone layer which has informed the sec<br>
retariat of its wish to be represented at a<br>
meeting of the Parties as an observer may be<br>
admitted unless at least one third of the Par<br>
ties present object. The admission and parti<br>
cipation of observers shall be subject to the<br>
rules of procedure adopted by the Parties.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.6 (e) börja utarbeta arbetsplaner enligt arti-kd 10 punkt 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. Mötena
med parterna skall ha till upp<br>
gift att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>granska tillämpningen av detta protokoll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>besluta om justeringar eller minskningar enligt artikel 2 punkt 9;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>besluta om tillägg fill, införande i eller avlägsnande frän någon
bilaga av ämnen och, i enUghet med artikel 2 punkt 10 om kontrollåtgärder som
har samband härmed;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(d) upprätta, där så är
nödvändigt, rikt<br>
linjer eller rufiner för rapportering av sådana<br>
uppgifter som avses i artikel 7 och artikel 9<br>
punkt 3;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(e) behandla
framställningar om tekniskt<br>
bistånd inlämnade i enlighet med artikel 10<br>
punkt 2;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(f) behandla
rapporter sammanställda av<br>
sekretariatet i enUghet med artikel 12 (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(g) i
enUghet med artikel 6 utvärdera kon<br>
trollåtgärderna som avses i artikel 2;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(h)
vid behov pröva och anta förslag beträffande ändringar i detta protokoll eller
bilaga därtill eller beträffande en ny bilaga;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(i)
pröva och anta budget för genomförande av detta protokoll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(i)
överväga och vidta de ytterligare åtgärder som kan erfordras för att uppnå
syftena med defta protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5. Förenta nationerna,
dess fackorgan och<br>
internationella atomenergiorganet liksom<br>
vaije stat som inte är part i detta protokoll<br>
kan låta sig företrädas av observatörer vid<br>
möten med parterna. Organ eller myndighe<br>
ter, vare sig de är nationella eller internatio<br>
nella, statliga eller icke-statliga, som har<br>
kompetens inom områden som rör skyddet<br>
av ozonskiktet, vilka har undertättat sekreta-<br>
ritatet om sin önskan att delta som observa<br>
tör i ett möte med parterna, kan få tillträde<br>
därtill såvida minst en tredjedel av närvaran<br>
de parter anmäler invändningar. Observatö<br>
rers tillträde och deltagande skall vara under<br>
kastade de av parterna antagna procedurteg-<br>
lerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1481>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1482>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1483>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 12: Secretariat</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>For the purposes of this Protocol, the secretariat shall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arrange for and
service meelings of the Parties as provided for in Artide 11;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Receive and make available, upon
request by a Party, data provided pursuant to Artide 7;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prepare and distribute regularly to
the Parties reports based on information received pursuant to Artides 7 and 9;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(d) Notify the Parties of any request for<br>
technical assistance received pursuant to Ar<br>
tide 10 so as to facilitate the provision of<br>
such assistance;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(e) Encourage non-Parties to attend the<br>
meetings of the Parties as observers and to<br>
act in accordance with the provisions of this<br>
Protocol;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(O Provide, as appropriate, the informafion and requests
referred to in subpara-graphs (c) and (d) to such non-party observers; and</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(g) Perform such other functions for the achievement of
the purposes of this Protocol as may be assigned to it by the Parties,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A.., 1 1 n</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bilaga 6.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 12:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretariatet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av detta protokoll skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sekretaritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anordna och ge
service vid de möten med parterna som avses i arfikel 11;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motta och, pä
begäran av någon part, göra tillgängliga uppgifter som lämnas i enlighet med
artikel 7;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>(c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med jämna mellanrum sammanställa
och skicka ut rapporter baserade pä information som inhämtas i enlighet med
artiklarna 7 och 9;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(d) underrätta parterna onfi det mottar nå<br>
gon framställning om tekniskt bistånd enligt<br>
artikel 10 för att underiätta lämnande av så<br>
dant bistånd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(e) uppmana icke-parter att bevista mö<br>
tena med parterna som observatörer och<br>
handla i enlighet med bestämmelserna i detta<br>
protokoll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(O där så är lämpligt, ställa informafionen och
framställningarna som avses i (c) och (d) ovan till sådana observatörers
förfogande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(g) fullgöra sådana andra uppgifter för att uppnå syftena
med detta protokoll som det kan fä i uppdrag av parterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1484>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1485>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 13: Financial Provisions</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>The funds required for the
operation of this Protocol, including those for the func-tioning of the
secretariat related to ihis Protocol, shall be charged exclusively against
contributions from the Parties,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>The Parties, at their first
meefing, shall adopt by consensus financial rules for the operation of this
Protocol,</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artikel
13:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om finansiering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. För de medel som erfordras för genom<br>
förande av detta protokoll, inklusive för sek<br>
retariatets verksamhet i samband därmed,<br>
skall debitering ske uteslutande mot bidrag<br>
från parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2, Vid
sitt första möte skall parterna enhäl<br>
ligt anta ett finansreglemente för genomfö<br>
rande av detta protokoll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1486>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artide 14:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Relationship of this Protocol to the Convention</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Except as otherwise provided in this Protocol, the
provisions of the Convention relating to its protocols shall apply to this
Protocol,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artikel
14:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandet mellan detta protokoll och konventionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom där annat anges i detta protokoll, skall konventionens
bestämmelser rörande protokoll till konventionen vara tillämpliga på detta
protokoll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1488>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1490>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arficle 15: Signature</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>This Protocol shall be open for signature by States and by
regional economic integration organizations in Montreal on 16 September 1987,
in Ottawa from 17 September 1987 to 16 January 1988, and at United Nations
Headquarters in New York from 17 January 1988 to 15 September 1988,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6 Arfikel 15:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande av
stater och regionala organisationer för ekonomisk integration i Montreal den
16 september 1987, i Ottawa från den 17 september 1987 fill den 16 januari 1988
samt vid Förenta nationernas högkvarter i New York från den 17 januari 1988
till den 15 september 1988,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1491>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1492>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 16: Entry into force</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, This Protocol shall enter into force on 1<br>
January 1989, provided that at least eleven<br>
instruments of ratification, acceptance, ap-<br>
proval of the Protocol or accession thereto<br>
have been deposited by States or regional<br>
economic integration organizations repre-<br>
senting at least two-thirds of 1986 estimated<br>
global consumption of the controUed sub<br>
stances, and the provisions of paragraph 1 of<br>
Artide 17 of the Convention have been fulfil<br>
led. In the event that these conditions have<br>
not been fulfilled by that date, the Protocol<br>
shall enter into force on the ninetieth day fol<br>
lowing the date on which the conditions have<br>
been fulfilled,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>For the purposes of paragraph 1,
any such instrument deposited by a regional economic integration organization
shall not be counted as addifional to those deposited by member States of such
organization,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>After the entry
into force of this Protocol, any State or regional economic integration
organization shall become a Party to it on the ninetieth day following the date
of deposit of its instrument of ratification, acceptance, approval or
accession.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 16: Ikraftträdande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Detta protokoll träder i kraft den I janu<br>
ari 1989, förutsatt att minst elva instrument<br>
avseende ratifikation, godtagande eller god<br>
kännande av protokollet eller anslutning där<br>
till har deponerats av stater och regionala<br>
organisationer för ekonomisk integration som<br>
svarar för minst tvä tredjedelar av den upp<br>
skattade globala förbrukningen av kontrolle<br>
rade ämnen är 1986 och att bestämmelserna i<br>
artikel 17 punkt 1 i konventionen har upp<br>
fyllts. Om dessa viUkor inte är uppfyllda<br>
ovannämnda datum, träder protokollet i kraft<br>
den nittionde dagen efter dagen dä dessa vill<br>
kor uppfyllts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av punkt I ovan skall ett instrument som deponeras av en regional
organisafion för ekonomisk integration inte räknas som ett tillägg till de
instrument som deponeras av en sådan organisations medlemsstater,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter det att
detta protokoll trätt i kraft skall en stat eller regional organisation för
ekonomisk integration bli part den nittionde dagen efter dagen för denna parts
deponering av sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller
anslutningsinstrument.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1493>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1494>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artide 17:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parties joining after entry into force</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Subject to Artide 5, any State or regional economic
integration organization which becomes a Party to this Protocol after the date
of its entry into force, shall fulfil forthwith the sum of the obligations
under Artide 2, as</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Artikd 17:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parter som ansluter sig efter ikraftträdandet Med
förbehåll för artikel 5, skall en stat eller regional organisation för
ekonomisk integration som blir part i detta protokoll efter ikraftträdandet
ofördröjligen uppfylla samtliga de i artiklarna 2 och 4 angivna åtaganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1495>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1497>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>well as under Artide 4, that apply at that date to the
States and regional economic integration organizations that became Parties on
the date the Protocol entered into force.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6 som gäller stater och regionala organisationer för
ekonomisk integration som blev parter dagen då protokollet trädde i kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1498>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1499>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 18: Reservations</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>No reservations may be made to this Protocol.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 18: Reservationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga reservafioner får göras med avseende på detta
protokoll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1500>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1501>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 19: Whhdrawal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>For the purpose of this Protocol, the provisions of
Artide 19 of the Convention relating to withdrawal shall apply, except with respect
to Parties referted to in paragraph I of Artide 5, Any such Party may withdraw
from this Protocol by giving written notification to the Depositary at any time
after four years of assuming the obligations specified in paragraphs 1 to 4 of
Artide 2. Any such withdrawal shall take effect upon expiry of one year after
the date of its receipt by the Depositary, or on such låter date as may be
specified in the notification of the withdrawal.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 19: Uppsägning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av detta protokoll skall, med undantag
för de parter som avses i artikel 5 punkt I, bestämmelserna avseende uppsägning
i artikel 19 i konventionen vara tilllämpliga. En part kan säga upp detta
protokoll genom skriftlig undertättelse till depositarien när som helst efter
fyra år från den dag då den iklätt sig de förpliktelser som anges i arfikel 2
punkterna 1 till 4, En sådan uppsägning skall träda i kraft ett år efter den
dag dä den mottas av depositarien eller vid den senare tidpunkt som anges i
underrättelsen om uppsägning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1502>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1503>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artide 20: Authentic texts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>The original of this Protocol, of which the Arabic,
Chinese, English, French, Russian and Spanish texts are equally authentic,
shall be deposited with the Secretary-General of the United Nafions.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In witness whereof the undersigiied, being duly authorized
to that effect, have signed this protocol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Done at Montreal this sixteenth day of september, one
thousand nine hundred and eighty se ven.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel 20: Autentiska texter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orginalet till detta protokoll, vars arabiska kinesiska,
engelska, franska, ryska och spanska texter äger lika giltighet, skall deponeras
hos Förenta nationernas generalsekreterare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU bekräftelse härpå har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upprättat i Montreal den sextonde september
nittonhundraättisju.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1504>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1506>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annex A</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ControUed Substances</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga A Kontrollerade ämnen</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 6.6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Group</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Substance</span></p>
</td>
<td width=112 colspan=2 valign=top style='width:84.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ozone Depleting</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Grupp</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ämne</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ozonnedbrytande</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Potential</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>*</span></i></b></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>potential*</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Group
I</span></i></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Grupp I</span></i></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>CFCI3</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-11)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>CFCI3</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-11)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>CFjCb</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-12)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>CF2CI2</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-12)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>C2F3CI3</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-113)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>C2F3CI3</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-113)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>C2F4CI2</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-114)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>C2F4CI2</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-114)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>C2F5CI</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-115)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>C2F,C1</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(CFC-115)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Group
</span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II</span></i></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Grupp </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>II</span></i></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>CF,BrCl</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(halon-1211)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>CFBrCl</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(halon-1211)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>CFjBr</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(halon-1301)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>CF3Br</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(halon-1301)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>CFFBr,</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(halon-2402)</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(to be ned)</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>determi-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>CF,F4Br2</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(halon-2402)</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(fastställs vid senare tidpunkt)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1508>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>* These
ozone depleting potentials are estimates based on existing knowledge and will
be reviewed and revised periodically.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>* Dessa
ozonnedbrytande potentialer är uppskattningar baserade på det aktuella
kunskapsläget och kommer att granskas och revideras kontinuerligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1509>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:305.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 7.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondutredningen
lägger i detta betänkande fram förslag till lag om en miljöskadefond. Frän
fonden skall ersättning kunna lämnas för person- eller sakskador som orsakats
av miljöstörningar i de fall när skadestånd enligt miljöskadelagen (1985:225)
inte betalas eller kan utgå till den skadelidande. Fondens medel skall också
kunna bekosta sädana återställnings- eller saneringsåtgärder som är angelägna
från miljöskyddssynpunkt. Fonden föresläs bli finansierad av avgifter som
läggs på störte utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen såsom svavel, fosfor,
kadmium, kvicksilver och koppar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
miljöskadefonden skall ersättning kunna lämnas för person- eUer sakskador som
orsakats av sådana utsläpp av föroreningar eller andra störningar som avses i
den nya miljöskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondens
ansvar är subsidiärt; dvs, ersättning betalas ut bara om ersättning inte kan
erhållas i annan ordning. En skadelidande får således ersättning av fonden, om
han har rätt till skadestånd enligt miljöskadelagen men inte kan fä
skadeståndet betalt därför att den ansvarige är insolvent. Av den skadelidande
krävs i detta fall att han uttömt möjligheterna att fä ersättning enligt
vanliga regler, I allmänhet fär förutsättas att en rättegäng har genomförts mot
den som har vållat skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat fall när en skadelidande kan fä ersättning från miljöskadefonden är när
rätten till skadestånd är preskriberad. Detta öppnar möjlighet att få
ersättning för s, k, sena skador, dvs. skador som uppträder mer än tio år efter
den skadegörande miljöstörningen och som enligt de regler som gäller idag inte
är ersättningsgilla. Alla redan preskriberade skadefall kan av praktiska och
ekonomiska skäl inte tas om hand av den nya fonden. Därför föreslär utredningen
att ersättning bör utgå bara för skador som visar sig efter den 30 juni 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
miljöskadefonden skall ersättning kunna lämnas också i de fall när
skadevållaren är okänd. Detta är sannolikt den vanligaste situationen när det
gäller miljöskador. Den allmänna försurningen av vår miljö leder tiU mycket
stora skador som det i de flesta fall inte torde vara möjligt att utreda vem
som orsakat. En stor del av dessa skador orsakas dessutom av verksamheter
utanför landets gränser. Enligt utredningen är det mot denna bakgrund inte
rimligt att införa en obegränsad rätt till ersättning frän miljöskadefonden för
dylika skadoi, Utredningen föreslär därför att skador som uppkommit till följd
av miljöstörningar som är allmänt förekommande över stora delar av landet inte
skall ersättas av fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip är det enskUda personers behov av ersättning för miljöskador<br>
som skall tillgodoses med den nya fonden. Skador som drabbar en närings<br>
idkare i hans näringsverksamhet ersätts bara om det föreligger särskiU<br>
uttalade sociala skäl. Som exempiel framhåller utredningen lantbrukare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1513>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller andra småföretagare,
vars försöijning på avgörande sätt skulle även- Prop. 1987/88:85<br>
tyras om de gick miste om ersättning för en miljöskada.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
prövningen av ersättningsanspråk föreslås att det skall inrättas en särskild
nämnd med sju ledamöter, miljöskadenämnden. Två ledamöter skall vara lagfarna
och två skall representera allmänintresset. Av övriga ledamöter skall en ha
särskild kunskap och kompetens på miljöområdet, en skall ha erfarenhet av
industriell verksamhet och en skall vara förtrogen med försäkrings- och
skaderegleringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Utredningen anser att de årliga kostnaderna för ersättning till
skadelidande är svåra att uppskatta. Inledningsvis beräknas kostnaderna kunna
ligga i storleksordningen runt 10 miljoner kronor om året.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadefondens
andra huvuduppgift blir enligt utredningen att bekosta sädana åtgärder som
frän miljösynpunkt är särskilt angelägna för att återställa förstörd miljö, Pä
utredningens uppdrag har statens naturvårdsverk utrett vilka
återställningsåtgärder som bör prioriteras. Enligt naturvårdsverket är det
åtgärder för att motverka läckage av kvicksilver och PCB från fiberbankar som
härrör frän skogsindustrin. Vidare gäller det läckage av tungmetaller från
gruvavfall och åtgärder mot utsläpp av förorenade ämnen från äldre
avfallsupplag. Naturvårdsverket har bedömt att återställningsbehovet under en
15-års period uppgår till 140-150 miljoner kronor per år. Naturvårdsverkets
rapport redovisas i bdaga till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Utredningen framhåller att den instämmer i naturvärdsverkets bedömning
av äterställningsbehoven. Utredningen anser dock att ambifionerna när det
gäller återställning under de första åren bör sättas lägre än vad
naturvärdsverket angett. Innan tillräckliga erfarenheter av
återställnings-verksamheten vunnits, bör ambitionsnivån enligt utredningen
lämpligen sättas till 30—40 miljoner kronor om året.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om att använda medel frän miljöskadefonden tiU återställningsätgärder bör
enligt utredningen meddelas av regeringen efter framställning från
naturvårdsverket. Framställningen skall baseras på en plan för återställningsverksamheten,
vilken lämpligen bör omfatta 3 år. Innan framställning görs, skall
naturvärdsverket inhämta synpunkter frän statliga och kommunala myndigheter,
organisationer och enskilda som kan ha intressen i saken. Utredningen
förutsätter att det faktiska genomförandet av återställningsätgärder i många
fall kommer att handhas av berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
fär besluta om att med medel frän miljöskadefonden bekosta åtgärder av
brådskande art, saneringsåtgärder, som kan behöva vidtas för att undanröja
skador eller risk för skador på människor, egendom eller miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att det införs en rätt för den som skall genomföra återställnings-
eller saneringsåtgärder att få tillträde till den fastighet som berörs och att
där genomföra åtgärderna. Den fastighetsägare som i sådant sammanhang drabbas
av skada eller inträng föresläs fä ersättning för detta frän fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också när det gäller
återställning och sanering är miljöskadefondens<br>
ansvar subsidiärt. Fonden skall sålunda stå för kostnaderna för vidtagna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1515>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärder bara om det inte
finns någon annan som är ansvarig för att Prop. 1987/88:85 åtgärderna
genomförs eller, om någon sådan ansvarig finns, denne av Bilaga 7.1 ekonomiska
orsaker är ur stånd att fullgöra sin skyldighet. Utredningen föreslår regler om
skyldighet att i vissa fall återbetala vad som utgivits från fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller miljöskadefondens uppbyggnad har utredningen beräknat att fonden i
ett inledande skede behöver tUlföras runt 50 miljoner kronor per år.
Utvecklingen av ersättningarna till skadelidande och miljöambitionerna
beträffande äterställningsverksamheten får därefter avgöra storleken pä
fondens medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller miljöskadefondens finansiering har utredningens uppdrag enligt
direktiven varit att lägga fram förslag om en avgiftsfinansiering. Utredningen
har därvid övervägt möjligheterna att knyta an till något befintligt avgifts-
eller skattesystem som berör miljöområdet men funnit att detta inte lämpligen
låter sig göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har utarbetat två alternativ till avgiftssystem som prövats mot varandra. Det
ena systemet innebär att en fast årlig avgift, som differentieras med hänsyn
till miljöpåverkan och verksamhetens omfattning, läggs pä flertalet av de
anläggningar eller verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga
enligt miljöskyddslagen, I det andra alternafivet läggs avgifter på särskiU
miljöfarliga utsläpp och avgifternas storlek sätt i relation till utsläppens
omfattning (utsläppsrelaterade avgifter).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Båda
avgiftssystemen har för- och nackdelar. Ett fast avgiftssystem skulle drabba
åtskilliga verksamheter som inte i någon störte utsträckning orsakar
miljöproblem av det slag som fonden skaU bidra tiU att lösa. Det krävs också
ett register med alla för en avgiftsbeläggning nödvändiga uppgifter. Något
sådant register finns f. n, inte. En utsläppsrelaterad avgift kan ä andra sidan
omfatta endast utsläpp av vissa föroreningar, eftersom det är svårt att mäta
alla typer av miljöfarliga utsläpp pä ett godtagbart sätt. Administrationen av
en utsläppsrelaterad avgift kan i stor utsträckning byggas upp kring den
ordning för tillsyn av miljöfarlig verksamhet som redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har stannat för att förorda ett system med utsläppsrelaterade avgifter som
läggs på större utsläpp av syreförbrukande organiskt material (COD), fosfor,
svavel, kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink. Avgörande för detta
ställningstagande har varit att ett sådant avgiftssystem bedömts ha försteg
från miljösynpunkt genom att det skapar ett incitament för dem som utövar
miljöfarUg verksamhet att minska sina utsläpp av föroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifterna
skall enligt utredningen tas ut på grundval av de årliga uppgifter som
företagen själva lämnar om sina utsläpp enligt de kontrollprogram som
fastställts för berörda anläggningar som ett led i tillsynen enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslås bli avgiftsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar vidare att de medel som tillfaller staten i miljö<br>
skyddsavgift, vUken avgift enligt miljöskyddslagen kan utgå som sanktion<br>
för otillåtna föroreningsutsläpp, skall tillföras miljöskadefonden och an-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vändas
för återställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1517>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen av
miljöskadefonden bör enligt utredningen anförtros åt Prop. 1987/88:85 kammarkollegiet.
Kollegiet bör också handlägga ärenden om återbetalning Bilaga 7.1 till
fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för utredningens arbete har genom Sveriges Industriförbunds försorg
utarbetats ett förslag till kollektivt försäkringssystem som ett alternafiv till
den fondlösning som utredningen förordar när det gäller ersättning till
skadelidande. Utredningen, som redovisar vissa värderande synpunkter pä
försäkringsalternativet, har inte ansett det möjligt att ta slutlig ställning
till detta alternativ sä länge nägot bindande åtagande från försäkringsgivarnas
sida inte föreligger. Industriförbundets försäkringsalternativ finns redovisat
i en bilaga till detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 7.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag i betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag (1987:000) om statens miljöskadefond </span><span
style='font-family:Verdana'>utfärdad den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Statens miljöskadefond bildas av de avgifter som
skall erläggas enligt 24 § och av miljöskyddsavgifter som utgär enligt 52 §
miljöskyddslagen (1969:387), Fonden förvaltas av kammarkollegiet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Miljöskadefondens medel får användas till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ersättning till skadelidande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kostnader för återställnings- och saneringsåtgärder
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kostnader för prövning och administration av
ärenden enligt 1 och 2, kostnader som enligt 20 § skall betalas av fonden samt
kostnader för uppbörd och redovisning av de avgifter som skall erläggas enligt
24 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
till skadelidande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
För sådan person- eller sakskada som avses i miljöskadelagen<br>
(1986:225) lämnas, under de förutsättningar som anges i 4—14 §§, ersätt<br>
ning från miljöskadefonden om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den skadelidande har rätt till skadestånd enligt
miljöskadelagen men inte kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva ut
skadeståndet är preskriberad, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>det inte kan utredas vem som är ansvarig för
skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
enligt första stycket 2 utgär endast om det föreligger en sådan störning som
avses i miljöskadelagen och övervägande skäl inte talar emot att störningen
härrör från verksamhet pä en fastighet samt om förutsättningar i övrigt
föreligger för rätt till ersättning enligt miljöskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
enligt första stycket 2 lämnas inte för skada som har sin grund i sådan
förorening av vattenområden, grundvatten, mark eller luft som är allmänt
förekommande över stora delar av landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Ersättning utgår inte till den som bedriver
offentlig verksamhet. Ersättning utgår inte heller till näringsidkare för skada
som har drabbat hans näringsverksamhet, såvida ej särskilda skäl föreligger med
hänsyn till verksamhetens och skadans omfattning och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Ersättning utgär inte, om det med hänsyn till
samtliga föreliggande omständigheter framstår som öveivägande sannolikt att
störningen härrör från verksamhet utanför Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
skadan uppstått utanför Sverige utgår inte heller ersättning från<br>
miljöskadefonden. Under förutsättning av ömsesidighet får regeringen för<br>
ordna att skador som uppstått i viss främmande stat vid tillämpningen av<br>
denna lag får likställas med skador som har uppstått i Sverige,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1521>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 § Vid bestämmande av
ersättning frän fonden avräknas skadestånd Prop. 1987/88:85<br>
som har betalats eller bör kunna bli betalt till den skadelidande på grund
av Bilaga 7 2<br>
skadan. Vidare avräknas annan ersättning som den skadelidande har rätt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till pä grund av skadan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Vid bestämmande av ersättning för skada på
egendom, som enligt vedertaget bruk borde ha hållits försäkrad mot skaderisken
men som den skadelidande har underlåtit att försäkra, avräknas i skälig
omfattning försäkringsersättning som skulle ha utgått, om försäkring hade
funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Vid bestämmande av ersättning avräknas ett
självriskbelopp. Föreskrifter om självrisk meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
av ärenden om ersättning till skadelidande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Ärenden om ersättning till skadelidande prövas av miljöskadenämn<br>
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
miljöskadenämndens beslut i ärende angående bestämmande av ersättning till
skadelidande får talan inte föras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Miljöskadenämnden består av en ordförande, en vice ordförande<br>
och fem andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden skall vara<br>
lagfarna och erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall en ha särskild<br>
kunskap och kompetens på miljövärdens område, en skall ha erfarenhet av<br>
industriell verksamhet och en skall ha erfarenhet av försäkrings- och<br>
skaderegleringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadenämnden
är beslutsför med fyra ledamöter. En av dessa skall vara lagfaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den utsträckning som regeringen föreskriver fär ordföranden, vice ordföranden
eller tjänsteman hos miljöskadenämnden pä nämndens vägnar avgöra ärende om
ersättning till skadelidande som ej är av principiell betydelse eller annars av
större vikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Anspråk på ersättning till skadelidande skall
framställas inom fyra år frän det att den skadelidande erhållit kännedom om
skadan. Har ansökan inte inkommit i rätt fid, förfaller den skadelidandes rätt
fill ersättning. Föreligger särskilda skäl, får ansökan prövas även om den
kommit in för sent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ I den män rättshjälp enligt rättshjälpslagen
(1972:429) ej utgår i ärende om ersättning till skadelidande, får
miljöskadenämnden tillerkänna sökanden ersättning från miljöskadefonden för
kostnad för biträde eller utredning. Ersättning får lämnas endast om synnerliga
skäl föreligger med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden och övriga
omständigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Anspråk pä ersättning till skadelidande fär inte
överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anspråk på ersättning till
skadelidande med anledning av personskada<br>
får inte tas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp<br>
kan dock ske enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken, I fräga<br>
om förbud mot utmätning sedan ersättning betalats ut tillämpas 5 kap. 7 §<br>
andra stycket utsökningsbalken,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1523>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 § Utgår ersättning
fill skadelidande, inträder staten intill det utgivna Prop. 1987/88:85
beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd till den del detta ej har
Bilaga 7 2 avräknats vid bestämmande av ersättningen. Detsamma gäller
beträffande annan förmån som hade bort avräknas vid ersättningens bestämmande
men som inte dä var känd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återställnings-
och saneringsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Med återställningsätgärder avses i denna lag
åtgärder som syftar till att förbättra miljö som påverkats av miljöfarlig
verksamhet, såsom åtgärder för att avlägsna eller minska olägenheter från
upplag av avfall eller andra miljöfarliga kvarlämningar eller frän förorenande
eller skadliga substanser i mark- eller vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Från miljöskadefonden får utbetalas medel fill
återställningsåtgärder som är särskilt angelägna från miljösynpunkt under
förutsättning att det inte finns någon som är ansvarig för att åtgärderna
vidtas eller bekostas eller, om sådan ansvarig finns, denne av ekonomiska
orsaker är ur stånd att uppfylla sina skyldigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Beslut om att disponera medel från
miljöskadefonden för återställningsåtgärder meddelas av regeringen efter
framställning från statens naturvårdsverk. Till framställningen skall fogas en
plan för åtgärdernas genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
naturvärdsverket inger framställning som avses i första stycket skall verket i
skälig omfattning och på lämpligt sätt samräda med de statliga och kommunala
myndigheter, organisationer och enskilda som kan ha ett intresse i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får uppdra ät naturvärdsverket aft besluta om disposition av medel för
återställningsätgärder av mindre omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Med saneringsåtgärder avses
återställningsätgärder av brådskande art som erfordras för att skador eller
risk för skador pä människor, egendom eller miljö skall undanröjas. Till
saneringsåtgärder räknas inte åtgärder som vidtas på grund av bestämmelser i
räddningstjänstlagen (1986:1102).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Medel från miljöskadefonden får disponeras för
saneringsåtgärder när det bedöms erforderligt. Finns någon som enligt lag eller
myndighets beslut är skyldig att vidta eller bekosta saneringsåtgärderna, får
fondens medel tas i anspråk endast om den ansvarige inte utan dröjsmål kan
förmås att uppfyUa sina skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om medel till saneringsåtgärder meddelas av statens naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Kostnad för handräckning enligt 47 §
miljöskyddslagen (1969:387) som pä begäran av kronofogdemyndighet skall
förskjutas av allmänna medel betalas av miljöskadefonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Statens naturvärdsverk svarar för genomförandet
av de återställnings- och saneringsåtgärder som bekostas av miljöskadefonden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Den som skall genomföra återställnings- eller
saneringsåtgärder som avses i denna lag har rätt att få tillträde till den
fastighet som berörs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
att där utföra åtgärderna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1525>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder
som avses i första stycket skall genomföras på sådant sätt, att Prop.
1987/88:85<br>
minsta möjliga skada och intrång vållas.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 7.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skada och inträng som tillfogas ägare av fastighet
eller innehavare av särskild rätt till fastighet genom åtgärder som avses i
första stycket utgår ersättning från miljöskadefonden. Anspråk pä ersättning
framställs hos kammarkollegiet, som i saken förhandlar för statens räkning och
för statens talan vid domstol. I förekommande fall väcks talan om ersättning
vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten eller större delen därav
ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § Den som genom myndighets beslut ålagts att vidta
eller bekosta återställnings- eller saneringsåtgärder skall till
miljöskadefonden återbetala belopp som från fonden utgivits för att åtgärderna
skulle genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utgivna medel för saneringsåtgärder gäller
äterbetalningsskyldighet även för den som enligt lag varit skyldig att vidta
eller bekosta åtgärderna i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ankommer på kammarkollegiet att vidta de åtgärder som
behövs för att återbetalning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppsavgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387) skall
årligen erlägga avgift till staten för utsläpp av sädana miljöfarliga ämnen som
anges i bilaga' till denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Utsläppsavgift erläggs med de i bilagan angivna beloppen per ton förekommande
utsläpp. Avgift erläggs endast för utsläpp över de utsläppsgränser som anges i
bilagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Betalning av
utsläppsavgift skall ske efter debitering frän statens naturvärdsverk. Avgiften
uppbärs och redovisas av naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om det finns
synnerliga skäl, får statens naturvärdsverk besluta att utsläppsavgift skall
nedsättas eller efterges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut om
betalning av utsläppsavgift fär verkställas enligt utsökningsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Statens
naturvårdsverks beslut om utsläppsavgift fär överklagas hos kammartätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet och ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § Statens naturvärdsverk får förelägga den som utövar
miljöfarlig verksamhet att utföra de mätningar och undersökningar i övrigt samt
att lämna de uppgifter om verksamheten som är nödvändiga för att utsläppsavgift
skall kunna fastställas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt första stycket fär
naturvärdsverket utsätta vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagan här utesluten</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1527>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31
§ Till böter eller fängelse i högst tvä år döms den som med uppsåt Prop.
1987/88:85 eller av oaktsamhet i handling som avges enligt föreskrift som
meddelats Bilaga 7 2 med stöd av 30 § denna lag lämnar vederbörande
myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande av betydelse för
fastställande av utsläppsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
enligt första stycket inträder inte om ansvar kan ådömas enligt brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ersättning till skadelidande utgår för skada som
visar sig efter den 30 juni 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avgift enligt denna lag skall erläggas första
gängen för är ... .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1529>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.3 Prop. 1987/88:85 Bilaga 7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (SOU)
1987:15) Miljöskadefond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1. Förteckning av remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksgäldskontoret, justitiekanslern,
domstolverket, försvarets civilförvaltning, fortifikafions-förvaltningen,
statens räddningsverk, försäkringsinspektionen, riksskatteverket,
fiskeristyrelsen, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling,
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, statens naturvärdsverk,
koncessionsnämnden för miljöskydd, kemikalieinspektionen, statens
strälskyddsinstitut, statens vattenfallsverk, Svea hovrätt, kammartätten i
Jönköping, länsstyrelserna i Malmöhus, Värmlands och Gävleborgs län. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
Grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges Kemiska Industrikontor,
Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Värmeverksföreningen, Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Tjänstemännens centralorganisation.
Landsorganisationen i Sverige, Försäkringsjuridiska föreningen. Miljöcentrum,
Svenska Renhållningsverks-Föreningen och Svenska vatten- och
avloppsverksföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
rena tillstyrkanden finns följande förslag i remissyttrandena: Reservationer
fill de avgivna yttrandena redovisas inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2. Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern: Från de synpunkter som
justitiekanslern främst har att beakta finns det inte något att erinra mot
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Domstolsverket: DV instämmer i utredningens
uppfattning att anspråk pä ersättning bör prövas av ett organ som förfogar över
betryggande skadeständsrättslig kompetens. Utredningen stöder sitt förslag om
inrättandet av en särskild miljöskadenämnd på de skäl som anfördes vid inrättandet
av brottsskadenämnden. Det finns emellertid anledning att erinra om
rättegängsutredningens delbetänkande (SOU 1987:13) Expertmedverkan och
specialisering där frågor som kan vara av betydelse för att bestämma vilket
organ som är lämpligt att pröva anspråk pä ersättning tas upp, I det
betänkandet pekar rättegångsutredningen på de olägenheter som kan följa med ett
alltför specialiserat prövningssystem. Rättegängsutredningen menar att det är
viktigt att nu välja väg - skall vi ha en fortsatt specialisering och därmed
risk för utarmning av de allmänna domstolarna eller skall vi försöka bryta
utvecklingen och i stället stöda de allmänna domstolarna och återföra flera
frågor om tvistolösning till dem. Vid det vägvalet bör man enligt
rättegängsutredningens mening välja att satsa på de allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>domstolarna.
DV stöder den uppfattningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1531>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.
Försvarets civilförvaltning: Utredningen har inte kunnat konstatera Prop.
1987/88:85 något generellt behov av ersättning. När det gäller det förväntade
antalet Bilaga 7.3 ärenden nöjer sig utredningen med att gissa. Enligt
civilförvaltningens uppfattning bör lagstiftning om inrättandet av nya statliga
organ och tillhörande administration inte ske på så lösa boliner. Inget
hindrar emellertid att ersättningsreglerna införs och att utredning och
prövning av ersättningsärenden sker inom statens nuvarande resurser.
Civilförvaltningen förordar att så sker och att det samtidigt bestäms att en
utvärdering skall ske efter förslagsvis fem är. Vid denna tidpunkt bör bl, a,
ett tillräckligt underlag frän den nu berörda verksamheten föreligga för att
hithörande frågor (finansiering genom en miljöskadefond och inrättandet av ett
särskilt statligt utrednings- och prövningsorgan eller tillskapandet av någon
form av försäkring) skall kunna avgöras på sakliga grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
har på regeringens uppdrag utfört en utredning i anslutning till
departementspromemorian (DsJU 1983:5) Myndigheternas bevakning av statens rätt.
Med hänvisning till vad som där anförs och med beaktande av de av utredningen
uppställda kraven på skadeståndsrättslig kompetens hos det prövande organet,
anser civilförvaltningen att det kan ankomma pä Försvarets skaderegleringsnämnd
att under ifrågavarande tid handha prövningen. Skaderegleringsnämnden bör, dä
den fungerar som miljöskadenämnd, kompletteras med två ledamöter; en med
särskild kunskap och kompetens pä miljövärdens område och en med erfarenhet av
industriell verksamhet. Eftersom Försvarets skaderegleringsnämnd har sitt
kansli hos Försvarets civilförvaltning fär Miljöskadenämnden med den föreslagna
lösningen tillgäng till civilförvaltningens utredningsresurser. Som framgår av
riksrevisionsverkets utredning består dessa bl, a, av jurister och handläggare
med erfarenhet av person och sakskadereglering. Civilförvaltningen fungerar
nämligen bl, a. som ansvars- och trafikförsäkringsbolag för försvarsmaktens
myndigheter respektive fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Fortiflkationsförvaltningen: Fortifikationsförvaltningen (FortF) delar
uppfattningen om behovet av en reform och har ingen erinran mot utredningens
förslag. Det förordade systemet för avgiftsdebitering är väl avvägt. För
försvarsmaktens del torde inga avgifter komma att uttas beroende på begränsade
utsläppsmängder frän berörda typer av anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens räddningsverk: Räddningsverket ser positivt
pä utredningens förslag. Räddningsverket tar däremot inte ställning till om den
tekniska lösning med ett fondsystem som ulredningsmajoriteten föreslär är att
föredra framför ett försäkringssystem. Som en allmän synpunkt med anledning av
förslaget vill räddningsverket endast framhålla vikten av att man söker
åstadkomma regelsystem som i möjligaste män är lättbegripliga och lätthanterliga.
Enkelheten har ett så stort egenvärde att man för att uppnå den ofta bör vara
beredd att uppge andra mål, såsom t, ex, vissa styreffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens industriverk: Statens industriverk delar
uppfattningen att det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
behov av ett miljöskadeskydd och återställning av vissa miljöfarliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvarlämningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.7. Statskontoret:
Om en miljöskadenämnd inrättas bör den vara en själv- Prop. 1987/88:85<br>
ständig myndighet. Till skillnad frän utredningen anser vi att en sådan
Bilaga 7.3<br>
nämnd inte skall ha egna kansliresurser utan repliera pä resurser som finns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller bildas inom en värdmyndighet. Mycket talar för att
naturvårdsverket • bör vara värdmyndighet för en miljöskadenämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör som utredningen förordar vara möjligt för nämnden
att anlita försäkringsbolag för skaderegleringen. Ett sådant förfarande torde
bättre trygga kontinuiteten i skaderegleringen än om uppgiften utförs av en
liten och därmed sårbar grupp inom den egna organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det angivna beloppet för förvaltnings- och
administrationskostnaderna - tvä miljoner kronor - är enligt vär bedömining i
lägsta laget om alla förvaltningskostnader som är förbundna med förslaget
räknas in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd: Enligt koncessionsnämndens mening talar starka skäl för att
skadelidande erhåller ersättning i de fall som utredningen haft att behandla
samt att återställningsätgärder vidtas i vissa fall för ätt
"förbättra" miljö som påverkas av miljöfariig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kemikalieinspekfionen:
Utgående frän de frågeställningar kemikalieinspektionen har att bevaka har
kemikalieinspektionen inga erinringar mot de förslag som förs fram i
rubricerade betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10. Svea hovrätt: Hovrätten avstyrker att den
föreslagna miljöskadefon<br>
den inrättas. Förslaget uppfyller enligt hovrättens mening inte rimliga krav<br>
på rättvisa och de ändamål fonden skulle tillgodose kan uppnäs pä annat<br>
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget inger betänkligheter även när det gäller
kostnaderna för förfarandet. Utredningen uppskattar att ersättningen till
skadelidande inte kommer att överstiga tio miljoner kr per år. Enbart
kostnaderna för den myndighet som skall pröva ersättningsanspråken,
miljöskadenämnden, anges till två miljoner kr per är. Det förefaller troligt
att det alternativ som står tillbuds ifråga om ersättning till skadelidande,
ett system med kollektiv försäkring, skulle innebära lägre
administrationskostnader i förhållande til storleken av de prövade anspråken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk: Vattenfall delar utredningens uppfattning, att det finns ett
påtagligt behov av ett system för ersättning till skadelidande för framtida
miljöskador. Med nuvarande ordning är det mycket svårt och ibland omöjligt att
få rimlig ersättning frän den som har vållat skadan. Utökat ersättningsbehov
föreligger även i anslutning till vissa återställnings- och saneringsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i
Jönköping: Det kan inte uteslutas att skadevållaren, om det föreslagna
fondsystemet tillämpas, är benägen att i större utsträckning än annars söka
undgå att själv betala ersättning för att i stället' övervälta
betalningsansvaret på det kollektiv som finansierar fonden. För</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrigt strider förslaget med en fond även mot vad den
statliga fondförvalt-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1534>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningen (SOU 1982:62)
föreslagit dvs att ett fiertal stafiiga fonder bör Prop. 1987/88:85
avvecklas och att den med fonderna åsyftade verksamheten i stället skall
Bilaga 7.3 finansieras över statsbudgeten. Utredningen synes inte ha övervägt
möjligheterna att i miljöskadelagen införa fondbestämmelserna. Med hänsyn till
sambandet mellan den lagen och förslaget hade detta varit värdefullt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13. Svenska
kommunförbundet: Skulle det dock mot styrelsens vilja<br>
anses påkallat med en fond inom kommunsektorn föreslår styrelsen att<br>
denna hälls skild frän en "industrifond" och ges egna regler.
Kommunerna<br>
förutsätts här få ansvaret för en sådan fond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den miljöskadenämnd som utredningen föreslår skall inrättas för prövning av
ärenden angående ersättning skall enligt utredningsförslaget ingå bl, a, tvä
företrädare för allmänintresset. Styrelsen förutsätter härvid att kommunerna
blir representerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
tillstyrker att Kommerskollegiet får förvalta miljöskadefonden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Det förslag till
miljöskadefond som utredningen lägger fram innebär att en hittills saknad
ersättningsmöjlighet skapas för den som drabbats av miljöstörande verksamhet
och inte kan fä skadestånd enligt miljöskadelagen. Styrelsen anser det viktigt
att denna brist undanröjs. Detsamma gäller i fråga om syftet att finansiera
sädana äterställnings-och saneringsåtgärder där vållaren av olika skäl inte kan
avkrävas kostnadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund: De iindamål som fonden
skall tillgodose är i princip artskilda. Fondmodellen är ju tänkt att användas
både för ersättning till skadelidande och vid bekostandet av
återställningsätgärder. När det gäller ersättning till skadelidande erfordras,
som kommittén också insett, förhållandevis omfattande regler om
förutsättningarna för att sådan ersättning skall utgå. Frågan om hur och när
återställningsåtgärder bör genomföras är i stället i hög grad en
lämplighetsfräga. Tvä olika beslutsordningar föreslås för utbetalande av medel
ur samma förmögenhetsmassa. Härigenom bygger man in administrativa problem vid
hanteringen av fondmedlen. Den enda riktlinjen för fördelningen av medlen på
de båda ändamålen är utredningens uppskattning att fonden inledningsvis
behöver tillföras omkring 50 miljoner kronor per itr (s 100), varav anspråken
på skadeersättning antas i vart fall inledningsvis böra bli måttliga och inte
överstiga 10 miljoner kronor per är (s 78), En lämplig ram för
återställningsätgärder under de första åren uppskattas tilt 30-40 miljoner
kronor. Utredningen ger vidare den rekommendafionen att regeringen och
naturvårdsverket skall se till att inte använda mera pengar för återställnings-
och saneringsändamål än att en betryggande reserv finns kvar för ersättning åt
skadelidande. En rimlig utgångspunkt synes enligt utredningen vara att i inledningsskedet
av fondens verksamhet vara tämligen återhållsam med anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
pengar åt framför allt återställningsätgärder. Det är oklart vad detta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1536>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
innebära i praktiken. Utredningen anser dock att det inte ens är Prop.
1987/88:85 önskvärt med nägra särskilda bestämmelser i detta avseende utan att
"det Bilaga 7.3 mest praktiska synes vara att laga efter lägligheten när
situationen och de olika ekonomiska behoven kan överblickas". Frågan
inställer sig: när kan de olika ekonomiska behoven egenfiigen överblickas? I
Industriförbundets försäkringsförslag är försäkringsbeloppet 150 miljoner
kronor per år. Hur stor reserv i fondlösningen skall regeringen lämna för
ersättning till skadelidande under de första åren? De här antydda problemen
kan man undvika genom att - som förbundet föreslår — särskilja finansieringen
av ett utökat miljösskydd från bekostandet av återställningsåtgärder. Ett
utökat miljöskadeskydd bör tillgodoses genom den av förbundet föreslagna
miljöskadeförsäkringen, finansierad genom premier av dem som bedriver miljöfarlig
verksamhet. Återställning av miljöfarliga kvarlämningar är däremot en
angelägenhet för hela samhället och som därför bör bekostas av stat och kommun,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.16. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF): LRF är överens med utredarna<br>
om att det behövs ett system för ersättning till skadelidanden och i den<br>
ungefärliga omfattning som utredningen föreslagit, LRF ställer sig positivt<br>
till att utredningen sökt finna former för återställande av vissa miljöfarliga<br>
kvarlämningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
konstaterar att utredningen föreslär att prövningen av ärenden angående
ersättning skall prövas av en nämnd med eget kansli och därvid bilda en
självständig myndighet. LRF anser att nämnden skall ges stor frihet att
exempelvis utnyttja försäkringsbolag för skadereglering och på sä sätt bringa
ned administrationskostnader mm. Nämnden föresläs fä sju ledamöter. Förutom
lagfarna ledamöter och kompetenser från miljövårds-och försäkringsområdet
föresläs en representant frän industrin. LRF anser att det är befogat att även
företrädare för andra näringar skall kunna ingå i nämnden om de kan komma att
beröras av miljöskador,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.17.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska värmeverksföreningen: Föreningen konstaterar
att de person- eller sakskador som ska ersättas enligt utredningsförslaget
inte har förorsakats av värmeverken. En fond skulle därför inte behövas om de
aktuella miljöskadorna kunde hänföras till den verksamhet som landets värmeverk
bedriver. För annan industriell verksamhet kan dock en sådan fond vara
motiverad till följd av att den kan förorsaka person- eller sakskada där
miljöskadelagen inte räcker fill pä grund av okänd eller insolvent skadevällare
eller preskriberad rätt till skadestånd. Föreningen fillstyrker därför
förslaget att en miljöskadefond inrättas, men avstyrker det föreslagna sättet
att finansiera fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO): LO anser det
vara angeläget att dessa frågor regleras. Att en fond inrättas för ändamålet säkerställer
berättigade ersättningar. Miljöskadelagens bestämmelser bör utgöra en rimlig
grund för bedömning av anspråk på fondmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1538>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.19. Miljöcentrum: Med
hänvisning tUl BT Kemimälet och andra mål som Prop. 1987/88:85<br>
vi varit involverade i under åren tillstyrker vi varmt upprättandet av en
Bilaga 7.3<br>
miljöskadefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den konstruktion vi föreslagit för miljöskadefondens arbetsrutiner behövs
endast en styrelse och niigra administrativa personer knutna till fonden för
förvaltning av dess medel och utbetalning av medel i händelse av fällande
domar. Anser fondens ledning att domstolarnas beslut är felaktiga och begär
prövning i högre instans, bör fonden i Ukhet med sökanden vara hänvisad till
att låta allmänpraktiserande advokater föra fondens talan. Sak samma bör gälla
vid direkt tvist mellan sökanden och fonden. Först dä kan man tala om
rättssäkerhet ur den skadelidandes synpunkt samtidigt som uppbyggandet av en ny
och uppenbarligen onödig byråkrati undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.20. Svenska
renhållningsverksföreningen: Företrädare för svensk avfalls<br>
hantering söker genom långt gående åtgärder minimera påverkan pä miljön<br>
och inte ge upphov till ytterligare sådan. En avgift på detta ambifiösa<br>
miljövårdsarbete motiverar inte dll ytteriigare miljövärdsinsatser. Orsa<br>
kerna till störningar i miljön skall sökas i led innan avfallshanteringen<br>
kopplas in - främst i produktionen, men ocksä i konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
kan inte tillstyrka det framlagda förslaget till miljöskadefond.
Organisatoriskt och ekonomiskt måste, mot bakgrund av ovan avgivna skäl,
åtskillnad göras mellan kommunernas och industrins åtaganden i frågan.
Betänkandet bör därtill kompletteras med en noggrannare studie . och analys av
försäkringsalternativet innan beslut tas i finansieringsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.21. Svenska
vatten- och avloppsverksföreningen (VAV): VAV anser att<br>
den föreslagna miljöskadefonden kommer att medföra en utökad byräkrati<br>
sering, och detta i ett läge när en allmän avbyråkratisering och.decentrali<br>
sering av myndigheternas verksamhet eftersträvas. Administrationen av<br>
fonden kan förutsägas bli mer omfattande än som redovisats i betänkandet.<br>
Risk föreligger att en oproportionerligt stor andel av fondmedlen åtgår till<br>
administration. I syfte att hålla administrationskostnaderna nere föreslår<br>
visseriigen utredningen att endast störte utsläpp skall avgiftsbeläggas.<br>
Härigenom skapas emellertid stora orättvisor. Stora, välskötta företag kan<br>
exempelvis få täcka kostnader förorsakade av små, kanske mindre miljö<br>
medvetna företag. Avgörande för att utredningen förordar utsläppsrelate<br>
rade avgifter för störte utsläpp har varit att ett sådant avgiftssystem skulle<br>
skapa ett incitament för dem som utövar miljöfarlig verksamhet att minska<br>
sina utsläpp av föroreningar. All störte, miljöfarlig verksamhet i landet är<br>
prövad enligt miljöskyddslagstiftningen, varvid de villkor för verksamhe<br>
ten som bedömts tekniskt - ekonomiskt rimliga har föreskrivits. För t ex<br>
de kommunala avloppsreningsverken är villkoren oftast sä härda att de<br>
endast kan uppfyllas med stora ansträngningar. De föreslagna avgifterna<br>
kan därför inte utgöra någon sporte att ytterligare minska utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1540>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inrättas en fond måste
administrativt enklare och rättvisare regler för Prop. 1987/88:85
finansiering och förvaUning fillskapas än enligt utredningens förslag.
Bilaga 7.3 Byggs en fond upp med avgtfter frän kommunal miljöfarlig verksamhet
bör dessa medel reserveras för ersättning för skador vållade av denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3. Ersättning till skadelidande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Domstolsverket: De frågor som enligt
miljöskadefondsutredningens förslag skall prövas av en miljöskadenämnd är i
betydande utsträckning sådana som typiskt sett är domstolsfrågor. Särskilt
gäller det frågorna att bestämma om rätt till skadestånd föreligger och
ersättningens storlek. Mot bakgrund av de överväganden som
rättegängsutredningen har redovisat är det enligt DVs mening mycket tveksamt om
en ny myndighet - en miljöskadenämnd - skall inrättas för denna handläggning.
DV anser därför att det bör övervägas ytterligare om inte prövningen med fördel
kan anförtros domstol, t ex fastighetsdomstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Försvarets civilförvaltning: Civilförvaltningen har
inskränkt sig fill att granska de centrala reglerna för rätten till ersättning
i 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ första stycket: Det bör i proposifionen klart uttalas vad som avses gälla för
ett skadefall där rätten att kräva ut skadestånd är preskriberad och där det
inte har kunnat utredas vem som var ansvarig för skadan. Ett alternafiv tiU ett
klarläggande i proposifionen är självfallet en omformulering av författningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ andra stycket: I specialmotiveringen på sidan 164, första stycket,
konstateras att miljöskadelagens förutsättningar för rätt till skadestånd skall
vara uppfyllda i tillämpliga delar samt påstås det att detta innebär att
"skadan skall kunna antas vara orsakad av en skadevällare".
Civilförvaltningen utgår frän att författarens avsikt inte är att frångå det
strikta ansvaret enligt miljöskadelagen till förmån för ett vållandeansvar,
utan att det här rör sig om ett rent olycksfall. Dock påkallas ett klarläggande
i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårare
att komma tillrätta med är kanske påståendet i specialmotiveringen i andra
stycket pä sidan 164 att "bestämmelsen innebär att ersättning i vissa
fall kommer att utbetalas trots att störningen rent faktiskt inte härtör frän
verksamhet pä en fastighet. Såtillvida är den generös mot en
skadelidande." Avsikten med uttalandet är förhoppningsvis att påpeka att
man är medveten om att bestämmelsen innebär en ökad risk för felaktiga beslut
och inte att utvidga miljöskadelagens skadebegrepp. Om det låter sig göra vore
ett tillrättaläggande önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3. Fiskeristyrelsen:
Att någon form av lättillgänglig ersättning skapas för<br>
täckning av person- och sakskador enligt miljöskadelagens regler är ett<br>
starkt önskemål frän fiskets sida. Från fiskeristyrelsens verksamhetsområ<br>
de finns flera exempel på föroreningsskador som drabbar enskilda fiskare,<br>
fiskerättsägare och fiskodlare. Det exempel som anföres av utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
oljeskador vid nätfiske i havet är inte ovanligt och kan innebära</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1542>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betydande
förluster och olägenheter för enskilda fiskare. Det är mycket Prop. 1987/88:85
positivt att sädana skadefall kan ersättas med fondens medel. Hur illa Bilaga
7.3 fisket drabbats av miljöfariiga utsläpp har rätt tolkats i betänkandet på
sid 71 där det sägs om skadevållaren att "Han gör t ex gällande att han
inte är skyldig att ersätta förstört fiske på grund av utsläpp frän hans
fabrik, eftersom fisket ändå förstörts av utsläpp från annan fabrik". Som
exempel kan nämnas aluminiumproblematiken i Hjälmaren samt industri- och
kvicksilverutsläpp i Vänern. Här visar sig dock en svaghet i utredningens
förslag att fonden bara ska vara subsidiärt ansvarig, Fiskeristyrelsen ställer
sig starkt tveksam till om det exempelvis i fallen Hjälmaren och Mälaren är
rimligt att kräva att den skadalidande måste fortsätta att driva sina krav även
om han möts av invändningar av det slag som citerats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagförslagets 3 § sista stycke finns ocksä en begränsning i fondens
ersättningsmöjligheter vid skador på grund av förorening av vattenområden
"som är allmänt förekommande över stora delar av landet". Att heU
utesluta all ersättningsrätt för verksamheter som är beroende av nöjaktig
vattenkvalité - och då alldeles speciellt fisket - finner fiskeristyrelsen inte
acceptabelt. Att vissa begränsningar är nödvändiga säger sig självt, men enligt
styrelsens mening leder det angivna undantaget tUl att lagen riskerar att bli
uddlös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagets
4 § om att ersättning inte ska utgå till näringsidkare för<br>
skada som har drabbat hans näringsverksamhet, såvida ej särskilda skäl<br>
föreligger med hänsyn till verksamhetens och skadans omfattning och<br>
omständigheterna i övrigt mäste enligt fiskeristyrelsens bestämda uppfatt<br>
ning förses med klara motivuttalanden i lagens förarbeten så att ingen<br>
tveksamhet skall råda om att fiskodlare och yrkesfiskare har rätt till<br>
ersättning vid skada på vattenområde där de bedriver sin yrkesverksam<br>
het. Liknande situationer kan också tänkas förekomma vid fiskekortsför-<br>
säljning i sådan omfattning att verksamheten kan liknas vid näringsverk<br>
samhet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra att utredningen inte vill sätta upp någon tidsgräns för hur gamla
skadorna fär vara eftersom de ofta kan ha mycket långsiktiga verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.
Kammarkollegiet: I betänkandet uttalar kommittén att beslut om åter-krav bör
fattas av miljöskadenämnden. Det är här fräga om renodlad fordringsbevakning
och det förefaller därför rafionelU att denna uppgift överlåts på kollegiet.
Kammarkollegiet har förutsatt att kollegiet även i dessa fall fär processuell
behörighet. En likformig författningstext är att föredra. Även denna
återkravssituation bör därför regleras i författningen. Det må i sammanhanget
erinras om att kollegiet är bevakningsmyndighet för den civila
statsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Beträffande avsnittet "Ersätt<br>
ning till skadelidande" ifrågasätter koncessionsnämnden om en särskUd<br>
miljöskadenämnd behöver inrättas för prövningen av hithörande ärenden<br>
och om inte ärendena i stället bör handläggas av allmän domstol. Av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>278</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredningen anförda skäl
för en sådan särskild nämnd förefaller inte över- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tygande. För den händelse
en dylik nämnd likväl skulle inrättas bör i Bilaga 7.3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämnden även ingå en
ledamot med erfarenhet av kommunal verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
koncessionsnämndens mening talar vidare rättsäkerhetsskäl för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>talan skall få föras mot
miljöskadenämndens beslut avseende ersättning till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens strålskyddsinsfitut: Skador som orsakats av
joniserande strålning är undantagna från miljöskadelagen (§ 2) och därmed frän
den föreslagna fondens verksamhet. Atomansvarighetslagen täcker olyckor i samband
med kärnkraft. Kärnteknik- och strålskyddslagarna ger möjlighet för
myndigheterna att reglera och begränsa miljöskador vid normaldrift både i
kärnkraftssammanhang och i övrig verksamhet med strålning. Den nya
strålskyddslag som väntas bli proposition snart kommer att stärka dessa
möjligheter. Dessa lagar ger dock ej möjlighet till ersättning vid reell eller
ideell skada. Det står inte klart för oss hur ersättning för miljöskador skulle
regleras om en tillståndshavare enligt strålskyddslagen, som ej avser kärnenergi,
råkar ut för en olycka och det därefter inte går att kräva denne själv (dvs i
sådana situationer där, för annat än strålning, miljöskadefonden skulle träda
in). Miljöskador av strålning kan ocksä uppträda utan att någon
tillståndshavare är inblandad, t ex vid utsläpp till luft av radioaktiva ämnen
vid torvförbränning, vid deponering av torvaska eller alunskiffer ed. Inte heller
i sädana fall tycks någon motsvarighet till miljöskadefonden finnas. Om vi
uppfattat saken rätt finns således en brist här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk: Enligt lagförslaget (§11)
har den skadelidande 4 år på sig för att göra framställande om ersättning. Enligt
Vattenfalls mening skulle 3 är vara lämpligare eftersom detta skulle ge
överensstämmelse med motsvarande tid enligt Trafikskadelagen,
Konsumentförsäk-ringslagen och Försäkringsavtalslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är presumtivt skadelidande föreslås få ekonomiskt stöd frän fonden för
ersättning till biträde och utredning, om han inte har allmän rättshjälp. Vägen
fram till fondprövning kan dock bli mycket lång eftersom den skadelidande måste
visa att han t ex försökt få ut pengar av en känd skadevällare, som dock visade
sig vara insolvent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte föreslagit några minimigränser bortsett från en självrisk enligt
lagförslagets § 8, Rena bagatellärenden kan således bli aktuella för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.8. Kammarrätten
i Jönköping: I lagförslaget § 6 stadgas att skadestånd<br>
som bör kunna bli betalt skall avräknas från ersättningen. Detta mäste<br>
emellertid ifrågasättas eftersom bedömningen är mycket svår att göra.<br>
Problemet borde kunna lösas så att avräkning endast sker för betalt skade<br>
stånd och att i övrigt staten enligt § 14 inträder i den skadelidandes rätt
till<br>
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste ifrågasättas om det verkligen finns behov av att inrätta en<br>
särskild miljöskadenämnd. Rättssäkerhetsskäl talar snarare för att dessa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1546>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärenden skall prövas av
allmän domstol. Dessutom bör antalet special- Prop. 1987/88:85 domstolar
inte utökas. Att miljöskadenämndens beslut inte kan över- Bilaga 7.3 prövas
strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav. Det är inte tillfyllest att
hänvisa till att praktiska skäl och nämndens allsidiga sammansättning talar för
att ersättningsfrågorna inte skall kunna komma under prövning i fiera
instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.9. Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Länsstyrelsen förordar dock fondal<br>
ternativet framom försäkringsalternafivet eftersom fondalternativet ger<br>
störte möjligheter till ersättning vid miljöskada, T ex kan enligt detta även<br>
näringsidkare i vissa fall erhålla ersättning, vilket länsstyrelsen anser vara<br>
väl mofiverat, I det redovisade försäkringsalternativet utgär ingen ersätt<br>
ning vid miljöskada "som beror på sådana utsläpp som pågått både före<br>
och efter försäkringens ikraftträdande". Detta vore en betydande in<br>
skränkning i ersättningsmöjUgheteina, Det måste ändå anses vara högst<br>
troligt att även nu pågående utsläpp kan komma att förorsaka sädana<br>
miljöskador i framtiden att ersättning är motiverad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Styrelsen tillstyrker att
rätten till ersättning för skadelidande skall vara kopplad till de skador för
vilka skadestånd utges enligt miljöskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund: Advokatsamfundet instämmer
i uppfattningen att en miljöskadefonds ansvar för ersättning till skadelidande
endast bör vara subsidiärt, dvs att ersättning från fonden förutsätter att
rätt till skadestånd enligt miljöskadelagen föreligger för aktuell skada samt
att den skadelidande kan visa att han inte kan få ersättning på annat sätt än
genom fonden, I likhet med utredningen finner Advokatsamfundet att anledning
saknas att för ersättning från fonden frångå de krav på bevisning som i
allmänhet ställs inom skadeståndsrätten och som gäller för skadestånd enligt
miljöskadelagen, I det fall skadevållaren är okänd behövs en kompletterande
bevisregel av den innebörd utredningen föreslår. Advokatsamfundet har intet
att erinra mot vad utredningen anfört i fräga om de åtgärder som kan krävas av
den skadelidande och de bedömningar som miljöskadenämnden bör göra för :itt
klarlägga att förutsättningarna för fondens subsidiära ansvar föreligger.
Advokatsamfundet finner rimligt att prövning av frågan om de krav som bör kunna
ställas på en skadelidande att ha tecknat försäkring för aktuell skaderisk sker
med utgångspunkt i de av utredningen angivna synpunkterna. På de skäl som
redovisas i betänkandet anser Advokatsamfundet att den av utredningen
föreslagna över-gängsbestämmelsen innebärande att ersättning till skadelidande
utgär för skada som visar sig efter den 30 juni 1986 utgör en rimlig avvägning
med hänsyn till säväl skadelidandes som skadevållares intressen. Åven den
föreslagna preklusionsregeln om fyra år är lämplig. Advokatsamfundet har intet
att erinra mot vad utredningen anfört och föreslagit i fräga om skadelidandes
rätt att i vissa fall fä ersättning från fonden för anlitande av biträde och
för utredning. Förslaget överensstämmer med vad som nu gäller enligt brottsskadelagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1548>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall
nämndens beslut i en ersättningsfråga inte kunna Prop. 1987/88:85
överklagas. Med hänsyn till den föreslagna nämndsammansättningen och Bilaga
7.3 till det förhällandet att ett beslut om ersättning från fonden inte innebär
att ersättningsskyldighet ålägges någon enskild skadevällare kan utredningens
förslag i denna del godtas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.12.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Utredningen har funnit att en begränsning
mäste göras av rätten till ersättning för skador fill följd av allmänt
förekommande föroreningar. Det är alltså fråga om storskaliga störningar som
kontinuerligt drabbar alla i de omgivningar där de uppträder, exempelvis
försurningsskador. LRF har vid årets riksförbundsstämma uppmanats att verka
för att skogsägare som drabbas av försurningsskador på skog skall kunna få
någon form av ersättning utöver de ersättningsmöjligheter som ges om viss
bestämd skadevällare är känd. Utredningen avfärdar frågan om storskaliga
störningar alltför lätt genom att påstå att ovan nämnda ersättningssituafioner
skulle förra tämligen långt, LRF anser att utredningen borde ha utvecklat
problemställningarna och även försökt att uppskatta nivån på den ekonomiska
skada, som exempelvis skogsbruket lider av p g a försurning innan problemet
avfärdas. Det kan inte uteslutas att allmänna miljöstörningar av diffust
ursprung kan drabba vissa begränsade områden särskilt svårt. LRF anser, inte
att dylika situationer utan vidare kan utmönstras av kostnadsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anger att över stora delar av Sverige finns det miljöer som skadats av mänsklig
verksamhet av olika slag. Skadorna på dessa miljöer behöver avhjälpas. Inom
ramen för miljöskadefondsutredningens arbete har därför Statens Naturvärdsverk
genomfört en kartläggning av de skadade miljöer i landet som bör bli föremål
för återställningsåtgärder. Det är med stor förvåning LRF konstaterar att
åtgärderna endast anknyter fill vissa industribranscher och till kommunala
avfallsupplag. Det är med växande oro som Sveriges jord- och skogsbrukare under
senare är sett luftföroreningarnas skadeverkningar på skogar och i mark och
vatten. LRF ser kalkning av jord- och skogsmark som en nödvändig åtgärd för att
motverka markförsurning på vissa känsliga marker och i utsatta delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enskilda markägarna kommer inte själva att ha möjligheter att bekosta
markkalkning. LRF anser därtill att det är principiellt fel om markägarna
ensamma skulle fä bekosta skador som samhället bär ett stort ansvar för. LRF
avvisar därför utredningens förslag till fond för finansiering av återställning
av miljöfarliga kvarlämningar. Kostnader för sådana åtgärder måste bestridas av
samhället via budgetmedel. Det är även fel att belasta nutida verksamheter med
avgifter för att återställa äldre miljöförsyndelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
biträder utredarnas uppfattning att det av en skadelidande som<br>
anser sig veta vem som har vållat skadan och har normala ekonomiska<br>
resurser att driva en process, bör kunna krävas att han uttömmer de<br>
normala möjligheterna att få ersättning. LRF är tveksam till om nuvarande<br>
rättsskyddsförsäkringar och rättshjälpen täcker de höga belopp som åtgår<br>
till aft föra i bevis att en ekonomisk skada föreligger och i övrigt betala den
■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1550>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>experthjälp
som behövs för att driva sä komplicerade mål som här är tal Prop.
1987/88:85 om. Försäkringarna kan ju heUer inte tas i anspråk innan tvist
föreligger. Bilaga 7.3 Möjligheterna är obefintliga för lantbrukare såsom
näringsidkare att erhålla rättshjälp, LRF kräver att gynnsammare ekonomiska
regler fillskapas som möjliggör att privatpersoner och näringsidkare kan driva
miljömål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Värmeverksföreningen: Utredningen anger
vidare att ersättning skall utgå tiU den skadelidande om skadevåUaren är
insolvent eller om rätten fill skadestånd är preskriberad. Föreningen vill
trycka på det faktum att en kommun aldrig kan bli insolvent. Utredningens
förslag om ersättning till skadelidande pä grund av miljöskada är därför inte
tiUämpligt pä kommunala värmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO): Om den
föreslagna lättnaden är tillräcklig för att undvika orimlig bevisbörda kan
knappast avgöras i nuläget. En prövning av frågan bör däiför kunna ske efter
viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.15
Miljöcentrum: Vi motsätter oss dock ä det bestämdaste att prövning<br>
en av enskilda ersättningsanspråk görs av en miljöskadenämnd, som utred<br>
ningen föreslår. Den föreslagna nämnden utgör ett hot mot miljöoffrens<br>
rättssäkerhet eftersom det bl, a. föresläs, att skadelidande inte skall få föra<br>
talan mot nämndens beslut. Miljöoffrens situation är redan svär p, g, a, att<br>
rättshjälp sedan 1983 ej längre utgitr vid tvist som gäller skada ä fastighet.<br>
I ett rättssamhälle, är det av yttersta vikt, att en skadelidande bereds<br>
möjlighet söka rättvisa genom regelrätta domstolsförhandlingar. En miljö<br>
skadenämnd kan, från individens rättssäkerhetssynpunkt, aldrig på samma<br>
sätt som en domstol åstadkomma och garantera en allsidig belysning av<br>
orsakerna till en miljöskada. Vi föreslår därför att frågan om ersättning<br>
från miljöskadefonden skall prövas i domstol och ej av en speciell nämnd.<br>
Vi erinrar om det faktum att fastighetsdomstolarna under åren förvärvat en<br>
icke oväsentUg erfarenhet av miljömål samtidigt som praxis och prejudikat<br>
utvecklats inom området, I de fall en skadelidande genom dom tUlerkänts<br>
ersättning för miljöskada, men ej kan fä skadestånd p, g. a. svarandens<br>
insolvens, bör, enligt vär uppfattning, miljöskadefonden automatiskt och<br>
utan någon som helst form av prövning utge det utdömda skadeständsbe-<br>
loppet. I den händelse miljöskadefondens förvaltare anser att skadeståndet<br>
är för högt, bör det vara fondens sak att påtaga sig svarandens roll och<br>
överklaga domen inom ramen för värt vanliga rättssystem. På så sätt<br>
skapas optimala garantier för miljöoffrens rättssäkerhet, I de fall skadevål<br>
laren är okänd bör självfallet också miljöoffren ha samma möjlighet till en<br>
rättslig prövning, med alla de fördelar en sådan prövning innebär från<br>
rättssäkerhetssynpunkt, som om skadevållaren är känd och existerar som<br>
juridisk person. År skadevållaren okänd bör därför miljöskadefonden, i<br>
den händelse den vägrar utbetala begärd ersättning till offren, iklädas parts<br>
roll vid en prövning i domstol enligt miljöskadelagens principer. Har miljö-<br>
offers fastställelsetalan bifallits genom dom och den ansvarige är insolvent,<br>
bör ocksä fonden automatiskt vara skyldig att utge ersättning till miljöoff<br>
ret. I den händelse fonden anser det begärda skadeståndet vara för högt,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1552>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör som ovan fonden i en
vanlig process åläggas rollen som part,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningsförslaget skall person- eller sakskada, som avses i Bilaga 7.3
miljöskadelagen, kunna ersättas av miljöskadefonden. Beträffande skada på
egendom föreslås dock, att avräkning skall göras för skada, som enligt
vedertaget bruk borde ha täckts av försäkring tecknad av den skadelidande. Vi
har svårt att acceptera detta undantag. Har en skada inträffat och den
skadelidande ej har orsakat skadan, bör grundregeln alltid vara att den
skadelidande hålls helt skadeslös oberoende av försäkringssituationen. Vi kan
följaktligen ej heller acceptera, att ett självriskbelopp skall avräknas från
ersättning som utbetalas av fonden. Fondens uppgift är ju bl. a. att träda in
dä ett utdömt skadestånd ej utbetalas fill miljöoffer p. g. a. insolvens. I
samband med att domstolar utdömer skadestånd avräknas inget självriskbelopp.
Som vi ser det, bör miljöskadefondens enda uppgift vara att utge ersättning
till miljöoffer, dä ersättning ej kan utgå i annan ordning, t, ex, till följd
av den ansvariges insolvens eller till följd av att den ansvarige ej längre
existerar som juridisk person, är okänd eller om rätten till skadestånd är
preskriberad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av att rättshjälp enligt rättshjälpslagen bl. a. ej utgär vid tvist
som berör fastighet, finner vi det lämpligt, att exploatörerna av vår miljö via
miljöskadefonden åläggs ett störte ansvar i denna fråga. Vi föreslär därför,
att ersättning frän miljöskadefonden för biträde, teknisk expertis och
utredning alltid skall utgå till sökanden, redan när han/hon prövar sin sak
inför domstol och vid en eventuell tvist med miljöskadefonden. Detta i den mån
rättshjälp ej utgår enligt rättshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4. Återställningsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Statens räddningsverk: Den definition av begreppet saneringsåtgärder<br>
som lämnas i utredningens lagförslag synes även omfatta sådan sanering<br>
som en kommun låter utföra med anledning av vissa utflöden av skadliga<br>
ämnen i vatten och för vilken kommunen kan få ersättning av staten enligt<br>
65 § räddningstjänstförordningen. Därigenom skulle dessa åtgärder kunna<br>
ersättas frän säväl miljöskadefonden som från staten. Endast den ena<br>
möjligheten borde finnas. Saneringsåtgärder som avses kunna bli finansi<br>
erade av miljöskadefonden kan ha föregåtts av en kommunal räddnings<br>
tjänstinsats. Det kan dessutom vara sä, att saneringen lämpligast genom<br>
förs av kommunen i direkt anslutning till räddningsinsatsen, I betänkandet<br>
har också helt riktigt framhållits (s, 102) att beslut om utbetalning från<br>
fonden för saneringsåtgärder bör komma till stånd utan dröjsmål. När<br>
saneringsåtgärderna genomförs i anslutning fill en räddningsinsats aktuali<br>
seras emellertid också frågan om gränsdragningen mellan räddningstjänst<br>
och sanering. Är räddningsinsatsen av inte alltför stor omfattning skall<br>
nämligen kommunen själv stå för kostnaderna för denna och i andra fall<br>
betalar staten ersättning tiU kommunen för räddningstjänstkostnader enligt<br>
beslut av räddningsverket, I de senare fallen är det nödvändigt att rädd<br>
ningsverket och naturvårdsverket gör samma gränsdragning mellan rädd<br>
ningstjänst och sanering varför samråd bör äga rum mellan myndigheterna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1554>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innan naturvårdsverket
fattar sitt beslut om ersättning för sanering. Det Prop. 1987/88:85 bör
därför övervägas om 19 § i lagförslaget skall kompletteras med en regel
Bilaga 7.3 av innebörd att naturvårdsverket skall samräda med räddningsverket
innan man beslutar om utbetalning till en kommun av medel tUl saneringsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Viktigt ur fiskets synpunkt är utredningens
förslag om att fonden skall kunna bekosta åtgärder för återställande av
förstörd miljö. Naturvårdsverket har i sin utredning bl. a. pekat på de läckage
som förekommer frän skogsindustrins fiberbankar, nedlagda gruvor, impregneringsanläggningar
m, m. Givetvis är det mestadels posifivt frän fiskevärds-synpunkt att
fiberbankar i vattendragen muddras bort och att vittrande varphögar tas bort.
Återställningen mäste dock ske med stor försikfighet och omsorg för att inte
miljögifter skall äteraktiveras och medföra nya skador på exempelvis fisket.
Naturvårdsverket påpekar vikten av att man bygger upp kompetens och skaffar
erfarenhet av hur undersökningar och åtgärder skall genomföras. Sädana
kunskaper saknas i betydande grad för närvarande och resurser bör därför satsas
pä en ökad forskningsverksamhet inom detta område. Med hänsyn till fiskets
intressen bör fiskeristyrelsen alltid kopplas in i ärenden som gäller
återstäUningsåtgärder i sjöar och vattendrag och kustområden. I sådana fall bör
det också kunna ankomma pä fiskeristyrelsen eller fiskenämnderna att svara för
genomförandet av de återställnings- och saneringsåtgärder som bekostas av
miljöskadefonden. Lagtexten i den föreslagna 21 § bör kompletteras i denna
riktning. Utöver de återställningsätgärder som finns exemplifierade i
betänkandet anser fiskeristyrelsen att fondens medel bör kunna användas för
återbesättning av fisk eller kräftor i fall där skadan pä vattenmiljön eller
biotopen medfört utslagning av tidigare bestånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: Kommittén har förutsatt att
naturvårdsverket fortlöpande undertättat kollegiet om fall där återkrav kan
bli aktuellt för medel som fonden utgivit för återställnings- eller
saneringsåtgärder. Kammarkollegiet vill understryka det angelägna i att
miljöskadenämnden i motsvarande situationer i ett tidigt skede undcrtättar
kollegiet. Detta informafionsbe-hov kan tillgodoses på fiera sätt. En möjlighet
är styrelserepresentation — en konstruktion som fallit väl ut beträffande den
stafiiga fonden för avhjälr pande av fukt och mögelskador i småhus, m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Om återställning skall ske på det
sätt utredningen föreslår anser vi att den skisserade ordningen att
naturvårdsverket gör upp treårsplaner för återställningsätgärder och att
regeringen fattar beslut är lämplig ur administrativ synvinkel. I fräga om
återställningsätgärder av mindre omfattning bör, som utredningen föreslår,
naturvårdsverket besluta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
tillstyrker att kammarkollegiet ges i uppgift att handlägga<br>
äterkravsärenden vad gäller fondmedel om återkrav skall ske på det sätt<br>
utredningen föreslagit.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1556>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.5 Riksrevisionsverket:
Verket vill peka på den skillnad som finns mellan Prop. 1987/88:85<br>
naturvårdsverkets och utredningens bedömning av medelsbehovet för Bilaga
7.3<br>
återställningsverksamheten. Enligt naturvårdsverket bör det skapas ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utrymme för prioriterat
äterställningsbehov pä 140-160 miljoner kronor.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
däremot anser att en lämplig ram under de första åren ligger runt 30—40
miljoner kronor, med hänsyn till de begränsade erfarenheter som finns av
återställning. Vad RRV kan förstå finns det dock skäl att förvänta sig dryga
kostnader redan inledningsvis. Erfarenhet och kompetens behövs inom samtliga
typer av åtgärdsobjekt för att verksamheten snabbt skall få den bredd och
genomslagskraft som den syftar till. Enligt RRV bör beslut om lämplig medelsram
fattas mot bakgrund av noggrannare överväganden om programmets inriktning och
omfattning än vad utredningsförslaget redovisat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: SNV:s ansvar för
genomförandet av återställningsåtgärderna kommer sannolikt att bestå i att
verket har överinseende över en totalentreprenör/kommun, som fått i uppdrag att
genomföra åtgärderna och den eventuella tillståndsprövning som måste föregå
äterställ-ningsarbetena. Även med ett sådant tillvägagångssätt kommer avsevärda
resursinsatser att krävas av SNV, Först skall en övergripande bedömning göras
av vUka platser som skall bli föremål för återställningsätgärder. Därefter
mäste verket planera varje projekt, bl. a, som underlag för framställan till
regeringen om uttag av medel ur fonden. Resurser krävs även för
upphandlingsfasen. Normalt lär det — som ovan sagts — bli fråga om en
totalentreprenad som avser både formell prövning, projektering och genomförande
av åtgärder. SNV måste även bevaka att åtgärderna utförs enligt upprättat
kontrakt samt utbetala pengar i etapper. En förutsättning för verkets
engagemang i hela denna kedja av administrativa åtgärder är att verket
tilldelas resurser för arbetets genomförande. SNV utgår därför ifrån att
fondens medel kan användas för att finansiera även sådant arbete hos verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden för miljöskydd: Vad gäller
frågan om "Beslut om användning av medel till återställningsätgärder"
(p. 4.3.3) har koncessionsnämnden ingen erinran mot utredningens uttalanden öm
att naturvårdsverket bör spela en framträdande roll i beslutsprocessen, att
även intressen och organisationer utanför verket — häri inbegripet enskilda
personer om skäl finns - bör ges inflytande pä beslut om återstäUningsåtgärder
samt att regeringen bör fatta beslut i dessa frågor. Däremot anser nämnden att
invändningar kan riktas mot den föreslagna "prövningsordningen". Av
denna framgår att regeringen beträffande ett visst återställningsprojekt, från
olika synpunkter, kan få ta ställning till projektet vid tre olika tillfällen
för den händelse talan förs mot koncessionsnämndens beslut i fråga om ansvaret
för återställningsåtgärder och i fräga om själva återställningsarbetena.
Vidare är det otillfredsställande att nämndens tillåtlighetsprövning av
sistnämnda arbeten, enligt förslaget, i fiden ligger efter regeringsbeslutet
rörande medelstilldelning. Det kan ju inte uteslutas att
koncessionsnämndsprövningen slutar i ett ogillande av sökta arbeten för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1558>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
fall "medelsbeslutet" skulle ha fattats i onödan. Från räftssäker-
Prop. 1987/88:85 hetssynpunkt är det ej heller tilltalande att besvär ej kan
föras mot na- Bilaga 7.3 turvärdsverkets ställningstagande i
återställningsfrågan, särskilt som utredningen utgär ifrån att
remissförfarande i åtskilliga fall ej skall ske i regeringsärendet. På grund av
det här anförda föreligger, anser koncessionsnämnden, skäl att överväga om
inte naturvärdsverkets framställning i återställningsfrägan bör ges in till
koncessionsnämnden som sedan med eget yttrande fär underställa frågan
regeringens prövning. Nämnden fär därvid tillfälle att ta ställning till säväl
ansvars- som äterställningsarbetsfrå-gor. I vart fall bör ett sådant förfarande
vara lämpligt i de stora "äterställ-ningsprojekten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ansvaret för återställningsätgärder vill koncessionsnämnden<br>
slufiigen erinra om Miljöskyddsutredningens slutbetänkande (SOU<br>
1983:20) som bl, a. behandlade frågan om återställning. Utredningen fann<br>
att nuvarande lagstiftning ger mycket begränsade möjligheter att ålägga en<br>
förorenare att vidta återställning beträffande redan inträffade skador.<br>
Rättsläget var dock, ansåg utredningen, i viss män oklart. Såvitt gällde<br>
framtida skador föreslogs en uttrycklig lagbestämmelse, enligt vilken den<br>
som genom miljöfarlig verksamhet skadat ett mark- eller vattenområde kan<br>
förpliktas att i skälig omfattning vidta eller bekosta åtgärder för att
återstäl<br>
la det skadade området i det skick som är godtagbart frän hälsosynpunkt<br>
och allmän miljövärdssynpunkt. Med avseende pä skador som uppkommit<br>
innan lagändringen trädde i kraft ansåg utredningen aft en tillämpning av<br>
den nya bestämmelsen inte skulle fä någon störte effekt frän miljövårds<br>
synpunkt. Bl. a. med hänsyn härfill ansåg utredningen att den föreslagna<br>
bestämmelsen endast borde bli tillämplig på skador som inträffade efter<br>
bestämmelsen. I regeringens proposition 1986/87:135 om ändring i miljö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'><,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddslagen
m.m, uttalades bl, a, att frågorna om ansvaret för återställningsåtgärder och
omfattningen av ett eventuellt fondsystem är så förbundna med varandra att de
borde övervägas i ett sammanhang samt att miljöskyddsutredningens förslag i
dessa delar inte då borde tas upp till behandling. Med hänsyn till det nu
anförda hade det varit önskvärt om miljöskadefondutredningen närmare hade gått
in pä frågor om ansvaret för gamla skador på miljön, om detta ansvar i princip
är obegränsat och om de formella möjligheterna att pröva sädana ansvarsfrågor.
Koncessionsnämnden förutsätter att hithörande frågor blir föremål för ett
samlat övervägande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: I 14 § anges att staten har rätt till
återkrav i vissa fall. Om avsikten är att de medel som därvid inflyter skall
tillfalla fonden bör det komma till uttryck (jfr utformningen av 23 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län: Beträffande
återställning av skadade områden är vi dock inte övertygade om att behovet är
sä stort som naturvärdsverket anser. Upptagning av fiberbankar innehållande
kvicksilver kan i en del fall medföra större skada än om man låter dem ligga
kvar. Inte heller för barktippar och gamla avfallsupplag förefaller behovet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återställning
vara så stort. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte motsvarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resurser
skulle använts bättre genom insatser i dagens verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1560>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.10 Statens Vattenfallsverk:
Vattenfall delar utredningens uppfattning att Prop. 1987/88:85<br>
det är motiverat att inleda ett långsiktigt arbete för att motverka läckage
av Bilaga 7.3<br>
miljöskadliga ämnen frän t. ex, fiberbankar, upplag av gruvavfall och andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>äldre
avfallsupplag. Vattenfall finner att den föreslagna omfattningen 30 ä 40
miljoner kronor om året kan vara lämplig i ett initialskede. Vattenfall anser
dock att betydande arbete bör läggas ned på metodutveckling, uppföljning,
utvärdering och optimering innan verksamheten eventuellt ökar i omfattning till
av naturvårdsverket föreslagna 140-150 miljoner kronor per år. Vattenfall delar
utredningens uppfattning att kostnaderna skall fördelas så rättvist som
möjligt. Enligt Vattenfalls uppfattning har dock hela samhället dragit nytta av
de tidigare verksamheter som givit upphov fill de nämnda restprodukterna och
avfallsupplagen. Den mest rättvisa finansieringsformen torde därför enligt
Vattenfalls uppfattning vara att den främst sker över statlig budget. En samordning
med åtgärder för återställning av försurad natur och igenväxande sjöar ter sig
härvid naturlig, eftersom även dessa företeelser är en samlad effekt av
hittillsvarande verksamhet från olika samhällssektorer. Läckage av
miljökänsliga ämnen frän ifrågavarande upplag och deponier är en långsam
process och behovet av åtgärder är endast i undantagsfall akut. Detta innebär
att en avvägning rimligen bör ske mot behovet av åtgärder för att begränsa
andra 'smygande' miljöproblem, t, ex. försurning och andra effekter av
luftföroreningar. Sädana avvägningar görs bättre i nuvarande ordning om
naturvårdsverket utnyttjar forsknings- och utredningsanslag för att hantera och
planera återställningsarbeten och staten för genomförandet anvisar medel i
statsverkspropositionen. Förfarandet är en parallell till det som nu gäller för
Hornborgasjöns restaurering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Utredningen föreslår att
beslut om att använda medel från miljöskadefonden till återställningsätgärder
skall meddelas av regeringen efter framställning från Naturvårdsverket,
Styrelsen avvisar förslaget att ge en central myndighet — i detta fall
Naturvärdsverket — den rollen att ensam avgöra vilka återställningsätgärder
som skall prioriteras. Styrelsen föreslår i stället en alternativ lösning där
en särskild fondstyrelse med företrädare för stat, kommun och industri fär
denna roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund: Advokatsamfundet
förutsätter att utbetalning frän fonden till återställningsätgärder inte sker
med mindre än att det föreligger frän miljösynpunkt säkra metoder för arbetets
utförande, I annat fall kan risk föreligga för att mer skada än nytta
ästadkommes. Enligt utredningens förslag skall beslut om ianspråktagande av
medel för äterställningsarbeten fattas av regeringen efter framställning frän
naturvårdsverket grundad på överiäggningar med statliga och kommunala myndigheter
m, fl. Advokatsamfundet finner detta förslag lämpligt. För genomförande av
beslutade återställningsätgärder är det nödvändigt att tvångsrätt föreligger
för ianspråktagande av fastighet, vara åtgärderna skall utföras. Utredningen
har även föreslagit sådan rätt. I detta sammanhang hänvisar utredningen till
den tvångsrätt till fastighet för utförande av förberedelse- eller
undersökningsarbeten som föreligger enligt expropriarionslagen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1562>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>väglagen, miljöskadelagen,
lagen om vissa mineralfyndigheter, naturvärds- Prop. 1987/88:85 lagen och
gruvlagen. För rätt all utföra sädana arbeten krävs enligt ut- Bilaga 7.3
trycklig bestämmelse i berörd lagstiftning att särskilt tillstånd härtill meddelats
i viss ordning, I utredningens förslag saknas en sådan nödvändig bestämmelse.
Förslaget måste därför kompletteras i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att det inte föreligger någon principiell skillnad mellan förberedelse-
eller undersökningsarbeten enligt den ovan angivna lagstiftningen och sådana
återställningsåtgärder som avses i betänkandet. Advokatsamfundet kan inte dela
denna uppfattning. Det hade enligt samfundets mening legat närmare till hands
att göra jämförelsen mellan den dispositionsrätt, som vid ett företag enligt
vattenlagen, erfordras för rensningar, uppläggning av massor, uppställning av
arbetsmaskiner m, m, och för transporter. Tvångsrätt avseende sådana åtgärder
skall lämnas av vattendomstolen med stöd av bestämmelser i 8 kap. vattenlagen.
Åtgärderna omfattas inte av länsstyrelsens rätt avseende undersökningsarbeten
enligt 22 kap. 4 § vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
kan godta vad utredningen föreslagit i fråga om reglering av
ersättningsfrågorna. Enligt Advokatsamfundets mening bör ersättningsfrågan vara
reglerad innan berörd fastighet tas i anspråk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.13
Sveriges industriförbund: Säsom framhållits i naturvärdsverkets utredning om
återställningsåtgärder finns det stora luckor dels i underlaget om de lokala
förutsättningarna för sådana åtgärder, dels i kompetensen hos dem som skall
arbeta med efterbehandlingsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund hade det varit önskvärt om kommittén hade ägnat dessa frågor
ytterligare uppmärksamhet i stället för att endast peka på problemen. Det
saknas alltså förutsättningar, dvs, kunskap och kompetens, för att nu påbörja
återställningsåtgärder i störte omfattning. Om man i experimentellt syfte
skulle pröva olika äterställningsmetoder i fullskale-projekt riskerar man
t.o.m. att förvärra spridningen av de miljöfarliga ämnena i naturen. Det
förhällandet att äterställningsåtgärderna av utredningen bedöms kräva
tillstånd enligt miljöskyddslagen är talande. Det krävs alltså mer forskning
och utveckling av äterställningsmetoder innan sä sker. Med hänsyn härtill
framstår det som märkligt att införa ett helt nytt avgiftssystem i
miljöpolitiken för att bygga upp en fond utan att närmare veta pä vilket sätt
de indragna medlen skall användas för sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte givit någon annan vägledning än att det inledningsvis behövs ett
avgiftsuttag pä 30-40 miljoner kronor per år. Det är angeläget att
prioriteringen av insatsei" ägnas uppmärksamhet i det fortsatta
lagstiftningsarbetet. Mot bakgrund av den bristande kunskapen och kompetensen
på området kan det ju inte bli fråga om att samtidigt vidta åtgärder mot
läckage av kvicksilver från fibersediment, läckage av PCB från sediment t. ex.
utanför vissa pappersbruk, tungmetalläckage frän gruvavfall och kontaminerad
mark. vid impregneringsanläggningar samt att åtgärda vissa kommunala och andra
avfallsupplag med utsläpp av motsvarande typer av ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av att kunskap och kompetens saknas bUr ocksä att de Prop.
1987/88:85 samlade äterställningsätgärdema mäste fä ta betydligt längre fid i
anspråk Bilaga 7.3 än vad utredningen antagit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF anser inte att
utredningen tiltfredsställande har redovisat huruvida det är möjligt att
genomföra de återställningsåtgärder som indikerats med stöd av gjorda
inventeringar av miljöfarliga kvarlämningar. Exempelvis är det tveksamt om
fiberbankar skall grävas upp och läggas på land då det säkerligen förvärtar
spridningen av kvicksilver i miljön. Det är således mycket osäkert om vad som
är prakfiskt möjligt att åtgärda och därvid vilka belopp som är av behovet
påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO): Även när det
gäller s. k. återställning anser LO att åtgärder är angelägna, varför
utredningens förslag bör tillstyrkas. Att ge naturvärdsverket ansvar för
initiering och genomförande av åtgärderna finner LO naturiigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett återställningsprojekt ska planeras menar utredningen att verket ska ta
kontakt med berörda intressenter. Eftersom viktiga arbetsmiljöaspekter mäste
beaktas vid saneringsarbeten förutsätter LO att dessa kontakter även omfaftar
berörd lokal skyddsorganisation och vid behov yrkesinspektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5. Miljöskadefondens finansering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1 Riksgäldskontoret:
Fullmäktige har dock inga principiella invändningar<br>
mot förslaget att finansiera miljöskadefonden med en avgift pä särskilt<br>
miljöfarliga utsläpp utöver en viss nivå. En fördel med ett sådant system är<br>
att det kan utgöra ett incitament för utövaren av miljöfarlig verksamhet att<br>
minska utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att miljöskadefonden skall förvaltas av kammarkollegiet, Fullmäkfige
har inga invändningar mot detta. Däremot anser fullmäktige att placeringsrätten
bör vara begränsad. Medlen i miljöskadefonden kan närmast jämställas med
skattemedel eftersom fonden finansieras med en obligatorisk avgtft. Det är
därför naturligt att dessa medel i första hand kommer statsupplåningen fill
del, antingen som kontoinlåning i riksgäldskontoret eller som placering i av
kontoret emitterade värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2 Försvarets
civilförvaltning: Man bör innan lagsfiftning sker söka uppnå<br>
samförståndslösningar med berörda myndigheter, organisationer och före<br>
tag, säväl beträffande hur avgifterna till fonden skall beräknas, som beträf<br>
fande storieken av fondens medelsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En tänkbar utgångspunkt
skulle kunna vara den av Industriförbundet<br>
framtagna modellen för beräkning av försäkringspremier. Inget hindrar<br>
nämligen att modellen - om den av de berörda bedöms mer rättvis än<br>
utredningens finansieringsförslag - används vid uttagandet av avgifter till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1565>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
fond. Vad som kan anföras mot "premiemodellen" är främst att den
Prop. 1987/88:85 inte innebär samma incitament för den som driver
avgiftspliktig verksam- Bilaga 7.3 het att minska utsläppen som utredningens
avgiftsmodell förmodas göra. Eftersom behovet av fondmedel för
återställningsåtgärder inte torde komma att minska nämnvärt under de närmaste
årtiondena även om ett stort antal företag minskar sina nuvarande utsläpp, och
företagen således kan räkna med avgiftsuttag på nya områden eller enligt högre
taxa efterhand som utsläppen pä ett område minskas, bör emellertid det nämnda
incitamentet - i den mån det existerar - inte överskattas. Det viktiga är att
även "premiemodellen" bygger på principen att en anläggning skall
avgiftsbe-lastas efter dess presumerade miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storleken
av fondens medelsbehov för återställningsätgärder anges av utredningen till
30-40 miljoner kronor under de första åren. (Medelsbehovet för
saneringsåtgärder anges till någon eller några miljoner kronor om året.)
Beloppet är resultatet av en prutning av lämplighetsskäl av Naturvårdsverkets
belopp, vilka även de måste anses vara — inte faktiska tal utan - belopp i en
viss ambitionsnivå. Mot denna bakgrund bör staten kunna vara öppen för att i
viss mån justera ambitionsnivån i förhållande till de medelsuttag de berörda
verksamheterna anser sig kunna bära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av Industriförbundet framtagna utkastet fill försäkring skulle om det
förverkligades innebära åtaganden för verksamheterna att utge 25 miljoner
kronor per år enbart för att finansiera ersättning till skadelidande som inte
kan få skadeståndsersättning. Ett visst utrymme för justering av beloppet bör
kunna antas föreligga med hänsyn till att detta enligt vad som anförs ovan
skulle kunna avse finansieringen inte endast av de i sammanhanget troligen
försumbara kostnaderna för ersättning till skadelidande, utan även kostnader
för återställning och sanering. Att betala ett visst belopp fill en fond vars
medel används fill åtgärder för det allmännas bästa, borde ju dessutom kunna
upplevas som mer fillfredsställande än att betala ett något lägre belopp till
ett eller fiera försiikringsbolag, som dels har vinstintresse och dels inte
kommer att använda pengarna till sådana åtgärder, I den mån den betalande har
ett miljöansvar fär han helt enkelt mer för pengarna om han betalar till en
fond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
anförda skäl föreligger det enligt civilförvaltningens uppfattning vissa
förutsättningar för en samförständslösning av frågan om inrättandet av en
miljöskadefond eller åtminstone av vissa delfrågor, som t, ex. efter vilka
grunder avgifterna till fonden skall beräknas. Fonden bör inrättas senast vid
prövotidens utgång, även om samförstånd enligt ovan inte har kunnat uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
grund av oenigheten inom utredningen och det starka motstånd förslaget om
inrättandet av en avgiftsfinansierad miljöskadefond enligt betänkandet tycks
möta från industrin och kommunerna, och då öppningar till samförståndslösningar
kan finnas, åtminstone beträffande frågan om hur avgifterna till fonden skall
beräknas, bör dessa möjligheter inte lämnas oprövade. Civilförvaltningen
avstyrker därför att det på nuvarande underlag lagstiftas om inrättandet av en
fond,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1567>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.3 Försäkringsinspektionen:
Inspektionen anser i likhet med utredningen Prop. 1987/88:85<br>
att det är angeläget att trygga ersättningskrav, som kan uppkomma pä Bilaga
7.3<br>
grund av miljöfarlig verksamhet, i de fall en skadelidande har rätt till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skadestånd
enligt miljöskadelagen men inte kan få skadeståndet betalt därför att
skadevållaren är insolvent, okänd eller där rätten till skadestånd är
preskriberad. Frågan om ersättning till en skadelidande i dessa fall kan lösas
på olika sätt. Ett alternafiv är att, som majoriteten i utredningen föreslagit,
inrätta en särskild fond från vilken ersättning skall kunna lämnas. Ett annat
alternativ är ett försäkringssystem. Med hänsyn bl, a. till den erfarenhet
försäkringsbolagen har av hur miljöskador förebyggs och hanteras bör ett
fullgott miljöskadeskydd kunna erhållas inom ramen för ett försäkringssystem.
Enligt inspektionens mening bör därför i första hand en försäkringslösning
prövas innan man överväger att bygga upp en statlig organisation för
hanteringen av skadeständsärenden pä miljöområdet. Inom utredningens ram har
Sveriges Industriförbund tillsammans med tvä försäkringsbolag lagt fram ett
förslag till miljöskadeförsäkring. Rent aUmänt fär inspekrionen framhålla att
det, för att miljöskadeskyddet skall bli effekfivt, torde vara nödvändigt att
införa en obligatorisk försäkring, där varje företag som bedriver miljöfarlig
verksamhet - oavsett verksamhetens omfattning - ansluts till försäkringen.
Inspektionen förordar att överläggningar tas upp med försäkringsbranschen för
att åstadkomma en ändamålsenlig försäkring. Först om det visar sig att en
försäkringslösning inte kan uppnäs pä godtagbara villkor bör ett fondsystem
övervägas. Enligt inspektionens uppfattning är det viktigt, oavsett vilken
lösning som slufiigen väljs, att alla företag, som genom sin verksamhet skadar
miljön, deltar i kostnaden för ersättningssystemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4 Riksskatteverket:
Beträffande karaktären av den föreslagna pålagan<br>
anför RSV följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
om förhällandet mellan enskilda och det allmänna skaU enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen (1974:152, RF) meddelas genom lag om det gäller åliggande för
enskilda eller i övrigt avser ingrepp i personliga eller enskilda förhållanden.
Regeringen kan efter bemyndigande i lag utan hinder av den nämnda bestämmelsen
i 3 § meddela vissa föreskrifter om annat än skatt (8 kap, 7 § RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
avgifter kan regeringen efter riksdagens bemyndigande meddela sädana
föreskrifter som man pä grund av undantagen i 3 § RF inte kan meddela i fråga
om skatt. Bestämmelser om detta finns i 8 kap. 9 § RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säsom
RSV anfört tidigare i ett flertal remissvar har departementschefen gjort
uttalanden om skUlnaden mellan skatt och avgift (prop. 1973:90 med förslag till
ny regeringsform och ny riksdagsordning, s, 219-220), I propositionen uttalade
departementschefen bl. a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening har man
i allmänhet att göra med en avgtft i RFs<br>
bemärkelse endast om ett specificerat vederlag utgär för den erlagda pen-<br>
ningprestafionen. Även i vissa andra fall fär dock en penningpälaga anses<br>
ha karaktär av avgift och inte av skatt. Ett sådant fall föreligger när<br>
penningprestationen tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet<br>
tiltförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler. Kännetecknande för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1569>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa fall
är ofta att avgifterna och de däremot svarande utgtfterna inte Prop.
1987/88:85<br>
redovisas i statsbudgeten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att en avgift, uttryckt i s.k.
avgiftsenheter (AE), tas ut på störte utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen.
Inkomsten - inledningsvis cirka 50 milj. kr. per är - föresläs användas till
en av utredningen föreslagen miljöskadefond. Från fonden skall enligt
utredningen ersättning kunna lämnas för person - eller sakskador som orsakats
av miljöstörningar i de fall när skadestånd enligt miljöskadelagen (1985:225)
inte betalas eller kan utgå till den skadelidande. Fondens medel skall ocksä
kunna bekosta sädana återställnings- eller saneringsåtgärder som är angelägna
från miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt framgår skulle ingen del av intäkterna från
avgiften återföras till dem som utövar den verksamhet som skall
avgiftsbeläggas. Inte heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för
avgiften. Med hänsyn till det anförda torde den av utredningen föreslagna
pålagan vara att anse som en skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytt beskattningsförfarande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man utgår frän att den föreslagna pålagan är att anse
som skatt, uppkommer frågan om vilket beskattningsförfarande som skall
tillämpas. Utredningen lägger fram ett förslag som inte anknyter till
befinfiiga beskattningsförfaranden. Enligt RSVs mening är detta olämpligt. Bl.
a. blir skatteområdet mer oöverblickbarv. för myndigheter och enskilda än vad
som gäller idag. Detta går rakt emot vad som i övrigt gäller för skatteområdet,
där regelsystemen alltmer närmar sig varandra. Enligt RSVs mening är den
aktuella pålagan att anse som en punktskatt. Det är därför naturligt att
anknyta beskattningsförfarandet direkt till vad som gäller för andra
punktskatter, Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter bör
således göras fillämplig på den aktuella pålagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär att statens naturvårdsverk skall vara
avgiftsmyndighet för den föreslagna pålagan. Enligt RSVs mening är detta
synnerligen tveksamt. Beskattning skall i största möjliga utsträckning utövas
genom landets skatteförvaltning. Inom denna förvaltning finns den nödvändiga
kompetensen för att handha beskattningsfrågor. Dessutom finns de nödvändiga
administrativa systemen. Att administrera ytterligare en punktskatt inom
skatteförvaltningen måste dra avsevärt mindre resurser än att bygga upp ny
beskattningsadministration hos en annan myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad som ovan anförts bl. a, om att pålagan
torde vara att anse som en skatt och att bestämmelserna om pålagan bör anknyta
till vad som gäller för andra punktskatter, anser RSV att författningsförslagets
24-31 §§ mäste omarbetas och dessutom kompletteras på flera punkter. I
lagförslaget saknas bl, a, reglering av väsentliga uppbördsfrägor. RSV deltar
gärna i arbetet med en omarbetning av författningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pålagan torde vara en i rörelsen avdragsgiU kostnad. Detta
bör klarläg<br>
gas i lagtext. Vidare bör beskattningskonsekvenserna för den som erhållit<br>
ersättning frän miljöskadefonden klargöras,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.5 Fiskeristyrelsen: I
betänkandet förordas ett system med utsläppsrelate- Prop. 1987/88:85<br>
rade avgifter som läggs pä större utsläpp av COD, fosfor, svavel. Bilaga
7.3<br>
kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovannämnda
utsläpp utgör endast en bråkdel av alla miljöfarliga ämnen som förorenar vär
luft och våra vattendrag. Utan tvivel är den skadliga inverkan på miljön frän
dessa ämnen nog sä allvarlig. Ändå vore det enligt fiskeristyrelsens mening
djupt olyckligt om miljöskadefondens finansiering skulle begränsas till just
dessa ämnen. Det skulle innebära att hela ämnesgrupper, som vi vet är mycket
skadliga för miljö och hälsa och som dessutom hanteras i stor omfattning skulle
lämnas helt utanför avgiftsfinansieringen med motiveringen att dessa är svära
att mäta. För t. ex. cellulosaindustrier föresläs som parameter COD. Denna återspeglar
dock inte den mest miljöskadliga delen av cellulosaindustrins utsläpp. Ej
beaktade starkt miljöskadliga ämnen är t. ex, klorerade organiska substanser
(TOCL) och dioxiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
överarbetning synes nödvändig med beaktande av vad som framkommit i vissa på
senare tid framlagda utredningar och förslag, främst Aktionsplanen mot
havsföroreningar och betänkandet för en bättre miljö (SOU 1987:32), I
Aktionsplanen mot havsföroreningar anges fyra huvudgrupper av utsläpp som
mäste angripas nämligen (1) närsalter dvs. fosfor och kväve - varav endast
utsläpp av fosfor tagits med som avgiftspUktigt i betänkandet (2) stabila
organiska ämnen - som ej tagits med annat än den del som indirekt ingår i COD
(3) metaller - där utredningar förbigått yttersta miljöfarliga ämnen som
kvicksilver och aluminium (4) olja - ej beaktat. Även om ändamålet är att bygga
upp en fond för ersättningar och återställningsarbeten mer ospecificerat bör
avgifternas uttag återspegla miljöfarligheten i utsläppen som avgiftsbeläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad ovan anförts förordar fiskeristyrelsen en fast ärlig avgift som
utgär med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
vilken finansieringsform som man slutligt väljer, vill fiskeristyrelsen
kraftigt understryka att erlagda miljöavgifter inte får ses som något slags
"godkännande" från samhällets sida av fortsatta miljöskadliga utsläpp.
Målet måste alltjämt vara att åstadkomma en kraftig minskning av dagens och
framtidens utsläpp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.6 Statens
industriverk: SIND avvisar på industripolitiska grunder utred<br>
ningens finansieringsförslag som innebär en form av utsläppsrelaterade<br>
avgifter. Förslaget kan inte anses tillgodose rimliga krav pä rättvisa och<br>
konkurtensneutralitet. Att med avgifter endast belasta ca 200 kommuner<br>
och industrier med stora anläggningar medför betydande risker för konkur<br>
renssnedvridning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND anser
försäkringsmodellen i kombination med en differentierad<br>
avgift/premie med hänsyn tagen till miljöstörningens karaktär och omfatt<br>
ning överlägsen utredningens förslag om miljöskadefond och avgift pä<br>
större utsläpp. En bred avgifts-/premiebas med utgångspunkt i en obligato<br>
risk anslutning från i princip samtliga företag som är tillstånds- och anmäl<br>
ningsplikfiga enligt miljöskyddslagen tillgodoser bättre kravet på rättvisa<br>
och konkurtensneutralitet. Med ett grundbelopp efter verksamhetens ka-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1573>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>raktär och tilläggsbelopp
efter anläggningens storiek bör samtidigt kravet Prop. 1987/88:85<br>
på enkelhet kunna tillgodoses nöjaktigt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den av SIND förordade försäkringsmodellen undviks uppbyggandet av en ny
administrativ apparat. Modellen ligger därtill i linje med den 1978 införda
läkemedelsförsäkringen. Förutom att det är en fördel i sig med samma typ av
lösning pä likartade problem bör rimligen värdefulla erfarenheter kunna hämtas
frän läkemedelsförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
industripolitiska utgångspunkter ställer SIND sig ytterst tveksam till att
generellt finansiera återställningsåtgärderna med avgifter som belastar dagens
verksamheter. En betydande del av kvarlämningarna härtör från det tidigare
industrisamhället med dess - eller snarare brist pä sådana — miljöregler. En
skattefinansiering på det sätt som tillämpas för kalkning mot försurning
tillgodoser bättre kraven på rättvisa och konkurrensneutralitet. Om det skulle
föreligga praktiska möjligheter att identifiera sena kvarlämningar, låt säga
från 1980-talet, bör dock återställningen kunna finansieras av dagens
verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: Försäkringsalternativet begränsar
ersättningssituationerna till framfida skador och framstår vid första påseende
som ett för industrin gynnsammare alternativ. Men även med avgiftsfinansiering
finns en möjlighet att begränsa ersättniriigsfallen på motsvarande sätt.
Avgörande för val av system är enligt kollegiets uppfattning omfattningen av
de förpliktelser som anses skäliga att lägga på industrin - en fråga som mäste
bedömas från politiska utgångspunkter. Med den avgiftsnivå kommittén föreslagit
är en fondbildning naturlig. Kollegiet konstaterar rent allmänt att en
fondbildning framstår som en garanti för att återställningsarbeten av
befintliga miljöskador mera metodiskt kommer till utförande. Kollegiet finner
det vidare naturligt att den del av samhället — i detta fall industrin — som
svarar för utsläpp av för naturen främmande ämnen eller kvantiteter ocksä
medverkar till att naturen återställs. Detta talar för ett fondalternativ med
avgiftsfinansiering och ett så brett avgiftsuttag som möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Av betydelse föi" valet mellan
en miljöskadefond eller en försäkringslösning är ställningstagandet fill hur
finansieringen skall ske av återställningen av gamla miljöfariiga
kvarlämningar. Sker finansieringen genom det allmänna och inte genom föreslagna
avgifter på företag med miljöfarlig verksamhet är försäkringsalternativet av
särskilt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
finner att från administrativ synpunkt talar övervägande skäl för
försäkringsalternativet. Som utredningen anger erfordras i försäkringsalternativet
inte någon ny myndighet eller ny lagstiftning och skaderegleringen kan ske
enklare än i ett lagreglerat system. Vidare torde behovet av erforderlig
skaderegleringspersonal lättare kunna tillgodoses i en försäkringslösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen anför går dess förslag om en fond emot det förslag som framlagts av
utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen enligt vilket
mänga fonder bör ersättas av anslag över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en försäkringslösning väljs bör den göras obligatorisk för att trygga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1575>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försäkringens
fortbestånd. Statskontoret stöder i princip det förslag till Prop.
1987/88:85 premiesystem med differentierade fasta avgifter som läggs fram i
bilagan. Bilaga 7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
avstyrker utsläppsrelaterade avgifter i föreslagen form eftersom teknik för
mätning ofta saknas. Om sädana avgifter skall tillämpas bör de vara mer
schabloniserade än vad utredningen föreslår och kopplade till avgifter för
prövning, tillsyn och kontroll enligt miljöskyddslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.9 Riksrevisionsverket:
I uppdraget ingick ocksä att undersöka om ett<br>
försäkringssystem skulle kunna ersätta en fondlösning vad avser ersättning<br>
till skadelidande. Eftersom ytterligare utredningsarbete återstår för att<br>
färdigställa försäkringsförslaget kan verket i likhet med utredningen inte ta<br>
ställning till vilket förslag som är att föredra. När det gäller den
lagreglera-<br>
de lösningen förefaller det konstruerade regelverket vara avvägt pä ett<br>
lämpligt sätt. Oavsett vilket förslag som genomförs är det enligt RRV<br>
väsentligt att systemet utvärderas efter några är eftersom det föreligger<br>
osäkerhet om bl, a, de ärliga kostnaderna för ersättningsanspråk och admi<br>
nistration. Om laglösningen väljs förordar RRV att en miljöskadenämnd<br>
inrättas i nära anslutning till naturvärds verket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.10 Statens
naturvårdsverk: Ett utsläppsrelaterat avgiftssystem för före<br>
slagna parametrar bör kunna tillfredsställa rimliga rättssäkerhetskrav med<br>
det mät- och kontrollsystem som finns i dag. Det fortgår dessutom ett<br>
ständigt arbete med att ta fram förbättrade mätmetoder och att kvalitets-<br>
säkra miljödata. På lite sikt bör det därför vara möjligt att avgiftsbelägga<br>
ytteriigare utsläppsparametrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
fill förändringar av kontrollsystemet har nyligen framförts, vilka om de
genomförs kommer att öka förutsättningarna för ett väl fungerande system med
utsläppsavgifter. I betänkandet (SOU 1987:32) om miljövårdens organisation
presenteras några förslag till förbättringar som passar väl in i detta
sammanhang. Det föreslås att tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter skall
åläggas att till tillsynsmyndigheterna inge ärliga miljörapporter där bl. a.
de totala utsläppen anges. Dessutom föreslås ett system med miljörevisorer för
de största anläggningarna. Revisorerna skall ha till huvudsaklig uppgift att
granska och bedöma miljörapporternas tillförlitlighet. Ett tredje förslag från
utredningen, som kan underlätta införandet av avgiftssystemet, är förslaget om
föreskriftsrätt pä kontrollomrädet. Om SNV ges en sådan rätt befrämjar det
enhefiigheten i mätandet och jämförbarheten mellan utsläppsdata frän olika
företag i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett ytterligare led i förbättringen av miljökontrollen har naturvårdsverket
öch statens mät- och provråd gemensamt utarbetat ett förslag fill auktorisation
inom vattenkontrollen. Miljödata föreslås där kvalitetssäkras genom användning
av auktoriserade kontrollorgan. Förslaget avses efter en remissomgång
underställas regeringens prövning i enlighet med reglerna i lagen om
obligatorisk kontroll (SFS 1985:1105).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skilda
rättviseaspekter har diskuterats i anslutning till det föreslagna<br>
finansieringssystemet. Det har bl. a. framhållits att det är oacceptabelt att<br>
dagens förorenare skall behöva vara med och betala för återställningsåt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1577>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gärder
till följd av miljöfarlig verksamhet i gängen tid. Mot detta kan Prop.
1987/88:85 invändas att samhället på olika sätt tar pä sig kostnaderna för den
beläst- Bilaga 7.3 ning på miljön som företagens utsläpp innebär. De utsläpp
som sker kan därför sägas vara grafis för företagen. Mot den bakgrunden anser
SNV att invändningarna frän rättvisesynpunkt inte väger särskilt tungt när det
gäller att komma tillrätta med sådana allvarliga problem som fonden är tänkt
att lösa. Större rättvisa genom att avgifterna slås ut på ett störte antal
avgiftspliktiga företag kan nås genom att gränsen för avgiftsplikt sänks och
fler slags föroreningar avgiftsbeläggs. Detta bör dock inte ske förtän administrativ
erfarenhet vunnits av avgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de årliga kostnaderna för återställningsätgärder kan uppskattas till 140-150
milj. kr, per år kan S'.NV acceptera att fonden inledningsvis tillförs ca 50
milj, kr, per år. Efter en period av ca 5 är bör fondens inriktning och
avgiftsuttagets storlek utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt SNV:s mening önskvärt att ordet utsläppsavgift tas upp i den
inledande grundläggande bestämmelsen i det avsnitt i lagen som behandlar
sådana avgifter. 24 § i lagen kan därför lämpligen kompletteras med detta ord
inom parentes (jfr texten om miljöskyddsavgift i 52 § miljöskyddslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
29 § i den föreslagna lagen får naturvärdsverkets beslut om utsläppsavgift
överklagas hos kammartätten. En bestämmelse om överklagande av förelägganden
om mätningar och undersökningar enligt 30 § bör även införas. Sådana
förelägganden kommer att få stor likhet med förelägganden enligt 43 § första
och andra styckena miljöskyddslagen (ML), vilka kan överklagas hos regeringen.
Ett föreläggande att utföra mätningar och undersökningar enligt ett
kontrollprogram (se 39 a § ML) torde i själva verket ibland kunna utformas som
ett föreläggande enligt såväl 43 § ML som 30 § miljöskadefondslagen. Med hänsyn
härtill bör även förelägganden enligt det sistnämnda lagrummet kunna
överklagas hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.11
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Vad gäller finansieringsfrågan utgär
direktiven från att utredningen skall överväga ett fondsystem, dock att den är
oförhindrad att undersöka i vilken utsträckning ett försäkringssystem, då det
gäller ersättning till skadelidande, skulle kunna ersätta en fondlösning.
Enligt nämndens mening är det en stor brist i betänkandet att utredningen inte
behandlat en försäkringslösning pä ett mera seriöst sätt än vad som skett under
p, 4,7,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sin genomgång av olika finansieringsformer har utredningen inte<br>
förbigått möjligheten att höja någon av de avgifter som enligt lagen om<br>
socialavgifter utgår i form av arbetsgivar- och egenavgifter ("arbetsgivar<br>
avgifter"). En sådan lösning har, anser utredningen, vissa fördelar. Det
är<br>
en enkel åtgärd och avgiften drabbar en stor krets av betalningsskyldiga,<br>
varför avgiftshöjningen i det enskilda fallet kanske inte uppfattas som så<br>
kännbar. Men den har också, fortsätter utredningen, vissa nackdelar ge<br>
nom att avgiften bl, a, kommer att åvila åtskilliga verksamheter som inte i<br>
någon störte utsträckning bidrar till miljöproblem av olika slag. För att fä<br>
in ca 80 milj. kronor till en fond räknar utredningen med att
"arbetsgivar-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>296</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1579>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgiften"
skulle behöva höjas med 0,02 procent. Enligt utredningen kan Prop. 1987/88:85
det paradoxalt nog ligga en svårighet i att den erforderliga höjningen är sä
Bilaga 7.3 obetydlig i procent räknat. Behovet "kan heU enkelt anses
alltför Utet för att en höjning av arbetsgivaravgiften skall anses
motiverad". Utredningen kommer till den slutsatsen att det är olämpligt
att använda bl, a, "arbetsgivaravgiften" eftersom det skulle
innebära en höjning av en socialförsäkringsavgift och att detta inte heller
står i överenstämmelse med utredningens direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
om en höjning av "arbetsgivaravgiften" ej står i överensstämmelse
med utredningsdirektiven anser koncessionsnämnden att en sådan höjning är ett
sätt att lösa finansieringsfrågan som bör övervägas närmare i förevarande
sammanhang. Nämnden har för sin del i remissyttrande 1982-10-19 till
jordbruksdepartementet med anledning av naturvårdsverkets förslag till avgift
på prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (verkets meddelande pm 1576)
väckt tanken pä en "avgift" i form av en arbetsgivaravgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
rättvisesynpunkt kan starkt ifrågasättas om dagens industriella och kommunala
verksamheter skall drabbas av utsläppsrelaterade avgifter för återställande av
miljö som skadats under gångna tider och med andra synsätt i miljöfrågor.
Särskilt när det gäller mycket gamla "försyndelser" kan, enligt
koncessionsnämndens mening, vägande skäl åberopas för att "det
allmänna" svarar för äterställningsåtgärderna. Den frågan kan ocksä
ställas om vissa typer av utsläpp, som överhuvud ej har nägot att göra med de
skador pä miljön som skall återställas, bör drabbas av avgifter. Och varför
skalljust dessa utsläpp avgiftsbeläggas och inte andra säsom kolväten, klorfluorkarboner,
kvicksilver etc. Den invändningen kan vidare riktas mot det föreslagna
systemet att en viss avgift kan skärpas om företag vidtagit åtgärder för att
begränsa det utsläpp som avgiften avser — ett förhällande som inte främjar
utvecklingen pä "skyddsätgärdsomrädet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kanske allvarligaste invändningen mot införandet av de föreslagna
utsläppsrelaterade avgifterna är att man därigenom tar ett första steg mot ett
system av "styr- och sankfionsmedd" utan att närmare ha utrett
konsekvenserna härav för bl, a. nuvarande prövningsordning. Här fordras, enligt
koncessionsnämndens mening, mycket ingående analyser för att klarlägga de
effekter som ett sådant avgiftssystem kan ha på den individuella
tillåtlighetsprövningen av miljöfarlig verksamhet och om nämnda effekter
medför behov av ändringar i gällande tillätlighetsregler i miljöskyddslagen. I
det sammanhanget bör ocksä framhållas att införandet av ett avgiftssystem, i
enUghet med utredningsförslaget, kommer att medföra en väsentlig belastning för
vissa tillståndsprövade företag som dessa företag inte hade anledning att
räkna med vid tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.12.
Statens strålskyddsinstitut: Det framgår att möjligheten att använda en
försäkring som alternafiv till en fond diskuterats men inte penetrerats och
analyserats ordentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
atomansvarighetslagen bygger på en försäkring kan en sådan<br>
tydligen i vissa fall vara att föredra. Vi vill inte förorda en modell framför<br>
en annan, men hade gärna sett att de båda alternativen hade utretts så att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>man hade fått underlag för
att ta ställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1581>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I vissa sammanhang, t, ex.
beträffande radioakfiva ämnen, är det icke Prop. 1987/88:85 uteslutet att
utsläppsrelaterade avgifter som styrmedel skulle kunna ge Bilaga 7.3 vissa
önskvärda effekter. En del av den kritik som framförts rent principiellt mot
utsläppsrelaterade avgifter är i valda situationer inte riktigt rättvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrunden tycker vi det är olämpligt om själva instrumentet
utsläppsrelaterad avgift används fel. Tyvärt är det precis vad som föreslås i
utredningen. Avgifterna mäste nämligen i utredningens fondmodell höjas om
miljöskyddsarbetet lyckas väl och de totala utsläppen minskar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.13. Svea
hovrätt: Beträffande återställning och sanering är det ur rättvi<br>
sesynpunkt inte godtagbart att kostnaderna härför skall efter ett fätal<br>
parametrar belasta ett begränsat antal företag. Även när det gäller ersätt<br>
ningen tiU skadelidande saknas det önskvärda sambandet mellan de miljö<br>
skador som kan ersättas av fonden och de företag som drabbas av avgift.<br>
Fonden torde i åtskilliga fall komma att tas i anspråk för skador som inte<br>
kan hänföras tUl någon av de parametrar som skall avgiftsbeläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
sådan verksamhet som redan har tillstånd tiU vissa utsläpp innebär avgiften en
pålaga som inte kunde medräknas vid tillståndsprövningen och som alltså i
efterhand ändrar förutsättningarna för tUlståndet och värdet av det.
Utredningen har inte redovisat hur detta låter sig förenas med krav pä
rättssäkerhet och skälighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en fördel med den föreslagna finsieringsformen anger utredningen att avgifterna
kan bidra till att de miljöfarliga utsläppen minskar. Härtill kan anmärkas att
utredningen om en miljöskadefond har ett begränsat syfte och att frågan om
användande av styrmedel i miljöpolitiken, däribland avgifter på miljöfarliga
utsläpp, lämpligen bör avgöras i ett störte sammanhang. Hovrätten vill
understryka att det viktigaste sättet att åstadkomma en förbättrad miljö är
att de villkor som uppställs för att få utöva viss verksamhet är ändamålsenligt
utformade och att dessa villkor skärps om förhållandena påkallar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om utsläppsavgift fär enligt förslaget (29 §) överklagas hos kammartätten.
Med'hänsyn till de frågor av teknisk natur som kan komma upp kan det
ifrågasättas om inte överklagande i stället bör ske fill Svea hovrätt i dess
sammansättning som vattenöverdomstol pä samma sätt som gäller i fräga om
koncessionsnämndens beslut om miljöskyddsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.14. Statens
vattenfalls ver k: Utredningen har alltför kortfattat behandlat<br>
frågan om en försäkringslösning som alternativ till den föreslagna fonden.<br>
Som framgår av bilaga 3 till utredningen "Förslag till
försäkringslösning"<br>
borde det vara möjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt lösa frågan om<br>
ersättning för framtida skador genom en särskild försäkring. Såvitt Vatten<br>
fall nu kan bedöma har försäkringsalternativet uppenbara fördelar som inte<br>
kommit fram i utredningen. Enligt Vattenfalls mening bör försäkringslös<br>
ningen därför bli föremål för en mer ingående analys med efterföljande<br>
remissbehandling. Försäkringen kan antingen göras obligatorisk eller där</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
bedöms motiverat föreskrivas som särskilt villkor i beslut från konces-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sionsnämnd
och länsstyrelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1583>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om man ändock skulle välja
en fondlösning och finansiera verksamhe- Prop. 1987/88:85 ten med avgifter
på utsläpp, bör man enligt Vattenfalls uppfattning avgifts- Bilaga 7.3
belägga främst sådan spridning av miljöskadliga ämnen som innebär risker för
framtida miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
reglerade och lovgivna utsläppen fill vatten av särskilt zink och koppar, som
båda tillhör gruppen essentiella grundämnen, synes härvid vara olämpliga som
avgiftsunderlag. Dessa utsläpp, som är små jämfört med övrig spridning av
respektive ämne och som dessutom är lovgivna efter prövning enligt
miljöskyddslagen, torde inte medföra de största riskerna för framtida
miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kadmium föreslår utredningen att av 0,9 ton utsläppt till vatten skall
avgiftsbeläggas, medan spridningen av ca 100 ton/är i produkter samt tillmark
och luft skulle förbli avgiftsfri. Särskilt tillförseln till åkerjord av 3
ton/år med handelsgödsel och 0,5 ton/är med rötslam samt den nämnda
upplagringen av ca 100 ton/år i produkter inger farhågor på lång sikt. För bly
utgör det årliga utsläppet av flera 100 ton bensinbly mycket större risker än
de lovgivna vattenutsläppen på 7,6 ton/år. Andra 'utsläpp' som inger farhågor
för framtida miljöskador, är spridning av halogenerade persistenta kolväten,
freoner, lustgas m. m. För att uppfylla rimliga krav på rättvisa bör en eventuell
avgiftsfinansiering drabba dessa verksamheter snarare än förhållandevis små,
lovgivna utsläpp till vatten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.15.
Kammmarrätten i Jönköping: Kammartätten delar utredningens bedömning att
utsläppsrelaterade avgifter är att föredra framför fasta avgifter. Det är
utredningens mening att de problem med indelningen i olika avgiftsklasser som
förutskickas inte skall prövas av naturvårdsverket särskilt utan avgöras genom
att verket debiterar den avgift som anses tUlämp-lig. Den avgiftspliktige
hänvisas i stället till att anföra besvär till kammarrätten över själva
debiteringen. Denna hantering kan ha goda skäl för sig men innebär bl. a. att
kammarrätten får att pröva komplicerade frågor av teknisk natur. Det är
nödvändigt att lagförarbetena ger någon ledning för bedömning av dessa frågor
samt närmare preciserar vad som kan utgöra synnerliga skäl för att avgiften
skall nedsättas eller efterges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
författningsförslagets 24 § uttalas att den som bedriver miljöfarlig verksamhet
enligt ML ärligen skall erlägga avgift till staten. På sid 126 i utredningen
sägs att avgiften av praktiska skäl mäste begränsas till verksamheter som är
prövade, eventuellt anmälda enligt miljöskyddslagens regler. Paragrafen synes
därför enligt sin lydelse gå utöver vad som sålunda anges vara avgiftsområdets
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.16
Länsstyrelsen i Värmland. Förslaget om fasta avgifter avförs av utredningen
bl. a. med motiveringen att det dåligt speglar verksamhetens miljöpåverkan.
Länsstyrelsen delar den uppfattningen. Förslaget blir också trubbigt när man
använder antalet anställda som mått på miljöpåverkan. Det har enligt vär mening
mycket lite att göra med miljöstörningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppsavgifter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utsläppsavgifter på ett riktigt sätt ska kunna
vara styrande för Bilaga 7.3 miljövården fordras aft de sä långt möjligt tar
hänsyn till utsläpp som ger alla typer av skador. Annars riskerar man att
ansträngningarna att minska utsläppen främst koncentreras till de utsläpp som
är avgiftsbelagda, vilket inte alls behöver vara de utsläpp som ur samhällets
synpunkt är mest angelägna att minska. Man riskerar ocksä att ett företag
övergår frän en process som genererar en avgiftsbelagd förorening till en
process med avgiftsfria men likväl miljöfarliga utsläpp. T, ex, övergång frän
en ytbehandlingsprocess med metallutsläpp till vatten till en
ytbehandlingsprocess med kolväteutsläpp till luft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utsläppsavgifter ska kunna utformas på ett för
dagens miljövård optimalt sätt mäste de frikopplas från tanken att de ska
spegla gärdagens försyndelser. Det bör heller inte finnas något finansiellt
syfte genom att de måste inbringa en viss summa pengar. I annat fall kommer det
att verka demoraliserande pä företagens ansträngningar att minska utsläppen,
eftersom avgifterna vid utsläppsminskningar mäste höjas för att samma summa
ska fås in till staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgiftsbelagda parametrar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgiftssystemets val av parametrar visar dess brist som
instrument för en bättre miljövård. Endast en mycket Uten del av
vattenföroreningarna kommer att avgiftsbeläggas. Beträffande luftutsläppen
finns endast svavel och svaveldioxid med. Viktiga utsläpp såsom klorerade
föreningar, kvicksilver, kolväten och kväveoxider m.fi. finns inte med.
Orsaken till det begränsade urvalet av parametrar är bl, a, mättekniskt. Det
innebär att det som kommer att avgöra huruvida ett företag fär betala för sina
utsläpp är inte miljöskadornas allvarlighetsgrad, I stället är det om företaget
släpper ut föroreningar som kan mätas med tillräcklig noggrannhet eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att samma avgift ska gälla oavsett var
en viss förorening släpps ut. Hur orimligt detta är kan åskådliggöras vad
gäller fosfor. Ett fosforutsläpp i en tätbefolkad bygd med svaga recipienter
kan allvarligt försämra en sjös tillstånd. Samma utsläpp i en älv av
norrlandstyp har däremot mycket liten betydelse. På senare är har man ocksä
insett att det i mänga försurade vatten uppstått problem med en tilltagande
närsaltsfattigdom, I sådana vatten är det ur miljösynpunkt positivt att fosfor
tillförs. En avgift på fosfor skulle alltså i vissa områden sakna betydelse för
miljövården eller kanske t. o. m. motverka densamma. För Vänerns del har
ifrågasatts om inte ett måttligt tillskott av fosfor rent av kan vara av godo
så länge som sjön samtidigt tillförs utsläpp av tungmetaller och klorerade
organiska ämnen. En förutsättning för att utsläppsavgifter ska införas är
sålunda att den avgiftsbelagda föroreningen har någorlunda samma effekt i olika
recipienter eller att avgiften kan differentieras utifrån den miljö där
utsläppen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motiven för hur avgiftens storlek har beräknats för
respekfive utsläpp<br>
framgår inte av utredningen. För att vara styrande bör avgifterna spegla<br>
kostnaderna för att avhjälpa skadorna i naturen eller för att begränsa<br>
utsläppen. Av vad som framgår av utredningen kan man dra slutsatsen att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1587>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det främsta rättesnöret
har varit att fä in tillräckligt mycket pengar till Prop. 1987/88:85<br>
fonden, vilket inte kan sägas vara det opfimala ur miljösynpunkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Genomförandet
av utsläppsavgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
praktiska problemen med genomförandet av utsläppsavgifterna har inte beaktats
tillräckligt. Eftersom en undre gräns finns för när betalningsskyldighet
inträder kommer frågan att uppkomma om vad som är en "betalningsenhet".
Två mindre företag med tillsammans lika stor produktion som ett stort företag
undgår avgift medan det stora får betala. Om då det stora företaget i stället
har organiserat sin verksamhet i tvä mindre dotterföretag undgås avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utsläppsmätningar som avgiftsfinansieringen baseras pä ska även i
fortsättningen ske genom företagens s. k. egenkontroll. Systemet bygger i mängt
och mycket pä ett ömsesidigt förtroende. Med införande av utsläppsavgifter
tillkommer en direkt ekonomisk betydelse av mätresultaten. Det innebär att tillsynsmyndighetens
kontroll av mätutrustning m. m, mäste skärpas, vilket medför ökad arbetsinsats.
Det kan ocksä förutspäs fler tvister om mätförfarande, mätutrustning etc. Som
exempel kan tas diskussioner som pågår angående COD-utsläppen frän en av länets
största skogsindustrier. Resultaten från utsläppsmätningarna varierar med ca 50
% beroende pä analysförfarande. Vilka av de erhållna värdena som ska sägas vara
rikfigt har inte klarlagts. Utredningen menar att man inte behöver räkna med
något ökat resursbehov frånsett 1-2 personer på central nivå. Länsstyrelsen
menar dock att det för tillsynsmyndigheten kommer att bli ett avsevärt
merarbete. Förutom det ovan nämnda arbetet tillkommer ökad administration,
granskning av mätresultat etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
finansieringsformer, inklusive eventuellt försäkringssystem, är alltför dåligt
utredda för att länsstyrelsen ska kunna föreslå nägot alternativ. Det bör dock
finnas anledning att överväga om inte återställning kan finansieras direkt via
statsbudgeten. För detta talar bl, a, att det redan idag finns avgiftssystem
inom miljöområdet som går in direkt till statsbudgeten, t, ex. avgifterna för
tillsyn och prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
skador enligt miljöskadelagen bör förslaget om ett försäkringssystem utredas
vidare. Dock bör även ett sådant utgå betydligt mer från den
"risknivå" företaget ligger på än vad som görs i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
sammanfattning vad gäller finansiering kan sägas att förslaget om
utsläppsavgifter mäste avstyrkas. Utsläppsavgifter kan eventuellt bli aktuellt
som ett styrmedel inom miljövården men bör dä utformas helt fristående från en
miljöskadefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.17
Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen förordar i likhet med<br>
utredningen att fonden finansieras genom avgifter pä miljöfarliga utsläpp.<br>
Länsstyrelsens huvudargument för detta är att ett sådant avgiftssystem<br>
kan utformas så att det fungerar som ett ekonomiskt styrmedel för att<br>
minska risken för framtida miljöskada. Detta förutsätter att avgiftssyste<br>
met är problemrelaterat dvs. att avgiften läggs på utsläpp av sädana ämnen<br>
som det från miljösynpunkt är mest angeläget att minska. Det avgiftssys<br>
tem som föresläs i betänkandet uppfyller inte detta villkor. T. ex, föreslås</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1589>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varken
kväveutsläpp eller utsläpp av stabila organiska ämnen avgiftsbeläggas trots att
åtgärder för att minska utsläppen av dessa ämnen ges högsta prioritet i
Aktionsplanen mot havsföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att avgiftssystemet bör omarbetas så att det verkligen återspeglar de
miljöproblem som det är angeläget att lösa för att förhindra framtida
miljöskada, I annat fall är miljövinsten så liten att den inte kan motivera det
betydande merarbete som ett sådant avgiftssystem innebär för
tillsynsmyndigheterna. Dvs, om avgiftssystemets finansi-éringsfunktion väger
tyngre än dess styrfunkfion bör ett enklare system med fasta årsavgifter
väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har dock i
ett fidigare yttrande över Aktionsplanen mot havsföroreningar påtalat behovet
av ekonomiska styrmedel i miljöpolifi-ken och förordar därför en skärpming av
avgiftssystemets styrfunktion enligt ovan. Därvid bör det av utredningen
föreslagna avgiftssystemet kompletteras med avgifter på utsläpp av både
metaller och dioxin till luft samt utsläpp av kväve (framför allt till
Västerhavet och Östersjön). I de fall utsläppen med dagens mätteknik inte
enkelt kan kvantifieras bör man i stället avgiftsbelägga förbrukningen av de
ämnen som ger upphov till miljöfarliga utsläpp. Detta gäller klorerade
organiska ämnen, klorgas (vid blekning), freon, kadmium och kvicksilver. Sä
snart avgiftens syfte har uppnåtts, dvs, att de miljöfarliga utsläppen minskats
till en för miljön acceptabel nivå, bör avgiften begränsas eller helt utgå. Ett
exempel på detta är fosforreduktionen i kommunala reningsverk som redan idag i
många fall bör anses vara fullgod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
argument som i betänkandet framförs mot ett mera differentierat avgiftssystem,
som länsstyrelsen här föreslår, är att de miljöfarliga verksamheternas
kontrollprogram är ofullständiga, varför alla för avgiftsbeläggningen
nödvändiga uppgifter ej finns tillgängliga. Detta kan dock avhjälpas med stöd
av § 43 i miljöskyddslagen, enligt vilken tillsynsmyndigheterna kan förelägga
utövare av miljöfarlig verksamhet att utföra de undersökningar som behövs för
tillsynens fullgörande. Därmed är ocksä § 30 i föreliggande lagförslag om
miljöskadefond överflödig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
7.3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1590>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1591>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>5.18 Styrelsen för
teknisk utveckling (STU): Utredningen diskuterar två finansieringsformer; fast
avgiftssystem eller utsläppsrelaterade avgifter. Utredarna noterar härvid att
ur allmän miljösynpunkt torde utsläppsrelaterade avgifter vara att föredra.
Troligen är detta riktigt liksom att det troligen ur administrativ synpunkt
vore enklare med ett fast avgiftsystem. I valet mellan dessa båda system har
utredarna föredragit det utsläppsrelaterade avgiftssystemet. Ur STUs synvinkel
är detta ocksä att föredra, eftersom det ger en viss - om än enligt utredarnas
uppfattning (se sid 125) -ringa styreffekt, så att resultatet kan tänkas bli
förbättrad drift vid redan befintliga anläggningar. Däremot tror inte utredarna
att avgiften fär nämnvärd styrande effekt vid anskaffning av framtida
miljövårdsutrustning. Dock kan antas att förslaget medför ett ökat behov av
tillförlitUg och helst ej alltför dyr mätutrustning, vilket kommer att kräva
utvecklingsinsatser.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1593>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.19 Svenska
kommunförbundet: Miljöskadefondens medel är avsedda att Prop. 1987/88:85<br>
användas för att återställa skador där den ansvarige inte kan spåras, där
Bilaga 7.3<br>
ansvaret inte kan klarläggas eller där den ansvarige saknar ekonomiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter
att fullgöra sina skyldigheter. För kommunernas del torde det relativt lätt gå
att fastställa om skyldighet fill återstäUningsåtgärder enligt miljöskyddslagen
föreligger eller ej. Kommunerna fär ocksä antas ha sådana ekonomiska resurser
att de kan fullgöra sina skyldigheter i fråga om återställnings- och
saneringsåtgärder. Inte heller såvitt avser nyare skador finns det därför
anledning att kommunerna bidrar till att finansiera en fond. Beträffande
finansiering av återställning av äldre miljöskador anser styrelsen att sädana
åtgärder bör finansieras av staten i de fall där skadevållaren är okänd eller
där den ansvarige kan spåras men är insolvent. Det rör sig här om skador som
uppkommit på grund av verksamheter som avslutats före miljöskyddslagens
ikraftträdande och under en tid dä kraven på renings- och skyddsåtgärder var
helt andra än nu och dä utövare av miljöfarlig verksamhet saknade anledning att
räkna med framtida återställningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
Kommunförbundets styrelse anser att kommunsektorn inte bör bidra fill fonden av
ovan angivna skäl avstår styrelsen att ta stäUning fill uppbyggnaden av
fonden. Dock vill styrelsen framföra nägra mer allmänna synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har förordat ett system med utsläppsrelaterade avgifter som läggs pä störte
utsläpp av syreförbrukande organiskt material (COD), fosfor, svavel och
svaveldioxid, kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink. Avgiften föreslås
vidare bli begränsad till tillståndsprövade, ev anmälda enligt miljöskyddslagens
regler om anmälningsskyldighet, direktutsläpp. Frän miljösynpunkt kan
styrelsen konstatera att valet av ovan nämnda parametrar ter sig något
egendomligt då andra ämnen som kvicksilver, kväve och klorerade organiska
föreningar saknas trots att dessa har dokumenterad negativ effekt på miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.20 Landstingsförbundet:
Det är riktigt att avgifter på särskilt miljöfarliga<br>
utsläpp görs beroende av utsläppens omfattning. En sådan konstruktion<br>
befrämjar miljöskyddet och syftar till att begränsa utsläppen. Här förelig<br>
ger emellertid fortfarande vissa osäkerhetsmoment i de nuvarande mätme<br>
toderna för att mätningarna skall kunna ligga till grund för en helt korrekt<br>
avgiftsdebitering. Utredningens förslag att avgifterna vidare skall begrän<br>
sas till enbart vissa större anläggningar kan synas strida mot miljöskydds<br>
lagens stadgande om att den som utövar miljöfarlig verksamhet ocksä har<br>
ansvaret. Det fär till följd att ett begränsat antal anläggningar åläggs kost<br>
nadsansvaret också för skador som de inte själva vållat. Styrelsen vill trots<br>
dessa båda invändningar inte motsätta sig den lösning som utredningen<br>
skisserar. Systemet torde vara förhållandevis lätt att administrera och det<br>
är viktigt att arbetet snabbt kommer i gäng. Utredningen säger själv beträf<br>
fande en skisserad alternafiv försäkringslösning (s. 159) att den "inte<br>
funnit det nödvändigt att ta ställning till vilken av de båda lösningarna som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
att föredra". Styrelsen förutsätter att en sådan prövning görs innan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1594>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1595>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag föreläggs riksdagen.
Skulle en försäkringslösning bli aktuell mäste Prop. 1987/88:85 den under
alla förhållanden vara obligatorisk och sannolikt ha stöd i lag. Bilaga 7.3
Vidare bör försäkringen till skillnad från det av industrin presenterade
förslaget också omfatta återställnings- och saneringsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.21 Sveriges
advokatsamfund: Samfundet vill även understryka vikten av<br>
att finansieringen sker pä sådant sätt att de i utredningsdirektiven ställda<br>
kraven pä enkelhet, rättvisa och konkurtensneutraUtet tillgodoses i rimlig<br>
omfattning. De två sistnämnda kraven torde innebära att de kostnader som<br>
drabbar olika miljöfarliga verksamheter bör stå i rimligt förhållande till<br>
verksamheternas totala inverkan på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utredningens finansieringsförslag innebär detta att endast ett begränsat antal
verksamheter med utsläpp av vissa i förslaget utvalda föroreningar kommer att
fä betala kostnaderna för återställningsåtgärder beträffande miljöfarliga
kvarlämningar från tidigare verksamheter oavsett om det föreligger eller inte
föreligger någon anknytning (äganderättslig eUer artmässig) mellan tidigare
och nuvarande verksamhet och helt oberoende av om den tidigare verksamheten
varit fillåtlig enligt den tidens krav och regler eller inte. Enligt
Advokatsamfundets uppfattning kan utredningens förslag i denna del inte anses
förenlig med de krav på rättstrygghet och rättvisa som mäste ställas. Enligt
samfundets mening talar därför skäl för att sådana åtgärder, därest annan
ansvarig inte finns, bekostas av stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.22 Sveriges
industriförbund: Den nya miljöskadelagen ålägger företagen<br>
och andra som bedriver miljöfarlig verksamhet ett omfattande skade<br>
ståndsansvar. Den strikta skadeståndsskyldigheten innebär bl, a. att er<br>
sättning för miljöskador kan utgå även om tillståndsvillkoren enligt miljö<br>
skyddslagen inte har överskridits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
industrin är det angeläget att trygga de ersättningskrav som kan uppkomma till
följd av person- eller sakskada som orsakats av miljöfarlig verksamhet. Det
naturliga tillvägagångssättet vid riskhantering av detta slag är den spridning
av riskerna som kan åstadkommas genom en försäkringslösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagens
allmänna ansvarsförsäkring gäller sådana person- och sakskador som orsakats av
plötsliga och oförutsedda miljöstörningar. Detta grundläggande försäkringsskydd
kan numera kompletteras med en miljöansvarsförsäkring som ger ett skydd för
krav pä ersättning för skada genom långvarig påverkan på miljö och människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje steget i denna försäkringsmodell är den kollektiva miljöskadeförsäkring
som genom Industriförbundets försorg utarbetats inom ramen för
miljöskadefondutredningens arbete (bilaga 3 till betänkandet). Den avses täcka
de fall dä skadevållaren är insolvent eller okänd eller då rätten till
skadestånd har preskriberats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre nu nämnda försäkringsformerna - den allmänna ansvarsförsäk<br>
ringen, miljöansvarsförsäkringen och den föreslagna miljöskadeförsäkring<br>
en - skulle komplettera varandra och ge ett heltäckande försäkringsskydd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304<br>
för person- och sakskador orsakade av miljöfarlig verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1597>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har
beklagligtvis ansett sig inte ha anledning att närmare Prop. 1987/88:85
jämföra försäkringsförslaget med den föreslagna fondlösningen. Industri-
Bilaga 7.3 förbundet vill därför här komplettera det material utredningen
avlämnat med en sådan jämförelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till miljöskadeförsäkring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
miljöskadeförsäkring vore enligt förbundet överlägsen den av utredningen
föreslagna fondlösningen. Försäkringsbolagen har erfarenhet av hur miljöskador
hanteras och förebyggs. Men kan därför anknyta en utvidgning av
miljöskadeskyddet till en fungerande försäkringsadministration i stället för
att bygga upp en helt ny statlig organisafion med åtföljande särskilda
administrationskostnader. Med en försäkringslösning ställs ocksä ett betydande
riskkapital redan från böijan till förfogande. Försäkringsbeloppet har satts
fill 150 miljoner kr per är, I ett fondsystem måste motsvarande kapital byggas
upp konfinuerligt. Innan så skett måste staten träda in som garant för den
händelse betydande skador skulle inträffa innan fillräckligt kapital byggts
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
försäkringslösning innebär att försäkringsgivaren direkt kan utreda och ta
ställning till framförda krav. Det blir en senare fräga att söka identifiera
skadevållaren, avgöra om denne är solvent eller ej samt att avgöra vilken
försäkring som slufligt skall bära skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fondlösning däremot förutsätter att det först utreds om uppkommen skada kan
ersättas av enskild skadevällare eller via försäkring innan fonden kan utge
ersättning. Det blir i mänga fall nödvändigt att den skadelidande i en
rättegång prövar frågor om skadevållarens identitet och insolvens samt frågan
om preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller rätten fill ersättning överensstämmer försäkringens omfattning i
stort med fondlösningen. Försäkringsvillkoren är klart skrivna, vilket ökar
förutsebarheten och förenklar skaderegleringen. Lagförslaget innehåller i
princip motsvarande undantag som försäkringsvillkoren, men detta framgår först
av dess förarbeten. Sä är fallet t. ex. för undantaget för skada orsakad av
motorfordons-, järnvägs- och flygtrafik samt sjöfart liksom för skada orsakad i
samband med skadelidandens förvärvsarbete. Dessa undantag medför ingen reell
inskränkning i förhållande till fondlösningen. Undantagen följer redan av det
för fonden respektive försäkringen gemensamma grundkravet att rätt tUl
skadestånd enligt miljöskadelagen i princip skall föreligga. Att undantaget
ändå tagUs in i villkoren är föranlett av en önskan att klart precisera och
upplysa om försäkringens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondförslaget
innehåller inga särskilda regler hur vare sig personskade-eller
sakskadeersättningen skall beräknas. Skadeståndslagen blir således tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller personskadeersättningen bygger den föreslagna försäk<br>
ringslösningen på de normer som gäller för läkemedelsförsäkringen. Det<br>
innebär att ersättningen för svårare skador, som medför bestående lyte och<br>
men, är generösare än den ersättning som utgår enligt allmänna skade-<br>
ständsrättsliga regler och praxis, Å andra sidan utgår ingen ersättning för<br>
rent bagatellartade skador vid mycket kortvarig sjukskrivning. Ändamålet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1598>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bakom
denna avvägning, som hittills visat sig fungera väl inom läkeme- Prop.
1987/88:85 delsomrädet, är att hanteringen inte skall betungas av småskador.
Därige- Bilaga 7.3 nom förbilligas administrationen och resurserna kan ägnas
skador av någon betydelse. Ett ersättningssystem baserat pä rent
skadeständsrättsliga principer leder tiU att småskador i förhällande till
allvarligare skador får bättre kompensation, vilket förefaller mindre
välmotiverat. För övrigt bör man notera att fondförslaget innebär att självrisk
pä såväl person- som sakskador kan utgå efter regeringens bestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskadeförsäkringen
avses bli finansierad genom premier frän anläggningar som driver miljöfarlig
verksamhet. Utgångspunkten har varit att försäkringen skall betalas av en bred
krets bland dem som bedriver miljöfarlig verksamhet. Risken för miljöstörning
beror på verksamhetens karaktär och omfattning. När det gäller graderingen av
verksamhetens karaktär har utgångspunkten varit att riskerna för miljöpåverkan
i huvudsak speglas i den förprövningspUkt som råder för vissa typer av
anläggningar enligt naturtesurslagen och enligt miljöskyddslagen. Graderingen
av verksamhetens omfattning avses ske med hjälp av antalet anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Premiesystemet
har för övrigt till sin uppbyggnad stora likheter med det förslag till fasta
årsavgifter som utredningen utarbetat och som behandlas i avsnitt 4,4.3. Av
betänkandet framgår att myndigheterna alltjämt saknar ett register över
anläggningar som driver miljöfarlig verksamhet. Som ett led i utarbetandet av
försäkringslösningen har ett datoriserat register över all miljöfarlig
verksamhet utarbetats. Med hjälp av detta register har ett system konstruerats
som gör det möjligt att på ett administrativt enkelt sätt bestämma
premiesättningen och hantera uppbörden av premierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansieringssystemet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter på finansieringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför att "många av dagens miljöfarliga verksamheter delvis kunnat byggas
upp med kapital som genererats av miljöfarlig verksamhet i det förflutna — t ex
under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet — och att ett visst mått av
ansvarstagande för äldre tiders miljöförstöring kan te sig skäligt i dessa
fall".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
väljer sedan att föreslå ett avgiftssystem som innebär att kostnaderna för
omhändertagande av restprodukterna från historisk verksamhet läggs på ca 200
anläggning;ar som idag har tillstånd att släppa ut vissa restprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
välstånd är i hög grad ett resultat av den industriella utvecklingen i<br>
Sverige. Den industriella verksamheten har bedrivits i enlighet med var<br>
tids regel och har inom denna ram tagit i anspråk naturtesurser och<br>
efterlämnat restprodukter. Produktionsresultatet har kommit alla till godo,<br>
Alla har ocksä dragit ekonomisk nytta av att restprodukterna från vissa<br>
anläggningar inte oskadliggjorts; äi»arna i form av lägre kapitalkostnader,<br>
löntagarna i form av ett störte löneutrymme, konsumenterna i form av<br>
billigare produkter samt stat och kommun genom högre skatteintäkter.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det framstår mot denna
bakgrund som naturiigt att där det nu gäller att Prop. 1987/88:85
återställa miljöfarliga kvarlämningar efter äldre tiders verksamhet detta
ses Bilaga 7.3 som en angelägenhet för hela samhället och att kostnaderna
för återställningsätgärder därför finansieras av stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
Ivar Virgin framhållit i sin reservation anslås för närvarande statliga
budgetmedel för att återställa försurade sjöar, behandla gruvavfall m m. De av
utredningen behandlade återställningsätgärderna bör som Virgin föreslagit kunna
införas under samma anslagspost pä det sätt som redan gjorts beträffande
gruvavfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativt
bör man undersöka möjligheterna att omfördela en marginell del, 0,02 procent,
av de medel som uppbärs genom arbetsgivaravgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningen
till skadelidande berörs inte av detta resonemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
pä fasta spelregler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
hög investeringsnivå i näringslivet är av avgörande betydelse för välståndsutvecklingen
i värt land. Investeringsviljan präglas i hög grad av de riskbedömningar som
föregår en investering. Osäkerheten är naturligtvis ofta förknippad med
marknaden. Man studerar olika volym- och prisalternativ samt försöker räkna
fram gränsvärden då investeringen resulterar i förluster. Vid sidan av
marknadsfaktorer utgör dock skatter, avgifter och andra pålagor ett numera
stort riskområde, där det visat sig utomordentligt svårt att förutsäga
händelseutvecklingen. När man sedan följer upp en investering och jämför
resultatet med investeringskalkylen nödgas företaget kanske konstatera att
utfallet inte blev det avsedda till följd av förändringar rörande skatter,
avgifter, pålagor, ny lagstiftning eller nya bestämmelser. Sådana avvikelser
får ofrånkomligen konsekvenser för företagets framtida investeringsvilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utsläppsavgift som utredningen föreslagit måste ses mot denna bakgrund.
Förslaget innebär att vissa anläggningar åläggs ett retroaktivt kostnadsansvar
för efterbehandling av restprodukter som härrör från annan verksamhet än den
egna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
att de indragna medlen skall användas för efterbehandling av avfall frän andra
anläggningar än de betalande, läggs ju avgiften pä de utsläpp som anläggningen
har tillstånd till. Anläggningen påförs alltså i efterhand en kostnad som man
inte kunnat kalkylera med - eller ens i sin mest pessimistiska fantasi kunnat
föreställa sig — när investeringskalkylen gjordes. En tillkommande avgift pä
flera miljoner kronor åriigen är av den storleksordningen att den hade kunnat
påverka tidigare investeringsbeslut. Vid tillståndsprövningen har ju
koncessionsnämnden redan tagit hänsyn fill vad som är ekonomiskt möjligt att
kräva av företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lösningen med avgifter pä
dagens utsläpp för att finansiera en fond för<br>
återställning av miljöfarliga kvariämningar från tidigare verksamhet synes<br>
visserligen inte - formellt sett - strida direkt mot regeringsformens för<br>
bud mot retroaktiv skattelagstiftning. Effekten blir dock densamma som<br>
om det varit fråga om ett retroaktivt uttag av skatt eller avgift. Därfill<br>
kommer att avgiften läggs på andra anläggningar än dem som lämnat<br>
restprodukterna efter sig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1602>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Valet av
finansieringsmetod innebär att näringslivets krav på fasta spel- Prop.
1987/88:85 regler - som är av grundläggande betydelse för investeringsviljan
och Bilaga 7.3 fortsatt industriell utveckling - nonchaleras på ett
flagrant sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Direktivens
krav på ett avgiftssystem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven skall ett avgiftssystem vara utformat sä att rimliga krav pä
rättvisa, konkurrensneutralitet och enkel administration tillgodoses.
Kommitténs förslag uppfyller inte dessa elementära krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på rättvisa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avgiftssystem som innebär att man ålägger 200 anläggningar att betala för att
eliminera restprodukter frän industrins uppbyggnadsskede kan inte med normalt
språkbruk betecknas som rättvist. Det strider mot elementära rättssäkerhetskrav
att dessa anläggningar skall betala en avgift på flera miljoner kronor årligen
för att oskadliggöra restprodukter från historisk verksamhet bedriven av andra
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
ens om man - som utredningen valt att göra - bortser frän denna grundläggande
rättviseaspekt och vill pålägga den del av näringslivet som idag bedriver
miljöfarlig verksamhet en extraskatt, uppfyller förslaget elementära
rättvisekrav. Utredningen har valt att avgiftsbelägga endast nio av det 60-tal
mätparametrar som används i tillstånden enligt miljöskyddslagen. Av de utvalda
nio beskattas inte heller alla utsläpp i landet utan det varierar mellan 3 och
70 procent av de samlade utsläppen. Utsläppen kan inte mätas med den
noggrannhet som krävs för att uppgifterna skall kunna ligga till grund för en
avgift. Det är oacceptabelt att ta ut avgifter på basis av mätresultat som kan
ha en felmarginal på 20-30 procent. Sådana fel kan ju medföra felaktiga
avgiftsuttag på hundratusentals kronor årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på svårigheterna att mäta korrekt kan nämnas att noggrannheten för
stoftmätning nyligen har testats vid ett kraftvärmeverk. Trots att testmätningarna
utfördes under kontrollerade förhållanden och av van mätpersonal, uppvisar
mätningarna mycket stor spridning. Vid de nivåer på stoftutsläppet som är
fastställda i tillståndet för anläggningen var spridningen mellan 50 och 100
procent. Det finns inget som talar för att mätnoggrannheten skulle vara bättre
vid exempelvis svavel- och kvävemätningar. Tillförlitligheten i mätmetoderna
mäste förbättras innan mätresultaten fär styra avgiftsuttag av miljonbelopp
frän vissa anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte heller redovisat principerna för avgiftsnivåer pä de utvalda
utsläppsparametrarna. Nivåerna förefaller vara helt godtyckligt satta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
rättvisesynpunkt är det naturligtvis en fördel om inte vissa para<br>
metrar och utsläpp av en viss storlek utpekas. Ett system med fasta<br>
årsavgifter motsvarande premiesystem i försäkringslösningen innebär att<br>
de fiesta som driver miljöfarlig verksamhet av någon omfattning får vara<br>
med och betala,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1604>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kravet pä
konkurrensneutralitet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har valt att överhuvudtaget inte behandla direktivens krav pä tsngä '
■-> att avgiftssystemet skall vara konkurrensneutralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följden
har blivit att utredningen föreslär ett avgiftssystem som kraffigt snedvrider
konkurtensen både nationellt och internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgift som drabbar 200 anläggningar av de drygt IOOOO anläggningar som omfattas
av miljöskyddslagens prövningsförfarande kan inte med normalt språkbruk
betecknas som konkurrensneutral. En utsläppsrelaterad avgift kan på det
nationella planet inte anses konkurtensneutral med mindre än att alla
miljöfarliga utsläpp oavsett storlek och ämne avgiftsbeläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att avgiften koncentreras fill ett förhållandevis litet antal anläggningar
blir kostnadsbelastningen kännbar. Det handlar ju om tiotals miljoner kronor
under en 15-årsperiod för vissa anläggningar. Konkurrenterna i de prisledande
länderna har inte motsvarande extra kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
pä enkel administrafion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
tillståndsvilkor, kontrollprogram eller rapporteringssystem är anpassat för
att ligga till grund för ett avgiftsuttag relaterat till utsläpp. Ett betydande
utvecklingsarbete måste alltså till innan avgiftssystemet överhuvudtaget kan
sättas i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiftssystemet
är enkelt endast i den relativa meningen att det med tiden måste bli mer och
mer omfattande och komplicerat för att kunna fylla sin uppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
systemets konstruktion ligger ju att det med fiden måste bli mer komplicerat
allteftersom "avgiftsenheten höjs, avgiftsgränsen sänks, kretsen av
avgiftsskyldiga vidgas, antalet avgiftsbelagda föroreningar utökas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system med fast årsavgift skulle bli administrativt enklare att hantera. Inom
ramen för den föreslagna försäkringslösningen har ett datoriserat register över
miljöfarlig verksamhet utarbetats. Registret omfattar verksamheter som prövats
enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgiftssystemet
som styrmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
argumentering i valet mellan ä ena sidan en fast årsavgift för de flesta
anläggningar som driver miljöfarlig verksamhet och ä andra sidan
utsläppsrelaterade avgifter för de omkring 200 anläggningar som släpper ut mest
av vissa ämnen är inte övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utredningen här det avgörande motivet till valet av utsläppsavgift
uppenbarligen varit att man ansett det vara möjligt att kombinera ett
finansieringssyfte med ett miljöförbättrande syfte. Det skulle enligt utredningen
finnas ett inbyggt incitament för den som bedriver miljöfarlig verksamhet att
t. ex. förbättra driften av reningsutrustning för att därigenom minska
avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt förbundets mening
kan man inte - säsom utredningen antagit -<br>
få dessa syften att samverka. Det grundläggande syftet är ju att tillföra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1606>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fonden
ett visst belopp vaije år. Avgiftsenheterna skall bestämmas så att Prop.
1987/88:85 detta syfte fillgodoses. Om utsläppen minskar tack vare nya
miljöskydds- Bilaga 7.3 åtgärder måste följaktligen avgiftsenheterna höjas för
att samma belopp skall kunna tillföras fonden. Den miljöförbättrande effekten
av en utsläppsavgift med ett bestämt finansieringsmål torde alltså bli av
marginell natur. Med hänsyn till utformningen av det nuvarande
prövningssystemet med dess avvägning mellan miljö, teknik och ekonomi är ju
ocksä möjligheterna att minska utsläppen ytterligare mycket begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
närliggande fråga är ocksä hur den föreslagna utsläppsavgiften skaU kunna
förenas med den nuvarande administrativa koncessionsprövningen av miljöfarlig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddsarbetet
i Sverige bedrivs i huvudsak genom direkta regleringar med utgångspunkt i
miljöskyddslagen. Koncession och myndighetsutövning baseras på vad som är
miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt genomförbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att ett system med förprövning svårligen kan kombineras med avgifter pä
tillåtna utsläpp, eflersom hänsyn redan vid förprövningen har tagits till vad
som är ekonomiskt rimligt att kräva av respektive företag. En avgift ovanpå
detta skulle ju innebära att man krävde det ekonomiskt orimliga av varje
företag. (För otillåtna utsläpp finns redan både miljöskyddsavgift och
företagsböter för att eliminera eventuell ekonomisk fördel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den föreslagna avgiften införs måste den tas med i tillståndsmyndighetens
bedömning av vilka reningskrav som är ekonomiskt rimliga och genomförbara. M.
a. o. utsläppsavgiften innebär en tillkommande kostnad som
tillståndsmyndigheten mäste ta i beaktande när det gäller att bedöma det
ekonomiska utrymmet för ytterligare reningsutrustning. En utsläppsavgift med
den föreslagna utformningen skulle alltså, när den skall förenas med det
nuvarande administrativa prövningssystemet, i vissa fall direkt kunna motverka
investeringar i ytterligare reningsutrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har med förslaget om en utsläppsavgift introducerat ett helt nytt instrument i
miljöpoUtiken. Frågan om utsläppsavgifter som komplement eller alternativ till
de administrativa styrmedlen är av sådan grundläggande betydelse för
miljöpolifiken att den bör behandlas i samband med en eventuell översyn av
styrsystemet pä miljöområdet i dess helhet och inte i samband med frågan om
finansiering av vissa miljöåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.23
Sveriges Kemiska Industrikontor: Kemikontoret delar bedömningen att
återställning av äldre miljöstörningar i vissa fall kan behövas. Det är rimligt
att sådan återställning skall bekostas av den som orsakat skadan. Återställning
av skador som har orsakats i förfluten tid av ett företag, som kanske inte
längre existerar, med på den tiden accepterade metoder är det inte rimligt att
dagens industriföretag skall behöva betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bördan
att bekosta en sådan återställning bör bäras solidariskt av samhället i dess
helhet på samma sätt som när man t. ex. inrättar nationalparker eller kalkar
sjöar. Därför avvisar Kemikontoret förslaget om utsläppsavgifter som
finansieringskälla för återställning av äldre skador på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.24 Lantbrukarnas
riksförbund (LRF): LRF anser att en försäkringslös- Prop. 1987/88:85<br>
ning kan ha fördelar framför en statlig fond. Betänkandet ger dock inte
Bilaga 7.3<br>
underlag för att jämföra förslaget till fond med försäkringsalternativet. Det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framgår
exempelvis inte av betänkandet hur en försäkringslösning skall finansieras. Det
torde även vara nödvändigt att en försäkringslösning måste kompletteras med ett
i lag inskrivet krav på obligatorium om innehav för att få bedriva viss
miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
gör bedömningen att tidigare exempel pä obligatoriska ansvarighetsförsäkringar
t, ex. trafikförsäkringen och mäklaransvarsförsäkringen inte kan jämföras med
den alternativt föreslagna försäkringslösningen. Den miljöskadeförsäkring som
nu presenterats som alternativ till en statlig fond vad gäller ersättning till
skadelidande, skulle bli unik på sä sätt att den endast skulle omfatta fall med
okända eller där insolvens föreligger m. m. utan att också vara en vanlig
ansvarighetsförsäkring. En obligatorisk försäkring framstår heller inte utan
vidare som ett bättre alternativ än en statlig fond, när sä mänga vitt skilda
intressen och verksamheter skall inordnas i en och samma försäkringslösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vill här även redovisa att lantbruket redan bidrar med medel till miljövården.
Avgifter på bekämpnings- och gödselmedel finansierar bl. a. viss
miljövårdsforskning samtidigt som avgifterna leder till minskad användning av
medlen. Avgifterna uppgår fill drygt 100 miljoner kronor per år för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruket,
som således redan betalar avgifter för miljöfarlig verksamhet, måste ha rätt
att få avräkna sädana kostnader. Exempelvis innebär nuvarande avgift på
handelsgödselmedel att lantbrukaren betalar ca 600 kr extra per ton fosfor.
Endast en del av detta lakas ut och kan jämställas med utsläpp, varför avgiften
per utsläppt ton fosfor matematiskt ligger avsevärt högre. LRF finner att
endast förslaget till statlig fond möjliggör en samordning av skilda
avräkningsprinciper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen konstaterar LRF att miljöfarlig verksamhet enligt
miljöskyddslagen är ett mycket vidsträckt begrepp. Att avgiftsbelägga all
sådan verksamhet är därför en praktisk omöjlighet, LRF biträder utredningens
förslag till utsläppsrelaterade avgifter enär de förutom att ge fonden
tillräckliga inkomster ocksä kan bidra till att miljöfarliga utsläpp kan
minskas genom att företagen fär ekonomiska incitament till åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser i likhet med utredningen att ladugårdar och visst utsläpp av
avloppsvatten inte skall grunda avgiftsskyldighet utan endast industriell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.25 Svenska
värmeverksföreningen: I betänkandet föresläs att fonden fi<br>
nansieras via utsläppsrelaterade avgifter. Förslaget innebär att avgifter tas<br>
ut för bl. a. svaveldioxidutsläpp störte än 500 ton/år. Föreningen vill peka<br>
pä att förslaget då det gäller bostadsuppvärmning, innebär att Qärtvärme-<br>
kunder pä störte orter finansierar fonden när de egentligen borde belönas<br>
för att de bidrar till att minska utsläppen i jämförelse med individuell<br>
uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Blockcentraler och
fastighetsbaserade pannor har störte utsläpp till om<br>
givningen per producerad värmeenhet än värmeverken. Det är inte rimligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1610>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
dessa mindre anläggningar för värmeproduktion utan krav på rening av Prop.
1987/88:85 rökgaser ska slippa avgifter av den föreslagna arten samtidigt som
vär- Bilaga 7.3 meverken belastas med sädana. För övrigt är emissionsvillkoren
i koncessionsnämndens fillståndsprövning för bl. a. värmeverk utformade så att
det inte skall uppstå skador pä miljön. Att mäta utsläpp av SO är enligt en
SNV-rapport dessutom förknippat med en onoggrannhet av storleken 20-30%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund avstyrker föreningen utredningens förslag om att finansiera en
miljöskadefond med särskilda utsläppsrelaterade avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.26 Svenska
försäkringsbolags riksförbund: Utöver de fördelar med en<br>
försäkringslösning som utredningen själv framfört i betänkandet (s 158<br>
m-n) vill riksförbundet särskilt peka på den erfarenhet och de resurser<br>
avseende skadereglering som redan finns inom försäkringsbranschen, TiU<br>
detta kommer att de gränsdragningsproblem som måste uppstå mellan<br>
miljöskadeansvaret enligt miljöskadelagen, ä ena sidan, och det komplette<br>
rande miljöskadeansvaret, å den aitdra, säkert blir mindre besvärande om<br>
säväl det ena som det andra ansvaret täcks genom försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksförbundets mening är alltså en försäkringslösning bestämt att föredra och
en sådan bör fortsättningsvis övervägas som ett reeUt alternafiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.27 Folksam:
Erfarenheten hittills visar att möjliga skadevällare endast i<br>
få fall tecknar den särskilda miljöansvarsförsäkring som finns att tillgå på<br>
marknaden, utan i stället litar på egen betalningsförmåga. Det hot som<br>
möjliga skadeståndsanspråk utgör tycks inte upplevas som sä starkt att<br>
försäkring anses nödvändig. Endast inom ramen för vanlig anvarsförsäk-<br>
ring, som normalt täcker skada på grund av plötslig och oförutsedd händel<br>
se, har man ett försäkringsskydd för mera momentant inträffande skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket stor del av de skador som kan bedömas uppkomma i nära och mera avlägsen
framtid och som beror på miljöpåverkan på grund av mera permanenta orsaker, t.
ex. icke förutsedda effekter av konstanta utsläpp eller bruk av felaktiga
arbetsmetoder, dvs effekter på miljön inte har kunnat förutses, kan antagligen
täckas genom miljöansvarsförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ringa intresset hos de möjliga skadevållarna att teckna försäkringen är för
närvarande ett problem. Ett annat problem är dock att återförsäk-ringskapacitet
inte kommer att finnas tillgänglig vid en mera omfattande utbredning av
försäkringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Folksam bör det vara möjligt att försöka lösa problemen genom<br>
att man på den svenska marknaden åstadkommer en försäkringspool för<br>
miljöriskerna, med alla berörda försäkringsbolag som medlemmar. Före<br>
bilder finns på olika häll i världen, bl.a, i Frankrike och Holland. Därige<br>
nom löser man antagligen kapacitetsproblemen och har dessutom möjlig<br>
het att utforma ett lättillgängligt och överkomligt försäkringsskydd för<br>
stora och små ansvarsbärare enligt miljöskadelagen. För företag med<br>
miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddsförordningen (1981:574) bör för<br>
säkringen vara obligatorisk. Att ett kontrollsystem är möjligt att bygga upp<br>
visar försäkringsförslaget i betänkandet (bilaga 3 s. 307-308), Med en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1612>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådan utformning av
miljöansvarsförsäkringen borde det också vara tämli- Prop. 1987/88:85 gen
lätt att lösa en del av de frågor som tas upp i betänkandet, nämligen hur
Bilaga 7.3 man skall ersätta miljöskador som i och för sig omfattas av
miljöskadelagen men där den skadelidande inte kan få någon ersättning av den
ansvarige därför att denne är okänd eller på obestånd, eller därför att kravet
på skadeståndet är preskriberat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
fall fär i ersättningssystemet antas vara av mera marginell betydelse än
skadefallen där man har en känd skadevällare med betalningsförmåga
(försäkring). Den lämpligaste lösningen är enligt Folksams mening att de
skadetyper som avses i 3 § i förslaget ersätts via en fond som är kopplad till
den gemensamma försäkringspool som angetts ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förebild
finns inom trafikförsäkringen där den gemensamma "fonden" för skador
av okända eller oförsäkrade fordon är Trafikförsäkringsföreningen, vars
verksamhet bärs upp av alla dem som har sina fordon försäkrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
lämpliga begränsningar borde ett liknande system kunna accepteras för miljöskadorna.
Detta förutsätter dock att ett nära samarbete i dessa frågor etableras mellan
försäkringsbolagen och att ett försäkringskollektiv för
miljöansvarsförsäkringen på obligatorisk grund kan byggas upp inom rimlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folksam
är berett att medverka fill en sådan lösning, som är överlägsen den stafiiga
fond som förslaget innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avsevärd fördel med detta förslag i jämförelse med kommitténs är att
administrationen förenklas. Inom ramen för ett försäkringsystem kan man lättare
klarlägga om en skada skall ersättas ur miljöansvarsförsäkring eller - om
ersättningsanspråket t. ex. är preskriberat - ur den gemensamma fonden. Med en
särskild statlig fond måste i många tänkbara fall ske en dubbel prövning i
olika administrativa system. Vidare kan den expertis som behövs inom
miljöansvarsförsäkringen utnyttjas ocksä i fondfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadorna
genom okända eller insolventa skadevällare är enligt vär bedömning inte ett så
påträngande problem att man inte kan avvakta försök att åstadkomma en
samordning av miljöansvarsförsäkringen mellan försäkringsbolagen enligt vad vi
här angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mera
brådskande är det däremot med återställning av miljö som redan nu är förstörd
och för vilken försäkringslösningarna inte kan vara effektiva. Folksam anser
här det enda tänkbara vara en finansiering av äterställningsåtgärderna genom
någon form av statlig fond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag är såvitt vi kan bedöma det enda alternativ som snabbt och med rimlig
motivering kan användas för de önskvärda åtgärderna. Förslaget bör därför
genomföras så snart som möjligt. Det är viktigt att tillgänglig sakkunskap inom
försäkringsbolagen utnyttjas vid uppbyggnaden av fonden och genomförandet av
äterställningsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.28
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO): Dä det är svårt att förutse alla olika
typer av framtida utsläpp bör det enligt TCO finnas beredskap att lägga
avgifter på andra utsläpp som kan komma att bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1614>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.29 Landsorganisationen
i Sverige (LO): LO stöder i princip förslaget med Prop. 1987/88:85<br>
utsläppsrelaterade avgifter med hänsyn till den styrande inverkan de kan
Bilaga 7.3<br>
förväntas få på utsläppens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till försäkringsalterriativ som diskuterats inom utredningen kan
förvisso vara en smidig lösning, men bör enligt LOs uppfattning ändå avstyrkas.
Om försäkringen görs frivillig riskerar avsatta resurser att bli otillräckliga.
Den skisserade uppbyggnaden, med premieklasser bl. a. efter antal anställda,
stimulerar knappast till att minska utsläppen. Risk finns sannolikt ocksä för
segdragna försäkringsprocesser. Försäkringsförslaget omfattar dessutom inte
åtgärder för gamla miljöskador och utgör därmed inte ett godtagbart alternativ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
vill emellertid peka pä ett problem med avgiftssystemet som inte berörs i
utredningen. Det gäller risken för att utsläppsavgifter leder tUl negativa
konsekvenser för den inre miljön, dvs. att man inom företaget kalkylerar med
åtgärder som minskar utsläppen av skadliga ämnen utan att ta hänsyn till
eventuella negativa konsekvenser i arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
arbetsmiljön finns inte något avgiftssystem motsvarande det som utredningen
föreslår. Överskridanden av gränsvärden är också ett mycket stort problem,
vilket bl, a, visas av LOs egna medlemsundersökningar. Risken för att sådana
brister i vissa fall förstärks om avgifter införs oreserverat kan inte
uteslutas. Det är mot denna bakgrund viktigt att lagstiftaren uttalar att
avgiftssystem med syfte att skydda den yttre miljön inte får medverka till ökad
belastning i arbetsmiljön. Det finns vidare ett allmänt behov av samverkan
mellan tillsynsmyndigheterna för säväl yttre som inre miljöfrågor. Dessa bör i
sina kontakter med berörda företag verka för tekniska lösningar som tillgodoser
de sammantagna miljökraven. De lokala fackliga organisationerna och
företagshälsovården måste därvid engageras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av det sagda ansluter sig LO således till principen om
utsläppsrelaterade avgifter. Den kritik som framförts mot avgifterna för
orättvis fördelning av kostnaderna mellan olika företag kan på kort sikt sägas
ha visst fog för sig, LO menar dock att det inte är skäl att avvisa förslaget,
utan i stället att efterhand utveckla det till att omfatta fler företag och
verksamheter, samt fler slag av miljöskadliga utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.30 Försäkringsjuridiska
föreningen: Utredningen har - vilket ter sig<br>
nägot förvånande - inte alls i sak penetrerat eller kommenterat försäk<br>
ringsalternativet, Försäkringsförslciget har av utredningen lämnats därhän<br>
under motivering att något-åtagande från försäkringsbolagen att svara för<br>
förpliktelserna enligt förslaget inte finns och att förslaget därför skulle
vara<br>
att betrakta som en "i huvudsak teoretisk modell". Föreningen delar
inte<br>
denna uppfattning. Förslaget är högst konkret i sä måtto att fullständiga<br>
villkor presenterats. Det torde ligga i sakens natur att man frän försäk-<br>
ringshåll är beredd att meddela försäkring och ta på sig att svara för de<br>
förpliktelser, som följer av villkoren ifråga. En ytterligare förutsättning är<br>
givetvis att premiefinansieringen kan lösas på ett tillfredsställande sätt.<br>
Om detta kan ske genom att de anläggningar som bedriver miljöfarlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
frivilligt ansluter sig till ett försäkringssystem eller om någon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>314</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1616>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>form av obligatorium mäste
införas har föreningen inte möjlighet att bedö- Prop. 1987/88:85<br>
ma.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill härutöver särskilt framhålla den kompetens pä om rådet som
försäkringsbranschen besitter. Inom branschen finns lång erfarenhet, tillgång
till experter på skilda områden, färdig administrafion och en uppbyggd
skaderegleringsorganisation för både person- och sakskador. Det vore
resursslöseri och skulle leda till stora kostnader och administrativt krångel
att tillskapa en separat fond för att ta hand om ersättningsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller skador av den komplexitet som det ofta blir fråga om på miljörådet
uppstår lätt gränsdragningsproblem i förhållande till exempelvis allmänt
skadeståndsansvar och produktansvar. Sådana problem - som relativt ofta uppstår
— mäste enligt föreningens uppfattning kunna lösas pä ett bättre, enklare och
smidigare sätt inom ramen för en försäkring. Praktiskt taget alla företag och
industrier har redan en allmän anvarsförsäkring som täcker miljöskador orsakade
av plötsliga och oförutsedda fel, dvs, en stor del av miljöansvaret. Man kan
förmoda att företag och industri som bedriver miljöfariig verksamhet, i ökande
omfattning tillika kommer att skaffa ett kompletterande försäkringsskydd för de
skador som kan uppkomma till följd av en långvarig miljöstörning. De flesta
skadefallen kommer därmed att falla inom någon försäkring, vilket innebär att
uppkommande gränsdragningsproblem kan lösas pä ett bättre, enklare och smidigare
sätt än som vore möjligt enligt fondalternativet. Särskilt viktigt är detta för
de skadelidande, som enligt fondförslaget åläggs en tung börda att visa att
ersättning ej kan utgå från enskild skadevällare eller försäkring innan fonden
träder in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
försäkringslösning har således när det gäller ersättning till skadelidande
klara fördelar i jämförelse med den föreslagna fonden. Föreningen anser därför
att försäkring bör ytterligare allvarligt övervägas när det gäller att lösa
ersättningsfrågorna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.31
Miljöcentrum: För reglering av framtida miljöskador, som drabbar<br>
enskilda eller det allmänna, bör enligt vår uppfattning dessutom ett försäk<br>
ringssystem byggas upp på kommersiell basis. Samhället bör genom lag<br>
stiftning ålägga den som i lagens mening driver miljöfarlig verksamhet att<br>
teckna en miljöskyddsförsäkring till skydd av tredje man och samhället, på<br>
samma sätt som lagen ålägger ägaren av en bil att hälla den trafikförsäkrad.<br>
Försäkringsbolagen sätter som bekant premierna i relation fill risken. Det<br>
ligger därvid i bolagens intresse att göra en omsorgsfull riskbedömning av<br>
försäkringsobjektet fill undvikande av onödiga föriuster. Vi har viss erfa<br>
renhet av riskbedömningar, som amerikanska försäkringsbolag gjort i sam<br>
band med att de tecknat miljöskyddsförsäkringar. Dessa riskbedömningar<br>
är betydligt mera genomlysande än de prövningar koncessionsnämnden<br>
och remissmyndigheter t. ex. tillsynsmyndigheter gör i Sverige, i samband<br>
med att tillstånd meddelas till miljöfarlig verksamhet. Riskbedömningarna<br>
kan bl. a. leda till att okända risker upptäcks, samtidigt som försäkringsta<br>
garen utsätts för påtryckning att minimera riskerna, dels genom premie<br>
sättningen och dels genom att försäkringsbolagen, om de upptäcker direkt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1618>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>olagliga och olämpliga
produktionsprocesser, kan vägra teckna försäkring. Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hyser m. a, o, uppfattningen att en obligatorisk miljöskyddsförsäkring
Bilaga 7.3 till täckande av framtida miljöskador är nödvändig. En sådan
försäkring kommer dessutom att sätta kommersiell press på den som bedriver
miljöfarlig verksamhet att ta större hänsyn än hitintills till miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.32 Svenska
renhållningsverksföreningen: Inom ramen för utredningens<br>
arbete har genom Sveriges Industriförbunds försorg utarbetats ett förslag<br>
till kollektivt försäkringssystem som ett alternativ till den fondlösning som<br>
utredningen förordar. I utredningen har dessvärre försäkringsalternativet<br>
inte närmare genomarbetats och belysts med motiveringen att något åta<br>
gande ännu inte föreligger från försäkringsbolagens sida att svara för de<br>
förpliktelser som åligger dem enligt Industriförbundets förslag. Enligt för<br>
eningens mening är beslutsunderlaget härigenom avsevärt begränsat. För<br>
säkringsalternativet bör utredas och analyseras betydligt mer ingående än<br>
vad som är fallet i rubr, betänkande. Medel frän den tilltänkta miljöskade<br>
fonden är avsedda att användas för att återställa skador där den ansvarige<br>
inte kan spåras, där ansvaret inte kan klarläggas eller där den ansvarige<br>
saknar ekonomiska möjligheter att fullgöra sina skyldigheter, I praktiken<br>
kommer de svenska kommunerna inte att behöva hänvisa skadelidande fill<br>
miljöskadefonden för ersättning på grund av uppkommen miljöskada. För<br>
kommunernas del torde det relativt lätt gå att fastställa om skyldighet till<br>
återställningsåtgärder enligt miljöskyddsbestämmelserna (miljöskydds<br>
lagen, miljöskadelagen) föreligger eller ej. Kommunerna får förutsättas ha<br>
sådana ekonomiska resurser att de kan fullgöra sina skyldigheter ifråga om<br>
återställnings- och saneringsåtgärder. Det finns därför ingen anledning för<br>
kommunerna att bidra till finansiering av en fond vad avser nyare skador.<br>
Vid uppbyggnaden av ett finansieringssystem (fond eller försäkring) för<br>
återställnings- och saneringsåtgärder vid miljöskador bör åtskillnad, orga<br>
nisatoriskt och ekonomiskt, göras mellan kommunernas och industrisek<br>
torns åtaganden och medverkan. Oavsett vem som förorsakat uppkomna<br>
miljöskador kommer kommunerna oftast att få bära det yttersta ansvaret<br>
för att återställnings- och saneringsåtgärder vidtas och finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återställande
av äldre miljöskador bör enligt föreningens mening finansieras av staten i de
fall då skadevållaren är okänd eller den ansvarige insolvent. Det kan inte
anses rimligt frän rättvisesynpunkt att återställandet av skador som uppkommit
från verksamheter som avslutats före miljöskyddslagens ikraftträdande, under
en tid då kraven pä renings- och skyddsåtgärder var lindrigare än nu, skall
finansieras av idag pågående verksamheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.33 Svenska
vatten- och avloppsverksföreningen: VAV anser att de före<br>
slagna avgifterna till miljöskadefonden är att betrakta som rent fiskala, och<br>
att de därför istället bör tas ut som sådana. Härigenom kan administratio<br>
nen förenklas och orättvisorna i göriig mån undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ersättning för skador orsakad av verksamhet prövad enligt<br>
miljöskyddslagstiftningen, men där skadeståndsrätten är preskriberad och<br>
för skador där skadevållaren är okänd samt när det gäller att bekosta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1620>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återställande
av förstörd miljö anser VAV att kostnaderna är av sådant Prop. 1987/88:85<br>
slag att de skall bestridas med statliga medel.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall skadevållaren är insolvent kan emellertid ifrågasättas det skäliga och
rättvisa i att ersätta den skadelidande med statliga medel. När det gäller
skador orsakade av kommunal verksamhet kan man utgå från att kommunerna har
ekonomiska resurser att utge ersättning. Motiven för en fond enligt
miljöskadefondutredningens förslag skulle då vara för att ersätta skador
orsakade av insolventa privata företag. Det finns ingen anledning för
kommunerna att bidra till en sådan fond. Parentetiskt kan ifrågasättas om det
är förenUgt med va-lagens bestämmelser om avgiftsuttag, därest en kommun
bestrider avgifterna tiU miljöskadefonden med influtna va-taxemedel, där
således dessa medel kan komma att täcka kostnader för skador som förorsakats av
annan. Ett bättre alternativ till en fond för täckande av här berörda kostnader
är någon form av försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
anser VAV att det inte finns mofiv för att kommunala va-verk bidrar till
finansiering av en fond enligt miljöskadefondutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.4 Prop .1987/88:85 Bilaga 7.4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkandet (SOU 1983:20)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>angående återställning och sanering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ÅterstäUning
och sanering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
verksamheter som i ML betecknas som miljöfarliga verksamheter har - framför
allt innan miljöskyddslagstiftningen kom till - på många platser orsakat
bestående skador på mark- och vattenområden. Exempel härpå är fiberavlagringar
i anslutning tUl pappersmassaindustrier, upplag av gruvavfall och annat avfall
samt den eutrofiering av många vattenområden som orsakats av skilda former av
mänsklig påverkan. Utredningen har funnit att nuvarande lagsfiftning ger mycket
begränsade möjligheter att ålägga en förorenare att vidta återställning
beträffande redan inträffade skador av detta slag. Rättsläget är dock i viss
män oklart. Såvitt gäller framtida skador föresläs en uttrycklig
lagbestämmelse, enligt vilken den som genom miljöfarlig verksamhet skadat ett
mark- eller vattenområde kan förpliktas att i skälig omfattning vidta eller
bekosta åtgärder för att återställa det skadade området i ett skick som är
godtagbart frän hälsosynpunkt och allmän miljövårdssynpunkt. Med avseende pä
skador som uppkommit innan lagändringen träder i kraft anser utredningen att en
tillämpning av den nya bestämmelsen inte skulle fä någon störte effekt frän miljövärdssynpunkt.
Bl. a. med hänsyn härtill anser utredningen att den föreslagna bestämmelsen
endast bör bli tillämplig på skador som inträffar efter bestämmelsens
ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat miljöproblem är den olagliga hantering av miljöfarligt avfaU genom
nedgrävning eller dumpning i naturen som ibland förekommer. Utredningen
föreslår ändringar i ML och miljöskyddsförordningen (1981:574; MF), vilka
skulle göra det möjligt för tillsynsmyndigheterna att i brådskande fall
förordna om omedelbar rättelse på den försumliges bekostnad. Kostnaderna för
förfarandet skall därvid kunna förskotteras av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har övervägt möjligheterna att finansiera återställning och sanering i sådana
fall då förorenaren inte kan åläggas att vidta erforderliga åtgärder eller han
av ekonomiska skäl inte har möjlighet att utföra dem. Utredningen föreslär att
statens naturvärdsverk får i uppdrag att närmare undersöka behovet av och
kostnaderna för återställning av äldre miljöskador och att under en
femårsperiod bedriva viss försöksverksamhet på området. Sedan
försöksverksamheten avslutats bör man på grundval av dess resultat ytterligare
överväga i vilken omfattning och i vilka former det vidare
äterställningsarbetet bör bedrivas. Det blir därvid nödvändigt att ta ställning
fill hur arbetet skall finansieras. Starka skäl talar enligt utredningen för
att man då överväger en återställningsfond uppbyggd pä avgifter som tas ut av
dem som bedriver miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1624>
<p class=MsoNormal style='margin-left:305.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 7.5 Prop. 1987/88:85 Bilaga 7.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag ang. återställningsåtgärder i betänkandet (SOU
1983:20) Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen
(1969:387) Dels att lagen skall införas 29b och 29c §§, samt närmast före 29 b
§ en ny rubrik av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:188.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återställning 29b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När tillstånd lämnas till en miljöfarlig verksamhet,
skall i tillståndsbeslutet meddelas erfoderliga föreskrifter enligt 18 § om
återställande av mark- och vattenområden som kan komma att skadas till följd av
verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett markområde eller ett vattenområde har skadats till
följd av en miljöfarlig verksamhet, kam koncessionsnämnden föreskriva att den
som utövar eller har utövat verksamheten skall vidtaga eller bekosta åtgärder
för områdets återställande efter vad som är skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med återställande förstås åtgärder för att försätta ett
skadat område i ett skick som är godtagbart från hälsosynpunkt och allmän
miljövårdssynpunkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29c §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor som avses i 29 b § andra stycket prövas efter
framställning av statens naturvårdsverk. Vid prövningen äger 14 och /6§§ motsvarande
tillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens beslut om föreskrifter enUgt 29 b §
andra stycket har samma verkan som ett tillståndsbeslut.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 00 xxx 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1626>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.6 Prop. 1987/88:85 Bilaga 7.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
miljöskyddsutredningens slutbetänkande (SOU 1983:20) Bättre miljöskydd </span><span
lang=EN-US style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>vad gäller frågan om
återställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över förslagen i den del de behandlas i propositionen
avgetts av överbefälhavaren, socialstyrelsen, lantbrukstyrelsen,
fiskeristyrelsen, statens naturvärdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd,
statens planverk, Sveriges geologiska undersökning, statens vattenfallsverk,
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, Svea hovrätt, kammartätten
i Stockholm, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,
Gotlands, Kristianstads, Göteborgs- och Bohus, Örebro, Västernortlands och
Västerbottens län. Svenska kommunförbundet. Svenska naturskyddsföreningen,
Sveriges industriförbund, lantbrukarnas riksförbund, landsorganisationen i
Sverige, Riksförbundet för allmän hälsovård, Sveriges fiskares riksförbund,
Sveriges fritidsfiskares riksförbund, miljö- och hälsoskyddsniimnden i Piteå
kommun samt Miljöcentrum och Miljövårdsgruppernas riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren: Förslaget fill lagtext i 29b§
miljöskyddslagen innebär för försvarsmaktens del inte någon förändring i
förhållande till nu tillämpad praxis. Någon anledning till erinran mot att
denna praxis kodifieras enligt förslaget i betänkandet föreligger inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Utredningen föreslår att
miljöskyddslagen kompletteras med bestämmelsen, som förplikfigar den, som genom
miljöfarlig verksamhet skadat ett mark- eller vattenområde, att vidta eller
bekosta de åtgärder som behövs för att återställa det skadade området i ett
skick, som är godtagbart frän hälsosynpunkt och allmän miljövårdssynpunkt.
Bestämmelsen föresläs endast bli tillämplig på skador som inträffar efter
bestämmelsens ikraftträdande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att utredningens förslag är en komplettering av miljöskyddslagen. Krav pä
återställning och sanering bör därför kunna ställas pä den som genom
verksamheten orsakar skador pä mark- och vatten områden. Med avseende på skador
som uppkommit innan lagändringen träder i kraft kommer tillämpningen av den
nya lagbestämmelsen inte att fä någon störte effekt frän miljövårdssynpunkt. Socialstyrelsen
tillstyrker förslaget att bestämmelsen endast bör bli tillämplig pä skador som
inträffar efter det att bestämnelsen träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Lantbruksstyrelsen:
Lantbruksstyrelsen har allmänt sett inget att erinra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
det av miljöskyddsutredningen föreslagna kravet på återställning och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1628>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sanering.
Vad gäller jordbruket vill styrelsen understryka de svårigheter Prop.
1987/88:85 som torde föreligga när det gäller att fastställa i vad män skador
på mark- Bilaga 7.6 eller vattenområden uppstått pä grund av jordbruksdrift och
i sä fall vem eller vilka som har förorsakat en skada, 1 de fall störningar i
den omgivande miljön kan uppkomma pä grund av pågående markanvändning inom
jordbruket torde dessa i allmänhet föranledas av den samlade effekten av
åtgärder vid ett antal jordbruksföretag inom ett avvinningsområde. Lantbruksstyrelsen
är med hänsyn härtill tveksam till möjligheterna att tillämpa den föreslagna
lagstiftningen pä jordbruket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
Fiskeristyrelsen: Rent allmänt saknas det enligt fiskeristyrelsens mening
bärande motiv för att behandla fisket pä olika sätt i så likartad lagstiftning
som den nya vattenlagen (VL) och miljöskyddslagen (ML). Oavsett om ett
vattenområde påverkas av ett vattenföretag enligt VL eller av miljöfarlig
verksamhet enligt ML drabbas samma fiskebeständ inom vattenområdet.Styrelsen
anser därför att det skydd som fisket åtnjuter i VL naturligt nog bör gälla
ocksä enligt ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om enskilda sakägares talerätt rörande återställningsätgärder har
utredningen inte föreslagit någon ändring. Fiskeristyrelsen anser detta vara en
brist i lagstiftningen, som bort föranleda lagändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheterna
föresläs i en ny paragraf, 29b § 1 st, bli skyldiga att meddela föreskrifter
om återställande av mark- och vattenområden vid framtida skada.
Fiskeristyrelsen tillstyrker förslaget. Styrelsen föreslår dessutom - efter
förebild i nya VL 10 kap 5 § - att föreskrifter om konkreta åtgärder skall
kunna utbytas eller kombineras med älägganden att betala avgifter. När det
gäller återställande av vattenområde som redan har skadats föreslär utredningen
en uttrycklig lagregel (29 b § 2 st) om att koncessionsnämnden för miljöskydd
skall kunna föreskriva att den som utövar eller utövat verksamhet skall
antingen själv vidta åtgärder för att återställa området eller bekosta sädana
åtgärder, Fiskeristyrelsen tolkar detta som att utredningen inte ser några
principiella hinder mot att en "återställningsavgift" skall kunna
föreskrivas för att tillgodose allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
påpekar att den materiella innebörden av bestämmelsen i 29 b § 2 st inte är ny
utan följer av 5 § ML. Utredningen anser inte heller att det möter några
principiella invändningar frän rättslig synpunkt att göra bestämmelsen
tillämplig också i fräga om skador som uppkommit innan den nu föreslagna
lagändringen trätt i kraft. Utredningens fortsatta resonemang leder dock till
att regeln - trots att den alltså inte är uttryck för någon ny princip — endast
bör tillämpas pä skador som inträffar efter det att den "nya" bestämmelsen
träder i kraft. Att begränsa regelns tillämpning på detta sätt vore olyckligt,
Fiskeristyrelsen anser, i motsats till utredningens uppfattning, med bestämdhet
att regeln skall tillämpas också på äldre skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
begreppet "återställande" menar utredningen åtgärder för att för<br>
sätta ett skadat område i ett skick som är godtagbart frän hälsosynpunkt<br>
och allmän miljövärdssynpunkt. Av specialmotiveringen till denna tolk<br>
ningsregel framgår att inte heller förorenarens skyldighet skall sträcka sig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1629>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>längre
än sä. Enligt fiskeristyrelsens uppfattning är detta ett alltför snävt Prop.
1987/88:85 synsätt. Styrelsen erinrar om det stränga beviskrav och därmed
förenade Bilaga 7.6 möjligheter till ingripande som finns i säväl nuvarande som
den nya VL. Bevisbördan i fråga om de förhållanden som rådde i vattnet innan
ett vattenföretag utförts vilar där pä företagaren (nya VL 4 kap 6 §), Kraven
bör inte ställas lägre i ML, Som ett absolut minimum anser fiskeristyrelsen att
det - såvitt avser vattenområden - av lagtexten skall framgå att återställandet
skall avse ett skick som är godtagbart även frän fiskesynpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsekvens med den av utredniiUgen i avsnitt 6,3 föreslagna besvärsrätten för
fiskeristyrelsen anser styrelsen att yrkande hos koncessionsnämnden om
äterställandeföreskrift bör kunna framställas av fiskeristyrelsen när fisket
berörs. Alternativt föreslär styrelsen att rätten att göra sådan framställning
för att tillgodose allmänna intressen tillägges kammarkollegiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.
Statens naturvårdsverk: Utredningen använder ordet återställning för att
beteckna åtgärder, som syftar till att eliminera eller minska inträffade skador
pä ett mark- eller ett vattenområde. Det finns flera internationellt
accepterade begrepp som används som benämning för sädana åtgärder, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>efterbehandling (redamation) i syfte att skapa
förutsättningar för en ny bestämd användning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>iordningställande (rehabilitation) i syfte att
snygga upp ett område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>restaurering eller återställning (restoration) i
syfte att återföra ett område till tidigare utseende och användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
naturvårdsverkets uppfattning bör ordet efterbehandling och inte återställning
användas. Skälet härfill är att det sällan är fråga om att återställa ett
område till tidigare utseende och användning utan endast att skapa
förutsättningar för en ny bestämd användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär att tillständsmyndigheterna vid tillståndsprövningen skall bli
skyldiga att beakta efterbehandlingsbehovet. Ett stadgande härom föreslås bli
infört i 29 b § 1st, I sak innebär detta ingen nyhet, eftersom frågor av denna
typ redan i dag normalt tas upp vid tillståndsprövningen av sädana
verksamheter där typiskt sett kravet på efterbehandlingsåtgärder är störst,
nämligen vid gruvor och avfallsanläggningar. Naturvärdsverket har ingen
erinran mot att en bestämmelse av denna innebörd införs som ett förtydligande
i miljöskyddslagen (ML),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
undanröjande av eventuella tveksamheter beträffande tolkningen av ML vad gäller
krav pä efterbehandlingsåtgärder föreslår utredningen ett tillägg till ML, av
innebörd, att koncessionsnämnden efter vad som prövas skäligt skall kunna
föreskriva återställningsåtgärder. Den praktiska nyttan av förslaget begränsas
dock avsevärt genom att bestämmelsen enbart är avsedd för framtida skador,
alltså sådana som uppkommit efter det att bestämmelsen trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär inte någon utvidgning av skyldigheten<br>
enligt 5 § ML att av hjälpa uppkomna skador och utredningen konstaterar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1631>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>själv att det frän
rättslig synpunkt inte finns några principiella hinder mot Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att göra 29 § 2 st
tillämplig pä skador som uppkommit innan den nya Bilaga 7.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagbestämmelsen träder i
kraft. De skäl som utredningen åberopar för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ändå inte göra
bestämmelsen tillämplig pä gamla skador är inte särskilt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>starka och utgör en
sammanblandning av materiella och processuella skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det förhällandet att det i
ett enskilt fall kan vara svårt att utreda vem som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är ansvarig för en skadas
uppkomst är knappast ett skäl för att göra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bestämmelsen endast
tillämplig pä framtida skador. Ån mindre är det ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
att någon kan uppfatta bestämmelsen som retroaktiv lagstiftning, när</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredningen visat att det
inte är fräga om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser således, att den föreslagna bestämmelsen skall göras tillämplig pä redan
skadade mark- och vattenområden. Om bestämmelsen enbart kommer att gälla
beträffande framtida skador är det risk för att detta kommer att uppfattas som
ett principiellt ställningstagande från lagstiftarens sida beträffande
möjligheten att använda miljöskyddslagen för krav om efterbehandlingsåtgärder
beträffande redan inträffade skador. Möjligheten att åstadkomma
miljöskyddsåtgärder med stöd av 24, 25 och 41 §§ ML kan därigenom komma att försväras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6. Koncessionsnämnden
för miljöskydd: Koncessionsnämnden kan i allt<br>
väsentligt tillstyrka utredningens förslag i fråga om återställning och sane<br>
ring av skadade mark- och vattenområden .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket i den föreslagna 29 b § skall i tillståndsbeslutet meddelas
erforderliga föreskrifter enligt 18b§ om återställande av mark-och
vattenområden som kan komma att skadas till följd av verksamheten. Godtas
utredningens förslag i denna del bör - för undvikande av missförstånd -
specialmotiveringen till bestämmelsen upplysa om att naturvårdsverket har
möjlighet att framställa krav på återställningsätgärder enligt 24 eller 25 §§
miljöskyddslagen, om verket finner en sådan framställning befogad, för den
händelse koncessionsnämnden i fillståndsbeslutet inte funnit anledning att
meddela någon föreskrift om återställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket i 29b§ förstås med "återställande" åtgärder för att
försätta ett skadat område i ett skick som är godtagbart frän hälsosynpunkt och
allmän miljövårdssynpunkt. Åtgärder som nu nämnts torde även kunna omfatta
borttagande av en industribyggnad som ej längre utnyttjas. Ett sådant
borttagande kan vara förenat med risker från miljöskyddssynpunkt (ex, rivning
av klor-alkalifabrik). Såvitt koncessionsnämnden kan finna har utredningen ej
berört hithörande problem. Under 1,5 "Avgivna remissyttranden m, m,"
anges emellertid att samråd ägt rum med bl. a, utredningen om planmässig
sanering efter industrinedläggning (Bo 1979:02), Denna utredning har i mars
1982 avlämnat betänkandet (SOU 1982:10) Sanering efter industrinedläggningar.
Koncessionsnämnden förutsätter att här berörda frågor blir föremål för
överväganden och klarläggande uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7. Statens
planverk: Utredningens överväganden och förslag beträffande<br>
återställning och sanering efter miljöfarlig verksamhet berör huvudsakli<br>
gen sådana områden inom miljöskyddslagsstiftningen, där planverket sak<br>
nar erfarenheter av aktuell rättsfillämpning och därför avstår från att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1633>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>närmare kommentera. De
allmänna miljöpolifiska utgångspunkterna för Prop. 1987/88:85 föreslagna
reformåtgärder anser verket emellertid vara övertygande. Detta Bilaga 7.6
styrks inte minst av det förhällandet att äterställningsproblemen ofta tilldrar
sig stor uppmärksamhet i lokaliseringsärenden enligt 136a§ byggnadslagen (BL),</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.
Sveriges geologiska undersökning: Beträffande tidigare gruvverksamhet delar SGU
utredningens uppfattning att det ofta torde vara svårt att finna någon ansvarig
för gångna tiders miljöskador då dessa tUl stor del våUats av nedlagda eller
upphörda bolag. SGU ser det därför i likhet med utredningen som riktigt att
föreslagen bestämmelse (betr återställning) om tillstånd till framtida
miljöfarlig verksamhet endast bör tUlämpas på skador som inträffar efter
bestämmelsens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
koncessionsnämndens praxis i "äterställningsfrägor" på det skogsindustriella
området framgår att nämnden i allmänhet inte utan sökandebolagens medgivande
ansett sig kunna ålägga bolagen att vidtaga "återställningsätgärder"
eller att verkställa utredning om sådana åtgärder. I flera av nämndens
motiveringar sägs sålunda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
"frågan om vilka åtgärder som lämpligen kan vidtagas beträffande
fiberbankar som lagrats i vattenområde inte mot bolagets bestridande kan prövas
i ärende" eller att "saneringsfrågan inte har sådant samband med den
i ärendet sökta verksamheten att bolaget, mot sitt bestridande, med stöd av
miljöskyddslagens bestämmelser kan åläggas skyldighet vare sig att vidtaga
saneringsåtgärder eller att verkställa utredning om lämpliga åtgärder"
eller att "frågan om de befintliga fiberbankarnas inverkan pä fisket och
pä vattenbeskaffenheten i vattenområdet inte har sådant samband med den
nuvarande och framtida verksamheten vid anläggningen att bankarnas avlägsnande
bör uppställas som villkor för verksamhetens fortsatta bedrivande",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett par fall sägs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
"en sanering av vattenområdet genom bortrensning av bark och annat avfall
från avläggningen inte bedöms kunna påtagligt minska olägenheterna av framtida
föroreningsutsläpp frän anläggningen, utan åtgärden mäste mer ses som ett sätt
att eliminera verkningarna av tidigare utsläpp" eller att
"framställda krav pä åtgärder i syfte att undanskaffa befintliga bankar
inte kan prövas av nämnden, eftersom sädana åtgärder huvudsakligen betingas av
äldre driftsförhållanden och inte nämnvärt påverkar eventuella störningar till
följd av fabrikens framfida drift".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av ovan redovisade uttalanden vill nämnden lämna föl<br>
jande kommentar. Bolagens ansökningar har avsett tillstånd till verksam<br>
heten vid en fabriksanläggning sådan den bedrivs vid tillfället för konces<br>
sionsprövningen och - i flertalet fall — efter en planerad utvidgning av<br>
anläggningen. Prövningen har skett med tillämpning av tillåtlighetsreglerna<br>
i miljöskyddslagen (4-6 §§), vilket sålunda inneburit överväganden i fråga<br>
om verksamhetens lokalisering samt om skyddsåtgärder, försiktighetsmått<br>
och begränsningar i verksamhetens utövande. Tillåtighetsbedömningen<br>
har i flertalet fall utmynnat i älägganden för vederbörande bolag att bl. a.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1635>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vidtaga vissa - ibland
långtgående - skyddsåtgärder i form av renings- Prop. 1987/88:85 anordningar
för att nedbringa föroreningsutsläppen till vatten (ej sällan Bilaga 7.6 utöver
vad bolaget åtagit sig i ansökan). Vid överväganden beträffande sädana
skyddsåtgärder kan förekomsten av fiberbankar i det aktuella ut-släppsomrädet
ha beaktats vid bedömningen pä sä sätt att eventuella olägenheter av bankarna
infiuerat på åtgärdernas omfattning och effektivitet. Detta kan utläsas av
nämndens påpekanden i vissa beslut att "några nya fiber avlagringar torde
man ej ha anledning att räkna med för framtiden". Om nya avlagringar hade
kunnat väntas eller om de gamla avlagring-arna kunde antagas ha fortsatt att
växa skulle måhända skäl ha förelegat att överväga en tillämpning av 6 §
miljöskyddslagen. Ett förbud mot fortsatt verksamhet skulle, eventuellt, har
tvingat företaget att vidtaga åtgärder beträffande befintliga avlagringar för
att därigenom skapa förutsättningar för ett bifall till en förnyad tillståndsansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra tillständsärenden hos koncessionsnämnden än skogsindustriella ärenden
har frågor om "återställning" av skadade vattenområden varit uppe
till behandling. Inte heller i dessa ärenden har nämnden ansett sig kunna lämna
föreskrtfter om åtgärder i äterställningssyfte mot sökandenas bestridanden. I
beslutet om A 10-verket med vattenföroreningsutsläpp i Södra Hörken
(Grängesbergsviken) uttalade koncessionsnämnden bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
frågan om restaurering och därmed förenade reningsåtgärder m. m. ej var av
betydelse vid tillätlighetsbedömningen i ärendet samt att frågan ej heller i
övrigt var av beskaffenhet att kunna prövas av nämnden i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslutet anfördes besvär av sakägare med krav på ytterligare utredningar och
på skärpta villkor för tillståndet, bl. a, innefattande bestämmelser om
åtgärder för restaureringen av nämnda sjö, I beslut 1972-03-10 lämnade Kungl,
Maj:t besvären utan bifall med erinran om att statsbidrag under vissa
förutsättningar kunde utgå för utredningar om och restaurering av svårt
förorenade vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9. Statens
vattenfallsverk: Utredningen föreslår att den som genom miljö<br>
farlig verksamhet skadat ett mark- eller vattenområde kan förpliktigas att i<br>
skälig omfattning vidta eller bekosta åtgärder för att återställa det skadade<br>
området i ett skick som är godtagbart frän hälso- och allmän miljövärds<br>
synpunkt. Vattenfall har inget att erinra mot den föreslagna lagbestämmel<br>
sen. Vattenfall ansluter sig ocksä till utredningens förslag att bestämmel<br>
sen endast bör bli tillämplig på skador som inträffar efter bestämmelsens<br>
ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. Kammarkollegiet:
Miljöskyddsutredningen föreslär att den som utövar<br>
miljöfarlig verksamhet skall — pä talan av det allmänna företrätt av na<br>
turvärdsverket - av koncessionsnämnden kunna åläggas att återställa<br>
skadade mark- och vattenområden efter vad som är skäligt. Kollegiet<br>
fillstyrker förlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär emellertid (s 70) att bestämmelsen om återstäUningsåtgärder skall få
tillämpas endast på skador som inträffar efter det att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1637>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelsen
trätt i kraft, Mofiveringen till denna begränsning synes inte Prop. 1987/88:85
hållbar. Utredningen konstaterar till en början att det inte möter några Bilaga
7.6 hinder från rättslig synpunkt mot att göra bestämmelsen fillämplig ocksä pä
skador, som uppkommit före ikraftträdandet, men anför sedan omständigheter som
talar mot en sådan lösning. Bestämmelsen skulle sålunda -felaktigt — kunna
uppfattas som uttryck för retroaktiv lagstiftning. Vidare ifrågasätts om
lagregelns tillämpning på gamla miljöskador skulle få någon störte effekt frän
miljövårdssynpunkt. Utredningen pekar bl. a. pä svårigheter att i efterhand
fastställa vem eller vilka som skaU anses ansvariga för skadans uppkomst - det
skulle ofta bli tillfälligheter som avgör om någon kan åläggas
återställningsätgärder efter gamla skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
vill inte förringa problemen. Koncessionsnämnden kommer emellertid att ställas
inför i stort sett samma svårigheter när det gäUer att avgränsa nytillkommande
skador. Om utredningens förslag antas, måste nämnden dessutom ta ställning till
frågan hur stor del av skadan som hänför sig till tiden före resp. efter
ikraftträdandet. Om skyldighet att vidta återställningsätgärder görs tillämplig
även pä äldre skador, undviks sädana gränsdragningsproblem samtidigt med att
uttrycket "efter vad som är skäligt" borgar för hänsyn fill de
speciella problem som kan uppstå för redan existerande företag. Mot denna
bakgrund skulle det vara olyckligt, om bestämmelsen om återstäUningsåtgärder begränsades
till skador som tillkommit efter ikraftträdandet. Kollegiet föreslär därför att
den föreslagna övergångsbestämmelsen utgår. Uttrycket "återstäUning"
är språkligt sett inte särskilt träffande, vilket utredningen också framhåller
(s 41), eftersom det mera sällan blir fråga om att återställa den ursprungliga
miljön. Kollegiet förordar uttrycket "efterbehandling" (jfr 18 §
naturvårdslagen om återställningsåtgärder i samband med täkttillständ; ordet
"återställningsåtgärder" förekommer inte i lagtexten),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.
Statskontoret: Miljöskyddsutiedningen föreslår vissa lagändringar i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>syfte
att främja återställnings- och saneringsåtgärder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
tillstyrker förslagen fill lagändringar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om att förorenaren skall bekosta återställningsätgärder<br>
föresläs bli tillämplig endast på skador som inträffat efter det att bestäm<br>
melsen trätt i kraft. Miljöskyddsutredningen anser dock att det inte möter<br>
några principiella rättsliga invändningar att tillämpa bestämmelsen även pä<br>
gamla miljöskador. Skäl emot att tillämpa bestämmelsen i sådana fall är,<br>
enligt utredningen, att det kan bli svårt att finna någon ansvarig och att<br>
tillfälligheter ofta skulle avgöra om en kommun eller ett företag kan åläggas<br>
att återställa efter gamla skador. Detta skulle enligt utredningen sannolikt<br>
upplevas som orättvist. Mot detta resonemang kan enligt statskontorets<br>
mening anföras, att det leder till att den som tidigare lagt ned kostnader på<br>
miljövårdande åtgärder kommer att finna att de som inte tagit samma<br>
hänsyn nu frias. Detta kan också upplevas som en orättvisa. Statskontoret<br>
ifrågasätter därför om det kan vara riktigt att nu överföra kostnadsansvaret<br>
för gamla miljöskador till staten (och kommunerna) utan en närmare un<br>
dersökning av möjligheterna att finna ansvariga som kan åläggas att bära<br>
åtminstone vissa delar av äterställningskostnaderna,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1639>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>12. Riksrevisionsverket:
Utredningen föreslär att tillägg i miljöskyddslagen Prop. 1987/88:85<br>
(1 :a st § 29 b), innehållande ett stadgande som understryker fiUständsmyn- Bilaga
7.6<br>
digheternas skyldighet att vid tillståndsprövningen beakta och vid behov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meddela
föreskrifter om framtida återställning. Denna möjlighet finns redan idag, och
tillägget syftar närmast till att skapa en enhetlig praxis i
tillståndsprövningen. RRV anser liksom utredningen att en enhetlig fillämpning
av lagstiftningen bör eftersträvas, men ifrågasätter om detta bäst uppnäs genom
det föreslagna fillägget. Enligt RRVs mening föreligger risk för att
tillståndsmyndigheterna uppfattar ett sådant lagtillägg som en
ambitionshöjning, vilket inte synes varit utredningens avsikt, RRV anser därför
att syftet bättre kan uppnås genom att naturvärdsverket i sina råd och
riktlinjer anger vilken praxis som tillståndsmyndigheterna normalt bör fillämpa
i fräga om återställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Huvudprincipen bör vara att det
åligger skadevållaren att anfingen själv utföra återställningsarbetet eller
svara för kostnaderna för detta. Utredningens förslag till lagändringar för att
denna målsättning skall uppnäs är enligt hovrättens mening i huvudsak
ändamålsenliga. Hovrätten vill emellertid fästa uppmärksamheten på att den
föreslagna bestämmelsen i 29 § b 2 st miljöskyddslagen kan välla betydande
svårigheter vid tillämpningen och ej heller synes tillgodose berätfigade rättssäkerhetskrav.
Om flera företag samfidigt eller efter varandra utövat en miljöfarlig
verksamhet eller om överlåtelser skett av företag som bedrivit sådan
verksamhet, kan det bli tveksamt vem åläggandet skall riktas emot.
Skyldighetens omfattning blir säkerligen i mänga fall föremål för diskussion.
Förutsättningarna för meddelande av ett åläggande bör därför enligt hovrättens
mening utredas ytterligare och preciseras närmare i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: Enligt 5 §
miljöskyddslagen skall den som utövar miljöfarlig verksamhet bl. a. vidta de
skyddsåtgärder och iaktta de försiktighetsmått som skäligen kan fordras för att
avhjälpa olägenhet. Säsom utredningen (s 66) anför måste denna föreskrift anses
innebära att verksamhetens utövare är pliktig att - vare sig han har fått
tillstånd till verksamheten eller inte - vid behov vidta skäliga
återställningsåtgärder. Emellertid anser utredningen att lagen behöver
förtydligas i detta hänseende och har därför föreslagit att efter 29 a § skall
införas tvä nya paragrafer, 29 och 29 c §§, under den gemensamma rubriken
"Återställning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammartätten
anser i likhet med utredningen att det är önskvärt med ett förtydligande av
lagen i det angivna hänseendet, men enligt kammartättens mening bör detta
förtydligande ske pä ett annat sätt än som föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna stadgandet i 29 b § första stycket om att i fiUståndsbeslut skall
meddelas erforderliga föreskrifter enligt 18 § om återställande av mark- och
vattenområden, som kan komma att skadas till följd av verksamheten, hör
naturligt hemma i 18 §, Stadgandet bör införas där,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
29 b § andra stycket föreslår utredningen en bestämmelse som innebär<br>
att koncessionsnämnden kan föreskriva åtgärder för återställande av mark-<br>
dier vattenområde som har skadats till följd av en miljöfarlig verksamhet.<br>
Denna bestämmelse - som ej innebär någon materiell nyhet utan endast</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>327</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1641>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avser
att vara ett förtydligande av gällande rätt - har begränsats till att Prop.
1987/88:85 gälla koncessionsnämnden. Det bör emellertid observeras att enligt
nu Bilaga 7.6 gällande bestämmelser samma befogenhet också tillkommer dels
enligt 34 § fastighetsdomstol, dels enligt 40 § - i uppenbara fall - samtliga
fillsynsmyndigheter, dvs. naturvårdsverket, länsstyrelserna och vissa miljö-
och hälsoskyddsnämnder. Någon lagändring som innebär att denna befogenhet
fråntas fastighetsdomstolarna och tillsynsmyndigheterna har utredningen inte
föreslagit. Enligt kammartättens mening kan det föreslagna stadgandet i 29 b §
andra stycket därför leda till missförstånd om vad som enligt miljöskyddslagen
gäller i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en särskild övergångsbestämmelse har föreslagits följande, "I fräga om
skada som avses i 29 b § andra stycket och som uppkommit innan lagen träder i
kraft gäller äldre bestämmelser," Med hänsyn till att det föreslagna nya
stadgandet, såsom utredningen själv framhållit (s, 70), ej innebär någon
materiell nyhet, föreslär kammarrätten att övergångsbestämmelsen utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att understryka den betydelse som äterställningsfrågorna har och för att vinna
det åsyftade förtydligandet av lagtexten i detta avseende utan att ända lagens
materiella innehåll bör man enligt kammarrättens mening — förutom att vidta den
nyss föreslagna ändringen av 18 § - införa en kompletterande bestämmelse 15?,
Bestämmelsen, som bör motsvara 29 a § andra och tredje styckena i utredningens
förslag, kan ges ungefär denna lydelse: "Om ett markområde eller ett
vattenområde har skadats till följd av en miljöfarlig verksamhet, skall den som
utövar eller har utövat verksamheten vidta eller bekosta åtgärder för områdets
återställande efter vad som är skäligt. Med återställande förstås åtgärder för
att försätta ett skadat område i ett skick som är godtagbart frän hälso- och
miljöskyddssynpunkt." Härutöver bör, för att klargöra befogenheten att
beslut om återställning enligt 5 §, tillägg eller förtydliganden därom göras i
23, 40 och 41 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
dessa ändringar i 5, 18, 23,40 och 41 §§ miljöskyddslagen vidtas, bör 29 b och
29 c §§ samt rubriken "Återställning" utgå ur det av utredningen framlagda
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammartätten
får i denna del slutligen anföra följande. Fastighetsdomstolar och
tillsynsmyndigheter bör visseriigen vara oförhindrade att besluta om
återställning. Detta förhållande får emellertid inte undanskymma det faktum att
återställningsfrågor ofta torde vara så komplicerade och kräva så ingripande
åtgärder att de i regel bör avgöras av koncessionsnämnden efter framställning
av naturvärdsverket, Kammartätten förutsätter också att så kommer att ske i det
stora flertalet fall. Den lagtekniska lösning som kammartätten nu har
föreslagit innebär inget hinder mot en sådan ordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.
Länstyrelsen i Stockholms län: - - - Utredningen har tagit upp ett<br>
svårt problemkomplex som enligt länsstyrelsens mening är angeläget att<br>
lösa. Länstyrelsen anser utredningens förslag i sina huvuddrag väl motive<br>
rade --- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1643>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>16. Länsstyrelsen i
Södermanlands län: Olägenheter av skador i mark- och Prop. 1987/88:85<br>
vattenområden genom miljöfarlig verksamhet har under senare tid kommit
Bilaga 7.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
framstå som ett allt allvarligare miljöproblem. Samtidigt har det visat sig att
rättsläget beträffande ansvar för återställningsätgärder är något oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar helt miljöskyddsutredningens uppfattning att nuvarande
miljöskyddslagstiftning ger begränsade möjligheter att ålägga en förorenare att
utföra återställningsätgärder efter redan inträffad skada särskilt när
förändringar skett i ägandeförhållandena i företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
komplettering av miljöskyddslagen genom §§ 29 b och 29 c som utredningen lägger
fram föreslås bli tillämplig endast på skador som inträffar efter det att
bestämmelsen trätt i kraft. Principiellt bör enligt länsstyrelsens mening ny
lagstiftning med retroaktiv verkan undvikas. Länsstyrelsen ifrågasätter dock i
förevarande fall om inte den framlagda lagändringen kan ges viss
retroaktivitet. Den som idag bedriver miljöfarlig verksamhet och i samband
därmed orsakar skada på land eller i vatten torde vara medveten om att han kan
åläggas att återställa efter en sådan uppkommen skada eftersom bestämmelser
finns i den gällande miljöskyddslagen som medger en sådan tillämpning. Att
tillämpningen kan vara förenad med vissa praktiska svårigheter utgör inget skäl
för att den som förorsakar skada skall kunna undandra sig ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beslutet har skiljaktig mening anmälts av ledamöterna Lindqvist, Cronholm,
Blomquist, Svensson, Arvidsson och Lundin, vilka inte ansluter sig till texten
"Länstyrelsen ifrågasätter dock — - - undandra sig ansvar",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länstyrelsen i Östergötland: - - - Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag till åtgärder samt lagändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län: Länsstyrelsen har f
n, under handläggning ett ärende som visar på de svårigheter som finns med att
åtgärda redan inträffade föroreningar. Förutom de rena miljöskyddseffekterna utgör
också ekonomiska hänsyn en högst påtaglig svårighet. Länsstyrelsen tillstyrker
därför föreslagen ändring av miljöskyddslagen ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen
hälsar med tillfredsställelse förslagen om förbättrade möjligheter att ålägga
en förorenare att vidta återställning av område som skadats till följd av den
bedrivna miljöfarliga verksamheten ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>20.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län samt
länsstyrelsen i Västerbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker och ser det som
mycket angeläget med den lagbestämmelse som utredningen föreslår om
återställning av skadade mark- och vattenområden. Enligt förslaget kan den som
genom miljöfarlig verksamhet skadat ett mark- eller vattenområde förpliktas att
i skälig omfattning vidta eller bekosta åtgärder för att återställa det skadade
området i ett skick som är godtagbart från hälsosynpunkt och allmän miljövärdssynpunkt,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1645>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frän miljösynpunkt vore
det dock angeläget om man kunde lösa proble- Prop. 1987/88:85 met med åtgärder
på de skador som redan existerar. Vidare kvarstår som Bilaga 7.6 miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen påpekat problemet med miljöfarliga ämnen i byggnader
eUer anordningar sedan verksamheten lagts ner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21. Länsstyrelsen
i Örebro län: Utredningen har med hänsyn till bl. a. viss<br>
oklarhet i rättsläget föreslagit en lagbestämmelse, enligt vilken den som<br>
genom miljöfarlig verksamhet skadar eller har skadat områden kan åläggas<br>
att vidta eller bekosta skäliga åtgärder för att återställa området i godtag<br>
bart skick. När det gäller "redan inträffade skador" föreslår
utredningen<br>
att bestämmelsen blir fillämplig på skador som inträffar först efter bestäm<br>
melsens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om rättsläget är oklart och det i stort sett saknas praktisk erfarenhet av
prövningar beträffande redan inträffande skador framgår det av utredningens
överväganden att möjligheten till förordnande om retroaktiva åtgärder torde
föreligga enligt gällande bestämmelser i lagstiftningen. Det synes därför
tveksamt att den nu föreslagna bestämmelsen skall inskränkas till att gälla
endast skador som inträffar efter det att bestämmelsen träder i kraft. En sådan
bestämmelse kan medföra svårigheter att avgöra vilka skador som inträffat före
respektive efter ikraftträdandet. I vart fall bör bestämmelsen ges giltighet
för skador som inträffat sedan tillkomsten av miljöskyddslagen 1969 eftersom
annars svåra gränsdragningsfall om återställningsåtgärder kan uppkomma vid
verksamheter som prövats enligt lagen utan att föreskrifter om återställningsätgärder
lämnats. I övrigt biträder länsstyrelsen utredningens uppfattning och förslag
till ändringar i denna del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>22.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västermanlands län: Som en av de
angelägnaste frågorna upptar länsstyrelsen frågan om mark- och vattenområdens
återställning och sanering i miljöhänseende. De bestämmelser i denna fräga
varmed miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen nu föresläs kompletteras
ser länsstyrelsen som direkt behövliga för att man i fillräcklig grad skall
kunna råda bot på uppkomna miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>23.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Utredningen föreslär vissa
kompletteringar av miljöskyddslagstiftningen sä att förorenaren kan
förpliktigas vidta eller bekosta åtgärder mot skador pä mark- och
vattenområden. Vidare föresläs att tillsynsmyndighet i briidskande fall skall
kunna förordna om omedelbar rättelse på den försumliges bekostnad, varvid
kostnaderna förskotteras av aUmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
tillstyrker de föreslagna kompletteringarna under förutsättning<br>
att det i lagstiftning eller förarbeten på lämpligt sätt tydligt anges vad som<br>
här avses med begreppen "skada", "återställning" och
"sanering". En<br>
stor del av den livsvikfiga verksamhet som bär upp vårt samhälle men som<br>
fr, o, m, är 1969 betecknas som "miljöfarUg", kan ha effekter på
total<br>
miljön vilka visar sig först efter en läng tidsrymd eUer ha åstadkommit<br>
skador eller förändringar i miljön som ej går att återställa till rimliga<br>
kostnader,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>330</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1647>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samråd med jordbruksdepartementet har förbundet rekommenderat Prop. 1987/88:85
kommunerna att låta kartera de äldre avfallsupplagen, sä att det kan Bilaga 7.6
skapas underlag för bedömning av eventuella risker och behov av skyddsåtgärder.
Karteringsarbetet, som skall avslutas under år 1984, ger exempel på hur en
tidigare godtagen och avslutad avfallshantering nu skapar problem på grund av
ändrad markanvändning eller skärpta riskbedömningar. Det finns många liknande
exempel inom miljöskyddet som visar hur svårt det är att förutse risker eller
skyddsbehov, peka ut ansvariga eller avgränsa ansvar. Det råder oklarhet om
nuvarande bestämmelsers räckvidd då man vill att förorenaren (eller
fastighetsägaren) skall låta utreda befarad miljöskada eller återställa
inträffad skada. Enligt styrelsen mäste det därför utredas om det f.n. finns
möjlighet att mera exakt ange vilken art och omfattning av miljöskador som
samhället anser det vara skäligt att återställa. Vidare måste det klarläggas
om och mot vem äterställningskrav kan riktas beträffande nu pågående
miljöfarlig verksamhet, oavsett om den är prövad eller ej. Slutligen bör
ytterligare övervägas om och hur samhället bör försäkra sig om att förorenare i
tid avsätter tillräckliga medel för återställning eller sanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24. Svenska
naturskyddsföreningen: Utredningen har här gett för<br>
slag som rör återställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar utredningens grundtanke att åtgärder måste kunna avkrävas en företagare i
syfte att förbättra tillståndet i ett område som utsatts för verkningarna av
miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
förslaget i dess detaljer kommenteras vill emellertid föreningen påpeka
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ML
är redan idag tillämplig på sådan markanvändning som kan orsaka
ytvattenförorening eller annan i 1 § nämnd störning. Koncessionsnämnden har
uttalat att en avfallstipp utgör miljöfarlig verksamhet även efter att
verksamheten där med tippning etc har upphört, så länge som det finns risk för
läckage av föroreningar från tippområdet. (1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
detta följer att ocksä t. ex, fiberbankar som i ett vattenområde läcker (eller
kan läcka) ut föroreningar mäste kunna kanaliseras till den verksamhet frän
vilken fiberbankarna härstammar. Och i synnerhet om recipient-kapaciteten är
nedsatt pä grund av dessa bankar, finns i fillätlighetsregler-na redan enligt
nu gällande rätt underlag för att kräva åtgärder (t. ex. bortskaffande av dem).
(2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
syftar naturligtvis inte fill att begränsa fillämpligheten av redan nu gällande
regler. Det är därför viktigt att det i motiven klargörs aft 29 b och c §§ inte
syftar till att begränsa de möjligheter som redan gällande rätt erbjuder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25. Sveriges
industriförbund: Utredningens förslag mäste generellt sett<br>
bedömas utifrån en realistisk uppfattning om möjUgheterna för såväl en<br>
skilda förorenare som det allmänna att bekosta och återställa skador i<br>
miljön. Man ger uttryck för en påtaglig osäkerhet i fräga om behovet av<br>
återställning även om vissa områden som fiberbankar från skogsindustrien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamhet, gruvavfaU,
äldre tippar med innehåll av miljöfarligt avfall</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samt eutrofierade sjöar
beskrivs som uttalade problemområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1649>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till ekonomiska restriktioner fordras grovt uttryckt en prio- . Prop.
1987/88:85 ritering av återställningsåtgärder som tar fasta på vad, som är
nödvändigt Bilaga 7.6 och tillräckligt från miljöskyddssynpunkt, medan mera
renodlade estetiska aspekter får anstå. Begreppet "återställning" ger
uttryck för en ambitionsnivå, som mot denna bakgrund knappast är realistisk.
Speciellt som återställningsätgärder skulle ta i anspråk resurser med en
alternativ- och i mänga fall angelägnare användning för andra
miljövårdsinsatser. Inte heller frän miljövårdssynpunkt är det givet att målet
bör vara återställande till ett ursprungligt förhåUande. Speciellt inte om
verksamheten har pågått i hundratals är. En mer adekvat beteckning än
återställning är därför "efterbehandling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur, att behovet att behandla framtida skador svårligen kan
bedömas. Med de successivt skärpta krav som ställs i tillståndsprövningen som
i sig syftar till att förebygga skador, kan man teoretiskt ifrågasätta eft
framtida behov av efterbehandling. Svårigheterna ligger givetvis här i det
förhällandet att kunskaperna om olika miljöeffekter av industriell och annan
verksamhet i vissa avseenden är begränsade. Den föreslagna lagbestämmelsen
framstår dock som en rimlig förändring av gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>26.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Tillskapandet av
uttryckliga regler som förbättrar möjligheterna till återställande och sanering
av skadad miljö är enligt LRFs uppfattning posifivt. Förbundet vill dock
understryka det orimliga i att enskild företagare som i sin verksamhet följt
lämnade anvisningar och rekommendationer skall kunna göras ansvarig för skador
som ej kunde förutses vid tidpunkten för verksamhetens bedrivande. I denna del
bör utredningsförslaget bli föremål för ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>27.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO): - - - som
beretts tillfälle tUl yttrande över rubricerade betänkande vill inledningsvis
citera vad som sägs i landssekretariatets program inför 1981 ärs LO-kongress:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
för LO grundläggande princip är att insatser rörande miljöfrågorna i sin helhet
måste vara förebyggande. Kostnaderna för miljöfarlig verksamhet säväl när det
gäller förprövning som fillsyn skall den som bedriver eUer tänker bedriva
verksamhet svara för. Dessa kostnader bör därvid ha en sådan utformning att
någon vägningsmöjUghet mellan detta och aft förstöra miljön inte kan uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhandsbedömningen av miljöfarlig verksamhet måste än störte vikt läggas vid
att beskriva alla delar av processen. Härvid gäller att också nöjaktigt kunna
ge besked om hur hanteringen av eventuella avfallsprodukter skall hanteras och
planer upprättas för detta. Möjligheter till recir-kulering eller återvinning
av i processen ingående produkter/ämnen måste ges företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökande användningen av kemiska produkter och utvecklingen av<br>
företag inriktade mot detta område ställer särskilda krav på omhänderta<br>
gandet av restprodukter och avfaU. Det mäste finnas en övergripande plan<br>
för hur det skall gä till ifrån samhällets sida. Samhället måste också genom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>332</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1651>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att acceptera denna typ av
verksamhet ta på sitt ansvar att väl fungerande Prop. 1987/88:85
anläggningar för destruktion - konvertering — återvinning finns tillgäng-
Bilaga 7.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället,
såväl som enskilda personer, har genom bristande förutseende hos företag som
bedriver eller bedrivit miljöfarlig verksamhet åsamkats både materiella
kostnader och fysiskt lidande. Den primära målsättningen måste därför vara att
genom en noggrann planering förhindra uppkomsten av skador pä människor eller
miljö som följd av produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall nyttigheten av en verksamhet bedömts som viktigare än de miljöskador
den kan välla, mäste kostnaden för omhändertagande och destruktion kalkyleras
in i produktionskostnaderna och desfineras för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
miljöfarlig verksamhet startas mäste också den planerade kostnaden för
återställande av miljön efter verksamhetens uppförande garanteras, så att
kostnaderna inte kommer att belasta samhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aft
gränsvärden för den inre miljön baserar sig pä en normal arbetsdag, gör det
angeläget att begränsa förekomsten av miljörisker också i den yttre miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
risker som vi utsätts för i arbetsmiljön kan inte betraktas isolerat från den
yttre miljön. Förekomsten av skadligt kemiska ämnen och produkter, både i
arbetet och under fritiden, innebär ökade risker. De insatser som görs för att
minimera risker av arbetet kan riskera att äventyras av. att avvägningar och
insatser inte sker med hänsynstagande till både den yttre och inre miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skapa bra arbetsförhållanden i förebyggande syfte har skyddsombuden som
fackliga företrädare getts rätt att delta i planeringen. Denna rätt måste för
att få ett totalgrepp över miljön ocksä inbegripa de yttre miljöfrågorna,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund ser LO betänkandets förslag i första hand rörande återställning
och sanering som en möjlighet att komma fillrätta med bristerna i planering av
totalmiljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28.
Riksförbundet för allmän hälsovård: Som utredningen helt rikfigt framhållit
kan skilda former av miljöstörande verksamhet ge följdeffekter säsom
omfattande skador eller betydande miljöpåverkan i ett eller annat avseende.
Särskilt påfallande härvidlag har förhållandena varit i fräga om verksamhet,
som påbörjats före miljöskyddslagens tillkomst. För att kunna komma till rätta
med ogynnsamma inverkningar på mark- och vattenområden pga. bedriven
miljöfarlig verksamhet föreslär utredningen, att den som genom sådan verksamhet
orsakar skador på naturmUjön skall kunna förpliktas att i skälig omfattning
vidtaga åtgärder eller ersätta kostnader för åtgärder som behövs för att
återställa vad som blivit skadat, i ett skick som är godtagbart från hälso- och
allmän miljövårdssynpunkt. Förbundet delar utredningens ställningstagande i
denna fråga. Enligt förbundets uppfattning är det av stor vikt att lagreglerna
utformas sä att sanering och återställning inte onödigtvis försvåras, utan att
för den skull rättssäkerheten äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>333</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1653>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>29. Sveriges
fiskares riksförbund (SFR): tillstyrker förslaget om att i Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagtexten
inskriva tillständsmyndigheternas skyldighet att meddela erfor- Bilaga 7.6
derliga föreskrifter "om återställande av mark och vattenområden som kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komma att skadas till
följd av verksamheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
återställande av område, som redan skadats av miljöfarlig verksamhet, föreslår
utredningen att koncessionsnämnden kan "föreskriva att den som utövar
eller har utövat verksamheten skall vidtaga eller bekosta åtgärder för områdets
återställande efter vad som är skäligt". Med återställande avser
utredningen åtgärder "för att försätta ett skadat område i ett skick som
är godtagbart från hälsosynpunkt och allmän miljövårdssynpunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFR
anser att det allmänna och enskilda fiskeintresset blir aUtför litet
tillgodosett med detta snäva synsätt, I vattenlagen ges ett långt bättre skydd
för det fiskeintresse som även kan bli påverkat av miljöfarlig verksamhet. Det
är ologiskt att två så närbesläktade lagar ger så olika skydd för samma
intresse. Det bör därför i skrivningen ingå att återställandet är godtagbart
även ur fiskesynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till nuvarande 5 § ML påvisar utredningen att den som utövat eller
utövar miljöfarlig verksamhet "är pliktig att vid behov vidta skäliga
återställningsätgärder" och att det även saknas betydelse om verksamheten
påböijats före eller efter ML:s ikraftträdande den 1 juli 1969.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
presenterar - med all rätt - att innebörden i det nya förslaget inte är nytt
utan finns som sagt i 5 § ML. Trots detta leder utredningens diskussion fram
till att förslaget ej skall kunna tillämpas på skador uppkomna före förslagets
iki'aftträdande. Detta ger en känsla av att utredningen vill "dra ett
streck över det gamla" och förklara ansvarsfrihet för - i mänga fall -
allvariig miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFR
vill med bestämdhet hävda att äterställningskravet ocksä skall tillämpas på
verksamhet påbörjad före förslagets ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30. Sveriges
fritidsfiskares riksförbund: Verksamhet som kräver tillstånd<br>
enligt miljöskyddslagen orsakar ofta stora skador på vattenområden. Ut<br>
redningen föreslär att en lagbestämmelse införs som förpliktigat den som<br>
genom miljöfarlig verksamhet skadat ett område att återställa detta. Sveri<br>
ges frifidsfiskares riksförbund ställer sig positivt till förlaget om återställ<br>
ning av vattenområden men anser att även tidigare orsakade skador som<br>
ryms inom nu pågående miljöfarlig verksamhet bör omfattas av lagen om<br>
återställning och sanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>31.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Piteå kommun:
Enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens mening är nuvarande rättsläge högst
otillfredsställande när det gäller återstäUning och sanering av områden som
skadats till följd av miljöfarlig verksamhet. Inte heller kan utredningens
förslag beträffande skador som inträffat före lagändringen anses
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>32.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljöcentrum och Miljövårdsgruppernas riksförbund:
Vi hälsar med tiUfredsställelse utredningens förslag om en paragraf i
miljöskyddslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
uttryckligen ålägger den som i samband med miljöfarlig verksamhet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1655>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skadat mark- eller
vattenområde att bekosta åtgärder för att återställa Prop. 1987/88:85<br>
området i ett ur miljö- och hälsosynpunkt godtagbart skick.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär att denna lagändring endast skall bli tillämplig på skador som
inträffar efter bestämmelsens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är förvisso inga vänner av retroaktiv lagstiftning, men menar att retroakfiv lagstiftning
är befogad i frågor som denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppstädning
av miljön efter begångna miljöförsyndelser kommer att kosta miljardbelopp.
Någon måste betala. Vi anser att det är självklart att i första hand de företag
som orsakat miljöskador också skall stå för uppstädningskostnaderna, oberoende
av när skadorna inträffade. Tar "samhället ensidigt pä sig
äterställningskostnaderna angående äldre miljöskador, så innebär det ju att
samhället subventionerar de aktuella företagens vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>335</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1657>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 9.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över viktigare styrelser, förhandlings-,
arbets- och expertgrupper i vilka Sverige deltar inom det internationella
miljösamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 FNs miljöprogram, UNEP</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>FNs miljöstyrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för att förbereda en global konvention
om gränsöverskridande handel med miljöfarligt avfall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för informationsutbyte om kemikalier i
internationell handel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp om ökenutbredning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Möten med INFOTERRAs kontaktmän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Koordineringskommittén för ozonlagret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp om klorfluorkarboner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 ECE</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2.1 Miljö-
och vatten kommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för skydd av flora och fauna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljökonsekvensbedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för resurssnäl teknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för luftvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för långtidsstrategi för miljövård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2.2 Konventionsstyrelsen
(EB) för långväga gränsöverskridande<br>
luftföroreningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Styrgruppen för EMEP (monitoring)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen för effekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgruppen för kostnads- och nyttoanalyser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen för NOx</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 OECD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>OECDs miljökommitté</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för energi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för vattenvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för luftvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för buller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för tillståndet i milj()n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljöekonomi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för avfall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljö/jordbruk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1659>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp
för miljö/bistånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp
för kemikalieolyckor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 9.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp
för bioteknologi Arbetsgrupp för naturresurser Arbetsgrupp för kemikaliedata
Arbetsgrupp för riskvärdering av kemikalier Arbetsgrupp för kemikaliekontroll
Arbetsgrupp för existerande kemikalier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Europarådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Miljövärdskommittén (styrkommittén för skydd och
värd av miljön)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för naturvärdsdatabanker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Expertgrupp
för skydd av flora och fauna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Expertgrupp
för skogsdöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Expertgrupp
för markvärd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Expertgrupp
för naturreservat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Expertgrupp
för miljö och jordbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Expertgrupp
för information och undervisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Expertgrupp
för datoriserade databanker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Expertgrupp
för amfibier och reptiler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för alluviala skogar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Organisationskommitté för landsbygdsåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 EFTA/EG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Miljöexperter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— "Vitboksarbete"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Nordiskt miljövårdssamarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nordiska ämbetsmannakommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för havsföroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för buller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för avfall och återvinning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljödata</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljövårdsforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för globala miljö- och resursproblem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för luftvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för produktkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för vattenvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för kemikalier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för naturvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för utbyte av förtrolig information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljökvalUetsövervakning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för miljö/ekonomi</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>22
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1660>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.1
Helsingforskonventionen</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>u ,
• f ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 9.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Helsingforskommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vetenskapliga och tekniska kommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för normer och nivå av utsläpp av
fariiga ämnen i Östersjöområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för luftburna föroreningar i
Östersjöområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för kontroll av radioaktiva ämnen i
Östersjön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för mätning och utvärdering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för förberedelser av den andra
periodiska miljöutvärderingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén för sjöfartsfrägor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Informell arbetsgrupp för mottagningsanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bekämpningskommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för bekämpning av utsläpp till sjöss av
andra farliga ämnen än olja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för artikel 17 i
Helsingforskommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Oslokonventionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Oslokommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Permanent rådgivande kommitté i vetenskapliga
frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Pariskonventionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Pariskommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Teknisk arbetsgrupp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för näringsämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för oljeföroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för övervakning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för radioaktivt utsläpp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för oljeplattformar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för testmetoder av oljebaserat borrslam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgrupp för uppgifter om fillförseln av
föroreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gemensam arbetsgrupp för mätning och utvärdering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Londonkonventionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Londonkommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vetenskaplig arbetsgrupp för dumpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Juridisk arbetsgrupp för dumpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Bonnöverenskommelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ledningsgrupp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertgrupp för bekämpningsarbete (OTSOPA)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>338</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1662>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.6
MARPOL-konvention</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>.,.„
OJ, , .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 9.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Den
marina miljovardskommitten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Kommittén
för kemiska ämnen transporterade i bulk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Bonnkonventionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Generalförsamling
(ev)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- Arbetsutskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Internationella valfångstkonventionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Vetenskapliga kommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Internationella naturvårdsunionen (lUCN) </span><span
style='font-family:Verdana'>- Generalförsamlingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.1 Prop. 1987/88:85 Bilaga 10.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1987:32) För en bättre
miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppdrag har i första hand varit att göra en samlad översyn av miljövårdens
organisation i Sverige. Utredningens direktiv utgår från att nuvarande
organisafion inte uppfyller fillräckliga krav på effektivUet. Det gäller nu,
med direktivens ord, att se till att de samlade resurserna inom
miljövårdsområdet i vid mening utnyttjas sä effektivt som möjUgt för att lösa
viktiga miljöproblem. Även om det hittillsvarande miljövårdsarbetet i många
hänseenden varit framgångsrikt är det likväl uppenbart att en rad allvarliga,
nu kända miljöproblem återstår att lösa och att nya problem kommer att visa sig
i framfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
naturvårdsfrågor främst av organisatorisk art har under år 1986 varit föremål
för en särskild utredning som redovisats i betänkandet (Ds Jo 1986:4) Våra
naturvärdsobjekt. Naturvärden har ocksä uttfrån markanvändnings- och
hushällningsaspekter nyligen behandlats av riksdagen i den nya plan- och
bygglagen (PBL) och naturtesurslagen (NRL). Utredningen har därför ej funnit
anledning att närmare ta upp naturvårdsfrägor-na i denna utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsarbete
handlar mycket om arbetsfördelning och samverkan mellan olika parter. Det är
också frågor som utredningen ingående behandlat. En mycket väsentlig
arbetsfördelningsfråga avser å ena sidan de företag och andra verksamheter som
bidrar till miljöförstöring och å andra sidan de myndigheter som är satta att
bevaka miljövårdens intressen. Det har varit en grundläggande förutsättning i
utredningens arbete att företagens ansvar pä området måste markeras tydligare
än som skett hittills. Företagens egenkontroll mäste förbättras. Utredningen
lägger fram fiera förslag som har denna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även om man som utredningen föreslår ökar kraven på företagen står det alldelse
klart att de resurser som samhället i dag ställer till förfogande för
miljövårdsarbete är alldeles för knappa. Resurserna räcker inte till för den
ambitionsnivå som statsmakterna redan fidigare lagt fast och som nu skall höjas
ytterligare. Vissa effektivitetsvinster kan uppnås inom ramen för nuvarande
resurser som en följd av utredningens förslag, men detta är inte tillräckligt.
Ytterligare resurser måste till. Utredningen lägger fram flera förslag till
förstärkningar. Det är avsett att dessa förstärkningar skall finansieras med
hjälp av ett nytt avgtftssystem, som utredningen presenterar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
miljövårdens instrument i form av lagstiftning har utredningen funnk anledning
att se över. I nuvarande system har inte minst reglerna för påföljder för
miljöbrott påfallande brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som utredningen framhäUer nödvändigheten av ökade insatser<br>
för miljövärden inom landet framhålls vikten av ett stärkt engagemang för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1666>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljövård på det
internationella planet. Många av våra svåraste miljöprob- Prop. 1987/88:85
lem kan inte lösas utan att en rad andra länder höjer sin ambitionsnivå när
Bilaga 10.1 det gäller att bemästra dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har under initialskedet av sitt arbete hållit en serie hearings med ledande
företrädare för myndigheter, näringsliv och organisationer med engagemang på
miljöområdet. Med ledning av direktiven och bl. a, dessa hearings har
utredningen kunnat urskilja de områden där de största bristerna finns i dag vad
gäller organisation och effektivitet. Vid urvalet av utredningsfrågor och vid
behandlingen av dessa frågor har utredningen emellertid inte kunnat bortse från
tidsfaktorn. Utredningen har haft mindre än ett år till förfogande för sitt
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Miljömedvetande, miljöhänsyn och förebyggande
miljövårdsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framgångsrik miljöpolitik kräver framförhållning och långsiktighet.
Miljöfrågorna måste regelmässigt bli föremål för hänsynstagande inom alla
samhällssektorer och bli beaktade pä ett sä tidigt stadium som möjligt. Det
kräver ett miljömedvetande och ett ansvarstagande hos alla i samhället
-enskilda, företag, organisationer, politiker och myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
människor anser i dag att miljöfrågorna är en av de viktigaste samhällsfrågorna.
Men de flesta har otillräckliga kunskaper för att i praktiskt handlande kunna
ta sitt miljöansvar. Väsenfiigt ökade satsningar på information och upplysning
behövs därför enligt utredningen. Naturvårdsverket föreslås få ett ökat
informationsanslag om 2 milj. kr. per är. Ett miljöinriktat konsumentskydd -
med bl. a. miljödeklarationer pä varorna — är också en viktig åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydligt ökad satsning på utbildning är enligt utredningen en nödvändig
investering för ett ökat miljömedvetande. Miljöutbildning bör ingå som en
naturlig del i undervisningen i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Vid
universitet och högskolor bör finnas utbildning som är avsedd för kvalificerat
miljövårdsarbete. Även inom andra tekniska eller naturvetenskapliga
utbildningslinjer bör miljöfrågorna uppmärksammas. Utredningen föreslår att
skolöverstyrelsen ges i uppdrag att göra en sammanställning av tillgänglig
litteratur om miljövärdsfrägor på olika nivåer och utifrån detta -i samverkan
med bl, a, naturvårdsverket — ge råd om lämpliga läromedel. Universitets- och
högskoleämbetet bör ges i uppdrag att kartlägga undervisningen i miljövård på
olika linjer inom civilingenjörsutbildningen och att därefter redovisa förslag
till förstärkning av denna undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att företagen vidtar förebyggande åtgärder av olika slag.
Utredningen anser att företagen bör utveckla "miljövarningssystem" så
att negativa miljöeffekter i produktionsprocessen kan upptäckas tidigt.
Näringslivsorganisationerna har viktiga uppgifter bl, a, vad gäller rådgivning
och information, särskilt till mindre och medelstora företag som ofta saknar
egen expertis på området. Dessa organisationer bör ta ett störte ansvar än
idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de fackliga organisationerna kan de anställdas praktiska erfaren<br>
heter tas till vara i miljöskyddsarbetet, inte minst lokalt vid företagen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>341</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1668>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anser utredningen. De
fackliga organisafionerna kan också spela en akfiv Prop. 1987/88:85<br>
roll genom bl. a. utbildningsverksamhet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mänga
ideella organisationer är verksamma på miljövårdsområdet. Utredningen
framhåller den betydelse som dessa har för ett ökat miljömedvetande och för
opinionsbUdning i miljöfrågorna. De ideella organisationer-, nas kompetens och
engagemang bör tas till vara. Utredningen föreslår att ideella och
vetenskapliga organisationer på miljöområdet ges rätt att överklaga beslut
enligt miljöskyddslagen. Sådan rätt har de inte i dag. För att komma ifråga för
talerätt skall krävas att organisationen är allmänt erkänd och att den har
arbetat under en längre tid. Det skaU ankomma på regeringen att bestämma vilka
organisationer som skaU få talerätt. Utredningen föreslår också att
organisafioner pä området skall kunna tilldelas särskilda statliga medel för
informationsinsatser. Dessa medel föresläs uppgå till 2 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheterna
— lokala, regionala och centrala - bör ta sitt ansvar för miljön bl, a. genom
att beakta miljöfrågorna redan tidigt i den fysiska planeringen.
Naturtesurslagen samt plan- och bygglagen är här viktiga instrument. Angeläget
är också att myndigheterna inom olika sektorer samverkar så att miljöfrågorna
uppmärksammas fidigt. Pä kommunal nivå bör enligt utredningens mening särskilda
miljövårdsprogram utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser det också angeläget att säväl företag som myndigheter i ökad
utsträckning utarbetar miljökonsekvensbedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddslagsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddslagens
nuvarande tillämpning bygger pä tillståndsprövning hos koncessionsnämnden eller
länsstyrelserna. Länsstyrelserna har också ansvaret för den löpande tillsynen.
Genom delegation kan de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna ta över
tillsynsuppgifter, vilket skett i varierande omfattning i drygt 40 kommuner. I
figuren pä nästa sida redovisas dels huvudaktörerna i nuvarande system, dels
de verksamheter som miljöskyddslagen omfattar och deras ungefärliga antal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Brister
i nuvarande system</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande systemet med prövning och tillsyn har under senare år utsatts för
kritik i olika sammanhang. Tillsynen anses allmänt sett vara den del där de
största bristerna finns. ResurssUuationen är samtidigt sådan att det råder
stora skiUnader mellan uttalade ambitionsnivåer och tillgängliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att nuvarande förfarande med individuell tillståndsprövning i stort
fungerar bra, men oklara eller svårkontroUerade villkor för tillstånden utgör
en svag länk vid genomförandet, vilket påverkar effektiviteten i
miljöskyddsarbetet. Lagstiftningens konstruktion innebär samtidigt ett
allvarligt hinder för en effektiv översyn av villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
tillsynen är avsaknaden av samlad överbUck en av de stora brister<br>
na vilket medför att underlag för prioritering saknas. Tillsynen bedrivs<br>
enligt två modeller där den ena är baserad pä företagens egenkontroll med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1670>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>REGERINGEN</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
10.1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1671>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1672>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>KN</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SNV</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L->"H">{ ALLM</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ä</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NNA <span style='text-transform:
uppercase'>RAd </span>m.in. ]</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1673>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1674>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'V</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'></</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MHNtillayn ca40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>OVr.
RnnN</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 240</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1675>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:85.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>■■.pm...y........ ./..,.... ..j.rryy....,............ </span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=38>
<tr>
<td valign=top align=left height=38 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:35.0pt;font-family:Verdana'>W</span></sub></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:
30.0pt;font-family:Verdana'>f.-- ff y \ Il \ \</span></i></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=59>
<tr>
<td valign=top align=left height=59 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anl.p</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>é</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>LST-listan 10200</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=52 height=27>
<tr>
<td valign=top align=left height=27 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>övriga >100000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anl. p&KN-listan 770</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OMGIVNING (vattan,luft,mark)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollprogram
medan den andra helt baseras pä myndigheternas tillsyn. Pä
koncessionsnämndslistan har emellertid inte mer än 85% av anläggningarna
fastställda kontrollprogram medan pä länsstyrelselistan endast 30% har sådana
program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Brister i
kontrollprogrammens kvalitet har också kommit fram. Ansvarsfördelningen mellan
myndigheternas tillsyn och företagens egenkontroll är oklar i flera avseenden.
Tillsynen över verksamheter som saknar egenkontroll är mycket bristfällig och
i vissa fall närmast obefintlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1676>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare sagts mäste ambifionsnivån i miljöskyddsarbetet höjas. Det innebär bl.
a, att de ca 15000 viktigaste anläggningarna besöks av myndighet i snitt en
gång/är i stället för som nu en gång vart femte är. Ambitionsnivån kommer
härigenom i något bättre paritet med andra fillsynsomräden som bilprovning och
anläggningsprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser - som
tidigare sagts - att företagens primära ansvar för miljöskyddsarbetet bör
förstärkas. Egenkontrollen bör vara basen i miljöskyddslagens fillsyns- och
kontrollsystem. Detta innebär samtidigt för myndigheternas del en övergäng från
löpande tillsyn fill en övervakning av företagens egenkontroll, d.v.s, övergång
till en systemtillsyn.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>343</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1678>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myndigheternas arbete med
prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen Prop. 1987/88:85
decentraliseras. För att nä en sä klar och resurseffektiv ansvarsfördelning
Bilaga 10.1 som möjligt föresläs ett sammanhållet ansvar för prövning och
tillsyn på resp, central, regional och lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Företagens
egenkontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär ett antal åtgärder för att ge egenkontrollen fastare former. För
samtliga tillståndspliktiga anläggningar föreslås att en ärlig miljörapport
skall avges. I rapporten skall företagen redovisa vilka miljöskyddsåtgärder
som vidtagits, effekterna av dessa åtgärder samt resultatet av egenkontrollen.
Rapporten skall också innehålla ett ställningstagande av företaget till hur väl
man uppfyllt villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
menar att kontrollprogram bör finnas fastställda för i princip alla
tillståndspliktiga verksamheter. Den tekniska besiktningen bör regleras i
kontrollprogrammen och preciseras till omfattning och innehåll. En
kvalitetssäkring av kontrollens inriktning och innehåll bör ske genom att
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ges rätt att utfärda
föreskrifter om kontrollprogrammens innehåll. Sådan föreskrifter bör reglera
vad som skall kontrolleras och vilka metoder som skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att man bör undersöka möjligheterna att bygga upp ett
auktorisationssystem för vissa delar av egenkontrollen. Auktorisation av
kontrollorgan bör i första hand bli aktuell för provtagning, mätning och analys
av utsläpp i vatten och luft, mätning av buller m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljörevisorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kontroll av och upplysning om företagens ekonomiska förhållanden har sedan
länge funnits ett system med revisorer i företagen. Revisorsystemet har
successivt byggts ut och i dag ställs krav pä alla företag av någon
storleksordning att de skall utse en eller flera revisorer med särskild
kompetens (auktoriserade eller godkända revisorer). Dessa revisorer har ett
ansvar inte bara gentemot ägarna utan också gentemot längivare, leverantörer,
anställda, kunder och staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har funnit att erfarenheterna frän området med ekonomiska revisorer är sä goda
att det finns anledning att pröva eft system med revisorer i företagen på
miljöarbetet. Ett väl utformat sådant system borde kunna väsentligt bidra till
att stärka den så viktiga egenkontrollen hos företagen, liksom
miljövårdsområdet i allmänhet. I samband med granskningsarbetet kan också
miljörevisorn ge företagen kvalificerad rådgivning om tekniska
miljöskyddsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår ett system enligt vilket det åligger alla, som bedri<br>
ver sådana verksamheter för vilka det krävs tillstånd av koncessionsnämn<br>
den, att utse en auktoriserad miljörevisor. Revisorn skall fortlöpande följa<br>
miljöskyddsarbetet i den verksamhet för vilken han är revisor. Det skall<br>
åligga revisorn att till den miljörapport, som det enligt utredningens förslag<br>
skall åligga företagen att ta fram, foga ett intyg att de i miljörapporten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1680>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>angivna åtgärderna
vidtagits. Finner revisorn att miljörapporten är orikfig Prop. 1987/88:85<br>
skall han upplysa om detta.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
särskilt auktorisationssystem föreslås för miljörevisorerna. Det bör enligt
utredningen ankomma pä naturvärdsverket att auktorisera miljörevisorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Revisor
kan den bli som har betydande teoretisk kunskap och prakfisk erfarenhet från
miljöskyddsområdet. Som framgår av det föregående avser utredningens förslag
endast de verksamheter för vilka krävs koncessionsnämndens tillstånd, dvs,
drygt 300 företag. Utredningen har då tagit hänsyn till den begränsade
tillgängen på lämpliga revisorer och till att det kan finnas skäl att under
viss tid pröva ett system med miljörevisorer innan det ges störte omfattning.
Utredningen räknar ocksä med att miljörevisorerna efter hand - i likhet med vad
som skett på det ekonomiska området -kommer att utveckla vad som är att
betrakta som god praxis på miljöskyddsområdet. Det kari vara lämpligt att
sådan praxis utvecklas innan man går vidare med krav pä revisorer också i
medelstora och mindre företag. Utredningen har beräknat att det med det nu
framlagda förslaget kommer att behövas 30-35 auktoriserade revisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
med revisorer betyder inte att företagen pä något sätt fråntas sitt ansvar för
miljöskyddsarbetet eller att tillsynsmyndighetens ansvar begränsas. Utredningen
utgår dock frän att myndigheternas arbete med löpande tillsyn avsevärt skall
kunna begränsas med hjälp av miljörevisorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheternas
roll i det framtida systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ökade kommunala engagemanget i miljöskyddsarbetet bör fortsätta och utvecklas
till att omfatta hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att ett decentraliserat beslutssystem skall fungera effektivt
är att ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i systemet är klar och entydig.
Utredningen har bedömt att flera skäl talar för att resp, myndighet i så stor
utsträckning som möjligt har ett sammanhållet helhetsansvar för såväl prövning
som tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att koncessionsnämnden även fortsättningsvis svarar för prövning av
de från miljösynpunkt viktigaste verksamheterna (drygt 300 anläggningar).
Prövningen av drygt 400 verksamheter förs över till länsstyrelserna.
Koncessionsnämnden bör ocksä bli prövningsinstans vid överklagande av
naturvårdsverkets och länsstyrelsernas beslut. Denna prövning ligger i dag pä
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
bör liksom hittills föra talan i tillståndsärenden hos koncessionsnämnden.
Verket bör till skillnad frän nu ocksä svara för tillsynen av de verksamheter
som prövas av nämnden. Den tillsynen ligger i dag pä länsstyrelserna.
Länsstyrelserna bör biträda naturvårdsverket med inspektioner, I övrigt bör
naturvärdsverket prioritera samordningen av miljöskyddsarbetet och
kunskapsförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
fär i det framtida systemet en roll som prövnings- och<br>
tillsynsmyndighet vad gäller störte och medelstora anläggningar där pröv<br>
ningen ej ankommer pä koncessionsnämnden (ca 4200 anläggningar). Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är här fräga om
miljöstörningar av närmast regional karaktär. Utredningen Prop. 1987/88:85
föreslår en förstärkning av länsstyrelsernas resurser med 5 milj. kr, per
är Bilaga 10.1 för miljöskyddsinriktat utrednings- och forskningsarbete som
är angeläget frän regional synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnderna bör enligt utredningen få en förstärkt roll och ett
eget ansvarsområde i miljöskyddsarbetet både vad gäller prövning och tillsyn.
Någon prövning ligger i dag inte pä kommunerna. Förslaget gäller drygt IOOOO
främst mindre anläggningar, vilkas miljöstörningar fär betraktas som lokala. De
utgörs av drygt 6000 anläggningar som i dag finns upptagna på den s.k,
länsstyrelselistan samt ca 4000 f.n, anmälningspliktiga anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämndernas tiUstånd kallas miljölov. Miljölovsprövningen
blir ett enklare förfarande än tillståndsprövningen. Nämnderna fär härutöver
visst tillsynsansvar för alla mindre anläggningar som inte kräver tillstånd
eller miljölov. Vissa möjligheter att införa centralt utfärdade föreskrifter
för sädana verksamheter föreslås också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgär frän att mindre kommuner kan behöva samverka på olika sätt för att uppnå
tillräcklig kapacitet för de nya uppgifterna, I de fall störte kommuner frän
länsstyrelserna redan tagit över tillsynen av verksamheter i störte
utsträckning än utredningen nu föreslär bör särskilda lösningar i de enskilda
fallen komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de verksamheter som tillhör tiUståndspliktiga branscher men som i dag saknar
tillstånd föresläs i fortsättningen tillståndsplikt. Det gäller verksamheter
som startats före miljöskyddslagens tillkomst (år 1969) och verksamheter som
genom dispens undantagits från tillständsplikt. Senast den 1 januari 1992 skall
ansökningar om tillstånd, för dessa verksamheter ha givits in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att ompröva tidigare meddelade tillstånd är i dag mycket begränsade.
Utredningen föreslår att omprövningsreglerna ändras så att t, ex, nya
förhållanden i miljön eller ny teknik kan beaktas lättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från en analys av de miljöstörande verksamheternas karaktär har
utredningen utarbetat ett förslag till nya listor över förprövningspliktiga
anläggningar. Utredningens förslag när det gäller ansvarsfördelningen mellan
de olika myndigheterna framgår av figuren pä nästa sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
viktigaste arbetsuppgifterna för naturvårdsverket, länsstyrelserna och
kommunerna summeras sist i denna sammanfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktionssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samordning och effektivisering av samhällets insatser till skydd för<br>
miljön ställer krav på effektiva rättsliga styrmedel. Utredningen beskriver<br>
det nuvarande sanktionssystemet, granskar fillämpningen i praxis och gör<br>
en analys av de problem som finns. Utredningen finner att mycket av den<br>
kritik som från skilda håll riktats mot sanktionssystemet har fog för sig. I<br>
andra delar, säsom i fräga om användningen av vitessanktionen finner<br>
utredningen att främst fillämpningen av gällande regler bör effekfiviseras,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>346</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1684>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:311.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:293.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>•»</span></b><b><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>[pOheskriftcr</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:111.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>OMGIVNING
(vattan.tuft.mark)</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1685>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vitesinstrumentet
bör enligt utredningens mening i fortsättningen komma till ökad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Analysen
ger vid handen att det straffrättsliga sankfionssystemet på hela miljöområdet
brister i konsekvens och överblickbarhet. Bristerna resulterar i svårigheter
vid rättsfillämpningen. Det finns skäl att anta att aUtför få brott beivras och
att miljöbrottens straffvärde överiag kraftigt underskattas. Förhållandet
mellan å ena sidan brottsbalkens stadganden om ansvar för miljöbrott och
vällande till miljöstörning och ä andra sidan straffbestämmelserna i
miljöskyddslagen och annan speciallagsfiftning är problemfyllt,
Brottsbalksbestämmelserna tillämpas inte och måste av flera skäl ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar att en genomgripande översyn av hela miljöstraffrätten inleds så
snart som möjligt. Mycket talar för aft man bör inrikta arbetet på att i en
övergripande lag införa vissa grundläggande krav för hela miljöskyddsområdet
och samtidigt reglera påföljdsfrägorna enhetligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på en sådan översyn föreslår utredningen att bestämmelserna i
miljöskyddslagen ges en tydligare utformning. Straffvärdet av broft mot
miljöskyddslagen bör markeras ytteriigare genom att straffriheten för ringa
fall tas bort. Därigenom minskas även utrymmet för skönsmässiga bedömningar i
åklagar- och domstolspraxis, vari utredningen anser att en del av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>347</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1687>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bristerna bottnar. Med en
striktare tillämpning av lagens straffbestämmel- Prop. 1987/88:85 ser
förbättras också förutsättningarna för en effektiv fillämpning av bl. a.
Bilaga 10.1 bestämmelserna om miljöskyddsavgift och företagsbot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
straffsankfionerade kravet att uppgifter som lämnas till fiUstånds-och
tillsynsmyndigheterna skall vara fullständiga och sanningsenliga bör enligt
utredningen ytterligare betonas inte minst med tanke på att företagens
egenkontroll i fortsättningen ges en mer framträdande plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande förutsättning för effektiva sanktioner är att villkoren för
tillstånden tydligt anger vad sorn är tillätet och vad som är förbjudet i
verksamheten. Åven här har utredningen funnit brister. Utredningen föreslår
vissa lagändringar för att sädana villkor som brister i fråga om precision och
kontrollerbarhet skall kunna ändras. Myndigheterna bör också ägna sådana
villkorsändringar ökad uppmärksamhet. I framtiden bör också ingripanden ske
oftare när exempelvis villkoren för ett tillstånd inte efterlevs. Möjligheten
att dra in tillstånd bör beaktas i störte utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effektiva
insatser mot miljöbrottslighet är dock inte enbart beroende av
straffbestämmelsernas utformning. Utredningen har funnit att de rättsvär-dande
organen ofta kopplas in alltför sent när det finns anledning att misstänka
miljöbrottslighet. Detta äventyrar pä olika sätt det straffrättsliga
sanktionssystemets effektivitet. Därför lägger utredningen också fram förslag
tUl viss ändring i miljöskyddslagens regel om tillsynsmyndighetemas skyldighet
att verka för att brott beivras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär vidare särskilda utbildningsinsatser för bl. a, den åklagar- och
polispersonal som skaU syssla med de rättsligt och tekniskt ofta komplicerade
miljöbrottsutredningarna. Ett effektivt och samlat resursutnyttjande kan
uppnäs genom att dessa utredningar genomgående handläggas inom de s.k.
ekoroflarna hos polisen. Åklagartesurserna bör förstärkas genom att en särskild
statsåklagartjänst för miljöbrottsmäl inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
behandlar också tillämpningen av miljöskyddsavgiften, företagsboten och
förverkandet, I dessa delar läggs inte något förslag fram. Utredningen har
funnit att företagsboten i sin nuvarande utformning lämpar sig väl för användning
vid miljöbrottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tar även upp förutsättningarna för enskilda att med civilrättsliga medel
reagera mot miljöskadlig verksamhet. Enskilda och allmänna intressen
sammanfaller ofta och de enskilda anspråken har ocksä en sanktionsliknande
effekt. Genom en tidigare ändring i rättshjälpslagstiftningen har emellertid
möjligheterna att fä rättshjälp i miljömål avsevärt försämrats. Utredningen
föreslär en lagändring för att återställa möjligheterna till rättshjälp i
civila miljömål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resurser
och genomförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om en utvidgning av egenkontrollen och införande av<br>
miljörevisorer innebär en betydande förstärkning av företagens miljö<br>
skyddsarbete, Pä myndighetssidan innebär utredningens förslag en beräk<br>
nad förstärkning med drygt 100 handläggare, varav drygt 80 ligger på<br>
kommunerna och återstoden på naturvårds verket. Till detta kommer be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1689>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hov av resurser för
biträdes- och servicepersonal m. m. för informationsin- Prop. 1987/88:85
satser och utbildning, för regionalt utredningsarbete och för förbättrad
Bilaga 10.1 rättshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker behovet av rådgivning och utbildning i samband med att det nya
systemet genomförs. SärskUt i kommunerna behövs sådana insatser. Det nya
systemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sammanlagda kostnaderna för myndigheternas arbete med prövning och tiUsyn i det
nya systemet har beräknats till 130 milj. kr. per är. Utredningen har övervägt
hur dessa kostnader lämpligen bör täckas. I dag täcks kostnaderna för tUlsyn
fill en mindre del med avgifter som tas ut av företagen enligt fimtaxa.
Taxesystemet har kritiserats frän både företags-och myndighetshåll. Det skapar,
har det sagts, onödig irritation och bidrar inte tUl goda relafioner mellan
företag och myndigheter. Timtaxan ger heller inte staten de intäkter som man
räknade med när systemet infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar olika finansieringsvägar med huvudsaklig inriktning pä fasta
avgifter resp, tidtaxa. Utredningen rekommenderar en övergång frän nuvarande
timtaxa till en fast taxa. Den fasta taxan bör avse säväl kostnader för
tUlståndsgivning/miljölov som kostnader för tillsyn. Naturvårdsverket föreslås
få i uppdrag att närmare utforma taxan på den stafiiga sidan för
tillståndspliktiga verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
motsvarande fast avgift bör enligt utredningens mening också miljö-och
hälsoskyddsnämnderna ta ut i anslutning till de verksamheter för vilka det
krävs miljölov. Det är tänkt att avgifterna skaU bestämmas av
kom-munfullmäkfige enligt självkostnadsprincipen. Utredningen förutsätter att
kommunförbundet medverkar med framtagande av lämpligt underlag för taxesättning
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har sökt beräkna vad det nya taxesystemet kan väntas medföra för kostnader för
företagen. Beräkningarna visar att den genomsnittliga ärliga avgiften för
branscher på koncessionsnämndslistan skulle uppgå till 30000-80000 kr. För
företag pä länsstyrelselistan skulle avgiften för störte verksamheter bli
20000-35000 kr. och för övriga verksamheter varierar mellan 7000 och 20000 kr.
i genomsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om s. k. utsläppsrelaterade avgifter har inte ingått i utredningens uppdrag.
Utredningen uttalar sig emellertid för utredning av ett system med sädana
avgifter. Det av utredningen föreslagna systemet med fasta avgifter skulle i
framtiden kunna kombineras med ett system för utsläppsrelaterade avgifter. En
sådan koppling kan inte ske med ett tidtaxesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsförsörjning och miljöforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsförsörjningen
inom miljövårdsområdet är av strategisk betydelse. Utredningen anser att det
är angeläget att ytterligare höja effekfiviteten inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätt att höja effekfiviteten är att utnyttja miljövärdsorganisationens<br>
samlade kompetens när det gäller att utarbeta policy, handlingsprogram</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1691>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och allmänna råd etc. Utredningen
anser att det är viktigt att denna Prop. 1987/88:85 funktion för strategi-
och policyarbete säkerställs i naturvårdsverkets orga- Bilaga 10.1
nisafion. Härvid bör flexibilitet eftersträvas. Verkets egna utredningsresurser
bör koncentreras till kvalificerad projektledning för styrning, samordning och
uppföljning av verksamheten, anser utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
forskningsnämnd som är knuten till naturvårdsverket saknar i dag representation
frän näringslivet och kommunerna. Utredningen föreslår att dessa parter
fortsättningsvis bUr representerade i nämnden inte minst mot bakgrund av
företagens och kommunernas ökade ansvar pä miljöskyddsområdet. Nämnden bör
därigenom få störte möjligheter att styra inriktningen av
forskningsverksamheten till de mest relevanta områdena. Inom ramen för
styrningen av miljövärdsforskningen är det ocksä väsentligt att
naturvårdsverket utvecklar sitt arbeta med kunskapssammanställningar,
bedömningsgrunder etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att det är väsentligt att ytterligare utveckla samverkan mellan den
tillämpningsinriktade miljövårdsforskningen å ena sidan samt universitet och
högskolor å den andra. Nyligen har statsmaktema beslutat att inrätta ett
miljövetenskapligt centrum vid Umeå universitet. Utredningen anser att det bör
övervägas närmare att pä sikt inrätta miljövetenskapliga centra vid de störte
universiteten och tekniska högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i enlighet med direktiven analyserat naturvårdsverkets behov av egna
laboratorier. Verket har i dag två laboratorier med sammanlagt ca 140
årsarbetskrafter. Utredningen konstaterar att verkets laboratorier har ett
brett spektrum av arbetsuppgifter och att resurserna i stor utsträckning
utnyttjas i myndighetsarbetet. Verksamheten är av stor betydelse bl. a, för
verkets strategi- och policyarbete. Utredningens slutsats är att verket även i
fortsättningen i viss utsträckning bör bedriva egen kvalificerad
miljöforskning inom de viktigaste miljövetenskapliga områdena men att det inte
är nödvändigt att verket täcker varje relevant område med egna kvalificerade
resurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med direktiven har utredningen övervägt frågan om vilka
laboratorieresurser naturvårdsverket bör disponera för framtiden. Utredningen
har emellertid inte ansett det möjligt att inom ramen för utredningsuppdraget
slutgiltigt avgöra detta. Frågan bör bli föremål för fortsatta överväganden.
Utredningen redovisar vissa synpunkter på inriktningen av det fortsatta
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller resurserna för miljöövervakning och miljökontroll/reci-pientkontroll
anser utredningen afi naturvårdsverket bör koncentrera sig på ledande och
samordnande uppgifter. Den löpande verksamheten bör förläggas till de instanser
inom och utom naturvårdsverket, som bedöms vara de mest lämpliga för varje
delområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1693>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda frågor</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 10.1 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Räddningstjänsten
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att säväl kustbevakningen som sjöfartsinspektionen har
betydelsefulla uppgifter när det gäller skyddet av miljön. Utredningen
redovisar möjliga samordningsvinster mellan dessa myndigheter när det gäller
transport av farligt gods, sjöräddning och utnyttjande av miljöskyddsfartyg.
Utredningen anser att det bör prövas om inte kustbevakningen och
sjöfartsinspektionen bör läggas samman till en ny myndighet. Utredningen
föreslår att denna fråga blir föremål för fortsatta överväganden i den nyligen
tillsatta kommittén (Dir. 1987:31) som fått i uppgift att utarbeta förslag till
ny organisation m. m. för kustbevakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fordonsbuller</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att buller frän vägtrafiken är ett stort miljöproblem. Både
naturvårdsverket och trafiksäkerhetsverket har i dag särskilt ansvar pä detta
område. Arbetet kompliceras av att de båda myndigheterna har skilda
uppfattningar om ambitionsnivå och om hur bullerfrägorna bör angripas. För att
skärpa polifiken pä området bedömer utredningen att det är nödvändigt att samla
föreskriftsansvaret för bullerfrägor hos naturvärdsverket. Ändringen kan ske
genom en ändring i fordonskungörelsen eller genom att en särskild bullerlag
stiftas. En enhetlig svensk policy för bullerfrågor bör enligt utredningen
utarbetas under ledning av naturvärdsverket i samarbete med
trafiksäkerhetsverket och vägverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelning
mellan naturvårdsverket och planverket/bostadsstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanslagningen
av planverket och bostadsstyrelsen har föranlett naturvårdsverket att
ifrågasätta om det centrala uppsiktsansvaret för naturresurslagen bör ligga
hos den nya myndigheten. Naturvårdsverket anser sig bättre lämpat för denna
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har emellertid inte funnit anledning att föreslå någon förändring, vare sig
vad gäller det centrala uppsiktsansvaret eller vad gäller plan- och bygglagen.
Utredningen föreslår dock att det miljöbevakningsansvar som naturvårdsverket i
praktiken har, befästs genom ett tillägg i naturresurslagen. Förslaget ger
verket en bättre plattform för samverkan med främst andra centrala myndigheter
som tillämpar naturresurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Markanvändning
kring industrier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
uppgifter från bl, a. industrin har vissa kommuner ändrat på förutsättningarna
för industriell verksamhet genom att planlägga eller lämna bygglov för
bebyggelse inom de skyddsområden som lagts ut omkring befintliga industrier.
Sädana krympningar av skyddszonerna kan förhindra verksamhetsförändringar eller
expansionsmöjligheter för industrierna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar
att den nya plan- och bygglagen medför förbätt<br>
ringar när det gäller att beakta industrins intressen på detta område. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>351</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1695>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns därför inte behov av
några ändrade regler. Utredningen anser emel- Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lertid att det är
nödvändigt att ytterligare informera kommuner och läns- Bilaga 10.1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrelser om dessa frågor.
Statens planverk m.fl, bör uppmärksammas pä</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behovet av ytterligare
information som särskilt betonar kommunernas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyldighet att skapa och
vidmakthålla skyddszoner kring miljöstörande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>industrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regional
tillsyn över hantering av kc:mikalier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
regionala och lokala ansvaret för tillsynen enligt lagen om kemiska produkter
åvilar säväl länsstyrelserna och miljö- och hälsoskyddsnämnderna som
yrkesinspektionen. Erfarenheterna från tillsynen över kemikaliehanteringen har
visat att de begränsade resurserna inte är tillräckliga för att hålla en rimlig
ambifionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär en ökad samverkan i tillsynsarbetet mellan länsstyrelserna och
yrkesinspektionen. Sådan samverkan är i dag ovanlig. Samverkan kan ge fördelar
för både arbetsmiljön och den yttre miljön. Utredningen lämnar ocksä vissa
förslag som syftar till att förbättra lantbruksnämndernas rådgivning
beträffande användning av bekämpningsmedel inomjordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>De viktigaste arbetsuppgifterna för vissa myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande sammanfattas de viktigaste arbetsuppgifterna för naturvårdsverket,
länsstyrelserna och kommunerna inom de delar av miljövårdsområdet, som utredningen
behandlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Föra talan i koncessionsnämnden vid tillståndsprövning av de drygt 300 största
miljöstörande verksamheterna och ansvara för tillsynen över dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Auktorisera miljörevisorer samt utöva tillsynen av revisorernas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I samverkan med länsstyrelserna och branschorganisationerna utarbeta allmänna
råd för kommunernas och länsstyrelsernas arbete med prövnings- och
tillsynsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I samverkan med bl, a. kommunerna utarbeta allmänna råd för tiUsynen över icke
förprövningspliktiga verksamheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Utarbeta ett nytt avgiftssystem med fasta, årliga avgifter för verksamheter på
koncessionsnämnds- och länsstyrelselistan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Utveckla lämpliga utbildningsprogram för miljöskyddslagens tillämpning, varvid
utbildningen i samband med tillkomsten av plan- och bygglagen samt
naturresurslagen kan tjäna som förebild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I övrigt verka för samordning av miljöskyddsarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Stärka arbetet med att utforma strategier, poUcies och handlingspro<br>
gram för att därigenom öka möjligheterna att komma till rätta med olika<br>
miljöproblem.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>352</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1697>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Utveckla former för en effekfiv kunskapsförsörjning på olika nivåer Prop.
1987/88:85 inom miljövärden, inklusive kunskapssammanställningar och bedöm-
Bilaga 10.1 ningsgrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Med hjälp av ett särskilt laboratorium bedriva kvalificerad forsknings-och
utredningsverksamhet med höga krav pä miljövetenskaplig kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Inom ramen för en utökad forskningsnämnd utveckla samarbetsformer med
universitet/högskolor m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Utveckla rafionella metoder för mätnings- och kvalitetssäkring i miljöskyddsarbetet
och för miljöövervakning och miljökontroll/recipient-kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Med stöd av sitt miljöbevakningsansvar belysa långsikfiga miljöeffekter av
förslag som utarbetats inom andra centrala myndigheter vars verksamhetsområde
regleras av naturtesurslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>o Ansvara för att
föreskrifter för fordonsbuller tas fram,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>O öka
informationsinsatserna om miljövärdsfrägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Svara för fillståndsprövningen av drygt 4000 medelstora och stora miljöstörande
verksamheter och ansvara för den fortlöpande tillsynen över dessa verksamheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Frän regional synpunkt yttra sig till koncessionsnämnden vid nämndens
tillståndsprövning av de drygt 300 största miljöstörande verksamheterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Vara klagoinstans i fråga om kommunala beslut i miljölovs- och tillsynsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>o Verka för samordning av
miljöskyddsarbetet i länet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Samverka med och stödja de ideella organisationerna i deras strävanden att öka
medborgarnas kunskaper i miljövårdsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Biträda kommunerna i deras miljöskyddsarbete - särskilt under en Övergångstid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Medverka i utbildning och löpande erfarenhets- och kunskapsöverföring mellan
central, regional och kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Medverka i arbetet med policy- och strategifrågor under naturvärdsverkets ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Svara för samordnad regional recipientkontroll vad gäller mark och vatten samt
medverka i recipientkontrollen vad gäller luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Med stöd av ett särskilt anslag pä sammanlagt ca 5 milj. kr. per år initiera
och genomföra utrednings- och forskningsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I ett särskilt dokument formulera kommunala ställningstaganden i frågor rörande
miljövården. Dokumentet bör lämpligen antas av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>o Inom ramen för ett
system med ökad egenkontroll besluta om miljölov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
utöva fillsyn enligt miljöskyddslagen för drygt IOOOO huvudsakligen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mindre
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>23
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1698>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Utöva viss tillsyn över sädana mindre verksamheter som inte kräver Prop.
1987/88:85<br>
tiUstånd eller miljölov.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Medverka i ett interkommunalt samarbete för att åstadkomma bästa möjliga
resursutnyttjande vid miljölovs- och tUlsynsverksamhetema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Verka för att kommunens förtroendevalda och anställda får bättre kunskaper i miljövårdsfrägorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Samverka med och stödja de ideella organisafionerna i deras strävanden att öka
medborgarnas kunskaper i miljövädsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Bättre än hittills beakta planläggningsbehovet kring industri- och andra
anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Frivilligt delta i en luftmiljöövervakning i enlighet med de rikfiinjer som kan
komma fram pä initiativ av kommunförbundet i samverkan med naturvärdsverket och
andra organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>354</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1700>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.2 Prop. 1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag i betänkandet (SOU 1987:32) För en bättre miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:387)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att 44 a § skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att2, 4 a, 9, 10, 13-17, 21, 23-29 a, 38, 40, 41, 41 a, 43, 45, 47-52 och 64 §§
samt rubrikerna närmast före 9 § och 30 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att det i lagen skall införas fjorton nya paragrafer, 7 a, 20 a, 30-32, 38 a-
38 d, 39 b, 43 b, 45 a, 45 b och 46 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 §2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrivs
i hälsoskydds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning eller i annan
lagstiftning, I fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda
bestämmelser enligt lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen
den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
regeringen enligt 4 kap, lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m, m.
prövat frågan om tillstånd till en viss anläggning eller åtgärd eller enligt lagen
(1978:160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller
begagnande av sådan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligt denna
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regeringen bestämmer äger medde-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>regeringen
bestämmer/år meddela</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>la särskilda bestämmelser
till före-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>särskilda föreskrifter fill förebyg-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggande av
vattenförorening ge-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gande av vattenförorening genom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nom fast avfall,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fast avfall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4a§-<br>
Tillstånd enligt denna lag fär inte</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tillstånd eller miljölov enligt den-<br>
medddas i strid mot en detaljplan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>na lag får inte meddelas i strid mot<br>
eller områdesbestämmelser. Om</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>en detaljplan eller områdesbestäm-<br>
syftet med planen eller bestämmel-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>melser. Om syftet med planen eller<br>
serna inte motverkas, får dock</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bestämmelserna inte motverkas,<br>
mindre avvikelser göras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>får dock mindre avvikelser göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövning av miljöfarlig verksamhet skall lagen (1987:12) om hushållning med naturtesurser
m, m, tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omtryckt 1981:420,<br>
Senaste lydelse 1987:14L<br>
'SFS 1987:141, prop, 1985/86:90, BoU 1986/87:4, rskr 1986/87:126,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1702>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 7a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om iakttagande av särskild försiktighet vid hantering
av gödsel. Sådana föreskrifter innebär inte ändring i tidigare meddelade
tillståndsbeslut.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1703>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1704>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd kan på ansökan av den som utövar eller ämnar utöva
miljöfarlig verksamhet lämna tillstånd tUl verksamheten efter prövning enligt
denna lag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheter enligt denna lag är koncessinsnämnden
för miljöskydd och länsstyrelserna. Dessutom kan tiUstånd lämnas av regeringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tillståndsmyndighet som regeringen bestämmer kan på
ansökan av den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet lämna tUlstånd
fill verksamheten efter prövning enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m. m. pröva frågan om tillstånd till en
anläggning eller åtgärd eller pröva frågan om framdragandet eller begagnandet
av rörledning enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar, får frågan om
tillstånd enligt denna lag inte avgöras, innan sådan prövning har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen fär meddela föreskrifter om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, vissa slag av fabriker eller andra inrättningar inte
får anläggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avloppsvatten av viss mängd, art
eller sammansättning inte fär släppas ut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fast avfall eller annat fast ämne
inte får släppas ut eller läggas upp sä att mark, vattendrag, sjö eller annat
vattenområde eller gmndvatten kan . förorenas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1705>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.
vissa slag av inrättningar eller deras användning inte får ändras pä ett sätt
som kan medföra ökad eller ny olägenhet eller som i annat avseende är av betydelse
från störningssynpunkt utan att koncessionsnämnden har lämnat tillstånd
enligt denna lag eller anmälan har gjorts hos den myndighet som regeringen
bestämmer.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.
vissa slag av inrättningar eller deras användning inte får ändras på ett sätt
som kan medföra ökad eller ny olägenhet eUer som i annat avseende är av
betydelse från störningssynpunkt utan att tUlständ enhgt 18 § eller miljölov
enligt 30 § har lämnats.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1706>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1707>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"
Senaste lydelse 1987:141, 5 Senaste lydelse 1987:397,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>356</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1709>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1710>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om fillstånd skall vara skriftUg. Den skall
innehålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de uppgifter, ritningar och
tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens
beskaffenhet och omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en beskrivning av miljöeffekterna
såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan
medföra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag till de skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa
olägenheter frän verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en redogörelse för det samråd som
har ägt mm enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1711>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökningen skall inges i det antal exemplar som
koncessionsnämnden anser behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppfyller
ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits
in i fillräckligt antal exemplar, skall koncessionsnämnden förelägga sökanden
att avhjälpa bristen inom viss tid. I föreläggandet får vite sättas ut. Efterkommer
sökanden inte ett föreläggande, fär nämnden besluta att bristen skall
avhjälpas pä sökandens bekostnad eller om bristen är så väsentlig att
ansökningen inte kan ligga till grund för prövning av ärendet, avvisa
ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har erforderiigt samråd enligt 12 a § inte ägt rum, får
koncessionsnämnden vid vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som
behövs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökningen
skall ges in i det antal exemplar som tiUståndsmyndig-heten anser behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppfyller
ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits
in i fillräckligt antal exemplar, skall tillståndsmyndigheten förelägga
sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. I föreläggandet får vite sättas
ut. Efterkommer sökanden inte ett föreläggande, får tillståndsmyndigheten
besluta att bristen skall avhjälpas pä sökandens bekostnad eller, om bristen är
så väsentlig att ansökningen inte kan ligga till gmnd för prövning av ärendet,
avvisa ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
erforderligt samråd enligt 12 a § inte ägt rum, får tillståndsmyndigheten vid
vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som behövs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1712>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 §*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1713>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
skall sörja för fullständig utredning av ärende som kommer under nämndens
prövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheten</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sörja för
fullständig utredning av ärende som kommer under myndighetens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheten skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1714>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. genom kungörelse i ortstidning eller pä annat
lämpligt sätt bereda dem<br>
som kan beröras av den miljöfarliga verksamheten tUlfälle att yttra sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. samräda
med de statliga och kommunala myndigheter som har väsent<br>
liga intressen att bevaka i frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1715>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
hålla sammanträde med dem som saken angår och besiktning pä platsen, om det ej
är uppenbart onödigt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
hålla sammanträde med dem som saken angår och besiktning på platsen, om det
behövs för utredningen i ärendet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1716>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1717>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>* Senaste
lydelse 1987:141,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1719>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. lämna den som gjort ansökan eller framställt erinran undertättelse
om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och bereda honom
tillfälle att yttra sig däröver, om inte annat följer av 17 § förvaltningslagen
(1986:223).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1720>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1721>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=63>
<tr>
<td valign=top align=left height=63 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>redningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall koncessionsnämnden avge yttrande till regeringen i
ärende enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturtesurser m.m.,
tillämpas bestämmelserna i första-femte styckena.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden
kan uppdraga åt en eller flera av ledamöterna att hålla sammanträde eller
besiktning enligt andra stycket 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden
kan uppdraga ät sakkunnig att verkställa särskild utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
för kungörelse och för utredning enligt fjärde stycket betalas av den som
utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga verksamheten. Nämnden fastställer pä
yrkande ersättning för utredningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
kan uppdra åt en eller flera av ledamöterna att hälla sammanträde eller besiktning
enligt andra stycket 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheten
kan uppdra ät sakkunnig att verkställa särskild utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
för kungörelse och för utredning enligt Qärde stycket betalas av den som
utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga verksamheten. Tillståndsmyndigheten
fastställer pä yrkande ersättning för ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1722>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1723>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning till-lämpas föreskrifterna
i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Särskild omröstning skall
ske beträffande tillämpligheten av denna lag, förberedande åtgärder och
underställning enligt 16 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning / koncessionsnämnden
tillämpas föreskrifterna i 16 kap, rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål. Särskild omröstning skall ske beträffande tillämpligheten av denna
lag, förberedande åtgärder och underställning enligt 16 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1724>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1725>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner
koncessionsnämnden vid prövning av ansökan om tillstånd enligt denna lag att
hinder mot tillstånd möter enligt 6 § andra stycket första punkten men att det
föreligger sådana omständigheter som anges i samma stycke andra punkten, skall
nämnden med eget yttrande underställa frågan regeringens avgörande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner
tillståndsmyndigheten vid prövning av ansökan om tillstånd enligt denna lag att
hinder mot tillstånd möter enligt 6 § andra stycket första punkten men att det
föreligger sådana omständigheter som anges i samma stycke andra punkten,
skall tillståndsmyndigheten med eget yttrande underställa frågan regeringens
avgörande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1726>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1727>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva att frågor om tillstånd beträffande vissa slag av ärenden skall
prövas av länsstyrelsen. I fråga om ärenden som sålunda prövas av länsstyrelsen
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om ären-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga om
miljölov tillämpas l2a-l4och 16 §§.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>358</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1729>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den som prövas av koncessionsnämnden. Vad som sägs i 14 §
andra stycket 3 skaU dock tiUämpas endast om det behövs för utredningen i
ärendet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1730>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om koncessionsnämden lämnar tillstånd, kan nämnden
överlämna åt naturvårdsverket att fastställa närmare villkor beträffande en fråga
som inte är avgörande för tillståndet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 §
Om det när fillstånd till miljöfariig verksamhet lämnas ej tillräckligt säkert
kan bedömas vilka villkor som bör gälla i visst avseende, får avgörandet i
denna del uppskjutas till dess erfarenhet av verksamheten vunnits.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1731>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband
med uppskov enligt första stycket skall provisoriska/ö-reskrifter om skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått meddelas, om det är nödvändigt för att motverka
olägenhet. Uppskjuten fråga skall avgöras så snart det kan ske.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband
med uppskov enligt första stycket skall provisoriska viUkor om skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått bestämmas, om det är nödvändigt för att motverka
olägenhet. Uppskjuten fråga skall avgöras sä snart det kan ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1732>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1733>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åsidosätter
någon villkor som har angivits i ett tillståndsbeslut och är avvikelsen
betydande, får koncessionsnämnden föreskriva nya eller strängare vUlkor för
verksamheten eller förklara tUlståndet förverkat och förbjuda fortsatt
verksamhet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUståndsmyndigheten får förbjuda fortsatt miljöfarlig
verksamhet för vilken tidigare meddelats tillstånd enligt denna lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. när
villkor som gäller för verk<br>
samheten åsidosatts i betydande<br>
mån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den
som sökt tillståndet lämnat tillståndsmyndigheten oriktiga uppgifter eller
förtigit något förhållande av betydelse för tillståndet eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det
genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte
kunde förutses när verksamheten tilläts och som det inte går att förebygga
eller i tillräcklig grad minska.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section1734>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section1735>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=23 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har tio
år förfiutit från det att ett tillståndsbeslut har vunna laga kraft, får
koncessionsnämnden föreskriva nya eller strängare viUkor för verksamheten
efter vad som är skäligt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheten
får ompröva och ändra gällande vUlkor för miljöfarlig verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sedan
tio år förflutit från det att villkoret blivh gällande,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när vUlkor
som gäller för verk-</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>359</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1737>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan dessförinnan får sådana viUkor föreskrivas av
nämnden efter vad som är skäligt, om förhållandena i omgivningen har ändrats
väsentligt eller om användningen av nya process- eller reningsteknik i verksamheten
skulle medföra en väsentlig förbättring från miljöskyddssynpunkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl föreligger, får nämnden efter utgången av den tid som anges i
första stycket även ompröva tiUstånd att släppa ut avloppsvatten i ett visst
vattenområde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samheten satts åsido och åsidosättandet inte varit av
endast riitga betydelse,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
sådana omständigheter föreligger som anges 123 §2,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
förhållandena i omgivningen har ändrats väsentUgt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om en
från miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny
processeder reningsteknik.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
verksamheten visat sig medföra någon olägenhet som inte förutsågs när den
tilläts,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening
eller annan störning skulle medföra väsentUgt förbättrade förutsättningar för
att kontrollera verksamheten eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. om annars en annan utform<br>
ning av viUkoren skulle avsevärt<br>
underlätta kontrollen av verksam<br>
heten.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1738>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>25 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1739>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppkommer
genom miljöfarUg verksamhet betydande olägenhet som icke förutsågs när
tillstånd lämnades, kan koncessionsnämnden meddela föreskrift som är ägnad
att förebygga eller minska olägenheten för framfiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TUlstånd
att släppa ut avloppsvatten i visst vattenområde får omprövas sedan tio år
förflutit från det att tillståndet vunnit laga kraft, om det finns särskUda
skäl att ompröva det.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1740>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1741>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga som
avses i 23—25 § prövas efter framställning av statens naturvårdsverk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När fräga
som avses i 23-25 § skaU prövas av koncessionsnämnden, får den väckas av
statens naturvårdsverk. / övriga fall tas frågan upp av länsstyrelsen självmant.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1742>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1743>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
ansökan av tillständshavaren kan koncessionsnämnden upphäva eller mildra
villkor i tillståndsbeslut, om det är uppenbart att vUl-koret ej längre behövs
eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständighet
som icke förutsägs när tillståndet meddelades.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
ansökan av tillståndshavaren kan tillståndsmyndigheten upphäva eller mildra
villkor i tillståndsbeslut, om det är uppenbart att villkoret inte längre
behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av
omständighet som inte fömtsägs när tillståndet meddelades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1744>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>360</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1746>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1747>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1748>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
regeringen faststäUt villkor för ett tillstånd, får koncessionsnämnden vid
tillämpningen av 24, 25, 27 eller 29 § andra stycket inte avvika väsentligt
från villkoret utan att regeringen har medgivit det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, får tillståndsmyndigheten vid
tillämpningen av 24 § 1 och 4-8, 25, 27, eller 29 § andra stycket inte avvika
väsentligt från villkoret utan att regeringen har medgivit det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1749>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1750>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tillstånd förfaller, om den med tillståndet avsedda
verksamheten inte har satts igång inom den tid som har föreskrivits med stöd
av 18 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visas
giltigt skäl för dröjsmålet eller skuUe synneriigt men uppstå genom att
tillståndet förfaller, får koncessionsnämnden förlänga tiden med högst tio år,
om ansökan därom görs innan den föreskrivna tiden går ut. Nämnden får därvid
föreskriva nya eller strängare villkor för verksamheten efter vad som är
skäligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
tillstånd förfaller, om den med tillståndet avsedda verksamheten inte har
satts igång inom den tid som har faststähts med stöd av 18 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visas
giltigt skäl för dröjsmålet eller skulle synnerligt men uppstå genom att
tillståndet förfaller, får tillståndsmyndigheten förlänga tiden med högst tio
är, om ansökan därom görs innan den fastställda tiden går ut.
Tillståndsmyndigheten får därvid bestämma nya eller strängare villkor för
verksamheten efter vad som är skäligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1751>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:137.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 a §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1752>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncessionsnämndens
beslut om villkor eller föreskifter enligt 23— 25, 27 § eller 29 § andra
stycket andra meningen har samma verkan som ett tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 § första eller tredje stycket
får nämnden efter vad som är skäligt ompröva beslut varigenom villkor har
upphävts eller mildrats enligt 27 §, även om tio är inte har förflufit frän
det beslutet vann laga kraft.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsmyndighetens beslut om villkor enligt 24—25, 27
§ eller 29 § andra stycket andra meningen har samma verkan som ett tillständsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När tillständsmyndigheten
prövar frågor som avses i 24 § 1 eller 25 § fär myndigheten i den mån den
föranleds av prövningen ompröva beslut varigenom villkor har upphävts eller
ändrats enligt 24 § 2-8 eller 27 § även om tio år inte har förflutit från det
att villkoret blivit gällande.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1753>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om miljölovsbeslut m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1754>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljölov meddelas av miljö- och hälsoskyddsnämnden i den
kommun där verksamheten skall bedri-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ett
beslut om miljölov skall noggrant anges den miljöfarliga verksamhet som lovet
avser samt de försiktighetsmått och förbud som</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>361</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1756>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behövs för att lagen skaU efter- Bilaga 10.2 levas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljölov upphör att gälla om verksamheten inte har startat
inom två år från det lovet blivit gällande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljölov hindrar inte att miljö-och hälsoskyddsnämnden
beslutar om ytterhgare försiktighetsmått eller förbud enligt lagen. Ändring i
vad som bestämts i tidigare miljö-lovsärende får dock endast göras när det
föranleds av ändrade förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsnämnden får dra in ett miljölov om
innehavaren inte iakttagit vad som gäller för verksamheten enligt miljölovet.
Detsamma skall gälla om sådana omständigheter föreligger som anges i 23 §
andra punkten eller om det genom verksamheten uppkommer någon olägenhet som
inte förutsågs när miljölovet meddelades och som det inte går att förebygga
eller att i tillräcklig grad minska med åtgärder enligt 31 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 §<br>
Statens naturvårdsverk och läns-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Tillsynsmyndigheter enligt denna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelserna utövar tiUsynen över lag är statens
naturvårdsverk, läns-<br>
miljöfarlig verksamhet.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelserna samt miljö- och hälso-<br>
Naturvårdsverket har den cen- skyddsnämnderna. Naturvårdsver-<br>
trala tUlsynen, samordnar länssty- ket samordnar tillsynsverksamhe-<br>
relsernas tillsynsverksamhet och ten. I den mån ej annat följer av<br>
lämnar vid behov bistånd i denna 64 § gäller ifråga om fördelningen<br>
verksamhet. Länsstyrelsen utövar av tillsynsuppgifterna i övrigt vad<br>
forlöpande tillsyn inom länet.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som sägs i andra och tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmän tillsyn över efterlevnaden av denna lag och med
stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas av naturvårdsverket i riket och av
övriga tillsynsmyndigheter inom deras områden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fortlöpande tiUsyn över<br>
miljöfarlig verksamhet svarar na<br>
turvårdsverket når koncessions<br>
nämnden skaU pröva fråga om tUl<br>
stånd till verksamheten, länsstyrel<br>
sen när denna skall pröva till<br>
ståndsfrågan och annars miljö- och</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>"2<br>
hälsoskyddsnämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1758>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUlsynsmyndigheterna</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skaU TUlsynsmyndighetema skall/äw- Bilaga 10.2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samarbeta med varandra samt med na varandra bistånd vid
tillsynen<br>
sådana statUga och kommunala or- och samarbeta med varandra samt<br>
gan som har att utöva tillsyn i sär- med sådana stafiiga och kommuna-<br>
skilda hänseenden eUer som på an- la organ som har att utöva tiUsyn i<br>
nat sätt fullgör uppgifter av betydel- särskilda hänseenden eller som på<br>
se för tUlsynsverksamheten. Det annat sätt fullgör uppgtfter av bety-<br>
ållgger tillsynsmyndigheterna att delse för tUlsynsverksamheten.<br>
verka för att överträdelser av den-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Kommer det vid utövandet av</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>na lag
beivras.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsynen fram något förhållande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som ger anledning anta att ett brott begåtts enligt 45—45
b §§ denna lag, skall tillsynsmyndigheten utan dröjsmål anmäla förhållandet tiU
åklagaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 a §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar miljöfarlig verksamhet för vilken
tillstånd krävs enligt denna lag skall varje år avge en särskild miljörapport
till tillsynsmyndigheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I miljörapporten skall redovisas de åtgärder som vidtagits
för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet och resultaten av dessa åtgärder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eder den myndighet som regeringen bestämmer får
utfärda föreskrifter om vilka uppgifter en miljörapport skall innehålla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 b §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd av
koncessionsnämnden skall finnas en miljörevisor. Miljörevisorn utses för bestämd
tid eller tills vidare av den som utövar verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU miljörevisor får endast utses den som erhållit auktorisation
enligt lagen (1987:000) om miljörevisorer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljörevisorn har rätt att få till<br>
träde till en fabrik, anläggning, lo<br>
kal eller annat utrymme med an<br>
knytning till den miljöfarliga verk<br>
samheten, dock inte bostad, och<br>
får där göra undersökningar och ta<br>
prover. Tillståndshavaren skall på<br>
begäran lämna miljörevisorn de<br>
upplysningar och tillhandahålla ho<br>
nom de handlingar han behöver för<br>
att kunna fullgöra sitt uppdrag.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>363</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1760>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare bestämmelser om Bilaga 10.2
miljörevisorer och om förhållandet mellan tillståndshavaren och miljörevisorn
finns i lagen om miljörevisorer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 c §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljörevisorn skall i en skriftlig redogörelse yttra sig
angående de förhållanden I verksamheten som är av betydelse från miljöskyddssynpunkt
samt intyga att de i miljörapporten angivna åtgärderna vidtagits. Finner
miljörevisorn att rapporten är oriktig, skall han upplysa om detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljörevisorn skall på heder och samvete underteckna sin
redogörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redogörelsen skall bifogas miljörapporten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 d§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar miljöfarlig verksamhet är skyldig att
omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten, om det i verksamheten skett någon
avvikelse från vad som skall gälla för verksamhetens bedrivande till följd av
villkor för tiUstånd eller enligt beslut i miljölovsärende och avvikelsen ej
är av endast ringa betydelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får utfärda föreskrifter om vad ett kontrollprogram skall innehålla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt Om tiUstånd eller
miljölov inte<br>
denna lag, fär en tillsynsmyndighet har givits enligt denna lag, får en<br>
meddela eft föreläggande om så- tillsynsmyndighet meddela ett före-<br>
dant försikfighetsmått eller förbud läggande om sådant försiktighets-<br>
som behövs för att lagens bestäm- mått eller förbud som behövs för att<br>
melser skall efterievas.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagens bestämmelser skall efter-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ brådskande faU eller när det i levas. övrigt finns
särskilda skäl får föreläggandet ges omedelbart och / andra faU först sedan
det visat sig att rättelse'inte kan vinnas genom ' råd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1987:387,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1762>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsbeslut enligt denna lag hindrar inte en tillsynsmyndighet
frän att meddela sädana brådskande föreskrifter som är nödvändiga fill följd
av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en tillståndshavare åsidosätter villkor, som angivits
i tillståndsbeslutet, fär en tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf fär en
tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsbeslut eller beslut i miljölovsärende enligt
denna lag hindrar inte en tillsynsmyndighet frän att meddela sädana brådskande
beslut om föreskrifter eller villkor som är nödvändiga till följd av särskilda
omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en tillståndshavare
åsidosätter villkor, som angivits i tillståndsbeslutet, får en
tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta rättelse. Detsamma skall gälla om
en miljö-lovshavare åsidosätter vad som gäller enligt beslut i miljölovsärende.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I beslut
om föreläggande enligt denna paragraf fär en tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pröp.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1763>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1764>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
tillstånd enligt denna lag icke meddelats, äger, koncessionsnämnden pä
hemställan av statens naturvärdsverk besluta om förbud mot miljöfarlig
verksamhet, som ej är tillåtUg enligt denna lag, eller meddela föreskrift om
försiktighetsmått. Vid prövningen äger 14 och 16 §§ motsvarande tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
tillstånd enligt denna lag inte meddelats, får koncessionsnämnden på
hemställan av statens naturvårdsverk besluta om förbud mot miljöfarlig
verksamhet, som inte är tillåtlig enligt denna lag, eller fastställa vUlkor som
innefattar försiktighetsmått. Vid prövningen äger 14 och 16 §§ motsvarande
tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1765>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:134.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 a §»</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1766>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om någon
underlåter att iaktta vad som har angivits i ett föreläggande enligt 40 §
första stycket eller åsidosätter villkor som har angivits i ett
tillståndsbeslut eller bryter mot förbud eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av 40 § andra stycket eller 41 §, får en tillsynsmyndighet förordna
om rättelse pä hans bekostnad. Finns förutsättningar att meddela ett föreläggande
enligt 40 § första stycket, fär ett sådant förordnande ges utan att
föreläggande har meddelats, om en tillsynsmyndighet med hänsyn till risken för
allvarliga skador eller av andra särskilda skäl finner att rättelse bör ske
utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1987:397,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om någon
underlåter att iaktta vad som har angivits i ett föreläggande enligt 40 §
första stycket eller åsidosätter villkor som har angivits i ett
tillståndsbeslut eUer vad som gäller för verksamheten enligt beslut i miljölovsärende
eller bryter mot förbud, föreskrifter eUer villkor som har meddelats med stöd
av 40 § andra stycket eller 41 §, fär en tillsynsmyndighet förordna om rättelse
på hans bekostnad. Finns förutsättningar att meddela ett föreläggande enligt
40 § första stycket, får ett sådant förordnande ges utan att föreläggande har
meddelats, om en tillsynsmyndighet med hänsyn till risken för allvarliga skador
eller av andra särskilda skäl finner att rättelse bör ske utan dröjsmål.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>365</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1768>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 §'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1769>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
verksamheten vid en anläggning kan befaras vara miljöfarlig, är innehavaren
skyldig att pä begäran lämna en tillsynsmyndighet behövliga upplysningar om
anläggningen. En tillsynsmyndighet får förelägga innehavaren att lämna sädana
upplysningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1770>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
fär förelägga den som utöver verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig att
utföra för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar av verksamheten
och dess verkningar. Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes
lämpligare,/öre,?Å:nVfl att sådan undersökning skall utföras av annan än den
som utöver verksamheten och utse någon att göra undersökningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
får förelägga den som utöver verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig att
utföra för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar av verksamheten
och dess verkningar. Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes
lämpligare, bestämma att sådan undersökning skall utföras av annan än den som
utöver verksamheten och utse någon att göra undersökningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1771>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger den som utövar verksamheten att ersätta
kostnad för undersökning som avses i andra stycket andra meningen med belopp
som tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt första och andra styckena
får en tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten får förelägga en tillståndshavare som
underlåtit att avge miljörapport eller att sända in redogörelse från miljörevisor
attfuUgöra sin skyldighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf får tillsynsmyndigheten
sätta ut vite.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45 §'«</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1772>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU böter eUer fängelse i högst två år döms den som med
uppsåt eUer av oaktsamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter
mot förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter
sådana bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter
att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter
villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot vad som
gäller på grund av denna lag döms,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om han
bedrivit miljöfarlig verksamhet, som förbjudits med stöd av denna lag eller
underlåtit att inhämta föreskrivet tiUstånd eller miljölov tiU sådan
verksamhet, för olaga miljöfarlig verksamhet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om han
åsidosatt vad som gäller för miljöfarlig verksamhet till följd av föreskrift om
förbud, skyddsåtgärd, begränsning eller</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section1773>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section1774>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1987:397,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'° Seneaste lydelse 1987:397, Beträffande punkt 5 se prop,
1986/87:135, JoU 1986/</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87:25 och rskr
1986/87:319,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>366</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1776>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 a § andra stycket, 18 § första</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försiktighetsmått, för olaga
miljö- Bilaga 10.2</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket,
19—21 §, 21 a § andra</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>störning,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket,
23—25 §, 27 §, 29 § andra</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
om han åsidosatt vad som</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
eUer 41 §,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäller för bedrivandet av
miljöfarlig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåtter
att iaktta förelåg-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamhet till följd av villkor
för gande som har meddelats med stöd</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiUstånd eller enligt beslut i miljö-av 43 § första
stycket eller andra</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lovsärende, för olovlig
miljöstör-stycket första meningen,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
ansökan eller annan hand-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
böter eller fängelse i högst två ling som avges enligt denna lag el-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ler
enligt föreskrift som har medde-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Till ansvar enligt första stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lat med stöd av lagen lämnar ve- döms inte, om ansvar
för gärningen derbörande myndighet oriktiga kan ådömas enligt
brottsbalken, uppgifter rörande ett förhåUande av betydelse för prövning av en
fråga om tiUstånd eller för tillsynen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms inte till ansvar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till
ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligt första stycket döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådöma enhgt brottsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som med uppsåt eUer av oaktsamhet i ansökan eUer annan
handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift, villkor eller
beslut i miljölovsärende som meddelats med stöd av lagen lämnar myndighet
oriktiga uppgifter eller utelämnar uppgifter rörande något förhållande av
betydelse för tillståndsprövningen eller för tillsynen, döms för försvårande
av miljökontroll tiU böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla
när någon med uppsåt eller av oaktsamhet underlåtit att rätta sig efter en tillsynsmyndighets
föreläggande om upplysning, undersökning eller kontroll rörande miljöfarlig
verksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
utövat miljöfarlig verksamhet utan att ha utsett miljörevisor där sådan skall
finnas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>367</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1778>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 10.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte tiU
ansvar enUgt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon begått en gärning som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har någon begått en gärning som<br>
avses i 45 % första stycket 1-3, får</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avses
i 45 §, får tingsrätten meddela<br>
tingsrätten meddela handräckning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handräckning
för att åstadkomma<br>
för att åstadkomma rättelse. I fräga</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättelse.
I fråga om sådan hand<br>
om sådan handräckning finns be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>räckning
finns bestämmelser i 17 §<br>
stämmelser i 17 § handräcknings-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handräckningslagen
(1981:847).<br>
lagen (1981:847).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berörs allmänna intressen, får ansökan om handräckning
göras av statens naturvårdsverk eller annan myndighet som ärendet angår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterkoms inte ett föreläggande enligt 40 § första eller
andra stycket, skall kronofogdemyndigheten pä anmodan av tillsynsmyndigheten
ombesörja att åtgärd vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger polismyndighet att lämna den handräckning som
behövs för utövande av tillsyn enligt denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 §"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt denna lag fär överklagas genom besvär hos
länsstyrelsen, om beslutet har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden, och
hos regeringen, om beslutet har meddelats av länsstyrelsen, koncessionsnämnden
eller statens naturvårdsverk. Dock överklagas beslut om ersättning för
kostnader enligt 14 § femte stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket
eller beslut om förbud vid vite enligt 51 § hos kammarrätten genom besvär. Om
klagan över beslut i frågor om miljöskyddsavgift finns särskUda bestämmelser i
59—62 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket får överklaga Naturvårdsverket får
överklaga beslut som har meddelats i frågor beslut som har meddelats i frågor
om tillstånd och i frågor som avses i om tillstånd och om miljölov samt i 8 a §
andra eller tredje styckena, frågor som avses i 8 a § andra eller 40, 41 §§
eller 43 § andra stycket. tredje styckena, 40, 41 §§ eller 43 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra stycket.<br>
Rätt att överklaga beslut som har Rätt att överklaga beslut som har<br>
meddelats i frågor om tillstånd och i meddelats i frågor om tillstånd och<br>
frågor som avses i 8 a § andra eller om miljölov samt i frågor som avses<br>
tredje styckena har ocksä kommu- i 8 a § andra eller tredje styckena<br>
ner och sädana lokala arbetstagar- har också kommuner och sädana<br>
organisationer som organiserar ar- lokala arbetstagarorganisationer<br>
betstagare i den verksamhet som som organiserar arbetstagare i den<br>
avses med beslutet,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamhet som avses med beslu-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet. EnUgt regeringens närmare bestämmande tillkommer samma
rätt sådana organisationer som företräder ideella eller vetenskapliga natur-
eller miljöskyddsintressen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1984:912,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>368</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1780>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 §</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1781>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1782>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut i
frågor om tillstånd enligt denna lag, beslut i frågor som avses i 41 § eller 43
§ andra stycket och beslut enligt 14 § femte stycket andra meningen eller 43 §
tredje stycket blir gällande när beslutet har vunnit laga kraft. I beslutet får
förordnas att det skall gälla med omedelbar verkan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut i
frågor om tillstånd eller miljölov enligt denna lag, beslut i frågor som avses
i 41 § eller 43 § andra stycket och beslut enligt 14 § femte stycket andra
meningen eller 43 § tredje stycket blir gällande när beslutet har vunnit laga kraft.
I beslutet får förordnas att det skall gälla med omedelbar verkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1783>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Igångsättningsmedgivanden och beslut i frågor som avses i
40 § gäller med omedelbar verkan, om vederbörande myndighet inte förordnar
annat i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50 §'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1784>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en
tillsynsmyndighet med stöd av 40 § första stycket förbjudit miljöfarlig
verksamhet eller ålagt den som utövar eller ämnar utöva sådan verksamhet att
vidta försiktighetsmått och begär han tillstånd fill verksamheten enligt denna
lag, kan koncessionsnämnden, om sökanden ställer säkerhet för kostnad och
skada, bestämma att tillsynsmyndighetens beslut inte fär verkställas förtän
tillståndsfrågan har avgiorts eller koncessionsnämnden föreskriver nägot annat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en
tillsynsmyndighet med stöd av 40 § första stycket förbjudit miljöfarlig
verksamhet eller ålagt den som utövar eller ämnar utöva sådan verksamhet att
vidta försiktighetsmått och begär han fillstånd till verksamheten enligt denna
lag, kan tiUståndsmyndigheten om sökanden ställer säkerhet för kostnad och skada,
bestämma att tillsynsmyndighetens beslut inte får verkställas förtån
tillståndsfrågan har avgjorts eller tillståndsmyndigheten fastställer nägot
annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1785>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket skall gälla ocksä sädana
beslut om ingripanden mot miljöfarlig verksamhet som miljö- och
hälsoskyddsnämnden meddelar med stöd av hälsoskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51 §'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1786>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vill någon
för att utreda verkningarna av miljöfarlig verksamhet som han utövar eller
ämnar utöva företaga mätning eller annat undersökningsarbete pä fast egendom
som annan äger eller innehar, kan länsstyrelsen, om skäl föreligger, föreskriva
att tillträde till egendomen skall lämnas under viss tid. Behöver mätapparat
eller liknande instrument utsättas kan länsstyrelsen även föreskriva förbud
vid vite att rubba eller skada instrumentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift som avses i första stycket kan meddelas även pä
ansö-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vill någon
för att utreda verkningarna av miljöfarlig verksamhet som han utövar eller
ämnar utöva företaga mätning eUer annat undersökningsarbete på fast egendom
som annan äger eller innehar, kan länsstyrelsen, om skäl föreligger, bestämma
att tillträde till egendomen skall lämnas under viss tid. Behöver mätapparat
eller liknande instrument utsättas kan länsstyrelsen även bestämma förbud vid
vite att rubba eller skada instrumentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som avses i första stycket kan meddelas även pä
ansökan av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1787>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1788>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1983:296, ' Senaste lydelse 1986:227,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>369</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1789>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1790>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan av den som skall utföra under- den som skall
utföra undersökning Bilaga 10.2<br>
sökning som avses i 43 § andra som avses i 43 § andra stycket and<br>
stycket andra punkten,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningsarbetet skall utföras så att minsta skada och
intrång vållas. För skada och intrång skall ersiittning lämnas av den som
utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga verksamheten. Talan om ersättning väckes
vid fastighetsdomstol som anges i 34 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§'-'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild avgift (miljöskydds-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>En särskild avgift (miljöskydds<br>
avgift) skall utgå, om en föreskrift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift)
skall utgå, om sådan över-<br>
som avses i 45 § första stycket 1-3</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trädelse
av lagen som avses i 45 §<br>
har överträtts och överträdelsen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har skett
och överträdelsen har<br>
har medfört ekonomiska fördelar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medfört
ekonomiska fördelar för<br>
för den som utövar den miljöfarliga</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
som utövar den miljöfarliga<br>
verksamheten. I ringa faU skall inge</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamheten.
I ringa fall skall ing-<br>
avgift utgå.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en avgift utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften tillfaller sta-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften tillfaller sta<br>
ten,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsyn av sådan miljöfarUg verksamhet som utövas av
försvarsmakten får inte utövas av miljö-och hälsoskyddsnämnden. Där
fortlöpande tillsyn av någon sådan verksamhet vid tillämpning av 38 § tredje
stycket skulle ha ankommh på nämnden, skall tiUsynen i stället ankomma på
länsstyrelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får, i den utsträckning det på gmnd av rådande
särskilda förhållanden är nödvändigt för att stärka försvarsberedskapen,
meddela föreskrifter för totalförsvaret som avviker från denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en fillsynsmyndighet före ikraftträdandet av denna lag
med stöd av ett beslut av en tillståndsmyndighet fastställt vad som i något
hänseende skall gälla för en verksamhet, skall det som tillsynsmyndigheten
fastställt gälla som villkor för verksamheten frän ingången av är 1992, Vid
tillämpningen av 24 § 1 miljöskyddslagen skall villkoret anses ha blivit
gällande när tillsynsmyndigheten beslutade i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'" Senaste lydelse 1987:397,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1792>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag (1987:000) om miljörevisorer;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I denna lag avses med miljörevisorer den som utses fill miljörevisor
för viss miljöfarlig verksamhet enligt 38 b § miljöskyddslagen (1969:387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Sådan auktorisation som behövs för att vara miljörevisor får endast
meddelas den som är känd för redbarhet och som genom arbete i allmän eller
enskild tjänst eller på annat sätt förvärvat erforderliga kunskaper och
erfarenheter angående miljöfarlig verksamhet och miljöskyddsarbete samt i
övrigt är lämplig och som inte är obehörig att vara miljörevisor enligt 3 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
föreskrifter om auktorisation av miljörevisorer och om upphörande av sådan auktorisation
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Därvid kan
föreskrivas en avgift för ansökan om auktorisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Den kan inte vara miljörevisor som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>själv är innehavare av tillstånd eller miljölov
enligt miljöskyddslagen eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>är ägare till, delägare i eller ledamot av styrelsen
i ett företag som innehar tillstånd eller miljölov eller dotterföretag fill
sådant företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Miljörevisor för viss verksamhet fär inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. vara
anställd hos eller pä annat sätt inta en underordnad eller beroen<br>
de ställning till tillståndshavaren eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. vara
närstående till tillståndshavaren eller till någon som står i sådant<br>
förhällande till denne som nyss sagts eller som sägs i 3 § 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett dotterföretag kan inte den vara miljörevisor som inte får vara miljörevisor
i moderföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Uppdrag att vara miljörevisor upphör när ny miljörevisor utses.<br>
Miljörevisor får frånträda uppdraget innan den för uppdraget bestämda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiden
gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Den som utsetts till eller upphört att vara
miljörevisor skall genast anmäla det till statens naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Om en miljörevisors uppdrag upphör enligt 5 § och
han inte i samband därmed avger en redogörelse enligt 38 c § miljöskyddslagen,
skall han till naturvärdsverket avge en särskild redogörelse för vad han
iakttagit vid sin granskning. För en sådan redogörelse gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs i 38 c § miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kopia av den särskilda redogörelse skall fiUställas fillståndshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om den som utövar miljöfariig verksamhet underlåter att efterkomma<br>
ett föreläggande enligt 43 b § miljöskyddslagen skall naturvårdsverket för<br>
ordna miljörevisor för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en miljörevisor är obehörig eller om det beträffande honom finns sådant hinder
som sägs i 4 §, skall naturvärdsverket entlediga honom och utse annan
miljörevisor för verksamheten. Innan sådant beslut meddelas skall miljörevisorn
och tillståndshavaren beredas tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
En miljörevisor får inte obehöriga röja eller utnyttja vad han vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utförande
av sitt uppdrag fått veta om affärs- eller driftsförhållanden eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>371</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1793>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1794>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om förhållanden av
betydelse för rikets försvar. Detsamma gäller medhjäl- Prop. 1987/88:85<br>
pare fill miljörevisorn.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ En miljörevisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen
eller av oaktsamhet vållar tillständshavaren eller annan skada skall ersätta
skadan. En miljörevisor ansvarar även för den skada som hans medhjälpare
vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Skadestånd enligt 10 § kan jämkas efter vad som är skäligt med
hänsyn till handlings beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån
inte skadeständsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första
stycket. Vad någon har utgivit i skadestånd får sökas åter av de andra efter
vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Talan för tillståndshavarens räkning enligt 10 § kan inte väckas mot<br>
en miljörevisor sedan tre är förflutit frän det skadan uppkommit, om inte<br>
talan gmndas på att brottslig gärning begåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>372</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1795>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1796>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag (1987:000) om skyldighet att söka tillstånd enligt</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'' ''</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>miljöskyddslagen
(1969:387);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Den som utövar miljöfarlig verksamhet som påbörjats före den 1 juli<br>
1969 skall, om verksamhet kräver tillstånd enligt vad som föreskrivs med<br>
stöd av 10 § miljöskyddslagen (1969:387), hos tillståndsmyndigheten ansö<br>
ka om tillstånd till verksamheten. Sådan ansökan skall göras på det sätt<br>
som framgår av 13 § miljöskyddslagen. Ansökan skall ha inkommit till<br>
tillståndsmyndigheten senast den 1 januari 1992,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första stycket gäller även den som utövar sådan miljöfarlig
verksamhet som statens naturvårdsverk eller länsstyrelsen, med stöd av 10 §
andra stycket miljöskyddslagen, i dess lydelse före den 1 juli 1981, medgivit
undantag från skyldighet att söka tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första och andra stycket gäller inte om tillstånd enligt
miljöskyddslagen har sökts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot I § skall dömas<br>
till böter eller fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>373</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1798>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 8 § första stycket 8 p rättshjälpslagen (1972:429)
skall ha följande lyddse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§<br>
8. ägaren av en fastighet eller en</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8. ägaren av en fastighet eller en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>byggnad
i angelägenhet som avser byggnad i annan angelägenhet som<br>
fastigheten eller byggnaden, om avser fastigheten eller byggnaden<br>
han har eller borde ha haft rätts- än enskilt anspråk enligt /7j//_/ö-<br>
skyddsförsäkring eller något lik- skyddslagen (1969:387) eller un<br>
nande rättsskydd som omfattar an- språk som grundar sig på miljösko-<br>
gelägenheten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lelagen (1986:225), om han har el-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något liknande rättsskydd som
omfattar angelägenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>374</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1800>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>naturresurser
m.m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 5 kap. 3 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m.
skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §■
Länsstyrelsen har tUlsyn i länet över hushållningen med naturtesurser och efterlevnaden
av vad som föreskrivs i eller beslutas med stöd av 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
centrala förvaltningsmyndig-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De centrala förvaltningsmyndig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>heterna har var och en inom sitt heterna har var och en inom sitt<br>
verksamhetsområde uppsikt över verksamhetsområde uppsikt över<br>
hushållningen med naturtesurser. hushållningen med naturtesurser. /<br>
Statens planverk har den allmänna statens naturvårdsverks uppgifter<br>
uppsikten över hushållningen med ingår särskUt att i samverkan med<br>
naturtesurser.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>övriga centrala förvaltningsmyn-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>digheter
utöva ett miljöbevakningsansvar. Statens planverk har den allmänna uppsikten
över hushållningen med naturtesurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lydelse
enligt SFS 1986:1041 och prop, 1986/87:86,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>375</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1802>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.3 Prop. 1987/88:85 Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet av
utredningen om miljövårdens organisation (SOU 1987:32). För en bättre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljömedvetande, miljöhänsyn och förebyggande
miljövårdsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ökade anslag för information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utbildningsinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Talerätt enligt miljöskyddslagen för ideella och
vetenskapliga organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljöinriktat konsumentskydd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Miljöskyddslagsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Företagens egenkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Miljörevisorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prövning och tillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Recipientkontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utbildning och rådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ADB för prövning och fillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sanktionssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Kunskapsförsöijning och
miljöforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Strategi/policy- och utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Styrning och administration av den tillämpningsinriktade
forskningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 Särskilda frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1 Samhällets
räddningstjänst m. m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreskriftsansvar för bulleremission från fordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelning mellan naturvårdsverket och
planverket/ bostadsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Regional tillsyn av hantering av kemikalier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren,<br>
rikspolisstyrelsen, försvarets sjukviirdsstyrelse, forttfikationsförvaltning-<br>
en, statens räddningsverk, socialstyrelsen, statens miljömedicinska labo<br>
ratorium, vägverket, trafiksäkerhets verket, sjöfartsverket, Sveriges me<br>
teorologiska och hydrologiska institut (SMHI), luftfartsverket, generaltull<br>
styrelsen, konsumentverket, riksantikvarieämbetet, naturhistoriska riks<br>
museet, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, lantbmks-<br>
styrelsen, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, fiskeristyrelsen, arbe<br>
tarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens industriverk, Sveriges geolo<br>
giska undersökning, styrelsen för teknisk utveckling, statens provnings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>376<br>
anstalt, statens mät- och provräd, statskontoret, riksrevisionsverket, sta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1804>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tisfiska
centralbyrån, länsstyrelsernas organisationsnämnd, statens na- Prop. 1987/88:85
turvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, kemikalieinspek- Bilaga 10.3 tionen,
strålskyddsinstitutet, statens energiverk, Svea hovrätt, kammarrätten i
Jönköping, universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm,
universitetet i Linköping, universitetet i Lund, universitetet i Göteborg,
universitetet i Umeå, forskningsrädsnämnden, Sveriges lantbruksuniversitet,
stiftelsen institutet för vatten- och luftvärdsforskning, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gofiands, Blekinge, Kristianstad, Malmöhus, Hallands, Göteborgs- och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernortlands, Västerbottens och Nortbottens län, Nacka,
Stockholm, Södertälje, Eskilstuna, Linköpings, Tranås, Båstads, Kristianstad, Stenungsunds,
Marks, Skara, Nora, Sala, Nordanstigs, Örnsköldsviks, Kalix, Piteå kommuner, Kungl.
Vetenskapsakademien, Ingengörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen (SNF),
Sveriges advokatsfond, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,
Småföretagens riksorganisation, Lantbmkarnas riksförbund (LRF), Föreningen
auktoriserade revisorer (FAR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisarionen
SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen, Miljöcentmm,
Petroleuminstitutet och statens anläggningsprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser har bifogat yttranden som de i sin tur inhämtat från
myndigheter och organisafioner. Yttranden har dessutom kommit in direkt till
miljö- och energidepartementet från olika kommuner och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
rena tillstyrkanden finns följande kommentarer till utredningens förslag i
remissyttrandena. Redovisningen av remissyttranden följer dispositionen av betänkandet.
Reservationer till de angivna yttranden redovisas inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Socialstyrelsen: Styrelsen anser att miljöskyddsprövningar bör innefatta ett
störte hänsynstagande än hittills till säväl direkta som indirekta negativa
effekter på människors hälsa. Där kunskapsunderlaget sä tillåter bör
koncessionsansökningar enligt miljöskyddslagen redan från början innehålla
bedömningar av de medicinska konsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill här erinra om behovet av att landstingens samhällsmedi-cinska enheter
engageras i prövningsärenden enligt miljöskyddslagstiftningen. I landstingens
ansvar ligger att medicinskt förebygga ohälsa. Det är därför angeläget att
konsekvent inhämta yttranden frän landstingens samhällsmedicinska enheter
(eller motsvarande) i sädana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambandet
mellan hälsa och olika miljöfaktorer är emellertid ofta oklart.<br>
Det kan därför vara svårt att formulera tillständsvillkor i samband med<br>
prövning enligt miljöskyddslagstiftningen mot bakgrund av sådana kunska<br>
per. Detta understryker behovet av att ökade resurser ställs till förfogande<br>
för miljömedicinsk forskning,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>377</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1806>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.8 Vägverket: Utredningen
anser att miljöansvaret bör utvecklas sä att Prop. 1987/88:85 det ingår som
en naturlig del i sektoransvaret och att detta kräver utbild- Bilaga 10.3 ningsinsatser
inom hela organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
stöder denna slutsats och anser att den utgör en viktig beståndsdel i kampen
för störte miljöhänsyn. Som påpekats ovan anser verket att det är viktigt att
skapa en bred uppslutning i miljöarbetet för att effektivt kunna utnyttja den
stora potential av engagemang, kreativitet och varandra kompletterande
kunskaper som finns på olika häll i samhället. Ett ansvarstagande hos berörda
inom olika samhällssektorer och verksamhetsgrenar skulle stimuleras av störte
delaktighet i problemlösning och beslutsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.11
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Framförhällningen i
miljöarbetet anser SMHI är mycket väsentlig. Den skall utgöras av dels en effekfiv
forskning och övervakning för att i tid upptäcka miljöproblem, dels ändrade
styrmedel inom samhälle och industri som kraftigare väger in miljöfaktorer i
beslutsprocessen. För att skapa resurser åt SNV för en dynamisk miljöpolitik
med ständigt föränderliga miljöproblem att lösa, krävs mer flexibla resurser.
Utredningens förslag att ge SNV endast ledande uppgifter för miljökontroll och
miljöbevakning gagnar detta syfte, SMHI stödjer uppfattningen att den löpande
verksamheten bör förläggas till de instanser som bedöms mest lämpUga för varje
delområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket: Statliga och kommunala organ har
en mycket viktig uppgift i att pä olika sätt hjälpa människor att agera
miljömedvetet. Verket möter i kontakterna med allmänheten och olika
organisationer som företräder konsumentintressen ett stort intresse för
miljöfrågor och en stark ambition. Verket delar utredningens uppfattning att en
systematisk informations- och utbildningsverksamhet jämte en miljöanknuten produkt-informafion
mäste bilda gmnden för en större kunskap om miljöfrågor. Verket utgår från ett
brett miljöperspektiv som ifråga om produkter omfattar deras totala
miljöpåverkan från tillverkning till kassation. Det krävs emellertid ocksä
konkreta förändringar av bostäder och produkter för att göra det praktiskt
möjligt för hushåUen att ta hänsyn till miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet: När utredningen avgränsar
sitt arbetsfält görs den bedömningen att naturvårdsfrågorna på olika sätt
nyligen belysts och därför i detta sammanhang inte behöver tas upp till
behandling. De delar av kulturminnesvärdens ansvarsområde som rör kulturmiljöer
och kulturlandskap och vars intressen tillvaratas genom naturvärdslagen och
hänsynsregler i jord- och skogsbrukslagstiftningen har därmed inte berörts av
utredningen. Därigenom har utredmngen inte heller studerat det samarbete och de
gemensamma åtaganden som etablerats mellan berörda stafiiga verk samt med
intresseorganisationer när det gäller hänsynstagande till natur- och
kulturvärden i jord- och skogsbmk, värd av kulturhistoriskt värdefulla landskap
samt de projekt rörande bevarande av hotad ängs- och hagmark som anvisats medel
under det senaste budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>378</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1808>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.19 Lantbruksstyrelsen:
Inom jordbrukspolitiken finns numera ett miljö- Prop. 1987/88:85<br>
mål som har samma vikt som effektivitetsmålet. Lantbruksverket har i Bilaga
10.3<br>
enlighet härmed i betydande omfattning ändrat inriktningen av sin verk<br>
samhet genom att dels arbeta med rena miljöfrågor, dels integrera miljöas<br>
pekterna i de traditionella verksamheterna, säsom rådgivning och finansi<br>
ellt stöd. Jordbruket står f, n. inför stora förändringar. För att dessa skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
ske på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt acceptabelt sätt kommer behovet
av samhälleliga insatser att bli stort. Lantbruksverket kan därvid antas få
omfattande uppgifter. På miljöområdet har lantbruksverket blivit starkt
engagerat när det gäller växtnäringsläckage och minskad
bekämpningsmedelsanvändning. Ett nära samarbete har utvecklats med bl. a.
naturvårdsverket och kemikalieinspektionen. Lantbruksstyrelsen och
naturvärdsverket arbetar f n, parallellt med vissa frågor. Risk för visst
dubbelarbete föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.20 Skogsvårdsstyrelsen:
SKS konstaterar att utredningen i sitt betänkan<br>
de funnit sig nödsakade att uppfatta miljön i snäv bemärkelse. Miljöfrågor<br>
na har under en längre tid vuxit i betydelse och skogsbmket och dess<br>
metoder har sedan länge varit föremål för en miljödebatt, varför en bredare<br>
genomgång hade varit värdefull, SKS har vid en hearing inför utredningen<br>
beretts tillfälle att framföra synpunkter om ansvars- och resursfördelning<br>
en inom sektorn skogsbruk-naturvård. Dessa frågor har ej berörts i betän<br>
kandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsbruket
har redan idag ett uttalat sektorsansvar för naturvårdsfrä-gorna uttryckt i
skogsvårdslagens 1 § och de föreskrifter och allmänna råd som SKS utfärdat i
anslutning fill lagen (SKSFS 1986:6). SKS är en sektormyndighet med ett brett
ansvar för skogsmiljön i sin helhet och är beredd att ta sitt ansvar för
miljöfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som framförs i betänkandet berör dock endast i ringa grad direkt skogsbmket
och skogsvårdsorganisationen. Några förslag kan dock ha ett principiellt
intresse om tankegångarna överflyttas till naturvårdens område. Dessa kommer
kort att beröras i yttrandet. För övriga förslag finner SKS inga skäl att
framföra några synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftföroreningarnas
inverkan pä markprocesserna kan, om inte utsläppen drastiskt reduceras, pä
sikt medföra en utbredd övergödning och markförsurning. Detta hotar en
långsiktig och uthållig virkesproduktion, SKS tillstyrker därför alla
kraftfulla förslag som kan reducera sådana negativa effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.21 Statens
livsmedelsverk: Beträffande förhällandet mellan livsmedels<br>
verket och övriga myndigheter på miljöområdet har utredningen inte funnit<br>
skäl till förändringar. Därvid har utredningen bedömt att verkets roll pä<br>
miljöområdet är av mindre omfattning och att miljöansvaret är mindre<br>
tydligt uttalat. Detta är måhända riktigt om man säsom utredningen sanno<br>
likt gjort ser frågan enbart ur den synvinkel som miljölagstiftningen ger.<br>
Men det är enligt livsmedelsverket ett för snävt synsätt. De föroreningar<br>
till miljön som utsläpp av exempelvis tungmetaller eller olika organiska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreningar kan ge upphov
till innebär ett hot mot människan inte främst på</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>379</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1810>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grund av deras blotta
förekomst i miljön utan därför att de via livsmedlen Prop. 1987/88:85 kan
skada människors hälsa. Spridningen av kvicksilver eller dioxiner vore
Bilaga 10.3 inte det stora miljöproblem som det är, om inte dessa ämnen kunde
förorena fisk och andra livsmedel. Detsamma gäller kadmium som utgör en
livsmedelsburen hälsorisk för människor därför att metallen tas upp i spannmål
och andra växter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
något begränsade synsätt rörande sambandet mellan miljöfaktorer och livsmedel
som utredningen anlagt kan enligt livsmedelsverket leda till att resurser inte
alltid sätts in där de bäst behövs. Ett exempel härpå är dioxinfrågan.
Naturvärdsverket har av budgetmedel filldelats åtskilliga miljoner kronor för
att kartlägga spridning och förekomsten av dioxin. Den kanske viktigaste delen
i detta arbete är att undersöka om ämnet förekommer i riskabla halter i vår
konsumtionsfisk. Trots begäran från livsmedelsverket har inga särskilda medel
utgått för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang finns ävenledes anledning att påpeka att till livsmedelsverkets
ansvarsområde hör ocksä dricksvatten. Kvalitén på detta kan i hög grad påverkas
av de miljöföroreningar av mångahanda slag som yt-och grundvattnet i vårt land
utsätts för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
livsmedelsverkets mening är det uppenbart att sambandet mellan miljö- och
livsmedelsområdena bör förstärkas. Livsmedelsverket bör i ett tidigare skede än
vad som idag mänga gånger är fallet komma in i miljövårdsarbetet och kunna
påverka deUa, Den kunskap och de erfarenheter som finns inom livsmedelsverket
borde vidare kunna utnyttjas i ökad utsträckning i miljövårdsarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges geologiska undersökning: Miljövårdsfrägorna
är i dag viktiga delar av SGUs verksamhet, SGU har försett utredningen med ett
omfattande underlag som belyser SGUs uppgifter. Det är både beklagligt och
anmärkningsvärt att detta underlag inte synes ha beaktats. Enligt betänkandet
har en uppföljning av s. k. hearings skett med fiera myndigheter, dock inte med
SGU. Vidare har aktionsgmppen mot havsföroreningar till utredningen överlämnat
sitt förslag till aktionsplan för beaktande (s 541). I denna upptas bl, a, ett
förslag om en utökad maringeologisk kartläggning vid SGU samt ett därtill
kopplat miljökemiskt analysprogram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling: STU delar
utredarnas grundsyn. Utredningen är synnerligen omfattande och ambitiös, men
ligger dock delvis utanför STUs kompetensområde. STU instämmer i utredarnas
slutsats att kraftfulla åtgärder mäste vidtagas för att förstärka miljöskyddet
och att en förutsättning för att statsmakternas mål skall kunna uppnäs är
därför att betydligt ökade resurser tillföres det samlade miljöskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens provningsanstalt: Utredningen slår också
fast att avsaknaden av en samlad överblick är en av de stora bristerna. Det är
nödvändigt att samhället, regeringen, har en möjlighet att ingripa i
miljöarbetet eftersom alltför långtgående föreskrifter kan få stora
konsekvenser för landet och samhället. På arbetsmiljöomrädet har emellertid
trots motsvarande risker i föreskriftsarbetet och tillsynen, konsekvenserna
kunnat hållas på en ac-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>380 ceptabel nivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1812>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vem
anger mål och policy och styr miljövårdsarbetet? Det framgår inte Prop.
1987/88:85 av dagens situation och det framgår inte av det lämnade förslaget.
Vår syn Bilaga 10.3 är att SNV med en klart stärkt ställning som föreskrivande
myndighet. Koncessionsnämnden som miljödomstol och besvärsinstans skulle
avlasta regeringen en betydande del av arbetet med miljöärenden, ge styrka och
samordning i prövningsärendena, ge samordnad formulering av tillsynsprogrammen.
Tillsynen som helhet kan sedan decentraliseras till LST, MHN och fill tekniska
expertorgan, laboratorier etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till åtgärder som lämnas i betänkandet bedöms emellertid inte vara
tillräckligt kraftfulla för att ge en reell effekt för ett förbättrat
miljövårdsarbete, eftersom förslaget underlåter att peka ut huvudansvarig
myndighet och ge tillräckliga befogenheter för att åstadkomma en bättre miljö.
Förslaget innebär en komplicerad struktur med många agerande. Detta innebär
risk för effektivitetsförluster, särskilt som behov och inriktning av arbetet
med tekniskt beslutsunderlag inte understrykes tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas organisationsnämnd: Inledningsvis
vill LON framhålla att en grundförutsättning för ett effektivt
miljövårdsarbete frän länsstyrelsernas sida är att statsmakterna klart
utformar målen för miljöskyddsverksamheten. Därefter mäste centrala
myndigheter, specieUt statens naturvårdsverk (SNV), utifrån givna mål omforma
dessa till strategi- ■ er, handlingsprogram och allmänna råd för
miljövårdsarbetet. Dessutom mäste myndigheterna ha de lagliga instrumenten samt
resurser för att genomföra arbetet. Det framlagda förslaget utgör en god gmnd
för detta arbete. I sammanhanget bör ocksä påpekas att länsstyrelsen måste ges
ekonomiska resurser för att handläggarna skall kunna delta i de utbildningar
som kommer att ordnas samt att tillsynsbesöken inte hindras på grund av brist
på pengar. Dessutom är det viktigt att länsstyrelsen kan behålla sin personal
för att kunna göra ett effektivt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: Utredningen har främst
riktat in sig på miljöskyddslagssystemet och det är framför allt bristerna i
tillsynen som analyseras ingående och pä ett bra sätt. Däremot har prövningen
enligt ML inte blivit lika ingående analyserad. Någon analys av hur
miljöskyddslagssystemet i stort lyckats lösa miljöskyddsproblemen i samhället
har inte gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte ifrågasatt det ofta tidsödande och resurskrävande systemet med
individuell prövning av ett stort antal verksamheter. Användningen av
generella normer för rening, utsläpp o.d, borde kunna innebära möjligheter till
rationalisering, speciellt när det gäller att reglera mänga små och likartade
verksamheter. Resursknappheten hos miljömyndigheterna medger dessutom inte att
fördelarna med individuell prövning till fullo kan tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra stora frågan utredningen tagit sig an, den s.k. kunskapsför<br>
söijningen, har behandlats översiktligt och medger endast mycket allmän<br>
na slutsatser om de åtgärder som behöver vidtas när det gäller styrmedel<br>
och organisation. Att naturvärdsverket i ett kraftigt decentraliserat miljö<br>
skyddslagssystem i ökad utsträckning fär rollen av ett sakkunnig- och<br>
samordningsorgan är mer eller mindre ofrånkomligt,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1814>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad tunga områden inom miljövården såsom traditionell naturvård, Prop.
1987/88:85 produktkontroll och regleringen av s, k, diffusa utsläpp via trafik,
jordbmk Bilaga 10.3 o. d. berörs endast marginellt och dä mest i samband med
behandlingen av s. k. "särskilda frågor". Nägot annat hade inte varit
att begära och innebär ingen kritik från verkets sida. Någon heltäckande bild
av miljövård i dess vidare mening är knappast nödvändig för att mofivera
organisationsförändringar eller effektiviseringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
snuddar vid ett antal ytterligare styrmedel som skulle kunna ersätta eller i
varje faU komplettera individuell prövning. Det gäller bl. a. utsläppsavgifter,
s, k, mjuka styrmedel (utbildning och information), konsumentval, geografiska
riktlinjer (i anslutning fill PBL/NRL), Styrme-delsfrågan kräver kompletterande
utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.38
Statens energiverk: Betänkandet innehåller en rad ambitiösa förslag för en
effektivare miljövård. Statens energiverk tillstyrker de flesta förslagen.
Särskilt understryker verket vikten av att ågärder vidtas för en stärkt egenkontroll
och tillsyn. Verket ifriigasätter dock om införandet av miljörevisorer är rätt
väg att välja. Verket skulle hellre se en ökad myndighetskontroll speciellt
för stora anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser att det är angeläget att utreda förutsättningarna för ett utsläppsrelaterat
avgiftssystem samt att samverkan mellan universitets-och högskoleinstitutioner
respektive andra organisationer vidareutvecklas. Slutligen ifrågasätter verket
behovet av att införa auktorisation av kontrollorgan för provtagning, mätning
och analys av utsläpp till luft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.50
Länsstyrelsen i Stockholms län: Utredningen har gjort en bred beskrivning av
problemen inom miljövårdsområdet och gjort en översyn av viktiga
frågeställningar. Utredningens arbete är viktigt inte minst mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bakgmnd
av samhällets ökande krav på miljövården, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer i utredningens slutsats att avståndet mellan mål och medel är alltför
stort. Länsstyrelsen har också vid flera tillfällen påtalat bristen på resurser
för länsstyrelsens miljövårdsarbete, I detta sammanhang kan tilläggas att
arbetsuppgifterna inom miljöskyddssektorn är högprioriterade i länsstyrelsens
verksamhetsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.52
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Trots>den knappa tid utredningen haft
till sitt förfogande har den gjort en omfattande genomgäng av det
hittillsvarande miljövårdsarbetet. En genomgående strävan i utredningens
förslag till förbättringar är att utnyttja resurserna för miljöskyddet mera
effektivt och undvika onödigt dubbelarbete. Denna strävan har även präglat
länsstyrelsens hittillsvarande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet,
särskiU delen Miljösskyddssystemet, innehåller omfattan<br>
de reformförslag för miljövårdsarbetet, som länsstyrelsen till huvudsaklig<br>
del tycker är bra. Länsstyrelsen anser dock att utredningen alltför intensivt<br>
inriktat sig på kontrollfrågorna och sanktionssystemet i fråga om miljöfar<br>
lig verksamhet, medan stora och svårhanterliga delar i miljövårdsarbetet<br>
inte tagits upp alls eller endast berörs i ringa omfattning. Utredningen har<br>
uppenbarligen saknat tid att göra en samlad bedömning av hela miljövärds-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>382</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1816>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbetet med koppling till
hälsoskydd, livsmedelstillsyn, arbetsmiljö, vat- Prop. 1987/88:85 ten- och naturvärdslagsfrägor,
NRL- och PBL-arbete etc. Det hade varit Bilaga 10.3 önskvärt att det totala
arbetet givits en belysning samt resurs- och samordningsfrågorna på de olika
nivåerna bedömts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.53
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Miljövården är en av de viktigaste
samhällsuppgifterna och kommer sä vara under överskådlig tid. Den myn-dighetsorganisafion
som har till uppgift att hantera miljöproblemen måste ges erforderliga
möjligheter att överblicka miljösituationen och prioritera insatser och
åtgärder. Det är framför allt problem av övergripande och långsikfig karaktär
som måste kunna hanteras. Det innebär ett samordnat arbete pä såväl
internationell och nationell som regional och lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser i likhet med utredningen att nuvarande resurser och organisation har
svårt att tillgodose framtida behov av miljöskyddsarbete. Det behövs totalt
sett betydligt ökade resurser. Utredningen föreslår att utövarna av miljöfarlig
verksamhet ska stå för dessa extra kostnader via avgifter för prövning och fillsyn,
miljörevisorer och ökad egenkontroll. Länsstyrelsen stöder principen om förorenarnas
kostnadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.55
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen delar uppfattningen att måluppfyllelsen
i samhällets miljövårdsarbete är låg i flera avseenden, t. ex. behovet av
samlad överblick. Det måste dock framhållas att man med nuvarande system ändå
nätt betydande framsteg, främst genom de krav på skyddsåtgärder som
miljöskyddslagen innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
direktiv utgår från att nuvarande organisation inte är fill<br>
räckligt effektiv. Detta är sant i sä måtto att myndigheterna ibland lägger<br>
ned mycket arbete på saker, som har liten eller ingen betydelse för de<br>
miljöproblem som vi idag anser viktigast. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
beror dock ofta på att lagstiftningens krav på generell förprövning, starkt
begränsar den enskilda myndighetens möjligheter att prioritera verksamheten
utifrån de övergripande målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att nå en hög effektivitet i det vidare perspektivet måste de konkreta<br>
uppgifter som myndigheten ålägges genom författning balanseras mot de<br>
faktiska resurserna för genomförande på ett bättre sätt än hittills. Kort<br>
sagt, man mäste rätta munnen efter matsäcken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
finner det anmärkningsvärt att utredningen, trots direktiven, inte behandlat
den allmänna naturvärden. Problemen med bristande måluppfyllelse är här minst
lika stor som inom miljöskyddet. Hänvisningen till betänkandet (Ds JO 1986:4)
Våra naturteservat samt att plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL)
nyligen riksdagsbehandlats är svag. Betänkandet behandlar endast en liten del
av naturvårdsarbetet, nämligen vård och förvaltning av naturvårdsobjekt. Det
faktum att planlagstiftningen är ny är i sig ett skäl att se över ansvarsfördelningen
inom naturvårdsområdet, vilket också anges i kommittédirektiven (sid. 633 betänkandet).
Länsstyrelsen föreslår att organisationen inom den allmänna naturvården utreds
skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>383</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1818>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.57 Länsstyrelsen i
Gotlands län: Utredningen har tagit upp och pä ett Prop. 1987/88:85<br>
förtjänstfuUt sätt belyst frågeställningar av stor vikt för miljöskyddsarbe-
Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tet.
Det är egentligen anmärkningsvärt många frågeställningar som gåtts igenom och
det är ingen tvekan om att ett stort behov av en grundlig genomgäng av samhäUets
miljöskyddsarbete har förelegat. Framför aUt har utredningen, även om
formuleringarna härvidlag är något glidande, visat på avsaknaden av klart
avgränsade, identifierbara mål och delmål för miljöskyddsarbetet. Därfill
kommer att ledning, och därmed ocksä styrning av verksamheten mot dessa mål
har varit svag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
angivande av mål föi' verksamheten mäste dock påtalas att bildandet av energi-
och miljödepartementet medfört en påtaglig förändring härvidlag. Processen att
formulera mål för miljöskyddsarbetet har påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.58 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Utredningen konstaterar att de resurser<br>
samhället idag ställer till förfogande för miljövärden är alldeles för knappa.<br>
Därför kan inte avsedd ambitionsnivå uppnäs. Länsstyrelsen instämmer i<br>
denna bedömning. Denna diskrepans som tenderar att öka från är till år<br>
påverkar också dem som arbetar inom miljövården. Därför är det stor risk<br>
att det stora engagemang som finns pä naturvärdsenheterna i landet och pä<br>
naturvårdsverket mattas, att otillfredsställelse med arbetet breder ut sig<br>
samt att i takt med den ökande och många gånger osakliga kritiken även<br>
hopplösheten tränger in på arbetsplatserna. Resultatet blir dä en betydligt<br>
sämre arbetsprestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en kraftfull resursförstärkning till miljövärden skulle problemen sannolikt
lätt kunna lösas. Arbetet skulle på nytt kunna övergå från nuvarande
överhettade och panikartade tillstånd till att bli mer effekfivt och välplanerat.
Därmed skulle också arbetsglädjen äter infinna sig. Miljövärden är en relativt
ny sektor i samhällsstmkturen. Miljödebatten får aUt störte utrymme i
massmedia. Miljöfrågorna fillmäts det största intresset bland medborgarna
enligt opinionsundersökningar. Allt detta talar för att vi är beredda att
betala för en bättre miljövård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.61
Länsstyrelsen i Hallands län: Länsstyrelsen vill inledningsvis understryka de
allmänna slutsatser som anges i utredningen. Sålunda har i många hänseenden det
hittillsvarande miljövårdsarbetet varit framgångsrikt även om många
miljöproblem återstår att lösa och nya problem kommer att uppstå i framtiden.
Miljövårdsarbetet är vidare i hög grad en fråga om samverkan meUan olika
parter. Med särskild skärpa vill länsstyrelsen hävda att de resurser som idag
ställs till förfogande för miljöskyddsarbetet är otillräckliga. Ytterligare
resurser mäste därför sättas in, oberoende av vilka organ som ska handha
miljöskyddsarbetet. Utredningen framhåller ocksä nödvändigheten av att
miljömedvetandet ökas så att optimal hänsyn kan tas till miljön sä tidigt som
möjligt. Ett gott förebyggande miljövårdsarbete är enligt länsstyrelsens
mening en fömtsättning för att man i framtiden ska kunna lösa miljöfrågorna
inom ramen för bästa ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hittillsvarande tillämpningen av miljöskyddslagen (ML) har funge<br>
rat i stort sett bra vad avser prövningen. De villkor m. m. som föreskrivs i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>384</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1820>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillstånd etc, måste dock
preciseras bättre än vad som nu sker. Tillsynen Prop. 1987/88:85 däremot
har inte fungerat tillfredsställande, främst pä grund av ofillräckli-
Bilaga 10.3 ga resurser. Länsstyrelsen anser därför, liksom utredningen, att
miljö-värdsarbetet - framförallt samhällets tillsyn — mäste förbättras
radikalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.64 Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Länsstyrelsen konstaterar att utred<br>
ningen genomsyras av förslag som innebär ökad myndighetsutövning,<br>
kontroll och skärpt påföljdssystem. I en resursknapp arbetssituation kan<br>
en sådan ändrad inriktning kortsiktigt ge ett utåt sett effektivare miljöarbe<br>
te. Pä lång sikt torde dock ett arbetssätt baserat på rådgivning och samar<br>
bete med företag m.fl. resultera i en bättre miljö. Ett sådant arbetssätt<br>
ligger också mera i linje med länsstyrelsens strävan att på ett smidigt sätt<br>
förbättra förhållandena i miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar vikten av en effektivare tillsyn. Länsstyrelsen delar utredarens
uppfattning att tillsynen i mänga fall är eftersatt pä gmnd av bristande
resurser men vill samtidigt varna för att helt koncentrera miljöarbetet på
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summan
av alla tillståndsgivna utsläpp till luft och vatten torde nämligen i mycket
hög grad påverka miljön än vad eventuella mindre överskridanden av villkorade
utsläpp kan göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.65 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Utredningens utgångspunkt är att det<br>
finns stora problem inom svensk miljövård och att en stor del av dessa<br>
problem beror pä brister i prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen.<br>
Utredningen pekar pä att resursbristen är den viktigaste orsaken tUl detta,<br>
men drar också slutsatsen att det behövs stora organisationsförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar uppfattningen att det finns mänga miljöproblem som kvarstår. Dessutom
tillkommer ständigt nya. Vi vill dock peka på att det sedan miljöskyddslagens
tillkomst uträttats väldigt mycket inom svensk miljövård. Vi anser att det är
fel att påstå att den hittillsvarande miljövårdsorganisationen har misslyckats
med sin uppgift, speciellt med tanke på de resurser som stått till förfogande.
Det är därför vikfigt att inte bara peka på bristerna utan också förtjänsterna
i nuvarande organisation, I annat fall finns risken att de förändringar som
föreslås för att avhjälpa bristerna leder till att förtjänsterna omintetgörs.
Som exempel kan tas att med en alltför långtgående formalisering löps risken
att man får en stelbent handläggning. Därmed riskerar man att omintetgöra det informeUa
arbetssätt genom vilket myndigheterna genom diskussioner med företagen har
lyckats fä till stånd praktiska och miljömässigt riktiga lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar att det som misslyckats inom miljövården inte i första hand är<br>
prövnings- och tillsynssystemet. Inom de verksamheter som omfattas av<br>
detta har miljöstörningarna minskat. Däremot ökar miljöproblemen inom<br>
de sektorer som miljömyndigheterna, eller i vart fall länsstyrelserna, haft<br>
mycket små möjligheter att påverka. Som exempel kan tas luftutsläppen<br>
där utsläppen av svaveldioxid från skogsindustri och energiproduktion<br>
kraftigt minskat medan utsläppen av kväveoxider och kolväten från trafik<br>
stadigt ökat. Utsläppen av fosfor från reningsverken har dramatiskt skurits<br>
ned medan utsläppen frän jordbruket ökat. Likaså vad gäller kväve har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>25
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1821>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbrukets
utsläpp ökat kraftigt. Här har reningsverkens utsläpp inte Prop. 1987/88:85
minskat. Det är dock viktigt att notera att detta inte berott pä brister
vid Bilaga 10.3 prövning och tillsyn utan snarare på att forskarna inte
identifierat kväve-problemet förrän sent samt att det därefter saknats centrala
riktlinjer och tekniska lösningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.66 Länsstyrelsen
i Örebro län: Sedan miljöskyddslagens tillkomst 1969<br>
har stora insatser gjorts för att minska miljöstörningarna. Näringslivet och<br>
kommunerna har genomfört de miljöskyddsåtgärder som krävts från stats<br>
makten. Enligt länsstyrelsens uppfattning fungerar också miljövårdsarbe<br>
tet i stort sett bra. Insatserna bör därför i fortsättningen styras över till
de<br>
stora, svårbemästrade miljöproblemen (försurande och hälsofarliga luft<br>
utsläpp, klorföreningar, freoner etc) som i mänga fall är globala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
om det ofta klagas på brister i systemet är länsstyrelsens uppfattning att de
allra flesta företag (kommuner, industrier m.fl,) sköter miljövärden på ett
tillfredsställande sätt och att det endast är i undantagsfall som
överträdelser eller brott mot villkor förekommer. För att även i fortsättningen
miljötillsynen och övervakningen skall fungera och om möjligt även bli bättre
är det viktigt att tillsynsmyndigheten har ett nära och förtroendefullt
samarbete med ansvariga hos verksamhetsutövarna och framför allt att fä
förståelse för att miljövården är en intregrerad del i verksamheten. Fungerar
detta kan man i fid möta problem och diskutera skyddsåtgärder m, m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.67 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Säväl i direktiven som i betänkan<br>
det framhålls att det nu gäller att se till att de samlade resurserna inom<br>
miljövårdsområdet utnyttjas sä effekfivt som möjligt. Utredningen fram<br>
håller också att en förutsättning för att ett decentraliserat beslutssystem<br>
skall fungera effekfivt är att ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är<br>
klar och entydig. Länsstyrelsen delar helt dessa synpunkter. Det är dock<br>
en brist att utredningen inte behandlar resursbehovet inom den allmänna<br>
naturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att tillsynen är den del av miljöskyddssystemet där de största bristerna
finns. Resurserna bedöms som helt otillräckliga för tillständs- och
anmälningspliktiga verksamheter. Tillsynen över verksamheter utanför listorna
bedöms av utredningen vara obefintliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens uppfattning att resurserna och insatserna behöver
förstärkas på vissa områden. Detta gäller bl. a, kontrollen av de miljöfarliga
verksamheter som inte är tillständs- eller anmälningspliktiga. Däremot anser
länsstyrelsen att åtminstone vi i Västmanlands län genom att prioritera tillsynsarbetet
bedrivit tillsyn vid miljöstörande anläggningar pä tillständs- och
anmälningslistorna i tillräcklig omfattning. Branschgenomgängar av vissa
miljöstörande verksamheter utanför listorna har ocksä genomförts med längre
intervall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.68 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Utredningen ger en fyllig exposé av<br>
svensk miljövård med tonvikt pä miljövärdens organisafion. Den beskriver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utförligt
miljövårdsarbetet hos såväl myndigheter på olika nivåer som hos</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>386</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1822>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1823>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>företagen. På föredömligt
sätt penetreras lagstiftningskomplexet, Forsk- Prop, 1987/88:85 ningen inom
miljöområdet ges en översiktlig behandling och de enskilda Bilaga 10.3
medborgarnas och ideella organisationers ställning och medverkan i miljöskyddsarbetet
blir belyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
borde därför kunna bli ett ändamålsenligt instrument och en kunskapskälla i den
omfattande och ambifiöst upplagda utbildningsverksamhet som enligt utredning
måste genomföras för att höja ambitionsnivån i miljöskyddsarbetet och för att
uppnå en effektivare miljöskyddsorganisation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.70
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen vill inledningsvis starkt
understryka miljöfrågornas allt större betydelse i samhället. Ett ökat ansvar
för vär miljö måste därtor ställas på alla beslutsfattare och aktörer inom
samhällsorgan och näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågornas
lösning kräver sålunda ett engagemang frän alla sektorer. Samtidigt mäste en
rationell rollfördelning skapas mellan berörda miljö-värdsorgan. Detta gäller
bl, a, samspelet länsstyrelse-kommuner och samspelet
länsstyrelsen-naturvårdsverk. En öppen och förtroendefull dialog mellan dessa
inbördes och mellan dem och företagen är angelägen. Också ett omfattande
kunskapsutbyte dem emellan är vidare nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill också tidigt och starkt framhäva vikten av att man med teknisk utveckling
så långt möjligt löser miljöfrågorna. Det måste sä arrangeras att det,
förenklat uttryckt, alltid skall vara lönsamt för företag m.fl. att satsa pä
god miljö. En teknikutveckling på miljöskyddsområdet bör nu ses som lika
angelägen som pä varje annat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.73
Nacka kommun: Utredningen har redovisat ett välkänt faktum nämligen att
miljökontrollen är alldeles otillräcklig. Detta gäller i särskilt hög grad just
miljötillsynen, Alla åtgärder som föresläs bör därför i första hand medföra att
tillsynen förstärks. Förstärkningen bör ske pä flera olika plan; större
omfattning när det gäller antalet tillsynsbesök, bättre kunskapsförsörjning,
bättre underlag frän den centrala myndigheten, naturvärdsverket, när det
gäller allmänna råd, normer regler och andra "mallar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågan
är den enskilda politiska fråga som allmänheten anser vara angelägnast. Jämfört
med t, ex, bilprovningen är miljökontrollen oerhört eftersatt. Om vi menar
allvar med att miljöfrågorna ska prioriteras måste vi vara beredda att satsa
mycket mer på tillsynen, också om det innebär att resurstilldelningen för
miljötillsynen måste öka utöver nuvarande tilldelning och ocksä utöver vad
utredningen föreslär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
är betjänt av att tillsynsbehovet underskattas. Vi mäste förutse en betydande
resursförstärkning om tillsynen skall klara de nu uppställda politiska
målsättningarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.75
Södertälje kommun: Utredningen konstaterar att miljösituationen i<br>
många avseenden är otillfredsställande och att kraven på kraftfulla<br>
miljövårdsåtgärder följer av den ökade kunskapen och den alltmer upplys<br>
ta opinionen. Det som bekymrar mest är de stora och livsavgörande<br>
frågorna såsom försurningen av mark och vatten, spridningen av svärned-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brytbara
gifter i naturen och hotet mot det skyddande ozonskiktet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1824>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1825>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I det kommunala
miljövårdsarbetet måste det idag finnas en beredskap Prop. 1987/88:85 och
ett kunnande att möta alla de kiav som allmänheten och våra kommu- Bilaga
10.3 nalpolitiska företräder ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
miljö- och hälsoskyddsförvaltningens horisont har trenden under de senaste åren
blivit allt tydligare. En förskjutning har skett i förvaltningens och nämndens
arbete mot mer komplicerade, övergripande och strategiska frågeställningar.
Våra politiker och den upplysta allmänheten kräver handling och effektivitet
när det gäller att komma till rätta med olika problem. Men den nuvarande miljövårdsorganisafionen
har haft svårigheter att klara av sina uppgifter pä ett effektivt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller dock att ta vara på det engagemang och den vilja till ökat ansvar för
miljövården som allt fler kommuner gett uttryck för på sistone. Visserligen
krävs även här resursförstärkningar för att klara dessa uppgifter, men på
väldigt många håll i landet finns dock uttalade ambitioner att ställa de
nödvändiga resurserna till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.82
Marks kommun: Oklarheten om arbets- och ansvarsfördelning gentemot andra
myndigheter har varit påtaglig på kommunal nivå. I och med nya HL:s tillkomst
1982 förstärktes miljö- och hälsoskyddsnämndens skyldigheter vad gäller
förebyggande miljövårdsarbete och miljövårdsplanering, Samfidigt försvagades
dock myndighetsfunktionen vad gällde miljötillsynen. Detta gällde främst
objekt utanför fillstånds- och tillsyningslis-torna, som tidigare handlades med
stöd av hälsovårdsstadgan (HS §§ 38, 71, 72), I och med HL:s införande försvann
denna möjlighet. Sädana ärenden skulle i fortsättningen handläggas med stöd av
ML, med länsstyrelsen som fillsyningsmyndighet. I prakfiken innebar det att
arbetet med dessa ärenden fortfarande låg kvar pä kommunen, men vid myndighetsutövning
fick ärendet gå upp till länsstyrelsen. Detta blev tungarbetat och ineffektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
handläggningen i samband med enklare tillståndsprövningar har upplevts som
tillkrånglad och tungrodd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.86
Nordanstigs kommun: Nordanstigs kommun instämmer i utredningens analys av
nuvarande brister i miljövårdsorganisationen. Det är i första hand
miljötillsynen, som har otillräckliga resurser. Den oklarhet beträffande kommunernas
roll i tillsynsarbetet, som för närvarande råder, är inte fillfredsställande.
Ej heller är det tillfredsställande att myndigheterna inte kan samordna
tillsynen för angränsande lagstiftningar (Lagen om kemiska produkter,
djurskyddslagen m.fl,).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag ger en klarare gränsdragning mellan myndigheternas roller pä central,
regional och lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
lokalkännedom är värdefull och det bör kunna åstadkommas vissa
samordningsvinster i tillsynsarbetet genom utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den föreslagna förstärkningen av miljövårdsorganisationen kommer emellertid
ytterligare resurser att krävas i kommunerna, särskilt i de små kommunerna.
Finansieringsfrågorna är därför mycket viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>388</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1827>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.87
Örnsköldsviks kommun: Utredningen tar mycket lite hänsyn tUl den Prop.
1987/88:85 posUiva utveckling som skett efter 1984 i de kommuner som tagit över
Bilaga 10.3 tillsyn enligt miljöskyddslagen. Vår bedömning av utvecklingen i
Örnsköldsvik är att miljötillsynen förbättrats avsevärt samtidigt som kommunens
kunskap om miljösituationen ökats vilket bl. a. medför att det nu finns bättre fömtsättningar
än fidigare att kunna väga in miljöaspekterna i den kommunala planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har en väl "akademisk" syn pä vad miljötillsynsarbete i prakfiken är.
Enligt våra erfarenheter är miljötillsyn att vara nära sina objekt, att ha hög tUlgänglighet
och kort "marschberedskap" och att ha stor kontaktyta både med
objekten och med de människor som bor och vistas i objektens närhet. Miljötillsyn
är, enligt vår erfarenhet, således nägot som med fördel kan decentraliseras
långt ner i samhällskroppen under fömtsättning att industrikunskapen finns och
att de ekonomiska villkoren görs godtagbara för den lokala tillsynsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av utredningsdirektiven är att miljöskyddet skall organiseras sä att den
samlade resursen kan utnyttjas så optimalt som möjligt, I detta faU går
samhällsekonomi och effektivitets- och miljökrav hand i hand. Enligt vår syn
bör därför de lokala organen ges en roll där deras närhet, lokalkunskaper och
resurser utnyttjas maximalt. De regionala organens roll bör vara av
samordnande, understödjande och prövande karaktär och SNV bör koncentrera sig
pä aft ha översikten, sköta de internafionella aspekterna, ta de strategiska
besluten, ta fram och förmedla kunskaperna och i övrigt sä långt möjligt stödja
de underordnade nivåerna. Bland annat bör man ta ansvar för att anordna
fortlöpande utbildning av tillsynsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.92 Svenska
kommunförbundet: Det stora engagemanget för miljöfrågor<br>
na hos medborgarna kanaliseras naturligt i det kommunalpoUfiska arbetet.<br>
Miljöskyddet har därmed blivit en alltmer angelägen uppgift för kommu<br>
nerna. En stor andel av kommunerna har bedömt det väsentligt att få<br>
möjligheter att ta över den miljöskyddstillsyn som nu åvilar länsstyrelser-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har länge varit känt, att den nuvarande organisationen, vilken till sina
huvuddrag byggdes upp redan i slutet av 1960-talet, varit otillräcklig för att
klara de många och svära frågor rörande miljön som successivt kommit i dagen.
Den förbättrade och fördjupade forskningen har också riktat uppmärksamheten på
nya miljöfaror som måste hanteras. Det ökade miljömedvetandet hos medborgarna
kräver nu en utbyggd och effektivare organisation för hanteringen av dessa
betydande samhällsfrågor. Därför måste också ökade resurser ställas till
sektorns förfogande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.93 Landstingsförbundet:
Utredaren har definierat miljövård främst som<br>
skydd av miljön mot negativ inverkan inklusive negativa hälsoeffekter.<br>
Trots detta behandlas enbart effekter på miljön. Landstingen har inte<br>
under utredningsarbetet inbjudits att avge synpunkter pä miljövårdsorgani<br>
sationen trots att effekterna på människors hälsa tillhör de allvarligaste<br>
följderna av bristande miljövård. Enligt styrelsen kan en bra miljövård inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bedrivas
utan samband med ett aktivt hälsoskyddsarbete. När utredaren</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>389</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1828>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1829>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sedan behandlar de
kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna utan att Prop. 1987/88:85 nämna
deras miljömedicinska arbete i samarbete med distriktsläkarna blir Bilaga
10.3 bristen på helhetssyn uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att väga in bedömningar av de miljömedicinska effekterna av en
anläggning i kriterierna för begreppet miljöfarlig verksamhet. Vissa
anläggningar kan ha större miljömedicinska effekter än de har på själva miljön
i övrigt. Det gäller bl, a, utsläpp av dioxin, flera lösningsmedel säsom t,
ex, styren, samt av klor och explosiva gaser. Miljömedicinsk kunskap bör därför
tillföras prövningsinstanserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.94
Svenska naturskyddsföreningeli: Utredningen har i huvudsak avgränsats till
miljöskyddslagens tillämpningsområde. Problem som rör kemikaliekontrollen,
naturskyddet och sädana vattenfrågor som faller under vattenlagen utesluts t,
ex. Naturskyddet faller bort med motivet att vissa frågor av organisatorisk art
under 1986 redovisats i betänkandet (DS JO 1986:4) "Våra
naturvårdsobjekt" och att markanvändnings- och hushållsaspekter
behandlats i samband med framtagande av naturresurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den avgränsning som skett har ett tillfälle att skapa helhetslösningar pä de
svåra miljöproblem som finns i dag försummats. Utredningen pekar inte på någon
lösning av de svåra samordningsfrågor som SNF belyste i sitt förslag till ny
naturskyddslag vilket lades fram under 1986. Av dessa skäl har utredningen lett
frarn till ett betänkande som, även om det inom sina ramar varit framgångsrikt,
inte innehåller förslag som kan lösa mer än några fä av de mest aktuella
problem som rör den svenska miljövården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
motiv som anförts för utredningens avgränsning är med undantag för tidsbristen,
enligt föreningens mening ohållbara, I "Våra naturvårdsobjekt"
analyseras den i och för sig viktiga men ändå mycket begränsade frågan om
skötseln av våra naturvårdsobjekt. Naturtesurslagen begränsas bl. a. av att den
inte överordnats de lagar som reglerar de areella näringarna, d.v.s. skogsvärdslagen
och lagen om skötsel av jordbruksmark. Det anmärkningsvärda förhällandet råder
i dag, att de näringar som förvaltar merparten av den svenska landarealen inte underordnats
den lag som skall reglera hushållningen av våra naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därtill
kommer att naturresurslagen inte innehåller några egentliga
genomförandeinstrument. Hushållningsbestämmelsernas samordning med
naturvårdslagen m.fl. lagar är illa utredd. Vad riksintressena beträffar saknas
regler för hur något blir ett riksintresse, rättsverkningarna av att nägot blir
ett riksintresse samt ersättningsbestämmelser då frågan om ersättning till
markägare aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
konstaterar vidare att naturvärdsverkets organisation inte behandlats. Därvid
vill föreningen särskilt peka på dagens bristande rådgivning, inadekvata mätprogram
(PMK) som t. ex. exkluderar stabila organiska föreningar och verkets
utredningsverksamhet som på ett alltför tidigt stadium väger in ekonomi och
teknik. Beslutsfattarna fär sällan ta ställning till åtgärder som syftar till
att uppnå de utsläppsniväer naturen tål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
beklagar således djupt att utredningen avgränsats så snävt.<br>
Helhetsgreppen pä miljövärds- och naturskyddsfrägoma saknas således</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fortfarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1830>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1831>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.96 Sveriges
Grossistförbund: Utredningen konstaterar att även om det Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>hittiUsvarande
miljövårdsarbetet i mänga hänseenden varit framgångsrikt Bilaga 10.3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är det uppenbart att en
rad allvarliga, nu kända miljöproblem återstår att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lösa och att nya problem
kommer att visa sig i framfiden. Vidare framhåller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>man vikten av ett starkt
engagemang för miljövård pä det internationella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stor utsträckning fokuseras i utredningen behovet av lagar och tillsyn. Kort
ger presentafionen ett intryck av att bristerna i stor utsträckning beror på
just detta område, det är den polisiära delen som fokuseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visst
förekommer det brister i miljöarbetet. Man kan säkert finna fall där förbättrad
miljöpolisiär verksamhet skulle kunna ha en viss effekt. Dock menar vi att de
stora miljöproblemen inte beror pä medvetna försyndelser utan snarare på att ny
kunskap tiUkommer, som visar att etablerad teknik kan ge långsiktiga, icke
önskvärda miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
som uppstår, när sådan information dyker upp, är hur de skall åtgärdas.
Mestadels befinner sig berörda företag i en svår konkurrenssituation, framför
allt om det är först i Sverige som observerade vetenskapliga rön ger anledning
till åtgärder. Svenskt näringsliv verkar som bekant inte isolerat utan har
internationell konkurtens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt idag att snabbt ändra tekniska system. Precis som pä andra områden i
samhället har en stor tröghet byggts in, vilken gör att snabba åtgärder är svåra
att genomföra, både tekniskt och ekonomiskt. Dessutom förekommer inte sällan
dåligt underbyggda larm, vilka ger de etablerade företagen svårighet att bedöma
validiteten i problemkomplexen. Ett exempel här är CFC. I slutet pä 70-talet
var oron stor. I böljan på 80-talet visade vetenskapliga data att problemet
möjligen var mycket mindre för att återigen i mitten av 1980-talet fokuseras
som mycket betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill med ovanstående beskrivning kort teckna en bild av hur miljöproblematiken
ser ut. Vi vill understryka, att det är inte ovillighet från näringslivet att
värna om en god miljö, som är problemet utan det är kunskapsluckor och tröghet
i systemet som är nyckelproblemet i kombinafion med olika snabbhet i det
internationella agerandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovan
redovisade problemafik löses icke med mer lagar, bättre tillsyn osv. Huvuddelen
av svenska företag har precis söm de miljövårdande instanserna en ambition att
undvika miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.98
Småföretagens riksorganisation: Förslagen i utredningen är i huvudsak
inriktade pä en ökning av kontroll och tillsyn över företagen och ökade
uppgiftskrav på företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens
Riksorganisation delar i och för sig uppfattningen att en effektiv kontroll av
att lager efterlevs är nödvändig. Miljöförstöring som härtör från företag är
emellertid inte i första hand en fråga om bristande kontroll. Problemet är
istället att utveckla åtgärder som direkt ger konkreta resultat i form av
miljöförbättringar. Det kan exempelvis gälla framtagande av ny teknik,
utveckling av nya mätmetoder eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mindre företagen har i regel inte någon egen expertis för exempelvis<br>
teknisk utveckling och forskning pä miljöområdet. För dessa företag skulle<br>
en mera utbyggd konsult- eller rådgivningsverksamhet vara särskiU värde-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fuU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1832>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1833>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.101 Tjänstemännens
centralorganisation: TCO delar utredningens upp- Prop. 1987/88:85<br>
fattning att de resurser som samhället idag ställer till förfogande för
Bilaga 10.3<br>
miljövårdsarbete är alldeles för knappa. Utredningen konstaterar att resur<br>
serna inte räcker till för den ambitionsnivå som statsmakterna lagt fast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>även
om vissa effektivitetsvinster kan uppnås genom utredningens förslag. Även med
hänsyn tagen till den resursförstärkning som blir resultatet om utredningens
förslag genomförs, kvarstår enligt TCO ett betydande gap mellan ambifionsnivån
och resurserna. TCO anser att en kraftig resursförstärkning utöver de 80
handläggarna i kommunerna och 20 på naturvärdsverket mäste tillföras för att
miljövårdsarbetet ska bli effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.102<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR: I utredningen
konstateras att det föreligger ett betydande gap mellan samhällets
miljöambitioner, såsom de kommit till uttryck i olika riksdags- och
regeringsbeslut, och de resurser som ställts till myndigheternas förfogande för
miljöarbetet. Förbundet kan vidimera detta förhållande och anser att kraftiga
resurstillskott mäste till inom säväl landets kommuner som staten om samhällets
miljöambitioner skall uppnäs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.103<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige: Utredningen har haft
att, med mycket begränsad tid till sitt förfogande, göra en samlad bedömning av
miljövärden i Sverige. Den accelererande situationen i vår omvärld rörande
svavelnedfall, kväveöverskott, freonernas påverkan på atmosfären och en ökande
kemikaliehantering har stämt många till eftertanke och gjort klart nödvändigheten
av snabba insatser för att komma tillrätta med problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Miljömedvetande, miljöhänsyn och förebyggande
miljövårdsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Ökade anslag för information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.16
Naturhistoriska riksmuseet: Utredningen understryker vikten av information och
utbildning, nägot som riksmuseet som en folkupplysningsinstitution vill
understödja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
understryker vidare vikten av att ideella organisationer bereds ökad möjlighet
att bidra vid information vilket är synnerligen viktigt. Riksmuseet viU gärna
framhålla att i frågor som ökat miljömedvetande, miljöhänsyn och förebyggande
miljövårdsarbete kan de naturhistoriska museerna spela en större roll än
hittills. Museerna har under årens lopp akfivt bidragit fill att föra ut
kunskaper och budskap om miljövården. Riksmuseet har under årens lopp anordnat
ett flertal utställningar som haft rikstäckande karaktär. Under innevarande år
utsåg riksdagen Naturhistoriska riksmuseet fill ANSVARSMUSEUM inom sitt breda
ämnesområde. Därtill har riksmuseet av riksdagen tUldelats en huvudroU i
arbetet med ett störte projekt syftande till ekologisk kunskapsspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.34
Statens naturvårdsverk: Utredningens förslag om ett ärligt anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
SNV i storleksordningen 2 milj. kr för informationsinsatser, som syftar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>392</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1835>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
att upplysa, påverka och förändra människors attityder, är intressant. Prop.
1987/88:85 Det mäste dock konstateras att om man önskar reella förändringar så
är 2 Bilaga 10.3 milj, kr helt otillräckligt. De krafter som verkar "åt
andra hållet" förfogar över oerhört mycket större resurser. Denna realitet
mäste ställas mot verkets många ansvarsområden, som vart och ett mofiverar
informationsåtgärder i den aktuella storleksordningen. Det föreslagna
tillskottet om 2 milj, kr tillstyrks. Det räcker för att hålla igång en mer
målmedveten basverksamhet vad gäller informationsinsatser till allmänheten. För
större kampanjer behövs särskilda medel därutöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.62
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Utredningen föreslår ökade medel för
informationsinsatser med 4 Mkr, varav 2 Mkr till SNV och 2 Mkr till
miljöorganisationer. Vad gäller regionala myndigheternas informationsinsatser
konstaterar länsstyrelsen att resurser saknas för miljöinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
förslag är att ytterligare medel (sammanlagt 4 Mkr ärligen) beviljas för
länsstyrelsernas regionala informationsinsatser samt för medverkan i regional
miljövårdsutbildning riktad till allmänhet, organisationer m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.68
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen vill framhålla att det även inom
länet finns ett regionalt och lokalt informafionsbehov som idag inte kan
tillgodoses på grund av avsaknaden av resurser. Detta är givetvis
otillfredsställande eftersom det ofta förekommer lokala yttringar frän grupper
i samhället som ger uttryck för oro och rädsla - i mänga fall oberättigade -
inför olika miljöförstöringar. Länsstyrelsen har idag begränsade möjligheter
att ge fullödig information i ofta komplicerade miljöfrågor. Enligt
länsstyrelsens mening bör även länsstyrelsen tilldelas medel för regional
kunskapsspridning inom miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Utbildningsinsatsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet: Under 1985 och
1986 har miljökraven i utbildningsplanerna för civilingenjörslinjerna och de
matematisknaturvetenskapliga linjerna skärpts sä långt det är möjligt. Arbetet
bör enligt UHÅ:s bedömning koncentreras pä en uppföljning av hur kraven i
utbildningsplanerna uppfylls, UHÄ har i skrivelse till.regeringen 1987-10-01
redovisat vidtagna åtgärder, UHÄ har vidare frän högskoleenheterna begärt in
redogörelser för de åtgärder som vidtagits för att uppfylla de skärpta
miljökraven. Detta material kommer att utgöra underlag för och presenteras vid
en konferens om miljövårdsutbildning i mars 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen: Skolöverstyrelsen delar i
huvudsak utredarnas bedömningar i de delar som berör SÖ:s ansvarsområde. De
förslag som läggs om förstärkning av utbildningen om miljöfrågor i säväl
grundskola som gymnasieskola är välmotiverade. Skolan kan ocksä bedömas spela
en viktig roll som informationsspridare. Fortbildning i miljöfrågor är angelägen
särskilt för lärare i grundskolan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>393</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1837>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.2.41 Stockholms
universitet: Vad slutligen beträffar undervisningen inom Prop. 1987/88:85<br>
miljövården pekar utredningen på önskvärdheten av en utbyggnad därav.
Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bl,
a. inom de tekniska högskolorna utan att man går närmare in pä detta med
konkreta förslag. Likaså framhäver utredningen önskvärdheten av att
miljövårdsundervisningen byggs ut i gymnasierna. Vi vill starkt stödja dessa
synpunkter. Här bör tilläggas att, för att förebygga misstolkningar och
felaktiga informationer av ovan nämnt slag med bl. a, obefogad rädsla som
följd, är det inte minst angeläget att grunden för en balanserad syn på olika
riskproblem läggs redan i skolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.42 Kungl.
tekniska högskolan: iNödvändigheten av en bättre utbildning<br>
i miljövård för civilingenjörer har betonats från en rad håll i samhället ända<br>
sedan miljödebatten på allvar kom igång mot slutet av 60-talet, Ska vi<br>
kunna nå de mål som uppställts i värt samhälle vad gäller vår miljö är det<br>
nödvändigt att alla tekniker är med i arbetet att med hjälp av teknikens<br>
möjligheter lösa de problem vi idag har och framför allt förebygga framtida<br>
miljöproblem. För detta arbete krävs kunskaper för att både kunna/örifå<br>
och förutse konsekvenser av den teknik som utnyttjas eller utvecklas. Det<br>
är också viktigt att ingenjören har kunskaper för att kunna kommunicera<br>
och samarbeta med biologer och experter från andra ämnesområden för<br>
att lösa uppkomna miljöproblem eller förhindra att nya problem uppkom<br>
mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
i miljövård vid de tekniska högskolorna mäste ske i fiera steg, dels via
grundläggande obligatoriska miljövärdskurser, dels genom att miljöaspekter och miljövärdsteknik
integreras i olika tillämpade läroämnen. Vi vill här betona att båda stegen är
absolut nödvändiga för att man ska nå målet som diskuterats ovan, 1 dag finns
stora brister både vad gäller den grundläggande undervisningen och i den
integrerade miljövärdsun-dervisningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.43 Universitetet
i Linköping: Universitetet begränsar sig till diskussion<br>
av utbildnings- och forskningsfrågor. Dessa behandlas endast i mycket<br>
begränsad omfattning i betänkandet. Vad det gäller utbildning vill rektors<br>
ämbetet instämma i att det är viktigt att alla grupper i samhället fär<br>
utbildning i miljöfrågor. Ett väsenfligt ansvar faller härvid på grundskola<br>
och gymnasium. Det är ocksä betydelsefullt att miljövård ingår som en<br>
naturlig del i naturvetenskaplig och teknisk utbildning på högskolenivå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.46
Umeå universitet: Långsiktigt måste i den nya lärarutbildningen för
grundskolelärare, betydligt mer av miljövetenskap läggas in. Dessutom måste
miljövård mer aktivt byggas in på lämpliga ställen i flertalet utbildningar på
högskolenivå. Det gäller inte bara de mer naturvetenskapligt inriktade
lantbruks-, skogsbruks- och tekniska utbildningarna utan kanske i än högre grad
i de samhällsvetenskapliga-, juridiska- och ekonomiska utbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av utbildning av verksamma inom det direkta tillsynsarbetet är<br>
viktigt att beakta. Den specialinriktade miljö- och hälsoskyddslinjen med<br>
stora miljötillsynsinslag skall även i fortsättningen utgöra basen för främst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>394</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1839>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommunernas behov. För att
klara behovet av särskild kompetens för Prop. 1987/88:85 specialisering
inom området bör möjligheten till ett 4:e påbyggnadsär med Bilaga 10.3 bl,
a, en inriktning mot miljöskydd tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.55
Länsstyrelsen i Jönköpings län: Vidare delar länsstyrelsen utredningens
uppfattning att en betydligt ökad satsning pä utbildning är en nödvändig
investering för ett ökat miljömedvetande. Länsstyrelsen förutsätter dä att den
ökade satsningen även skall omfatta "grundsdiscipliner" som
va-teknik, kemi, biologi, limnologi, och hydrologi. Länsstyrelsen delar även
utredningens uppfattning att det vid universitet och högskolor bör finnas
utbildning som är avsedd för kvalificerat miljövårdsarbete. Denna utbildning
bör i så fall ligga på en nivå som är högre än en akademisk gmndexamen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.102
Centralorganisationen SACO/SR: Utredningen har ett flertal förslag vad avser
utbildning inom miljövårdsområdet. SACO/SR är positivt till dessa förslag men
anser att särskild vikt bör läggas vid en förbättrad universitets- och
högskoleutbildning. Vidare måste möjlighet till fort- och vidareutbildning av
miljövårdstjänstemännen förbättras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Taieratt enligt miljöskyddslagen för ideella och vetenskapliga organisationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.34 Statens
naturvårdsverk: Frågan om överklagningsrätt för ideella<br>
organisationer var uppe till prövning i samband med 1981 ärs lagändringar.<br>
Regeringen var dä inte beredd att göra avsteg frän allmänna förvaltnings<br>
rättsliga principer genom att ge ideella organisationer överlag en självstän<br>
dig besvärsrätt. Inte heller fann regeringen det lämpligt att tillerkänna vissa<br>
utvalda organisationer en sådan rätt (prop. 1980/81:92 sid. 41 f.),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
anser att de skäl som 1981 anfördes mot ideella föreningars besvärsrätt
fortfarande har bärighet och avstyrker därför utredningens förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.35 Koncessionsnämnden
för miljöskydd: Nämnden kan i huvudsak an<br>
sluta sig till det förslag till utvidgning av besvärsrätten som nu presenteras.<br>
Emellertid vill nämnden därvid understryka vad som sägs i betänkandet<br>
om att kretsen av klagoberättigade organisafioner begränsas till sådana<br>
som är allmänt erkända och har en bestående och fast stmktur, att organi<br>
sationerna har stadga och styrelse samt att organisationer av "dagslände<br>
karaktär" inte bör komma ifråga. Nämnden kan också instämma i att<br>
regeringen bör avgöra vilka organisationer som skall fä talerätt. Regering<br>
en bör därvid inhämta synpunkter frän nämnden, naturvärdsverket, läns<br>
styrelser m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.39
Svea hovrätt: Förslaget att ge organisationer talerätt avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
22 § förvaltningslagen (1986:223) fär ett beslut överklagas av den<br>
som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överkla<br>
gas. Någon allmän klagorätt för var och en som är missnöjd med ett beslut</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>395</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1841>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns alltså inte. Rätten
att överklaga eft beslut enligt miljöskyddslagen bör Prop. 1987/88:85
överensstämma med vad som i allmänhet gäller för det förvaltningsrättsli-
Bilaga 10.3 ga området i övrigt. Härtill kommer att det blir en svår och grannlaga
uppgift för regeringen att bestämma vilka organisafioner som skall ges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>klagorätt.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om talerätt för organisafioner får främst ses som en lämplighetsfräga, Pä gmnd
av svårigheterna att göra en gränsdragning meUan olika ideella organisationer
och då syftet med utredningens förslag tUlgodoses redan genom gällande
lagstiftning och praxis anser hovrätten emellertid att förslaget att
tillerkänna utvalda organisationer självständig talerätt inte bör genomföras.
En utvidgad talerätt föriänger ocksä beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.55
Länsstyrelsen i Kronobergs liin: Länsstyrelsen kan biträda förslaget att
ideella organisafioner ges rätt att överklaga beslut enligt miljöskyddslagen.
Till sädana organisationer bör även hänföras luftvårds- och vattenvårdsförbund.
Dessa lägger ofta ned mycket arbete i olika miljöskyddsärenden och bidrar med
ett värdefullt beslutsunderlag. Dä är det rimligt att de tiUerkännes klagorätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.92
Svenska kommunförbundet: Utredningens förslag om utökad talerätt för ideella
organisationer finner styrelsen inte något fog för. Möjligheten att överklaga
beslut kan missbrukas och därigenom i onödan förlänga handläggningstiden. I prakfiken
kommer berörda intresseorganisationer ändå att få möjlighet att säga sin mening
i samband med prövningsförfarandet. Detta sker för övrigt redan i dag i stor
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.94
Svenska naturskyddsföreningen: Föreningen hälsar med tillfredsställelse
utredningens förslag om att ideella och vetenskapliga organisafioner ges rätt
att överklaga beslut enligt miljöskyddslagen. De villkor utredningen anser
skall vara uppfyllda för att en organisation skall få erhålla sådan talerätt
finner föreningen rimliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.97
Sveriges industriförbund: Industriförbundet anser att prövningssystemet är en
tillfredsställande metod att klargöra miljöskyddets inriktning och omfattning
vid varje enskild industrianläggning. Men det är av avgörande betydelse att
staten skapar fömtsättningar för detta system att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i dag har såväl ideella organisationer som andra alla rimliga möjligheter att
framföra synpunktei" både skriftligen och vid det offentliga sammanträdet
i samband med prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
visar att väl motiverade synpunkter tas.upp fill realbe-handling av
tillståndsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att överklaga ett myndighetsbeslut är en fråga om rättstrygghet<br>
för den som riskerar att få sin rätt åsidosatt. Den bör inte ges till alla att<br>
använda som ett vapen. För industriföretagen är snabbheten i prövnings<br>
förfarandet av mycket stor betydelse. Det vore olyckligt om andra parter<br>
skulle ges möjlighet att urskiljningslöst kunna utnyttja överprövningen för<br>
att spilla värdefull tid,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>396</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1843>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
avstyrker förslaget att låta andra än dem som direkt Prop. 1987/88:85<br>
berörs överklaga tillståndsbeslut.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.98
Småföretagens riksorganisation: Organisationen instämmer i utredningens
slutsatser att engagemanget för natur- och miljövård i ideella organisationer
bör tas tillvara i arbetet för en bättre miljö. Organisationen ser dock en viss
fara i att utvidga besvärsrätten i beslut enligt miljöskyddslagen till att
generellt innefatta sådana organisationer. Resultatet kan bli att ett utdraget
besvärsförfarande'förlänger beslutsprocessen. Miljölagstiftningen blir
därigenom mindre effekfiv, tvärtemot utredningens intentioner. Det väsentliga
är enligt organisationens mening att ideella organisationer ges tillfälle att
framföra synpunkter till underlag för ett beslut. Detta sker redan, och kan
tillgodoses även pä andra sätt än genom en generell rätt att överklaga redan
fattade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Miljöinriktat konsumentskydd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.14
Konsumentverket: Olika former för produktinformation säsom märkning,
marknadsöversikter, faktablad och jämförande provningar bör kunna kompletteras
med miljöaspekter. Konsumentverket förordar en positiv miljömärkning för att
styra ett produktval mot mest miljöskonande variant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagens
3 § ger knappast stöd för att driva fram all den miljöinriktade produkfinformation
som kan vara önskvärd frän allmän synpunkt. Vill statsmakterna säkerställa att
sådan informafion kommer fram, torde det krävas särskild lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser det fullt möjligt och lämpligt att infoga miljöinformation i verkets
övriga information till kommunernas konsumentverksamhet. Verkets tidning Råd och
Rön kan vara en lämplig kanal för att främja ett miljömedvetet agerande hos
konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.34
Statens naturvårdsverk: När det gäller åtgärder för att vägleda konsumenterna
ställer sig SNV positivt till tanken att utvidga produktmärkningen till att
omfatta även miljöaspekterna. SNV anser dock att beslut om införandet av ett
miljömärkningssystem i störte skala bör föregås av en närmare analys av för-
och nackdelar med olika tänkbara system frän olika utgångspunkter. Det handlar
dels om urval av kriterier för miljövänlighet, miljöpåverkan osv
(miljöaspekten), dels om märkningens utformning med tanke på konsumenternas
behov av adekvat information (konsumentaspekten), dels om hur omfattande
prövningsförfaranden och/ eller tillsyns- och kontroUverksamhet olika typer av
system fömtsätter (byråkrataspekten) samt dels om vilka kostnader som är
förknippade med olika typer av system för myndigheter, företag och konsumenter
(kostnadsaspekten), I sammanhanget bör ocksä övervägas bl. a. hur den befintliga
märkningen när det gäller miljö- och hälsofarliga kemiska produkter skall
integreras i det tänkta nya märkningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare viktigt att införandet av ett system med miljömärkning sker<br>
som en del av ett störte åtgärdspaket av informationsinsatser, vars syfte är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>397</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1845>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
allmänt verka för ett ökat intresse bland konsumenterna för de miljö- Prop.
1987/88:85 aspekter som är förknippade med olika konsumtionsmönster och pro-
Bilaga 10.3 duktval. I ett sådant störte ätgärdspaket bör också ingå informationsinsatser
riktade direkt mot producent-, grossist- och detaljisfleden för att främja ett
"förebyggande" arbete, dvs. få tUl stånd en ökad miljömedvetenhet som
motverkar att från miljösynpunkt mindre lämpliga produkter kommer ut på
marknaden. SNV är alltså, son redan antytts, inte berett att ta på sig rollen
som märkningsorgan. Genom de höga krav pä objektivitet och saklighet som är
förbundna med statUg myndighetsutövning skulle märkningen bli mycket resurskrävande
och konflikfladdad. Man kan nog utgå tfrän att protester och överklaganden frän
dem som inte får "miljövänlighetsstämpeln" blir legio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om ev miljömärkning bör istället åvila något mindre ansvarstyngt organ t. ex,
stiftelse, partsammansatt nämnd eller möjligen någon ideell organisafion. SNVs
roll bör vara att bidra med sakkunskap när det gäller främst miljöeffekter av
olika produkter. Det kan gälla deras egenskaper vid användning (t. ex. bilar)
eller som avfall (t, ex. batterier).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.96 Sveriges
Grossistförbund: Miljömärkning kan göras pä flera sätt.<br>
Man kan varna för produkter som inte skall deponeras, kvittblivas eller<br>
slängas, man kan ha faktaupplysning, man kan ha positiv s. k. miljömärk<br>
ning. Av de alternativ som finns anser Grossistförbundet att det är det<br>
första, dvs. varning/upplysning om att produkten icke får slängas i soporna<br>
utan måste tas om hand pä speciellt sätt, som är det bästa. Ett sådant<br>
system diskuteras också inom EG och här föresläs ocksä att varningssym<br>
bol skall åsättas produkter som uppfyller vissa kriteria för ecotoxicitet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är ett informationssystem som väl harmonierar med andra traditionella
informationssystem, ex. varning för hälsorisker. Det föreslagna systemet med
positiv märkning kan istället för det önskade ge en mängd , sidoeffekter. Först
och främst att ange, som utredningen exemplifierar, fakta som kadmiumfri eller
asbestfri eller fri från vilka dagsaktueUa ämnen som helst, kan vara starkt
vilseledande. Beroende på den dagsaktuella debatten kan vissa i media aktualiserade
ämnen visas icke ingå, ett förhållande som snarare vilseleder än informerar.
Exempel av typ "Denna produkt innehåller endast godkända livsmedelsfillsatser"
borde varna för efterföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
motsätter oss inte ett med EG harmoniserat miljömärkningssystem, men det skall
då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
vara uppbyggt pä vetenskapliga kriterier typ fisktoxicitet etc. o anbringas pä
produkter som möter dessa kriterier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.97 Sveriges
industriförbund: Utiedningen berör frågor om miljödekla<br>
rationer och positiv miljömärkning av varor, Nägra konkreta förslag i<br>
dessa avseenden lämnas dock inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det fall att sådana märkningssystem vidareutvecklas kan det uppstå<br>
problem som kan vara svåra att lösa tillfredsställande. Mänga produkter<br>
kan t, ex. påverka miljön pä olika sätt, beroende pä dels vilken tillverk<br>
ningsprocess som utnyttjats, dels produktens innehåll av olika ämnen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>398</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1846>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1847>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet anser
att vidareutveckling av vammärkning av fakta- Prop. 1987/88:85<br>
karaktär fill ledning för konsumenterna är möjlig.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
efter tysk modell positiv miljömärkning som mäste innebära en sammanfattande
värdering av flera olika egenskaper, måste för att ge avsedd effekt utgå ifrån
mycket klara kriterier. Det kan vara en mycket grannlaga uppgtft att genomföra
en sådan värdering av flera miljöpåverkande faktorer. Om man beaktar
bakomliggande produktionsprocesser i flera led för olika typer av produkter
blir det omöjligt att på ett rättvisande sätt göra jämförelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mänga
industriföretag har sedan länge bedrivit ett ambitiöst miljöarbete.
Industriförbundet vill för sin del verka för att miljöhänsynen fär en ytterligare
ökad tyngd vid utveckling av nya produkter och industriprocesser. En riktig
utveckling måste innebära att miljöbelastande effekter undviks och förebyggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Miljöskyddslagssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1.
Utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.6
Socialstyrelsen: Socialstyrelsen delar i princip de grundtankar som<br>
framförs i utredningen och tillstyrker dessa. Det är även styrelsens upp<br>
fattning att vissa gmndläggande brister i kontrollen av miljöfarliga verk<br>
samheter inte är att söka i själva miljöskyddslagen utan i tillsynen av<br>
denna,--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsens
uppfattning är således att bristerna i tillsyns- och sanktionssystemet inte är
knutna till utformningen av lagstiftningen utan mer till tillämpningen av
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
delar mot den bakgrunden utredningens uppfattning att tillsynen och kontrollen
behöver förbättras. Detta är nödvändigt för att upprätthälla miljöpolitikens
trovärdighet, för att avskräcka potentiella lagöverträdare och för att minska
risken för olaga utsläpp samt som en följd därav även skador på människors
hälsa. Det är väsentligt att den miljöpolitiska trovärdigheten upprätthålls
även för att styrelsens ambitioner inom områdena förebyggande hälsoskydd och
hälsoupplysning inte skall undergrävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
delar även utredningens uppfattning att företagens egenkontroll bör utgöra ett
starkt inslag i tillsyns- och kontrollsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
stöder den allmänna principen om systemtillsyn, vilket bl. a, innefattar en
störte och vidgad egenkontroll hos de miljöförorerande företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.22
Fiskeristyrelsen: Fiskeristyrelsen godtar helt utredningens övergri<br>
pande ståndpunkter att betydligt ökade resurser behöver tillföras miljö<br>
skyddslagssystemet. En hög teknisk och naturvetenskaplig kompetens<br>
måste finnas hos myndigheterna för att de skall kunna möta argument och<br>
yrkanden från företrädarna för de som utövar miljöfarlig verksamhet.<br>
Nuvarande system med individuell prövning av anläggningarna bör bibe<br>
hållas samtidigt som ökad uppmärksamhet behöver läggas vid utarbetande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>399</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1848>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1849>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av nya samt successiv
omarbetning av redan utfärdade allmänna råd. Prop. 1987/88:85 Genom de
kommande allmänna råden för villkorsskrivning kommer sanno- Bilaga 10.3
likt villkoren i framtiden att bli klarare och mer enhetligt utformade.
Företagens egenkontroll kommer liksom för närvarande, aft i framtiden utgöra
basen för myndigheternas information om och kontroll av utsläppen från
företagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.28
Statens provningsanstalt: Enligt utredningen kräver decentraliseringen en klar
och entydig ansvarsfördelning, vilket vi enligt ovan instämmer i men inte
anser att utredningen givit tillräckliga fömtsättningar för. När det gäller
tillsynen är det minst lika viktigt att underiaget i form av föreskrifter och
prövningstillstånd ger sä klara instruktioner att fillsynen kan genomföras utan
alltför stora opreciserade bedömningar. Gmnden för en bra tillsyn ligger
huvudsakligen i föreskrifter, fillståndsprövning och teknik för framtagning av
relevant beslutsunderiag, provtagning, analys etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
goda förutsättningar inom detta område kan man mycket väl decentralisera
tillsynsarbetet till LST och MHN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
klarläggande av intentionen att arbeta för en systemkontroll bör noteras och
understrykas ytterligare. En utvecklad systemkontroll ger goda möjligheter i
miljövårdsarbetet om de rätta förutsättningarna skapas. Systemkontrollen bygger
på en rätt utformad tillsyn och egenkontroll. Det är i det sammanhanget
nödvändigt att göra klart för sig vad som är egenkontroll och vad som är
tillsyn av egenkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.34
Statens naturvårdsverk: SNV bedömer att den individuella prövningen också
kommer att ha stor betydelse i framtiden, men anser att den behöver
kompletteras med andra styrmedel, som t. ex. avgifter och generellt bindande
normer för mindre störningskällor, som förekommer i ett stort antal. Åven vissa
utsläpp av betydelse globalt eller regionalt, som t. ex. freon, kan behöva
regleras genom generellt bindande normer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
individuella prövningen har lett till att miljömyndigheterna fått god kunskap
om olika branschers miljöproblem, tillgänglig reningsteknik och andra åtgärder
för att minska utsläpp och störningar. Dessa kunskaper har bidragit till att
myndigheterna har kunnat identifiera nya problem och kräva åtgärder för att
komma tillrätta med dem. SNV vill understryka den betydelse den individuella
prövningen även har för kunskapsuppbyggnaden hos myndigheterna, så att dessa
kan driva miljöskyddsfrågorna vidare allt eftersom nya problem identifieras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med att ett stort antal företag nu har installerat reningsutrustning<br>
m, m. har intresset för underhälls- och skötselfrågor ökat. Tillsyns- och<br>
kontrollfrågor har därmed mer än tidigare kommit i fokus. Det är en<br>
utveckling som vi delar med ett stort antal andra länder. Svårigheterna<br>
ligger inte främst i att vid starten av en miljöfarlig verksamhet fä till stånd<br>
de miljöskyddsinstallationer och andra åtgärder som angivits i tillstånds<br>
beslutet, utan i att fortsättningsvis, är efter är, få hörsamhet mot givna<br>
villkor och föreskrifter. Det är också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv<br>
viktigt, att de mycket stora miljövårdsinvesteringar som gjorts ger ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>400</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1850>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1851>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>optimalt resultat. En väl
fungerande tillsyn och kontroll innebär att förut- Prop. 1987/88:85<br>
sättningarna för detta ökar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär ett antal åtgärder för att förbättra tillsynen och kontrollen. Genom
decentralisering och ett sammanhållet ansvar för prövning och tillsyn pä
central, regional och lokal nivå anser utredningen att förutsättningarna ökar
för att myndigheternas arbete skall kunna bedrivas effektivt och resurssnält. Egenkontrollens
betydelse för myndigheternas tillsynsarbete understryks av utredningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
delar utredningens uppfattning att tillsynen är eftersatt och behöver
förbättras. Detta är nödvändigt för att upprätthålla miljöpolitikens
trovärdighet, att tillförsäkra en utsläppare en rättvis behandling och för att
avskräcka potentiella lagöverträdare och därmed minska risker för olagliga
utsläpp och skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
främsta orsaken till den bristfälliga tillsynen är otillräckliga resurser hos
tillsynsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.36
Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen anser liksom utredningen att det
är väsentUgt att företagens produktkontrollarbetare blir av mer förebyggande
karaktär, Lagen om kemiska produkter lägger ansvaret för en bättre
kemikaliekontroll pä företagen. Inspektionens arbete med författningar,
kontroll samt rådgivning och information är upplagt efter den principen. Målet
är att få företagen att utveckla kompetens och mtiner för sin egenkontroll sä
att de kan bedriva en förebyggande verksamhet, främst bestående i att utreda
och bedöma farligheten hos sina produkter och därefter informera om resultaten.
Inspektionsverksamheten är därför till stor del inriktad pä systemkontroll.
Inspektionen är övertygad om att det behövs inspektionsverksamhet för att få
efterlevnad av lagstiftningen. Det är inspektionens uppfattning att en
väsentlig orsak till den bristande kemikaliekontrollen hos tillverkare och
importörer är att dessa tidigare inte varit föremål för någon
myndighetskontroll att tala om. Särskilt små och medelstora företag uppvisar
betydande brister. Under den tid miljöskyddslagen gällt har samhällets syn pä miljöskyddsfrägorna
skärpts. Miljöproblemen har också i viss män förändrats. Lagen är visserligen
utformad så att den kan anpassas till nya situationer, men trots detta finns,
som framgår av betänkandet, vissa brister främst beträffande tillsynen och päföljdssyste-met.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag skall ses mot bakgrunden av att enligt direktiven framlagda förslag
skall kunna genomföras inom ramen för totalt oförändrade resurser. Enligt
hovrättens mening är det emellertid nödvändigt att miljövärdsorganisationen ges
de resurser som krävs för att komma till rätta med dagens miljöproblem. De är i
mänga fall både allvarliga och omfattande och kräver brådskande och effektiva
åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.52
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen har inte samma<br>
uppfattning som utredningen att den förstärkta egenkontrollen skulle med<br>
föra att tillsynsmyndighetens deltagande i besiktningar och rutinmässiga<br>
inspektioner kan nedbringas påtagligt till förmån för systemtillsyn och<br>
myndighetsutövande kontroll. Av erfarenhet vet länsstyrelsen att den fält-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>26
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1852>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mässigt bedrivna tillsynen
- besiktningar och inspektioner - inte kan Prop. 198''/88:85 ersättas av
enstaka besök för systemtillsyn eller av tillsyn frän skrivbordet. Bilaga
10.3 Tillsyn kräver förutom kompetens även erfarenhet och trovärdighet vilket fillskapas
genom samspelet parterna emellan på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.74
Stockholms kommun: Vissa frågor som behandlas av utredningen finns det en
samstämmighet om. Sålunda kan förvaltningen instämma när utredningen pekar pä egenkontrollen
såsom grundläggande instrument för fillsyn och kontroll av miljöstörande
verksamheter, Pä samma sätt instämmer förvaltningen i utredningens uttalande
rörande behovet av att givna resurser nyttjas sä effektivt som möjligt och att
onödigt dubbelarbete skall undvikas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.85
Sala kommun: Det framstår som nödvändigt att kraftigt förstärka
miljöövervakningens resurser. Utredningens allmänna överväganden om stärkta
resurser säväl genom företagens egenkontroll som tUlsynsorganens
personalresurser är därför mycket välmofiverade. Detta avser även förslagen om
förstärkta insatser avseende information, internationellt samarbete och
utbildning. Det är dessutom helt nödvändigt med en förstärkt lagstiftning
avseende främst sanktioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.1.91<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademäen: I utredningen
föreslås ett ökat miljöansvar från företagens sida samt att deras egenkontroll
förbättras. Samtidigt slås fast att övervägande skäl talar för att man
bibehåller den individuella prövningen av företag i stället för att tillämpa
mer allmänna normer och föreskrifter. IVA delar detta synsätt men utesluter
inte en vidgad användning av generella föreskrifter när det gäller,
verksamheter som förekommer i stort antal och för ämnen med globala eller
omfattande regionala effekter. Samtidigt vill vi betona att företag inom många
branscher sedan mänga år tillbaka tagit pä sig ett omfattande ansvar för att i
möjligaste mån undanröja miljöproblem som härrör från deras verskamhet. Exempel
är här skogsindustrin där miljöinvesteringsdelen under de senaste decennierna
legat på ca 10 procent och där ett omfattande utvecklingsarbete genomförs
genom branschens forskningsstiftelse SSVL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.1.92<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Förbundsstyrelsen är
medveten om att det finns olika uppfattningar om hur prövnings- och
tillsynsverksamheterna skall vara organiserade samt om uppgiftsfördelningen
mellan stat och kommun. Därför har styrelsen i huvudsak begränsat sitt yttrande
till frågan om systemuppbyggnad, utbildning, resurser och ikraftträdande. Sedan
statsmakterna tagit ställning till dessa frågor finns det anledning att ge
synpunkter på organisafionens och systemets detaljer. Styrelsen förutsätter
att det fortsatta arbetet kommer att ske i nära samverkan med förbundet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.97
Sveriges industriförbund: När det gäller kontroll och tUlsyn bygger<br>
miljöskyddslagen på att företag som bedriver miljöfarlig verksamhet svarar<br>
för en omfattande egenkontroll. Industriförbundet anser att det även i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>402</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1854>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fortsättningen bör
bedrivas en effektiv egenkontroU och att den bör följas Prop. 1987/88:85
upp av myndighetstillsyn. När kontrollen och tillsynen har bringats att
Bilaga 10.3 fungera fullt ut kommer miljöskyddsarbetet att fungera utan
omfattande straffsanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
rekommenderar företagen att förstärka sin egenkontroll enligt ett nyligen
antaget miljöprogram. Industriförbundet ställer sig inte avvisande till att
ökade resurser stäUs fill myndigheternas förfogande. Huvuddelen av en sådan förstärkning
bör tilldelas länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Företagens egen kontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.22
Fiskeristyrelsen: Förslaget att det för samtliga tillståndspliktiga anläggningar
skall avges en ärlig miljörapport tillstyrkes. Härigenom kan fiskeristyrelsen
och fiskenämnderna på ett snabbt och enkelt sätt få uppgifter om utsläpp som
påverkar fiskevården. Dessa myndigheter kan dä direkt hos tillsynsmyndigheten
göra de påpekande som erfordras om utsläppen exempelvis hotar den framtida
reproduktionen, fiUväxt eller vandringen av fisk i ett vattenområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
myndigheternas miljökontroll i aUt störte utsträckning skall baseras pä
företagens egenkontroll krävs en standardisering av nuvarande provtagnings-,
analys- och utvärderingsmetoder. Idag sker denna verksamhet genom industrins
personal, otaliga konsulter och laboratorier. Någon gemensam helhetssyn
existerar inte. Mycket av detta skulle avhjälpas genom auktorisation. Det är
väsentligt att auktorisationen snarast kommer att gälla hela kontrollkedjan. En
aldrig sä god precision vid haltbestämning kan aldrig uppväga brister vid
provtagning eller flödesmätning vid t, ex. utsläpp- och transportberäkningar.
Av detta skäl är det också bra om samma auktoriserade kontrollorgan kan utföra
samtliga moment i kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.30
Statskontoret: Ett mål i svensk miljövård är att förorenaren själv skall
bekosta de åtgärder som krävs för att motverka miljöstörningar. Det är inte
rimligt att den offentliga sektorn belastas med kostnader för en utbyggd
kontrollverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att egenkontrollen förstärks genom miljö<br>
revisorer, kontrollprogram och en årlig miljörapport. I princip ansluter vi<br>
oss till utredningens förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nuvarande systemet lämnar företagen periodvisa rapporter. Detta är
betungande både för uppgiftslämnarna och mottagarna. Den nya miljörapporten
som föresläs komma en gång per är innebär därför en förenkling för både uppgtftslämnarna
och för myndigheterna. Det material som kommer in till tillsynsmyndigheterna
kommer att minska avsevärt. Vi tillstyrker förslaget som ligger i linje med
strävandena att förenkla det statliga regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.33
Länsstyrelsernas organisationsnämnd: LON delar utredningens<br>
uppfattning att egenkontrollen bör ges fastare former, framför allt vad<br>
gäller rapportering, kontrollens utformning och resultatens fillförlitlighet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>403</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1856>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LON tillstyrker förslaget
att en miljörapport lämnas ärligen och att Prop. 1987/88:85 rapporten
granskas av myndigheterna. Detta innebär att länsstyrelserna Bilaga 10.3 mäste
gä igenom ca 4200 rapporter. Dessa genomgångar kräver för att bli meningsfulla
en omfattande resursinsats från länsstyrelsernas sida. Det är angeläget att
rapporterna kan inges till länsstyrelserna löpande under året för att
arbetsbelastningen inte skall koncentreras till samma tidpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LON
tillstyrker att samtliga tillständspliktiga anläggningar i princip skall ha
kontrollprogram och att dessa skall vara mer omsorgsfullt utformade än i dag
för att kvalitetssäkra kontrollens inriktning och innehåll. Som föreslagits i
utredningen bör SNV genom allmänna råd m. m. ta fram generella och branschanpassade
modeller för att förenkla arbetet med de individuella kontrollprogrammen. Även
arbetet med kontrollprogrammen blir resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.34
Statens naturvårdsverk: SNV tillstyrker förslaget om miljörapport. Vilken
rapportering som behövs vid sidan av miljörapporten och eventuella
avvikelserapporter får bedömas av vederbörande tillsynsmyndighet och regleras
genom kontrollprogrammet. SNV bedömer att det även i fortsättningen kommer att
krävas en rapportering som avser del av år för mänga verksamheter. Däremot
ersätter miljörapporten årsrapporten enligt nuvarande kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
tillstyrker ocksä att regeringen eller den myndighet som regeringen<br>
bestämmer ges rätt att utfärda föreskrifter om miljörapportens innehåll. På<br>
så sätt erhålls en likformighet över landet, vilket bör innebära att uppgifter<br>
na frän rapporteringen blir enhetliga och jämförbara. Detta är av stor<br>
betydelse när det gäller att göra sammanställningar och statisfik över<br>
utsläpp t. ex. från en bransch eller till en recipient. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller föreskrifter om kontrollprogrammens innehåll anges i betänkandet att
åtgärder bör vidtas för att kvalitetssäkra kontrollens inriktning och
omfattning. En sådan kvaUtetssäkring bör, sägs det, "bäst kunna ske genom
att möjligheter ges att utfärda föreskrifter om kontrollens utformning.
Utredningen föreslår därför att en ny bestämmelse införs i ML som ger
bemyndigande att utfärda sådana föreskrifter som berör kontrollens utformning,
dvs, vad som skall kontrolleras och hur det skall ske inom olika
branscher,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna bestämmelsen i ML har dock fått ett mycket snävare innehåll än vad
som svarar mot utredningens motivering, I lagmmmet anges nämligen endast att
föreskrifterna skall gälla vad ett kontrollprogram skall innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SNV:s mening bör regleiingen utformas så att skyldigheten för utövaren av
miljöfarlig verksamhet att utöva kontroll av verksamheten slås fast i en bestämmelse
härom i avsnittet om tillsyn i ML och att samma bestämmelse i stora drag anger
de olika moment som ingår i kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.58
Länsstyrelsen i Blekinge län: Förslagen tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ställer sig något tveksam till den ökade arbetsinsats som<br>
krävs i och med införandet av ett obligatorium för alla tillståndspliktiga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>404</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1858>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamheter
att dels avge årlig miljörapport, dels ha ett fastställt kontroU- Prop.
1987/88:85 program. Redan nu finns som regel kontrollprogram fastställt för de
verk- Bilaga 10.3 samheter där ett sådant program kan anses vara ett viktigt
hjälpmedel i tillsynen. För ett stort antal tillståndsgivna verksamheter i
länet saknas dock kontrollprogram, t, ex. djurstallar. Eftersom antalet
tillståndspliktiga verksamheter minskar genom införandet av miljölov,
försvinner de verksamheter där behovet av kontrollprogram är litet.
Länsstyrelsen finner att det är ett rimligt krav att säväl kontrollprogram som
miljörapport blir obligatoriska för tillständspliktiga verksamheter och att
lagtexten ändras enligt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
egenkontrollen finns redan ett system med besiktningsmän som med åren kommit
att fungera allt bättre. Denna besiktning är vanligtvis en teknisk
funktionskontroll, som föreskrivs i kontrollprogrammen. Länsstyrelsen delar
utredningens uppfattning om det olämpliga i att länsstyrelsetjänstemän själva
utför sådan besiktning med tanke på personalbristen. Däremot kan det i vissa
lägen vara viktigt att tillsynstjänstemän är närvarande. Systemet med
periodisk besiktning utförd av utomstående konsult bör vidareutvecklas. Med
tanke på ökade krav på kvalitetssäkring bör auktorisation av kontrollorgan
prövas enligt utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.66
Länsstyrelsen i Örebro län: Rörande förslaget om årlig miljörapport kan nämnas
att i de kontrollprogram som länsstyrelsen fastställer, vUket sker för de fiesta
av de miljöfarliga verksamheterna, finns krav på årsrapport med det innehåll
som utredningen föreslår. För att höja statusen pä miljövärden anser
länsstyrelsen att det bör föreskrivas att ett sammandrag av årsrapporten skall
ingå i företagets årsredovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om uppbyggnaden av ett auktoriserat kontroUor-gan för delar av egenkontrollen
bör studeras närmare. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör dock i första
hand, för att underlätta länsstyrelsens tillsyn, möjligheter med biträde av
sakkunniga besiktningsmän tas till vara. Detta sker inom Örebro län bl, a,
beträffande kommunala avloppsreningsverk, vilket medfört att länsstyrelsens
tillsyn i detta avseende kunnat minska väsentligt samtidigt som driftsäkerheten
för anläggningarna förbättrats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.68
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Företagens egenkontroll i form av införandet
av obligatorisk årlig miljörapport förordas i betänkandet. Årsrapporter avges
redan i idag av de störte företagen, men bör enligt länsstyrelsens uppfattning
gälla samtliga tillständspliktiga verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbättring
av företagens egenkontroll genom framtagandet av bättre kontrollprogram med
enhetligare och precisare innebörd vilka lättare kan tolkas och följas. En
sådan kvalitetsökning föreslås bli genomförd genom att regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer ges rätt att utfärda föreskrtfter om
kontrollprogrammens innehåll. Kontrollprogram finns i länet idag för praktiskt
taget alla tillståndspliktiga verksamheter, där det ansetts behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens uppfattning kommer de brister som påtalats beträf<br>
fande kontrollprogrammen att kunna rättas fill genom de förslag som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>405<br>
anförs i betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1860>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.74
Stockholms kommun: I anslutning till det att egenkontrollen disku- Prop.
1987/88:85 teras föreslår utredningen vissa konkreta förändringar för bl. a.
företagens Bilaga 10.3 rapportering — de s, k. "miljörapporterna" —
samt utformningen av kontrollprogrammen. Dessa föreslås bli generellt
föreskrivna att inges och bli uppstramade fill sitt principiella innehåll. Åven
dessa förändringar torde kunna innebära förbättringar både i så måtto att det
blir lättare att fä in uppgifter frän företagen och att en viss minimistandard
garanteras. En förutsättning för att systemet skall fungera är dock att
naturvärdsverket säsom central tillsynsmyndighet avsätter särskilda resurser
för denna typ av arbete - dvs. utfärdande av generella föreskrifter och
allmänna råd. Detta kan vara värt att särskilt betona mot bakgrund av att det
alltför lätt blir sä att denna typ av arbete blir lidande när
ärendetillströmningen är stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.92
Svenska kommunförbundet: Styrelsen instämmer i utredningsmannens förslag om en
skärpt egentillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannen
har lagt fram ett antal bra förslag som skulle underlätta samhällets kontroll
av de olika miljöstörande verksamheterna säsom ärliga miljörapporter, kontroll
genom kvalitetssäkringssystem, allmänna råd från Naturvårdsverket och modeller
för kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.97
Sveriges industriförbund: Tillsynsmyndigheternas krav på företa<br>
gens egenkontroll preciseras i ett särskilt kontrollprogram som tillsyns<br>
myndigheten fastställer. I många fall kräver kontrollen stora personella<br>
och materiella insatser. En fömtsättning för att kontrollen skall kunna<br>
utföras med tillfredsställande omfång och kvalitet är att kontroUprogram-<br>
met är väl utformat och stringent. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
tillstyrker förslaget om att var och en som bedriver miljöfarlig verksamhet med
tillstånd enligt miljöskyddslagen skall avlämna en årlig miljörapport till
tillsynsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
anser att miljörapporten inte behöver regleras i lagen. Eftersom det redan idag
sker en årlig rapportering till tillsynsmyndigheten enligt vad som regleras i
resp. tillstånd kan den föreslagna ambitionshöjningen när det gäller
rapporteringens utformning genomföras utan särskild reglering i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
delar utredningens bedömningen att kvaliteten på den rapportering av mätdata
som idag utförs behöver höjas. Det viktigaste och mest effektiva sättet att
åstadkomma detta är sannolikt att utveckla provtagnings- och analysmetoder. En
förutsättning är vidare att tillståndsvillkor och kontrollprogram är tydliga.
Ett annat sätt är utredningens förslag om auktorisation av kontrollorgan.
Industriförbundet vill dock understryka att miljöskyddet sannolikt undei"
läng tid framöver måste baseras pä låg precision i mätresultaten. Några
avgörande framsteg inom de närmaste åren kan inte förväntas. Inte heller auktorisation
kan förväntas leda till några avgörande förbättringar i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
tillstyrker ändå ett auktorisafionsförfarande. Auktori<br>
sationen som enda medel kommer inte att kunna åstadkomma en önskvärd<br>
kvalitetshöjning. Industriförbundets ställningstagande i denna del har re-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dovisats
i ett särskilt yttrande till mät- och provrådet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1862>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3
Miljörevisorer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.1
Riksåklagaren: När det gäller effektiviteten i tillsynen och i sank- Bilaga
10.3 tionssystemen föresläs ett flertal förbättringar. Av betydelse är här bl.
a. förslaget om en tidigare åtalsanmälan. Förslaget om s. k, miljörevisorer är
vidare en intressant tanke. Med en sådan ordning skulle den s,k, egenkontrollen
fä ökad trovärdighet. Jag vill därför inte motsätta mig förslaget i denna del.
1 vart fall bör ett sådant system kunna prövas i begränsad omfattning. En fömtsättning
mäste dock vara att miljörevisorerna har en kompetens, som inte sakligt kan
ifrågasättas. För tilltron till systemet är det även nödvändigt att revisorn
intar en självständig stäUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.23
Arbetarskyddsstyrelsen: Arbetarskyddsstyrelsen vill avstyrka inrättandet av s.
k. miljörevisorer. Styrelsen anser att det är företagets skyldighet att lämna kortekta
uppgifter till myndigheterna. Givetvis har företaget då möjlighet att utnyttja
all tänkbar expertis pä området. Den behöver dock inte vara auktoriserad av
myndigheterna utan ansvaret är helt företagets. Uppgifterna för en miljörevisor
skulle skilja sig så från motsvarande för en ekonomisk revisor att
erfarenheterna knappast kan överföras. Miljörevisorns möjligheter att avslöja
underlätenhet att rapportera avvikelser från koncessionsvillkor i företagets
miljörapport synes i praktiken inte nämnvärt skilja sig frän
tillsynsmyndighetens. Införande av miljörevisorer blir i så fall en inte
särskilt meningsfull men dyrbar dubblering av övervakningen. Utredningen
påpekar ocksä att systemet med revisorer inte betyder att företagen pä något
sätt fråntas sitt ansvar för miljöskyddsarbetet eller att tillsynsmyndighetens
ansvar begränsas. Styrelsen anser att tillsynsresurserna i stället bör utökas
i den omfattning som erfordras för att uppnå den eftersträvade förbättringen i tiUsynen
på området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.3.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens industriverk: Ett huvudmotiv för att införa
ett system med miljörevisorer är att avlasta arbete från tillsynsmyndigheterna
och därmed minska kraven på statsbudgeten. Huruvida ett system med
miljörevisorer är mer kostnadseffektivt än dagens system med statsanställda
miljökontrollanter är inte utrett. Ansvarsfördelningen mellan företag -
revisor -fillsynsmyndighet blir dessutom oklar, SIND avvisar därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.3.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges geologiska undersökning: Utredningen
föreslår att de företag som är skyldiga att avge miljörapport, till rapporten
skall bifoga en skriftlig redogörelse av en särskild kontrollant, en s. k.
miljörevisor, som intygar att de i rapporten lämnade uppgifterna är korrekta.
Som skäl anges bl. a. samhällets bristande resurser för tillsyn. Behovet av att
bygga ut kontrollapparaten skulle därmed minska. Samtidigt konstateras att
ansvaret för att uppställda villkor uppfylls fortfarande skall åvila företagen
samt att ansvaret för tillsynen skall åvila tillsynsmyndigheterna. Utredningen
har inte kunnat visa att systemet med miljörevisorer i praktiken skulle
innebära en bättre garanti för en god miljö än en effektiv tillsyn av ansvarig
myndighet. SGU anser att det föreslagna systemet med miljörevisorer ger en
diffus ansvarsfördelning. Ansvaret för tillsynen bör fill fullo vila på
tillsynsmyndigheterna och därmed finns det inte något behov av miljörevi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>' sorer.
SGU avvisar således förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1864>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.31
Riksrevisionsverket: Sammanfattningsvis konstaterar RRV att nu- Prop. 1987/88:85
varande tillsyn uppvisar stora brister och att ett system med störte ansvar i
Bilaga 10.3 fräga om egenkontrollen skulle kunna innebära förbättringar.
Systemet med någon form av "miljörevisorer" är därvid ett intressant
förslag, RRV anser dock att de frågor som nämnts i det föregående bör övervägas
ytteriigare. Miljörevisorns ställning och uppgifter liksom förhållandet till
tillsynsmyndigheten mäste preciseras. En möjlig väg att göra detta skulle kunna
vara att försöksvis pröva någon form av sådant system inom någon eller nägra
branscher,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.34
Statens naturvårdsverk: Enligt SNV:s uppfattning bör även i fortsättningen
tyngdpunkten i tillsyns- och kontrollsystemet ligga pä företagens egenkontroll.
Tillsynsmyndighetens huvuduppgift är att styra och övervaka egenkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvuduppgift för en miljörevisor blir att granska resultaten från egenkontrollen
och bedöma om de är rättvisande. Därigenom ökar egenkontrollens trovärdighet,
vilket gagnar både myndigheternas tillsynsarbete och företagens eget
kontrollarbete. Miljörevisorns berättelse kommer att vara av intresse för både fillsynsmyndigheten
och företagsledningen, men också för allmänheten, om den vill fä en insyn i ett
företags verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan huvuduppgift för en miljörevisor blir kvalificerad rådgivning åt
företagen. Revisionsuppdraget ger iniljörevisorn goda kunskaper och inblickar
i företagets verksamhet samt också branschkunskaper. Dessa kunskaper kan komma
till användning när det gäller att lösa olika frågeställningar med anknytning
till kontrollen. En miljörevisor kommer att arbeta utifrån gällande
föreskrifter, allmänna råd, villkor och kontrollprogram. En revisor har inte t.
ex, anledning att kräva skärpta villkor för att minska utsläppen, utan det
kommer alltid att vara en uppgift för myndigheterna. Revisorns arbete kommer
inte att innebära någon avlastning av myndigheternas arbete, när det gäller
att driva miljöskyddskraven vidare i ett företag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
tillstyrker förslaget om miljörevisorer. Systemet bör införas successivt,
bransch för bransch, på koncessionsnämndslistan, Pä sikt, om erfarenheterna
blir goda, bör systemet utvidgas till länsstyrelselistans verksamheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
anser att det bör ankomma på bolagsstämman att utse miljörevisorn. Denne bör ocksä
lämna sin granskningsrapport till stämman. För de verksamheter som ej bedrivs i
aktiebolagsform bör det vara en uppgift för motsvarande organ att utse
miljörevisorn. Miljörevisorn får härigenom en starkare ställning i företaget
och intresset för miljöfrågorna lyfts uppåt i företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.39
Svea hovrätt: Förslaget att införa ett system med miljörevisorer tillstyrks.
Systemet bör emellertid användas selektivt under ett inledningsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
tillstyrker förslaget orn miljörevisorer och anser det vara<br>
värdefullt att företagens egenkontroll utvecklas. Hovrätten är emellerfid<br>
osäker på de rent praktiska möjligheterna att redan i ett inledningsskede</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>408</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1866>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förse
samfliga fillständspliktiga verksamheter, som är upptagna pä konces- Prop.
1987/88:85 sionsnämndslistan, med revisorer även om denna lista skulle
"bantas" Bilaga 10.3 enligt utredningens förslag. Det är tveksamt om
tillräckligt antal kompetenta personer finns att tillgå för att genomföra
förslaget fullt ut, utan att konkurtens uppstår med miljöskyddsmyndigheterna om
kvalificerad arbetskraft. Det vore synnerligen olyckligt, och direkt i strid
med utredningens syfte, om myndigheterna till följd av utredningsförslaget
skulle mista personal som är svår att ersätta. Hovrätten befarar att en sådan
situation kan komma aft uppstå och föreslår därför att systemet, i vart fall
under ett inledningsskede, används selekfivt på det sättet att miljörevisor
skall finnas endast för sådana företag som pä gmnd av verksamhetens art eller
pä grund av att kontrollen inte skötts tillfredsställande har behov av en
revisor. Frågan om ett företag skall ha revisor kan prövas av koncessionsnämnden
i samband med tillståndsprövning eller annars efter framställning av
naturvärdsverket. Alternativt kan naturvårdsverket självt ges rätt att besluta
om revisor för ett visst företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.40
Kammarrätten i Jönköping: Givetvis håller kammartätten med om aft det är mycket
väsentligt att kortekta uppgifter lämnas i den miljörapport som
tillståndspliktiga företag skall avge till tUlsynsmyndigheten, I likhet med
experten Gustafsson befarar kammarrätten dock att införandet av en miljörevisor
kan förta säväl företagens som tillsynsmyndigheternas känsla av ansvar för
tillsynen. Kammarrätten vill här också påpeka att utredningen tänkt sig att
revisorn ocksä skall kunna ge företaget råd , beträffande miljöskyddsåtgärder.
Kammarrätten befarar att orimligt stora krav härigenom kan komma att ställas på
revisorerna, om de dels skall vara rådgivare åt företagen, dels skall granska
de miljörapporter som företaget avger och som kanske till viss del speglar
resultatet av de råd revisorn tidigare gett. Mot bakgrund av ovanstående vill kammartätten
avstyrka införandet av miljörevisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.48
Lunds universitet: I syfte att förstärka företagens miljöskyddsarbete föreslär
utredningen ett antal åtgärder för att ge egenkontrollen fastare former. För
samtliga tillståndspliktiga anläggningar föreslås att en ärlig miljörapport ska
avges, I denna ska företaget redovisa sina miljöskyddsåtgärder samt resultatet
av egenkontrollen. För de företag som bedriver sådan verksamhet att tillstånd
krävs av koncessionsnämnden, föreslås denna miljörapport förstärkas av ett
intyg från en särskild miljörevisor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
ställer sig i grunden positiv till dessa förslag, men det måste klargöras
vilken roll miljörevisorn ska ha. Miljörevisorns oberoende måste slås fast.
Utredningen synes vilja ha miljörevisorn å ena sidan till företagets man när
det gäller utformning av förslag till kontrollprogram, miljöplan och miljörapport,
å andra sidan myndighetens förlängda arm när det gäller att kontrollera och
verifiera företagets uppgifter i samma rapport. En revisor mäste inta en
oberoende ställning och måste tillse att samtliga aktörer håller sig till givna
spelregler. Därigenom skapas en balans mellan olika intressenter pä
miljövårdsområdet. Införandet av miljö-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>409</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1868>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>revisorer
fär inte leda till att både företagsledning och myndigheter förlitar Prop.
1987/88:85<br>
sig på att revisorn gör jobbet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan här vara på plats att göra en jämförelse med ekonomiska revisorer och
dessas verksamhet, vilken kännetecknas av professionell integritet. Kärnan i
deras verksamhet är det etiska normsystem som under hand uvecklats inom
revisorskåren. Kan en sådan integritet och ett liknande normsystem skapas inom
ramen för miljörevisorns verksamhet, kan ett system med miljörevisorer pä sikt
nog komma att fungera. Styrelsen ser här ett behov av gedigen utbildning och
praktik för de blivande miljörevisorerna, nägot som emellertid mäste byggas
upp efterhand. Utredningens förslag om införande av miljörevisorer redan den I juU
1989 synes därför väl optimisfiskt. Rimligare vore att besluta om en fidsbegränsad
försöksverksamhet fr. o. m. juli 1989. Denna försöksverksamhet borde sedan
bilda underlag för beslut om miljörevisorernas arbets- och ansvarsområden,
deras utbildningsbehov och skyddandet av deras integritet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.51
Länsstyrelsen i Uppsala län: Länsstyrelsen tUlstyrker förslaget med
miljörevisorer liksom systemet med auktorisation av dem. Systemet bör som
utredningen föreslår gälla de större anläggningarna för vilka det krävs
tillstånd av koncessionsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.53
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Utredningen föreslår att företagens ansvar
för verksamheten och egenkontroU fär en mer framskjuten plats. Utredningen
föreslär ocksä att ett system med "miljörevisorer" ska införas och
förstärka företagens roll i kontrollsystemet. Utredningen hänvisar till goda
erfarenheter från det ekonomiska området. Länsstyrelsen vill inte motsätta sig
denna lösning om det från samhällets sida inte bedöms rimligt att öka
myndigheternas resurser. Det kan vara en framkomlig väg som är vettig att pröva
och utväi-dera för anläggningarna på koncessionsnämndslistan. Det är dock viktigt
att betona att miljörevisorn inte kan ta över tillsynsmyndighetens roll att
föreskriva åtgärder, verka för att överträdelser beivras m. m, där sä behövs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.64
Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen finner förslaget om
miljörevisorer intressant. Miljörevisorer bör införas på försök inom företag
prövade av koncessionsnämnden. Re visors verksamheten bör därefter utvärderas.
Om utvärderingen är positiv är inte länsstyrelsen främmande för att systemet ocksä
införs pä företag som prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen vUl emellertid
påpeka att detta kan medföra att länsstyrelsen kommer att förlora välutbildad
personal, som övergår till att bli miljörevisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.71
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Enligt länsstyrelsens mening före<br>
faller systemet med särskilda miljörevisorer bli mera ett spel för gallerierna<br>
än en ändamålsenlig förstärkning av resurserna. Effekten av att tillsätta<br>
särskilda miljörevisorer kan nämligen bli att företagen i allt väsentligt<br>
avvaktar revisorns utlåtande och därmed förtar en del av företagsledning<br>
ens ansvar och ambitioner. Tillsammans med den centraliserade tillsynen<br>
kommer systemet med miljörevisorer bl. a. att innebära ett onödigt dubbel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>410</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1870>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbete och kan
följaktligen knappast bli den effekfivisering av miljöskyddet Prop.
1987/88:85 som varit utredningens målsättning. Om förslaget med miljörevisorer
ändå Bilaga 10.3 införs bör det först bli föremål för försöksverksamhet i
ett eller två län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.72
Länsstyrelsen i Norrbottens län: Enligt länsstyrelsens bedömning innebär inte
det föreslagna systemet med miljörevisorer som en del av fiUsynsverksamheten,
sädana fördelar att det bör genomföras. Det finns en uppenbar risk att
miljörevisorer skulle fä en sådan mellanställning att de hamnar i händerna på
antingen industrierna eller myndigheterna. Enligt länsstyrelsen är det bättre
att förstärka företagens egenkontroll och tillsynsresurserna hos
länsstyrelsen. Med en sådan lösning blir ansvarsfördelningen helt klar.
Jämförelse med ekonomiska revisorer är knappast relevant. Länsstyrelsen
avstyrker utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.75 Södertälje
kommun: Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har den<br>
bestämda uppfattningen att tillsynsmyndigheter idag har svårt att hinna<br>
utföra en noggrann granskning och uppföljning av företagens kontrollrap<br>
porter. Att följa upp att företaget använt föreskriven provtagnings- och<br>
mätmetodik, att noggrannheten är fillräcklig och att mätvärdena är repre<br>
sentativa är exempel på punkter som tillsynsmyndigheten sällan hinner<br>
kontrollera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
såsom utredningen föreslår utse en opartisk auktoriserad miljörevisor vars
uppgift bl, a, skulle bli att granska företagens egenkontroll och ärliga
miljörapportering bör ge tillsynsmyndigheterna möjligheter att ägna mer tid åt
andra tillsynsuppgifter, granska avvikelserapporter samt naturligtvis
genomföra inspektioner m. m. I utredningen påpekas att miljörevi-sorssystemet i
första hand ska förstärka tillsynen och kontrollen av de mest miljöfarliga
verksamheterna inom industrin och kommunerna, dvs, verksamheter som finns
upptagna pä koncessionslistan i miljöskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det är viktigt att tillsynsmyndigheten med viss regelbundenhet gör inspektioner
oberoende av att en miljörevisor kan ha studerat förhållandena fidigare. Denna
inspekfionsrätt mäste till varje pris respekteras och användas parallellt med
miljörevisorns granskning av förhållandena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.76 Eskilstuna
kommun: Företag på koncessionsnämndslistan föreslås<br>
ha miljörevisorer. Miljörevisorn skall vara samhällets förlängda arm vad<br>
gäller fillsyn. Om vi jämför ekonomiska revisorer så är dessa ägarnas<br>
förlängda arm. De bevakar att företaget sköts så bra som möjligt ur ägarnas<br>
synpunkt. Skulle en parallell dras mellan ekonomiska revisorer och miljö<br>
revisorer sä skulle de ekonomiska revisorerna vara skattemyndighetens<br>
föriängda arm. Det kan lätt uppstå lojalitetskonflikter eftersom miljörevi<br>
sorn har företagen som uppdragsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten kommer
med utredningens förslag att ha mest kon<br>
takt med miljörevisorn, inte med företaget. Miljöförvaltningen kan inte<br>
acceptera ett sådant system. Normalt besiktigas tillståndsprövade verk<br>
samheter. Detta görs av besiktningsmän. Antalet kontakter mellan företag<br>
och myndighet vill utredningen avsevärt minska. Miljöförvaltningen vill i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>411</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1872>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stället öka kontakterna
mellan företag och myndighet. Kostnaden för en Prop. 1987/88:85
miljörevisor bör i stället läggas på en förstärkt egenkontroll på företagen
Bilaga 10.3 samt en ökad insats från tillsynsmyndighetens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.83
Skara kommun: Miljörevisorernas uppgift mäste vara att fortlöpande följa
miljöskyddsarbetet vid verksamheten för att ha en realistisk möjlighet att
intyga riktigheten i företagets miljörapport. Granskning av miljöpåverkan kan
nämligen många gånger vara omöjlig att göra i efterhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandet
av miljörevisorer får inte leda till att myndigheterna minskar sin del av fillsynen.
För att kunna bedöma en miljörapport är det helt nödvändigt att även
myndigheterna besöker företagen regelbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare nödvändigt att ansvarsfördelningen mellan miljörevisorerna och
myndigheterna klart anges gentemot företagen och aUmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänt kan dock frågas om en miljörevisor har bättre möjlighet än en fillsynsmyndighet
att granska och bedöma innehållet i en miljörapport. Förslaget med
miljörevisorer är dock så intressant att det bör prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tUlstyrks. Om systemet med miljörevisorer visar sig fungera bra bör systemet i
framtiden byggas ut till att även omfatta företag på den föreslagna
länsstyrelselistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.89
Piteå kommun: Kommunen kan inte dela de uppfattningar som utredningen
framhåller som skäl för införande av miljörevisorer. Utredningen utgår ifrån
att ett införande av revisorer innebär färte tillsynsbesök. Enligt kommunens
mening innebär ett införande av miljörevisorer ytterligare ett led som byråkratiserar
och försvårar det praktiska tUlsynsarbetet, Ett sådant system innebär att
helhetssynen på tillsyn saknas och risken för dubbelarbete är uppenbar. Vidare
kan ett införande medföra att kompetensen hos tillsynsmyndigheten tunnas ut.
En revisor som finns långt från aktuellt företag kan inte på något sätt anses
bidra till utvecklingen av det lokala miljöarbetet. Miljörevisorns
beroendeförhållande till företaget kan också innebära lojalitetskonflikter. En
revisor är företagets man och arbetar gentemot företaget. Det är osäkert om
allmänheten kommer att få förtroende för en revisor som arbetar enligt
traditionella revisionsmetoder. De resurser som ett införande av miljörevisorer
kommer att medföra bör i stället användas för en förstärkning av egenkontrollen
och tiUsynsresurser-na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.91
Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien finner att utredningens<br>
förslag att låta ansvaret för den direkta miljökontrollen ligga hos företagen<br>
enligt ett fastställt kontrollprogram, som ärligen verifieras av auktorisera<br>
de miljörevisorer, ger möjlighet att avlasta myndigheterna rutinkontrollar<br>
bete. Detta kan i stället inriktas mot s. k. systemkontroll, dvs. kontroll<br>
programmets uppbyggnad och genomförande. Företagen bör ocksä kunna<br>
dra stor nytta av att ha en och samma utomstående miljöexpert till sitt<br>
förfogande. Systemet med auktoriserade miljörevisorer kan dock innebära<br>
vissa nackdelar genom att ytterligare en utomstående kontrollinstans ska<br>
pas. Det är därför viktigt att miljörevisorns arbete inte på något sätt tillåts<br>
dubblera myndigheternas arbetsinsats, vilken bör vara mer inriktad på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>412</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1874>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>systemanalytiskt arbete,
fastställande av kontrollprogrammen och ställ- Prop. 1987/88:85 ningstagande
vid akuta miljösituationer. Offentlighetsprincipen bör kunna Bilaga 10.3
tillgodoses av att ärsmiljörapporten och revisionsberättelsen sänds in till
tillsynsmyndigheten. Akademien finner således förslaget med auktoriserad miljörevisor
väl värt att pröva under de fömtsättningar som föresläs i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.92
Svenska kommunförbundet: Det föreslagna systemet med miljörevisorer är något
för miljötillsynsverksamheten heU nytt som styrelsen ställer sig tveksam tUl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.94
Svenska naturskyddsföreningen: Föreningen anser att systemet med miljörevisorer
är intressant men att förutsättningarna för en oberoende och kritisk
miljörevision inte är lika goda som vid ekonomisk revision, särskilt om
tillsynsmyndigheten är underbemannad. Av denna orsak föreslär föreningen att
systemet först testas i nägra pilotprojekt. StatUg industriell verksamhet
skulle enligt föreningens mening lämpa sig väl för ett sådant projekt. Där
sammanfaller ägar- och samhällsintressen vilket innebär att förutsättningarna
borde vara särskilt goda för en väl fungerande miljörevision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.97
Sveriges industriförbund: Industriförbundet delar utredningens bedömning att
tyngdpunkten i miljöskyddsarbetet skall ligga pä företagens egenkontroll.
Myndigheterna skall utföra "systemtillsyn", dvs. se till att
företagen har personal avdelad för uppgiften, rätt utmstning, upparbetade mtiner
för redovisning av mätresultat o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet anges som motiv för ett kompletterande system med miljörevisorer fill
det nuvarande systemet med kontroll och fillsyn att denne skall säkerställa
tillförlitlighet och kvalitet i företagens rapportering till fillsynsmyndigheten
samt underlätta företagens egenkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
utgår ifrån att brister i tillförlitlighet inte skall uppfattas så att
företagen medvetet skulle vilseleda tillsynsmyndigheterna. Däremot kan det
förekomma att rapporteringen av tekniska orsaker fallerar vid enskilda fillfällen.
Detta förhållande kan knappast en miljörevisor påverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
är det välkänt att de tekniska förutsättningarna att nå exakta resultat i
provtagning och analys är och kommer att vara mer eller mindre begränsade,
detta trots ett fortlöpande arbete på att utveckla mät- och analystekniken.
Förhällandet illustreras i bilagda rapport av IVL utarbetad pä
Industriförbundets uppdrag. Inte heller detta förhällande kan en miljörevisor
påverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stora "koncessionsnämndsföretagen" har idag välbemannade enheter för
miljöskyddet. En miljörevisor torde inte kunna tillföra något kvali-tetsmässigt
i dessa företag. Dessa företag tillhör ocksä redan de mest kontrollerade av
myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje argumentet, att underlätta företagens egenkontroll, är svår<br>
förståeligt. Det blir snarare så att företagen får ytterligare en part att<br>
informera, dvs. en omständighet som ökar tungroddheten i kontrollen. I</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>själva
verket byggs en barriär in mellan företag och myndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1876>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande svaghet med förslaget till miljörevisorer är oklarheten i Prop.
1987/88:85 ansvarsfördelningen mellan företaget, tillsynsmyndigheten och miljörevi-
Bilaga 10.3 sorn. Miljörevisorn riskerar att lyfta bort säväl företagens som
tillsynsmyndighetens ansvar för kontroll respektive tillsyn av miljöskyddet.
Ett system som inte häller rågångarna klara mellan företags- och myndighetsuppgift
riskerar att på sikt skada förtroendet hos både företag, myndighet och
allmänhet. En sådan ordning är ingen betjänt av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
avstyrker mot den bakgrunden utredningens förslag till miljörevisorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.103
Landsorganisationen: Utredaren föreslär att som ett komplement till den egenkontroll
som måste utgöra basen för verksamheterna, det vid företag som bedriver
särskilt miljöstörande verksamhet inrättas s. k. miljörevisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
finner förslaget värt att pröva, men menar att det kan vara svårt att
omedelbart få genomslagskraft för en sådan verksamhet, eftersom tillgången på
kvalificerade revisorer i inledningen måste vara svär att fillgodose. Av denna
anledning finns det skäl att skynda långsamt och uppdra ät Naturvårdsverket att
upprätta en lista över företag eller branscher med sådan verksamhet som är
särskilt miljöstörande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
är alltså positiv till förslaget om miljörevisorer, men vill uttala farhågor
för att man härigenom kan ge industrin ett alibi för sin verksamhet. Det är
viktigt att understryka att detta inte inskränker på det huvudansvar för
verksamheten som alltid åvilar arbetsgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Ansvarsfördelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.3
Fortifikationsförvaltningen: Tillståndsprövning bör för försvarsmak<br>
tens anläggningar bibehållas och ulföras av koncessionsnämnden i fräga<br>
om skjutfält och av länsstyrelsen i fräga om enstaka skjutbanor. FortF<br>
anser att den föreslagna ordningen, bl. a. mot bakgrund av att kommuner<br>
na efter den 1 juli 1987 inte får utöva tillsyn över försvarsmaktens anlägg<br>
ningar, och att försvarsmaktens riksintressen enligt naturresurslagen och<br>
plan- och bygglagen skall bevakas av länsstyrelsen är olämplig, I förslaget<br>
till ny bilaga (ärendelista) till miljöskyddsförordningen har skjutbanor upp<br>
tagits under rubriken Rekreationsverksamhet. Utredningen synes således<br>
ha bortsett frän försvarsmakten och dess miljöfrågor - främst skott- och<br>
flygbuller — som under den senaste tioårsperioden har medfört ett antal<br>
omfattande prövningsärenden och konflikter med kommuner och enskilda.<br>
Lokaliseringen av nya och bibehållandet av gamla kasernomräden samt<br>
övnings- och skjutfält beslutas av riksdagen, bl,a, genom försvarsbeslu<br>
ten. Nya utbildningsanordningar - förutom skjutbanor ocksä exempelvis<br>
kompanianfallsbanor, eldexercisbanor och anordningar för strid i bebyg<br>
gelse (ruingator) - innebär stora investeringar för byggande och målmate-<br>
riel. Det är här fråga om sådana områden och anläggningar som av<br>
försvarsmakten bedöms som riksintressen enligt naturresurslagen 2 kap.<br>
9 §, FortF anser därför, att förprövningssystemet skall säkerställa en lång<br>
siktig användbarhet för prövade områden och anläggningar, FortF föreslär</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>414</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1878>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>således
att skjutfält, som prövas i samband med nyetablering eller vid Prop. 1987/88:85
förändring av verksamhet på äldre fält, skall tillständsprövas av konces-
Bilaga 10.3 sionsnämnden eftersom det är fräga om omfattande ärenden som ofta
berör flera kommuner och ibland flera län och som därför kan jämställas med
störte industrietableringar. Mindre,ärenden om skjutbanor bör handläggas av
länsstyrelsen. Det är angeläget för berörda kommuner att genom tillståndsbeslut
med rättsverkan få besked om försvarsmaktens markanvändning och
omgivningspåverkan som underlag för den kommunala fysiska planeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.4
Försvarets sjukvårdsstyrelse: SjvS finner formuleringen av 64 § i utredningens
förslag till ändring av miljöskyddslagen tillfredsställande såtillvida, att
tillsynen över försvarsmaktens verksamheter kommer att utövas av länsstyrelserna
och ej överföras fill kommunerna. Främst frän sekretessynpunkt är det viktigt
att tillsynen ej läggs ut pä fler myndigheter än f, n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SjvS
har ålagts tillsynsansvar enligt hälsoskyddslagen m.fl, lagar efter de
utredningar och remissbehandlingar som föregått varje författning. Därvid har
utgångspunkten varit att SjvS innehar motsvarande kompetens som finns vid
länsstyrelser, miljö- och hälsoskyddsnämnder och i vissa fall centrala civila
tillsynsmyndigheter, för utövande av tillsyn. Bakgrund till de
ställningstaganden som följt är de skillnader som föreligger mellan civil och
militär verksamhet. Härigenom kan bl, a. försvarsmaktens behov av särskilda
föreskrifter för verksamhet under övningar, krigsförberedelsearbete, beredskap
och krig tillgodoses. Enhetlig bedömning avpassad till försvarsmaktens
verksamhet, undantagsmöjligheter och befrielse från avgifter ger besparingar.
Sekretessfrågor löses genom att endast egen personal behöver delges de
uppgifter som tillsynsmyndigheter har rätt/skyldighet att ta del av. Fack- och
tillsynsuppgifter kan lösas av samma instans/ handläggare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad som ovan anförts finner SjvS det därför angeläget att
frågan om tillsynen enligt miljöskyddslagen inom försvarsmakten utreds i
enlighet med utredningens förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.6
Socialstyrelsen; Styrelsen tillstyrker att en prövningsplikt införs för
verksamheter upptagna på utredningens kommunlista. Beträffande förslaget att
miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall fä ett obligatoriskt ansvar för tillsynen
enligt miljöskyddslagen kan styrelsen endast tillstyrka detta under den
bestämda förutsättningen att erforderlig expertis och nödvändiga resurser i
realiteten ställs till deras förfogande. Detta är ett för styrelsen
oeftergivligt krav eftersom miljö- och hälsoskyddsnämndernas nuvarande resurser
inte kan omfördelas till favör för miljövärden så att nämndernas arbete
beträffande hälsoskydd, djurskydd och livsmedelskontroll eftersatts. Tvärtom
är nämndernas resurser för de senare verksamheterna som regel otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För tillsynsobjekt som är
vanliga och där det inte ställs speciella krav pä<br>
den personal som utför tillsynen kan det emellertid vara rationellt, därest<br>
resurser finns, att tillsynsansvaret och därmed också prövningsplikten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>415</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1880>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föriäggs till den
kommunala nivån, I de fall där ett kommunalt organ är Prop. 1987/88:85 driftansvarigt
är det emellertid principiellt olämpligt att ett annat kommu- Bilaga 10.3 nalt
organ skall vara tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.19
Lantbruksstyrelsen: Lantbruksstyrelsen tillstyrker i princip utredningens
förslag om ett sammanhållet ansvar för prövning och fillsyn. Kommunerna
föreslås via hälso- och miljöskyddsnämnderna bli tUlsyns-och prövningsmyndighet
för verksamhet vars miljöstörningar får betraktas som lokal. En delegering till
kommunnivå kan jämfört med ett regionalt alternativ medföra behov av ökad detaljreglering
för att fillämpningen skall kunna bli nägot så när enhetlig i olika områden.
Ett skäl för en enhetlig fillämpning är att miljöstörningarna ofta inte har
enbart lokal karaktär. Med hänsyn tUl det betydligt ökade behovet av tillsyn
samt önskvärdheten av att prövnings- och tillsynsverksamheten hälls samman
tillstyrker lantbruksstyrelsen dock att såväl prövning som tillsyn delegeras till
kommunnivå. En fömtsättning för att en sådan ordning skall fungera är att
kommunerna har tillgång till personal med tillräcklig kompetens, Lantbmksverket
är här berett att bistå med utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.21
Livsmedelsverket: När det gäller utredningens konkreta förslag till
förbättringar av miljötillsynen kan dessa frän de intressen som livsmedelsverket
har att företräda tillstyrkas eller lämnas utan erinran med undantag för
förslaget att lägga ytterligare miljöskyddsuppgifter på miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
landets kommuner har ca 100 endast en hälsoskyddsinspektör anställd för alla
de mänga och skiftande uppgifter som nämnderna redan har. Flera kommuner
underlåter i dag med åberopande av resursbrister att fullgöra sina skyldigheter
inom livsmedelskontrollen. Med hänsyn till dessa förhållanden kan
livsmedelsverket inte tillstyrka att nämnderna tillförs nya arbetsuppgifter
utan att det säkerställs att det hos nämnderna byggs upp sådana nya resurser
att de kan utföra såväl befintliga som nytillkommande uppgifter. Det
föreslagna avgiftssystemet utgör ingen tillfredsställande garanfi för att
nämnderna kommer att få behövliga resurser för alla sina uppgifter. Det
kvarstår enligt livsmedelsverkets mening en uppenbar risk för att den redan hårt
klämda livsmedelstillsynen kommer att ytteriigare försvagas, om utredningens
förslag i denna del genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn fill den bristande överensstämmelse som på många håll finns mellan
ansvar och resurser vill livsmedelsverket ifrågasätta om tiden nu inte är mogen
att se över förhällandet mellan staten och kommunerna, såvitt avser de
arbetsuppgifter som staten genom olika lagar lagt pä miljö-och
hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.24
Planverket: Utredningens förslag om prövningssystemet överens<br>
stämmer väl med PBL/NRL-reformens gmndtanke att kommunen ska få<br>
ett självständigt ansvar för den lokala miljön. Ett kommunalt övertagande<br>
av prövningen ger möjligheter till en bättre samordning mellan miljö<br>
skyddsprövning och prövningen enligt PBL. För många kommuner är<br>
miljöskyddsfrågorna nya och kräver en kompetensuppbyggnad pä miljö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>416</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1882>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och hälsoskyddsnämnderna.
Detta talar för att de störte och tekniskt mer Prop. 1987/88:85
komplicerade ärendena, som utredningen föreslår, handläggs hos länssty- Bilaga
10.3 relsema och koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
delar utredningens uppfattning att tillsyn och tUlståndsgiv-ning bör hållas
samman hos samma instans på regional och lokal nivå. För de anläggningar som
prövas av koncessionsnämnden föreslår utredningen att tillsynsansvaret bör
flyttas från länsstyrelsen tiU naturvärdsverket. Planverket är tveksamt till
detta. Länsstyrelsen med sin kännedom om de lokala förhållandena bör få behålla
denna uppgift. Det är dock viktigt att naturvårdsverket kan biträda med
specialistkompetens där sä behövs. Vissa av de anläggningar som prövas av
koncessionsnämnden är också tillständspliktiga enligt 4 kap. naturtesurslagen (NRL).
Länsstyrelsen är fillsynsmyndighet enligt NRL. Det är en fördel om en
anläggning har samma tillsynsmyndighet enligt båda lagarna. Detta talar för att
länsstyrelsen även fortsättningsvis bör vara tillsynsmyndighet enligt
miljöskyddslagen för de anläggningar som prövas av koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.31
Riksrevisionsverket: Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i
miljöskyddssystemet bör enligt utredningen utgå från de miljöstörande
företagens karaktär och miljöeffekter samt de krav detta ställer pä prövning,
tillsyn och recipientkontroll. RRV instämmer i denna principiella uppfattning.
Verket delar också utredningens syn att ansvaret för prövning och tiUsyn av en
viss verksamhet skaU Ugga på samma nivå i systemet. Den nackdel som det kan
innebära att en viss myndighet skall utöva tillsyn över den verksamhet den
själv prövat och därmed fylla dubbla roller uppvägs av de möjligheter till
förbättrad kompetens som ett sådant system kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från de redovisade principerna föreslår utredningen en relativt
långtgående decentralisering av ansvaret för prövning och tillsyn. RRV har inte
möjlighet att bedöma den klassificering av miljöfarlighet som den föreslagna
decentraliseringen bygger på men vill ändå redovisa en viss tveksamhet inför
den kraftiga decentralisering som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.33
Länsstyrelsernas organisationsnämnd: LON delar utredningens uppfattning att
respektive myndighet av effektivitetsskäl i sä stor utsträckning som möjligt
bör ha ett helhetsansvar för säväl prövning som tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
koncessionsnämnden för miljöskydd har en roll som inte med<br>
ger att nämnden tar över tillsynsansvaret är frågan om tillsynen över de<br>
anläggningar koncessionsnämnden prövar skall ligga centralt eller regio<br>
nalt. I utredningen utvecklas argumenten för båda lösningarna, LON delar<br>
utredningens uppfattning att det finns skäl som talar för både den ena och<br>
den andra lösningen. Enligt LONs mening bör tillsynen över de mest<br>
miljöstörande anläggningarna i allmänhet bli effektivast och mest resurs<br>
snål om den utförs av länsstyrelserna. För denna ståndpunkt talar bl. a.<br>
den geografiska närheten mellan anläggningen och myndigheten och att<br>
kunskapen om dessa anläggningar redan finns pä länsstyrelserna. Enligt<br>
LONs uppfattning skulle emellertid en central tillsyn i enlighet med utred<br>
ningens förslag i vissa speciella undantagsfall kunna vara mest rationell,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1883>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exempelvis om det finns nägra
få anläggningar av viss typ i olika delar av Prop. 198/88:85 landet och
tillsynen av dessa kräver speciell kompetens. Länsstyrelserna Bilaga 10.3
bör enligt LON fä de resursförstärkningar som för de berörda anläggningarna
föreslagits för naturvärdsverkets del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.34
Statens naturvårdsverk: SNV delar utredningens uppfattning att en och samma
myndighet bör ha ansvaret både för prövningen och fillsynen av en enskild
anläggning, I ett resurssnält administrativt system är detta en nödvändighet,
eftersom det begränsar behovet av dubblerade kompetenser. Det innebär dock ett
avsteg frän de principer som kontrollagstiftningen i samhället i övrigt bygger
på, nämligen att den föreskrivande och den kontrollerande "makten"
skall vara åtskilda. Miljöskyddsarbetet är emellertid så komplicerat att det
är nödvändigt att de erfarenheter och kunskaper som byggs upp vid prövningen
också kan utnyttjas vid tillsynen (och vice versa när det gäller omprövning).
Den individuella prövningen i ML skiljer sig ocksä frän systemet med
föreskrifter genom aft föreskrifterna vänder sig mot en störte mälgmpp än tillständsbesluten
som ju endast riktar sig mot en enskild utövare av miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller anläggningar pä koncessionsnämndslistan kan principen om ett
sammanhållet ansvar för prövning och tillsyn inte upprätthållas, eftersom
koncessionsnämnden med sin domstolsliknande organisation och uppbyggnad inte
kan utöva tillsyn. Till följd härav har utredningen föreslagit att SNV får det
fortlöpande tillsynsansvaret för dessa anläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
anser att det finns principiella skäl som talar för en sådan lösning.<br>
De stora störningskällor som bedöms vara av riksintresse bör både prövas<br>
och kontrolleras av centrala myndigheter, och principen om att en och<br>
samma myndighet bör ha prövnings- och tillsynsansvar för en enskild<br>
anläggning upprätthålls i stor utsträckning genom att SNV aktivt deltar i<br>
prövningen av de stora företagen inför koncessionsnämnden, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en decentraliserad organisation ställs emellertid stora krav på den centrala
myndigheten. Detta gäller särskilt i ett uppbyggnadsskede. Utredningens
förslag innebär att betydande prövnings- och tillsynsuppgifter läggs ned på
kommunerna och att tillståndsprövningen fär relativt sett störte betydelse hos
länsstyrelserna, I en sådan situation är det lämpligt att verket koncentrerar
sina arbetsinsatser till de mer övergripande tillsynsuppgifterna. Risken är
annars att arbetet med den fortlöpande tillsynen tar alltför stora resurser i
anspråk med resultat att de centrala, samordnande tillsynsuppgifterna
eftersatts. En tyngdpunkt måste därför läggas pä att förmedla kunskaper till
kommuner och länsstyrelser i form av föreskrifter, allmänna råd m. m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
verkets centrala fillsynsuppgifter bör också - liksom hittills - ingå att<br>
bedriva olika typer av tillsynskampanjer. Pä sä sätt fär SNV inblickar i hur<br>
tillsynen bedrivs i landet och hur kontrollen fungerar på enskilda anlägg<br>
ningar. SNV anser ocksä att det är lämpligt att satsa resurser på att bygga<br>
upp en särskild tillsynsgrupp, ett s. k. svart gäng. En sådan grupp bör fä till<br>
uppgift att bistå länsstyrelserna och miljö- och hälsoskyddsnämnderna i<br>
kvalificerade tillsynsärenden och följa upp hur tillsynen och kontrollen<br>
bedrivs vid enskilda anläggningar inom olika branscher, </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>418</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1884>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1885>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åven om det, som ovan angetts,
finns skäl för att SNV skaU utöva Prop. 1987/88:85 fortlöpande fillsyn över
koncessionsnämndsanläggningama anser verket Bilaga 10.3 vid en samlad
bedömning att övervägande skäl talar mot en sådan lösning. På gmnd härav
avstyrks utredningens förslag i detta avseende. TiUsynsan-svaret för dessa
anläggningar bör ligga pä länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
fillstyrker att en begränsad prövningsplikt i form av miljölov införs för
verksamheter upptagna på utredningens kommunlista. SNV tillstyrker också att
miljö- och hälsoskyddsnämnderna får ett obligatoriskt ansvar för tillsynen av dessa
verksamheter samt övriga miljöfarliga verksamheter, som inte finns upptagna pä förprövningslistoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de ca 50 kommuner som övertagit ett ansvar för tUlsynen, anser SNV att
en särtegd bör införas för dem. Regeln kan konstmeras på det viset, att en
kommun före en viss fidpunkt får anmäla fill länsstyrelsen om den vill behälla
tillsynsansvaret för anläggningar på länsstyrelselistan. Det bör sedan ankomma
på länsstyrelsen som ansvarig för den aUmänna tillsynen i länet att bedöma hur
tillsynsansvaret skall fördelas. Fördelningen bör styras av vad som är
lämpligast ur tillsynssynpunkt, där både regionala och lokala aspekter vägs in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
fillstyrker att länsstyrelsens prövande uppgifter vidgas genom att
förhållandevis stora anläggningar flyttas ned från koncessionsnämndsUs-tan till
länsstyrelselistan. För dessa anläggningar får länsstyrelserna även fiUsynsansvar.
Länsstyrelserna bör också - som ovan angetts - ha det fortlöpande
tillsynsansvaret för anläggningama på koncessionsnämndslistan. SNV bedömer att
länsstyrelserna behöver resursförstärkningar, se nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.35
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Koncessionsnämnden finner<br>
det anmärkningsvärt att utredningen, efter vad nämnden kan finna, inte<br>
med ett ord berör de rättssäkerhetsaspekter som bör läggas på frågan om<br>
en sammanhållen prövnings- och tillsynsfunkfion. Frågan därom behandla<br>
des ingående under förarbetena till miljöskyddslagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tankegångarna
om en uppdelning av prövning och tiUsyn på olika myndigheter präglade också
det förslag av miljöskyddsutredningen som ej kom till utförande. Som redovisats
ovan föreslog utredningen att hälsovårdsnämnderna gjordes till lokala fillsynsmyndigheter
enligt miljöskyddslagen med tillsynsansvar för dels all icke förprövningspliktig
miljöfarlig verksamhet, dels sådan miljöfarlig verksamhet som förprövades av
länsstyrelserna. På sikt menade utredningen att fillsynsansvaret över all
miljöfarlig verksamhet skulle föras över fill hälsovårdsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
finner ej anledning att frångå de principer om fördelning av prövning och fillsyn
pä olika myndigheter som förarbetena till miljöskyddslagen gav uttryck för och
som ocksä låg bakom miljöskyddsutredningens förslag till tillsyns- och
prövningsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.50
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen stöder utredningens<br>
förslag att göra kommunerna ansvariga för vissa delar av tillsynen och har<br>
akfivt verkat för att redan nu fä delegera tiUsynen. Utvecklingen i länet har<br>
medfört att fyra kommuner tagit över hela tillsynen. Dessutom har en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>419</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1886>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1887>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommun
övertagit anmälningsärenden och övrig tillsyn utanför Ustorna. Prop. 1987/88:85
Ytterligare tre kommuner har ansökt om att få överta tillsynsuppgifter. Bilaga
10.3 Dessutom pågår diskussioner med några kommuner som förberedelse inför en
formell hemställan om övertagande. Länsstyrelsens överlåtelse sker vanligen
stegvis. Första steget är ett block som innefattar anmälningsärenden och övrig
fillsyn utanför listorna. Andra och tredje block är länsstyrelse- respektive koncessionsnämndslistan.
Länsstyrelsens erfarenhet av kommunernas övertagande är klart positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att ge alla kommuner i landet en lika stor del av tillsynen skulle för
de fyra förstnämnda kommunerna således betyda ett steg tillbaka. Utredningen
har fömtsatt att sådana kommuner i fortsättningen skall kunna vara undantag
från huvudprincipen. Länsstyrelsen kan inte finna det rimligt att i detta
hänseende likstäUa den befolkningsmässigt minsta kommunen i länet, nämligen
Vaxholms kommun med Stockholms stad. Utöver "grundnivån" för alla
kommuner vill länsstyrelsen ha möjlighet att till kommuner med god kompetens
delegera verksamheter på länsstyrelselistan, Delegeringen bör ske i form av
fasta block. För Stockholms kommuns del bör övervägas möjligheten att delegera
tillsynsansvaret även för verksamheter pä koncessionsnämndslistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
uppfattning är att naturvårdsverket som central tillsynsmyndighet har en rad
arbetsuppgifter, som ej kan skötas av regionala eller lokala organ. Denna typ
av arbetsuppgifter blir ännu mer omfattande och viktiga i och med att alla
kommuner enligt utredningens förslag övertar tiUsynsuppgifter. Enligt
länsstyrelsens mening bör naturvårdsverket koncentrera sig på dessa uppgifter
i samarbete med regionala och lokala organ samt forskningsorgan. För att verket
skall ha möjlighet att stödja länsstyrelserna och kommunerna kan verket behöva
viss resursförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens huvudprincip att samma myndighet skall ha ett sammanhållet helhetsansvar
för säväl prövning som tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.52
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Utredningens förslag om en klar<br>
ansvarsfördelning mellan berörda miljövårdsmyndigheter och ett samman<br>
hållet myndighetsansvar för prövning och fillsyn enligt miljöskyddslagen<br>
är bra. Härigenom undviker man den rörighet i miljövårdsarbetet som<br>
troligen hade blivit konsekvensen av ett fortsatt frivilligt övertagande av<br>
miljövårdsuppgifter. Länsstyrelsen vill också betona fördelen med att<br>
prövning och fillsyn följs åt och sker av samma myndighet där så är<br>
möjligt, Eft bra beslut vid prövningen kräver god kännedom om verksam<br>
heten i fräga, vilket man fär i fiUsynsarbetet. Länsstyrelsen är därför<br>
positiv tUl att den prövnings- och fillsynsverksamhet som föresläs i utred<br>
ningen överförs tUl kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Denna<br>
del utgör antalsmässigt huvuddelen av länsstyrelsens nuvarande pröv<br>
nings- och tillsynsobjekt. Härigenom tillförs miljövården ett värdefullt<br>
resurstillskott. Länsstyrelsen anser däremot inte att miljö- och hälso<br>
skyddsnämndens beslut i prövningsärendet skall benämnas miljölov, som<br>
är ett nytt och inte inarbetat begrepp. Begreppet anmälningsplikt bör<br>
behållas. Innan anmälningspliktig verksamhet påbörjas skall dock beslut<br>
från myndigheten föreligga.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>420</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1888>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1889>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är ändamålsenligt att
koncessionsnämnden blir överprövningsmyn- Prop. 1987/88:85 dighet.
Länsstyrelsen är positiv till att då ta över prövning av vissa tunga Bilaga
10.3 verksamheter frän koncessionsnämnden. Detta kräver att länsstyrelsen
behäller och utvecklar sin kvalificerade kunskap för att kunna hävda sig i
förhällande till de tunga verksamheterna och stora företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ställer sig däremot inte bakom utredningens förslag om att överföra ansvaret
för den fortlöpande tillsynen över de stora processindustrierna från
länsstyrelsen till naturvårdsverket. Länsstyrelsen har efter hand byggt upp
erforderlig kompetens och har erfarenhet av anläggningarna i fråga liksom av recipientsituationen
och den regionala hdhetsbUden, Utredningens förslag innebär ocksä en oklar
arbetsfördelning med naturvårdsverket som ansvarig för tillsynen men med
länsstyrelsen som hjälpreda för inspektioner och liknande. Förslaget innebär
ett onödigt och rörigt dubbelarbete. Naturvårdsverkets roll bör inte inriktas
på bevakning av enskilda ärenden. Resurserna bör istället användas flexibelt
för de miljöfrågor, som bedöms mest angelägna ufifrån den nya kunskap, som
ständigt utvecklas inom miljövårdens område. Resurserna bör koncentreras till
styrning, samordning och uppföljning. Verket bör ha högsta kompetens och vara
pådrivande i koncessionsnämndens tillståndsprövning. Det skulle möjligen vara
effektivt och bidra till större enhetlighet i tillsynen om naturvärdsverket
"fastställde" kontrollprogrammen för de inom resp. bransch fåtaliga
anläggningarna på koncessionslistan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.53
Länsstyrelsen i Östergötland: Utredningen föreslär att naturvårdsverket får
ansvar för tillsynen över de verksamheter som koncessionsnämnden prövar. Länsstyrelsen
häller med om att naturvärdsverkets specialistkompetens kan behövas för dessa
verksamheter. Däremot är det mycket som talar för att länsstyrelserna även i
fortsättningen bör vara tillsynsmyndighet med ansvar för den löpande tillsynen
och att de tilldelas förstärkning av resurserna för detta arbete. Den
geografiska närheten och kunskaperna om länets företag och miljö möjliggör
snabba och effektiva åtgärder. Detta är speciellt angeläget vid haverier eller
akuta störningar. Är inte länsstyrelsen tillsynsmyndighet försväras detta
arbete betydligt till nackdel för miljön. Till detta får också anföras vad som
ovan sagts om länsstyrelsens tillsynskompetens och behov av regional
helhetsbild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
talar för att nuvarande fördelning av tillsynsansvar mellan sta<br>
tens naturvårdsverk och länsstyrelsen bibehålls. Det finns i detta samman<br>
hang anledning att erinra om att nuvarande regler ger naturvårdsverket<br>
betydande möjligheter att offensivt delta i tillsynsarbetet (§ 38 miljö<br>
skyddslagen). Denna möjlighet har naturvårdsverket endast i begränsad<br>
omfattning vid t. ex. branschinriktad fillsyn utnyttjat sig av. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att
kommunerna ska fä ett störte ansvar för miljö<br>
skyddet genom såväl prövning som tillsyn av mindre störande verksamhe<br>
ter med lokal påverkan. Länsstyrelsen anser att förslaget är bra och<br>
fiUstyrker. Tillsynen kan bli effekfivare och miljöskyddsfrägorna kan på ett<br>
naturligt sätt komma in i den kommunala planeringen. Överföringen av<br>
prövnings- och tillsynsansvaret fill kommunerna kommer emellertid att<br>
kräva insatser av länsstyrelsen under en överskådlig tid. Det gäller utbild-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>421</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1890>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1891>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning,
rådgivning, samordning och information. Länsstyrelsen ska också Prop.
1987/88:85 vara besvärsinstans för de kommunala besluten vilket kan innebära en
hel Bilaga 10.3 del merarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.55
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen tillstyrker med viss tvekan att
tillsynsansvaret för vissa typer av verksamheter överförs till miljö- och
hälsoskyddsnämnderna. Inom mänga kommuner, kommer det vidgade ansvaret att
ställa stora krav pä utbyggnad av resurserna och förstärkning av kompetensen, I
mindre kommuner kan det innebära särskilda problem. Det kan bli svårt att i
inledningsskedet nä full kostnadstäckning genom avgifter. Här mäste kommunerna
hållas ekonomiskt skadeslösa. Man kan ocksä fä svårt att rekrytera kompetent
personal. Länsstyrelsen förordar en lösning där decentraliseringen kan ske i
tvä skilda omfattningar beroende pä kommunens möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att dä nya kommunala organisationsformer prövas, bevara och
förstärka miljö- och hälsoskyddsnämndens självständiga ställning. Detta inte
minst med tanke pä att nämnden även avses fä tillsynen över en del kommunala
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stöd länsstyrelsen kan ge miljö- och hälsoskyddsnämnderna i de enskilda
ärendena begränsas av det faktum att nämndens beslut överklagas hos
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär att naturvårdsverket tillförs väsentligt utökade resurser för
miljöskyddsarbetet samt att verket får direkt ansvar för tillsynen över de
verksamheter koncessionsnämnden prövar. Länsstyrelsen välkomnar att verket på
sä sätt får möjlighet att utöka sin specialistkompetens, men anser det inte
vara rationellt att knyta upp en stor del av denna just till en schablonmässigt
avgränsad branschkategori. Som tidigare nämnts betingas tillsynsbehovet endast
till mindre del av verksamhetstypen. Motivet att avlasta länsstyrelsen
arbetsuppgifter ter sig inte heller övertygande, då utredningen förutsätter att
länsstyrelserna bistår naturvårdsverket med inspektioner och sådana kontakter
med företagen som är påkallade av driftstörningar och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker därför att naturvårdsverket ges särskilt tillsynsansvar för vissa
anläggningar, I stället bör verket öka sina insatser att ge ut allmänna råd om
olika branscher, biträda de andra fillsynsmyndigheterna i enskilda ärenden, och
genomföra riktade tillsynskampanjer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.58 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Länsstyrelsen avstyrker i huvudsak<br>
utredningens förslag om direkta tillsynsuppgifter för naturvårdsverket.<br>
Dessa bör i stället ligga kvar hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker i princip utredningens förslag fill miljö- och
hälsoskyddsnämndernas vidgade ansvar, men förordar eft mera flexibelt system
vid genomförandet av förslaget och en viss möjlighet till val av verksamheter
utöver dem som finns pä den föreslagna kommunlistan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.59 Länsstyrelsen
i Kristianstad län: Länsstyrelsen delar utredningens<br>
uppfattning om att samma myndighet i sä stor utsträckning som möjUgt bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
ett helhetsansvar för säväl prövning som fillsyn. När det gäller verk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>422</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1892>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1893>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samheter som prövas av
koncessionsnämnden kan denna princip naturligt Prop. 1987/88:85<br>
nog inte upprätthållas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker dock bestämt att naturvärdsverket fär ansvaret<br>
för fillsyn av dessa verksamheter: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker att miljö- och hälsoskyddsnämnderna fär ansvaret för viss prövning
och tillsyn enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
möjlighet till frivilligt övertagande av tillsyn har skapat oklarhet om var
ansvaret egentligen ligger och stora olikheter mellan kommunernas engagemang i
dessa frågor. En klar och entydig ansvarsfördelning är angelägen.
Länsstyrelsen tillstyrker att den prövning som miljö-och hälsoskyddsnämnden
skall göra sker i form av föreslaget miljölov, dvs. ett förenklat fillständsförfarande.
Miljölovet kan enligt specialmotiveringen i utredningen beskrivas som en pä en
gäng företagen tillsynsprövning av verksamheten i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelningen
mellan länsstyrelsen och kommunen bör ske med utgångspunkt från principen att
kommunen i första hand bör fä ansvaret för sådana verksamheter vars störningar
i huvudsak har lokal omfattning samt sådana som finns i ett stort antal inom vatje
kommun så att erforderlig kompetensnivå kan uppbyggas och vidmakthållas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.63
Länsstyrelsen i Älvsborgs län: I utredningen föreslås en uppdelning av
prövnings- och fillsynsansvaret pä tre nivåer nämligen dels pä koncessionsnämnden
och naturvärdsverket centralt, dels på länsstyrelserna regionalt och dels på
kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder lokalt. Förslaget innebär ett
kraftigt vidgat ansvar för kommunerna inom miljöområdet som länsstyrelsen helt
ställer sig bakom. Införandet av ett system med "miljölovsprövning"
på den lokala nivån framstår också som ändamålsenligt liksom att kommunerna filldelas
ansvaret för fillsynen över de miljöfarliga anläggningar vars verkningar i
huvudsak häller sig inom kommunens gränser, 1 likhet med vad som anförs i
utredningen — vilket tidigare också understrukits av riksrevisionsverket — bör författningsmäs-sigt
klart anges vilka verksamheter kommunerna kommer att ha prövnings-och
tillsynsansvaret för och vilka länsstyrelserna skall ha ansvaret för. En sådan
klar fördelning är en absolut förutsättning för ett effekfivt och
ändamålsenligt miljöskyddsarbete i framtiden där tillgänglig kompetens och
tillgängliga personella resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill däremot bestämt avstyrka utredningens förslag om att det direkta
tillsynsansvaret över de koncessionspliktiga anläggningarna läggs på
naturvårdsverket. Många skäl - inte minst rent praktiska - talar för att
länsstyrelserna även fortsättningsvis bör utöva fillsynen av dessa
verksamheter. Erfarenheterna frän de gångna årens tillsynsarbete visar på
nödvändigheten av klara och enkla kommunikafioner mellan företag, miljögrupper,
enskilda personer och de som är satta att svara för myndigheternas tillsyn.
Härtill kommer att den miljökontroll som bedrives av de stora företagen redan i
dag i stor utsträckning är inordnad i olika regionala kontrollverksamheter
såsom vattenvårds- och luftvårdsförbund m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>423</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1894>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1895>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.64
Länsstyrelsen i Skaraborgs Hän: Länsstyrelsen finner utredningens principer
beträffande en klarare ansvarsfördelning och decentralisering av prövning och
tillsyn väl genomtänkta. Det är därför förvånande att utredningen trots detta
föreslår att naturvårdsverket - mot som nu länsstyrelsen - skall bli
tillsynsmyndighet beträffande anläggningar prövade av koncessionsnämnden. Fömtom
att detta skulle innebära en centralisering kan länsstyrelsen rent principiellt
inte finna det rimligt att ett centralt ämbetsverk handlägger detaljerade fillsynsärenden.
I många faU är dessutom snabba ingripanden och samråd nödvändiga, vilket fömtsätter
rimliga avstånd mellan tillsynsmyndighet och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
länsstyrelsen - som utredningen föreslår - skulle bistå naturvårdsverket i
dess tillsyn medför enbart oklara ansvarsförhållanden och omöjliggör en vettig
tillsynsplanering för länsstyrelsens del av egna fillsynsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har att som sakkunnigt bistå koncessionsnämnden för<br>
miljöskydd bl. a i besvärsärenden. Detta medför att naturvårdsverket i de<br>
faU koncessionsnämnden överprövar naturvårdsverkets tillsynsbeslut<br>
skulle fungera som sakkunnigt åt överprövande myndighet i eget ärende.<br>
Detta är frän rättssäkerhetssynpunkt givetvis inte acceptabelt. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av ovanstående
avstyrker länsstyrelsen utredningens förslag i denna del och föreslär att
länsstyrelsen även i fortsättningen är tillsynsmyndighet för företag på
koncessionsnämndslistan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag
beträffande prövning och tillsyn kan komma att medföra ett omfattande arbete
för vissa kommuner. Flera små kommuner har endast en tjänsteman på miljö- och
hälsoskyddskontoret. Länsstyrelsen är medveten om de problem detta kan
medföra. Genom samverkan mellan kommuner och i vissa fall t. o. m. gemensamt
anställd personal bör dock det utökade miljöskyddsarbetet kunna genomföras.
Under en övergångstid är länsstyrelsen dessutom beredd att bistå kommunerna
med råd. Länsstyrelsen är därvid medveten om de komplikafioner som kan uppstå
genom att länsstyrelsen samtidigt är första besvärsinstans.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
10.3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1896>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1897>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.4.66 Länsstyrelsen i
Örebro län: Gmnden för tillsynen är, som framhål<br>
lits i utredningen, företagens egenkontroll. För att denna skaU ha förutsätt<br>
ningar att fungera måste bra och snabba kontakter finnas mellan företag<br>
och tillsynsmyndighet. Fungerar detta kan i fid problemen mötas och<br>
eventuella skyddsåtgärder vidtas. Det viktigaste för myndigheten och för<br>
miljön är att snabbt fä rättelse om något oförutsett inträffar, inte att<br>
övervaka och registrera händelser som kan vara brottsliga och yrka pä<br>
bestraffning. Utredningens förslag att naturvårdsverket skall ha tiUsynen<br>
över de verksamheter som prövas av koncessionsnämnden kan inte läns<br>
styrelsen acceptera. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker
förslaget om att miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall vara tillsynsmyndighet
för vissa verksamheter. För majoriteten av nämnderna innebär det en ny och för
vissa nämnder en utökad uppgift. I Örebro län har endast tre av elva kommuner
övertagit tillsynen i nämndvärd omfattning. I flertalet fall innebär förslaget
därför att nämnderna måste förstärkas med personal som har
miljövårdsutbildning. Det bör även framhållas behovet av personal med
erforderliga juridiska kunskaper.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>424</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1898>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1899>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
kommuner har redan nu övertagit en störte del av tillsynen än som Prop.
1987/88:85 angivits i förslaget. Enligt utredningen bör frågan om
ansvarsfördelningen i Bilaga 10.3 sådana fall lösas i det enskilda fallet.
Denna möjlighet bör dock framgå av författningstexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.71
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Länsstyrelsen anser det vara helt i
konsekvens med utvecklingen inom miljöskyddsområdet att kommunerna får ett
ökat ansvar, också enligt miljöskyddslagen och att samarbetet med länsstyrelsen
utvecklas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid angeläget att den tillsyn som övertas av kommunerna blir
systematiserad och likvärdig över hela landet. Generellt bör därför gälla att
kommunerna övertar fillsynen över samtliga anmälningspliktiga anläggningar.
Dessutom bör ytteriigare anläggningstyper överföras från tillständsplikt fill
anmälan och därmed övertas av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökade tillsynsverksamhet som därmed överförs fill kommunerna kommer att kräva
ytterligare resurser. Men utredningen har inte närmare preciserat vilket
avgiftssystem som skall gälla för denna tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Det är länsstyrelsens
mening att erforderliga resurser ställs till kommunernas förfogande för den
lokala fiUsynsverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1900>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.4.72 Länsstyrelsen i
Norrbottens län: Utredningen föreslår att naturvärdsverket skall få ansvaret
för tillsynen över de verksamheter koncessionsnämnden prövar. Utredningen
redovisar en del skäl för överflyttningen av denna tillsyn från länsstyrelsen fill
naturvårdsverket. Förslaget är även kopplat till systemet med miljörevisorer.
Länsstyrelsen är inte beredd att tillstyrka den föreslagna överflyttningen.
Skälen till detta är dels att länsstyrelsen anser att systemet med
miljörevisorer är olämpligt, dels länsstyrelsens uppfattning att möjligheterna
att utforma tillsynsverksamheten rationeUt och systematiskt bäst tas till vara
om tiUsynen ligger kvar hos länsstyrelsen. Det är angeläget att inte splittra
resurserna. Utredningen föreslår en långtgående decentralisering av prövning
och fillsyn till miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Överflyttning av tillsynen
till naturvårdsverket innebär en centralisering, som försvårar kontakten med
företagen jämfört med den oftast närmare inom länet. Den speciella kompetens
som naturvärdverket har eller kan fä kan enligt länsstyrelsens bedömning fullt
utnyttjas med länsstyrelsen som tillsynsansvarig enligt nu gällande
lagstiftning. Det bör även vara möjligt att ordna erfarenhetsåterföringen till
verket på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsen har fått lång erfarenhet och
ingående kännedom om aktuella företag inom länet vilket är värdefullt för den
fortsatta verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna
fördelningen mellan koncessionsnämnden, länsstyrelsen och kommunerna enligt
förslaget bedömer länsstyrelsen i huvudsak vara lämplig. Särskilt för de små
kommunerna med begränsade resurser kan dock befaras att svårigheter uppstår vid
prövning av sådana ärenden där störningsriskerna kan vara betydande. Riskerna
för överklaganden ökar då också. Länsstyrelsen är beredd att i sådana fall-
bistå de kommuner som önskar detta. Alternafivt kan övervägas ett system med
möjlighet för de kommuner som så vUl att överlämna handläggningen av sådana
ärenden till länsstyrelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>425</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1902>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.4.73 Nacka kommun:
Förslaget att alla kommuner ska ta över viss del av Prop. 1987/88:85<br>
fillsynen är som princip riktig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
PBL har det kommunala planmonopolet stärkts och länsstyrelsens fastställelseprövning
har begränsats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågoma
bland annat miljötillsynen spelar en viktig roll för kunskapsförsörjningen i
bland annat planfrågor. Det är därför naturligt att miljötillsynen förs över till
kommunen. I princip bör all tillsyn övertas av kommunen. Följande förhållanden
bör emellertid beaktas när det gäller att ta över fillsyn utöver utredningens
förslag. I vaije enskilt fall bör det prövas om det är lämpligt att en enskild
kommun övertar tiUsynen av verksamheter som kräver att regionala bedömningar
måste göras. Flertalet kommuner besitter i dag såväl resurser som speciaUstkompetens
som krävs för att utöva all tillsyn. För de anläggningar som utredningen
föreslår att länsstyrelsen skall utöva fillsynen för bör det i varje enskUt
fall prövas om erforderliga resurser inom specialistkompetens finns inom
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte i tillräckligt hög grad beaktat detta när den föreslär att
omfattningen av det kommunala övertagandet av tillsynen skall begränsas.
Utredningen har inte insett vilken kraft det ligger i att överföra tiUsynen i
störte utsträckning på kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har man valt att betrakta kommunerna som en enhetlig gmpp, I själva verket är
det stor skillnad mellan olika kommuner. Genom att låta de svagaste kommunernas
förmåga bestämma omfattningen av övertagandet kommer den framtida tillsynen att
bli mindre effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
föreslår istället att kommunerna obligatoriskt tar över fillsynen enligt
utredningens förslag. Dämtöver bör kommunerna frivUligt, som för närvarande, fär
ta över tillsynen ocksä över annan verksamhet, dock med de reservationer som
nämnts tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.76 Eskilstuna
kommun: Ett femtiotal kommuner har tagit över tillsyn.<br>
Miljöförvaltningen anser det vore fel att hindra aktiva kommuner att ta<br>
över fillsyn enligt miljöskyddslagen. Flera kommuner har påbörjat en<br>
utbyggnad av organisation och kompetens för att möjliggöra ett övertagan<br>
de av tillsynen. Miljöförvaltningen anser i likhet med utredningen att<br>
kommunerna som ett obligatorium skall överta tillsynen av alla verksam<br>
heter som finns på kommunlistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförvaltningen
anser att fillsyn härutöver skall kunna övertas i den utsträckning som
kommunerna finner lämpligt. Miljöförvaltningen vUl göra en jämförelse med PBL
där beslutanderätten har decentraliserats till kommunerna. Det kommunala
organet lämnar bygglov både till en stor industri och en liten kolonistuga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en kommun är det viktigt att miljöskyddsarbetet ges en självständig roll. Det
krävs således att kommunen har en miljö- och hälsoskyddsnämnd för att klara sin
myndighetsutövning. Miljöförvaltningen vill peka på att det beslutande organet
i kommunen skaU ha en sådan självständig ställning aft beslut rörande egna
kommunala verksamheter inte kan ifrågasättas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.77 Linköpings
kommun: Linköpiings kommun stöder utredningens för<br>
slag i allt väsenfligt vad gäller kommunens framtida roll i miljöskyddsarbe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>426</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1904>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tet
och menar att med hjälp av kommunerna kan ett effektivare miljö- Prop.
1987/88:85 skyddsarbete bedrivas. Kommunen har mycket goda erfarenheter frän
det Bilaga 10.3 arbete som miljö- och hälsoskyddsnämnden har utfört efter det
att ett övertagande av stora delar av tillsynsverksamheten skett från
länsstyrelsen. Tillsynen har skett mera regelmässigt och effektivare samtidigt
som den lokala kunskapen har varit en bra fiUgäng i arbetet. Dubbelarbete har ocksä
undvikits med länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
har åtagit sig mera uppgifter redan nu än vad som föreslås i utredningen. Det
vore ur flera synpunkter olyckligt att lämna tillbaka vissa arbetsfält till
länsstyrelsen. Kommunen förordar därför att en lägsta nivå för kommunernas
ansvar fastställes men att kommunerna därutöver fortfarande pä frivillig basis
alltefter resurser, kompetens och vilja fär åtaga sig uppgifter utöver denna
lägsta nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.78 Tranås
kommun: De verksamheter som föresläs obligatoriskt över<br>
förda tiU miljö- och hälsoskyddsnämnderna tillhör framförallt jordbmksnä-<br>
ringen och fisket samt livsmedelsindustrin. Dessa verksamheter är av den<br>
resurssvaga typen och har en mUjöpåverkan som oftast är svårhanterlig<br>
och ej sällan av ett ganska diffust slag. För Tranås del där främst<br>
verkstadsindustri, plastindustri och träbearbetningsindustri är väl repre<br>
senterad skulle ett överförande av just dessa verksamhetstyper till miljö-<br>
och hälsoskyddsnämnden få till följd att nämnden fick helt andra möjlighe<br>
ter att påverka miljön i kommunen än vad man har i dagsläget, I föreliggan<br>
de utredning är det endast marginella delar av dessa verksamheter som<br>
kommer att ingå i miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
föreslär därför att möjligheten för kommunerna att frivilligt överta
miljöskyddstillsyn på delegation skall finnas kvar för de verksamheter som
utredningen föreslär skall ingå i länsstyrelsens och naturvårdsverkets
ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motiveringen
till detta är bl. a. att allmänheten i första hand vänder sig till miljö- och
hälsoskyddsnämnderna med klagomål på och förfrågningar om miljön. Därför bör
nämnden ha kompetens och ansvar att agera i stället för att hänvisa vidare till
länsstyrelse eller naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommuner som vill satsa på miljövården genom att ge sina mUjö- och
hälsoskyddsnämnder resurser bör också kunna fär göra detta genom en utökad
miljötillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.79 Båstad
kommun: Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att den<br>
föreslagna ansvarsfördelningen medför vissa brister och nackdelar i fiU<br>
synsarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppdelning av tUlsynen på tre olika nivåer skulle medföra ineffektivitet och
ett onödigt dubbelarbete. Naturvärdsverket som central tillsynsmyndighet skuUe
ha svårt att bedriva en effektiv övervakning av företagets verksamhet. Vidare
skulle det i vissa kommuner finnas verksamheter (ex. kommunala reningsverk) som
skulle behöva vända sig tiU tre olika myndigheter för prövning, tiUsyn m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nämnden anser att
länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden<br>
genom sin geografiska närhet har störte möjlighet tiU snabba och effektiva</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>427</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1906>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontakter med företagen
samt en bättre kännedom om de lokala miljöprob- Prop. 1987/88:85<br>
lemen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
bör det direkta tillsynsansvaret delas upp på länsstyrelsen och<br>
miljö- och hälsoskyddsnämnden. Länsstyrelsen bör således i fortsättning<br>
en ha tillsyn över verksamheten på koncessionsnämndslistan, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser nämnden att kommunerna även i fortsättningen ska ha möjligheter att
överta ytterligare delar av den direkta tillsynen. Ett avskaffande av § 44 a i
miljöskyddslagen som ger miljö- och hälsoskyddsnämnden denna möjlighet, vore mycket
olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vill även understryka att miljö- och hälsoskyddsnämnderna ges en fortsatt stark
självständig ställning i den kommunala organisationen sä att inte deras
tillsynsarbete kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.80 Kristianstad
kommun: Utredningen föreslår att tillsynen av verk<br>
samheterna på koncessionsnämndslistan överförs fill naturvårdsverket,<br>
som för närvarande inte utövar sådan löpande tillsyn. Länsstyrelsernas<br>
tillsyn kommer att omfatta 4 200 anläggningar pä länsstyrelselistan, medan<br>
kommunernas tillsyn, fömtom de IOOOO verksamheter som kommer att<br>
omfattas av kravet pä miljölov, även fär tillsyn över all icke prövningsplik-<br>
fig verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har dock inte övertygande visat fördelarna med dessa infö-<br>
ringar. Principen om sammanhållen prövning och tillsyn, liksom vikten av<br>
att undvika nedbrytning av etablerad organisation och kompetens talar<br>
enligt kommunens uppfattning för att den nuvarande arbetsfördelningen<br>
mellan olika myndigheter bör bibehiillas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trenivå-systemet
kommer att innebära ineffektivitet och ett onödigt dubbelarbete. Det borde
räcka att länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn.
Länsstyrelsen bör således även utföra tillsynen av verksamheterna pä
koncessionsnämndslistan. Arbetsfördelningen mellan kommun och länsstyrelse bör
bibehållas oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.81 Stenungsunds
kommun: Sammantaget är det svårt att finna fördelar<br>
med överflyttning av tillsyn till SNV. Speciellt för branscher som petroke-<br>
mi är det viktigt att tillsynen stannar hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnderna föresläs fä tillsyn över verksamheter på
länsstyrelsens nuvarande lista samt alla icke förprövningspliktiga verksamheter,
I vissa kommuner har miljö- och hälsoskyddsnämnden redan övertagit denna
tillsyn och även tillsyn som enl, förslaget skulle hamna hos länsstyrelsen och SNV,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
möjligheter och intresse och bedriva tillsyn enl. miljöskyddslagen bör ges
utrymme att påverka denna strikta fördelning. Nuvarande möjlighet enl. § 44 a
om överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse om fördelning av tillsynen
bör därför finnas kvar i någon form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.82 Marks
kommun: Utredningens förslag om ett sammanhållet hel<br>
hetsansvar, för såväl prövning som fillsyn, på respektive central, regional<br>
och kommunal nivå är som helhet bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser dock att en viss flexibilitet mäste finnas i systemet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>428</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1908>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen bör ges
möjlighet att i vissa gränsfall efter samråd, kunna Prop. 1987/88:85
delegera över tillsyningsansvaret till kommunen, precis som kommunen Bilaga
10.3 kan lämna över komplicerade ärenden till länsstyrelsen, Samma sak bör
gälla förhällandet SNV/länsstyrelse, Detta för att uppnå bästa möjliga
effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
vill också påpeka att det råder osäkerhet beträffande miljölovens rättsstatus
samt att decentraliserad miljöprövning kan leda till stora lokala variationer.
Det är därför viktigt att centrala råd och riktlinjer utarbetas snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
vill kommunen uppmärksamma den risk för lojalitetskonflikt som finns mellan
olika kommunala förvaltningar då en stor del av fillsynen riktas mot kommunens
egna anläggningar, säsom avloppsverk, värmeanläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser att de föreslagna tillständslistorna i stort är bra och stämmer väl med
vad som är rimligt för vår kommun att ta över ansvaret för. En regelbunden
översyn av listorna bör dock ske, för justeringar upp och ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser vidare att ambitionsnivån för den miljöstörande verksamheten som inte är
provningspliktig, och som helt faller inom kommunens ansvarsområde bör
klargöras. Denna verksamhet kan vara mycket resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser att miljöstörande verksamhet såsom vägar och flygplatser bör tillständsprövas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.83
Skara kommun: Kommunen förordar att en lägsta nivå för kommunernas ansvar fastställs
men att kommunerna därutöver frivilligt fär åtaga sig uppgifter utöver denna
lägsta nivå, § 44 a i nuvarande miljöskyddslag bör därför bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
bör även fortsättningsvis utföra tillsyn över verksamheter på
koncessionsnämndslistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
bör överväga om inte de olika listorna kan uppdelas efter branscher,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt tillstyrks förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart, vilket också utredningen påpekar, att miljöfrågor numera är och i
framtiden kommer att vara högt prioriterade politiska frågor i vårt samhälle.
Det är därför rimligt att anta att kommunernas engagemang i miljöskyddsarbetet
måste öka. Detta understryks dessutom av att kommunernas ansvar enligt annan
lagstiftning (plan- och bygglagen, hälsoskyddslagen, lagen om kemiska produkter
m. fl.) ställer krav på kommunal sakkunskap inom miljöskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.85
Sala kommun: Ur dessa synvinklar bör det fastsläs att ansvaret för<br>
miljöskyddet skall åvila kommunerna. Det måste vara en kommunal ange<br>
lägenhet att ta ansvar och fä insyn i en av de frågor som har högst politisk<br>
prioritet i vårt samhälle. Detta garanterar dessutom att nödvändiga resur<br>
ser kommer miljövärden tillhanda, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
betänkandets föreslagna ansvarsfördelning skulle vinna gehör, kom<br>
mer kommunerna att åläggas tillsynsansvar - och därmed möjligheter till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>429</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1909>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1910>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>insyn
och påverkan av kommuninnevånarnas yttre miljö - endast för de Prop. 1987/88:85<br>
allra minsta s.k. miljöfarliga verksamheterna. Den utveckling, som på- Bilaga
10.3<br>
böljats med ett ökat kommunalt engagemang i miljöfrågorna, riskerar<br>
därmed att avbrytas. Betänkandet redovisar ett ökat kommunalt ansvar,<br>
men detta avser verksamheter av typen djurhållning, bensinstationer, as<br>
falt- och oljegrus verk, vissa små förbränningsanläggningar, skjutbanor och<br>
små avloppsreningsverk, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vär bedömning kan miljövärden totalt tillföras väsentliga resurser om
kommunerna, efter lämplig resurs- och kompetensuppbyggnad, skuUe ges
möjligheter att ansvara även för fillsyn och prövning inom den föreslagna
länsstyrelselistan. Detta skulle också bättre överensstämma med den
övergripande bedömningen att kommunens engagemang inom miljövården skall
tillvaratas. Det finns ej heUer anledning att befara att kommunerna i ett
sådant läge ej skulle se till att fillräckliga resurser och nödvändig kompetens
upprätthälles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de ca 300 företag i Sverige, som föreslås prövade av koncessionsnämnden och
under naturvärdsverkets tillsyn, finns ingen erinran mot utredningens
överväganden. Detta är huvudsakligen företag med mycket avancerad och speciell
teknik och med stor ekonomisk och strategisk betydelse för hela riket. Motiv
finns för statlig prövning och tiUsyn av dessa företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.4.86<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nordanstigs kommun: Kommunen tillstyrker i princip
förslaget till ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Vissa kommuner har med
stöd av nuvarande miljöskyddslagstiftning, § 44 a, övertagit fler
tillsynsobjekt än vad utredningsförslaget medger. Kommunernas möjligheter att i
framtiden överta fillsynsobjekt från "länsstyrelselistan" och
"koncessionslistan" bör bibehållas. En bestämmelse med liknande
innebörd, som nuvarande § 44 a ML, bör därför införas i den nya lagsfiflningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.4.87<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Örnsköldsviks kommun: Örnsköldsviks kommun anser
att systemet med prövning på länsnivå och tillsyn på den kommunala nivån
fungerar förträffligt. Ett fungerande system skulle kunna byggas utifrån
följande utgångspunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>- AUt
tUlsynsarbete läggs på den kommunala nivån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en övergångsperiod fills dess lokala resurser byggts upp i alla kommuner får
länsstyrelserna gå in och täcka upp. En miniminivå, t. ex. utredningens
kommunlista, skall utföras av samtliga kommuner, förslagsvis för 1992.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Länsstyrelsen
bUr den centrala prövningsmyndigheten<br>
Anmälningsärenden hanteras som nu av tillsynsmyndigheten. Enbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>objekt
vars verksamhet har ett miljömässigt riksintresse prövas på central<br>
nivå. Prövningarna föregås av obligatoriska remisser till SNV, MHN m. fl.<br>
SNV har ett övergripande ansvar för att bedömningar samordnas meUan<br>
länen och via ett överklagningssystem ges SNV möjlighet att bevaka<br>
utfallet av enskilda prövningsärenden,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>430</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1912>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna bör ges
möjlighet att i framfiden överta prövning av vissa Prop. 1987/88:85 ärenden.
För den skull kan det vara befogat att införa en prövningsmässig Bilaga
10.3 motsvarighet till § 44 a, I första hand bör dock kommunerna sträva efter
att fä tillsynen att fungera, detta torde vara en tillräcklig arbetsuppgift för
den närmaste tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.88 Kalix
kommun: En kommunal tillsyn skulle föra med sig en mera<br>
lokalt förankrad beslutsnivå och bättre möjligheter för företag och enskUda<br>
att påverka den egna miljön. Detta är väsentligt, dä hela befolkningens<br>
engagemang behövs i miljöskyddsfrägor. Utredningens tankegångar om att<br>
utnyttja hela befolkningens miljömedvetande kan lättare fillgodoses genom<br>
ett lokalt engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kommunerna har resurser för den tillsyn som övertagits frän länsstyrelsen bör
denna fillsyn fä behållas efter genomförandet av utredningens förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.89 Piteå
kommun: Enligt Piteå kommuns mening är förslaget om<br>
sammanhållen prövning och tillsyn inte mofiverad bl. a. av skälet att det<br>
inte kan ske konsekvent över hela linjen. Kommunen ifrågasätter vidare<br>
förslaget om att införa ytterligare ett prövningssystem med miljölov. AU<br>
prövning enligt miljöskyddslagen bör leda fram fiU ett tUlstånd, Någon<br>
kritik mot det nuvarande förprövningssystemet har heller inte framkom<br>
mit. Vi tror att utredningens förslag om sammanhållen prövning och tillsyn<br>
enbart kommer att leda till ytterligare byråkrati till förfång för ett effektivt<br>
tillsynsarbete. Antalet förprövningspliktiga verksamheter bör begränsas<br>
och det nuvarande anmälningsförfarandet bibehållas vid anläggningar av<br>
den typen som föresläs omfattas av miljölov. All erfarenhet frän den<br>
hittillsvarande sammanhållna prövningen och tillsynen vid länsstyrelserna<br>
talar för att prövningen har prioriterats och tUlsynen har eftersatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser ocksä att utredningen närmare borde ha belyst den positiva utveckling som
skett på tillsynsområdet sedan kommunerna övertagit tUlsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.92
Svenska kommunförbundet: Utredningsmannens uppdelning mellan central, regional
och lokal — kommunal - nivå när det gäller prövning och tillsyn föranleder
följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
ställer sig avvisande till att Naturvärdsverket skall utöva tillsynsverksamhet.
Ett av de positiva inslagen i den hittillsvarande utformningen av
tillsynssystemet har varit möjligheten för regionalt och lokalt
tillsynsansvariga till nära och kontinuerliga kontakter med de olika företagen.
Sådana kontakter försvåras om tillsynsverksamheten förläggs till central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett antal kommuner har
enligt § 44 a i miljöskyddslagen övertagit tillsy<br>
nen över hela eller delar av länsstyrelseiistans verksamheter. Härom säger<br>
utredningsmannen: "Det kan i vissa fall vara motiverat att miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnden, om man har resurser, även fortsättningsvis utövar<br>
tillsynen över vissa verksamheter pä länsstyrelselistan. Huvudprincipen<br>
bör emellertid vara att tillsynsansvaret följer den uppdragna ansvarsfördel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>431</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1913>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1914>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningen." De kommuner
som enligt § 44 a åtagit sig tillsynen har visat sig Prop. 1987/88:85 vara
beredda fill sä betydande insatser pä miljöskyddsområdet att det Bilaga
10.3 enligt styrelsens mening inte kan vara rimligt att göra det till en
huvudprincip att fillsynsuppgifter skall flyttas från dem. Dessa kommuners
egna ställningstaganden bör enligt styrelsens mening tillmätas avgörande betydelse.
De bör inte mot sin vilja fråntas fiUsynsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
kommuner är, enligt vad styrelsen erfarit, beredda att ta över tillsynen enligt
hela eller del av länsstyrelselistan. Starka skäl talar för att dessa kommuners
vilja till engagemang tas till vara. Det skulle emellertid bli mindre fillfredsställande
med en sådan ordning att för de kommuner, som hunnit ta över tillsynen före
dagen för en ändrad miljöskyddslags ikraftträdande, skulle gäUa ett system,
medan ett annat system skulle gälla för övriga kommuner. Samfidigt synes en del
kommuner tveka att ta över prövningsförfarandet beträffande sådana verksamheter,
som de redan tagit över tillsynen för. Förbundsstyrelsen anser därför att
systemuppbyggnaden för prövning och fillsyn enUgt miljöskyddslagen måste bli
föremål för ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannen
talar mycket om avskaffande av dubbelarbete och ökad effekfivitet i prövnings-
och fiUsynsverksamheten, Det är då enligt styrelsens mening angeläget att ytteriigare
se över de olika listorna så att fördelningen mellan tiUsynsinstanserna blir sä
rationell som möjligt. Exempelvis bör inte länsstyrelsen ha tillsyn över sådan
verksamhet som miljö-och hälsoskyddsnämnden redan har tillsyn över på gmnd av
annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.94
Svenska naturskyddsföreningen: Enligt föreningens mening måste Sverige ha en
nationell miljöpolifik som genomförs så konsekvent och ändamålsenligt som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
enligt miljöskyddslagen är inget annat än övervakning av att uppställda regler
följs. Avvägningarna är redan gjorda vid lagstiftningen och vid
tillståndsprövningarna. Mot den bakgrunden bör organisationen ha en samlad
ledning så att arbetet utförs likformigt och rättvist över hela landet.
Utredningens förslag leder bort från en likformig och rättvis handläggning.
Dessutom innebär förslaget en ökad politisering av tUlsynsupp-giften. Defta är
enligt föreningen en felaktig utveckUng. Föreningen anser att det inte är en
politisk uppgift att kontrollera efterlevnaden av redan fattade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
föreslär i stället att en statlig tillsynsorganisation inrättas. Denna bör
utgöras av naturvårdsverket som för aft kunna klara det omfattande fiUsynsarbetet
bör ha en regional organisation som är skild från länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
inser att det dämtöver kan finnas behov av en kommunal<br>
tillsynsorganisation men vill samtidigt betona att avgränsningen mellan<br>
staflig och kommunal tillsyn bör utredas vidare. Därvid bör särskUt beak<br>
tas att kommunerna, om tillsynsuppgifter förs över till dem, måste ha att<br>
utöva samma myndighetsfunktion som den statliga organisationen. Dess<br>
utom får inte kommunerna åläggas ett störte tillsynsansvar än vad de har<br>
resurser och ambition att klara av,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>432</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1915>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1916>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör påpekas att
modellen med statliga verk med regionala enheter Prop. 1987/88:85 och
ibland lokala distrikt har prövats med framgång inom andra områden. Bilaga
10.3 Som exempel kan nämnas organisationen inom skogsvärds- och arbetsmiljöområdet
samt svensk bilprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.98
Sveriges industriförbund: Industriförbundet vill understryka att det ligger i
industrins intresse att det finns en myndighetstillsyn och att denna utövas
effektivt och med skärpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
vill understryka vikten av att tillsynsreglerna utformas enkelt för att de skaU
kunna fungera i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
tillstyrker att den fortlöpande tiUsynen enligt mUjö-skyddslagen i viss
omfattning decentraliseras till den kommunala miljö-och hälsoskyddsnämnden,
dock beträffande omfattningen med hänsyn tagen fill Industriförbundets förslag
till ändring i länsstyrelse- resp. kommunlistorna. Fömtsättningen är då,
liksom för nämnden som prövningsmyndighet, att ett omfattande utbildnings- och
träningsprogram först genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ändamålsenligt om tiUsynen bedrivs av myndigheter som är lokaliserade i
närheten av de tiUsedda företagen. Erfarenheten visar att myndigheter pä
regional och lokal nivå har lättare att sätta sig in i och förstå de lokala
förhållandena. Dessutom har företagen en myndighet på nära häll att utbyta
erfarenheter med i det prakfiska miljöskyddsarbetet. Den fortlöpande tillsynen
bör alltså koncentreras tiU länsstyrelserna och miljö- och
hälsoskyddsnämnderna. En fömtsättning för att de kommunala nämnderna skall
kunna fillkomma som tillsynsmyndigheter är dock att de ges en kompetens i dessa
frågor. Om ytterligare resurser behöver tillföras bör det liksom inom andra
samhällsområden ske genom omfördelning frän central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
vill fästa uppmärksamhet pä möjUgheten för länsstyrelserna att samverka vid
mer kvalificerade anläggningar. Det finns t. ex. fyra kloratfabriker i landet i
totalt två län. En länsstyrelse skulle i ett sådant fall kunna samarbeta med
annan länsstyrelse vid tillsynen vid kloratfabrik i ett annat län. Det finns
vidare län med enstaka massa- och pappersbruk och järnbruk. Även i dessa fall
skulle finnas samarbetsmöjligheter mellan länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
bör som central tillsynsmyndighet koncentrera sig på att stödja länsstyrelserna
och miljö- och hälsoskyddsnämnden genom att svara för att relevant kunskap inom
skilda områden samlas in och görs tillgänglig. En annan betydelsefull uppgift
för naturvårdsverket bör vara att arbeta för internationell harmonisering av
miljöskyddskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppdelning av det praktiska arbetet med den fortlöpande tillsynen av
"koncessionsnämndsföretagen" mellan naturvårdsverket och länsstyrelsen
enligt vad utredningen föreslår kan lätt leda till beslutsförlamning. En sådan
ordning måste bestämt avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
sätter förslaget om att naturvärdsverket skall utöva<br>
fortlöpande tillsyn i samband med förslaget om miljörevisorer. Industriför<br>
bundet avstyrker förslaget om att naturvärdsverket skall utöva forflöpande<br>
tillsyn över "koncessionsnämndsföretagen".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>433</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>28
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1917>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.99
Lantbrukarnas riksförbund: LRF fillstyrker i princip decentralise- Prop.
1987/88:85 ringssträvandena men ser en betydande svårighet i att fä tUl stånd
en Bilaga 10.3 välfungerande och — på de mest skilda verksamhetsområden -
kompetent organisafion på det lokala planet. Det finns en påtaglig risk att t,
ex, jordbmket kommer att behandlas olika från kommun till kommun både vad
gäller lovgivning och fillsynsverksamhet. Kommunemas allmänna instäU-ning till jordbmksfrägor
och nämndernas kunskaper varierar i hög grad. För att ett förtroendefuUt
samarbete skaU kunna upprättas mellan miljö-och hälsoskyddsnämnderna och jordbmket
fordras en ömsesidig repekt, klara regler för lovgivning och tillsyn samt en
omfattande utbildning av nämndemas tjänstemän och förtroendevalda. Förbundet
anser att det också bör ordnas kvalificerad utbildning inom varje kommun i
jordbrukets miljöfrågor och produktionsteknik där säväl tjänstemän och
politiker från nämnderna som jordbmkare deltar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.101 Tjänstemännens
centralorganisation: TCO delar utredningens upp<br>
fattning att det kommunala engagemanget i miljöskyddsarbetet bör fortsät<br>
ta och utvecklas fill att omfatta hela landet. När det gäller fördelningen av<br>
miljöskyddsarbetet mellan olika myndigheter kan inte TCO helt instämma i<br>
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
avstyrker utredningens förslag om sammanhållen prövning och fillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser att tillsynsansvaret primärt bör åvila kommunerna i den omfattning som
utredningen föreslår samt dämtöver i den omfattning som kommunen själv finner
lämpligt utifrån kompetens och resurser. Enligt TCOs mening skall ambUionen
vara att allt tillsynsarbete skaU åvila kommunerna om kommunen själv finner
det lämpligt. Grundnivån för samtliga kommuner bör dock vara den utredningen
föreslår. Idag har ca 50 kommuner påtagit sig ett större tUlsynsansvar. Dessutom
finns ytterligare kommuner som anser sig kunna och vilja ta ett störte ansvar
för fillsynen men avvaktar resultatet av denna utredning. Prövningen bör åvUa
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
skäl mot att lägga ut tUlständsprövningen fill kommunerna är att dessa lätt
hamnar i beroendeställning gentemot tillståndssökandena. TiU exempel om en
kommun har att välja mellan ett antal arbetstiltfäUen och en bättre miljö.
Framför aUt i avflyttnings- och glesbygdskommuner eller kommuner med endast ett
störte företag uppstår lätt ett sådant beroende. Risken kan bli stor för oUka tUlämpning
av miljövårdslagen mellan olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.102 Centralorganisationen
SACO/SR: Förslaget innebär ett vidgat an<br>
svar för kommunerna inom miljöområdet. SACO/SR anser att detta vidga<br>
de ansvar för kommunerna är ändamålsenligt och att kommunerna bör ges<br>
det fulla ansvaret för miljöfarliga anläggningar, vars verkningar i huvudsak<br>
håller sig inom kommunens gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som anförs i utredningen - vilket tidigare också<br>
understmkits av riksrevisionsverket - bör författningmässigt klart anges<br>
vilka verksamheter kommunerna kommer att ha prövnings- och tiUsynsan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>434</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1918>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1919>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svaret för och vilka
länsstyrelserna skall ha ansvaret för. En sådan klar Prop. 1987/88:85 fördelning
är en absolut förutsättning för ett effektivt och ändamålsenligt Bilaga
10.3 miljöskyddsarbete i framtiden, där tillgänglig kompetens och tillgängliga
personella resurser utnyttjas pä bäst möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att något tillsynsansvar över de koncessionspliktiga anläggningarna
inte bör läggas på naturvårdsverket. Naturvärdsverket bör istället stärkas i
sin roll som övergripande expertorgan med ansvar för råd och rikfiinjer,
utbildning, policy, kunskapsförsörjning, tillämpad forskning och utredning o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Prövning och tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.22
Fiskeristyrelsen: Liksom utredningen anser fiskeristyrelsen att det är
otillfredsställande att ett antal miljöfarliga verksamheter av sådana slag som
upptagits pä tillståndslistorna ännu inte fillståndsprövats. Detta innebär
klart försämrade tillsynsmöjligheter. Fiskeristyrelsen tillstyrker utredningens
förslag om obligatorisk tillståndsprövning av såväl icke tillständs-prövande
företag som av företag som drivs med stöd av dispensbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadeverkningarna
av utsläpp från jordbruk med djurhållning är väl kända och belysta frän en rad
kustområden och havsöringförande vattendrag. Det är viktigt att läckage av
näringsämnen ut i vattenområden förhindras i största möjliga utsträckning. Om
detta sker genom att regeringen eller myndighet kan meddela föreskrifter om
försiktighetsmått bör det vara ett steg pä vägen att förbättra vattenkvaliteten
i bl. a, vissa utsatta kustområden. Utredningens förslag enligt en ny 7 a § i
miljöskyddslagen om generellt verkande föreskrifter för stallgödselhantering
tillstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.33 Länsstyrelsernas
organisationsnämnd: LON delar den i utredningen<br>
framförda uppfattningen att naturvårdsverket bör utarbeta allmänna råd<br>
som tar fasta på alla möjligheter till förenkling av handläggningen av<br>
tillståndsärenden. LON fömtsätter att detta arbete kommer att ske i sam<br>
råd med LON. Det är också angeläget - enligt LON - att naturvärds ver<br>
ket i samarbete med länsstyrelserna och branschföreträdare utarbetar<br>
branschanpassade råd för tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LON
har inte heller något att erinra mot att det görs lättare att ompröva villkor i
tillståndsbeslut. Att gå igenom och granska äldre beslut och att göra
omprövningar kräver även det betydande resurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.34------ Statens
naturvårdsverk: Statens naturvårdsverks inställning är i<br>
korthet att-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningens
förslag om föreskriftsrätt vad gäller hantering av gödsel tillstyrks, men den
bör enl. SNV utvidgas till att avse verksamheter som ej finns upptagna pä förprövningslistoma,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fillståndsplikt
skall kunna föreskrivas för bedrivande av verksamhet, t. ex, kabelbränning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anmälningsskyldighet skall
kunna föreskrivas i fråga om nedläggning av<br>
industrier,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>435</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1920>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1921>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyldigheten för
koncessionsnämnden att hålla sammanträde bör kunna Prop. 1987/88:85<br>
begränsas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
bör vara möjligt för tillständsmyndigheten att medge undantag frän gällande
villkor vid haverier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ML
(40 a §) ändras sä att det blir möjligt för tillsynsmyndigheterna att ge de
förelägganden som behövs för att ML eller föreskrifter med stöd av lagen skall
iakttas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regler
bör införas om utredningsplikten i omprövningsärenden och ärenden enligt 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldighet
bör införas att i tillståndsansökningar redovisa lämpliga kontrollmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.35
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Ett studium av utredningens förslag i omprövningsfrägan
- liksom för övrigt även av andra delar av det remitterade betänkandet - ger
vid handen att rättssäkerhets- och trygghetsaspekter tillmäts mindre betydelse
av utredningen. Detta strider i betänklig grad mot de tankar som ligger bakom
miljöskyddslagen regler om tillåtlighet, omprövning m. m, I förarbetena till
lagen underströks bl. a. att hela vårt samhälle är beroende av industrin och
kommer framdeles att bli det i än högre grad samt att allmänna intressen kräver
att den industri som samhället behöver kan komma i gång och drivas, även om det
i vissa fall måste bli till olägenhet för enskilda eller kommuner, som träffas
av immis-sioner eller andra negativa verkningar. Vidare framhölls att industrins
investeringsmöjligheter och konkurrensförmåga direkt påverkar viktiga frågor om
arbetstillgäng och utkomst för stora befolkningsgrupper och vår allmänna
ekonomiska standard. Liknande synpunkter kunde ocksä anföras beträffande immissionskällor
utanför industrins område, exempelvis jordbruket. Koncessionsnämnden anser för
sin del att dessa uttalanden i förarbetena fill miljöskyddslagen gäller med
lika stor styrka idag som när de gjordes i mitten av 60-talet, En sak är att
industrier och andra utövare av miljöfarlig verksamhet drabbas av härda
miljökrav vid tillätlighetspröv-ning enligt miljöskyddslagen. Det hör till
spelreglerna. En väsentlig förutsättning för att underkasta sig dessa krav är
då att beslutet därom gäller under en rimlig tid. Brister denna förutsättning,
genom en uppluckring av omprövningsreglerna, kan detta på sikt få olyckliga
samhällsekonomiska konsekvenser, exempelvis att den svenska industrin i störte
utsträckning än hittills etablerar sig utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn av omprövningsreglerna i miljöskyddslagen kan lämpligen ske vid den
allmänna översyn av lagstiftningen som koncessionsnämnden förordat ovan och då
i samband med överväganden om tillståndsgiv-ningens ställning överhuvudtaget
inom det framtida miljövärdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.39
Svea hovrätt: Förslaget till lag om skyldighet att söka tillstånd enligt
miljöskyddslagen avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening har utredningen inte angett några egentliga<br>
skäl till att införa tillståndsprövning i de aktuella fallen. Det har t. ex.
inte<br>
ens påståtts att dessa anläggningar skulle ge upphov till sädana allvarliga<br>
störningar att en prövning av det skälet skulle vara motiverad. Någon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>436</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1922>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1923>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>undersökning
av hur många anläggningar som berörs av de föreslagna Prop. 1987/88:85
bestämmelserna har inte heller redovisats, trots att utredningen uppger att
Bilaga 10.3 det torde bli fråga om en omfattande tillståndsprövning. Hovrätten
uppfattar därför förslaget som i första hand en ordningsfråga. På gmnd av de
påpekanden som nu giorts och med hänsyn till att det vid behov finns
möjligheter att ingripa med stöd av 40 eller 41 § miljöskyddslagen mot sådan
verksamhet som avses med den föreslagna lagen avstyrker hovrätten att denna
genomförs. De begränsade resurser som står till förfogande bör användas till
mer angelägna uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.50
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen har tidigare pläderat för vidgat
undantag frän tillständsplikten, I många fall skulle branschvisa allmänna råd
följda av tillsynsbesök efter rimlig tid för åtgärder vara ett mer effektivt
sätt att arbeta. Ett sådant system skulle inte bara innebära ett mer
ändamålsenligt utnyttjande av begränsade resurser. Det skulle också ha fördelen
att vara konkurtensneutralt. Länsstyrelsen avstyrker därför utredningens
förslag att utvidga förprövningen. Det är enligt länsstyrelsens åsikt
oundvikligt att miljölovsprövningen, trots att den skall vara enkel, kommer att
binda resurser hos miljövårdens organ och därmed minska deras möjlighet att
vara ute på fältet. Nuvarande system med anmälningsförfarande kombinerad med fillsynsinsatser
med betydande mätt av service är enligt länsstyrelsens mening klart att
föredra. Den föreslagna ändringen av 40 § som länsstyrelsen tillstyrker ger
också möjligheter att snabbare ingripa med föreläggande om givna råd ej följs.
Länsstyrelsen anser det viktigt att resurserna så mycket som möjligt inriktas
pä aktivt fillsyns-arbete. En stor mängd verksamheter som omfattas av
miljöskyddslagen kräver enligt nuvarande bestämmelser varken tillstånd eller
anmälan. Dessa verksamheter är sammantaget av stor betydelse för
miljöförhållandena. Hit hör exempelvis flygplatser, jordbmk, marinor, bilvärdsanläggningar,
hamnar, kemikalielager o. dyl. Det är enligt länsstyrelsens mening angeläget
att tillsynsresurser kan avsättas för dessa verksamheter hellre än att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resurserna
läggs pä miljölovsprövning </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär att alla tUlståndspUktiga verksamheter som saknar fillstånd
schablonmässigt skall prövas inom tre år. Detta skulle enligt utredningen ta
betydande resurser i anspråk. Enligt länsstyrelsens uppfattning är
miljövinsterna i många fall obetydliga eller inga. Utredningens förslag skulle
för länsstyrelsens del betyda att resurser mäste tas från arbetsuppgifter som
har betydligt högre prioritet ur miljösynpunkt och uppgiften skulle ändå
sannolikt inte kunna klaras inom den utmätta tiden. Länsstyrelsen avstyrker
utredningens förslag och föreslår i stället att länsstyrelsen och kommunerna
gemensamt skaffar sig en överblick över vilka företag som ej är tillständsprövande.
Därefter sker en sortering av verksamheterna efter miljöfarlighet. En tUlständsprövning
sker sedan av de mest miljöstörande verksamheterna, medan resten får råd via
miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.55
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen avstyrker bestämt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
att införa en ny prövningsform kallad "miljölov". Prövning enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>437</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1924>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1925>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljöskyddslagen innebär
att för lång tid fasfiägga utsläppsgränser m. m. Prop. 1987/88:85 av stor
betydelse för människors U\' och hälsa. Enligt författningsförslaget Bilaga
10.3 skuUe ett miljölov ha betydande rättskraft och kunna leda tiU påföljd.
Länsstyrelsen anser att miljö- och hälsoskyddsnämnderna inte är lämpade för
rättsprövning av detta slag, fi-ämst beroende på att många mindre kommuner
saknar juridisk sakkunskap i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
förordar att nuvarande system med anmälningsskyldighet för vissa branscher bibehälles
men att anmälan istället skaU ske tiU miljö-och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
pekar på möjligheten fiU ändring av miljöskyddsförordningen så att samma
undantag från tillståndspUkten som nu gäller för ändringar även kan gälla vid
nyanläggning, Länsstyrelsen har i yttrande 1985-09-16 tillstyrkt detta och även
lämnat förslag till författningstext. Det är angeläget att denna ändring sker
med hänsyn till behovet av flexibilitet och effektivisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker förslaget att alla tUlståndspUktiga verksamheter som saknar tiUstånd
schablonmässigt kan prövas inom tre är. Detta skuUe ta betydande resurser i
anspråk utan att ge några direkta vinster från miljöskyddssynpunkt. Det skulle
t. ex. kunna inträffa att man prövar en verksamhet som inte har några egentliga
utsläpp. I stället bör tillsynsmyndigheten ges möjlighet att besluta om
prövning när det i det enskUda fallet är påkallat från miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker förslaget att den själv kan ta initiativ till omprövning av viUkor
enligt bestämmelserna i 23-25 § ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
ter det sig stötande fi'ån rättssäkerhetssynpunkt att, såsom föreslås,
möjliggöra för prövningsmyndigheten att genomdriva en viUkors-ändring bara för
att underlätta kontrollen. Prövningen bör i stället ske med sådan omsorg att
denna typ av problem inte uppstår inom tioårsfristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.62
Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län: Utredningen föreslår lagändringar
som innebär något större möjligheter att ompröva vUlkor i givna tillstånd. Bl.
a. ges länsstyrelserna möjlighet att ta initiativ till omprövning. Enklare
omprövningsmöjligheter är förtjänstfullt och fiUstyrks i princip av
länsstyrelsen. Dock bör värdet i ett tillståndsbesluts rättskraft inte negligeras.
Företagare har ett berättigat intresse av förutsebarhet i planeringen och
trygghet i investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omprövning skall enligt förslaget kunna ske - redan före utgången av en 10-årsperiod
— "om verkamheten visar sig medföra någon olägenhet som inte fömtsågs när
den tilläts". En liknande regel finns för närvarande. En omprövning skall
enligt förslaget vidare få ske om "en annan utformning av villkoren
skulle avsevärt underlätta kontrollen av verksamheten". Denna regel i
förslaget är helt ny, .\v själva lagtexten bör dock framgå att en omprövning i
just detta fall inte får leda tiU en väsentlig skärpning av miljökraven pä
företagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
tillståndskrav vid ändring av en miljöfarlig verksamhet bör<br>
enligt länsstyrelsen ses över och lindras. Bestämmelserna är så utformade<br>
att praktiskt taget varje förändring i en miljöfarUg verksamhet kräver<br>
fillstånd. Detta binder också på ett olämpligt sätt miljövårdsmyndigheter-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>438</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1926>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1927>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I </span><span
style='font-family:Verdana'>nas resurser. Tillstånd bör krävas endast om
ändringen kommer att öka Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljöstörningen frän
verksamheten eller om sättet på vilket ändringen sker Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har betydelse från
störningssynpunkt. Tillståndsmyndigheten bör med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra ord ges befogenhet
att se tUl att ny teknik utnyttjas vid förändringar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om detta är fördelaktigt
ur miljövårdssynpunkt och acceptabelt ur teknisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—
ekonomisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
formella reglerna kring handläggning av tillståndsfrågor bör - som utredningen
också framhåller - göras mer flexibla. Enkla fiUståndsären-den bör kunna
handläggas pä ett enklare sätt än mer komplicerade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår bestämmelser av typen att för alla fiUståndsplikfiga verksamheter
skall upprättas kontrollprogram eUer att alla fillständspliktiga verksamheter
som (på gmnd av att de härtör frän fiden före miljöskyddslagens fillkomst) ej
har tUlständ mäste tillständsprövas före viss tidpunkt. Denna slags
bestämmelser är olämpliga. Sådana bestämmelser binder miljövårdsmyndigheternas
resurser och förhindrar att tUlgängliga resurser utnyttjas pä bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsmyndigheterna
bör få förtroendet att avgöra i vUka fall kontrollprogram skall upprättas
(nuvarande bestämmelser i 39 a § miljöskyddslagen är tUlräckliga) och i vilka faU
det är motiverat att dra in en sedan länge pågående miljöfarlig verksamhet i en
fillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.5.64<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Utredningen
föreslår att i miljöskyddsförordningen införs en bestämmelse som innebär att bagatellartade
och frän miljöskyddssynpunkt harmlösa fall vid nyanläggning undantas från tillständsplikt.
Länsstyrelsen har tidigare framfört att denna möjlighet borde finnas och hälsar
därför utredningens förslag med fillfredsställelse. Förslaget ligger helt i
linje med länsstyrelsens serviceinriktade verksamhet och ger möjligheter tUl en
avbyråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.5.65<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län: Vi anser också
allmänt att det är tveksamt om en så omfattande förprövningspUkt ska införas
som nu föreslås. Förmodligen kan i många fall samma miljövinst nås genom tiUsyn
utan den tungrodda apparat som en förprövning utan tvivel är. Kännedom om etablering
erhålls oftast vid prövningen enligt plan- och bygglagen. Den kan eventuellt
kompletteras med anmälningsplikt fill miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.5.66<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: Utredningen föreslär
ett nytt institut, "miljölov", som skaU prövas av miljö- och
hälsoskyddsnämnderna. Ett miljölov skaU ha mer begränsade rättsverkningar än
ett tUlständ. I vissa faU skaU dock rättsverkningama vara desamma, t. ex.
enligt 40 § miljöskyddslagen. Vidare skall vissa bestämmelser rörande
handläggningen av tillståndsärenden gälla även för miljölovsärenden. Likheterna
meUan tUlstånd och mUjölov synes vara störte än skillnaderna. Det kan därför
ifrågasättas om skäl föreligger att införa det nya institutet. Förekomsten av
två så likartade institut är ägnad att göra miljöskyddslagen mer
svåröverskådlig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
lätt skapar oklarhet för säväl tUlsynsmyndigheterna som utövarna av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>439</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöfarlig
verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1928>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1929>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.69
Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen har tidigare i yttrande Prop.
1987/88:85 fill jordbmksdepartementet 1985-10-10 föreslagit vissa minskningar i
ett då Bilaga 10.3 aktueUt förslag till omfattning av föiprövningspUkten.
Länsstyrelsens synpunkter är till någon del fillgodosedda av utredningen men
till störte delen är de 1985 föreslagna minskningarna fortfarande aktuella.
Länsstyrelsen vidhåller därför sitt tidigare förslag. Ytterligare minskningar
av förpröv-ningplikten kan bU nödvändiga om inte tillräckliga resurser kan
ställas tiU förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit en obligatorisk tillståndsprövning av pågående verksamheter som
nu saknar tillstånd. En sådan prövning skulle binda stora resurser under flera
år samtidigt som flertalet av de aktuella verksamheterna inte utgör några
stora miljöproblem. Länsstyrelsen avstyrker därför utredningens förslag i
detta avseende. En del av verksamheterna behöver emellertid regler för sin
verksamhet. Sådana regler kan åstadkommas av tUlsynsmyndigheten med stöd av
miljöskyddslagens fillsynsbestämmel-ser. År huvudmannen inte nöjd med dessa
regler har han själv möjlighet att söka tiUstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande kan endast naturvårdsverket väcka frågan om omprövning av gällande
tillstånd. Utredningen föreslår att även länsstyrelserna får motsvarande
möjlighet i de fall de själva är tillständsmyndigheter. HittiUs har fråga om
omprövning tagits upp av naturvårdsverket endast i mycket få fall. Orsaken är
bristande resurser för utredningar m.m. Förhållandet kan antas bli detsamma vad
gäller länsstyrelserna. Därför föreslår länsstyrelsen att tiUsynsmyndighet får
rätt att - när omprövning behövs och frivUlig överenskommelse inte kan träffas
— förelägga berörd huvudman att själv begära omprövning, I vissa fall kan
enstaka villkor i ett tillstånd behöva ändras på grund av att det är oklart
eller svårkontrollerat. I sådana fall bör tillständsmyndigheten ha rätt att
förtydliga eller göra mindre ändring av villkoren efter framställning av
tillsynsmyndighet eller tillståndshavare. Lagförslag i här berörda avseende
har utarbetats inom naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.76
Eskilstuna kommun: Utredningen anger två typer av förprövning dels tUlstånd
enligt länsstyrelselistan och koncessionsnämndslistan och dels miljölov enligt
kommunlistan. Miljöförvaltningen avstyrker att begreppet miljölov införs. Det
är betydligt enklare och mindre byråkratiskt att behålla anmälningsplikten.
Återigen är det tiUsynen som behöver tillföras resurser inte förprövningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.79
Båstads kommun: Utredningen föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämndernas
tillstånd till de verksamheter som faller in under kommunlistan kallas miljölov.
Miljölovsprövningen är tänkt att bli ett enklare förfarande än
tillståndsprövningen. Miljölov ska kunna överklagas och vid överträdelser kunna
leda till sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden ställer sig positivt fill förslaget under fömtsättning
att effekfiva sanktioner kan tillämpas vid brott mot miljölovsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
anser dock att en enhetlig benämning ska tillämpas d. v. s. att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>440</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
tillstånd anfingen kaUas för "tillstånd" eller "miljölov".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1930>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1931>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.5.80 Kristianstad
kommun: Utredningen konstaterar att det nuvarande Prop. 1987/88:85
förfarandet med individuell tillståndsprövning i stort sett fungerar bra.
Bilaga 10.3 Utredningen konstaterar också att oklara eller svårkontrollerade
villkor utgör en svag länk vid genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
problem är de ofta bristfälliga ansökningar som inkommer till prövningsmyndigheten.
Framför allt finns brister vad gäUer kraven på samråd med allmänheten och
beskrivning av miljöeffekterna. Även om den sökande har krav pä sig att göra
en fullständig ansökan är det prövningsmyndighetens sak (enligt 13 § ML) att
se till att ansökan är fillräcklig för att göra en prövning möjlig. Är ansökan
inte tillräcklig ska sökanden föreläggas att komplettera ansökan eller kan
ansökan avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Risk
finns att prövningsmyndigheten inte granskar ansökan tillräckligt noga, utan
nöjer sig med en bristfällig ansökan. Det utbyggda systemet med en kompletteringsmnda
och en omfattande remissbehandling har i någon mån kompenserat bristerna i
ansökan. I bland har dock remisserna i aUtför hög utsträckning fått ersätta
prövningsmyndighetens egen granskning av ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att prövningen förenklas genom att kompletteringsrundan som regel
slopas, remitterandet inskränks och sammanträde på platsen sker mer sällan,
dock under fömtsättning att ansökningamas kvaUtet förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om en förenkling av prövningsförfarandet är önskvärt kan det medföra att
prövningens kvalitet försämras, åtminstone i avvaktan på en förbättring av
ansökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatser
bör i stället i ett första skede inriktas pä att förbättra granskning av
ansökan. Om prövningsmyndigheten i ett tidigt skede begär komplettering i
stället för att avvakta remisserna kan efter hand handläggningstiderna
förkortas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningsmyndigheterna
har också möjlighet att utnyttja möjligheten att komplettera ansökan på den
sökandes bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att enklare omarbeta villkor i givna tUlstånd på gmnd av oklara formuleringar
är positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om införande av prövning av alla icke prövade tillständspliktiga anläggningar
senaste utgången av 1991 är angeläget att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.86
Nordanstigs kommun: Nuvarande resurser räcker inte till både prövnings
verksamheten, som idag bedrivs av koncessionsnämnden och länsstyrelsen, och
tillsynen. Prövningen har däremot fungerat tUlfredsstäl-lande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av ovanstående ifrågasätter kommunen behovet av prövning av ärenden -
miljölov - pä det lokala planet. Resurserna bör i största möjliga utsträckning
styras över fill miljötillsynen. Om prövningen av ärendena ligger på en
myndighet och fillsynen på en annan kan emellertid vissa olägenheter uppstå
administrativt. Exempelvis ökar behovet av kommunikation via ADB. Kommunen
anser dock att fördelarna med att enbart ha tiUsynen på de lokala planet överväger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>441</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1932>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1933>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.5.95 Sveriges
advokatsamfund: Samfundet delar i huvudsak utredning- Prop. 1987/88:85<br>
ens förslag beträffande regler för omprövning av tillstånd. Emellertid
anser Bilaga 10.3<br>
samfundet att det vid omprövning städse bör ske en skälighetsavvägning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
allmänna och enskilda intressen och att detta fortsatt markeras i lagtexten på
sätt som nu gäller; 24 § första stycket miljöskyddslagen ---"efter vad som
är skäligt". Vidare vill samfundet föreslå att § 24 punkt 6 i utredningens
förslag "någon olägenhet" utbyts mot "någon olägenhet av
betydelse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.96 Sveriges
industriförbund: Industriförbundet vill understryka vikten<br>
av att fömtsättningar skapas för att prövningen kan utföras snabbt och<br>
effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
har genom sitt sätt att arbeta, baserat pä kompetens och integritet, under
åren vunnit respekt. Industriförbundet tillstyrker ändå förslaget att
koncentrera nämndens mer kvalificerade prövning till de potentiellt mest
miljöstörande verksamheterna. Förbundet tillstyrker också förslaget att
koncessionsnämnden övertar regeringens roll som över-klagningsinstans för de
beslut som länsstyrelsen fattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller omprövning av tillståndvillkor vill Industriförbundet betona vikten
av att tillståndsvillkoren har en rimligt läng rättsverkan med hänsyn till
företagens långsiktiga investeringar. Den nuvarande minsta giltigheten för vUlkor
- tio år - är en lämplig tidsrymd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall tillståndsmyndigheten av nägot skäl omprövar någon del av verksamheten
bör en ny tioårsperiod gälla för alla villkor i tUlståndet från den nya
tidpunkt fillståndet vinner laga kraft. Tillständsmyndigheten måste fömtsättas
att samtidigt se över om någon övrig del i det gällande tUlståndet bör
justeras. Industriförbundet avstyrker mot denna bakgrund förslagen till ändrade
omprövningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
bärande motiv för att införa ett nytt tillständsförfarande benämnt miljölov kan
Industriförbundet inte finna. Industriförbundet godtar dock att prövningen i
viss omfattning decentraliseras till den kommunala miljö-och
hälsoskyddsnämnden, dock att proceduren i allt väsentligt bör ansluta till den
som idag gäller för anmälningsärenden. Förbundet fömtsätter att de
förtroendevalda och tjänstemännen får den utbildning och träning som behövs för
att dessa skall kunna fullgöra sin prövningsuppgift. Övergångstiden för
överförandet bör bli väl tilltagen. Överförandet kan ske successivt. Miljö-
och hälsoskyddsnämndens prövning bör under alla omständigheter enbart avse
anläggningar med utpräglat lokal påverkan, t, ex. skjutbanor.
Industrianläggningar bör sålunda genomgående prövas av koncessionsnämnden
eller länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggningstiden
i ett nytt tillståndsförfarande bör inte få förlängas i förhållande fill
nuvarande anmälningsförfarande. Prövningen bör i dessa fall kunna utgå från ett
utvecklat system med riktlinjer till gmnd för miljö-och hälsoskyddsnämndens
prövning. Det bör ankomma på naturvårdsverket att i samverkan med berörda
branscher utarbeta sädana riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>442</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1934>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1935>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.5.98 Småföretagens
riksorganisation: Ett miljölov bör enligt organisatio- Prop. 1987/88:85<br>
nens mening inte kunna dras in i andra fall än där företaget i nägot Bilaga
10.3<br>
preciserat avseende har varit försumligt. Detta är nödvändigt för att upp<br>
fylla elementära krav på rättssäkerhet. Problemet med ofömtsedda olägen<br>
heter fär lösas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättssäkerheten
vid miljölov förutsätter således enligt organisationens uppfattning, dels att
en bestämd giltighetstid för miljölovet finns preciserad, dels att miljölovet
inte skall kunna dras in under sin giltighetstid i andra fall än när företaget
varit försumligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljölov
enligt utredningens förslag bör inte införas innan dessa krav blivit
tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill Småföretagens Riksorganisation framhålla att det är positivt
att utredningen föreslår att villkoren i olika tillstånd skall ges en sådan
utformning att det tydligt framgår vad som är tillåtet och förbjudet i
verksamheten. Organisationen måste dock konstatera att det kan möta stora prakfiska
svårigheter att kommendera fram en sådan tydlighet, t. ex. genom en föreskrift
i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.99 Lantbrukarnas
riksförbund: Utredningen föreslår i § 7a i förslaget<br>
till ändrad miljöskyddslag att "regeringen eller myndighet som regeringen<br>
bestämmer får meddela föreskrifter och iakttagande av särskild försikfig<br>
het vid hantering av gödsel". I specialmofiveringen anges att de frågor
som<br>
kan bli aktuella att reglera med stöd av § 7a är främst frågan om lagring av<br>
stallgödsel och spridning äv gödsel på åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ser en koppling till aktionsplanen mot havsföroreningar och de föreskrifter som
där föreslås mot jordbmket. Förbundet vill äter upprepa sitt krav från
remissyttrandet över nämnda aktionsplan nämligen att myndigheterna ställer upp
ramar för respektive verksamhets bedrivande och det enskilda företaget utifrån
sina egna unika förutsättningar finner lösningar inom de uppställda ramarna.
LRF hävdar med bestämdhet att grunden för varje gärds stallgödselhantering
ligger i obligatoriska gödslings- och växtodlingsplaner för gärdar över en
viss storlek. Lagringskapaciteten är beroende av bl. a, grödval och växtföljd
samt möjligheten att teckna gödselavtal. En reglering bör dock ske vad gäller
spridningstider för stallgödsel men det kan ifrågasättas om det bör ske i
miljöskyddslagen. I stället bör ett regionalt kungörelseförfarande övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.101
Tjänstemännens centralorganisation: TCO avstyrker förslaget om införande av
miljölov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt TCOs mening är
dagens system med anmälan ett smidigare sätt<br>
att arbeta då det bl. a. ger tillsynsmyndigheten möjlighet att när som helst<br>
gä in med råd enligt § 39 miljöskyddslagen. Villkor i miljölov kän endast<br>
ändras vid ändrade förhåUanden. Dessutom torde ett införande av miljölov<br>
innebära en ökad byräkratisering. Ett företag måste enligt förslaget vänta<br>
på ett formeUt beslut innan anläggningen får anläggas. Det är olämpligt och<br>
vilseledande med nya begrepp som miljölov istället för fillstånd som an<br>
vänds vid prövning i andra organ. Enligt TCOs mening skall all prövning<br>
enligt miljöskyddslagen leda till fillstånd oavsett prövningsinstans. Utred-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>443</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1936>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1937>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningens förslag innebär ocksä
att antalet beslutande instanser ökar från 25 Prop. 1987/88:85 till 309
vilket i nuvarande skede kan innebära svårigheter, Anmälningsför- Bilaga
10.3 farandet bör tills vidare bibehållas och insatserna koncentreras pä en
bättre tiUsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Recipientkontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.22
Fiskeristyrelsen: Utredningen föreslår att ansvaret för samordning av recipientkontrollen
även i fortsättningen skall skötas av länsstyrelserna. Det anges vidare att
samordning med övrig omgivningskontroll som bedrivs ocksä bör tas fill vara i
syfte att förbättra underlaget för bedömning av verkningarna i omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag samarbetar vissa länsstyrelser och ger även uppdrag till fiskeristyrelsens
utredningskontor att utföra vissa delar av kontrollen. Fiskeristyrelsen har
aktivt medverkat i recipientkontrollen i många fall bl. a, inom kustområdet.
Utredningskontoret i Härnösand arbetar t. ex. för närvarande fram ett fiskeribiologiskt
program för att belysa inverkan av cellulosaindustrierna i Gävlebukten.
Liknande program har tidigare genomförts i SundsvaUsbukten och Husum-Örnsköldsviksområdet,
Lule skärgård. Rönnskärsområdet och Hanöbukten m. m. Som exempel på
miljöövervakning i vidare bemärkelse kan nämnas, det planerade
Kustfiskeprojektet och ett integrerat finskt-svenskt program för Bottniska
viken, båda avsedda att inledas 1988/1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den undersökningsverksamhet som utredningskontoren bedriver finns hos dessa ett
betydande kunskapsmaterial och kunnande som mera allmänt borde utnyttjas i recipientkontrollen.
Med hänsyn till detta och fiskets beroende av vattenmiljön bör fiskeristyrelsen
regelmässigt tas med i recipientkontrollen. Lämpligen genom en uttalad
samrådsskyldighet frän den myndighet som har ansvaret för denna kontroll. Detta
skulle ge recipientkontrollen en bättre kvalitet ur fiskets synpunkt. Fiskeristyrelsen
har också genom utredningskontoren bra förutsättningar att genomföra dessa recipientkontroller,
via den övriga regionala utredningsverksamhet som bedrivs. Överhuvudtaget bör
kvalitetskraven pä recipientkontrollen skärpas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.55
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Utredningen föreslär att ansvaret för recipientkontrollen
även fortsättningsvis bör åvila länsstyrelsen. Länsstyrelsen har inget att
invända mot detta, men anser att ansvarsfördelningen blir oklar med den
föreslagna formuleringen av 38 § ML jämfört med 43 § ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste i lagtexten klargöras att de program för samordnad recipient-kontroU
länsstyrelsen fastställer, även får innefatta kontroll av verkningarna av
sädana verksamheter som länsstyrelsen inte har det direkta tUlsynsansvaret
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i dag har länsstyrelsen funnit vissa oklarheter i rättsgrunden för<br>
den samordnade recipientkontrollen. Det gäller frågan om ansvaret för<br>
kontrollens genomförande kan överföras frän de enskilda verksamheterna<br>
till exempelvis ett vattenvårdsförbund. Länsstyrelsen menar för sin del att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>444</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1938>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1939>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>så kan ske enligt 43 §
andra stycket andra meningen ML men konstaterar Prop. 1987/88:85 samfidigt
att det i så fall helt saknas bestämmelser om påföljd i 45 § ML. Bilaga
10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.58
Länsstyrelsen i Blekinge län: Samordningsansvaret för all recipientkontroll
bör ligga hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
viktigaste skälet till detta är att länsstyrelsen har en uppgift i att samordna
olika verksamheter inom länet. Länsstyrelsen har redan idag en viktig roll i
länets vattenvårdsförbund. Länsstyrelsen svarar också för regionala
uppföljningar av försurningsläge och kalkningseffekter. Resultaten av dessa
ligger sedan tUl gmnd för fortsatta åtgärder vilka bl. a. diskuteras i en
regional rådgivningsgmpp för försurningsfrågor. Vidare har länsstyrelsen tagit
initiativet till bildandet av det första länsomfattande luftvårdsförbundet i
landet. Länsstyrelsen har även i fortsättningen en viktig roll i detta förbunds
arbete, som hittUls i första hand varit inriktat på kontroll av nedfall över
skogsmark och på effekterna av nedfallet i mark och markvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.62
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Utredningen konstaterar att recipientkontrollen
när det gäller vatten fungerar bra med nuvarande organisation och föreslår att
denna även i fortsättningen ligger under länsstyrelsens ansvarsområde. Ett
samråd fömtsätts med de föreslagna andra fiUsynsorganen, dvs. kommun och
naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att all recipientkontroll således även mark och luft fortsättningsvis bör
ligga under länsstyrelsens övergripande ansvar. Det fortsatta arbetet kommer
att försväras om antalet tillsynsorgan ökar. T. ex. gäller dessa
kunskapsförsörjningen, vilken fömtsätter god kännedom om utsläppskontrollen.
Den framtida behandlingen av recipientkontrollen talar således för att antalet
tillsynsorgan begränsas, t. ex. genom att tiUsyn över koncessionsnämndsärenden
även i fortsättningen åvilar länsstyrel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.65
Länsstyrelsen i Värmlands län: Utredningen föreslår att recipientkontrollen
vad avser vatten även fortsättningsvis ligger inom länsstyrelsens
ansvarsområde. Länsstyrelsen finner detta naturligt. Det innebär dock att
länsstyrelsen därvid har att samordna tre oUka myndigheters tillstånds-/miljölovsbeslut
och beslut i tillsynsärenden och kontrollprogram. Detta fömtsätter att länsstyrelsen
har tillgång till naturvärds verkets och kommunernas material vad avser
miljölov, tUlsynsärenden, kontroU-program m, m. Viktigt i detta sammanhang är
vidare att klarlägga miljö-lovspliktiga företags medverkan säväl via egna kontroUprogram
som ekonomiskt i samordnad recipientkontroll. Utredningen tycks inte närmare
ha berört dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7
Utbildning och rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.11
SMHI: Utredningens förslag om en decentraliserad miljöorganisa<br>
tion kommer att kräva bra styrinstrument för länsstyrelser och framförallt<br>
kommuner i deras tillständs- och miljölovsärenden. Arbetet med rekom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>445</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1940>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1941>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mendationer, riktlinjer
etc. måste ges störte tyngd än i den nuvarande Prop. 1987/88:85
organisationen. Egen kompetens hos SNV samt underlag och expertkun- Bilaga
10.3 skaper från övriga myndigheter är fömtsättningar i ett sådant arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMHI
kan inom sitt kompetensområde bidra på flera sätt fiU den s. k. kunskapsförsöijningen.
Med långsiktiga mätprogram inom meteorologi, hydrologi och oceanografi skapas
en basinformation. Modellteknik för beskrivning av spridning i luft och vatten,
vattenföring, kväveläckage m. m. en förfinad information som är styrd av
miljöproblemets formulering. SMHI ser positivt pä utredningens förslag, att en
samordning görs av resurser inom området och att SMHI föreslås budgetbehandlas fillsammans
med miljömyndigheterna. SMHI har i anslagsframstäUan 1988/89 hemställt om
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.33
Länsstyrelsernas organisafioinsnämnd: Ett allmänt krav som kan ställas på ett eftektivt
miljöskyddssystem, är enligt utredningen, god kunskapsförsörjning tUl alla
enheter och aktörer inom systemets ram om fillståndet och utvecklingen i miljön
och om miljöproblemen. LON delar denna uppfattning. LON:s erfarenhet från
arbetet med projektet om planering och uppföljning av anläggningstUlsynen
enligt miljöskyddslagen är att brister i kunskapsförsörjningen har varit ett av
hindren för att bedriva en effekfiv fillsynsverksamhet. Även regionalt i länen
finns det behov av att ta fram kunskap som inte kan tillhandahällas frän
centralt håll. För naturvärdsverkets del gäller det inte bara att ställa den
stora kunskapsmängden tUl länsstyrelsens förfogande utan även att tiUhandahålla
kunskapen i sädana former att den kan komma fill användning i det praktiska
miljövårdsarbetet. Det är lämpligt att naturvårdsverket, som anges i utredningen,
samordnar arbetet med kunskapsförsörjningen för miljöskyddslagens fillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en förstärkning av länsstyrelsernas resurser genom särskUda medel för
utnyttjande av extern sakkunskap är stort. LON tillstyrker utredningens förslag
att länsstyrelserna skall tillföras särskilda medel för miljöinriktat
utredningsarbete. Det föreslagna beloppet 5 miljoner kronor per år bedöms dock
vara alltför lågt..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om utbildning har vid ett flertal tillfällen framförts tUl LON från
handläggare vid naturvärdsenheterna att branschutbildningen i central regi är
bristfällig och att länsstyrelserna saknar pengar för att låta handläggarna
deltaga i den utbildning som anordnas. Det är enligt LON lämpligt att det i
samband med ändringarna i mUjöskyddslagen görs en stor utbildningsinsats. Det
är också viktigt, som anges i utredningen, att arbetet med att utforma aUmänna
råd för olika branscher fortlöpande kombineras med UtbUdning. Som föresläs i
utredningen bör SNV som samordnare av kunskapsförsörjningen utveckla lämpliga
utbildningsprogram i samverkan med berörda organisafioner bl. a. LON. LON tUlstyrker
förslaget vad gäUer utbildning, men viU erinra om att det är nödvändigt att
erforderliga medel ställs till förfogande för att handläggarna skall kunna
genomgå den anordnade utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>446</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1942>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1943>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7,34
Statens naturvårdsverk: Efterhand som ökade miljövårdsuppgifter Prop.
1987/88:85 tUldelas i första hand kommuner, länsstyrelser och olika centrala stafiiga
Bilaga 10.3 myndigheter ställs ökade krav på SNV att effektivt föra ut
kunskaper om miljöeffekter, miljöteknik o.d. som genereras i verkets FoU-arbete.
Detsamma gäller mera policybetonad information t. ex. om aktionsplaner,
riktvärden, bransch studier, hur man praktiskt bedriver prövning och tillsyn,
kemikaliekontroll etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
räcker helt enkelt inte att (som idag) tillhandahåUa kommuner m. fl. en strid
ström av dokument. Riktade utbildningsinsatser torde vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändiga.-- Verkets
ansvar för utbildningen inom mUjövårdsfa-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>miljen
bör tydliggöras av statsmakterna. Det gäller också frågan om utbild<br>
ningens finansiering. Nya resurser för detta torde bli nödvändiga vare sig<br>
man väljer att slussa dessa via länsstyrelser och kommuner eller direkt tUl<br>
naturvårdsverket.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att SNV som central sakkunnigmyndighet har som en huvuduppgift att
samordna och stödja miljöskyddsarbetet på regional och lokal nivå. Samfidigt
innebär den föreslagna decentraliseringen en spridning av kompetens och
sakkunskap. Utredningen anser därför att den samlade myndighetsorganisationen
måste kunna utnyttjas i arbetet med samordning och stöd. För att resurserna
skall kunna utnyttjas fill de mest angelägna områdena understryks att
verksamheten måste styras av en produktionsplanering baserad på de anspråk som
kommer fram frän såväl centralt som regionalt och lokalt häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
delar den gmndläggande uppfattning som utredningen framför i dessa frågor.
Verket vill understryka att en sådan samordning är nödvändig i ett
decentraliserat system för att åstadkomma likartade ambUions-nivåer och för att
hantera för landet gemensamma miljöfrågor. Eftersom ML är ett av de centrala instmmenten
för att lösa många miljöproblem är det en viktig uppgtft för verket att
överföra och omforma aktionsplaner och handlingsprogram till föreskrifter,
allmänna råd och annat underlag för tillämpning av ML,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 behandlat dessa frågor
och översiktligt redovisat de samordnings- och stödåtgärder som behöver komma
till stånd för att åstadkomma ett effektivare miljöskydd. Som framgår av
anslagsframställningen fordras särskilda utredningsresurser för att bedriva
ett sådant utvecklingsarbete och för att kunna utnyttja resurser hos
länsstyrelser, miljö- och hälsoskyddsnämnder, konsulter och
branschorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också, som utredningen påpekat, nödvändigt med resursinsatser för utbildning
av personal inom rättsväsendet. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
har redan med befintliga resurser inom ramen för projektområdet<br>
Effektivare miljöskydd initierat vissa särskilt angelägna åtgärder som bl. a.<br>
syftar till att få fill stånd bättre villkorsskrivning och kontrollprogram.<br>
Vidare har verket böljat planera för en planmässig produktion av allmänna<br>
råd, faktasammanställningar m.m, som stöd för prövning och fiUsyn.<br>
Målsättningen är att i samarbete med länsstyrelser och miljö- och hälso<br>
skyddsnämnder m. fl. utveckla ett handbokssystem som behandlar allt<br>
ifrån lagstiftningstillämpning till branschspecifika frågor och kontroUmeto-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>447<br>
der.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1944>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1945>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.7.36
Kemikalieinspektionen: Det är inspektionens uppfattning att gene- Prop.
1987/88:85 rella föreskrifter frän naturvårdsverket för tillämpningen av lagen
om Bilaga 10.3 kemiska produkter med tillhörande allmänna råd samt allmän
vägledning för fillsynen skulle ge miljö- och hälsoskyddsnämnderna goda
instrument för ett effektivare tillsynsarbete. Föreskrifter och allmänna råd
skulle också verka pådrivande på företagens egenkontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.28
Statens provningsanstalt: SNV har en roll som central myndighet för miljöskydd
och miljövård. Även om enhefiiga föreskrifter inte kan utformas i detalj inom
miljöområdet är det vikfigt att rikfiinjer och anvisningar för
tillståndsprövning och tillsyn ges en distinkt utformning. Detta behövs för effekfivt
arbete, för att mål och policy för miljövården-skaU kunna förverkligas och för
undvikande av godtycke, och det är en viktig uppgift för SNV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.7.51<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: Länsstyrelsen anser
att en kraftig resurssatsning måste ske på utbUdning av såväl poUtiker som
tjänstemän inom kommunerna inför den föreslagna omläggningen av systemet. Jämförelsen
med PBL/NRL-utbildningen är intressant. Givetvis bör miljö- och
hälsoskyddsnämndens ledamöter och tjänstemännen vid berörda förvaltningar vara
de som i första hand får del av en sådan utbildning. Det är emellertid viktigt
att utbildningsinsatserna riktas även mot politiker i kommunstyrelse,
byggnadsnämnd m.m, och kommunala tjänstemän inom en bred sektor. Intresset för
och engagemanget i miljöfrågorna ökar ständigt och det är angeläget att föra ut
utbildning och information till en mycket vid krets av beslutsfattare.
Länsstyrelsen tUlstyrker att utbildnings- och informationssatsningarna ges
motsvarande omfattning som för PBL/NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.7.52<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län: En av de allra
viktigaste uppgifterna för naturvärdsverket i den "nya miljövårdsorganisafionen"
måste bli att utveckla former för en effektiv kunskapsförsörjning på oUka
nivåer inom miljövårdsområdet med kunskapssammanställningar och bedöm-ningsgmnder.
Här föreligger idag uppenbara brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har genom sin centrala position bättre möjligheter tiU överblick och
specialistkompetens inom "smala områden" än regionala och lokala
myndigheter som inte har resurser för detta. Naturvårdsverket bör i princip
verka såsom arbetarskyddsstyrelsen gör idag vad gäller kunskapsförsörjning
till tillsynsmyndigheten yrkesinspektionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ställer sig positiv tiU att åklagare och utredande polis får erforderlig
utbildning inom miljövårdsområdet. Härigenom torde samarbetet mellan åklagare,
polis och miljövårdsmyndighet komma att underlättas väsentligt och frågor om miljöbrott
kunna hanteras snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.62
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen instämmer i<br>
behovet av vidgad utbildning och rådgivning, både i nuläget och i en<br>
framtida organisation. Råd och rikfiinjer behövs inom miljöarbetet. Det är<br>
också viktigt med vidgade utbildningsinsatser pä alla nivåer inom miljö<br>
skyddsarbetet. De nuvarande resurserna för fortbildning pä regional nivå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>448</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1946>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1947>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
nu helt otillräckliga. Vi måste genomföra ökad utbildning för att sträva Prop.
1987/88:85 efter att hälla samma kunskapsnivå som den industri vi skall
granska. Bilaga 10.3 Länsstyrelsen har nu inte möjlighet att delta i en
tillfredsställande andel av de kurser och konferenser som erbjuds inom området;
dels av kostnadsskäl och dels genom att tillsynsarbetet i så fall skulle bli
än mer eftersatt i den hektiska situation som gäller. Länsstyrelsen kan med
nuvarande resursbrist ej heller ta sitt fulla ansvar för kunskapsförmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.64
Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Det är därför i det framtida miljövårdsarbetet
viktigt att koncentrera insatserna på att genom utveckling av produktionsteknik
och reningsteknik samt användning av miljövänligare produkter nedbringa den tillståndsgivna
mängden utsläpp. Arbetet med att ange ramar och villkor för miljöpåverkande
verksamheter får inte stå tillbaka för tillsynen. Länsstyrelsen ser det som
angeläget att naturvårdsverket fortsätter och helst forcerar arbetet med att
utarbeta branschvisa allmänna råd för inriktning och omfattning av
miljöskyddsåtgärderna inom verksamheten. Särskilt viktigt är det att utarbeta
tydliga viUkorsformuleringar som kan utgöra brottsrekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av utredningens förslag kommer att ställa stora krav på kunskapsförsöijning
och samordning från naturvårdsverkets sida. Länsstyrelsen ser det därför som
angeläget att naturvärdsverkets miljöskyddsarbete är av övergripande slag och
främst inriktas pä allmänna råd för såväl prövning som tillsyn. Viktigt är
därvid att man i arbetet med föreskrifter för kontrollprogram särskilt uppmärksammar
mätnoggrannhet och möjligheter till övervakning. Vidare bör naturvärdsverket fä
ett klart ansvar att samordna utbildningen och kunskapsförsöijningen för
tillsynsmyndigheterna. Ansvaret för detta är oklart för närvarande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.70
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Det är inte ändamålsenligt att SNVs
kunskapsförmedling i allt för hög grad sker genom s, k, allmänna råd, som i
många fall är onödigt detaljerade och ambitiösa och tar för mycket resurser att
producera. Enklare och snabbare former av kunskapsblad och operativa
meddelanden borde tillämpas från SNVs sida i mänga fall. För produktion av aUmänna
råd etc. tillstyrks utredarens förslag att hela organisationens kompetens bör
utnyttjas och att den högsta kompetensen inte alltid behöver finnas pä
naturvårdsverket. Detta gäller också allmänt om branschkompetens på en stor del
av arbetsområdet, där LON kan medverka i kunskapsförmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.74
Stockholms kommun: Naturvårdsverkets roll i tUlsynsarbetet bör<br>
härutöver vara att tillsammans med övriga intressenter planlägga och<br>
genomföra branschkampanjer och liknande mer övergripande insatser, I<br>
detta sammanhang kan inte nog betonas vikten av att framför allt natur<br>
värdsverket ges möjligheter att bättre än hittills ikläda sig rollen av övergri<br>
pande, samordnande och prioriterande expertorgan. Detta för att tillför<br>
säkra välgrundade och ändamålsenliga åtgärder vid säväl prövnings- som<br>
tillsynsarbetet på alla nivåer. Allt sådant arbete av projekt- och utrednings<br>
karaktär behöver däremot inte till fullo utföras med resurser frän SNV</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>449</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>29
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1948>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan här bör den kompetens
och det engagemang som finns utspritt i landet Prop. 1987/88:85 kunna
nyttjas vid särskilda satsningar. Det primära är att organisation och
Bilaga 10.3 verksamhetsinriktning på naturvårdsverket medger denna typ av
arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.80
Kristianstads kommun: Utredningen pekar på vikten av att betrakta de olika
miljömyndigheterna som "en samlad resurs". Kunskapsförsörjningen
mellan de olika nivåerna är därvid av en vital betydelse. Utredningen har här
inte tillräckligt beaktat komniunernas behov av snabb och lättillgänglig
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
och länsstyrelserna bör här få en mycket viktig uppgift i att förse miljö- och
hälsoskyddsnämnderna med informafion. Exempelvis bör litteratursökningen kunna
utvecklas kraftigt (t. ex, typ Byggin-formation), speciella kontaktpersoner
utses pä naturvårdsverket, recipientdata från olika myndigheter regelbundet
sammanställas till kommunerna m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.7.84
Nora kommun: Utredningens förslag angående de viktigaste arbetsuppgifterna för
vissa myndigheter säger bl. a, att naturvårdsverket i samverkan med kommunerna
skall utarbeta allmänna råd för tillsyn över icke förprövningspliktiga verksamheter.
För att motverka ovanstående problem bör detta förslag få hög prioritet och
ordentlig resurstilldelning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
bör gälla utredningens förslag att naturvårdsverket i samverkan med
länsstyrelserna och branschorganisationerna utarbeta allmänna råd för
kommunerna och länsstyrelsernas arbete med prövnings- och tillståndsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.92
Svenska kommunförbundet: För att underlätta för miljö- och hälsoskyddsnämnderna
att hantera tillsynssystemet är det nödvändigt att alla möjligheter tas
tillvara för att tillsynen inte skall bli en detaljtillsyn utan en systemfillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
bör ocksä utveckla branschvisa mer produktinriktade villkorsformuleringar och
underlag för kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta och övrigt arbete för att underlätta prövning och tillsyn bör
branschorganisationernas kunskaper samt rådgivnings- och utbildningsverksamhet
tas tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder fär en utökad
myndighetsroll. Ledamöterna måste vara väl insatta i miljöskyddslagen och dess
tillämpning. Samtidigt måste nämndernas nuvarande och tillkommande anställda
för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen erhålla en omfattande
specialutbildning, I utredningen omnämns den utbildningsaktivitet som byggdes
upp för den nya plan- och bygglagen och tillstyrks en liknande organisation
finansierad med statliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>450</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1950>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.8 ADB för prövning och
tillsyn</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.30
Statskontoret: En övergäng till ett system som bygger på ökad Bilaga 10.3 egenkontroll
och årliga rapporter ändrar fömtsättningarna för ADB inom den offentliga
kontrollapparaten. Det nuvarande MI-01 systemet har tjänat som en konfinuerlig
datainsamling fill länsstyrelserna med omfattande uppföljningsrutiner. Vi anser
att MI-01 systemet bör avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår inte att det framlagda materialet om det sä kallade KRUT-systemet pä
ett ändamålsenligt sätt fullt ut kan fylla funkfionen som ADB-system i
miljökontrollen. Det bör ankomma pä respektive länsstyrelse och kommun att
avgöra vilket ytterligare ADB-stöd som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock väsentligt att dataflödena utformas sä att underlag för erforderlig
statistik på riksnivå kan erhållas från verksamheten. Samtidigt är det givetvis
angeläget att inte samla in mer informafion än som verkligen behövs. Ansvaret
för dessa frågor bör ligga pä centralmyndigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.34
Statens naturvårdsverk: Utredningen föreslår att MI-01 snarast läggs ner på gmnd
av brister i systemet, SNV instämmer i utredningens åsikt att systemet är
behäftat med ett antal brister. Ett antal län anser emellertid att nyttan med MI-01
klart motiverar åtminstone länets resursinsats. Systemet anses bra pä att
löpande aktualisera data som lagrats i det, vilket är en fömtsättning för
villkorskontrollen (inklusive att utföra vissa fasta beräkningar) och
bevakningen av tidsbundna villkor. Län som använder systemet i stor
utsträckning uppger att de knappast skulle klara av att övervaka utsläppen utan
MI-01, SNV avvisar därför förslaget att lägga ner MI-01 innan ett alternativt
system finns färdigt att använda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
testar för närvarande KRUT-systemet vid ett antal län och kommuner. Till våren
1988 avser verket att sammanfatta testresultatet i en rapport. I denna rapport
kommer verket också att ge förslag till hur ett införande av systemet kan gå
till parallellt med en avveckling av nuvarande MI-01-system och kalkningsregister.
SNV anser mot denna bakgrund att frågan om målsättning och inriktning för ADB
inom miljöskyddet bör avgöras i anknytning till beslut om införande av ett KRUT-system,
Redan nu kan dock sägas att det finns starka skäl som talar för att ett
förändrat ADB-system bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.32
Statistiska centralbyrån: SCB anser sammanfattningsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
datasystemet KRUT bör utvecklas till både ett decentralt och centralt
datasystem även vad avser utsläppsdata, SCB avstyrker bestämt att man avstår
från att utveckla den centralt sammanhållna delen av datasystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ett manuellt system med miljörapporter synes vara ett mindre rafionelU, men
möjligt, system för datafångst till statisfiken än ett framtida KRUT-system</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
en rationell hantering av miljörapport behöver samordnas med ett decentralt/centralt
KRUT-system, för att underiätta arbetet på myndigheter och för att minska uppgiftslämnandet
för företagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
kontrollprogram och mätverksamhet måste samordnas i syfte att<br>
åstadkomma jämförbara och statistikvärdiga material. Denna samordning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1952>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall ha till syfte att
åstadkomma enhetliga mätprogram för olika branscher Prop. 1987/88:85
(kärnor) och enhetliga mätprogram för vissa prioriterade föroreningar
Bilaga 10.3 (tvärkämor)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
utan denna samordning har man endast begränsad nytta av ett centralt KRUT-system,
varför denna samordning bör prioriteras i utvecklingsarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.8.51<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: Länsstyrelsen
tillstyrker den föreslagna förnyade översynen. Det är angeläget att KRUT-projektet
slutförs och utvärderas snabbast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.8.52<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen
har pä ett tidigt stadium använt MI-01 som ett bra hjälpmedel i fiUsynen och deUar
även i utvecklingen av KRUT. Det är angeläget att KRUT-projektet slutförs och
systemet får en allmän utbyggnad och allmängiltig användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.62
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Om förslaget genomförs vad gäller
företagens egenkontroll ställs stora krav på samordningsverksamhet så att
mätvärden från företagens kontroUverksamhet blir överförbara till centrala
sammanställningar. Utredningen föreslår att naturvårdsverket slutför arbetet
med det nya datasystemet KRUT. Detta är mycket angeläget för länsstyrelserna.
En stor risk finns emellertid att det blir en informationssvacka i samband med
att företagen övertar ansvaret för mätvärdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns även ett uttalat behov av att fä industriutsläppen redovisade enhetligt
och gemensamt, för en central statistisk bearbetning. Systemet måste omfatta
även utsläppssidan. Även länsstyrelserna har behov av datahantering, med den
framtida rollen inom regional miljö, natur- och landskapsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
del i utredningsförslaget stärker således länsstyrelsens tveksamhet inför den
rena egenkontrollen hos företagen. Under aUa omständigheter anser vi det
nödvändigt med en satsning pä programförslag och bear-betningsmtiner som både
län och kommuner kan utnyttja i tillsynsarbetet och i information om
miljöfrågorna. Länsstyrelsen hyser vissa farhågor för den fortsatta
utvecklingen av databasen KRUT. En fortsatt satsning på KRUT är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8.69
Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Utredningen föreslår att ADB-systemet MI-01
för miljödata snarast avvecklas och att ADB-frågorna på miljöskyddsområdet ses
över. Länsstyrelsen som i hög grad använt sig av MI-01 vill framhålla
nödvändigheten av att detta system bibehålls tUls annat godtagbart system finns
att tillgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.9
Resurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.34
Statens naturvårdsverk: Utredningen har inte närmare utrett arbets<br>
situationen vid SNV eller miljövårdsorganisafionen i övrigt. Ej heller har<br>
någon genomgång gjorts av de samlade arbetsuppgifterna på mUjövärds-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>452</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1954>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>området och av de
väsentligt utökade resurser som behövs för att stat och Prop. 1987/88:85
kommun skall klara samfliga arbetsuppgifter i nivå med de politiska ambi-
Bilaga 10.3 tionerna. Utredningen har i huvudsak penetrerat
miljöskyddslagsystemet, som alltså endast är en av de arbetsuppgifter som lagts
på miljövårdens organisafion. Utredningen föreslår en rad nya arbetsuppgifter
för bl. a. SNV. För några av dessa arbetsuppgifter har vissa
resursförstärkningar föreslagits, för andra har resursbehovet inte preciserats.
SNV konstaterar att utredningens förslag till ett förbättrat
miljöskyddslagsystem inte kommer att kunna fås att fungera bättre än dagens om
inte erforderliga resurser . ges tUl myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
har gått igenom de nya arbetsuppgifter som utredningen föreslår<br>
läggs på verket. Verket har därvid beräknat behovet av resurser för att<br>
kunna fullgöra var och en av dessa arbetsuppgifter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett inledande skede bör verket ges ett resurstiUskott motsvarande 20-30
tjänster. Om SNV erhåller detta resursfillskott avser verket att utveckla
stödfunktionerna och hjälpsystemen, samt också att bygga upp ett s.k. svart
gäng. SNV vill ocksä prioritera branschvisa tillsynskampanjer och omprövning av
koncessionsnämndsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
resursförstärkningar som utredningen föreslagit till SNV gäller den fortlöpande
fillsynen. I och med att SNV avstyrker, att det fortlöpande fillsynsansvaret
för koncessionsnämndsanläggningarna läggs på SNV, innebär det att
länsstyrelserna i stället måste ges resursförstärkningar för att kunna utföra
dessa arbetsuppgifter. Därtill kommer prövningsuppgtfter för de anläggningar
som förs över från koncessionsnämndslistan till länsstyrelselistan samt en
allmänt höjd ambifionsnivå för tUlsynen. Enligt verkets uppfattning behöver
länsstyrelserna för att klara sina fillsynsuppgifter filiföras resurser för att
kunna anställa 2-3 personer per län, dvs. sammanlagt 50-75 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.35
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör
utan dröjsmål tillföras ökade personella resurser för tillsyn m. m.
Länsstyrelserna (naturvårdsenheterna) bör därvid tiUföras minst tvä nya
tjänster per länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9.50<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen
välkomnar utredningens förslag att länsstyrelserna tillförs sammanlagt 5
miljoner kronor per år för miljövärdsinriktat utredningsarbete. Länsstyrelsen
saknar för närvarande i praktiken helt och hållet sådana resurser. Denna
totala brist på medel för utredningsarbete försvårar det regionala miljövårdsarbetet.
Det finns exempelvis ett stort behov av regionaU underlagsmaterial, bl. a. om försurningssituafionen,
grundvattenförsöijningen, farligt gods, kemikaUe-frågor osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9.51<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Uppsala län: Länsstyrelsen anser
som framförts ovan att den resursförstärkning som föreslås för SNV i stäUet
skall fördelas på länsstyrelserna samtidigt som dessa behäller tillsynen över KN-anläggningama.
Beroende pä propositionens slutliga utformning anser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen att en
fördjupad studie av länsstyrelsernas resursbehov be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>453</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>höver göras. En sådan kan
genomföras förslagsvis i LON:s regi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1956>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.9.53 Länsstyrelsen i
Östergötlands län: Länsstyrelsen saknar ofta såväl Prop. 1987/88:85<br>
personella som ekonomiska resurser för erforderlig kunskapsförsörjning
Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
miljövårdsområdet. Utredningens förslag om särskilda medel om sammantaget 5
milj. kr. per är fill länsstyrelserna för miljövärdsinriktat utredningsarbete
hälsas därför med tUlfredsställelse. Det skuUe stärka den regionala och lokala
kunskapsförsörjningen betydUgt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.54------------------ Länsstyrelsen
i Jönköpings län: En förstärkning av länsstyrelsernas<br>
resurser iiied bara fyra handläggare för hela landet är långt ifrån
tillräcklig.<br>
Visserligen kommer antalet prövnings- och tUlsynsärenden att minska för<br>
länsstyrelsemas del, men med den ambitionsnivå som utredningen med<br>
rätta förespråkar när det gäller fillsynen behövs en resursförstärkning som<br>
är avsevärt mycket störte. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att förstärka länsstyrelsemas utredningsresurser med fem miljoner
kronor per är hälsas med glädje. Eftersom utredningar i miljöfrågor ofta
behöver löpa över flera år föreslår länsstyrelsen att anvisade medel inte skall
bli budgetårsbundna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.56
Länsstyrelsen i Kalmar län: Utredningens förslag innebär en höjd ambitionsnivå,
vilket är lovvärt om motsvarande resurser stäUs fill förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av förstärkningar torde dock vara alltför lågt beräknat. För länsstyrelsernas
del kommer helt visst att ställas stora krav på samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnderna
under lång tid. Prövningen av alla tillständspliktiga anläggningar som enbart
har dispens eller överhuvud ännu ej varit föremål för miljöskyddsmyndigheternas
omsorg kommer att under övergångstiden till 1992 att bli resurskrävande. HärtiU
kommer ett antal tunga anläggningar att överföras frän koncessionsnämnden. Det
kan också fömtses ett betydande arbete att handlägga överklagningsärenden
avseende miljö- och hälsoskyddsnämndernas beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
minskning av länsstyrelsens arbetsuppgifter som uppkommer genom kommunernas
övertagande av vissa anläggningar kan inte förutses kompensera tillskottet av arbetsuppgtfter.
Det fiUskott av fyra nya tjänster som föreslås pä länsstyrelserna är mycket
lågt beräknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.58
Länsstyrelsen i Blekinge län: Till följd av de synpunkter länsstyrelsen ovan
anfört om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna finns det ett klart behov av
personalförstärkning. Enligt utredningens beräkningsunderlag skulle
resursbehovet sammantaget för Blekinges kommuner uppgå till 2-3 personer, vUket
förefaller lågt räknat om en väsentlig ambitionshöjning skall bli följden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att länsstyrelsen omfördelat personalresurser fill naturvärdsenheten utöver de
medel som direkt ställts fiU förfogande för ändamålet, är länsstyrelsen ändå underbemannad
i förhällande tiU de uppgifter som ligger pä naturvårdsenheten. Under tiden
1980-85 har en utökning av hela enheten skett frän 10,0 till 16,8
årsarbetskrafter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna beloppet om 5 milj. kr. kommer knappast att räcka till för<br>
att täcka länsstyrelsernas behov av medel för utredningar inom miljöområ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>454</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1957>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.9.60 Länsstyrelsen i
Malmöhus län: Med det förslag som länsstyrelsen Prop. 1987/88:85<br>
förordar, nämligen att länsstyrelsen skall bibehålla tillsynen av de störte
Bilaga 10.3<br>
företagen utan miljörevisorer, krävs en förstärkning i motsvarande grad av<br>
länsstyrelserna. Vid denna förstärkning bör man analysera behovet i olika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>län,
eftersom belastningen är mycket olika när det gäller industri- och
befolkningstäthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9.61<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län: I resursfrågan menar
länsstyrelsen att störte resurser behöver sättas in än dem utredningen anger
oavsett pä vilka nivåer myndighetsansvaret läggs. Mot bakgmnd av vad ovan
anförts om ansvarsfördelningen bör de ökade resurserna som behövs i första hand
ges åt länsstyrelserna. En sådan resursfördelning skulle ocksä vara mera kostnadseffektiv
än utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9.62<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:
Utredningen konstaterar ett ökat behov av handläggare med ca 100 personer,
varav merparten kommer på kommunerna. Länsstyrelsen anser att utredningen grovt
underskattar handläggarbehovet, särskilt med beaktande av att resursbehovet
redan i nuläget är stort. Det är förvånande att utredningen anser att antalet
tillsynsbesök kan femdubblas samfidigt som resursbehovet inte anses behöva öka
nämnvärt. Vi tror ocksä att det stora resursbehovet kommer på den kommunala
sidan. Det ökade resursbehovet på naturvårdsverket fömtsätts av länsstyrelsen
falla bort genom att verket inte åläggs tiUsynsansvar, Detta ökade resursbehov fömtsätts
istället tillföras länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser dessutom att
resursbehovet totalt sett är underskattat, särskilt med beaktande av att
samordning och information fömtsätts öka. De medel som föresläs för utredningar
inom miljöområdet täcker endast en del av det totala behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.9.63<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Avslutningsvis vill
länsstyrelsen ånyo understryka vikten av att ytterligare resurser stäUs till
myndigheternas förfogande för miljöarbete. Förslagen i denna del är för
blygsamma i utredningen. Om tUlsynsarbetet skall förbättras krävs betydande
satsningar pä den regionala och lokala organisationen. För vår egen
länsstyrelse behövs en betydande personalförstärkning inom miljöområdet. Länsstyrelsen
förutsätter att detta beaktas vid statsmakternas ställningstagande till
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.66
Länsstyrelsen i Örebro län: Det gmndläggande för bättre miljöskydd<br>
är att resurserna samlas och förbättras. Överföring av prövnings- och<br>
tillsynsuppgifter fiU kommunerna av mindre miljöstörande verksamheter<br>
kommer på sikt att göra det möjligt för länsstyrelsen att öka tillsynen<br>
beträffande övriga. I och med att utredningen föreslår att länsstyrelsen<br>
övertar delar av fillståndsprövningen från koncessionsnämnden är faran<br>
att den väntade förbättringen av tillsynen blir begränsad. Länsstyrelsen<br>
anser det därför angeläget med resursförstärkning. Länsstyrelsen mäste i<br>
varje fall, som utredningen föreslår, filiföras medel som gör det möjligt att<br>
genom inventeringar och undersökningar ta fram underlagsmaterial om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>455</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1958>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1959>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljöns status m.m. som
underlättar både fillståndsprövning och tillsyn. Prop. 1987/88:85 Det
belopp som utredningen föreslår, knappt 200000 kronor per år, är Bilaga
10,3 enligt länsstyrelsens bedömning inte tillräckligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.69 Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Under mbriken ambitionsnivå har<br>
länsstyrelsen uppskattat det totala behovet av resursförstärkningar på<br>
myndighetssidan oavsett arbetsfördelning. Uppskattningen fömtsätter en<br>
väl utvecklad egenkontroll. Det verkliga behovet beror bl, a, på vilken<br>
ambitionsnivå som väljs beträffande förprövningen. Under alla omständig<br>
heter är den av utredningen förordade resursförstärkningen otillräcklig.<br>
Detta gäller i all synnerhet länsstyrelserna som i prakfiken inte föreslås fä<br>
någon personalförstärkning alls. Hur utredningen kommit till detta resultat<br>
är svårt att genomskåda. Sannolikt har hänsyn inte tagits till exempelvis<br>
det omfattande arbetet med omgivningskontrollen. Man vet inte heller<br>
vilka resurser som beräknats för länsstyrelsernas medverkan i den direkta<br>
fillsynsverksamhet som utredningen vill lägga pä naturvårdsverket. Hur<br>
nuvarande resursbrist pä ett flertal arbetsområden påverkat beräkningarna<br>
framgår inte heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
utredningen framhållit har länsstyrelserna behov av medel för särskilda
utredningar pä miljöskyddsområdet. Utredningens förslag i detta avseende
tillstyrks. Det föreslagna beloppet, 5 Mkr., kan vara lämpligt i utgångsläget.
Det framtida behovet är svårt att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslås av utredningen få ett stort antal utrednings-och samordningsuppgifter.
Det är betydligt viktigare att verket får goda resurser för sådana ändamål än
för direkta tillsynsuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.70 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: För att länsstyrelsen skall kun<br>
na behälla sin trovärdighet som ett samhällsplaneringsorgan med avgöran<br>
de inflytande på miljövården måste väsentUga resurser tillföras för tillsyn<br>
och offensivt arbete på områden som i allt snabbare takt ställer krav på<br>
insatser. Resursbehovet avser både personal och fria utredningsmedel.<br>
Miljöavgifterna bör användas till finansiering av miljövårdskostnader —<br>
detta gäller också pä naturvärdssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.72
Länsstyrelsen i Norrbottens län: De beräknade framtida resursbehoven enligt
utredningen innebär ökade handläggartesurser främst för kommunerna och
naturvärdsverket men mycket Utet för länsstyrelserna. Ett bibehållande av tiUsynen
av verksamheter pä koncessionsnämndslistan hos länsstyrelsen mäste innebära att
de angivna ökade resurserna för fiUsyn hos naturvårdsverket till stor del
överförs till länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen föresläs ett särskilt anslag till länsstyrelserna pä sammanlagt 5
miljoner kronor per år för miljövärdsinriktat utredningsarbete. Behovet av
sådana "fria medel" för utnyttjande av extern sakkunskap har tidigare
framförts. Det är bra att sådana medel nu föreslås, men beloppet borde vara
väsentligt störte för att göra det möjligt för länsstyrelserna att engagera
kvalificerad kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>456</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1960>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1961>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.9.79 Båstads kommun:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden instämmer i ut- Prop. 1987/88:85 redningens
konstaterande att miljövårdsmyndigheterna har för små resur- Bilaga 10.3
ser för att nä upp till den ambitionsnivå som statsmakterna redan tidigare lagt
fast som nu ska höjas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
anser att den föreslagna resursförstärkningen är alldeles för liten. För att
kunna genomföra de nödvändiga ambitionerna man ställt upp inom miljövården är
det absolut nödvändigt med kraftigare resursförstärkningar hos länsstyrelserna
och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
har redan idag sä otillräckliga resurser sä aft deras tillsynsarbete blir
allvarligt eftersatt. Då ambitionsnivån ska höjas kommer länsstyrelsernas
situation att bli ohållbar. Hos kommunerna kommer den föreslagna
decentraliseringen och höjningen av ambitionsnivån innebära ett större
resursbehov än de drygt 80 tjänster som utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.92
Svenska kommunförbundet: Styrelsen är beredd tillstyrka ökade insatser från
kommunernas sida men dessa måste huvudsakligen åstadkommas genom omprioriteringar
och effektivare förvaltningsorganisation sammantaget för all kommunal
verksamhet. I övrigt räknar styrelsen med uppbyggnaden av ett väl fungerande
avgiftssystem, enligt principen om att vaije förorenare själv skall bekosta den
miljövård som krävs för att begränsa störningarna av en verksamhet. Dessutom
skall avgiftssystemet bestrida kostnaderna för de myndigheter, som reglerar
och kontrollerar den miljöfarliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnderna föreslås få ta ansvar för tillsynen över alla de
verksamheter som inte är förprövningspliktiga. Styrelsen vill mena att miljö-
och hälsoskyddsnämnderna redan i dag har kontakt med åtskilliga av dessa
verksamheter pä grund av annan lagstiftning, varför utbyggnaden av resurser
för denna tillsynsverksamhet bör kunna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.94
Svenska Naturskyddsföreningen: Utredningen föreslär förstärkta resurser för tillståndsgivning
och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Förstärkningen föresläs ske dels i
företagen i form av ökad egenkontroll, dels i form av miljörevisorer och dels
som personalförstärkningar pä tillstånds- och tillsynsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill framhålla att bristen på resurser är en av de grundläggande orsakerna
till den bristfälliga tillämpningen av miljöskydds- och naturvärdslagstiftningen.
Trots de uppenbara bristerna och trots den uppmärksamhet miljöfrågorna rönt
under de senaste åren har det stafiiga anslaget till miljövärdsverksamhet
sjunkit realt med ca 13% under perioden 1978/79 till 1984/85. Även om eft trendbroft
skett därefter står det fullständigt klart att klyftan mellan mål och medel i
svensk miljöpolitik ständigt vidgats. Det krävs därför snarast mycket
kraftfulla insatser för att avhjälpa missförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt föreningens mening
är det resurstillskott i form av fler tjänster<br>
som utredningen föreslär inte tillräckligt. Föreningen konstaterar att utred<br>
ningen i sitt förslag inte tycks ha dimensionerat naturvårdsverkets resurser<br>
så att också de verksamheter som verket har tillsyn över kan underkastas<br>
regelbundna och oanmälda inspektioner. Enligt föreningens uppfattning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>457</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1962>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1963>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan ett system med
miljörevisorer inte undanröja behovet av en sådan Prop. 1987/88:85 inspekfionsverksamhet.
Naturvårdsverket mäste därför ges fler tjänster än Bilaga 10.3 de
utredningen föreslär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
hoppas att kommunerna skall kunna hantera säväl förprövning av som tUlsyn över
10620 verksamheter samt dessutom avsevärt utöka tillsynen över dessa verksamheter
i förhållande till dagsläget. Denna utökning av arbetsuppgifterna skall
kommunerna enligt utredningen klara av med ett resurstillskott om i genomsnitt
ca en tredjedels tjänst per kommun. Enligt föreningens uppfattning är
utredningens bedömning pä denna punkt helt orealistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krävs således fler tjänster än vad utredningen föreslår för tillståndsgivning
och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Den ökning som föreslås av handläggartesurserna
för dessa ändamål, från ca 200 fill ca 300 handläggare, bör t. ex. betraktas
mot bakgrund av att skogsvårdsorganisationen har ca 700 tjänster för
tillämpning av skogsvårdslagen. Om inte ytterligare resursförstärkningar ges
till miljöskyddsorganisationen kommer miljövårdsproblemen fortsätta växa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9.102
Centralorganisationen SACO/SR: Sammanfattningsvis anser SACO/SR att utredningen
har gjort en ambitiös genomgång av miljöskyddsområdet och sålunda ej behandlat
hela miljövårdsområdet, SACO/ SR anser vidare att kraftiga resurstillskott
måste till inom hela miljövårds-administrafionen om samhällets miljöambitioner
skall uppnås samtidigt som de offentligt anställda miljövärdstjänstemännen
måste erhålla sådana lönevillkor att kunskapen och kompetensen kan bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.10
Finansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.6
Socialstyrelsen: Styrelsen avstyrker utredningens förslag att varje kommun
själv skall fä sätta taxa för prövning om tillsyn enligt miljöskyddslagen. En
sådan taxa bör vara enhetlig i riket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.19
Lantbruksstyrelsen: Lantbmksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att
ersätta den tidsbaserade avgiften för prövning och tillsyn med fasta avgifter.
Avgifterna bör differentieras med hänsyn till verksamhetens omfattning, behovet
av insatser för prövning och fillsyn m. m. Redovisade avgiftsnivåer synes höga
sett utifrån vad som kan krävas för jordbruksföretag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.10.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Det hittillsvarande avgiftssystemet
har inte tillnärmelsevis inneburit full kostnadstäckning. Utredningen föreslär
ett system där avgifterna skall täcka kostnaderna för både prövning och fillsyn
med schabloniserade avgifter. Vi ansluter oss till utredningens förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.10.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: RRV anser i likhet med
utredningen att ett system med fasta årsavgifter av såväl finansiella som
administrativa skäl vore att föredra framför nuvarande avgiftssystem. För att
fä en bättre överensstämmelse mellan avgiftens storlek och de insatser som
myndighe-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>458</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1964>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1965>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ten riktar mot respektive
företag bör emellertid övervägas om avgifterna Prop. 1987/88:85 för
prövning kan tas ut särskilt. De administrativa konsekvenserna av olika
Bilaga 10.3 avgiftssystem har inte behandlats i betänkandet. Såvitt RRV kan
bedöma torde merkostnaderna för en avgiftskonstmkfion med särskUd prövningsavgift
dock bli mättliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
finansieringssystem som består av såväl prövningsavgifter som årsavgifter
finns för ett flertal avgiftsbelagda verksamheter med liknande karaktär, t. ex.
den statliga läkemedelskontrollen och datainspektionen. RRV vill ocksä nämna de
många fillständsavgifter som för närvarande finns upptagna i expeditionskungörelsen
men som på förslag av stämpelskatteutredningen (Ds Fi 1986:10) kommer att tas
in i respektive författning. Dessa ärenden föresläs beläggas med avgifter som
i princip skaU täcka kostnaderna. Avgifterna föreslås tas ut i form av ansökningsavgifter.
Skälet för detta är att handläggningskostnadema bör täckas oavsett vilket
resultat en ansökan leder till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad som sagts avstyrker RRV att kostnaderna för fillständsgivning/miljölov
samt kostnaderna för tillsyn täcks av en enda avgift. Verket föreslår i stället
en taxekonstruktion med ansökningsavgift och årlig avgtft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.33 Länsstyrelsernas
organisationsnämnd: LON anser i likhet med ut<br>
redningen att det nuvarande systemet med tidtaxa för prövning och fillsyn<br>
bör ersättas med en saktaxa med fasta ärliga avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att SNV i samverkan med länsstyrelserna och LON närmare utformar taxan
för branscherna som omfattas av koncessionsnämnds- och länsstyrelselistan. LON
tillstyrker detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.34----------- Statens
naturvårdsverk: SNV ställer sig bakom utredningens för<br>
slag fill fasta avgifter för prövning och fillsyn. Om prövningsavgiften skaU<br>
ingå i den åriiga avgiften eUer utgå enbart vid prövning är inte av någon<br>
avgörande betydelse. En separat avgift för prövning är lite besvärligare att<br>
administrera men bidrar samtidigt till ökad rättvisa mellan dem som tving<br>
as betala avgiften. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av det förda resonemanget är att de kommunala avgiftsinkomsterna med en
frivilliglinje kan bli långt mindre än vad som fömtsetts. Därmed äventyras
också tillförseln av de resurser som är fömtsättningen för en effektiv kommunal
miljötillsyn. Enligt SNV:s uppfattning bör man mot denna bakgrund allvarligt
överväga att centralt fastställa också de kommunala avgifterna för prövning och
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.37
Statens strålskyddsinstitut: Den föreslagna övergängen från tidtaxa till fasta
avgifter finner institutet vara ytterst angelägen. Fördelarna med fasta
avgifter är väl utredda i förslaget. Förslaget om en utredning av ett system
med utsläppsrelaterade avgifter vill vi tillstyrka. En intressant fräga är
nämligen om ett sådant system har nägra fördelar som styrmedel för att begränsa
utsläpp av radioakfiva ämnen i miljön jämfört med de metoder som nu används.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>459</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1966>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1967>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.10.38 Statens
energiverk: Verket tillstyrker förslaget att avgiftsfinansiera Prop.
1987/88:85 prövning och tillsyn och att avgiftssystemet läggs om tUl saktaxa i
stället Bilaga 10.3 för fidtaxa, som tillämpas f, n. Enligt utredningen är en
av fördelarna med saktaxa att den lättare än ett timb;iserat system kan
utvidgas tUl ett utsläppsrelaterat avgiftssystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.40
Kammarrätten i Jönköping: Kammartätten är enligt 14 § förordningen (1984:380)
om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387)
besvärsinstans beträffande avgifter enligt förordningen. Dessa avgifter
beräknas f, n. enligt en s. k. tidtaxa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att denna taxetyp överges till förmän för en s.k. saktaxa. Kammartätten
tillstyrker att sä sker. Om denna ändring kommer till stånd fömtsätter kammartätten,
som utredningen ocksä framför, att frågan om avgiftssystemets utvidgning med utsläppsrelaterade
parametrar utreds, I detta sammanhang vill kammartätten tillägga att man enligt
kammartättens mening kunde — utan betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt
- väl tänka sig att ett fullföljdsförbud införs beträffande sädana avgtftsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.52
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Utredningen lägger fast principen att förorenaren
skall bekosta den miljövård - prövning och fiUsyn -som erfordras för att
begränsa störningen från sin verksamhet. Länsstyrelsen delar utredningens
uppfattning. Länsstyrelsen tycker också det är bra aft den nuvarande tidsrelaterade
avgiften slopas och ersätts av en saktaxa - en fast årlig avgift inkluderande säväl
prövning som tillsyn. Slopandet av den tidsrelaterade avgiften kommer enligt
länsstyrelsens mening att få posifiva effekter i miljöskyddsarbetet. Utövare av
miljöfarlig verksamhet kommer inte som många gånger nu är fallet att dra sig
för att kontakta myndigheten av kostnadsskäl. Likaså torde tillsynsarbetet
komma att påverkas positivt. Ökad tid för verkligt miljövårdsarbete blir också
följden av den slopade tidsregistreringen och åtföljande administrafiva mfiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.10.55<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen vUl
livligt tillstyrka förslaget om en övergång från nuvarande timtaxa till en fast
taxa för prövning och fiUsyn enligt mUjöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.10.56<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län.: Länsstyrelsen har
tidigare förordat saktaxa i valet mellan tidstaxa och saktaxa vid prövning och fillsyn
enligt miljöskyddslagen. Det är därför tillfredsställande att denna
debiterings-grund nu föreslås. Taxorna för kommunerna föreslås beslutas av
kommunerna. Utredningen utgår från att kommunförbundet i likhet med exempelvis
för plan- och byggavgifter upprättar förslag till normaltaxa varvid viss
enhetlighet över landet kan uppnås. Särskilt avgifter för tillsyn utan anknytning
tUl ett miljölov synes kunna bli svåra att utforma nägoriunda enhetligt utan
statlig vägledning. Staten bör därför ge bindande anvisningar om taxornas
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>460</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1968>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1969>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.10.58 Länsstyrelsen i
Kristianstads län: Länsstyrelsen hälsar med tillfredsställelse förslaget att
ersätta nuvarande avgtftssystem med tidsdebitering för prövning och tUlsyn med
ett system med årliga fasta avgifter relaterade till verksamhetens omfattning.
Nuvarande system är svårhanterligt och har negativa effekter på
tillsynsarbetet. Det har också visat sig föga effektivt när det gäller att fä
kostnaderna för myndighetsverksamheten täckta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att
utöver avgifter för prövning och tillsyn bör även ett system med
utsläppsavgifter utredas. Ett sådant system - rätt utformat — bör vara ett
verksamt incitament för att minska föroreningsbelastningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
10.3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1970>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.60
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag
om övergång till ett system med s. k. saktaxa med fasta årliga avgtfter som skaU
täcka både prövnings- och tUlsynskostnader. Detta system kan med fördel
omformas tiU ett utsläppsrelaterat avgiftssystem. Båda dessa systemtyper
undviker de nackdelar som det administrativt besvärliga och irriterande timkostnadsbaserade
systemet medfört. Utredningen har inte diskuterat frågan om avgtfter för
sådana verksamheter som ligger utanför listorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang viU länsstyrelsen betona önskemålet om att länsstyrelsen
själv skulle få behålla åtminstone en del av de intagna medlen. Detta skuUe
rimligen vara en sfimulans och bidra fill en effekfivisering av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.62
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Under detta avsnitt föreslär
utredningen övergång till en saktaxa med fasta årliga avgifter. Länsstyrelsen
hälsar denna reform med glädje då det nuvarande systemet är helt ofilUredställande
både administrafivt och psykologiskt relativt företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Observeras
mäste emellertid att flera kommuner uttryckt en stark oro för om
finansieringsfrågorna är tillfredställande lösta med föreliggande förslag. De
anser att det är finansiellt svaga företag som de skall få fillsyn över och att
de därmed kommer att få svårigheter att få tillsynen finansierad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.66
Länsstyrelsen i Örebro län: Utredningens förslag om övergång fill fasta
avgifter för prövning och tillsyn tillstyrker länsstyrelsen att det snarast
genomförs. Beträffande de avgifter som miljö- och hälsoskyddsnämnderna skaU ta
ut bör dessa vara lika inom de olika kommunerna. Länsstyrelsen anser att
kommunförbundet bör få i uppgift att utforma förslag till taxor som skall vara
vägledande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1971>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.10.73 Nacka kommun:
Utredningens förslag med fast avgift för fillstånds- eller miljölovpliktig
verksamhet kan inte fillstyrkas i sin nuvarande utformning. Förslaget innebär
att kommunen endast kan ta ut avgift för den del av fillsynen som bedrivs över miljölovsplikfig
verksamhet. För en stor del av nämndens fiUsyn kan därmed ingen avgift
debiteras. Detta är oacceptabelt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>461</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1972>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1973>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar att den fasta tillsynsavgiften mäste kombineras med timdebite- Prop.
1987/88:85 ring. Annars kommer kommunen inte att kunna debitera en stor del av
de Bilaga 10.3 verksamheter över vilka vi bedriver tillsyn. Som exempel kan
nämnas saneringar, vägar, m. m. För att belöna verksamheter som sköts på ett
tillfredsställande sätt kan den fasta avgiften inbegripa tillsyn två eller tre
timmar per år, beroende på hur komplicerad verksamheten är. Om tillsynen
överskrider dessa timmar så debiteras den ytterligare tid fillsynen medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kombination av fasta avgifter och timdebitering är godtagbar. Då finns det ett
incitament till att också bedriva tillsyn. I annat fall är det fara värt att
det blir endast en annan form av beskattning. Med ett kombinerat fast
avgiftssystem och timdebitering får alla som bedriver miljöfarlig verksamhet
också betala tiUsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att kommunen själv fastställer taxan för prövning och tillsyn kan taxan
anpassas till de lokala förhållandena. I denna del tiUstyrks förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.74 Stockholms
kommun: När det gäller taxefrågan anser förvaltning<br>
en i likhet med utredningen att det nuvarande fimtaxe-systemet bör ersät<br>
tas med ett system som bygger pä fasta ärliga taxor, I analogi med vad som<br>
ovan diskuterats bör avgiften delas upp i en prövningsavgift och en årlig<br>
tillsynsavgift. Några särskilda hinder mot en sådan uppdelning borde ej<br>
föreligga. I sin uppbyggnad torde det t.ex. vara liknande det som f.n.<br>
existerar på bekämpningsmedelsområdet (en registreringsavgU"t -I- en årlig<br>
avgift). Storleken på beloppen är svåra att precisera utifrån vad som<br>
redovisas i utredningen. Av överslagsmässiga beräkningar att döma torde<br>
emellertid de sammanlagda summor som i utredningen nämns vara i rätt<br>
storleksordning. Avgifterna bör fastställas centralt för samtliga objekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
detalj i taxesystemet som förvaltningen vidare vill framhåUa är att möjlighet
bör ges att, vUket inte omnämns i utredningen, debitera tillsynsavgift även
för verksamheter som ej är upptagna pä någon av listorna och att detta
lämpligen bör kunna ske genom en särskild fimtaxa. Denna timtaxa eller ett
tillägg till den ordinarie årliga tillsynsavgiften bör, enligt förvaltningens
mening, övervägas också kunna debiteras för sådana verksamheter där särskilda tUlsynsinsatser,
utöver det normala, visar sig erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.75 Södertälje
kommun: Utredningen drar slutsatsen att det nuvarande<br>
systemet med tidtaxa bör ersättas med en s, k. saktaxa med fasta årliga<br>
avgifter, som inkluderar både prövning och tillsyn. Förvaltningen delar<br>
utredningens uppfattning att det skuUe bli administrafivt enklare att införa<br>
saktaxa och att det skulle bU lättare att budgetera för en bestämd kostnads<br>
täckning. Avgiften bör emellertid delas upp i en prövningsavgift och en<br>
årlig tillsynsavgift för att uppnå överensstämmelse med förvaltningens<br>
synpunkter ovan om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. Det tor<br>
de vara lika enkelt att göra den uppdelningen som att slå samman dessa<br>
avgifter. Jämför § 23 i förordningen om bekämpningsmedel, där principen<br>
om delade avgifter redan fillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>462</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1974>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1975>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår inte klart hur utredningen tänkt sig avgiftsbelägga äldre Prop.
1987/88:85 löpande tillsynsärenden, anmälningsärenden mm. Denna fråga är mycket
Bilaga 10.3 viktig för den lokala tillsynsmyndigheten, och förvaltningen vill
gärna framhålla, att ett nytt taxesystem måste utformas så att denna ärendekategori
kan påföras en ärlig tillsynsavgift. Utredningen talar om vissa omställningsproblem
vid övergång till nytt avgiftssystem och det kanske betyder att utredningen har
tänkt sig att behålla tidstaxan för dessa löpande tillsynsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
är ocksä medveten om att tillsynen över det stora antalet verksamheter, som
inte är förprövningspliktiga, kan bli mycket resurskrävande. Detta förhållande
är viktigt att beakta vid utarbetandet av taxesystem sä att fillsynsavgift -
eventuellt en bibehållen timtaxa - kan fillämpas för dessa verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åstadkomma enhetlighet i tillämpningen av avgiftsuttag är det viktigt att
taxorna fastställs centralt, förslagsvis i samarbete mellan naturvärdsverket
och Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.76
Eskilstuna kommun: Utredningen föreslår att en fast årlig taxa skall införas.
Miljöförvaltningen tillstyrker detta. Dock mäste skilda taxor för prövning och
tillsyn finnas. För de fria verksamheterna har utredningen inte föreslagit
något. Miljöförvaltningen föreslär att kommunerna fär möjlighet att ta en
avgift även för dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.78 Tranås
kommun: Nämnden ställer sig helt bakom utredningens<br>
förslag om fasta avgifter för prövning och tillsyn i stället för nuvarande<br>
timtaxesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar miljö- och hälsoskyddsnämndernas fasta avgifter för miljölov sä är
det tänkt att avgifterna skall bestämmas av kommunfullmäkfige enligt
självkostnadsprincipen. I detta sammanhang är det enligt nämndens mening mycket
viktigt aft Kommunförbundet medverkar med framtagande av lämpligt underlag för
taxesättning. Det vore olyckligt om avgifterna för miljölov skulle skilja sig
för mycket mellan olika kommuner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.79 Båstads
kommun: Utredningen har funnit att myndigheterna upp<br>
lever det nuvarande avgiftssystemet med timtaxa som administrativt<br>
tungarbetat och resurskrävande, I stället föresläs ett system med fasta<br>
årliga avgifter för de verksamheter som kräver tillstånd eller miljölov.<br>
Avgifterna ska täcka tillsynsmyndighetens kostnader för tillsyn och pröv<br>
ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden avstyrker utredningens finansierings-förstag. Nämnden
anser att tillsynsmyndighetens initiala insatser ska finansieras via statlig
och kommunal budget i sedvanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
finner det anmärkningsvärt att den föreslagna resursförstärkningen måste
självfinansieras genom ett taxesystem. Om utredningen har den inställningen att
en utökning av resurserna endast kan fillätas genom självfinansiering, så har
man därav satt ett lägre pris på miljövården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>463</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1976>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1977>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.10.80 Kristianstad
kommun: Utredningen föreslår att tillsyn och prov- Prop. 1987/88:85 ning
finansieras med fasta ärliga avgifter som i princip ska täcka miljömyn-
Bilaga 10.3 digheternas kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att kommunen anser ätt rådande arbetsfördelning bör bibehållas
oförändrad, finns ej något stort behov av en översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ändå utredningens förslag skulle vinna gehör anser kommunen att avgifterna
enligt utredningens förslag kommer att vara klart otillräckliga för
finansiering av de kostnader, som skulle uppstå till följd av en överföring
till kommunerna av statliga uppgifter. Mot denna bakgmnd är det fråga om en
direkt kostnadsövervältring på kommunerna, vilket inte kan accepteras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.85 Sala
kommun: Sala kommuns erfarenhet av hittillsvarande till<br>
synsarbete enligt miljöskyddslagen har visat att en avsevärd total arbetsin<br>
sats krävs för icke förprövade anläggningar. Den nuvarande timtaxan ger<br>
därvid dålig kostnadstäckning, eftersom arbetstiden per objekt ofta under<br>
stiger 1 tim/är, vilket medför att debitering av tillsynstid ej kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om fast taxa för prövningspliktiga anläggningar tillstyrks. Dock
erfordras att kommunen dessutom fär rätt att ta ut fillsynsavgift för icke
prövningspliktiga anläggningar. Detta bör kunna lösas genom fidsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet förtitsättes arbeta fram normalförslag för kommunernas taxor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.86 Nordanstigs
kommun: Utredaren har konstaterat att det relativa<br>
resursbehovet är störst i de mindre kommunerna. De små kommunerna<br>
har i regel också, en liten andel "miljölovspliktiga" anläggningar.
För<br>
Nordanstigs del är mänga av de "miljölovspliktiga" anläggningarna av<br>
sådan typ att det knappast är möjligt att ta ut några tillsynsavgifter. Vad vi<br>
närmast tänker pä är mindre skjutbanor, fisk- och kräftodlingar m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ovan nämnda skäl förordar kommunen en höjning av t, ex. avgifter på
dryckesförpackningar eller andra riktade avgifter för finansiering av
miljötillsynen. Härigenom skulle resurstillskottet kunna riktas till de kommuner
som idag har det största behovet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra hand förordar kommunen att en saktaxa inrättas. Kommunen avråder
införande av tidstaxa på grund av att det påverkar fiUsynsarbetet och administrationen
negativt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.87 Örnsköldsviks
kommun: Föreslaget avgiftssystem förmodas un<br>
derlätta fillsynsmyndigheternas hantering av frågan, Nägra klara nackdelar<br>
uppstår dock. Moroten-piskan förhållandet försvinner och företag som<br>
sköter miljöfrågoma bra fär samma avgift som företag i samma bransch<br>
som missköter sig. Utredningen undervärderar den betydelse som detta<br>
har, åtminstone för de mindre företagen. Att göra avgiftsfrågorna för de<br>
kommunala objekten till stridsfrågor i fullmäktige torde innebära, fömtom<br>
en hel del administrativt meijobb, att vi får en flora av varierande avgifts<br>
former och nivåer över landet. Att hänvisa till att kommunförbundet skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>garantera
att erforderlig samordning sker innebär nog en överskattning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>464</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1978>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1979>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunförbundets
förmåga att styra kommunerna i dessa frågor. För Prop. 1987/88:85 kommunernas
del vore det också önskvärt att avgiftssystemet ger möjlig- Bilaga 10.3 heter
att debitera för myndighetsarbete som sker vid företag som ej finns upptagna på
någon av listorna. En avgörande anmärkning är vidare att föreslaget system inte
medger någon möjlighet för en "underordnad" myndighet att få betalt
för det arbete som den utför åt den ordinarie tillsynsmyndigheten.
Avgiftssystemet försvårar således samarbetet mellan nivåerna och kommer direkt
att motverka en strävan till optimalt resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Örnsköldsviks
kommun anser att förslaget tUl avgiftssystem måste omarbetas utifrån följande
utgångspunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Grunden skall vara årsavgifter som fastläggs
centralt för samtliga objekt på listorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För objekt som kräver mer arbete än normalt på gmnd
av att man missköter miljöfrågorna skall tillsynsmyndigheten ha rätt att utöver
den fasta avgiften debitera en centraU fastställd fimtaxa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Timtaxan skall även kunna användas för objekt
utanför listorna och för myndighetsarbete som utförs av "underordnad"
tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För objekt där inget tillsynsarbete utförts under
året skall tillsyns-myndigeten ha rätt att avstå från debitering av avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.88
Kalix kommun: En fast taxa bör införas även för de kommunala miljölovsobjekten.
Taxan bör vara likformig över hela landet, oberoende av om tillsynen är stafiig
eller kommunal. Om kommunen svarar för miljöskyddsövervakningen bör kommunen
också uppbära avgifterna. De administrafiva fördelarna med en eventuell saktaxa
borde blir störte i den kommunala verksamheten, eftersom tillsynsobjekten är
fler än de som faller på länsstyrelsen och naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.92
Svenska kommunförbundet: Styrelsen fömtsätter att prövnings-och tillsynsverksamheten
i princip skall finansieras genom avgifter. Kommunförbundet är berett att
utarbeta underlag till saktaxor för miljö- och hälsoskyddsnämndernas prövning
och tillsyn och därvid samråda med naturvårdsverket. Underlaget skall därefter
bearbetas i den enskilda kommunen och fastställas av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10.97
Sveriges industriförbund: Industriförbundet anser att erforderliga
resursförstärkningar skall åstadkommas genom omprioriteringar inom stat och
kommun. Myndighetsinsatser bör finansieras via statlig och kommunal budget i
sedvanlig ordning och inte via särskilda avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.11
Sanktionssystemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.1
Riksåklagaren: Beträffande sanktionssystemet delar jag utredning<br>
ens uppfattning att detta företer brister och instämmer i att miljöstraffrät<br>
ten snarast bör ses över i särskild ordning, I avvaktan härpå bör nuvarande<br>
sanktionsbestämmelser i allt väsentligt bibehållas. Endast de följdändring<br>
ar som är nödvändiga bör göras nu. Jag kan i detta sammanhang nämna att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>465</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>30
Riksdagen 1987/88. 1 sand. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1980>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den i det bifogade
yttrandet fill jordbmksdepartementet aviserade genom- Prop. 1987/88:85
gängen av rättstillämpningen på det straffrättsliga sankfionsområdet nu
Bilaga 10.3 avancerat så långt att en utvärdering av insamlat material är nära
förestående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är positiv tiU förslaget att en särskild utbildning skall anordnas för berörd
personal inom rättsväsendet. Jag har inget väsentligt att invända mot den
övergripande uppläggning av utbildningsinsatserna som anges i betänkandet. Som
beredningen föreslär måste dock särskilda medel anvisas för ändamålet. Jag fömtsätter
vidare att utbildningens närmare utformning blir föremål för diskussion med
berörda organ bl. a. riksåklagaren. De erfarenheter som finns inom riksåklagarens
kansli från tidigare utbildningsinsatser på området bör självfallet t£is tUlvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäUer frågan om vilka befattningshavare inom åklagar-och
polisväsendet som bör handlägga miljömålen har utredningen den uppfattningen
att de nuvarande s. k. eko-tjänstema inom resp. myndighetsområde bör
utnyttjas. Dessa befattningshavare är emeUertid enligt min mening redan nu pä
många håll sä belastade att det kan innebära svårigheter att frigöra resurser
för tillkommande uppgtfter. Jag är bl. a. med anledning härav inte övertygad
om bärigheten av de resonemang utredningen fört i denna fråga. I cirkulär tiU
åklagarna (RÅC 1:109) har jag angett att här aktuella mål företrädesvis bör
handläggas av statsåklagare. Garantier erhålls därigenom för att målen handhas
av erfarna och kvalificerade åklagare. Enligt min mening är en sådan ordning -
som aUtså innebär att miljömålen kan fördelas mellan olika befattningshavare på
regionmyndigheten - att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vidare föreslagit att det inrättas en statsåklagartjänst för speciella mål
med inriktning helt på miljöbrotten. 1 förslaget ingår även vissa ytterligare
resurser. Jag har inget att invända häremot och hänvisar i denna del till vad
överåklagaren vid statsåklagarmyndigheten för speciella mål anfört om behovet
av tjänsten. Pä sikt bör man emellertid sträva efter en ordning som innebär att
det inom varje åklagartegion finns särskild kompetens i fråga om miljömålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.2
Rikspolisstyrelsen: Förslaget att utredningar om miljöbrott skall handläggas av
regional personal inom polisen finns det i och för sig inget att erinra mot.
Rikspolisstyrelsen avstyrker dock förslaget att utredningsmän efter fullgjord
eko-brottsutbildning även skall utbilda sig för att utreda miljöbrott. Den eko-brottsutredande
personalen är redan nu hårt arbetsbe-lastad. Förslaget innebär en
förhållandevis läng utbildning rörande miljöbrott, och att denna skall läggas
ovanpå eko-brottsutbildningen förefaller vara ett dåligt resursutnyttjande.
Dessutom skapas ett konkurtensförhål-lande mellan kravet på att utreda ekobrott
och miljöbrott. Detta kan vara till nackdel för miljöskyddsaspekterna eftersom
statsmakterna under en följd av år prioriterat bl. a, utredningar av eko-broft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser inte att miljöbrotten har en sådan koppling fiU den<br>
ekonomiska brottsligheten att det finns nägra vinster att hämta genom att<br>
använda en utredare som även har eko-brottsutbildning jämfört med de<br>
nackdelar som resursbortfallet innebär för den ordinarie utredningsverk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>466</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1982>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samheten på eko-rotlarna.
I utredningar där det krävs utredningsvana även Prop. 1987/88:85
beträffande eko-brott är det inget som hindrar att en eko-brottsutredare
Bilaga 10.3 deltar i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
ställer sig positiv till den föreslagna utbildningen av polispersonal som
redan finns ute i polisorganisationen. Styrelsen anser dock det antal poliser
som är i behov av sådan utbildning är störte än vad som angetts, eftersom
utredningen inte tagit i beaktande den kriminalpolisper-sonal vid de tekniska
rotlama som har att utföra platsundersökning för säkring av bevis. All
erfarenhet visar att domstolarna lägger allt störte vikt vid den tekniska
bevisningen i sina bedömningar. Antalet kriminaltekniker i behov av sådan
utbildning uppgår enligt styrelsens bedömning till ca 100.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den av utredningen föreslagna speciella miljökursen för poUser genomförts,
anser styrelsen att en funktionsinriktad central utbildning bör anordnas för
berörd polispersonal, fristående från den särskilda utbildningen om ekonomisk
brottslighet som anordnas för poliser och åklagare. Funktionsutbildningen kan
mycket väl tUl vissa delar integreras för polis och åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
biträder utredningens förslag att utbildningen även ges utrymme i den
polisiära gmndutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.34
Statens naturvårdsverk: En fömtsättning för att ML:s straffbestämmelser skall
kunna göras tillämpliga är att de villkor som reglerar utsläpp m. m. är klara
och entydiga och att de mätningar och undersökningar som gjorts för att bedöma
om utsläppsgränsema hållits är av tUl-räcklig omfattning och kvalitet. Vidare
krävs att det går att bedöma vad som orsakat en överträdelse av utsläppen.
Detta är nödvändigt för att man skall kunna bedöma om överträdelsen skett uppsåtligen
eller av oaktsamhet, vilket är en fömtsättning för straffbarhet. Enligt SNV:s
uppfattning föreligger brister eller svårigheter i dessa avseenden och det är
framför allt dessa brister, som orsakar att fä brott beivras. Bristerna är
alltså mer knutna till tillämpningen av lagstiftningen än till utformningen av
den. Därför ifrågasätter SNV behovet av en genomgripande översyn av hela
miljöstraffrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
har tidigare föreslagit att tyngdpunkten i sanktionssystemet läggs<br>
pä miljöskyddsavgiften och inte på straffsankfion. Förslaget har varit<br>
föremål för remissbehandling och regeringens bedömning (se prop 1986/<br>
87:135). I propositionen framhölls att någon så genomgripande ändring av<br>
sanktionssystemet som föreslagits inte kunde genomföras innan den pågå<br>
ende översynen av miljövårdsorganisationen hade genomförts. Föredra<br>
ganden ställde sig också tveksam till en mer omfattande avkriminalisering<br>
av överträdelser av ML, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
delar utredningens uppfattning att miljöbrottens straffvärde över<br>
lag har kraftigt underskattats. Ett genomsnittligt straff på 35 dagsböter<br>
framstår som mycket lågt. Det är främst värderingen av miljöbrotten som<br>
behöver påverkas och ändras och inte i första hand strafflatitudema. SNV<br>
delar därför utredningens uppfattning att ML:s straffskalor inte behöver<br>
skärpas. Det är nödvändigt med utbUdningsinsatser för att få fill stånd en<br>
annan värdering av miljöbrotten hos åklagare och domstolar. Det är dock</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>467</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1984>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
tillräckligt med utbUdningsinsatser. Samhället måste också kraftigt Prop.
1987/88:85 markera sitt avståndstagande från kränkning av enskilda och allmänna
Bilaga 10.3 intressen, som miljöbrott i aUmänhet utgör. Detta kan ske genom att
bestämmelserna om miljöskyddsavgift skärps. Man bör inte nöja sig med att som
nu bara neutralisera den ekonomiska fördelen. Avgiften bör åtminstone uppgå
till ett belopp som motsvarar den dubbla ekonomiska fördelen. SNV anser det
vara en riktig väg att gå att skärpa miljöskyddsavgiften mot företaget som
sådant och inte höja straffsatsen i ansvarsbestämmelsen i ML. En skärpt
miljöskyddsavgift, där kostnaden för avgiften klart överskrider den ekonomiska
fördelen av överträdelsen, har möjlighet att fungera som ett ekonomiskt
styrmedel mot överträdelser. Den kompletterar därför pä ett bra sätt de
straffrättsliga styrmedlen, vUka riktar sig mot fysiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV:s
uppfattning är således att viktiga styrmedel mot överträdelser av ML i första
hand bör vara utbildningsinsatser och en förstärkt mUjö-skyddsavgift.
Straffsanktionen bör endast fungera som ett komplement tiU dessa styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
tillstyrker utredningens förslag om nya brottsbenämningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.35
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Beträffande sanktionssystemet kan
koncessionsnämnden ansluta sig till utredningens förslag om en genomgripande
översyn av hela miljöstraffrätten. En sådan översyn bör lämpligen ingå som en
del i eller bedrivas paralleUt med den aUmänna översyn av miljölagstiftningen
som nämnden ovan förordat. Dessförinnan bör emellertid inga störte ändringar
göras i miljöskyddslagens sanktionsavsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.39
Svea hovrätt: Förslaget att kriminalisera ringa brott avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
delar utredningens upipfattning att det är av utomordentlig betydelse att
miljöskyddslagens regler respekteras. Under den fid miljöskyddslagen gällt har
samhällets syn på miljöfrågoma skärpts avsevärt. Åven kunskaperna om olika
ämnen och deras effekter på miljön har ökat och resulterat i högre krav på säväl
skyddsåtgärder som åtgärder i syfte att se tiU att meddelade viUkor och
föreskrifter efterlevs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med ändringarna i miljöskyddslagen 1981 och de nya bestämmelserna i
brottsbalken om miljöbrott var att effektivisera miljöskyddet med ett reellt
hot om straff vid överträdelser. Vid 1981 års ändring av 45 § miljöskyddslagen
borttogs beträffande vissa överträdelser det rekvisU som innebar att allmän
eller enskild rätt kunde kränkas genom en överträdelse. Samtidigt infördes straffrihet
för rirga brott med den motiveringen att det inte var rimligt att kriminalisera
varje överträdelse av ett tillståndsbeslut utan att bagatellartade förseelser
borde vara straffria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening föreligger inte skäl att slopa straffriheten för<br>
ringa brott. Hovrätten anser det vara ytterst tveksamt om en kriminaUse-<br>
ring i miljöskyddslagen av ringa brott leder tiU den effektivisering av de<br>
rättsvärdande myndigheternas insatser och till den höjning av straffvärdet<br>
som eftersträvas. Med hänsyn tiU de svårigheter som utredningen redan<br>
visat när det gäller att enligt miljöskyddslagen beivra svårare överträdelser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>468</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1986>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns en risk, med
utredningens förslag, att åtal tiU allt störte del kommer Prop. 1987/88:85
att avse ringa brott. I ett läge med knappa resurser och aUt svårare Bilaga
10.3 miljöproblem bör i stället en prioritering ske så att arbetsinsatserna,
när det gäller utredningar om misstänkta brott, i första hand kanaliseras tiU
de mer aUvarliga faUen där man kan förvänta sig den största nyttan av insatserna,
sett utifrån miljöskyddslagstiftningens syfte att skydda miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan omständighet som med betydande styrka talar emot utredning<br>
ens förslag är att det med största sannolikhet inte i första hand är brister i<br>
miljöskyddslagens päföljdssystem utan en i många fall otydlig formulering<br>
av villkor och föreskrifter samt en bristfällig tillsyn som leder fill att<br>
överutsläpp kan ske utan att någon sankfion inträder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om utökad rättshjälp i miljömål får ses främst som en priorite-ringsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrätten är en förbättring av stödet till enskilda i form av rättshjälp vid
olika rättsliga angelägenheter i och för sig lovvärd. Humvida möjligheterna att
beviljas rättshjälp skall utökas just i miljömål är emeUertid en ekonomisk prioriteringsfräga,
där den enskildes möjligheter att fä sina kostnader täckta via försäkringar mäste
vägas in. Andra faktorer att beakta vid denna avvägning är också att behov av
rättshjälp kanske inte allfid föreligger; flera sakägare torde ofta kunna agera
gemensamt. Kostnaderna behöver då inte bU sä stora för var och en när det t.
ex. skall utredas hur ett och samma utsläpp kan ha gett upphov till skador på
deras egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.45
Göteborgs universitet: Att införa ansvar även för ringa överträdelser av
miljöskyddslagens bestämmelser kan tyckas vara en bagatell i utredningen, men p.
g. a. den allmänpreventiva effekten kommer aktsam-heten med den yttre miljön
sannolikt att öka betydligt genom att även ringa överträdelser kriminaliseras.
Mot bakgmnden av att mänga tiUständ ju innebär att alltför miljöfarlig
verksamhet i vissa avseenden kommer att bedrivas är det utomordentligt viktigt
att åtminstone givna bestämmelser följes noggrant. Fakultetsstyrelsen tUlstyrker
därför att ansvar införes i miljöskyddslagen för ringa fall av överträdelser av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsstyrelsen
tillstyrker den föreslagna utbildningen för ca 120 utredare hos polisen, 40
åklagare och 40 domare i den omfattning och till den kostnad som utredningen
föreslår. Däremot betvivlas att utbUdningen av dessa ca 200 personer,
inkluderande föreslagen auskultation, kan genomföras under så kort tid som 2
år, vilket utredningen önskar. Det finns för få lärare av nödvändigt slag som
har tillräckligt med tid över för att vara med och ge undervisning under den
tidsperioden. Mer realistisk genomförandetid är ca 4 år. Men då måste nog
krafter från både Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg mobiliseras härför.
Göteborgs universitet stäUer gärna sina resurser tiU förfogande om särskilda
medel anvisas för detta slag av utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.50
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen finner inte att det nu<br>
remitterade betänkandet tillfört sådant nytt material att anledning finns att<br>
frångå tidigare uppfattning att en viss avkriminaUsering bör genomföras.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>469</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1988>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kan därför inte tUlstyrka utredningens förslag att straffrihe- Prop, 1987/88:85
ten för ringa fall slopas. Det skulle i och för sig bli enklare för
länsstyrelsen Bilaga 10.3 att ta ställning i de enskilda fallen om åtalsanmälan
skall göras. Samtidigt skulle det emellerfid innebära att länsstyrelsen måste
avsätta inte obetydliga resurser för att ta fram underiagsmaterial för
bedömning i åtalsfrågan och för att bemöta den tilltalades argumentering.
Resurserna härför mäste tas frän bl. a. tillsynsverksamheten. Med hänsyn till
de mänga gånger relativt bagatellartade överträdelserna torde ett sådant
resursutnyttjande inte gagna miljövårdsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.52
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen delar utredningens
uppfattning att vitesinstrumentet bör komma till ökad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
så få brott mot miljöskyddslagen lett till fällande dom och inte i nägot fall
till frihetsberövande kan i viss utsträckning bero på tillståndsmyndigheternas
mindre precist formulerade tillstånd och villkor. Men det finns anledning att tro
att efterlevnad av miljöskyddslagen - liksom efterkoms-ten av andra
bevarandelagar - har låg status i näringslivets och även i myndigheternas ögon.
Miljöskyddslagen har sannolikt inte uppfattats tillräckligt allvarligt av de
rättsvårdande organen. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att
straffvärdet bör höjas, vilket kan ske genom att straffriheten för ringa fall
tas bort. Möjlighet att i särskilda fall underlåta åtalsanmälan vid
olyckshändelser, missöden och liknande bör finnas kvar. En helt schablonmässig
skyldighet för tillsynsmyndighet att göra åtalsanmälan skulle skapa mycket
arbete för samtliga inblandade. Tillsynsmyndigheterna får inte uppfattas som
renodlade kontroll- och miljöpolisorgan - ett sådant förhållande skulle riskera
att motverka de syften, som finns med miljöskyddslagen. Tillsynsmyndigheterna
bör i första hand utgå från att företagarna har en god vilja att förhindra
miljöstörningar och undvika brott mot miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag om en skärpning av sank-tionsbestämmelserna
men anser, att åtalsanmälan inte alltid kan ske genast och utan dröjsmål samt
att anmälningsplikten inte kan.göras helt obligatorisk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.55
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Utredningen förordar en översyn av hela
miljöstraffrätten. Länsstyrelsen motsätter sig inte detta men anser för egen
del att det inte är något fel på nuvarande straffbestämmelser. Problemet är i
stället att domstolarna dömer ut allt för låga straff. Här finns ingen annan
lösning än att åklagarväsendet uppmanas att yrka på kännbara straff och i ökad
utsträckning begära överprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.59
Länsstyrelsen i Kristianstad län: Utredningen föreslär en översyn<br>
av hela miljöstraffrätten mot bakgrund av nuvarande brister i sankfions<br>
systemet. Länsstyrelsen anser aft en skärpning av nuvarande regler är<br>
befogad. Nuvarande system är i och för sig godtagbart men tillämpningen<br>
uppvisar åtskilliga brister som bör rättas till. De föreslagna utbildningsin<br>
satserna för bl. a. åklagare och polispersonal torde fylla en viktig uppgift<br>
för att systemet skall fungera bättre,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>470</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1989>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1990>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.62
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Utredningen föreslär ett Prop.
1987/88:85 ökat användande av viten. Länsstyrelsen motsätter sig inte förslaget
men Bilaga 10.3 värdet därav bör inte överskattas. Vitet är, trots den
modernisering som vitesinstitutet nyligen undergått, ett trubbigt och långsamt
verkande tvångsmedel. Miljövårdsmyndigheternas skyldighet att anmäla miljöbrott
till åtal skärps, I lagtexten föreslås att anmälan skall göras "utan
dröjsmål" och att anmälningsskyldigheten även skall omfatta ringa brott. -
Att införa en sä omfattande och ovillkorlig anmälningsplikt är inte välbetänkt.
Miljömyndigheterna bör liksom hittills i viss begränsad utsträckning själva få
bedöma vad som skall anmälas till åtal. Exempelvis kan detta gälla överträdelser
där företaget gjort ett misstag men villigt åtar sig stora förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
åtalsanmälan innebär ett ianspräkstagande av inte bara rättsväsendets utan
även miljövårdsmyndighetens resurser. Arbetet med en åtalsanmälan inskränker
sig nämligen inte bara till att formulera och avlåta en enkel anmälan. Denna
medför som regel även att miljövårdsmyndigheten därefter mäste lämna
polismyndigheten ett inte obetydligt biträde under utredningsskedet. Enligt
länsstyrelsen bör miljövårdsmyndigheterna i någon mån själva få styra sin
resursanvändning i dessa frågor till de verkligt angelägna fallen. Respekten
för miljöskyddslagen förstärks inte genom att miljövårdsmyndigheterna åläggs en
undantagslös skyldighet att anmäla allehanda mindre överträdelser fill åtal.
Den preventiva effekten av åtalsanmälningar minskar om även bagatellartade
förseelser tas upp. Viktigare är att betydande ansträngningar görs från tillständsmyndigheternas
sida på att utforma villkoren i fillstånden på sådant sätt att innehållet blir
otvetydigt för företagaren och efterievnaden blir möjlig att kontrollera för fillsynsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
inom detta område är utbildningsfrågorna viktiga. Domare och åklagare har,
beroende på att miljölagstiftningen är ung, alltför liten erfarenhet av
rättstillämpningen på miljöskyddslagstiftningens områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.11.97<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund: Frågan om strängare
sanktionsbestämmelser görs till en huvudsak i betänkandet. Efter närmare
överväganden inskränker sig utredningen till att föreslå en översyn av
miljöstraffrätten. Enligt industriförbundet ger den nuvarande lagen, rätt
tillämpad, tillräckliga möjligheter för tillsynsmyndigheten att reagera mot
överträdelser. Industriförbundet vUl emellertid inte motsätta sig en ny
utredning eftersom det bör vara möjligt att åstadkomma förenklingar i lagen.
Industriförbundet förordar sålunda att överträdelser beroende på oaktsamhet
föranleder ekonomiska sanktioner mot företaget och att straff som böter och
fängelse bibehälles för grövre miljöbrott. Industriförbundet pekar också på
tillsynsmyndigheternas möjligheter att använda förelägganden, eventuellt
förenade med viten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.11.98<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Småföretagens riksorganisation: Småföretagens
Riksorganisation delar utredningens bedömning att det straffrättsliga
sanktionssystemet brister i konsekvens och överblickbarheten och att dessa
brister resulterar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
svårigheter vid rättstillämpningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>471</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1991>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1992>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En genomgripande översyn
av miljöstraffrätten bör därför genomföras Prop. 1987/88:85<br>
enligt utredningens förslag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan översyn bör framför allt syfta till att skapa en klar gräns för det
straffbara området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
konkret förslag frän utredningens sida är att anmälan till åtal för eventuella
miljöbrott skall ske tidigare än för närvarande. I detta syfte föresläs en
lagändring i 38 § miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
befarar att en sådan regel kan störa det förtroende och den samverkan mellan
företagen och fillsynsmyndigheterna som miljöskyddslagen bygger på. Företagen
torde med den föreslagna regeln bli mindre benägna att vända sig tiU fillsynsmyndigheter
för att få råd m. m. i de fall där felaktigheter eller överträdelser har
uppmärksammats i företagen. De goda och öppna kontakterna med fillsynsmyndigheterna
som är en fömtsättning för ett effektivt samarbete mellan företagen och
tillsynsmyndigheten kan således äventyras. Småföretagens Riksorganisation
avstyrker därför den föreslagna ändringen av 38 § i denna del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11.105
Miljöcentrum: Avslutningsvis hälsar vi med stor tillfredsställelse utredningens
förslag till lagändring för att återställa möjligheten tiU rättshjälp i civila
miljömål. Vi har som bekant under åren drivit en rad miljöprocesser för
miljöoffers räkning. I flera fall har vi efter framgång i fastighetsdomstolar
tvingat miljösyndare att betala miljonbelopp i skadestånd till offren. Vi är
övertygade om att risken att tvingas betala stora skadestånd fill miljöoffer
har en kraftigt avskräckande effekt på miljösyndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
ändringen av rättshjälpslagen 1983 - då rättshjälp ej länge utgår i civila
miljömål — har miljöoffrens situation försämrats avsevärt. Vanliga medborgare har
inte längre råd att söka rättvisa gentemot ekonomiskt starka miljösyndare. Vi
har sedan 1983 drivit enstaka principmål för miljöoffers räkning med medel som
upplånats bland miljövänner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på de stora företagsekonomiska vinster som kan göras genom miljöbrott är
det att förvänta att denna form av brottslighet skall tillta. Det är inte
värdigt ett rättssamhälle, att vanliga medborgare som drabbas av
miljöbrottslighet inte skall kunna få rättshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Kunskapsförsörjning och miljöforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Strategi/policy- och utredningsverksamhet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.19
Lantbruksstyrelsen: Enligt lantbmksstyrelsens mening är det viktigt<br>
att kunskapsunderlaget om jordbrtikets miljöpåverkan förbättras. Det bör<br>
enligt styrelsens mening i första hand vara naturvårdsverkets uppgift att ta<br>
fram information om miljöproblem och om hur dessa skall kunna lösas<br>
liksom att utarbeta handlingsprogram och svara för en effektiv miljööver<br>
vakning. När det däremot gäller genomförandet talar mycket för att sek<br>
torsorganen ges ett ökat ansvar. Som exempel på sädana aktuella områden<br>
kan för lantbruksstyrelsens del nämnas rikfiinjer för miljöskyddande åtgär<br>
der vid animalieproduktion, andra åtgärder för att minska växtnäringsläc<br>
kage samt bestämmelserna om spridning av bekämpningsmedel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>472</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1993>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1994>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.1.27 Styrelsen för
teknisk utveckling: SNV har en central roU för Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljövärden inom Sverige,
För exempelvis STU och den samlade industrin Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är det synnerligen
önskvärt att på ett tidigt stadium fä veta vilka nya</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>miljöhot som bedöms
vara akuta och vilka nya miljöhot man bår ta hänsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
samt en bedömning av storleksordningen av vad åtgärder mot dem fär</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kosta. För att klara detta
behöver SNV rimligen en arbetsgmpp, med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ansvar för strategi- och policyfrågor.
Det är av vikt att en sådan gmpp har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>översikt över hela SNVs
område för att göra erforderliga avvägningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
huvudsak och bisak. En sådan gmpp måste kontinuerligt följa och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
insatt i SNVs verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
är i sin tur beroende av att SNVs bedömningar är så väl avvägda och väl
grundade som rimligen kan begäras i de enskilda fallen. Det är dock fel att
kräva att SNV aldrig fär ta fel. En sådan åsikt skulle bara leda till att SNV
undvek att ta ställning i sakfrågor. STU kan sedan medverka till att - allt
efter omständighetema - antingen ta fram alternativa tillverkningsprocesser,
alternativ teknik eUer avfaUshanterings- eller reningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
är således väl medvetet om vikten av att samordning sker såväl intemt som
mellan STU och SNV och mellan STU och övriga berörda parter, I själva verket är
detta en förutsättning för att tiUgängliga resurser skall kunna utnyttjas
effektivt. Dock gäller samtidigt att teknisk miljö-FoU därför måste prioriteras
sä högt, att substantiella medel ställs till förfogande, för att
trovärdigheten för de uppställda utvecklingsmålen skall kunna bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.30 Statskontoret:
Naturvårdsverket ges enligt förslaget en delvis ny<br>
roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening är det av avgörande betydelse för effektiviteten i den föreslagna
nya organisationen att SNV anpassar sin verksamhet tiU de nya uppgifterna. Här
kan krävas både omprioriteringar och organisatoriska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tUl ovanstående anser vi att en översyn bör göras av SNVs hela
verksamhet och organisation. I översynen bör särskilt beaktas att SNV ges fömtsättningar
att på ett effektivt sätt fungera som centralmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
har i dag egna betydande forskningsresurser. Utredningen föreslår en översyn av
forskningen i miljöfrågor. Vi tUlstyrker en sådan översyn och anser att den
särskilt bör beakta i vilken utsträckning SNV skall bedriva egen forskning. Ett
översynsarbete inom detta område bör ske samordnat med en översyn av SNVs
verksamhet och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.31 Riksrevisionsverket:
SNV har som utredningen poängterar en viktig<br>
roll som strategiskapare och samordnare. SNVs förmåga att fylla denna<br>
roll blir av avgörande betydelse för det samlade systemets effektivitet.<br>
Denna funktion bör säkerställas inom SNVs organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i dagens system inom miljöskyddsområdet med SNV som central</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>473</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1995>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1996>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>myndighet och 24
länsstyrelser som regionala organ finns problem med Prop. 1987/88:85
samverkan och samordning. Dessa problem kommer att öka när samtliga Bilaga
10.3 kommuner ocksä kommer in i systemet. Systemets förmåga att åstadkomma
samverkan och kunskapsspridning blir central för effekfiviteten i verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
delar mot bakgrund av vad som sagts utredningens uppfattning att<br>
det behövs förändringar och omprioriteringar i SNVs resurser och organi<br>
sation. En översyn bör göras i detta syfte. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
skiljer ut olika kunskapsfunktioner pä central nivå. Förutom strategi/policy-
och utredningsfunktion framhålls uppgifterna forskningsstyrning/administration,
kvalificerad laboratorieverksamhet/forskning och
miljöövervakning/miljökontroll. Dessa fyra funktioner är enligt utredningen av
så skiftande art att de inte bör integreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att SNV skall ha egna laboratorieresurser och egen forskning.
Riksdagen har nyligen beslutat att bryta ut forskningen ur arbetarskyddsverket,
RRV anser att man bör överväga om de motiv som ledde till ett särskiljande av
forskningen frän arbetarskyddsverkets övriga verksamhet är giltiga också
beträffande SNVs forskning. RRV delar dock utredningens uppfattning att SNV bör
ha fillräckliga resurser för att kunna lägga ut beställningar på
forskningsuppdrag hos olika forskningsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
vill vidare framhålla att en av nyckelfaktorerna för ett framgångsrikt
miljöskyddsarbete är kopplingen mellan upptäckter av miljöproblem, genom t. ex.
miljömätning, och förmågan att lösa problemen genom teknikutveckling m. m. RRV
anser att möjligheterna till organisatoriska lösningar som kan underlätta denna
koppling bör prövas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.34
Statens naturvårdsverk: Som utredningen konstaterar är en viktig uppgift för
naturvårdsverket som central myndighet på miljöområdet att svara för att
relevant kunskap inom skilda områden samlas in, bedöms, bearbetas och görs
tillgänglig som underlag för politiska och administrativa beslut. Detta är
naturvårdsverkets sakkunnigfunktion på miljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig central myndighetsuppgift är att utifrån den tillgängliga
informationen prioritera olika problemområden, ange ambitionsnivåer och
formulera generella miljökrav samt föreslå hur olika miljöproblem kan angripas.
Detta är naturvärdsverkets ledningsfunktion på miljöområdet. I denna senare
ingår i huvudsak att rekommendera och initiera åtgärder. Alla viktigare beslut
tas av organ vars sammansättning garanterar att inte enbart miljöintressen
beaktas. Verkets ledningsfunktion har alltså en klart indirekt karaktär. Om
verket ges befogenhet att bestämma om generella föreskrifter för utsläpp inom
vissa branscher eller för hanteringen av vissa kemikalier ändras självklart
denna bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
och utredningea har i väsentliga avseenden samma<br>
uppfattning om den roll verket bör spela i en (ytterligare) decentraliserad<br>
offentlig miljövårdsorganisation. Faktum är att naturvårdsverket redan<br>
sedan flera år tUlbaka är pä väg in i en roll som liknar den utredningen<br>
skisserar. Man kan här nämna ett intensifierat arbete med handUngspro-<br>
gram/aktionsplaner, en kraftig utveckUng av forskningen och informations<br>
verksamheten samt den nu aktuella uppbyggnaden av en "miljöskola".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>474</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1997>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1998>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tradifionell
ärendehantering (typ ML-remisser frän koncessionsnämnden) Prop. 1987/88:85<br>
är fortfarande viktig men har relativt sett minskat i betydelse. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
avser att pä olika sätt försöka förstärka kapaciteten för kvalificerad
projektledning för styrning, samordning och uppföljning av verksamheten. Detta
kan även komma att innebära vissa organisatoriska förändringar. Verket kommer
vidare att bemöda sig om att i sitt utredningsarbete ta tillvara den kunskap
som finns pä andra häll i den samlade miljövårdsorganisafionen. Detta fömtsätter
självfallet att bl. a. länsstyrelser och kommuner har möjlighet att avsätta
kvalificerad personal för sådana uppgifter liksom att SNV förfogar över
projektmedel i tillräcklig utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsförsörjningen
bör i ökad utsträckning orienteras mot kommuner och länsstyrelser och deras
behov. Ett program för detta häller på att utarbetas vid SNV både vad avser
miljöeffekter och tekniskt miljöskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fortsatt utveckling av laboratoriernas arbete i riktning mot ökad avnämaranpassning,
produktinriktning och specialisering är nödvändig. Även om SNV i stora delar
kan instämma i Heurgrens analys är verket inte berett att nu ta ställning till
hur de olika laboratoriefunktionema bör organiseras. Verket avser att snabbutreda
detta tillsammans med en utomstående expert frän RRV, Statskontoret eller
annat rationaliseringsorgan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.43
Universitetet i Linköping: Miljövårdsmål som ska uppfyllas via planering och
lokalisering får en blygsam behandling, jämfört med miljöskydd enligt
Miljöskyddslagen. Med tanke på direktivens betoning på förebyggande åtgärder
hade det varit befogat att nägot precisera hur miljöintressena skulle kunna
hävdas effektivt, specieUt dä länsstyrelsema inte ges störte resurser.
Decentraliseringen av miljövårdsarbetet kommer att ställa stora krav också på
centrala myndigheter, främst naturvårdsverket, vilket utredningen diskuterar.
Att förse lokala och regionala myndigheter med handlingsprogram,
specialistkunskaper och aUmänna råd i policyfrågor kräver stora resurser.
Vidare kan konflikterna mellan lokala och nationeUa intressen tänkas öka, tUl
exempel vid lokalisering av miljöstörande verksamheter då NRL/PBL ska
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.48
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen vill avslutningsvis understryka
värdet av att naturvärdsverket fär erforderliga resurser för att kunna hälla
hög kompetens inom miljöområdet knuten fill sig. Naturvärdsverkets arbete med policyfrågor,
handlingsprogram, allmänna råd m. m. är av utomordenflig betydelse för landets
miljövård. Även för det praktiska arbetet pä länsnivå är det mycket värdefullt
att genom naturvårdsverkets kunniga personal få information om aktuella
forskningsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.69
Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Forskning och kunskapsförmedling<br>
är utomordentligt viktiga fömtsättningar för ett framgångsrikt miljövårds<br>
arbete. Utredningens förslag i detta avseende är mycket allmänt hållna och<br>
frågan har ägnats väsentligt mycket mindre uppmärksamhet än exempelvis<br>
sanktionssystemet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>475</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1999>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2000>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens uppfattning måste naturvårdsverket ha en central Prop.
1987/88:85 roll i sammanhanget, inte bara för fördelning av forskningsmedel, bedri-
Bilaga 10.3 vande av viss högkvalificerad laboratorieverksamhet och
administration av programmet för miljökvalitetsövervakning utan även för att
följa forskningen både utom och inom landet, att sammanställa och dra
slutsatser av forskningsresultat och att på ett effektivt sätt förmedla
kunskaper via bibliotekssystem, utbildning etc. Det är angeläget att
naturvårdsverket får tillräckliga anslag för dessa viktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
bör sålunda ha ett övergripande ansvar för att tiUgängliga forskningsmedel
fördelas pä bästa sätt. Detta hindrar inte att forskning, utvecklingsarbete
och kvalUlcerat laboratoriearbete med fördel bedrivs ute i landet med
tyngdpunkten i de regioner, där de verksamheter som berörs är vanligast.
Länsstyrelserna bör få möjlighet att ekonomiskt stödja och på annat sätt
medverka i sådant arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Styrning och administration av den tillämpningsinriktade miljövårdsforskningen.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.11
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: SMHI biträder utredningens
förslag att näringslivet skall vara representerat i naturvårdsverkets
forskningsnämnd. Motiven är framförallt det ökade ansvaret som utredningen
lägger på industrin i bl, a, miljötillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.34
Statens naturvårdsverk: Forskningsnämnden har en blandad sammansättning.
Ledamöterna hämtas idag från såväl myndigheter/avnämare som universitet och
högskolor. För de centrala myndigheter som i särskilt hög grad är intressenter
i sektorfbrskningen inom miljöområdet finns (m. el. m) fasta mandat, I övrigt
utses ledamöterna av regeringen på gmnd-val av personliga meriter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har svårt att se värdet av en utvidgad forsknings<br>
nämnd inkluderande fasta ledamotskap för kommuner resp, näringsliv.<br>
Nuvarande sammansättning utgör en lämplig avvägning mellan forskare<br>
och avnämarintressen. När det gäller näringslivet finns dessutom ett forsk<br>
ningssamarbete pä miljöområdet i form av s. k, kollektiv forskning, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lång tid tUlbaka samverkar staten och näringslivet inom miljöforskningen. Det
sker genom att staten (via departementet) och industrin (via Föreningen för
industriell miljövårdsforskning, FIM) årligen tiUskjuter en summa pengar för s.k.
kollekfiv forskning. Pengarna fördelas via en stiftelse (Stiftelsen för vatten-
och luftvårdsforskning) på lämpliga forskningsprojekt av gemensamt intresse
för staten och industrin. Forskningen utförs i huvudsak av IVL AB som ägs av FIM,
staten och enskilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
är representerat genom en ledamot i stiftelsens styrel<br>
se och arbetsutskott samt medverkar i ett antal forskningskommittéer.<br>
IVL AB är på olika sätt tillförsäkrat inflytande i stiftelsen bl. a..genom<br>
sekreterarskap i stiftelsens styrelse och arbetsutskott. Statens ekonomiska<br>
bidrag finansieras numera via det s. k. miljöforskningsanslaget dvs. samma<br>
anslag som naturvårdsverkets forskningsnämnd (i övrigt) förfogar över.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>476</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2001>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2002>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser - liksom utredaren - att ledningen av den Prop. 1987/88:85<br>
kollektiva miljöforskningen kan organiseras på ett enklare sätt. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
noterar att forskningsnämnden "under årens lopp utvecklat en rad olika
former för samverkan" med universitet och högskolor. Dessutom föreslär man
en delvis ny modell för att effekfivare samordna projekt med miljövetenskaplig
inriktning. En sådan håller på att ta form vid Umeå universitet genom
inrättandet av ett s. k. centrum för miljövetenskaplig forskning. Regeringen
här i höst föreslagit att till detta centmm förlägga ett laboratorium för
miljögifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
delar utredningens uppfattning om att erfarenheterna från försöket i Umeå
liksom temaforskningen i Linköping bör utvärderas innan ev. nya miljöforskningscentra
inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.37
Statens strålskyddsinstitut: Forskningsnämndens uppgift är att garantera
forskningsuppdragens vetenskapliga kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ledamöter av forskningsnämnden är då vederbörandes egen kompetens avgörande
och inte representafion av företag eller kommun. Styrning av forskningen mot
rätt problem åstadkommes på annat sätt, t. ex. via fillsynsenheternas
beställningar av underiag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.42
Kungl. tekniska högskolan: Beträffande forskning inom miljövårdsområdet
diskuterar Utredningen centra för miljövetenskaplig forskning och föreslår att
sådana på sikt skall inrättas vid samtliga universitet och tekniska högskolor
(sid. 534), Utredningen föreslår dock att man innan inrättandet skall avvakta
utvecklingen vid det nyligen inrättade centret vid Umeå universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsrådet
vid KTH anser inrättandet av dyUka centra vara en positiv åtgärd och ser inget
hinder att sådana inrättas snarast. Nägot skäl att avvakta verksamheten i Umeå
finns inte. Centrets verksamhet bör inte .begränsas fill forskning utan även
innefatta initiering av utbildning såväl inom som utom
universitetets/högskolans ram. Rådet anser att en av centrets viktiga uppgifter
skall vara att samordna miljövårdsforskning och utbildning inom en region,
således inte bara universitet utan även andra enheter inom regionen. Centret
skall inte förses med fasta forskningsresurser och inte heller vara ett organ
som fördelar pengar till forskning. Centret skall däremot vara ansvarigt för initiering
av tvärvetenskapligt organiserade projekt inom miljöområdet samt verka för att
en balans mellan effektre-laterad och åtgärdsrelaterad forskning inom
miljöområdet upprätthälls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.46
Umeå universitet: Utredningen slår fast att för kunskapsförsöijning<br>
en är forskningen av grundläggande betydelse, Umeå universitet anser att<br>
miljöforskningen skall ha en stark förankring vid universUeten och högsko<br>
lorna. Detta garanterar tillgången pä en mångfald av forskningsinriktning<br>
ar/kompetenser. Grundforskning är fill sin karaktär internafioneU och kun<br>
skapsutbytet sker inom ett internationellt fält. Detta ökar möjligheterna att<br>
följa utvecklingen över hela fältet och att delta i internationella forsknings-<br>
och övervakningsprogram i fronten. Universitetens engagemang i forsk<br>
ningsfrågorna är viktig för nyrekrytering av forskare, eftersom förskämt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>477</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2003>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2004>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bildningen sker här.
Dessutom ansvarar Umeå universitet för utbildning av Prop. 1987/88:85
tjänstemän för tillsynsorganisationen. Flexibilitet och beredskap för
miljö- Bilaga 10.3 forskning och kunskapsförsörjning ästadkomms i
organisationer som samarbetar över ämnesgränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel pä detta är det i Umeå nyligen inrättade centrum för miljövetenskaplig
forskning (CMF) som förenar grundforskning och sektorsforskning, Umeå universitet,
FOA och Sveriges lantbruksuniversitet som ingår i centret bedriver alla inom
sin egen organisation grundforskning med inriktningar som är relevanta för
långsiktig kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet, och som möjliggör att pä bred
front täcka upp utvecklingsbehov ur ett internationellt problemperspektiv.
Organisationen inrymmer sektorsforskning med varierande grad av tillämpning
inom specifika problemområden som är relevanta för utvecklingsbehov som finns
redovisade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.2.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden: FRN delar utredningens
markering av betydelsen av den långsiktiga kompetensutvecklingen och
kunskapsutbyggnaden (s, 533), Den dialog mellan SNVs forskningsnämnd och
universitet och högskolor som chefen för miljö- och energidepartementet
markerar vikten av måste vidareutvecklas, 1 det sammanhanget har förslag från
utredningen lagts om att vidare studera möjligheten av en slags centmm-bildningar
för miljövetenskaplig foiskning av den typ som nu införs vid Universitet i
Umeå, FRN, som i andra fall fillstyrkt centrumbildningar och ibland aktivt
arbetat för sådana, är inte beredd att på nuvarande underlag ta ställning fill
denna fråga innan bl. a, huvudmannaskap, finansiering och inriktning klargjorts
i stort, och förordar i likhet med utredningen en fortsatt beredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.2.48<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet: I utredningen berörs
samverkan med universitet och högskolor. Utredningen föreslår att det närmare
övervägs att inrätta miljövetenskapliga centra vid andra universitet vid sidan
av det som nyligen inrättats vid universitetet i Umeå. Lantbruksuniversitetet
tillstyrker detta och kan tillägga att universitetet har lång och posifiv
erfarenhet av liknande organisation för att utveckla samspelet mellan
långsiktig kunskapsuppbyggnad och metodutveckling samt tillämpningsinriktad
forskning genom den försöksverksamhet som är knuten till institutionerna vid
lantbruksuniversitetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.2.49<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stiftelsen institutet för vatten- och
luftvårdsforskning: Mot bakgrund av ovanstående vill Stiftelsen framhålla som
sin ståndpunkt att den nuvarande ordningen väl tiUgodoser de allsidiga krav
som kan ställas på styrning och administration av kollektiv
forskningsverksamhet inom miljövårdsområdet. Defta har visat sig under en lång
följd av är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtal
mellan staten och industrin görs för treårsperioder och bör därför inte vara
särskilt betungande för miljö- och energidepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FIM
har till huvudsaklig uppgift att finansiera industrins andel av verksamheten
men ej att planera och administrera densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för AB IVL har till huvudsaklig uppgift att leda och admini-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>478</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2005>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2006>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strera företaget vilken
bl. a, innebär att svara för ekonomi och organisa- Prop. 1987/88:85<br>
tion.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV:s
forskningsnämnd har sitt kompetensområde begränsat fill yttre miljöfrågor med tonvikt
pä recipientproblem. Arbetet inom denna sektor är värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV:s
huvuduppgift är dock myndighetsutövning. Det måste därför finnas ett fristående
forskningsorgan, för att dels behandla andra miljöanknutna frågor, dels göra
en oberoende bedömning och prioritering av problemområden. Viktigt är att detta
organ självständigt kan utveckla nya forskningsområden och metoder och med
utgångspunkt däri ta fram mera miljövänlig teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsens
arbetsområde med dess forskningskommittéer framstår därför som synneriigen vikfigt
med hänsyn till den särskilda kompetens som är samlad i denna organisafion.
Möjligheterna till bedömning av olika miljöproblem på de ovannämnda
specialområdena är därför utomordentligt goda. Prioritering av viktiga
forskningsobjekt kan därför göras med stor tyngd. Bakgmndsmaterial inhämtas
från en stor referensgrupp och resultaten redovisas till avnämare som snabbt
kan föra ut dem i praktisk fillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
skäl talar för att Sfiftelsen IVL bör behållas i sin nuvarande form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.91
Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien delar utredningens synpunkt att miljötekniskt
FoU-arbete, bl, a. genom referensanläggningar, är av största betydelse och
behöver stöd i olika former. Akademien har nyligen avgivit en utredning till industridepartementet
"Miljövårdspolifik och näringslivsutveckling" som stöder denna
uppfattning. En ökad till-lämpningsinriktad miljövårdsforskning på universitet
och tekniska högskolor är angelägen men i detta fall bör olika
kompetensinriktningar byggas upp vid de olika universiteten och tekniska
högskolorna. Det är ocksä viktigt att värna om verksamheten vid
forskningsinstitutet IVL, som bl, a. betyder mycket för Sveriges ställning
internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.97
Sveriges industriförbund: Industriförbundet noterar med tillfredsställelse och
tillstyrker förslaget att naturvårdsverkets forskningsnämnd sammansättning
breddas med företrädare för bl. a. industrin. Den nuvarande ordningen med en
forskningsnämnd rekryterad i första hand från forskarvärlden är otillfredsställande.
Miljöforskningen är ju inget självändamål. Resultaten från forskningen bildar
grund inte bara för myndighetsutövning utan också för omfattande investeringar
på miljöskyddsområdet. Investeringar baserade på ett felaktigt faktaunderlag kan
få svåra ekonomiska konsekvenser. Det är därför nödvändigt att ocksä industrin
får tillfälle att bidra med synpunkter pä miljöforskningens inriktning. Enligt
industriförbundet bör forskningsnämnden balanseras med företrädare för de
forskningsutövande organen och dem som skall tillgodogöra sig resultaten
(avnämarna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
ser här IVL som en vikfig kunskapsbas i miljöforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>479</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2007>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2008>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
Särskilda frågor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Samhällets räddningstjänst m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1.5
Räddningsverket: Räddningsverket instämmer i utredningens uppfattning att det
bör prövas om sjöfartsinspektionen och kustbevakningen bör läggas samman tUl en
myndighet. En sådan översyn skulle ocksä kunna inkludera andra frågor som berör
relationerna mellan räddningsverket, sjöfartsverket och kustbevakningen, såsom
frågan om ansvaret för räddningstjänsten enligt 27 § 1 p räddningstjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1.10
Sjöfartsverket: Med hänvisning fill vad ovan framförts kan det i stället för
vad som föreslagits av utredningen enligt sjöfartsverkets mening övervägas om
inte så väl besparingar som effektivitetsvinster kan åstadkommas genom att den
nya kustbevakningsmyndigheten Uksom sjöfartsverket samutnyttjar befintliga
sjöräddningscentralers personal och heltäckande nät på de maritima
radiofrekvenserna. Genom överförande av ledningspersonal från kustbevakningen
till sjöräddningscentralerna tillföres dessa en för den totala
sjöräddningstjänsten heltäckande kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1.13
Generaltullstyrelsen: Generaltullstyrelsen har tidigare pekat på det angelägna
i att öka tillsyn och kontroll av sjötransporterat farligt gods genom
användning av kustbevakningspersonal i denna tUlsyn. Genom sitt ansvar för
miljöskyddet i sjöräddningen har också kustbevakningen utbildat sin personal
inom ämnesområdet transport av farligt gods och måste i
lednings/stabsfunktionerna upprätthålla en icke föraktlig kunskap om bekämpning
av olja och farliga kemikalier. Samtidigt utgör bärgning, läktring etc. av ett
havererat fartyg en mycket väsentUg del av en bekämpningsoperation. I detta
avseende är sjöfartsinspektionens personal en ytterst värdefull och kunnig
komponent i den totala operationen. Mycket talar för att utredningens förslag
kunde innebära effektivitetsvinster och besparingseffekter inom såväl övervaknings-
som sjöräddningstjänsten, miljön. Deltagande och medverkan i internationellt
samarbete skulle utan tvivel också kunna samordnas bättre. Klart är dock att om
en sammanläggning skulle övervägas mäste man se hela nuvarande
sjöfartsinspektionen som en helhet med omfattande normarbete och fiUsynsansvar
inom en klart definierad del av sjösäkerhetsblocket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
mer detaljerade studier av konsekvenserna av en sammanläggning är det svårt att
ha en mera deciderad uppfattning i frågan. Utredningens förslag att överlämna
frågan fill kustbevakningskommittén för fortsatta överväganden kan därför
tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1.60
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning om
att det bör prövas att lägga samman kustbevakningen och sjöfartsinspektionen
till en myndighet. Statens räddningsverk bör dock svara för att ett enhefligt
regelsystem fillskapas för alla former av transporter av farligt gods, tUl
lands, fill sjöss och i luften,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>480</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2010>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.1.62 Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län:Länsstyrelsen instämmer i Prop. 1987/88:85
utredningens förslag att sjöfartsinspektionen tillsammans med den nuva-
Bilaga 10.3 rande kustbevakningen kommer att utgöra den nya kustbevakningen.
Det torde medföra flera fördelar om ansvaret för ledning, tillsyn och samverkan
samanförs till en myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill länsstyrelsen även framhålla vikten av att ett system för
märkning av farligt gods utvecklas samt även anmälan för vissa fartyg med
farligt gods. Vid det stora oljepåslaget på västkusten under september 1987
skulle ett sådant märkningssystem ha underlättat identifieringen av källan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Föreskriftsansvar för bulleremission från fordon</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Rikspolisstyrelsen: Rikspolisstyrelsen har inget att erinra mot förslaget att
föreskriftsansvaret förs över från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket.
Enligt styrelsens mening utgör de bullerproblem som redovisats inte
trafiksäkerhetsproblem i egenfiig mening utan får med hänsyn till miljöpåverkan
anses falla inom naturvårdsverkets ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vägverket: I kapitel 16 föreslås att föreskrifter
för bulleremission frän fordon överförs från TSV tiU SNV och att arbetet ska
ske i samråd med TSV och vägverket. Enligt vägverkets mening är följande principieUa
fördelning av ansvaret för miljöskyddsföreskrifter mera effektiv. SNV svarar
för emissionsriktvärden som gmndas på tåligheten hos människa och natur,
exempelvis avseende kvävenedfall, luftföroreningshalter och ljudnivå. Sedan är
det sektormyndigheternas uppgtft att välja den åtgärdskombination som till
lägsta samhällsekonomiska kostnad klarar dessa riktvärden. Tillämpat på
trafikbullerområdet innebär detta att sektormyndigheten kan kombinera krav på
tystare fordon med åtgärder som minskat däck/vägbanebuller, ändrad lokalisering
av trafikanläggningen eller bullerskyddsåtgärder. Enligt denna
ansvarsfördelning bör ansvaret för fordonsbuller ligga kvar inom
vägtrafiksektorn, och vägverkets inflytande över reglerna bli störte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket: Vid framtida skärpningar av
gränsvärden för fordonsbuller kommer de ökade kraven att förändra fordonens konstmktion
i stigande grad. Här kommer påverkan på vägegenskaper, väggrepp, bromsning m. m.
att behöva hällas under kontroU så att inte alltför negafiva konsekvenser uppstår.
Ett fordon är ju ett resultat av mänga kompromisser och därför behövs en samlad
helhetssyn i bestämmelsearbetet för att slutprodukten skaU kunna uppfylla alla
säkerhets- och miljökrav med en rimlig fördelning meUan egenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TSV
kan mot denna bakgmnd inte fillstyrka utredningens förslag om att
föreskriftsansvaret för bulleremission från fordon förs över från TSV tUl SNV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den ordning som för närvarande gäller åläggs inte TSV samordning<br>
med SNV. Trots detta har TSV sökt samverkan med SNV. TSV viU därför<br>
föreslå att nuvarande ordning beaktas men att ett samråd med SNV bin- en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>481</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>31
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2011>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.24
Planverket: Utredningen föreslår att föreskriftsansvaret för bullere- Prop.
1987/88:85 missioner från fordon förs över från trafiksäkerhetsverket till
naturvårds- Bilaga 10.3 verket. Planverket tUlstyrker förslaget. Vidare
föreslås att en enhetlig svensk policy för bullerfrågor utarbetas under ledning
av naturvårdsverket. Planverket önskar delta i ett sådant normeringsarbete.
Planverket har utarbetat allmänna råd för planering av stadens trafiknät
(TRÅD). Planverket avser att nu revidera dessa råd. Genom PBL har kommunerna
fått ökade möjligheter att reglera buller från bl. a. trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.30
Statskontoret: Utredningen föreslår att SNV ges befogenheter att utfärda
föreskrifter om mer långtgående ågärder mot bulleremission. Vi kan inte ansluta
oss till ett sådant förslag. Vi anser att ansvaret som tidigare bör ligga på
trafiksäkerhets verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3.34
Statens naturvårdsverk: Utiedningen har föreslagit att föreskriftsansvaret
förs över frän trafiksäkerhetsverket till SNV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
fillstyrker förslaget. Om det genomförs kommer det att underlätta för SNV att
agera aktivt för att bulleremissionema skall minska. Detta har varit möjligt på
bilavgasomrädet, där SNV varit föreskrivande myndighet sedan 1979. Det är
angeläget aft frågan om minskade bulleremissioner från fordon drivs med
betydligt störte kraft än vad som hittills skett. Det är ocksä logiskt och
konsekvent att samla ansvaret för föreskrifter för både buUeremissioner och
avgaser från fordon hos en och samma myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
personella förstärkningar behövs inte för de nya arbetsuppgifterna. Däremot
behövs vissa konsult- och utredningsmedel inledningsvis för att komma igång med
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.62
Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län: Utredningen förslår överförande av mbricerade
föreskriftsansvar fill naturvårdsverket, vilket ligger i linje med verkets
övriga ansvar på miljövårdsområdet. En samverkan med trafiksäkerhetsverket fömtsätts
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill framhålla behovet av riktUnjer för bullernivåer. I nuläget finns ibland
stora skUlnacler meUan vad naturvårdsverket anser vara godtagbart och vad
vägverket finner ekonomiskt rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
av att bullervillkor efterievs föreslås av utredningen ske genom
bilbesiktningen. Länsstyrelsen efterlyser föreskrifter även för andra bullrande
föremål än fordon, t.ex. kompressorer, gräsklippare m.m. och förslår att all
slags bullrande produkter tillförs naturvårdsverkets föreskriftsansvar, i
enlighet med det förslag som framföres i betänkandet Bättre Miljöskydd </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1983:20),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.102
Landsorganisationen i Sveiige: Redan i det yttrande som lämnades<br>
i anledning av utredningen Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1983:20) fiUstyrkte<br>
LO att man tog ett samlat ansvar för bullerfrågorna. LO har därför inga<br>
invändningar mot att Naturvärdsverket får ansvar för att samordna frågor<br>
na om fordonsbuller tillsammans med Vägverket och Trafiksäkerhetsver<br>
ket, Den sedan i är gällande regeln att hänsyn ska tas till miljön vid<br>
anläggande av väg understryker nödvändigheten av att ett sådant samlat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>482</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvar
läggs på Naturvårdsverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2012>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2013>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3
Ansvarsfördelning mellan naturvårdsverket och planverket/</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bostadsstyrelsen:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3.24
Planverket: Enligt utredningen ska planverket (plan- och bostadsverket) även
fortsättningsvis ha ansvar för den allmänna uppsikten över hushållningen med
mark och vatten, I betänkandet (SOU 1987:48) Ett nytt plan- och bostadsverk
slås fast att det nya verket ska vara central myndighet för frågor om fysisk
planering och för samordning av frågor om hushållning med mark och vatten.
Verkets samordningsuppgifter ska ses som samordning av en planeringsprocess i
vilken ett stort antal sektorintressen ingår. Samordningsansvaret innebär att
plan- och bostadsverket bistår kommunerna, länsstyrelser och centrala verk med
råd, sammanställningar m.m. för att planeringen ska kunna föras vidare i enlighet
med NRLs intentioner. Utredningen om miljövårdens organisafion föreslår att naturvärdsverkets
miljöbevakningsansvar bekräftas genom en ändring i 5 kap. 3 § NRL.
Naturvårdsverket gavs detta ansvar redan under det tidigare arbetet med den
fysiska riksplaneringen (Proposition 1980/81:183 Fortsatt fysisk riksplanering
s 15). Planverket stöder förslaget till ändring i NRL och anser att
utredningens ställningstagande beträffande ansvarsfördelningen är klargörande
för det fortsatta samarbetet mellan planverket och naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med den nya planlagstiftningen ska hushållningen med och användningen
av vattenresurserna behandlas i den fysiska planeringen. Planverket har det
centrala uppsiktsansvaret för PBL och NRL och därmed också för vattenfrågornas
behandling i planeringen. Utredningen anser att ansvaret även fortsättningsvis
ska ligga på planverket (plan- och bostads verket). Planverkets arbete med att
utveckla formerna för att behandla vatten i den fysiska planeringen och i
hushållningen med naturtesurser sker redan nu i nära samarbete med
naturvärdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3.34
Statens naturvårdsverk: När det gäller naturresurslagen (NRL) föreslår
utredningen ett tillägg till 5 kap, 3 § vari naturvårdsverkets miljöbevakningsansvar
fastläggs. Däremot finner utredningen inte anledning att föreslå en förändring
av det allmänna uppsiktsansvaret för tUlämpningen av NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
finner det välbefogat att göra det föreslagna tillägget till NRL 5 kap, 3 § om
det centrala uppsiktsansvaret inte förändras. Verket vill då i likhet med
utredningen starkt understryka det angelägna i att den enhet inom det nya plan-
och bostadsverket som får ansvaret för det prakfiska tUlsynsarbetet beträffande
NRL verkligen ges en stark ställning och integritet sä att den kan hävda den
neutrala och samordnande rollen utan sakområdesansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den främsta fördelen med
att ålägga SNV ett specifikt miljöbevaknings<br>
ansvar beträffande NRL:s tUlämpning är att miljövården härigenom kan<br>
komma in i planeringen (via PBL och andra lagar där NRL skall fillämpas)<br>
pä ett sä tidigt stadium som möjligt. Det innebär att SNV får samverka<br>
praktiskt med de olika myndigheter som planerar för ett naturtesursutnytt-<br>
jande enligt NRL, SNV:s roll härvid blir att belysa de långsiktiga miljö<br>
mässiga effekterna. Att miljövården ges möjlighet att komma in på ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2014>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2015>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fidigt stadium i
planeringsprocessen bör också innebära att man kan spara på utredningsresurser,
undvika dubbelarbete m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3.47
Forskningsrådsnämnden: Om man noterar, som FRN menar att man bör göra, att
flera övergripande samhällsplaneringsaktiviteter har miljöpolitiska dimensioner
är det viktigt att motsvarande aktörer inom ramen för sina mandat hanterar
dessa frågor. Den ökade betoningen av det miljöpolitiska elementet bör dock
mindre göras genom att rena naturvårdsorgan går in och tar över sammanvägningen
av flera samhällsmål. Exemplet fysisk planering kommer här osökt i tankarna.
Det är därför enligt FRN helt riktigt att utredningen noterar relevansen av de
markanvändnings- och hushållningsaspekter som återspeglas i den nyligen av
Riksdagen antagna Naturtesurslagen (NRL) och plan- och bygglagen (PBL). Det kan
dock beklagas att de bredare miljöfrågorna som kan förknippas med dessa
lagsystem ej infogats i utredningens perspekfiv med hänvisning fill att de
redan klarats av vid Riksdagens behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ändå måste, enligt FRN,
utredningens ställningstagande i frågan om det allmänna uppsiktsansvaret i vad
gäller naturtesurslagens tillämpning (kap. 17) ses som rimligt, nämligen att
den nya sammanslagna Bostadsstyrelsen och Statens Planverk inte skall fråntas
det övergripande ansvaret, FRN tUlstyrker således utredningens
ställningstagande i denna fräga och kan också instämma i "att 5 kap. 3 i NRL
kompletteras med att statens naturvårdsverk särskUt har att i samverkan med
övriga centrala förvaltningsmyndigheter utöva ett miljöbevakningsansvar" (s.
568).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85 Bilaga
10.3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2016>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2017>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>6.4 Regional tillsyn
över hantering av kemikalier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4.23
Arbetarskyddsstyrelsen: Styrelsen är posifiv fill förslaget om en vidgad
samverkan mellan yrkesinspektionen och länsstyrelsen avseende tillsyn på
kemikalieområdet. Samverkan bör enbart utgöras av utbyte av information om
resultat av tillsynsaktiviteter. Därigenom riskeras inte att de resurser som
statsmakterna allokerat till arbetsmiljötillsyn utnyttjas för tUlsyn av den
yttre miljön. Exempel på sådant informationsutbyte kan vara information från
länsstyrelsen fill yrkesinspektionen om nystartade verksamheter eller
information från inspektionen fill länsstyrelsen öm kemika-Uespill som riskerar
att läcka ut friin företag tUl omgivningen. Redan nu finns i många
yrkesinspektionsdistrikt informell samverkan och utbyte av information mellan
länsstyrelsen och yrkesinspektionen. Värdet av en samverkan på det mättekniska omriidet
som också diskuteras i utredningen är inte lika uppenbart. De halter som är
intressanta för luftburna kemiska agens i arbetsmiljösammanhang överstiger kraffigt
dem som är acceptabla i den yttre miljön. Den mätnoggrannhet som yrkesinspektionens
analysinstrument har kan därför endast i undantagsfall användas vid immissionsmätningar.
Provtagningstekniken är dessutom helt inriktad på att mäta enskilda
arbetstagares kemiska belastning och inte på att bestämma emissionskällor och
deras styrka. Pä buUersidan däremot har vanligtvis både yrkesinspektionen och
länsstyrelsen användning av utmstning med likartad kapacitet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>484</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2018>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2019>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen vill starkt
understryka behovet av den av utredningen före- Prop. 1987/88:85 slagna
överläggningen mellan de centrala myndigheterna för att finna Bilaga 10.3
lämpliga former för en samverkan med informationsutbyte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4.36
Kemikalieinspektionen: Inspektionen har tidigare understrukit vikten av att
lagen om kemiska produkter utnyttjas i arbetet med att komma åt de kemiska
miljöriskerna vid användning av kemikalier. För att detta skall vara möjligt
krävs som nämnts dels att naturvärdsverket ger ut föreskrifter och allmänna
råd. Dels behövs vägledning för den regionala och lokala tillsynen med avseende
på den yttre miljön över användningen av kemiska produkter. Sådan vägledning
har länge efterlysts från bl, a. kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs dessutom samarbete på alla nivåer. Lokalt mellan miljö- och
hälsoskyddsnämnderna och yrkesinspektionen, regionalt mellan länsstyrelserna
och yrkesinspektionen och centralt mellan naturvärdsverket, arbetarskyddsstyrelsen
och kemikalieinspektionen. Vid inspektionen har nyligen påbörjats ett projekt
som syftar till att etablera ett samarbete mellan de centrala myndigheterna och
ge vägledning till regionala och lokala myndigheter. Som ett led i detta arbete
kommer inspektionen att under våren 1988 kalla till den typ av överläggningar
som utredningen önskar fä till stånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4.60
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att
tillsynen över företagens kemikalieanvändning bör vara knuten till tillsynen
enligt miljöskyddslagen. Detta bör dä följas upp med motsvarande förtydliganden
i kemikalielagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar även utredningens uppfattning om behovet av en samverkan mellan
länsstyrelserna och yrkesinpektiönen. För att uppnå konkreta resultat krävs
dock mer långtgående åtgärder än att diskussioner förs mellan vissa myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4.66
Länsstyrelsen i Örebro län: Utredningens förslag om ökad samverkan i
tillsynsarbetet mellan länsstyrelsen och yrkesinspektionen finner länsstyrelsen
viktig. Samarbetet kan också omfatta andra områden, såsom mätverksamhet, buller
m. m. Arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket bör få i uppdrag att närmare
utreda detta och lämna förslag tUl samverkansformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.4.68<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Kopparbergs län: Regional tillsyn
över hanteringen av kemikalier genom ökad samverkan i tillsynsarbetet och yrkesinspektionen.
Kemikalietillsynen på lokal och regional nivå har brister när det gäller
ansvarsfördelningen, Klara föreskrifter bör utfärdas som preciserar arbets-och
ansvarsuppgifterna för berörda organ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.4.69<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen instämmer
i utredningens resonemang om kemikaliefillsynen. Ett utökat samarbete mellan
länsstyrelsen och yrkesinspektionen bedöms angeläget. Inspektionens yrkesregister
kommer att vara till stor nytta även för länsstyrelser och miljö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
hälsoskyddsnämnder. Länsstyrelsen vill dock påpeka att även denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>485</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2020>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2021>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>viktiga tillsynsuppgift är
resurskrävande, att länsstyrelsen aldrig filldelats Prop, 1987/88:85
särskilda resurser för uppgiften och att utredningen inte heller synes ha
Bilaga 10.3 beräknat nägot resurstillskott för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4.97
Sveriges industriförbund: Utredningen berör frågan om effektivisering av myndighetsfiUsyn
genom ökad samverkan mellan yrkesinspekfion, länsstyrelse och miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Industriförbundet tillstyrker förslaget tUl överläggningar
mellan berörda parter för att närmare utveckla formerna för samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4.103
Landsorganisationen i Sverige: Utredningen föreslår också en samverkan med
yrkesinspektionen lokalt/regionalt när det gäller tiUsyn av kemiska produkter,
LO tUlstyrker en sådan samverkan, och viU i detta sammanhang peka pä en brist i
den av utredningen föreslagna organisationen, Säväl mätningar som
provtagningar och fillsyn av gäUande reglers efterlevnad borde pä ett bättre sätt
kunna göras, om en samordning har skett mellan myndigheter som har att utöva tiUsyn
över miljöskyddslag/ naturvärdslag ä ena sidan och de som utövar tillsyn över kemilagsfiftning/
arbetsmiljölagstiftning å den andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>486</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2022>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2023>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 10.4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag i jordbruksdepartementets promemoria (DsJo
1985:3). Ändrad instansordning i miljöskyddsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om miljöskyddslagen
(1969:387)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 15 och 48 §§ skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i
lagen skall införas två nya paragrafer, 48 a och b §§, av nedan angivna
lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2024>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2025>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2026>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2027>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=129>
<tr>
<td valign=top align=left height=129 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yppas
vid koncessionsnämndens överläggning till beslut skiljaktiga meningar, skall
omröstning ske. Uppkommer därvid fråga om tilllämpligheten av denna lag
eller fråga om vidtagande av förberedande åtgärd eller fråga öm
underställning enligt 16 §, skall särskild omröstning ske beträffande sådan fräga.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yppas vid koncessionsnämndens överläggning till beslut skiljakfiga
meningar, skall omröstning ske. Uppkommer därvid fråga om tilllämpligheten av
denna lag eller fråga om vidtagande av förberedande åtgärd eller fräga om
underställning enligt 16 § eller 48 b § andra stycket, skall särskild
omröstning ske beträffande sådan fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid omröstning gäller den mening som fått de flesta
rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden bUräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2028>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut
enligt denna lag får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen, om beslutet
har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden, och hos regeringen, om beslut
har meddelats av länsstyrelsen, koncessionsnämnden eller statens
naturvårdsverk. Dock överklagas beslut om ersättning för kostnader enligt 14 §
femte stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket eller beslutomförbud
vid vite enligt 51 § hos kammartätten genom besvär. Om klagan över beslut i
frågor om miljöskyddsavgift finns särskilda bestämmelser i 59-62 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
får överklaga beslut som har meddelats i frågor som avses i 8 a § andra eller
tredje</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om
ersättning för kostnader enligt 14 § femte stycket andra meningen eller 43 §
tredje stycket eller beslut om förbud vid vite enligt 51 § får överklagas hos kammartätten
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut
av länsstyrelsen enligt 8 a eller 44 a §får överklagas hos regeringen genom
besvär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om klagan
över beslut i frågor om miljöskyddsavgift finns särskilda bestämmelser i 59-62
§§.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
beslut enligt denna lag än de som avses i första—tredje styckena får överklagas
genom besvär hos länsstyrelsen, om beslutet har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden,
hos koncessionsnämnden om beslutet har medde-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2029>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2030>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1981:420, Senaste lydelse 1984:912,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>487</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2032>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:85<br>
styckena, 40, 41 §§ eller 43 § andra</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lats av länsstyrelsen eller
statens Bilaga 10.4<br>
stycket.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naturvårdsverk och hos regeringen<br>
Rätt att överklaga beslut som har</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om beslutet har meddelats av kon-<br>
meddelats i frågor om tillstånd och</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>cessionsnämnden. Dock får kon-<br>
i frågor som avses i 8 a § andra</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>cessionsnämndens beslut enligt 48<br>
eller tredje styckena har också</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b § andra stycket eller i en dit
över<br>
kommuner och sådana lokala ar-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>klagad fråga inte överklagas,<br>
betstagarorganisationer som orga<br>
niserar arbetstagare i den verksam<br>
het som avses med beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk får överklaga beslut som har
meddelats i frågor om tUlstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller
tredje styckena, 40, 41 §§ eller 43 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt att överklaga beslut som har meddelats i frågor om
tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styckena har också
kommuner och sådana lokala arbetstagarorganisationer som organiserar
arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om besvärsärenden som prövas av koncessionsnämnden
gäller i tillämpliga delar 11 och 12 §§, 14 § första stycket, andra stycket 2—4
och tredje—femte styckena samt 15 och 16 §§. Vad som sägs i 14 § andra stycket
3 skall dock bara tUlämpas om det behövs för utredningen i ärendet. Vad som i
14 § andra stycket 4 sägs om den som gjort ansökan gäller även klaganden.
Koncessionsnämnden bestämmer vilka parter som skaU kallas till sammanträde
eller besiktning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden får med eget yttrande hänskjuta ett besvärsärende
till regeringen för avgörande, även om ärendet inte är av en sådan
beskaffenhet som anges i 16 § men har principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
överklagande av besliit</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>488</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har meddelats före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2034>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 10.5 Prop. 1987/88:85 Bilaga 10.5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
jordbruksdepartementets promemoria (Ds Jo 1985:3) Ändrad instansordning i
miljöskyddsärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förteckning över remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden kommit in från statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden
för miljöskydd, statskontoret, riksrevisionsverket, Svea hovrätt, kammartätten
i Stockholm, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinges, Krisfianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Nortbottens
län, svenska kommunförbundet, svenska naturskyddsföreningen samt Sveriges
industriförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissinstansernas synpunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Statens naturvårdsverk: SNV har ingen erinran mot förslaget, att länsstyrelsens
beslut i tillståndsärenden överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd (KN)
i stället för hos regeringen och att KN fär underställa ett besvärsärende
regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller själva prövningen hos nämnden får SNV anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt att besvärsprövningen hos nämnden leder
till en enheflig praxis. Detta är också viktigt mot bakgrund av den prejudicerande
betydelse som nämndens beslut i besvärsärenden kommer att fä. I departementspromemorian
anges att det är en viktig uppgift för ordföranden i nämnden att lägga upp
arbetet så att det främjar enhetlighet i avgörandena. Med den självständiga
ställning som varje avdelning inom nämnden har är detta en svår uppgift för
ordföranden och SNV ifrågasätter om det ens är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets bedömning förekommer det i dag i viss utsträckning avgöranden som inte
kan betraktas som "enhefiiga" och som aUtså avviker från praxis i
störte utsträckning än vad de individuella omständigheterna kan anses mofivera.
För att detta problem inte skall uppkomma eller åtminstone motverkas när det
gäller besvärsärenden bör endast en nämnd (avdelning) inom nämnden besluta i
besvärsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller nämndens sammansättning i besvärsärenden får SNV framföra följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KN
består av ordförande och tre andra ledamöter. Ordföranden är<br>
lagfaren och erfaren i domarvärv. En ledamot har sakkunskap och erfaren<br>
het i tekniska frågor. Den tredje ledamoten har erfarenhet av frågor som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>489</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>32
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 85. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2035>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>faller inom
verksamhetsområdet för SNV och den fjärde ledamoten av Prop. 1987/88:85<br>
industriell eUer kommunal verksamhet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som uttalats från riksdagens sida är regeringens befattning med vissa
ärenden av vikt frän allmänna demokratiska utgångspunkter och för
rättssäkerheten. Motsvarande gäller självfallet även för en besvärsmyndighet.
Att beslutsfattandet sker med dessa utgångspunkter är av vikt för alla i
samhället och inte bara för några särskilda intressegmpper. På grund härav
anser SNV att några partsrepresentanter inte bör delta i bevärsprövningen. Om
partsrepresentation införs i besvärsärenden i KN innebär detta dessutom ett
stort avsteg från de mer allmänna avvägningar som sker i dag vid regeringsprövningen
av besvärsärenden. SNV anser att det vid sidan av ordföranden och den tekniske
ledamoten bör finnas representanter som är fristående gentemot olika
särintressen och enbart representerar "allmänintresset". En sådan
sammansättning av nämnden i förening med att endast en nämnd (avdelning) inom
nämnden handlägger besvärsärenden främjar också enhetligheten i
beslutsfattandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall tillsynsbeslut av länsstyrelsema överklagas hos KN. Detta
gäller både beslut sorn fattats av länsstyrelsen som första instans och beslut
som överklagats från en hälsoskyddsnämnd tiU länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta tillsynsbeslut som fattas i dag gäller fastställande av kontrollprogram
enligt 43 § miljöskyddslagen. För SNV är det en viktig uppgift att ge ut
allmänna råd avseende kontrollfrågor. Råden kan gälla både kontrollfrågor för
en bransch och speciella frågor som är branschgemensamma, exempelvis
flödesmätning, provtagning av olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
är berett att påta sig uppgtfter som besvärsmyndighet i tillsynsfrågor. Verket
anser att den mest naturliga lösningen är att den centrala myndigheten på
tillsynsområdet också är den bevärsprövande myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
anser också att det stämmer bäst med lagstiftningens uppbyggnad att KN enbart
prövar tillståndsfrågor och inte tUlsynsfrågor Gfr prop. 1973:141 sid. 34). Med
de knappa resurser KN förfogar över anser SNV att det inte finns anledning att
nu bryta den princip som hittills gällt och att ge nämnden utökade
arbetsuppgifter på fillsynsområdet. Det finns en risk för att det blir en
bristande samordning av tiUsynen om det blir två centrala myndigheter pä fillsynsområdet.
KN saknar dessutom detaljkunskaper nära det gäller kontrollfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fåtaliga tillsynsbeslut som SNV fattar självt bör överklagas direkt till
regeringen. Vad gäller möjlighet att underställa ett besvärsärende regeringens
prövning har SNV ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2
Koncessionsnämnden för miljöskydd. Koncessionsnämnden har ingen<br>
erinran mot departementspromemorians förslag att göra nämnden tUl slut<br>
instans beträffande besvär över länsstyrelsebeslut i tUlståndsärenden samt<br>
länsstyrelsernas och naturvårdsverkets beslut i tUlsynsärenden enligt<br>
miljöskyddslagen med möjlighet för nämnden att, om så erfordras, under<br>
ställa besvärsärende regeringens prövning. Koncessionsnämnden har hel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>490</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2036>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2037>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
ingen erinran mot vad som sägs i promemorian om besvärsprövning hos Prop.
1987/88:85<br>
nämnden (s. 16 ff).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Statskontoret har inget att erinra
mot den ändrade beslutsordningen som torde komma att avlasta regeringen ett
stort antal ärenden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: Departementspromemorians
förslag att flytta vissa besvärsärenden från regeringen till
koncessionsnämnden för miljöskydd grundar sig på ett riksdagsbeslut våren 1984,
där riktlinjer anges för vilken besvärsprövning regeringen i framtiden bör ha.
RRV har inga invändningar mot den bedömning som görs i promemorian, att
överlätande av besvärsärenden till koncessionsnämnden inte bör innebära nägra
nackdelar från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Departementspromemorians förslag
innebär att koncessionsnämnden blir slutinstans beträffande besvär över
länsstyrelsebeslut i tillståndsärenden samt över länsstyrelsernas och
naturvårdsverkets beslut i fillsynsärenden enligt miljöskyddslagen med
möjlighet för nämnden att underställa besvärsärende regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
har ingen erinran mot förslaget i dessa delar. Inte heller har hovrätten nägot
att erinra mot vad som anförs i promemorian om besvärsprövning hos nämnden.
Vad som sägs i specialmofiveringen till ändringen i 48 § Qärde stycket pä sid.
24 n och 25 ö är dock svårt att förstå. Där antyds att frågor av saklig natur
som kommer upp inom ramen för ett besvärsärende men som inte har prövats
tidigare skulle kunna överklagas till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6 Kammarrätten
i Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrande den 4 april 1979 över miljöskyddsutredningens betänkande Bättre
miljöskydd I (SOU 1978:80) har kammartätten påtalat den brist på samordning som
förelåg mellan miljöskyddslagsfiftningen och den då gällande hälsovårdsstadgan
(1958:663), framför allt i tillsynsärenden. Domstolen fann det mycket ofillfredsställande
att mot likartade ingripanden av länsstyrelse talan skall kunna föras olika
vägar beroende på vilken författning länsstyrelsen i det särskilda fallet har
valt att åberopa. För att undanröja denna olägenhet och i någon mån åstadkomma
en bättre samordning mellan de tvä lagomrädena föreslog kammairätten att beslut
enligt 40 § miljöskyddslagen (1969:387), ML, skulle överklagas hos kammartätten
i stället för hos regeringen. I yttrande den 31 oktober 1983 över miljöskyddsutredningens
betänkande Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>(SOU 1983:20) underströk kammartätten
ånyo de olägenheter beträffande bl. a. instansordningen som följer av att det
finns två alternativa lagar för att komma till rätta med i huvudsak samma slag
av störningar eller olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammartätten vidhåller att
det är önskvärt att en samlad och samordnad<br>
översyn sker av hälsoskyddslagstiftningen och miljöskyddslagstiftningen<br>
för att bl. a. få en tillfredsställande lösning på instansordningsproblemet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>491</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2038>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2039>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
instämmer i övrigt i att regeringen bör befrias från flertalet Prop.
1987/88:85 besvärsärenden enligt ML. Det är däremot inte givet att de i stället
alltid Bilaga 10.5 skall prövas av koncessonsnämnden (jfr nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Besvär
i tUlståndsärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammartätten
har ingen erinran mot förslagen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Besvär
över beslut i tillsynsärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelse
utövar tillsyn inom sitt område både enligt ML och hälsoskyddslagen
(1982:1080), HL. Den centrala tillsynen ankommer på statens naturvärdsverk
enligt ML och, efter regeringens bestämmande, enligt HL. I egenskap av fillsynsmyndighet
kan länsstyrelsen eller naturvårdsverket komma att fatta beslut angående en
störande verksamhet enligt anfingen ML eller HL eller enligt båda lagarna.
Enligt domstolens erfarenhet synes valet inte sällan ske slumpartat. Talan mot
dessa likartade beslut skall föras skilda vägar beroende på vilken lag som har
tillämpats. I stort sett samma ingripande kan således komma att prövas
parallellt inom ramen för skilda instansordningar. Detta förhällande - som inte
ändras genom förslagen i departementspromemorian - är otillfredsställande. Kammartätten
vidhåller att en bättre samordning bör skapas genom att besvär över
länsstyrelses eller naturvärdsverkets beslut i dessa ärenden alltid anförs hos kammartätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enhetlighetens intresse bör beslut om förbud och föreskrifter som
koncessionsnämnden meddelar med stöd av 41 § ML också få överklagas hos kammartätten
i stället, för säsom enligt förslaget, hos regeringen. Samma instansordning
bör, med hänsyn till beslutens natur, gälla i fråga om beslut som har meddelats
enligt 43 § andra och Qärde styckena ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Besvärsprövningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om besvärsärenden hos koncessionsnämnden skall enligt 48 b § ML gälla bl.
a. 14 § femte stycket samma lag. Däri anges att kostnad för kungörelse och för
viss utredning skall betalas av den som utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga
verksamheten. Med hänsyn till grunderna för den av rättssäkerhetsskäl befingade
principen, att myndigheternas kostnader för arbete med anledning av ett
besvärsärende inte skall finansieras genom avgifter, bör de aktuella
kostnaderna inte läggas på den som utövar verksamheten (jfr PM s. 23). Kammartätten
har inte någon erinran mot övriga förslag i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de särskilda paragraferna i förslaget bör 48 och 48 b §§ ML</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omarbetas
mot bakgrund av vad som har anförts i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen tillstyrker i alla delar de<br>
författningsförslag som framläggs i Ds Jo 1985:3. Länsstyrelsen anser<br>
dock att instansordningen vid besvär över beslut som fattas av kommunal<br>
miljö- och hälsoskyddsnämnd (MHN) bör granskas ytteriigare. I Ds Jo<br>
1985:3 konstateras att besvär i dessa fall inges till länsstyrelsen och att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>492</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2040>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2041>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dess
beslut kan överklagas tUl koncessionsnämnden för miljöskydd. Detta Prop.
1987/88:85 innebär att ett beslut från en MHN i ett tUlsynsärende kan
överklagas två Bilaga 10.5 gånger, medan ett tillståndsbeslut endast kan
överklagas en gäng. För att undvika denna brist på överensstämmelse och i
avsikt att rationalisera ärendehandläggningen bör enUgt länsstyrelsens mening
även MHN:s beslut endast kunna överklagas en gäng. Möjligheten att göra
länsstyrelsen till slutinstans i de fall besvär förs över MHN:s beslut i fillsynsärenden
bör övervägas. Eventuellt bör besvär i ärendet av särskilt kvalificerad art
kunna föras direkt hos koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt länsstyrelsens mening starka mofiv för att ge koncessionsnämnden
möjlighet att förordna om komplettering av beslutsunderlaget om detta inte är
tillfyllest. Om nämnden återförvisar ärenden för ytterligare utredning till
länsstyrelsen, uppkommer i flertalet fall problem med att länsstyrelsen saknar
såväl ekonomiska som personella resurser att genomföra önskade kompletteringar
i det fall kostnaderna inte kan läggas pä sökanden/klaganden. Det kan även tilläggas
att Uknande behov av kompletteringar ibland uppstår vid länsstyrelsens
nuvarande behandling av ärenden. Det vore önskvärt om medel för sådana
kompletterande undersökningar kunde ställas till nämndens och länsstyrelsens
förfogande, t. ex, genom att ett särskilt förslagsanslag inrättas på
koncessionsnämnden eller naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8
Länsstyrelsen 1 Uppsala län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att koncessionsnämnden
i stället för regeringen blir slutinstans när det gäller besvär över
länsstyrelsens beslut i tillständs- och tillsynsärenden enligt
miljöskyddslagen. Genom sin verksamhet som prövningsmyndighet i de typiskt sett
mest kvalificerade tillständsärendena har nämnden förvärvat en betydande
erfarenhet av de avvägningar som måste göras enligt miljöskyddslagens tillätlighetsregler.
Genom det domstolsliknande förfarandet hos nämnden kommer den föreslagna
överflyttningen närmast att innebära en förstärkning, särskilt frän
rättssäkerhetssynpunkt. Om det undantagsvis i ett besvärsärende skulle aktualiseras
avgöranden som kräver ett politiskt ställningstagande öppnar förslaget
möjlighet för nämnden att underställa besvärsärendet regeringens prövning. Det
finns därför inte heller någon anledning att från effektivitetssynpunkt erinra
mot att nämndens beslut i besvärsärenden enligt tvåinstansprincipen inte kommer
att få överklagas fill regeringen. När det gäller besvär i tillsynsärenden
frångås i förslaget tvåinstansprincipen för det fall att miljö- och
hälsoskyddsnämnden är tillsynsmyndighet enligt 44 a § miljöskyddslagen. För
sådant fall kan ett tillsynsbeslut komma att prövas i tre instanser. I och för
sig kan detta förefalla inkonsekvent men eftersom tvåinstansprincipen ännu inte
genomförts inom andra delar av förvaltningsrättsskipningen anser länsstyrelsen
att förslaget även i denna del bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
departementsförslaget skaU besvär över beslut som länsstyrelsen<br>
meddelat enligt 8 a § miljöskyddslagen fortfarande anföras hos regeringen.<br>
Eftersom föreskrifter som meddelas med stöd av nämnda paragraf närmast<br>
är av normkaraktär finner länsstyrelsen den föreslagna besvärsordningen<br>
naturiig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>493</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2042>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2043>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har ingenting att erinra mot vad som i promemorian anförs om besvärsprövningen
i koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller prövningsförfarandet i tiUståndsärenden hos länsstyrelsen är detta i
stort sett oreglerat i nuvarande miljöskyddslagstiftning. Närmare regler om
länsstyrelsens sammansättning och arbetsformer vid tiUstånds-prövningen saknas.
Om naturvårdsverkets förslag om överflyttning av tillständsärenden från
koncessionsnämnd tUl länsstyrelse genomförs synes formerna för
tillståndsprövningen inom länsstyrelsen böra ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de förbehåll som ligger i vad anförts i fråga om listornas utformning har
länsstyrelsen ingenting att erinra mot innehållet i departementspromemorian
eller i naturvårdsverkets rubricerade skrivelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Länsstyrelsen tiUstyrker förslaget<br>
att beslut i tUlstånds- och tiUsynsäienden enligt miljöskyddslagen får över<br>
klagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd i stället för hos regeringen.<br>
Inte heller har länsstyrelsen någon erinran mot att länsstyrelsen filiförs<br>
ytterligare tillståndsärenden för aU avlasta koncessionsnämnden arbets<br>
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ser en klar fördel i att koncessionsnämnden anförtros besvärsprövningen.
Nämnden har stor erfarenhet av att avgöra de lämplighetsfrägor som dominerar
även besvärsärendena. Koncessonsnämndens noggranna utredningar och utförliga
motiveringar torde bli till god vägledning i miljöskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddet
fär inte försvagas genom bristande resurser för vare sig förprövnings-, tUlsyns-
eller besväisärenden. Det är väsentligt - även från rättssäkerhetssynpunkt —
att ärendena kan avgöras utan dröjsmål. Det är angeläget att arbetssituationen
hos de båda förvaltningsmyndigheterna noga följs upp. Med hänsyn fill att såväl
koncessionsnämndens som länsstyrelsens prövningsarbete avgiftsfinansieras bör,
även med nuvarande ansträngda statsfinansiella läge, erforderliga resursförstärkningar
tUlföras där behov uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län: Länsstyrelsen
tillstyrker förslaget. Överföringen av ärenden frän koncessionsnämnden till
länsstyrelsen måste dock förknippas med rimlig resursförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länstyrelsen i Jönköpings län: Länsstyrelsen har i
och för sig inte nägot att erinra mot förslaget. För att detta skall kunna
genomföras på ett för länsstyrelsen godtagbart sätt torde dock - på skäl som
framgår i det följande - krävas resursförstärkningar för länsstyrelsens del.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:85 Bilaga 10.5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2044>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2045>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.12 Länsstyrelsen i
Kronobergs län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att beslut i fillstånds-
och fillsynsärenden enligt miljöskyddslagen får överklagas hos
koncessionsnämnden för miljöskydd i stäUet för hos regeringen, men kan dock
inte utan vidare godta att denna överföring sker utan rimlig kompensation på
resurssidan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>494</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2046>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2047>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill i detta sammanhang fästa regeringens uppmärksamhet Prop. 1987/88:85 på det
förhållande att ML och MF innehåller regler om koncessionsnämn- Bilaga 10.5 dens
sammansättning och arbetsformer, medan motsvarighet i stort sett saknas för
länsstyrelsen i dess egenskap av tillständsmyndighet. Om nu länsstyrelsen skall
svara för en allt störte del av tillståndsprövningen i första instans, borde
formerna för prövningen inom länsstyrelserna ses över,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13-------------------------------------- Länsstyrelsen
i Kalmar län: Länsstyrelsen tUlstyrker förslaget att<br>
beslut som fattats av länsstyrelsen eller naturvårdsverket i fillstånds- och<br>
tillsynsärenden enligt miljöskyddslagen får överklagas hos koncessions<br>
nämnden för miljöskydd i stället för hos regeringen under fömtsätt<br>
ning att tillräckliga resurser ställes till förfogande för att möta den ökade<br>
arbetsbelastningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Länsstyrelsen
vill erinra om att miljöskyddslagsttftningen inne<br>
håller regler om koncessionsnämndens sammansättning och arbetsformer,<br>
medan sådana regler i stort sett saknas för länsstyrelsen i dess egenskap av<br>
tillståndsmyndighet. Om länsstyrelsen skall svara för en ökad del av tUl<br>
ständsprövningen borde formema för prövningen i länsstyrelserna ses<br>
över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.14 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Länsstyrelsen har inget att invända mot<br>
förslaget att beslut i tillständs- och tillsynsärenden enligt miljöskyddslagen<br>
får överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd i stället för hos<br>
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
torde, genom att resurser görs disponibla genom aft ärenden förs över till
länsstyrelserna, genom att nämnden är en förvaltningsmyndighet som är
underkastad förvaltningslagens regler och genom de speciella regler om nämndens
utredningsansvar m. m. som föresläs, bli väl skickat att handlägga aktuella
besvärsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.15 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Jordbruksdepartementet föreslår ändrad<br>
instansordning i miljöskyddsärenden. Koncessionsnämnden för miljö<br>
skydd kommer därigenom att få en stor del av sin verksamhet förskjuten<br>
mot besvärsprövning. I många ärenden där länsstyrelsen nu endast yttrar<br>
sig till koncessionsnämnden får länsstyrelsen enligt förslaget ta över till<br>
ståndsprövningen. En sådan omfördelning av arbetet ger koncessions<br>
nämnden utrymme för besvärsprövningen, medan länsstyrelsernas arbets<br>
börda därigenom kommer att öka. Länsstyrelsen återkommer avslutnings<br>
vis med synpunkter pä resursfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att huvudparten av tillståndsprövningen föreslås bli överflyttad
till länsstyrelsen borde formerna för prövningen inom länsstyrelsen ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
fillstyrker att koncessionsnämnden bUr slufinstans i överklagade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.16 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Den föreslagna ändrade instansord<br>
ningen, som innebär att besvär i tiUstånds- och tUlsynsärenden enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>495</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2048>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2049>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöskyddslagen
(ML) skall prövas av koncessionsnämnden för miljö- Prop. 1987/88:85 skydd i stäUet
för som nu av regeringen, är enligt länsstyrelsens uppfatt- Bilaga 10.5 ning en
lämplig och välmotiverad åtgärd. Koncessionsnämnden har numera en lång
erfarenhet av handläggning av kvalificerade miljöskyddsärenden, varför det kan
förväntas att nämndens hantering av ifrågavarande besvärsärenden bin- fullt filtfredsstäUande
både med hänsyn tiU sakbedömning som rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker förslaget i vad det avser ändringar i instansordningen.
Naturvårdsverkets synpunkter att denna decentralisering skulle innebära en
sänkt ambifionsnivå vad gäller hanterandet av miljöintressena synes inte gmndande.
Länsstyrelsen är beredd att Uksom hittills hävda dessa intressen minst lika
strängt som koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:. I föreliggande
promemoria har före-slagUs ändrade besvärsbestämmelser i miljöskyddslagen (ML).
Länsstyrelsen har ingen principiell invändiung mot de förslag som framförs. De
föreslagna förändringarna medför vissa konsekvenser ur resurssynpunkt även för
länsstyrelsens del. Synpunkter härpå redovisas i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län: Länsstyrelsen har
ingen erinran mot förslaget att besvär över beslut av länsstyrelsen i tUlstånds-
och tUlsynsärenden skall prövas av koncessionsnämnden i stäUet för av
regeringen. Några invändningar från rättssäkerhetssynpunkt kan inte göras mot
en sådan ordning. Vidare finner länsstyrelsen att det behov av regeringsprövning
som kan finnas i enskilda fall tillgodoses genom den föreslagna underställningsmöjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har i princip inte heller något emot att koncessionsnämnden för att kunna
fullgöra sina uppgifter som besvärsmyndighet avlastas arbetsuppgifter genom att
tillståndsprövning av vissa verksamheter överförs till länsstyrelserna. Den
tillståndsprövning som skett vid länsstyrelserna sedan ändringen i
miljöskyddslagstiftningen 1981 har gett länsstyrelserna erfarenheter som gör
att dessa bör kunna anförtros ytterligare fillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill länsstyrelsen också erinra om möjligheten att i<br>
enskilda fall hänskjuta länsstyrelseärenden fill koncessionsnämnden enligt<br>
3 och 5§§ i miljöskyddsförordningen. Denna bestämmelse torde fä ökad<br>
betydelse om tillståndsprövningen överförs i den omfattning som föresla<br>
gits. För närvarande gäller att endast den länsstyrelse som har ett enskilt<br>
tillständsärende för prövning kan hiinskjuta ärendet till koncessionsnämn<br>
den. Med hänsyn bl. a. fill att länsstyrelserna genom förslaget kan komma<br>
att i ökad omfattning fä pröva anläggningar vars verkningar sträcker sig<br>
över länsgränserna kan det frän principiella utgångspunkter anses otUl-<br>
fredsställande, att frågan om hänskjutning helt ligger i händema på den<br>
enskilda länsstyrelsen. Man bör därför, om ändringarna kommer tiU stånd,<br>
överväga att även ge naturvårdsverket befogenhet att hänskjuta länsstyrel<br>
seärenden till koncessionsnämnden. En sådan befogenhet förefaller enligt<br>
länsstyrelsens mening naturlig med hänsyn till verkets roll som central</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>496</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tUlsynsmyndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2050>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2051>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår ovan har länsstyrelsen inga principiella invändningar mot Prop.
1987/88:85 att tiUståndsprövningen i vissa fall överflyttas tUl
länsstyrelserna. En över- Bilaga 10.5 föring i den omfattning som föreslagits
torde emellertid kräva resursförstärkningar om inte miljöskyddsarbetet i stort
skall bli eftersatt. I denna bedömning har länsstyrelsen också beaktat
verkningarna av de förslag som naturvårdsverket lämnat i syfte att förenkla
förprövningen vid länsstyrelserna. Dessa frågor behandlas närmare i följande
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.19 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen har intet att<br>
erinra mot förslaget att beslut enligt miljöskyddslagen får överklagas hos<br>
koncessionsnämnden för miljöskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ställer sig frågande fill att överföring av fillständsärenden till
länsstyrelsen skulle innebära "en i viss mån sänkt ambifionsnivå i vad
avser kvaliteten på tillståndsprövningen", länsstyrelsen avser självfallet
att iaktta att tillståndsprövningen sker helt enligt lagens bestämmelser.
Däremot innebär överföringen en sänkt ambitionsnivå på tillsynen säsom framhåUits
ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Länsstyrelsen har
inget att erinra mot det förslag till ändring av instansordningen som redovisas
i departementspromemorian. Den ändring av prövningslistorna som blir en direkt
följd av förslaget kan emellertid leda till ett avsevärt merarbete för länsstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Skaraborgs län: Länsstyrelsen delar
de synpunkter som framförts i promemorian och tillstyrker därför förslaget i mbricerat
avsnht. En följd av förslaget blir att innehållet i miljöskyddsförordningens
bilagor ändras på så sätt att fler ärenden överförs för avgörande av länsstyrelsen.
Vidare torde ett flertal verksamheter behöva överföras frän att vara tillständspliktiga
fill att bli anmälningspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen har
inget att invända mot departementespromemorians förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: Länsstyrelsen har i
princip inget att erinra mot förslaget, fömtsatt att den överföring av
arbetsuppgifter, som en ändrad instansordning och en eventuell överföring av
ärenden från koncessionsnämnden för miljöskydd tiU länsstyrelsen innebär, inte
sker utan rimlig kompensafion med ökade resurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län: Länsstyrelsen har
ingen erinran mot departementspromemorians förslag att göra koncessionsnämnden
till slufinstans beträffande besvär över länsstyrelsebeslut i ärenden enligt
miljöskyddslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen
tillstyrker de i departementspromemorian föreslagna ändringarna i
miljöskyddslagen vUka innebär att beslut i tillstånds- och tillsynsärenden får
överklagas hos konces-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>497 sionsnämnden för miljöskydd istället för hos
regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2052>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2053>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.26 Länsstyrelsen i
Jämtlands län: Länsstyrelsen fillstyrker förslaget att Prop. 1987/88:85<br>
beslut i tillstånds- och fillsynsärenden enligt miljöskyddslagen får
överklä- Bilaga 10.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gas
hos koncessionsnämnden för miljöskydd i stället för som nu hos regeringen.
Förslaget förutsätter att koncessionsnämnden får ökade resurser disponibla för
besvärsprövning genom att vissa ärendegmpper förs över fill länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län: I
departementspromemorian föreslagna ändringar av besvärsordningen m. m, i
tillstånds- och tillsynsärenden tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län: Det i promemorian
(Ds Jo 1985:3) framlagda förslaget om ändrad insf.insordning i
miljöskyddsärenden så att koncessionsnämnden för miljöskydd i stället för
regeringen skall pröva besvär över länsstyrelsens beslut i miljöskyddsärenden
anser länsstyrelsen vara lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formerna
för koncessionsnämndens handläggning av tUlståndsärenden är nu väl reglerade
och förfarandet vid besvärsprövningen behandlas ganska utförligt i promemorian
(Ds Jo 1985:3), Motsvarande frågor vid behandlingen hos länsstyrelsen
behandlas inte i promemorian. Med hänsyn tiU överflyttningen av prövningen av
ett stort antal ärendegmpper av störte svårighetsgrad är en förutsättning för
ändring av instansordningen bör övervägas om inte formerna för liinsstyrelsens
handläggning bör anges nägot närmare än i dag utan att flexibiliteten begränsas
för mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.29 Svenska
kommunförbundet: Styrelsen delar uppfattningen i jord-<br>
bmksdepartementets promemoria att regeringen i allmänhet inte behöver<br>
vara besvärsinstans i tillstånds- och fillsynsärenden enligt miljöskydds<br>
lagen. Att besvärsprövningen pä nu föreslaget sätt överförs från regeringen<br>
tiU koncessionsnämnden för miljöskydd äventyrar inte, enligt styrelsens<br>
mening, gällande krav på rättssäkerhet. Styrelsen delar den i promemorian<br>
framförda åsikten att nämndens avgöranden har tillvunnit sig respekt och<br>
anses utgöra goda exempel på den svåra avvägningen mellan ett fungeran<br>
de skydd för miljön samt industriell och kommunal verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
anförs i promemorian bör dock ärenden som fordrar en politisk intresseavvägning
prövas av regeringen. Detsamma gäller ärenden av principiell betydelse eller
som annars iir av störte vikt. Styrelsen ställer sig bakom den i promemorian
framförda uppfattningen att det bör ankomma på koncessionsnämnden att själv
avgöra när underställning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är länsstyrelsens beslut enligt 44 a § miljöskyddslagen (överlåtelse av
tillsyn fill miljö- och hälsoskyddsnämnd) av sådan art att besvär bör prövas av
regeringen. Styrelsen tillstyrker förslaget på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
som fattats av miljö- och hälsoskyddsnämnden med stöd av 44 a §<br>
miljöskyddslagen överklagas enligt gällande rätt till länsstyrelsen och där<br>
efter till koncessionsnämnden. I promemorian föreslås ingen ändring. Sty<br>
relsen menar dock att miljö- och hälsoskyddsnämndernas beslut bör över<br>
klagas direkt till koncessionsnämnden. Skälen härtill är följande:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>498</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2054>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2055>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- PrincipieU
fräga. Miljö- och hälsoskyddsnämndernas övertagande av Prop. 1987/88:85<br>
fillsynsuppgifter enligt 44 a § miljöskyddslagen innebär att nämnderna ges
Bilaga 10.5<br>
samma ställning som tillsynsmyndighet som länsstyrelsema. En av orsa<br>
kerna till att miljö- och hälsoskyddsnämnderna gavs möjlighet att ta på sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>detta
utökade ansvar var att fillsynen borde effekfiviseras (jämför prop 1980/81:92
om ändring i miljöskyddslagen, sid 45). Miljö- och hälsoskyddsnämndernas
beslut bör därför i likhet med vad som gäller för länsstyrelsebeslut
överklagas direkt till koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tidsaspekten. Genom att beslut som fattas av miljö-
och hälsoskyddsnämnden först överklagas fill länsstyrelsen och sedan vidare
till koncessionsnämnden kan miljöstörare förhala miljö- och hälsoskyddsnämndens
ingripande onödigt länge. De som är utsatta för störning i kommuner där miljö-
och hälsoskyddsnämnden är tillsynsmyndighet kommer på detta sätt i ett sämre
läge pä gmnd av längre handläggningstid än om länsstyrelsen varit tiUsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Jävfrågan. Enligt 38 § miljöskyddslagen skall tillsynsmyndigheterna
samarbeta med varandra. Länsstyrelsernas vilja att meddela råd i miljöskyddsärenden
hämmas av att miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut kan överklagas dit. Om
nämndens beslut i stället överklagas direkt fiU koncessionsnämnden bortfaller
problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget kan erinras om remissyttrande 1981-11-13 över förvalt-'ningsrättsutredningens
betänkande "Ändringar i förvaltningslagen". Där framhöll styrelsen
bl. a. att en enhetligare och enklare instansordning borde eftersträvas och aft
antalet besvärsinstanser på sikt borde nedbringas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.30
Svenska naturskyddsföreningen: Enligt föreningens mening innebär det
uteslutande fördelar med att koncessionsnämnden i stället för jordbmksdepartementet
bUr besvärsinstans i tillståndsärenden. Föreningen utgär då från att den
relativt konsekventa rättsfillämpning som koncessionsnämnden utövat i mera
komplicerade fall bibehålls och fillgrips i samtliga besvärsärenden. Detta är
väsentligt av flera skäl, även resursskäl. Som exempel på det sistnämnda kan
nämnas att ju striktare tillämpningen blir, desto färte besvär kommer att
anföras "i onödan" över länsstyrelsebeslut. En följd blir också att
kvalitén på länsstyrelsernas lagfiUämpning höjs pä lite längre sikt eftersom
koncessionsnämndens praxis kan väntas verka prejudicerande för länsstyrelsernas
prövning av tUlståndsansökning-ar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att även besvär i tillsynsärenden ska kunna föras över fill koncessionsnämnden
måste vissa förutsättningar vara uppfyUda, Den viktigaste är att koncessionsnämndens
resurser förstärks avsevärt. Sker inte detta, avstyrker föreningen med största
bestämdhet att tillsynsbeslut överprövas av koncessionsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill föreningen påpeka aft det synsätt, som skymtar<br>
fram i promemorian om lämplighetsfrågor såsom varande något artskilt<br>
från rättsfrågor är felaktigt; något som för övrigt delvis påpekades redan av<br>
departementschefen i prop. 1969:28. Med beaktande av att olika omstän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>499</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2056>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2057>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheter - men dock bara
sådana omständigheter som är rättsligt relevanta Prop. 1987/88; 85 - i det
enskilda fallet har betydelse för besluten, kan ändå sägas att Bilaga 10.5
tillämpningen av tillåtlighetsreglerna innebär en konkretisering av gällande
rättsregler och inte utgör - i någon enda del - politiskt beslutsfattande som
går längre än eller ligger vid sidan av lagsfiftarens intenfioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller besvärsprövningen i tillsynsärenden vill föreningen uppmärksamma departementet
på det märkliga i överprövningen av miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut.
Sådana beslut överprövas i två instanser, medan länsstyrelsernas och
naturvårdsverkets tillsynsbeslut överprövas i en. På denna punkt föreslås ingen
ändring i promemorian. I praktiken innebär detta att den som berörs av ett
tillsynsbeslut enligt miljöskyddslagen vilket fattats av en miljö- och
hälsoskyddsnämnd lätt kan fördröja genomförandet av beslutet (i normatfallen)
genom att utverka inhibition och överklaga två gånger. Till bilden hör ocksä
att det är tveksamt huruvida detta rimmar med tanken att miljö- och
hälsoskyddsnämnd ska överta (och inte bara bistå i) fillsynsuppgifterna från
länsstyrelsen. Det kan inte vara lämpligt att samma länsstyrelse i sådana fall
överprövar tUlsyiisbeslu-ten. Bland annat hämmar ett sådant förfarande den
rådgivning och det mera informella samarbete som borde kunna få förekomma
mellan miljö-och hälsoskyddsnämndema och länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
menar därför att tillsynsbeslut som fattas enligt miljöskyddslagen av miljö-
och hälsoskyddsnämnd ska överprövas av samma instans som överprövar
länsstyrelsens tillsynsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har beträffande beslutsunderlaget för besvärsprövningen en annan uppfattning än
den som kommer till uttryck i promemorian. Promemorian förefaller överskatta
det beslutsunderlag som idag finns i tillståndsärenden. Det är relativt
vanligt att säväl koncessionsnämnd som - i högre utsträckning - länsstyrelserna
beslutar pä ett underlag som inte är tUlräckligt för att rätt kunna bedöma vad
tilläfiighetsreglerna kräver. Föreningen har tidigare hävdat att
miljökonsekvensbeskrivningar i en eller annan form bör införas i Sverige,
Utvecklingen efter 1981 visar att sådana verkligen behövs. De utredningar och
det beslutsunderlag som koncessionsnämnden och länsstyrelserna idag accepterar
är ofta otillräckligt och de invändningar, som tidigare riktats mot
föreningens förslag beträffande miljökonsekvensbeskrivningar, innebärande att
nuvarande lagstiftning fullt ut tUl-godoser samma syften, är lätta att vederlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas
prövning i tillståndsärenden varierar starkt. En ten<br>
dens är dock att sakägare och aUrnänhet får sämre informafion och -<br>
psykologiskt sett - sämre möjligheter att delta i ärendet hos länsstyrelser<br>
na än hos koncessionsnämnden. Samråden enligt 12 § blir oftare illusoriska<br>
på länsstyrelsenivå. Den sedvana som har utvecklats med annonser i<br>
pressen och den enda möjligheten för sakägare och allmänhet att på eget<br>
inifiafiv kontakta någon i företaget innebär i praktiken att det mesta av<br>
syftet med samrådet har gått om intet. Att även många koncessionsären<br>
den föregås av dessa fattiga substitut för samråd ändrar inte kritiken mot<br>
länsstyrelseprövningarna. Vidare händer det att samråd inte alls hålls. Det<br>
är enligt föreningens uppfattning en illusion att allmänheten fått komma fill<br>
tals pä ett rimligt sätt i de normala länsstyrelseärendena.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>500</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2059>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer en annan sak som har stor betydelse, nämligen att den Prop.
1987/88:85 klagandes syfte med en överklagning är just att fä en ändring till
stånd. Ett Bilaga 10.5 tillståndsbeslut har rättsverkan mot alla sakägare. I
tillståndsärendets överprövning kan saker inträffa, som drastiskt ändrar
förutsättningarna för en eller flera sakägare. Dessa mäste därför ges samma
möjligheter som företagare och myndigheter att delta i handläggningen även i
den besvärsprövande instansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
är medveten om att promemorians förslag skuUe innebära en förbättring för
allmänheten och sakägarna jämfört med idag, då regeringen prövar besvären.
Denna förbättring kan dock inte gärna vara ett argument mot föreningens
påpekande och förslag. Emellertid vill föreningen här peka på ännu en fördel
med att koncessionsnämndens handläggning av besvären i tillståndsärenden sker
på samma sätt som nu sker i de tillståndsärenden där koncessionsnämnden är
första instans (med förändring av de detaljer som följer av att länsstyrelsen
redan skött om vissa saker) nämU-gen att besvärsprövningen blir mycket väl gmndad,
vilket i sin tur ökar respekten för koncessionsnämndens praxis och återverkar
på enhetligheten hos länsstyrelserna. Det ökar ocksä fömtsättningarna för att
beslutsunderlaget redan i första instans blir fullgott eftersom risken att en
inträngande prövning, med en förhandling, inför koncessionsnämnden uppenbarar
brister i beslutsunderlaget som kan försena tillståndsprövningen för företagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser därför att sammanträde på platsen ska hållas i besvärsärenden i
tillståndsfrågor i samma utsträckning som om fillståndsfrågan vore uppe hos
koncessionsnämnden som första ins1»ns. I princip ska alltså överprövningen
innebära en ny "omgång" av hela ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annorlunda
är det vid besvärsprövning i tiUsynsärenden. Fömtsatt att koncessionsnämnden
ska pröva dessa (se fömtsättningarna ovan), kan ordningen i allt väsenfiigt
överensstämma med vad som föreslås i promemorian med beaktande av den vida sakägarkrets
som miljöskyddslagen erkänner. Skälen till åtskillnaden är främst att ett
tillsynsbeslut inte i sig ger samma slags rättsverkan som ett tiUståndsbeslut.
Emellertid fömtsätter detta resonemang att besvären inte gäller sådana frågor
som egentligen borde ha avgjorts i ett tillståndsärende men har hänskjutits
till att avgöras tillsyns vägen. Detta problem kräver dock en lösning som inte
nödvändigtvis aktualiseras i detta lagstiftningssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.31
Sveriges industriförbund: Förslaget att besvär över vissa beslut av
naturvårdsverket resp, länsstyrelsen skall prövas av koncessionsnämnden i
stället för av regeringen är ändamålsenligt. En oavvislig fömtsättning för ett
genomförande av förslaget är dock att detta icke ökar koncessionsnämndens
arbetsbörda till men för uppgifterna inom den ordinarie tillständsgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget är särskUt
angeläget såvitt gäller besvär över beslut i tillsyns<br>
ärenden. Dessa har ju sällan eller aldrig principiella inslag av sådan art att<br>
en regeringsprövning är önskvärd. I praktiken torde tvister i fillsynsären<br>
den för övrigt normalt komma att överlämnas till koncessionsnämnden för<br>
avgörande utan att detta ges form av ett besvär.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>501</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2060>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2061>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
INLInlämning1988-03-04 00:00:00inträffat60BBordläggning1988-03-14 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1988-03-15 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-04-05 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avCenterpartiet2014-11-24 08:41:43statustextstatustextÄrendet är avslutatGB03852019-05-28 12:34:14tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-24 08:41:43GB0385prop_198788__85.pdf40326870pdfom miljöpolitiken inför 1990-talethttps://data.riksdagen.se/fil/A007B0F1-A7C9-4375-89FF-25E402CFC71Aföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo14mot1987/88Jo14med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo15mot1987/88Jo15med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo16mot1987/88Jo16med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo17mot1987/88Jo17med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo18mot1987/88Jo18med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo19mot1987/88Jo19med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo20mot1987/88Jo20med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo21mot1987/88Jo21med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo22mot1987/88Jo22med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo23mot1987/88Jo23med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo24mot1987/88Jo24med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo25mot1987/88Jo25med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo26mot1987/88Jo26med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo27mot1987/88Jo27med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo28mot1987/88Jo28med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo29mot1987/88Jo29med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo30mot1987/88Jo30med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo31mot1987/88Jo31med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo32mot1987/88Jo32med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo33mot1987/88Jo33med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo34mot1987/88Jo34med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo35mot1987/88Jo35med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo36mot1987/88Jo36med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo37mot1987/88Jo37med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo38mot1987/88Jo38med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo39mot1987/88Jo39med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo40mot1987/88Jo40med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo41mot1987/88Jo41med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo14mot1987/88Jo14med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo15mot1987/88Jo15med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo16mot1987/88Jo16med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo17mot1987/88Jo17med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo18mot1987/88Jo18med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo19mot1987/88Jo19med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo20mot1987/88Jo20med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo21mot1987/88Jo21med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo22mot1987/88Jo22med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo23mot1987/88Jo23med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo24mot1987/88Jo24med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo26mot1987/88Jo26med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo27mot1987/88Jo27med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo28mot1987/88Jo28med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo29mot1987/88Jo29med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo30mot1987/88Jo30med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo31mot1987/88Jo31med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo32mot1987/88Jo32med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo33mot1987/88Jo33med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo34mot1987/88Jo34med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo35mot1987/88Jo35med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo36mot1987/88Jo36med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo37mot1987/88Jo37med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo38mot1987/88Jo38med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo39mot1987/88Jo39med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo40mot1987/88Jo40med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo41mot1987/88Jo41med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletMotionföljdmotionav Carl Bildt (M)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:85<br/>
om miljöpolitiken inför 1990-taletGB02Jo25mot1987/88Jo25med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-taletav Carl Bildt (M)Motion