<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2294701</hangar_id>
 <dok_id>GB0323</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1987/88:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:22:55</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 09:02:10</publicerad>
 <titel>om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB0323/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB0323</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0323</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;__ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ändring i rättegångsbalken (resning i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;brottmål vid jäv)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen atl anla det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 1 oktober 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar Gertrud Sigurdsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Sten Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås en utvidgning av möjligheterna lill resning lill den tilltalades
förmån i brottmål där en åklagare dier lagfaren domare varit jävig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya regeln föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 58 kap. 2 och 3 §§
rättegångsbalken skall ha följande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan dom i brottmål vunnit laga kraft, må till förmån för
den lilllala-;de resning beviljas:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. om ledamot av rätten, där an­ställd Qänslemän eller
åklagaren med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande el­ler
Qänsleförsedse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud, ställföreträdare
eller för­svarare lill last, samt brottet eller Qänsteförsedsen kan antagas
hava inverkat på målets utgång;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om skriftlig
handling, som åbe­ropats lill bevis, varil falsk eller om vittne, sakkunnig
eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava
inverkat på utgången;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om omständighet
eller bevis, som ej tidigare förebragts, åbero­pas och dess förebringande sanno­likl
skulle hava lett till all den tillta­lade frikänts eller brottet hänförts under
mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller ock med hänsyn lill vad
sålunda åberopas och i övrigt förekommer synnerliga skäl äro, all frågan,
huruvida den tilltalade förövat det brott, för vil­ket han dömts, prövas ånyo;
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
rättstillämpning, som ligger fill grund för domen, uppenbart strider mot lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft, får resning
beviljas till förmån för den tilltalade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om någon
ledamot av rätten, där anställd Qänslemän eller åkla­garen med avseende på
målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfa­rande eller Qänsleförsedse
eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträda­re
eller försvarare till last, saml brottet eller Qänsteförsedsen kan antas ha
inverkat på målets utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon
lagfaren domare el­ler åklagaren har varil jävig och det inte är uppenbart att
jävet har saknat betydelse för målets utgång,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om någon
skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varil falsk eller om ett
vittne, en sakkun­nig eller en tolk har avgett falsk utsaga saml handlingen
eller utsa­gan kan antas ha inverkat på ut­gången,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om någon
omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas
och dess fö­rebringande sannolikt skulle ha lett till all den tilltalade
frikänts eller till att brottet hänförts under en milda­re straffbestämmelse än
den som tillämpats eller om del, med hänsyn lill vad sålunda åberopas och i öv­rigt
förekommer, finns synnerliga skäl alt på nytt pröva frågan om den tilltalade
har förövat del brott, för vilkel han dömts, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om den
rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppen­bart strider mol lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1975:670.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=286&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=286 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
  dom i brottmål vunnit laga kraft, må lill men för den tilltalade resning
  beviljas:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.    om
  sådant förhällande, som&lt;br&gt;
  avses i 2 § 1 eller 2, förelegat och&lt;br&gt;
  detta kan antagas hava medverkat&lt;br&gt;
  lill alt den tilltalade frikänts eller&lt;br&gt;
  brottet hänförts under väsenlligl&lt;br&gt;
  mildare straffbestämmelse än den&lt;br&gt;
  som bort tillämpas; eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.    om för brottet är stadgat fäng­&lt;br&gt;
  else i mer än ett är saml omständig­&lt;br&gt;
  het eller bevis, som ej tidigare fö­&lt;br&gt;
  rebragts, åberopas och dess före­&lt;br&gt;
  bringande sannolikt skulle hava lett&lt;br&gt;
  lill all den tilltalade dömts för brot­&lt;br&gt;
  tet eller delta hänförts under vä­&lt;br&gt;
  senlligl strängare straffbestämmel­&lt;br&gt;
  se än den som tillämpats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft, får resning
beviljas lill men för den tilltalade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om något sådant
förhällande, som avses i 2 § 1 eller 3, förelegal och della kan antas ha
medverkat till all den tilltalade frikänts eller tdl att brottet hänförts under
en vä­sentligt mildare straffbestämmelse än den som borde ha tdlämpats, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det för
brottet är föreskri­vet fängelse i mer än elt är samt någon omständighet eller
bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikl
skulle ha lell lill alt den tilltalade dömts för brottet eller //// att detta
hänförts under en väsent­ligt strängare straffbestämmelse än den som
tillämpats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ej mä på grund av förhållande, som avses i 2, resning
beviljas, med mindre parten gör sannolikt, atl han icke vid den räll, som
meddelat domen, eller genom fullföljd från denna kunnat åberopa omständigheten
eller beviset eller han eljest haft giltig ursäkt atl ej göra del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1964:166.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Jo­hansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss om ändring i rättegångsbalken (resning i
brottmål vid jäv)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om jäv i rättegångsbalken (RB) syftar till all garantera atl rättskipningen
utövas objektivt och opartiskt och omfattas av allmänhe­tens förtroende.
Jävsreglerna i RB lar sikte bl. a. på atl hindra alt en jävig domare eller
åklagare lar befattning med etl mål. Om så ändå varil fallet kan man komma lill
rätta med felet med hjälp av olika slags rättsmedel. I fråga om domar som
vunnit laga kraft kan ell jäv ulgöra grund för resning eller domvillobesvär enligl
58 resp. 59 kap. RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om gällande lagstiftning lämnar tillräckligt utrymme för resning lill den
tilltalades förmån i brottmål där åklagaren varil jävig under målets handläggning
har på senare lid diskuterats såväl i riksdagen som i massme­dia. Etl
uppmärksammat fall, där jäv för åklagaren förelegal, har också prövats av
högsta domstolen (ärende Ö 1684/85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian (Ds Ju 1986:12) Resning i brottmål vid jäv, som upprätta­des inom
justitiedepartementet år 1986, föreslås utökade möjligheter till resning lill
den tilltalades förmån i brottmål där en åklagare eller lagfaren domare varit
jävig. Där föreslås en ny resningsgmnd, enligt vilken resning kan beviljas om
någon lagfaren domare eller åklagaren varil jävig och del inle är uppenbart atl
jävet har saknat belydelse för målets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser nu all ta upp de frågor som aktualiserats i promemorian. Lagförslaget i
promemorian överensstämmer i allt väsenlligl med milt förslag. Della omfallar
dock även en följdändring i ell annal lagrum i RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­serna bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 1 . En samman­ställning av
remissyttrandena har upprättats inom jusliliedepartemenlel och finns
tillgänglig i lagsfiflningsärendel (dnr 87-45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;2
Nuvarande ordning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1    Jävsbestämmelsernas syfte m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all tillgodose intresset av objektivitet i rättskipningen krävs bl. a. att
domaren intar en fullt opartisk ställning i rättegången; han fär inle — pä grund
av sitt förhållande till nägon part eller del som räliegången avser — ha elt
intresse i målets utgång som medvetet eller omedvetet kan påverka hans omdöme
vid handläggningen eller avgörandet. För atl upprätthälla allmänhetens
förtroende för rättskipningen får det inte ens uppstå misstan­kar om att
domaren kan vara partisk. En domare som kan ha personligt intresse av ell måls
utgång skall således inle befatta sig med målet, oavsett om han verkligen
skulle låta sig påverkas eller inle. Jävsreglerna för domare i 4 kap. 13 § RB
syftar lill atl uppnå del som nu sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
åklagare gäller enligl RB i princip samma jäv som för domare. Som bakgrund lill
denna regel uttalas i förarbetena till RB all del för atl åklaga­ren rätt skall
kunna fullgöra sin uppgift fordras all han intar en fullt oparfisk ställning (SOU
1938:44 s. 127).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
för åklagarnas del finns alltså etl principiellt krav på opartiskhet i verksamhelen.
Detta kommer i lagstiftningen lill ullryck på olika sätl, och inle enbart genom
bestämmelserna om åklagaijäv. Atl åklagarna är under­kastade objeklivitetsprincipen
framgår således av 23 kap. 4 § RB. Enligt denna bestämmelse skall inle bara
omständigheter som talar emot den misstänkte ulan även sådana som talar för
hans oskuld beaktas under förundersökningen. Vidare skall bevis som talar lill
den misstänktes för­mån las tillvara. Åklagarens skyldighet att även i övrigt
ingripa till den misstänktes förmån följer bl.a. av bestämmelsen i 20 kap. 2 § RB,
enligl vilken åklagaren i högre rätt fär fullfölja talan till den misstänktes
förmån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2    Jävsgrunderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1
Domarjäv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
omständigheter som utgör jäv för domare räknas upp i 4 kap. 13 § RB. Reglerna
är tillämpliga på alla slags domare, alltså förutom lagfarna doma­re och
nämndemän även tekniska ledamöter och andra särskilda ledamö­ter. Även bilrädespersonal
som enligl särskill förordnande utför domargö-romål omfattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jävsgmnderna är uppdelade
i nio olika punkter. Den/ör.yrfl avser fall då&lt;br&gt;
domaren har elt intresse i sakens utgång på grund av sin relation till själva&lt;br&gt;
saken medan den andra gäller domarens relation till någon av parterna,&lt;br&gt;
s. k. skyldskapsjäv; domaren är således jävig om han slår i en viss närmare&lt;br&gt;
familjerelation lill parten. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas all&lt;br&gt;
domaren inle är jävig av den anledningen atl en nära anhörig till honom är&lt;br&gt;
ombud ål ena parlen. I denna situation blir istället ombudet jävigt (se&lt;br&gt;
nedan avsniU 2.4). Den tredje punkten är en kombination av de två föregå­&lt;br&gt;
ende. I den fiärde punkten upptas de s. k. ställförelrädarjäven. Enligt&lt;br&gt;
denna är domaren jävig om han själv, eller någon nära anhörig till honom,&lt;br&gt;
är förmyndare, god man eller på annat säll ställföreträdare för en part eller,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;då parten är en juridisk
person, ledamot av styrelsen eller motsvarande.     Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den/ewre
jävsgrunden är en kombination av jäven i den första, andra och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Qärde punkten. Enligl den
sjätte punkten är domaren jävig om han är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;parts
vederdeloman&amp;quot;, dvs. om de är varandras motparter i en annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättegång.
Enligl punkl sju föreligger jäv om domaren tidigare har tagit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befattning
med den sak som är föremål för handläggning, dels när han i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan
rätl såsom domare eller befattningshavare har fattat beslut som rör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saken,
dels när han har tagit befallning med saken hos en annan myndighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
som skiljeman. Den åttonde punkten rör den situationen all domaren i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saken
har fört en parts talan som rättegångsombud eller biträtt parten eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viUnat
eller varil sakkunnig. I den sista och nionde punkten slutligen finns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
generalklausul enligt vilken domaren är jävig om det föreligger någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild
omständighet som är ägnad all mbba förtroendet för hans opar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fiskhel
i målet. Bestämmelsen kan vara aktuell exempelvis när domaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
skuldsättning eller pä annal sätl är ekonomiskt beroende av en part,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när
del förehgger uppenbar ovänskap mellan domaren och ena parten eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när
domaren och ena parten har en nära vänskapsförbindelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.2
Åklagarjäv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
jag redan nämnt gäller för åklagare i princip samma jäv som för domare. 17 kap.
6 § RB föreskrivs således alt en allmän åklagare inle får la befallning med fömndersökning
eller åtal för ell visst brott om del för honom föreligger en omständighet belräffande
broUel som skulle utgöra jäv mot domare. Av naturliga skäl har dock undanlag
uttryckligen gjorts bl.a. med avseende på vederddomannajävet. I bestämmelsen
har undan­taget formulerats så alt jäv inle får gmndas på &amp;quot;åtgärd, som
åklagaren vidtagit å Qänslens vägnar, eller gärning, som förövats mol honom i
eller för hans Qänsl&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:199.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Handläggningen av jävsfrågor &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1 Domarjäv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vaije
domare är skyldig all självmant ge lill känna om han anser aU hans opartiskhet
kan sättas i fråga (4 kap. 14 § första stycket RB). Så snart en jävsfråga
uppkommit skall han i princip avhålla sig från all handläggning av målet.
Undanlag har endasl gjorts för synnerligen brådskande åtgärder. Han fär dock
under inga omständigheter avgöra målet (4 kap. 15 § första Slyckel RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om domarjäv kan väckas även av parterna. En jävsinvändning måsle framställas
senast när parten första gången för talan i målet sedan han fått kännedom om
all domaren deltar i handläggningen eller om den omständighet som jävel gmndas
på (4 kap. 14 § andra stycket RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
praktiken avstår en domare givelvis nästan undantagslöst ulan några formaliteter
från alt befatta sig med etl mål där han är jävig. För de situationer då
jävsfrågan blir aktuell först sedan handläggningen av målet påböljats, finns en
uttrycklig regel om att den domare som avses inte själv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får
della i prövningen av jävsfrågan. Av prakfiska skäl har undanlag gjorts     Prop.
1987/88:23 för del fall att rätten annars inle skulle vara domför och annan
domare inle utan tidsutdräkt kan tillkallas (4 kap, 15 § tredje stycket RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
rättens avgörande i målet överklagas, får den högre rätten inte självmant la
upp en fråga om jäv mot en domare i den lägre instansen. En part kan däremot få
en jävsinvändning prövad av högre räll dels efter överklagande av etl beslut av
den lägre rätlen all ogilla jävsinvändningen och dels om han efter överklagande
av domen i målet fortfarande har rätt alt framställa jävsinvändning, dvs. om
han inle haft fillfälle atl framställa invändningen tidigare (4 kap. 14 §
tredje stycket RB). Om den högre rätlen finner att jävsinvändningen är befogad
ska den lägre rättens dom undanrö­jas (50 kap. 27 §, 51 kap. 27 § och 55 kap.
15 § andra slyckel RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Åklagarjäv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
åklagarjäv föreskrivs atl sådana frågor ska prövas av åklaga­rens närmaste
förman. Jäv mot riksåklagaren prövas av honom själv. Endast åtgärder som inte
utan fara kan uppskjutas får vidlas av åklagaren om han är jävig (7 kap. 6 §
andra och tredje styckena RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolen
prövar inle frågor om åklagarjäv (jfr SOU 1938:44 s. 127). Domstolens prövning
av frågan om den som väcker åtalet är behörig all tala å broUel (45 kap. 8 § RB)
avser således inte frågan om jäv för åklaga­ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns inle någon möjlighet för en högre räll all, efter överklagande i ordinär
ordning, undanröja den lägre rättens dom och återförvisa målet för förnyad
handläggning till den lägre rätten på gmnd av all åklagaren varil jävig. Någol
behov härav har troligen inte ansetts föreligga eftersom målet ju blir föremål
för en förnyad prövning i den högre instansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Jäv för ombud, biträde och försvarare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som står i en viss närmare familjerelation till domaren får enligt uttryckliga
föreskrifter i 12 kap. 4 § RB inte vara ombud i målet. Familjere-lafionen är
beskriven på samma sätl som den som gäller för domare enligl de ovan beskrivna
reglerna i 4 kap. 13 § andra punkten. Inle heller får den som tagit befallning
med saken som domare eller befattningshavare vid domstol eller som varit ombud
för motparten uppträda som ombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
regler gäller för biträde (12 kap. 22 § RB) och för försvara­re (21 kap. 3 § RB).
För försvarare, såväl offentliga som privala, finns yllerligare en, på senare
lid införd jävsgmnd, nämligen den omständighe­ten all försvararen har eller har
haft uppdrag ål den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne som är
ägnade all rubba förtroendet för hans förmåga all &amp;quot;med nit och omsorg
tillvarata den misstänktes rätl och i detta syfte verka för sakens rikliga
belysning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är i sista hand rätten som prövar frågor om jäv för ombud, biträde&lt;br&gt;
och försvarare. Om rätten således finner all jäv föreligger ska ombudet&lt;br&gt;
avvisas. Rättens beslut kan överklagas särskilt enligt bestämmelserna i 49&lt;br&gt;
kap. 4 § och 54 kap. 3 §RB.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.5 Jäv
såsom grund för resning och domvillobesvär&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.1   Allmänt om de särskilda rättsmedlen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundsatsen om domars rättskraft innebär att en ny rättegång
inle kan föras beträffande det som har avgjorts genom en dom som vunnit laga
kraft. Principen upprätthålls dock inle undantagslöst. Det skulle nämligen vara
stötande för rättskänslan och därmed ägnat att försvaga filltron lill
rättskipningen om etl lagakraflvunnet avgörande skulle slå sig även om
avgörandet framstår som uppenbart oriktigt eller om det tillkommit efter en
procedur där väsentliga processuella rätlsäkerhelsgarantier åsidosatts. Bl. a.
av dessa skäl har lagstiftaren öppnat möjlighet all i vissa extrema fall uppnå
omprövning genom anlitande av särskilda rättsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del fmns tre olika sådana särskilda rättsmedel, nämligen
återställande av försullen lid, resning och besvär över domvilla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Institutet återställande av försutten tid, vilket syftar till
att trygga en parts rätl all utnytQa de allmänna rättsmedlen, kommer inte alt
närmare beröras i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gränsen mellan resning och besvär över domvilla är inle
alldeles skarp. Vissa typiska drag för vartdera rättsmedlet kan dock urskiljas.
Resnings-insfilutet tar främsl sikte på fall där ett lagakraflvunnet avgörande
med viss grad av sannolikhet framstår som materiellt oriktigt i belysning av
förhål­landen som man först i efterhand fått kännedom om. Möjligheten till
besvär över domvilla syftar främst på situafioner där del har förekommit fel i
rättens formella hantering av målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.2   Jäv såsom grund för resning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jäv utgör ingen omedelbar resningsgrund. Enligt 58 kap. 2
§ första punkten RB kan däremot resning beviljas i brottmål lill förmän för den
tilltalade om ledamot av rätten, där anställd Qänslemän eller åklagaren har
gjort sig skyldig fill brottsligt förfarande eller Qänsleförsedse som har
avseende på målet. En förutsättning är dock all brottet eller Qänsteförsedsen
kan antas ha inverkat på målets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ombud, ställföreträdare eller försvarare har gjort sig
skyldig till brott som har avseende på målet kan detta också ulgöra grund för
resning i brottmål till den tilltalades förmån, även här förutsatt att brottet
kan antas ha inverkat på målets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om resning lill förmån för någon av
parterna i tviste­mål, liksom reglerna i brottmål om resning till den
tilltalades nackdel, är utformade på liknande sätt (58 kap. 1 § första punkten öch
58 kap. 3 § första punkten RB). För atl resning i brottmål skall kunna beviljas
till den tilltalades nackdel är del dock inle tillräckligt atl brottet eller Qänsteförse­dsen
kan antas ha inverkat på målets utgäng! Det krävs all detta förhållan­de kan anlas
ha medverkat lill att den tilltalade frikänts eller atl brottet hänförts under
en väsentligt mildare straffbestämmelse än den som bort tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en åklagare eller domare har varit jävig under
handläggningen av ett&lt;br&gt;
brottmål utgör della således ingen självständig grund för resning. Resning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan emellertid beviljas om
åklagaren eller domaren genom att trots jävel     Prop. 1987/88:23 della i
målet gjort sig skyldig till Qänsleförsedse, förutsatt atl Qänsteförse­dsen kan
antas ha inverkat på målets utgång. Vad som ska förstås med del sistnämnda rekvisitet
kommer all utvecklas senare (avsnitt 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänsteförseelse
som gmnd för resning infördes i och med ämbelsansva-rets avskaffande år 1975.
En Qänsleförsedse föreligger om en arbetstagare i offentlig Qänsl uppsåtligen
eller av oaktsamhet sätter åsido vad som åligger honom i hans anställning, 10
kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är inte bara uppsåtliga Qänsleförsedser som kan föranleda resning. Inle heller
är resningsmöjlighelerna begränsade lill alt avse förseelser av allvarligare beskaffenhei.
Även en ringa förseelse kan alltså medföra res­ning. När RB:s
resningsbestämmelser år 1975 kompletterades med grun­den Qänsleförsedse vid
sidan om brottsligt förfarande sades detta ske för att inte
resningsmöjligheterna skulle inskränkas genom avkriminalisering-en av de
vanliga Qänstefden (prop. 1975:78 s. 208). Tjänstefel enligt 20 kap. 4 §
brottsbalken i paragrafens då gällande lydelse omfattade även de minsla felen
och någon ändring i det hänseendet åsyftades således inte såvitt gällde resningsmöjlighelerna.
En annan sak är all förutsättningarna för att älägga disciplinansvar enligt 10
kap. 1 § LOA begränsades lill fel som inle är ringa Qfr. prop. 1975:78 s. 159
och 192 f. saml prop. 1975/76:105,bil. 2, s. 258).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndemän
är uppdragstagare, se bl.a. förordningen (1982:814) om ersättning till nämndemän
och vissa andra uppdragstagare inom dom­stolsväsendet m.m. (jfr. prop.
1975/76:105, bil. 2, s. 235 m). LOA:s bestämmelser är därför inle tillämpliga
på nämndemän. Delsamma gäller tekniska ledamöter och andra särskilda ledamöter.
Jäv hos denna typ av domare är följaktligen inle resningsgmndande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fräga om domarjäv kan resningsinstilulel således endast tillämpas när del
gäller jäv hos de lagfarna domarna. Såsom närmare kommer alt utveck­las i del
följande (avsnitt 2.5.3) utgör jäv hos domare, såväl lagfarna som icke
lagfarna, även en gmnd för domvillobesvär. Resningsbestämmelserna utgör därför elt
komplement till domvillobesvärsinslilulel vilka kan kom­ma till användning vid
jäv hos lagfarna domare om fömlsällningarna för bifall till domvillobesvär inte
är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
heller jäv hos ombud, biträde eller försvarare utgör grund för resning.
Indirekt kan dock en jävssiluation föranleda resning, nämligen om ombudet,
biträdel eller försvararen gör sig skyldig till brott som har avse­ende på målet,
exempelvis trolöshet mot huvudman, och delta brott har sin grund just i en jävssiluation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.3
Jäv såsom grund för domvillobesvär&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
59 kap. 1 § andra punkten RB skall en dom som vunnit laga kraft&lt;br&gt;
undanröjas om rätten inle varit domför. Enligt uttalanden i förarbetena&lt;br&gt;
avses härmed ell åsidosättande av de i RB och andra författningar givna&lt;br&gt;
reglerna om rätlens domförhel. Brist i domförhelen bör enligt förarbetena&lt;br&gt;
också anses föreligga om någon som deltagit i målels avgörande inle varil&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behörig
som domare. Den omständigheten att en domare som deltagit i avgörandet varil
jävig bör enligl förarbetena anses såsom brisl i rättens domförhel. I del sislnämnda
hänseendet anmärks emellertid alt, &amp;quot;därest part enligt gällande
bestämmelser försuttit sin rätl all framställa jävs­invändning mol domare i
underrätt, han icke kan göra jävel gällande i extra ordinär väg&amp;quot; (NJA &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1940
s. 189, jämför NJA &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1943 s. 740 f)-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för all domvillobesvärsvägen
angripa en laga­kraftvunnen dom på grund av domarjäv sammanfaller med andra ord
med dem som gäller för all med hjälp av de ordinära rättsmedlen angripa en dom
på grund av domarjäv (se avsnitt 2.3.1). Om parten haft kännedom om jävel så
tidigt atl han kunde ha framställt jävsinvändningen redan vid den lägre rätten
eller vid fullföljd av talan i vanlig ordning, kan han alltså inle göra
gällande jävet i extraordinär ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Föredragandens överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: En
ny resningsgmnd införs. Enligt denna skall jäv hos en lagfaren domare eller
åklagare möjliggöra resning i brottmål till förmän för den tilltalade, om det
inte är uppenbart all jävel har saknat betydelse för målets utgång. Den nya
regeln innebär all del i dessa fall i fortsättningen föreligger en stark presumtion
för resning vid jäv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
De flesta remissinslanserna tillstyrker förslaget eller lämnar del ulan
erinran. Justifiekanslern, riksåklagaren, hovrätten över Skåne och Blekinge och
högsta domstolens ledamöter anser all det finns skäl alt se över möjligheterna atl
angripa ell avgörande i ell mål där jäv förelegal men anser att en sådan
översyn bör göras i etl bredare perspektiv och avstyrker bl.a. därför promemorieförslaget.
Jusfitieombudsmannen Anders Wigdius har inget atl erinra mol all möjligheterna atl
angripa lagakraftvunna domar med särskilda rättsmedel utvidgas belräffande jävs­fallen
men anser atl frågan bör analyseras djupare och avstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt
förslag: Som framgått av vad jag anfört i det föregående finns del inom ramen
för gällande ordning flera möjligheter all komma till rätta med fel som kan ha
uppstått genom att jävsbeslämmdserna har åsidosatts. För avgöranden som inte
vunnit laga kraft kan de ordinära rättsmedlen anlitas, och i fråga om lagakraftvunna
avgöranden kan två s. k. särskilda rättsmedel bli aktuella, nämligen resning
och besvär över domvil­la. Besvär över domvilla kan användas om någon ledamot
av domstolen har varit jävig. Resning lill förmån för den tilltalade kan komma
i fråga vid jäv hos någon lagfaren domare eller åklagaren under vissa fömlsällningar,
bl.a. om Qänslemännen genom alt trots jävet delta i målets handläggning gjort
sig skyldig fill Qänsleförsedse och del kan anlas alt målets utgång påverkats
därav.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sonri
jag nämnde inledningsvis har högsta domstolen i etl uppmärksam- Prop.
1987/88:23 mat avgörande hösten 1986 avslagit en ansökan om resning i elt
brottmål där åklagarjäv förekommit. I resningsärendel fastslogs alt åklagaren varil
jävig och att han gjort sig skyldig lill Qänsleförsedse genom att inle avträda
frän målets handläggning på grund av jävel. Skälet till atl resning inle beviljades
var alt erforderligt samband mellan jävet och målets utgång inle ansågs
föreligga. Från olika håll har med utgångspunkt från detta avgöran­de rests
krav på atl lagsfiftningen ändras så alt del blir lättare atl få till stånd en
ny rättegång i fall där åklagaren har varil jävig. I den tidigare nämnda
departementspromemorian prövades olika möjligheter atl åslad­komma en sädan
lösning. Slutsatsen i promemorian blev atl möjligheterna till resning lill
förmån för den tilltalade vid bl. a. åklagarjäv borde utökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen har man från de fiesta håll vitsordat behovet av en översyn
av möjligheterna all få en ny prövning av fall där jäv fördegal. Många
remissinstanser har också godtagit den lösning som föreslagils i promemorian,
medan andra förordat en bredare översyn. Från några håll har föreslagits andra
tekniska lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fall som jag nyss redovisat belyser behovet av förbättrade möjlighe­ter att
kunna angripa avgöranden där åklagaren varit jävig under förunder­sökningen
eller räliegången. Även om del nuvarande rekvisitet för orsaks­sambandet mellan
jävet och målets utgång, &amp;quot;kan antas ha inverkat&amp;quot;, brukar anses
innebära ell förhållandevis lågt beviskrav, medför gällande ordning ändå att en
positiv sannolikhet för en sådan inverkan måsle befin­nas föreligga. I det
skriftliga förfarande som brukar tillämpas vid prövning­en av bl.a.
resningsansökningar erbjuds inte samma möjligheter lill en fullständig
utredning i dessa hänseenden som vid en förnyad muntlig handläggning. Detta får
särskild betydelse om ansökningen avser resning till förmån för den tilltalade.
En handläggning i strid med jävsbestämmel­serna innebär ju ell myckel
allvarligt åsidosättande av de regler som uppställs till skydd för den
misstänktes eller tilltalades intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också understryka jävsbestämmelsernas betydelse för rättskip­ningens
trovärdighet. Reglerna skall medverka fill att det inle ens uppslår misstankar
om partiskhet. Även från den synpunkten framstår det nuva­rande kravel på elt
positivt orsakssamband mellan jävel och målels utgång som väl strängt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
instämmer därför i promemorians slutsats all nuvarande möjligheter all angripa lagakraftvunna
avgöranden när jäv förelegat bör vidgas. Situa­tioner av det slag som
aktualiserats i det tidigare nämnda målet måste visserligen betraktas som
utpräglade undantagsfall. Inte minst med hänsyn fill viklen av atl
rättskipningen omfattas av allmänhetens förtroende är del emellertid nödvändigt
med en snabb ändring av reglerna. Del är därför inle lämpligt alt avvakta någon
mer genomgripande översyn av möjligheterna all angripa lagakraftvunna
avgöranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
reform bör alltså i första hand gå ul på atl skapa effektiva rättelse-&lt;br&gt;
möjligheter i fall där åklagaren varit jävig. Del har såvitt jag har mig bekant&lt;br&gt;
inle påståtts all nuvarande ordning i praktiken inle skulle vara tillräcklig&lt;br&gt;
när del gäller all angripa lagakraftvunna avgöranden på gmnd av jäv hos&lt;br&gt;
någon domare. Denna kategori bör därför uppmärksammas endast om del&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behövs för alt undvika omofiverade
skillnader i likartade jävssilualioner.     Prop. 1987/88:23 Jag återkommer
strax till den frägan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan länka sig två olika niöjligheler alt åstadkomma en reform från de nu
angivna utgångspunkterna. Etl säll är att mildra förutsättningarna för resning lill
förmän för den tilltalade vid jäv för åklagaren. Etl annal är atl öppna
möjligheter till besvär över domvilla i de aktuella situationerna. Jag lar upp
del sistnämnda alternativet först.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medan
resning brukar sägas generellt sett utgöra en rällelsemöjlighel i fråga om
avgöranden som materiellt sett är oriktiga, brukar besvär över domvilla sägas
vara avsett för omständigheter av processuell nalur som inverkar pä avgörandets
giltighet (Gärde m.fl.. Nya rättegångsbalken, s. 850). Enligt Welamson
(Rättegång &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;VI, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;andra uppl., s. 232) avser domvillo-besvären ålminslone
i del väsentliga att utgöra etl korrektiv mot grova rättegångsfel. Med
utgångspunkt från den gränsdragningen kan del hävdas atl en rätldsemöjlighel
som lar sikte på alt jäv för åklagaren förelegat -oavsett vilken inverkan jävet
haft för utgången i målet - systematiskt hör hemma under domvillobesvären och
inte under inslilulel resning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
en sådan lösning talar emellertid flera omständigheter. För del första skulle
även elt införande av en möjlighet till domvillobesvär vid åklagarjäv bryta den
nuvarande systematiken, eftersom de gällande domvillobesvärsgrunderna i första
hand är hänföriiga till domstolens hand­läggning av målet och inte till någon
parts förhållningssätt. Domvillo­besvärsgrunderna är dessutom generellt
tillämpliga på alla måltyper och således även på tvistemål. En särskild
bestämmelse, som endasl skulle tillämpas pä brottmål och då - som jag strax
återkommer fill - endasl fill förmån för den tilltalade, skulle ytteriigare
bryta systematiken. Mot en sådan lösning talar dessutom atl åklagarjäv redan
utgör en resningsgrund. Vidare förutsätter domvillobesvär till skillnad från
resning fill förmån för tilltalad alt frågan anhängiggörs inom viss kortare
tid. Även hänsynen till den tilltalades rättssäkerhet talar därför till förmån
för resningsalterna-livel. Mot den nu angivna bakgrunden anscrjag alt problemet
inte bör lösas genom en ändring i reglerna om domvillobesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
jag sedan övergår lill bestämmelserna om resning, ligger det — som anförs i
promemorian - närmast till hands att överväga om del nuvarande rekvisitet i
fråga om orsakssambandet mellan jävel och utgången i målet är lämpligt
utformat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare redovisat medger 58 kap. 2 § första punkten RB resning bl. a. vid
brott eller Qänsleförsedse av nägon ledamot av rätlen, någon där anställd Qänslemän
eller åklagaren samt vid brott av ombud, ställföreträ­dare eller försvarare.
Förutsättningen för all resning skall beviljas är, som tidigare nämnts, all del
kan antas atl brottet eller förseelsen har inverkat på utgången av målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ullryckel &amp;quot;kan
antagas ha inverkat på målels utgång&amp;quot; förekommer inle&lt;br&gt;
enbart i anslutning till resningsgrunden Qänsleförsedse. Detta krav upp­&lt;br&gt;
ställs även i motsvarande fall vid resning i tvistemål (58 kap. 1 § första&lt;br&gt;
punkten RB). Rekvisitet kommer också lill användning i fråga om falsk&lt;br&gt;
bevisning (58 kap. 1 § andra punkten och 2 § andra punkten RB) och i fråga&lt;br&gt;
om andra grova rättegångsfel som kan föranleda bifall till besvär över&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domvilla
(59 kap. 1 § femte punkten RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
framgår inle närmare av förarbetena lill de berörda lagrummen hur Prop.
1987/88:23 starka indikationer på elt orsakssamband mellan felaktigheten och
utgång­en i målet som krävs för att saken skall få las upp på nytt. Som jag
tidigare nämnt anses ullryckel &amp;quot;kan anlas&amp;quot; i den processrälisliga
lagstiftningen innebära elt förhållandevis lågt beviskrav. För alt beviskravet
skall vara uppfyllt torde emellertid krävas all del i del enskilda fallet kan
påvisas åtminstone någon omständighet som talar för att utgången i målet har påverkals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framhålls i promemorian är den nu redovisade ordningen när del gäller
tillämpningen av resningsbestämmdserna i allmänhet knappast äg­nad all inge
betänkligheter. Tvärtom måsle regleringen sägas utgöra en rimlig avvägning
mellan de intressen som ligger fill grund för reglerna om domars rättskraft och
de intressen som motiverar de särskilda rättsmedlen. Resningsinstilulel är en
säkerhetsventil på del materiella planet och är avsett all komma lill
användning om avgörandet med viss grad av sanno­likhet framslår som orikligt i
belysning av förhållanden om vilka man först i efterhand fått kännedom. Det är
mot denna bakgrund som beviskravet skall ses. Härtill kommer all de nämnda
resningsgrundande omständighe­terna inle är sådana all de automatiskt, rent definitionsmässigt,
kan anlas ha medförl atl avgörandet blivit oriktigt. Del är därför nödvändigt
med den begränsning i resningsmöjlighelerna som ligger i kravet på viss
utredning om att fdakfigheten kan ha påverkat målels utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag nu redovisat framgår alt det knappast är önskvärt eller ens möjligl alt
generellt mildra beviskravet beträffande de nyssnämnda res­ningsgrundande
omständigheterna. För alt öka möjligheterna till resning vid jäv vore det
emellertid i och för sig länkbart alt bryta ut resningsgmn-den Qänsleförsedse lill
särskild reglering med ell lägre beviskrav. Della skulle dock innebära bland
annat atl resning blev möjlig i större utsträck­ning vid Qänsleförsedser än vad
som är fallet i fråga om brottsligt förfaran­de. Till denna mera principiella
invändning kan läggas det förhållandet alt begreppet Qänsleförsedse är myckel
vidsträckt och täcker, såsom jag redovisat i det föregäende, även de minsla
felen. Del är därför inle lämpligt atl tillåta resning vid tjänsteförseelse
utan viss utredning om alt förseelsen i det aktudla fallet haft betydelse för
domslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
man, av skäl som jag angett i del föregående, öka möjligheterna fill resning i
de fall där åklagaren varil jävig återstår i denna situation den lösning som
anvisas i promemorian. Den innebär alt man bryter ul de förfaranden som beslår
i ell åsidosättande av jävsbestämmelserna till en särskild reglering och lämnar
resningsgrunden Qänsleförsedse i övrigt intakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den närmare
utformningen av en sådan särskild resnings­&lt;br&gt;
grund har i promemorian hävdals att det inle är rimligt atl generellt medge&lt;br&gt;
resning om jävsbestämmelserna åsidosatts. En viss begränsning är enligl&lt;br&gt;
promemorian nödvändig, och del föreslås därför atl undantag från rätten&lt;br&gt;
lill resning görs i de fall där del är uppenbart all jävel har saknat belydelse&lt;br&gt;
för målels utgång. Under remissbehandlingen har antytts atl en sådan&lt;br&gt;
begränsning inle skulle vara tillräcklig för all resning skall beviljas i alla
fall&lt;br&gt;
där del från de tidigare angivna synpunkterna ler sig befogal. Jag kan inle&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dela
den uppfattningen. En avgörande skillnad gentemot den nuvarande Prop.
1987/88:23 regleringen är all man med den föreslagna ordningen inle behöver
före­bringa någon positiv indikafion på att jävet påverkat målets utgång. Samli­digl
erbjuder den i promemorian föreslagna regeln enligl min mening förhållandevis
goda garantier för all inte resning beviljas då det inle förelig­ger några
sakliga skäl för en ny rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
en lösning av det slag som förespråkals här skulle möjligen kunna anföras att
det från systematiska utgångspunkter är mindre lämpligt atl i en resningsbeslämmelse
införa en i det närmaste automatiskt verkande res­ningsgrund som alltsä till
sin lyp avviker från övriga resningsgrunder. Del skulle också kunna hävdas att
del är mindre tillfredsslällande all etl åsido­sättande av jävsbestämmelserna
lättare skall medföra resning än etl brotts­ligt förfarande begånget av samma
person. Att överträdelser av jävsbe­slämmdserna sålunda får inta en i viss mån
prioriterad ställning bör emellertid godtas med hänsyn till de särskilda krav
på yttre garantier för rättskipningens säkerhet som jävsreglerna är elt uttryck
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna
för resning på gmnd av jäv är i dag desamma för åklagare som för lagfarna
domare. Det finns - som framhålls i promemo­rian - inle heller i fortsättningen
någon anledning att ha skilda regler för dessa båda kategorier. En särskild
bestämmelse enligl vilken ell åsidosät­tande av jävsreglerna i princip ger rätl
för den tilltalade all få resning bör därför vara tillämplig vid jäv hos såväl
åklagare som lagfarna domare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan hävdas alt en sådan vidgning av möjligheterna till resning vid domaijäv
medför en överlappning av. tillämpningsområdena för de båda särskilda
rättsmedlen resning och besvär över domvilla såvitt avser jäv hos lagfarna
domare. Denna överlappning finns emellertid redan i dag, om än inte lika
iögonfallande. Några sakliga ölägenheter med all låta tillämp­ningsområdena i någol
större utsträckning än nu läcka varandra torde knappast föreligga. Som jag
tidigare redovisat är också fömlsältningarna för bifall hell olika utformade
för de båda rättsmedlen. Domvillobesvären träffar dessutom en vidare krets än resningsbestämmdserna
eftersom de avser &amp;quot;rätten&amp;quot; dvs. både de lagfarna domarna och nämndemännen.
Den föreslagna ändringen i resningsbestämmelserna bör därför inte föranleda några
ändringar i domvillobesvärsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag nyss nämnde kan resning inte beviljas på gmnd av jäv hos exempelvis en
nämndeman medan däremot reglerna om besvär över domvilla är tillämpliga i
sådana fall. Några remissinstanser har ansett all den ställning som en
nämndeman numera intar, bl.a. med individuell rösträll, bör medföra all jäv för
nämndemän bör betraktas på samma säll som för andra domare och alt en ändring
därför bör omfatta även nämnde­män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
kan det finnas skäl att få till stånd en omprövning av etl mål&lt;br&gt;
också när en nämndeman eller t. ex. en teknisk ledamot har varil jävig. Det&lt;br&gt;
har emellertid såvitt jag vet inte päställs alt de nuvarande reglerna om&lt;br&gt;
domvillobesvär inle skulle erbjuda tillfredsställande rätldsemöjligheler i&lt;br&gt;
de avsedda fallen. En utvidgning av resningsinslitulet till all omfalla även&lt;br&gt;
dessa kategorier av domare skulle vidare kräva en mer ingående analys av&lt;br&gt;
resningsfömtsättningarna än vad som lämpligen bör ske inom ramen för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;della lagsfiftningsärende.
Jag är mol den bakgrunden inle nu beredd all la     Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upp frågan om resning vid
jäv hos andra kategorier av domare än lagfarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
vidgning av möjligheterna till resning vid jäv är motiverad när det gäller
resning i brottmål till den filltalades förmån. När det gäller resning i tvistemål
(58 kap. 1 § RB) och resning i brottmål till den tilltalades nackdel (58 kap. 3
§ RB) gör sig andra synpunkter gällande. Bl. a. med hänsyn lill motpartens
intressen finns del i dessa fall starka skäl all behålla det nuvarande kravet
pä positiva indikationer mdlan resningsgrunden och domslutet. Beviskravet är
för övrigt redan nu, och del på goda skäl, annorlunda utformat vid resning i
brottmål lill nackdel för tilltalad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
min mening finns del därför inle några avgörande principiella eller systematiska
hinder mot all särreglera resningsmöjlighelerna i brottmål lill förmån för Ulltalad.
Tvärtom kan en sådan lösning sägas slå i överensstäm­melse med
resningsbestämmelsernas utformning i övrigt. När del gäller den praktiskt
viktigaste resningsgmnden, den som hänför sig till nya om­ständigheter och
bevis (58 kap. 1 § tredje punkten, 2 § tredje punkten och 3 § andra punkten RB),
finns det sålunda flera betydelsefulla skillnader mellan just å ena sidan
resning i brottmål till den tilltalades förmån och å andra sidan resning i
tvistemål och resning i brottmål lill den tilltalades nackdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgmnd av del anförda förordar jag att det i 58 kap. 2 § RB införs en ny gmnd
för resning enligt vilken jäv hos en lagfaren domare eller åklagare skall
medföra resning i brottmål till förmån för den tilltalade om del inle är
uppenbart all jävet har saknat belydelse för målels utgång. Den nya regeln
föreslås intagen som en ny andra punkl i paragrafen. Jag återkommer i
specialmotiveringen till vissa lillämpningsfrägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ändring av redaktionell nalur med anledning av del nu nämnda förslaget bör
göras i 58 kap. 3 § första punkten RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1988. Några särskilda
övergångsbestämmelser torde inte behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu anfört har inom juslitiedepartementel upprättats förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
om ändring i rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2'.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med det som är fogat till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;propositionen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;6
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58kap.2§RB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
reglerar resning i brottmål lill förmån för den tilltalade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna nya resningsgrunden blir tillämplig på alla typer av jäv. Jävets art
kan däremot i praktiken givetvis komma atl inverka på bedöm­ningen av frågan om
del är uppenbart alt jävet har saknat betydelse för målets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör i och för sig inte spela någon roll under vilket stadium av brottmålets
handläggning en jävig åklagare uppträtt för all bestämmelsen ska vara
tillämplig. Om en jävig åklagare lett förundersökningen och fattat åtalsbeslutet
bör resning således inle vara utesluten enbart därför all en annan åklagare
uppträtt under själva huvudförhandlingen. Å andra sidan kan just det
förhållandet all den jävige åklagaren frånlräll målet pä ett tidigt stadium
medföra all del är uppenbart atl jävel inte haft någon som helst betydelse för
utgången i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om lagfarna domare aktualiseras bestämmelsen i första hand om domaren i
fråga deltagit i själva avgörandet av målet. Atl bestämmelsen, åtminstone
teoretiskt sett, även kan bli tillämplig då en jävig lagfaren domare faltal beslul
under rättegången följer av 58 kap. 10 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen föreslås även vissa språkliga moderniseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58
kap. 3 §RB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen, som reglerar resning i brottmål lill men för den tilltalade, har, fömtom
en formell justering på grund av ändringen av 58 kap. 2 § RB, endast företagits
vissa språkliga moderniseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget lill lag om ändring i
rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemslällan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdragurprotokoll
vid sammanträde 1987-09-24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f.d. justilierädel Hull, justitierådet Freyschuss, regeringsrå­det Bouvin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987 har regeringen på hemslällan
av statsrådet Wickbom beslutat inhämla lagrå­dels yttrande över förslag till
lag om ändring i rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Paul Arnell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oklober 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal­lén, Bodslröm,
Göransson, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändring i rättegångsbalken (resning i
brottmål vid jäv)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådels yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 17 september 1987) över förslag lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
om ändring i rättegångsbalken. Föredraganden anför att lagrådet har lämnat
förslaget ulan erinran och hemställer att regeringen föreslår riksdagen all anla
det av lagrådet grans­kade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagal    
Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förteckning
över remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttrande
över promemorian har avgivits av justitiekanslern, riksåklagaren, domstolsverket,
hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Övre Norrland, Stockholms
tingrätt, Göteborgs tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Östersunds lingrätt,
riksdagens ombudsmän, högsta domstolens ledamö­ter, regeringsrättens ledamöter,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges doma­reförbund, föreningen Sveriges åklagare
och föreningen Sveriges stats­åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1987/88:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande ordning ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jävsbeslämmelsernas syfte m.m....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jävsgrunderna.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domarjäv   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarjäv............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3                                                                  Handläggningen
av jävsfrågor   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domarjäv   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarjäv............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jäv för ombud, biträde och
försvarare  ............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jäv som grund för resning och domvillobesvär..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänl om de särskilda
rättsmedlen ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jäv såsom grund för resning...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jäv såsom grund för domvillobesvär  
......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden och
förslag............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upprättat lagförslag  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering  ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslul   ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådels
yltrande   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdragurprotokoll
vid regeringssammanträde den 1 oklober 1987   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1    Förteckning över remissinstanser.............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                       20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1987-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:42:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB0323</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:34:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:42:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB0323</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198788__23.pdf</filnamn>
<filstorlek>771947</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F090A82B-4127-4ED0-9737-8B086C976682</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1987/88:23&lt;br/&gt;
om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)</uppgift>
<ref_dok_id>GB02Ju4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1987/88</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Med anledning av prop. 1987/88:23 om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1987/88:23&lt;br/&gt;
om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)</uppgift>
<ref_dok_id>GB02Ju4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1987/88</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Med anledning av prop. 1987/88:23 om ändring i rättegångsbalken (resning i brottmål vid jäv)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>