2228955GB031711987/88171propproppropProposition 1987/88:171PropositionProposition17101988-04-07 00:00:002025-12-19 13:29:402008-06-13 09:01:57om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB03171/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB03171https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB03171
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:19.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens
proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om reformering av den allmänna försäkringens
efterlevandeförmåner m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 7 april 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bengt
Lindqvist</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag till reformering av familjepensioneringen inom
den allmänna försäkringen. Huvudsyftet med reformen är att stödet från folk-
och tilläggspensioneringen till efterlevande barn och vuxna skall anpassas till
de förändringar som under de senaste årtiondena har inträffat i fråga om
kvinnors förvärvsarbete samt beträffande familjemönster och
samhällsförhållanden i övrigt. En grundläggande utgångspunkt för förslaget är
att nuvarande skillnad mellan män och kvinnor när det gäller rätten fill
efterlevandeförmåner skall undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
änkepensionering föreslås avvecklad på sikt. Tyngdpunkten i det föreslagna nya
systemet för efterlevandepensionering läggs på barnpensionerna. Stödet fill
vuxna efterlevande ges på lika villkor till män och kvinnor. Det skall utgå i
form av dels en omställningspension under viss tid efter dödsfallet, dels en
särskild efterlevandepension till den som inte kan försörja sig genom
förvärvsarbete. Dessa förmåner utgår endast till efterlevande som inte har
fyllt 65 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya systemet föreslås genomfört fr.o.m. den 1 januari 1990 och skall i princip
omfatta situationer där dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet. Kvinnor som
vid ikraftträdandet har rätt till änkepension enligt nuvarande regler behåller
denna rätt. Även andra gifta kvinnor, som vid ikraftträdandet är 45 år eller
äldre, omfattas av den hittillsvarande änkepensioneringen om de blir änkor efter
den nya lagstiftningens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
lagändringar föreslås för arbetsskadeförsäkringens efterle-vandeskydd. Vidare
läggs i propositionen fram förslag om avveckling efter en viss övergångstid av
de särskilda folkpensionsförmånerna hustrutillägg och barntillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpensioneringen</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nu gällande reglerna utgår barnpension inom
folkpensioneringen til! dess barnet fyller 18 år och inom
tilläggspensioneringen till 19 års ålder. Dessa skilda åldersgränser föreslås
bli enhetliga så att inom både folk- och tilläggspensioneringen skall gälla som
huvudregel att pensionen utges fram till dess barnet fyller 18 år. Om barnet
därefter bedriver gymnasiestudier eller annan grundutbildning skall
barnpensionen fortsätta att utgå så länge studierna pågår, dock längst t.o.m.
första halvåret det år då barnet fyller 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom folkpensioneringen behålls nuvarande ordning med en
grund- och en garantinivå för barnpensionens storlek. Grundnivån föreslås
utgöra 25 och garantinivån 40 % av basbeloppet för år räknat. Till skillnad
från vad som nu gäller skall pension på denna garantinivå inte minskas i de
fall då pension utgår även till en vuxen efterlevande till den avlidne
föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För barn vars båda föräldrar har avlidit höjs den
garanterade barnpensionsnivån från nuvarande 62 till 80 % av basbeloppet.
Vidare föreslås att barnpension på garantinivån inte som nu skall minskas för
barn som samtidigt är berättigade till bidragsförskott. I detta fall höjs också
bidragsförskottet från för närvarande 30 till 40 % av basbeloppet. Detta
betyder att också dessa barn alltid garanteras stöd på en nivå av sammanlagt
lägst 80 % av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom tilläggspensioneringen (ATP) föreslås barnpensionen
motsvara 30 % av den avlidne förälderns egenpension om det finns ett
efterlevande barn. Till skillnad från nu skall pensionen utgå på oförändrad
nivå även i fall då pension samtidigt utges också till vuxen efterlevande. (För
närvarande motsvarar barnpensionen 15 % av den avlidnes egenpension om också
änkepension utbetalas och 40 % därav i andra fall.) Om den avlidne efterlämnar
fler än ett barn .skall tillägget för vart och ett av det andra och de följande
barnen höjas från nuvarande 10 till 20 % av egenpensionen. Det sammanlagda
barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan, barnen. Härigenom förstärks stödet
för efterlevande barn i flerbarnsfamiljer. Efter en avliden skall dock inte
kunna utges efterlevandepension med högre sammanlagt belopp än vad som
motsvarar den avlidnes egen pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn som förlorat båda sina föräldrar skall enligt
förslaget kunna få barnpension från ATP efter bägge föräldrarna, något som inte
är möjligt enligt nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den barnpensionsberättigade personkretsen föreslås
utvidgad så att ett utländskt barn, som tagits emot här i landet i
adoptionssyfte, kan få barnpension om någon av de tilltänkta adoptivföräldrarna
skulle avlida innan adopfionen rättsligt genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvalifikationstiden för utländska barns rätt till
folkpension i form av barnpension vid bosättning i Sverige föreslås sänkt frän
nuvarande fem år till sex månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevandepension till vuxna</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till vuxna efterlevande föreslås kunna utgå
omställningspension och särskild efterlevandepension från både folk- och tilläggspensioneringen
enligt i princip helt överensstämmande regler. Rätt till pension föreslås
tillkomma efterlevande make eller maka till den avlidne. Med makar jämställs
inom båda pensionssystemen man och kvinna som vid dödsfallet stadigvarande
sammanbodde med varandra om de tidigare varit gifta med varandra eller har
eller har haft eller väntade gemensamt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omställningspension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En efterlevande man eller kvinna som inte har fyllt 65 år
föreslås få rätt till omställningspension under en viss tid efter dödsfallet.
För att pensionen skall kunna utgå krävs att parterna sammanbodde stadigvarande
vid tidpunkten för dödsfallet och att de dessutom hade bott tillsammans
oavbrutet under en tid av minst fem år fram till dödsfallet eller vid
dödsfallet hade vård om barn som var under tolv års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omställningspensionen föreslås utgå under en tid av ett år
efter dödsfallet till alla som uppfyller de nämnda villkoren. Om den
efterlevande efter ettårsperiodens utgång har vårdnaden om och sammanbor med
barn som inte har fyllt tolv år, skall omställningspensionen kunna utges under
längre tid, nämligen fram till dess det yngsta barnet har uppnått tolv års
ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom folkpensioneringen föreslås omställningspensionen
utgå på samma nivå som nuvarande änkepension och ålderspension, dvs. med ett
årsbelopp motsvarande 96 % av basbeloppet. I förekommande fall kan pensionen
kompletteras med pensionstillskott om maximalt 48 % av basbeloppet och med
kornmunalt bostadstillägg till folkpension. Pensionen utgör skattepliktig
inkomst för den efterlevande men berättigar till extra avdrag vid beskattningen
enligt samma regler som för annan folkpension. Inom ATP skall pensionen utgöra
20 % av den avlidnes egenpension i de fall då även barnpensionsberättigat barn
finns och i andra fall 40 % av egenpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild efterlevandepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för familjepensionsreformen är att den
efterlevande efter omställningsperiodens utgång i regel har möjlighet till en
tryggad ekonomisk ställning genom eget förvärvsarbete. Det förutsätts att
insatser görs på bl.a. utbildnings- och arbetsmarknadsområdena för att
undanröja förvärvshindren. Om hälsoskäl lägger hinder i vägen kan
förtidspension utgå för att trygga försörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en efterlevande inte kan försörja sig genom eget arbete
och inte heller har rätt till förtidspension, ålderspension eller samhällsstöd
i annan form, skall denne enligt förslaget kunna få fortsatt
efterlevandepension i form av s.k. särskild efterlevandepension. Som
grundläggande villkor härför föreslås att den efterlevandes möjligheter att
bereda sig inkomst av arbete är nedsatta med minst hälften av
arbetsmarknadsmässiga skäl, försämrat hälsotillstånd eller annan sådan orsak.
Den särskilda efterlevandepensionen utges så länge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försörjningssvårigheterna
består och utbetalas från såväl folk- som tillägg- Prop. 1987/88:171
spensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall den särskilda efterlevandepensionen kunna utgå som hel, två
tredjedels eller halv pension. Hel pension utges på samma nivåer som
omställningspensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna för efterievandepension skall enligt förslaget tillämpas då
dödsfallet inträffar den 1 januari 1990 eller senare. Har dödsfallet skett
dessförinnan skall hittillsvarande regler om änke- och barnpension gälla även
fortsättningsvis. I fråga om barnpension föreslås dock att de nya åldersgränserna
skall gälla även för i huvudsak alla barn som beviljats barnpension före
ikraftträdandet. Också den sänkta kvalifikationstiden för utländska barns rätt
till barnpension vid bosättning i Sverige föreslås bli tillämpad även i
situationer då dödsfallet inträffat före ikraftträdandet. Likaså föreslås att
de nya nivåerna för barnpension inom folkpensioneringen skall gälla även för
barn som beviljats sådan pension före år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås att nuvarande regler om änkepension skall gälla i fortsättningen även
för gifta kvinnor som är 45 år eller äldre vid ikraftträdandet, dvs. födda år
1944 eller tidigare. Om en sådan kvinna blir änka efter ikraftträdandet, skall
hennes rätt till efterlevandepension alltså prövas enligt hittillsvarande
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall kvinnor som vid ikraftträdandet är 60 år eller äldre, dvs.
födda år 1929 eller fidigare, få rätten till änkepension helt prövad enligt
hittillsvarande bestämmelser. För efterlevande kvinnor som är i åldern 45 — 59
år vid ikraftträdandet, dvs. födda åren 1930—1944, utges folk- och
tilläggspension i form av änkepension enligt nuvarande bestämmelser fram till
dess kvinnan fyller 65 år. Därefter görs inom ATP en samordning mellan
änkepensionen och kvinnans egen ålderspension. Kvinnor i denna kategori får
dock en garanti för att erhålla minst 50 % av makarnas sammanlagda
egenpensioner från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
kvinnor, vars make avlider efter ikraftträdandet, omfattas av det nya regelsystemet
och kan alltså erhålla omställningspension och särskild efterlevandepension. Om
kvinnan är född år 1945 eller senare, kan hon dessutom beviljas änkepension
från folk- och tilläggspensioneringen som står i relafion till den
ålderspension som mannen intjänat inom ATP fram till tidpunkten för
ikraftträdandet, under förutsättning att kvinnan då uppfyllde villkoren för
rätt till änkepension enligt nu gällande regler. Denna änkepension samordnas
med förmåner enligt det nya systemet och fr.o.m. 65 års ålder med egenpension
från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
angivna övergångsreglerna innebär att änkepension enligt nuvarande regler
kommer att fortsätta att utges under en mycket lång tid efter det nya systemets
ikraftträdande. Först efter mer än 50 år kommer de nuvarande reglerna för
änkepension att sakna betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterlevandeskyddet
inom arbetsskadeförsäkringen föreslås reformerat efter samma rikfiinjer som
den allmänna pensioneringen. Detta innebär bl.a. att änkelivräntorna inom
arbetsskadeförsäkringen successivt - med motsvarande övergångsregler som för
familjepensionsreformen - avvecklas och ersätts med omställningslivräntor och
särskilda efterlevandelivräntor till efterievande män och kvinnor. Reglerna för
rätten till barnlivränta justeras så att de bättre överensstämmer med
barnpensioneringens regelsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vissa andra förändringar föreslås i syfte att göra reglerna för
arbetsskadeförsäkringens efterlevandeskydd och den allmänna försäkringens
efterlevandepensionering enhetliga. Bl.a. avskaffas rätten för en frånskild
kvinna och för föräldrar till den avlidne att erhålla efterlevandelivränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda folkpensionsförmånen hustrutillägg, som kan utgå till hustrun till en
ålders- eller förtidspensionär, föreslås avvecklad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kvinnor som vid ikraftträdandet av den nya lagstiftningen den 1 januari 1990
uppbär hustrutillägg skall dock kunna erhålla detta också fortsättningsvis.
Även andra kvinnor som vid den tidpunkten är 55 år eller äldre, dvs. födda år
1934 eller fidigare, skall enligt förslaget kunna beviljas hustrutillägg efter
ikraftträdandet av de nya reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
betyder att hustrufillägget kommer att vara i huvudsak avvecklat fio år efter
ikraftträdandet av de nya reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Barntillägget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda folkpensionsförmånen barntillägg, som kan utges fill pensions-tagare
med barn under 16 år, föreslås avvecklad fr.o.m. den 1 januari 1990. De som då
redan har rätt till förmånen skall dock få bibehålla denna också för tiden
därefter enligt hitfillsvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadseffekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna övergångsreglerna medför att två olika system för
efterievan-depensionering kommer att få fillämpas parallellt under lång tid
efter reformens genomförande. Till följd av denna överiappning på förmånssidan
kommer att uppstå en motsvarande överlappning i kostnadshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de första åren efter ikraftträdandet uppkommer kostnadsökningar i jämförelse
med om de nuvarande reglerna för efterlevandepensionering m.m. skulle kvarstå
oförändrade. Dessa ökade kostnader uppgår fill ca 100 milj. kr. år 1990 och 345
milj. kr. år 1995. Därefter inträder successivt minskade utgifter. Minskningen
kan för år 2000 uppskattas till 250 milj. kr., för år 2010 till 4 500 milj. kr.
och för år 2020 till 9 400 milj. kr. I fullfunk-fionsstadiet år 2030 ocli
därefter kan utgiftsminskningen i fast penningvärde beräknas till ca 12 500
milj. kr. per år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>övrigt</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen innehåller också ett förslag till ändring i
föräldraledighetslagen föratt göra det möjligt för förälder till ett barn som
är under åtta månader gammalt att vara ledig för att vårda barnet när den
hemmavarande föräldern blivit sjuk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 9 kap. 1 § och 10 kap. 5 § skäll upphöra att
gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i 16 kap. 10 § ordet "familjepension"
skall bytas ut mot "efterlevandepension",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels an 3 kap. 3, 5 och 8.§§, 5 kap. 2, 4 och 5 §§, 8 kap.
1-6 §§, 10 kap. 2-4 §§, 14 kap. 1-5 och 7 §§, 16 kap. 1, 2, 5, 6, 8, 9 och 11
§§, 17 kap. 1-3 §§, 18 kap. 21 §, 20 kap. 2 och 3 §§ samt rubrikerna till 8 och
14 kap. skalt ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 8
kap. 7-12 §§, 14 kap. 6 och 8 §§ samt 16 kap. 3 och 7 a §§, av följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§2<br>
Försäkrad, som åtnjuter hel för-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>&i
försäkrad, som Mpp/)är hel för<br>
tidspension enligt denna lag eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fidspension
eller hel särskild efterle-<br>
åtnjutit sådan pension under måna-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vandepension
enligt denna lag eller<br>
den närmast före den, var««rfer han</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>wppöur/r
sådan pension under måna-<br>
börjat åtnjuta hel ålderspension, har</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
närmast före den då han börjat<br>
ej rätt fill sjukpenning. För tid efter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppbära
hel ålderspension, har inte<br>
ingången av den månad, varunder</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätt fill
sjukpenning. För fid efter<br>
försäkrad fyllt sjuttio år eller dessfö-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingången
av den månad då den för-<br>
rinnan börjat åfnyuto hel ålderspen-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5äÄ:rarfe
fyllt 70 år eller dessförinnan ~ ,<br>
sion enligt denna lag, må sjukpen-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>börjat
M/7pi)ärö hel ålderspension en-<br>
ning utgå för högst etthundraåttio</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligt
denna lag får sjukpenning utgå<br>
dagar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för högst 7SÖ dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna försäkringskassan skall i samband med
inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första
stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,
dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som
avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts
hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring
av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen ointryckt 1982:120.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Senaste
lydelse 1985:87.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Med
nuvarande lydelse avses den i prop. 1987/88:113 föreslagna lydelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) när förtidspension enligt denna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>b) när förtidspension eller särskild<br>
lag beviljas den försäkrade eller re-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efterlevandepension
enligt denna lag<br>
dan utgående sådan pension ändras</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beviljas
den försäkrade eller redan<br>
med hänsyn till ändring i den försäk-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgående
sådan pension ändras med<br>
rades förmåga eller möjlighet att</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänsyn
till ändring i den försäkrades<br>
bereda sig inkomst genom arbete,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förmåga
eller möjlighet att bereda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig inkomst genom arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) när delpension enligt särskild lag beviljas den
försäkrade eller redan<br>
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades<br>
arbets- eller inkomstförhållanden, samt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte
ske förrän 14 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade
omständigheterna. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till
ändringen uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i
annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då
den försäkrade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedriver
studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt
förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomgår
grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux) eller grundläggande svenskundervisning för
invandrare och uppbär timersättning för studierna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är inskriven
vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är gravid och
avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten härför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är helt eller
delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är
förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år.
Motsvarande gäller vid adopfion av barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har
förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall
försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på
en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna fid. Om därvid
den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal
arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete
under utbildningstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den
försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall
dock sjukpenningen för tid efter utgången av en sådan period om 14 dagar som
anges i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av
första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§''</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan föreligger skall,
om sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas huruvida den försäkrade
på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller därmed
jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från
förvärvsarbete under minst hälften av sin normala arbetstid en viss dag, skall
håns arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den
försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i 2 kap. 11 §, skall
arbetsförmågan anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är
hindrad att utföra förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtnjuter den försäkrade förtids-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om den försäkrade uppbär för-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pension
enligt denna lag, skall vid tidspension eller särskild efterlevan-</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prövning
av den försäkrades rätt fill sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga
ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till
grund för utgående pension.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>depension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades
rätt fill sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från
den nedsättning av förmågan eller möjligheten all bereda sig inkomst genom
arbete som ligger till grund för utgående pension. Som sjukperiod anses fid,
under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har pensionspoäng fillgodoräknats för minst trettio år,
utgår folkpensionsförmånen med oavkortat belopp. I annat fall utgår förmånen
med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för
vilka pensionspoäng tillgodoräknats, och talet trettio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>TiU den som har räU till tilläggs<br>
pension i form av änkepension skall</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>\<br>
folkpension enligt denna paragraf
i i<br>
form av ålderspension alltid utgå be-</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
bosättning utom riket är svensk medborgare, som har rätt fill tilläggspension
enligt denna lag, berättigad fill folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller familjepension ävensom tillägg till pension i form av barntillägg
eller handikappersättning. I fall som nu sagts utgår folkpensionsförmånen i
förhållande till det antal år, för vilka den pensionsberättigade eller, när
fråga är om familjepension, den avlidne vid tilläggspensionens beräkning
fillgodoräknats pensionspoäng.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
bosättning utom riket är svensk medborgare, som har rätt fill filläggspension
enligt denna lag, berättigad till folkpension i form av ålderspension,
förfidspension eller efterlevandepension ävensom tillägg till pension i form av
handikappersättning. I fall som nu sagts utgår folkpensionsförmånen i
förhållande till det antal år, för vilka den pensionsberättigade eller, när
fråga är om efterlevandepension, den avlidne vid tilläggspensionens beräkning
tillgodoräknats pensionspoäng.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1987:223.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räknad på grundval av minst det antal år, för vilka den
avlidne tillgodoräknats pensionspoäng.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åro makar
båda berättigade till folkpension enligt denna paragraf och skulle pensionen
för en av makarna, om endast denne varit berättigad fill pension, ha utgått
med högre belopp än det sammanlagda beloppet av makarnas enligt andra stycket
beräknade pensioner, skall ett tillägg motsvarande skillnaden utgå till
pensionerna med fördelning efter förhållandet mellan dessa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År makar båda berättigade fill folkpension enligt denna
paragraf och skulle pensionen för en av makarna, om endast denne varit berätfigad
till pension, ha utgått med högre belopp än det sammanlagda beloppet av
makarnas enligt andra stycket beräknade pensioner, skall ett tillägg
motsvarande skillnaden utgå till pensionerna med fördelning efter förhållandet
mellan dessa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=144>
<tr>
<td valign=top align=left height=144 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4§ Den
som ej är svensk medborgare, men är bosatt i Sverige, är på samma villkor och
med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare berättigad till folkpension
i form av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ålderspension, om han är bosatt i
Sverige sedan minst fem år och efter fyllda sexton år har varit bosatt i
Sverige under sammanlagt minst tio år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtidspension eller handikappersättning,
om han antingen är bosatt i Sverige sedan minst fem år eller, om han är
bosatt i Sverige sedan kortare tid än fem år, har varit normalt arbetsför
oavbrutet minst ett år under bosättningstiden,</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
bosättningstid likställes, såvitt gäller sjöman, tid för vilken sjömansskatt
erlagts.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c)
familjepension, antingen om den avlidne omedelbart före sin död hade varit
bosatt i Sverige minst/em år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i
Sverige eller om den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och
den efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) vårdbidrag för barn, om föräldern är bosatt i Sverige
sedan minst ett år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) barnpension,
antingen om den<br>
avlidne föräldern omedelbart före<br>
sin död hade varit bosatt i Sverige<br>
minst sex månader och barnet vid<br>
dödsfallet var bosatt i Sverige eller<br>
om barnet år bosatt i Sverige sedan<br>
minst sex månader och barnet eller<br>
den avlidne föräldern vid dödsfallet<br>
var bosatt i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) omställningspension
eller sär<br>
skild efterlevandepension, antingen<br>
om den avlidne omedelbart före sin<br>
död hade varit bosaU i Sverige minsl<br>
fem år och den efterlevande vid döds<br>
fallet var bosatt i Sverige eller om den<br>
efterlevande är bosalt i Sverige sedan<br>
minst fem är och den efterlevande<br>
eller den avlidne vid dödsfallet var<br>
bosatt i Sverige,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) vårdbidrag
för barn, om föräl<br>
dern är bosatt i Sverige sedan minst<br>
ett år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtidspension eller änkepension, vartill rätt föreligger
enligt 4 §, ersattes utan hinder av 4 § första stycket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtidspension eller särskild efterlevandepension, tid
vilken rätt föreligger enligt 4 §, ersätts utan hinder</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) med
ålderspension frän och med den månad, varunder den pensionsberättigade fyller
sextiofem år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn, för
vilket förälder åtnjutit vårdbidrag enligt 4 § första stycket d), år berättigat
fill förtidspension eller handikappersättning utan hinder av 4 § första
stycket b).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av 4 §
första stycket a) med ålderspension från och med den månad då den
pensionsberättigade fyller 65 år. Barn, för vilket förälder har uppburit
vårdbidrag enligt 4 § första stycket e), år berättigat till förtidspension
eller handikappersättning utan hinder av 4 § första stycket b).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. Om familjepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätl Ull folkpension i form av änkepension tillkommer
änka, som ej åtnjuter folkpension i form av ålderspension, för tid före den
månad då hon fyller sextiofem år, därest hon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under sexton år, som vid makens
död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
makens död fylh trettiosex år och varu gift med honom minsl fem år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upphör
rätl till änkepension enligt första stycket a), skall vid bedömandet av rätl
till pension enligl b) anses som om mannen avlidit, då rätten till pension
enligl a) upphörde, samt äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. Om efterlevandepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpension i form av efterlevandepension utgörs av
barnpension till etl barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar har
avlidit, samt omställningspension och särskild efterlevandepension till en
man eller kvinna, vars make har avlidit</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med efterlevande make likställs i fråga om rätt till
omslällningspension och särskild efterlevandepension den som, utan an vara
gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes
död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då
väntade barn med denne.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ogift eller frånskild kvinna eller änka, som stadigvarande
sammanbodde med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som
varit gift med eller har eller har haft barn med honom, likställes med änka
ifråga om rätt till änkepension. Den tid, under vilken kvinnan oavbrutet
sammanbott med mannen fram lill tidpunkten för dennes död, jämställes vid
tillämpningen av 1 § första stycket b) med tid, varunder äktenskap beståu.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt lill barnpension har barn som inle har fylh 18 år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en barn som har fylh 18 år bedriver studier som ger
rätt tid förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3. kap. studiestödslagen (1973:349), hardeträn till
barnpension även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då
barnet fyller 20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier saml
tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En
förutsättning för rätt lill barnpension enligt detta stycke är att</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet bedriver studier som här avses när det fyller 18 år
eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år. Etl barn som deltar i
undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är inle på grund av
bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension. Delsamma gäller
ett barn som uppbär studielån oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap.
12 § tredje stycket studieslödslagen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinna äger icke rätt till änkepension efter man, från
vilken hon vid dennes död levde åtskild, därest kvinnan efter del sammanlevnaden
med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med annan man, med vilken hon
varit gift eller har eller har haft barn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ånkepension
skall indragas, om den pensionsberättigade ingår äktenskap eller stadigvarande
sammanbor med man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.
Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år eller upphör samboendel inom
tid som nu sagts, skall pensionen ånyo börja utgå, om förutsättningarna i
övrigt för rätt till pension alltjämt äro för handen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpension utgör för år räknat 25 procent av basbeloppet
efter varje avliden förålder. Barnpension skall dock alltid ulgå med sådant
belopp att pensionen, tillsammans med barnets tilläggspension i form av barnpension,
utgör 40 procent av basbeloppet efter varje avliden förälder.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ankepension
utgör, där ej annal följer av vad nedan sägs, för år räknat nittiosex procent
av basbeloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgår
änkepension med tillämpning av 1 § första stycket b) och hade den
pensionsberättigade ej fylh femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt,
som avses il § andra stycket, minskas pensionen med en femtondeiför varje år,
varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid
nämnda tidpunkt understiger femtio.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om änkepension utgår för tid efter del att ålderspension
med stöd av 6 kap. 3 § upphört atl utgå, skall änkepensionen minskas med motsvarande
tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt lill omställningspension har en efterlevande make,
som inle har uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin
make vid dennes död, om den efterlevande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under tolv år, som stod under
vårdnad av makarna eller endera av dem, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oavbrutet
hade sammanbott med maken under en lid av minsl fem år fram till tidpunkten för
dödsfallet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten tiU omställningspension enligt denna paragraf
avser en tid av tolv månader räknat från tidpunkten för dödsfallet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Senaste lydelse 1983:960.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till folkpension i form av barnpension tillkommer
barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit och som icke fylh
aderton år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
avliden förälder enligt avtal som är bindande för barnet åtagit sig att lill
dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla, föreligger rått lill
barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som inköpts
eller kunnat inköpas åt barnet för engångsbeloppet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till onislällningspension har vidare, för tid efter
del att rätten lill sådan pension enligt 4 § har upphört, en efterlevande make
som uppfyller villkoren i 4 §, om den efterlevande har vårdnaden om och
stadigvarande sammanbor med barn under tolv år, som vid dödsfallet
stadigvarande vistades i makarnas hem.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till omställningspension enligt denna paragraf
upphör om den efterlevande ingår äktenskap. Detsamma gäller om den
efterlevande stadigvarande sammanbor med någon som han har varit gift med
eller har eller har haft barn med.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=243>
<tr>
<td valign=top align=left height=243 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till särskild efterlevandepension har en
efterlevande make som uppfyller villkoren för rått till omställningspension
enligt 4 §, om den efterlevandes möjlighet atl bereda sig inkomst genom ett
för honom lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften alltsedan makens död
och nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller
annan därmed jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast
kortvarig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten
lill särskild efterlevandepension inträder vid den tidpunkt då rätten tid
omställningspension upphör.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§*</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpension utgör för år räknat tjugosex procent av
basbeloppet. Barnpension skall dock alltid ulgå med sådant belopp att
pensionen, i förening med pensionsförmåner, som enligt bestämmelserna i andra
stycket skall beaktas, utgör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
barn, vars båda föräldrar avlidit, trettioen procent av basbeloppet efter
envar av föräldrarna,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
barn, som samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott eller bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag lill
vissa adoptivbarn, trettioen procent av basbeloppet, samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
barn, som i annat fall uppbär barnpension efter en av föräldrarna, fyrtioen
procent av basbeloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av bestämmelserna iföregående stycke
beaktas barnet tillkommande tilläggspension i form av barnpension samt, i fall
som avses i punkt 3, folkpension i form av ånkepension, vilken utgår till
kvinna som är moder till barnet eller varit gift med barnets fader eller har
eller har haft barn med denne, under förutsättning atl barnet och kvinnan
stadigvarande sammanbo. Åro fiera barn berättigade till barnpension fördelas
vid avräkning änkepensionen lika mellan barnen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1984:1097.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En efterlevande make, vars möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete är nedsatt i sådan grad atl intet eller endast en ringa
del därav återstår, erhåller hel särskild efterlevandepension. År den
efterlevandes möjlighet alt bereda sig inkomst genom arbete nedsatt i mindre
grad men ändå med avsevärt mer än hälflen, utges två tredjedelar av hel
pension. I övriga fall utges halv pension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om särskild efterlevandepension skall, vid
bedömande i vad mån förvärvsmöjligheten är nedsatt, beaktas den efterlevandes
möjlighet alt bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter
och färdigheter och som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning och
tidigare verksamhet saml ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed
jämförliga omständigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild efterlevandepension utges inte med anledning av
sådan nedsättning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är
berättigad till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtidspension
enligt denna lag, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjukpenning
eller egenlivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund av
regeringens förordnande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den efterlevande uppbär ålderspension eller
omställningspension enligl denna lag, utges inte särskild
efterlevandepension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 5 § andra stycket gäller även ifråga om
särskild efterlevandepension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild efterlevandepension kan<br>
begränsas tiU viss tid. Rätten till så<br>
dan pension skaU omprövas när det<br>
finns skäl tdl det, dock minsl en gång<br>
vart tredje år.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-,*</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omprövningen fär inte medföra höjning av en beviljad
särskild efterlevandepension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omställningspension liksotn hel särskild
efterlevandepension utgör för år räknat 96 procent av basbeloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon för samma tid och för samma nedsättning av
förvärvsmöjligheten har rätt lill såväl särskild efterlevandepension som någon
av nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med
den andra förmånens belopp. Minskning skaU göras med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) delpension enligt lagen<br>
(1979:84) om delpensionsförsäkring,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) dagpenning från erkänd arbets-<br>
• löshetskassa,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) kontant arbetsmarknadsstöd<br>
enligt lagen (1973:371) om kontant<br>
arbetsmarknadsstöd,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) utbildningsbidrag vid arbets<br>
marknadsutbildning och yrkesinrik<br>
tad rehabilitering i form av dagpen<br>
ning,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) viLxensludiebidrag enligt stu<br>
diestödslagen (1973:349) eller lagen<br>
(1983:1030) om särskih vuxenstu<br>
diestöd för arbetslösa, saml</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) timersättning vid grundutbild<br>
ning för vuxna (grundvux), vid vux<br>
enutbildning för psykiskt utveck<br>
lingsstörda (särvux) och vid grund<br>
läggande svenskundervisning för in-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■<br>
vandrare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i
kriminalvårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad
intagen i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å
månaden belöpande folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1986:242.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken
för sitt uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller
delvis uppbära sådan del av folkpension, som enhgt vad i första stycket sägs
icke skall utgivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtnjuter barn under hel månad på</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om ett barn under en hel månad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statens bekostnad vård på anstalt på statens bekostnad
er/iö//er vård på<br>
eller eljest kost och bostad, må barn- anstalt eller annars kost och bostad,<br>
pension eller barntillägg ej utgå för fär barnpension inle utges för den<br>
den månaden; dock må sådan för- månaden. Sådan förmån får dock<br>
mån ulgå för tid då barnet är inack- utges för tid då barnet är inackorde-<br>
orderat vid sameskola.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rat vid sameskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om elev i specialskola må pensionsförmån utgå utan
hinder av bestämmelserna i första och tredje styckena för tid då eleven vistas
utom skolan. För sådan tid äga bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje
stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§«</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 §
under hel månad är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt
vistas utom anstalten, äger den som driver anstalten att, i den mån regeringen
så förordnar, uppbära så stor del av den pensionsberättigades å månaden
belöpande folkpension, som svarar mot kostnaderna för vården eller försörjningen
på anstalten, varvid den pensionsberätfigade dock skall äga erhålla visst
belopp för sina personliga behov. Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning för det fall att den pensionsberättigade åtnjuter vård eller
försörjning mot avgift, som erlägges av kommun eller landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:245.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtnjuter barn, för vilkel barntill-lägg ulgår, i annal faU
än som avses i 2 § sista stycket under hel månad vård på anstalt eller eljest
vård pä allmän bekostnad, äger den som driver anstalten eller del kommunala
organ som svarar för vårdkostnaden att. i den mån regeringen så förordnar,
uppbära så stor del av barntillägg för månaden som svarar mot vårdkostnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte i fråga om pensionsberätfigad
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtnjuter
helinackordering i servicehus för äldre människor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bor i
gruppbostad eller elevhem som avses i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl., eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall betala
ersättning enligt 34 § första stycket socialtjänstlagen (1980:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1987:376.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är någon för samma månad berättigad till fiera
änkepensioner, ulgives endast den största av dem eller, om de äro lika stora,
pensionen efter den sist avlidne mannen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger för samma månad rätt till två eller flera av
förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller husirutillägg
ulgives endast en av förmånerna. Ulgives i enlighet härmed änkepension eller
hustruliU-lägg UU någon som är berättigad tid förtidspension skaU vid
tillämpning av 2 kap. 12 § och 3 kap. 3, 5 och 8 §§ anses som om den försäkrade
kommu i åtnjutande av förtidspension.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är någon för samma månad berättigad till
omställningspension efter flera avlidna, utges endast pensionen efter den sist
avlidne eller, om pensionerna är olika stora, den största av dem.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger för samma månad rätt till såväl barnpension som
förtidspension, utges endast en av förmånerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 kap. Om familjepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År försäkrad vid sitt frånfälle berättigad till
tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspension eller skulle han,
om fall som avses i 13 kap. 1 § varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet,
hava varit berättigad till förtidspension, äga hans efterlevande rätt till
tilläggspension i form av familjepension enligt vad nedan sägs.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 kap. Om efterlevandepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en försäkrad avlidh och var han vid sitt frånfälle
berättigad till tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspension
eller skulle han, om fall som avses i 13 kap. 1 § varit för handen vid tidpunkten
för dödsfallet, ha varit berättigad till förtidspension, har hans efterlevande
rätt till tilläggspension i form av efterlevandepension enligt vad som anges i
delta kapitel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevandepension utges i form av barnpension till den
försäkrades efterlevande barn och i form av omställningspension och särskild
efterlevandepension liU den försäkrades efterlevande make.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
efterlevande make likställs i fråga om rätt tid omslällningspension och särskdd
efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med
en icke gift försäkrad vid dennes död och som tidigare har varil gift med
eller har eller har haft eller då väntade barn med den försäkrade.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätt
tiU änkepension tiUkommer änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat
minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäk-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätt
liU barnpension har efterlevande barn under de närmare förutsättningar och
för den tid som anges i 8 kap. 2 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rade fyllde sextio år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åro de
i första stycket angivna förutsättningarna för rätt tdl änkepension icke
uppfyllda, äger änkan likväl komma i åtnjutande av sådan pension, därest den
försäkrade efterlämnar barn, som tillika är barn till änkan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ånkepension skall indragas, om den pensionsberättigade
ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år, skah
pensionen ånyo börja utgå.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ånkepension utgör för år räknat, om efter den försäkrade
finnes barn som enligl 4 § är berättigat lill pension efter honom, trettiofem
och i annat fall fyrtio procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap.
2 och 3 §§, som den försäkrade var berättigad till eller skulle hava kommh i
åtnjutande av därest rätt till sådan pension inträtt vid tidpunkten för
dödsfallet, eller, om den försäkrade var berättigad till ålderspension, av
dylik pension beräknad enligt 12 kap. 2 § första och andra styckena.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpension för ett barn utgör för år räknat, 30 procent
av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§, som den försäkrade
var berättigad till eller skulle ha erhålht om rätt till sådan pension hade inträtt
vid tidpunkten för dödsfallet, eller, om den försäkrade var berättigad till
ålderspension, av sädan pension beräknad enligt 12 kap. 2 § första och andra
styckena. År flera barn berättigade Ull barnpension efter den försäkrade, ökas
del nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Del
sammanlagda barn-pensionsbeloppet fördelas därvid lika mellan barnen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt tdl barnpension Ullkom-mer den försäkrades barn, som
icke fylh nitton år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 8 kap. 5 § andra stycket stadgas skall äga
motsvarande tilllämpning beträffande rätt till pension enligt denna paragraf.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt tid omställningspension har en efterlevande make
under de närmare förutsättningar och för den nd som anges i 8 kap. 4 och 5 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 10 kap. 4 § första stycket om
.sammanträffande av förmåner tillämpas även pä omställningspension enligt
detta kapitel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpension för etl barn utgör för år räknat, om efter den
försäkrade finnes någon, som enligt della kapitel. är berättigad till
änkepension efter honom, femton och i annal fall fyrtio procent av den
förtidspension eller ålderpension som i 3 § sägs. Åro de pensionsberättigade barnen
flera, ökas de nämnda procenttalen med tio</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt tid särskild efterlevandepension har en efterlevande
make under de närmare förutsättningar och för den lid som anges i 8 kap. 6-10
§§.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för varje barn utöver det första; och skall det
sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omslällningspension
liksom hel särskild efterlevandepension utgör för år räknat, om det efter den
försäkrade finns barn som enligt 2 § har rätl UU pension efter honom, 20 och i
annat fall 40 procent av den förnds-pension eller ålderspension som anges i 3
§ första stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Å r
någon för samma månad berättigad tdl flera tilläggspensioner i form av
familjepension, ulgives endast den största av dem eller, om samtUga eller de
största äro lika stora, en av dessa. Av lika slora änkepensioner ulgives
pensionen efter den sist avlidne mannen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 8 kap. 12 § om minskning av särskdd efterlevandepension som sammanträffar
med annanförmån tillämpas även ifråga om särskild efterlevandepension enligt
della kapitel. Minskningen skall i första hand göras på tilläggspen-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om efterlevandepensionerna efter en försäkrad sammantagna
överstiger den förtidspension eller ålderpension som avses i 3 §, sätts
efterlevan depensionerna ned proportionellt så all de tillsammans motsvarar
denna förtidspension eller ålderspension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>!§"</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän
försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar. Försäkringskassan
skall dock utan ansökan besluta om hel ålderspension till en hos kassan
inskriven pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65 år, om han
inte skriftligen begärt annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för
sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom
förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall
gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller
livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens
förordnande.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppbär
en försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vårdbidrag
tillerkänts honom för begränsad tid, får den tid för vilken</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtnjuter
försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vårdbidrag
tillerkänts honom för begränsad tid, må den tid varunder</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1987/88:100 (bil.
7) föreslagna lydelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan förmån skall utgå förlängas utan att ansökan därom
gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån regeringen så förordnar den pensionsberättigade
pension enli gjort ansökan därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall
ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmånen skall utgå förlängas utan att ansökan har gjorts.
Motsvarande gäller i fråga om särskild efterlevandepension som tillerkänts en
efterlevande för begränsad tid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>må allmän försäkringskassa tillerkänna gt denna lag utan
hinder av att han icke</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension, handikappersättning, vårdbidrag eller särskild
efterlevandepension skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen
förordnar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom villkor för rätt till förtidspension eller
handikappersättning må föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio
dagar vara intagen å visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss
läkare. Vad som sagts nu skall äga motsvarande Ullämpning i fråga om rätt
till vårdbidrag. För den försäkrades kostnader / anledning av sådan föreskrift
skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som villkor för rätt till förtidspension eller
handikappersättning får föreskrivas att den försäkrade skall under högst 30
dagar vara intagen på visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss
läkare. Motsvarande gäller i fråga om rätt till vårdbidrag och, såvitt gäller
efterlevande, särskild efterlevandepension. För kostnader som uppstår med anledning
av en sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen
förordnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan beslut meddelas i fråga om rätt till särskild
efterlevandepension skall försäkringskassan undersöka om del finns skäl att
vidta åtgärder för att förbättra den efterlevandes tnöjlig-hel att bereda sig
inkomst genom arbete. Finner försäkringskassan all sådan åtgärd behövs, skall
kassan se Ull att den vidtas. Detta skall gälla även vid omprövning av rätten
till särskild efterlevandepension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som villkor för rätl lill särskild efterlevandepension får
uppställas att den efterlevande skaU genomgå yrkesinriktad rehabilitering,
arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning eller medverka vid annan
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ett sådant villkor får även avse skyldig-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Förutvarande 3 § upphävd genom 1983:191.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel för den efterlevande att vara anmäld som
arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och att anla erbjudet
lämpligt arbete.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§
Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller
sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare
eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förtidspension,
barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag ulgå från och med den månad,
varunder rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra stycket
utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den, då beslutet om
pension meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjepension utgår från och med den månad då den
försäkrade avlidit eller, om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller
förtidspension, från och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inträder
rätt till ålderpension eller familjepension vid annan tidpunkt än som åsyftas i
första och tredje styckena, utgår pensionen från och med den månad, varunder
rätten inträtt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår
från och med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 §
andra stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då
beslutet om pension meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevandepension utgår från och med den månad då den
försäkrade avlidit eller, om han vid sin död uppbar ålderspension eller
förtidspension, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inträder rätt till ålderspension eller
efterlevandepension vid annan tidpunkt än som åsyftas i första och tredje
styckena, utgår pensionen från och med den månad då rätten inträtt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pension
må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader eller, såvitt gäller
barnpension, två år före ansökningsmånaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make uppbär
folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda beloppet för
båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 § eller 7 kap. 4 §.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension
enligt 8 kap. 5 § skall avdragas vad som enligl 9 kap. 1 § utbetalats i
barntillägg för den tid som pensionsbeloppet avser utöver vad som skulle ha
utgått om pensionsbe-slutel förelegat vid utbetalningen av barntillägget. På
motsvarande sätt skaU avdrag göras från barnpension enligt 14 kap. 4 § för vad
som utbetalats med för högt belopp i änkepension enligt 14 kap. 2 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension enligt
14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omslällningspension enligl
14 kap. 4 § eller särskdd efterlevandepension enligt 14 kap. 5 § för den tid
som barnpen-sionsbeloppei avser utöver vad som skulle ha utgetts om beslutet om
barnpension förelegat vid utbetalningen av omställningspensionen eller den
särskilda efterlevandepensionen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:380.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändring
av pension skall gälla från och med månaden näst efter den varunder anledning
till ändringen uppkommit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i 1
§ första, andra och fjärde styckena, 2 § samt 3 § första stycket stadgas skaU
äga motsvarande tilllämpning i fråga om ökning av pension. I fall då ökning
av pension kräver ansökan av den pensionsberättigade skall 5 § femte stycket
äga motsvarande tillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
denna paragraf i/or/grt skall ej äga tillämpning i fråga om ändring av pension
i anledning av förändring av basbeloppet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivs i 1 § första, andra och fjärde styckena
samt 2 § gäller även i fråga om ökning av pension. I fall då ökningen kräver
ansökan av den pensionsberättigade tillämpas 5 § femte stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i denna paragraf skall inte tillämpas i fräga
om ändring av pension i anledning av förändring av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete
väsenthgl förbättras för en efterlevande som uppbär särskild
efterlevandepension, skall pensionen dras in eller minskas med hänsyn till
förbättringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan det
anlas atl förbättringen inte kommer att bestå avsevärd lid, får förordnas att
den särskilda efterlevandepensionen skall dras in eller minskas endast för
viss lid. Finns det anledning att anta detta redan vid prövning av ansökan om
särskild efterlevandepension, får förordnas alt pensionen helt eller delvis
skall hållas inne för viss tid. Ett förordnande enligl delta stycke får avse
en lid av högst ell år. .</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkrad som åtnjuter förtidspension enligt 7 kap. 1 §
första stycket är skyldig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras,
utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom hos allmän försäkringskassa.
Motsvarande skall beträffande försäkrad, vars rätt till förtidspension
grundats på varaktig arbetslöshet, så ock den som åtnjuter änkepension eller
förmån enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så ändras att rätten till
pensionen eller förmånen därav på-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppbär förtidspension enligt 7 kap. 1 § första
stycket eller 13 kap. 1 § första stycket förslå meningen är skyldig att, om
hans arbetsförmåga, väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
om del hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall gälla den vars rätt till
förtidspension grundats på varaktig arbetslöshet och den som uppbär
efterlevandepension eller förmån en-ligt 9 kap.. om förhållandena ändras så att
rätten till pensionen eller för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
nuvarande lydelse avses den i prop. 1987/88:124 föreslagna lydelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkas. Är
den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den
försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne
motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>månen
påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren. Om den försäkrade har en god man eller förvaltare enligt
föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan
anses ingå i uppdraget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlåts
anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får pensionen eller
förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsförmån utgår till och med den månad, varunder den
pensionsberättigade avlidit eller rätten till förmånen eljest upphört.
Vårdbidrag utgår till och med månaden före den då barnet fyller sexton år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsförmån utgår, om inte något annat är särskill
föreskrivet, till och med den månad då den pensionsberättigade avlidit eller
rätten till förmånen annars upphört. Vårdbidrag utgår till och med månaden
före den då barnet fyller 16 år. Omställningspension och särskdd efterlevandepension
utgår längst tiU och ined månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
genom brottslig gärning uppsåtligen bragi annan om livet eller medverkat till
brottet såsom i 3 kap. 4 eller 5 % strafflagen sägs äger ej rätt till
familjepension efter den avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjepension
må indragas eller skäligen nedsättas, om den efterlevande annorledes än i
första stycket sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken ansvar genom
lagakraftägande dom ådömts honom.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat annan livet eller medverkat
till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 § brottsbalken har inle rätt till
efterlevandepension efter den avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevandepension
får dras in eller skäligen sättas ned, om den efterlevande på annat sätt ån som
sägs i första stycket har vållat dödsfallet genom handling, för vilken ansvar
ådömts honom genom dom som vunnit laga kraft.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>!§'-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flar en
ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning betalats ut av en
allmän försäkringskassa eller en erkänd arbetslöshetskassa och beviljas senare
en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare
utbetalade ersättningen skall den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen
skall ske med det belopp som översfiger vad som skulle ha utgetts om beslut om
båda ersättningarna hade förelegat samtidigt. Avräkningen mellan ersättningarna
skall därvid ske månadsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
försäkrad i väsentlig mån ' Om någon i väsentlig mån har fått har fått sin
försörjning genom social- sin försörjning genom socialbidrag bidrag enligt 6
§ socialtjänstlagen enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1983:191.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1980:620) får socialnämnden från försäkringskassan
uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt denna lag, till den
del den motsvarar vad socialnämnden har betalat ut till den försäkrades samt
hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva
ersättningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
minskning av pension då om yrkesskador gäller 2 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>620) fär
socialnämnden från försäkringskassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk
ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad socialnämnden har
betalat ut till dennes samt hans makes och minderåriga barns försörjning för
den tid som den retroaktiva ersättningen avser, ivränta utgår enligt äldre
lagstiftning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Äger
pensionsberättigad rätt till livränta pä grund av obligatorisk försäkring
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om försäkring för
vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring eller äger han jämlikt
annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande rätt
till livränta, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket,
minskas honom eljest tillkommande pension enligt vad nedan stadgas. Motsvarande
skall äga tillämpning i fall då livränta utgår enligt utländsk lagstiftning om
yrkesskadeförsäkring. Medför skada, för vilken livränta börjat utgivas,
återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om
livränta utginge under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller
livränta för viss tid utbytts mot ett engångsbelopp, skall anses som om
livränta utginge eller den utgående livräntan vore förhöjd med belopp som
enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot
engångsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpension och tilläggspension i form av förtidspension
eller ålderspension minskas med tre fjärdedelar av den pensionsberättigade för
samma tid tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdraga annan
förtidspension än hel sädan ske endast om skadan inträffat före den tidpunkt
från vilken pensionen utgår och avdrag å tilläggspension göras endast om den
pensionsberättigade ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid
den tidpunkt då skadan inträffat.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=244>
<tr>
<td valign=top align=left height=244 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpension i form av ålderspension eller
efterlevandepension saml tilläggspension i form av efterlevandepension
minskas med tre fjärdedelar av den livränta som den pensionsberättigade för
samma tid har rätl lill såsom efterlevande. Avdrag på till-läggspension får
dock göras endast om den avlidne kunnal tillgodoräkna sig pensionspoäng för
minst ett år yid den tidpunkt då skadan inträffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskning enligt denna paragraf skall i första hand
göras på tilläggspension. Utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen
skall folkpension alltid utgä, i form av förtidspen-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpension i form av ålderspension, änkepension eller
barnpension ävensom tilläggspension i form av änkepension eller barnpension minskas
med tre fjärdedelar av den pensionsberättigade för samma tid Ullkommande
livränta såsom efterlevande; rfocA: må avdrag å tilläggspension göras endast
om den avlidne ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den
tidpunkt då skadan inträffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskning enligt denna paragraf skall i första hand göras
å tilläggspension. Utan hinder av vad i paragrafen stadgas skall folkpension
alltid utgå, i form av förtidspension</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:380.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller barnpension med minst en fjär- sion eller
barnpension med minst en dedel, i form av änkepension med fjärdedel och i form
av ålderspen-minst hälften samt i form av ålders- sion med minst tre
fjärdedelar av det pension med minst tre fjärdedelar av belopp som annars
skulle ha utgått. belopp som eljest skolat utgå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om samordning av pension med livränta som utgår
enligt eller eljest bestämmes med tillämpning av lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Vid tillämpning av 1 och 2 § tagas Vid
tillämpning av 1 och 2 §§ tas andra tillägg till pension än barntill-
tillägg till pension inle i beaktande. lägg ej i beaktande. Minskning av
folkpension enligt nämnda paragrafer skall sist göras å barnlillägg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §'■' En socialförsäkringsnämnd avgör frågor om
rätt till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. förtidspension med undantag av ärenden som avses i 7
kap. 1 § andra<br>
stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:164.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. särskild efterlevandepension,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. handikappersättning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. handikappersättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. vårdbidrag.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. vårdbidrag.<br>
Socialförsäkringsnämnden avgör även frågor om rätt till förmåner enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad som föreskrivs i andra författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförsäkringsnämnden är beslutför då minst fyra
ledamöter är närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt skall vad i 8—10 §§ föreskrivs med avseende på
styrelse ha motsvarande tillämpning med avseende på socialförsäkringsnämnden.
Har föredraganden från beslutet avvikande mening skall denna antecknas till
protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:132.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§' Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om
försäkrad, som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9
kap. 4 § och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit
gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9
kap. 4 § likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett
utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett
utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfle,
skall vid tiUämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt tdl barnpension
barnet anses som barn Ull denne. I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1986:140.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1986:1138.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:128.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana faU anses barnet bosatt i Sve-<br>
,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rige, om den blivande adoptivföräl-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dern var bosatt här i landet vid den<br>
tidpunkt då han avled.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 2 § andra stycket lagen (1983:850) om undantag från
vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skaH ersättning som avses i
nämnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid
tillämpning av denna lags bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande
inkomst. Vid tillämpning av sistnämnda bestämmelser gäller vidare vad som i 22
c § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare sägs om
iakttagande av förhandsbesked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare är att betrakta som inkomst av
anställning vid tillämpning av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst
och pensionsgrundande inkomst framgår av 17 § nämnda lag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen
nedsättas, om den som är berättigad till ersättningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligen
åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift eller nedsättning av
arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ådragit sig
sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för vilken ansvar genom
lagakraftägande dom ådömts honom;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägrar att
underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter
eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt; ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig
eller vilseledande<br>
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägrar försäkrad utan giltig an-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vägrar en försäkrad utan giltig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledning att underkasta sig åtgärd av anledning att
underkasta sig åtgärd<br>
beskaffenhet som avses i 2 kap. 11 § av beskaffenhet som avses i 2 kap.<br>
må sjukpenning eller förtidspension 11 § får sjukpenning eller förtids-<br>
helt eller delvis tills vidare förvägras pension helt eller delvis tills vidare<br>
honom, under förutsättning att han förvägras honom, under förutsätt-<br>
erinrats om denna påföljd.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning att han erinrats om denna på-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följd. Motsvarande skall gälla ifråga om särskild
efterlevandepension, om den efterlevande ulan giltig anledning vägrar att följa
ett villkor som uppställts med slöd av 16 kap. 3 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fall då rätt
till familjepension grundas på dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet
gäller fortfarande äldre bestämmelser om sådan pension, i den mån inte något annat
sägs nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
bestämmelserna om barnpension i 5 kap. 4 § första stycket c), 8 kap. 2 och 3
§§, 14 kap. 2 §, 16 kap. 8 § samt 17 kap. 1 § gäller även i fall då rätten till
barnpension grundas på dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett barn, som har fyllt 18 år vid ikraftträdandet, har
rätt fill<br>
barnpension från tilläggspensioneringen vid utgången av år 1989 men inte<br>
uppfyller villkoren för rätt till sådan pension enligt 14 kap. 2 § i dess nya<br>
lydelse, skall i stället för den bestämmelsen tillämpas 14 kap. 4 § i dess
äldre<br>
lydelse.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Finns det efter den avlidne någon som är berättigad
till änkepension<br>
enligt äldre bestämmelser, skall med avseende på barnpension efter den<br>
avlidne gälla vad som sägs i andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utges folkpension i form av änkepension till en kvinna,
som är mor till barnet eller har varit gift med barnets far eller har eller har
haft barn med denne, och sammanbor barnet stadigvarande med kvinnan, skall vid
tillämpning av 8 kap. 3 § i dess nya lydelse änkepensionen likställas med den
tilläggspension barnet får i form av barnpension. Om i ett sådant fall flera
barn är berättigade till barnpension efter den avlidne, fördelas vid avräkningen
änkepensionen lika mellan barnen. Vad som nu sagts gäller dock inte i fråga om
barnpension fill barn som får sådan pension efter båda föräldarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger med stöd av punkt 5 rätt till tilläggspension i
form av änkepension efter en försäkrad, skall vid beräkningen av
tilläggspension i form av barnpension efter denne tillämpas 14 kap. 5 § i dess
äldre lydelse i stället för 14 kap. 3 § i dess nya lydelse. I fall som avses i
detta stycke gäller fortfarande 16 kap. 5 § sjunde stycket i dess äldre
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om rätt
till efterlevandepension för efterlevande kvinnor som är födda år 1944 eller
tidigare gäller fortfarande, i den mån inte något annat föreskrivs i punkt 8,
äldre bestämmelser om änkepension i stället för de nya bestämmelserna om
efterlevandepension, även om dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet. En
förutsättning för detta är att kvinnan vid utgången av år 1989 var gift med den
man efter vilken änkepensionen skall utbetalas eller, såvitt gäller folkpension
i form av änkepension, att hon då sammanbodde med honom under sådana
förhållanden som avses i 8 kap. 2 § i dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om rätt
till efterlevandepension för efterlevande kvinnor som är födda är 1945 eller
senare gäller, förutom de nya bestämmelserna om efterlevandepension, följande,
om dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet. Om en sådan kvinna vid utgången
av år 1989 uppfyller villkoren för rätt fill folkpension resp. tilläggspension
i form av änkepension enligt 8 kap. 1 § första stycket, 2 § och 3 § första
stycket resp. 14 kap. 2 § första och andra styckena i dessa lagrums äldre
lydelse, har hon dessutorn rätt fill änkepension efter mannen enligt vad som
sägs i andra-fjärde styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kvinna som avses i första stycket har rätt till
tilläggspension i form av änkepension enligt 14 kap. i dess äldre lydelse.
Pensionen utges i detta fall med belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts
fill kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av år 1989. Härvid skall dock,
om mannen vid denna tidpunkt inte var berättigad till ålderspension, vid
fillämpning av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse änkepensionen alltid beräknas
på grundval av den förtidspension som skulle ha utgetts till mannen om denne
blivit berättigad till hel sådan pension vid utgången av är 1989 och pensionen
då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En kvinna
som avses i första stycket har rätt till folkpension i form av<br>
änkepension enligt 8 kap. i dess äldre lydelse. Sådan folkpension utges i<br>
förhållande till det antal år för vilka den avlidne mannen vid beräkning enligt<br>
andra stycket av tilläggspension i form av änkepension efter honom<br>
tillgodoräknas pensionspoäng. Tillgodoräknas därvid pensionspoäng för<br>
minst 30 år, utges folkpension i form av änkepension med belopp som avses i<br>
8 kap. 4 § i dess äldre lydelse. I annat fall utges pensionen med så stor andel<br>
av en sålunda beräknad änkepension som svarar mot förhållandet mellan det<br>
antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas mannen och talet 30. Värden<br>
avlidne mannen född år 1923 eller fidigare skall vid fillämpningen av detta<br>
stycke i stället för talet 30 användas det tal som följer av 15 kap. 1 eller 1
a §.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall som avses i första-tredje styckena gäller fortfarande äldre bestäm-
Prop. 1987/88:171 melser om änkepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Är någon för samma månad
berättigad såväl fill folkpension i form av änkepension enligt äldre
bestämmelser som till folkpension i form av omställningspension eller särskild
efterlevandepension, utges endast den sistnämnda förmånen samt, om
änkepensionen är större, sådan pension i den mån den överstiger
omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen. Detsamma
gäller om någon för samma månad är berättigad såväl fill tilläggspension i form
av änkepension enligt äldre bestämmelser som till tilläggspension i form av
omställningspension eller särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om en kvinna, som avses i punkt
5 och är född under något av åren 1930-1944 samt har rätt till tilläggspension
i form av änkepension enligt äldre bestämmelser, för samma månad får
filläggspension i form av ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån
den överstiger ålderspensionen. Kvinnan har dock allfid rätt till änkepension
med sådant belopp att denna, tillsammans med filläggspensionen i form av
ålderspension, motsvarar hälften av summan av kvinnans filläggspension i form
av ålderspension och den filläggspension för mannen som avses i 14 kap. 3 § i
dess äldre lydelse. Med stöd av denna regel får emellertid inte utbetalas
tilläggspension i form av änkepension med högre belopp än vad som följer av 14
kap. 3 § i dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall, om kvinnan uppskjuter
uttaget av ålderspension till en senare tidpunkt än från och med den månad då
hon fyller 65 år, hänsyn tas till den filläggspension i form av ålderspension
som skulle ha utgått om rätt därfill hade inträtt från och med nämnda månad.
Vidare skall, då kvinnan gjort undantagande från försäkringen för
tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggspension i form av ålderspension
som skulle ha utgått om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla då
pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket inte fillgodoräknats kvinnan på
grund av underlåten avgiftsbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9. Om
en kvinna, som avses i punkt 6 och som har rätt till tilläggspension i<br>
form av änkepension enligt äldre bestämmelser, för samma månad får<br>
filläggspension i form av ålderspension, utges änkepensionen endast i den<br>
mån den överstiger ålderspensionen. Härvid tillämpas bestämmelserna i<br>
punkt 8 andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om en kvinna har beviljats tilläggspension
i form av änkepension före ikraftträdandet och denna dragits in före
ikraftträdandet till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpning
av punkt 2 och 14 kap. 2 § tredje stycket i dess äldre lydelse gälla att
änkepensionen på nytt skall börja utgå även i fall då det nya äktenskapet
upplöses efter att ha bestått i fem år eller mer, dock under förutsättning att
detta äktenskap ingåtts efter den dag då mannen fyllde 60 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I fall då rätt fill barntillägg
föreligger för december 1989 gäller fortfarande äldre bestämmelser om denna
förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I fråga om hustrutillägg som
utgår efter ikraftträdandet gäller fortfarande 10 kap. 4 § andra stycket i
dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Även om annat har bestämts i en
överenskommelse som före ikraftträdandet har träffats med annan stat med stöd
av 20 kap. 15 §, tillämpas de nya béstämmelsrna i 5 kap. 4 § första stycket c)
i fråga om rätt fill barnpension vid bosättning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämns i en lag eller annan
författning änkepension enligt lagen om allmän försäkring skall, om inte annat
framgår av omständigheterna, därmed avses sådan änkepension som övergångsvis
utges med stöd av punkt 2,5 eller 6.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att 5
kap. 12-14 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 5 kap.
3, 8 och 11</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 5 kap. 2-11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 8 kap. 4 §
samt rubriken närmast före 5 kap. 6 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
att rubrikerna närmast före 5 kap. 9 och 12 §§ skall sättas närmast före 5 kap.
4 resp. 10 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2§<br>
Har försäkrad avlidit till följd av Om en försäkrad har avlidit till<br>
arbetsskada, utgår livräntor lill hans följd av arbetsskada, har hans
efter-<br>
efterlevande enligt detta kapitel.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>levande rätt till livränta enligt detta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:138.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Livränta utges i form av barnlivränta till den
försäkrades efterlevan-</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppbar den försäkrade livränta enligl 4 kap. med anledning
avförlust av arbetsförmågan till följd av skadan, grundas livränta efter honom
på hans egen livränta. Livränta efter annan försäkrad grundas på vad som enligt
4 kap. skulle ha utgjort livränta till honom vid förlust av arbetsförmågan, om
sådan livränta skulle ha börjat utgå vid tiden för dödsfallet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
grund för beräkning av livränta tid efterlevande lägges även pension,
livränta eller annan ersättning som utgick till den försäkrade med anledning av
tidigare arbetsskada, i den mån del är skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livränta
tid efterlevande får ej grundas på högre belopp än som motsvarar sju och en
halv gånger basbeloppet vid den försäkrades död.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de barn och i form av omställningslivränta och särskild
efterlevandelivränta tid den försäkrades efterlevande make.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
efterlevande make likställs i fråga om rätt UU omställningslivränla och särskdd
efterlevandelivränta den som, ulan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med
en icke gift försäkrad vid dennes död och som tidigare har varit gift med
eller har eller har haft eller då väntade barn med den försäkrade.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anka</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anka efter försäkrad har rätt tdl livränta, om hon</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid den
försäkrades död stadigvarande vistades i makarnas</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppbar den försäkrade livränta enligt 4 kap. med anledning
avförlust av arbetsförmågan lill följd av skadan, grundas livränta efter honom
på hans egen livränta. Livränta efter annan försäkrad grundas på vad som</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
omtryckt 1977:264.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hem eller hos änkan, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. hade fyllt 36 år vid den försäkrades död.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphör rätl lill livränta enligl första stycket 1, skall
vid bedömning av rätt UU livränta enligt 2 anses som om den försäkrade avled
vid den tidpunkt då rätlen tiU livränta enligl 1 upphörde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt 4 kap. skulle ha utgjort livränta till honom vid
förlust av arbetsförmågan, om sådan livränta skulle ha börjat utgå vid liden
för dödsfallet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
grund för beräkningen av livränta till efterlevande läggs även pension,
livränta eller annan ersättning som utgick lill den försäkrade med anledning av
tidigare arbetsskada, i den mån det är skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livränta
till efterlevande får inte grundas på högre belopp än som motsvarar sju och en
halv gånger basbeloppet vid den försäkrades död.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livränta till änka utgår med belopp som, när den
försäkrade efterlämnar barn som har rätl lill livränta efter honom enligl
denna lag, motsvarar 40 och i annat fall 45 procent av er.sättningsunderlag
som sägs i2 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livränta
enligt 3 § första stycket 2 UU änka som ej hade fylh 50 år vid den försäkrades
död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § andra stycket minskas med en
femtondel för varje år som då återstod till 50 års ålder.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn till en avliden försäkrad har rätt tiU livränta för
tid tiU och med den månad då barnet fyller 18 år eller, under de
förutsättningar som anges i 8 kap. 2 § andra och tredje styckena lagen
(1962:381) om allmän försäkring, längst Tdl och med juni månad del år då
barnet fyller 20 år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 20 kap. 2 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring tillämpas även ifråga
om rätt tid livränta enligt denna paragraf.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ankas rätt till livränta upphör om hon gifter om sig eller
avsevärd tid lever samman med man under äktenskapsliknande förhållanden. Upplöses
äktenskapet inom fem år eller upphör sammanlevnaden inom samma tid, skaU
livräntan börja utgå på nytt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livränta Ull ett efterlevande barn utges med belopp som
för år räknat motsvarar 40 procent av det ersättningsunderlag som anges i 3 §.
År flera barn berättigade till livränta efter den försäkrade, ökas det nämnda
procenttalet med 20 för varje barn ulöver det första och fördelas del
sammanlagda livräntebeloppet lika mellan barnen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
änka jämställd kvinna</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevande
make</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om rätt till livränta jämställes med änka kvinna
som vid försäkrads död</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
stadigvarande sammanbodde med den försäkrade och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hade varit gift nied honom eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hade
eller hade haft barn med honom eller</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätl tdl omställningslivränla har efterlevande make under
de närmare förutsättningar och för den lid som anges ifråga om
omslällningspension i 8 kap. 4 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:271.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var havande med barn till honom eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:271.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. annars levde samman med den försäkrade sedan avsevärd
lid under äktenskapsliknande förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:271.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket gäller ej om den försäkrade eller kvinnan var gift.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om kvinna som avses i 6 § har rätl Ull underhållsbidrag
från förutvarande make, minskas livräntan tiU henne med belopp som svarar mot
bidraget. Motsvarande gäller om kvinnan som efterlevande till denne har rätt
till livränta, pension i annan form än folkpension eller tilläggspension, skadestånd
eller annan sådan ersättning som upphör att utgå, om hon ingår nytt äktenskap.
Avdrag göres även för livränta efter man med vilken kvinnan tidigare har levt
samman under äktenskapsliknande förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frånskild kvinna</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt Ull särskdd efterlevandelivränta har efterlevande
make under de närmare förutsättningar och för den tid som anges i fråga om
särskild efterlevandepension 18 kap. 6—10 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
sägs om särskild efterlevandepension i 16 kap. 2, 3 och 7 a §§ lagen om allmän
försäkring UHampas även i fråga om särskdd efterlevandelivränta.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var försäkrad vid sin död skyldig atl utge lagstadgat
periodiskt underhållsbidrag tiU förutvarande hustru, har hon rätt till
livränta med belopp som svarar mot bidraget, om hon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år. som vid den
försäkrades död stadigvarande vistades i dennes hem eller hos henne, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hade
fylh 36 år vid den försäkrades död.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livränta
enligt första stycket får, när den försäkrade efterlämnar barn som har rätt
till livränta efter honom enligt denna lag, motsvara högst 40 och i annat fall
högst 45 procent av ersättningsunderlag som sägs i 2 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 § andra stycket har motsvarande
tillämpning i fråga om livränta till frånskild kvinna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn Ull avliden försäkrad har rätt lill livränta för tid
lill och med den</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OmslällriingsUvränta liksom hel särskild
efterlevandelivränta utges med belopp som, när den försäkrade även efterlämnar
barn som har rätt Ull livränta efter honom enligt denna lag, för år räknat
motsvarar 20 och i annat fall 45 procent av det ersält-ningsunderlag som anges
i 3 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 8 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring till-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>månad då barnet fyller 19 år. Om barnet efter den
tidpunkten till följd av sjukdom eller av annan dylik orsak ej kan försörja
sig, ulgår livräntan även för sådan tid, dock längst till och med den månad då
barnet fyller 21 år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade den försäkrade genom avtal som sägs i 7 kap. 7 §
andra stycket föräldrabalken ålagd sig att tdl barnet utge underhållsbidrag i
form av engångsbelopp, har barnet rätt UU livränta i den mån denna överstiger
en livränta som har köpts eller kunnal köpas åt barneiför engångsbeloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevande makes barn jämställes med barn Ull försäkrad
ifråga om rätt till livränta, om barnet stod under makens vårdnad.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämpas
även ifråga om särskild efterlevandelivränta enligt denna lag. Minskning som
där sägs skah, om den efterlevande samtidigt har rätt Ull särskild
efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring, i första hand göras på
den särskilda efterle-vandelivräntan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livränta utgår till varje barn med belopp som motsvarar 20
procent av ersättningsunderlag som sägs i 2 §, om den försäkrade efterlämnar
änka eller kvinna som avses i 6 §. I annat fall utgör livränta för ett barn 40
procent av nämnda underlag. År i sådant fall flera barn berättigade tid
livränta, ökas procenttalet 40 med 20 för varje barn utöver del första och
fördelas det sammanlagda livräntebeloppet lika mellan barnen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förälder</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en försäkrad har blivit borta under resa eller i annal
sammanhang och det kan antas atl han har avlidtt UU följd av arbetsskada, har hans
efterlevande rätt tdl livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får
dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar
varje underrättelse om den försäkrade. 1 fråga om omyndig får sådan förklaring
krävas från förmyndaren. Förklaring kan också infordras av en god man eller
förvaltare som har förordnats enligl föräldrabalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar
det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller att han har avlidU av
någon annan orsak än arbetsskada, upphör rätten UU livränta.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förälder
lUl avliden försäkrad som till följd av dödsfallet kommer att sakna behövligt
underhåll har rätt Ull livränta med skäligt belopp, dock högst med belopp som
motsvarar 20 procent av ersättningsunderlag som sägs i 2 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överstiger
livräntorna UU de efterlevande efter en försäkrad sammantagna det
ersätlningsunderlag som anges i 3 S, sätts livräntorna ned proporlionelh så att
de tillsammans motsvarar detta underlag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 16 kap. 1 § för-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sia, tredje och femte styckena, 5 § femte och sjunde
styckena samt 8 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas även i
fråga om livränta enligt detta kapitel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är någon som har rätt till livränta</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Är någon som har rätt till livränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt 4 eller 5 kap. samtidigt berätti- enligt 4 eller 5
kap. samtidigt berätti<br>
gad fill folkpension eller tilläggspen- gad till folkpension eller tilläggs-<br>
sion i form av förtidspension eller pension i form av förtidspension el-<br>
familjepension</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen ler efterlevandepension
enligt lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1962:381) om allmän försäkring (1962:381) om allmän
försäkring<br>
med anledning av den inkomstför- med anledning av den inkomstför<br>
lust som har föranlett livräntan, ut- lust som har föranlett livräntan, ut<br>
går livräntan endast i den mån den går livräntan endast i den mån den<br>
överstiger pensionen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överstiger pensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta
enligt 4 kap. och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får
livränta för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension
som utgått för samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:270.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livränta enUgt 5 kap. till änka eller kvinna som avses i 5
kap. 6 § utgär frän och med den månad under vilken hon fyller 65 år endast i
den mån hon ej har rätt till folkpension i form av ålderspension och
tilläggspension i form av änkepension med belopp som motsvarar en livränta som
är beräknad på 65 procent av livränte-underlagel enligt 5 kap. 2 §. Bestämmelserna
i 4 kap. 4 § tredje stycket har därvid motsvarande tillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt
utländskt system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den försäkrade till följd av underlåten
avgiftsbetalning ej har<br>
tillgodoräknats pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § lagen om allmän försäkring<br>
för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning av denna<br>
paragraf och 4 kap. 4 § hänsyn tas till den tilläggspension som skulle ha
utgått<br>
om avgift hade erlagts.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 17 §, 10</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 17 §, 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 4 §, 16 kap. 11 § och 20 kap.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 4 § första stycket, 16 kap. 11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3-7 §§ lagen (1962:381) om allmän</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>och 20 kap. 3-7 '§§ lagen (1962:381)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkring om förmåner som sam-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>om allmän försäkring om förmåner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>manträffar, indragning och nedsatt-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>som sammanträffar, indragning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av ersättning i vissa fall, återbe-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nedsättning av ersättning i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talningsskyldighet,
preskription, ut-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återbetalningsskyldighet,
preskrip-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Senaste lydelse 1983:192. Senaste lydelse 1985:1001.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mätningsförbud och rätt till skades- tion,
utmätningsförbud och rätt till<br>
tand har motsvarande tillämpning i skadestånd har motsvarande till<br>
fråga om ersättning frän arbetsska- lämpning i fräga om ersättning från<br>
deförsäkringen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring
tillämpas även i fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skåp.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§<br>
Ärende angående livränta till den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärende
angående livränta till den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkrade och i annat ärende upp- försäkrade, i annat
ärende uppkom-kommen fråga huruvida den försäk- men fråga huruvida den
försäkrade rade har ådragit sig arbetsskada'till har ådragit sig arbetsskada
till följd följd av annat än olycksfall skall i av annat än olycksfall och
ärende försäkringskassa avgöras av social- angående särskild
efterlevandeliv-försäkringsnämnd. Regeringen får raW skall i försäkringskassa
avgöras dock meddela föreskrifter om behö- av socialförsäkringsnämnd.
Rege-righet för tjänsteman hos försäk- ringen får dock meddela föreskrifter
ringskassan att avgöra ärenden som om behörighet för tjänsteman hos är av enkel
beskaffenhet och inte försäkringskassan att avgöra ären-angår livränta till den
försäkrade. den som är av enkel beskaffenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
inte angår livränta till den för<br>
säkrade eller särskdd efterlevandeliv<br>
ränta.<br>
Omprövning av beslut som gäller fråga som avses i 3 kap. 5 § och 6 kap: 5 §<br>
skall, om beslutet har fattats av tjänsteman, göras av socialförsäkrings<br>
nämnd. Omprövning av beslut som tjänsteman fattat med stöd av föreskrifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>."<br>
av regeringen enligt första stycket skall också göras av socialförsäkrings-<br>
nämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fall då rätt
till livränta till efterlevande grundas på dödsfall till följd av en
arbetsskada som har inträffat före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre
bestämmelser om sädan livränta i den mån inte något annat sägs nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
bestämmelserna om livränta till efterlevande barn i 5 kap. 4 § första stycket
gäller även i fall då rätten till livränta grundas på dödsfall till följd av en
arbetsskada som har inträffat före ikraftträdandet. Om ett barn, som har fyllt
18 är vid ikraftträdandet, har rätt till livränta enligt 5 kap. vid utgången av
år 1989 men inte uppfyller villkoren för rätt till sädan livränta enligt 5 kap.
4 § första stycket i dess n.pilydelse, skall dock i stället för denna
bestämmelse tillämpas 5 kap. 9 § första stycket i dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid dödsfall efter ikraftträdandet gäller de nya
bestämmelserna i 5 kap. 4 § andra stycket om rätt till livränta för ett
utländskt barn som tagits emot här i landet i adoptionssyfte även om
arbetsskadan inträffat före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlämnar den
avlidne änka eller med änka jämställd kvinna som är berättigad till livränta
enligt äldre bestämmelser skall, även om den arbetsskada till följd av vilken
den försäkrade avlidit inträffar efter ikraftträdandet, vid bestämmandet av
livränta till barn efter den försäkrade tillämpas äldre bestämmelser i 5 kap.
10 § i stället för 5 kap. 5 § i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om rätt
till livränta för efterlevande kvinnor sotn är födda år 1944 eller tidigare
gäller fortfarande äldre bestämmelser om livränta i 5 kap. 2-8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Senaste lydelse 1987:1322.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och 12-14 §§ samt 6 kap. 1 § även om den arbetsskada till
följd av vilken den försäkrade avlidit inträffar efter ikraftträdandet. I fråga
om andra kvinnor än de som avses i 5 kap. 8 § i dess äldre lydelse är dock en
förutsättning för detta att kvinnan vid utgången av år 1989 var gift med den
man efter vilken livräntan skall utbetalas eller dä sammanbodde med honom under
sådana förhållanden som avses i 5 kap. 6 § i dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fall som
avses i punkterna 2 och 5 tillämpas bestämmelserna i 10 kap. 4 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av åi-
1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är någon för
samma månad berättigad såväl till livränta säsom efterlevande enligt äldre
bestämmelser som till omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta,
utges endast den sistnämnda förmånen samt, om efterlevandelivräntan enligt
äldre bestämmelser är större, sådan livränta i den mån den överstiger
omställningslivräntan eller den särskilda efterlevandelivräntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
livränta till kvinnor, som år födda år 1945 eller senare och som med stöd av
punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:000) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring uppbär änkepension enligt lagen om allmän
försäkring efter utgången av år 1989, gäller fortfarande 6 kap. 1 § i dess
äldre lydelse, även om den arbetsskada till följd av vilken den försäkrade
avlidit inträffar efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid tillämpning
av 6 kap. 1 § i dess äldre lydelse skall beträffande tilläggspension i form av
änkepension hänsyn tas till änkepensionen före sädan samordning som avses i
punkterna 8 och 9 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:000) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalt bostadstillägg till folkpension</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 5 §§ lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadsfillägg fill folkpension' skall ha följande
lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=210>
<tr>
<td valign=top align=left height=210 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, dä
hustrun fyller sextiofem år, hustru till den, som åmyw/er folkpension i form
av ålderspension eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och
själv ej åtnjuter sådan folkpension och makarna varit gifta minst fem år.
När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej
fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägg utges under de närmare förutsättningar som
anges nedan tiU kvinnor som är födda år 1934 eller tidigare. Rätt tdl
huslruiill-lägg har en sådan kvinna för tid före den månad då hon fyller
sextiofem år, om hon år hustru till någon som uppbär folkpension i form av ålderspension
eller förtidspension. För denna rätt förutsätts vidare att hustrun har fyllt
sextio år och själv inle uppbär sådan folkpension och makarna varit gifta
minst fem år. När del finns särskilda skäl, får hustrutillägg utges även om
hustrun inte har fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hustrutillägg
skall, där ej annat följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat motsvara
skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av
hel ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott till ålderspension
enligt lagen om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel
ålderspension till ogift jämte ett sådant pensionstillskott, ålderspensionerna
och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat
utgå från och med den månad varunder den pensionsberättigade fyllt sextiofem
år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun
skall utge kommunalt bostadstill ägg till den, som åtnjuter folkpension, i
form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och är
mantalsskriven inom kommunen, eller till där mantalsskriven hustru som
åtnjuter hustrutillägg.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=137 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1976:1014. Senaste lydelse 1987:207.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun skall utge kommunalt bostadstillägg till den som
uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställningspension
eller särskild efterlevandepension och är mantalsskriven inom kommunen eller
till där mantalsskriven hustru som uppbär hust-rutillägg. Kommunall
bosladslillägg skall också utges till den som är mantalsskriven inom kommunen
och uppbär folkpension i form av änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen
bestämmer, dock lägst med belopp som beräknat per månad svarar mot den del av
den månafiiga bostadskostnad, som enligt föreskrifter som regeringen meddelar
med stöd av 14 § andra stycket skall täckas av bostadstillägg för att statsbidrag
skall lämnas. Avvikelse från vad i 4 och 5 §§ stadgas må dock icke äga rum, och
för rätt till kommunalt bostadstillägg må ej fordras viss tids bosättning inom
kommunen eller uppställas annat därmed jämförligt villkor. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket beslutar om grunder för
beräkning av bostadskostnaderna i ärende enligt denna lag. Regeringen äger
meddela föreskrifter angående det högsta belopp som må utgå i kommunalt
bostadstillägg för pensionsberättigad, som är bosatt i ålderdomshem eller
därmed likställt hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om kommuns beslut rörande</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen skall utan dröjsmål</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunalt
bostadstillägg skola riks- underrätta riksförsäkringsverket och</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkringsverket
och den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde kommunen är
belägen, ofördröjligen underrättas.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den allmänna försäkringskassa, inom vars
verksamhetsorhräde kommunen är belägen, om de beslut som fattas rörande
kommunall bostads-tilllägg.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=401>
<tr>
<td valign=top align=left height=401 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan
antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas
icke allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning
av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller
av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring,
livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma
lagrum avdra-gits från pension eller understöd som någon på grund av
skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva. Som inkomst räknas
icke heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller
utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Vid inkomstberäkningen
skall för den som åtnjuterfolkpen-sion i form av halv eller två tredjedelar
av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan anlas
komma att få under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inle allmänt
barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9
kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i delta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på
grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas
inle heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskih vuxensiudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning. Vid inkomstberäkningen skall för den som uppbär
folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension
bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1985:755.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ett för den försäkrade beräknat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>a) ett
för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>belopp av
hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>däremot
svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>beloppet
i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>nat med
beaktande av bestämmelserna i 17 kap, 2 § lagen om allmän</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>serna i
17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>försäkring och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den utgående förtidspensionen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>b) den
utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>jämte
pensionstillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av
det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av fasfighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till en fjärdedel
av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av
jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdet
av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av
deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Årsinkomst
avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Äldre föreskrifter om
hustrutillägg gäller fortfarande för kvinnor som är födda år 1935 eller senare
och som har rätt till sådant tillägg för december 1989. Om i fall som nu sagts
hustrutillägg upphör att utgå efter ikraftträdandet, föreligger inte längre
rätt till en sådan förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1,2,3 och 4 §§ lagen (1969:205)
om pensionstillskott skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension
eller änkepension utgår pensionstillskott enligt denna lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension,
omställ-ningspension eller särskild efterlevandepension utgår pensionstillskott
enligt denna lag. Sådant Ullskoll ulgår också Ull folkpension i form av
änkepension, som uppbärs med slöd av övergångsbestämmelserna lill lagen
fI988:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionstillskottet
till ålderspension eller änkepension är fyrfioåtta procent av basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, om inte annat
följer av bestämmelserna i andra och tredje styckena.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionstillskottet
till ålderspension, omställningspension, särskdd efterlevandepension eller
änkepension är fyrtioåtta procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i
andra och tredje styckena. För den som har börjat att ta ut sin ålderspension
tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller sextiofem år är
pensionstillskottet det belopp som framkommer om det i första stycket angivna
procenttalet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionstillskottet fill änkepen-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionstillskottet till änkepen-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sion, som
enligt 8 kap. 4 § andra sion, som enligt 8 kap. 4 § andra</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=128>
<tr>
<td valign=top align=left height=128 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring betalas ut med minskat belopp, är
det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet
minskas i motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv ålderspension är
hälften av det pensionstillskott som angivits i första eller andra stycket.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller tredje stycket lagen om allmän försäkring / della
lagrums lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det
belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i
motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv ålderspension är hälften av det
pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket. För den som har två
tredjedelar av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension eller
har änkepension, som med Ullämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut
med viss andel av en oreduce-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1983:961.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rad sådan pension, är pensionstillskottet motsvarande
andel av det pensionstillskott som angetts i första stycket.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
utöver folkpension har tilläggspension i form av ålderspension, änkepension
eller förtidspension har rätt till pensionstillskott endast i den mån
tilläggspensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 eller 2 a §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
utöver folkpension har tilläggspension i form av ålderspension, änkepension,
omslällningspension, särskild efterlevandepension eller förtidspension har
rätt till pensionstillskott endast i den mån till-läggspensionen inte uppgår
till det belopp som följer av 2 eller 2 a §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=17>
<tr>
<td valign=top align=left height=17 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>4f</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av 3 § skall, då pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring på grund av underlåten avgiftsbetalning
inte tillgodoräknats den försäkrade, hänsyn tas till den tilläggspension, som
skulle ha utgetts om avgift erlagts. Därvid skall inte beaktas sådan
till-läggspension som skulle ha utgetts om avgift erlagts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av 3 § skall, dä pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring på grund av underlåten avgiftsbetalning
inte tillgodoräknats den försäkrade, hänsyn tas till den tilläggspension, som
skulle ha utgetts om avgift erlagts. Därvid skall inte beaktas sådan tilläggspension
i form av änkepension, omställningspension eller särskild efterlevandepension
som skulle ha utgetts om avgift erlagts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
54.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1982:230.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Med
nuvarande lydelse avses den i SfU 1987/88:18 föreslagna lydelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7 och 11 §§
lagen (1964:143) om bidragsförskott' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragsförskott lämnas ej, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdnadshavaren
uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till
åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
föreligger grundad anledning antaga att den underhällsskyldige i vederbörlig
ordning betalar fastställt underhällsbidrag icke understigande vad som skulle
utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det finnes
uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att
barnet erhåller motsvarande underhäll.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragförskott lämnas inte, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdnadshavaren
uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidia eller medverka fill
åtgärder för att fä underhällsbidrag eller faderskap till barnet fastställt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
finns grundad anledning anta att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning
betalar fastställt underhållsbidrag som inte understiger vad som skulle utgå i
bidragsförskott enligt 4 § första stycket;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är
uppenbart att den underhållsskyldige på någol annal säll sörjt eller sörjer
för att barnet/År motsvarande underhåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av det
basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidragsförskott som avser januari månad tillämpas
dock det basbelopp som gällde för det föregående året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:270.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall bidragsförskott utgå i förhållande UU såväl fader
som moder eller </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>är
barnet berättigat till barnpension </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring eller tiU
bidrag enligl lagen (1984:1096) om särskih bidrag UU vissa adoptivbarn, utgör
dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första
stycket, i det förstnämnda fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger grundad anledning an-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om det finns grundad anledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>taga
att fastställt underhållsbidrag anta att fastställt underhållsbidrag betalas i
vederbörlig ordning, utgör betalas i vederbörlig ordning, utgör
bidragsförskottet skillnaden mellan bidragsförskottet skillnaden mellan
förskottsbelopp enligt första eller förskottsbelopp enligt första
stycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1976:277. - Senaste lydelse 1978:858. ' Senaste Ivdelse 1986:1414.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra stycket samt underhållsbidragets belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbariigen understiger vad den
underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott enligt
första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I fall som
avses tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt underhållsbidragets belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt
uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag,
lämnas inte bidragsförskott enligt första stycket med högre belopp än
underhållsbidraget. I fall som avses i andra stycket lämnas inget bidragsförskott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan
bidragsförskott sökts skall, under förutsättning att den underhållsskyldiges
vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart /(// honom avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande all, därest han har något atl
anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller
skriftligen yttra sig. I meddelandet skall Ullika lämnas underrättelse om
stadgandena i 1 § första och andra styckena, 2 § b) och c) samt 4 § tredje
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När försäkringskassan trieddelat beslut i ärendet, skall
sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Har förskott
beviljats, skall därvid lämnas underrättelse om föreskrifterna i 12 och 13
§§. Beslut om bidragsförskott i annat fall än som avses i 4 § tredje stycket,
skall skriftligen delges den underhållsskyldige. Har förskott beviljats, skall
därvid lämnas underrättelse om föreskrifterna i 2 § b) och c) samt 16 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan
bidragsförskott sökts skall försäkringskassan omedelbart sända meddelande om
ansökningen till den underhållsskyldige under förutsättning all hans
vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet skall innehålla en
uppmaning UU den underhållsskyldige att han skall yttra sig muntligen eller
skriftligen inom en viss tid, otn han har någol att invända mot ansökningen. 1
meddelandet skall även lämnas underrättelse om föreskrifterna i 1 § första och
andra styckena, 2 § b) och c) samt 4 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet,
skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Har
förskott beviljats, skall därvid lämnas underrättelse om föreskrifterna i 12
och 13 §§. Beslut om bidragsförskott i annat fall än som avses i 4 § andra
stycket, skall skriftligen delges den underhållsskyldige. Har förskott beviljats,
skall därvid lämnas underrättelse om föreskrifterna i 2 § b) och c) samt 16 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>nr</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
åligger försäkringskassan att besluta om indragning av förskottet, därest
förutsättningarna för utgivande av förskott icke längre föreligga; dock
erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskott skall upphöra att utgå på
den grund att barnet fyllt aderton är eller avlidit. Försäkringskassan skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1986:1414. Senaste lydelse 1986:1414.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämväl
besluta om nedsättning av bidragsförskoU, när bestämmelserna i. Prop.
1987/88:171 denna lag föranleda därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
barnet upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i riket, må
försäkringskassan utan hinder därav besluta, att barnet i fortsättningen skall
åtnjuta bidragsförskott, därest det med hänsyn till omständigheterna skulle
framstå såsom oskäligt att indraga förskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om indragning eller ned-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>£fr beslut om indragning eller ned-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sättning
av bidragsförskott skall sättning av bidragsförskott skall<br>
skriftligen delges den underhålls- skriftligen delges den underhålls<br>
skyldige, om det inte avser bidrags- skyldige, om det inte avser bidrags--<br>
förskott enligt 4 § tredje stycket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förskott enligt 4 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om bidragsförskott som avser tid före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1984:1095) om förlängt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>bidragsförskott
för studerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförskott för studerande skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=545>
<tr>
<td valign=top align=left height=545 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall
försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökningen till den
underhållsskyldige, under förutsättning att hans vistelseort är känd eller
kan utrönas. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den
underhållsskyldige att han skall yttra sig muntligen eller skriftligen inom
en viss tid, om han har något att invända mot ansökningen. 1 meddelandet
skall även anges vad som gäller om förlängt bidragsförskoU dels enligt 1-3 §§
och 4 § c) och d) denna lag, dels enligt 4 § andra stycket lagen (1964:143)
om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet,
skall barnet och den förälder som barnet bor tillsammans med skriftligen
underrättas om beslutet. Den underhållsskyldige skall skriftligen delges
beslutet i annat fall än det som avses i 4 § andra stycket lagen (1964:143)
om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har förskott beviljats, skall underrättelse lämnas till
barnet och den förälder som barnet bor tillsammans med om vad som gäller i enlighet
med 10 § denna lag och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat
fall än det som avses i 4 § andra stycket samma lag skall dessutom den
underhållsskyldige underrättas om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag
och 16 § lagen (1964:143) om bidragsförskoU.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall
försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökningen till den
underhållsskyldige, under förutsättning att hans vistelseort är känd eller
kan utrönas. Meddelandet skall innehålla en uppmaning fill den
underhållsskyldige aU han skall yftra sig muntligen eller skriftligen inom en
viss tid, om han har något att invända mot ansökningen. I meddelandet skall
även anges vad som gäller om förlängt bidragsförskoU dels enligt 1-3 §§ och 4 §
c) och d) denna lag, dels enligt 4 § tredje stycket lagen (1964:143) om
bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet,
skall barnet och den förälder som barnet bor tillsammans med skriftligen
underrättas om beslutet. Den underhållsskyldige skall skriffiigen delges
beslutet i annat fall än det som avses i 4 § tredje stycket lagen (1964:143)
om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
förskott beviljats, skall underrättelse lämnas fill barnet och den förälder
sorn barnet bor tillsammans med om vad som gäller i enlighet med 10 § denna
lag och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än det som
avses i 4 § tredje stycket samma lag skall dessutom den underhållsskyldige
underrättas om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag och 16 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§
Försäkringskassan skall dra in förskottet om förutsättningarna för det inte
längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall
upphöi;a vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på grund av
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1986:1415. = Senaste lydelse 1986:1415.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet har avlidit. Försäkringkassan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skall även sätta ned förskottet när<br>
bestämmelserna i denna lag föranleder det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om indragning eller ned-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om indragning eller ned<br>
sättning av förskottet skall skriftli-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sättning
av förskottet skall skriftli<br>
gen delges den underhållsskyldige,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen
delges den underhällsskyldige,<br>
om det inte gäller förskott som avses</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
det inte gäller förskott som avses<br>
i 4 § tredje stycket lagen (1964:143)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
4 § andra stycket lagen (1964:143)<br>
om bidragsförskott.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>7 Förslag
till</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>adoptivbarn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag fill vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>■</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad som föreskrivs i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet med vad som föreskrivs i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag lämnas särskilt bidrag av denna lag lämnas
särskilt bidrag av<br>
allmänna medel till ett barn som är allmänna medel till ett barn som är<br>
adopterat av endast en person och adopterat av endast en person och<br>
som är bosatt i Sverige. Lagen till- som är bosatt i Sverige. Lagen till-<br>
lämpas dock inte om adoptionen har lämpas dock inte om adoptionen har<br>
avsett eget eller makes barn eller avsett eget eller makes barn eller<br>
makes adoptivbarn. Är barnet inte makes adoptivbarn och inte heller<br>
svensk medborgare, tillämpas lagen om barnet har rätt tdl barnpension på<br>
endast om också adoptivföräldern är grund av bestämmelserna i 20 kap.<br>
bosatt här i landet och antingen 2 § fjärde stycket lagen (1962:381)<br>
denne eller barnet vistas här sedan om aUmän försäkring. Är barnet inte<br>
minst sex månader.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svensk medborgare, tillämpas lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endast om också adoptivföräldern är bosatt här i landet
och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt
här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn
till den SOIT) av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete
för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det särskilda bidraget utgör för är räknat fyrtio procent
av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) oin allmän försäkring
har fastställts för året. För det bidrag som avser januari månad tillämpas dock
det basbelopp som gällde för det föregående året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:244.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SkaU även utgå bidragsförskott enUgt lagen (1964:143) om
bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott enligt lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförskott för studerande eller är barnet berättigat UU
barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om aUmän försäkring, utgör dock del
särskilda bidraget trettio procent av det basbelopp som anges i första
stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag som avser tid före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1986:1416.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>8 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1973:371) om kontant</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>arbetsmarknadsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=158>
<tr>
<td valign=top align=left height=158 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppbär
stödtagare änke- eller änklingspension eller annan ålderspension än enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller mindre än hel förtidspension,
mindre än helt sjukbidrag eller halv ålderspension enligt nämnda lag eller
delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, nedsättes det
kontanta arbetsmarknadsstödet med pensionsbeloppet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppbär en stödtagare änke- eller änklingspension eller
annan ålderspension än enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
mindre än hel förtidspension, mindre än helt sjukbidrag eller halv
ålderspension enligt nämnda lag eller delpension enligt lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring, nedsätts det kontanta arbetsmarknadsstödet med pensionsbeloppet.
En sådan nedsättning skall inte göras med hänsyn UU omställningspension eller
särskild efterlevandepension enligl lagen om aUmän försäkring. Uppbär
stödtagare livränta från försäkringsinrättning på grund av yrkesskada eller
olycksfall, nedsättes stödet enligt grunderna i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning understigande tio kronor för dag utbetalas ej.
Brutet krontal utjämnas till närmast högre krontal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
57.0pt;margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
omtryckt 1982:433. ■ Senaste lydelse 1984:514,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>9 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs aU 22 § 3 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=530>
<tr>
<td valign=top align=left height=530 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 mom. Skattskyldig,
som uppburit folkpension, är med undantag som anges i andra stycket skyldig
att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av
en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande
intäkten för skattskyldig, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt
än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskon. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med
utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas intäkten med utgångspunkt frän en pension
utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller
också för gift skattskyl-dig som under viss del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och
under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av
ålderspension, förtidspension, ånkepension och hustrutillägg. Som folkpension
räknas inte barnpension eller vårdbidrag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom. Skatlskyldig, som uppburit folkpension, är ined
undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration
endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit
större än belopp motsvarande intäkten för skattskyldig, som under
beskattningsåret inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 2 §
första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott
enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5
procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas intäkten med
utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda
beräkningsgrund gäller också för gift skattskyldig som under viss del av
beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. Med folkpension avses
folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension,
omställningspension, särskild efterlevandepension och hustrutillägg. Som
folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. Bestämmelserna i första
stycket gäller inte om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning
avlämna självdeklaration eller om den skattskyldige har varit bosatt i riket
endast en del av beskattningsåret. Bestämmelsen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. - Senaste lydelse
1986:1284.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller inte heller i fråga om ogift skattskyldig om hans
skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 90 000 kronor och i fråga om
gift skattskyldig om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar
överstiger 180 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas
första gången vid 1991 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>10 Förslag till</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet
för vård av barn, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m. m.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 4 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §,
av följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 §2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av 1 och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av 1 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §§ har arbetstagare rätt till hel 3 §§ har arbetstagare
räU fill hel<br>
ledighet under tid då arbetstagaren ledighet under tid då arbetstagaren<br>
uppbär hel föräldrapenning enligt 4 uppbär hel föräldrapenningförmån<br>
kap. lagen (1962:381) om allmän enligt 4 kap. lagen (1962:381) om<br>
försäkring och till förkortning av allmän försäkring och till förkort<br>
arbetstiden till hälften eller till tre ning av arbetstiden till hälften eller<br>
fjärdedelar under tid då arbetstaga- till tre fjärdedelar under tid då ar-<br>
ren uppbär halv eller fjärdedels för- betstagaren uppbär halv eller fjärde-<br>
äldrapenning.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels föräldrapenningförmån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnliga arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i
samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten
för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten. De har också rätt att vara
lediga för att amma barnet. Vid ledighet för amning gäller ej bestämmelserna i
5-9 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7a§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 5 § andra stycket, 6 § andra stycket och 7
§ andra stycket gäller även sådana fall då arbetstagaren på grund av sjukdom
eller smitta hos den ordinarie vårdaren vill utöva sin rätt Ull ledighet men
lill följd av bestämmelserna i 4 kap. 10 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring inle är berättigad Ull tillfällig föräldrapenning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1979:645.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>= Senaste lydelse 1985:90.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LJtdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april
1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Lindqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om reformering av den allmänna försäkringens
efterlevandeförmåner m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för den allmänna försäkringen finns ett
ekonomiskt skydd för vissa kategorier efterlevande vid ett inträffat dödsfall.
Förmåner utges i form av barnpension eller änkepension och kan avse ersättning
från såväl folk-som tilläggspensioneringen. Någon änklingspension finns dock inte.
Ett efterlevandeskydd finns även inom arbetsskadeförsäkringen i form av
livränta som kan utges bl.a. till efterlevande maka och barn till den avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I olika sammanhang har ifrågasatts om de nuvarande
efterlevandeförmå-nerna år anpassade till de förändringar i fråga om
familjemönster och samhällsförhållanden som inträffat sedan regelsystemet
utformades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om efterlevandeskyddets frarntida utformning
aktualiserades redan av 1974 års riksdag som begärde en utredning i ämnet (SfU
1974:24, rskr. 293). Med anledning därav fick pensionskommittén (S 1970:40) i
uppdrag att göra en sådan utredning och undersöka hur ett könsneutralt
efterlevandeskydd skulle kunna utformas. Pensionskommittén avlämnade i november
1981 ett betänkande (SOU 1981:61-62) Familjepension. Utredningsförslaget
remissbehandlades och lades sedan till grund för en proposition till riksdagen
om en reformering av efterlevandepensioneringen m.m. (prop. 1983/84:73).
Propositionen återkallades emellertid av regeringen eftersom det visade sig av
de motioner som föranleddes av propositionen att det var omöjligt att uppnå den
breda parlamentariska uppslutning kring förslagen som bedömdes nödvändig
(skrivelse 1983/84:95).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beslut den 18 oktober 1984 bemyndigade regeringen
dåvarande chefen för socialdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag
att göra en översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. I
direktiven angav departementschefen att frågan om en reformering av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efterlevandepensioneringen borde tas upp till ny
behandling. Kommittén,' Prop. 1987/88:171 som antagit namnet
pensionsberedningen, avlämnade i februari 1988 betänkandet (SOU 1987:55)
Efterievandepension, reformering av den allmänna försäkringens
efterlevandeförmåner. I betänkandet har beredningen lagt fram förslag till en
reformering av efterlevandepensioneringen inom den allmänna försäkringen och av
efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen. Vidare föreslås en
successiv avveckling av de särskilda folkpensionsförmånerna hustrutillägg och
barntillägg. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i
detta ärende som bUaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas
synpunkter redovisas utförligt under respektive avsnitt. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tar i det följande upp de frågor jag nu nämnt från
betänkandet. I anslutning härtill tar jag upp en särskild fråga om ändring i
föräldraledighetslagen, som har aktualiserats till följd av en nyligen
beslutad ändring beträffande rätten till tillfällig föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Behovet av en reformering av
efterlevandepensioneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Nuvarande regler och bakgrunden till dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevandepensioneringen har förändrats vid upprepade
tillfällen under årens lopp. Till barn som förlorat en av eller båda sina
föräldrar har alltsedan är 1937 lämnats bidrag i olika former från samhället.
En särskild änkepension tillskapades genom 1946 års lag om folkpensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande reglerna tillkom i sina huvuddrag år 1960.
Enligt de nu gällande reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
utges änke-och barnpension från såväl folk- som tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till folkpension i form av änkepension har en änka,
som antingen fyllt 36 år vid mannens bortgång och då varit gift med honom i
minst fem är eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn,
som är under 16 är och som stadigvarande vistades hos makarna eller hos änkan
vid tidpunkten för dödsfallet. Pensionen utges fram till dess änkan fyller 65
år eller dessförinnan börjar uppbära folkpension i annan form. Med änkor
likställs vissa grupper icke gifta samboende kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ånkepension från ATP utges till en änka som varit gift med
den avlidne i minst fem år eller som har gemensamt barn med denne. Ånkepension
från ATP förutsätter äktenskap. Pensionen utges oberoende av änkans ålder och
oavsett om hon samtidigt uppbär egen pension i form av ålders- eller
förtidspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till efterlevande barn utges barnpension från
folkpensioneringen fram till dess barnet fyller 18 år och från
tilläggspensioneringen tills barnet uppnår 19 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöter: statssekreteraren Sture Korpi, ordförande,
riksdagsledamöterna Karin</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ahrland,
Gösta Andersson, Ingegerd Elm och Doris Håvik, f.d, riksdagsledamoten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Karin Nordlander, l:e vice talmannen Ingegerd Troedsson
och förbundsordföranden</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bertil
Whinberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon rätt till änklingspension finns inte inom vare sig
folk- eller Prop. 1987/88:171 tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en mera utförlig presentation av de nu gällande
bestämmelserna inom den allmänna pensioneringen vill jag hänvisa till
pensionsberedningens betänkande (SOU 1987:55 s. 81-95).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande efterlevandepensioneringen har sin grund i
det familjemönster och den arbetsfördelning mellan makar som var förhärskande
då regelsystemet utformades. Gifta kvinnor var då vanligen sysselsatta enbart i
hemmet och svarade för omsorgen om familjens barn. Familjens ekonomi grundade
sig således enbart på mannens inkomster. Därför ansågs det betydelsefullt att
åstadkomma ett ekonomiskt skydd för familjen om mannen skulle avlida. Detta
skydd tog då framför allt sikte på barnen, men även hustrun ansågs vara i behov
av stöd vid mannens frånfälle. Mannen förutsattes däremot kunna klara sin
försörjning även efter det att hustrun avlidit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjepensionens ursprungliga syfte att svara för de
efterlevandes grundläggande försörjning utvidgades i och med tillkomsten av
ATP-systemet fill att också omfatta en garanti för de efterlevande att efter
dödsfallet få behålla en viss del av den ekonomiska standarden frän tidigare.
Det ansågs dock inte motiverat att låta även änklingar få del av denna garanti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Utvecklingen efter tillkomsten av nuvarande
familjepensionering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter tillkomsten av familjepensionen har den allmänna
pensioneringen fortsatt att byggas ut. ATP-systemet har ännu inte nått
fullfunktionsstadiet, vilket bl.a. innebär att både antalet ATP- pensioner och
genomsnittsbeloppet för de pensioner som utbetalas ökar kraftigt år från år.
Också inom folkpensioneringen har förmånerna successivt förbättrats.
Inkomstprövningen av huvudförmånerna har avskaffats. Den allmänna
pensionsåldern har sänkts och ökade möjligheter till rörlig pensionsålder har
tillkommit. Rätten till förtidspension har utvidgats. Pensionerna har gjorts
värdebeständiga genom anknytningen till basbeloppet och grundförmånerna inom
folkpensioneringen har höjts vid flera tillfällen. Pensionstillskott har
införts för att förbättra standarden för pensionärer med låg eller ingen ATP.
Åven de kommunala bostadstilläggen till folkpension (KBT) har förbättrats under
åren. Sammantaget ger folkpensioneringens förmåner en god grundtrygghet för
alla pensionstagare. För många höjs den ekonomiska standarden till följd av
pension också från ATP. Många pensionärer lever därför i dag på en ekonomisk
nivå som inte står de förvärvsarbetandes långt efter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ocksä på samhällslivets andra områden har det skett en
omfattande utveckling sedan tillkomsten av dagens familjepensionering. Framför
allt har det skett en kraftig ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor.
Utvecklingen har inneburit att kvinnor i allt större utsträckning stannar kvar
pä arbetsmarknaden också efter det att de bildat familj eller att de börjar
förvärvsarbeta därefter, om de inte tidigare varit ute i förvärvslivet. Det
förekommer knappast längre att kvinnor lämnar arbetslivet enbart av det</span></p>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>en</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skälet att
de ingår äktenskap. Det alldeles övervägande antalet kvinnor har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dessutom kvar sitt förvärvsarbete även efter det att de
fått barn. I de fall Prop. 1987/88:171 kvinnor väljer att vara hemma en längre
tid för att ta hand om barn efter födelsen är de oftast inställda på att återgå
till förvärvslivet när barnet blivit äldre. De kvinnor som i dag står utanför
förvärvslivet är i stor utsträckning äldre kvinnor som byggt upp sitt liv under
en annan epoks samhällsmönster och familjeförhållanden. Till följd av den ökade
förvärvsfrekvensen bland kvinnor tjänar dessa numera in rätt till egenpension
från ATP i en helt annan utsträckning än tidigare. Fortfarande har dock kvinnor
i allmänhet kortare arbetstid och lägre förvärvsinkomster. Detta påverkar den
intjänade ATP-poängen så att denna är lägre för kvinnor än för män.
Skillnaderna har emellertid blivit mindre under årens lopp och kvinnorna som
grupp har successivt ökat sin genomsnittliga arbetstid och förvärvsinkomst.
Detta påverkar naturligtvis kvinnornas självständighet i ekonomiskt'hänseende.
Olika reformer på det familjepolitiska området har underlättat för kvinnor och
män att kombinera förvärvsarbete med ansvar för familj och barn. Bland de
reformer som genomförts vill jag nämna föräldraförsäkringen som år 1974 ersatte
den tidigare moderskapsförsäkringen. Genom denna ges alla föräldrar ett
ekonomiskt stöd vid barns födelse och sjukdom. Den ger ocksä föräldrarna
ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn viss tid under barnens
första levnadsår. Föräldrarna har även fått en lagstadgad rått att vara helt
eller delvis lediga från arbetet för att ta hand om minderåriga barn och att
när de så önskar återgå i heltidsarbete. Härigenom har kvinnorna kunnat ha kvar
sin anknytning till arbetsmarknaden när de fått barn och medan barnen är små.
Förmånerna från föräldraförsäkringen är pensionsgrundande för ATP vilket
innebär att föräldrarna behåller sitt pensionsskydd även under den tid de är
hemma för att vårda sina barn. Om föräldrarna även därefter avstår från
förvärvsarbete kan de under vissa förutsättningar ändå bibehålla
pensionsskyddet i ATP genom att tillgodoräknas s.k. vårdar för vård av barn
under tre års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Bedömning av familjepensioneringen för framtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av de förändringar som skett inom
samhällslivet och i fråga om familjemönstren har ifrågasatts om den nuvarande
utformningen av familjepensioneringen är motiverad. Pensionsformen framstår i
dag som otidsenlig framför allt för de yngre generationerna.
Pensionsberedningen framhåller i sitt betänkande att det inte längre är möjligt
eller lämpligt att göra åtskillnad mellan män och kvinnor inom den allmänna
försäkringen. Inte heller bör en generell åtskillnad göras mellan gifta och
ogifta samboende inom ATP-systemet. Dagens änkepensionering utgör till följd av
den utveckling som ägt rum inte en adekvat form för efterlevandepensioneringen
i framtiden. Det finns därför skäl att anpassa reglerna för änkepension till de
sociala förändringar i samhället och den utveckling i övrigt på olika områden
som ägt rum alltsedan tillkomsten av familjepensioneringen. En snabb utveckling
har skett mot ökad jämställdhet mellan män och kvinnor och mot en större
ekonomisk självständighet för kvinnor i allmänhet. Pensionsberedningen
framhåller mot denna bakgrund att tiden nu kan anses mogen för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genomföra en reformering
av efterlevandepensioneringen. Denna bedöm- Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning får stöd av i stort
sett samtliga remissinstanser. Även jag delar denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reformering av efterlevandepensioneringen måste emellerfid ske med varsamhet.
Det har visserligen skett en kraffig utjämning mellan mäns och kvinnors villkor
i arbetslivet, men fortfarande finns betydande skillnader kvar. Skillnaderna
mellan olika generationer vad gäller omställningen till de ändrade
samhällsförhållandena och familjemönstren är stora och utvecklingen har hunnit
olika långt i olika delar av landet. Detta medför att förändringar inte kan
genomföras utan att hänsyn tas fill dessa skillnader. Detta betyder att en
omläggning av efterlevandepensioneringen måste genomföras successivt och
anpassas till olika generationers situafion. Generösa övergångsregler bör
således knytas till reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu sagt berör i huvudsak änkepensioneringen. Vad gäller barnpensioneringen
är situationen delvis en annan. Pensionsberedningen framhåller i sitt
betänkande att barnpensionerna fortfarande spelar en väsentlig roll och att
denna roll inte i samma utsträckning som änkepensioneringen påverkats av de
ändrade samhällsförhållandena. I många fall är barnpensionen av avgörande
betydelse när det gäller att upprätthålla den ekonomiska tryggheten för
efterlevande barn. Även om samhällets insatser för barn har ökat i betydande
omfattning är föräldrarnas ekonomiska insatser för barnen av avgörande
betydelse. Med hänsyn härfill är det angeläget att även i framtiden lägga stor
vikt vid barnpensionerna. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att, som
pensionsberedningen med instämmande av remissinstanserna föreslår, ytterligare
förstärka barnpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Utgångspunkter för en reformering av
efterlevandepensioneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionsberedningen
har i sitt betänkande angett vissa utgångspunkter för ett förändrat system för
efterlevandepensioneringen. Enligt dessa bör tyngdpunkten i en reformerad
efterlevandepensionering ligga på att garantera efterievande minderåriga barn
ett tryggat underhåll och en tillfredsställande standard. Barnpensionerna bör
därför utgöra ett centralt inslag i efterlevandepensionerna och förstärkas. När
det gäller vuxna efterlevande bör den nuvarande änkepensioneringen avvecklas
och ersättas med andra former av stöd som bättre svarar mot nutida och framfida
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
grundläggande principer för den framtida efterlevandepensioneringen anger
pensionsberedningen följande. Förmånerna bör vara könsjämlika, dvs. identiska
regler bör gälla för kvinnor och män. Vidare bör reglerna så långt det är
möjligt vara neutrala mellan olika samlevnadsformer mellan man och kvinna. Den
nuvarande skillnaden i detta hänseende mellan folkpensioneringen och ATP bör
därför forsvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan utgångspunkt för pensionsberedningens förslag har varit att ge stödet
till vuxna efterlevande en mer tidsbegränsad och behovsinriktad utformning än
dagens änkepension. Stödet bör också enligt beredningens uppfattning primärt
inriktas på aktiverande åtgärder. Särskilda ekonomiska förmåner från
efterlevandepensioneringen bör förbehållas efterievande som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>generellt
sett är i behov därav och de bör utbetalas endast under så lång tid Prop.
1987/88:171 som behovssituationen består. De förmåner som utbetalas från
efterlevandepensioneringen bör ha till syfte att utgöra ett komplement till de
insatser som görs på andra områden för att kompensera för de ekonomiska
konsekvenserna av dödsfallet. I första hand bör förmånerna från
efterlevandepensioneringen ge ekonomisk kompensation för de direkta följderna
av dödsfallet. Syftet bör framför allt vara att ge ekonomiskt stöd till de
efterievande under den tid som går åt för att komma över de särskilda
svårigheter som den förändrade familjesituationen medför. Ett särskilt stöd bör
också ges till den som saknar möjlighet att klara sin försörjning genom
förvärvsarbete eller annat samhällsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya formerna av efterlevandepension bör utges enbart till män och kvinnor som
är yngre än 65 år. För den som är äldre bör försörjningen vara tryggad genom
ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen. Man bör också i största
möjliga mån undvika att särbehandla gruppen efterlevande jämfört med gruppen
frånskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig utgångspunkt för en reformering av efterlevandepensioneringen är att den
tar sikte på framtida generationer efterlevande. Det är inte möjligt att på kort
sikt avveckla de nuvarande änkepensionerna. Det är därför enligt beredningens
uppfattning nödvändigt att förse de nya reglerna med långtgående och generösa
övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
i socialförsäkringen på ett så centralt område som efterlevandepensioneringen
utgör är av sådan karaktär atl de bör beslutas under bred parlamentarisk
enighet. Detta framhöll den dåvarande socialministern i den skrivelse till
riksdagen där propositionen 1983/84:73 med förslag till en reformerad
efterlevandepensionering återkallades. Det är därför mycket betydelsefullt att
pensionsberedningens förslag kunnat arbetas fram under fullständig
parlamentarisk enighet. I likhet med i stort sett samtliga remissinstanser kan
jag för egen del ställa mig bakom de bedömningar som gjorts av beredningen
angående utgångspunkterna för en reformerad efterlevandepensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.3
Huvuddragen i en reformerad efterlevandepensionering m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Ett nytt system för efterlevandepension</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Tyngdpunkten inom den framtida efterlevandepensioneringen bör ligga
på barnpensionerna, som bör förstärkas i olika avseenden. För vuxna
efterlevande bör samhällets stöd inriktas på att ge alla i yrkesaktiv ålder
möjlighet att bereda sig inkomst genom eget förvärvsarbete. Inom den allmänna
pensioneringen bör det ekonomiska stödet - som bör utbetalas från både folk-
och tilläggspensioneringen - bestå av två olika förmåner: omställningspension
och särskild efterlevandepension. Änkor och änklingar som inte fyllt 65 år bör
få en i princip generell rätt till omställningspension. Denna bör utges under
en tid av ett år efter makens bortgång eller för viss längre fid till sådana
efterlevande som tar vård om minderårigt barn. Rätt till särskild
efterlevandepension bör tillkomma efterlevande män och kvinnor som på grund av
arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller liknande omständighet saknar
möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete för viss begränsad tid eller
tills vidare men inte har rätt till förtidspension. Efterlevande som uppnått
den allmänna pensionsåldern erhåller ekonomisk trygghet genom ålderspension.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: De av mig nyss angivna utgångspunkterna för reformeringen av
familjepensioneringen överensstämmer med de som ligger till grund för pensionsberedningens
överväganden. Mot bakgrund av dessa har beredningen närmare avgränsat de
situationer i vilka förmåner bör utges till efterlevande i framtiden och därvid
utformat ett grundläggande nytt system för efterlevandepensioneringen. Detta
nya system för efterlevandestöd har starka beröringspunkter med det som
föreslogs av pensionskommittén i betänkandet (SOU 1981:61) Familjepension. I
synnerhet gäller detta grunddragen i systemet och de principer pä vilka detta
vilar. I fråga om den närmare utformningen av olika regler har beredningen dock
- mot bakgrund av bl.a. den remisskritik som framfördes - på en del punkter
kommit till andra slutsatser än pensionskommittén och föreslagit därifrån
avvikande lösningar. Detta gäller särskilt beträffande övergångsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tyngdpunkten
i pensionsberedningens förslag ligger pä barnpensionerna. I fråga om dessa
föreslås vissa förändringar och förstärkningar inom ramen för nuvarande system.
När det gäller förmånerna till vuxna efterievande innebär förslaget att nuvarande
änkepension successivt avvecklas och ersätts med andra, könsjämlika samt mer
tidsbegränsade och behovsinriktade stödformer. Förmåner kommer enligt förslaget
att kunna utgå till större grupper i yrkesakfiv ålder än för närvarande men
kommer i regel att utbetalas under väsentligt kortare tid än nuvarande
änkepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår dock en långtgående
övergångsreglering. Alla kvinnor som vid ikraftträdandet redan uppbär
änkepension enligt hittillsvarande regler behåller rätten härtill. Också gifta
kvinnor som vid omläggningen har uppnått viss ålder omfattas fortsättningsvis
av den nuvarande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>änkepensioneringen.
Den reformerade efterlevandepensioneringen tar där- Prop. 1987/88:171 med
enligt beredningens förslag sikte i huvudsak enbart på efterlevande män samt på
kvinnor som är yngre än 45 år vid reformens genomförande. Även vissa kvinnor i
sistnämnda kategori får dessutom rätt till vissa förmåner från hittillsvarande
änkepensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmåner skall enligt förslaget utges i form av omställningspension
och särskild efterlevandepension. Dessa skall utgå från både folk- och tilläggspensioneringen.
Rätten till förmånerna tillkommer inte enbart gifta utan även vissa grupper
ogifta samboende. Efterlevande män och kvinnor i yrkesverksam älder får en i
princip generell rätt till omställningspension under en tid av ett år efter
dödsfallet. Har den efterlevande barn som är under tolv år i sin vård, kan
omställningspensionen utgå fram till dess det yngsta barnet uppnår denna ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt skall samhällets insatser för vuxna efterlevande
inriktas på att ge dem möjlighet att stanna kvar i eller komma in i
förvärvslivet. De blir därigenom ekonomiskt oberoende och kan svara för den
egna försörjningen sedan omställningstiden gått till ända. Enligt beredningen
är därför samhällets generella insatser på arbetsmarknads- och
utbildningspolitikens områden av väsentlig betydelse. Åtgärder inom dessa fält
bör tillgripas i de fall där den efterlevande har svårigheter att klara sin
försörjning genom förvärvsarbete. Om sådana insatser inte kan ge den
efterlevande en fast fot på arbetsmarknaden, kan som en yttersta skyddsåtgärd
ges stöd från den allmänna försäkringen i form av särskild efterlevandepension.
Rätt till sådan pension föreligger enligt förslaget för efterlevande som på
grund av arbetsmarknadsmä.ssiga skäl, nedsatt hälsa eller liknande omständighet
saknar eller har väsentligt nedsatt möjlighet att bereda sig inkomst genom eget
arbete. Beredningen pekar också på det skydd som förtidspensioneringen kan
komma att ge vissa kategorier efterlevande, men beredningen avvisar tanken på
en utvidgning av rätten till sådan pension,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt betänkande har pensionsberedningen också
uppmärksammat frågan om delning mellan makar av deras gemensamt intjänade
pensionspoäng inom ATP. Beredningen har därvid förklarat att den avser att
återkomma till frågan i samband med sina överväganden angående intjänande av
ATP-rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena: Pensionsberedningens bedömning att det
nuvarande efterlevandeskyddet inom den almänna pensioneringen behöver
reformeras delas av i princip alla remissinstanser. Särskilt understryks det
principiellt felaktiga i att efterlevandeförmåner nu kan utges enbart till
kvinnor och inte till män. Många remissinstanser betonar också vikten av att
familjepensioneringen anpassas till de förändringar som inträtt i samhället
beträffande kvinnors förvärvsarbete, familjemönster m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven de konkreta förslag som beredningen lagt fram till
utformning av ett<br>
nytt system för efterlevandepensionering har fått ett mycket gynnsamt<br>
mottagande av remissinstanserna. Det övervägande flertalet av remissinstan<br>
serna tillstyrker förslagen eller lämnar dessa utan erinran med enbart några<br>
smärre påpekanden. Till dem som sålunda helt eller i allt väsentligt ansluter<br>
sig till det av pensionsberedningen föreslagna systemet hör försäkringsöver<br>
domstolen, som framhåller det viktiga i att man inte dröjer i onödan med</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reformens genomförande. Domstolen betonar att varje år som
går egentligen Prop. 1987/88:171 försvårar ett genomförande och gör allt fler
beroende av det system som nu gäller. Till denna grupp hör också
försäkringsrätten för Södra Sverige och riksförsäkringsverket (RFV). Härvid
understryker verket att de nuvarande pensionsreglerna inte är förenliga med
våra grundläggande regler om jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden, inom
familjepolitiken m.m. Verket anser det angeläget aft regierna inom
socialförsäkringen även i det nu aktuella hänseendet bringas i harmoni med den
allmänna samhällsuppfattningen samt tillstyrker den föreslagna inriktningen
och allmänna utformningen av det föreslagna nya systemet för
efterlevandepensionering. Motsvarande synpunkter anförs av Landsorganisationen
i Sverige (LO), som till fullo ansluter sig till beredningens överväganden och
tillstyrker de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de helt eller i allt väsentligt positiva
remissinstanserna finns även<br>
socialstyrelsen, statskontoret, slatens arbetsgivarverk, Försäkringskasseför-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' y</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bundet. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Pensionärernas Riksorganisation (PRO),
Sveriges Pensionärsförbund och Kommunernas Pensionsanstah.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av de remissinstanser som tillstyrker förslagen
anför samtidigt synpunkter på vissa enskildheter i dessa. Sålunda menar
försäkringsöverdomstolen att det hade varit av värde om en diskussion hade
förts om möjligheterna att i stället lösa försörjningsproblemen för de
efterlevande ■ som föresläs få rått till sårskild efterlevandepension med
någon form av generellt bidrag, t.ex. en allmän arbetslöshetsförsäkring eller
ett socialförsäkringstillägg. Landstingsförbundet framhåller att den
föreslagna särskilda efterlevandepensionen kan befaras medföra en ökad
administrafiv belastning. Motsvarande synpunkter anförs av försäkringsrätten
för Södra Sverige och RFV. Försäkringskasseförbundet betonar vikten av att
försäkringskassorna tillförs resurser för att klara den ökande administration som
förslagen leder till, om inte övergångsreglerna förenklas väsentligt. Förbundet
anser också att efterlevandeskyddet efter 65 års ålder är svagt i vissa fall
enligt förslagen och föreslår därför att pensionsberedningen skall få i uppdrag
att utreda möjligheterna av en frivillig efterlevandepension som komplettering
till det egna pensionsskyddet. Åven Svenska kommunförbundet uppehåller sig vid
den föreslagna övre åldersgränsen för de nya efterlevandeförmånerna och menar
att det borde övervägas att i vissa fall utge omställningspension också till
efterlevande som fyllt 65 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5'/4F framhåller att den nya efterlevandepensioneringen
för många kommer att medföra ett behov av kompletterande skydd och att nya
möjligheter för enskilda att bygga upp ett sådant skydd därför bör skapas. Som
exempel härpå nämner SAF möjligheten att en make i sin deklaration fär göra
avdrag för premie avseende pensionsförsäkring för den andra maken. Också
Sveriges Pensionärsförbund tar upp frågan om frivilliga pensionsförsäkringar samt
understryker angelägenheten av att möjligheterna härtill inte försväras i
framtiden genom begränsad avdragsrätt för försäkringspremier eller på annat
sätt. Pensionärsförbundet anför också vissa andra synpunkter, bl.a. beträffande
pensionsberedningens kommande arbete. Även Försäkringskasseförbundet anlägger
sådana synpunkter. Detta görs ocksä av LO, som</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därvid
bl.a. framhåller att pensionsberedningen måste utreda de kort- och Prop.
1987/88:171 långsiktiga effekter som det ökande inslaget av individuella
privata pensionsförsäkringar medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV), som i huvudsak inriktat sin
granskning på förslagens administrativa och kostnadsmässiga följder, ansluter
sig till förslaget om avveckling av nuvarande änkepensionering. Verket avstyrker
dock förslaget till särskild efterlevandepension, sådant detta utformats av
pensionsberedningen. Enligt RRV kan förslaget medföra vissa orättvisor mellan
de efterlevande och även vissa andra mindre önskvärda effekter. RRV menar att
det därför vore lämpligare att pensionen - om den bedöms som önskvärd - utgår
med samma ersättningsbelopp som förtidspension. Ytterligare framhåller RRV att
prövningen av rätten fill särskild efterlevandepension torde få betydande
administrativa konsekvenser och att den kan ge upphov till icke önskvärda
anpassningsbeteenden hos de efterlevande. RRV anser att det generellt sett inte
kan uteslutas att de regeländringar som beredningen föreslår kan bli
väsentligen dyrare än beräknat. Enligt verket blir transfereringsutgifterna mycket
osäkra och i allt väsentligt beroende av arbetsmarknadssituationen och
praxisutvecklingen. RRV menar också att pensionsberedningens beräkningar om de
adminislrafiva kostnaderna är väsentligt underskattade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens handikappråd, som yttrat sig enbart i
handikappfrågorna, menar att dessa skall betonas mer. Rådet betonar vikten av
att omställningspensionen och den särskilda efterlevandepensionen tillämpas
generöst, eftersom människor med funktionshinder har svårare än andra både att
få arbete och att ekonomiskt klara den sociala förändringen i samband med
makens död. Liknande synpunkter på tillämpningen av den särskilda
efterlevandepensionen anförs av Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), som
också är uttryckligt positiv till de föreslagna förstärkningarna på
barnpensioneringens oinråde. Åven De Handikappades Riksförbund tar i sitt
yttrande upp situationen för funktionshindrade. Enligt förbundet har
pensionsberedningen inte tillräckligt noga analyserat konsekvenserna för denna
grupp och de behov som föreligger av ekonomiskt stöd som följd av ett
frånfälle. Dessa frågor borde enligt riksförbundet utredas innan reformen
genomförs, varför förbundet avstyrker förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser det
motiverat att efterlevandepensioneringen reformeras utifrån att kvinnor och
män i dag inte har samma rätt till efterlevandeskydd vid ena makens frånfälle.
Enligt TCO måste man dock vid reformeringen utgå från hur dagens arbetsmarknad
är beskaffad, och fortfarande ligger kvinnors inkomstnivå och ATP-poäng
avsevärt under männens. Man kan befara att denna skillnad kommer att bestå lång
fid framöver. TCO menar vidare att det inte är möjligt att ta ställning till
reformeringen av efterlevandepensioneringen innan pensionsberedningen avslutat
sitt arbete beträffande övriga delar av ATP- systemet, såsom översynen av 15-
och 30-årsreglerna, värdesäkringen m.m. Med hänsyn härtill anser TCO att beslut
om en förändrad efterlevandepensionering bör tas först sedan utformningen av
framtidens ATP-system utretts i sin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), som i huvudsak
begränsat sitt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yttrande
till att gälla småföretagarna, menar att pensionsberedningens Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slutbetänkande
bör avvaktas innan beslut fattas om reformeringen av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efterlevandepensioneringen.
Bl.a. framhåller LRF att förbundet förutsätter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att 15-
och 30-årsreglerna inom ATP kommer att kvarstå oförändrade. LRF</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansluter
sig dock till beredningens ståndpunkt att familjepensioneringen bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reformeras.
Samtidigt anför LRF vissa särskilda synpunkter beträffande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bl.a.
kvinnor "som på grund av skattelagstiftningen inte förrän år 1976 hade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet att dela inkomsten med make trots stor
arbetsinsats". LRF menar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vidare att
det även i kommande generationer kommer att finnas änkor (hela</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yrkesgrupper) som är i stort behov av en änkepension som
sträcker sig fram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill den egna ålderspensionen och längre. Enligt LRF bör
det därför finnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet att ge vissa grupper i systemet "en
rättmätig särbehandling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även statens löne- och pensionsverk menar att det hade
varit en fördel om en omläggning av efterlevandepensioneringen hade kunnat ske
inom ramen för en reform av den allmänna pensioneringen i stort. Motsvarande
synpunkter anläggs av Sveriges Pensionärsförbund och Konsumentkooperationens
pensionskassa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritik mot förslagen framförs av Centralorganisationen
SACO/SR, som avstyrker dessa. SACO/SR menar att pensionsberedningens genomgång
av de individuella behoven av efterlevandeskydd för familjer är otillfredsställande
och att klara riktlinjer saknas för pensionssystemets mera grundläggande
uppbyggnad. Bl.a. framhåller SACO/SR härvid atl frågan om efterlevandeskydd
främst gäller den ekonomiska tryggheten för kvinnor, som redan uppnått
pensionsåldern, under de återstående år de förväntas överleva sin make. SACO/SR
anser också att det i normal ekonomisk planering inom en familj finns ett behov
av någon form av efterlevandeskydd. Pensionsberedningen borde enligt SACO/SR
ha tagit upp den principiella frågan huruvida detta behov skall täckas genom
den allmänna försäkringen eller genom privata eller kollekfivavtalsreglerade
försäkringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna har begränsat sina yttranden
till att avse enbart </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>eller
i huvudsak bara frågor som faller inom resp. myndighets eller </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>organisations verksamhetsområde.
Detta gäller statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA),
försäkringsinspektionen, riksskatteverket (RSV), statens löne- och
pensionsverk, statens invandrarverk, centrala studieslödsnämnden.
Försäkringsbolaget SPP och Konsumentkooperationens pensionskassa. Hit hör
också arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som dock framhåller att styrelsen delar
pensionsberedningens principiella uppfattning att efterlevandeskyddet skall
tillkomma kvinnor och män på lika villkor. AMS tillstyrker att förmånerna
utformas med sikte pä aktiverande åtgärder och på att de inte skall motverka
efterlevandes benägenhet att kvarstå i eller övergå till förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad som angetts i det föregående anför nägra av
remissinstanserna särskilda synpunkter på de av pensionsberedningen föreslagna
reglerna för övergången till det nya systemet. En sammanställning av
remissynpunkterna i detta hänseende redovisas i avsnitt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: För egen del kan jag ansluta mig
till den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedömning som gjorts av den stora majoriteten av
remissinstanserna. Jag vill</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltså, som jag utvecklar närtnare i det följande, förorda
att en reform Prop. 1987/88:171 genomförs med den innebörd som
pensionsberedningen föreslagit. Beredningens förslag är enligt min mening väl
genomarbetade och bygger på principer som jag kan ansluta mig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de skilda beståndsdelarna i förslagen har
jag, liksom beredningen och praktiskt taget alla remissinstanserna, den
uppfattningen att förändringarna bör ta sikte inte pä nuvarande generation
efterlevande utan på kommande generationer. Reformen bör dessutom förses med
särskilda skyddsregler till förmån för äldre och medelålders kvinnor. Det
innebär att full jämställdhet mellan könen kan komma till ständ på detta omräde
först efter en lång övergångstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag tidigare anfört anser jag, i likhet
med beredningen och i princip alla remissinstanserna, det motiverat att
tyngdpunkten i den reformerade efterlevandepensioneringen läggs på barnpensioneringen.
Uppenbart är att ett särskilt efterlevandeskydd mäste finnas kvar även i
fortsättningen för minderåriga barn. Det är klart påkallat att ett barn som
förlorat en av eller båda sina föräldrar skall garanteras medel av samhället
till ett tryggat underhäll och ett rimligt mätt av den standard som det hade
före dödsfallet. Denna garanti bör barnet ha under hela tiden fram till dess
det vuxit upp och erhållit förutsättningar att klara sitt uppehälle på egen
hand. Som jag angett i det föregående bör sålunda barnpensioneringen utgöra en
central beståndsdel inom det nya systemet för efterlevandestöd. Det är därför
angeläget att barnpensionen ges en sådan utformning att den kan lämna
tillfredsställande kompensation för de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå
för barnet till följd av en förälders bortgång. För att detta syfte skall kunna
uppfyllas krävs enligt min mening att det genomförs vissa förändringar
beträffande barnpensioneringens konstruktion och att det genomförs
förstärkningar av barnpensionerna i en del hänseenden. Härvid anser jag det
vara särskilt angeläget att efterlevandestödet för barn i flerbarnsfamiljer
uppmärksammas. Också det förhållandet att båda föräldrarna numera i allt
större utsträckning bidrar till barnens försörjning bör få återverkningar på
utbyggnaden av barnpensioneringen. Enligt min uppfattning tillgodoser
beredningens förslag på detta omräde väl de krav som bör ställas på
barnpensionerna inom en reformerad efterlevandepensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag kommer att utveckla i avsnitt 3 föreslår jag mot
bakgrund härav att barnpensionerna fortsättningsvis skall utges opåverkade av
den efterlevandepension som kan tillkomma en vuxen efterlevande. Jag lägger
ocksä fram förslag till en i huvudsak generell förbättring av barnpensionerna
inom ATP, varvid tyngdpunkten läggs pä förstärkningar av pensionerna för barn i
familjer med flera pensionsberättigade barn. Vidare föreslår jag förbättringar
av pensionsförmånerna inom såväl folk- som tilläggspensioneringen för barn som
förlorat båda sina föräldrar. Jag lägger också fram förslag till en viss mindre
utvidgning av personkretsen för rätt til) barnpension samt om en lättnad när
det gäller möjligheten att fä folkpension för utländska barn som vistas här i
landet. En del ändringar föreslås också för att få till stånd bättre
överensstämmelse mellan reglerna för folk- och tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta
eäller bl.a. åldersgränserna, där jag dessutom lägger förslag om att</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>62</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnpension i många fall skall kunna utbetalas till barn
som är äldre än vad Prop. 1987/88:171 som anges i nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller stödet till vuxna efterlevande har
jag i det föregående avsnittet angett de utgångspunkter som bör ställas upp för
detta. Som utvecklats där finner jag det motiverat att samhällets särskilda
ätgärder tar sikte enbart pä dem som är i yrkesaktiv ålder. Det bör alltså
finnas en övre åldersgräns vid 65 är för efterlevandestödet. Redan enligt
nuvarande regler gäller att änkepension inte utges inom folkpensioneringen till
änkor som fyllt 65 år eller som gjort ett förtida uttag av ålderspension. I
fråga om tilläggspensioneringen finns inte nägon motsvarande övre åldersgräns
för änkepension, vilket innebär att sådan pension där kan utbetalas samtidigt
med egen ålderspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nyblivna änkor och änklingar som uppnått den allmänna
pensionsåldern får, som framhållits i avsnitt 2.2, i regel medel till sin
fortsatta försörjning genom ålderspension från folkpensioneringen. Praktiskt
taget alla - såväl män som kvinnor - som kommer att beröras av det reformerade
systemet för efterlevandestöd kommer dessutom att uppbära ålderspension också
från ATP. Härtill kommer att folkpension i form av ålderspension automatiskt
uppräknas för den kvarlevande om en av två pensionsberättigade makar avlider
samt att möjligheterna att få KBT ofta förbättras för den efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ordning av innebörd att efterlevandepension inte utges
till den som uppbär egen ålderspension från den allmänna pensioneringen ligger
också i linje med vad som förordats av socialpolitiska samordningsutredningen i
dess betänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring, nämligen att normall
sett endast en förmån bör utges i en bestämd behovssituation. Denna uppfattning
har riksdagen anslutit sig till (SfU 1982/83:14, rskr. 211).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså att efterlevandepension inom ramen för
det framtida systemet härför skall kunna utges endast till efterlevande som
inte har uppnått den allmänna pensionsåldern 65 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i fräga om den förmånsberättigade personkretsen kan
jag ansluta mig till pensionsberedningens överväganden. Rätten till
efterlevandepension för vuxna bör liksom nu i första hand grundas på äktenskap
men vid sidan härav bör även andra kriterier gälla som grund för pension. Det
är väsentligt att hänsyn tas till att allt tier människor numera sammanbor
under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gifta. I den mån detta
framstår som motiverat och genomförbart bör efterlevandepensioneringen alltså
ta sikte också på ogifta samboende. Liksom beredningen anscrjag det vara av
vikt att reglerna pä området utformas så, att de kan tillämpas på ett enkelt
sätt och utan ingående utredning och kontroll som kan uppfattas som
integritetskränkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av nu anförda skäl lägger jag i avsnitt 4.2
fram förslagom en</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enhetlig avgränsning av den pensionsberättigade
personkretsen som innebär att rätt till efterlevandepension från
tilläggspensioneringen framdeles skall tillkomma även vissa grupper ogifta
samboende enligt samma regler som inom folkpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det förut sagda kan jag ansluta mig till
pensionsberedning<br>
ens ståndpunkt att förmånerna från efterlevandepensioneringen primärt bör</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ge ekonomisk kompensation för de direkta och omedelbara
följderna av Prop. 1987/88:171 dödsfallet och att de bör syfta till att hjälpa
den efterievande au komma över de särskilda problem som kan förutsättas
uppkomma under tiden närmast efter dödsfallet. Sådant behov av ekonomiskt stöd
under en omställningstid omedelbart efter makens bortgång torde föreligga för i
huvudsak alla efterlevande i yrkesaktiv älder. Detta gäller såväl i fall då den
avlidne varit förvärvsarbetande som då denne vid tidpunkten för dödsfallet
ägnat sig ät arbete enbart i hemmet. Man torde kunna utgå frän att
förhållandena för den efterlevande förändras så radikalt genom makens bortgång
att han eller hon under en övergångstid genomsnittligt sett är i behov av ett
ekonomiskt tillskott för att underlätta omställningen till den nya situationen.
Med sikte pä alt ge den efterlevande tillfälle att under ekonomiskt tryggade
förhällanden anpassa sin situation i vad avser ekonomi, arbete, bostad m.m.
föreslår pensionsberedningen att samhället här skall träda in och under en
begränsad tid ge ekonomiskt stöd i form av en periodiskt utgående
efterlevandepension, benämnd omställningspension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner för min del att detta förslag väl
överensstämmer med de utgångspunkter som bör uppställas för den reformerade
efterlevandepensioneringen. Jag kan därför i likhet med huvuddelen av
remissinstanserna ställa mig bakom förslaget. Jag delar också beredningens
uppfattning att omställningspensionen bör utges enligt enkla och generella
regler under en viss bestämd tidsrymd i direkt anslutning fill dödsfallet. Jag
kommer i del följande alt föreslå alt omställningspensionen, i enlighet med pensionsberedningens
förslag, skall utges under en tid av ett är efter dödsfallet. I likhet med
beredningen anser jag vidare att möjligheter bör finnas att utge denna förmån
under längre tid till sådana efterlevande som tar vård om minderårigt barn.
Syftet med omställningspensionen är alltså inte atl täcka kostnader för
begravning och liknande ulan att ge ett ekonomiskt bidrag till den efterlevande
själv. Pensionen bör utges enbart i fall där det generellt sett kan sägas att
det vid lidpunkten för dödsfallet förelåg en personlig och ekonomisk gemenskap
mellan makarna och där den ena makens bortgång således inneburit en väsentligt
förändrad ekonomisk situation för den andre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den närmare utformningen av
omställningspensionen återkommer jag i avsnitt 4.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för den reform som jag nu lägger fram
förslag om är att efterlevande män och kvinnor i yrkesaktiv ålder i regel har
möjlighet att erhålla en tryggad ekonomisk ställning genom inkomsterna av eget
förvärvsarbete. Flertalet innehar säkerligen redan vid dödsfallet ett sådant
arbete och har kvar detta ocksä därefter. I andra fall kan den efterlevande ha
börjat med eller återgått till förvärvsarbete under den lid då
omställningspension har utgetts, I dessa situationer är det enligl min mening
efter omställningstidens utgång inte påkallat med något fortsatt ekonomiskt
slöd från den allmänna pensioneringen i form av efterievandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta gäller även för sädana fall där den efterlevande har
en fast anknytning till förvärvslivet vid tidpunkten för makens bortgång men
senare får svårigheter att bereda sig inkomst genom arbete, t.ex. därför att
den efterlevande dä blir arbetslös. I sådana situationer år det inte dödsfallet
som utgör grund för stödbehovet ulan andra omständigheter. Här får den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efterlevande på samma sätt som andra i motsvarande
situation förlita sig på Prop. 1987/88:171 samhällets generella stödformer
och åtgärder för arbetslösa m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det inte inträffar en drastisk förändring av den
utveckling i fräga om kvinnors förvärvsfrekvens som ägt rum under de senaste
decennierna, torde det i framtiden komma att bli ovanligt att en kvinna - eller
man - i yrkesaktiv älder befinner sig i en sådan situation att hon - eller han
- helt saknar anknytning lill arbetsmarknaden. Man mäste dock räkna med att det
ocksä fortsättningsvis kommer att finnas ett mindre antal kvinnor och män som
står utanför arbetsmarknaden eller som har en svag ställning där, när maken
avlider. Detta kan gälla personer som saknar arbete pä grund av vacklande
hälsa, bristfällig utbildning, avsaknad av yrkesvana eller boende på ort med
brist på arbetstillfällen. Det kan också vara fråga om personer som visserligen
har ett arbete men bara på deltid och med inkomster som inte förslår till en
tryggad försörjning samt - av personliga eller arbetsmarknadsmässiga skäl -
saknar möjlighet atl utöka sin arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall av detta slag bör enligl de utgångspunkter på vilka
förslagen vilar göras kraftiga irtsatser inom ramen för samhällets
arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder. För det mindre antal
efterlevande som i framtiden kommer att vara utan förvärvsarbete eller har en
svag ställning pä arbetsmarknaden vid omställningstidens utgång bör alltsä
sättas in åtgärder för att undanröja förvärvshindren. Det är av vikt att dessa
efterlevande kan erbjudas en reell möjlighet att medverka i arbetslivet efter
sin förmåga och atl härigenom få en meningsfull sysselsättning som ger
ekonomisk trygghet. Att jag vågar tillmäta åtgärder på detta område sådan vikt
och tilltro beror på den betydelse som i den ekonomiska politiken läggs vid den
fulla sysselsättningen. Målet här är att alla som vill ha arbete också skall
ha tnöjlighet härtill. Kraftiga satsningar görs med detta syfte på bl.a. olika
arbetsmarknads- och utbildningspoliliska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder på dessa områden kan sålunda förväntas bli av
stor betydelse för de efterlevande som avses här. Sädana efterlevande bör ges
tillfälle att genomgå erforderlig grund- eller yrkesutbildning eller erhålla
hjälp till en placering i förvärvslivet genom insatser på det
arbetsmarknadspolitiska fältet, t.ex. arbetsmarknadsutbildning eller
beredskapsarbete. I fall av detta slag kan den efterlevande också erhålla
ekonomiskt stöd i fortn av t.ex. utbildningsbidrag, vuxenstudiebidrag eller- om
villkoren härför är uppfyllda - arbetslöshetsersättning eller kontant
arbetsmarknadsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar sålunda beredningens uppfattning att åtgärder
för att bereda<br>
kvinnor såväl som män arbete blir av stor betydelse vid förverkligandet av<br>
reformen på efterlevandepensioneringens omräde. I likhet med beredningen<br>
anser jag alt det inte finns skäl att föreslå några särlösningar till förmån<br>
särskilt för gruppen efterlevande män och kvinnor med avseende på de regler<br>
som styr olika arbetsmarknads- och utbildningspolitiska ätgärder. En<br>
särbehandling pä dessa områden av efterlevande skulle innebära att hänsyn<br>
primärt skulle tas till orsakerna till svårigheterna pä arbetsmarknaden i<br>
slället för behovet att komma till rätta med dem. Härtill kommer att redan<br>
det reguljära utbudet pä de aktuella områdena har en sädan omfattning och<br>
ett sådant innehåll att det i de flesta fall torde vara i huvudsak tillräckligt
för<br>
att tillgodose behoven hos de efterlevande som berörs härav. Liksom hittills</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>"-'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör alltså också i framtiden änkor och änklingar få del av
samhällets insatser Prop. 1987/88:171 inom arbetsmarknads- och
utbildningspolitiken på samma villkor som andra i motsvarande situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid måste man nog räkna med alt åtgärder pä de
berörda områdena inte heller i en framlid kommer att kunna helt undanröja
problemen för efterlevande som kan komma att ha en svag ställning på
arbetsmarknaden. Visserligen bör i princip alltid för efterlevande som har
särskdda svårigheter pä arbetsmarknaden som ett första steg till lösning av
problemen göras olika insatser inom bl.a. arbetsmarknadspolitikens ram.
Beträffande en liten grupp änkor och änklingar torde det dock kunna förutsättas
att behovet av ekonomiskt stöd inte blir tillgodosett på denna väg. De
generella stödformerna på arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden är
inte utformade på sådant sätl att de i alla situationer kan ge ett
ändamålsenligt skydd för samtliga efterlevande som står utanför förvärvslivet.
T.ex. uppställs i vissa sammanhang krav på aktuell anknytning lill
arbetsmarknaden för att ekonomiskt stöd skall kunna utges. Den efterlevande kan
på grund härav komma alt ställas utan medel till sin försörjning under en
övergångstid -längre än den under vilken omställningspension utbetalas - fram
lill dess åtgärderna på arbetsmarknadsområdet har gett åsyftat resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom kan det i en del fall säkerligen komma atl visa
sig omöjligt - från början eller sedan olika försök med sikte på en placering i
förvärvslivet har misslyckats - att bereda den efterlevande etl förvärvsarbete
till tryggande av försörjningen. En anledning härtill kan vara att den
efterlevande kommit upp i åren eller att arbetstillfällen saknas på
bostadsorten. En annan orsak kan vara att den efterlevandes hälsotillstånd är
sådant att det är osäkert om han eller hon skall kunna erhålla ett
förvärvsarbete som ger en tillräcklig inkomst. I vissa fall skulle det också
kunna ses som oskäligt att begära alt en efterlevande söker sig in på
arbetsmarknaden. Detta kan t.ex. knappast krävas av den som kommit upp i
60-årsåldern och som inte förvärvsarbetat under en längre tid före makens
bortgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall av detta slag framstår det enligt min uppfattning
som angeläget att samhället träder in och tryggar del fortsatta uppehället för
den efterlevande så länge behov därav föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en del efterlevande som befinner sig i denna situation
kan egenpension i form av förtidspension vara ett realistiskt alternativ. En
förutsättning för att sådan pension skall kunna beviljas den efterlevande är
att det föreligger en medicinsk grund för nedsättningen av arbetsförmågan eller
all den efterlevande uppfyller de särskilda villkor som gäller beträffande
rätten till förfidspension på rent arbetsmarknadsmässiga skäl för äldre förvärvsarbetande.
Det bör här betonas att det för personer som tillhör kategorin äldre försäkrade
(som huvudprincip 60 år eller äldre) gäller särskilt förmånliga villkor för
rätten till förtidspension också i allmänhet och att några stränga krav här
inte ställs i vad avser del medicinska villkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
sålunda förtidspension i framtiden kan antas fylla en inte<br>
oväsentlig funktion när det gäller att bereda vissa änkor eller änklingar ett<br>
tillfredsställande ekonomiskt skydd, kan man troligen förvänta att det<br>
kommer att kvarstå en grupp efterlevande som inle uppfyller villkoren för<br>
rätt till sådan pension men som ändå inte kan få en godtagbar försörjning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"°</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom eget
förvärvsarbete eller beträffande vilka deUa inte kan begäras. För Prop.
1987/88:171 dessa finns etl behov av samhällsinsatser som bereder dem elt skydd
efter makens död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sina överväganden har pensionsberedningen som ett
alternativ för att , komma till rätta med de problem som kan komma alt
föreligga för den mindre grupp efterlevande som här är aktuell prövat tanken på
att mildra nuvarande villkor för rätt till förtidspension (och sjukbidrag).
Detta skulle t.ex. kunna göras i den formen alt man särskill för gruppen
efterievande gick ifrån kravet på medicinska skäl för arbetsförmågans nedsättning
och lät arbetsmarknadsmässiga och därmed jämförliga grunder bli tillfyllest för
pensionsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid avvisar beredningen detta alternativ.
Huvuddelen av remissinstanserna har inte någol att erinra mol denna bedömning.
Kommunernas pensionsanstalt menar dock alt nuvarande bestämmelser om
förtidspension bör ändras så alt de efterlevande som här berörs skall ges
möjlighet alt få fidsbegränsad sådan pension. För egen del vill jag ansluta mig
till beredningens ståndpunkt, varför jag inte är beredd alt nu föreslå någon
utvidgning av rätten till förtidspension till förmän för enbart gruppen
efterlevande. Av principiella skäl bör förtidspension i första hand fillkomma
dem som har förvärvsförmågan nedsatt på medicinska grunder. Att utvidga rätten
till förtidspension på rent arbetsmässiga skäl till aU gälla även personer som
saknar aktuell arbetsmarknadsanknylning skulle strida mot grunderna för den
reform varigenom denna rätt infördes. Jag är på denna punkt av samma
uppfattning som den LO framfört i sitt remissyttrande. LO har här betonat
vikten av att förtidspensioneringens medicinska och i vissa fall arbetsmarknadsmässiga
kriterier inte urholkas. Även hänsynen till andra försäkrade som befinner sig i
samma situafion talar enligt min mening mot särregler till förmån för en
speciell kategori. Det kan inte heller uteslutas att en utvidgning på detta
sätt av förtidspensioneringen skulle innebära en risk att denna pensionering
lillgreps i stället för åtgärder som kan ge den efterlevande möjligheter till
förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsberedningen anser alt det behov av ekonomiskt stöd
till vuxna efterlevande med problem på arbetsmarknaden som kan finnas vid sidan
av de generellt verkande åtgärderna i stället bör tillgodoses inom ramen för
efterlevandepensioneringen. Med hänsyn härtill föreslår beredningen attdet som
komplettering till omställningspensionen skall kunna utges efterlevandepension
i form av s.k. särskild efterlevandepension.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i denna del tillstyrks av huvuddelen av
remissinstanserna. Flera av dessa påpekar dock att den särskilda
efterlevandepensionen kan komma att bli administrativt krävande och att den
innebär att regelsystemet blir svåröverskådligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns del anledning alt på det sätt
pensionsberedningen föreslår införa en särskild form av ekonomiskt stöd från
efterlevandepensioneringen lill vuxna efterlevande vid sidan av
omställningspensionen. De generella stödformerna på arbetsmarknads- och
utbildningsområdena kan inte i alla situationer ge etl tillfredsställande skydd
för efterlevande utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktuell arbetslivsanknylning. Ansvaret för att den
ifrågavarande gruppen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillförsäkras det ytterligare skydd varav behov föreligger
måste därför, som beredningen anför, åvila efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
dessutom framhålla att införandel av en sådan särskild efterlevan-deförmån som
den föreslagna inte kan anses innebära något större avsteg från strävandena mol
en enhetligare socialförsäkring. Det är inte fråga om en i egentlig mening ny
förmån utan om en förmån som är avsedd att ersätta den nuvarande änkepensionen.
Härtill kommer att den i beredningens förslag utformats i nära anknytning till
en redan befintlig pensionsförmån, nämligen efter mönster av de regler som
gäller i fråga om förtidspension. Detta betyder också att jag- även om jag
inser att vissa administrativa problem kan komma att uppstå - anser att några
överväldigande svårigheter vid det praktiska handhavandet av förmånen inte
behöver befaras, eftersom det finns möjlighet att tillämpa de erfarenheter som
vunnits vid hanteringen av en annan, sedan länge etablerad förmån. I
sammanhanget bör också uppmärksammas att det kan förväntas bli enbart etl
relativt litet antal efterlevande för vilka det blir aktuellt alt pröva rätten
till den nya förmånen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar
alltsä beredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att
efterlevandepensioneringen bör inrymma en särskild förmån med syfte att utgöra
ett skydd för sådana efterlevande som för längre eller kortare tid efter makens
bortgång saknar möjlighet att bereda sig en tillfredsställande inkomst genom
förvärvsarbete eller på annat sätt. Förutsättningar för att förmånen skall
utges bör vara dels att det finns etl orsakssamband mellan dödsfallet och den
efterlevandes försörjningssvårigheter, dels alt andra åtgärder inte ger till
resultat att den efterlevande får en fast fot i arbetslivet och kan svara för
sill eget underhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 4.4 återkommer jag lill den närmare utformningen
av den särskilda efterlevandepensionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 övergången till det nya systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Det nya systemet för efterlevandepensionering bör införas successivt
och förses med långtgående och generösa övergångsregler till skydd för äldre
och medelålders kvinnor. Någon lillbakaverkande kraft bör inte ges det nya
regelsystemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens bedömning: Överensstämmer med min
(betänkandet s. 169-170).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En sammanfattning av remissinstansernas
synpunkter ges i avsnitt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Det nya system för
efterlevandepensionering som jag nu föreslår innebår en.relativt stor
förändring i förhållande till nuvarande familjepensionering och en avveckling
av dagens änkepensionering. Som jag starkt betonat i avsnitt 2.2 har jag, i
likhet med pensionsberedningen och i princip samtliga remissinstanser, den uppfattningen
att det inle är realistiskt att låta de nya reglerna direkt ersätta de
hittillsvarande och ge dem full verkan från en viss bestämd tidpunkt inom den
närmaste framtiden. Hänsyn</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste tas till de generationer som inrättat sina liv efter
hittillsvarande lagstiftning och förlitat sig på fortbeståndet därav.
Reformtakten måste bestämmas pä etl sätl som gör alt ekonomiskt svagare
kategorier ges ett fortsatt skydd också under lång tid framöver enligt det
regelsystem som har tillkommit för att bereda dem trygghet efter bortgången av
den som svarat för deras försörjning och ekonomiska standard. Det bör inte
komma i fråga att vidta åtgärder som får till följd alt dessa kategorier får
sina förhållande radikalt förändrade. Till den reformerade efterlevandepensioneringen
måste därför knytas långtgående och generösa övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa övergångsbestämmelser bör ha till utgångspunkt att
det nya regelsystemet skall ta sikte inte på nuvarande utan på kommande
generationer efterlevande. Den nya lagstiftningen bör således inte ges
fillbakaverkan-de kraft för dem som nu är efterlevande. Vidare bör den
hittillsvarande änkepensioneringen få fortsatt tillämpning även för vissa
grupper kvinnor som blir efterlevande efter ikraftträdandet av de nya reglerna.
Dessa äldre regler kommer därigenom under en läng period framöver att få
tillämpas vid sidan av det nya regelsystemet. Genom att på detta sätt ha en
läng övergångsperiod mellan den nu gällande och den nya efterlevandepensioneringen
kan man få till stånd ett successivt inväxande i de nya reglerna och fen mindre
abrupt övergång till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga uppkommer dä hur avgränsningen skall göras mellan de
kvinnor som skall omfattas av hittillsvarande lagstiftning och de som skall ges
rätt till förmåner från det nya systemet. Det måste härvid också bestämmas hur
övergångsreglerna skall närmare utformas och om alla berörda kvinnor skall
täckas av antingen det nya eller det äldre systemet eller om inte ocksä mer
glidande lösningar skulle vara att föredra. Särskilda bestämmelser fordras även
för samordning mellan nuvarande och nya förmåner så att inte en och samma
familj kan komma i åtnjutande av såväl de förhöjda barnpensionerna som
änkepension enligt äldre regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utarbetandet av övergångsregleringen måste vidare kostnadsaspekten
beaktas. Förslagen till förstärkningar av barnpensionerna och om införande av
rätt till efterlevandepension till änklingar medför inte oväsentliga
utgiftsökningar också på relativt kort sikt för folk- och tilläggspensioneringen.
Om alla kvinnor som fötts före ikraftträdandet eller som då fyllt t.ex. 16 år
skulle få behålla den rätt som i dag finns fill änkepension, skulle därför
totalt sett uppkomma kraftigt ökade kostnader för den allmänna pensioneringen
under lång tid framöver. En sådan lösning kan inte heller sägas vara påkallad
från sociala utgångspunkter. Någon form av begränsning behövs därför.
Övergångsregleringen mäste således anpassas till de samhällsekonomiska
villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den närmare utformningen av övergångsreglerna återkommer
jag i avsnitt 5.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.3.3
Ikrafttr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>dande m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Det nya regelsystemet inom efterlevandepensioneringen skall träda i
kraft den 1 januari 1990.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att de nya reglerna skall träda i
kraft den 1 januari 1989 Prop. 1987/88:171 (betänkandet s. 175-176).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Praktiskt taget alla remissinstanser
avstyrker den föreslagna tidpunkten med hänvisning till behovet av en längre
tid för information , utbildning, administrativa förändringar och anpassning
av olika tjänstepensionsordningar. Några betonar också vikten av att
allmänheten ges tillfälle att se över sitt efterlevandeskydd för eventuell
komplettering på frivillig väg. De flesta remissinstanserna uttalar sig för ett
ikraftträdande den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av denna uppfattning år försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrätten för Södra Sverige, RFV, försäkringsinspektionen,
statskontoret, RRV, Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstah. För en senareläggning uttalar
sig även statens arbetsgivarverk, som menar att ett beslut om ändrade
efterlevandeförmåner bör utformas så, att dessa införs först sedan anpassningar
till de nya villkoren kunnat ske i avtalen på arbetsmarknaden. Ett ikraftträdande
vid senare tidpunkt är den 1 januari 1989 förordas också av statens löne- och
pensionsverk, LO, TCO, SACO/SR, Sveriges Pensionärsförbund, Försäkringsbolaget
SPP och Konsumentkooperationens pensionskassa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: När det gäller fidpunkten för de
nya reglernas ikraftträdande framhåller pensionsberedningen att det inte bör
finnas anledning att hysa nägra tvivel om möjligheterna att nu genomföra den
föreslagna reformen. Beredningen hänvisar därvid framför allt till de
omfattande övergångsregler som erbjuds äldre och medelålders kvinnor. Mot denna
bakgrund anser beredningen att det nya systemet bör tillämpas så snart det kan
ske med hånsyn till behovet av skälig förberedelsetid. En sådan behövs för att
försäkringskassorna och riksförsäkringsverket skall få tillfälle att genomföra
de administrativa förändringar och den utbildning som reformen föranleder. Tid
måste också beräknas för en omfattande information fill allmänheten om det nya
regelsystemets innebörd. Vidare torde parterna på arbetsmarknaden behöva viss
tid för att genomföia de anpassningar som kan vara påkallade på
tjänstepensioneringens område. Dessa tjänstepensioner är på olika sätt
samordnade med den allmänna pensioneringen, vars förmåner i många fall utgör
grunden för avtalspensionerna. Mot denna bakgrund har pensionsberedningen
föreslagit att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan för egen del helt ställa mig bakom vad
pensionsberedningen anfört angående behovet av att riksförsäkringsverket,
försäkringskassorna och arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid för att
genomföra de administrativa förändringar, den utbildning av personal och de
övriga anpassningar som krävs. En viktig del i förberedelsearbetet är också att
ge allmänheten erforderlig information om innebörden av det nya systemet.
Flertalet avtalsfästa tjänstepensionssystem innehåller efterlevandeförmåner som
anpassats till den allmänna pensioneringens nuvarande system för efterlevandepensionering.
Genomförandet av det nya systemet innebär betydande förändringar av de
förutsättningar utifrån vilka dessa tjänstepensionssystem konstruerats. Det
blir därför nödvändigt att uppta nya förhandlingar om en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anpassning av dessa system
till en förändrad efterlevandepensionering. Sädana förhandlingar kan upptas
först sedan riksdagen fattat beslut om nya regler för
efterlevandepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Det är viktigt att
tillräcklig tid avsätts för att genomföra de förhandlingar som måste ske för
att åstadkomma den anpassning som behövs. Det får förutsättas att
tjänstepensionsavtalen anpassas till det nya efterlevandepensionssystemet före
dess ikraftträdande. Efter det att sådana förhandlingar genomförts återstår ett
omfattande förberedelsearbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De argument som av
remissinstanserna anförts för ett senareläggande av ikraftträdandetidpunkten
talar enligt min uppfattning entydigt för att denna fidpunkt bör skjutas fram.
Det är mycket angeläget att försäkringskassorna och riksförsäkringsverket ges
tillfälle att genomföra de administrativa förändringar och den utbildning som
reformen föranleder. I likhet med remissinstanserna anser jag det vidare
angeläget att det före ikraftträdandet ges tid till en omfattande information
till allmänheten om innebörden av det nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av det anförda anser jag, liksom majoriteten av remissinstanserna,
den 1 januari 1990 vara en lämplig fidpunkt för ikraftträdande av det nya
regelsystemet. Berörda myndigheter och organisationer ges då fillräcklig tid
att förbereda genomförandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Angränsande förmåner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen bör reformeras enligt
samma principer som inom den allmänna pensioneringen. De särskilda
folkpensionsförmånerna hustrufillägg och barntillägg bör successivt avvecklas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
bedömning: Överensstämmer med min (betänkandet s. 177-178).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
ansluter sig generellt till beredningens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Pensionsberedningen tar i sitt betänkande även upp frågan om
en översyn av reglerna om förmåner till efterlevande inom
arbetsskadeförsäkringen. Dessa regler är uppbyggda enligt samma mönster som den
allmänna pensioneringens regler angående ersättning till efterlevande. Samma
skäl som talar för en reformering av efterlevandepensioneringen gör sig därför
gällande även inom arbetsskadeförsäkringen. Reformen bör därvid ha samma
utgångspunkter och samma huvudinriktning som inom efterlevandepensioneringen.
Till denna bedömning, som inte mött några erinringar av remissinstanserna,
ansluter jag mig. Jag återkommer till den närmare utformningen av dessa regler
i avsnitt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De särskilda
folkpensionsförmånerna hustrutillågg och barntillägg har nära anknytning till
dagens familjepensionering. Hustrutillägget bygger på förekomsten av
änkepension och vilar på samma bakomliggande principer som denna. Reglerna för
både hustru- och barntillägg tillkom vid en tid då folkpensionerna var låga.
Sedan i olika omgångar folkpensionerna generellt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättrats
högst väsentligt och flertalet berörda pensionstagare numera får Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del av
även ATP-förmåner kan behovet av sådana tillägg inte längre anses</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lika
framträdande som vid införandet av dem. Härtill bidrar även den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbyggnad
som skett av annat samhällsstöd till bl.a. barnfamiljer. Det finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vidare en
allmän strävan att undvika den typ av specialdestinerade förmåner</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för maka
och barn som hustru- och barntilläggen är exempel på. Grundval för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
strävan är såväl principiella överväganden som förenklings- och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samordningsskäl.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört föreslår jag i avsnitten 7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och 8 en
successiv avveckling av hustru- och barntilläggen. Avvecklingen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försedd
med särskilda övergångsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förmåner till efterlevande barn m.m. </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag understrukit i det föregäende (avsnitt 2) bör
barnpensionerna ges en framskjuten plats inom den reformerade
efterlevandepensioneringen. Det är enligt min mening väsentligt att förmånerna
för efterlevande barn har en sådan utformning att de kan tillgodose de krav som
rimligen kan ställas på att ge barnen en tillfredsställande kompensation för de
ekonomiska följderna av att en av eller båda föräldrarna avlider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom hittills bör barnpension även i framtiden utbetalas
frän både folk-och tilläggspensioneringen. Enligt tnotsvarande principer som
för bidragsförskott i kombination med underhållsbidrag enligt föräldrabalken
bör alltsä efterlevande barn tillförsäkras en ekonomisk grundtrygghet - genom
folkpensioneringen - samt dessutom ha möjlighet att - från tilläggspensioneringen
- få ett standardtillskott som är relaterat till den avlidne förälderns
tidigare inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några mer genomgripande förändringar av
barnpensioneringens konstruktion är enligt min uppfattning inte påkallade.
Nuvarande principer för avgränsningen av den pensionsberättigade personkretsen
och för beräkningen av barnpension bör alltså kunna ligga fast. De
förändringar innefattande förstärkningar generellt och för vissa särskilda
kategorier barn som - i enlighet med vad jag utvecklat tidigare (avsnitt 2.3) -
jag anser vara motiverade bör alltså kunna utformas på sådant sätt att de ryms
inom ramen för pensionssystemets nuvarande grundprinciper. En väsentlig
utgångspunkt för den genomgäng som pensionsberedningen gjort av
barnpensioneringens regelsystem och för de ändringar som beredningen därvid
funnit påkallade -och till vilka förslag jag ansluter mig - år att det bör ske
en ökad samordning och förenkling av det ekonomiska stödet för barn. I detta
syfte föreslår jag att reglerna för folk- och tilläggspensioneringen görs
enhetliga och att vissa föråldrade särregler avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av detta skäl lägger jag i det följande fram även några
mer begränsade<br>
förslag till ändringar av reglerna för bidragsförskott. Med hänsyn till det<br>
likartade syftet med barnpension frän folkpensioneringen och bidragsförs<br>
kott, som båda avser att tillgodose det grundläggande behovet av ekonomiskt<br>
stöd till barn i enförälderfamiljer, är det enligt min mening motiverat att<br>
förutsättningarna för rätten till dessa båda förmåner överensstämmer</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inbördes
så långt som möjligt. Även nivåerna för de två förmånerna bör vara i huvudsak
desamma.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-right:199.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Personkretsen </span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3.2.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande: Nuvarande avgränsning av den
barnpensions-berättigade personkretsen kvarstår oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens ställningslagande överensstämmer med mitt
(betänkandet s. 180-181).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har inte närmare kommenterat
beredningens överväganden i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt ställningslagande: Rätt till barnpension
fillkommer enligt de nu gällande reglerna inom både folk- och
tilläggspensioneringen den avlidnes biologiska barn. Pensionrätt föreligger
oberoende av om den avlidne hade vårdnaden om barnet och likaledes oberoende av
om denne sammanbodde med barnet vid tidpunkten för dödsfallet. Barnpension
utges således även efter en förälder som, t.ex. på grund av äktenskapsskillnad,
separerat frän den andre föräldern och skilts från vårdnaden om barnet. Detta
förhållande påverkas inte av att den andre föräldern gifter om sig och barnet
således får en styvförälder. Å andra sidan har barnet då inte rätt till pension
efter styvföräldern om denne skulle avlida. På motsvarande sätt behåller barnet
pensionsrätt efter sina biologiska föräldrar även om barnet vistas hos
fosterföräldrar och detta också i fall då vårdnaden anförtrotts en särskilt
förordnad förmyndare. Någon rätt till barnpension efter fosterföräldrarna
uppkommer däremot inte. Den här beskrivna rätten till pension efter biologisk
förälder bryts först om barnet adopteras av annan (än make till den avlidne
föräldern). I detta fall upphör pensionsrätten efter den biologiska föräldern.
I stället uppkommer en rätt till pension efter adoptanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpensioneringen har sin grund i familjerättens
regelsystem och har till syfte att lämna ersättning för bortfallet underhäll.
Den överensstämmer även med de principer som gäller för arvsrätten. En naturlig
utgångspunkt är enligt min mening att också i fråga om den
barnpensionsberättigade personkretsen hålla fast vid vad som gäller i dessa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon utvidgning av rätten till barnpension till att
omfatta andra kategorier än biologiska barn och adoptivbarn bör sålunda enligt
min mening inte komma i fråga. Häremot talar bäde principiella och
administrativa skäl. T.ex. är styvbarn och fosterbarn tillförsäkrade ekonomiskt
stöd i förhållande till de biologiska föräldrarna genom underhällsbidrag eller
bidragsförskott eller i form av barnpension efter dem. För fosterbarn utges
dessutom i regel särskild ersättning till fosterföräldrarna för barnets
underhäll. Om dessa barn dessutom skulle ges rätt till barnpension efter styv-
resp. fosterförälder, skulle det medföra att barnet fick dubbel kompensation
och ett mer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omfattande
riskskydd än andra barn. Också andra tungt vägande skäl talar mot en utvidgning
av diskuterat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
den barnpensionsberättigade personkretsen - innefattande biologiska barn och
adoptivbarn - föreslår jag alltså att nuvarande regler skall kvarstå i princip
oförändrade. I ett smärre hänseende vill jag dock föreslå en utvidgning. Det är
det förslag som tas upp i nästa avsnitt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Barn som förts till Sverige i adoption.ssyfte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ett utländskt barn som har förts till Sverige i adoptionssyfte och
här med socialnämnds medgivande mottagits för värd och fostran i ett enskilt
hem i sådant syfte skall kunna erhålla barnpension, om någon av de tilltänkta
adoptivföräldrarna skulle avlida innan adoptionen rättsligt genomförts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 181-182).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget mottas positivt. Det
tillstyrks uttryckligen av bl.a. socialstyrelsen, NIA och statens
invandrarverk. Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätten för Södra
Sverige har anfört vissa tekniska synpunkter om tidpunkten för uppkomsten av
skyddet inom barnpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag nämnt i det föregående
avsnittet likställs adoptivbarn med biologiska barn när det gäller rätten till
barnpension. Detta gäller även i olika andra rättsliga sammanhang. Bestämmelser
om adopfion finns i 4 kap. föräldrabalken. Enligt dessa bestämmelser meddelas
beslut om adoption av allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan en svensk domstol meddelar tillstånd till adoption
av ett barn som är under 18 år skall yttrande inhämtas från socialnämnden.
Redan dessförinnan har emellertid socialnämnden att pröva lämpligheten av att
en adoption kommer till stånd. Regelmässigt inleds nämligen ett
adoptionsförfarande med att sökanden, efter tillständ av socialnämnden, tar
emot barnet i sitt hem för vård och fostran. Enligt 25 § socialtjänstlagen
(1980:620) måste, då fråga är om att ta emot ett utländskt barn i
adoptionssyfte, medgivande från socialnämnden inhämtas redan innan barnet
lämnar sitt hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan en adoption kommit till stånd genom domstolsbeslut
kommer samma rättsliga förhällande att gälla mellan adoptivföräldrarna och
adoptivbarnet som mellan föräldrar och deras biologiska barn. Dessförinnan
finns det emellertid i stort sett ingen rättslig reglering av förhållandet
mellan barnet och de presumtiva adoptivföräldrarna. Undantag gäller dock här
beträffande allmänt barnbidrag, vårdbidrag och föräldrapenning. Sålunda gäller
t.ex. enligt 4 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag att de som med
socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran
i syfte att adoptera det likställs med föräldrar i fråga om rätten att uppbära
barnbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som huvudregel gäller dock att det rättsliga förhållandet
mellan ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tilltänkt
adoptivbarn och de blivande adoptivföräldrarna inte är reglerat i lag. Detta är
fallet bl.a. med avseende på rätten till underhållsbidrag. Frånvaron av
rättslig reglering på detta område har betydelse också för barnets rätt till
barnpension enligt AFL. Som beskrivits i det föregående tillkommer rätten till
sådan pension endast biologiska barn och adoptivbarn till den avlidne. Skulle
ett barn ha tagits fill Sverige i adoptionssyfte föreligger således inte rätt
fill barnpension efter de blivande adopfivföräldrarna, om någon av dessa skulle
avlida innan adoptionen hinner komma till stånd genom rättsligt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De barn
som det här är fråga om saknar sålunda mycket av det rättsliga skydd som i
olika avseenden tillkommer andra barn som är bosatta här i landet.
Antalsmässigt rör det sig om ett inte obetydligt antal barn. Regelmässigt har
dessa barn en stark anknytning till de blivande adoptivföräldrarna redan
innnan en i Sverige giltig adopfion har kommit till stånd. Inte sällan saknar
barnet däremot familjerättsliga relationer i sitt hemland. Av flera skäl är det
önskvärt att en adoption kommer fill stånd så snart som möjligt efter det att
barnet har kommit till Sverige. I praktiken tar det emellertid ofta ganska lång
tid innan adoptionsförfarandet kan slutföras. Under denna tid intar barnet en
allmänt sett osäker ställning i rättsligt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund härav föreslär pensionsberedningen att utländska barn som tagits till
Sverige i adoptionssyfte skall tillförsäkras rätt till ekonomiskt stöd i form
av barnpension om någon av de tilltänkta adopfivföräldrarna skulle avlida innan
adoptionen genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till detta
förslag, som mottagits positivt under remissbehandlingen, kan jag ansluta mig.
Den likställighet som redan nu finns beträffande bl.a. allmänna barnbidrag bör
således utsträckas till att gälla även för barnpension från folk- och
tilläggspensioneringen. En rätt bör alltså införas för utländska barn som har
förts till Sverige i adoptionssyfte och här har mottagits för vård och fostran
i ett enskilt hem i sådant syfte att erhålla barnpension om någon som på detta
sätt tar vård om barnet skulle avlida. Sådan rätt bör föreligga oberoende av om
ett adopfionsbeslut har meddelats i barnets ursprungsland eller inte. Skyddet
från barnpensioneringen uppkommer med mitt förslag således i och med att de
blivande adoptivföräldrarna tar faktisk vård om barnet här i landet. Ett
villkor är dock att de dessförinnan skall ha erhållit medgivande därtill av
socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innebörden
av mina förslag i detta hänseende utvecklas närmare i specialmotiveringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.3 Utländska medborgare och utlandssvenskar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kvalifikationstiden för utländska barns rätt till barnpension frän
folkpensioneringen vid bosättning i Sverige sänks från fem års till sex
månaders vistelse här i landet. Nuvarande regler för rätt till barnpension vid
bosättning utomlands behålls oförändrade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. 182-185).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Alla som yttrat sig över förslaget tillstyrker detta. Prop. 1987/88:171
Förslaget välkomnas av bl.a. socialstyrelsen, statens invandrarverk och PRO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt de regler som nu gäller
har efterlevande barn som är svenska medborgare och bosatta i Sverige rätt till
barnpension frän folkpensioneringen. Till dessa utgär folkpension oberoende av
bosättningstidens längd och utan andra villkor i nu aktuellt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om möjligheterna för svenska medborgare att vid
bosättning utomlands uppbära folkpension i form av barnpension gäller sedan den
1 juli 1979 regler som innebär att sådan pension utges under förutsättning att
rätt föreligger också till ATP. Folkpensionsförmånernas storlek graderas i
förhällande till det antal år för vilka den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng
vid tilläggspensionens beräkning. Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst
30 år utgår folkpensionen med oavkortat belopp, I annat fall utges pensionen
med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats och talet 30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande rätten till folkpension för utlänningar som är
bosatta i Sverige infördes - efter mönster av modernare bilaterala
socialförsäkringskonventioner - likaså regler i den svenska lagstiftningen den
1 juli 1979. Enligt dessa är en utländsk medborgare (eller statslös) som bor
här i landet berättigad till folkpension i form av barnpension under
förutsättning att en viss kvalifikationstid är uppfylld. Det krävs antingen
att den avlidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem
år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt här eller att den
efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem är och den efterlevande eller
den avlidne vid dödsfallet var bosatt här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon rätt för utlänningar att uppbära familjepension från
folkpensioneringen vid bosättning utanför Sverige föreligger inte enligt den
svenska lagstiftningen. Bestämmelser härom finns dock i en rad konventioner som
ingåtts mellan Sverige och andra länder. Sädana konventioner gäller för
närvarande i förhållande till de andra nordiska länderna. Storbritannien,
Österrike. Förbundsrepubliken Tyskland, Jugoslavien. Grekland, Portugal,
Schweiz, Turkiet, Frankrike, Marocko, Italien, Nederländerna. Israel, Spanien,
Canada. USA och Québec, Genom dessa konventioner ges i allmänhet medborgare i det
andra landet rätt till svensk familjepension från folkpensioneringen vid
bosättning utanför Sverige på samma villkor som gäller för svenska medborgare.
Enligt den nordiska konventionen om social trygghet gäller dock andra regler
härför. 1 denna har dessutom föreskrivits kortare kvalifikationstid än enligt
AFL i vad avser rätten till familjepension vid bosättning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till barnpension från filläggspensioneringen är
inte beroende av svenskt medborgarskap eller bosättning här i landet. Sädan pension
utbetalas alltså oavsett om den efterlevande är bosatt i Sverige eller
utomlands. Inte heller krävs att den avlidne hade annan anknytning till Sverige
än att han någon gång intjänat rätt till ATP här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör erinras också om de bestämmelser som
gäller i fråga<br>
om bidragsförskott. För rätt härfill fordras enligt huvudregeln i lagen<br>
(1%4:143) om bidragsförskott att barnet är svensk medborgare och bosatt i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige.
År barnet inte svensk medborgare men bosatt här i landet, utgär Prop.
1987/öö:171 bidragsförskott under förutsättning att också barnets
vårdnadshavare är bosatt här samt att vårdnadshavaren eller barnet vistas här
sedan minst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande reglerna på det område som här är aktuellt
framstår enligt min mening som i stort sett ändamålsenliga och innefattande en
lätnplig avvägning mellan olika synpunkter. Huvuddelen av reglerna har också
tillkommit genom lagstiftning för bara några år sedan och således långt senare
än när övriga regler inom barnpensioneringen infördes. Några större ändringar
är sålunda enligt min mening inte motiverade utan huvuddelen av regelsystemet
på området synes kunna ligga fast oförändrat. I ett hänseende vill jag dock
föreslå en mildring av de nuvarande villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först beträffar Ulläggspensioneringens regler om rätt
till barnpension anser jag att någon anledning inte föreligger att överväga en
ändring av vad som nu gäller i internationellt hänseende. Barnpensionen utgör
en av flera beståndsdelar inom detta pensionssystem och bör även i
fortsättningen följa samma bestämmelser som andra förmåner från ATP när det
gäller utlandssvenskars och utlänningars rätt till pension. Inom ATP bör
alltsä även framdeles barnpension utgå pä samma villkor till svenska och
utländska medborgare och utbetalas oavsett var barnet är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan galler folkpensioneringen finner jag det
självfallet att barnpension liksom hittills skall utges utan särskilda villkor
till barn som är svenska medborgare och bosatta här i landet. Inte heller anser
jag det motiverat att nu göra någon ändring såvitt avser rätten för svenska
medborgare att uppbära folkpension i form av barnpension vid bosättning
utomlands. Pensionen bör alltså i dessa fall även fortsättningsvis utbetalas i
förhållande till det antal år för vilka den avlidne föräldern har
tillgodoräknats pensionspoäng vid beräkning av tilläggspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om rätten till barnpension frän folkpensioneringen
för utländska barn som är bosatta i Sverige anser jag dock. i likhet med
pensionsberedningen och remissinstanserna, att en förändring bör genomföras.
Som beskrivits i det föregående gäller för bidragsförskott en kvalifikationstid
om sex månader. Barnpension frän folkpensioneringen och bidragsförskott har i
princip samma syfte, nämligen att utgöra ett ekonomiskt grundstöd för barn i
enförälderfamiljer. Det är därför inte minst frän samordningssynpunkt angeläget
med likartade bestämmelser för dessa båda förmåner, och detta gäller även i det
nu behandlade avseendet. Det rör sig här om förmåner som är avsedda att trygga
den grundläggande försörjningen för barn. Med hänsyn härtill är det
otillfredsställande med dagens regler att ett invandrarbarn, för vilket utgått
bidragsförskott, vid förälderns död kan gå miste om bidragsförskottet och
därefter få vänta på barnpension från folkpensioneringen under kanske flera års
tid. Det är väsentligt att den ekonomiska grundtryggheten för barn som bor här
i landet tillgodoses även i situationer av detta slag.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den från olika synpunkter lätnpligaste lösningen för att
uppnå detta syfte är enligt min mening att sänka kvalifikationstiden för
utländska barns rätt till barnpension från folkpensioneringen från nuvarande
fem år till sex månader. Jag föreslår därför att en sädan förändring genomförs.
Lagtekniskt bör regeln utformas efter mönster av vad som för närvarande gäller
för all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>familjepension. Folkpension i form av barnpension bör
alltså kunna utges till barn. som inte är svenska medborgare men är bosatta
här, under förutsättning antingen att den avlidne föräldern omedelbart före
sin död hade varit bosatt i Sverige minst sex månader och barnet vid dödsfallet
var bosatt i Sverige eller att barnet är bosatt i Sverige sedan minst sex
mänader och barnet eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt här i landet.
Denna regel bör omfatta alla kategorier utländska barn och således även de som
genom konvention har rätt till barnpension från.folkpensioneringen enligt
mindre förmånliga bestämmelser än den som jag nu föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad sedan
slutligen beträffar frågan om rätt för utländska medborgare att uppbära
folkpension i form av barnpension vid bosättning utanför Sverige anser jag att
denna fråga även framdeles bör lösas i konventionsförhandlingar på grundval av
ömsesidighet. Erfarenheten utvisar att denna väg är den lämpligaste i det här
aktuella sammanhanget. Som jag redovisat i det föregående har sådana
konventioner ocksä träffats med ett stort antal länder och i dessa
överenskommelser har tagits in bestämmelser som ger medborgare i det andra
landet rätt till folkpension utomlands enligt principer som motsvarar de som
gäller för svenska medborgare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Åldersgränser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Barnpension skall inom bäde folk- och tilläggspensioneringen kunna
utbetalas fram till dess barnet fyller 18 år. Om barnet därefter bedriver
studier vid grund- eller gymnasieskola skall barnpensionen kunna utges även så
länge dessa studier pågår, dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet
fyller 20 år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 186-189).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som yttrat sig över detta förslag
är positiva. Detta gäller bl.a. socialstyrelsen, statskontoret.
Landstingsförbundet och PRO. Även RFV och centrala studieslödsnämnden
tillstyrker förslaget men framför vissa tekniska synpunkter. Konsumentkooperationens
pensionskassa anser de föreslagna gränserna vara "mycket knappa" och
menar att de bör höjas till 20 är resp. avslutade studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt de nu gällande reglerna i
AFL utgår barnpension inom folkpensioneringen till dess barnet fyller 18 år och
inom tilläggspensioneringen tills barnet uppnår 19 års ålder. Orsaken till att
det sålunda finns olika åldersgränser för barnpensioneringen inom folk- och
tilläggspensioneringen är främst den historiska bakgrunden. ATP-förmåner-na har
utformats efter mönster av tjänstepensioneringarna på avtalsområdet, vilka
vanligen hade en övre åldersgräns vid 19 år. Förebilden för folkpensioneringens
barnpension var 1960 ärs lag om barnpension i vilken föreskrevs en övre
åldersgräns vid 16 år. Grunden för denna var att flertalet ungdomar över 15 års
ålder vid den tiden hade egna inkomster av förvärvsarbete och att något
generellt behov då inte ansågs föreligga att utge barnpensioner till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ungdomar
som var 16 år eller äldre. Folkpensioneringens åldersgräns höjdes rop.
iyö//öö.l /I dock den 1 januari 1974 till 18 år med syfte att uppnå
överensstämmelse med reglerna för bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En 18-årsgräns gäller numera som huvudregel även
beträffande den familjerättsliga underhållsskyldigheten mot barn. Om emellertid
barnet går i skolan når det fyller 18 år eller återupptar skolgången före
fyllda 19 år, är föräldrarna intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga
så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan, gymnasieskolan
eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt barnbidrag utbetalas t.o.m. det kvartal då barnet
fyller 16 är. Rätten till flerbarnstillägg omfattar dock numera även studerande
i åldern 16-19 år. Elever i grundskolan, som uppnått sådan älder att de inte
längre fär allmänt barnbidrag, erhåller studiestöd i form av förlängt
barnbidrag. För studerande i gymnasieskolan och vissa andra utbildningar utgår
studiehjälp enligt studiestödslagen (1973:349). Denna utbetalas för studerande
som är 16 år eller äldre längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år då den
studerande fyller 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om bidragsförskott gäller som huvudregel en
18-årsgräns. Enligt lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande
kan emellertid numera förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan
när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år. Sådant
förskott ges till barnet så länge det bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag eller studiehjälp, dock längst t.o.m. juni månad det år då
barnet fyller 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av denna översikt föreligger i dag vissa
skillnader med avseende på den övre åldersgränsen för rätt till sociala
förmåner som är avsedda för barn. Frän många synpunkter skulle det vara av
värde med större enhetlighet på detta område. Ett steg i denna riktning kan tas
om det nu införs enhetliga regler för folk- och tilläggspensioneringen. Frän
samordningssynpunkt skulle en sådan lösning innebära en fördel. Jag vill här
dessutom framhålla det väsentliga i att reglerna på barnpensionsomrädet vid en
ändring ansluts till vad som är vanligast beträffande andra sociala förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande generella 19-årsgränsen inom
tilläggspensioneringen framstår numera som föga motiverad med hänsyn till
utvecklingen inom socialförsäkringen och familjerätten. Det bör också erinras
om att myndighetsåldern har sänkts till 18 år sedan ATP-reglerna tillkom.
Eftersom tilläggspensioneringens barnpension i princip kan ses som en påbyggnad
på den barnpension som utges frän folkpensioneringen, är det naturligt att
likartade regler gäller för de båda förmånerna.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alltså, liksom pensionsberedningen - vars
förslag vunnit anslutning under remissbehandlingen - att en gemensam åldersgräns
bör införas för folk- och tilläggspension i form av barnpension. Vid bestämmandet
av denna åldersgräns bör avgörande vikt läggas vid en jämförelse med reglerna
för den familjerättsliga underhållsskyldigheten, på vilka barnpensioneringens
principer bygger. Detta betyder att jag föreslår att det för båda
barnpensionsformerna skall finnas en generell åldersgräns och att denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall
kompletteras med en möjlighet att utge pension under längre tid till Prop.
1987/88:171 barn som därefter fortsätter med grundläggande studier. Med en
sådan lösning uppnäs ytterligare en viktig samordningsvinst: enhetlighet kommer
därmed att gälla mellan barnpension och bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den generella åldersgränsen för barn som
inte studerar är det enligt min mening naturligt att för både folk- och
tilläggspensioneringen anknyta till vad som för närvarande gäller inom
folkpensioneringen. Pensionen bör alltså i dessa fall utbetalas t.o.m. den
månad varunder barnet fyller 18 år. Barnet blir då myndigt, och enligt
huvudregeln upphör rätten till underhåll från föräldrarna vid denna tidpunkt:
Det stora flertalet av de ungdomar som är under 18 år går också kvar i grund-
eller gymnasieskola, medan enbart omkring 1/3 av 18-åringarna och 1/10 av
19-åringarna inte har avslutat sin grundutbildning. Huvuddelen av de 18- och
19-åringar som inte tillhör denna kategori är antingen förvärvsarbetande eller
bedriver studier vid universitet eller högskola och därmed berättigade till
studiemedel för finansiering av studierna. De barn däremot som utan att
fortsätta sina studier har lämnat grund- och gymnasieskolan bör sedan de
uppnått myndighetsåldern själva kunna svara för sin försörjning. Det rör sig
här närmast regelmässigt orn barn som förvärvsarbetar, och det kan då inte
längre anses motiverat att samhället gär in med ekonomiskt bistånd genom
barnpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall då barnet genomgår utbildning vid grundskola
eller gymnasieskola är det däremot enligt min uppfattning angeläget att barnet
fär en grundläggande ekonomisk trygghet även för tiden efter fyllda 18 år.
Denna trygghet kan inte helt tillgodoses genom det studiesociala stödet.
Samhällets ambition är att alla ungdomar skall kunna få gymnasial utbildning.
Under tiden för sädan utbildning är den studerande i regel huvusakligen
beroende av underhåll från föräldrarna. I de fall att en av eller båda
föräldrarna har avlidit bör behovet av ekonomisk trygghet under studietiden
tillgodoses genom barnpensioneringen, som syftar till att ersätta den avlidne
förälderns försörjningsinsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid är det nödvändigt att även för studerande barn
fastställa en övre åldersgräns. Detta krävs för att begränsa åtagandena för
barnpensioneringen, så att pension inte utges också till vuxna studerande och
för att regelsystemet skall låta sig tillämpas administrativt utan alltför
ingående utredning och kontroll. I detta hänseende kan erinras om att
studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen utbetalas till studerande i
gymnasial utbildning längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket
den studerande fyller 20 år. Motsvarande övre åldersgräns gäller beträffande
rätten till flerbarnstillägg och för förlängt bidragsförskott. Jag finner det
naturligt att samma åldersgräns väljs för barnpension från folkpensioneringen
och ATP. Detta betyder att ett barn som börjar skolan vid sju års ålder och
inte förlorar något år i skolan kan uppbära barnpensionen under så lång tid att
det hinner avsluta en fyraårig gymnasieutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag innebär alltså sammanfattningsvis att
barnpension inom både folk- och tilläggspensioneringen skall utges fram till
dess barnet fyller 18 år. Om barnet är äldre men bedriver studier på
grundskole- eller gymnasienivå skall barnpensionen kunna utges sä länge
studierna fortgår, dock längst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t.o.m.
juni månad det år då barnet fyller 20 år. Rätten till barnpension för barn som
studerar bör knyta an till bestämmelserna för studiehjälp enligt
studiestödslagen och för förlängt barnbidrag. Detta innebär att barnpensionen
bör utges för tid då barnet bedriver studier som berättigar till någon av dessa
förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
närmare utformningen av mina förslag på detta område redovisar jag i
specialmotiveringen. Där tar jag upp bl.a. frågan om rätten till pension under
tid för ferier o.d. och vid deltidsstudier. Jag behandlar i det sammanhanget
ocksä två frågor som under remissbehandlingen tagits upp av RFV resp. centrala
studiestödsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Nivåerna för barnpension m.m. </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.4.1 Folkpensioneringen m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Folkpension i form av barnpension utbetalas på en grundnivå som
motsvarar 25 % av basbeloppet för är räknat. Har barnets båda föräldrar
avlidit, utgör den sammanlagda grundnivån 50 % av basbeloppet. Folkpensionen
skall dock alltid utges med sådant årsbelopp att pensionen i förening med den
barnpension från ATP som barnet kan ha rätt till utgör 40 % av basbeloppet.
Eventuell pension till vuxen efterlevande medför inte, till skillnad från nu,
någon avräkning. Om barnet har mist båda sina föräldrar, skall den angivna
garantinivån avse barnpensionen efter envar av dem. Också bidragsförskott
skall alltid utgöra 40 % av basbeloppet för år räknat, oavsett om det samfidigt
utges barnpension och oavsett om bidragsförskott utges i förhållande till också
den andra föräldern. Motsvarande ändring görs beträffande förlängt
bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Nuvarande regel om inverkan av underhållsbidrag i form av engångsbelopp slopas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom
så till vida att beredningen föreslagit att nuvarande regel om inverkan av
underhållsbidrag i form av engångsbelopp skall kvarstå oförändrad (betänkandet
s. 189-194).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran. RFV ifrågasätter dock om inte nuvarande regel om inverkan på
barnpension av att underhållsskyldighet fullgjorts genom betalning av
engångsbelopp bör tas bort. Försäkringskasseförbundet har inte något att erinra
i sak mot förslaget. Förbundet menar dock att man bör avvakta resultatet av den
pågående utredningen om underhållsbidrag och bidragsförskoU innan slutlig
ställning tas till de föreslagna ändringarna i fråga om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler i AFL
utges barnpension inom folkpensioneringen på dels en grundnivå, dels en
garantinivå. Oberoende av vilken förmån i övrigt som kan fillkomma barnet
eller änkan efter den avlidne, utbetalas barnpensionen alltid på grundnivån.
Denna utgör 26 % av basbeloppet för år räknat. I fall då båda föräldrarna
avlidit är enligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>praxis
grundnivån 52 % av basbeloppet för år räknat. Enligt garantiregeln Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgår
barnpension dock alltid med sådant belopp att barnet, tillsammans med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad det
får i tilläggspension, är tillförsäkrat barnpension på en högre nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
garantinivå utgör för år räknat 62 % av basbeloppet om barnets båda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föräldrar
har avlidit, 31 % av basbeloppet om barnet samfidigt uppbär</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bidragsförskott
eller särskilt bidrag fill vissa adoptivbarn och 41 % av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>basbeloppet
i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avräkning
görs från garantinivån, ned till lägst grundnivån, mot den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tilläggspension
i form av barnpension som barnet kan ha rätt till. Från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>garantivniån
41 % av basbeloppet görs dessutom avräkning med hänsyn till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådan
folkpension i form av ånkepension som i det enskilda fallet utgär till en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvinna som är barnets mor eller som har varit gift med
barnets far eller har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller har
haft barn med denne, under förutsättning att barnet och kvinnan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stadigvarande
sammanbor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna nuvarande konstruktion med grundnivåer och
garanUnivåer bör enligt min mening bibehållas också för framtiden. På
motsvarande sått som beträffande pensionstillskotten har införandet av
garantinivåerna inom barnpensioneringen inneburit ett värdefullt tillskott för
barn som inte är berättigade till tilläggspension eller har enbart låg sådan
pension. Vidare har garantinivåerna i många fall medfört en förstärkning för
flerbarnsfamiljerna eftersom pension på den nivån utges till varje barn i en
familj oberoende av hur många barn det finns i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna dagens ordning att folkpensionsbeloppen är enhetliga
och inte varierar med det totala antalet barn efter en avliden bör således
finnas kvar även inom den reformerade efterlevandepensioneringen. Liksom
hittills bör folkpensionen ta sikte på att ge ett för alla barn lika stort
ekonomiskt tillskott för att täcka den grundläggande försörjningen. Behovet
härav är inte beroende av det sammanlagda antalet barn i familjen. Den
differentiering som i detta hänseende är påkallad hänför sig i stället till det
standardtillskott som tilläggspensioneringen svarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med pensionsberedningen har jag funnit att det
inte kan anses motiverat att nu införa någon form av differentiering efter barnets
ålder när det gäller folkpensionsnivåerna (eller ATP-pensionen). En sådan
skulle innebära att barnpensionerna utbetalades med högre belopp för äldre än
för yngre barn. Visserligen stiger kostnaderna för barns uppehälle o.d. ofta
med åldern. Men det måste också beaktas att barnpensionen i många fall
utbetalas under lång fid och att det därför kan finnas skäl att mera ta sikte
på barnets genomsnittliga behov under hela denna tid än att försöka bestämma
pensionens storlek med hänsyn till det vid varje tidpunkt föreliggande behovet.
Det är också från allmänna synpunkter önskvärt att förmånerna inom den allmänna
försäkringen utformas på ett sätt som gör tillämpningen så enkel som möjligt.
Någon individuell prövning av behovet i varje enskilt fall kan svårligen göras,
utan rätten till förmåner bör bestämmas enligt schematiska grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss beskrivit utgör grundnivån för barn som
uppbär barnpension efter en förälder 26 % av basbeloppet för år räknat. Denna
nivå tillkom med verkan fr.o.m. den 1 juli 1981, då en höjning skedde från 25 %
av basbeloppet. Orsaken härtill var att ge en kompensation för de förändrade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beräkningsgrunder
för basbeloppet som samtidigt beslutades och som antogs Prop. 1987/88:171
medföra en långsammare stigning framöver av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan dess har emellertid de ursprungliga grunderna för
beräkning av basbeloppet återställts. Detta förhållande samt den kraftiga
höjning som fr.o.m den 1 januari 1987 skett av det allmänna barnbidraget har
fått till följd att man för bidragsförskotten - som av .samma skäl också
uppräknades med en procentenhet fr.o.m. den 1 juli 1981 - nyligen har gått
tillbaka fill vad som gällde före ändringen av basbeloppsreglerna (prop.
1986/87:35, SoU 10, rskr. 83, SFS 1986:1414). Att motsvarande ändring då inte
gjordes inom barnpensioneringen berodde på att pensionsberedningen då hade
frågan under utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl som i detta sammanhang anfördes för ett
återställande av bidragsförskottsnivån till den tidigare nivån gör sig enligt
min mening med samma styrka gällande beträffande folkpensioneringens
barnpension. Härför talar även - som jag framhållit tidigare - önskvärdheten
av enhetliga regler för båda dessa förmåner och därmed också beträffande
nivåerna för dem. Dessa avser visserligen närmast barnpensioneringens
garantinivåer. Men en återgång till det tidigare av dessa garantinivåer bör
rimligen medföra motsvarande åtgärd i fråga om grundnivåerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag i det nu förevarande hänseendet innebär
således att folkpension i form av barnpension framdeles skall utges på en
grundnivå som för år räknat utgör 25 % av basbeloppet för barn som förlorat en
förälder och 50 % av basbeloppet för föräldralösa barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantinivån för barnpension utgör som huvudregel 41 % av
basbeloppet för år räknat. Denna innebär att barnet är tillförsäkrad pension
med minst detta belopp, oberoende av om det har rätt även till ATP eller inte.
Avsikten är att en pension av denna storlek skall ersätta den del av barnets
behov av grundläggande försörjning som den avlidne föräldern tidigare haft att
svara för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag tidigare utvecklat beträffande
grundnivåerna bör även beträffande garantinivåerna göras en anpassning till vad
som numera gäller för bidragsförskott. Detta betyder att jag föreslår att
garantinivån i de hår berörda fallen framdeles skall utgöra 40 % av
basbeloppet. Denna nivå är enligt min mening tillfredsställande mot bakgrund av
det syfte som barnpension från folkpensioneringen skall fylla. En barnpension
med detta belopp uppgår för år 1988 fill 860 kr, per månad, dvs. 10 320 kr. per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nii gällande reglerna utgör barnpension på
garantinivån 31 % av basbeloppet om pension utbetalas efter barnets båda
föräldrar eller om bidragsförskott eller särskilt bidrag till vissa adoptivbarn
samfidigt utges för barnet. I detta senare fall - liksom då denna förmån
utbetalas i förhållande till båda föräldrarna - är likaså bidragsförskottets
nivå lägre än i övriga situationer. Sådant förskott utgör här numera 30 % av
basbeloppet. Vid sådana sammanträffanden av förmåner utgör åven nivåerna för
förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag till vissa
adopfivbarn 30 % av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att nivåerna för barnpension och bidragsförskott här är
lägre än i övriga fall torde ha sin grund i orsaker som inte längre har
bärkraft i dagens samhälle. Eftersom numera båda föräldrarna bidrar till att
fillgodose barnets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska
trygghet så länge de är i livet, framstår det som motiverat att Prop.
1987/88:171 detta återspeglas även i barnpensionsnivåerna. Som jag nyss
framhållit anser jag att en garantinivå om 40 % av basbeloppet efter en
förälder - i kombination med annat barnstöd - väl avspeglar den ekonomiska
insats för barnets grundläggande underhåll som rimligen kan ankomma på en vårdnadshavare.
Har en förälder avlidit, skall barnpension utgå på denna nivå. Om sedan också
den andra föräldern skulle avlida, synes det självklart att barnpensioneringen
fullt ut skall kompensera också den del av barnets grundläggande försörjning
som ankommit på denna förälder. På motsvarande sätt bör full ersättning ges om
den kvarlevande föräldern skils från vårdnaden om barnet och denna förälders
försörjningsinsats skall ersättas av bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I båda de nu nämnda fallen bör således förmåner från
samhållet utges på en nivå som motsvarar den sammanlagda insats som normalt kan
anses krävas av ett barns föräldrar för att barnets grundläggande försörjning
skall tillgodoses. Höjningar av nivåerna är därför påkallade i situationer av
detta slag. Med hänsyn härtill föreslår jag att garantinivån för föräldralösa
barn skall höjas från nuvarande 31 till 40 % av basbeloppet efter envar av
föräldrarna, dvs. till en sammanlagd garantinivå om 80.% av basbeloppet
(motsvarande för närvarande 20 640 kr. per år). Pä samma sätt föreslår jag en motsvarande
höjning från 31 till 40 % av basbeloppet av garantinivån för barnpension i fall
då det samtidigt för barnet utges bidragsförskott eller särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att upprätthålla sambandet mellan barnpension och
bidragsförskott föreslår jag vidare att också bidragsförskottet skall höjas,
från 30 till 40 % av basbeloppet, i fall då denna förmån utbetalas parallellt
med folkpension i form av barnpension eller då förskottet utges i förhållande
till barnets båda föräldrar. Detta förslag avser även nivån i dessa situationer
för förlängt bidragsförskott för studerande enligt lagen (1984:1095) därom.
Motsvarande höjning frän 30 till 40 % av basbeloppet föreslår jag skall göras
av nivån för det särskilda bidraget Ull vissa adoptivbarn för de fall sådant
bidrag utges samtidigt med bidragsförskott eller folkpension i form av
barnpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär förslagen att såväl barnpension
från folkpensioneringen som bidragsförskott i alla situationer då förmånerna
utges i förhållande till båda föräldrarna skall ha en nivå motsvarande 40 % av
basbeloppet årligen i förhållande till var och en av dem. Barnet garanteras
härigenom ett ekonomiskt stöd som sammanlagt motsvarar 80 % av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag beskrivit i det föregående görs enligt dagens
regler en avräkning från barnpensionens garantinivå krona för krona ned till
grundnivån med hänsyn till den barnpension från ATP som tillkommer barnet. Av
mina överväganden i det föregående framgår att jag anser att sädan avräkning
bör göras ocksä inom ramen för den reformerade efterlevandepensioneringen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande regler innebär emellertid att avräkning från
garantinivån till grundnivån i många fall görs även med hänsyn till folkpension
i form av änkepension, som utges till barnets mor eller till en kvinna som
antingen har varit gift med barnets far eller som har eller har haft barn med
denne, under förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande sammanbor. När
jag nu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslår att dagens änkepensionering på sikt skall
avvecklas och ersättas av Prop. 1987/88:171 andra former av efterievandestöd
inställer sig frågan om i framtiden en motsvarande avräkning bör ske mot
omställningspension och särskild efterlevandepension som utbetalas efter
barnets avlidne förälder. I denna fråga anser jag att ett överförande av
nuvarande bestämmelse om avräkning på barnpension mot pension fill vuxen
efterlevande skulle stå i strid med en av huvudtankarna bakom reformen,
nämligen att tyngdpunkten skall hgga på pensionsförmånerna till efterlevande
barn. En avräkning av diskuterat slag skulle innebära att barnpensionen i vissa
fall inte skulle förslå fill täckande av barnets grundläggande försörjning,
eftersom den skulle understiga den nivå - motsvarande 40 % av basbeloppet
årligen - som jag enligt vad som utvecklats ovan funnit vara den garanterade
miniminivå som bör tillkomma alla barn. Jag föreslår därför att någon avräkning
av barnpension med hänsyn till efterlevandepension ät vuxen inte skall ske inom
den nya efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande gäller att barnpension frän
folkpensioneringen - liksom frän ATP - kan minskas eller helt dras in i fall då
den avlidne föråldern enligt avtal som år bindande för barnet har åtagit sig
att fill dess underhåll utge eU visst engångsbelopp. I dessa situationer utbetalas
barnpensionen bara i den mån den överstiger en livränta som köpts eller kunnat
köpas åt barnet för engångsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsberedningen erinrar om att frågan om möjligheten
att fullgöra underhällsskyldighet mot barn i form av betalning av ett engångsbidrag
diskuterades i samband med införandet av de nya reglerna om underhåll till barn
(prop. 1978/79:12 s. 113 ff). Därvid avvisades tanken på att avskaffa
engångsbidrag som betalningsform. Enligt beredningens mening är det därför
följdriktigt att behålla nuvarande regler i AFL med avseende på engångsbelopp
så länge möjligheten att på sådant säu fullgöra underhållsskyldighet står till
buds enligt föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt remissyttrande framhåller RFV att, även om denna
regel om engångsbelopp i sak kan vara berättigad, den i praktiken har ringa
betydelse. Enligt verket finns det små möjligheter att kontrollera om
underhållsskyldigheten fullgjorts på detta sätt; effekterna av regeln blir
därför slumpartade. Såvitt är bekant för RFV har i den praktiska tillämpningen
inte någon barnpension - eller barnlivränta från arbetsskadeförsäkringen -
reducerats med stöd av denna bestämmelse eller motsvarande regel inom
arbetsskadeförsäkringen . Verket menar att det därför bör övervägas om inte
bestämmelserna kan slopas och regelsystemet därmed förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del har jag förståelse för pensionsberedningens
ställningstagande<br>
och de principiella grunderna härför. Med hänsyn fill vad som anförts av<br>
RFV förefaller emellertid regeln om inverkan av engångsbelopp att vara utan<br>
praktisk betydelse. Som verket framhållit skulle ett borttagande av den<br>
innebära en förenkling av regelsystemet. Jag vill därför ansluta mig till<br>
verkets ståndpunkt och föreslår sålunda att nuvarande regel om minskning av<br>
barnpension med hänsyn till underhållsbidrag i form av engångsbelopp skall<br>
tas bort inom både folk- och tilläggspensioneringen i samband med reforme<br>
ringen av efterlevandepensionerna. I avsnitt 6 lägger jag fram motsvarande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85<br>
förslag beträffande barnlivränta från arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionsberedningen
har i sitt betänkande (s. 199-201) tagit upp också frågan om beskattningen av
barnpension och därvid funnit att de nuvarande reglerna härför bör kvarstå
oförändrade. Beredningen förordar alltså att barnpension också framdeles skall
utgöra skattepliktig inkomst för barnet. Detta förslag tillstyrks uttryckligen
av riksskatteverket. Inte heller jag har något att erinra häremot. Jag har i
denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.2 ATP</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Tilläggspension i form av barnpension för ett ensamt
pensionsberättigat barn skall utgöra 30 % av den avlidnes egenpension. Denna
kompensationsgrad gäller även om det finns pensionsberättigad vuxen
efterlevande. Efterlämnar den avlidne flera barn, ökas procenttalet 30 med 20
för varje barn utöver det första, och det sammanlagda pensionsbeloppet fördelas
lika mellan barnen. Efter en avliden kan dock aldrig utges efterlevandepension
med högre sammanlagt belopp än vad som motsvarar egenpensionen. Har barnet
förlorat båda sina föräldrar, skall barnpension kunna utges efter var och en av
föräldrarna med samma kompensationsgrad som då en av föräldrarna avlidit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 194-199).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att
erinra mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt de för ATP nu gällande
reglerna utges barnpension om den avlidne föräldern vid sin död var berättigad
till tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspension eller skulle
ha varit berättigad till förtidspension om hans arbetsförmåga vid tiden för.
dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension. Barnpensionen
beräknas med utgångspunkt i den avlidnes egen ålders- eller förtidspension. Om
den avlidne inte uppbar ålders- eller förtidspension vid tidpunkten för
frånfället, beräknas barnpensionen med utgångspunkt i den förtidspension som
han skulle ha fått om rätt till hel sådan pension hade inträtt vid fidpunkten
för dödsfallet. Storleken av barnpensionen beror för närvarande dels på om en
pensionsberättigad änka finns, dels på barnens antal. Efterlämnar en man änka
och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns
egenpension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %
av den avlidnes egenpension. Finns fler barn, ökas de nu angivna procenttalen
med 10 för varje barn utöver det första och det sammanlagda
barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från folkpensionen är barnpensionen inom
tilläggspensioneringen inte i första hand avsedd att tillgodose barnets behov
av ett grundläggande försörjningsskydd. Syftet med ATP-pensionen är i stället
att tillförsäkra barnet en del av den standard som det hade under förälderns</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livstid.
Detta kommer till uttryck i att pensionen beräknas som en viss Prop.
1987/88:171 procentuell andel av den avlidnes egenpension från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss beskrivit utgör barnpensionen för ett
pensionsberättigat barn i dag 15 % av den avlidnes egenpension, om änkepension
samfidigt utbetalas, och 40 % därav i andra fall. Denna ordning med olika
kompensafionsgrader för barnpension beroende på om pension samtidigt utges till
vuxen efterlevande eller inte bör inte finnas kvar inom ramen för den framtida
efterlevandepensioneringen. Jag kan i detta hänseende i stort sett hänvisa till
vad jag fidigare anfört med avseende på motsvarande förslag beträffande
barnpension från folkpensioneringen. Som jag utvecklat där är en av
grundtankarna bakom förslaget till en reformerad efterlevandepensionering att
huvudvikten skall läggas på barnpensionerna. Med denna utgångspunkt anser jag
att den nuvarande ordningen passar mindre väl in i det nya systemet. Jag
föreslår därför att barnpension från ATP för ett pensionsberät-figat barn
framdeles skall utgå på samma nivå oavsett om efterlevandepension på samma
gång betalas till en vuxen efterievande eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller att avgöra vilken enhetlig
kompensationsgrad som sålunda bör finnas framöver för barnpension från tilläggspensioneringen
har jag, i likhet med pensionsberedningen, funnit en rimlig avvägning vara att
bestämma denna markant högre än vad som för närvarande utges i fall då,
änkepension samtidigt utbetalas och något lägre än den som gäller i fall då
änkepension inte utges. Den nuvarande kompensationsgraden 40 % i fall då
änkepension inte utges är lika hög som för änkepension från ATP enligt dagens
regler och motsvarar den kompensationsgrad som jag i det följande föreslår
skall gälla som huvudregel för omställningspension och särskild
efterlevandepension. En barnpension på denna nivå svarar enligt min uppfattning
mer än väl mot det behov av standardtillskott som rimligen bör komma barnet
till del från ATP. Jag vill här hänvisa till att en barnpension med kompensationsgraden
40 % innebär, vid en medelpoäng för den avlidne om 5,00, att den sammanlagda
barnpensionen till barnet från folk- och tilläggspensioneringen är i huvudsak
lika stor som vad som utges i form av folkpension jämte fullt pensionstillskott
för en ensamstående ålderspensionär. Och vid högre genomsnittlig ATP- poäng
för föräldern överstiger barnpensionen den garanterade miniminivån för
ålderspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda har jag funnit att barnpension
från ATP till ett pensionsberättigat barn redan vid en något lägre
kompensafionsgrad än den nuvarande, för fall där änkepension inte utges
samtidigt, skulle fylla den centrala roll som den bör ha inom den reformerade
efterlevandepensioneringen. Vid mina överväganden om en lämplig nivå har jag
kommit till slutsatsen att jag kan ansluta mig till pensionsberedningens
förslag, som inte mött några erinringar av remissinstanserna. Jag anser således
att en barnpension motsvarande 30 % av den avlidnes beräknade egenpension är en
rimlig kompensationsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför att barnpension frän
tilläggspensioneringen till ett pensionsberättigat barn framdeles alltid - dvs.
oavsett om pension till vuxen efterlevande utges eller inte - skall utgöra 30 %
av den avlidnes egenpension. Om pension samtidigt utges till en vuxen
efterlevande från ATP, bör den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vuxnes
pension reduceras i stället för barnpensionen. I avsnitt 4 redovisar jag
Prop. 1987/88:171 mina överväganden härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller barnpensionens storlek i de fall där
den avlidne efterlämnar fler än ell pensionsberättigat barn innebär enligt min
mening dagens regler att det föreligger en alltför stor skillnad i
pensionsnivån mellan efterlevande barn i ettbarnsfamiljer och barn i familjer
med flera barn. Som jag redovisat tidigare ökas i dessa fall den sammanlagda
pensionen med 10 % av den avlidnes egenpension för varje barn utöver det
första. Denna ordning, att pensionsbeloppet per barn minskas vid ökande antal
barn, bör behållas också efter reformeringen av familjepensioneringen. Det mäste
här beaktas att barnpension inom ATP, som tidigare framhällits, främst har till
syfte att tillförsäkra barnet en del av den standard som det hade medan båda
föräldrarna ännu var i livet. Ju fler barn det finns i familjen, desto mindre
blir självfallet den andel av förälderns inkomster som kommer varje barn till
godo. Detta förhållande bör enligt min bedömning få återverkningar inom en
barnpensionering som bygger på storleken av den bortgångne förälderns tidigare
inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beaktande av dessa omständigheter har jag således
funnit att barnpensionen inom ATP även framdeles storleksmässigt bör vara
beroende av antalet pensionsberättigade barn. Jag har dock den uppfattningen
att en höjning av barnpensionen är påkallad i de fall då det efter den avlidne
finns mer än ett barn. Det är önskvärt att förstärka det ekonomiska stödet för
barn i flerbarnsfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav föreslår jag en kraftig höjning av det
tillägg till den sammanlagda barnpensionen som skall utges för varje barn
utöver det första. Mitt förslag innebär att tillägget skall höjas från
nuvarande 10 till 20 % av den avlidnes egenpension. Liksom för närvarande bör
det sammanlagda beloppet för barnpensionen i dessa fall delas lika mellan
barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa mina förslag om kompensationsgrader för barnpension
inom ATP innebär en väsentlig förbättring i förhållande till nuvarande regler
av ATP-förmånerna för alla barn vilkas far avlidit (och efter vilken
änkepension utbetalas enligt dagens system). Förslagen betyder att pensionen
för ett sådant barn höjs från 15 till 30 % av den avlidnes egenpension. För två
sådana barn görs en höjning från totalt 25 till 50 % av egenpensionen, för tre
barn en höjning från sammanlagt 35 till 70 % av egenpensionen osv. I samtliga
dessa fall sker alltså en fördubbling av barnpensionerna från ATP till barnen.
För barn vilkas mor avlidit innebär förslaget att det utges 30 % av den
avlidnes egenpension till ett ensamt efterlevande barn i jämförelse med 40 %
därav enligt dagens regler. Samtidigt tillkommer dock som en nyhet efterlevandepension
åt barnets far under viss tid med 20 % av egenpensionen (avsnitt 4), vilket
betyder att familjen under den tiden får ett nägot högre belopp än vad som
utbetalas enligt hittillsvarande regler. Om en kvinna efterlämnar två
pensionsberättigade barn erhåller dessa enligt förslaget totalt 50 % av den
avlidnes egenpension, dvs. samma belopp som i dag. Tre barn får med förslaget
sammanlagt 70 % av egenpensionen, vilket innebär en höjning från 60 % enligt
nuvarande regler. Även fyra barn efter en avliden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvinna erhåller högre tilläggspension än vad som utges med
dagens system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88 De sålunda föreslagna höjningarna av
tilläggspensionsnivän för barn i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flerbarnsfamiljer
aktualiserar frågan om införandet av en särskild begräns- Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsregel
för hur hög efterlevandepension som sammanlagt skall kunna utgå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efter en
avliden försäkrad. Behovet av en sådan regel måste anses mindre</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framträdande
med nuvarande kompensationsgrader för barnpension inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ATP. Till
följd av de förbättringar av barnpensionerna från ATP som jag nu</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreslår
kan det dock i ett större antal fall än för närvarande komma att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inträffa
att den sammanlagda efterlevandepensionen från ATP skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överstiga den avlidnes egenpension. Utges
efterlevandepension enbart i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>form av barnpension skulle detta bli fallet om det finns
fem eller fler</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsberättigade
barn, Och är även en vuxen efterlevande berättigad till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pension,
skulle den sammanlagda pensionen överstiga egenpensionen när</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnpension utges till fyra eller fler barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om sådana fall även i fortsättningen torde bli ganska
sällsynta anser jag - i likhet med pensionsberedningen, vars överväganden i
detta hänseende lämnats utan erinran under remissbehandlingen - att bl.a.
principiella skäl talar för att en begränsningsregel införs. ATP är en
försäkring enligt vilken pensionernas storlek relateras till tidigare
pensionsgrundande inkomster. Det framstår då som naturligt att den sammanlagda
efterlevandepension som kan utgå efter en avliden begränsas till att motsvara
högst den egenpension som den avlidne uppbar eller skulle ha kunnat uppbära. Om
den avlidne t.ex. var förtidspensionär med hel förtidspension, finns det enligt
min mening inga skäl varför familjen skulle kunna erhålla en sammanlagt högre
pension från ATP efter dödsfallet än vad som utgick medan den försäkrade
alltjämt levde, samtidigt som kostnaden för dennes uppehälle m.m. bortföll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget vill jag även erinra om att en sådan
maximeringsregel redan nu finns inom arbetsskadeförsäkringen. Jag vill också hänvisa
till att det enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag numera utges
flerbarnstillägg till familjer med tre eller fler barn och att den ekonomiska
situationen för dessa familjer härigenom förbättrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså att det skall införas en särskild
begränsningsregel av den </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>innebörden
att det efter en avliden inte skall kunna utges tilläggspension i </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>form av efterlevandepension med
högre sammanlagt belopp än vad som motsvarar den avlidnes egenpension. Regeln
bör avse summan av barnpensionerna och efterlevandepension till vuxen
efterlevande i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension.
Tekniskt bör bestämmelsen utformas på det sättet att, om de sammanlagda
efterlevandepensionerna efter den avlidne försäkrade - beräknade enligt vanliga
regler - uppgär till belopp som överstiger egenpensionen,
efterlevandepensionerna skall minskas proportionellt så att de tillsammans
motsvarar egenpensionen. Den nedsättning som sålunda kan komma att ske med
tillämpning av den föreslagna begränsningsregeln bör givetvis inte vara
definitiv. Om någon av pensionerna upphör, bör övriga pensioner räknas upp så
att de tillsammans motsvarar högst egenpensionen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nu gällande reglerna kan flera familjepensioner
från ATP inte utbetalas samtidigt till samma person (14 kap. 7 § AFL). Detta
betyder bl.a. att föräldralösa barn inte kan uppbära barnpension efter bäde sin
far och mor. Barnet erhåller i sådant fall enbart den största av pensionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande denna regel vill jag framhålla att den
möjligen kan ha varit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motiverad vid den tidpunkt dä barnpensioneringen infördes.
Samhällsut- Prop. 1987/88:171 vecklingen därefter har emellertid medfört att
familjemönstren numera är annorlunda än vid denna tidpunkt. Till följd av den
ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor har det sålunda blivit allt vanligare
att båda makarna bidrar till familjens gemensamma standard genom arbete utanför
hemmet och båda svarar för tillgodoseendet av barnets underhåll. Så länge båda
föräldrarna lever har barnet rätt till underhåll på samma villkor från såväl
sin far som sin mor. Det är därför enligt min uppfattning naturligt att
barnpensioneringen inom det framtida systemet för efterlevandepension
återspeglar dessa dagens samhällsförhållanden. Den bör därför utformas på
sådant sätt att barn som förlorat båda sina föräldrar tillförsäkras del efter
dem båda av den standard som de under sin livstid bidragit till att
fillförsäkra barnet. Barnpensionen utgör en ersättning för förlusten av det
underhåll som de avlidna föräldrarna svarat för. Denna föriust bör täckas fullt
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav föreslår jag att barnpension från
tilläggspensioneringen framdeles skall kunna utges fill föräldralösa barn
efter båda föräldrarna. Någon anledning att därvid låta pensionen utbetalas med
lägre kompensationsgrad i förhållande till varje förälder än vad som gäller
beträffande barn som mist endast en förälder finns enligt min mening inte.
Förslaget innebär således att barnpension från tilläggspensioneringen till ett
föräldralöst barn skall utbetalas med 30 % av vardera förälderns egenpension,
om föräldrarna efterlämnar ett barn. Finns flera barn, skall pensionen efter
envar av föräldrarna ökas med 20 % av förälderns egenpension för varje barn
utöver det första, och det sammanlagda pensionsbeloppet skall delas lika mellan
barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag avslutningsvis fästa
uppmärksamheten på att de förslag som jag här lägger fram avser
barnpensioneringen inom den reformerade efterlevandepensioneringen, där den
nuvarande änkepensionen ersatts av andra former av förmåner till vuxna
efterievande. Under en övergångstid kommer emellertid den situationen att
inträffa att barnpension enligt de nya reglerna utbetalas samtidigt med
änkepension enligt hittillsvarande regler. Detta medför behov av särskilda
lösningar i vad avser samordningen mellan barnpension och änkepension. Mina
överväganden och förslag i detta hänseende redovisar jag i det följande
(avsnitt 5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förmåner till vuxna efterlevande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående (avsnitt 2) har jag redovisat de
utgångspunkter som jag anser bör uppställas för ett nytt system för
efterlevandepensionering. Jag har där också angett huvuddragen i det förslag
härtill som jag nu lägger fram samt de väsentliga motiven för förslagens olika
beståndsdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhållit i det sammanhanget bör särskilda
förmåner till vuxna<br>
efterlevande utges från den allmänna pensioneringen endast i situationer då<br>
det generellt sett kan förutsättas föreligga behov därav. Syftet med förmåner<br>
na bör primärt vara att ge kompensation för de direkta följderna av<br>
dödsfallet. Förmåner skall enligt mina förslag utbetalas fill efterlevande i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>yrkesaktiv
ålder och utges från både folk- och tilläggspensioneringen. Pension skall kunna
utges i två olika former: dels som en omställningspension generellt för en
begränsad tid i anslutning till tidpunkten för dödsfallet eller under viss
längre tid för efterlevande som tar vård om minderårigt barn, dels som en
särskild efterlevandepension till sådana efterlevande som inte kan bereda sig
en tillfredsställande försörjning genom förvärvsarbete omgående eller efter
arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser. Åven förtidspensioneringen
bhr av betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag redovisar i det
följande mina närmare överväganden om hur omställningspensionen och den
särskilda efterlevandepensionen bör utformas och om de regler i övrigt som bör
gälla för förmånerna. Dessförinnan behandlar jag dock frågan om hur den
personkrets bör avgränsas som skall ges rätt till ett riskskydd enligt den
reformerade efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De regler som jag sålunda
behandlar tar sikte på alla efterlevande män, på kvinnor som vid
ikraftträdandet inte är gifta (eller därmed likställda) samt på gifta kvinnor
som vid införandet av det nya systemet inte har uppnått viss ålder. Gifta
kvinnor som då är äldre samt kvinnor som är yngre men redan uppbär änkepension
enligt dagens bestämmelser skall enligt mina förslag också fortsättningsvis
omfattas av hittillsvarande änkepensionering. Detta blir en följd av de särskilda
övergångsregler som jag föreslår. Den närmare innebörden av dessa utvecklar jag
i avsnitt 5.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Personkretsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningslagande: Rätt till förmåner från den reformerade
efterlevandepensioneringen skall i princip inom såväl folk- som
filläggspensioneringen finnas för sammanlevande gifta samt vissa kategorier
därmed jämställda. Med gifta skall jämställas vissa grupper ogifta som
stadigvarande sammanbott i en samlevnad med familjefunktioner och som i och
för sig skulle ha kunnat ingå äktenskap med varandra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
ställningstagande överensstämmer med mitt (betänkandet s. 161-162 och 204-211).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Beredningens överväganden har inte mött några erinringar under
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Vid utformningen av reglerna för den reformerade
efterlevandepensioneringen uppkommer som en central fråga vilka kategorier
efterlevande som denna pensionering bör omfatta och hur denna personkrets
lagtekniskt skall avgränsas. Det bör givetvis krävas att den efterlevande före
dödsfallet har stått i visst förhållande till den sedermera avlidne för att ett
skydd från efterlevandepensioneringen skall komma i fråga. Vad det gäller är
alltså att avgöra vilka relationer som skall kunna grunda rätt för en vuxen
efterlevande att erhålla omställningspension och särskild efterlevandepension
efter ett dödsfall.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler för änkepension föreligger i detta
hänseende en Prop. 1987/88:171 skillnad mellan folk- och tilläggspensioneringen.
Inom båda pensionssystemen utges änkepension till efterlevande maka utan krav
pä att makarna sammanbodde vid tidpunkten för dödsfallet. Inom
folkpensioneringen • likställs dessutom vissa kategorier icke gifta kvinnor med
gifta i fråga om rätten till änkepension. Enligt 8 kap. 2 § AFL likställs
sålunda med änka i fräga om rätt till folkpension i form av änkepension en
ogift eller frånskild kvinna eller änka, som stadigvarande sammanbodde med en
ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som har varit gift
med eller har eller har haft barn med honom. Den tid under vilken kvinnan och
mannen oavbrutet sammanbott fram till tidpunkten för dödsfallet jämställs i
sådana fall med tid varunder ett äktenskap bestått. Å andra sidan äger en gift
kvinna inte rätt till änkepension från folkpensioneringen efter sin make, om
hon vid hans död levde åtskild från honom och hon efter det sammanlevnaden
upphörde stadigvarande har sammanbott med en annan man, med vilken hon har
varit gift eller har eller har haft barn (8 kap. 3 § AFL). Någon motsvarighet
till dessa regler finns inte inom tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även ålders- och förtidspension från folkpensioneringen
påverkas av civilstånd och samlevnadsförhällanden så till vida att pensionen utges
med' lägre belopp till en gift försäkrad, vars make också uppbär folkpension,
än till en ensam pensionstagare. Härvid likställs gift pensionstagare, som
stadigvarande lever åtskild från sin make, med ogift pensionsberättigad, om
inte särskilda skäl föranleder annat. Med gift pensionstagare likställs å andra
sidan pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon (gift eller icke
gift) med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har
haft barn (10 kap. 1 § AFL). Motsvarande gäller beträffande rätten till
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa regler inom folkpensioneringen fick sin nuvarande
utformning år 1960.1 den dessförinnan gällande lagstiftningen (1946 ärs lagom
folkpensionering) fanns en bestämmelse av innebörd att, når särskilda skäl
föranledde därtill, en gift pensionsberätfigad kunde anses som ogift och en
ogift pensionsberättigad, som sedan avsevärd tid sammanlevde med annan under
äktenskapsliknande förhållanden, kunde anses såsom gift med denne. Motiven till
1960 års ändring var huvudsakligen en önskan att anknyta pensionsrätten till
objektivt lätt konslaterbara fakta och därigenom undgå betydande administrativ
belastning samtidigt som den personkrets som kunde anses vara i behov av änkepension
avgränsades på ett lämpligt sätt. Föreskriften i 1946 års lag hade dessutom
stundom gett upphov till mycket stark irritation och olust både hos
pensionsberättigade, som blev utfrågade om sina mest intima förhållanden, och
hos dem som hade att i tjänsten utreda dessa förhållanden (prop. 1960:75).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä mänga andra håll i lagstiftningen m.m. finns regler som
i olika avseenden likställer vissa grupper personer som sammanlever utan att ha
ingått äktenskap med gifta. Olika metoder har därvid valts att på olika områden
avgränsa de grupper som skall omfattas av likställighétsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det samboendebegrepp som gäller inom folkpensioneringen,
dvs. att med gifta likställs sammanboende som har varit gifta med varandra
eller har eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har haft
barn, återfinns t.ex. inom skattelagstiftningen och delvis inom Prop.
1987/88:171 föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På vissa håll i lagstiftningen finns emellertid ett vidare
samboendebegrepp. Sålunda jämställs t.ex. personer som lever samman under
äktenskapsliknande förhållanden med gifta enligt familjebidragslagen
(1978:520), inom hyresrätten och inom arbetsskadeförsäkringen, som dessutom
kräver att sammanlevnaden bestått avsevärd tid. Inom arbetsskadeförsäkringen
jämställs dessutom en kvinna som var havande med barn till den försäkrade med
änka. Beträffande rätten till bostadsbidrag jämställs med makar man och kvinna
som lever tillsammans och är kyrkobokförda på samma adress, om inte
bidragssökanden visar skäl för annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående (avsnitt 2) harjag redovisat de utgångspunkter
som enligt min mening bör uppställas för den reformerade
efterlevandepensioneringen. Som jag framhållit där bör rätten till
efterlevandeförmåner i första hand grundas pä äktenskapet. Emellertid bör även
vissa andra grupper omfattas av efterievandeskyddet. Hänsyn måste tas till att
allt fler människor numera sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden utan
att vara gifta. I den mån det är praktiskt möjligt och socialt motiverat bör
efterlevandepensioneringen uppvisa neutralitet mellan olika former av
samlevnad mellan man och kvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för avgränsningen av den
pensionsberättigade personkretsen bör dock vara att det rört sig om en
samlevnad med familjefunktioner och att parterna i och för sig skulle ha kunnat
ingå äktenskap med varandra. Vidare bör krävas att det vid tidpunkten för
dödsfallet typiskt sett förelegat en sådan ekonomisk gemenskap mellan parterna,
i form av ömsesidigt beroende av varandras insatser i ett gemensamt hushåll,
att den ena partens bortgång generellt kan sägas ha medfört menliga
konsekvenser i ekonomiskt hänseende för den efterlevande. Detta betyder bl.a.
att det-oavsett om det gäller äktenskap eller samboende i annan form - måste ha
förelegat ett stadigvarande sammanboende mellan parterna vid tidpunkten för dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta villkor bör alltså gälla såväl gifta som därmed
likställda grupper. Det innebär att äktenskapet som sådant inte blir av samma
avgörande betydelse för rätten till efterlevandeförmåner som inom
hittillsvarande änkepensionering utan att större vikt läggs vid hur de
faktiska förhållandena gestaltade sig. Om två makar stadigvarande levde
åtskilda på grund av söndring i äktenskapet när en av dem avled, finns enligt
min mening inte motiv för att utge efterlevandepension. I dessa fall medför
dödsfallet i regel inte samma förändring av den efterlevandes ekonomiska
situation som om parterna sammanbodde och var ömsesidigt beroende av varandras
insatser i ett gemensamt hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sagda innebär att jag inte anser det motiverat att
utvidga efterlevandepensioneringens tillämpningsområde till att omfatta
frånskilda makar som inte återupptagit sammanlevnaden. För dessa medför
dödsfallet oftast inte någon förändring av den ekonomiska situationen. I något
fall kan visserligen en frånskild ha uppburit underhållsbidrag från den
tidigare maken och bidragsrätten ha fallit bort i och med dödsfallet.
Emellertid har sådana fall med tiden blivit allt mer ovanliga med den
restriktiva praxis som utbildats när det gäller utdömande av underhällsbidrag
efter äktenskapsskillnad. Och de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan mot
bakgrund av denna skärpta praxis förväntas bli än mer sällsynta för Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framtiden.
När frågan om efterlevandestöd till frånskilda fidigare prövats har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den också
ständigt avvisats av riksdagen. De argument som därvid framförts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har enligt
min mening alltjämt bärkraft. Dessa argument har i huvudsak</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänfört
sig till svårigheterna att generellt ange kriterier som närmare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgränsade
pensionsskyddet utan att göra kretsen så vid att socialt omofive-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rade
utbetalningar fick göras i en mängd fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de utgångspunkter som jag uppställt för
efterlevandepensioneringen faller utanför dess tillämpningsområde också fall av
hushållsgemenskap mellan t.ex. syskon, mellan arbetskamrater, mellan samboende
homosexuella av samma kön samt mellan föräldrar och vuxna barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhållit tidigare anser jag att det alltjämt är
motiverat att låta äktenskapet vara utgångspunkten för avgränsningen av den
personkrets som skall omfattas av efterlevandeskyddet. Äktenskapets betydelse
för familjebildningen har visserligen minskat under senare år men fortfarande
är det alldeles övervägande antalet män och kvinnor som sammanlever gifta med
varandra. Detta gäller i all synnerhet i de äldre åldersgrupper som primärt
berörs av efterlevandepensioneringen, medan samboende utan äktenskap framför
allt förekommer hos yngre par. Det är numera vanligt att äktenskap ingås efter
det att parterna dessförinnan har bott tillsammans under en kortare eller
längre fid. Samboende framstår alltså i stor utsträckning som ett förstadium -
och inte ett alternafiv - fill äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervägande skäl talar för att under vissa förhållanden
jämställa vissa kategorier par som sammanlever utan äktenskap med gifta när det
gäller rätten till efterlevandeförmåner. Som jag framhållit tidigare bör en
grundläggande princip för efterlevandepensioneringen vara att denna så långt
möjligt uppvisar neutralitet mellan olika former av samlevnad mellan man och
kvinna. Samboende män och kvinnor sorn lever under samma sociala och ekonomiska
förhållanden bör behandlas lika oberoende av om de har ingått äktenskap eller
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En realitet som måste beaktas i lagstiftningsarbetet är
att det i dag finns ett stort antal män och kvinnor som sammanbor utan att vara
gifta. Enligt 1985 års folk-och bostadsräkning (FoB 85) var det så många som 19
% av samtliga samboende som inte var gifta med varandra. Andelen ej gifta
samboende varierar dock kraftigt med ålder. Den är väsentligt högre för yngre
än för äldre och utgör i åldersklasserna 50 år och äldre enbart några få
procent. Dessa uppgifter visar att äktenskap numera är ett otillräckligt
kriterium för att idenfifiera förhållanden där det föreligger en
familjegemenskap av sådan karaktär att behov generellt sett kan anses föreligga
av ekonomiskt stöd om den ena parten skulle avlida. Starka skäl kan således
anföras för att, när det gäller stödet till efterlevande, lägga vikt vid den
faktiska samlevnadssituationen och inte fästa avgörande betydelse vid om
parterna vid en viss tidpunkt valt äktenskapet som form för sin samlevnad eller
inte.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn fill det sålunda anförda anser jag att man inte
kan stanna vid äktenskapet som avgränsning av den pensionsberättigade
personkretsen. Även vissa kategorier ogifta samboende bör därför ges möjlighet
att efter den andra partens bortgång erhålla ekonomiskt stöd genom
efterievande-pensioneringen. Härvid uppkommer emellertid frågan hur en regel
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>likställer samboende icke
gifta med gifta bör utformas närmare. Mina Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överväganden i detta hänseende
redovisar jag i det närmast följande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avsnittet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare fråga är om en sådan likställighet mellan gifta och vissa grupper
ogifta samboende bör gälla för såväl folk- som tilläggspensioneringen. Jag
vill här framhålla att en väsentlig utgångspunkt för den reformerade
efterlevandepensioneringen är att det bör gälla överensstämmande regler för
rätten till pension mellan folk- och tilläggspensioneringen. Enligt min mening
är detta inte minst viktigt när det gäller avgränsningen av den personkrets som
skall omfattas av efterlevandeskyddet. Bl.a. underlättas härigenom
tillämpningen av regelsystemet. Jag anser därför att det inte längre finns
tillräcklig anledning att skilja mellan folk- och filläggspensioneringen på
den nu ifrågavarande punkten. Jag föreslår således att den nuvarande
anknytningen inom ATP till äktenskapet skall vidgas, så att rätt fill
efterlevandeförmåner från tilläggspensioneringen medges även vissa grupper icke
gifta samboende enligt en för folk- och filläggspensioneringen enhetlig
likställighetsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag övergår till frågan om regelns närmare utformning skall jag emellertid
något beröra spörsmålet om möjligheterna och lämpligheten av att på olika
områden av lagstiftningen ha helt överensstämmande regler om i vilka fall samboende
icke gifta skall likställas med gifta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de förslag som jag nu lägger fram kommer betydande samordningsvinster att
uppnås, genom att enhetliga regler införs för familjefillhörig-het inom
socialförsäkringen när det gäller stödet åt efterievande. Detta ligger i linje
med vad riksdagen (SfU 1982/83:14, rskr. 211) uttalat om behovet och
angelägenheten av att reglerna för familjetillhörighet görs gemensamma på så
många områden som möjligt inom det socialpolitiska bidragssystemet. Enligt
riksdagen är detta en av de frågor som bör prioriteras vid det fortsatta
arbetet med en samordnad socialförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har emellertid samtidigt allmänt sett framhållit att samordningssträvandena
måste underordnas de grundläggande syftena med den del av socialpolitiken som
det är fråga om. Även detta måste beaktas när det gäller efterlevandeskyddet.
Naturligtvis kan det helt allmänt sägas vara önskvärt med så enhetliga regler
som möjligt. Enligt min mening är det emellerfid uppenbart att man vid
utformandet av samboendebegrepp måste ta hänsyn till syftet med de materiella
reglerna, och detta syfte kan naturligtvis variera från område till område.
Samboendebegreppet bör därför sättas i relation till de konkreta
förmånsreglerna inom resp. område och definieras med hänsyn till vilka former
av samlevnad som man önskar skall omfattas av just dessa regler. Det är således
inte självklart att samma regler skall gälla inom efterlevandepensioneringen
som för t.ex. inkomstprö-vade förmåner som bostadsbidrag, där likställighetsregeln
syftar till att begränsa rätten till stöd. Pension utges ofta under lång tid,
och det finns då skäl att ställa strängare krav på samhörigheten än när det
gäller personer som bor tillsammans och ansöker om t.ex. bostadsbidrag. Det
ligger i sakens natur att samboendebegreppet inom efterlevandepensioneringen
måste bygga på förhållandena fram fill dödsfallet. Dessa förhållanden blir
avgörande för rätten till pension och alltså många gånger av stor ekonomisk</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betydelse.
Rätten till bostadsbidrag däremot beror naturligen av ett löpande Prop.
1987/88:171 samboendeförhållande och omprövas vid förändringar. Det kan således
från olika utgångspunkter vara motiverat att ställa stora krav pä det samboendebegrepp
som skall gälla inom efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid viktigt att ett enhetligt
samboendebegrepp tillämpas inom bidragsformer som har nära samband, t.ex. för
olika inkomstprövade stöd resp. för olika efterlevandeförmåner. Det förslag som
jag nu lägger fram innebär att samma likställighetsregel skall gälla för
efterlevandeförmåner inom både folk- och tilläggspensioneringen. I det följande
kommer jag att föreslå att motsvarande regel skall göras tillämplig också på
rätten fill efterlevandelivräntor från arbetsskadeförsäkringen. Samma samboendebegrepp
bör i princip gälla även vid tillämpningen av andra regler inom den allmänna
pensioneringen som tillägger familjetillhörigheten betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare ett spörsmål som jag vill beröra i detta
sammanhang är i vilken utsträckning det finns anledning att låta familjerättens
regler vara vägledande när det gäller att utforma samboendebegreppet inom
efterlevandepensioneringen. Det nyligen avslutade reformarbetet på
familjerättens område, som resulterat bl.a. i den nya äktenskapsbalken och
lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, ligger helt i linje med den
principiella ståndpunkt som intogs i samband med 1973 års familjerättsreform
(prop. 1973:32, LU 20, rskr. 256). Då fastslogs att det inom familjerätten inte
kunde komma i fråga att generellt ge regler för samboende ogifta av samma
innehåll som för gifta. Härvid framhölls också att det däremot på områden
utanför familjerätten, t.ex. i fråga om sociala förmåner, borde eftersträvas
att bestämmelserna fick ett sådant innehåll att de inte påverkade parternas val
av samlevnadsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med förra årets reform på familjerättens område
infördes visserligen en ny lag om sambors gemensamma hem. Denna lag upptar
vissa bestämmelser om ogifta personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande
förhållanden. Reglerna syftar emellertid inte till annat än att i begränsad
omfattning lösa praktiska problem av juridisk art vid upplösning av ett
samboendeförhållande och tar närmast sikte på delningen av bostad och bohag som
de samboende har förvärvat för gemensamt begagnande. Däremot innebär lagen inte
att någon generell giftorättsgemenskap eller arvsrätt införs mellan samboende.
Inte heller tillkommer någon underhållsskyldighet parterna emellan. Avsikten
har således inte varit att för ogifta samboende skapa ett äktenskapsliknande
system (prop. 1986/87:1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alltför stor betydelse kan således inte tillmätas en
jämförelse med hur frågan om ogifta samboendes ställning har lösts inom
familjerätten, och endast ringa vägledning kan hämtas från lagstiftningen på det
området. Detta spörsmål bör alltså lösas utifrån de hänsyn som gör sig gällande
beträffande just efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.2.2
Efterlevandepensioneringens likställighetsregel</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Rätt till efterlevandepension skall i första hand tillkomma gifta. Med
gifta skall likställas man och kvinna som utan att vara gifta -med varandra
eller med annan - stadigvarande sammanbodde vid fidpunkten för den enes död och
som fidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft eller väntar
barn gemensamt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 211-213).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt pensionsberedningens
förslag skall inom såväl folk- som tilläggspensioneringen förmåner utges fill
efterlevande make. En förutsättning skall dock vara att makarna sammanbodde vid
tidpunkten för dödsfallet. Med makar skall inom båda pensionssystemen
likställas man och kvinna som vid den enes bortgång stadigvarande sammanbodde
med varandra och som tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft
eller väntade gemensamt barn. I betänkandet redovisas utförligt de överväganden
som ligger till grund för förslaget. Remissinstanserna tillstyrker att
personkretsen bestäms i enlighet med beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven jag kan till alla delar instämma i beredningens
slutsatser. Jag anser således att det inte kan komma i fråga att föra in alla
fall av samlevnad utan äktenskap mellan en man och en kvinna under
Ukställighetsregelns tillämpningsområde. Det bör därför krävas att det
förelegat en hushållsgemenskap mellan parterna och att sammanlevnaden generellt
sett varit mera fast och varaktig. Önskvärt är också att regeln tar sikte på
sädana situationer där behov typiskt sett föreligger av ekonomiskt stöd och att
rätten därfill inte görs vidare än vad som framstår såsom socialt motiverat.
Enligt min mening är det nödvändigt att likställigheten begränsas fill att
omfatta lätt konstaterbara och klart definierade situafioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser vidare det vara väsentligt att reglerna för
likställighet mellan gifta och ogifta samboende utformas så, att de blir enkla
att tillämpa och inte kräver nägon ingående och tidskrävande kontroll och
utredning eller uppfattas som integritetskränkande. Detta betyder dels att
begreppet med nödvändighet måste definieras på ett sådant sätt att det klart
fastslår vilka objektiva förutsättningar som skall uppfyllas för att
likställighet skall vara för handen, dels att dessa förutsättningar låter sig
konstateras utan ingående individuell prövning i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrednings-
och tillämpningssvårigheter skulle lätt kunna uppstå om likställighetsregeln
utformades så, att den generellt tog sikte på fall av samlevnad under
äktenskapsliknande förhållanden. Problem uppkommer redan när det gäller att
avgöra vad som skall förstås med samlevnad av äktenskapsliknande karaktär. En
regel med en så allmän utformning skulle leda till att det fick uppställas krav
på utredning och bevisning i varje enskilt fall. Erfarenheterna av den regel
som fanns i 1946 års lag om folkpensionering talar mot att nu återgå till en
bestämmelse som bygger på begreppet, äktenskapsliknande förhållanden. Med en
regel av den innebörden skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svårigheter
uppstå vid den praktiska tillämpningen, som skulle bli administrativt
resurskrävande och ge alltför stort utrymme för skönsmässiga avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är ofrånkomligt att
den allmänna pensioneringens regelsystem utformas efter enkla och schabloniserade
grunder avpassade med tanke på normalfallen och att utrymmet för skönsmässiga
bedömningar begränsas i möjligaste mån. En lösning som i stor utsträckning
fillgodoser de önskemål som kan uppställas för likställighetsregelns utformning
är enligt min mening det samboendebegrepp som för närvarande finns inom
folkpensioneringen och bl.a. avser rätten fill änkepension. Enligt denna
jämställs med gifta sådana samboende som tidigare varit gifta med varandra
eller som har eller har haft gemensamt barn. Dessutom krävs att det rört sig om
ett stadigvarande sammanboende. Genom anknytningen till förekomsten av
gemensamt barn eller tidigare äktenskap har regeln dessutom den fördelen att
den täcker flertalet av de fall där överensstämmelsen med ett äktenskap är
störst och där det finns anledning för samhället att gripa in med särskilt stöd
åt en efterlevande. Med ett samboendebegrepp av sådant innehåll behöver inte
befaras att stora grupper icke gifta samboende i en skyddsvärd situation kan
komma att falla utanför efterlevandepensioneringens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det också vara motiverat att likställighetsregeln, efter förebild av
nuvarande regel i arbetsskadeförsäkringen, tar sikte även på ogifta samboende
som väntade gemensamt barn vid dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
de för änkepension från folkpensioneringen och de inom arbetsskadeförsäkringen
nu gällande reglerna bör likställighet förekomma enbart i de fall då såväl
mannen som kvinnan inte var gift med annan. För tillämpning av regeln bör
alltså krävas att envar av parterna var ogift, frånskild eller änka resp.
änkling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.3
Krav på stadigvarande sammanboende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Ett
villkor för rätt till efterlevandepension skall vara att parterna - gifta eller
därmed likställda enligt likställighetsregeln -stadigvarande sammanbodde med
varandra vid tidpunkten för dödsfallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. 213-214).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte närmare kommenterat förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som tidigare nämnts anser jag att en förutsättning för rätt
till efterlevandepension bör vara att parterna stadigvarande sammanbodde med
varandra vid tidpunkten för dödsfallet. Jag föreslår att detta villkor skall
gälla inte enbart för män och kvinnor som enligt den föreslagna
likställighetsregeln jämställs med gifta utan även för makar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att ett sådant villkor
erfordras i fråga om dem som likställs med gifta följer redan av utformningen
av den föreslagna likställighetsregeln. Jag anser emellertid att det också för
gifta - till skillnad frän vad som nu gäller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
rätten till änkepension - bör gälla ett krav på att makarna stadigvarande
sammanbodde med varandra vid dödsfallet. Om makarna redan dessförinnan flyttat
isär på grund av söndring i äktenskapet och stadigvarande levde åtskilda, torde
man i regel kunna förutsätta att de redan i samband därmed fått ställa om sig
till en ny situation. Några ytterligare omställningsproblem ger dödsfallet då
inte upphov till. Det kan enligt min mening därför inte anses föreligga skäl
att utge efterlevandestöd till den kvarlevande maken. Inte heller finns här
nägot sädant samband mellan dödsfallet och den efterlevandes sociala och
ekonomiska ställning som kan motivera pensionsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I specialmotiveringen utvecklar jag närmare mina
överväganden angående innebörden av begreppet stadigvarande sammanboende.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.4 Likställighetsregler inom övriga områden av den
allmänna pensioneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Nuvarande regler för likställighet mellan gifta och vissa grupper
icke gifta samboende i fråga om beräkningen av ålders-och förtidspension samt
beträffande rätten till hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg bör kvarstå
oförändrade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens bedömning överensstämmer med min (betänkandet
s. 214— 215).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har inte närmare kommenterat
övervägandena på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Som jag redogjort för i det
föregående skall vid tillämpningen av reglerna om beräkning av storleken av
ålders- och förtidspension vissa icke gifta pensionsberättigade likställas med
gifta pensionstagare (10 kap. 1 § AFL). Detta gäller i fråga om sådan
pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med annan med vilken han varit
gift eller har eller har haft barn. Något krav på att de samboende inte är gifta
med annan finns här inte utan likställighet tillämpas även för det fall att
båda eller endera av dem är gift med annan men lever åtskild från maken. På
grund av denna regel utges pensionen till sådan med gift likställd
pensionstagare -liksom till gifta - med lägre belopp än till ensamstående
pensionstagare. Motsvarande regel gäller enligt 9 § lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Med tillämpning av
denna kan i vissa fall en kvinna som sammanbor med en man utan äktenskap ges
rätt till hustrutillägg och beräknas kommunalt bostadstillägg (KBT) för med
gifta jämställda enligt de bestämmelser som gäller för makar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande bestämmelserna på dessa områden
överensstämmer i stort med den likställighetsregel som jag föreslår skall gälla
för den nya efterlevandepensioneringen. Enligt min uppfattning bör det så
långt det är möjligt gälla enhetliga regler inom hela den allmänna
pensioneringen. Dessa bestämmelser bör därför kvarstå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga uppkommer emellertid om dessa bestämmelser bör
kompletteras Prop. 1987/88:171 för att full överensstämmelse skall uppnås
mellan dessa och den för efterlevandepensioneringen nyss föreslagna
likstållighetsregeln. Det fillägget skulle då behöva göras att likställighet
även här skall gälla redan i fall då parterna vantar barn gemensamt och skulle
även i detta hänseende krävas att ingen av parterna är gift med annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening skulle i de nu berörda avseendena en
likställighetsregel som tar sikte på åven samboende som väntar gemensamt barn
ge upphov till svårigheter vid tillämpningen, eftersom ett faderskapserkännande
i allmänhet inte avges förrän barnet är fött. Till skillnad från
efterlevandepensioneringens likställighetsregel, som avser att avgöra om en
viss person skall ges rätt till en förmån eller inte, syftar de nu behandlade
reglerna enbart till att bestämma i vilka fall och från vilken tidpunkt det
finns skäl att justera beloppet för en utgående pensionsförmån. Att grunda en
sådan justering redan på den omständigheten att två pensionstagare kan vänta
gemensamt barn skulle på dessa områden kunna medföra betydande problem i praktiken.
Försäkringskassorna får inte automatiskt kännedom om havandeskap, och det är
svårt att fastställa från vilken tidpunkt en omräkning av pensionsbeloppen
skulle göras. Mot bakgrund härav bör man avstå från att låta likställigheten
inträda redan när parterna väntar barn gemensamt. Först från barnets födelse
bör det alltså komma i fråga att likställa ogifta samboende med gifta när det
gäller beräkningen av ålders- och förtidspension liksom vid tillämpningen av
reglerna för KBT och - övergångsvis utgivet - hustrufillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser jag att det i likhet med vad som för
närvarande föreskrivs inte bör krävas att parterna är ogifta. Åven om någon av
dem är gift med annan, bör de alltså i nu aktuella hänseenden betraktas som
makar. Detta innebär en utvidgning! förhållande till vad som avses gälla för
rätten till efterlevandeförmåner, men jag anser den vara motiverad eftersom
reglerna i princip tar sikte enbart på storleken av en utgående förmån och inte
på rätten till förmån som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nämnda bestämmelserna likställs i nu berörda
avseenden gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskild från sin
make, med ogift pensionstagare om särskilda skäl inte föranleder annat. Vid
beräkning av ålders- och förtidspension m.m. kan sålunda den som lever åtskild
från sin make anses inte såsom gift utan såsom likställd med ogift. Motsvarande
bestämmelser saknas i dag när det gäller rätten till änkepension. Genom mitt
förslag på efterlevandepensioneringens område kommer dock överensstämmelse att
uppnås. De nuvarande reglerna för ålders-och förtidspension m.m. bör därför
även i detta hänseende kvarstå oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.3
Omställningspension </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>4.3.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Till efterlevande män och kvinnor i yrkesaktiv ålder skall under vissa
förutsättningar kunna utbetalas omställningspension från folk- och
tilläggspensioneringen efter avliden make (eller därmed likställd).
Omställningspensionen utges under en tid av ett år efter dödsfallet eller under
den längre tid då den efterlevande tar vård om barn som inte har uppnått tolv
års ålder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 162-164 och 215-218).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran av de allra flesta remissinstanserna. Bland dem som uttryckligt
tillstyrker förslaget finns försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för
Södra Sverige, socialstyrelsen, statskontoret, LO, SAF, PRO och Kommunernas
Pensionsanstah. HCK framhåller särskilt det positiva i förslaget om
omställningspension för föriängd tid. Emellertid anser TCO att tiden för den
generella omställningspensionen bör förlängas till minst två år och Konsumentkooperationens
pensionskassa att tiden härför bör utgöra minst tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: En utgångspunkt för övervägandena
om ett reformerat system för efterlevandepensionering har, som jag redovisat i
avsnitt 2.2, varit att ekonomiska förmåner till vuxna efterlevande i främsta
rummet bör ta sikte på att lämna ett tillfälligt bistånd för att den
efterlevande mannen eller kvinnan skall kunna komma över de särskilda
ekonomiska svårigheter som till följd av den förändrade familjesituationen i
regel uppkommer under tiden närmast efter dödsfallet. Behov härav torde
föreligga för i huvudsak alla efterlevande i yrkesaktiv ålder. Jag föreslår
därför att ekonomiskt stöd skall utges till sådana efterlevande i form av en
periodiskt utgående pensionsförmån, benämnd omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna omställningspension bör kunna utbetalas både efter
tidigare förvärvsarbetande och efter personer som ägnat sig åt arbete enbart i
hemmet eller som av annan orsak inte kunnat förvärvsarbeta. Pensionen är alltså
avsedd att för en viss tid ekonomiskt kompensera en förlust för den
efterlevande vare sig den gäller förvärvsinkomster som den avlidne haft som
bidrag till det gemensamma hushållet eller dennes arbetsinsatser i hemmet.
Omställningspensionen bör med hänsyn bl.a. härtill utbetalas från både folk-och
tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionen bör utges enligt tämligen generella regler till
efterlevande män och kvinnor i yrkesaktiv ålder. Jag finner det därför inte
påkallat atl t.ex. uppställa någon nedre åldersgräns för rätt därtill. Den bör
alltså kunna utbetalas också till mycket unga efterlevande. Jag anser nämligen
att man inte med fog kan hävda att efterlevande i viss högre ålder generellt
sett skulle drabbas av mer omfattande omställningsproblem i samband med
dödsfallet än efterlevande som är något yngre. Inte heller kan det motsatta
antagandet göras. Jag anser också att det inte är motiverat att differentiera
den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidsperiod
under vilken omställningspensionen skall kunna utges med hänsyn Prop.
1987/88:171 till den efterlevandes ålder vid tidpunkten för dödsfallet. Den bör
alltså utges under i princip lika lång tid och under samma villkor för
efterlevande som är i t.ex. 30-årsåldern som för efterlevande i t.ex.
60-årsåldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsrätten bör däremot inte göras vidare än vad som
generellt är motiverat. Enligt min mening bör omställningspension utbetalas
bara i situationer där makarnas (eller därmed likställdas) förhållanden varit
sådana att det förelegat en personlig och ekonomisk gemenskap dem emellan och
att den ena makens bortgång därför inneburit en väsentligt förändrad situation
för den efterlevande. Denna nödvändiga avgränsning kan av naturligt skäl inte
göras från fall till fall utan måste bestämmas utifrån vissa generella
utgångspunkter. Behovet av enkla och entydiga regler medför vidare att det inte
bör komma i fråga att förse omställningspensionen med särbestämmelser i en
eller annan form för vissa särskilt utvalda kategorier efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att den avgränsning som således är påkallad
lämpligen bör åstadkommas pä det sättet att det som villkor för rätten till
omställningsperi-sion uppställs att makarna (eller därmed likställda) skall ha
sammanlevt oavbrutet viss minsta tid före dödsfallet eller vid tidpunkten
härför gemensamt ha tagit vård om minderårigt barn. Är inte något av dessa
villkor uppfyllt torde kunna förutsättas att förhållandet mellan parterna inte
hunnit utvecklas därhän att upplösningen av äktenskapet (eller sammanboendet)
genom den enes död utgör grund för samhället att träda in med ekonomiskt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med mina förslag är sålunda att
omställningspensionen skall utges till den efterlevande under en
omställningstid i omedelbar anslutning till dödsfallet. Pensionen bör således
inom både folk- och tilläggspensioneringen utbetalas under endast en begränsad
tidsperiod. När det gäller att avgöra hur lång denna period bör vara finns
givetvis olika möjligheter till lösning och olika meningar kan göras gällande.
Vid mina överväganden har jag emellertid, i likhet med pensionsberedningen och remissinstanserna,
funnit att starka skäl talar för att differentiera den tidsperiod varunder
pension skall utges med hänsyn till om den efterlevande efter dödsfallet tar
vård om minderårigt barn eller inte. Omställningspension bör därför utbetalas
dels under en viss bestämd tidrymd som är densamma för alla, , berättigade,
dels under längre tid till sådana efterlevande som vårdar barn under viss
ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om längden av den tid varunder
omställningspensionens generella del skall utbetalas gör sig olika synpunkter
gällande. Valet blir beroende av för hur läng tid man anser det rimligt att
samhället skall träda in och lämna ekonomiskt stöd till omställningen. För att
pensionen verkligen skall utgöra ett reellt stöd för den efterlevande att
anpassa ekonomin, bostads- och arbetsförhållanden m.m. till den nya situationen
bör tiden inte bli alltför kort. Å andra sidan bör pensionsrätten inte heller
utsträckas alltför långt i tiden, eftersom meningen med pensionen är att den
skall utgöra ett ekonomiskt tillskott under en övergångsperiod. Anknytningen
till dödsfallet och dess följder blir givetvis allt mindre ju längre tid som
förflyter därefter. Vid en avvägning mellan dessa och andra synpunkter har jag
stannat för att ansluta mig till den lösning som pensionsberedningen redovisat
och som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vunnit
anslutning av det absoluta flertalet av remissinstanserna. Jag finner Prop.
1987/88:171 det alltså motiverat att omställningspension som huvudregel utges
under en tid av ett år räknat från dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter utgången av denna övergångstid torde man kunna räkna
med att den efterlevande har anpassat sig till de nya förhållandena och har
möjlighet att utan sårskilt ekonomiskt stöd själv svara för sin försörjning på
en tillfredsställande nivå. De särskilda svårigheter i ekonomiskt hänseende
som dödsfallet gett upphov till bör då i regel vara övervunna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid anser jag, som jag fidigare framhållit, att det
finns skål att i vissa situationer ge den efterlevande möjlighet att uppbära
omslällningspension under längre tid ån den ettårsperiod som följer av
huvudregeln. Det gäller sädana fall där den efterlevande tar vård om barn som
ännu inte uppnått viss ålder. I dessa situationer bör den efterlevande
föräldern få tillfälle till en längre tids omställning och anpassning till de
nya förhållandena med ekonomiskt stöd från samhället. Enligt min bedömning får
nämligen omställningsproblemen oftast anses såväl mer omfattande som mer
långvariga än eljest i fall då den efterlevande lämnas ensam med värden om ett
eller flera minderåriga barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här ocksä erinra om att tyngdpunkten i den nya
efterlevandepensioneringen föreslås ligga på att tillgodose efterlevande barns
intresse. Häri ingår att barnet ges en tryggad uppväxt och möjligheter till en
meningsfull samvaro med den kvarlevande föräldern. Det gäller alltså inte bara
att tillförsäkra barnet en viss ekonomisk standard utan även att bereda den
efterlevande föräldern ekonomiska möjligheter att ge barnet samma omsorg och
omvårdnad som det erhöll före dödsfallet. En av föräldrarna kunde då ha valt
att ha deltidsarbete för att få erforderlig fid till daglig samvaro med barnet.
Genom ekonomiskt stöd, till utfyllnad av den lagstadgade rätten till förkortad
arbetsfid för vård av barn, får den efterlevande föräldern möjlighet att
fortsätta med denna kortare arbetstid efter dödsfallet. Och i de fall då
föräldern tidigare arbetat heltid kan han eller hon genom omställningspensionen
beredas möjlighet att efter dödsfallet temporärt minska sin arbetstid med tanke
på barnets behov av umgänge och med syfte att kompensera den avlidnes insatser
härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta stödbehov skiljer sig från det som barnpensionen är
avsedd att tillgodose. Stödet bör därför utges direkt till den efterlevande
vårdnadshavaren och inte i form av pension till barnet. Enligt min mening bör
omställningspension i denna form utges fram till dess det yngsta barnet blivit
så gammalt att det fått bättre förutsättningar att klara sig självt och utan
mer regelbunden tillsyn av annan. Jag föreslär därför att omställningspension i
dessa fall skall kunna utbetalas så länge som det yngsta barnet är yngre än
tolv år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med den sålunda föreslagna omställningspensionen
för förlängd tid är att den skall ge ett ekonomiskt tillskott till förälderns
förvärvsinkomer för att föräldern under viss tid kan behöva minska sin
arbetstid eller - under fortsatt heltidsarbete - åsamkas tillkommande utgifter
som inte var nödvändiga så länge maken levde. Möjlighet uppkommer också för
den som så önskar att vara helt ledig från sitt arbete under en tid för att ta
vård om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnet.
Pensionen bör därför utbetalas på en nivå som täcker den efterlevandes
försörjning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.2 Närmare villkor för rätt till omställningspension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omslällningspension för en lid av ett år</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mttt förslag: Rätt till omställningspension för en tid av
ett år omedelbart efter dödsfallet har, för tid före den månad då den
efterlevande fyller 65 år, efterlevande make (eller därmed likställd) som
stadigvarande sammanbodde med den andra maken vid tidpunkten för dennes död.
Det skall dessutom krävas att den efterlevande, antingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid dödsfallet
stadigvarande sammanbodde med barn, som inte uppnått tolv års ålder och som
stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oavbrutet hade
sammanbott med maken under en tid av minst fem är fram till tidpunkten för
dödsfallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 218-221).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget har berörts särskilt av bara
ett fåtal remissinstanser. Dessa har inte något att invända. RFV menar dock
att man borde överväga att sänka den föreslagna kvalifikationstiden för rätt
till omställningspension i fall då det inte finns barn till något eller ett
par år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för rtiitt förslag: Enligt mitt förslag i det
föregående avsnittet skall omställningspensionen utbetalas generellt under en
tidsperiod av ett år. Den tidrymd som på detta sätt berättigar till pension bör
vara den som infaller omedelbart efter tidpunkten för dödsfallet. Efterlevande,
som under den angivna tidsperioden inte uppfyllt förutsättningarna för rätt
till pension, skall alltså inte vid senare tillfälle kunna börja uppbära
omställningspensionen. Givetvis skall pensionen dock kunna utges under viss
retroaktivtid på samma sätt som är fallet för andra förmåner från den allmänna
pensioneringen (16 kap. 5 § femte stycket AFL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående avsnittet har jag framhållit det
angelägna i att rätten till omställningspension inte går utöver vad som
generellt sett framstår såsom motiverat utifrån de syften som pensionen avser
att tillgodose. En allmän utgångspunkt för mina förslag angående rätten till
omställningspension är att det skall ha förelegat en personlig och ekonomisk
gemenskap mellan parterna vid tidpunkten för dödsfallet. Mot bakgrund härav
harjag tidigare (avsnitt 4.2.3) föreslagit att det för rätt till pension skall
fordras att makarna (eller därmed likställda) stadigvarande sammanbodde med
varandra vid dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven i övrigt måste avgörandet av huruvida en gemenskap av
detta slag förelegat ske med tillämpning av generella kriterier. Jag anser att
det kan hållas för sannolikt att sådan gemenskap i allmänhet funnits om makarna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gemensamt
tagit vård om minderårigt barn. Detsamma gäller då makarna Prop. <span
style='text-transform:uppercase'>19ö7/öö:1/1 </span>sammanbott oavbrutet under
en längre tid fram till dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först gäller de närmare villkoren för pensionsrätt i
fall då makarna gemensamt tagit vård om minderårigt barn framstår det enligt
min mening som önskvärt att reglerna är så enkla och entydiga som möjligt.
Dessa villkor bör därför i stor utsträckning anknyta till de förutsättningar
som bör gälla med avseende på rätten till omställningspension för förlängd tid
och till vilka jag snart återkommer. Det måste nämligen ses som i hög grad
önskvärt att regelsystemet ges stor inbördes överensstämmelse. Härför talar
bl.a. hänsyn till den praktiska tillämpningen av reglerna och fill
möjligheterna för de försäkrade att förstå innebörden av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav föreslär jag att rätt till
omstållningspension för en tid av ett år skall på denna grund föreligga under
förutsättning att den efterlevande vid makens (eller därmed likställds) död
stadigvarande sammanbodde - förutom med maken - med barn, som stod under
vårdnad av makarna eller av endera av dem och som inte hade uppnått tolv års
älder. Skälen för de valda avgränsningarna utvecklar jag närmare i det följande
vid förslaget om omställningspension för förlängd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för om omställningspension skall kunna utges på
nu aktuell grund är alltså förhållandena vid tidpunkten för dödsfallet. Den
efterlevande skall då ha bott samman med barn som var under tolv års ålder, och
barnet skall ha haft makarna gemensamt eller en av dem - den efterlevande eller
den sedermera avlidne - som vårdnadshavare. Och det måste ha varit fråga om den
rättsliga vårdnaden om barnet. Förändringar som inträffar efter dödsfallet blir
utan inverkan på den fortsatta rätten till ettårig omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett krav i de nu aktuella fallen är sålunda att barnet
stod under - rättslig -vårdnad av den avlidne eller den efterlevande eller av
dem båda gemensamt. Däremot är det inte nödvändigt att det varit ett för den
avlidne och den efterlevande gemensamt barn. Förutsättningarna för rätt till
omställningspension är uppfyllda även om det rört sig om ett barn som är biologiskt
barn fill endast en av dem eller som inte är besläktat med någon av parterna.
Också styvbarn och andra barn - t.ex. barnbarn eller fosterbarn under bådas
eller enderas vårdnad - kan alltså grunda rätt till pension för den efterlevande.
Bestämmande är att barnet stadigvarande skall ha vistats hos makarna (eller
därmed likställda) och ha haft dem båda eller endera av dem som vårdnadshavare
vid tidpunkten för dödsfallet. Att det dessutom krävs att parterna skall ha
stadigvarande sammanbott med varandra har angetts i det föregående. Det är
alltså - till skillnad från vad som är fallet enligt nuvarande regler för
änkepension - inte tillräckligt för pensionsrätt att barnet före dödsfallet har
bott samman med endast en av makarna.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad härefter gäller villkoren för rätt till ettårig
omstållningspension i de faU där det inte finns barn, dvs. i situationer då
makarna inte sammanlevt med och haft vårdnad om barn under tolv års ålder, har
jag - som redovisats i det föregående - funnit att dessa bör utformas på så
sätt att det uppställs krav på viss minsta tids oavbrutet sammanboende. Detta
villkor blir alltså aktuellt att tillämpa då makarna inte har barn eller då det
yngsta barnet vid dödsfallet är äldre än elva är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid bestämmande av hur
lång tid det bör krävas att makarna sammanbott Prop. 1987/88:171 oavbrutet före
dödsfallet anser jag - liksom pensionsberedningen, vars förslag godtagits av
nästan alla remissinstanser - att vägledning bör hämtas från vad som i dag
gäller beträffande rätten till änkepension i fall då barn inte finns. Ett
villkor om fem års sammanlevnad framstår således enligt min uppfattning som en
lämplig avvägning. Har makarna (eller därmed likställda) bott samman under så
lång fid torde man i regel kunna dra den slutsatsen att det varit fråga om
erforderlig stabilitet i och varaktighet av förhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
uppställda villkoret betyder att parterna måste ha bott samman under hela
femårsperioden. Detta krav bör gälla inte enbart beträffande personer som,
enligt mina förslag i avsnitt 4.2.2, likställs med gifta utan även i fråga om
makar. Det skall alltså inte - som enligt nuvarande regler för ånkepension
-vara tillräckligt att makar varit förenade i äktenskap under en tid av fem år,
utan dessutom skall fordras att de sammanbott under denna period. Detta
sammanboende skall också ha fortgått oavbrutet fram till tidpunkten för
dödsfallet under en tidsrymd av minst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medveten om att det uppställda villkoret kan medföra vissa problem i den
praktiska tillämpningen av reglerna. Från tillämpningssynpunkt skulle ett krav
på fem års äktenskap säkerligen vara att föredra. Emellertid kan problemet inte
undvikas när det gäller personer som sammanlevt utan äktenskap och som
likställs med gifta. Att för gifta införa ett sammanboendevillkor innebär
därför inte en ny typ av problem utan enbart ett införande av samma regler för
gifta som för icke gifta. Det bör också beaktas att det angivna rekvisitet
gäller redan i dag med avseende på rätten fill änkepension från
folkpensioneringen för med änka likställd kvinna. Detta har tillämpats under
lång fid, och en praxis för tolkning av rekvisitet har hunnit utbildas. Med
hänsyn härtill och då starka sakliga skäl talar för det uppställda villkoret,
anser jag att den nämnda risken för tillämpningsproblem inte bör utgöra hinder
mot ett genomförande av det föreslagna villkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
uppställda villkoret bör enligt min mening inte ges en alltför snäv innebörd. I
specialmotiveringen utvecklar jag närmare hur jag anser att detta villkor bör
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
angetts i det föregående anser jag att det för rätten fill omställningspension
bör gälla en övre åldersgräns vid 65 år. Skälen för detta ställningstagande
har jag redovisat i avsnitt 2. Som där framhållits medför redan gällande regler
för ålderspension och kommunalt bostadstillägg en viss förbättring av den
efterlevandes pensionsförmåner efter dödsfallet. Vidare torde omställningsproblemen
i regel inte vara lika påtagliga för dessa äldre efterlevande som för yngre.
Något behov av att anpassa arbetsförhållandena efter den förändrade situationen
finns inte. Och man kan nog räkna med att det normalt inte heller föreligger
samma behov för äldre efterlevande att förändra bostadsförhållandena som många
gånger kan vara för handen beträffande efterlevande i yrkesaktiv ålder. Om inte
annat så torde det särskilda bostadsstödet bidra till att ge efterlevande med
ålderspension möjlighet att bo kvar i den tidigare bostaden. Ytterligare kan
antas att ett dödsfall i yngre ålder ofta är mindre förutsebart och därigenom i
högre grad leder till omställningsproblem för den efterlevande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna villkoret innebär således att efterlevande som vid tidpunkten för
dödsfallet har uppnått 65 års ålder inte skall kunna beviljas
omställningspension. Vidare betyder det att pensionen skall upphöra att utgå om
den efterlevande fyller 65 år under pensionsperioden. I sådant fall dras
pensionen in vid utgången av månaden före 65-årsmånaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I övrigt finner jag det
inte erforderligt med några särskilda regler om bortfall av pensionsrätt när
det gäller den ettåriga omställningspensionen. Som tidigare har framhållits bör
förhållandena vid tidpunkten för dödsfallet vara avgörande för rätten fill
pension under hela ettårsperioden. Om pensionsrätten grundats på vård av barn
inverkar det därför inte på dennas fortbestånd om sammanlevnaden med eller
vårdnaden om barnet skulle upphöra efter dödsfallet. Inte heller påverkas i
dessa fall den fortsatta rätten fill pension av att det yngsta barnet fyller
tolv år under den aktuella tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 likhet med
pensionsberedningen (betänkandet s. 243-245) anser jag vidare att
omställningspension för en tid av ett år bör fortsätta att utges även om den
efterlevande skulle gifta om sig eller börja sammanbo med en annan person under
ettårsperioden. Pensionen utbetalas här under bara en begränsad tid, och det
bör inte komma i fråga att belasta administrationen med en bestämmelse som
medför att rätten till pension måste omprövas i fall av detta slag och därmed
även fordrar särskild utredning och kontroll för att kunna fillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omslällningspension
för förlängd tid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Rätt
till omställningspension för förlängd tid tillkommer, för tid före den månad då
den efterlevande fyller 65 år, efterlevande make (eller därmed likställd) som
stadigvarande sammanbodde med den andra maken och med barn, som var under tolv
är, vid tidpunkten för makens bortgång. Pensionen utbetalas så länge som den
efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barnet, dock
längst fram till dess barnet fyller tolv år. Den börjar utges först efter det
att rätten till omställningspension för en tid av ett år har upphört. Rätten
till omställningspension för förlängd tid bortfaller om den berättigade ingår
äktenskap eller såsom ogift stadigvarande sammanbor med annan med vilken den
efterlevande har varit gift eller har eller har haft barn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. 221-224 och 243-245).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte kommenterat detta förslag särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som angetts i det föregående innebär mina förslag att
efterlevande som tar vård om minderårigt barn under vissa förutsättningar skall
kunna uppbära omställningspension för längre tid än enligt huvudregeln, dvs.
för en tid av ett år. Omställningspensionen skall i dessa fall kunna utbetalas
fram till dess det yngsta barnet fyller tolv år. Avsikten med förslaget är att
denna form av omställningspension skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>börja
utbetalas först när rätten till den generella pensionen upphört. Rätten
Prop. 1987/88:171 fill förlängd omställningspension inträder alltså först när
ett år har förflutit från dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förlängda omställningspensionen utges sedan så långe
som förutsättningarna härför är uppfyllda. Om den efterlevande har flera barn,
är det avgörande givetvis det yngsta barnets ålder. Att differentiera
åldersgränsen efter antalet barn, så att den är högre än eljest om den
efterlevande har mer än ett minderårigt barn att ta vård om, har jag inte
funnit skäl till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att den efterlevande skall kunna beviljas
omställningspension för förlängd tid bör krävas att han eller hon har uppfyllt
förutsättningarna för rätt till den generella - ettåriga -
omställningspensionen. Detta innebär bl.a. att samma likställighetsregel gäller
för omställningspension för förlängd fid som för ettårig omstållningspension.
En icke gift samboende måste alltså tidigare ha varit gift med eller ha eller
ha haft gemensamt barn med den avlidne för att han eller hon skall likställas
med änka resp. änkling med avseende pä rätten till förlängd
omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör som särskilt villkor för rätt till
omställningspension för förlängd tid gälla att den efterlevande vid tidpunkten
för dödsfallet stadigvarande sammanbodde med just det barn som avses grunda
rätt till förlängd pension. Av naturliga skäl bör krävas att det är fråga om
ett barn som fötts före dödsfallet eller som en efterlevande då väntade
gemensamt med den sedermera avlidne. Barn som den efterlevande efter dödsfallet
kan ha fått med annan bör inte kunna grunda rätt fill omställningspension för
en efterlevande kvinna eller man. Däremot bör i andra fall inte fordras att det
rör sig om ett för den efterlevande och den avlidne gemensamt barn. Också
adoptivbarn, styvbarn samt i vissa fall fosterbarn och ändra barn bör alltså,
om övriga förutsättningar är uppfyllda, i och för sig kunna grunda rätt till
omställningspension för vuxna efterlevande. I nu berörda hänseende bör inte
heller gälla något särskilt krav angående vårdnaden om barnet vid dödsfallet.
Erforderlig avgränsning bör i stället åstadkommas genom andra villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna villkoren tar sikte på förhållandena vid
tidpunkten för dödsfallet. Härutöver måste uppställas vissa krav på anknytning
mellan barnet och den efterlevande också för tiden därefter. Det rör sig alltsä
här om villkor som måste vara fortlöpande uppfyllda under hela den tid då
förlängd omställningspension utges. Till skillnad från omställningspensionens
ettåriga del kan i fråga om dess förlängda del inte läggas vikt enbart vid hur
förhållandena gestaltade sig vid det tillfälle då dödsfallet inträffade, utan
här måste betydelse tillmätas även situationen därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta hänseende bör först och främst krävas att den
efterlevande stadigvarande sammanbor med barnet. Avgörande bör alltså vara att
den efterlevande tar faktisk vård om barnet konfinuerligt under den
pensionsbe-rättigande tiden. Finns fler barn ån ett, bör härvid fordras att den
efterlevande bor samman med ett barn som han eller hon stadigvarande
sammanbodde med redan vid dödsfallet. Uttrycket stadigvarande sammanboende bör
här inte ges en alltför snäv tolkning. I specialmotiveringen utvecklar jag
några synpunkter på fillämpningen härav.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare bör gälla som villkor att den efterlevande
efter dödsfallet har rättslig vårdnad om barnet. Härigenom erhålls ett lätt
konstaterbart faktum</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
underlag för bedömningen av rätten till pension, vilket underlättar Prop.
1987/88:171 administrafionen. Ett rekvisit av denna innebörd gör det också
möjligt att undvara särskilda villkor i fråga om släktskap eller liknande
mellan barnet och den efterlevande. Skulle man däremot låta enbart den rent
faktiska vården vara utslagsgivande, skulle det bli nödvändigt att mer exakt
definiera vilka grupper av barn som bör kunna grunda rätt till omställningspension
för den efterlevande. Annars skulle pensionsrätt kunna uppkomma även i fall då
detta från andra synpunkter skulle framstå som mindre lämpligt. T.ex. finns
inte skäl ätt ge rätt till sådan pension till den som utan att ha vårdnaden om
barnet tar omsorg om det såsom fosterbarn. I fall av detta slag utgår i regel
ersättning till fosterföräldern i annan form. Att i stället för ett krav på
rättslig vårdnad ha enbart ett villkor om fakfisk vård skulle också kunna leda
till att det i ett antal fall skulle få göras omprövningar av rätten till
pension, vilka skulle kunna bli tämligen slumpmässiga eftersom
försäkringskassorna inte genom någon officiell registrering skulle kunna få del
av inträffade förändringar rörande den faktiska vårdsituationen. När det gäller
förändringar i fråga om den rättsliga vårdnaden är dessa lättare att objektivt
fastslå. Jag vill i sammanhanget även framhålla att den faktiska vården och den
rättsUga vårdnaden i allmänhet sammanfaller och att de situationer då
skillnader härvidlag är för handen normalt är sådana där det saknas skäl att
utge omställningspension för förlängd fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav på att den efterlevande mannen eller kvinnan var vårdnadshavare för
barnet redan vid tidpunkten för dödsfallet finns inte enligt förslaget. Det
skall här vara tillräckligt att den efterlevande då sammanbodde stadigvarande
med barnet och erhåller vårdnaden om det någon fid därefter. Kravet på vårdnad
behöver således vara uppfyllt först vid den tidpunkt då rätten till förlängd
omställningspension inträder, dvs. ett år efter dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som för den ettåriga omställningspensionen bör gälla en övre
åldersgräns vid 65 år. Jag föreslår alltså att förlängd omställningspension
inte skall utges till efterlevande som har uppnått 65 års ålder och att
utgående sådan pension skall dras in vid utgången av mänaden före den dä den
berättigade uppnår denna ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de villkor som jag nu föreslagit för rätt till förlängd omställningspension
följer att pensionsrätlen bortfaller vid den tidpunkt då det yngsta barnet
uppnår tolv års ålder. Vidare medför dessa förutsättningar att en utgående
pension skall dras in också om den föreskrivna anknytningen fill barnet skulle
upphöra dessförinnan. Detta blir fallet om barnet avlider, den efterlevande
upphör att bo samman med barnet eller vårdnaden om barnet tillerkänns någon
annan. Det angivna är en konsekvens av att det avgörande för pensionsrätten i
dessa hänseenden inte är situationen vid dödsfallet utan de fortlöpande
förhållandena under den tid som omställningspensionen utbetalas. Om en
utgående pension skulle dras in med stöd av dessa regler, bör detta emellerfid
inte innebära att den efterlevande definitivt går miste om möjligheterna att
återfå pensionen. Rätten till denna bör kunna inträda på nytt om den efterlevande
vid senare tillfälle skulle komma att ånyo uppfylla de föreskrivna villkoren.
Detta gäller givetvis endast under förutsättning att det yngsta barnet inte
dessförinnan fyllt tolv år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med pensionsberedningen, vars överväganden i
detta hänseende Prop. 1987/88:171 inte satts i fråga under remissbehandlingen,
anser jag vidare att rätten fill förlängd omställningspension, enligt samma
princip som för dagens änkepension, bör bortfalla om den efterlevande ingår
nytt äktenskap och i vissa situationer då denne börjar sainmanleva med annan
utan äktenskap. Denna form av omställningspension kan utges under en relativt
lång tidsperiod, och en ordning som lämnar pensionen opåverkad av omgifte e.d.
skulle hår kunna uppfattas som stötande. Det bör också beaktas att den
efterlevande i det nya förhållandet kan erhålla ett skydd inom pensioneringen
mot risken att den nya kontrahenten skulle avlida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser den närmare utformningen av regeln anser jag det
vara rimligt att omställningspensionen i nu aktuell form får upphöra att utgå
om den berätfigade ingår äktenskap. I dessa fall blir den nya maken
underhållsskyldig mot den efterlevande. Emellertid kan man inte stanna härvid.
Som jag framhållit tidigare bör lagstiftningen i möjligaste mån undvika att påverka
valet av samlevnadsform. Omställningspension för förlängd tid bör därför
bortfalla också i vissa fall av samlevnad utan äktenskap. Av administrativa
hänsyn är det dock knappast möjligt att låta all sådan samlevnad medföra
förlust av pensionsrätten. Av skäl som jag utvecklat i avsnitt 4.2 skulle det
stöta på uppenbara svårigheter att fastställa om det i ett visst fall är fråga
om ett samboende under äktenskapsliknande förhållanden. En så allmän regel
skulle medföra stora tillämpningsproblem och kräva en orimligt stor
arbetsinsats av de tillämpande organen. Det framstår enligt min mening också
som naturligt att en regel om bortfall av pensionsrätt vid samlevnad under
särskilt angivna omständigheter korresponderar med den regel som ger rätt till
efterlevandepension för samboende icke gifta om den ena parten skulle avlida.
Samma faktorer som ger rätt till pension bör alltså i princip medföra bortfall
av pensionsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår således att rätten till förlängd
omställningspension skall upphöra i fall då den berättigade ingår äktenskap
eller stadigvarande sammanbor med annan, med vilken den efterlevande varit gift
eller har eller har haft barn. Detta bör gälla också om den nya parten är gift
med annan, som är fallet enligt nuvarande regel för änkepension. Däremot bör
pensionsrätten inte bortfalla redan om den efterlevande väntar barn med annan.
En sådan ordning skulle medföra problem i den praktiska tillämpningen, bl.a.
när det gäller att avgöra från vilken fidpunkt indragningen skall göras och hur
det skall förfaras i fall då graviditeten avbryts. Jag vill på denna punkt
också hänvisa till mina motsvarande överväganden i avsnitt 4.2.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätten till omställningspension på detta sätt har
bortfallit, bör inte<br>
kunna komma i fråga att senare återuppliva pensionsrätten om det nya<br>
äktenskapet eller samboendet skulle upplösas inom viss tid. Ett sådant<br>
återupplivande skulle vara mindre väl förenligt med de nya efterlevandeför-<br>
månernas karaktär. Tanken härpå stär dessutom i strid med utgångspunkten<br>
att det skall föreligga ett samband mellan pensionen och dödsfallet. Har<br>
pensionsrätten en gäng bortfallit, måste detta samband anses brutet. I<br>
förekommande fall kan dessutom den efterievande beviljas pension efter den<br>
avlidne i det nya förhållandet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>„</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.3 Pension$nivåei'm.m.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Omställningspension för en tid av ett år och för förlängd fid skall
inom folkpensioneringen utges med ett belopp som för år räknat motsvarar 96 %
av basbeloppet. I förekommande fall kan pensionen kompletteras med
pensionstillskott om maximalt 48 % av basbeloppet och med kommunalt
bostadstillägg till folkpension. Pensionen utgör skatteplikfig inkomst för den
efterlevande men berättigar till extra avdrag vid beskattning enligt samma
regler som för annan folkpension. Inom tilläggspensioneringen utgör
omställningspension, om det inte samtidigt utges barnpension efter den
avlidne, 40 % av den avlidnes egenpension beräknad på visst sätt och eljest 20
% därav. Omställningspensionen är inte till någon del samordnad med annan
social förmån som den efterlevande kan ha rätt till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: s. 224-228).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna:
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran. Riksskatteverket anför vissa
synpunkter beträffande tillämpningen av förslaget att omställningspension skall
medföra rätt till extra avdrag vid beskattningen och anför därvid bl.a. att
detta kan medföra att den berättigade påförs kvarskatt efter inkomståret, om
pensionsutbetalaren inte gör ett tillräckligt stort avdrag för preliminär
skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Syftet med omställningspensionen
är att under en tid ge viss ersättning för bortfallet av den avlidnes
förvärvsinkomster och arbetsinsatser i hemmet. Pensionen bör därför utges i
form av dels ett enhetligt grundbelopp från folkpensioneringen, dels ett belopp
från tilläggspensioneringen som relateras till de pensionspoäng som
tillgodoräknats den avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening måste omställningspension frän folkpensioneringen och sådan pension från
tilläggspensioneringen ses som en enhet. I det alldeles övervägande antalet
fall där pension kommer att utgå har båda makarna förvärvsarbetat och ATP
kommer därför att utges efter den avlidne. Och i det begränsade antal
situationer då tilläggspension inte kommer att utbetalas kan i regel
förutsättas att det varit den efterlevande som svarat för familjens försörjning
och därför haft och alltjämt har inkomster av förvärvsarbete vid sidan av
omställningspensionen. Någon direkt inkomstförlust föreligger inte i dessa
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
till önskemålet om enkla och enhetliga regler framstår det som motiverat att
omställningspensionen utbetalas på samma nivä under såväl den generella
ettårstiden som för förlängd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
mot angiven bakgrund gäller att bestämma nivåerna för omställningspension
inom/o/Ä:/7e«5(o«en>igeM finner jag, liksom pensionsberedningen, att det
ligger nära till hands att anknyta till de nivåer som gäller för ålderspension
och för nuvarande änkepension. Inte minst samordningsskäl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
administrativa hänsyn talar härför. Remissinstanserna har inte haft något
Prop. 1987/88:171 att erinra mot beredningens förslag i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför att folkpension i form av
omställningspension skall utges med ett belopp som för år räknat motsvarar 96 %
av basbeloppet. Omställningspensionen bör utbetalas på denna nivå oberoende av
om det samfidigt utges barnpension till efterlevande barn fill den avlidne
eller ej. På samma sätt som för ålderspension och dagens änkepension bör till
omställningspension från folkpensioneringen knytas en rätt till
pensionstillskott med för år räknat högst 48 % av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör rätt föreligga till kommunalt bostadsfillägg
för sådana efterlevande som uppbär omställningspension i någon av dess former.
Självfallet bör pensionen utgöra skattepliktig inkomst för den efterlevande och
i skattehänseende likställas med inkomst av tjänst. På motsvarande sätt som för
bl.a. ålderspension och nuvarande änkepension bör dock den som erhåller
folkpension i form av omställningspension kunna ges rätt till extra avdrag vid
beskattningen. Detta bör ske på samma villkor som för andra folkpensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom tilläggspensioneringen bör omställningspensionen
enligt samma principer som för barnpension utgöra en viss procentsats av den
ålders- eller förtidspension som vid dödsfallet faktiskt utgick till den
avlidne eller - om sådan pension inte utgavs - den förtidspension som den
avlidne skulle ha erhållit om rätt till hel sådan pension hade inträtt vid
tidpunkten för dödsfallet. I förekommande fall bör alltså omställningspensionen
beräknas på grundval av antagandepoäng för tiden från dödsfallet fram t.o.m.
det år då den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande av kompensationsgraden för
omställningspension från ATP måste hänsyn tas till de sammanlagda
tilläggspensionsförmåner som kan utgå efter en oeh samma avliden. Detta betyder
att det finns anledning att se till de samlade efterlevandeförmånerna till
familjen i sådana fall då också barnpension utges från ATP för samma tid som
omställningspensionen. Jag har tidigare (avsnitt 3.4.2) föreslagit att
nuvarande regel, enligt vilken tilläggspension i form av barnpension utges med
lägre kompensationsgrad än eljest om det samfidigt utbetalas änkepension efter
den avlidne, inte skall ha någon motsvarighet inom det reformerade systemet för
efterlevandepensionering. Som jag anmärkt i det sammanhanget bör framdeles
reduktionen i stället göras på tilläggspensionen till den vuxne efterlevande.
Jag har den uppfattningen att berättigade invändningar kan riktas mot en
ordning där såväl barnpensionen som pensionen till vuxen efterlevande skulle
utgå opåverkade av varandra. Hänsyn måste rimligen tas till den totala
efterlevandepension som kommer familjen till del efter den avlidne. Detta bör
ske på det sättet att omställningspension från ATP utbetalas med lägre belopp
då också barnpension utges till ett eller flera barn än i fall då det inte
finns något pensionsberättigat barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande regler för familjepension inom ATP innebär att
det i fall då den avlidne efterlämnar änka och ett pensionsberättigat barn
utges familjepensioner efter honom med ett sammanlagt belopp som motsvarar 50
% av den avlidnes egenpension. Denna procentsats ökas med 10 för varje
ytteriigare barn som har rätt till barnpension.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
åsikt bör den sammanlagda efterlevandepension som skall Prop. 1987/88:171 utges
från tilläggspensioneringen inom ramen för det nu föreslagna systemet för
efterlevandepensionering vara något högre än vad som enligt dagens regler kan
utbetalas efter en avliden. Som jag fidigare framhållit anser jag det särskilt
väsentligt att en förstärkning genomförs av det ekonomiska stödet i fall då den
avlidne efterlämnar flera pensionsberättigade barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 3.4.2 har jag lagt fram förslag att barnpension
inom ATP skall utgöra 30 % av den avlidnes egenpension om det finns ett
pensionsberättigat barn. Finns fler barn än ett, skall detta procenttal ökas
med 20 för varje ytteriigare barn och det sammanlagda barnpensionsbeloppet delas
lika mellan barnen. Två efterlevande barn erhåller således totalt 50 % av
egenpensionen, tre barn 70 % och fyra barn 90 % därav. Enligt förslaget skall
dessa belopp utgå opåverkade av den efterlevandepension som utges till en vuxen
efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har funnit att de anförda synpunkterna blir
tillgodosedda om det bestäms att omställningspension frän
tilläggspensioneringen till en vuxen efterlevande skall för år räknat utges med
belopp som motsvarar 40 % av den avlidnes egenpension för det fall att det inte
finns något pensionsberättigat barn och motsvarande 20 % härav om barnpension
samtidigt utbetalas. Jag föreslår därför att dessa kompensationsgrader skall
gälla för omställningspensionen. Förslagen innebär således att
omställningspensionen motsvarar 40 % av den avlidnes egenpension, om den vuxne
efterlevande är ensam om att erhålla efterlevandepension. Finns dessutom ett
pensionsberättigat barn utbetalas sammanlagt 50 % av den avlidnes egenpension.
Finns två barn utges 70 % härav och finns det tre barn utbetalas 90 % av
egenpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för förslagen är att omställningspensionen
skall utgå opåverkad av den efterlevandes inkomster av förvärvsarbete.
Pensionen skall alltså inte prövas mot sådana inkomster. Med hänsyn härtill
finns enligt min mening inte heller skäl att genomföra någon form av samordning
mellan pensionen och andra sociala förmåner som träder i stället för inkomst av
förvärvsarbete. Omställningspensionen bör således utges ograverad vid sidan av
t.ex. förtidspension, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag. Inte heller dessa förmåner bör minskas med hänsyn till att
omställningspension utges. Sådana sociala förmåner utbetalas på grundval av
andra omständigheter än de som omställningspensionen är avsedd att tillgodose.
Förmånerna i fråga relateras också till den efterlevandes egna förhållanden,
och de saknar anknytning till dödsfallet som sådant. Omställningspensionen är
däremot en från den avlidne härledd rätt fill pension som har fill syfte att
överbrygga följderna av dennes bortgång. Omställningspension å ena sidan och
övriga sociala förmåner å andra sidan fyller således helt skilda syften.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot skulle det kunna ligga något närmare till hands
att överväga en beloppsmässig samordning i en eller annan form mellan sådan
omställningspension som skall utges för förlängd tid, dvs. vid vård av barn,
och andra bidragsformer som tar sikte på att utgöra ett stöd för den som har
omsorg om barn. Detta skulle då kunna gälla beträffande föräldrapenning och
vårdbidrag. Inte heller härvidlag föreligger emellertid parallellitet mellan
resp. förmåns bakomliggande syften. Omstållningspension är även i dessa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsedd att ge ett ekonomiskt tillskott under en
övergångsperiod och, som jag tidigare utvecklat, inte tänkt att utgöra ett
särskilt bidrag för vården av barn. Härtill kommer att föräldrapenning över
garantinivån avser, i likhet med de ovan angivna förmånerna, att utgöra en
ersättning för de förvärvsinkomster som den berättigade avstår från.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner
således att det inte är motiverat att föreslå någon form av samordning mellan
omstållningspension och andra sociala förmåner. Däremot bör självfallet vid
prövning av rätten till ekonomiskt bistånd i form av socialbidrag tas hänsyn
till om omställningspension utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
tillämpning av basbeloppet 25 800 kr. innebär förslagen att det från
folkpensioneringen alltid utbetalas ett årsbelopp om 24 768 kr. i form av
omställningspension. Pensionstillskottet utgör 12 384 kr. för år räknat. Alla
efterlevande med omställningspension får alltså en garanti för ett årsbelopp om
minst 37 152 kr. Någon inkomstskatt uttas inte för efterlevande som inte har
andra inkomster vid sidan härav. Dessutom får sädana efterlevande bidrag i form
av kommunalt bostadstillägg (KBT) till bostadskostnader upp till i vart fall 1
500 kr, per månad (minst 80 % av kostnader som överstiger 80 kr,). I många fall
utges KBT med högre belopp. Från ATP utbetalas omställningspension med belopp
som varierar med den avlidnes tidigare inkomster. Om barnpension inte utbetalas
samtidigt, kan utges högst 40 248 kr. per år (beräknat med angivna basbelopp).
Utbetalas barnpension efter den avlidne, kan tilläggspension i form av
omställningspension utges med högst 20 124 kr. per år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:243.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Särskild efterlevandepension </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.4.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Till efterlevande män och kvinnor i yrkesaktiv ålder skall under vissa
förutsättningar kunna utbetalas särskild efterlevandepension från folk- och
tilläggspensioneringen, om den efterlevande helt eller delvis saknar möjlighet
att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete för tiden efter det att rätten
till omställningspension bortfallit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 228-231).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Praktiskt taget alla remissinstanser
tillstyrker förslaget. LO, PRO och Konsumentkooperationens pensionskassa
understryker vikten av en generös tillämpning. LO framhåller också det
angelägna i att gränsdragningen mellan den särskilda efterlevandepensionen och
förtidspension noga klargörs. Liknande synpunkter framförs av RFV. Behovet av
långtgående vägledning för de tillämpade organen betonas av TCO. Åven Sveriges
Pensionärsförbund menar att det administrativa förfarandet för särskild efterlevandepension
bör utredas ytterligare. Svenska kommunförbundet menar att det finns risk att
vissa efterlevande inte uppfyller kraven för särskild efterlevandepension men
ändå saknar möjlighet att själva ordna sin försörjning. Om de föreslagna
reglerna skulle få till effekt att kommunerna i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådana
fall tvingas utge socialhjälp i nägon fortn. kan förbundet inte rrop.
1987/88:171 acceptera den kostnadsövervältring som i sädant fall sker pä
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: En grundtanke bakom den nu
föreslagna reformen på efterievandepensioneringens område är att flertalet
vuxna efterlevande i yrkesverksam älder har inkomstbringande förvärvsarbete när
dödsfallet inträffar eller får ett sådant arbete under den tid som de har rätt
till omställningspension. Skulle detta inte vara fallet, är utgängspunkten att
änkan eller änklingen skall beredas möjlighet att genomgå erforderlig
utbildning eller få hjälp att komma in i förvärvslivet genom åtgärder på det
arbetsmarknadspolitiska området. I sädana fall kan den efterlevande, pä samma
villkor som andra arbetssökande, fä ekonomiskt stöd i form av t.ex.
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag eller vuxenstudiebidrag. Om hälsoskäl
lägger hinder i vägen för förvärvsarbete kan den efterlevande vara berättigad
till förtidspension och således i den formen fä det fortsatta uppehället
tryggat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag utvecklat i avsnitt 2.3.1 måste man emellertid
räkna med att det även i framtiden kan komma att finnas ett antal änkor och
änklingar som inte får sitt behov av ekonomiskt stöd tillgodosett på dessa
vägar. Jag har där även pekat på att de generella stödformerna på
arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden inte alltid är utformade på
ett sådant sätt att de i alla situationer kan ge ett ändamålsenligt skydd för
samtliga efterlevande som står utanför förvärvslivet, Bl.a. kan de krav som i
vissa sammanhang ställspå aktuell anknytning till arbetsmarknaden utgöra ett
hinder för de grupper som här avses. På grund härav kan efterlevande komma att
ställas utan stöd under en övergångstid fram till dess åtgärderna på
arbetsmarknadsområdet har gett åsyftat resultat. I en del fall kan det vidare
visa sig omöjligt att bereda den efterlevande ett förvärvsarbete till tryggande
av försörjningen. Detta kan stå klart redan vid den tidpunkt då rätten till
omställningspension upphör, men det kan också dröja längre tid innan man kan
dra en sådan slutsats. Härtill kommer att en del efterlevande kan komma att
befinna sig i en sådan situation att det frän allmänna synpunkter skulle
framstå som oskäligt att begära att de skulle söka sig in i förvärvslivet.
Detta kan exempelvis vara fallet i fräga om efterlevande som kommit upp i högre
älder och som inte haft förvärvsarbete under läng tid före dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhällit i avsnitt 2.3.1 anser jag det rimligt
att ansvaret för att tillgodose det ytterligare behov av ekonomiskt stöd som
kan finnas för dessa särskilt utsatta kategorier efterlevande åvilar
efterlevandepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Detta ekonomiska
stöd bör utbetalas i form av en s.k. särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättigade till denna särskilda efterlevandepension bör
vara efterlevande<br>
som under den tid omställningspensionen utbetalats inte lyckats få ett arbete<br>
som tryggar försörjningen trots insatser i form av utbildning e.d. Den<br>
särskilda efterlevandepensionen bör då kunna utbetalas under tiden fram till<br>
dess änkan eller änklingen erhåller en plats i arbetslivet, 1 vissa fall kan<br>
situationen dock vara sådan attdet redan från början framstår som utsiktslöst<br>
att påbörja en utbildning eller göra andra försök med arbetsplacering. Detta<br>
gäller även de fall då det inte rimligen kan begäras av den efterlevande att
han</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller hon
genomgår utbildning, försök med arbetsplacering eller liknande. I Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fall av
detta slag bör särskild efterlevandepension utbetalas fram fill dess</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försörjningen
kan tryggas på annan väg. Behov av sådan pension kan också</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
påkallad i situationer där förfidspension inte kan beviljas men där det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med hänsyn
fill den efterlevandes hälsotillstånd ändå är osannohkt att han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller hon
skall kunna erhålla ett förvärvsarbete som ger en tillfredsställande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som i första hand kan antas bli berättigade till
särskild efterlevandepension torde vara änkor och änklingar som varit
hemarbetande under en längre tid före dödsfallet och som har bristande
utbildning och yrkesvana. Härtill torde i många fall komma sådana faktorer som
nedsatt hälsa eller högre ålder. Särskild betydelse torde pensionen komma att
få för efterlevande som är bosatta på orter med få arbetstillfällen och
beträffande vilka man inte skäligen kan ifrågasätta att de skall flytta till
annan ort där arbete kan finnas. I en del av dessa situationer kan det
förutsättas att den särskilda efterievande-pensionen behöver utbetalas
fortlöpande fram till dess den efterlevande beviljas ålders- eller
förtidspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra fall kan pensionen, som jag nyss framhållit,
behöva utges under kortare tid till sådana efterlevande som kan antas få ett
arbete inom den närmaste framtiden men som i avvaktan härpå annars skulle
riskera att ställas utan medel till försörjningen. Det kan t.ex. gälla en änka
eller änkling som saknar aktuell anknytning till arbetsmarknaden och som därför
inte kan få arbetslöshetsstöd under väntetiden till dess lämpligt arbete kan
erbjudas henne eller honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det anförda år tanken att den särskilda
efterlevandepensionen skall ta sikte på enbart efterlevande som inte kan klara
sin försörjning på annat sätt. Detta innebär att rätt fill sådan pension över
huvud taget inte bör föreligga i de fall då den efterlevandes försörjning redan
är tryggad genom förvärvsarbete eller genom ålders- eller förtidspension. Det
betyder också att den särskilda efterlevandepensionen bör vara subsidiär i
förhållande till andra former av stöd som kan utges till den efterlevande,
t.ex. arbetslöshetsstöd eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.
Först i de fall då sådant stöd inte kan utges eller utgår endast med lägre
belopp, skall den särskilda efterlevandepensionen träda till. Ytterligare
följer av det sagda att särskild efterlevandepension inte skall utbetalas under
den tid då rätt föreligger till den av mig föreslagna omställningspensionen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda efterlevandepensionen är tänkt att utgöra en
självständig del inom den reformerade efterlevandepensioneringen för vuxna. I
så stor utsträckning som möjligt harjag därför eftersträvat att utforma de
allmänna förutsättningarna för särskild efterlevandepension enligt samma
grunder som för omställningspension. Inte minst strävandena att uppnå
samordning inom pensionssystemet och behovet av så enhetliga regler som möjligt
har här varit vägledande för förslagen. Detta innebär att den särskilda efterlevandepensionen
har karaktären av en efterlevandepension och inte av en egenpensionsförmån. För
att rått till sårskild efterlevandepension skall föreligga skall alltså krävas
att den ena av två makar (eller därmed likställda) har avlidit. Dessutom bör
fordras att de svårigheter som pensionen avser att avhjälpa har uppkommit som
en direkt följd av dödsfallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På samma
sätt som beträffande omställningspension bör särskild efterle- Prop.
1987/88:171 vandepension utges från såväl folk- som tilläggspensioneringen.
Inom folkpensioneringen bör pensionen utbetalas i form av ett enhetligt belopp
uttryckt som en viss procentuell andel av basbeloppet, och inom tilläggspensioneringen
bör pensionen beloppsmässigt anknytas till den avlidnes tillgodoräknade
pensionspoäng inom ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare bör självfallet gälla att den särskilda
efterlevandepensionen skall fillkomma efterlevande män och kvinnor på lika
villkor. Förutom till efterlevande make eller maka bör pensionen kunna utges
fill vissa ogifta samboende i enlighet med den likställighetsregel som jag
föreslagit i avsnitt 4.2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande princip bakom den särskilda
efterlevandepensionen är att den i möjligaste män skall bidra till att den
efterlevande - med sin egen medverkan - erhåller ett lämpligt förvärvsarbete,
vilket kan bereda honom eller henne en inkomst som ger en tillfredsställande
försörjning. Mot bakgrund härav bör den särskilda efterlevandepensionen
utformas på ett sådant sätt att den kommer att spela en aktiverande och inte en
passiverande roll. Som villkor för pensionsrätt bör därför uppställas att den
efterlevande -givetvis med hänsynstagande till hans eller hennes personliga
förutsättningar, inte minst åldern - själv gör insatser och medverkar i olika
åtgärder för att komma in i förvärvslivet. Den efterlevande bör alltså i
princip vara skyldig att - om så befinns lämpligt - genomgå erforderlig
utbildning eller delta i viss arbetsmarknadsåtgärd. Viktigt år härvid att hjälp
och stöd på dessa områden kan erbjudas den efterlevande. I vilken utsträckning
det kan bli aktuellt att kräva att den efterlevande underkastar sig sådana
åtgärder får dock givetvis bedömas med beaktande av det meningsfulla häri.
Hänsyn måste härvid naturligtvis tas till den efterlevandes personliga
förutsättningar som ålder, tidigare utbildning och verksamhet samt
bosättningsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare framhållit är tanken bakom den särskilda
efterlevandepensionen att den skall ta sikte på sådana efterlevande som inte
på annat sätt kan klara sin försörjning. Väsentligt är således att förmånen
tillkommer endast dem som har ett verkligt behov därav. Fråga uppkommer då hur
man skall åstadkomma en sådan avgränsning av den förmånsberättigade kretsen att
pensionen får den åsyftade inriktningen. Pensionsberedningen menar att en tanke
som därvid kunde ligga nära till hands vore att inkomstpröva denna. Beredningen
har emellertid funnit sådana allvarliga nackdelar vara förenade med en
inkomstprövning att beredningen avvisar tanken därpå. Mot en sådan ordning
talar bl.a. risken för att pensionen därigenom skulle kunna få en passiverande
inriktning. Till beredningens överväganden i detta hänseende - som inte
ifrågasatts under remissbehandlingen - kan jag ansluta mig.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom beredningen anser jag att den nödvändiga
avgränsningen i stället kan uppnås genom den form av behovsprövning som ligger
däri att det för rätten till pension uppställs särskilda villkor om nedsättning
av den efterlevandes förvärvsmöjligheter. För att underlätta tillämpningen bör
dessa särskilda villkor för rätt till särskild efterlevandepension utformas i
nära anslutning till de förutsättningar som gäller för rätten till
förtidspension. Med regler av denna innebörd behöver man enligt min mening inte
befara att det uppkommer några större svårigheter i den praktiska
tillämpningen. Försäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ringskassorna
och försäkringsdomstolarna kan då hämta ledning frän den Prop. 1987/88:171
praxis som utbildats inom förtidspensioneringen och bygga vidare på denna när
det gäller prövningen av rätten till särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.2 Närmare villkor för rätt till särskild efterlevandepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedsättning av förvärvsmöjUgheierna m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: För att få rätt till särskild
efterlevandepension krävs att den efterlevande uppfyller villkoren för rätt
till omställningspension. Ytterligare fordras att den efterlevandes möjligheter
att bereda sig inkomst genom ett för honom eller henne lämpligt arbete är
nedsatta med minst hälften på grund av arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt
hälsa eller annan därmed jämförlig omständighet. Nedsättningen av
förvärvsmöjligheterna mäste ha förelegat alltsedan dödsfallet och mäste
dessutom antas bestå under en inte alltför kort tid framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 231-237).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran av remissinstanserna. Härvid framhåller Försäkringskasseförhitndei att
individuella förhållanden såsom utbildning, möjligheter till arbete på ett
rimligt avstånd frän bostadsorten och den efterlevandes ålder är viktiga
faktorer att beakta vid bedömningen av rätten till särskild
efterlevandepension. Försäkringsöverdomstolen understryker att tillämpningen
av regeln att nedsättningen av förvärvsmöjligheterna skall ha förelegat
alltsedan makens död rimligen inte bör göras alltför restriktiv. Statens
handikappråd och HCK betonar vikten av vikten av en generös tillämpning för
efterlevande med funktionshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Den särskilda
efterlevandepensionen är, som jag tidigare framhållit, tänkt att utgöra en av
beståndsdelarna inom det framtida systemet för stöd åt vuxna efterlevande.
Rätten till särskild efterlevandepension bör anknyta till övriga delar av
detta system. Detta betyder att särskild efterlevandepension inte skall kunna
utgä för tid då den efterlevande är berättigad till omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det innebär vidare att det som villkor för rätten till
särskild efterlevandepension bör gälla att den efterlevande uppfyller kraven
för rätt till omställningspension. Den efterlevande måste således ha
stadigvarande sammanbott med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet samt då
antingen ha sammanbott stadigvarande även med barn, som var under tolv år och
som stod under värdnad av dem gemensamt eller en av dem, eller också ha
sammanbott oavbrutet med den avlidne under en tid av minst fem år omedelbart
före dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med denna anknytning till villkoren för
omställningspension är att den särskilda efterlevandepensionen skall kunna
träda till som en fortsättning pä omställningspensionen i direkt anslutning
till att denna upphör att utges. Rätten till särskild efterlevandepension
kommer därför att inträda sedan en tid av ett är eller - om
otnställningspension utges för förlängd tid - upp till ca tolv år har förflutit
frän dödsfallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
grundläggande syfte med den särskilda efterlevandepensionen är att Prop.
1987/88:171 den skall utgöra ett skyddsnät för sådana efterlevande män och
kvinnor som inte kan klara sin försörjning genom förvärvsarbete eller på annan
väg. För att rätt skall föreligga till pensionen bör förvärvssvärigheterna vara
av sådan art att de objektivt sett utgör hinder för den efterlevande att bereda
sig inkomst genom arbete. Har försörjningsproblemen sin grund i bristande
intresse för arbete bör alltså inte komma i fräga att utge pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första händ bör den särskilda efterlevandepensionen
kunna utgä i fall då försörjningsproblemen orsakats av arbetsmarknadsmässiga
förhållanden. Så kan vara fallet för en efterlevande som under lång tid ägnat
sig enbart åt skötseln av hem och familj och som därför saknar anknytning till
arbetsmarknaden. Ofta torde emellertid detta förhållande inte ensamt innebära
något absolut arbetshinder. Först då ocksä andra omständigheter kommer in i
bilden kan problemen på arbetsmarknaden bli av den art att det trots olika
insatser uppstår svårigheter för den efterlevande att bereda sig anställning.
Sådana omständigheter kan vara att den efterlevande är bosatt på en ort där det
föreligger brist pä arbetstillfällen och där även möjligheterna att få arbete
inom den närmaste omgivningen är ringa. En annan omständighet som kan spela in
är att den efterlevande kommit upp i ålder och kanske redan på denna grund är
svårplacerad pä arbetsmarknaden. Avsaknad av utbildning och av tidigare
arbetslivserfarenhet är andra faktorer som ytterligare kan försvära en
arbetsplacering. Samtliga nu angivna förhållanden är sådana som bör tas i
beaktande vid bedömande av rätten till särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sannolikt kommer pensionen att fä sitt huvudsakliga
tillämpningsområde för sådana efterlevande vilkas förvärvsproblem har
arbetsmarknadsmässiga orsaker. Emellertid kan man inte inskränka pensionsrätten
till att avse enbart sådana fall. Pensionen bör kunna utges också i situafioner
då förvärvshindren helt eller delvis orsakats av vacklande hälsa, Åven när den
efterlevandes förvärvsmöjligheter är nedsatta på grund av ett handikapp av
nägot slag bör, som bl.a. statens handikappråd påpekar, särskild efterlevandepension
kunna utges. Är den efterlevandes arbetsförmåga nedsatt i betydande mån på
grund av sjukdom eller liknande torde man visserligen ofta kunna förutsätta att
rätt föreligger till förtidspension (eller sjukbidrag), I dessa fall bör den
efterlevande givetvis beviljas den förmånen och inte särskild
efterlevandepension. Åven en mindre allvarlig nedsättning av hälsotillståndet
eller ett handikapp av något slag torde dock ibland kunna minska möjligheten
att få ett arbete. Särskilt vid en kombination av nedsatt hälsa och
arbetsmarknadsmässigt betingade problem kan uppkomma svårigheter i detta
hänseende. I sådana fall bör alltså särskild efterlevandepension kunna utges
för att trygga den efterlevandes försörjning.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som villkor för rätten till särskild efterlevandepension
bör alltså gälla att den efterlevandes möjligheter att bereda sig inkomst genom
ett för honom eller henne lämpligt arbete är nedsatta av arbetsmarknadsmässiga
skäl eller hälsoskäl. Åven annan härmed jämförlig omständighet bör kunna utgöra
grund för pension. Exempelvis bör särskild efterlevandepension kunna utgä till
en änka eller änkling som inte kan få arbete pä bostadsorten och som med hänsyn
till älder, bosättningsförhållanden och personliga omständigheter i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övrigt
inte skäligen kan anses skyldig att flytta till annan ort där lämpligt
Prop. 1987/88:171 arbete kan finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det däremot annan orsak än de nu angivna som ligger
bakom att den efterlevande inte anser sig kunna ta ett förvärvsarbete finns det
enligt min mening inte skäl att utge särskild efterlevandepension. Rätt härtill
bör alltså inte föreligga om orsaken är t.ex. vård av barn eller anhörig. Som
jag tidigare framhållit kan inte heller bristande intresse för förvärvsarbete
eller utbildning till senare arbete motivera att pension utges till den
efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att särskild efterlevandepension skall kunna utbetalas
bör det vara fråga om en betydande nedsättning av förvärvsmöjligheterna. Om den
efterlevande inte kan erhålla ett heltidsarbete men väl ett arbete med något
kortare arbetstid som ger en tryggad försörjning, finns inte skäl att medge
särskild efterlevandepension. I likhet med vad som gäller inom förtidspensioneringen
bör därför krävas att förvärvsmöjligheterna är nedsatta med minst hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De närmare grunderna för bedömningen av nedsättningen av
förvärvsmöjligheterna bör, som tidigare framhållits, utformas i nära
anslutning till vad som gäller inom förtidspensioneringens ram. Även
bestämmelserna för arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet bör kunna tjäna som ledning i detta hänseende.
Bedömningen bör således göras under hänsynstagande till den efterlevandes
möjligheter att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans eller
hennes krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom eller
henne. Härvid bör beaktas den efterlevandes utbildning och tidigare verksamhet
samt älder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränsen mellan den särskilda efterlevandepensionen och
förtidspension kommer naturiigtvis - som bl.a. RFV och LO framhällit i sina
remissyttranden - med dessa bedömningsgrunder att bli i viss mån flytande i
fall då den efterlevandes förvärvsproblem har sin grund i nedsatt hälsa eller
liknande. Några större olägenheter torde detta emellertid inte leda till. I
likhet med pensionsberedningen anser jag att prövningen av rätten till särskild
efterlevandepension bör göras av försäkringskassornas
socialförsäkringsnämnder. Härigenom kan i regel ställning tas till om rätt
föreligger till förtidspension vid samma tillfälle som rätten till
efterlevandepension skall bedömas. Visar det sig vid denna bedömning att den efterlevande
är berättigad till förtidspension, bör denna förmån beviljas. Först i den mån
sådan rätt inte föreligger bör komma i fråga att utge sårskild
efterlevandepension. Denna pension är, som jag tidigare har understrukit,
subsidiär till förtidspension och avsedd att utbetalas enbart i den
utsträckning som den efterlevandes uppehälle inte kan tryggas genom någon annan
social förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare framhållit bör den särskilda
efterlevandepensionen ha karaktären av ett renodlat efterlevandestöd. I detta ligger
att pensionen inte bör utbetalas i andra fall än då den efterlevandes
försörjningsproblem har samband med dödsfallet. Det bör därför uppställas som
villkor för rätten till särskild efterlevandepension att den efterlevandes
försörjningsmöjligheter skall ha varit nedsatta med minst hälften redan vid
tidpunkten för makens död. Vidare bör krävas att denna nedsättning har bestätt
i princip oavbrutet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fram fill
den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör, dvs. då rätt Prop.
1987/88:171 inträder till den särskilda efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver bör fordras att nedsättningen av den
efterlevandes försörjningsmöjligheter kan antas bestå under viss tid framöver.
Kan man med rimlig grad av säkerhet räkna med att den efterlevande redan inom
någon vecka eller månad kommer att fillträda ett stadigvarande arbete som ger
en tillfredsställande utkomst, finns inte skäl att för denna korta mellanfid
utge en pensionsförmån till den efterlevande. Som villkor för pensionsrätten
bör därför gälla att nedsättningen av förvärvsmöjligheterna kan antas vara inte
endast kortvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle änkan eller änklingen befinna sig i arbete just vid
den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör, bör detta dock inte
alltid utgöra hinder för att särskild efterlevandepension skall kunna beviljas.
En helhetsbedömning måste göras av den efterlevandes anknytning fill
arbetslivet, varvid bör beaktas bl.a. sådana förhållanden som vilken form av
förvärvsarbete den efterlevande kan ha och under vilken tid detta kan beräknas
pågå. För att den efterlevande skall undantas från rätten till särskild
efterlevandepension bör-som pensionsberedningen framhåller och som
försäkringsöverdomstolen betonar i sitt remissyttrande - krävas att han eller
hon har en stabil ställning på arbetsmarknaden. Annars skulle en enbart
tillfällig anställning (för kortare tid än ett år) kunna helt utestänga den
efterlevande från möjligheten att få särskild efterlevandepension efter
anställningens upphörande. I ett sådant fall bör pension kunna beviljas men
innehållas under den tid och till den del försörjningen tillgodoses genom
arbetet. Pensionsrätten blir då helt eller delvis vilande under denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag utvecklat i avsnitt 2.3.1 bör för
den särskilda efterlevandepensionen - liksom för omställningspensionen - gälla
en övre åldersgräns vid 65 år. När en efterlevande som erhåller särskild
efterlevandepension uppnår denna ålder bör alltså pensionen dras in. På
motsvarande sått bör den som tar ut ålderspension före 65 års ålder inte ha
rätt till efterlevandepension. Också i sädana fall är den efterlevandes
fortsatta försörjning tryggad genom ålderspensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser jag att någon nedre åldersgräns för
pensionsrätten inte är påkallad. Visserligen torde det komma att bli ytterst
ovanligt att en änka eller änkling i lägre ålder får behov av särskild
efterlevandepension. Generellt sett är det få makar som blir änkor eller
änklingar i sådan ålder. Och av dessa kommer det alldeles övervägande flertalet
sannolikt att ha förvärvsarbete vid dödsfallet eller kunna få ett sådant i nära
anslutning därtill. Kraven på unga efterlevande i fråga om flyttning till annan
ort, om antagande av erbjudet arbete, om genomgående av yrkesinriktad
utbildning etc. måste också ställas avsevärt högre än då fråga är om äldre.
Även om det sålunda i prakfiken torde bli mycket sällsynt att efterlevande i
lägre ålder kommer i en sådan situation att särskild efterlevandepension kan
komma i fråga, anser jag att det inte bör finnas något absolut hinder mot att
pension utges även till denna kategori.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller finner jag det motiverat att generellt
begränsa rätten till särskild efterlevandepension till en viss längsta tid.
Tanken är i stället att pensionen skall kunna utgå under så lång tid som behövs
för att den efterlevande skall få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheter
till försörjning genom eget arbete. Som jag tidigare har anfört kan det
dessutom i vissa situationer vara nödvändigt att pensionen utbetalas
kontinuerligt fram till dess den efterlevande fyller 65 år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gradering
av pensionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Sårskild efterlevandepension skall kunna
utges som hel, två tredjedels eller halv pension, allt efter graden av
nedsättning av den efterlevandes förvärvsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>s. 236).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.
Försäkringskasseförbun-dei menar dock att det hade varit önskvärt med
ytterligare en nivå, nämligen en fjärdedels pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: För rätt till särskild efterievandepension
bör, som tidigare föreslagits, gälla att den efterlevandes
försörjningsmöjligheter skall vara nedsatta med minst hälften. I princip bör så
anses vara fallet om den efterlevande inte har kunnat beredas ett lämpligt
stadigvarande arbete på mer än halvtid. Har den efterlevande redan ett
stadigvarande arbete med längre arbetstid och med anställningsförmåner som
svarar mot vad som är normalt i sådant arbete eller kan han eller hon erbjudas
ett lämpligt arbete av detta slag, skall alltså rätt till särskild
efterlevandepension inte vara för handen. Till den som har eller kan beredas
stadigvarande arbete på högst halvtid men för vilken möjligheter inte finns att
erbjuda mer omfattande anställning skall däremot, intill dess sådan anställning
kan beredas, kunna utgå särskild efterlevandepension. Detsamma bör gälla i den
situationen att den efterlevande till följd av sitt hälsotillstånd klarar av
ett arbete med endast begränsad arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet kommer emellertid behovet av pension inte att
vara lika stort för samtliga i dessa kategorier. Häri inryms säväl efterlevande
som helt saknar arbete som efterlevande med olika grader av
deltidssysselsättning upp till halvtidsarbete. Med hänsyn härtill är det inte
rimligt att alla dessa erhåller pension av samma storlek. Efter förebild från
förtidspensionsreglerna föreslår jag därför att särskild efterlevandepension
skall kunna utges som hel, två tredjedelar av hel eller som halv pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hel pension bör utges till efterlevande vars möjlighet att
bereda sig inkomst genom arbete är nedsatt i så hög grad att intet eller endast
en ringa del därav återstår. År förvärvsmöjligheterna nedsatta i mindre grad
men likväl med avsevärt mer än hälften, bör utges två tredjedelar av
helpension. I övriga fall bör utges halv efterlevandepension.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarkttadspolitiska insatser m. ni.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Innan beslut meddelas om rätt till särskild efterlevandepension skall
försäkringskassan undersöka om det finns skäl att vidta någon åtgärd som är
ägnad att förbättra den efterlevandes möjligheter att bereda sig inkomst genom
arbete. Visar det sig att sädan insats behövs, skall försäkringskassan se till
att så sker. Kassan kan som. villkor för rått till pension föreskriva bl.a. att
den efterlevande medverkar i erforderliga åtgärder för att förbättra
förvårvsmöjlighe-terna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. 234-235).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget godtas i huvudsak av
remissinstanserna. Härvid betonar LO vikten av att försäkringskassorna och
arbetsmarknadsmyndigheterna aktivt bistår den enskilde med stöd och vägledning
vid omställningen till en självständig försörjning. AMS menar att grunderna
för rätt till särskild efterlevandepension behöver klarläggas ytterligare.
Enligt AMS är det oklart vad åläggandet för försäkringskassorna att undersöka
behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder avser, eftersom kassorna inte
beslutar om dessa åtgärder. Självfallet kommer, anför AMS, arbetsförmedlingen
att ge efterlevande som faktiskt söker arbete den service förmedlingen kan
erbjuda med sikte att få till stånd placering i arbete. AMS motsätter sig dock
att arbetsförmedlingen skall vara kontrollorgan för att berörda efterlevande
verkligen söker arbete och därmed ifrågasätta rätten till pension om så inte
skulle vara fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Efterlevande som kan komma i
fråga för den särskilda efterlevandepensionen eller som uppbär sådan förmån bör
erbjudas stöd och hjälp i syfte att erhålla ett förvärvsarbete som tryggar
försörjningen. Det är givetvis angeläget att sådana insatser sätts in så snart
som möjligt och redan under den tid då omställningspension utgår. Har
ansträngningarna då inte gett tillfredsställande resultat, kan självfallet
finnas anledning att fortsätta dessa också efter det att frågan om rätt till
särskild efterlevandepension har aktualiserats. Även sedan
efterlevandepensionen har beviljats bör, i den män det är motiverat, göras
fortsatta insatser för att den efterlevande skall få ett adekvat
förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det sagda anser jag att försäkringskassorna, innan beslut meddelas
om rätt till särskild efterlevandepension, bör undersöka om det finns skäl att
vidta åtgärder som är ägnade att förbättra den efterlevandes möjligheter att
bereda sig inkomst genom arbete. I detta hänseende bör alltså gälla motsvarande
skyldighet att undersöka behovet av rehabiliteringsätgär-der som inom
sjukförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
insatser som kommer i fråga för efterlevande bör kunna vara av såväl medicinsk
som arbelsmarknadsmässig art. I sistnämnda hänseende kan det röra sig om t.ex,
yrkesinriktad rehabilitering, arbetsmarknadsutbildning eller annan lämplig
utbildning. Visar det sig att insatser av detta slag behöver</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vidtas
för att förbättra den efterlevandes förvärvsmöjligheter, bör det åligga Prop.
1987/88:171 försäkringskassan att se till att så sker. Om således den
efterlevande själv inte tar initiativ till behövliga rehabiliteringsåtgärder,
bör det ankomma på kassan att göra detta. Når det gäller
arbetsmarknadspolitiska insatser bör detta ske i nära samarbete med andra
myndigheter på bl.a. arbetsmarknads-och utbildningsområdena efter mönster av de
rutiner som utvecklats beträffande rehabilitering i samband med prövning av
långvariga sjukdomsfall och av rätten till förtidspension. Det bör ankomma på
riksförsäkringsverket att i samarbete med bl.a. arbetsmarknadsmyndigheterna
utarbeta allmänna råd för den verksamhet som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vilken utsträckning försök bör göras med åtgärder av här berört slag får
självfallet bedömas från fall till fall. Härvid får beaktas sådana omständigheter
som den efterlevandes utbildning och tidigare verksamhet samt bosättningsförhållanden.
Av stor betydelse blir givetvis åldern. Rör det sig om en änka som står utanför
förvärvslivet sedan åtskilliga år tillbaka och som börjar närma sig den
allmänna pensionsåldern kan det naturligtvis sällan komma i fråga att vidta
åtgärder i form av omfattande arbetsmarknadsutbildning e.d. Sådana insatser får
inte bli ett självändamål. För att de skall vidtas måste det finnas rimlig
grund att anta att de kommer att verksamt förbättra möjligheterna till
förvärvsarbete och att man rimligen kan ställa det kravet att den efterlevande
deltar i sådan utbildning e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
villkor för att efterlevandepension skall utgå bör kassan kunna uppställa att
den efterlevande genomgår utbildning eller på annat sätt medverkar i
erforderliga åtgärder för att förbättra förvärvsmöjligheterna. Sådant villkor
bör också kunna avse skyldighet för den efterlevande att vara anmäld som arbetssökande
hos arbetsförmedling och att anta erbjudet lämpligt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkor
av detta slag bör kunna ställas inte endast i samband med att rätten till
särskild efterlevandepension prövas första gången utan ocksä senare under hela
den tid som den efterlevande uppbär sådan pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av de synpunkter som AMS framfört under remissbehandlingen vill jag
framhålla att det naturligtvis år arbetsmarknadsmyndigheterna som disponerar
över de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och som enligt gängse regler har att
pröva förutsättningarna för att utnyttja dessa beträffande enskilda
efterlevande. Däremot innebär mitt förslag att det är försäkringskassorna som
har att pröva rätten till särskild efterlevandepension med beaktande av i vad
mån en enskild efterlevande uppfyller de villkor om anmälan som arbetssökande,
genomgående av utbildning e.d. som kassan i ett visst fall kan ha funnit vara
påkallade. Avsikten är således inte att arbetsförmedlingarna skall ha någon
uppgift som "kontrollorgan" när det gäller rätten till särskild
efterievandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omprövning m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Rätten till särskild efterlevandepension kan i enskilda fall begränsas
till viss tid, och den skall under alla förhållanden omprövas minst en gång
vart tredje år. Förbättras den efterlevandes förvärvsmöjligheter, skall en
utgående särskild efterlevandepension kunna dras in eller sättas ned definitivt
eller för viss tid med hänsyn till den inträdda förbättringen. En pension som
dragits in eller satts ned definifivt kan inte senare utges på nytt eller
höjas. Ärenden om särskild efterlevandepension skall i försäkringskassa avgöras
av socialförsäkringsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 237-240 och 243-245).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget lämnas i allmänhet utan
erinran av remissinstanserna. LO understryker härvid att det är av vikt att
reglerna inte tillämpas så strikt att stödet till den efterlevande upphör innan
övergången till en egen försörjning är helt genomförd. AMS finner det angeläget
att grunden för beslut om att dra in eller sätta ned särskild
efterlevandepension klargörs ytteriigare. Enligt AMS bör reglerna vara så
utformade att den efterlevandes intresse för att ta tidsbegränsade
anställningar eller deltidsanställningar, som numera har mycket stor
omfattning, inte begränsas. Den föreslagna regeln att särskild
efterlevandepension inte får höjas vid omprövning ifrågasätts av
försäkringsöverdomstolen. Enligt domstolen överlåter den åt de tillämpande
organen att dra upp gränserna för när särskild efterlevandepension enligt
huvudreglerna skall utgå. Skäl kan därför, menar domstolen, tala för att låta
även den närmare utformningen av omprövningen anförtros rättstillämpningen.
Domstolen utesluter inte att det i något fall kan finnas sakliga grunder för
höjning av en särskild efterlevandepension vid omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Den särskilda
efterlevandepensionen syftar i första hand inte till att utgöra ett bestående
stöd till den efterlevandes försörjning, utan tanken är att den skall utges i
avvaktan på att försörjningen kan ordnas på annan väg. Mot bakgrund härav
finner jag det naturligt att rätten till särskild efterlevandepension i
enskilda fall bör kunna tidsbegränsas. Detta bör göras bl.a. i situationer då
det finns skäl att knyta pensionsrätten fill viss utbildning e.d. som kan
förväntas leda till förbättrade förvärvsmöjligheter för den efterlevande inom
den närmaste framtiden. En sådan tidsbegränsning innebär inte att den
efterlevande därefter är utestängd från vidare möjligheter att uppbära
pensionen, utan avsikten är att efter mönster av vad som föreskrivs beträffande
sjukbidrag skapa en garanti för att frågan om pensionsrätt tas upp till förnyad
behandling. Har i ett särskilt fall rätten till efterlevandepension på detta
sätt begränsats till viss tid, får vid utgången härav på nytt tas upp frågan om
särskild efterlevandepension skall utges och storleken av en eventuell pension.
Även i andra fall än då en tidsbegränsning av detta slag gjorts anser jag det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara av
vikt att försäkringskassan fortlöpande följer förhållandena för dem Prop.
1987/88:171 som beviljats särskild efterlevandepension. Detta framstår som
påkallat i syfte att undvika att pension utges till efterlevande som inte
längre är i behov därav eller att den utbetalas med högre andel än nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör åligga dem som uppbär särskild efterlevandepension
att till försäkringskassan anmäla inträffade förändringar av
försörjningssituationen som är av betydelse för den fortsatta pensionsrätten.
Om det genom en sädan anmälan eller på annat sätt kommer till
försäkringskassans kännedom att den efterievandes förvärvssituation har
förbättrats - t.ex. genom att denne har påbörjat ett arbete eller fått utökad
arbetstid - eller att annan väsentlig ändring har skett i de förhållanden som
legat till grund för beslutet om pension, bör det göras en förnyad prövning av
rätten till efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan omprövning bör dessutom under alla förhållanden
göras med vissa intervall. Jag föreslår i detta hänseende att omprövning skall
ske minst en gång vart tredje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de närmare förutsättningarna för indragning
och nedsättning av en utgående pension vill jag inledningsvis konstatera att
pensionen skall dras in när annan pensionsförmån från den allmänna försäkringen
e.d. beviljas den efterlevande. Det kan här röra sig om exempelvis helt
sjukbidrag eller hel förtidspension eller om hel egenlivränta frän
arbetsskadeförsäkringen. Till frågan om hur t.ex. parfiell förtidspension
eller arbetslöshetsstöd bör påverka rätten till den särskilda
efterlevandepensionen återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt motsvarande regler som för omstållningspension för
förlängd tid bör rätten till särskild efterlevandepension upphöra om den
pensionsberättigade gifter sig eller - under vissa förutsättningar -
sammanlever med någon utan äktenskap, I fråga om motiven för detta förslag får
jag hänvisa till vad jag anfört'i avsnitt 4.3.2 med avseende på förlängd
omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den tid som särskild efterlevandepension utbetalas
bör ansträngningar vidtas för att hjälpa den efterlevande till ett arbete som
tryggar försörjningen fortsättningsvis. Skulle sådana insatser ge åsyftat
resultat och den efterlevande således få ett stadigvarande förvärvsarbete som ger
en tillfredsställande utkomst, har efterlevandepensionen fyllt sin funktion. En
naturlig följd är att pensionen upphör att utgå om den efterlevandes
försörjningsmöjligheter på detta sätt förbättrats så att de inte längre kan
anses nedsatta med minst hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att pensionen skall kunna dras in
definitivt bör vara att den efterlevandes möjligheter till fortsatt försörjning
är inte endast tillfälligtvis förbättrade. Den inträdda förbättringen mäste
antas komma att bestå för åtminstone något år framöver. Är det tveksamt
huruvida den efterlevande kommer att kunna ha kvar arbetet under någon längre
tid framåt - t.ex. därigenom att det rör sig om en tidsbegränsad anställning -
eller föreligger i annat avseende tvekan om i vad mån de förbättrade
förvärvsmöjligheterna kommer att bestå, bör inte komma i fråga att definitivt
dra in efterlevandepensionen. I sådana fall bör kunna beslutas att pensionen
dras in endast för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viss tid. Pensionsrätten blir då vilande under denna tid.
Här bör alltså gälla en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126 motsvarighet till vad jag i det föregående har
föreslagit om att det redan vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det första
beslutstillfället bör kunna bestämmas att pensionen inte utges Prop.
1987/88:171 under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om möjligheterna att bereda sig inkomst av arbete skulle
förbättras för en efterlevande som uppbär hel pension eller två tredjedelar av
hel pension, bör självfallet kunna beslutas att den särskilda
efterlevandepensionen inte dras in utan sätts ned sä att den kommer att svara
mot den därefter aktuella nedsättningen av förvärvsmöjligheterna. Även en sådan
nedsättning bör kunna göras definitiv eller endast temporär. Kan förbättringen
antas bli bestående för en längre tid, bör pensionen sättas ned definitivt. I
annat fall bör nedsättningen gälla viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en utgående efterlevandepension dragits in definitivt
bör inte komma i fråga att vid senare tillfälle på nytt bevilja den
efterlevande sådan pension. På motsvarande sätt bör en efterlevandepension som
definitivt satts ned inte senare kunna höjas. Jag ansluter mig alltså även i
detta hänseende till pensionsberedningen, vars förslag lämnats utan erinran av
flertalet remissinstanser. Om den efterlevandes förvärvsmöjligheter en gång
har förbättrats i sådan omfattning att det beslutats att för framtiden dra in
eller sätta ned efterlevandepensionen till följd därav, skall en eventuell
senare inträdd försämring av försörjningsmöjligheterna alltså inte kunna leda
till att pensionen börjar utges ånyo eller höjs. I dessa fall kan det inte
sägas föreligga något sådant samband mellan makens bortgång och - de nya -
svårigheterna i försörjningshänseende att det kan vara motiverat att utge
efterlevandepension. Försörjningen bör i sådana situationer kunna fillgodoses
genom arbetsmarknadspolitiska eller andra åtgärder som stär till förfogande för
alla som är i motsvarande behovssituafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en särskild efterlevandepension däremot har dragits in
eller satts ned enbart för viss tid och pensionsrätten alltså gjorts vilande
under denna tid, bör inte föreligga något hinder mot att på nytt utge resp.
höja pensionen. Detta kan i sådana situationer ske så snart anledning därtill
uppkommer, t.ex. genom att den efterlevande förlorar sitt arbete eller det
visar sig att han eller hon inte klarar av detta. Pensionen bör då kunna börja
utgå resp. höjas även om den tid för vilken rätten ursprungligen gjorts vilande
ännu inte gått till ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag - liksom flera av
remissinstanserna -understryka angelägenheten av en generös tillämpning av de
regler som jag här föreslår. Möjligheten till indragning eller nedsättning bör,
som jag nyss utvecklat, utnyttjas endast i fall då det finns grundad anledning
påstå att det skett en påtaglig stabilisering av den efterlevandes
förvärvsmöjligheter och att behovet av efterlevandepension därmed fallit bort
eller minskat. I regel bör därför en indragning eller minskning av en särskild
efterlevandepension i första hand göras endast för viss tid. Först sedan denna
tid gått till ända och det är klarlagt att den efterlevande verkligen lyckats fä
en fast förankring i arbetslivet bör pensionen dras in eller minskas
definitivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har jag framhållit vikten av att den som
beviljats särskild efterlevandepension själv gör insatser för att få
förvärvsarbete. Med hänsyn härtill har jag förordat att försäkringskassorna
skall ges möjlighet att ställa upp villkor om att den efterlevande t.ex. skall
genomgå viss utbildning eller anta erbjudet arbete. Det år givetvis angeläget
att sådana villkor med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsförberedande
inriktning verkligen följs av den efterlevande så att pensionens aktiverande
syfte inte riskerar att gå förlorat. Därför bör möjlighet finnas att tills
vidare helt eller delvis vägra den efterlevande särskild efterlevandepension om
han eller hon utan giltig anledning underlåter att följa uppställda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
angett tidigare bör det ankomma på försäkringskassornas
socialförsäkringsnämnder att avgöra ärenden om särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget vill jag, i likhet med bl.a. LO, slufiigen
understryka vikten av ett väl utvecklat samarbete mellan försäkringskassorna
och arbetsmarknadsmyndigheterna när det gäller prövningar av rätten till
särskild efterlevandepension. Eftersom arbetsmarknadsmässiga skäl ofta kommer
att vara av betydelse vid bedömningen, framstår det som naturligt att
försäkringskassan i dessa ärenden inhämtar yttrande av länsarbetsnämnden eller
annan myndighet om den efterlevandes möjligheter till förvärvsarbete m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.3 Pensionsnivåer m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Särskild efterlevandepension skall inom folk- och tilläggspensioneringen
utbetalas med samma nivåer resp. kompensationsgrader samt med samma
tilläggsförmåner som omställningspension. Särskild efterlevandepension skall
inte utges i den mån den efterlevande för samma tid och för samma nedsättning
av förvärvsmöjligheterna har rätt till annan social förmån av visst angivet
slag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 240-243).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran av remissinstanserna. Bl.a. PRO hälsar med tillfredsställelse att den
särskilda efterlevandepensionen från folkpensioneringen föreslås utgå med
samma belopp som nuvarande änkepension. PRO anser det också värdefullt att KBT
skall kunna utges till pensionen liksom att extra avdrag skall kunna medges vid
beskattningen. Försäkringskasseförbundel anser att regeln om samordning mellan
å ena sidan särskild efterlevandepension och å andra sidan kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag bör göras enklare, eftersom den annars
kan leda till att tilläggsutbetalningar behöver göras. TCO och LRF anser att
särskild efterlevandepension såväl som omställningspension skall vara
pensionsgrundande inom ATP för den efterlevande. /?fy föreslär vissa
kompletteringar beträffande de förmåner som skall samordnas med särskild
efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare framhållit bör
den särskilda efterlevandepensionen utbetalas från både folk- och
tilläggspensioneringen och utformas som en efterlevandeförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om nivåerna för den särskilda
efterlevandepensionen faller det sig enligt min mening naturligt att ansluta
till vad som föreslås</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande omställningspension. Härför talar bl.a. den
omständigheten att Prop. 1987/88:171 den särskilda efterlevandepensionen skall
träda till först sedan den efterlevande uppburit omställningspension under
viss tid. Vid bestämmande av efterlevandepensionens storlek är det också
angeläget att garantier skapas för att pensionen verkligen utbetalas med sådant
belopp att den kan tillgodose den berättigades hela försörjning på en
tillfredsställande nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn härtill finner jag, i likhet med
pensionsberedningen och remissinstanserna, det vara motiverat att det för hel
särskild efterlevandepension tillämpas samma nivåer och samma
kompensationsgrader som för omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså att hel särskild efterlevandepension
från folkpensioneringen skall utges med belopp som för år räknat motsvarar 96
% av basbeloppet och att härtill i förekommande fall skall kunna utbetalas
pensionstillskott om maximalt 48 % av basbeloppet. I likhet med vad som
föreslås beträffande omställningspension skall till särskild efterlevandepension
kunna utges kommunalt bostadstillägg. Den som uppbär sådan pension skall
dessutom vara berättigad till extra avdrag vid beskattningen enligt de regler
som gäller för andra folkpensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven för A TP anser jag att det bör gälla samma
kompensationsgrader för särskild efterlevandepension som för
omställningspension. Tilläggspension i form av hel särskild efterlevandepension
bör alltså utgöra 40 % av den avlidnes på visst sätt beräknade egenpension, om
barnpension inte utbetalas samtidigt, och 20 % därav, om barnpension utges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsberedningen har övervägt huruvida skäl kunde
finnas att låta särskild efterlevandepension - eller omställningspension - vara
pensionsgrundande för ATP för den efterlevande. Beredningen avvisar dock
tanken härpå. Under remissbehandlingen har denna ståndpunkt ifrågasatts av TCO
och LRF. som menar att båda pensionsformerna bör utgöra pensionsgrundande
inkomst inom tilläggspensioneringen för de berättigade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag ansluta mig till beredningens
ståndpunkt. Denna ansluter till den allmänna principen att en pension inte kan
vara pensionsgrundande inkomst för en annan form av pension. Detta gäller
beträffande ålderspension, förtidspension och nuvarande änkepension.
Visserligen gäller undantag i fräga om delpension och sådan del av vårdbidrag
som inte utgör ersättning för merkostnader. Dessa undantag betingas dock av
speciella omständigheter. Den särskilda efterlevandepensionen är avsedd att
ersätta dagens änkepension och bör i detta hånseende följa samma regler som
denna. Jag vill också erinra om att pensionsberedningen har i uppdrag att göra
en översyn av reglerna för intjänande av ATP. I avvaktan på resultatet av denna
översyn år jag inte beredd att biträda det av TCO och LRF framlagda förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda efterlevandepensionen syftar till att utgöra
ett skyddsnät för änkor och änklingar vilkas försörjning inte kan tillgodoses
på annan väg. Om den efterlevande har rätt till annan social förmån som avser
att ge kompensation för samma nedsättning av förvärvsmöjligheterna som efterlevandepensionen,
kan därför inte komma i fråga att låta efterlevandepensionen utgå ograverad. I
en viss bestämd behovssituation bör den efterlevande i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>princip
erhålla endast en förmån inom ramen för det socialpolitiska Prop.
1987/88:171 bidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregäende har jag lagt fram förslag om att
efterlevande som uppbär ålderspension skall vara uteslutna från möjligheterna
att därjämte få särskild efterlevandepension. Detsamma bör gälla efterlevande
som har rätt till hel förtidspension eller hel egenlivränta från
arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att utforma regler för samordning mellan
den särskilda efterlevandepensionen och andra stödformer av olika slag anser
jag att detta bör göras med utgångspunkt från att efterlevandepensionen skall
vara subsidiär till sådana andra förmåner som syftar till att täcka samma
försörjningsbehov. I fall av detta slag bör efterlevandepensionen utbetalas
endast i den mån den överstiger vad som kan utges i form av annat stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med dessa principer föreslår jag att särskild
efterlevandepension skall samordnas med sjukpenning, partiell förfidspension
och partiell arbetsskadelivränta. Samordningen bör göras på det sättet att
efterlevandepensionen inte utges med anledning av sådan nedsättning av
förvärvsmöjligheterna som berättigar den efterlevande till någon av de nu
angivna förmånerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår jag att den särskilda
efterlevandepensionen skall samordnas även med olika former av ersättning
bl.a. vid arbetslöshet och studier på så sått att pensionen utges endast i den
mån den beloppsmässigt överstiger den andra ersättningen. Om den efterievande -
för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheterna som
efterlevandepensionen avser- har rätt också till arbetslöshetsersättning,
kontant arbetsmarknadsstöd eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
eller yrkesinriktad rehabilitering, skall alltså den särskilda
efterlevandepensionen utbetalas endast till den del som den överstiger denna
andra förmån. Detsamma bör gälla beträffande delpension, vuxenstudiebidrag samt
timersättning vid grundutbildning för vuxna, vid vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är däremot den efterlevande berättigad till någon annan
typ av ekonomiskt stöd, dvs. ett stöd som avser att kompensera en annan
inkomstförlust än den efterlevandepensionen tar sikte på, bör någon samordning
över huvud taget inte äga rum. I dessa fall bör den särskilda
efterlevandepensionen alltså utgå ograverad vid sidan av den andra förmånen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav föreslår jag att det inte skall ske
någon samordning mellan efterlevandepensionen och t.ex. föräldrapenning,
vårdbidrag eller återbetalningspliktiga studiemedel (studielån). Dessa förmåner
skall alltså inte påverka den särskilda efterlevandepensionen. I
specialmotiveringen utvecklar jag närmare skälen för dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda efterlevandepensionen bör inte heller
minskas med hänsyn till ersättningar som kan tillkomma den efterlevande från en
kollektiv eller individuell pensions- eller kapitalförsäkring eller i form av
skadestånd eller liknande. Inte heller bör förmåner som utges från
tjänstepensioneringar påverka efterlevandepensionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>4.5
Efterlevandepension till utlandssvenskar och utländska medborgare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mttt
förslag: Nuvarande regler för änkepension sävitt gäller utlänningars och
utlandssvenskars rätt därtill överförs till att gälla för omställningspension
och särskild efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Beredningen har föreslagit att
särskild efterlevandepension från såväl folk- som tilläggspensioneringen skall
som huvudregel kunna utbetalas enbart till personer som är bosatta i Sverige.
Möjligheter till dispens skall dock finnas i enskilda fall. I övrigt
överensstämmer beredningens förslag med mitt (betänkandet s. 245-249).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Förslaget har kommenterats av enbart
ett par remissinstanser. Statens invandrarverk avvisar förslaget att särskild
efterlevandepension inte skall kunna utbetalas vid bosättning utomlands. Även
RFV ifrågasätter detta förslag såvitt gäller ATP. Verket konstaterar att den
föreslagna regeln skulle få mycket marginell betydelse i praktiken med hänsyn
till att Sverige genom internationella åtaganden har förbundit sig att utge
tilläggspension vid bosättning utomlands för en betydande personkrets. RFV
anser också att det kunde övervägas att sänka kvalifikationstiden om fem år för
utlänningars rätt till folkpension i form av efterlevandepension vid bosättning
i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för milt förslag: Pensionsberedningen redovisar i
sitt betänkande en genomgång av olika frågor som med anledning av den
föreslagna reformeringen av efterlevandepensioneringen uppkommer i
internationellt hänseende. Dessa spörsmål avser vilka krav som bör uppställas
beträffande rätten för utländska medborgare att vid bosättning här i landet
erhålla efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen och i vad
avser rätten att uppbära sådana förmåner vid bosättning utanför Sverige. I det
följande anger jag min syn pä hur dessa frågor bör lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
redogörelse för de regler i dessa hänseenden som nu gäller beträffande
änkepension och annan folk- och tilläggspension har lämnats i pensionsberedningens
betänkande (s. 82-83). Jag vill också erinra om att jag i avsnitt 3.2.3 har
behandlat motsvarande frågor såvitt gäller rätten till barnpension framdeles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande huvudregel att folkpension utges till svenska
medborgare som är bosatta i Sverige bör givetvis gälla även rätten fill
omställningspension och särskild efterlevandepension från folkpensioneringen.
Dessutom skall i förekommande fall självfallet kunna utges efterlevandepension
ocksä från ATP till denna kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
rätten till folkpension för utlänningar som är bosatta i Sverige anser jag att
de för änkepensioneringen nu gällande kvalifikationsvillkoren bör överföras
till att avse ocksä de nya formerna av efterlevandepension till vuxna
efterlevande. Dessa kvalifikationsregler för bl.a. änkepension infördes i den
svenska lagstiftningen för inte så länge sedan och utformades då</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efter
mönster av modernare bilaterala socialförsäkringskonventioner. Nå- Prop.
1987/88:171 gon anledning att nu ändra dem finns inte enligt min mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår således att en efterlevande man eller kvinna
som är utländsk medborgare vid bosättning i Sverige skall ha rätt till
folkpension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension
under förutsättning antingen att den avlidne omedelbart före sin död hade varit
bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt
här eller att den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den
efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt här i landet. I
sammanhanget vill jag erinra om att det av de föreslagna bestämmelserna för
omstållningspension och särskild efterlevandepension följer att makarna (eller
därmed likställda) måste ha stadigvarande sammanbott med varandra vid
tidpunkten för dödsfallet för att rätt skall föreligga till dessa förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler (5 kap. 5 § AFL) ersätts
folkpension i form av änkepension till utlänning automatiskt av ålderspension
då änkan uppnår 65 års ålder, även om hon då inte har uppfyllt de särskilda
kvalifikationsvillkoren för rätt till ålderspension. Pensionsberedningen anser
att någon motsvarighet härtill inte bör införas beträffande de nu föreslagna
efterlevandepensionsformerna, eftersom dessa avser att fylla annat syfte än
änkepensionen. Detta förslag kan jag inte ansluta mig till. Med beredningens
förslag skulle nämligen en änka eller änkling, som bor här i landet och som fär
sin försörjning tryggad genom särskild efterlevandepension, riskera att ställas
utan medel till sitt fortsatta underhåll under en viss tid. Detta skulle kunna
bli fallet om den efterlevande fyller 65 år och då ännu inte har uppfyllt
kvalifikationstiden för rätt till ålderspension. Jag finner detta
otillfredsställande och föreslår därför att den nuvarande regeln i 5 kap. 5 §
AFL skall avse efterlevande som har rätt till särskild efterlevandepension när
de uppnår 65 års ålder. Detta mitt förslag innebär att särskild
efterlevandepension då alltid automatiskt skall ersättas med folkpension i form
av ålderspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Når det sedan gäller möjligheterna för svenska medborgare att
vid bosättning utomlands uppbära efterlevandepension anser jag att tilläggspension
i form av omställningspension, i enlighet med de allmänna principerna för ATP,
bör kunna utges även till efterlevande som är bosatta utanför Sverige utan
särskilda inskränkningar. Med hänsyn härtill bör också omställningspension från
folkpensioneringen kunna utbetalas till efterlevande som är svenska medborgare
och bosatta utomlands, eftersom en av folkpensionens funktioner år att svara
för pensionsskyddet för den del av inkomsten som motsvarar det första
basbeloppet. Åven denna del av omställningspensionen bör utges i förhållande
till det antal år för vilka den avlidne tillgodoräknats ATP-poäng. Har
pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utbetalas oreducerad omställningspension
från folkpensioneringen. I annat fall bör pensionen utges med visst antal
30-delar av full pension. Detta innebär att nuvarande princip bibehålls.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan avser särskild efterlevandepension har
pensionsberedningen funnit att det knappast kan undvikas att uppställa
särskilda och principiellt nya villkor för rätten att uppbära sådan pension vid
bosättning utanför Sverige. Enligt beredningen är det nämligen väsentligt att
efterlevandeskyddet inte får en annan innebörd för dem som är bosatta utanför
Sverige än för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dem som
bor kvar här i landet. Beredningen framhåller att den .särskilda Prop.
1987/88:171 efterlevandepensionen har starka inslag av ett behovsprövat socialt
grundskydd för i Sverige bosatta. Rätten till pension förutsätter bl.a. en
tämligen ingående behovsprövning i nära samspel med arbetsmarknadsmyndigheter
m.fl. Som regel skall krävas att den som uppbär pensionen har kontinuerlig
kontakt med svensk arbetsförmedling, är anmäld som arbetssökande där och beredd
att ta ett anvisat arbete. Beredningen påpekar att dessa villkor blir mycket
svåra att uppfylla för den som är bosatt utomlands. Avgörande för prövningen
skall vara den svenska arbetsmarknaden, inte ett annat lands. Enligt
beredningen skulle det också bli svårt att åstadkomma en tillfredsställande
kontroll i fråga om pensionsberättigade som är bosatta utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det anförda föreslår beredningen att det
som huvudregel skall gälla att särskild efterlevandepension från
folkpensioneringen skall kunna beviljas bara efterlevande som är bosatta i
Sverige och att rätten till en löpande sådan förmån bortfaller för den som
flyttar till annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak motsvarande synpunkter anlägger
pensionsberedningen på frågan om rätten till särskild efterlevandepension från
tilläggspensioneringen. De angivna omständigheterna talar enligt beredningen
för att inte heller en sådan pension utges till efterlevande som är bosatta
utanför Sverige. Beredningen menar att en begränsning av rätten till särskild
efterlevandepension från tilläggspensioneringen till att gälla endast vid
bosättning i Sverige synes svår att undvika trots de principiella invändningar
som kan anföras häremot. Beredningen föreslår därför att en sådan begränsning
skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har dessa förslag kritiserats av
statens invandrarverk, som menar att de innebår en avsevärd försämring i
invandrarkvinnornas möjlighet att välja mellan att stanna i Sverige och att
återvända till hemlandet om de blir änkor. Verket anser att förslagen strider
mot det invandrarpolitiska valfrihetsmålet och avvisar därför dessa.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även RFV tar upp den föreslagna regeln såvitt gäller
tilläggspensioneringen. Verket erinrar här om att Sverige ingått en mängd
bilaterala socialförsäkringskonventioner med andra länder och dessutom
ratificerat ILO:s konvention (nr 157) om upprättande av ett internationellt
system för bevarandet av rättigheter inom den sociala tryggheten (prop,
1983/84:81). RFV framhåller att flertalet av de bilaterala konventionerna
innehåller en allmän exportregel som innebär att bl.a. pensioner inte får
minskas eller innehållas på grund av att förmånslagaren uppehåller sig eller är
bosatt inom den andra statens territorium. Dessa regler är tillämpliga på
svenska medborgare och på medborgare i resp. konventionsland samt i vissa fall
även på medborgare i en tredje stat. Detta betyder, anför verket, att de
personer som omfattas av dessa konventionsregler alltid är garanterade
tilläggspension i form av särskild efterlevandepension vid vistelse eller
bosättning i resp. land, även om det nu skulle införas en regel i AFL som
föreskriver att sådan pension utges endast vid bosättning i Sverige. Sedan
ILO:s nyss nämnda konvention nr 157 tillträtts även av Spanien, har den trätt i
kraft den 11 september 1986. Konventionen innehåller en omedelbart förpliktande
bestämmelse som får till följd att Sverige måste utge förmåner från
tilläggspensioneringen till svenska och spanska medborgare oavsett i vilket
land i världen de år bosatta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det anförda konstaterar RFV att Sverige
genom sina Prop. 1987/88:171 internationella åtaganden har förbundit sig att
utge tilläggspension vid bosättning utomlands för en betydande personkrets.
Verket framhåller att den av pensionsberedningen föreslagna regeln att särskild
efterlevandepension från ATP inte skall utbetalas till utomlands bosatta mot
bakgrund härav skulle få mycket marginell betydelse i praktiken. RFV
ifrågasätter därför regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att de omständigheter som angetts
av pensionsberedningen utgör starka skäl för den av beredningen föreslagna
begränsningen att sårskild efterlevandepension skall utbetalas endast vid
bosättning i Sverige. Som RFV utvecklat i sitt remissyttrande skulle en sädan
regel emellertid till följd av våra åtaganden enligt olika
socialförsäkringskonventioner få en mycket begränsad betydelse i praktiken. Att
på så sätt införa en lagregel, som i det stora hela skulle vara verkningslös i
den praktiska tillämpningen, är enligt min mening inte lämpligt. Härtill kommer
att den av beredningen föreslagna regeln skulle innebära en nyhet inom ATP och
utgöra en avvikelse från den allmänna principen att förmåner från
tilläggspensioneringen utbetalas oberoende av den berättigades bosättningsort.
Jag vill här också erinra om de synpunkter som statens invandrarverk anlagt på
frägan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det anförda kan jag inte tillstyrka
pensionsberedningens förslag. Jag föreslår i stället att tilläggspension i form
av särskild efterlevandepension skall kunna utges även till efterlevande som
är bosatta utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl jag nyss angett gör sig i viss utsträckning
gällande också med avseende på rätten till folkpension i form av särskild
efterlevandepension för svenska medborgare som är bosatta utomlands. Härtill
kommer, som jag anfört beträffande omställningspension, att rätten till
folkpension vid bosättning utomlands allmänt sett numera har en klar karaktär
av ett pensionsskydd för den del av förvärvsinkomsten som motsvarar det första
basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav anser jag att det för särskild
efterlevandepension frän folkpensioneringen bör gälla samma regel som för
omställningspension och nuvarande änkepension i fråga om rätten för svenska
medborgare att uppbära denna förmån vid bosättning utanför Sverige. Folkpension
i form av särskild efterlevandepension bör alltså i dessa fall utges i
förhållande till det antal är för vilka den avlidne tillgodoräknats
pensionspoäng vid beräkning av tilläggspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan slutligen gäller rätten för utlänningar som
är bosatta utomlands att erhålla efterlevandepension framgär av mina
överväganden i det föregående att några inskränkningar med avseende på
bosättningsort inte bör finnas i fråga om tilläggspension i form av särskild
efterlevandepension. Utländska medborgare som bor utanför Sverige bör vidare
kunna uppbära omställningspension från tilläggspensioneringen utan andra
villkor än de som hänför sig till reglerna för intjänande av rätt till ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några skäl finns enligt min mening inte att i detta
sammanhang ta upp<br>
frågan om eventuell lagstiftning när det gäller rätten för utländska medborga<br>
re att vid bosättning utomlands erhålla omställningspension eller särskild</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,-,,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efterlevandepension
från folkpensioneringen. Detta spörsmål bör alltså på Prop. 1987/88:171
samma sätt som beträffande andra folkpensionsförmåner lösas konventionsvägen
genom att det andra konventionslandets medborgare får samma rättigheter i detta
avseende som svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Övergångsregler inom efterlevandepensioneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmännasynpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår, som utvecklats i avsnitt 2, att det nya
regel&systemet skall träda i kraft den 1 januari 1990. Som jag framhållit
där är det emellertid varken önskvärt eller möjligt att fr.o.m. denna tidpunkt
helt upphäva de nuvarande reglerna och då låta dessa ersättas av det nya
systemet för efterlevandepensionering. Framför allt når det gäller kvinnor är
det nya regelsystemet avsett primärt för de generationer som vuxit upp under
den samhällsstruktur och med de familjemönster som ligger fill grund för
reformen. Inte heller bör rätten till redan beviljade änkepensioner påverkas av
de nya bestämmelsernas införande. Hänsynen till de kvinnor som redan uppbär
änkepension enligt dagens system och även till främst äldre och medelålders
kvinnor i övrigt, som omfattas av dagens änkepensionering, gör det alltså
nödvändigt att under en lång övergångstid bibehålla detta nuvarande skydd.
Övergången till det nya systemet för efterlevandepensionering bör därför ske
successivt. Mot bakgrund härav krävs särskilda övergångsbestämmelser för att
avgöra i vilka fall de hittillsvarande reglerna skall ha fortsatt tillämpning
och i vilka situationer de nya bestämmelserna skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utformningen av dessa övergångsregler bör enligt min
uppfattning ske med utgångspunkt från tidpunkten för dödsfallet. Har detta
inträffat före det nya systemets ikraftträdande bör i princip äldre
bestämmelser tillämpas åven fortsättningsvis. Om däremot dödsfallet inträffar
efter ikraftträdandet, bör som allmän princip gälla att det nya regelsystemet
skall tillämpas vid bedömningen av rätten fill efterlevandeförmåner. Av olika
skäl måste dock i åtskilliga hänseenden avsteg göras från denna principiella
riktlinje för uppbyggnaden av övergångsreglerna. De föreslagna
övergångsreglerna medför att det nya och det äldre regelsystemet under lång tid
framöver kommer att tillämpas vid sidan av varandra. Jag har därför funnit det
erforderligt att föreslå vissa regler för samordning mellan förmåner som utgår
enligt det nya systemet och enligt nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att någon principiell skillnad i fråga om
övergångsregleringen inte bör göras mellan folk- och tilläggspensioneringen. De
förslag till övergångsbestämmelser som jag nu lägger fram och som utvecklas
närmare i det följande utgår därför från att principerna för övergångsreglerna
i huvudsak skall vara desamma för båda pensionssystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag kommer att utveckla närmare i det följande kan jag
- i likhet med flertalet av remissinstanserna - ställa mig bakom de förslag som
pensionsberedningen lagt fram till övergångsreglering. Enligt min uppfattning
är dessa förslag väl underbyggda, och de innefattar en rimlig avvägning mellan
olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>synpunkter
som kan göras gällande på frågan om hur omfattande övergångslösningarna bör
vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Övergångsregler inom barnpensioneringen m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De nya reglerna för barnpension skall gälla om barnets förälder
avlider efter ikraftträdandet. Har dödsfallet inträffat dessförinnan skall i
princip hitfillsvarande regler ha fortsatt tillämpning. De nya åldersgränserna
för folk- och tilläggspension skall dock gälla även för barn som har beviljats
barnpension före ingången av år 1990. Också den sänkta kvalifikationstiden för
ufiändska barns rätt till barnpension från folkpensioneringen vid bosättning
här i landet skall fillämpas även om dödsfallet har inträffat före
ikraftträdandet. Likaså skall de nya nivåerna för folkpension i form av
barnpension gälla ocksä för barn som har rätt till sädan pension vid
ikraftträdandet. Avlider barnets far efter ikraftträdandet och utges - med stöd
av övergångsreglerna härom - också ånkepension enligt hittillsvarande regler
efter honom, skall nuvarande bestämmelser fortsätta att tillämpas vid
beräkningen av barnpension från både folk- och tilläggspensioneringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 252-255).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan
erinran av i princip alla remissinstanser. I ett hänseende framförs dock vissa
synpunkter av RFV, statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas
Pensionsanstah. Det gäller avräkningen från garantinivån för folkpension i form
av barnpension med hänsyn till änkepension från folkpensioneringen som utges
till barnets mor eller en därmed jämställd kvinna. Enligt de nämnda
remissinstanserna bör sådan avräkning inte göras med avseende på övergångsvis
utgiven folkpension i form av änkepension, eftersom regeln härom har betydelse
i endast ett fåtal fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: När det gäller övergångsregler
för barnpensioneringen anser jag att huvudregeln bör - i enlighet med den nyss
angivna principiella utgångspunkten - vara att de nya reglerna skall gälla i de
fall då barnets förälder avlider efter ikraftträdandet av den nya
efterlevandepensioneringen medan dagens bestämmelser skall ha fortsatt
giltighet vid dödsfall dessförinnan. Emellertid har jag - i likhet med
pensionsberedningen och remissinstanserna - funnit undantag från denna
huvudregel vara påkallade med avseende på en hel del av de föreslagna
nyheterna, främst på folkpensionsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i avsnitt 3.2.2 föreslagna rätten till barnpension för
utländska barn som förts till Sverige i adoptionssyfte bör gälla då dödsfallet
inträffar den 1 januari 1990 eller därefter. Detta ligger i linje med den
allmänna principen att tidpunkten för dödsfallet skall vara avgörande för
rätten till pension. Någon retroaktivitet i detta hänseende finner jag - bl.a.
av hänsyn till de</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>administrativa svårigheterna härmed - inte skäl att
förorda. Att ge barn i Prop. 1987/88:171 denna situation rätt till
barnpension även i fall då en tilltänkt adoptivförälder avlidit kanske en lång
tid före ikraftträdandet skulle innebära en regel som många gånger skulle vara
omöjlig att tillämpa i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller kvalifikationstiden för utländska barns
rätt till barnpension från folkpensioneringen vid bosättning i Sverige bör den
i avsnitt 3.2.3 föreslagna sänkningen tillämpas endast i fråga om pension som
belöper på tid efter ikraftträdandet. När den nya regeln trätt i kraft den 1
januari 1990 bör den dock tillämpas fullt ut. Tidpunkten för dödsfallet bör
således i detta hänseende vara utan betydelse och bestämmelsen bör kunna
åberopas även om föräldern avlidit före ikraftträdandet. Detta innebär att ett
här bosatt utländskt barn som den 1 januari 1990 uppfyller de nya
kvalifikationsvillkoren, som i huvudsak innebär att barnet är bosatt i Sverige
sedan minst sex månader eller att den avlidne föräldern omedelbart före sin död
hade bott här under minst lika långtid, skall kunna få barnpension från folkpensioneringen
fr.o.m. nämnda tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya enhetliga åldersgränserna för barnpension från
folk- och tilläggspensioneringen (avsnitt 3.3) blir av betydelse när det
gäller att avgöra både om ett efterlevande barn skall kunna beviljas
barnpension och vid vilken tidpunkt en utgående sådan pension skall dras in. De
nya reglerna bör enligt min mening i båda dessa avseenden i princip tillämpas
direkt fr.o.m. ikraftträdandet oavsett när dödsfallet har inträffat. Detta
betyder att barn som redan uppbär barnpension när de nya reglerna träder i
kraft skall få den fortsatta rätten hårtill bedömd enligt de nya
bestämmelserna. Också barn, vars pensionsrätt före ikraftträdandet upphört på
grund av att de uppnått 18 resp. 19 års ålder, skall på nytt kunna beviljas
barnpension från folk- och tilläggspensioneringen för tid efter ikraftträdandet
med tillämpning av de nya bestämmelserna om rätt till pension efter 18 års
ålder för barn som bedriver grundläggande studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya åldersgränserna avses gälla även för barn som vid ikraftträdandet
av de nya reglerna uppbär barnpension från tilläggspensioneringen. Pensionen
skall då upphöra när barnet uppnår 18 års ålder, om barnet därefter inte
bedriver fortsatta studier på grundläggande nivå. Har barnet fyllt 18 men inte
19 år den 1 januari 1990 och skulle det med tillämpning av de nya
bestämmelserna inte ha rätt till fortsatt pension, bör emellertid barnet kunna
få pension enligt hittillsvarande regler också för tiden därefter. Tilläggspensionen
bör således för barn i denna kategori inte dras in vid ikraftträdandet, utan
barnet bör med stöd av äldre regler ha rätt till fortsatt pension fram t.o.m.
den månad varunder det fyller 19 år. Jag föreslår att det skall införas en
särskild övergångsbestämmelse med denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare framhållit utgör barnpensionerna ett
viktigt inslag i reformförslagen, och det faller sig naturligt att de
förstärkningar som jag föreslår på detta område får slå igenom så snart som
möjligt. De föreslagna ändringarna av nivåerna för barnpension inom
folkpensioneringen bör därför så långt det är möjligt träda i kraft fullt ut
redan i samband med införandet av de nya bestämmelserna om efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pension som grundas på dödsfall efter de nya reglernas
ikraftträdande bör alltså utges på de nivåer som gäller inom det nya systemet.
Detta blir fallet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>såväl i
situationer där det inte utbetalas någon pension till vuxen efterlevan-
Prop. 1987/88:171 de, t.ex. då barnets båda föräldrar har avlidit, som i fall
där sådan pension utges i form av omställningspension eller särskild
efterievandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya barnpensionsnivåerna inom folkpensioneringen bör på
motsvarande sätt börja gälla redan från ingången av år 1990 också om
dödsfallet inträffat dessförinnan. Detta innebär att en omräkning får göras
fr.o.m. januari 1990 av den utgående barnpensionen till den nivå som skall
gälla enligt de nya reglerna. En uppräkning kan då behöva göras i fråga om
barnpension på garantinivå till ett barn som får folkpension efter båda
föräldrarna eller som uppbär sådan pension efter en förälder och samtidigt år
berättigat till bidragsförskott i förhållande till den andre föräldern. Av skäl
som jag redovisat i avsnitt 3.4.1 innebär de nya reglerna i övrigt en återgång
till de grund- och garantinivåer som gällde före den 1 juli 1981, dvs. en
sänkning av nivåerna med en procentenhet i förhållande fill vad som nu gäller.
Denna sänkning torde vid omräkningen kompenseras av en höjning av basbeloppet
för år 1990. Jag utgår därför från att löpande barnpensioner i nu aktuella fall
inte kommer att sänkas beloppsmässigt vid ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ytterligare ett avseende finner jag det påkallat att
införa särskilda övergångsregler på folkpensionsområdet. Det gäller fall då det
från folkpensioneringen samtidigt med barnpension utges änkepension enligt de
över-' gångsregler som jag föreslår i det följande. Det kan vara fråga om fall
där barnets far avlidit före den 1 januari 1990 och där såväl barnpension som
änkepension beviljats enligt nuvarande regler. Det kan vidare röra sig om fall
där fadern avlider sedan det nya regelsystemet införts och där den efterievande
makan till följd av de föreslagna övergångsbestämmelserna får rätt fill
änkepension helt eller delvis enligt hitfillsvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att undvika att skilda grupper pensionsberättigade
barn skall behandlas olika vore det - som framhållits av några remissinstanser
- i och för sig önskvärt att även i dessa situationer låta de nya reglerna för
barnpension gälla fullt ut så snart den nya lagstiftningen träder i kraft. Utan
särskilda samordningsregler skulle emellertid vid en samtidig fillämpning äv
dessa regler och de hittillsvarande reglerna för änkepension kunna uppstå fall
där överförsäkring kunde anses föreligga. Eftersom den förstärkta barnpensionen
ingår som ett led i en reform, där syftet är att koncentrera stödet till barnen
i stället för att under lång tid utge pensioner till vuxna efterievande, bör
inte komma i fråga att låta en och samma familj få del av såväl den utbyggda
barnpensionen som dagens änkepension. Jag ansluter mig därför fill
pensionsberedningens förslag att det i dessa fall övergångsvis skall ske en
samordning mellan barn- och änkepensionen. Denna samordning bör göras enligt de
principer som gäller i dag. Det innebär att nuvarande bestämmelser om avräkning
på barnpensionens garanfinivå ned fill grundnivån med hänsyn till samfidigt
utgående änkepension från folkpensioneringen bör behållas under övergångstiden.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller nivåerna för barnpension inom ATP anser jag
det inte vara möjligt att tillämpa samma princip för övergångsregleringen som
den för folkpensioneringen föreslagna. De ändrade kompensationsgraderna för ATP
tar primärt sikte på barnpension som kommer att utges inom ramen för det
reformerade systemet för efterlevandepensionering. En omräkning vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ikraftträdandet av alla utgående barnpensioner enligt de
nya reglerna skulle i princip innebära en momentan fördubbling av
barnpensionerna efter en avliden man i fall där änkepension samtidigt utges. De
kostnadsökningar en sådan lösning skulle medföra för den allmänna försäkringen
kan enligt min mening inte anses motiverade. Vidare skulle en sådan omräkning i
vissa situationer medföra en sänkning av barnpensionen. Detta skulle bli fallet
för ett ensamt efterlevande barn som uppbär barnpension efter sin mor eller -om
änkepension samtidigt ej utges - sin far. Jag föreslår därför att
övergångsreglerna i detta hänseende inom tilläggspensioneringen skall utformas
enligt huvudregeln, dvs. att tidpunkten för dödsfallet skall vara avgörande vid
valet av regelsystem. De nya reglerna för beräkning av tilläggspension i form
av barnpension bör således gälla enbart i situationer då rätten till
barnpension inträder efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har dödsfallet däremot inträffat före den 1 januari 1990
och rätt till barnpension alltså föreligger redan vid den tidpunkt då det nya
regelsystemet träder i kraft, bör hittillsvarande bestämmelser fortsätta att
tillämpas. Någon omräkning av tilläggspensionerna skall alltså inte ske. Detta
bör gälla även beträffande möjligheten för föräldralösa barn att få
tilläggspension efter båda föräldrarna. Denna rätt bör således tillkomma endast
barn som blir föräldralösa efter 1989 års utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att undvika överkompensation åt en och samma familj
anser jag dock att avsteg i visst hänseende skall göras från huvudregeln. Jag
föreslår sålunda att nuvarande regler för beräkning av ATP skall gälla också
för barn som beviljas barnpension efter ikraftträdandet, om det då utges även
änkepension från tilläggspensioneringen efter den avlidne föråldern med stöd
av de övergångsbestämmelser som föresläs för efterlevande kvinnor söm är födda
år 1944 eller tidigare. Som jag påpekat beträffande motsvarande förslag på
folkpensioneringens område är det nödvändigt att beakta det samlade stödet från
efterlevandepensioneringen till en familj. Det skulle nämligen strida mot
reformens syfte om det efter en avliden man samtidigt kunde utges både
änkepension enligt äldre regler och barnpension enligt det nya regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De höjningar i vissa fall av nivåerna för bidragsförskott
och särskilt bidrag Ull vissa adoptivbarn som föreslås i avsnitt 3.4.1 bör
träda i kraft fullt ut vid ikraftträdandet av reformen på
efterlevandepensioneringens område. De nya nivåerna bör således gälla även för
barn som beviljats sådan förmån före den 1 januari 1990. En uppräkning av
förskottet resp. bidraget får därför göras med avseende på förmån som avser
januari 1990 och senare månader.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.3
Övergångsregler i fråga om pension till vuxna efterlevande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.1 Efterlevande män</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Efterlevande män skall ha rätt till
omställningspension och särskild efterlevandepension i fall då hustrun (eller
därmed jämställd kvinna) avlider efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. Prop. 1987/88:171
256-257).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några
invändningar från remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: När det gäller efterlevande män
innebär de hu föreslagna bestämmelserna att det skall införas ett
efterlevandeskydd som helt saknar motsvarighet i dag. Ett grundläggande motiv
för reformen har också varit att åstadkomma full könsjämlikhet på detta område.
Det nya systemet bör därför för männens vidkommande kunna börja tillämpas
direkt i samband med att den nya lagstiftningen träder i kraft, utan särskilda
övergångsbestämmelser med avseende på ålder eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu sagt innebär emellertid inte att alla änklingar
blir berättigade till efterlevandepension omedelbart vid ikraftträdandet. En
principiell utgångspunkt för övergångsregleringen bör, som tidigare
framhållits, vara att det nya systemet för efterlevandepension skall gälla
enbart när dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet. Enligt min mening bör
denna huvudregel gälla då fråga år om efterlevandepension för mån. De
föreslagna efterlevandeförmånerna bör därför utges endast till män vars maka -
eller därmed jämställd samboende - avlider efter utgången av år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De män som redan dessförinnan blivit änklingar kommer
således inte att omfattas av det nya systemet. Jag anser attdet inte kan komma
i fråga att låta de nya bestämmelserna få retroakfiv verkan. För en sådan
lösning talar bl.a. kostnadsaspekten, som innebär att en avvägning måste göras
mot behovet av generösa övergångsregler när det gäller den nuvarande
änkepensioneringen. Om man låter det nya systemet omfatta enbart dem som blir
änklingar efter ikraftträdandet, får man en successiv ökning av antalet
pensionsberättigade män och därmed en långsammare kostnadsutveckling i
reformens inledningsskede då det nuvarande och det nya regelsystemet kommer
att tillämpas parallellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.3.2
Efterlevande kvinnor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Efterlevande kvinnor, vars make avlidit före
ikraftträdandet och som då har rätt till änkepension, får oberoende av ålder
behålla denna pension åven fortsättningsvis. Pensionsrätten följer inom både
folk- och tilläggspensioneringen helt hittillsvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevande gifta kvinnor, vars make avlider efter
ikraftträdandet och som är födda år 1929 eller tidigare, kan beviljas
änkepension från folk- och tilläggspensioneringen enligt hittillsvarande regler
om dessas villkor är uppfyllda. Pensionsrätten följer helt nu gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevande kvinnor, vars make avlider efter
ikraftträdandet och som är födda något av åren 1930-1944, kan beviljas
änkepension från folk- och tilläggspensioneringen enligt hittillsvarande regler
om dessas villkor är uppfyllda. Pensionsrätten följer helt de nu gällande
reglerna för änkepension när det gäller folkpension liksom tilläggspension för
tid före 65 års ålder. Inom ATP görs fr.o.m. 65 års ålder en samordning mellan
änkepensionen och egen ålderspension men med en garanti för kvinnan att erhålla
minst 50 % av makarnas sammanlagda egenpensioner från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
kvinnor, vars make avlider efter ikraftträdandet, omfattas av den nya
lagstiftningen och kan alltså erhålla omställningspension och sårskild
efterlevandepension. Om kvinnan är född år 1945 eller senare, kan hon dessutom
beviljas änkepension frän folk- och tilläggspensioneringen som står i relation
till den ålderspension som mannen intjänat inom ATP fram till tidpunkten för
ikraftträdandet, under förutsättning att kvinnan då uppfyllde villkoren för
rätt till ånkepension enligt nu gällande regler. Denna änkepension samordnas
med förmåner enligt det nya systemet och fr.o.m. 65 års älder med egenpension
från ATP.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom så till vida att åldersgränserna
ändrats med hänsyn till ändringen av ikraftträdandetidpunkten (betänkandet s.
169-175 och 257-265).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Den övervägande majoriteten av
remissinstanserna finner förslagen väl avvägda och tillstyrker dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sålunda
framhåller t.ex. försäkringsöverdomstolen att en förutsättning för införandet
av ett pensionssystem för efterlevande är att tillbörlig hänsyn tas till de
generationer försäkrade som planerat sin framfida försörjning med beaktande av
nu gällande pensionsregler. Om man finner sakliga skäl föreligga för
förändringar, måste rimlig tid ges för att den enskilde skall kunna anpassa sin
ekonomiska planering till nya regler. Domstolen anser att de föreslagna
övergångsbestämmelserna uppfyller de krav som kan ställas på ett rimligt
hänsynstagande till de kvinnor som i dag är garanterade änkepension. Enligt
domstolen har en tillfredsställande balansering gjorts mellan hänsynstagande
till dessa grupper och till de grupper nya förmånsta-gare som omfattas av
reformförslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även 7?FV instämmer i beredningens överväganden om hur
övergångsreg- Prop. 1987/88:171 lerna bör utformas och menar att de föreslagna
långtgående bestämmelserna i detta hänseende innebär en rimlig avvägning mellan
olika intressen. Dock hade verket gärna sett att reglerna hade fått en enklare
lagteknisk utformning. Förslagen tillstyrks utan reservationer också av
socialstyrelsen och PRO. Posifiv härtill är också SAF, som menar att förslagen
medför ett tillräckligt varsamt genomförande av omläggningen. Samtidigt
framhåller SAF att reglerna tyvärr blivit mycket omfattande och komplicerade
samt svåra att administrera. Enligt SAF måste detta dock accepteras med hänsyn
till de förutsättningar som finns. Liknande synpunkter anförs av försäkringsrätten
för Södra Sverige och Landstingsförbundet. Även statskontoret, TCO och
Kommunernas Pensionsanstah anser att övergångsreglerna kommer att skapa
administrativa problem och att de är svåröverblickbara för den enskilde och för
handläggarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att de föreslagna övergångsreglerna är komplicerade och
kan medföra administrativa problem påtalas även av Svenska kommunförbundet, som
menar det vara olyckligt att det under lång tid framöver skall behöva finnas
två olika system för efterlevandepensionering. Även slatens löne- och
pensionsverk anmärker på förslagen med denna utgångspunkt och anför att dessa
förefaller vara onödigt omfångsrika och svåröverskådliga. Enligt verket hade
det varit en fördel med ett mera schabloniserat regelsystem för kvinnor som
inte fyllt 60 år vid reformens ikraftträdande. Också Försäkrings- ■ kasseförbundet
framhåller de administrativa problem och informationsrättigheter som
övergångsreglerna kan ge upphov till. I sitt yttrande har förbundet lämnat
förslag till vissa ändringar i syfte att förenkla administrationen. Bl.a. kan
enligt förbundet ifrågasättas om inte de särskilda övergångsreglerna för
kvinnor som är under 45 år vid det nya regelsystemets införande bör kunna tas
bort eller "förvandlas till en engångsåtgärd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa senare övergångsregler uppmärksammar också LO. 1
sitt yttrande tillstyrker LO de framlagda förslagen men understryker särskilt
att övergångsreglerna för kvinnor som är under 45 år strider mot principerna
för pensionssystemet och måste betraktas som en undantagsföreteelse. Med hänsyn
till behovet av en väl avvägd övergång från ett system för efterlevandepensionering
till ett annat kan LO dock acceptera förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försäkringsöverdomstolen tar särskilt upp förslaget
om rätt till viss änkepension för kvinnor som är yngre än 45 år vid
ikraftträdandet. Domstolen har förståelse för de skäl för reglerna som anförs
av pensionsberedningen men konstaterar att den utformning som förslaget fått
år komplicerad och svårfattlig. Den enskildes möjligheter att orientera sig om
sina eventuella änkepensionsförmåner torde vara små. Enligt domstolen kommer
förslaget att medföra svårigheter även för tillämpande myndigheter. Det står
också, anför domstolen, klart i konflikt med de strävanden till förenklingar av
regelsystemet som efterlyses från olika håll. Domstolen hade därför gärna sett
att dessa bestämmelser - för det fall de över huvudtaget skall vara med - hade
fått ett enklare innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Pensionärsförbund tillstyrker huvuddelen av
förslagen men anser att övergångsreglerna för kvinnor som vid ikraftträdandet
är i åldern 45-59 år</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bör
övervägas ytterligare. Särskilt bör enligt förbundet därvid beaktas Prop.
1987/88:171 situationen för kvinnor som då har fyllt 55 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV avstyrker de föreslagna övergångsreglerna utom såvitt
avser förslagen i fräga om kvinnor som uppbär änkepension vid ikraftträdandet
och kvinnor som då är 60 år eller äldre. Enligt RRV är övergångsbestämmelserna
i övrigt dåligt anpassade till "efterlevandepensionsreglerna", vilket
bl.a. får betydande konsekvenser för transfereringsutgifterna. Reglerna är
dessutom enligt RRV både många och avsedda att tillämpas under lång tid, upp
till 50 är. RRV menar att det är olyckligt att tillämpa övergångsbestämmelser
under så lång tid, eftersom svårigheterna i tillämpningen normalt ökar ju
längre tid som regler varit i kraft. Det kan därför förutses icke oväsentliga
ökningar av försäkringskassornas administrationskostnader. RRV föreslår att
övergångsreglerna för nytillkomna, som är yngre än 60 år vid ikraftträdandet
av reformen, utformas på så sätt att ersättningen avtar med tiden efter
ikraftträdandet. En reduktion av ersättningen enligt de nu gällande reglerna
för änkepension med t.ex. 5 % per år skulle, anför RRV, för en kvinna som blir
änka tio år efter ikraftträdandet innebära en halverad ersättning för fiden
fram till pensionsdagen. Genom detta förslag skulle enligt RRV incitamentet för
hemarbetande kvinnor att söka arbete öka och den stora skillnaden i
ersättningsvillkoren mellan kvinnor under och över 45 år vid ikraftträdandet
försvinna. Vidare skulle, framhåller verket, uppnås administrativa förenklingar
och kostnadsbesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen avstyrks helt av Centralorganisationen SACOISR.
Särskilt vänder sig organisationen mot förslaget om samordning fr.o.m. 65 års
ålder mellan änke- och egenpension för kvinnor som vid ikraftträdandet är i
åldern 45-59 år. Enligt SACO/SR innebär detta förslag ett ingrepp i intjänade
rättigheter och en kapitalförlust för familjerna. SACO/SR framhåller att det
för många kvinnor som börjar närma sig 60 år inte finns någon realistisk
möjlighet att återställa det försäkringsskydd de hade före reformen. Enligt
SACO/SR behöver förslagen omarbetas enligt helt andra principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt den tidigare nämnda
principen för utformningen av övergångsreglerna bör, när det gäller efterlevande
kvinnor, tidpunkten för dödsfallet tas som utgångspunkt för regleringen. Har
mannen avlidit innan de nya reglerna träder i kraft bör nuvarande bestämmelser
gälla för änkans rätt till familjepension. Inträffar dödsfallet däremot efter
ikraftträdandet bör som huvudprincip gälla att de nya reglerna skall
tillämpas. Eftersom kvinnor för närvarande har rätt till änkepension och det
nya systemet innebär att denna förmån avvecklas måste emellertid ställning tas
till om och i så fall i vilken utsträckning änkepension enligt dagens regler
skall kunna nybeviljas även sedan den nya lagstiftningen har trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnor som är änkor vid ikraftträdandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla kvinnor som vid de nya reglernas ikraftträdande redan
uppbär (eller skulle ha kunnat uppbära men ännu inte beviljats) änkepension
enligt dagens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>system bör
ha fortsatt rätt härtill också för tiden därefter. Härmed avses alltså</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143
kvinnor vars make - eller därmed jämställd samboende - har avlidit före den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 januari 1990. Som jag tidigare påpekat kan det inte
komma i fråga att ge den Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nya
lagstiftningen tillbakaverkande kraft och införa regler som påverkar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsrätten
för dessa änkepensionärer. Dessa skall alltså enligt mitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag få
behålla sin änkepension ograverad också fortsättningsvis och få den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fortsatta
rätten därtill prövad helt med tillämpning av hittillsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regelsystem.
Änkepensionen skall således till dessa kvinnor utbetalas inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>folkpensioneringen
fram till dess kvinnan fyller 65 år och inom ATP till dess</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hon
avlider eller rätten till pension dessförinnan upphör på grund av omgifte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom
änkepension inom ATP kan beviljas också mycket unga kvinnor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betyder
detta att denna pensionsform kommer att ha fortsatt betydelse också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer än 50 år efter det nya systemets införande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnor som inte är änkor vid ikraftträdandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar kvinnor som vid reformens ikraftträdande
inte är änkor skulle den huvudregel som jag uppställt i det föregående innebära
att de alla föll inom ramen för den reformerade efterlevandepensioneringen. Av
skål som jag utvecklat tidigare kan det emellertid inte komma i fråga att låta
detta bli följden av de nya reglerna. Huvudregeln måste därför modifieras i
väsentliga avseenden. Innebörden av denna modifiering bör vara att ett fortsatt
skydd från dagens änkepensionering skall beredas också betydligt större grupper
än de som redan år änkor vid det nya systemets införande. Vid avgörandet av hur
denna grupp skall avgränsas anser jag att en utgångspunkt bör vara att detta
fortsatta skydd enligt hittillsvarande regler skall tillkomma sådana kvinnor
som typiskt sett kan sägas vara i behov av ett änkepensionsskydd även i
fortsättningen och att skyddet även bör anpassas till vad som generellt sett
kan antas vara motiverat från sociala synpunkter. En annan utgångspunkt är att
samma principer bör gälla för övergångsregleringen inom både folk- och
tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sålunda påkallade avgränsningen kan givetvis
åstadkommas på olika vägar. En möjlighet, som berörts av pensionsberedningen,
är att låta kvinnor i alla åldrar under en övergångstid komma i åtnjutande av
en inkomst- eller behovsprövad form av nuvarande änkepension. En annan
möjlighet vore att ha kvar dagens änkepensionering men skärpa villkoren för
rätt härtill generellt. Flera väsentliga nackdelar skulle emellerfid vara
förenade med sådana lösningar, och pensionsberedningen har därför valt att inte
bygga vidare pä dessa principer. Häri kan jag instämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället förordar jag, liksom pensionsberedningen,
övergångslösningar som till utgångspunkt tar kvinnans ålder vid tidpunkten för
det nya regelsystemets ikraftträdande och som i viss utsträckning även tar i
beaktande mannens ålder då genom en anknytning till de pensionspoäng som fram
till dess tillgodoräknats honom inom ATP. Dessa mina förslag innebär därmed att
nuvarande änkepensionering skall ha fortsatt fillämpning i oförändrad eller i
på vissa sätt begränsad utsträckning för kvinnor som vid ikraftträdandet
uppnått viss ålder. Hur omfattande detta fortsatta skydd skall vara blir också
beroende av kvinnans ålder, varvid äldre kvinnor ges rätt till förmåner enligt
hittillsvarande system i större utsträckning än yngre kvinnor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid valet av var dessa åldersgränser skall dras bör å ena
sidan beaktas att Prop. 1987/88:171 dessa inte gärna bör bli så låga att det
blir fråga om en onödigt lång tid innan de nya reglerna får någon egentlig
betydelse. Å andra sidan bör skyddet för äldre kvinnor i behov av änkepension
inte försvagas, och kvinnor i allmänhet måste ges tillfälle att bygga upp ett
ordentligt egenpensionsskydd inom ATP under ett inte alltför ringa antal år.
Möjlighet bör ocksä finnas för de familjer som sä önskar att på annan väg
förvärva ett änkepensioneringen motsvarande riskskydd utan orimligt höga
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett generellt villkor för fortsatt skydd från dagens
änkepensionering anser jag det naturligt att uppställa. Detta krav innebär att
kvinnan måste ha varit gift med mannen (eller såvitt gäller folkpensioneringen
sammanboende med honom enligt likställighetsregeln) vid den nya lagstiftningens
ikraftträdande för att pension efter honom skall kunna utbetalas om han senare
avlider. Jag återkommer i det följande till den närmare innebörden av detta
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av de anförda synpunkterna finner jag en
lämplig avvägning vara att dra en gräns på så sätt att alla gifta kvinnor som
vid ikraftträdandet år 60 år eller äldre skall ha kvar änkepensionsskyddet
enligt dagens regler helt oförändrat. En annan gräns föreslår jag skall dras på
sådant sätt att gifta kvinnor som fyllt 45 men inte 60 år när de nya reglerna
träder i kraft i princip skall omfattas av dagens änkepensionering också
fortsättningsvis, dock på särskilda villkor fr.o.m, det att kvinnan uppnår
pensionsåldern. Gifta kvinnor som vid ikraftträdandet av den nya efterlevandepensioneringen
är yngre än 45 år omfattas enligt mitt förslag i princip av denna men får
dessutom viss rätt till änkepension enligt det nu gällande systemet härför.
Gifta kvinnor hänförs alltså till tre olika kategorier. 1 vad mån de föreslagna
eller de hittillsvarande reglerna skall tillämpas om kvinnan blir änka efter
den nya lagstiftningens ikraftträdande avgörs av vilken kategori kvinnan är att
hänföra till. De tre kategorierna är: 1. gifta kvinnor som är 60 är eller äldre
vid ikraftträdandet, 2. gifta kvinnor som är i åldern 45-59 år vid ikraftträdandet,
3. vissa gifta kvinnor som är yngre än 45 år vid ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa lösningar kommer det nya regelsystemet att
omfatta i huvudsak de kvinnor som vid införandet härav är yngre än 45 år. Det
kommer alltså att primärt avse sådana kvinnor som i stor utsträckning redan i
dag förvärvsarbetar och som vuxit upp under de förändrade samhällsförhållanden
som utgör grund för den föreslagna reformen. För dessa kvinnor torde mannens
död i regel inte medföra samma långvariga svåra ekonomiska konsekvenser som för
äldre kvinnor. Som antytts ovan kommer dessa yngre kvinnor dessutom att kunna
få del av vissa förmåner från dagens änkepensionering, motsvarande vad den
avlidne mannen kan sägas ha "intjänat" fram till tidpunkten för det
nya systemets införande. Gifta kvinnor som vid ikraftträdandet är 45 år eller
äldre omfattas således med mina förslag i princip av hittillsvarande
regelsystem. Som jag utvecklar i det följande föreslår jag dock vissa särregler
fr.o.m, 65 års ålder för efterlevande kvinnor som vid ikraftträdandet inte har
fyllt 60 år och som därefter blir änkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna övergångsreglerna med avseende på kvinnor
som inte uppbär änkepension vid ikraftträdandet innebär i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kvinnor
som är 45 år eller äldre vid ikraftträdandet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hittillsvarande bestämmelserna om änkepension bör i
princip fortsätta att gälla för kvinnor som har fyllt 45 år när de nya reglerna
träder i kraft den 1 januari 1990. Detta gäller alltså kvinnor som blir änkor
först efter ikraftträdandet och som är födda år 1944 eller tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla kvinnor i denna ålderskategori kommer emellertid inte
att beröras av denna övergångsregel. Syftet med den är nämligen att ge ett
fortsatt skydd från dagens änkepensionering endast för kvinnor som vid den nya
lagstiftningens införande omfattas av detta skydd. Det vore inte rimligt att
låta nyfillkommande grupper omfattas av en förmån som dessförinnan avvecklats.
Efter reformens genomförande bör det således inte vara möjligt att "gifta
sig till" ett riskskydd från den nuvarande änkepensioneringen. En
förutsättning för att kvinnor i denna ålderskategori i framtiden skall kunna
beviljas änkepension bör därför, som jag tidigare framhållit, vara att de vid
utgången av år 1989 var gifta med den man som sedermera avlidit. Såvitt gäller
folkpension bör förutsättningen kunna vara uppfylld också om kvinnan vid
ikraftträdandet sammanbodde med mannen under sådana förhållanden som avses i folkpensioneringens
likställighetsregel. Denna regel innebär att kvinnan antingen tidigare skall ha
varit gift med mannen eller också skall ha eller ha haft barn med denne och att
ingen av dem är gift med annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de kvinnor, som är födda år 1944 eller tidigare och
som vid ikraftträdandet uppfyller ovannämnda villkor för rätt till änkepension
även i framtiden, bör änkepension utbetalas i princip helt enligt de nuvarande
reglerna från såväl folk- som tilläggspensioneringen fram till dess kvinnan
fyller 65 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om rätten till änkepension från ATP efter fyllda
65 år föreslår jag emellertid vissa särregler för yngre kvinnor i den nu
aktuella gruppen. Enligt de regler som gäller i dag kan kvinnan vid sidan av
änkepensionen uppbära ålderspension från ATP på grundval av de pensionspoäng
hon intjänat genom eget förvärvsarbete. I enlighet med pensionsberedningens
förslag, som vunnit anslutning av det övervägande flertalet av
remissinstanserna, förordar jag att änkepensionen för dessa yngre kvinnor i
rimlig utsträckning skall minskas med hänsyn till den ålderspension som kvinnan
kan uppbära. Man undviker härigenom den överkompensation som kan sägas uppkomma
för de kvinnor som får fortsatt ånkepensionsrätt enligt de föreslagna
övergångsbestämmelserna men som erhåller egen ålderspension med belopp som
kanske överstiger vad en genomsnittlig manlig pensionstagare uppbär. Med en
sådan lösning uppnår man också den fördelen att kvinnans ålder vid det nya
systemets ikraftträdande inte blir av lika avgörande betydelse som eljest.
Övergångsregleringen blir härigenom mer flexibel, eftersom hänsyn kommer att
tas också till den egenpension som änkan uppbär. En viss utjämning av
pensionsvillkoren blir också följden mellan de kvinnor som berörs härav och de
som är något yngre än 45 år vid ikraftträdandet. Även kostnadshänsyn talar för
den förordade lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa samordningsregler bör emellertid inte ta sikte på
alla kvinnor som är<br>
45 år eller äldre vid ikraftträdandet. De som då är nära eller redan har<br>
uppnått den allmänna pensionsåldern måste generellt sett antas behöva ett</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer
omfattande riskskydd genom hittillsvarande änkepensionering än de Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något
yngre kvinnorna i denna kategori. Dessa kvinnor har inte samma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheter
som yngre att bygga upp ett eget pensionsskydd inom ATP efter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reformens
införande eller att då på annat sätt till rimliga kostnader skaffa ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riskskydd som motsvarar änkepensioneringen. Jag föreslår
därför att de</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kvinnor
som vid reformens ikraftträdande redan har fyllt 60 år, dvs. år födda</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år 1929
eller tidigare, även i fortsättningen skall kunna uppbära ATP i form av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>änkepension
helt enligt nuvarande bestämmelser också efter fyllda 65 år,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dvs. utan
samordning med egen ålderspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det däremot gäller de något yngre kvinnorna i den nu
behandlade<br>
kategorin, dvs. kvinnor/örfa under något av åren 1930-1944; förvärvsarbe-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>' •</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tar dessa redan i dag i stor utsträckning och intjänar
därmed rätt till egen tilläggspension. Änkepensionen till en sådan kvinna bör
därför fr.o.m. 65 års ålder i princip samordnas krona för krona med kvinnans
ålderspension från ATP. En sådan samordning innebär att änkepensionen utbetalas
bara i den män den beloppsmässigt överstiger egenpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall där mannen intjänat en högre ålderspension ån
kvinnan medför dock en sädan lösning att kvinnan som änka inte blir bevarad vid
sin andel av den standard makarna skulle ha haft om mannen fortfarande varit i
livet, dvs. hälften av makarnas sammanlagda tilläggspensioner. Med hänsyn
härtill anser jag att den föreslagna samordningsregeln inte bör tillämpas fullt
ut utan bör förses med en garantiregel av innebörd att kvinnan alltid ges rätt
till minst en sammanlagd tilläggspension som motsvarar 50 % av summan av den
avlidne mannens och kvinnans egenpensioner. Mannens egenpension beräknas
härvid enligt reglerna i 14 kap. 3 § AFL och motsvarar således i princip den
pension som mannen var berätfigad till eller skulle ha kommit i åtnjutande av,
om rätt till förtidspension inträtt för honom vid tidpunkten för dödsfallet. Mannens
egenpension motsvarar således det underlag på vilket änkepensionen beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande regler innebär att änkepensionen utgör 40 %
eller - om barnpensionsberättigat barn finns - 35 % av mannens egenpension. Den
föreslagna garantiregeln är inte avsedd att innebära någon förändring härav.
Ånkepension bör därför aldrig kunna utges med högre belopp än vad kvinnan
skulle ha fått om nuvarande regler hade tillämpats fullt ut. Detta betyder
främst att en kvinna utan rätt till egen ålderspension från ATP inte med stöd
av garantiregeln skall kunna få högre sammanlagd pension än änkepensionen från
ATP, dvs. i regel 40 % av mannens egenpension.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna samordningen i kombination med
garantiregeln innebär att, om båda makarna är pensionerade när mannen avlider,
kvinnan därefter alltid har rätt till drygt hälften av makarnas sammanlagda
pensionsförmåner. Att hon får mer än hälften beror på att folkpensionens
grundbelopp i och med dödsfallet uppräknas från 78,5 till 96 % av basbeloppet.
Uttryckt på annat sätt innebär förslagen att kvinnan förutom egen folkpension
har rätt till det högsta av följande tre belopp: den egna ålderspensionen från
ATP, änkepensionen från ATP resp. hälften av makarnas sammanlagda egenpensioner
från ATP - dock högst den pension hon är berättigad till enligt nu gällande
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den samordning som jag föreslår avser enbart
tilläggspension i form av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ålderspension.
Någon motsvarande samordning mellan änkepension och den Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtidspension
frän ATP som kvinnan kan vara berättigad till anser jag inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bör göras,
eftersom änkepension fram till dess kvinnan fyller 65 år kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbetalas
ograverad vid sidan av en eventuell förvärvsinkomst. I princip bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samordningen
alltså göras först från den tidpunkt då kvinnan fyller 65 är, om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hon börjat
uppbära änkepension dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att undvika spekulation bör samordningen emellertid
avse även tilläggspension i form av ålderspension som helt eller delvis tas ut
före 65 års ålder. Om en kvinna uppskjuter uttaget av hela eller halva
ålderspensionen till en tidpunkt efter den då hon fyller 65 år, bör av samma
skäl vid samordningen tas hänsyn till den ålderspension som skulle ha utgått om
hon börjat uppbära sädan pension fr.o.m 65-årsmånaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de regler som jag sålunda föreslår ges alla kvinnor
som vid ikraftträdandet av den reformerade efterlevandepensioneringen är 45 år
eller äldre en garanti för såväl grundtryggheten som för den tidigare
ekonomiska standarden. Under fiden fram till fyllda 65 år svarar folkpensionen
i form av änkepension för det grundläggande underhållet och änkepension från
ATP för ett standardtillskott relaterat till mannens tidigare inkomster.
Fr.o.m. 65 års ålder övertar folkpensioneringens ålderspension ansvaret för att
ge kvinnan en tillfredsställande grundförsörjning. Dessutom kan hon i regel i
form av änkepension och egenpension från ATP erhålla minst vad som krävs för
att hon skall vara bevarad vid sin andel av familjens tidigare standard, dvs.
åtminstone drygt hälften av makarnas samlade tilläggspensioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnor som är yngre än 45 år vid ikraftträdandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För yngre kvinnor, dvs. kvinnor som är födda år 1945 eller
senare, liksom för äldre kvinnor utan rätt till änkepension enligt de nyss
föreslagna övergångsreglerna bör det nya regelsystemet tillämpas i situationer
då dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsberedningen erinrar om att den åsikten stundom har
framförts att en man inom tilläggspensioneringen "tjänar in" en rätt
till oantastbar änkepension för sin hustru. Under remissbehandlingen har också
försäkringsöverdomstolen anfört att denna föreställning är stark på sina håll.
Beredningen framhåller att nägon reell grund för ett sådant synsätt inte finns.
ATP är till sin utformning ett fördelningssystem, inte ett premiereservsystem.
Inte heller år änkepensioneringen och annan efterlevandepensionering inom vare
sig ATP eller de enligt premiereserv- eller kapitaltäckningsmeto-derna
utformade tjänstepensioneringarna uppbyggda på sådant sätt att
försäkringstagaren har en garanti för att pension skall utbetalas eller att den
skall utges under viss minsta tid. Det rör sig i stället om riskförsäkringar av
innebörd att efterlevandepension utbetalas enbart om den försäkrade risken,
dvs. dödsfall, inträffar och under förutsättning att försäkringen vid den
tidpunkten fortfarande är gällande för försäkringstagaren och att
förmånsta-gare då finns. Åven många privata pensionsförsäkringar för
efterlevandeskydd är konstruerade enligt denna princip.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om ett synsätt av det nämnda slaget sålunda är främmande
för ett Prop. 1987/88:171 pensionssystem av ATP:s karaktär, anser
pensionsberedningen att åsikten bör kunna beaktas i detta speciella sammanhang,
då en genomgripande omdaning av efterlevandestödet föreslås. Beredningen har
därför tagit den fill utgångspunkt för de särskilda övergångsregler som
föreslås för yngre kvinnor. Dessa övergångsregler har till syfte att ge
kvinnorna en fortsatt rätt till en änkepension från ATP som står i relation
till den ålderspension mannen intjänat inom tilläggspensioneringen fram till
tidpunkten för ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta förslag kan jag ansluta mig. Jag vill här ocksä
framhälla att även en del kvinnor i åldern under 45 år kan ha planerat sin
ekonomi och familjesituation under påräknande av det riskskydd som ges genom
den nuvarande änkepensioneringen. Dessa kvinnor kan få svårigheter att finna
alternativa vägar att bygga upp ett - som de kan anse behövligt -motsvarande
skydd. DeUa kan exempelvis vara fallet om mannen är väsentligt äldre än
kvinnan. Mot bakgrund härav förordar jag således att även kvinnor som vid
reformens ikraftträdande är yngre än 45 år skall ges ett visst fortsatt skydd
från den hittillsvarande änkepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med pensionsberedningen och LO vill jag betona
att det hår rör sig om en lösning som helt betingas av omständigheterna i bara
detta sammanhang. Det är alltsä inte fråga om något principiellt
ståndpunktstagande från min sida till bärkraften generellt sett av de sålunda
hävdade argumenten. Tvärtom bör den föreslagna lösningen ses som en
undantagsföreteelse motiverad av de speciella omständigheterna i just det fall
som nu behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda övergångsregler som sålunda blir aktuella
avser primärt ATP och tar sikte på alla kvinnor som vid ikraftträdandet är
yngre än 45 år - dvs. födda år 1945 eller senare - utan någon nedre
åldersgräns. En förutsättning föreslär jag dock skall vara att kvinnan vid
utgången av år 1989 redan omfattas av riskskyddet inom den nuvarande
änkepensioneringen, dvs, att hon då uppfyller villkoren för rätt till
änkepension. Det bör alltsä krävas att kvinnan vid ikraftträdandet av reformen
är gift och att antingen äktenskapet dä bestätt minst fem år eller att hon då
har barn gemensamt med maken. Mannens ålder är däremot utan betydelse utom så
till vida att ett barnlöst äktenskap måste ha ingåtts senast den dag då mannen
fyllde 60 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär att den rätt som en kvinna i denna
situation tillförsäkras är att hon kan beviljas änkepension frän ATP av viss
storlek om och när mannen skulle avlida, under förutsättning att äktenskapet då
fortfarande består och villkoren i övrigt för rått till sådan pension alltjämt
är uppfyllda. Denna framtida änkepension motsvarar storleksmässigt hela eller
viss andel av den änkepension som skulle ha utbetalats om mannen hade avlidit
vid utgången av år 1989. Änkepensionen beräknas - med tillämpning av 30- och
15-årsreglerna - på grundval av de år med pensionspoäng och storleken av dessa
som mannen förvärvat under tiden före reformens ikraftträdande. Däremot tas
inte hänsyn till år därefter, dvs. några antagandepoäng läggs inte till grund
för pensionen. För män som är födda år 1923 eller tidigare tillämpas 15 kap. 1
eller 1 a § AFL, vilket inriebär krav på färre år med pensionspoäng än 30 för
att rätt skall föreligga till oreducerad pension. En kvinna som är gift med en
äldre man, som vid ikraftträdandet tillgodoräknats</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionspoäng
för så många år som krävs för oreducerad ålderspension, kan Prop.
1987/88:171 således enligt förslaget även i framtiden beviljas oreducerad
änkepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Änkepensionen beräknas på grundval av medeltalet av de
femton högsta poängtalen som mannen intjänat före den 1 januari 1990. För att
undvika att alltför små pensioner betalas ut, bör krävas minst tre år med
ATP-poäng före ikraftträdandet av reformen. Lägsta belopp som utbetalas blir
härigenom 1/10 av en oreducerad änkepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom tilläggspensioneringen intjänas pensionsrått endast
genom den del av förvärvsinkomsten som överstiger ett basbelopp. Inkomsten
därunder kompenseras i pensionshänseende i stället genom folkpensioneringen.
För att den nu ifrågavarande rätten till viss änkepension på grundval av
mannens poängförvärv före år 1990 skall tillgodoses fullt ut, bör därför den
särskilda övergångsregeln inom ATP kompletteras med en motsvarande övergångsbestämmelse
såvitt gäller folkpensioneringen. Denna bör ha till innebörd att kvinnor som är
födda år 1945 eller senare skall ges fortsatt rätt till även en hel eller del
av en hel folkpension i form av änkepension, om de vid utgången av år 1989
uppfyller villkoren för sådan rätt. Förutsättningar härför är sålunda i
huvudsak att kvinnan då antingen fyllt 36 år och varit gift med mannen minst
fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år.
Folkpensionen utges med samma andel av oreducerad pension som tilläggspensionen
(dvs. i regel vissa 30-delar av en icke reducerad pension).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom villkoren för rätt till änkepension inte är
desamma inom de båda pensionssystemen kan det emellertid inträffa att en gift
kvinna får fortsatt rätt till änkepension endast från folkpensioneringen. I
sådant fall finns inte någon ATP att anknyta till. Beräkningen av folkpensionen
får då göras på grundval av en fiktiv tilläggspension i form av änkepension
motsvarande vad som skulle ha utgetts om villkoren för rått till sådan pension
varit uppfyllda. Den fiktiva tilläggspensionen beräknas med tillämpning av
30-årsregeln som en hel eller en andel av en oreducerad änkepension på grundval
av det antal år mannen tillgodoräknats pensionspoäng fram t.o.m. år 1988.
Folkpensionen utges således med så stor andel av oreducerad änkepension som
svarar mot förhållandet mellan det antal år mannen fram till dess
tillgodoräknats ATP-poäng och talet trettio (eller det lägre tal.som följer av
15 kap. 1 eller 1 a § AFL).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsvarande
rätt till folkpension i form av änkepension bör ges även en<br>
icke gift kvinna, som vid utgången av år 1989 stadigvarande sammanbor med<br>
en icke gift man och som uppfyller villkoren i folkpensioneringens likställig<br>
hetsregel. Denna regel innebär att kvinnan antingen skall ha varit gift med<br>
eller ha eller ha haft barn med mannen i fråga. Kvinnan måste dessutom<br>
uppfylla ovannämnda villkor för rätt till folkpension i form av änkepension.<br>
Den tid kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen jämställs härvid med<br>
tid varunder äktenskap bestått. Inte heller för denna kategori kvinnor finns<br>
någon ATP att anknyta till, eftersom änkepension från tilläggspensionering<br>
en utges endast till gifta kvinnor. Åven i dessa fall får således beräkningen
av<br>
folkpensionen göras på grundval av en fiktiv tilläggspension i form av<br>
änkepension, motsvarande vad som skulle ha utgetts om mannen och<br>
kvinnan varit gifta och villkoren för rätt till sådan pension varit uppfyllda.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-'"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Änkepension
från folkpensioneringen utbetalas bara i de fall då mannen Prop.
1987/88:171 avlider innan kvinnan fyller 65 år och utges längst fram till dess
kvinnan uppnår denna ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kvinnor som berörs av dessa särskilda övergångsregler
och som med stöd därav erhåller folkpension i form av ånkepension bör få rätt
också till pensionstillskott med samma kvotdel som folkpensionens grundbelopp.
Rätt bör även föreligga till KBT och till extra avdrag vid beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kvinnor - födda år 1945 eller senare - som berörs av
dessa särskilda övergångsregler torde regelmässigt bli berättigade också till
omställningspension under ett är eller längre tid och i vissa fall även till
särskild efterlevandepension, om mannen skulle avlida innan de fyllt 65 år. För
att undvika dubbelkompensation bör därför änkepensionen alltid samordnas krona
för krona med omställningspension och särskild efterievandepension. Det betyder
att änkepensionen för tid då rätt föreligger till dessa förmåner utges endast i
den mån den beloppsmässigt överstiger omställningspensionen resp. den särskilda
efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med ålderspension från ATP bor göras en samordning av
sådan änkepension från ATP som här avses. Jag föreslår alltsä att sådan änkepension
frän ATP som efter ikraftträdandet nybeviljas en kvinna född år 1945 eller
senare med stöd av de här berörda övergångsbestämmelserna skall samordnas med
den ålderspension från tilläggspensioneringen som änkan kan ha rätt till. Denna
samordning bör enligt samma princip som den i det föregående föreslagna
samordningen ske krona för krona på det sättet att änkepensionen utbetalas
enbart i den mån den överstiger ålderspensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åndring av nuvarande regel i 14 kap. 2 § AFL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För efterlevande kvinnor föreslår pensionsberedningen
ytterligare en speciell regel. Denna regel är tekniskt utformad som en
övergångsbestämmelse men innebår i realiteten en ändring av nuvarande regler i
14 kap. 2 § AFL. Innebörden av dessa är att tilläggspension i form av
änkepension dras in, om den pensionsberättigade ingår äktenskap, men börjar
utgå på nytt om äktenskapet upplöses innan det bestått i fem år. Tanken bakom
femårsregeln är att kvinnan efter denna tid förvärvat rätt till änkepension
efter mannen i det nya äktenskapet. Om kvinnan emellertid skulle bli änka även
efter den senare mannen innan det nya äktenskapet bestått i fem år, har hon
inte rätt till änkepension efter denne såvida hon inte har barn gemensamt med
honom. Om den pensionsberättigade kvinnan emellertid ingär nytt äktenskap med
en man som är 60 år eller äldre och det nya äktenskapet upplöses på grund av
mannens död efter att ha bestått i mer än fem år, föreligger - om äktenskapet
är barnlöst - enligt dagens regler inte rätt till änkepension från ATP efter
den andre mannen. Inte heller kan rätten till änkepension efter den förste mannen
återupplivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sistnämnda konsekvens har uppmärksammats i en motion fill
riksdagen (1983/84:1611), som överiämnats till pensionsberedningen (SfU
1983/84:18, rskr. 204).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. Enligt pensionsberedningens uppfattning är det anförda
en otillfredsställande konsekvens av de nu gällande reglerna. För att undvika
denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konsekvens
föreslår beredningen att en kvinna i nämnda situation, som Prop.
1987/88:171 beviljats änkepension från ATP före ikraftträdandet och som
dessförinnan ingått nytt äktenskap meden man som då var 60 år eller äldre,
skall kunna återfå rätten till änkepension efter den förste mannen trots att
det nya äktenskapet varat i mer än fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta förslag, som inte mött några erinringar under
remissbehandlingen, kan jag ansluta mig. I specialmotiveringen utvecklar jag
närmare innebörden av förslaget i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda beträffande efterlevande kvinnor innebär
sammanfattningsvis att äldre regler alltjämt skall gälla om dödsfallet
inträffat före ikraftträdandet. Vid dödsfall efter ikraftträdandet gäller de
nya bestämmelserna för alla kvinnor som vid tidpunkten för ikraftträdandet är
yngre än 45 år. Vissa gifta kvinnor i denna grupp kan dock dessutom enligt
särskilda regler få rätt till en hel eller delar av en hel änkepension från
folk- och tilläggspensioneringen. Kvinnor som vid ikraftträdandet är 45 år
eller äldre har i princip fortsatt rätt till änkepension enligt hittillsvarande
regler och omfattas alltså inte alls av de nya reglerna. För kvinnor som är 60
år eller äldre vid ikraftträdandet tillämpas hittillsvarande regler för
änkepension fullt ut, medan det för kvinnor som är i åldern 45-59 år vid det
nya systemets införande gäller särskilda regler för beräkningen av änkepension
från ATP fr.o.m. det att kvinnan uppnått 65 ärs ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om att den sålunda föreslagna
övergångsregleringen kan förefalla tillkrånglad och att den inte medverkar till
att förenkla regelsystemet inom den allmänna försäkringen. Detta har också
framhållits av flera remissinstanser. Jag anser dock, liksom
pensionsberedningen och de flesta remissinstanserna, att detta är en
ofrånkomlig följd som måste accepteras om man vill få till ständ regler som
innebär en lämplig avvägning mellan olika gruppers behov och som utgör en från
sociala synpunkter tillfredsställande avgränsning mellan det hittillsvarande
och det nya regelsystemet samtidigt som kostnadsökningarna totalt sett
begränsas. Jag vill också starkt understryka vikten av att försäkringskassorna
och riksförsäkringsverket gör kraftfulla insatser för att lämna information om
innebörden av reformen. Sådana insatser bör riktas dels till allmänheten, dels
till de efterlevande som berörs av de olika reglerna. Jag är övertygad om att
de som omfattas av reformen pä den vägen skall kunna fä erforderliga kunskaper
om vad övergångsbestämmelserna innebär och om i vad mån olika grupper är att
hänföra till det äldre eller det nya regelsystemet för efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övergångsbestämmelser som jag föreslår medför att det
också under mycket lång tid efter det nya systemets ikraftträdande kommer att
nybeviljas änkepension enligt hittillsvarande regler. Dessutom kommer att
fortsätta att utgä sädan änkepension som beviljats dessförinnan. Dessa
övergångsbestämmelser får till följd att det också långt efter ingången av
nästa sekel kommer att årligen nybeviljas ett inte obetydligt antal
änkepensioner med stöd av de nuvarande reglerna härför. Änkepensioneringen i nu
gällande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utformning kan antas vara helt avvecklad inom
tilläggspensioneringen först Prop. 1987/88:171 efter år 2050. Inom
folkpensioneringen sker avvecklingen snabbare, eftersom pension här inte utges
efter det att änkan fyllt 65 år. Redan 20 år efter ikraftträdandet kommer
därför att ha skett en väsentlig minskning av antalet änkepensioner här. Helt
avvecklade kan dessa dock inte förväntas bli förrän efter ytterligare 20-25 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att två regelsystem sålunda under mycket lång tid kommer
att få tillämpas vid sidan av varandra skulle måhända kunna ses som en nackdel.
Detta är dock en nödvändig konsekvens om man vill undvika alltför drastiska
övergångslösningar och erbjuda ett fortsatt skydd enligt dagens regler åt de
kvinnor som påräknat detta. En förkortning av den långa övergångstiden kan
åstadkommas endast om man generellt begränsar rätten till fortsatt änkepension
för alla kvinnor och således även för dem som redan uppbär sådan pension vid
tidpunkten för reformens ikraftträdande. Av mina överväganden i det föregående
framgår att jag inte kan acceptera sådana lösningar och att jag inte år beredd
att lägga fram förslag med den innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1.1 Nuvarande regler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (omtryckt
1977:264, ändrad senast 1987:1322) trädde i kraft den 1 juh 1977, samfidigt som
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) upphörde att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid samma tidpunkt som lagen om arbetsskadeförsäkring
(LAF) trädde ocksä lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän i kraft. I den förra lagen har
förts samman bestämmelser om ersättning för personskada som har ådragits under
bl.a. militärtjänst, civilförsvarstjänst, räddningstjänst eller vistelse på
kriminalvårdsanstall, häkte eller polisarrest. Den senare lagen ersätter äldre
författningar om ersättning till sjömän för krigsskador. Ersättning enligt de
nämnda lagarna kan utges vid bl.a. dödsfall. Därvid blir ersättningsreglerna i
LAF tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsskadeskyddet enligt LAF omfattar alla förvärvsarbetande,
dvs. förutom arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen
omfattar dessutom studerande i den män utbildningen är förenad med särskild
risk för arbetsskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en försäkrad drabbas av arbetsskada, ger LAF i princip
rätt till full ersättning för det inkomstbortfall som skadan medför. Med
arbetsskada förstås samtliga skador och sjukdomar som har uppstått på grund av
olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Också olycksfall vid färd
till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden
föranleddes av och stod i nära samband med arbetet. Ersättning utges i form av
sjukpenning och livränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter en försäkrad som avlidit till följd av arbetsskada
utbetalas begrav-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningshjälp
med belopp som motsvarar 30 % av basbeloppet vid tiden för Prop.
1987/88:171 dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en försäkrad avlider till följd av arbetsskada kan
vidare livränta utges till efterievande änka, med änka jämställd kvinna,
frånskild hustru, barn och förälder. Änkling äger däremot inte rätt till
livränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlaget för beräkning av efterlevandelivränta
(ersättningsunderlaget) utgörs av den försäkrades egen livränta om sådan
livränta vid tiden för dödsfallet utgick med anledning av förlust av
arbetsförmågan till följd av skadan. I annat fall grundas efterlevandelivräntan
på vad som skulle ha utgjort livränta till den försäkrade vid förlust av
arbetsförmågan, om sådan livränta skulle ha börjat utges vid tiden för
dödsfallet. Ersättningsunderlaget får aldrig överstiga ett belopp motsvarande
7,5 gånger basbeloppet vid den försäkrades död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anka efter försäkrad har rått till livränta under
förutsättningar som är likartade med reglerna för änkepension från
folkpensioneringen. Efterlevandelivränta till änka utges således om hon har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid mannens
död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller om hon har
fyllt 36 år vid mannens död. Något minimikrav på äktenskapets längd finns inte
uppställt. Upphör änkan att ha barn under 16 år i hemmet skall vid bedömande av
hennes rått till livränta i fortsättningen anses som om mannen hade avlidit då
barnet upphörde att påverka rätten till livränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För änka, vars rätt till livränta grundar sig på
sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed
jämställda tidpunkten har fyllt 50 år, utbetalas livräntan med belopp som, när
mannen efterlämnar livränteberättigat barn, motsvarar 40 % och i annat fall 45
% av ersättningsunderlaget. För annan änka minskas livräntan med 1/15 för varje
år varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att
ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med änka jämställs enligt 5 kap. 6 § LAF kvinna som vid
den försäkrades död stadigvarande sammanbodde med honom och som hade varit gift
med eller hade eller hade haft barn med honom eller var havande med barn till
honom. Även kvinna som vid försäkrads död annars levde samman med den
försäkrade under äktenskapsliknande förhållanden sedan avsevärd tid jämställs
med änka i fråga om rätt till livränta. Som avsevärd tid ansågs ca två år i den
praxis som utbildats vid tillämpning av motsvarande regel i YFL. Någon ändring
härvidlag är inte avsedd enligt förarbetena till LAF. Om den försäkrade eller
kvinnan var gift vid dödsfallet tillämpas inte de nämnda reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till änkelivränta upphör om änkan gifter om sig
eller avsevärd tid lever samman med man under äktenskapsliknande förhållanden.
Upplöses äktenskapet eller upphör sammanlevnaden inom fem år börjar livräntan
utgå på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frånskild hustru till den försäkrade som var berättigad
till underhållsbidrag från denne har rätt till livränta med belopp som svarar
mot bidraget. Förutsättningarna för rätten härtill motsvarar i övrigt
huvudsakligen de som gäller för änkor. Livränta till en frånskild hustru får
inte utgå under längre tid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än som varit bestämd för underhållsbidraget. Den får inte
heller sättas högre än underhållsbidraget eller överstiga vad som maximalt kan
utges till änka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn till
avliden försäkrad har rätt till livränta för tid t.o.m. den månad barnet fyller
19 år. Om barnet på grund av sjukdom eller annan liknande orsak inte kan
försörja sig kan rätten fill livränta utsträckas längst t.o.m. den månad då
barnet fyller 21 år. Med eget barn jämställs i fråga om rätt till livränta barn
till efterlevande make om barnet stod under makens vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Storleken
av barnlivräntan år beroende av om livränteberättigad änka eller därmed
jämställd kvinna finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar den försäkrade
änka och barn blir varje barns livränta 20 % av ersättningsunderlaget. Om
barnet är ensamt utgör livräntan 40 % av ersättningsunderlaget. År i sistnämnda
fall flera barn berätfigade till livränta ökas procenttalet 40 med 20 för varje
barn utöver det första, varefter det sammanlagda livräntebeloppet fördelas lika
mellan barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förälder
till avliden försäkrad som till följd av dödsfallet kommer att sakna behövligt
underhåll har rätt till livränta med skäligt belopp, dock högst 20 % av
ersättningsunderlaget.Uppgär livräntorna till efterievande efter en försäkrad
sammanlagt till belopp som överstiger ersättningsunderiaget, sätts livräntorna
ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag. I första
hand görs dock nedsättning av livräntor till den försäkrades föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livräntor
enligt LAF är på visst sätt samordnade med allmän pension. År den som uppbär
livränta (egenlivränta eller efterlevandelivränta) samtidigt berättigad till
folkpension eller tilläggspension enligt AFL med anledning av den
inkomstförlust som har föranlett livräntan, utges livräntan endast i den män
den överstiger pensionen. I pensionen innefattas därvid pensionstillskott.
Tilläggspension i form av ålderspension påverkar inte livräntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ankelivränta utges fr.o.m. den månad då änkan fyller 65 år
endast i den mån hon inte har rätt till folkpension i form av ålderspension och
tilläggspension i form av änkepension med belopp som motsvarar en
efterlevandelivränta som är beräknad på 65 % av ersättningsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En närmare
beskrivning av de nu gällande reglerna för efterlevandeskyddet i LAF och
angränsande författningar samt av bakgrunden till dessa regler har
pensionsberedningen lämnat i sitt betänkande (s. 267-275).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1.2 Reformering av efterlevandeförmånerna inom
arbetsskadeförsäkringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Efterlevandeförmånerna inom
arbetsskadeförsäkringen reformeras enligt samma principer som för reformen på
den allmänna pensioneringens område och med samma principiella övergångsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmmer med mitt förslag
(betänkandet s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>275-278).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Beredningens förslag godtas av alla som särskilt yttrat sig Prop.
1987/88:171 däröver. Detta görs sålunda av försäkringsrätten för Södra Sverige,
RFV, statskontoret, Försäkringskasseförbundet, LO och PRO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Det nuvarande efterlevandeskyddet
inom arbetsskadeförsäkringen har i huvudsak samma syfte som
familjepensioneringen. Det är också uppbyggt enligt samma principer, och
förutsättningarna för rätten till efterlevandeförmåner har inom
arbetsskadeförsäkringen i stort utformats efter mönster från de som gäller inom
den allmänna pensioneringen. Den nära anknytningen mellan de två
försäkringssystemens efterlevandeförmåner kommer vidare till uttryck genom
reglerna om inbördes samordning dem emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionsberedningen har funnit att, när förslag nu läggs
fram om en grundläggande reformering av den allmänna pensioneringens
efterlevandeförmåner, det mot bakgrund härav framstår som påkallat att göra en
översyn även av efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen. Denna
uppfattning delas av remissinstanserna. Häri kan även jag instämma. Den nära
anknytning som finns mellan familjepensioneringen och arbetsskadeförsäkringens
efterlevandeförmåner gör det ofrånkomligt att också dessa senare förmåner nu
reformeras. Reglerna för samordning mellan förmåner enligt de båda
försäkringarna bygger på att dessa utbetalas under likartade förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst från samordnings- och förenklingssynpunkt
framstår det som angeläget att det finns så stor överensstämmelse som möjligt
mellan de båda försäkringssystemen. Önskvärdheten av en ökad samordning
generellt sett mellan arbetsskadeförsäkringen och den allmänna försäkringen har
också understrukits av riksdagen (SfU 1982/83:14, rskr. 211).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en reformering måste genomföras av efterlevandeskyddet
i LAF förutsattes ocksä redan vid tillkomsten av lagen. Det ansågs då, i
avvaktan på pensionskommitténs pågående översyn av familjepensioneringen, inte
möjligt att ta slutlig ställning till utformningen av försäkringsskyddet för
efterlevande inom arbetsskadeförsäkringen (prop. 1975/76:197, SfU 40, rskr.
377). De nuvarande reglerna på detta område kan därför ses närmast som ett
provisorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitt 2.1.3) redogjort för den
kritik som enligt min mening kan riktas mot familjepensioneringen i nuvarande
utformning. Denna kritik kan med samma fog riktas också mot de nu gällande
reglerna i LAF om stöd till efterlevande. Liksom familjepensioneringen är
sålunda efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen könsojämlika och
utformade på ett från behovssynpunkt mindre tillfredsställande sätt. Liksom jag
funnit vara fallet beträffande dagens familjepensionering kan således arbetsskadeförsäkringens
nuvarande efterlevandeskydd sägas vara föråldrat och inte anpassat till
samhällsförhållandena sådana de gestaltar sig i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den reformering av efterlevandeskyddet inom
arbetsskadeförsäkringen som sålunda nu bör komma till stånd bör ske enligt
samma riktlinjer som jag dragit upp beträffande del nya efterlevandestödet inom
den allmänna pensioneringen. Detta ter sig naturligt inte minst mot bakgrund av
vad jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidigare
anfört om den nära anknytning som finns mellan de båda försäkring- Prop.
1987/88:171 arna i förevarande hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare framhållit talar härför även de regler
som i dag finns beträffande samordning mellan de båda försäkringarna. Dessa
bygger pä att förmånerna inom de båda utges under likartade förutsättningar.
Orri änkepensioneringen, i enlighet med mitt förslag härom, på sikt skulle
avvecklas och ersättas av nya stödformer utan att motsvarande sker inom
arbetsskadeförsäkringen, skulle uppkomma avsevärda problem med avseende på den
framtida samordningen mellan efterlevandeförmåner inom de båda systemen. En
konsekvens skulle vidare bli att det uppstod avsevärda kostnadsökningar inom
arbetsskadeförsäkringen, eftersom samordningen är sä utformad att pensionen
utgår primärt och efterlevandelivräntan utges endast i den mån den
beloppsmässigt överstiger pensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda lägger jag i det följande fram
förslag till en reformering av efterlevandeförmånerna inom
arbetsskadeförsäkringen efter i huvudsak de riktlinjer som jag tidigare
uppställt beträffande förslagen på efterlevandepensioneringens område. Jag
föreslår således att de nuvarande efterlevandeförmånerna skall ersättas av
stödformer som tar sikte på att bereda ett skydd i första hand för minderåriga
barn samt för efterlevande vuxna - män såväl som kvinnor - soni befinner sig i
en sådan situation att det generellt sett kan anses föreligga ett stödbehov. I
sistnämnda avseende bör således, på motsvarande sätt som föreslås beträffande
efterlevandepensioneringen, förmåner utges under en omställningsperiod av ett
år eller den längre tid varunder den efterlevande tar vård om minderårigt barn
samt till efterlevande som av arbetsmarknadsmässiga skäl e.d. har nedsatta
försörjningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i fråga om den allmänna pensioneringen bör också de
nya reglerna inom arbetsskadeförsäkringen förses med långtgående och generösa
övergångsregler till skydd för äldre och medelålders kvinnor, vilka inrättat
sitt liv efter tidigare samhällsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt vid utformandet av förslagen har varit att
i så stor utsträckning som möjligt erhålla överensstämmelse med de
förutsättningar som föreslås gälla för rätten till efterlevandepension. Helt
likartade regler är det dock inte möjligt att åstadkomma på alla punkter.
Arbetsskadeförsäkringen har ett skadeståndsrättsligt inslag, vilket bör
tillåtas få genomslag även pä efterlevandeskyddets område. Nuvarande metoder
för beräkning av förmånerna liksom hittillsvarande ersättningsnivåer bör därför
behållas. Också vissa andra särbestämmelser inom arbetsskadeförsäkringen bör
kvarstå. Jag anser sålunda att det inte finns anledning att nu föreslå någon
förändring av reglerna för den särskilda begravningshjälpen enligt LAF. Denna
bör alltså kvarstå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av dessa allmänna synpunkter övergår jag nu
fill att behandla de konkreta förslag till omläggning av efterlevandeförmånerna
inom arbetsskadeförsäkringen som pensionsberedningen redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.2
Rätten till livränta åt efterlevande barn</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Rätt till livränta skall liksom hittills föreligga för den avlidnes
biologiska barn och adoptivbarn men inte längre för styvbarn. Även ett
utländskt barn som tagits till Sverige i adoptionssyfte skall kunna få livränta
efter den presumtive adoptivföräldern, om denne skulle avlida. Livräntan
utbetalas fram till dess barnet fyller 18 år eller, om det därefter bedriver
studier på grund- eller gymnasieskolenivå, längst t.o.m. juni månad det år då
barnet fyller 20 år. Livräntan för ett efterlevande barn skall alltid utgöra 40
% av ersättningsunderlaget. De sammanlagda barnlivräntorna höjs med 20 % av
underlaget för varje ytterligare barn som är berättigat till livränta.
Nuvarande begränsningsregel kvarstår oförändrad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 278-280).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna tillstyrker beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: På motsvarande sätt som
beträffande den allmänna pensioneringens efterlevandeförmåner bör tyngdpunkten
i arbetsskadeförsäkringens efterlevandeskydd läggas på stödet till
efterlevande barn. Dessa bör också fortsättningsvis erhålla livränta efter i
huvudsak de regler som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den livränteberättigade personkretsen bör
liksom hittills gälla att rätt till livränta skall föreligga för den avlidnes
biologiska barn och adoptivbarn. Enligt nuvarande regler i LAF likställs med
eget barn sådant barn till efterlevande make som vid dödsfallet stod under
makens vårdnad. Jag anser, liksom pensionsberedningen, att skäl saknas att
längre behälla denna möjlighet för styvbarn att i vissa fall erhålla livränta.
Som jag utvecklat i avsnitt 3.2.1 beträffande rätten till barnpension kan
bärande invändningar riktas mot att låta efterlevandeförmåner av detta slag
utges till styvbarn. Dessa barn är i annan form tillförsäkrade en
tillfredsställande ekonomisk trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot bör - i enlighet med vad jag föreslår på
barnpensioneringens område - livränta kunna utges till ett utländskt barn som
förts till Sverige i adoptionssyfte och som här tagits emot av den försäkrade
för vård och fostran i sådant syfte, om denne skulle avlida 4ill följd av en
arbetsskada innan adoptionen genomförts. En regel som ger rätt till
efterlevandelivränta åt barnet i sådant fall bör nu införas i LAF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande gäller den övre åldersgränsen att barnlivränta
utgår t.o.m. den månad varunder barnet fyller 19 år. Om barnet på grund av
sjukdom eller annan liknande orsak inte kan försörja sig, kan rätten till
livränta dock utsträckas längst t.o.m. den månad då barnet fyller 21 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagit att det fortsättningsvis skall
gälla enhetliga åldersgränser för rätten till barnpension från folk- och
tilläggspensioneringen. Från samordningssynpunkt är det önskvärt att samma
åldersgränser väljs också för rätten till barnlivränta från arbetsskadeförsäkringen.
De skäl som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talar för
den lösning som jag föreslår för barnpensioneringen gäller i lika hög Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grad för
arbetsskadeförsäkringens del. Motiv för att fortsättningsvis hålla fast</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
möjligheten att utge barnlivränta fram till längst 21 års ålder för barn som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på grund
av sjukdom inte kan försörja sig föreligger enligt min mening inte i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dagens
läge. De barn som kan omfattas av denna regel torde i allmänhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppfylla
villkoren för rätt till förtidspension och handikappersättning och får</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>då
försörjningen tryggad på den vägen. Att utge barnlivränta åt barnet under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>längre tid
skulle innebära att avgörande vikt skulle tillmätas orsakerna till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försörjningssvårigheterna
i stället för den faktiska situationen. Detta skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stå i strid
med strävandena i övrigt på socialförsäkringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att rätt till
efterlevandelivränta skall tillkomma barn som är under 18 år. Om barnet är
äldre men bedriver studier på grund- eller gymnasieskolenivå, skall livräntan
kunna utges så länge studierna fortgår, dock längst t.o.m. juni månad det år
under vilket barnet fyller 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler i LAF utgörs underlaget för
beräkning av efterlevandelivränta (ersättningsunderlaget) av den försäkrades
egen livränta, om sådan livränta vid tiden för dödsfallet utgavs med anledning
av förlust av arbetsförmågan till följd av arbetsskada. I annat fall grundas
efterlevandelivräntan på vad som skulle ha utgjort livränta fill den
försäkrade vid förlust av arbetsförmågan, om sådan livränta skulle ha börjat
utgå vid tiden för dödsfallet. I princip motsvarar ersättningsunderlaget
således den avlidnes egenlivränta eller sjukpenninggrundande inkomst vid tiden
för dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa regler bör behållas oförändrade. Även i fortsättningen
bör efterlevandelivränta till barn - och vuxna efterlevande - alltså beräknas
på grundval av detta ersättningsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storleken av barnlivränian år för närvarande beroende av
om livränteberättigad änka eller därmed jämställd kvinna finns samt av
familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar den försäkrade änka och barn, blir
varje barns livränta 20 % av ersättningsunderlaget. Om ett barn är ensamt
livränteberättigat, utgör livräntan 40 % av ersättningsunderlaget. Finns fler
barn än ett ökas procenttalet 40 med 20 för varje barn utöver det första,
varefter det sammanlagda livräntebeloppet fördelas lika mellan barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa kompensationsgrader för barnlivränta motsvarar
således delvis de som jag föreslår skall gälla i framtiden beträffande barnpensionen
frän ATP, dock att kompensationsgraden för livränta till ett
ersättningsberättigat barn är något högre än den för tilläggspensionen till ett
pensionsberättigat barn. Någon generell förändring av de nuvarande
kompensationsgraderna enligt LAF finner jag emellertid inte skäl att föreslå.
Det skadeståndsråttsliga inslaget i arbetsskadeförsäkringen bör här tillåtas
slå igenom, och nivån för livränta till ett efterlevande barn bör således vara
något högre än kompensationsgraden för barnpension till ett barn. Någon
fullständig parallellitet uppkommer således härigenom inte. Emellertid finns
någon sådan inte heller i dag, eftersom livräntan och pensionen beräknas pä
olika underlag. Genom mitt förslag åstadkoms dock ett närmande de båda systemen
emellan därigenom att jag föreslår en höjning inom ATP av tillägget för varje
barn utöver det första från 10 till 20 % och alltså motsvarande det som redan
nu gäller inom arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att tyngdpunkten i efterlevandestödet, som
jag tidigare framhållit, bör läggas på förmåner åt minderåriga barn anser jag
dock att barnlivräntorna framdeles inte bör påverkas av att det samtidigt utges
livränta till en vuxen efterlevande. Samordningen mellan barnlivränta och
efterlevandelivränta åt en vuxen bör därför i stället ske på det sättet att den
vuxnes livränta reduceras, inte barnets. Mitt förslag innebär således att
barnlivränta fortsättningsvis alltid skall beräknas fill 40 % av ersättningsunderlaget
för ett efterlevande barn. Finns flera barn än ett skall det sammanlagda
livräntebeloppet höjas med 20 % av ersättningsunderlaget för varje ytterligare
barn och därefter fördelas lika mellan barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På samma
sätt som inom den allmänna pensioneringen bör nuvarande bestämmelse om
avräkning av livränta med hänsyn liU underhällsbidrag i form av engångsbelopp
nu avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot bör nuvarande begränsningsregel i LAF kvarstå
sådan den nu är utformad. Enligt denna kan det efter en avliden inte utges
livränta till efterlevande - barn och vuxna - med högre sammanlagt belopp än
vad som motsvarar ersättningsunderlaget. Överstiger livräntornas sammanlagda belopp
detta underlag sätts det ned proportionellt. Denna regel överensstämmer med
vad jag tidigare (avsnitt 3.4,2) föreslagit skall gälla inom ramen för den
reformerade efterlevandepensioneringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Rätten till livränta åt vuxna efterlevande </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.3.1 Personkretsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Rätt till livränta skall föreligga för efterlevande make. Härmed
likställs en icke gift efterlevande som stadigvarande sammanbodde med en icke
gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har
eller har haft eller väntade barn med denne. Nuvarande möjligheter för
frånskild hustru och för föräldrar att beviljas efterlevandelivränta avskaffas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>280-282).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har inte något att erinra mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I enlighet med vad jag tidigare
anfört bör stödet till vuxna efterlevande, på samma sått som inom
efterlevandepensioneringen, utformas könsneutralt. Efterlevande män och kvinnor
bör således ges rätt till förmåner på identiskt lika villkor. Nuvarande
änkelivräntor bör avvecklas på sikt och - efter förebild av den nya
efterlevandepensioneringen - ersättas av omställningslivräntor och särskilda
efterlevandelivräntor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till livränta bör fillkomma efterlevande make till
den avlidne. Med make bör, på motsvarande sätt som gäller i dag beträffande
rätten till änkelivränta, jämställas en icke gift efterlevande som
stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och
som har varit gift med eller har eller har haft eller väntar barn med denne.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra kategorier som sammanbott under äktenskapsliknande
förhållan- Prop. 1987/88:171 den bör däremot fortsättningsvis inte omfattas av
efterlevandeskyddet. Mitt förslag härvidlag innebär således en viss
inskränkning i förhållande till vad som för närvarande gäller beträffande
rätten till änkelivränta. Härigenom nås emellertid överensstämmelse med vad jag
föreslår skall gälla inom den allmänna pensioneringen. De skäl som jag anfört
för en sådan avgränsning på det området gör sig enligt min mening gällande med
samma styrka då fråga är om att bestämma vilka kategorier efterlevande som
skall ha rätt fill efterievandelivränta (avsnitt 4.2). Det bör också påpekas
att ett av skälen fill att arbetsskadeförsäkringens vidare
likställighetsbegrepp en gång infördes var att man då önskade åstadkomma
överensstämmelse med vad som vid den tiden gällde inom folkpensioneringen.
Detta motiv för den nuvarande avgränsningen av personkretsen kvarstår
emellertid inte nu längre, eftersom likställighetsbegreppet inom
folkpensioneringen därefter ändrats och därvid fått den utformning det har i
dag. Jag vill också framhålla aU det även från samordningssynpunkt är
väsentligt att samboendebegreppet görs enhetligt på två så närliggande områden,
som båda avser förmåner till efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rätt som i dag finns för frånskild kvinna att uppbära
livränta efter förutvarande make saknar motsvarighet inom den allmänna
pensioneringen. Enligt min mening finns inte heller skäl att nu inom den
reformerade pensioneringen införa regler av innebörd att det skall kunna utgå
efterlevandepension fill frånskild make. Motiven härför har jag utvecklat
under avsnitt 4.2. De synpunkter som där framförts gör sig enligt min mening
gällande även då fråga är om efterievandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen.
Härfill kommer aU nuvarande regel om rätt till änkelivränta för frånskild maka
tillämpats ytterst sällan. Redan under förarbetena till LAF ifrågasattes därför
behovet av en sådan regel. Någon utökning av antalet frånskilda med
efterlevandelivränta har inte inträtt efter ikraftträdandet av LAF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det sagda finner jag, i likhet med
pensionsberedningen, att det inte bör komma i fråga att inom
arbetsskadeförsäkringen hålla fast vid en särregel av nämnt slag, som skulle
strida mot de principer på vilka jag anser att det framtida efterlevandestödet
bör vara uppbyggt och som dessutom knappast skulle komma att tillämpas i
praktiken. Jag föreslår således att frånskilda kvinnor inte skall kunna
beviljas efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen med stöd av de
reformerade regler härför som jag nu lägger fram förslag till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande kan även en förälder till en avliden
arbetsskadad få rätt till efterlevandelivränta, om föräldern till följd av
dödsfallet kommer att sakna behövligt underhåll. Grunden till denna regel är
att det vid fillkomsten av LAF ansågs alltjämt kunna finnas fall där
pensionsskyddet var dåligt, inte minst bland invandrarfamiljer, och där en
behovsprövad föräldralivränta kunde utgöra en nödvändig förutsättning för en
dräglig försörjning. Samtidigt framhölls dock aU bl.a. utbyggnaden av den
allmänna pensioneringen skulle komma att göra bestämmelsen mindre motiverad med
tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter det att LAF infördes och sedan nämnda uttalanden
gjordes har<br>
genomförts nya regler för rätten till folkpension till invandrare. Enligt dessa<br>
nya regler har utlänningar som är bosatta i Sverige alltid rätt till ålderspen<br>
sion efter viss tids bosättning här. Redan på grund härav kan sägas att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsskadeförsäkringens
regel om rätt till föräldralivränta numera har spelat ut sin roll. Till detta
kommer aU under den tid som LAF varit i kraft det inte i något enda fall har
beviljats livränta åt en avliden försäkrads förälder. Mot bakgrund av det nu
sagda finner jag att bestämmelsen om föräldralivränta, som saknar motsvarighet
inom den allmänna pensioneringen, inte bör bibehållas efter införandet av de
nya efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3.2 Omställningslivränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Efterlevande män och kvinnor får rätt till omställningslivränta för
en tid av ett år efter dödsfallet eller för den längre fid då den efterlevande
tar vård om barn under tolv års ålder. Villkoren för denna rätt överensstämmer
med de som avses gälla för rätten till omställningspension.
Omställningslivräntan motsvarar 45 % av ersättningsunderiaget, om barnlivränta
inte utbetalas samfidigt, och 20 % av detta i annat fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>282-283).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna godtar förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för milt förslag: Enligt motsvarande regler som
inom den reformerade efterlevandeperisioneringen bör efterlevande make (eller
därmed tikställd) till den som avlider till följd av en arbetsskada få rätt
till omställningslivränta. Denna bör utbetalas för en tid av ett år efter
dödsfallet eller så länge den efterlevande tar vård om minderårigt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna för rätten till omställningslivränta i dess båda
former bör i alla delar överensstämma med vad som avses gälla beträffande
rätten fill omställningspension inom efterlevandepensioneringen. När det gäller
de närmare skälen för de valda lösningarna får jag därför hänvisa fill vad jag
tidigare anfört med avseende på omställningspensionen (avsnitt 4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag innebär att det för rätt till
omställningslivränta för en tid av ett år efter dödsfallet skall krävas att den
efterlevande är under 65 år och att han eller hon vid dödsfallet stadigvarande
sammanbodde med den sedermera avlidne. Någon nedre åldersgräns skall inte
finnas, och omställningslivräntan skall inte heller fill sin storlek vara beroende
av den efterlevandes ålder vid tidpunkten för dödsfallet. Som ytterligare
villkor bör gälla att den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande
sammanbodde också med barn, som inte uppnått tolv års ålder och som stod under
vårdnad av makarna (eller därmed likställda) eller endera av dem. Skulle detta
villkor inte vara uppfyllt, bör livränta ändå kunna utgå under förutsättning
att den efterlevande hade oavbrutet sammanbott med den avlidne under en fid av
minst fem år omedelbart före dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till omställningslivränta föreslås vidare - efter
ettårsperiodens utgång - tillkomma efterievande som stadigvarande sammanbodde
med sin make vid dennes död, under förutsättning att den efterlevande därefter
har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn som är
under tolv år och som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.
Sådan livränta bör utbetalas så länge det yngsta barnet är under tolv år eller
infill den tidigare tidpunkt då den efterlevande upphör att ha vårdnaden om
eller stadigvarande sammanbo med barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de
nu gällande bestämrrielserna om kompensationsgrad för änkelivränta utges hel
livränta med belopp som, när den avlidne mannen efterlämnar livränteberättigat
barn, motsvarar 40 % och i annat fall 45 % av ersättningsunderlaget. År änkan
yngre äri 50 år och inte har vårdnaden om barn under 16 års ålder, minskas
änkelivräntan på visst sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att det inom ramen för det nya systemet för
efterlevandestöd skall utges efterlevandelivräntor med samma totala belopp som
enligt dagens regler. Livräntorna till efterlevande barn bör dock, som jag
föreslagit i avsnitt 6.2, inte reduceras med hänsyn till att en vuxen
efterlevande kan ha rätt till livränta efter den avlidne. Reduktionen bör i
stället göras på denna senare livränta. Enligt mitt förslag skall
omställningslivräntan därför utgöra 45 % av ersättningsunderlaget, om det efter
den avlidne inte finns något livränteberättigat barn, och i annat fall 20 % av
ersättningsunderlaget. Någon motsvarande avtrappningsregel som i dag finns för
änkor yngre än 50 år föreslår jag inte skall gälla.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3.3 Särskild efterlevandelivränta</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Särskild efterlevandelivränta skall kunna utges till sådan
efterlevande, vars förvärvsmöjligheter efter omställningsperiodens utgång är
nedsatta på grund av arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan
därmed jämförlig anledning. Förutsättningarna för denna rätt överensstämmer med
de som avses gälla för särskild efterlevandepension. Den särskilda efterlevandelivräntan
utbetalas med samma belopp som omställningslivräntan men samordnas med vissa
andra sociala förmåner enligt motsvarande regler som för särskild
efterlevandepension.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>283-284).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna godtar förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Efterlevande som möter problem
att efter omställningsperiodens utgång få försörjningen tryggad genom
förvärvsarbete bör under särskilda förutsättningar kunna beviljas ekonomiskt
stöd från arbetsskadeförsäkringen i form av särskild efterlevandelivränta.
Förutsättningarna för rätten härtill bör överensstämma med villkoren för rätten
till särskild efterlevandepension inom folk- och tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätt
härtill bör således tillkomma sådan efterlevande som uppfyllt förutsättningarna
för rätt till omställningslivränta och som är under 65 år. Någon nedre
åldersgräns bör inte finnas. Vidare bör krävas att den efterlevandes
möjligheter att bereda sig inkomst genom ett för honom eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>henne
lämpligt arbete är nedsatta med minst hälften alltsedan makens död och att
nedsättningen kan antas vara icke endast kortvarig. För att nedsättningen av
försörjningsmöjligheterna skall grunda rått till livränta skall den bero på
arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig
omständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
av rätten till livränta bör ske efter samma grunder som de vilka föreslås
beträffande särskild efterlevandepension inom den allmänna pensioneringen
(avsnitt 4.4). Vid bedömande av i vad mån förvärvsmöjligheterna är nedsatta
skall således beaktas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom
sådant arbete som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och som
rimligen kan begäras av honom eller henne med hänsyn till utbildning och
tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed
jämförliga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i övrigt bör de för särskild efterlevandepension föreslagna reglerna gälla
beträffande den särskilda efterlevandelivräntan. I det föregående (avsnitt 4.4)
har jag med avseende på den särskilda efterlevandepensionen lämnat en
redogörelse för den närmare innebörden av de föreslagna reglerna och för
mofiven bakom de skilda förslagen. Jag vill här hänvisa till denna redogörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
efter omfattningen av den föreliggande nedsättningen av förvärvsmöjligheterna
föreslås den särskilda efterlevandelivräntan kunna utbetalas som hel, som två
tredjedelar av hel eller som halv livränta. Hel efterlevandelivränta bör utges
med samma kompensationsgrad som omställningslivränta, dvs. motsvarande 45 eller
20 % av ersättningsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om samordningen mellan särskild efterlevandelivränta och andra sociala
förmåner som den livränteberätfigade kan ha rätt till bör gälla regler av
motsvarande innebörd som för särskild efterlevandepension inom den allmänna
pensioneringen. Den särskilda efterlevandelivräntan bör alltså vara subsidiär
till andra förmåner som tar sikte på att täcka samma nedsättning av
förvärvsmöjligheterna som livräntan. Om den efterlevande är berättigad till
t.ex. arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag eller vuxenstudiebidrag bör
särskild efterlevandelivränta utges endast i den mån den beloppsmässigt
överstiger den andra förmånen. Vidare bör, på motsvarande sätt som för särskild
efterlevandepension, gälla att särskild efterlevandelivränta inte utges med
anledning av sådan nedsättning av förvärvsmöjligheterna som ger den
efterlevande rätt till förtidspension enligt AFL eller egenlivränta från
arbetsskadeförsäkringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.4
Samordning med den allmänna pensioneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande regler för samordning mellan efterlevandelivränta och
efterievandepension kvarstår i princip oförändrade. Också nuvarande regler om
utbetalning utomlands av efterlevandelivränta fillämpas beträffande
omställningsHvränta och särskild efterlevandelivränta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller sam- Prop.
1987/88:171 ordningen. Enligt beredningens förslag skall särskild
efterlevandelivränta kunna utbetalas enbart till efterlevande som är bosatta i
Sverige (betänkandet s. 284-285).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna har inte haft några synpunkter på
beredningens förslag i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för milt förslag: Som jag tidigare beskrivit är
förmåner från arbetsskadeförsäkringen samordnade med allmän pension. Detta bör
gälla även för de efterlevandeförmåner som skall utges inom ramen för det nya
systemet för efterlevandeskydd i LAF. Efterlevandelivräntor från arbetsskadeförsäkringen
bör alltså bruttosamordnas med efterlevandepension från folk- och
tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta innebår att en barnlivränta utbetalas endast i den
mån den överstiger barnpension från folk- och tilläggspensioneringen. Till en
vuxen efterlevande utges omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta
bara i den utsträckning som den överstiger vad som utgår i folk- och
tilläggspension i form av omställningspension resp. sårskild
efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nu gällande reglerna samordnas; sedan en änka
fyllt 65 år, änkelivräntan även med ålderspension från folkpensioneringen.
Någon motsvarighet fordras inte inom det nya systemet för stöd åt efterlevande,
eftersom omställningslivränta och sårskild efterlevandelivränta inte kan
utbetalas till efterlevande som har uppnått 65 års ålder. På motsvarande sätt
som för särskild efterlevandepension bör dock föreskrivas att sårskild
efterlevandelivränta inte utges till den som uppbär ålderspension från den
allmänna pensioneringen före 65 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rätt till barn- och änkelivränta finns i dag inga krav
på medborgarskap eller bosättning i Sverige e.d. för den efterlevande. Sådana
villkor bör inte heller framdeles gälla i fråga om barnlivränta eller
omställningslivränta. Beträffande den särskilda efterlevandelivräntan har
pensionsberedningen dock funnit det nödvändigt att föreslå den inskränkningen
att livräntan skall utges endast till efterlevande som är bosatta här i landet.
För denna lösning har beredningen anfört samma synpunkter som för förslaget att
särskild efterlevandepension inte skall kunna utges till den som är bosatt
utomlands. Som jag utvecklat i avsnitt 4.5 kan jag inte ansluta mig till
beredningens förslag på det området. Samma skäl som där anförts talar för att
särskild efterlevandelivränta skall kunna utges även vid bosättning utomlands.
Nuvarande regler för änkelivränta i detta hänseende bör därför gälla även i
fråga om sårskild efterlevandelivränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.5
Övergångsregler</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1990. För reformeringen av
arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner skall gälla övergångsregler av i
princip samma innebörd som för reformen på efterlevandepensioneringens område.
Avgörande för om de nya eller de hittillsvarande reglerna skall gälla är dock
inte tidpunkten för dödsfallet utan tidpunkten för arbetsskadan. Reglerna
innebär bl.a. att rätten till änkelivränta enligt de nuvarande reglerna behålls
för alla som uppbär sådan livränta vid reformens ikraftträdande. Även gifta
kvinnor som då är 45 år eller äldre, dvs. födda år 1944 eller tidigare, har ett
fortsatt skydd enligt det hittillsvarande regelsystemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 285-288).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Förslaget lämnas utan erinran. Dock
anser Försäkrings<br>
kasseförbundet att det på arbetsskadeförsäkringens område inte finns något<br>
behov av särskilda övergångsregler, eftersom de föreslagna omfattande<br>
övergångsbestämmelserna inom den allmänna pensioneringen utgör ett<br>
tillräckligt skydd för de efterlevande.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: De nya reglerna för stöd åt
efterlevande inom arbetsskadeförsäkringen bör tråda i kraft vid samma tidpunkt
som reformeringen av efterlevandepensioneringen, dvs. den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare utvecklat gör motsvarande synpunkter som
på efterievandepensioneringens område det motiverat att de nya efterlevandeförmånerna
inom arbetsskadeförsäkringen förses med särskilda övergångsregler till skydd
för bl.a. äldre och medelålders kvinnor som inrättat sitt liv efter tidigare
familjemönster m.m. En särskild övergångsreglering bör alltså finnas av i
princip samma innebörd som föreslås för efterievandepensioneringens del
(avsnitt 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett avseende år det dock påkallat med speciella
övergångsregler för arbetsskadeförsäkringens vidkommande. Avgörande för om de
äldre eller de nya reglerna skall tillämpas i ett visst fall när det gäller efterlevandeförmåner
från arbetsskadeförsäkringen bör inte vara fidpunkten för dödsfallet utan den
tidpunkt då arbetsskadan inträffade. Att, såsom år fallet inom efterlevandepensioneringen,
ta tidpunkten för dödsfallet till utgångspunkt för övergångsregleringen låter
sig inte göras inom arbetsskadeförsäkringen med hänsyn fill de försäkrade och
deras anhöriga. Inom arbetsskadeförsäkringen bör övergångsreglerna i detta
hänseende vara mer generösa än inom den allmänna pensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till livränta utlöses visseriigen av att den
försäkrade avlider, men för att livränta skall kunna utges krävs att dödsfallet
är en följd av en arbetsskada. Det framstår därför som naturligt att låta
övergångsregleringen ta sikte inte på tidpunkten för själva dödsfallet utan på
tidpunkten när arbetsskadan inträffar. Drabbas en försäkrad av arbetsskada
medan nuva-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rande regler är i kraft
bör således rätten fill efterievandeförmåner bedömas Prop. 1987/88:171
enligt dessa regler, även om dödsfallet skulle inträffa först efter det nya
regelsystemets ikraftträdande. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt
2 kap. 4 § LAF en skada till följd av annat än olycksfall anses ha inträffat
den dag då skadan visade sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av mig föreslagna övergångsregleringen innebär med de angivna utgångspunkterna
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsskadan har inträffat före den 1 januari 1990 bör nuvarande regler i LAF -
eller dessförinnan gällande författningar - tillämpas på rätten fill efterlevandeförmåner.
Drabbas den försäkrade däremot efter ikraftträdandet av en arbetsskada som
leder till att han eller hon avlider, skall rätten fill efterlevandelivränta i
princip bedömas enligt de nya reglerna. Från denna , princip bör - på
motsvarande sätt som för efterlevandepensioneringens vidkommande - göras vissa
avsteg bl.a. till förmån för äldre och medelålders kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna för barnlivräntor bör - i enlighet med de angivna allmänna
principerna - tillämpas då arbetsskadan inträffar efter ikraftträdandet. Har
arbetsskadan inträffat dessförinnan bör nuvarande bestämmelser ha fortsatt fillämpning.
Detta gäller beträffande den livränteberättigade personkretsen och - i princip
- även nivån för barnlivränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya åldersgränserna för barnlivränta bör däremot i huvudsak gälla även om
arbetsskadan inträffat före ikraftträdandet. Detta innebär att ett barn, som
för december 1989 uppbär livränta och som därefter fortsätter med grundläggande
studier, skall kunna få behålla livräntan även efter uppnådda 19 år med stöd av
de nya bestämmelserna. I anslutning fill motsvarande förslag på
barnpensioneringens område föreslår jag dessutom en särskild övergångsregel av
innebörd att ett barn, som erhåller barnlivränta sedan tid före ikraftträdandet
och som vid det nya systemets införande har uppnått 18 års ålder, skall kunna
åberopa äldre regler också fortsättningsvis. Barn i denna situation bör alltså,
även om de inte studerar på grund- eller gymnasieskolenivå, kunna få be;hålla
livräntan fram till dess det fyller 19 år eller- om barnet på grund av sjukdom
eller annan liknande orsak inte kan försörja sig - längst t.o.m. den månad då
det fyller 21 år.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ytterligare ett avseende bör föreskrivas undantag från den generella principen
att tidpunkten för arbetsskadan skall vara bestämmande för vilka regler som
skall tillämpas. Det gäller fall där arbetsskadan inträffar efter
ikraftträdandet men där det - med stöd av de särskilda övergångsbestämmelser som
jag lägger fram förslag till i det följande - samtidigt utbetalas livränta
efter den avlidne till en vuxen efterlevande med tillämpning av nuvarande
regler. För att undvika att efter en avliden på samma gång utges såväl livränta
fill en vuxen efterlevande beräknad enligt dagens regler som barnlivränta på
den förhöjda nivå som jag föreslår gälla fortsättningsvis, behövs en särskild
övergångsbestämmelse som tar sikte på samordningen mellan barnlivräntan och
livräntan till den vuxne efterlevande. Denna bestämmmelse bör ges den
innebörden att nuvarande kompensationsgrad för livräntorna behålls i dessa
fall. Det innebär att den vuxne efterlevande erhåller livränta med det belopp
som följer av nuvarande regler medan barnlivräntan för det första barnet liksom
i dag beräknas fill 20 % av ersättningsunderlaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vadsedan
avser efterlevande män borde nya reglerna tillämpas fullt ut från Prop.
1987/88:171 reformens ikraftträdande. Rätt till omställningslivränta och
särskild efterlevandelivränta bör alltså tillkomma en man vars hustru avlider
till följd av en arbetsskada som inträffar efter införandet av det nya
regelsystemet. Åsamkades hustrun arbetsskadan dessförinnan, föreligger inte
rätt till efterlevandelivränta för mannen. Det är härvid utan betydelse om
dödsfallet inträffar först efter de nya reglernas införande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För efterlevande kvinnor bör de nya reglerna börja
tillämpas successivt. De kvinnor som vid utgången av år 1989 redan uppbär
änkelivränta bör -oberoende av ålder - vara bibehållna rätten härtill också
fortsättningsvis. Likaledes bör kvinnor - oberoende av ålder - ha fortsatt rätt
att beviljas änkelivränta även efter det nya systemets ikraftträdande, om
mannen avlider efter den tidpunkten men dödsfallet är en följd av en
arbetsskada som inträffat dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om övriga kvinnor bör gälla att det nya systemet
för stöd åt efterlevande omfattar de kvinnor som är födda år 1945 eller senare
(dvs. är yngre än 45 år den 1 januari 1990). Gifta kvinnor som är födda år 1944
eller tidigare bör däremot också efter införandet av de nya reglerna kunna
beviljas änkelivrånta enligt nuvarande bestämmelser om mannen skulle avlida
till följd av en efter ikraftträdandet åsamkad arbetsskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övriga kategorier efterlevande bör, i enlighet med de
riktlinjer för övergångsregleringen som jag tidigare dragit upp, rätten till efterlevandelivränta
bedömas enligt den lagstiftning som gällde eller gäller vid tidpunkten för
arbetsskadan. Efterlevande som här avses är frånskild maka, förälder och kvinna
som sammanbott med en försäkrad under äktenskapsliknande förhållanden av sådant
slag att rätt till livränta är för handen enligt den nuvarande men inte enligt
den nya bestämmelsen. Har en sådan efterlevande beviljats livränta före de nya
reglernas ikraftträdande bör rätten därtill kvarstå också fortsättningsvis. Och
avlider den försäkrade efter införandet av det nya efterlevandeskyddet bör
livränta kunna beviljas med stöd av den nu gällande lagstiftningen om
dödsfallet är en följd av en arbetsskada som inträffat före ikraftträdandet. En
frånskild kvinna och en kvinna som sammanlevt med en försäkrad under äktenskapsliknande
förhållanden bör dessutom kunna erhålla livränta enligt nuvarande regler även
om arbetsskadan inträffar efter ikraftträdandet, under förutsättning att
kvinnan är född år 1944 eller tidigare.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 5) lagt fram förslag om att det
i vissa fall skall ske en samordning mellan änkepension och egenpension från A TP
för änkor som är 65 år eller äldre. En sådan änka kan i vissa fall vara
berättigad till änkelivränta från arbetsskadeförsäkringen. Från 65 års ålder
utbetalas änkelivräntan endast i den mån kvinnan inte har rätt till folkpension
i form av ålderspension och tilläggspension i form av änkepension med belopp
som motsvarar en livränta som är beräknad pä 65 % av ersättningsunderlaget (6
kap. 1 § tredje stycket LAF i nuvarande lydelse). Vid tillämpningen av denna
regel - som föreslås gälla också fortsättningsvis med avseende på övergångsvis
utgiven änkelivränta - bör hänsyn tas till beloppet av änkepensionen från ATP
före en eventuell samordning med tilläggspension i form av ålderspension.
Också när den allmänna regeln i 6 kap. 1 § första stycket LAF om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samordning
mellan arbetsskadelivräntor och allmän pension tillämpas, bör Prop.
1987/88:171 familjepensionen till en änka beaktas med det belopp som den uppgår
till före samordningen med egenpension från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då LAF trädde i kraft den 1 juli 1977 ersatte den lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Den hade i sin tur föregåtts av ett antal
andra lagar som gav rätt till ersättning för skada till följd av olycksfall i
arbete eller vissa yrkessjukdomar. Dessa äldre författningar tillämpas
fortfarande i fråga om skador som inträffat under den tid då resp. lag gällde.
Detta innebär att det alltjämt utbetalas ett betydande antal efterlevandelivräntor
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och äldre lagar på omrädet. Fortfarande
kan också i ett mindre antal fall nybeviljas livränta till efterlevande efter
personer som avlidit till följd av skador som uppkommit före ikraftträdandet av
LAF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något behov av särskild reglering i övergångshänseende för
dessa fall uppkommer inte med anledning av de nu framlagda förslagen till ett
reformerat efterlevandeskydd inom arbetsskadeförsäkringen. Även för framtiden
bör dessa äldre efterlevandelivräntor utges enligt tidigare bestämmelser. Inte
heller erfordras någon ändring beträffande möjligheterna att framdeles nybevilja
efterlevandelivränta enligt de äldre författningarna. Också efter införandet av
det nya systemet för stöd åt efterlevande i LAF kommer alltså att kunna nybeviljas
livränta med tillämpning av bestämmelserna i lagen om yrkesskadeförsäkring m.fl.
äldre författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag till övergångsregler när det gäller
arbetsskadeförsäkringen överensstämmer, såsom framhållits, i huvudsak med vad
som föreslås gälla i fråga om övergången till den nya
efterlevandepensioneringen. Vissa avvikelser finns dock enligt förslagen. De
följder som detta under övergångstiden får för samordningen mellan
efterlevandepension och efterlevandelivränta berör jag närmare i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hustrutillägget </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Nuvarande regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägg är en inkomstprövad särskild
folkpensionsförmån som &för tid före 65 års ålder kan utbetalas till
hustrun till en man som uppbär folkpension i form av ålders- eller
förtidspension. Enligt huvudregeln i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension (omtryckt 1976:1014, ändrad senast
1987:207) krävs för rätt till hustrutillägg att kvinnan har fyllt 60 år och
själv inte uppbär ålders- eller förtidspension från folkpensioneringen samt att
makarna har varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan
hustrutillägg utgå även om hustrun inte har fyllt 60 år eller makarna har varit
gifta kortare tid än fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt praxis kan undantag frän huvudregeln att hustrun
skall ha fyllt 60 år medges i fall då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mannen
stadigvarande vårdas i hemmet och hans tillstånd är sådant att hustrun inte mer
än tillfälligt kan lämna honom utan hjälp och tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hustrun på
grund av egen sjuklighet inte kan utföra förvärvsarbete av någon betydenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hustrun med
hänsyn till att det finns små barn i hemmet inte kan utföra Prop.
1987/88:171 förvärvsarbete av någon betydenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hustrun har
fyllt 55 år och på grund av arbetsmarknadsförhållandena på bostadsorten är
förhindrad att utföra förvärvsarbete av någon betydenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägg utges inte i fall då mannen uppbär
ålderspension för tid före<br>
den månad då han fyller 65 år.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägget kan i princip ses som ett tillägg fill
mannens folkpension eftersom det förutsätter att mannen uppbär sådan pension.
Emellertid är tillägget konstruerat som en fristående pensionsförmån som
tillkommer hustrun och utbetalas direkt till henne. Detta innebär bl.a. att de
i AFL angivna allmänna förutsättningarna för rätt till folkpension - om
medborgarskap och bosättning m.m. - mäste vara uppfyllda även av hustrun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutilläggets maximibelopp för år räknat motsvarar
skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av
hel ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott och å andra sidan
sådan pension till ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning utgår
man från de pensionsbelopp som gäller vid uttag fr.o.m. 65-årsmånaden. Detta
innebär alt oreducerat hustrutillägg för år 1988 utges med belopp motsvarande
109 % av basbeloppet (28 122 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts är hustrutillägget underkastat inkomstprövning.
Reglerna härom innebär att förmånen minskas med de inkomster som hustrun och
hennes make har vid sidan av folkpension och pensionstillskott. Överstiger
sidoinkomsten 750 kr. per år för gift pensionsberättigad minskas tillägget med
60 % av inkomsten därutöver. Åven förmögenhet beaktas vid prövningen. För
sammanlevande makar beräknas vid inkomstprövningen vardera makens inkomst
utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
hälften av deras sammanlagda förmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) gäller
i princip samma inkomstprövningsregler som för hustrutillägget.
Reduktionsfaktorn vid inkomstprövningen är dock lägre och utgör endast en
tredjedel av sidoinkomsten. Föreligger rätt till såväl hustrutillägg som KBT,
minskas vid inkomstprövningen först bostadstillägget och därefter
hustrutillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av bestämmelserna om hustrutillägg skall -
i likhet med vad som gäller i fråga om ålderspension och förtidspension - gift pensionsberättigad
som stadigvarande lever åtskild från sin make likställas med ogift pensionsberättigad,
om inte särskilda skäl föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad
likställs pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med vilken
den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägg utbetalades i december 1986 till ca 30 000
kvinnor. Av dessa var knappt 4 % under 60 år och uppbar således tillägg med
stöd av den särskilda dispensregeln. Utgifterna för hustrutillägg beräknas för
budgetåret 1988/89 uppgå fill 425 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.2
Avveckling av hustrutillägget</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Hustrutillägget avvecklas successivt som en särskild förmån inom den
allmänna försäkringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: s. 289-301).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som särskilt yttrat sig över
förslaget fillstyrker detta (försäkringsrätten för Södra Sverige, RFV,
statskontoret. Försäkringskasseförbundet, LO och PRO).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mttt förslag: Hustrutillägget utgör - liksom
änkepensionerna - ett exempel på hur pensionssystemet har utformats efter de
faktiska förhållandena i samhället med syfte att ge ett skydd i situationer
där behov därav generellt sett förelegat. I slutet av 1940-talet, då tillägget
infördes i lagstiftningen, var det naturligt att tillskapa speciella förmåner
som tog sikte på den situationen att hustrun var hemmafru och mannen
förvärvsarbetande. När mannens inkomster minskade genom att han gick i pension
och familjen hänvisades att leva på bara mannens folkpension, framstod det
därför som rimligt att pensionen höjdes med ett särskilt tillägg om hustrun
nått en relativt hög ålder men ännu inte själv var berättigad till folkpension.
Det ansågs då inte kunna begäras att hustrun genom förvärvsarbete skulle kunna
svara för sin egen eller bidra till familjens försörjning. Hustrutillägget är
således uppbyggt med utgångspunkt från en äldre tids arbetsfördelning mellan
makar och grundat på samma tankegångar som änkepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den tid det funnits har hustrutillägget onekligen
fyllt ett behov. Under årens lopp har dock tilläggets betydelse kommit att
förändras från att utgöra ett nödvändigt skydd för enbart de sämst ställda till
att utges åven till familjer med höga inkomster vid sidan av mannens pension.
Behovet av hustrutillägg kan i dag inte anses alls lika framträdande som
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitt 2) lämnat en översiktlig
redogörelse för den samhällsutveckling som ägt rum under de senaste årtiondena
och särskilt för de förändringar som i olika hänseenden skett i fråga om makars
ekonomiska situation. I det sammanhanget har jag också redovisat den kritik som
i en rad hänseenden kan riktas mot änkepensioneringen i dess nuvarande
utformning. Enligt min mening kan motsvarande synpunkter anföras beträffande
hustrutillägget. De värderingar som ligger bakom detta måste anses i huvudsak
ha förlorat sin aktualitet i dagens samhälle, och mot tillägget kan riktas
samma invändningar som mot änkepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande invändning mot hustrutillägget är således
att män och kvinnor behandlas olika genom att tillägg inte kan utges till män.
Denna könsojämlikhet står uppenbart i strid med de pågående strävandena i'
samhället mot ökad jämställdhet mellan könen. Mot hustrutillägget kan vidare riktas
den invändningen att tillägget bygger på en äldre tids rollfördelning i
äktenskapet, där mannen ensam var familjeförsörjare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägget står sålunda i mindre god överensstämmelse
med den samhällsutveckling och de förändringar i övrigt inom skilda fält som
ägt rum</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
senare tid. Detta kan förutsättas komma att accentueras ytterligare i Prop.
1987/88:171 framtiden. Enligt min mening har de förändringar som skett i
väsentliga avseenden ryckt undan grunden för socialförsäkringsförmåner av det
slag som hustrutillägget representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare vill jag erinra om att folkpensionerna var
låga när hustrutillägget infördes och att någon inkomstrelaterad allmän
tilläggspension då inte fanns. I dag är tillägget emellertid inte i alls lika hög
grad som vid dess tillkomst av grundläggande betydelse för två makars
möjligheter att erhålla en rimlig försörjning efter mannens pensionering. Genom
höjda folkpensioner samt genom införandet och den successiva utbyggnaden av
pensionstillskotten och andra filläggsförmåner, såsom KBT, har den som uppbär ålders-eller
förtidspension fått en helt annan grundtrygghet än vad som var fallet när
hustrutillägget infördes. Tillkomsten och utbyggnaden av ATP ger vidare
flertalet pensionstagare en inkomst som, sedd i relation till försörjningsbördan,
inte ställer dem långt efter de förvärvsarbetande i ekonomiskt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör också erinras om att efter
hustrutilläggets tillkomst möjligheterna för hustrun att själv bli berättigad
till förtids- eller ålderspension har utökats. Bl.a. genomfördes i början av
1970-talet reformer med avseende på rätten till förtidspension, vilka medförde
dels vidgade möjligheter för äldre arbetstagare att få förtidspension, dels en
uppmjukning i vissa avseenden av kraven för att erhålla sådan pension även i
fråga om andra försäkrade. Därefter har också reglerna för ålderspension
ändrats genom sänkningen av den allmänna pensionsåldern och införandet av det
nya systemet för rörlig pensionsålder. Dessa ger stort utrymme för den enskilde
att med hänsyn till de individuella förhållandena välja en lämplig tidpunkt för
uttag av ålderspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av bl.a. de nu redovisade övervägandena
finner jag liksom pensionsberedningen och remissinstanserna åtskilliga skäl
tala för att hustrutillägget bör avvecklas som en särskild förmån inom den
allmänna försäkringen. Ytterligare motiv härför har angetts i
pensionsberedningens betänkande. Jag föreslår därför att hustrutillägget på
sikt skall avskaffas som en fristående pensionsförmån. De stödbehov som
framdeles kan finnas i fall där hustrutillägg nu utges bör enligt min mening
tillgodoses på annan väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det begränsade antal fall i framtiden då kvinnan inte
har förvärvsarbete och mannens pension inte heller förslår till båda makarnas
försörjning, bör åtgärder sättas in på arbetsmarknadssidan. Av särskild
betydelse torde detta bli för kvinnor som är i sådan ålder att de i dag kan ges
rätt till hustrutillägg med stöd av dispensregeln. För äldre kvinnor kan i en
del fall också förtidspension vara ett realistiskt alternativ. Detta gäller
även och inte minst i de situationer där hustrutillägg för närvarande beviljas
på särskilda skäl före 60 års ålder med hänsyn till att kvinnans arbetsförmåga
år nedsatt med minst hälften. Vid sådant förhållande föreligger regelmässigt
rätt till förfidspension. Åven ålderspension kan i viss utsträckning ses som
ett alternativ.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här avslutningsvis framhålla att mitt förslag om
avveckling av hustrutillägget ligger i linje med de riktlinjer som riksdagen -
på grundval av den av socialpolitiska samordningsutredningen (SOU 1979:94)
föreslagna principmodellen till en allmän socialförsäkring - dragit upp för det
fortsatta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetet
med att samordna och förenkla det socialpolitiska bidragssystemet. Förslaget
innebär alltså ett steg på vägen mot en förenkling och renodling av
bidragssystemet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Regler för en successiv avveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Avvecklingen av hustrutillägget påbörjas den 1 januari 1990. De
kvinnor som då redan har rätt till hustrutillägg skall -oberoende av ålder - få
den fortsatta rätten härtill prövad enligt hittillsvarande regler. Åven andra
kvinnor som vid ikraftträdandet av den nya lagstiftningen är 55 år eller äldre,
dvs. födda år 1934 eller tidigare, har kvar rätten till hustrutillägg enligt de
nu gällande reglerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: s. 301-302).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget lämnas utan erinran av remissinstanserna. RFV anser dock att hustrutillägg
på särskilda skäl inte bör kunna nybeviljas efter det att de nya bestämmelserna
trätt i kraft. Även Försäkringskasseförbundel ifrågasätter en skärpning av
övergångsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mttt förslag: Den föreslagna förändringen bör
träda i kraft vid samma tidpunkt som det föreslagna systemet för stöd åt
efterlevande, dvs. den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller yngre kvinnor som i dag inte uppbär
hustrutillägg kan enligt min mening inte anses föreligga något hinder mot att fr.o.m.
den tidpunkten avskaffa rätten till hustrutillägg. Härmed avser jag alltså
vissa fall där dispensregeln är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande äldre kvinnor anser jag dock, liksom när det
gäller änkepensioneringen, att det inte är möjligt att inom en så nära framtid
på en gäng avveckla hustrutillågget som förmånsform. Även vid en reform på
detta område måste beaktas situationen för de kvinnor som lever i äktenskap med
en rollfördelning där mannen ensam svarar för familjens försörjning. Den
föreslagna avvecklingen kan därför inte göras på en gång utan bör ske
successivt. Det är nödvändigt att den förenas med vissa övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna övergångsreglering bör enligt min mening utformas
mot bakgrund av de nyss nämnda övervägandena och enligt delvis samma principer
som för reformeringen av efterlevandepensioneringen. Lagstiftningen bör således
inte heller i detta avseende ges tillbakaverkande kraft. Detta innebär att de
kvinnor som vid ikraftträdandet av de nya reglerna redan uppbär hustrutillägg
bör - oberoende av ålder - få rätten härtill prövad enligt nu gällande regler
också i fortsättningen. Åven andra kvinnor som generellt sett kan sägas vara i
behov av denna pensionsförmån bör därefter ges rätt till hustrutillägg enligt
äldre regler. Vid avgränsningen av denna grupp bör liksom för reformen på
efterlevandepensioneringens område fastställas en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nedre åldersgräns. Endast
de kvinnor som vid ikraftträdandet uppnått en viss Prop. 1987/88:171 ålder
ges därmed möjlighet att nybeviljas hustrutillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen
av hustrutillägget bör enligt min mening kunna ske betydligt snabbare än vad
som är realistiskt när det gäller änkepensioneringen. En lämplig avvägning
finner jag vara att de äldre kvinnor som enligt nuvarande regler skulle kunna
beviljas hustrutillägg under de närmast kommande åren bibehålls vid rätten till
denna förmån. Jag föreslår därför att kvinnor som vid ikraftträdandet är 55 år
eller äldre, dvs. födda år 1934 eller tidigare, skall behålla rätten att få
hustrutillägg. De skall alltså, när de fyller 60 år, kunna beviljas
hustrutillägg enligt huvudregeln och, om förutsättningarna härför är uppfyllda,
ha rätt till sådant fillägg på särskilda skäl redan dessförinnan. Kvinnor som
vid ikraftträdandet är yngre än 55 år bör direkt omfattas av de nya reglerna,
vilket betyder att de inte vidare bör kunna beviljas hustrutillägg. Det sagda
medför att dispensregeln efter ikraftträdandet kommer -med undantag för fall
där tillägg beviljats dessförinnan - att ta sikte enbart på kvinnor som då är
55 år eller äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den nu föreslagna övergångsregleringen kommer förmånen att vara i stort sett
avvecklad efter tio år, dvs. år 2000. Då kommer att återstå endast ett mindre
antal hustrutillägg som sedan tiden före år 1990 uppburits av yngre kvinnor med
stöd av dispensregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Barntillägget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Nuvarande regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnfillägg
är en särskild folkpensionsförmån som enligt 9 kap. 1 § AFL utges för varje
barn under 16 år till en försäkrad förälder som uppbär ålders-eller
förtidspension. Något krav på vårdnad om eller sammanboende med barnet finns
numera inte. Adoptivbarn likställs med biologiskt barn enligt den generella
regeln härom i 4 kap. 8 § föräldrabalken. Har en av föräldrarna avlidit, har
även pensionsberättigad make till den efterlevande föräldern rätt till
barntillägg, om den efterlevande har vårdnaden om den avlidnes barn under 16
år. Till ålderspension som den försäkrade uppbär för tid före 65 års ålder
eller till pension som tillkommer någon som enligt bindande avtal har åtagit
sig att till barnets underhåll utge visst belopp en gång för alla betalas inte barntillågg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barntillägget
utgör för år räknat 26 % av basbeloppet, motsvarande 6 708 kr. med basbeloppet
25 800 kr. Om barnet är berättigat till barnpension från folkpensioneringen,
utgör tillägget 10 % av basbeloppet. Utgår halv ålderspension eller partiell
förtidspension, sker motsvarande reducering av barntillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbär
den försäkrade tilläggspension, minskas honom tillkommande barntillägg med
hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger halva
basbeloppet. I övrigt är barntillägget inte inkomstprövat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fall båda föräldrarna eller styvförälder jämte förälder är berättigade
till barntillägg för samma barn, utgår barntillägget till den pension varom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
träffar överenskommelse. Om sådan överenskommelse inte träffas eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,-,,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
särskild begäran framställs härom, utgår barntillägget med halva beloppet till
var och en av dem. I sådant fall skall avräkning mot samfidigt utgående
tilläggspension ske för var och en med en fjärdedel av filläggspensionen i den
mån denna överstiger halva basbeloppet (10 kap. 5 § AFL). I december 1986
utgick barntillägg för ca 23 000 barn, av vilka omkring 97 % hade en förälder
som uppbar hel eller partiell förtidspension (eller sjukbidrag). Sammanlagt
bortreducerades då på grund av regeln om avräkning mot ATP barntillägg om drygt
110 milj. kr. Kostnaderna för barntillägg beräknas för budgetåret 1988/89
utgöra 90 milj. kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Avveckling av barntillägget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Barntillägget avskaffas som särskild förmån inom den allmänna
pensioneringen fr.o.m. den 1 januari 1990. De som då redan har rätt till
förmånen skall dock få behålla denna också för tiden därefter enligt
hittillsvarande regler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag: s. 303-316).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som uttryckligt berör förslaget
tillstyrker det. Detta görs av försäkringsrätten för Södra Sverige, RFV,
statskontoret, LO och PRO. Åven Försäkringskasseförbundet år positivt men
ifrågasätter från förenklingssynpunkt behovet av den föreslagna
övergångsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Syftet med barntillägget är att
det skall bidra till den pensionerade förälderns kostnader för barnet. Förmånen
i dess nuvarande utformning tillkom i samband med införandet av AFL och ersatte
då de särskilda - inkomstprövade - barnbidrag som dessförinnan kunde utges till
pensionstagare med barn. Motivet för införandet av tillägget var främst att
folkpensionsförmånerna då inte ansågs tillräckliga för att täcka kostnaderna
för barn till pensionstagaren. Barnfillägget gavs en selektiv inriktning genom
att det begränsades till fall där en förstärkning av folkpensionsförmånerna
ansågs vara särskilt motiverad. Detta åstadkoms genom reglerna om reduktion av
barntillägg mot förälderns ATP. Någon mer vittgående inkomstprövning
genomfördes dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt förutsattes dock att behovet av barntillägg
skulle komma att minska under tiden framöver, eftersom de nya allmänna
pensionerna -bestående av folkpension och tilläggspension - var avsedda att ge
en god kompensation för inkomstbortfall vid sjukdom eller ålderdom. Tanken
synes således ha varit att behovet av barntillägg skulle minska successivt i
takt med tilläggspensioneringens utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilläggspensioneringen har nu varit i kraft under drygt 25
är. Allt fler förvärvsarbetande har under denna tid intjänat pensionspoäng som
garanterar dem en pensionsnivå som väsentligt överstiger folkpensionens. ATP-systemet
har ännu inte nått fullfunktionsstadiet. På grund av de övergångregler som
gäller för pensioneringens inledningsskede har dock försäkrade som är födda år
1914 eller senare möjlighet att förvärva pension från tilläggspen-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sioneringen
utan minskning till följd av att de inte har kunnat uppnå Prop. 1987/88:171
tillräckligt antal år för oreducerad pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan omständighet som har varit ägnad att minska
barntilläggets betydelse är att grundnivån inom folkpensioneringen förstärkts
betydligt under den tid som AFL varit i kraft. Nivån för ålders- och
förtidspension från folkpensioneringen för ensamstående pensionstagare har
sålunda höjts från motsvarande drygt 70 % av basbeloppet (pensionsnivån
uttrycktes ursprungligen i fast belopp) år 1963 till 96 % av basbeloppet i
dag. Genom de år 1969 införda pensionstillskotten, som sedan successivt byggts
ut, har de folkpensionärer som saknar eller har låg ATP fått ytterligare
standardförbättringar. Fr.o.m. den 1 juli 1976 utges dubbelt pensionstillskott
till förtidspensionärer. Årsbeloppet för hel ålderspension inkl.
pensionstillskott för ensamstående pensionär utgör därigenom 144 % av
basbeloppet och för hel förtidspension i motsvarande fall 192 % av basbeloppet.
Också de kommunala bostadstilläggen har förbättrats och numera lämnas statsbidrag
till kommunernas kostnader för dessa. Statsbidragsbestämmelserna har förändrats
med verkan från den 1 januari 1988, vilket inneburit betydande höjningar av
bostadstilläggen i många kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också understryka att pensionsförmånerna inte kan
ses isolerade från samhällets övriga sociala insatser på det familjepolitiska
området. Under tiden efter barn tilläggets tillkomst har andra förmåner som tar
sikte på barnfamiljer tillkommit eller förbättrats. Det allmänna barnbidraget
uppgick år 1963 till 550 kr. per år och barn under 16 år och har därefter höjts
vid ett flertal tillfällen fill att nu utgöra 5 820 kr. För barn som fyllt 16
år och som studerar vid grundskolan utges förlängt barnbidrag med samma belopp
som det allmänna barnbidraget. Om barnet går i gymnasieskolan utbetalas
studiebidrag med motsvarande belopp. Sedan år 1982 utges flerbarnstillägg till
familjer med tre eller flera barn. Som komplement till de allmänna barnbidragen
utges inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer. För barn till
ensamstående förälder kan utbetalas ekonomiskt stöd i form av bidragsförskott
eller barnpension. Bidragsförskottet har sedan tillkomsten av barntillägget
förstärkts kraftigt och ett bidragsberättigat barn garanteras numera ett
generellt ekonomiskt bidrag motsvarande 40 % av basbeloppet. Har en förälder
avlidit garanteras barnet barnpension av i huvudsak samma storiek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att de ekonomiska förhållandena för
pensionstagare med barn numera förbättrats i sädan grad att det enligt min
mening kan ifrågasättas om ett särskilt stöd åt dessa inom folkpensioneringen
längre kan anses påkallat. Även med beaktande av penningvärdeförändring och
standardutveckling har pensions-, barnbidrags- och bostadsbidragshöjningarna
gett en betydande förstärkning av ekonomin för barnfamiljer med en pensionerad
förälder.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna för barntillägget innebär att detta inkomstprövas
endast mot den pensionerade förälderns ATP. Denne kan vid sidan härav ha andra
inkomster som möjliggör en hög standard för barnet. Tillägget är således inte
generellt inkomstprövat, vilket betyder att den berättigade föräldern kan ha
höga inkomster av t.ex. kapital eller andra pensioner liksom av förmögenhet
eller förvärvsarbete utan att detta påverkar barntillägget. Den omständighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten att
barntillägg utbetalas i dag kan alltså inte tas till intäkt för aU eU
reellt Prop. 1987/88:171 behov därav finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utbyggnad som skett av samhällets generella förmåner
har lett till att selektiva barnstöd successivt avskaffats på andra områden
inom det socialpolitiska bidragssystemet. Sålunda slopades de särskilda
barntilläggen till sjukpenning enligt AFL och lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring fr.o.m. den 1 januari 1974. Vid samma tidpunkt avvecklades
barntillägget som ersättningsform i arbetslöshetsförsäkringen. Barntillägg till
utbildningsbidrag för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning avskaffades i
samband med att ett nytt bidragssystem infördes den 1 januari 1976. Vidare har
regeringen i prop. 1987/88:116 om studiemedel lagt fram förslag om att
barntillägg till studiemedel inte längre skall utges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett avskaffande av barntillägget även på
folkpensioneringens område skulle således ligga i linje med en allmän strävan
att renodla bidragen på det familjepolitiska området. En sådan reform skulle
också överensstämma med vad som förordats av socialpolitiska
samordningsutredningen och vunnit anslutning av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven på andra grunder kan kritik riktas mot nu gällande
bestämmelser för barntillägg. Jag vill i detta avseende hänvisa till
pensionsberedningens betänkande (s. 311-316).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda anser jag, liksom
pensionsberedningen och remissinstanserna, att barntillägget numera har spelat
ut sin roll och att det -liksom tidigare gjorts beträffande särskilda
barntillägg till i princip alla andra sociala förmåner - nu bör avskaffas åven
på folkpensioneringens område. Härför talar också den omständigheten att en
avveckling av barntillägget skulle innebära en påtaglig förenkling från
administrativ synpunkt. Det skulle vidare medföra att man lagtekniskt uppnår
ökad samordning mellan reglerna för folk- och tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför att barntillägg inte längre skall
utges som särskild förmån inom den allmänna försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna förändringen bör enligt min mening träda i
kraft vid samma tidpunkt som reformen på efterlevandepensioneringens omräde,
dvs. den 1 januari 1990. Mot bakgrund av de synpunkter som jag utvecklat i det
föregående anser jag det inte längre motiverat att särbehandla pensionerade
föräldrar med minderåriga barn jämfört med övriga föräldrar som har sådana
barn. En avveckling av barntillägget bör därför kunna genomföras utan en
alltför långtgående övergångsreglering. Jag anser dock att förslaget inte bör
medföra försämrade pensionsförmåner för försäkrade som vid tidpunkten för
ikraftträdandet redan har rätt till barntillägg. För sådana försäkrade bör
därför rätten till barntillägg övergångsvis kvarstå. Jag föreslår således att
den som vid ikraftträdandet har rätt till barntillägg skall ha kvar rätten
därtill enligt hittillsvarande regler också för tiden därefter. Förmånen kommer
härigenom att successivt utmönstras ur lagstiftningen och vara helt avvecklad
senast efter 15 år, dvs. år 2005.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>9
Kostnadsberäkningar</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya systemet för stöd åt efterlevande föreslås bli genomfört successivt och
kommer att nå fullfunktionsstadiet först åtskilliga år efter ikraftträdande.
De i avsnitt 5 föreslagna övergångsbestämmelserna innebår att äldre regler
alltjämt skall gälla om dödsfallet har inträffat före ikraftträdandet. Vid
dödsfall efter ikraftträdandet gäller de äldre reglerna fullt ut för kvinnor
som är födda år 1929 eller tidigare medan de nya bestämmelserna gäller för alla
män samt kvinnor som är födda år 1945 eller senare. Denna grupp kvinnor kan
dock dessutom enligt särskilda regler få rätt till viss änkepension från folk-
och tilläggspensioneringen. Kvinnor som är födda under något av åren 1930-1944
har fortsatt rätt fill änkepension enligt hittillsvarande regler, men med viss
samordning fr.o.m. 65 års ålder. Till följd av mina förslag kommer två olika
system för efterlevandepensionering att få tillämpas parallellt under lång tid
framöver. Även på barnpensioneringens område sker ett successivt ikraftträdande
av de nya reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
betyder att utgiftseffekterna av de framlagda förslagen inte kan bedömas enbart
på grundval av utfallet för ikraftträdandeåret. Eftersom de nya reglerna får
fullt genomslag först efter mer än 50 år är inte heller detta fullfunktionsstadium
tillräckligt belysande. För att få en rättvisande bild av effekterna bör dessa
betraktas i princip år från år från ikraftträdandet till fullfunktionsstadiet.
Utgifterna för den av mig föreslagna efterlevandepensioneringen får då
jämföras med de utgifter för familjepension som skulle bli följden vid olika
tidpunkter framöver om de nu gällande reglerna för familjepension behölls
oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
de redovisade beräkningarna ligger givetvis en mängd antaganden, som inte
närmare har specificerats. Det ligger i sakens natur att olika faktorer i
varierande grad påverkar utfallet. Demografiska faktorer såsom dödlighet,
fruktsamhet, migralion, giftermålsmönster m.m liksom utvecklingen av andra
förhållanden såsom sysselsättning, reallöner och samspelet mellan ATP och
folkpensioneringen (avräkning av pensionstillskott) kan nämnas som exempel. Med
tanke dessutom på den tidsrymd som beräkningarna omfattar - ca 50 år - skall
dessa uppfattas mer som en konsekvenskalkyl (under ett antal uppställda
förutsättningar) än som någon prognos i ordets egentliga mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
här anförda förhållanden bör påpekas att några närmare beräk<br>
ningar om utgifterna för bostadsstöd (främst KBT) inte har utförts. Detta<br>
beror på att sådana beräkningar skulle vara tämligen meningslösa, eftersom<br>
det finns alltför många osäkra faktorer som påverkar utvecklingen av<br>
utgifterna för KBT, åtminstone sett i det tidsperspektiv som de här<br>
redovisade kalkylerna avser. Dessa faktorer verkar dessutom i olika<br>
riktningar. Eftersom det enligt förslaget på sikt inte skall utges efterlevande<br>
pension till efterlevande som är äldre än 65 år, kan å ena sidan förutses en
viss<br>
ökning av kostnaderna för KBT till dessa efterlevandes egenpensionsförmå-<br>
ner (änkepension reducerar i dag KBT härtill). Å andra sidan betyder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naturligtvis den tidsbegränsning som jag föreslår
beträffande efterlevandes- Prop. 1987/88:171 tödet för kvinnor i yrkesaktiv
ålder att också KBT till sådan efterlevandepension kommer att successivt
framöver minska väsentligt i omfattning och kostnader. Vidare innebär det
förhållandet att allt fler kvinnor intjänar rätt till egenpension från ATP och
att sådan pension också genomsnittligt ökar i storlek att det blir ett minskat
behov av bostadsstöd. Övriga förhållanden som påverkar kost naderna för KBT -
och som är ytterst vanskliga att förutse - år bostadskostnadernas utveckling,
utvecklingen av kommunernas grunder för KBT, framtida utformning av regler för
statsbidrag m.m. En ytterligare faktor är att bostadsstöd reduceras av även
andra inkomster liksom avkastning av förmögenhet överstigande viss nivå. Det
kan dock avslutningsvis nämnas att utgifterna för KBT till änkor med
änkepension från folkpensioneringen var ca 75 milj. kr. år 1986 (de totala
utbetalningarna för KBT under samma år var ca 4 400 milj. kr.). Kostnaderna för
KBT till efterlevandepension enligt det nu föreslagna systemet kommer att
väsentligt understiga detta belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de kalkyler som redovisas i detta avsnitt har inte
heller några beräkningar gjorts av det föreslagna nya systemets konsekvenser i
skattehänseende. Den årliga kostnadsminskning för familjepensioneringen m.m.
som kan påräknas fr.o.m. viss tid efter reformens ikraftträdande motverkas i
viss utsträckning av en samtidig minskning av underlaget för inkomstskatt.
Vidare kan överflyttningen av det ekonomiska stödet till efterlevande barn och
i många fall en uppdelning av detta på flera skilda skattesubjekt förutsättas ge
ett visst bortfall av skatteintäkter för utgiven familjepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av de redovisade förslagen kan dessutom
förväntas vissa överströmningseffekter till andra pensionsförmåner, främst
förtidspension/ sjukbidrag, och till andra former av sociala förmåner. Bl.a.
kan man förutse ett visst ökat ianspråktagande av bostadsbidrag till
barnfamiljer. Även utgifterna för pensionstillskott och KBT till ålderspension
kan på någon sikt förväntas öka på grund av att efterlevandepension från
tilläggspensioneringen enligt de föreslagna reglerna ej kommer att utges efter
65 års ålder. Samtidigt kommer till följd av mina förslag KBT till änkepension
inom folkpensioneringen att på sikt upphöra och i viss mindre utsträckning
ersättas av KBT till de nya efterlevandeförmåner som föreslås. Den sammantagna
effekten av dessa utgiftsförändringar torde dock inte på något avgörande sätt
påverka de redovisade utgiftsberäkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också räkna med att efterlevande i ökad
utsträckning tar i anspråk samhällets arbetsmarknads- och utbildningspolifiska
åtgärder och stödformer. En sådan överströmning är en utgångspunkt för mina
förslag på efterievandepensioneringens område. Det är dock i detta hänseende
ytterst vanskligt att ange några närmare uppgifter om kostnadseffekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Redovisning av beräkningarna</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2.1 Efterievandepensioneringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tabell 9.1 redovisas en sammanställning av de beräknade
utgifterna framöver för efterlevandepension enligt de föreslagna reglerna.
Beräkningarna har gjorts i 1988 års priser med användande av basbeloppet 25
800 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:41.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 9.1 Utgifter för efterlevandepension enligt
föreslagna regler. Milj. kr. Basbeloppet 25 800 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>År</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förmån</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1991</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1995</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2010</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2020</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2030</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpension Folkpension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>219</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>225</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>246</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>412</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>404</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>401</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>421</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>445</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>445</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>445</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>631</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>629</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>647</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>672</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>696</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>696</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>696</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=143 colspan=2 valign=top style='width:107.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ettårig omställningspension
Folkpension 53</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>136</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>179</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>404</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>398</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>383</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24'</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>293</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>297</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>287</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>160</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>202</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>279</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>697</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>695</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>670</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=143 colspan=2 valign=top style='width:107.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förlängd
omställningspension Folkpension 0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>■ 142</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=143 colspan=2 valign=top style='width:107.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
efterlevandepension</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Folkpension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>195</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>195</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>195</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>353</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>353</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>353</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.5pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Änkepension
enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>övergångsregler</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Folkpension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 523</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 489</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 307</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 091</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>520</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 400</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 727</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 116</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 847</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 496</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 485</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 595</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa 7 923 8 216 9 423 9 938 8
016 4 529 1596</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa efterlevandeförmåner</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpension</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 795 1 852 1 809
1 669 1 476</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>994</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>936</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6 836 7 193 8-635 9 435 8
434 5 427 2 527</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa 8 631 9 045 10 444 11 104 9
910 <span style='text-transform:uppercase'>(Uta </span>3 463</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabellen beräknas de sammantagna utgifterna
för det föreslagna regelsystemet inkl. övergångsbestämmelserna därtill öka fram
till omkring år 2000 för att därefter successivt avta till en nivå på omkring 3
500 milj. kr. år 2030.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som också framgår av tabellen beräknas utgifterna inom
folkpensioneringen minska redan från början på 1990-talet medan utgifterna inom
ATP beräknas börja avta först efter sekelskiftet (år 2000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan man av tabellen utläsa att utgifterna för
änkepension enligt de föreslagna övergångsreglerna utgör den dominerande delen
av de sammantagna beräknade utgifterna. Sålunda beräknas år 1995 denna del av
utgifterna vara 9 423 milj. kr. av de totala utgifterna på 10 444 milj. kr. Av
dessa 10 444 milj. kr. beräknas 8 635 milj. kr. belasta ATP och I 809 milj. kr.
folkpensioneringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de angivna uppgifterna om folkpensionskostnaderna för
barnpension Prop. 1987/88:171 ingår även de ökade utgifterna för de förslag
till höjning av nivån för bidragsförskott m.m. i vissa fall som jag lagt fram i
avsnitt 3.4.1. Dessa kan beräknas svara för ca 2 milj. kr. härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts bör de ovan redovisade utgifterna
jämföras med de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgifter för familjepension som kan beräknas uppkomma vid
fortsatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämpning av nu gällande regler. En sådan jämförelse
görs i tabell 9.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:41.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 9.2 Jämförelse av utgifter för
efterlevandepensioneringen med föreslagna och nuvarande regler. Milj. kr.
Basbeloppet 25 800 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Är</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förmånssystem</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1991</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2010</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2020</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2030</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.5pt'>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagna
regler</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Folkpension</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 795 6 836</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 852 7 183</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 809 8 635</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 669</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 435</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 476 8 434</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>994</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>, 5 427</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>936</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 527</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:48.5pt'>
<td width=138 colspan=2 valign=top style='width:103.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
8 631</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa nuvarande regler Folkpension 1 735
Tilläggspension 6 799</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 045</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 734 7 087</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 444</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 794 8 305</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 104</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 949</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 412</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 910</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 084 12
291</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 421</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 980 13
841</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 463</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 991 14
963</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:48.25pt'>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Differens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Folkpension</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 534</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 821</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>118 106</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 099</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 330</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 361</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-280 23</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14 375</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-608 -3
857</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15 821</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-986 -8
414</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16 054</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1 055
-11 536</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>224</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>345</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-257</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-4 465</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-9 400</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-12 591</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabell 9.2 beräknas utgiftsökningar
uppkomma fram till år 1995 beträffande folkpensioneringen och fram till är 2000
beträffande ATP. Sammantagna över åren fram till sekelskiftet uppgår dessa
ökade utgifter inom folk- och tilläggspensioneringen till mer än 2 000 milj.
kr. För år 2000 och framåt beräknas som synes - totalt sett -
utgiftsminskningar uppstå. Inom folkpensioneringen kan dessa beräknas fill
närmare 1 000 milj. kr. per år fr.o.m. år 2020 och för tilläggspensioneringen
kan utgiftsminskningen beräknas till drygt 3 800 milj. kr. år 2010 för att
sedan successivt bli allt större och omkring år 2030 vara av storleksordningen
11 500 milj. kr. per år. Den sammantagna utgiftsminskningen beräknas således
bli ca 250 milj. kr. år 2000 och ca 4 500 milj. kr. år 2010. I fullfunkfionsstadiet
kan utgiftsminskningen beräknas till ca 12 500 milj. kr. per är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2.2 Övriga förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 6-8 har jag redovisat förslag till reformering
inom &några efterievandepensioneringen närliggande områden, nämligen
arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner, hustrutillägget och barntillägget.
Dessa förslag kommer att medföra ytterligare utgiftsminskningar inom den
allmänna försäkringen. I tabell 9.3. lämnas uppgifter om den totala
utgiftsförändringen enligt de förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 9.3 Sammanställning av beräknade
utgiftsförändringar med anledning av Prop. 1987/88:171 redovisade förslag.
Ökade (-I-) resp. minskade (-) utgifter Jämfört med nuvarande regler. Milj. kr.
Basbeloppet 25 800 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Är</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förmån</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1991</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2010</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2020</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2030</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevande-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>pensioneringen</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1-97</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-h224</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-345</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-257</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-4 465</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-9 400</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-12.591</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsskade-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>försäkringens</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>efterlevande</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förmåner</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1- 1</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 2</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 1</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
5</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 11</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
22</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avveckling
av</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>hustrutillägget</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-11</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 33</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-102</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-288</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 327</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 327</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 327</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avveckling
av</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>barntillägget</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 6</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 18</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 49</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 69</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 76</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 76</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
76</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-81</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H75</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-195</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-614</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-4 873</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-9 814</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-13 016</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Därav</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Folkpension</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-H43</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H67</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-136</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-637</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1 011</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1 389</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 1 458</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tilläggspension</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>>38</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-t-108</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-331</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 23</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-3 862</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-8 425</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-11 558</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det redovisade förslaget till reformerat efterlevandestöd
inom arbetsskadeförsäkringen kan således beräknas ge upphov till mycket små -
i princip försumbara - utgiftsökningar under de första åren efter
ikraftträdandet. Redan efter några år uppkommer utgiftsminskningar jämfört med
nuvarande regelsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till avveckling av hustrutillägget kommer att få
mer påtagliga effekter i kostnadshänseende först fr.o.m. år 1995 och kan
beräknas ha uppnått nära nog fullt genomslag fr.o.m. år 2000. Detta gäller även
beträffande avvecklingen av barntillägget, som medför successivt växande
kostnadsbesparingar fr.o.m. ikraftträdandet till början av 2000-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabell 9.3 skulle således de redovisade
förslagen till förändringar - totalt sett - medföra utgiftsökningar fram till
några år före sekelskiftet. För åren därefter, dvs. i tabellen fr.o.m. år 2000,
kommer allt större utgiftsminskningar att uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2.3 Administrativa kostnader m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den reform på familjepensioneringens område m.m. som jag
nu &lägger fram förslag om måste beräknas påkalla omfattande
informationsinsatser gentemot allmänheten. Sådana insatser kommer att medföra
vissa kostnader av engångsnatur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härvid har förutsatts att det i anslutning till reformens
ikraftträdande genomförs insatser för att till allmänheten föra ut information
om reformens innebörd. Jag har räknat med att detta görs genom flera olika
media. Sålunda antas att det sker viss annonsering bl.a. i dagspress, viss
veckopress och fackförbundspress, att information lämnas i TV samt att
informationsbroschyrer utarbetas. Vidare bör speciella insatser göras med
sikte på invandrare. Beräkningarna förutsätter även att det till kvinnor som
redan uppbär änkepension vid reformens ikraftträdande lämnas särskild
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa utgångspunkter kan kostnaderna för information
om reformen</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppskattas till ca 3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna reformen av familjepensioneringen m.m. ger
i administra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tivt
hänseende upphov fill dels utvecklings- och genomförandekostnader för
riksförsäkringsverket, dels kostnader för utbildning och för handläggningen vid
de allmänna försäkringskassorna och försåkringsdomstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklings-
och genomförandekostnaderna för riksförsäkringsverket avser huvudsakligen
kostnader för att utveckla de ADB-system som är nödvändiga för att administrera
den föreslagna efterlevandepensioneringen. Därutöver krävs också
utvecklingsinsatser avseende allmänna råd och fillämpningsföreskrifter för
försäkringskassorna samt utarbetande av blanketter och broschyrer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
sett kan utvecklings- och genomförandekostnaderna - som är av engångskaraktär -
beräknas till ca 6 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
pensionsberedningens beräkningar innebär förslagen inte någon ökning av
försäkringskassornas behov av administrativa resurser. Till följd av två skilda
system för stöd till vuxna efterlevande kommer att tillämpas under tiden
närmast efter ikraftträdandet samtidigt som avvecklingen av barnfillägg och
hustrutillägg ännu inte nått någon större omfattning, uppstår dock
inledningsvis en viss ökning av arbetsbelastningen inom försäkringskassorna.
Den är dock av begränsad omfattning och bör kunna rymmas inom fillgängliga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härjämte
kan beräknas uppkomma kostnader hos försäkringskassorna för utbildning av
personalen med anledning av de nya reglerna om efterlevandepension m.m. Denna
kan beräknas ge upphov till en engångskostnad i storleksordningen 8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att möjliggöra ett ikraftträdande av mina förslag den 1 januari 1990 krävs att
resurserna avseende utveckling, information och utbildning tillförs anslagen B
1 och B 2 under nästkommande budgetår. Kostnaderna härför bör täckas genom
överskridande av anslagen för budgetåret 1988/89.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Ändring i föräldraledighetslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
närvarande gäller enligt föräldraledighetslagen att en arbetstagare som tar ut
tillfällig föräldrapenning på grund av sjukdom eller smitta får vara ledig från
sin anställning utan att iaktta bestämmelserna om viss minsta anställningstid
för rätt till ledighet, uppdelning av ledigheten i ett begränsat antal
perioder per kalenderår och anmälan till arbetsgivaren viss tid i förväg. Detta
skall gälla även om en förälder på grund av att barnet är under åtta månader
inte har rätt till tillfällig föräldrapenning men behöver ledigt för att vårda
barnet när den hemmavarande föräldern blivit sjuk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skålen för mitt förslag:
Enligt 4 kap. 10 § första stycket AFL har en förälder rätt fill tillfällig
föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern
behöver avstå från förvärsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos
barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård, 4. vårdbehov som uppkommer fill följd av
att barnets andra förälder besöker läkare med ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annat barn
till någon avföråldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn Prop.
1987/88:171 omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 7, s.
33 f) har föreslagits att tillfällig föräldrapenning enligt de angivna reglerna
inte längre skall lämnas för vård av barn vars levnadsålder understiger 240
dagar annat än om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller, om barnet
vårdas pä sjukhus. Med uttrycket att tillsynen av barnet är stadigvarande
ordnad avses därvid att barnet har plats i den kommunala barnomsorgen eller i
annan stadigvarande barnomsorg. Däremot skall alltså tillfällig föräldrapenning
inte längre kunna utgå om barnets ena förälder är hemma och själv vårdar barnet
och inte heller om den hemmavarande föräldern blir sjuk och den andra föräldern
behöver rycka in och lämna sitt ordinarie arbete. Den nya undantagsregeln har
förts in i 4 kap. 10 § AFL som ett andra stycke. Förslaget har godtagits av
riksdagen och lagändringen träder i kraft den 1 juli 1988 (SfU 16, rskr. 145).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En arbetstagare har enligt lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn. m.m. rätt tijl ledighet från sin anställning om han
får föräldrapenning (4 §). För de fall som tillfällig föräldrapenning tar sikte
på har därvid gjorts undantag frän vissa av de krav som annars ställs på
arbetstagaren för att denne skall få utnyttja sin rätt till ledighet. Sålunda
gäller i dessa fall inte kravet på att arbetstagaren skall ha varit anställd en
viss minsta tid, att ledigheten får tas ut bara i ett visst antal perioder per
kalenderår eller att anmälan om önskad ledighet skall ske viss tid i förväg.
Undantaget från anmälningsplikten gäller om ledigheten föranleds av sjukdom
eller smitta (5 § andra stycket, 6 § andra stycket resp. 7 § andra stycket).
Att undantag gjorts beror naturligtvis främst på att behovet av ledighet i
dessa fall oftast uppstår akut (sjukdom, läkarbesök m.m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att rätten till tillfällig föräldrapenning skall
falla bort för vård av de nyfödda barnen blir emellertid effekten - i det fall
att den hemmavarande föräldern pä grund av egen sjukdom hindras att vårda
barnet och vårdbehovet inte kan lösas på annat sätt - att inte heller den
andre föräldern längre har rätt att åberopa reglerna om undantag från de nyss
nämnda kraven på anställningstid, perioder och anmälningsskyldighet. Detta har
inte varit en effekt som har varit avsedd med förslaget till ändringar i fråga
om rätten att uppbära tillfällig föräldrapenning. Behovet av att snabbt kunna
rycka in och vårda barnet när den hemmavarande föräldern blivit sjuk är
fortfarande lika starkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budgetproposition anfördes också att frågan om
följdändringar i föräldraledighetslagen avsågs bli behandlad i en till vären
1988 planerad proposition om andra ändringar i denna lag. Förslag om dessa
andra ändringar kan emellertid inte läggas fram i sådan tid att de kan
behandlas under innevarande riksmöte. Med hänsyn härtill förordar jag nu -
efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet - att det i föräldraledighetslagen
tas in en bestämmelse som ger fortsatt möjlighet att i de aktuella
situationerna åberopa undantagsreglerna i 5 § andra stycket, 6 *) andra stycket
och 7 § andra stycket trots att rätt till tillfällig föräldrapenning inte
längre finns kvar. Bestämmelsen bör tas in i en särskild paragraf, 7 a §. I
samband härmed föreslår jag också en justering av föräldraledighetsla-</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gens 4 §
av rent teknisk karaktär. Den innebär att ordet "föräldrapenning"
Prop. 1987/88:171 byts ut mot "föräldrapenningförmån" i enlighet med
den nu gällande terminologin i 4 kap. AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här behandlade ändringarna i föräldraledighetslagen bör
träda i kraft den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>11 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu anfört har inom
socialdepartementet &upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om åndring
i lagen (1969:205) om pensionstillskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om åndring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt
bidrag till vissa<br>
adoptivbarn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn,<br>
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen under 8 och 10 har upprättats i samråd med
chefen för arbetsmarknadsdepartementet och förslaget under 9 i samråd med
chefen för finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen under 9 och 10 gäller i och för sig sädana ämnen
beträffande vilka lagrådets yttrande bör inhämtas. Med hänsyn till den enkla
beskaffenheten av dessa förslag anser jag emellertid att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>12 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här föreslagna lagsfiftningen innebär en genomgripande
sam&ordning av bestämmelserna om efterlevandepension inom folk- och
tilläggspensioneringen. Även arbetsskadeförsäkringens regler ansluter nära
till dessa. För att markera denna samordning har, till skillnad från
hittillsvarande lagutformning, de nya bestämmelserna inom folkpensioneringen
fått bli de grundläggande och tilläggspensions- och arbetsskadereglerna i stor
utsträckning utformats som hänvisning till dessa. Härigenom bör såväl likheter som
skillnader framträda tydligare än hittills, och lagtextens utformning bidra
till överskädlighet och enklare handhavande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. Om sjukpenning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 3 och 8 §§ regleras samordningen mellan sjukpenning och
särskild efterlevandepension. Reglerna motsvarar de som gäller för försäkrade
med förtidspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 3 § följer att sjukpenning inte kan utgå till den som
uppbär hel särskild efterlevandepension. Inte heller skall sjukpenning kunna
utgå till en efterlevande som uppburit hel särskild efterlevandepension under
månaden före den då den efterlevande börjat uppbära hel ålderspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgår två tredjedels eller halv särskild
efterlevandepension, skall sjukpenning kunna utges enligt samma principer som
för försäkrade med partiell förfidspension. En sådan efterlevande kan vara sjukpenningförsäkrad
om han har inkomst av förvärvsarbete. Bedömningen av rätten till sjukpenning
får därvid ske med utgångspunkt från den efterievandes kvarstående
förvärvsmöjligheter. Det är dessa som kan utnyttjas till förvärvsarbete och som
ligger till grund för tillhörigheten till sjukpenningförsäkringen. Sjukpenning
kan däremot inte utgå med anledning av den nedsättning av förvärvsmöjligheterna
som föranlett att partiell efterlevandepension har beviljats. Efter beviljandet
av partiell särskild efterlevandepension skall sjukpenning kunna utgå för
inkomstbortfall på grund av antingen tillfällig sjukdom eller senare inträdd
försämring av de förvärvsmöjligheter som fanns vid beviljandet av
efterlevandepension. Reglerna i detta hänseende har tagits in i 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 första stycket av 5 § har punkten b ändrats. Ändringen
innebär att det skall göras en omprövning av tillhörigheten till
sjukpenningförsäkringen när en efterlevande beviljas särskild
efterlevandepension eller en utgående sådan pension ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragraferna - liksom i de andra som nu ändras- har
dessutom gjorts en viss språklig modernisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln i 3 kap. 13 § tredje stycket kvarstår oförändrad.
Jag anser alltså att det inte finns skäl att - som under remissbehandlingen har
ifrågasatts av försäkringsrätten för Södra Sverige - ompröva rätten till
sjukpenning i fall då en utländsk medborgare inte uppbär särskild
efterlevandepension men skulle ha kunnat erhålla sådan pension om
förutsättningarna i 5 kap. 4 § första stycket d i föreslagen lydelse varit
uppfyllda. En sådan prövning skulle kunna innebära praktiska
tillämpningsproblem och ha en alltför hypotetisk prägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. Om allmänna förutsättningar för rätt till
folkpension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i kapitlet föranleds av förslagen i avsnitten
3.2.3 och 4.5 om de regler som avses gälla beträffande rätten för
utlandssvenskar och ufiänningar att få efterlevandepension från
folkpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Når det gäller rätten för svenska medborgare att uppbära
folkpension vid bosättning utomlands föreslås inga ändringar för barnpension
(avsnitt 3.2.3). Omställningspension och särskild efterievandepension föreslås
i detta hänseende följa samma regler som nu gäller för änkepension (avsnitt
4.5). Detta har påkallat ändringar i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon
motsvarighet till det nuvarande tredje stycket i 2 § erfordras inte<br>
beträffande den reformerade efterlevandepensioneringen, eftersom tillägg-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>lg6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>spension
i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension Prop.
1987/88:171 inte skall kunna utgå till den som har uppnått den allmänna
pensionsåldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
hänvisningen i 2 § till barntillägg tagits bort är föranlett av förslaget i
avsnitt 8 om avveckling av denna förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om rätten för utländska medborgare (och statslösa) att uppbära
omställningspension och särskild efterlevandepension vid bosättning i Sverige
föreslås att samma regler som nu gäller för änkepension skall tillämpas.
Bestämmelser om detta har tagits in i 4 § första stycket under en ny punkt d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 § har också tagits in den i avsnitt 3.2.3 föreslagna sänkningen av
kvalifikationstiden för ufiändska barns rätt till barnpension vid bosättning
här i landet. Folkpension i form av barnpension skall alltså kunna utgå till
dessa barn under förutsättning att ettdera av villkoren under den nya punkten c
i första stycket är uppfyllt. Enligt det ena av dessa villkor krävs att den
avlidne föräldern omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst sex
månader och att barnet vid tidpunkten för dödsfallet var bosatt i Sverige.
Enligt det alternativa villkoret krävs att barnet självt är bosatt i Sverige
sedan minst sex månader och att barnet eller den avlidne föräldern var bosatt
här vid dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
punkt d i 4 § första stycket har tagits in som en ny punkt e.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
i 5 § första stycket motiveras av att särskild efterlevandepension automatiskt
skall ersättas av ålderspension från folkpensioneringen när den efterlevande
fyller 65 år även om denne då inte har fullgjort den särskilda kvalifikationstiden
för utlänningars rätt till folkpension i form av ålderspension. Någon
motsvarande reglering har inte föreslagits beträffande omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
6 § föreslås kvarstå oförändrad. Paragrafen öppnar möjlighet till dispens i
vissa fall från villkoren för rätt till folkpension vid bosättning utomlands.
Den kan tillämpas såväl för svenska som för utländska medborgare. Paragrafen
avser alla former av folkpension och kommer därför automatiskt att gälla även
beträffande de förmåner som utgår inom ramen för den reformerade
efterlevandepensioneringen, dvs. säväl barnpension som omstållningspension och
särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av de nya efterlevandeförmånernas mer behovsinriktade och tidsbegränsade
karaktär uppkommer i praktiken en viss skillnad gentemot änkepension i vad
avser utlänningars möjligheter att beviljas efterlevandepension. Om den
efterlevande vid tidpunkten för dödsfallet inte har vistats i Sverige fillräckligt
länge för att då bli berätfigad till pension utan uppfyller föreskriven
kvalifikationstid först viss tid därefter, börjar enligt de för änkepension
gällande reglerna denna förmån att utbetalas från den senare fidpunkten.
Detsamma blir fallet för omställningspension och särskild efterlevandepension.
Omställningspensionen kan dock utgå under enbart ett eller - i vissa fall -
högst ca tolv år, och denna fid räknas alltid från tidpunkten för dödsfallet.
Vid utgången av denna tid föreligger inte längre rätt till pension. Har en
utländsk medborgare då inte fullgjort tillräcklig bosättningstid, kommer
därför inte att kunna utges omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
liknande sått kan en utlänning beviljas folkpension i form av särskild<br>
efterlevandepension först från den tidpunkt då kvalifikationsvillkoren i 4 § är<br>
uppfyllda. Det krävs också att övriga förutsättningar för rätt till särskild</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efterlevandepension då år för handen. Bl.a. måste den efterlevandes
Prop. 1987/88:171 förvärvsmöjligheter ha varit nedsatta alltsedan tidpunkten
för dödsfallet och den efterlevande måste uppfylla villkoren för rätt till
omställningspension. Däremot fordras inte att den efterlevande faktiskt
uppburit omställningspension under någon tid. Reglerna bygger alltså på tanken
att utlänningar, frånsett kravet på viss minsta bosättningstid, skall behandlas
enligt samma principer som svenska medborgare när det gäller rätten till
efterlevandepension vid bosättning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantag från de beskrivna reglerna i 5 kap. kan i vissa
fall gälla enligt socialförsäkringskonventioner som träffats med andra länder
med stöd av 20 kap. 15 §. Reformeringen av efterlevandepensioneringen
aktualiserar frågan om tillämpningen i framtiden av de konventioner som har
slutits på grundval av hittills gällande regler om familjepension, i avvaktan
på att konventionerna i förekommande fall revideras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bilaterala konventionerna är huvudsakligen av två typer
såvitt gäller regleringen av svenska pensionsförmåner. Den ena typen
representeras av 1975 års konvention med Österrike och de konventioner som
förhandlades fram åren närmast därefter med Förbundsrepubliken Tyskland,
Jugoslavien, Portugal, Schweiz, Turkiet och Frankrike. De kännetecknas av att
de innehåller en rad, i förhållande till den svenska lagstiftningen
självständiga bestämmelser som konstituerar pensionsrätten. Detta gäller såväl
i fråga om kvaUfikafionstider som beträffande utbetalning av pension utomlands
etc. Särskilt för denna grupp konventioner skapar efterlevandepensionsreformen
tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan har noterats att kvalifikationstiden för barnpension
från folkpensioneringen i lagstiftningen sänks till sex månader. I de nu
uppräknade konventionerna anges uttryckligen en femårig kvalifikationstid. För
att förebygga tillämpningsproblem i avvaktan på en revision har en särskild
övergångsbestämmelse tagits in i punkt 13 i övergångsreglerna av innebörd att
den kortare kvalifikationstiden enligt den nya lagstiftningen gäller oavsett
att en längre kvalifikationstid har bestämts i en konvention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande folkpension i form av änkepension innehåller
samma konventioner en uttrycklig regel om att pension till en änka som är
bosatt utomlands utges på grundval av det antal år med ATP-poäng som
tillgodoräknats den avlidne. Dessutom finns regler som garanterar att
änkepensionen övergår i ålderspension vid uppnåendet av pensionsåldern. Dessa
regler kan fortfarande tillämpas sävitt gäller änkepensioner som utges enligt
övergångsreglerna. De nya formerna av efterlevandepension - omställningspension
och särskild efterlevandepension - faller däremot inte in under konventionernas
begrepp änkepension. Nyssnämnda socialförsäkringskonventioner saknar följaktligen
bestämmelser om dessa pensionsformer, vilket förutsätter att konventionerna
revideras innan de kan tillämpas på dem. Såvitt gäller kvalifikationstider för
dessa nya former av pension kan 5 kap. 4 § omedelbart tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste bilaterala konventionerna - med Marocko,
Italien, Nederländerna, Österrike (efter 1982 års revision), Israel, Spanien,
Grekland (efter 1984 års revision), Canada och Amerikas Förenta Stater-har
utformats på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annat
sätt, nämligen mot bakgrund av 1979 års utvidgning av den svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188
lagstiftningens regler om rätt fill folkpension till utländska medborgare och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om utbetalning av folkpension till svenska medborgare
bosatta utomlands. Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa konventioner innehåller således i nu aktuella
avseenden i huvudsak hänvisningar till svensk lagstiftnings regler och
därutöver bestämmelser om att det andra landets medborgare skall behandlas lika
med svenska medborgare. De torde därför kunna tillämpas även i fortsättningen
oavsett de ändringar som genomförs i 5 kap. AFL. Det betyder beträffande
barnpension att förkortningen av kvalifikationstiden slår igenom utan behov av
särskilda bestämmelser. Beträffande omställningspension och särskild efterlevandepension
kommer likaledes de nya bestämmelserna om kvalifikationstid i 5 kap. 4 §
första stycket att gälla. I fråga om utbetalning utomlands innehåller dessa
konventioner en regel om likabehandling med svenska medborgare, och
följaktligen kommer lagreglerna i 5 kap. 2 § såvitt gäller omställningspension
och särskild efterlevandepension att bli direkt tillämpliga även för
medborgare i det andra landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt gäller änkepensioner som efter
efterlevandepensionsreformens genomförande utges övergångsvis kommer dessa
senare konventioner att gälla oförändrade med hänsyn till konventionernas
uppbyggnad och till följd av den svenska lagstiftningens övergångsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nordiska överenskommelsen om social trygghet har en i
många avseenden unik konstruktion. I nu berörda hänseenden gäller emellertid i
huvudsak vad som sagts om de senast ingångna bilaterala konventionerna. Den
torde således kunna tillämpas på såväl de nya pensionsformerna som de
övergångsvis utgivna änkepensionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. Om efterlevandepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att markera att det rör sig om en genomgripande
reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner har
samlingsbeteckningen för dessa ändrats från familjepension till
efterlevandepension. Rubrikerna till 8 och 14 kap. har ändrats i enlighet
härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens första stycke har tagits in vissa för
kapitlet gemensamma bestämmelser. Bl.a. har begreppet efterlevandepension
definierats såsom innefattande dels barnpension, dels omställningspension och
särskild efterievandepension. Vidare har markerats att sådan pension utges
efter dödsfall till efterlevande barn och make. Av 16 kap. 10 § följer att
efterlevandepension kan utgå även i vissa fall då någon under resa eller
eljest blivit borta och det kan antas att denne har avlidit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafens andra stycke motsvarar delarav nuvarande 2 §.
I detta stycke har tagits in en regel som med efterlevande make likställer den
som stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död
och som har varit gift med eller har eller har haft eller vid dödsfallet
väntade barn med denne. Liksom enligt nuvarande regel krävs att såväl mannen
som kvinnan inte var gift med annan vid dödsfallet för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>likställighet
skall vara för handen. De närmare motiven för denna likställis-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189
hetsregel har redovisats i avsnitt 4.2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med efterlevande make skall enligt förslaget alltså
likställas även icke gift Prop. 1987/88:171 efterlevande som vid dödsfallet
väntade barn. Detta skall gälla oavsett om det är mannen eller kvinnan som har
avlidit. En förutsättning för att regeln skall tillämpas är att det är ett för
den avlidne och den efterlevande gemensamt barn. Naturligtvis kan det dock inte
komma i fråga att företa några mer ingående undersökningar huruvida detta villkor
är uppfyllt. Om det är kvinnan som avlidit, kan havandeskapet styrkas genom
uppgifter från läkare e.d. Endast om särskilda skäl skulle ge anledning därfill,
torde böra ifrågasättas att det rört sig om ett gemensamt barn: Är det mannen
som avlidit kan det faderskapsrättsliga avgörandet läggas till grund för
likställighetsregelns tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För likställighet fordras, liksom enligt den nuvarande
regeln i 2 §, att parterna stadigvarande sammanbodde med varandra vid
tidpunkten för dödsfallet. Innebörden av detta villkor, som avses gälla även i
fråga om gifta, behandlas närmare i kommentaren till 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att omställningspension och särskild
efterlevandepension skall kunna utges fordras i vissa fall att sammanboendet
mellan parterna har bestått oavbrutet minst fem år fram till tidpunkten för
dödsfallet. Enligt nuvarande regler för änkepension krävs att det förelegat
minst fem års äktenskap, varmed - under särskilda förutsättningar - jämställs
tid varunder en icke gift kvinna oavbrutet sammanbott med en icke gift man fram
till dennes död. I praxis har vid tillämpning av dessa regler inte tagits
hänsyn till den tid som en kvinna sammanbott med mannen före äktenskapet, om de
under den fiden inte uppfyllt villkoren för likställighet i nuvarande 8 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu föreslagna likställighetsregeln innefattar inte
någon sådan begränsning. Med hänsyn till att de flesta som gifter sig tidigare
har sammanbott som ogifta under viss tid, anser jag det nämligen vara rimligt
att man vid tillämpningen av villkoret om fem års oavbrutet sammanboende räknar
med även den tid parterna stadigvarande sammanlevt före giftermålet. Detta bör
alltså gälla även om parterna då inte hade gemensamt barn eller inte tidigare
varit gifta med varandra. På motsvarande sätt bör sådan tid räknas den
efterlevande till godo också om han eller hon aldrig gift sig med den sedermera
avlidne men förhållandet vid dödsfallet år sådant som beskrivs i
likställighetsregeln. Inte heller bör vid denna bedömning tillmätas vikt om
någon av parterna var gift med annan under sammanboendets inledande fas.
Däremot krävs att det verkligen rört sig om ett stadigvarande sammanboende
under hela den aktuella femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som behandlar villkoren för rätt till
barnpension, motsvarar delvis nuvarande 5 § första stycket. Förutsättningen att
en av eller båda barnets föräldrar har avlidit återfinns dock redan i den
föreslagna 1 §. För att markera att tyngdpunkten i efterlevandepensioneringen
skall ligga på barnpensionerna har reglerna om dessa flyttats fram före
bestämmelserna om pension till vuxna efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till barnpension tillkommer biologiskt barn och
adoptivbarn fill den avlidne. Att ett utländskt barn som tagits emot här i
landet i adoptionssyfte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
vissa förutsättningar också omfattas av barnpensionsrätten följer av Prop.
1987/88:171 det nya fjärde stycket i 20 kap. 2 §. T.ex. styvbarn eller
fosterbarn har däremot inte rätt till barnpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att rätt skall föreligga till barnpension fordras inte att barnet har fötts före
förälderns död. Om barnet föds först därefter, uppkommer rätt till barnpension
från födelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Blir
ett barn som uppbär barnpension adopterat av annan än den avlidnes make, upphör
rätten till barnpension efter den avlidne föräldern (jfr SOU 1959:32 s. 81 och
211). Däremot påverkas inte barnpensionsrätten av att barnet ingår äktenskap
(jfr SOU 1959:32 s. 70 och 81),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket av förevarande paragraf upptas som huvudregel att folkpension i
form av barnpension - liksom enligt de nu gällande reglerna -utgår till dess
barnet fyller 18 år. Av 16 kap. 9 § följer att pensionen utbetalas t.o.m.
utgången av den månad varunder barnet uppnår denna ålder. Motsvarande föreslås
i 14 kap. 2 § som huvudregel i fråga om barnpension från filläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 3.3 har föreslagits att barnpension från folkpensioneringen - och ATP -
under vissa förutsättningar skall kunna utges också till efterlevande barn som
är 18 år eller äldre. I andra och tredje styckena anges de närmare villkoren
härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket föreskrivs sålunda att barn som bedriver grundläggande studier
efter uppnådda 18 år skall kunna fortsätta att uppbära barnpension under studiefiden.
Pensionen utges dock längst t.o.m. juni månad det år under vilket barnet fyller
20 år. Dé studier som skall kunna berättiga fill barnpension är sådana som ger
rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349). Dessa studiestöd
utgår i princip för studier på grund- eller gymnasieskolenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna överensstämmer i huvudsak med reglerna för rätt fill
förlängt bidragsförskott och till flerbarnstillägg för studerande i åldern
16-19 år. I prop. 1982/83:88 har lämnats en närmare beskrivning av de olika former
av studier som ger rätt till förlängt barnbidrag och studiehjälp. Det kan
därför på denna punkt hänvisas till den propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att rätt till barnpension skall föreligga fordras inte att barnet faktiskt
uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Det är tillräckligt att barnet
bedriver sådana studier som i sig ger rätt till dessa förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnpensionen
skall även vid studier efter fyllda 18 år utbetalas månadsvis (16 kap. 4 §) och
alltså inte per läsår eller termin. I princip krävs att barnet går i avsedd
utbildning under i vart fall någon del av månaden för att det skall vara
berättigat till barnpension för den månaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
emellertid barnet genomgår en längre sammanhängande utbildning,<br>
skall pensionen kunna utges under hela tiden från utbildningens början till<br>
dess slut. Av andra stycket följer att tid för sådant uppehåll i utbildning som<br>
utgör ferier likställs med studietid. Barnpensionen skall alltså inte dras in<br>
under sådan tid. Detta gäller exempelvis sommarlov mellan två årskurser i<br>
gymnasieskolan eller mellan grundskola och gymnasieskola. Om barnet t.ex.<br>
slutar grundskolan i juni 1990, påbörjar en tvåårig utbildning den 20 augusti<br>
1990 och avslutar utbildningen den 6 juni 1992, kan således barnpension</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utges
oavbrutet under hela fiden fram t.o.m. juni 1992. Skulle barnet Prop.
1987/88:171 emellertid avbryta studierna i förtid, dras pensionen in vid
utgången av den månad under vilken avbrottet sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tid för studier likställs vidare tid då ett barn som
annars bedriver studier på grund av sjukdom är förhindrat att delta i
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något krav uppställs inte på att barnet fortlöpande
studerar efter fyllda 18 år. Barnpensionen kan utges även efter det att barnet
gjort ett avbrott i studierna. I sådana fall börjar pensionen att utgå på nytt fr.o.m.
den månad barnet återupptar studier på grund- eller gymnasieskolenivå.
Förutsättning för att barnpension skall utges efter ett studieavbrott är
emellertid att skolgången återupptas innan barnet fyller 19 år. Ett motsvarande
villkor gäller enligt 7 kap. föräldrabalken beträffande föräldrars
underhållsskyldighet mot barn (och även för rätten till förlängt
bidragsförskott). Eftersom barnpensionerna bygger på underhållsskyldigheten, är
det enligt min mening naturligt att för dessa ha samma krav. Det sagda innebär
att jag inte kan biträda ett av RFV framfört förslag att nu inte uppta något
krav på att en avbruten skolgång skall ha återupptagits innan barnet fyllt 19
år. Motsvarande fråga har såvitt gäller föräldrabalken och lagen (1984:1095)
om förlängt bidragsförskott för studerande aktualiserats i en framställning
till regeringen den 26 november 1987 av RFV och socialstyrelsen. Denna bereds
för närvarande i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under vissa förutsättningar kan studiehjälp utges för
studier som omfattar kortare tid än åtta veckor. Vid studier av detta slag
utges inte förlängt bidragsförskott och inte heller grundar barnet rått till
flerbarnstillägg. Enligt min mening finns med hänsyn bl.a. härtill inte skäl
att då medge den studerande barnpension efter fyllda 18 år. En regel härom har
tagits in i tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där anges också att inte heller barn, som har återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje stycket
studiestödslagen, skall kunna uppbära barnpension efter 18 års ålder under den
tid för vilket barnet uppbär sådana studiemedel. Jag kan alltså inte biträda
det förslag som centrala studiestödsnämnden framfört om att inte uppta en regel
av denna innebörd. I fall som här avses har barnet brutit sambandet med
föräldrarnas ekonomiska förhållanden och har i stället en självständig ekonomi.
Eftersom rätten till barnpension grundas på rätten till underhåll från
föräldrarna, finns enligt min uppfattning inte skäl att i de nu berörda fallen
utge barnpension. Detta motsvarar vad som gäller för förlängt bidragsförskott
och flerbarnstillägg. Information om vilka elever som får sådana
återbetalningspliktiga studiemedel finns samlad i centrala studiestödsnämndens
informationssystem. Det finns därför möjlighet att kontrollera om en
studerande uppbär denna form av studiehjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln innebär att barnpensionen skall dras
in om barnet börjar uppbära återbetalningspliktiga studiemedel av nu aktuellt
slag. Skulle barnet senare sluta att uppbära sådana studiemedel kan dock
barnpension på nytt utgå till barnet. På motsvarande sätt kan ett barn, som
uppbär sådana återbetalningspliktiga studiemedel när föräldern avlider, inte
beviljas barnpension frän tidpunkten för dödsfallet men väl från en senare
tidpunkt då sådana studiemedel inte längre utges till barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1987/88:116 föreslås att återbetalningspliktiga
studiemedel av här Prop. 1987/88:171 aktuellt slag fortsättningsvis skall
benämnas studielån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av anknytningen till studier som berättigar
till förlängt barnbidrag eller studiehjälp kommer barnpension efter fyllda 18
år i regel att kunna utgå endast till barn som är bosatta i Sverige. För att
rätt skall föreligga till dessa studiesociala stöd fordras nämligen som
huvudregel att barnet är att betrakta som bosatt här i landet. Under särskilda
villkor kan dock studiehjälp utges även till den som bedriver studier
utomlands. En utvidgning av rätten till barnpension efter uppnådda 18 år till
att omfatta också barn som är bosatta i annat land skulle kunna komma i fråga
konventionsvägen. I konventionsförhandlingar finns möjligheter att i
förhållande till det enskilda landet göra en bedömning av det landets
skolsystem och ta ställning till vilka skolformer som kan anses närmast
tillgodose kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett barn som önskar få barnpension efter fyllda 18 år bör
i princip vara skyldigt att göra en särskild ansökan härom till
försäkringskassan, eftersom den inte automatiskt har tillgång till alla de
uppgifter som behövs. Ett sådant register finns emellertid - som påpekats av
nämnden under remissbehandlingen - hos centrala studiestödsnämnden. I detta
upptas uppgifter om bl.a. vilka barn som studerar på heltid vid gymnasieskola
eller folkhögskola. Däremot saknas i registret uppgifter om bl.a. elever som
bedriver studier på grundskolenivå. I sådana fall behövs särskild ansökan.
Däremot kunde krav på ansökan undvaras för vissa andra grupper studerande. Av
16 kap. 1 § första stycket följer att det för flertalet pensionsförmåner, bl.a.
barnpension, gäller ett krav på ansökan. I frågan om de närmare föreskrifter
som behövs till komplettering härav avser jag att senare återkomma till
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av en föreslagen ändring i 16 kap. 8 § framgår att det
åligger den som uppbär barnpension efter uppnådda 18 års ålder att snarast
underrätta försäkringskassan om eventuella förändringar som kan påverka rätten
till barnpension. Skulle sådan anmälan underlåtas kan komma i fräga att med
stöd av 20 kap. 4 § ålägga barnet att betala tillbaka vad som utbetalats för
mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som reglerar grund- och garantinivåerna för
barnpension inom folkpensioneringen, motsvarar nuvarande 6 §. Den närmare
innebörden av förslagen i detta hänseende har utvecklats i avsnitt 3.4.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpensionen reduceras från garantinivån ned till
grundnivån med hänsyn till den tilläggspension i form av barnpension som utgår fill
barnet. Även i det fall att barnet har förlorat båda sina föräldrar minskas
folkpensionen till barnet från garantinivån om totalt 80 % av basbeloppet ned
till grundnivån 50 % av basbeloppet med hänsyn till den tilläggspension i form
av barnpension som kan tillkomma barnet. Det blir här utan betydelse efter
vilken av föräldrarna som barnet erhåller tilläggspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon reducering på grund av efterlevandepension som utges
till vuxen<br>
efterlevande till den avlidne föräldern skall inte göras enligt förslaget. I
vissa<br>
fall kommer dock övergångsvis att ske en sainordning med änkepension.<br>
Regler härför har tagits in i punkt 4 i övergångsbestämmelserna.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger förutsättningarna för rätt till folkpension i form av omställningspension
för en tid av ett år efter dödsfallet. Övervägandena härom har redovisats i
avsnitt 4.3.2. Rätten till omställningspension från folkpensioneringen för
förlängd tid regleras i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för rätten till omställningspension är hur de i första stycket angivna
förhållandena gestaltade sig vid den tidpunkt då dödsfallet inträffade. Att
villkoren blir uppfyllda därefter utgör inte grund för att då börja betala omstållningspension.
På samma sätt blir förändringar som inträffar efter dödsfallet utan betydelse
för den fortsatta pensionsrätten. Sålunda skall något krav inte gälla i
barnfallen att den efterlevande fortlöpande under pensionsperioden sammanbor
med barn eller har vårdnaden om det. Inte heller fordras att barnet under hela
denna tid är under tolv års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav finns inte i barnfallen att det är ett för makarna gemensamt barn eller
att det är ett biologiskt barn eller adoptivbarn till en av dem. Även andra
barn kan, som angetts i avsnitt 4.3.2, grunda rätt till omställningspension
för den efterlevande. Inte heller fordras att barnet är fött vid fidpunkten för
dödsfallet. Är det fråga om ett gemensamt barn som föds först därefter får -
liksom enligt nuvarande praxis i fråga om rätten till änkepension - villkoret
om sammanlevnad med barnet vid dödsfallet anses vara uppfyllt. Rätt bör då
föreligga till omställningspension för den efterlevande från den tidpunkt då
maken avled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
om att parterna stadigvarande sammanbodde yid tidpunkten för dödsfallet och att
- i icke-barnfallen - sammanboendet varat oavbrutet minst fem år under tiden
närmast före dödsfallet bör inte ges en alltför snäv tolkning. Det förhållandet
att parterna under en viss tid levt på skilda orter -inom eller utom Sverige -
bör inte alltid få till följd att sammanlevnaden skall anses ha upphört, utan
vikt får läggas vid orsaken till detta. Berodde avbrottet i sammanlevnaden på
söndring i äktenskapet, får sammanboendet anses avslutat. Om avbrottet däremot
hade sin grund i någon av parternas arbetsförhållanden, kan man inte göra
gällande att sammanlevnaden upphört. Om t.ex. en av parterna till följd av
sitt arbete måste vistas längre tider på annan ort - i eller utanför Sverige -
men hade kvar sin egentliga bostad hos den andra maken och upprätthöll
sammanlevnaden under veckoslut eller under semestrar och andra längre
ledigheter, bör detta inte förta förhållandet dess karaktär av oavbrutet
sammanboende i nu förevarande mening. Som exempel på här avsedda fall kan
nämnas de då ena parten arbetar som sjöman eller anläggningsarbetare. Samma
bedömningsgrunder blir tillämpliga om endera parten tillfälligtvis tas in på
sjukhus eller liknande. Vid bedömningen är en faktor som blir av betydelse var
parterna varit kyrkobokförda. Om parterna varit kyrkobokförda på skilda
fastigheter torde man i många fall kunna utgå från att de inte sammanbott
stadigvarande. Detsamma gäller om någon av parterna under femårsperioden eller
en del därav uppburit bostadsbidrag såsom ensamstående. Även taxeringen för
inkomstskatt kan bli av betydelse vid avgörandet av om parterna sammanbott
eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De angivna
bedömningsgrunderna avser fall såväl då parterna var gifta<br>
som då de sammanbott utan äktenskap under förhållanden som enligt 1 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra stycket likställer den efterievande med gift. För
gifta bör emellertid Prop. 1987/88:171 presumtionen vara att det rört sig
om ett oavbrutet sammanboende under fiden för äktenskapets bestånd. Först om
skäl skulle tala i annan riktning finns anledning att göra en mer ingående
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande principer bör tillämpas för det i barnfallen
uppställda villkoret att den efterlevande (och den sedermera avlidne) vid
dödsfallet skall ha stadigvarande sammanbott med barnet. I fråga om innebörden
av detta krav kan dessutom hånvisas till kommentaren till 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i första stycket b krävs att
sammanboendet mellan makarna har bestått oavbrutet under en tid av minst fem
år. Denna tidrymd måste ha infallit i direkt anslutning till dödsfallet. Som angetts
i kommentaren till 1 § fordras däremot inte att makarna under hela denna
femårsperiod har varit . gifta eller sammanlevt under förhållanden som enligt 1
§ andra stycket likställer icke gifta samboende med gifta. Det är tillräckligt
att detta villkor om äktenskap eller viss kvalificerad samlevnad är uppfyllt
vid tidpunkten för dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den femårsperiod varunder parterna skall ha sammanbott
räknas i dagar. Om parterna t.ex. flyttat samman den 25 april 1985 och
dödsfallet inträffar • den 15 april 1990, har sammanboendet inte bestått under
fem års tid, och det föreligger alltså inte rätt till omställningspension för
den efterlevande. Av naturliga skäl torde dock i många fall uppstå svårigheter
att i efterhand mera exakt fastställa en bestämd dag då parterna börjat
sammanbo. Några mer ingående undersökningar om tidpunkten då sammanboendet
inletts synes i regel inte vara nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omställningspension enligt 4 § utges till efterlevande som
är yngre än 65 år. Beviljad sådan pension skall alltså dras in vid utgången av
månaden före den varunder den efterlevande fyller 65 år. Detta följer av 16
kap.- 9 § i dess nya lydelse. Fr.o.m. 65-årsmånaden kan ålderspension utbetalas
(16 kap. 5 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket anges att rätten till omställningspension
enligt förevarande paragraf avser en tid av tolv månader räknat från tidpunkten
för dödsfallet. Av 16 kap. 5 § tredje stycket följer att pensionen utges fr.o.m.
ingången av den månad då maken avled eller, om denne vid sin död uppbar ålders-
eller förtidspension, fr.o.m. ingången av månaden därefter. Omställningspensionen
skall utbetalas under tolv kalendermånader därefter. I dessa fall blir det
därför inte aktuellt att tillämpa huvudregeln i 16 kap. 9 § att en pensionsförmån
utges t.o.m. den månad då rätten till förmånen upphör. Regeln i andra stycket
får företräde framför denna bestämmelse (jfr 16 kap. 9 § i dess ändrade lydelse).
Om den pensionsberättigade själv skulle avlida före tolvmånadersperiodens
utgång, skall dock självfallet 16 kap. 9 § fillämpas och omställningspensionen
dras in vid utgången av dödsfallsmånaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den lolvmånadersperiod
varunder omställningspension sålunda kan utbe<br>
talas år den som börjar löpa fr.o.m. den månad som nu angetts. Om t.ex.<br>
dödsfallet inträffar den 20 mars ett år och den avlidne då inte uppbar<br>
pensionsförmån, kan alltså omställningspensionen utges fr.o.m. ingången av<br>
mars månad det året t.o.m. utgången av februari månad nästföljande år.<br>
Uppfyller den efterlevande under denna tidsperiod inte villkoren för<br>
pensionsrätt kan han eller hon inte senare börja uppbära pension, även om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>"5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>villkoren då blivit uppfyllda. Rätten till pension
bortfaller definitivt i och med Prop. 1987/88:171 tolvmånadersperiodens
utgång. Dock gäller givetvis retroaktivregeln i 16 kap. 5 § femte stycket också
för omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarighet till nuvarande tredje stycke om
minskning av änkepension med hänsyn till förtida uttag av ålderspension finns
inte med avseende på de nya formerna av efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen ges regler för den i avsnitt 4.3 föreslagna
omställningspensionen för förlängd tid. Denna pension kan utgå som en fortsättning
på omställningspension enligt 4 § under som längst ytterligare ca elva års
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket anger förutsättningarna för rätten till
omställningspension för förlängd tid. För att en efterlevande man eller kvinna
skall kunna beviljas sådan pension krävs först och främst att de i 4 § angivna
villkoren för rätt till omställningspension för en tid av ett år är uppfyllda.
Den efterlevande måste alltså ha stadigvarande sammanbott med maken (eller
därmed likställd) vid den tidpunkt då denne avled. Dessutom skall den
efterlevande ha oavbrutet sammanbott med maken (eller därmed likställd) under
en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet eller vid dödsfallet
ha stadigvarande sammanbott med barn som inte hade fyllt tolv år och som stod
under rättslig vårdnad av makarna eller av endera av dem. Däremot fordras inte
att den efterlevande faktiskt uppburit den ettåriga omställningspensionen. Det
är tillräckligt att förutsättningarna för rätten därtill är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare gäller som villkor för förlängd
omställningspension att den efterlevande fortlöpande har den rättsliga
vårdnaden om och stadigvarande bor samman med ett barn som inte har uppnått
tolv års ålder. Detta barn måste dessutom ha stadigvarande vistats i parternas
hem vid tidpunkten för dödsfallet. Finns flera barn än ett, fordras att minst
ett av barnen som den efterlevande bor samman med stadigvarande vistades i
hemmet redan vid dödsfallet och inte har fyllt tolv år. Däremot krävs inte att
den efterlevande var vårdnadshavare för det barnet vid tidpunkten för
dödsfallet, utan det är tillräckligt att vårdnaden överflyttats till den
efterlevande under den tid då rätt till pension enligt 4 § förelegat. Inte
heller finns något krav på att det är ett för den efterlevande och den avlidne gemensamt
barn eller att barnet är besläktat med den efterlevande. Även ett barn som föds
först efter dödsfallet får, liksom i fråga om omställningspension enligt 4 §,
anses ha stadigvarande vistats i parternas hem vid dödsfallet, om det är ett
för parterna gemensamt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Villkoren om stadigvarande sammanboende och om
stadigvarande vistelse bör inte ges en alltför snäv innebörd. Att barnet eller
den efterlevande tillfälligt vistas på annat håll bör således inte påverka
rätten till pension. Om t.ex. barnet under ferier o.d. bor i hemmet, bör inte
den omständigheten att det under övrig del av året vistas på annan ort för
skolgång e.d. anses medföra att kravet på stadigvarande vistelse i hemmet inte
är uppfyllt. Är barnet varaktigt omhändertaget för vård på institution eller i
fosterhem, kan det däremot inte anses stadigvarande bo samman med den
efterlevande. Ett barns tillfälliga vistelse exempelvis på sjukhus eller i
enskilt hem bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>självfallet inte påverka rätten till omstållningspension.
På motsvarande sätt Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör inte heller det förhållandet att den efterlevande
maken tillfälligt måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämna hemmet på grund av sjukdom eller till följd av
arbete eller utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medföra att pensionsrätten bortfaller. Vid tillämpning
av de nämnda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förutsättningarna kan ledning hämtas från den praxis som
utbildats för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tolkningen av motsvarande villkor beträffande rätten fill
änkepension från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>folkpensioneringen (jfr. SOU 1959:32 och prop. 1960:75).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom angivna krav på faktisk vård av barnet fordras att
den efterlevande har den rättsliga vårdnaden om det. Något krav på att
vårdnaden tillagts den efterlevande genom lagakraftägande dom av domstol finns
inte. Även t.ex. ett interimistiskt beslut i vårdnadsfrågan kan utgöra grund
för att vårdnadsvillkoret är uppfyllt. Det fordras inte att den efterlevande är
ensam vårdnadshavare för barnet. Också om barnet står under gemensam vårdnad av
den efterlevande och en annan person är förutsättningen för rätt till
omställningspension uppfylld. Eftersom barnet måste sammanbo stadigvarande med
den efterlevande, och ha gjort detta även vid tidpunkten för dödsfallet,
fordras dock - i fall av gemensam vårdnad - att den efterlevande tar faktisk
vård om barnet och att barnet varaktigt bor tillsammans med den efterlevande,
och alltså inte med den andra vårdnadshavaren. Detta motsvarar vad som
föreskrivs för rätten till bidragsförskott (1 § andra stycket lagen 1964:143 om
bidragsförskott).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med ettårig omställningspension utgår
omställningspension för förlängd tid endast till efterlevande som är under 65
års ålder. Utgående pension skall alltså, om den efterlevande fyller 65 år,
dras in vid utgången av månaden dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare utges förlängd omställningspension längst till
utgången av den månad då det yngsta barnet fyller tolv år. När detta inträffar
upphör pensionsrätten. Ytterligare gäller att pensionsrätten bortfaller om den
efterlevande skulle upphöra att bo stadigvarande samman med barnet eller
förlora vårdnaden om det eller om barnet skulle avlida. Av 16 kap. 9 § följer
alt pensionen då dras in fr.o.m. utgången av den månad under vilken rätten till
den upphör. Skulle den efterlevande emellertid senare komma att ånyo uppfylla
villkoren för rätt till omställningspension enligt 5 § och barnet ännu inte ha
fyllt tolv år, kan pensionen - efter ny ansökan - utbetalas på nytt från den
tidpunkten och utges längst fram till dess barnet uppnår denna ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av första stycket framgår vidare att förlängd
omställningspension utges först fr.o.m. månaden efter den då tolvmånaderstiden
för rätt till omställningspension enligt 4 § löpt ut. Den förlängda
omställningspensionen utgår sedan så länge som villkoren i paragrafen är
uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller en bestämmelse om att rätten till
omställningspension enligt den nu behandlade paragrafen upphör om den pensionsberättigade
ingår äktenskap eller upptar en stadigvarande sammanlevnad med någon, med
vilken den pensionsberättigade har varit gift eller.har eller har haft barn. I
dessa senare fall är det utan betydelse om den nya parten är gift med annan.
Har pensionen med tillämpning av denna regel en gång bortfallit, kan
pensionsrätten inte senare återupplivas om det nya äktenskapet eller
sammanboendet skulle upplösas efter en fid. Det förtjänar understrykas att
regeln avser enbart omställningspension enligt 5 §. Omställ-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningspension enligt 4 § (för en tid av ett år) påverkas
inte av omgifte e.d. Prop. 1987/88:171 Mofiven för förslagen har
utvecklats i avsnitt 4.3.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarighet till det nuvarande andra stycket om
inverkan på rätten till barnpension av att underhållsskyldighet fullgjorts
genom betalning av engångsbelopp har, som utvecklats i avsnitt 3.4.1, inte
upptagits i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf och de närmast följande behandlar villkoren
för rätt till den i avsnitt 4.4 föreslagna särskilda efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bli berättigad till särskild efterlevandepension
måste den efterlevande - enligt bestämmelse i första stycket - uppfylla de i 4
§ angivna förutsättningarna'för rätt till ettårig omställningspension. Något
krav på att den efterlevande faktiskt skall ha uppburit omställningspension har
däremot inte uppställts. Detta får betydelse för bl.a. utlänningars och
utlandssvenskars rätt till pension. Är den efterlevande utländsk medborgare
räcker det inte att förutsättningarna för rätt till omställningspension enligt
4 § är uppfyllda för att sådan pension skall kunna beviljas. Dessutom måste
kravet i 5 kap. 4 § om viss tids bosättning i Sverige vara uppfyllt. Är så inte
fallet under den tid då omställningspension kunnat utgå men väl senare då
rätten därtill upphört, kan den efterlevande alltså beviljas särskild
efterlevandepension trots att omställningspension inte utgått. Likaså skall rätl
till särskild efterlevandepension föreligga för en svensk medborgare, som under
omställningsperioden varit bosatt utomlands utan att då ha haft rätt till
omställningspension och som därefter flyttat tillbaka till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild efterlevandepension kan - på grund av hänvisningen
till 4 § - inte utgå till änka eller änkling (eller därmed likställd) som är
äldre än 65 år. Inte heller kan pensionen utges till den som dessförinnan
uppbär ålderspension. Detta framgår av 9 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges vidare särskilda villkor som skall
gälla för rätten till särskild efterlevandepension. Att vid tillämpningen av
dessa villkor ledning kan hämtas från den praxis som utbildats vid tillämpning
av motsvarande bestämmelser inom förtidspensioneringen har utvecklats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 4.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om innebörden av begreppet lämpligt arbete regleras
i 8 § och utvecklas i motiveringen till den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rätt till särskild efterlevandepension krävs att
förvärvsmöjligheterna skall vara nedsatta på grund av arbetsmarknadsmässiga
skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig omständighet, såsom bosättning
på ort med brist på arbetstillfällen och svårigheter att flytta till annan ort.
Sådana omständigheter kan också vara att det inte rimligen kan begäras att den
efterlevande, till följd av t.ex. åldern och tidigare sysselsättning, söker sig
in på arbetsmarknaden. Även handikapp av olika slag kan vara grund för att utge
efterlevandepension, om förtidspension eller sjukbidrag inte kan utgå till den
efterlevande. Nedsättningen av hälsan kan ha både fysisk och psykisk grund.
Även följdtillstånd efter sjukdom och medfödda defekter liksom, när det gäller
äldre försäkrade, rena åldersförändringar kan medföra att villkoret</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1 no</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för rått fill
efterlevandepension är uppfyllt. Över huvud taget bör, når det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller frågan om medicinska skäl föreligger, samma
bedömningsgrunder Prop. 1987/88:171 tillämpas som för rätten till förfidspension.
Prövningen för efterlevandepension kommer dock sannolikt att oftare gälla en
kombination av flera faktorer som sammantagna påverkar förvärvsmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den efterlevandes förvärvssvårigheter annan grund än
de angivna skall inte kunna utgå särskild efterlevandepension. T.ex. vård av
anhörig utgör i sig inte skäl för sådan pension. Nedsättningen av
förvärvsmöjligheterna måste kunna konstateras objektivt. Beror avsaknaden av
arbete på bristande intresse för förvärvsarbete eller för utbildning till
senare arbete, är kraven för rätt till särskild efterlevandepension alltså i princip
inte uppfyllda. Har den efterlevande t.ex. erbjudits ett för denne lämpligt
arbete men inte velat tillträda detta eller på annat sätt orsakat att
anställning inte kommit till stånd, bör pension inte beviljas eller - om det
var ett arbete med enbart kortare arbetstid - utges med endast en mindre
kvotdel. Likaså bör en utgående sådan pension dras in eller sättas ned med
hänsyn till omfattningen av det arbete som den efterlevande skulle ha kunnat
påbörja. Även härvidlag finns alltså parallellitet med förtidspensioneringen.
Som angetts i avsnitt 4.4 krävs dock att det är rimligt begära att den
efterlevande skall ta ett förvärvsarbete. I kommentaren till 7 och 8 §§ anges
närmare riktlinjer för denna bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rätt till särskild efterlevandepension krävs att
förvärvsmöjligheterna är nedsatta med minst hälften. I kommentaren till 7 och 8
§§ ges närmare riktlinjer för bedömningen härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedsättningen av förvärvsmöjligheterna skall ha förelegat
redan vid tidpunkten för dödsfallet. I annat fall kan särskild
efterlevandepension inte beviljas, även om möjligheterna till försörjning
sedermera satts ned med minst hälften. I sådant fall får den efterlevande, på
samma sätt som andra som blir arbetslösa, förlita sig på samhällets övriga
former av stöd som tar sikte på sådana kategorier. Inte heller kan särskild
efterlevandepension beviljas den vars förvärvsmöjligheter visserligen var
nedsatta med minst hälften vid tidpunkten för makens död men som under
omställningstiden lyckats få ett arbete som bedöms vara stadigvarande och som
tryggar försörjningen. Nedsättningen av förvärvsmöjligheterna skall således
finnas även vid den tidpunkt då rätten till särskild efterlevandepension
inträder, dvs. vid den tidpunkt då rätten till omställningspension i endera av
dessa två former upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att försörjningsmöjligheterna var nedsatta i erforderlig
mån såväl vid makens död som då rätten till omställningspension upphör är dock
inte tillräckligt för att rätt skall föreligga till särskild
efterlevandepension. Är situationen sådan att den efterlevande under
omställningstiden har erhållit ett arbete på minst halvtid som bedömts bli
stadigvarande men därefter slutat detta arbete och fått sina
förvärvsmöjligheter nedsatta, kan försörjningssvårigheterna inte anses ha ett
sådant direkt samband med makens död att rätt bör föreligga till särskild
efterlevandepension. Har arbetet haft mindre omfattning eller varit endast
kortvarigt, är den efterlevande dock inte betagen rätten till denna förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
praktiska skäl kommer prövningen av i vad mån den efterlevandes<br>
förvärvsmöjligheter är nedsatta som regel att få göras med hänsyn fill<br>
förhållandena vid ansökningstillfället. Vad avser tiden dessförinnan torde i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1™</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de flesta fall kunna vara tillräckligt med en undersökning
om i vilken Prop. 1987/88:171 utsträckning den efterlevande då faktiskt
förvärvsarbetat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges slutligen att nedsättningen av
förvärvsmöjligheterna skall kunna antas vara inte endast kortvarig för att rätt
till pension skall föreligga. För att särskild efterlevandepension skall
förvägras på nämnda grund måste förhållandena vara sådana att det med hög grad
av säkerhet kan bedömas att den efterlevande kommer att få ett stadigvarande
arbete inom någon månad. Så kan t.ex. vara fallet om den efterlevande fått en
fast anställning men ännu inte hunnit tillträda denna då rätten till
omställningspension upphör. Att det utlovade eller erhållna arbetet måste ha
viss varaktighet framgår av 16 kap. 7 a §. Denna fråga utvecklas närmare i
motiveringen fill det stadgandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att rätten till särskild efterlevandepension - enligt bestämrnelse
i andra stycket - inträder då rätten till omställningspension upphör innebär
att sårskild efterlevandepension kan utges från den tidpunkt då någon av
förutsättningarna för rätten till omställningspension bortfaller. Detta blir
fallet då den efterlevande uppburit pension enligt 4 § under en tid av ett år
eller - för den som uppburit förlängd omställningspension - när det yngsta
barnet fyller tolv år. Rätt till särskild efterlevandepension kan dessutom
inträda om t.ex. sammanboendet med barn under tolv ärs ålder av någon anledning
upphör i förtid och omställningspensionen därför dras in. Skulle den efterlevande
då beviljas särskild efterlevandepension men senare återuppta sammanlevnaden
med barnet innan detta fyllt tolv år, kan den efterlevande - efter ansökan - på
nytt få omställningspension. Om den efterlevande sålunda åter beviljas
omställningspension, skall den särskilda efterlevandepension dras in. Delta
följer av 9 § andra stycket. När rätten till omställningspension senare på nytt
upphör, kan efter ny ansökan av den efterlevande ånyo prövas om förutsättningar
föreligger för rätt till särskild efterlevandepension mot bakgrund av då
aktuella förhållanden. För att särskild efterlevandepension åter skall kunna
beviljas krävs i sädant fall att nedsättningen av försörjningsmöjligheterna
bestått alltsedan dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7och8§§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § anges under vilka förutsättningar särskild
efterlevandepension skall utgå som hel eller som partiell pension. Bestämmelsen
är utformad efter förebild av motsvarande regel inom förtidspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip bör graderingen av den särskilda
efterlevandepensionen ske med hänsyn till i vilken omfattning den efterlevandes
förvärvsmöjligheter är-nedsatta. På motsvarande sätt som i fråga om
förtidspension bör en efterlevande vars förvärvsmöjligheter är helt nedsatta
eller som uppgåi" till högst en sjättedel av det normala kunna erhålla hel
efterlevandepension. Till en efterlevande, vars förvärvsmöjligheter är nedsatta
i mindre grad men likväl med minst två tredjedelar av det normala, bör
efterlevandepension kunna utgå som två tredjedels pension. I övriga fall utges
halv pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § anges närmare grunder för denna bedömning. Härvid kan
i stora delar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ledning
hämtas från tillämpningen av motsvarande bestämmelser inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>""tio
förtidspensioneringen samt inom lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och kontant arbetsmarknadsstöd.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen fär i varje enskilt fall göras en sammanvägning
av föreliggande arbetshinder som är av arbelsmarknadsmässig art och sådana som
betingas av hälsoskäl eller annan därmed jämförlig omständighet. Här måste
göras en helhetsbedömning av den efterlevandes anknytning till arbetslivet och
av hans eller hennes möjligheter att få och ta ett förvärvsarbete, direkt
eller efter någon form av utbildning. Bedöms förvärvsmöjligheterna vara
nedsatta med minst hälften skall särskild efterlevandepension kunna beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen måste i varje enskilt fall ta sikte på
förhållandena i just det fallet. Enbart den omständigheten att den efterlevande
t.ex. bor i ett glesbygdsområde eller kommit upp i högre ålder kan inte alltid
tas till intäkt för att särskild efterlevandepension skall beviljas. Vad som
skall vara avgörande är om alla omständigheter sammantagna faktiskt medför att
förvärvsmöjligheterna är nedsatta med minst hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa paralleller kan dras med vad som gäller beträffande
rätten till förtidspension. Det är således inte Utslagsgivande hur pass
omfattande det aktuella handikappet - i det fallet sjukdom e.d. - i sig är. I
stället skall vikt fästasvid i vilken omfattning handikappet påverkar
förvärvsförmågan. Även för den som lider av en förhållandevis allvarlig
medicinsk defekt kan, om omständigheterna i övrigt är gynnsamma, möjligheterna
att få ett arbete som tryggar försörjningen vara goda. I ett sådant fall
beviljas inte förtidspension. I andra fall kan situationen vara den att en
mindre allvarlig sjukdom i kombination med arbetshinder av annan art medför att
förvärvsförmågan får anses vara nedsatt med minst hälften och förutsättningarna
för förtidspension därmed uppfyllda. Motsvarande bedömning får göras i vad avser
rätten till särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rätt till särskild efterlevandepension fordras att nedsättningen
av den efterlevandes förvärvsmöjligheter uppgår UU minsl hälflen. Som utgångspunkt
för bedömningen om detta villkor är uppfyllt kan i regel tas det arbete som den
efterlevande innehar eller har möjlighet att ta inom en kortare tid. Om den
efterlevande har ett stadigvarande arbete med längre arbetstid än halvtid och
med anställningsförmåner som svarar mot vad som är normalt för ett sådant arbete
eller kan erbjudas ett lämpligt arbete av detta slag med tillträde inom den
närmaste tiden, föreligger inte rätt till särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då fråga är om en efterlevande som har endast halvtids-
eller kortare deltidsanställning och möjligheter inte finns att bereda den
efterlevande arbete som ger bättre försörjningsmöjligheter, kan
efterlevandepension utges som två tredjedels eller halv eller - i vissa fall -
hel pension. På motsvarande sätt får bedömas sådana efterlevande som till följd
av sitt hälsotillstånd klarar av enbart deltidsarbete.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att särskild efterlevandepension skall kunna utgå
krävs emellertid att det år fråga om en betydande nedsättning av
försörjningsmöjligheterna. Den som t.ex, har ett deltidsarbete som ger sädana inkomster
att det innebär en god ekonomisk situation, bör rimligen inte dessutom
tillerkännas särskild efterlevandepension. Vid bedömningen får i normala fall
göras en jämförelse mellan å ena sidan de inkomster som den efterlevande uppbär
eller kan uppbära och å andra sidan den inkomst som denne skulle ha kunnat få
om ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med hänsyn
till de personliga förhållandena lämpligt helfidsarbete hade Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunnat
erbjudas. Uppgår den faktiska inkomsten till mer än hälften av den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomst
som den efterlevande kunnat påräkna vid lämpligt heltidsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
särskild efterlevandepension inte utgå. Om däremot den faktiskt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erhållna
inkomsten utgör t.ex. en tredjedel av helfidsinkomsten, skall kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utges två
tredjedels efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nämnda jämförelsen mellan de båda inkomstnivåerna får
inte bli någon mekanisk mätare av försörjningsmöjligheternas nedsättning. Det
anförda får ses enbart som riktlinjer för tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen i vad mån förvärvsmöjligheterna är nedsatta
skall ske med utgångspunkt i den enskilde efterlevandes personliga förhållanden
och sociala situation. Enbart den omständigheten att den efterlevande kan
erbjudas ett arbete skall med hänsyn härtill inte utesluta rätt till. särskild
efterlevandepension. För att så skall vara fallet måste det erbjudna arbetet
vara sådant att det kan anses som ett för den efterlevande lämpligt arbete mot
bakgrund av dennes speciella förhållanden. 18 § har tagits in regler för denna
bedömning. Som tidigare framhållits kan ledning härvid hämtas från vad som
gäller beträffande motsvarande bestämmelse för förtidspensioneringens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall där den efterlevande tidigare förvärvsarbetat
bör i första hand beaktas möjligheterna att återgå till en sådan tidigare
sysselsättning. Konstateras att möjligheterna härtill är nedsatta med minst
hälften får en bedömning ske om försörjningsmöjligheterna är nedsatta i samma
utsträckning i förhållande till andra sysselsättningar som kan komma i fråga.
Härvid får man utgå från den del av arbetsmarknaden som det är rimligt att
beakta med hänsyn till varaktigheten och omfattningen av den efterievandes fidigare
utbildning och verksamhet. Hänsyn får också tas till ett sådant yrke för vilket
den efterlevande kan ha erhållit utbildning efter makens frånfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I begreppet lämpligt arbete ligger vidare, pä motsvarande
sätt som för kontant stöd vid arbetslöshet, att anställningsförmånerna inte får
vara sämre än vad som är normalt. Även om den efterlevande kan erbjudas ett
arbete på mer ån halvtid kan försörjningsmöjligheterna anses vara nedsatta med
minst hälften, om detta arbete är förenat med anställningsförmåner som normalt
utges vid motsvarande arbeten med en arbetstid om högst halvtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den efterlevande inte tidigare förvärvsarbetat och
saknar han eller hon yrkesutbildning eller fast förankring till en viss del av
arbetsmarknaden, får uppskattningen av den arbetsinkomst som den efterlevande
skulle ha kunnat erhålla av ett lämpligt heltidsarbete ske med utgångspunkt
från arbetsförtjänsten i orten för en icke yrkesutbildad person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare innebär de uppställda bedömningsgrunderna att
ställning får tas fill huruvida den efterievande skall anses skyldig att flytta
från hemorten om det behövs för att få arbete. Vid avgörande av denna fråga får
beaktas den efterlevandes ålder, familjeförhållanden, fastighetsinnehav och
andra liknande omständigheter. Om det med hänsyn härtill inte kan begäras att
den efterlevande skall flytta, får försörjningsmöjligheterna bedömas med utgångspunkt
enbart från förhållandena på hemorten och den närmaste omnejden. Samma faktorer
blir av betydelse vid bedömningen av frågan om det bör krävas att den
efterlevande tar ett anvisat arbete på en ort inom pendlingsavstånd från
hemorten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen finns inte föreskrivet någon särskild
bedömningsgrund för Prop. 1987/88:171 äldre efterlevande. Här finns således en
skillnad gentemot vad som gäller inom förtidspensioneringen. Särbehandlingen av
äldre på förtidspensioneringens område innebär att bedömningen om
arbetsförmågan är nedsatt ■ främst skall avse den försäkrades förmåga att
försörja sig genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för
honom tillgängligt lämpligt arbete. Innebörden härav är bl.a. att den
försäkrade är skyldig att anta endast sådant arbete som han utan vidare kan
utföra. Krav på omskolning e.d. uppställs alltså inte. Vidare innebär
bestämmelsen att det för rätten till förtidspension tas i beaktande endast
sådant arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Hänsyn tas alltså enbart
till om lämpligt arbete finns eller omedelbart kan anskaffas i anslutning till
bostadsorten. Någon flyttningsskyldighet föreligger inte i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att någon motsvarighet härtill inte har föreslagits för
den särskilda efterlevandepensionens del skall ses bl.a. mot bakgrund av de
skilda förutsättningarna som gäller för de båda förmånerna. Sålunda måste
enligt huvudregeln alltid föreligga en medicinsk grund för förtidspension,
något som inte år fallet beträffande efterievandepension. Särreglerna för äldre
tar inom förtidspensioneringen primärt sikte på dem som tidigare förvärvsarbetat,
medan den särskilda efterlevandepensionen i främsta rummet är avsedd för den
motsatta kategorin, nämligen personer som under lång tid varit borta från
förvärvslivet. Vidare kommer flertalet av dem som kan bli aktuella för
efterlevandepension sannolikt att befinna sig i just sådan ålder att de blir
att anse som äldre i den mening som avses inom förtidspensioneringen. Även
sådana äldre torde i många fall genom olika arbetsvårdsinsatser o.d. kunna
beredas sysselsättning som kan trygga försörjningen för dem, under förutsättning
att arbetshindren är äv i huvudsak rent arbelsmarknadsmässig - och således inte
hälsomässig - art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om emellertid den efterlevandes möjligheter att komma in
på arbetsmarknaden försvåras även av nedsatt hälsa, ehuru detta inte
berättigar till förtidspension, får bedömningen av nedsättningen av
försörjningsmöjligheterna till stor del ske med utgångspunkt från vad som
gäller inom förtidspensioneringen beträffande äldre försäkrade. Motsvarande
bör gälla också i fråga om en efterlevande som, även om han eller hon är fullt
frisk, kommit upp i närheten av den allmänna pensionsåldern. I dessa två nämnda
fall bör alltså den eljest gällande skyldigheten att genomgå omskolning o.d.
resp. att flytta från hemorten om arbete finns på annan ort, inte upprätthållas
med samma styrka som annars. Om det med hänsyn till den efterlevandes
förhållanden bedöms skäligt bör den kunna helt efterges. Omständigheter av
detta slag inryms bland dem som anges i 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den efterlevandes ålder kommer således att bli av stor
betydelse vid<br>
bedömningen av rätten till särskild efterlevandepension. När det gäller yngre<br>
efterlevande, som står utan arbete och som inte har nedsatt hälsa, torde det i<br>
allmänhet finnas goda förutsättningar att bereda dem ett lämpligt arbete som<br>
kan trygga den fortsatta försörjningen. Kraftfulla insatser bör därför sättas
in<br>
i sådana fall. Kraven på att den efterlevande flyttar till annan ort eller<br>
genomgår arbetsmarknadsutbildning e.d. kan naturligtvis också ställas högre<br>
ju yngre den efterlevande är. Även vid bedömningen av vad som skall kunna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>~ -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anses vara
ett för den efterlevande lämpligt arbete kommer åldern att spela Prop.
1987/88:171 en betydelsefull roll. Beträffande yngre efterlevande, som är utan
yrkesutbildning och utan fastare anknytning till viss sektor av
arbetsmarknaden, kan förutsättas att ett vidare spektrum av framtida yrkesbanor
framstår som realistiska än för efterlevande som kommit upp i åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens/ör.y/a stycke föreskrivs vissa
inskränkningar av samordningskaraktär av rätten till särskild efterlevandepension
för den som uppfyller förutsättningarna inte enbart för sådan pension utan även
för förtidspension enligt AFL eller sjukpenning eller egenlivränta enligt LAF m.fl.
författningar. (Rätten till sjukpenning enligt AFL för efterlevande som är
berättigad till särskild efterlevandepension regleras i 3 kap. 3 och 8 §§.)
Innebörden av paragrafen är att en efterlevande inte skall kunna ges dubbel
kompensation genom att det för samma nedsättning av förvärvsmöjligheterna utges
mer än en förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här föreslagna reglerna i kombination med 6 § första
stycket i dess föreslagna lydelse - som ställer krav på att de
förvärvsmöjligheter som berättigar till efterlevandepension skall vara nedsatta
med minst hälften -medför att den som uppbär hel eller två tredjedels
förtidspension (sjukbidrag) enligt AFL inte samtidigt kan få särskild
efterlevandepension. Samtidigt med halv förtidspension kommer däremot att kunna
utgå halv efterlevandepension. Detta skulle någon gång kunna bli aktuellt om
den förtidspensions-berättigades förvärvsmöjligheter är ytterligare nedsatta
genom dödsfallet utan att rätt därför föreligger till förhöjning av
förtidspensionen. Som påpekats av försäkringsöverdomstolen torde det dock bli
sällan eller om ens någonsin som denna situation kan bli aktuell med hänsyn
till nuvarande praxis beträffande beviljande av förtidspension. Vad som här
sagts skall på motsvarande sätt gälla beträffande sjukpenning och egenlivränta
enligt LAF m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom omställningspension - som berörts i kommentaren
till 6 § - tar bestämmelsen i andra stycket sikte på hel eller halv
ålderspension som utgår efter förtida uttag. Att särskild efterlevandepension i
andra fall inte kan utges till en ålderspensionär följer av att
efterlevandepensionen inte kan utbetalas efter uppnådda 65 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen i tredje stycket till 5 § andra stycket
innebär att rätten till särskild efterlevandepension bortfaller - definitivt -
vid omgifte eller inledande av samboendeförhållande som enligt nämnda
bestämmelse är att jämställa med äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges att särskild efterlevandepension
kan begränsas till viss tid. Här ges också föreskrifter om regelbunden
omprövning av penionsrät-ten. Vid bedömningen av rätten till särskild
efterlevandepension och av graderingen av denna får man ta som utgångspunkt det
arbete som den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efterlevande redan har eller kan erbjudas inom kort. Som
framhållits i avsnitt Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 krävs att den efterlevande har en stabil ställning på
arbetsmarknaden för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att han eller hon skall undantas från rätten till pension.
Har den efterlevande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en tillfällig anställning vid just den tidpunkt då
prövningen görs, skall detta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltså inte utgöra grund för att vägra den efterlevande
pension. I sådant fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall pension kunna beviljas för viss tid men innehållas
under den tid och till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den del som försörjningen tillgodoses genom arbetet. Pensionsråtten
blir då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilande helt eller delvis under denna tid. Bestämmelse
härom har tagits in i 16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 7 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den efterlevande står utan arbete eller har arbete
enbart i begränsad omfattning, skall försäkringskassan enligt en regel i 16
kap. 3 § i föreslagen lydelse undersöka möjligheterna att vidta åtgärder för
att förbättra den efterlevandes förvärvsmöjligheter. Vilka åtgärder som härvid
kan komma i fråga är beroende av en rad omständigheter. Bedöms utsikterna för
den efterlevande vara goda att, efter t.ex. utbildning eller flyttning, få ett
stadigvarande arbete bör detta påverka rätten till särskild efterlevandepension.
I sådana fall skall dock finnas möjlighet att inledningsvis bevilja pension med
bortseende härifrån. Är situationen den att omskolning e.d. först efter en viss
tidsutdräkt kan leda till stadigvarande arbete, skulle i annat fall den
efterlevande riskera att ställas utan möjlighet till försörjning under mellanfi-den.
När nämnda insatser lett till förbättring av förvärvsmöjligheterna bör
emellertid ske en omprövning av rätten till särskild efterlevandepension. Har
den efterlevande påbörjat utbildning e.d. som kan förväntas leda till
förbättrade förvärvsmöjligheter, skall efterievandepension därför kunna
begränsas till viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsning av särskild efterlevandepension till viss tid
bör således förekomma främst då pensionen knyts till viss utbildning e.d. I
sådant fall får vid utgången av denna tid på nytt tas upp frågan om
efterlevandepension skall utgå och med vilken andel en eventuell pension skall
utbetalas. Tiden kan inte överstiga tre år. Som framgår av paragrafen skall
pensionsrätten alltid omprövas minst en gång vart tredje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att omprövningen inte får leda till höjning av pensionen
framgår av andra stycket. Motivering för detta förslag har lämnats i avsnitt
4.4. Denna regel avser endast omprövning enligt den nu aktuella paragrafen. Vid
sådan omprövning av försäkringskassa som avses i 20 kap. 10 § eller vid ändring
av ett beslut enligt 20 kap. 10 a § är regeln givetvis inte tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen anger nivån för omställningspension enligt 4
och 5 §§ samt för hel särskild efterlevandepension. Övervägandena i dessa
avseenden har redovisats i avsnitten 4.3.3 och 4,4.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partiell särskild efterlevandepension från folkpensioneringen
utgör för år räknat hälften resp. två tredjedelar av hel sådan pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen ges ytterligare bestämmelser om samordningen
med andra förmåner som kan komma en efterlevande med särskild
efterlevandepension till del. Regler om sådan samordning finns dessutom i 9 §
samt i 3 kap. 3 och 8§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i förevarande paragraf föreskrivna samordningen
innebär att särskild efterlevandepension utbetalas endast i den rhån den
överstiger en i paragrafen uppräknad annan förmån. Avräkning skall dock ske
endast i den mån den andra förmånen tar sikte på samma nedsättning av
förvärvsmöjligheterna som den särskilda efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den efterlevande på grund av nedsättningen av sina
förvärvsmöjligheter berättigad till såväl ersättning från arbetslöshetskassa
resp. kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) som särskild efterlevandepension, utgår
sålunda efterlevandepensionen endast i den mån den överstiger den andra
ersättningen. Mot utbildningsbidrag i form av dagpenning som utgår vid
arbetsmarknadsutbildning, vid utredning om förutsättningarna för sådan
utbildning eller vid yrkesinriktad rehabilitering skall avräkning ske på
motsvarande sätt. Detsamma gäller i fråga om vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa. Avräkning görs också mot timersättning vid grundutbildning för
vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)
och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag innebär på några punkter utvidgningar i
förhållande till pensionsberedningens förslag. Dessa föranleds bl.a. av
påpekanden av RFV samt av förslagen i prop. 1987/88:113 om kompetensinriktad
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux. Frågan i vad mån
ändring också bör göras i 11 kap. 2 § AFL såvitt gäller pensionsgrundande
inkomst av anställning bör övervägas ytterligare och får tas upp i ett annat
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskning enligt paragrafen skall göras också mot delpension
som uppbärs av den efterlevande. Eftersom rätt till delpension kräver aktuell
anknytning till arbetsmarknaden torde det i princip inte bli aktuellt att
bevilja särskild efterlevandepension åt den som uppbär delpension. Skulle
situationen emellertid vara sådan att den delpensionsberättigade hade blivit
arbetslös före makens död och inte kunnat få arbete före omställningstidens
utgång, skall särskild efterlevandepension inte vara utesluten. I sådant fall
kan den efterlevande få behålla delpensionen också efter arbetslöshetens
inträde. Det skall dock inte kunna komma i fråga att genom efterlevandepension
täcka den inkomstförlust som delpensionen tar sikte på. I situationer av detta
slag utbetalas efterlevandepensionen därför endast i den mån den överstiger
beloppet för delpensionen. Även mot arbetslöshetsersättning som kan utgå till
den efterlevande vid sidan av delpensionen görs avräkning på efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppräkningen i paragrafen är uttömmande. Utanför
samordningsbestämmelserna faller alltså bl.a. studiemedel enligt
studiestödslagen. Detta skall ses mot bakgrund av att studiemedlen till största
delen utgörs av återbetalningspliktiga lån och är inkomstprövade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller föräldrapenning skall samordnas med särskild efterlevandepen-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>7q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sion. Den som avstår från förvärvsarbete för att vårda
minderårigt barn kan Prop. 1987/88:171 inte på denna grund beviljas särskild
efterlevandepension. Har den efterlevande däremot en gång beviljats sådan
pension med hänsyn till svårigheter på arbetsmarknaden e.d., kan denne senare
uppbära föräldrapenning utan att detta reducerar efterlevandepensionen, så
länge försörjningssvårigheterna fill följd av nedsatt hälsa, arbetsmarknadsskäl
e.d. består. I dessa fall kan i princip utgå föräldrapenning endast på
garantinivån (jfr förslaget till ändring av 3 kap. 5 § första stycket b). Är
den efterlevande berättigad till högre föräldrapenning än på garantinivån, är
det på grund av sådan anknytning till arbetsmarknaden att rätt i regel inte
föreligger till särskild efterlevandepension. I den mån föräldrapenningen
baseras på inkomst av deltidsarbete avser den att kompensera bortfallet härav,
dvs. ett annat bortfall än det som skall täckas genom efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts beträffande efterlevande med föräldrapenning
gäller även en efterlevande som vårdar handikappat barn och som till följd
härav är berättigad till vårdbidrag från folkpensioneringen. Vårdbidraget avser
att täcka både extra vårdinsatser och merkostnader på grund av barnets
handikapp. Skulle bristen på förvärvsarbete för föräldern ha sin grund i arbetsmarknadsmässiga
eller andra sådana skäl som anges i 6 § första stycket, skall särskild
efterlevandepension kunna beviljas. En förutsättning härför är dock att den
efterlevande står till arbetsmarknadens förfogande och år beredd att ta ett
anvisat arbete, dvs. följer de föreskrifter som kan meddelas med stöd av 16
kap. 3 §. Om den efterlevande däremot avstår från förvärvsarbete enbart för att
vårda barn utgör detta i sig inte skäl att bevilja sårskild
efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att den efterlevande kan göra anspråk på socialbidrag
utgör givetvis inte anledning att förvägra honom eller henne särskild
efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avräkning enligt förevarande paragraf skall göras inte
bara mot sådana förmåner som faktiskt uppbärs av den efterlevande utan även mot
en förmån vartill rätt föreligger men den efterlevande av någon anledning inte
ansökt om. Sådan avräkning bör dock göras endast i uppenbara fall. Det kan inte
komma i fråga att försäkringskassan företar någon mer omfattande utredning och
prövning av i vad mån den efterlevande uppfyller förutsättningarna för rätt
till en förmån som administreras av en annan myndighet. I regel bör kassan
kunna inskränka sig till att kräva att den efterlevande gör en ansökan om en
förmån av nu aktuellt slag, om den efterlevande kan förmodas ha rätt till
förmånen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap. Om särskilda folkpensionsförmåner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som behandlar rätten till barntillägg och
barntilläggets storlek föreslås upphörd till följd av förslaget i avsnitt 8 om
avveckling av barntillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap. Särskilda bestämmelser om folkpension</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2och3§§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i 2 § tredje stycket och 3 § andra stycket är
föranledda av förslaget i avsnitt 8 att barntillägget skall avvecklas. I det
förstnämnda stycket har dessutom gjorts vissa rent redakfionella ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket tar sikte på sådan
omställningspension från folkpensioneringen som utges för en tid av ett år
efter dödsfallet. Enligt förslaget upphör sådan pension inte att utgå om den
efterlevande under ettårsperioden ingår äktenskap eller börjar sammanbo med
annan. I undantagsfall skulle den efterlevande alltså, om den nya maken (eller
därmed jämställd) skulle avlida under ettårstiden, kunna för samma tid bli
berättigad till omställningspension också efter denne och således till två
sådana pensioner samtidigt. I ett sådant fall skall enligt bestämmelsen utges
bara en pension. I regel kommer pensionerna i dessa situationer att vara lika
stora, eftersom det nya systemet inte innehåller någon motsvarighet till
nuvarande femtondelsreduktion i vissa fall av änkepension. Med hänsyn till
regeln i 5 kap. 2 § om rätt till folkpension vid bosättning utomlands kan dock
i vissa fall utges trettiondelsreducerad folkpension. Är detta aktuellt får den
efterlevande uppbära den största omställningspensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något behov av motsvarande regler för förlängd
omställningspension eller för särskild efterlevandepension föreligger inte.
Dessa pensioner skall nämligen definitivt dras in om den efterievande gifter om
sig eller - under vissa förutsättningar - börjar sammanbo med annan (jfr.
förslaget till 8 kap. 5 § andra stycket och 9 § tredje stycket). En
efterlevande kan därför inte samtidigt vara berättigad till sådan pension efter
mer än en avliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket i paragrafen har regeln om samordning
mellan änkepension, hustrutillägg och vissa andra förmåner tagits bort. Någon
samordning mellan å ena sidan omställningspension och å andra sidan barnpension
eller förtidspensionär inte påkallad med hänsyn till omställningspensionens
syfte. Likaså skall den efterlevande kunna uppbära i förtid uttagen
ålderspension vid sidan av omställningspensionen. Samordningen mellan särskild
efterlevandepension och förtidspension från folkpensioneringen regleras i 8
kap. 9 §. Att särskild efterlevandepension utgår samtidigt med barnpension
torde inte kunna inträffa. På grund av det sagda fordras samordning enbart
mellan barnpension och förtidspension. Nuvarande regel härom kvarstår oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon reglering av rätten till efterlevandepension i fall
då en avliden man efterlämnar mer än en hustru finns för närvarande inte i AFL.
Inte heller i övrigt är den svenska lagstiftningen anpassad till polygama
äktenskap. Om ett sådant äktenskap har ingåtts utom Sverige och är giltigt i
den stat där det ingicks, kan det emellertid - enligt lagen (1904:26 s. 1) om
vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap -
vara giltigt till formen även här i landet och således ge upphov till
rättsverkningar i Sverige. Även äktenskap som ingåtts i strid med tvegiftesförbudet
i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>äktenskapsbalken är inte automatiskt ogilfiga, utan
rättsverkningar uppkom- Prop. 1987/88:171 mer på grund av äktenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om efterlevandeskyddet i fall då en invandrad man
vid sin död efterlämnar mer än en hustru har nyligen behandlats av familjelagssakkunniga
i betänkandet (SOU 1987:18) Internationella familjerättsfrågor. Familjelagssakkunniga
har därvid funnit att det inte är lämpligt att för dessa fall föreslå några
bestämmelser inom den familjerättsliga lagstiftningen utan har i stället pekat
på hur några situationer kan lösas i det prakfiska rättslivet. Betänkandet
bereds för närvarande i justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller efterlevandepensioneringen förutsätter
enligt förslaget rätten till omställningspension och särskild
efterlevandepension att den efterlevande stadigvarande sammanbodde med sin make
vid dennes bortgång. De problem som kan uppstå i pensionshänseende då en make
i ett polygamt äktenskap avlider får därför än mer begränsad betydelse för
framtiden. Med hänsyn härtill och till familjelagssakkunnigas överväganden i
det nämnda betänkandet beträffande bodelnings- och arvsfrågor i internationella
förhållanden är jag inte beredd att nu - innan beredningen av detta betänkande
avslutats - gå närmare in på frågan om verkan av ett polygamt äktenskap i vad
avser efterlevandepensioneringen eller arbetsskadeförsäkringens efterlevandeskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf, som innehåller bestämmelser för det fall
att flera försäkrade är berättigade till barntillägg för samma barn enligt 9
kap. 1 §, föreslås avskaffad till följd av förslaget i avsnitt 8 att
barntillägg skall avvecklas som särskild folkpensionsförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 kap. Om efterlevandepension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som anmärkts under 8 kap. har i rubriken fill kapifiet
ordet familjepension ändrats till efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket motsvarar nuvarande 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket, som saknar motsvarighet i dag, anger de
olika former i vilka efterlevandepension från tilläggspensioneringen kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en nyhet för tilläggspensioneringen har i tredje
stycket tagits in en regel som med efterlevande make likställer vissa grupper
icke gifta samboende. Bestämmelsen grundar sig på förslag i avsnitt 4.2.
Likställighetsregeln överensstämmer med den regel som föreslås gälla inom
folkpensioneringen och har kommenterats under 8 kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar rätten till barnpension fråii tilläggspensioneringen och motsvarar
nuvarande 4 § första stycket. Liksom i fråga om folkpensioneringen har i
kapitlet reglerna för barnpension flyttats fram före bestämmelserna om pension
till vuxna efterlevande för att markera barnpensionens centrala ställning inom
den reformerade efterlevandepensioneringen. Redan av 1 § framgår att barnet
skall vara barn till den avlidne försäkrade för att barnpension skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åldersgränserna
för rätt till barnpension från ATP är identiska med de som avses gälla för
barnpension från folkpensioneringen. De har kommenterats närmare under 8 kap.
2 §. Även i övrigt kan i fråga om rätten till barnpension från ATP hänvisas
till motiveringen till den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
upptar regler om kompensationsgrad för barnpension från tilläggspensioneringen.
Den har motsvarighet i nuvarande 5 §. Eftersom bestämmelserna om barnpension i
kapitlet satts före reglerna om pension fill efterlevande make har till
paragrafen förts delar av nuvarande 3 § angående underlaget för beräkning av
efterlevandepensionens storlek. Bestämmelsernas innehåll har behandlats i
avsnitt 3.4.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första stycke behandlas villkoreri för rått till tilläggspension i
form av omställningspension för en tid av ett år efter dödsfallet och för
förlängd tid. Eftersom villkoren avses överensstämma till alla delar med de som
uppställts för rätten till motsvarande förmåner inom folkpensioneringen har
stycket fått formen av en hänvisning till 8 kap. 4 och 5 §§. Det kan
beträffande motiveringen hänvisas till avsnitt 4.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
i andra stycket till 10 kap. 4 § kommer i praktiken att beröra enbart ettårig
omställningspension och innebär att, om rätt fill sädan pension föreligger
efter mer än en avliden, bara en av pensionerna skall utges. Bestämmelsen har
kommenterats under den nämnda paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar förutsättningarna för rätten till särskild efterlevandepension inom
ATP och hänvisar till vad som avses gälla för folkpensioneringens del enligt 8
kap. 6-10 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar storieken av omställningspension och särskild efterle<br>
vandepension från tilläggspensioneringen. Den grundar sig på förslag i<br>
avsnitten 4.3.3 och 4.4.3.<br>
Omställningspension och hel särskild efterievandepension motsvarar för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år räknat 20 % av den avlidnes egenpension, om barnpension
samtidigt utges Prop. 1987/88:171 efter denne, och annars 40 % av egenpensionen.
,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parfiell särskild efterlevandepension utgör för år räknat,
om den avlidne efterlämnar barn med rätt till pension, 10 % (halv pension)
resp. 13 1/3 % (två tredjedels pension) av den avlidnes egenpension. I annat
fall utgör, partiell efterlevandepension 20 % resp. 26 2/3 % av denna egenpension..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lägre kompensationsgraden för omställningspension och
särskild efterlevandepension i fall då också barnpension utgår efter den
försäkrade gäller även i den situafionen att den efterlevande maken och barnet
eller barnen bor åtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnpension upphör att utgå efter den avlidne uppräknas
omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen från den
tidpunkten till den högre kompensationsgraden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen till 8 kap. 12 § innebär att samordning skall
ske mellan tilläggspension i form av särskild efterlevandepension och vissa
andra ersättningar på samma sätt som föreskrivs för folkpensioneringens del.
Har den efterlevande rätt till särskild efterlevandepension från både folk- och
tilläggspensioneringen skall avräkningen i första hand göras på tilläggspensionen
och först därefter på folkpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen har tagits in en begränsningsregel i enlighet
med vad som föreslagits i avsnitt 3.4.2. Efterlevandepension från ATP skall
alltså inte kunna utges med högre sammanlagt belopp ån vad som motsvarar den
avlidnes egenpension beräknad enligt 3 §. Den nedsättning av barnpensioner och
omställningspension eller särskild efterlevandepension som kan komma i fråga
med tillämpning av begränsningsregeln skall ske pä de olika pensionerna i
förhållande till deras resp. storlek. Om särskild efterlevandepension utgår
efter den avlidne, beaktas härvid denna före sådan samordning som avses i 7 §
(jfr 8 kap. 12 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den avlidne efterlämnar en pensionsberättigad vuxen
efterlevande med rätt till omställningspension och fem barn med rätt till
barnpension, skulle enligt huvudreglerna i 3 och 6 §§ pensionen till änkan
eller änklingen utgå med 20 % av egenpensionen och till barnen med tillsammans
(30 -I- 20 -I- 20 -f 20 -h 20) 110 % eller fillhopa 130 % av egenpensionen. Då
efterlevandepensionerna enligt den nu behandlade regeln begränsas till
sammanlagt 100 % av egenpensionen, kommer pensionen till änkan eller änklingen
att sättas ned till 15,38 % och barnpensionen åt vart och ett av barnen från 22
till 16,92 % av den avlidnes egenpension.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
nedsättning som sålunda görs av efterlevandepensionerna med<br>
tillämpning av begränsningsregeln kommer inte att bestå,för hela den tid<br>
varunder pension kan utgå efter den avlidne. Om pensionen till den vuxne<br>
efterlevande upphör att utbetalas ökas barnpensionerna, fortfarande med<br>
begränsningen att de tillsammans får utgöra högst 100 % av egenpensionen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det angivna exemplet höjs alltså barnpensionerna från
denna tidpunkt till Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 % av egenpensionen för vart och ett av barnen. Skulle senare
ett av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnen passera åldersgränsen för rätt till barnpension
uppräknas pensionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till de andra barnen ytterligare så att vart och ett av
dem får den barnpension</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som följer av huvudregeln i 3 §, dvs. (30 -I- 20 -F 20 -I-
20 H- 20):4 = 22,5 %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den avlidne förälderns egenpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap. Om utgivande av pension m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillägget i tredje stycket skall ses i samband med den i 8
kap. &10 § (jfr. 14 kap. 5 §) givna möjligheten att begränsa särskild
efterlevandepension till viss tid. På motsvarande sätt som redan i dag gäller
beträffande sjukbidrag, handikappersättning och vårdbidrag får den tid under
vilken den särskilda efterlevandepensionen skall utgå förlängas utan särskild
ansökan därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I femte stycket har bestämmelserna om rätt till ersättning
för kostnader för läkarundersökning o.d. utvidgats till att innefatta även
undersökningar som en efterlevande genomgår i anledning av ansökan om särskild
efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhållits i avsnitt 4.4.2 är avsikten att det vid
prövning av en ansökan om särskild efterlevandepension först skall tas
ställning till om rätt föreligger till förtidspension (eller sjukbidrag).
Fjärde stycket av nu förevarande paragraf öppnar möjlighet att göra sådan
prövning även om den efterlevande inte skulle särskilt ansöka om förtidspension
(eller sjukbidrag), under förutsättning att regeringen förordnar därom. Jag
avser att senare återkomma till regeringen i frågan om möjlighet härtill bör
öppnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen har tagits in en bestämmelse om möjlighet att
som villkor för rätt till särskild efterlevandepension föreskriva att den
efterlevande genomgår undersökning av viss läkare e.d. Bestämmelsen får
självfallet betydelse endast då nedsättningen av den efterlevandes
försörjningsmöjligheter till i vart fall någon del har sin grund i medicinska
faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom första stycket i paragrafen åläggs försäkringskassan
att, om skäl därtill föreligger, se till att åtgärder vidtas för att förbättra
en efterlevandes förvärvsmöjligheter innan definitivt beslut meddelas om rätt
till särskild efterlevandepension. Åtgärder som avses i paragrafen kan vara av
såväl medicinsk som arbetsmarknadspolitisk art. Till sådana åtgärder kan knytas
villkor om läkarundersökning m.m. (2 §) eller genomgående av en viss utbildning
e.d. (andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan en undersökning av här avsett slag dra ut på tiden,
kan i förekommande fall med stöd av 20 kap. 2 a § meddelas interimistiskt
beslut om pension i avvaktan på att slutlig prövning kan ske. Härigenom kan
undvikas att den efterlevande ställs utan stöd och drabbas av
försörjningssvårigheter under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiden från
det omställningspensionen upphör att utgå fram till dess frågan om Prop.
1987/88:171 särskild efterlevandepension har avgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av stor vikt är att försäkringskassan i sådana ärenden som
avses i paragrafen nära samarbetar med andra organ såsom arbetsmarknads- och
utbildningsmyndigheter samt även med sjukvården och socialtjänsten. Med stöd av
20 kap. 9 § kan inhämtas yttrande av länsarbetsnämnd eller annan myndighet om t.ex.
den efterlevandes möjligheter till förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De i andra stycket nämnda villkoren kan uppställas inte
enbart då rätten till pension prövas första gången utan även senare under den
tid då den efterlevande uppbär särskild efterlevandepension, bl.a. vid omprövning
av pensionsrätten. Villkor av detta slag bör av naturliga skäl meddelas efter
samråd med arbetsmarknadsmyndighet e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av begreppet lämpligt arbete har utvecklats i
kommentaren fill 8 kap. 7 och 8 §§. Vid tolkningen kan ledning hämtas också
från vad som gäller i fråga om arbetslöshetsersättning enligt 5 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 5 § lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om sanktioner mot efterlevande som vägrar att
efterkomma de villkor som meddelats med stöd av paragrafen finns i 20 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vilken omfattning försäkringskassan skall se till att
här berörda åtgärder vidtas och i vad mån villkor skall ställas upp får, som
närmare utvecklats i avsnitt 4.4.2, bedömas utifrån varje enskild efterlevandes
förhållanden. Vid denna bedömning får hänsyn tas till en rad olika faktorer,
såsom den efterlevandes ålder, tillgången till arbetstillfällen på hemorten,
möjligheten att efter flyttning bereda den efterlevande sådant arbete som en
viss utbildning tar sikte på m.m. Vilken inverkan sådana faktorer skall ha på
bedömningen har utvecklats i motiveringen till 8 kap. 7 och 8 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen i andra stycket är föranledd av förslaget om
avveckling av barnfillägget, medan ändringarna i tredje och fjärde styckena har
sin grund i att de nya efterlevandeförmånerna enligt mitt förslag skall
benämnas efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen i sista stycket föranleds till viss del av det
förslag till avveckling av barntillägget som redovisats i avsnitt 8. I övrigt
tar bestämmelsen sikte på det fall att barnpension beviljas retroaktivt och att
omställningspension eller särskild efterievandepension har utbetalats efter den
avlidne för fiden före barnpensionsbeslutet. I en sådan situafion skall göras
avdrag från det retroaktivt utbetalade barnpensionsbeloppet, eftersom
omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen här har utgetts
med 40 % av den avlidnes egenpension i stället för med 20 % som skulle ha skett
om barnpensionsbeslutet hade förelegat redan vid den tidpunkt då pensionen till
den vuxne efterlevande utbetalades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 a</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom 3 § i dess förutvarande lydelse upphört att gälla
med verkan fr.o.m. den 1 juli 1983 (SFS 1983:191), har hänvisningen till den
paragrafen tagits bort. I 20 kap. 2 a § finns en generell bestämmelse av i
huvudsak samma innebörd som tidigare i 16 kap. 3 §. Dessutom har i förevarande
paragraf gjorts vissa rent redaktionella ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7a§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen ges föreskrifter om indragning och nedsättning
av särskild efterlevandepension. En omprövning av rätten till sådan pension kan
vara påkallad av olika skäl. .'\tt en tidsbegränsad särskild
efterlevandepension skall omprövas sedan den för pensionen bestämda tiden löpt
ut följer av 8 kap. 10 § (jfr. 14 kap. 5 §). Likaledes framgår av nämnda
paragraf att omprövning skall ske när skäl föreligger till det, dock minst en
gång vart tredje år. En omprövning skall göras bl.a. då det kommit till
försäkringskassans kännedom att den efterlevandes försörjningsmöjligheter har
förbättrats väsentligt. I den förevarande paragrafen regleras de åtgärder som
kassan vid omprövningen kan vidta med en utgående särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innehåller regler om definitiv indragning
eller minskning av särskild efterlevandepension. Detta skall ske så snart som
den efterlevandes förvärvsmöjligheter har förbättrats väsentligt och
förbättringen kan antas bli bestående under avsevärd tid. För att förbättringen
skall anses väsenfiig bör försörjningsmöjligheterna ha blivit sådana att de, om
de förelegat redan då ansökan gjordes, hade medfört att pension inte alls
skulle ha utgetts eller utgetts med en lägre andel av hel pension än vad som
blivit fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indragning eller nedsättning skall ske inte bara om den
efterlevande har påbörjat ett förvärvsarbete. Även om änkan eller änklingen har
erbjudits ett lämpligt arbete men vägrat att ta detta, skall pensionen kunna
dras in eller sättas ned med hänsyn till det anvisade arbetet. Den särskilda
efterlevandepensionen har då fyllt sitt syfte, och den efterlevandes
förvärvsmöjligheter kan inte längre anses nedsatta i den mening som krävs för
rätten till pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det antas att den inträdda förbättringen inte kommer
att bestå avsevärd tid, varmed bör förstås en tid av minst ett år, bör inte
komma i fråga att definitivt dra in eller sätta ned pensionen. I sådant fall
bör pensionen dras in eller minskas endast för viss tid. Detta bör också göras
redan om förbättringen är enbart tillfällig, t.ex. att den efterlevande fått
arbete för bara några månader framöver. Föreskrift härom har tagits in i
andrastycket Visar det sig senare att förbättringen är varaktig, skall
pensionen definitivt dras in eller minskas vid denna senare tidpunkt. Består å
andra sidan förbättringen inte för avsevärd lid, kan pensionen ånyo börja utges
på samma sätt som tidigare så snart försörjningsmöjligheterna åter har
försämrats i sådan grad att förutsättningar härför föreligger. Indragning eller
minskning för viss tid kan avse en period av högst ett år. Har arbetet inte
upphört eller minskat i omfattning under den tiden, får anses att
försörjningsmöjligheterna har förbättrats för avsevärd tid. Skulle den
efterlevande därefter bli utan arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har försörjningssvårigheterna inte längre ett sådant
samband med makens Prop. 1987/88:171 död att särskild efterlevandepension
kan utges på grund därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket har markerats att skyldigheten att anmäla
förbättring av arbetsförmågan åvilar inte enbart den som uppbär förtidspension
från folkpensioneringen utan även den som får sådan pension bara från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har anmälningsskyldigheten för den som uppbär
änkepension ändrats till att avse alla som får efterlevandepension.
Skyldigheten omfattar alla former av efterlevandepension, dvs. barnpension,
omställningspension och särskild efterlevandepension från både folk- och
tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller barnpension får bestämmelsen egentlig
betydelse endast för studerande som uppbär sådan pension efter fyllda 18 år.
Dessa skall vara skyldiga att underråtta försäkringskassan om förändringar som
inverkar på rätten till barnpension, t.ex. att de studier som utgör grund för
förmånen har avbrutits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande anmälningsskyldighet åvilar efterlevande som
får omställningspension eller särskild efterlevandepension. Av naturliga skäl
är det inte möjligt för försäkringskassan att i obegränsad omfattning följa
eventuella förändringar i varje enskild efterievandes förhållanden. Den
efterlevande måste därför själv anmäla till kassan om hans eller hennes
förhållanden ändras på sådant sätt att rätten till efterlevandepension
påverkas. Det skall t.ex. göras om den som uppbär omställningspension för
förlängd tid upphör att ha vårdnaden om eller bo stadigvarande samman med barn
som är under tolv år. Den som erhåller särskild efterlevandepension kan få
möjligheterna att bereda sig inkomst genom arbete väsentligt förbättrade eller
erhålla någon annan förmån som skall samordnas med pensionen. Anmälan skall
dessutom göras om en efterlevande med sådan pension eller med omställningspension
för förlängd tid ingår äktenskap eller börjar sammanbo med annan som avses i 8
kap. 5 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlåts anmälan skall pensionen kunna dras in för viss
tid eller tills vidare. Den efterlevande kan också med stöd av 20 kap. 4 §
åläggas återbetalningsskyldighet för vad som utbetalats för mycket på grund av
den underlåtna anmälningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillägget till första meningen har föranletts av förslaget
till 8 kap. 4 § andra stycket (jfr. 14 kap. 4 §), som utgör undantag från
regeln i förevarande paragraf att pensionsförmån utgår t.o.m. utgången av den
månad då rätten ■ ■ till förmånen upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya tredje meningen grundas på förslaget att
omställningspension och särskild efterlevandepension skall kunna utges längst t.o.m.
utgången av mänaden före den då den efterlevande fyller 65 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär att ordet familjepension skall bytas ut
mot efterlevandepension. I prop. 1987/88:124 om god man och förvaltare, som
ännu inte har behandlats av riksdagen, föreslås vissa andra ändringar i
paragrafen. Detsamma gäller beträffande 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom paragrafen ges möjlighet att dra in eller sätta ned
familjepension i vissa situationer då den efterlevande har varit vållande till
dödsfallet. Dessa regler skall avse även de nu föreslagna formerna av
efterlevandepension. Eftersom strafflagen ersatts av brottsbalken har
hänvisningen till strafflagen ersatts med en hänvisning till motsvarande
bestämmelser i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap. Om sammanträffande av förmåner m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för den föreslagna ändringen är att avdrag skall
kunna göras även på efterlevandepension som utbetalas för förfluten tid med
hänsyn till socialbidrag som utgått för denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller regler om samordning mellan pension
enligt AFL och förmåner från äldre lagar om yrkesskadeförsäkring. De föreslagna
ändringarna innebär att efterlevandelivränta på grund av yrkesskadeförsäkring
skall medföra minskning även av omställningspension och särskild efterlevandepension.
För närvarande gäller att folkpension i form av änkepension efter sådan
samordning alltid skall utges med minst hälften av vad som annars skulle ha
utgått. Någon motsvarighet härtill har inte upptagits beträffande
omställningspension och särskild efterlevandepension. Vid samordning enligt
paragrafen skall dessa pensioner således i princip kunna helt bortfalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen är en konsekvens av förslaget i avsnitt 8 att
den särskilda folkpensionsförmånen barntillägg skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap. Om allmänna försäkringskassor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om rätt till särskild efterlevandepension skall
enligt förslaget avgöras<br>
av socialförsäkringsnämnd. Detta skall ses mot bakgrund av att ärenden om<br>
sådan pension kommer att kräva särskilt kvalificerad handläggning och av att<br>
det i vissa fall kan bli aktuellt att samtidigt pröva förutsättningarna för
rätten<br>
till förtidspension.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20
kap. Övriga bestämmelser</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>2§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nya fjärde stycket föreskrivs att, vid tillämpning av bestämmelserna om
rätt till barnpension från folk- och filläggspensioneringen, med biologiskt
barn till en avliden förälder skall likställas ett utländskt barn som i
adoptionssyfte har förts till Sverige och med socialnämnds medgivande tagits
emot i ett enskilt hem för vård och fostran i sådant syfte. Regeln grundar sig
på förslag i avsnitt 3.2.2. Den blivande adoptivföräldern måste, innan han
eller hon avled, ha tagit emot barnet för vård och fostran här i landet efter
medgivande av socialnämnd enligt 25 § socialtjänstlagen (1980:620). Regeln
överensstämmer väsentligen med vad som gäller för föräldrapenning och
vårdbidrag samt - enligt 4 § andra stycket lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag - även för barnbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
knyter sålunda an till föreskriften i 25 § socialtjänstlagen, som reglerar
fosterhemsplacering. För att rätt fill barnpension skall föreligga efter den
presumtive adoptivföräldern är det inte tillräckligt att barnet är av utländsk
härkomst. Har barnet kommit till Sverige utan att tanken varit att det skall
adopteras här i landet föreligger således inte rätt till barnpension åven om en
adoption senare har blivit aktuell. I dessa fall görs alltså ingen skillnad
mellan utländska och inhemska barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
barnpensionshänseende anses barnet som efterlevande till den presumtive
adoptivföräldern och får således rätt till barnpension efter denne på samma
sätt som om en adoption redan hunnit komma till stånd före dödsfallet. Härav
följer bl.a. att barnet får behålla sin pension om den avlidnes make senare
ensam fullföljer adoptionen eller gifter om sig. Om barnet däremot adopteras av
en annan person, upphör självfallet - på samma sätt som för biologiska barn som
adopteras bort - rätten fill barnpension efter den presumtive adoptivföräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till barnpension förutsätter att den blivande adopfivföräldern har tagit emot
barnet här i landet i adoptionssyfte innan han eller hon avled. De barn som här
är aktuella saknar regelmässigt svenskt medborgarskap. Bestämmelserna i 5 kap.
4 § om utlännings rätt fill barnpension blir således tillämpliga i detta fall.
Det betyder att barnet eller den avlidne måste ha uppfyllt
kvalifikationsvillkoren i nämnda paragraf för att barnpension skall kunna
beviljas. Till följd av bestämmelsen i sista meningen i det nu förevarande
stycket skall dock vid tillämpning av 5 kap. 4 § barnet anses såsom bosatt i
Sverige vid dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Adoption
av ett utländskt barn i Sverige kommer till stånd genom att svensk domstol
lämnar tillstånd till adoptionen eller genom att ett i barnets ursprungsland
meddelat adoptionsbeslut godkänns i Sverige av statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor. Den prövning som därvid görs om
förutsättningarna för adopfion enligt svensk lag är för handen kommer av
naturliga skäl inte att kunna göras i det fall att den blivande adoptanten
avlider innan ställning hunnit tas i adoptionsärendet. Någon motsvarande
prövning bör inte ske när det gäller att avgöra frågan om barnpension. Har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>adoptionsförfarandet
framskridit så långt att socialnämndens medgivande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>''17 </span><span
style='font-family:Verdana'>inhämtats och barnet tagits emot i fosterhemmet i adopfionssyfte
får, såvitt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller rätten fill barnpension, tillräckliga garantier
anses föreligga för att en Prop. 1987/88:171 adoption skulle ha kommit till
stånd om den tilltänkte adoptivföräldern inte avlidit innan adoptionsärendet
hunnit prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den regel som nu föreslås skulle kunna tänkas uppkomma
fall där barnet, utöver barnpension enligt AFL efter den presumfive
adoptivföräldern, är berätfigad till barnpension även efter en biologisk
förälder enligt ett socialförsäkringssystem i sitt ursprungsland. Man synes
dock i praktiken kunna utesluta den möjligheten. Någon särskild reglering för
sådana fall har jag därför inte funnit motiverad utöver vad som i 17 kap. 5 §
och förordningen (1979:131) om beräkning av folkpension i vissa fall föreskrivs
om likställande av pension enligt utländsk lagsfiftning med ATP vid beräkning
av folkpensionsförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall presumtiva adoptivbarn likställas
med biologiska barn endast i vad avser rätten till barnpension. Däremot skall
något sådant likställande inte ske då frågan är om rätt för vuxen efterlevande
till omställningspension grundad på barnförekomst. Jag kan alltså inte biträda
det förslag att så bör ske som framförts av statens nämnd för internationella adopfionsfrågor.
Såvitt gäller den förlängda omställningspensionen får detta nämligen inte någon
större betydelse i nu berört hänseende. Enligt 8 kap. 5 § och 14 kap. 4 § krävs
sålunda för rätten fill sådan omställningspension att den efterlevande -
förutom att han eller hon uppfyller villkoren för rätt till omställningspension
för en tid av ett år - har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med ett
barn, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem. Däremot krävs
inte att barnet stod under vårdnad av makarna eller endera av dem vid
tidpunkten för dödsfallet. Har makarna tagit emot ett barn i sitt hem i adopfionssyfte
får detta anses ha stadigvarande vistats hos dem vid dödsfallet. Fullföljer
den efterlevande maken ensam adoptionen sedan den andre maken avlidit eller får
den efterlevande ändå vårdnaden om barnet, är således förutsättningarna för
rätt fill förlängd omställningspension uppfyllda i nu berört hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om
sanktioner vid åsidosättande av villkor - i fråga om särskild
efterlevandepension - som uppställts med stöd av 16 kap. 3 §. Dessa sanktioner
kan tillämpas i falldå efterlevande vägrar att följa villkor om utbildning,
rehabilitering, antagande av erbjudet arbete m.m. Även sanktionerna i
paragrafens första stycke kommer att gälla beträffande de nu föreslagna
formerna av efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grund för indragning av särskild efterlevandepension
med stöd av andra stycket är att den efterlevande vägrar att anta ett erbjudet
lämpligt arbete. Om det erbjudna arbetet skulle vara på halvtid eller av mindre
omfattning, bör pensionen i stället minskas så att den svarar mot den
nedsättning av försörjningsmöjligheterna som skulle återstå om den efterlevande
hade accepterat det erbjudna arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft vid en och
samma tidpunkt. Som angetts i avsnitt 2.3.3 och 5.1 föreslär jag den 1 januari
1990 som ikraftträdandefidpunkt för den reformerade efterlevandepensioneringen.
Enligt vad som angetts i avsnitten 7.3 och 8.2 skall även de föreslagna
avvecklingarna av hustru- och barntilläggen träda i kraft vid nämnda tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna punkt anges den principiella utgångspunkten för
övergångsregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad som utvecklats i avsnitt 5 skall i
princip äldre bestämmelser fortfarande gälla i de fall rätten till
familjepension grundas på dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet. Den
nya lagsfiftningen skall som huvudregel gälla i situafioner då dödsfallet
inträffar den 1 januari 1990 eller senare. Från denna huvudregel föreskrivs
dock i de följande punkterna vissa undantag såvitt gäller barnpension
(punkterna 3 och 4) och beträffande efterlevandepension till änkor och därmed
jämställda kvinnor (punkterna 5-9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudregeln gäller fullt ut i fråga om rätten fill
efterlevandepension för män. En förutsättning för att dessa skall kunna
beviljas omställningspension eller särskild efterlevandepension är således att
makan (eller därmed jämställd) avlider efter utgången av år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om efterlevande kvinnor innebär bestämmelsen att
familjepension utgår i form av änkepension om mannen har avlidit före den 1
januari 1990. Beroende på vid vilken tidpunkt dödsfallet har inträffat utges
änkepensionen enligt nuvarande regler i AFL eller enligt tidigare bestämmelser
om änkepension. Har mannen avlidit före den 1 juli 1960 bestäms alltså
pensionen fortfarande med tillämpning av 16 § lagen (1962:382) angående införande
av lagen om allmän försäkring, dvs. den är helt eller delvis inkomstprövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att pension till en efterlevande kvinna, vars make har
avlidit före ikraftträdandet, kan utges endast i form av änkepension innebär
att en sådan kvinnas rätt till efterlevandeförmåner från folk- och
tilläggspensioneringen skall bedömas helt enligt äldre regler. Uppfyller
kvinnan inte förutsättningarna för rätt till änkepension, kan alltså inte
heller utgå efterlevandepension enligt de nya bestämmelserna. Detta är fallet
även om hon i övrigt skulle uppfylla villkoren för rätt till de nya efterlevandeförmånerna.
Exempel på en särskild sådan situation är följande. En icke gift efterlevande
kvinna, som sammanbott med en sedermera avliden man under förhällanden som
anges i förslaget till 14 kap. 1 § tredje stycket, är enligt dagens regler inte
berättigad till änkepension från ATP men väl från folkpensioneringen. Framdeles
skall i denna situation kunna utges efterlevandepension i dess nya former också
från ATP. Eftersom äldre regler skall ha fortsatt tillämpning om dödsfallet har
inträffat före ikraftträdandet, föreligger emellertid inte rätt till efterle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vandepension från ATP enligt det nya systemet för en
kvinna i denna Prop. 1987/88:171 situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till änkepension som med stöd av förevarande punkt
utges efter ikraftträdandet skall bedömas med tillämpning av nuvarande regler
för änkepension. Även hittillsvarande bestämmelser om beräkning av änkepensionen
och om filläggsförmåner härtill har fortsatt tillämpning. Enligt dessa regler
får avgöras bl.a. frågan om indragning av en utgående änkepension. Det innebär
också att 8 kap. 3 § andra stycket och 14 kap. 2 § tredje stycket i nuvarande
lydelse alltjämt gäller i situafioner då dödsfallet har inträffat före den 1
januari 1990. Om sålunda änkepensionen för en kvinna har dragits in exempelvis
till följd av att hon ingått äktenskap, skall hon - om det nya äktenskapet
efter ikraftträdandet av den reformerade efterlevandepensioneringen upplöses
innan det bestått i fem år - kunna återfå änkepensionen efter den förste
mannen. Om kvinnan före ikraftträdandet ingått nytt äktenskap med en man som då
fyllt 60 år följer av bestämmelsen i punkt 10 i övergångsbestämmelserna att hon
- i motsats till vad som gäller enligt nuvarande regler - skall kunna återfå
änkepensionen efter den förste mannen åven om det nya äktenskapet varat mer än
fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om efterlevande kvinnor vars make (eller därmed
jämställd) avlider efter utgången av år 1989 innebär bestämmelserna i punkt 5
att avsteg görs från huvudregeln i förevarande punkt när det gäller kvinnor som
vid ikraftträdandet har fyllt 45 år, dvs. är födda år 1944 eller tidigare. Till
följd av den bestämmelsen kommer vissa kvinnor i denna ålderskategori att även
i fortsättningen vara omfattade av hittillsvarande änkepensionering och således
inte alls beröras av det nya systemet för efterlevandepensionering. Andra
kvinnor i den kategorin hänförs dock till det nya regelsystemet. Avgränsningen
mellan dessa två grupper görs enligt regeln i punkt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnor som är yngre än 45 år vid ikraftträdandet omfattas
regelmässigt av den reformerade efterlevandepensioneringen. Detta följer av
huvudregeln i denna punkt. Vissa kvinnor tillhörande denna kategori kan dock
dessutom få rätt till förmåner från hittillsvarande änkepensionering. Regler
härför ges i punkt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förevarande punkt föreskrivs såvitt avser rätten till
barnpension vissa<br>
undantag från den i punkt 2 intagna huvudregeln i övergångshänseende.<br>
Regleringen grundar sig på de överväganden som redovisats i avsnitt 5.2.<br>
Bestämmelsen i första stycket innebär att vissa av förändringarna på<br>
barnpensionsområdet skall ha tillämpning fr.o.m. ikraftträdandet även om<br>
föräldern eller föräldrarna har avlidit dessförinnan. De nya regler som avses<br>
är 5 kap. 4 § första stycket c (sänkt kvalifikationstid för utländska barns
rätt<br>
fill folkpension vid bosättning i Sverige), 8 kap. 2 § och 14 kap. 2 § (de nya<br>
åldersgränserna för rätt till barnpension från folk- och filläggspensionering<br>
en) samt 8 kap. 3 § (nivåerna för barnpension från folkpensioneringen). 1 de<br>
två sistnämnda hänseendena har dock föreskrivits vissa begränsningar i<br>
andra stycket och i punkt 4. Också de nya bestämmelserna i 16 kap. 8 § och 17</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2?0</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kap.
1 § angående anmälningsskyldighet resp. avräkning vid retroaktiv Prop.
1987/88:171 utbetalning skall gälla beträffande sådan barnpension vartill rätt
uppkommit före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
övriga förändringar på barnpensioneringens område följer av huvudregeln i punkt
2 att de nya bestämmelserna skall tillämpas endast då dödsfallet inträffar
efter ikraftträdandet. Sålunda kan den i 20 kap. 2 § fjärde stycket intagna
möjligheten för utländska barn som förts till Sverige i adopfionssyfte att få
barnpension, om någon av de filltänkta adoptivföräldrarna skulle avlida, göras
gällande endast i situafioner då dödsfallet äger rum under år 1990 eller
senare. Detsamma gäller de nya kompensationsgraderna för barnpension från ATP
(14 kap. 3 §) liksom möjligheten för föräldralösa barn att samtidigt erhålla
tilläggspension i form av barnpension efter båda föräldrarna. Har föräldern
eller föräldrarna avlidit dessförinnan har äldre regler fortsatt fillämpning.
Om ett barn har förlorat en av sina föräldrar före ikraftträdandet och den andre
föräldern avlider efter ikraftträdandet, skall dock barnet kunna erhålla
tilläggspension efter dem båda. I sådant fall beräknas pensionen efter den
förste föräldern enligt äldre regler och pensionen efter den sist avlidne
föräldern med fillämpning av de nya bestämmelserna. Motiven för detta förslag
har redovisats i avsnitt 5.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket har såvitt gäller de nya åldersgränserna för rätten till
barnpension från tilläggspensioneringen (14 kap. 2 §) upptagits en särskild
övergångsbestämmelse till förmån för barn som vid ikraftträdandet har fyllt 18
men inte 19 år, dvs. är födda under år 1971. Om ett sådant barn har rätt till
barnpension vid utgången av år 1989 skall pensionen inte dras in med
tillämpning av de nya reglerna, oavsett att barnet inte bedriver studier som
enligt 14 kap. 2 § i dess nya lydelse berättigar till barnpension från ATP
efter fyllda 18 år. Till barn i denna situation skall tilläggspensionen kunna
fortsätta att utbetalas fram t.o.m. den månad då barnet fyller 19 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om all barnpension som belöper på fid före år 1990 gäller äldre regler
fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna punkt ges vissa särskilda övergångsbestämmelser om samordning<br>
mellan barnpension och sådan änkepension som efter ikraftträdandet av det<br>
nya regelsystemet utges med stöd av övergångsreglerna i punkt 2 eller 5 eller<br>
- såvitt gäller folkpensioneringen - punkt 6. Dessa särskilda övergångs<br>
bestämmelser utgör undantag från huvudreglerna på barnpensionsområdet i<br>
punkt 2 och punkt 3 första stycket. Mofivering för undantagen har lämnats i<br>
avsnitt 5.2. De innebär att inom såväl folk- som tilläggspensioneringen<br>
barnpensionen skall samordnas med änkepensionen. Detta gäller oavsett om<br>
dödsfallet inträffat före eller efter ikraftträdandet. I dessa fall utges<br>
änkepensionen på den nivå som följer av nuvarande regler. Med hänsyn<br>
härtill har upptagits bestämmelse om att barnpension som utges efter den<br>
avlidne kan reduceras. Självfallet gäller reglerna under förevarande punkt<br>
endast under förutsättning att barnpensionen och änkepensionen utges efter<br>
en och samma person.<br>
Av punkt 3 följer att barnpension från folkpensioneringen skall beräknas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
de nya reglerna också i situationer då föräldern avlidit före den 1 Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>januari
1990. Enligt huvudregeln i den punkten skall således en tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beviljad
barnpension i förekommande fall räknas upp fr.o.m. januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
ikraftträdandet skall givetvis även nybeviljade barnpensioner beräknas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
de nya reglerna. Om det emellertid efter ikraftträdandet utgår också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>folkpension
i form av änkepension efter den avlidne med stöd av punkt 2, 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
6, skall - som anges i andra stycket - barnpensionen kunna reduceras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
hänsyn till änkepensionen också fortsättningsvis. Detta betyder att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>minskning
skall göras från den nya garantinivån för barnpensionen (40 % av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>basbeloppet)
med hänsyn till den änkepension från folkpensioneringen som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utges
till en kvinna som är mor till barnet eller som varit gift med barnets far</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
har eller har haft barn med denne. Det krävs att barnet och den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>änkepensionsberätfigade
kvinnan stadigvarande sammanbor. Detta gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>såväl
då barnet uppbär barnpension efter en förälder som då det samtidigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utges
bidragsförskott för barnet eller bidrag enligt lagen (1984:1096) om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
bidrag till vissa adopfivbarn. Erhåller barnet barnpension efter båda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föräldrarna, skall däremot
- på samma sätt som gäller i dag enligt 8 kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra stycket - någon
avräkning med hänsyn till änkepensionen inte äga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rum. Endast sådan
änkepension som faktiskt utbetalas skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tredje stycket föreskrivs samordning mellan barnpension och sådan änkepension
från ATP som utges med stöd av punkt 5. Denna bestämmelse blir tillämplig
endast då barnets förälder avlider efter ikraftträdandet. Har dödsfallet inträffat
dessförinnan följer redan av punkt 2 att barnpensionen också fortsättningsvis
skall utgå med hittillsvarande kompensationsgrad .Om emellertid barnets far
avlider under år 1990 eller senare kan - med stöd av övergångsregeln i punkt 5
- beviljas änkepension frän ATP efter honom vid sidan av barnpension åt barnet.
I sådant fall skall barnpensionen utges med den kompensationsgrad som följer av
14 kap. 5 § i dess nuvarande lydelse (dvs. med 15 % av den avlidnes egenpension
för ett efterlevande barn och med en ökning med 10 % därav för varje yUeriigare
barn) i stället för med den kompensationsgrad som anges i 14 kap. 3 § i dess
nya lydelse. För såväl änkepensionen som barnpensionen kommer alltså i detta
fall att gälla de kompensationsgrader som följer av de hittillsvarande
reglerna. Om i en sådan situation som den nu behandlade änkepensionen skulle
upphöra att utgå, t.ex. därför att änkan avlider eller gifter om sig, men rätt
fortfarande föreligger fill barnpension, blir den nu berörda övergångsregeln
inte längre fillämplig. Barnpensionen får då räknas om till den nivå som följer
av 14 kap. 3 § i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regel i 16 kap. 5 § sjunde stycket skall i tillämpliga fall gälla även efter
ikraftträdandet. Bestämmelsen tar sikte på samordning mellan en tilläggspension
i form av barnpension som utges för förfluten tid och en änkepension från
tilläggspensioneringen som tidigare utbetalats för samma tid. I denna situation
skall avdrag göras på barnpensionen för vad som utbetalats med för högt belopp
i änkepension (skillnaden mellan 40 och 35 % av den avlidnes egenpension).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Övergångsregeln i tredje
stycket avser enbart fall där änkepension utges<br>
enligt punkt 5, dvs. till kvinnor som är födda år 1944 eller fidigare. I<br>
situationer då viss änkepension utbetalas med stöd av övergångsregeln i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt
6 är däremot den nu förevarande bestämmelsen om kompensations- Prop.
1987/88:171 grad för barnpension inom ATP inte fillämplig. Barnpensionen skall
i dessa senare situationer utges med de kompensationsgrader som följer av 14
kap. 3 § i dess nya lydelse. Grunden för detta förslag är att änkepensionen här
i regel beräknas på ett annat underlag än barnpensionen och att den många
gånger torde utges med enbart en viss kvotdel av en oreducerad pension. Om barnpensionen
i dessa fall skulle utgå enligt hitfillsvarande kompensationsgrader, skulle
familjen kunna riskera att få en total tilläggspension som väsentligt understeg
den som utges enligt såväl de nuvarande som de föreslagna reglerna. Jag har
därför valt att inte föreslå någon samordning mellan barnpension och sådan
änkepension vartill rätt föreligger enligt punkt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i förevarande punkt intagna övergångsbestämmelsen utgör undantag från
huvudprincipen att tidpunkten för dödsfallet skall vara avgörande för om rätten
till efterlevandeförmåner för en efterlevande kvinna skall fastställas enligt
nuvarande system eller enligt de nya reglerna. I enlighet med vad som
föreslagits i den allmänna mofiveringen under avsnitt 5.3 avser undantaget
kvinnor som är födda år 1944 eller fidigare och som vid ikraftträdandet alltså
är 45 år eller äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av det föreskrivna undantaget är att rätten till efterlevandepension från
folk- och tilläggspensioneringen skall för de kvinnor som berörs därav bestämmas
med tillämpning av hitfillsvarande regler oberoende av att maken (eller därmed
jämställd) avlider först efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kvinnan skall omfattas av övergångsregeln i denna punkt krävs -förutom att
hon är född år 1944 eller tidigare - att hon är gift med den sedermera avlidne
mannen vid utgången av år 1989. Såvitt gäller rätten till folkpension i form av
änkepension blir övergångsregeln av betydelse även för en kvinna som vid nämnda
tidpunkt stadigvarande sammanbor med en man under sådana förhållanden som avses
i 8 kap. 2 § i dess äldre lydelse (dvs. med vilken hon tidigare varit gift
eller har eller har haft barn).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
samtliga dessa villkor uppfyllda omfattas kvinnan av äldre regler för rätt till
änkepension. Hon omfattas däremot inte alls av det nya regelsystemet och kan
alltså inte beviljas omställningspension eller särskild efterlevandepension.
Som nyss nämnts är förutsättningarna för tillämpning av den nu aktuella
övergångsregeln att kvinnan är född år 1944 eller tidigare, att hon vid
utgången av år 1989 är gift (eller därmed likställd) och att hon vid dödsfallet
fortfarande är gift eller sammanboende med samme man. Såvitt gäller ATP fordras
att kvinnan var gift med mannen såväl vid ikraftträdandet som vid dödsfallet.
När det däremot gäller folkpensioneringen krävs inte att kvinnan var gift resp.
därmed likställd både vid ikraftträdandet och dödsfallet. Overgångsregelri i
förevarande punkt är såvitt gäller folkpension tillämplig även om kvinnan t.ex.
är att likställa med gift enligt regeln i 8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 § i nuvarande lydelse
vid ikraftträdandet men ingått äktenskap med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mannen
i fråga innan denne avled. På motsvarande sätt är villkoren i Prop.
1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övergångsregeln
uppfyllda för folkpensioneringens vidkommande om en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvinna
skulle vara gift med en man vid ikraftträdandet men senare ha skilts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
denne, under förutsättning att hon därefter på nytt flyttat samman med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mannen
och stadigvarande sammanbor med honom när han avlider. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns alltså inte något
krav på att kvinnan fortlöpande skall ha sammanbott</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med mannen från
ikraftträdandet till dennes död. Avgörande är hur</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhållandena gestaltade
sig just vid dessa två relevanta tidpunkter. Det nu</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sagda gäller i tillämpliga
delar även i fråga om tilläggspensioneringen. Om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t.ex. en kvinna som var
gift vid ikraftträdandet därefter skilts från mannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
senare på nytt ingått äktenskap med honom och detta äktenskap bestått</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fram till hans död, är
övergångsregeln tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i förevarande punkt avser enbart att reglera huruvida en viss kvinna skall
hänföras till det äldre regelsystemet för änkepension eller till den nya
efterlevandepensioneringen, om mannen skulle avlida efter ikraftträdandet.
Huruvida en kvinna i förstnämnda kategori sedan kan ha rätt att beviljas
änkepension avgörs inte av denna övergångsregel. Detta blir i stället beroende
av om villkoren i 8 och 14 kap. i dessa kapitels nuvarande lydelse är
uppfyllda. Härför krävs alltså i huvudsak fem års äktenskap (resp. sammanboende)
eller barnförekomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvinnor,
som visserligen är födda år 1944 eller tidigare men som inte uppfyller
villkoren i andra meningen av förevarande punkt, omfattas av det nya systemet
för efterlevandepension och kan alltså inte beviljas änkepension enligt äldre
regler. Detta blir fallet t.ex. för alla kvinnor i nämnda åldersgrupp som vid
utgången av år 1989 inte var gifta (eller, såvitt gäller folkpension, därmed
likställda). Inte heller kvinnor, som var gifta vid ikraftträdandet men senare
skilts och flyttat från mannen har rätt till änkepension. Att sådan rätt inte
föreligger efter den man med vilken kvinnan var gift vid ikraftträdandet följer
redan av reglerna i 8 och 14 kap. i nuvarande lydelse. Och om kvinnan skulle ha
ingått nytt äktenskap med en annan man efter ikraftträdandet är regeln i punkt
5 inte fillämplig. Däremot skall kvinnan kunna beviljas omställningspension och
kanske även särskild efterlevandepension efter den nye mannen om
förutsättningar härför föreligger enligt bestämmelserna i 8 och 14 kap. i dessa
kapitels nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan den situationen uppkomma att en kvinna blir berättigad till
förmåner från såväl det nya som det äldre regelsystemet. Om en kvinna, som är
född år 1944 eller tidigare, vid ikraftträdandet stadigvarande sammanbor med en
man och är att likställa med gift enligt 8 kap. 2 § i dess äldre lydelse, skall
hon enligt punkt 5 hänföras till det äldre regelsystemet för folkpension i form
av änkepension. Uppfyller hon villkoren i 8 kap. 1 § i nuvarande lydelse kan
hon då beviljas änkepension från folkpensioneringen efter mannen om denne
skulle avlida. Någon rätt fill folkpension från den nya efterlevandepensioneringen
föreligger då inte för henne. Såvitt gäller ATP blir det äldre regelsystemet
inte tillämpligt för kvinnan, eftersom hon inte var gift med mannen vid
ikraftträdandet. Hon kan alltså - även om hon senare skulle ha ingått äktenskap
med mannen - inte erhålla tilläggspension i form av änkepension. Däremot kan
hon beviljas efterlevandeförmåner från tilläggs-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensioneringen enligt det nya systemet om kraven i 14 kap.
i dess föreslagna Prop. 1987/88:171 lydelse är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kvinna kan alltså, om förutsättningarna i förevarande
punkt och nuvarande regler härför är uppfyllda, beviljas änkepension från folk-
och tilläggspensioneringen. För sådan änkepension som nybeviljas efter ikraftträdandet
gäller i princip nuvarande regler fullt ut. Detta blir utan inskränkningar
fallet i fråga om änkepension till kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare,
dvs. är 60 år eller äldre vid ikraftträdandet. Beträffande änkepension till
kvinnor som är födda under något av åren 1930-1944 föreslås dock viss
begränsning. Dessa kvinnor kan uppbära folkpension i form av änkepension helt
enligt nuvarande regler. Detsamma gäller deras rätt till filläggspension i form
av änkepension för tid innan de uppnår 65 års ålder eller dessförinnan gör
förtida uttag av ålderspension. I fråga om änkepension från
tilläggspensioneringen för tid därefter gäller särskilda regler om samordning
mellan änkepensionen och kvinnans egen ålderspension från ATP. Reglerna i detta
hänseende har tagits in i punkt 8 och behandlas i kommentaren till den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna punkt ges vissa särskilda övergångsbestämmelser
för kvinnor som vid ikraftträdandet är yngre än 45 år, dvs. är födda år 1945
eller senare. I fråga om dessa kvinnor gäller, som anmärks i första meningen,
huvudregeln i punkt 2. Tidpunkten för mannens död blir således avgörande för
valet av regelsystem. Har maken (eller därmed jämställd) avlidit före
ikraftträdandet utges änkepension helt enligt nuvarande regler. Äger dödsfallet
däremot rum efter utgången av år 1989 gäller den nya lagstiftningen, och en
kvinna i denna ålderskategori kan alltså beviljas omställningspension och
eventuellt särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda övergångsreglerna i förevarande punkt innebär
emellertid att en kvinna som är född år 1945 eller senare - om dödsfallet
inträffar efter ikraftträdandet - förutom de nya efterlevandeförmånerna kan bli
berättigad till viss änkepension från folk- och tilläggspensioneringen. Denna
änkepension utges med tillämpning av nuvarande regelsystem och de särskilda
bestämmelser som upptagits i förevarande punkt. Övervägandena härom har
redovisats i avsnitt 5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första slyckel andra meningen anges de förutsättningar
som måste vara uppfyllda för att en kvinna som här avses skall omfattas av
denna övergångsreglering. Innebörden härav är att kvinnan vid utgången av är
1989 måste uppfylla de villkor som nu gäller för rätt till änkepension. Det
krävs således att hon skulle ha kunnat beviljas sådan pension om mannen avlidit
vid den tidpunkten. Detta betyder - såvitt gäller rätten till änkepension från
ATP - att kvinnan vid utgången av år 1989 måste ha varit gift med mannen under
en tid av minst fem år och äktenskapet ingåtts senast den dag han fyllde 60 år
eller att kvinnan vid utgången av år 1989 har barn gemensamt med mannen. I
fråga om folkpensioneringen innebär villkoret i första stycket att kvinnan vid
ikraftträdandet av det nya regelsystemet måste antingen ha fyllt 36 år och
varit gift med mannen i minst fem år eller ha vårdnaden om och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1987/88. 1 samt. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadigvarande sammanbo med barn under 16 år. Om kvinnan då
levde åtskild Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från sin make och stadigvarande sammanlevde med en annan
man, med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilken hon tidigare varit gift eller har eller har haft
barn, är villkoret dock ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfyllt. När det gäller folkpensioneringen innebär
villkoret i första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att även vissa icke gifta kvinnor omfattas av
övergångsregleringen. En</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutsättning
härför är att kvinnan vid utgången av år 1989 uppfyller villkoren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i folkpensioneringens likställighetsregel i 8 kap. 2 § i
dess äldre lydelse, dvs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att hon då
stadigvarande sammanbodde med en icke gift man med vilken hon</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidigare
varit gift eller har eller har haft barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller regleringen i nu förevarande stycke i
övergångsbestämmelserna är detavgörande att villkoren där är uppfyllda vid
utgången av år 1989. Att kvinnan uppfyller dessa villkor först därefter innebär
inte att övergångsreglerna blir tillämpliga. T.ex. uppfyller en kvinna som vid
utgången av år 1989 stadigvarande sammanbor med ett barn under 16 år det
hittillsvarande villkoret i 8 kap. 1 § första stycket a för rätt till
folkpension i form av änkepension endast om hon samtidigt har den rättsliga
vårdnaden om barnet. Det är således i ett sådant fall inte tillräckligt att
barnet då vistades i makarnas hem eller hos kvinnan och att hon vid en senare
tidpunkt erhåller vårdnaden om barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom de villkor som skall vara uppfyllda vid
ikraftträdandet för att dessa särskilda övergångsregler skall gälla inte är
desamma inom de båda pensionssystemen, kan det inträffa att en kvinna enligt
bestämmelserna i förevarande punkt kan bli berättigad till viss änkepension
från enbart folkpensioneringen eller från bara tilläggspensioneringen. T.ex.
uppfyller en kvinna som vid utgången av år 1989 varit gift i fem år men ej
fyllt 36 år - om barn inte finns - villkoren för rätt till tilläggspension i
form av änkepension men inte till sådan pension från folkpensioneringen. Om
kvinnan då fyllt 36 år men är gift med en man som vid äktenskapets ingående
fyllt 60 år är villkoren för rätt till folkpension i form av änkepension
uppfyllda vid fem års äktenskap. Vid sådant förhållande föreligger emellertid
inte rätt till änkepension från ATP. Och om äktenskapet vid utgången av år
1989 varat kortare fid än fem år och kvinnan har vårdnaden om barn under 16 år
som inte är makarnas gemensamma barn uppfyller hon villkoren för rätt till
änkepension från folkpensioneringen men däremot inte från
tilläggspensioneringen. Motsvarande gäller ogifta kvinnor som uppfyller
villkoren i folkpensioneringens likställighetsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln i första stycket tar sikte enbart på att avgöra
huruvida en viss kvinna, som är född år 1945 eller senare, även
fortsättningsvis skall ha ett visst skydd från nuvarande änkepensionering eller
inte. Den löser däremot inte frågan huruvida sådan pension verkligen skall
utges till kvinnan, om mannen senare skulle avlida. Detta bestäms i stället av
reglerna i andra-fjärde styckena samt av de hittillsvarande bestämmelserna i bl.a.
8 och 14 kap. De villkor som där anges måste således vara uppfyllda vid
dödsfallet för att änkepension skall kunna utbetalas till kvinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis kan det vålla problem i den praktiska
tillämpningen att kanske åtskilliga år efter ikraftträdandet göra en prövning
av huruvida vissa villkor var uppfyllda vid årsskiftet 1989-1990. Dessa problem
bör dock inte överdrivas. I regel torde några mer ingående efterforskningar
inte vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nödvändiga. I de allra flesta fall torde det vara
tillräckligt att konstatera att Prop. 1987/88:171 makarna var gifta sedan fem
år tillbaka vid årsskiftet 1989-1990 och att detta äktenskap bestått oavbrutet
fram till mannens död. Uppgifter härom kan erhållas från offentliga register.
Här kan också fås upplysningar om huruvida makarna hade gemensamt barn vid den
tidpunkten. Inte heller kan det utgöra några problem att fastställa kvinnans
och mannens ålder. I ett begränsat antal fall kan det bli av vikt att avgöra
huruvida kvinnan stadigvarande sammanbodde såsom ogift med mannen vid den nya
lagstiftningens ikraftträdande eller huruvida hon då bodde samman med ett barn
under 16 år. Prövningen härav bör i princip ske enligt samma grunder som vid
tillämpning av 8 kap. 1 och 2 §§ i nuvarande lydelse samt 8 kap. 1 och 4 §§ i
föreslagen lydelse. Det kan därför hänvisas till vad som anförts i kommentaren
till 8 kap. 4 §. I sista hand får avgörandet grundas pä uppgifter från kvinnan
vid hennes ansökan om änkepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna inom tilläggspensioneringen
återfinns i andra Slyckel. En gift kvinna i här aktuell åldersgrupp, som vid
ikraftträdandet uppfyller villkoren i första stycket såvitt gäller rätten till
tilläggspension i form av änkepension, har enligt denna regel viss fortsatt
rätt till sådan änkepension enligt äldre bestämmelser i 14 kap., om mannen
skulle avlida efter ikraftträdandet. Hon kan således då beviljas änkepension
från ATP. Förutsättningar härför är dock att äktenskapet då fortfarande består
och att villkoren i övrigt för rätt till änkepension alltjämt är uppfyllda. Om
makarna skilts efter ikraftträdandet men senare på nytt ingått äktenskap, som
bestått fram till mannens död, blir alltså denna övergångsregel inte
tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För beräkningen av änkepensionen föreskrivs i detta stycke
vissa särregler i förhållande till nuvarande bestämmelser. Den tilläggspension
i form av änkepension som kvinnan kan beviljas med stöd av förevarande punkt
beräknas under antagande att mannen avlidit vid utgången av år 1989 och på
grundval av den ålderspension han fram till dess intjänat inom tilläggspensioneringen.
Den förtidspension som - om mannen vid sin död inte var berättigad till
ålderspension - ligger till grund för beräkningen av änkepensionen skall
nämligen enligt denna övergångsregel beräknas med tillämpning endast av 13 kap.
3 §. Detta innebär att antagandepoäng inte skall läggas till grund för
pensionen. Mannens egenpension beräknas i stället på grundval av de före år
1990 faktiskt intjänade pensionspoängen. Av hänvisningen till 13 kap. 3 §
följer också att det, för att änkepension skall kunna utges, krävs att mannen
fram till år 1990 tillgodoräknas pensionspoäng för minst tre år. Sådan beräkning
enligt 13 kap. 3 § görs i princip även i de fall då mannen vid utgången av år
1989 uppbar förtidspension med antagandepoängberäkning. I sådana fall tas
hänsyn till år med antagandepoäng fram t.o.m. år 1989 men inte för tiden
därefter (jfr. 11 kap. 6 § sista stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mannens egenpension beräknas i detta hänseende i övrigt
med tillämpning av 15- och 30-årsreglerna. Vid denna beräkning tas dock hänsyn
endast till de år med pensionspoäng och storleken av dessa som mannen förvärvat
t.o.m. år 1989. I fall som avses med nu förevarande stycke beaktas således den
pensionsgrundande inkomst som mannen intjänat under år 1989 och tas hänsyn till
pensionspoäng för detta år. Pensionen beräknas således utgöra en viss andel av
60 % av produkten av basbeloppet för dödsfallsåret - eller det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>senare år änkepensionen skall utbetalas - och medeltalet
av de femton högsta Prop. 1987/88:171 eller färre poängtalen mannen
intjänat före är 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den avlidne mannens egenpension kommer vid beräkningen av
änkepension enligt denna punkt i princip att fastställas till vissa 30-delar
av en oreducerad pension. I fråga om män som var födda år 1923 eller tidigare
tillämpas dock reglerna i 15 kap. 1 och 1 a §§ med deras krav på färre år med
pensionspoäng än 30 för rätt till oavkortad pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kvinna som här avses och som är gift med en äldre man,
som vid ikraftträdandet intjänat oreducerad ålderspension enligt vad nu sagts,
kan således enligt denna bestämmelse även efter ikraftträdandet beviljas oreducerad
änkepension från tilläggspensioneringen helt enligt nu gällande regler. För
övriga kvinnor utges änkepension med 40 % - eller om barnpension samtidigt
utgår 35 % - av mannens egenpension reducerad till vissa 30-delar av en
oavkortad pension och beräknad på grundval av de pensionspoäng mannen intjänat
före den 1 januari 1990. Det innebär-uttryckt på annat sätt - att änkepensionen
utges med motsvarande antal 30-delar av en oreducerad änkepension. Som
föreskrivs i punkterna 7 och 9 samordnas änkepensionen med den tilläggspension
i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension som kvinnan
kan bli berättigad till och även med kvinnans egen ålderspension från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket ges motsvarande övergångsregel för
folkpensioneringens del. Kvinnor som uppfyller villkoren i första stycket
såvitt gäller rätten till folkpension i form av änkepension har enligt detta
stycke viss fortsatt rätt till sådan pension enligt 8 kap. i dess äldre
lydelse, om mannen avlider efter ikraftträdandet. I sådant fall kan en kvinna
som här avses, under förutsättning att hon då fortfarande uppfyller
hittillsvarande villkor för rätt till änkepension, beviljas sådan pension från
folkpensioneringen. I detta hänseende krävs att äktenskapet eller - såvitt
gäller samboende enligt likställighetsregeln i 8 kap. 2 § - sammanboendet
fortlöpande består fram till mannens död. Att en kvinna, som vid
ikraftträdandet är att likställa med gift enligt regeln i 8 kap. 2 § i
nuvarande lydelse, senare ingått äktenskap med mannen i fråga innan denne avled
utan att sammanboendet dessförinnan upphört innebär dock inte att
förutsättningarna i förevarande punkt brister. På motsvarande sätt faller en
kvinna, som vid ikraftträdandet var gift, fortfarande under bestämmelsen om
äktenskapet upplöses utan att makarna flyttar isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Änkepensionen utges enligt bestämmelserna i detta stycke
med hela eller en viss andel av en änkepension beräknad enligt hittillsvarande
regler i 8 kap. 4 §. Denna beräkning görs i förhållande till det antal år
mannen före den 1 januari 1990 tillgodoräknats pensionspoäng inom ATP. Om
mannen vid utgången av år 1989 tillgodoräknats pensionspoäng för det antal år
som med tillämpning av 30-årsregeln eller av reglerna i 15 kap. 1 och 1 a §§
krävs för rätt till oreducerad tilläggspension i form av ålderspension utges
änkepension till kvinnan helt enligt nuvarande regler. I annat fall reduceras
änkepensionen med viss kvotdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av reglerna i detta stycke är att änkepensionen
i sådant fall utges med samma andel av oreducerad pension som tilläggspensionen
i form av änkepension enligt andra stycket, dvs. i regel med viss 30-del av en
pension</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräknadenligt 8kap. 4 § i dess äldre lydelse. I
förekommande fall beräknas Prop. 1987/88:171 pensionen med hänsyn även till
sådan 15-delsreducering som enligt nuvarande regler görs för kvinnor mellan 36
och 50 års ålder utan barn under 16 år. Denna prövning av om änkepensionen
skall 15-delsreduceras görs givetvis med hänsyn till kvinnans ålder vid
dödsfallet eller den senare tidpunkt då anknytningen till barn under 16 år
upphör. I sådana situationer kan således utges vissa 30-delar av vissa 15-delar
av en oreducerad änkepension från folkpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall kvinnan enligt övergångsbestämmelserna i denna
punkt har fortsatt rätt till änkepension endast från folkpensioneringen (och
alltså inte dessutom från ATP) finns inte någon ATP att anknyta till. Detta
gäller i första hand de icke gifta kvinnor som uppfyller villkoren i
folkpensioneringens likställighetsregel. Som beskrivits ovan kan även vissa
gifta kvinnor komma att omfattas av fortsatt skydd från bara
folkpensioneringen. I fall av detta slag får beräknas en fiktiv tilläggspension
i form av änkepension motsvarande vad som skulle ha utgetts till kvinnan om
villkoren för rätt till sådan pension varit uppfyllda. Beräkningen avser i
detta hänseende endast att fastställa hur stor andel av en oreducerad
änkepension från ATP som skulle ha utgått till kvinnan om hon varit berättigad
därtill. Storleken av denna pension i det enskilda fallet behöver därför inte
fastställas. Andelen kan med tillämpning av 30-årsregeln (eller regeln i 15
kap. 1 eller 1 a §) direkt bestämmas på grundval av det antal år mannen
tillgodoräknats pensionspoäng fram t.o.m. år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 7 följer att även folkpension i form av
änkepension som utges med stöd av dessa särskilda övergångsregler alltid
samordnas med omställningspension eller särskild efterlevandepension, som
kvinnan kan bli berätfigad till enligt det nya regelsystemet. Reglerna i detta
hänseende behandlas närmare i kommentaren till den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av fjärde stycket framgår att de hittillsvarande reglerna
för änkepension i olika kapitel i AFL har fortsatt tillämpning beträffande
sådan änkepension som avses i förevarande punkt. Bl.a. tillämpas 5 kap. i
nuvarande lydelse när det gäller rätten fill sådan pension för utlänningar och
utlandssvenskar. Även 10 kap. 4 § i hittillsvarande lydelse blir tillämplig i fräga
om sådan änkepension som här avses. Det betyder bl.a. - som påpekats av statens
löne-och pensionsverk och Kommunernas Pensionsanstalt - att för försäkrade som
har rätt såväl till änkepension av detta slag som förtidspension enbart en av
förmånerna utges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förevarande övergångsbestämmelse reglerar det fall att en
kvinna samtidigt blir berättigad såväl till änkepension enligt dagens regler
som till omställningspension eller särskild efterlevandepension enligt det nya
regelsystemet. Så torde i regel bli fallet för kvinnor som omfattas av
övergångsreglerna i punkt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kan även inträffa i vissa speciella fall för
kvinnor, som har blivit änkor och beviljats änkepension med tillämpning av
nuvarande regler härför. Skulle en sådan änka gifta om sig, kommer
änkepensionen att dras in</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med stöd av 8 kap. 3 § andra stycket resp. 14 kap. 2 §
tredje stycket i Prop. 1987/88:171 nuvarande lydelse. Om den nye maken
därefter avlider - efter ikraftträdandet - inom fem års tid, återinträder
rätten till änkepension efter den förste maken. Dessutom kan kvinnan bli
berättigad till efterlevandepension i de nya formerna efter den sist avlidne
mannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fall av nu nämnda slag föreskrivs i förevarande punkt
att endast omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen
skall utges. Är änkepensionen större utbetalas dessutom det överskjutande
beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av regeln tas i fråga om folkpension
enligt det nya systemet hänsyn enbart till folkpension i form av änkepension.
Beträffande tilläggspension enligt de nya reglerna beaktas endast änkepension
från tilläggspensioneringen. Detta betyder att det i undantagsfall skulle
kunna komma i fråga att en efterlevande kvinna samtidigt uppbär t.ex.
folkpension i form av änkepension och tilläggspension i form av
omställningspension. Så kan bli fallet i vissa situationer där punkt 6 är tillämplig,
I kommentaren till den punkten har angetts nägra sädana situationer. Detta
skulle även kunna bli aktuellt - i omgiftesfallen - om kvinnan sammanbott såsom
icke gift med den först avlidne mannen. Möjlighet finns också för änka, som
inte är berättigad till folkpension i form av änkepension efter den först
avlidne mannen men väl till änkepension frän tilläggspensioneringen efter
honom, att sedan rätten till änkepensionen från tilläggspensioneringen
återupplivats efter det nya äktenskapets upplösning samtidigt erhålla
omställningspension från folkpensioneringen efter den sist avlidne mannen. Det
kan också hänvisas till den situation som beskrivits under punkt 5, nämligen
att en kvinna vid ikraftträdandet sammanbott med en man och sedermera gift sig
med honom och därigenom blivit berättigad till förmåner från såväl det äldre
som det nya regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förevarande punkt har upptagits regler om samordning
mellan ålderspension och viss övergångsvis utgiven änkepension från
tilläggspensioneringen. Motiven för de föreslagna reglerna har redovisats i
avsnitt 5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordningsreglerna i denna punkt avser enbart sådan
änkepension som utges med stöd av punkt 5 till kvinnor som är födda under något
av åren 1930-1944, dvs. år äldre än 44 men yngre än 60 år vid ikraftträdandet
av den nya lagstiftningen. Kvinnor som då är äldre och som avses med den
punkten har rätt att erhålla änkepensionen ograverad vid sidan av sin
ålderspension. Detsamma gäller alla kvinnor, oavsett ålder, som är änkor redan
vid ikraftträdandet av det nya regelsystemet och vilkas fortsatta rätt till
änkepension grundas på punkt 2. (Däremot görs samordning även för kvinnor som
är födda år 1945 eller senare och som innefattas i punkt 6: regler härför har
tagits in i punkt 9.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordningen enligt nu förevarande punkt innebär att
änkepensionen från ATP skall minskas rned den ålderspension från
tilläggspensioneringen som änkan är berättigad till för samma månad. Avräkningen
görs krona för krona. Detta betyder att en kvinna, som för samma månad är
berättigad till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>såväl
änkepension som ålderspension frän ATP, har rätt att uppbära</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:121.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>änkepensionen
endast i den man den överstiger beloppet för ålderspensio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nen. Änkepensionen utges alltså inte till någon del om den
egna ålderspen- Prop. 1987/88:171 sionen beloppsmässigt är lika stor eller
större. Är ålderspensionen lägre än änkepensionen, utbetalas änkepensionen med
belopp som motsvarar skillnaden mellan denna och ålderspensionen. Har kvinnan
inte rätt till någon ålderspension alls från ATP, erhåller hon hela
änkepensionen oreducerad. Under alla förhällanden får kvinnan alltså rätt att
uppbära hela den ålderspension som hon tjänat in rätt till, medan änkepensionen
kan komma att minskas med hänsyn till den egenpension i form av ålderspension
som utges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordningen enligt denna punkt avser inte enbart
ålderspension till kvinnan från fyllda 65 år. Även i fall då en kvinna gör ett
förtida uttag av ålderspension från ATP år regeln tillämplig. Detta innebär att
jag inte biträder ett förslag som försäkringsrätten för Södra Sverige framfört
under remissbehandlingen, att samordningen alltid skall ske med beaktande av
det belopp som skulle utges vid uttag fr.o.m. 65-årsmånaden och att även att
förtida uttag av ålderspension innan kvinnan blev änka - vilket därefter
återkallats - skulle inverka vid samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av andra meningen framgår att samordningsregeln inte
alltid skall tillämpas fullt ut. De kvinnor som här avses har alltid rätt att
erhålla så stor pension att änkepensionen tillsammans med kvinnans egen
ålderspension uppgår till visst minsta belopp. Detta garanterade belopp utgörs
av hälften av summan av kvinnans och den avlidne mannens egenpensioner i form
av ålderspension. Vid tillämpningen av denna regel tas alltså i princip hänsyn
till den ålderspension som faktiskt utges till kvinnan (jfr dock andra
stycket). I fråga om mannens pension beaktas den ålderspension som utgick till
honom vid tidpunkten för dödsfallet, dock beräknad utan hänsyn till förtida
eller uppskjutet uttag. Var mannen då inte berättigad till ålderspension läggs
till grund för beräkningen den hela förtidspension, beräknadenligt 13 kap. 2
och 3 §§, som mannen då hade rätt till eller skulle ha kommit i åtnjutande av
om rätt till sådan pension inträtt vid fidpunkten för dödsfallet. Underlaget
för beräkningen vid tillämpningen av denna garantiregel är alltså mannens och
kvinnans egenpensioner. 50 % av det sammanlagda beloppet härför är det belopp
.som kvinnan är garanterad uppbära i form av egenpension och änkepension efter
den samordning som föreskrivs i förevarande punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viss begränsning av garantiregelns tillämplighet
föreskrivs i tredje meningen i första stycket. Den tar sikte på kvinnor som
inte har egenpension frän ATP eller bara låg sådan. För att inte en sådan
kvinna skall få rätt till bättre pensionsförmåner med stöd av den föreslagna garanfiregeln
än vad som följer av nuvarande bestämmelser föreskrivs här att änkepensionen
aldrig kan utges med högre andel av mannens egenpension än vad som gäller enligt
14 kap. 3 § i nuvarande lydelse. Änkepensionen skall alltså inte på grundval av
garantiregeln kunna höjas från 40 resp. 35 % av mannens egenpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av andra stycket framgår att en änka som omfattas av
samordningsregeln i första stycket och som är 65 år eller äldre inte kan
uppskjuta uttaget av den ålderspension från ATP vartill hon är berättigad och
därigenom undvika att samordning görs mellan änkepensionen och denna
ålderspension. Om en sådan änka avstår frän att ta ut ålderspensionen, skall fr.o.m.
den manad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varunder hon fyller 65 år ändå göras en samordning mellan
änkepension och Prop. 1987/88:171 ålderspension. Samordningen avser då den
ålderspension som skulle ha utgått om kvinnan hade erhållit rätt därtill fr.o.m.
65-årsmånaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av första stycket likställs dessutom med
den ålderspension som änkan uppbär sådan ålderspension som hon skulle haft rätt
att erhålla om hon inte själv hade gjort undantagande från ATP enligt 11 kap. 7
§ i dess lydelse före år 1982. Även ålderspension som skulle ha utgetts om
änkan inte hade underlåtit att erlägga fastställd avgift till ATP för inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning likställs med utgående ålderspension vid
tillämpning av samordningsregeln i första stycket. Detta förslag bygger på en
allmän princip inom pensionssystemet om behandlingen av sådan tilläggspension.
Jag vill dock erinra om att socialförsäkringsutskottet i betänkandet 1986/87:10
menat att det finns skäl att närmare undersöka behovet av ekonomiskt stöd för
pensionärer som begärt undantagande frän ATP och att detta betänkande - som
godtagits av riksdagen (rskr. 1986/87:175) -överlämnats till
pensionsberedningen för genomförande av den begärda undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller bedömningen av rätten till pensionstillskott
och beräkningen av inkomstprövade förmåner för kvinnor som omfattas av de i
denna punkt upptagna samordningsreglerna får självfallet tas hänsyn enbart till
det tilläggspensionsbelopp som faktiskt utbetalas efter samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna punkt upptas reglerna om samordning mellan sådan
änkepension som utges med stöd av punkt 6 till kvinnor som är födda år 1945
eller senare och egen ålderspension till kvinnan. Denna samordning avser enbart
tilläggspension och görs enligt samma principer som samordningen enligt punkt
8. Dock finns inte här någon motsvarighet till den garantiregel som upptagits i
sistnämnda punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt sker alltsä samordningen enligt de principer som
beskrivits i punkt 8, och det kan därför hänvisas till kommentaren där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 10</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förevarande punkt har upptagits en särskild
övergångsbestämmelse som i realiteten innebår en ändring av nuvarande regel i
14 kap. 2 § tredje stycket. Den bygger på förslag i avsnitt 5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att regeln skall vara tillämplig är
att en kvinna före den nya lagstiftningens ikraftträdande har beviljats
tilläggspension i form av änkepension. Vidare krävs att denna änkepension,
också före ikraftträdandet, har med stöd av 14 kap. 2 § tredje stycket i dess
nuvarande lydelse dragits in på den grunden att kvinnan ingått nytt äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av den nya regeln är att kvinnan skall kunna
återfå den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>indragna
änkepensionen efter den förste mannen, om det nya äktenskapet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
upplösas efter att ha bestått i minst fem år. Detta gäller dock enbart</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
förutsättning att den nye mannen var 60 år eller äldre vid äktenskapets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mgaende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle det nya äktenskapet upplösas efter att ha bestått
kortare tid än fem Prop. 1987/88:171 år följer redan av 14 kap. 2 § tredje
stycket i dess nuvarande lydelse - som i ett fall som det hår berörda har
fortsatt tillämpning (punkt 2) - att kvinnan återfår rätten till änkepension
efter den förste mannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 11</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förevarande punkt har intagits den övergångsregel för
avvecklingen av barntillägget som föreslagits i avsniU 8.2. Den innebär att
sådana försäkrade som vid den nya lagsfiftningens ikrafUrädande redan har rätt
till barntillägg skall ha kvar denna rätt också fortsättningsvis. I dessa fall
prövas den fortsatta rätten till barntillägg enligt de hittillsvarande reglerna
för denna förmån. Däremot skall efter ikraftträdandet inte kunna nybeviljas
barntillägg till försäkrade som inte tidigare haft rätt därtill eller för barn
som inte berättigade föräldern till barntillägg vid tidpunkten för ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för regelns tillämpning är att den försäkrade
hade rätt till barntillägg för december 1989. Däremot krävs inte att han då
faktiskt uppbar denna förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 12</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 7 har föreslagits att hustrutillägget skall
avvecklas efter en viss övergångstid. Enligt förslaget skall detta ske med
början vid samma tidpunkt som de nya bestämmelserna om efterievandepension
träder i kraft. Äldre regler om hustrutillägg skall dock i viss utsträckning
tillämpas även för tiden efter den 31 december 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framlagda förslaget till ändring av 10 kap. 4 § andra
stycket innebär bl.a. att samordningen mellan hustrutillägg och vissa andra
pensionsformer avskaffas. Detta är en konsekvens av att hustrutillägget
avvecklas. Under den övergångstid då hustrutillägg alltjämt kan utgå skall
samordningsregeln i den paragrafen emellertid fortsätta att gälla. Detta följer
av övergångsbestämmelsen i förevarande punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 13</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i förevarande punkt intagna övergångsbestämmelsen har
behandlats i kommentaren till 5 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 14</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det i en annan lag än AFL eller i en förordning
hänvisas till änkepension enligt AFL skall därmed avses sådan änkepension som
utges med stöd av punkt 2, 5 eller 6, om annat inte framgår av
omständigheterna. Med änkepension kan i regel alltså inte likställas oniställningspension
eller särskild efterlevandepension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsskadeförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. Ersättning vid dödsfall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></b><b><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b><b><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'> ■</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket anger de olika former av efterlevandelivränta
som kan utgå enligt kapitlet. I enlighet med de överväganden som redovisats i
avsnitt 6 skall livränta alltså kunna utges till efterlevande barn samt till
vuxna efterlevande i form av omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket har intagits bestämmelse om likställande
i vissa fall av icke gifta samboende med gifta. Motsvarande regel finns i dag i
6 §. I den nya bestämmelsen har kretsen likställda ändrats i enlighet med vad
som föreslagits under avsnitt 6.3.1. Bestämmelsen överensstämmer med motsvarande
nya regler i 8 kap. 1 § andra stycket och 14 kap. 1 § tredje stycket AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarighet till nuvarande 8 och 11 §§ om rätt till
efterlevandelivränta för frånskild kvinna resp. förälder till den försäkrade
har inte upptagits i lagförslaget. Motivering härför har lämnats i avsnitt
6.3.1. I förslaget har inte heller intagits motsvarighet till nuvarande 13 § om
nedsättning av efterlevandelivräntor som samtidigt utgår till flera vuxna
efterlevande efter den avlidne, eftersom fall som regleras i den paragrafen
inte kommer att kunna uppstå inom ramen för det nya systemet för rätt till efterlevandeförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar nuvarande 2 § andra, tredje och
fjärde styckena, anger underlaget för beräkning av efterievandelivränta
(ersättningsunderlaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att markera den centrala ställning som avses tillkomma
livräntor till efterlevande barn har i förslaget reglerna härom flyttats fram
före bestämmelserna om rätten till livränta för efterlevande make.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket i paragrafen upptar de nya åldersgränserna
för rätt fill barnlivränta. Som angetts i avsnitt 6.2 har bestämmelserna
utformats efter mönster av vad som föreslås gälla beträffande barnpension inom
folk- och tilläggspensioneringen. Det kan därför hänvisas till kommentaren till
8 kap. 2 § i förslaget till lag om ändring i AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av hänvisningen i andra stycket framgår att 20 kap. 2 §
fjärde stycket AFL i dess nya lydelse skall gälla även beträffande rätten till
barnlivränta enligt LAF. Härigenom ges ett utländskt barn, som tagits emot här
i landet i adoptionssyfte av den försäkrade, rätt till livränta om den
försäkrade skulle avlida innan adoptionen genomförts (jfr. under avsnitt 6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen anger storleken av livränta till barn. Jämförd
med den nu gällande bestämmelsen i 10 § innebär paragrafen den ändringen att
barnlivränta alltid skall beräknas efter de procenttal som i dag gäller då den
försäkrade inte efterlämnar livränteberättigad änka. I avsnitt 6.2 har detta
förslag utvecklats närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen upptas regler för rätten till de i avsnitt
6.3.2 föreslagna två formerna av omställningslivränta. Förutsättningarna härför
anges genom hänvisning till motsvarande regler för omställningspension i 8 kap.
4 och 5 §§ AFL. Det kan därför hänvisas till motiveringen till dessa lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen regleras förutsättningarna för rätten till
särskild efterlevandelivränta. Detta görs genom hänvisning fill motsvarande
regler i fråga om rätten till särskild efterlevandepension inom den allmänna
pensioneringen i 8 kap. 6-10 §§ AFL. Innebörden av reglerna har utvecklats
under avsnitt 12.1 i kommentaren till de nämnda paragraferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen i andra stycket till olika regler i 16 kap. AFL
innebär att beträffande särskild efterlevandelivränta skall gälla vad som där
sägs om föreskrift om undersökning av viss läkare m.m. (16 kap. 2 § AFL),
skyldighet för försäkringskassa att ta initiativ till rehabilitering m.m. och
för den efterlevande att deltaga i sädan verksamhet (16 kap. 3 § AFL) samt
indragning och nedsättning av särskild efterlevandepension (16 kap, 7 a § AFL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarighet till nuvarande 7 § har inte upptagits
beträffande omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta. Regeln i
nämnda paragraf innebär att livräntan till en kvinna, som sammanbott med den
försäkrade under äktenskapsliknande förhållanden utan.att ha varit gift med
denne, minskas med hänsyn till det underhållsbidrag som kvinnan kan uppbära
från förutvarande make och med vissa ersättningar som har sin grund i tidigare
äktenskap och som skulle ha fallit bort vid omgifte. Att göra motsvarande
avräkning på omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta skulle
strida mot utformningen i övrigt av de förmånerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen anger storleken av omställningslivränta och
särskild efterlevan<br>
delivränta. Jämförd med nuvarande bestämmelse i 4 § om storleken av<br>
änkelivränta innebär paragrafen den ändringen att livräntan utgör 20 % i<br>
stället för 40 % av ersättningsunderlaget då den försäkrade efterlämnar även<br>
livränteberättigat barn. I sådant fall skall enligt förslaget livräntan till
barnet<br>
utgå utan minskning med hänsyn till den livränta som utges till den vuxne<br>
efterievande (5 §),</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarighet föreslås inte till nuvarande föreskrift
i 4 § andra Prop. 1987/88:171 stycket om femtondelsreducering av livränta
till en vuxen efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen ges bestämmelse om samordning mellan särskild
efterlevandelivränta och vissa andra förmåner. Detta görs genom en hänvisning
till motsvarande regel i 8 kap. 12 § AFL för särskild efterlevandepension från
den allmänna pensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra meningen reglerar samordningen i fall då den efterlevande
har rätt till såväl särskild efterlevandepension som särskild efterlevandelivränta.
Eftersom förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta överensstämmer
med de som avses gälla för efterlevandepension, kommer en efterlevande som är
berättigad till den förra förmånen i regel att vara berättigad också till den
senare. Som framgår av 6 kap. 1 § skall livräntan och pensionen inbördes
samordnas enligt de principer som gäller i dag, dvs. livräntan utgår endast i
den mån den överstiger pensionen. Detta innebär att, om den efterlevande har
rätt till såväl särskild efterlevandepension och särskild efterlevandelivränta
som annat stöd av i paragrafen avsett slag (dvs. stöd i de former som anges i 8
kap. 12 § AFL), samordning med det senare måste ta sikte på det belopp som
utgår i form av livränta och pension sedan dessa först samordnats med varandra.
Överstiger det andra stödet därvid vad som utgår i pension och livränta, skall
således sistnämnda förmåner över huvud taget inte utges. Är däremot pensionen
och livräntan större än det andra stödet, utgår de förstnämnda förmånerna som
utfyllnad till det senare. Vid denna samordning skall avräkning i första hand
göras på livräntan och därefter på pensionen. Innebär avräkningen att livräntan
helt faller bort, görs enligt förslaget till 14 kap. 7 § AFL reduktion därefter
först på tilläggspensionen och sedan på folkpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar nuvarande 12 §. Vid utformningen har
hänsyn tagits till det förslag till ändring av 12 § som nyligen lagts fram i prop.
1987/88:124 om god man och förvaltare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsningsregeln i första stycket har sin motsvarighet i
nuvarande 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen i andra stycket till 16 kap. 1 § första
stycket AFL innebär</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bl.a. att
det i princip skall krävas att den efterlevande ansöker om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efterlevandelivränta
för att få rätt därtill. Enligt nuvarande praxis utreder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dock
försäkringskassorna även utan ansökan om en efterlevande till en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avliden
försäkrad har rätt till ersättning på grund av arbetsskada, om det av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgifter
som kassan har tillgångliga framgår att sådan ersättning kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>komma i
fråga (jfr. prop. 1975/76:197 s. 108). Finner kassan att detta är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fallet,
initierar den en ansökan om livränta från den efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
bestämmelserna i 16 kap. 1 § tredje och femte styckena AFL skall Prop.
1987/88:171 kunna tillämpas i fråga om efterlevandelivränta enligt LAF. Sålunda
skall en fidsbegränsad särskild efterlevandelivränta kunna utbetalas för
förlängd tid utan att särskild ansökan därom görs. Likaså skall finnas
möjlighet att fillerkänna den som ansöker om särskild efterlevandelivränta
ersättning för kostnader för läkarundersökning m.m. som är av betydelse för
prövningen av rätten till livränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
16 kap. 5 § femte stycket AFL avses gälla beträffande livräntor till
efterlevande barn och vuxna. Barnlivränta skall alltså kunna utges retroaktivt
för längst två år fillbaka, medan omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta
skall kunna utbetalas för längst tre månader tillbaka före ansökningsmånaden.
Förslaget skall ses mot bakgrund av förmånernas syfte att lämna bidrag till den
efterlevandes löpande underhåll resp. att utgöra ett stöd under en
omställningstid (jfr prop. 1978/79:75 i vad avser motsvarande regler för allmän
pension).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
till 16 kap. 5 § sjunde stycket AFL medför att det för efterlevandelivräntornas
del kommer att gälla samma regel om avräkning vid retroaktiv utbetalning av efterlevandeförmån
fill barn som inom efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap. 8 § AFL innehåller bestämmelse om skyldighet för den som uppbär bl.a.
efterlevandepension att fill försäkringskassan anmäla inträffade förändringar
som år av betydelse för rätten till den utgående förmånen. Denna bestämmelse
avses gälla även beträffande efterlevande som erhåller efterlevandelivränta
enligt LAF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det slutligen gäller hänvisningen till 16 kap. 9 § AFL innebär denna bl.a. att
omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta utgår längst t.o.m.
månaden före den varunder den efterlevande uppnår 65 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
kap. Särskilda bestämmelser om ersättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
motsvarighet till det nuvarande tredje stycket i paragrafen har inte upptagits
i lagförslaget, eftersom omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta
inte skall utges till efterlevande som är 65 år eller äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har hänvisningen till 10 kap. 4 § AFL inskränkts till att avse
första stycket av den föreskriften (i dess nya lydelse). Den innebär att två
omställningslivräntor från arbetsskadeförsäkringen inte skall kunna utges till
samma efterlevande för samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
skall fortsättningsvis omställningslivränta eller - i vissa fall -särskild efterlevandelivränta
kunna utges samtidigt med egenlivränta. Likaså kan - med hänsyn till den nya
lydelsen av 10 kap. 4 § AFL - barnlivränta utbetalas samtidigt efter barnets
båda föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att hänvisningen
inskränkts till att avse enbart första stycket i 10 kap. 4 §<br>
AFL har sin grund i ett förslag under remissbehandlingen av försäkringsrät-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten för
Södra Sverige. Nuvarande regler innebär att ett efterlevande barn inte Prop.
1987/88:171 samtidigt kan erhålla både barnlivränta och egenlivränta från
arbetsskadeförsäkringen . Detta överensstämmer med vad som gäller och avses
gälla även i fortsättningen beträffande barnpension och förtidspension från
folkpensioneringen. Någon motsvarande samordning görs dock inte - och föreslås
nu inte heller göras framdeles - vid samtidig rätt till barnpension och
förtidspension från tilläggspensioneringen (jfr. 14 kap. .4 § i föreslagen
lydelse). Som framhållits av försäkringsrätten finns starka skäl för att i
detta hänseende behandla förmånerna enligt LAF på samma sätt som
tilläggspension. Förslaget innebär alltså att det i fall av här berört slag
fortsättningsvis inte skall göras någon samordning mellan barnlivränta och egenlivränta
åt barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På motsvarande sätt som beträffande särskild
efterlevandepension inom efterlevandepensioneringen skall ärenden om särskild efterlevandelivränta
avgöras av försäkringskassans socialförsäkringsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt]</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna avses träda i kraft vid samma tidpunkt som
reformen på efterlevandepensioneringens område, dvs. den 1 januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsregleringen inom arbetsskadeförsäkringen
motsvarar i stort sett den som föreslås gälla för den reformerade
efterlevandepensioneringen. Dock görs gränsdragningen mellan det äldre och det
nya systemet med utgångspunkt från tidpunkten för arbetsskadan och inte, som
inom efterlevandepensioneringen, tidpunkten för dödsfallet. Med hänsyn till
att enligt 2 kap. 4 § LAF en skada till följd av annat än olycksfall anses ha
inträffat den dag då skadan visade sig kommer denna dag ofta att bli av
avgörande betydelse för vilka regler som skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna i LAF om ersättning till efterlevande tillämpas
också i fall då ersättning skall utgå med stöd av lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän.
De nya bestämmelserna för efterlevandeförmåner i LAF kommer därför att tillämpas
också på ersättning till efterlevande enligt de nämnda lagarna. Härvid blir
samma övergångsbestämmelser som för LAF tillämpliga. Äldre regler om livräntor fill
änkor m.fl. i LAF skall således fortfarande gälla för bl.a. dem som uppbär
livränta vid ikraftträdandet och kvinnor som då har uppnått 45 års ålder, även
då rätten till livränta har sin grund i lagen om statligt personskadeskydd
eller lagen om krigsskadeersättning till sjömän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkt2</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här anges den principiella utgångspunkten för
övergångsregleringen, nämligen att det nya systemet skall tillämpas endast då
fråga är om dödsfall till följd av en arbetsskada som inträffar efter
ikraftträdandet. Detta gäller fullt ut i fråga om rätten till efterlevandelivränta
för maken (eller därmed likställd) till en avliden kvinnlig försäkrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att äldre bestämmelser skall tillämpas i fall då
arbetsskadan inträffat före ikraftträdandet innebär att livräntor som beviljats
enligt äldre regler även fortsättningsvis följer dessa regler. Det betyder
vidare att efterlevandelivräntor kan nybeviljas med tillämpning av äldre
bestämmelser även efter ikraftträdandet. Förutsättning härför är att
arbetsskadan har inträffat före ikraftträdandet. Att dödsfallet har skett först
därefter är härvid utan betydelse. Beroende på tidpunkten för skadan kan det
här komma i fråga att nybevilja livränta med tillämpning antingen av nuvarande
bestämmelser i LAF eller av bestämmelserna i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
(YFL) eller äldre lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att gränsdragningen mellan de nuvarande och de nya efterlevandeförmånerna
skall ske med olika utgångspunkter inom AFL och LAF- tidpunkten för dödsfallet
resp. arbetsskadan - kan leda till att det för en och samma efterlevande blir
aktuellt att tillämpa de nya bestämmelserna om efterlevandepension samtidigt
med de äldre reglerna om efterlevandelivränta. I fråga om samordningen
övergångsvis mellan efterlevandeförmåner enligt å ena sidan AFL och å andra
sidan LAF och äldre lagar om arbetsskadeförsäkring kommer då att gälla
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall då efterlevandelivränta skall utgå enligt äldre
bestämmelser skall dessa äldre bestämmelser tillämpas fullt ut. Detta gäller i
princip också då fråga år om samordning med pensionsförmåner och även om dessa
senare utgår med tillämpning av det nya systemet för efterlevandepensionering.
Skall livränta utges enligt hittillsvarande regler i LAF, kommer samordningen
att ske enligt 6 kap. 1 § i dess nuvarande lydelse. Detta innebär att en
änkelivränta samordnas med omställningspension och särskild efterlevandepension
enligt AFL och att livräntan utges endast i den mån den överstiger vad som
utgår inom folk- och tilläggspensioneringen i form av någon av de nämnda pensionerna.
Sedan dessa förmåner upphört att utgå, kommer änkelivräntan att utges med hela
sitt bruttobelopp. Efter det att änkan fyllt 65 år skall samordning ske med
folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. 1 § tredje stycket i dess
nuvarande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den efterlevande rätt till livränta enligt YFL eller
äldre lag och samtidigt rätt till någon av de nya förmånerna inom
efterlevandepensioneringen samordnas förmånerna enligt 17 kap. 2 § AFL i detta
lagrums nya lydelse. Samordningen skall därvid göras på motsvarande sätt som då
rätt samtidigt föreligger till änkelivränta enligt nämnda lagar och till
änkepension, dvs. reduktionen görs på efterlevandepensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya åldersgränserna för barnlivränta skall, enligt
föreskrift i första stycket, gälla även i fall då rätten till sådan livränta
har sin grund i dödsfall till följd av en arbetsskada som har inträffat före
ikraftträdandet. I princip skall alltså de nya reglerna tillämpas i fråga om
alla barnlivräntor enligt LAF, oberoende av tidpunkten för arbetsskadan eller
dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enda undantaget härifrån avser barn som är 18 år eller
äldre vid ikraftträdandet och som då redan har rätt till livränta. Om ett
sådant barn inte har rått att behålla livräntan lika länge som eljest med stöd
av de nya reglerna, skall i stället tillämpas hittillsvarande bestämmelser i 5
kap. 9 § första stycket. Barnet kan då med fillämpning av dessa uppbära
livräntan fram till dess det fyller 19 år eller, om barnet till följd av
sjukdom eller annan dylik orsak inte kan försörja sig, tills det uppnår 21 års
ålder. Detta gäller åven om barnet vid årsskiftet 1989-1990 bedriver studier
som ger rätt till barnlivränta enligt de nya bestämmelserna men vid senare
tidpunkt avslutar dessa studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten för ett utländskt barn som tagits till Sverige i
adoptionssyfte att, om en av de tilltänkta adoptiföräldrarna skulle avlida till
följd av en arbetsskada, erhålla efterlevandelivränta efter denne skall enligt
andra stycket gälla i situationer då dödsfallet inträffar efter
ikraftträdandet. Avgörande blir alltså här tidpunkten för dödsfallet, och inte
som eljest tidpunkten för arbetsskadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det - med stöd av regeln i punkt 5 - efter en
försäkrad, som avlidit pä grund av en arbetsskada som inträffat efter
ikraftträdandet, utges livränta till en änka eller därmed jämställd kvinna
enligt det hittillsvarande systemet, skall beträffande barnlivräntor efter den
försäkrade gälla en särskild övergångsbestämmelse. I sådant fall skall barnlivråntorna
inte utgå med de kompensationsgrader som anges i den nya 5 kap. 5 § utan med de
kompensafionsgrader som följer av 5 kap. 10 § i dess nuvarande lydelse.
Livräntan för det första barnet beräknas alltså till 20 % av ersättningsunderlaget
i stället för 40 % så länge som änkelivränta utbetalas. Samordningen mellan
livräntorna fill änkan och barnet följer i dessa situationer, liksom i fall då
arbetsskadan har inträffat före ikraftträdandet, hittillsvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna punkt motsvarar punkt 5 i övergångsbestämmelserna
till lagen om<br>
ändring i AFL. Den innebär att kvinnor, som vid det nya regelsystemets<br>
införande är 45 år eller äldre, behåller rätten till efterlevandeförmåner
enligt<br>
hittillsvarande regler även om den arbetsskada till följd av vilken mannen<br>
avlidit inträffat först under år 1990 eller senare. Rätten att fortsättningsvis<br>
erhålla efterlevandelivränta enligt nuvarande system gäller inte enbart änkor<br>
utan åven kvinnor som jämställs med änkor enligt 5 kap. 6 § i nuvarande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lydelse och frånskilda kvinnor. I sistnämnda fall är det
utan betydelse om Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>makarna skilts före eller efter ikraftträdandet. För andra
kvinnor än de som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avses i 5 kap. 8 § i nuvarande lydelse krävs dock att de
vid ikraftträdandet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det nya systemet var gifta med den sedermera avlidne
mannen eller då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanbodde med honom under sådana förhållanden som anges
i 5 kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i dess nu gällande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid samordning med efterlevandepension till en kvinna som
erhåller efterlevandelivränta med stöd av förevarande övergångsregel gäller vad
som angetts under punkt 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen till 10 kap. 4 § AFL i detta lagrums äldre
lydelse innebär att nuvarande regler fortsätter att gälla för samordningen
mellan bl.a. änkelivränta enligt äldre bestämmelser och egenlivränta (jfr. 6
kap. 7 § LAF i hittillsvarande lydelse).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna punkt motsvarar punkt 7 i övergångsbestämmelserna fill
lagen om ändring i AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen om
ändring i AFL (se under avsnitt 12.1) skall vissa gifta (och därmed likställda)
kvinnor, som är födda år 1945 eller senare, kunna beviljas änkepension från
folk- och tilläggspensioneringen enligt äldre regler (på speciella villkor),
även om mannen avlider efter det att reformen på efterlevandepensioneringens
område har trätt i kraft. En sådan kvinna kan dessutom få rätt till efterlevandelivränta
från arbetsskadeförsäkringen enligt de nya reglerna härför, om arbetsskadan
inträffar efter den 31 december 1989. I sådana fall skall livräntan utges
endast i den mån den överstiger änkepensionen. Detta blir en följd av att
enligt förevarande punkt äldre bestämmelser i 6 kap. 1 § första stycket skall
ha fortsatt giltighet i situationer av detta slag. Om arbetsskadan har
inträffat före ikraftträdandet men dödsfallet först därefter, kan en kvinna i
här behandlad åldersgrupp få rätt till efterlevandelivränta enligt äldre
bestämmelser och samtidigt viss rätt fill änkepension enligt det
hittillsvarande regelsystemet härför. Mellan dessa förmåner görs då samordning
enligt 6 kap. 1 § i nu gällande lydelse. Detta medför- utöver samordning enligt
första stycket - att tredje stycket i nämnda paragraf då tillämpas. Efterlevandelivräntan
skall alltså samordnas med kvinnans änkepension från ATP enligt denna regel fr.o.m.
den tidpunkt då hon uppnår 65 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
9</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkterna 8 och 9 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i AFL skall i
vissa fall övergångsvis utgiven änkepension från tilläggspensioneringen
samordnas med tilläggspension i form av ålderspension till änkan. En änka som
omfattas av de övergångsbestämmelserna kan dessutom vara berättigad till
änkelivränta från LAF enligt hittillsvarande regler. Enligt 6 kap. 1 § första
stycket LAF görs då en samordning mellan änkelivräntan och tilläggspensionen av
innebörd att livräntan utgår endast i den mån den överstiger änkepensionen. Vid
fillämpning av den regeln skall, enligt förevarande övergångsbestämmelse, änkepensionen
beaktas med det belopp vartill den uppgår före samordningen med ålderspensionen
från ATP. Änkelivräntan skall alltså reduceras med hela beloppet för
änkepensionen. På motsvarande sätt skall vid tillämpning övergångsvis av 6 kap.
1 § tredje stycket LAF i dess nuvarande lydelse tas hänsyn till - förutom
folkpension i form av ålderspension - änkepension från tilläggspensioneringen
med dess belopp före samordning med ålderspension från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i förevarande lag är en följd av bl.a. förslaget i avsnitt 7 att den särskilda
folkpensionsförmånen hustrutillägg skall avvecklas med en viss övergångstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den i avsnitt 7.3 föreslagna övergångsregleringen skall kvinnor som vid
ikraftträdandet är 55 år eller äldre även fortsättningsvis omfattas av
bestämmelserna om hustrutillägg. Sådana kvinnor skall alltså, när de fyller 60
år, alltjämt kunna beviljas hustrutillägg, och de skall dessutom i förekommande
fall ~ efter dispens - kunna ges rätt härtill även dessförinnan. Detta har lett
till omarbetning av 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvinnor
som vid den nya lagstiftningens införande är 54 år eller yngre skall inte
vidare kunna beviljas hustrutillägg. Uppbär emellertid en sådan kvinna
hustrutillägg vid ikraftträdandet, skall detta fortsätta att utges enligt nu
gällande regler. Skulle hustrutillägget senare komma att dras in med
tillämpning av nuvarande regler, kan kvinnan inte därefter på nytt beviljas sådant
tillägg. En bestämmelse härom har intagits som en övergångsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall då en kvinna - med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen om
ändring i AFL- uppbär folkpension i form av änkepension efter ikraftträdandet
av den föreslagna reformeringen av efterlevandepensioneringen skall hon kunna
få kommunalt bostadstillägg till änkepensionen. Sådant tillägg skall kunna
utges även till den som uppbär hustrufillägg efter ikraftträdandet. 2 § har
ändrats med hänsyn till dessa förslag. Där har också upptagits förslagen i
avsnitten 4.3.3 och 4.4.3 att kommunalt bostadsfillägg skall kunna utges som en
tilläggsförmån till dem som erhåller omställningspension och särskild
efterlevandepension från folkpensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ändringen i 5 § motiveras bl.a.
av förslaget i avsnitt 8 om avveckling av<br>
barntillägget och av de övergångsregler som föreslås härtill. I paragrafen har<br>
också angetts att vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vuxenstudiestöd för arbetslösa inte skall räknas som
inkomst vid inkomst- Prop. 1987/88:171 prövningen av hustrutillägg och KBT.
Ett förtydligande har också gjorts för att markera att utbildningsbidrag som
utbetalas vid utredning om förutsättnirigarna för arbetsmarknadsutbildning
inte skall beaktas vid inkomstberäkningen. Dessutom har vidtagits vissa rent
redaktionella ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna är en följd av den föreslagna reformeringen av
efterlevandepensioneringen. Enligt förslag i avsnitt 4 skall till
omställningspension och särskild efterlevandepension kunna utbetalas
pensionstillskott med maximalt 48 % av basbeloppet för år räknat. Vidare skall
i situationer då änkepension övergångsvis utges från folkpensioneringen denna
kunna förhöjas med pensionstillskott enligt samma regler som gäller för
närvarande. Föreskrift härom har intagits i 1 §. Denna avser änkepension såväl
enligt 8 kap. AFL i dess hittillsvarande lydelse som enligt 16 § lagen
(1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 §, som anger
storleken av pensionstillskott till omställningspension, särskild
efterlevandepension och änkepension, har i tredje stycket gjorts en ändring som
betingas av ändringarna i 8 kap. AFL. Syftet är att nuvarande bestämmelser om
pensionstillskott till änkepension skall gälla också efter genomförandet av
reformen på efterlevandepensioneringens område. Utges sålunda en änkepension
som reducerats med visst antal 15-delar pä grund av änkans ålder eller till
följd av förtida uttag av ålderspension, skall pensionstillskottet liksom
hittills reduceras i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ anger vidare
att pensionstillskott till partiell särskild efterlevandepension utbetalas med
motsvarande andel av oreducerat tillskott. Slutligen har i paragrafen upptagits
en bestämmelse som syftar på de fall då en änkepension utges med viss andel av
en oreducerad sådan pension till följd av punkt 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen om ändring i AFL (avsnitt 12.1). I sådana situationer kan
änkepensionen utges t.ex. med viss 30-del av en änkepension enligt reglerna i 8
kap. AFL i nuvarande lydelse. I fall av detta slag skall också
pensionstillskottet minskas i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i fråga om pensionstillskott till ålders-, änke-
och förtidspension skall pensionsfillskott till omställningspension och
särskild efterlevandepension avräknas mot tilläggspension som uppbärs av den
berättigade. Sådan avräkning görs enligt 3 § mot faktiskt erhållen filläggspension
i form av ålderspension, änkepension, omställningspension, särskild
efterlevandepension och förtidspension. Vid avräkningen tas hänsyn även till
sådan ålders-eller förtidspension från ATP som skulle ha utgetts till den
försäkrade om denne inte underlåtit att betala avgift till tilläggspensioneringen
(4 §) eller inte omfattats av undantagande från försäkringen för filläggspension
(övergångsbestämmelserna till lagen 1981:694 om ändring i lagen 1969:205 om
pensionstillskott). Däremot beaktas vid avräkningen inte sådan
"fiktiv" tilläggspension i form av änkepension, omställningspension
eller särskild efterlevandepension. Detta har föranlett ett tillägg i 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall kan till en person samtidigt utges
folkpension i form av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtidspension
eller förtida uttagen ålderspension och sådan pension i form</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
omställningspension. Rätt föreligger då till pensionstillskott till båda Prop.
1987/88:171 folkpensionerna. Vid avräkningen enligt 3 § mot tilläggspension tas
i dessa fall hänsyn till alla former av ATP. Pensionstillskottet till egenpensionen
reduceras således mot tilläggspension i form av såväl t.ex. förtidspension som
omställningspension. Och även mot pensionsfillskott till omställningspension
görs avräkning mot båda formerna av ATP. Detta innebär bl.a. att, om en
försäkrad har rätt till såväl förtids- som omställningspension från
folkpensioneringen samt dessutom uppbär tilläggspension i form av omställningspension,
denna tilläggspension inverkar reducerande på pensionstillskottet till
folkpensionen i form av omställningspension. Om ATP-pensionen är högre än nivån
för oreducerat pensionstillskott till omställningspension (48 % av
basbeloppet), görs i ett sådant fall dessutom avräkning på pensionstillskottet
till förtidspensionen mot den överskjutande tilläggspensionen i form av omställningspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om<br>
bidragsförskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
14 § är en följd av förslaget i avsnitt 3.4.1 om höjning i vissa fall av
nivåerna för bidragsförskott. Enligt förslaget skall bidragsförskott alltid
utgå med belopp motsvarande 40 % av basbeloppet för år räknat. Detta skall
gälla oberoende av om barnet samtidigt är berättigat till barnpension från
folkpensioneringen. Utgår bidragsförskott i förhållande till båda föräldrarna,
skall det utgöra 40 % av basbeloppet för år räknat i förhållande fill vardera
föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i 2, 7 och 11 §§ är orsakade av att det nuvarande andra stycket i 4 § sålunda
upphävs. Vidare har gjorts vissa språkliga ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya nivåerna för bidragsförskott avses gälla förskott som belöper på tid fr.o.m.
januari 1990. Detta gäller oberoende av när de utbetalas och oavsett om de
beviljats före eller efter ikraftträdandet. I förekommande fall får därför
göras en uppräkning fr.o.m. januari 1990 av bidragsförskott som utges sedan
tiden dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bidragsförskott som belöper på tid före januari 1990 gäller alltjämt
nuvarande nivåer även om förskottet utbetalas efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1095) om<br>
förlängt bidragsförskott för studerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i 7 och 9 §§ är en följd av att nuvarande 4 § andra stycket lagen (1964:143) om
bidragsförskott föreslås upphävt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya nivåer för bidragsförskott i vissa fall som föreslås i avsnitt 3.4.1 kommer
att gälla även beträffande förlängt bidragsförskott för studerande. I 5 §
föreskrivs nämligen att storleken härav bestäms enligt 4 § lagen om
bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1096) om</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>särskilt bidrag till vissa adoptivbarn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För barn som har rätt till barnpension med stöd av den
föreslagna regeln i 20 kap. 2 § fjärde stycket AFL skall inte dessutom kunna
lämnas bidrag enligt förevarande lag, även om barnet senare skulle adopteras av
den kvarievande av två makar som fört barnet till Sverige i adoptionssyfte. En
uttrycklig regel härom har - efter påpekande av statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor - tagits in i 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § andra stycket föreslås upphävt till följd av förslaget
i avsnitt 3.4.1 att bidrag enligt förevarande lag alltid skall utgöra 40 % av
basbeloppet för år räknat. Detta belopp skall alltså utges även om barnet
samtidigt är berättigat. till barnpension från folkpensioneringen eller om
bidragsförskott samtidigt utbetalas för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillägget till första stycket i 24 § är föranlett av
förslaget till reformerat system för efterlevandeskydd inom den allmänna
försäkringen och inom arbetsskadeförsäkringen. Efterlevandepension i form av
omställningspension samt omställningslivränta från arbetsskadeförsäkringen
skall inte påverkas av att den efterlevande för samma tid kan vara berättigad
till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) och skall inte heller medföra reducering
av KAS, pä motsvarande sätt som de nämnda efterlevandeförmånerna skall kunna
utgå ograverade av inkomst av förvärvsarbete (se avsnitt 4.3.3). Inte heller
skall KAS minskas med hänsyn till efterlevandepension i form av särskild
efterlevandepension eller motsvarande ersättning inom arbetsskadeförsäkringen.
I fall då den efterlevande har rätt till såväl sådan förmån som KAS skall i
stället den särskilda efterlevandepensionen och den särskilda efterlevandelivräntan
reduceras med beloppet för KAS. Regler härom har införts i 8 kap. 12 § och 14
kap. 7 § AFL samt 5 kap. 9 § LAF (jft avsnitt 4.4.3 och 6.3.3). I fråga om
änkepension enligt AFL och motsvarande livränta enligt LAF som utgår efter
ikraftträdandet skall nuvarande regler om samordning med KAS ha fortsatt
tillämpning. Dessutom skall givetvis även fortsättningsvis göras samordning
enligt hittillsvarande regler mellan å ena sidan KAS och å andra sidan änke-
och änklingspension m.m. som grundas på den avlidne makens tjänsteförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna principerna för samordning mellan å ena sidan
särskild efterlevandepension och å andra sidan KAS avses gälla också
beträffande de andra ersättningar som enligt förslagen till 8 kap. 12 § och 14
kap. 7 § AFL samt 5 kap. 9 § LAF skall reducera särskild efterlevandepension
resp. särskild efterlevandelivränta. Även med avseende på samordningen mellan å
ena sidan omställningspension och omställningslivränta och å andra sidan olika
sociala förmåner bör tillämpas samma principer som de nyss beskrivna. Det blir
därför anledning att senare återkomma till regeringen med förslag till
ändringar i de förordningar som berörs härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 171</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.9 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623) , Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslag i avsnitt 4.3.3 och 4.4.3 skall den som
uppbär omställningspension eller särskild efterlevandepension från
folkpensioneringen ha rätt till extra avdrag vid beskattningen enligt samma
regler som pensionstagare med ålderspension eller änkepension. Sådan rätt
uppkommer redan med nuvarande lydelse av anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen (1928:370), varför någon ändring inte fordras av den
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot krävs med anledning av detta förslag en ändring av
föreskriften om skyldigheten att avlämna självdeklaration. Förslag i frågan har
tagits upp i den nya lydelsen av 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.10 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1978:410) om rätt till<br>
ledighet för vård av barn, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>13 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1969:205) om pensionstillskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av<br>
barn, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>14 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av pensionsberedningens förslag i</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>betänkandet (SOU 1987:55) Efterlevandepension</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Bilagal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudpunkter i förslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen innebär att den nuvarande familjepensioneringen
med änkepension successivt ersätts av ett nytt system med följande
huvudpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpensionerna förbättras och skall kunna utbetalas under
längre tid och med högre belopp än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vuxna införs nya former av efterlevandepension, sorn
utbetalas på lika villkor fill män och kvinnor som inte har uppnått 65 års
ålder. Förmåner utges i form av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omställningspension
under en tid av ett år efter dödsfallet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omställningspension
också för tid därefter till efterlevande män och kvinnor som tar vård om barn
under tolv års ålder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskild
efterlevandepension till efterlevande som har nedsatta möjligheter alt
försörja sig genom förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari
1989. Det skall i princip omfatta situationer där dödsfallet inträffar efter
ikraftträdandet. Emellertid förses det med långtgående övergångsbestämmelser
till skydd för i första hand äldre och medelålders kvinnor. Alla kvinnor som
vid ikraftträdandet redan uppbär änkepension enligt nuvarande regler behåller
denna rätt ograverad också därefter. Även andra gifta kvinnor som vid
ikraftträdandet är 60 år eller äldre omfattas fullt ut av hitillsvarande
änkepensionering om de blir änkor efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.
Ett fortsatt skydd enligt den nu gällande änkepensioneringen ges också gifta
kvinnor som är i ålder 45-59 år när det nya systemet införs. För dessa kvinnor
skall dock enligt särskilda regler kunna göras en samordning mellan
änkepensionen och egen ålderspension från ATP fr.o.m. 65 års ålder. Slutligen
får gifta kvinnor som är yngre än 45 år den 1 januari 1989 och som då omfattas
av riskskyddet inom nuvarande änkepensionering behålla den rätt till
änkepension som genom deras män "intjänats" före de nya reglernas ikraftträdande.
Dessa kvinnor kan dessutom få pension enligt det nya systemet. En samordning
görs för de här berörda kvinnorna mellan änkepensionen och de nya förmånerna
samt dessutom med egen ålderspension från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motsvarande reformering föresläs äga rum av arbetsskadeförsäkringens
efterlevandeförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda folkpensionsförmånerna hustrutillägg och
barntillägg föreslås avvecklade efter en övergångstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till reformerad efterlevandepensionering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpension</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn, som förlorat en av eller båda sina föräldrar,
erhåller barnpension från<br>
folk- och tilläggspensioneringen.<br>
Pensionsrätt tillkommer liksom hittills den avlidnes biologiska barn och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>adoptivbarn.
Den utvidgningen föreslås av personkretsen att rätt till barnpen- Prop.
1987/88:171 sion tillförsäkras även utländska barn som tagits emot i Sverige i
adoptions- Bilaga 1 syfte om någon av de tilltänkta adoptivföräldrarna
skulle avlida innan adopfionen rättsligt genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvalifikationstiden
för utländska barns rätt till folkpension i form av barnpension föreslås sänkt
från fem års till sex månaders bosättning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gemensam övre åldersgräns föreslås gälla för folkpension och ATP. Som
huvudregel utges barnpension fram t.o.m. den månad då barnet fyller 18 år. Om
barnet därefter bedriver studier på grund- eller gymnasieskolenivå utbetalas
barnpension så länge studierna fortgår, dock längst t.o.m. juni månad det år då
barnet fyller 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
folkpensioneringen föreslås nuvarande nivåer i huvudsak oförändrade. Till
följd av bl.a. de ändrade beräkningsgrunderna för basbeloppet och som en
parallell till det nyligen fattade beslutet härom när det gäller
bidragsförskott föreslås dock en anpassning av procentsatserna för folkpension
i form av barnpension. Barnpension föreslås utgå för barn som förlorat en av
sina föräldrar på en grundnivå om 25 % av basbeloppet och en garantinivå om 40
% av basbeloppet. Liksom hittills görs avräkning krona för krona från
garantinivån ned till som lägst grundnivån mot tilläggspension i form av barnpension
till barnet. Någon avräkning gentemot efterlevandepension till den kvarlevande
föräldern (som nu sker med hänsyn till änkepension till kvinna som sammanbor
med barnet) föreslås dock inte göras inom ramen för den reformerade
efterlevandepensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
barnet samtidigt med barnpension berättigat till bidragsförskott föreslås att garantivniån
höjs från nuvarande 31 % till 40 % av basbeloppet. Vi föreslår även att
bidragsförskottet i dessa fall höjs från för närvarande 30 % till 40 % av
basbeloppet. Likaså föreslås att bidragsförskott skall utgöra 40 % av
basbeloppet även i fall då det utbetalas i förhållande till båda föräldrarna,
dvs. sammanlagt 80 % av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
barn som förlorat båda sina föräldrar föreslås att barnpension skall utbetalas
på en grundnivå om 50 % av basbelopet. För dessa barn föreslås en höjning av
garantinivån i förhållande till vardera föräldern från 31 % till 40 % av
basbeloppet. Barnet garanteras alltså härigenom en sammanlagd pension om lägst
80 % av basbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
tilläggspensioneringen föreslås barnpensionen för ett barn alltid utgöra 30 %
av den avlidnes beräknade pension. Till skillnad från nu bör detta belopp utges
även om pension samtidigt utbetalas till en vuxen efterlevande. Om den avlidne
efterlämnar flera pensionsberättigade barn, bör barnpensionen öka med 20 % (mot
för närvarande 10 %) för varje barn utöver det första och det sammanlagda
barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Härigenom fillgodoses en
önskan att förstärka det ekonomiska stödet för efterlevande barn i
flerbarnsfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
som förlorat båda sina föräldrar föreslås kunna uppbära barnpension från
tilläggspensioneringen efter dem båda (för närvarande utges enbart den högsta
pensionen till sådana barn).</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler för beskattning av barnpension föreslås oförändrade. Barnpension bör
alltså åven fortsättningsvis utgöra skattepliktig inkomst för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en nyhet föreslås en särskild begränsningsregel av innebörd att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter en avliden aldrig skall kunna utbetalas
tilläggspension i form av Prop. 1987/88:171 barnpension och
efterlevandepension till vuxen med högre sammanlagt Bilaga 1 belopp än vad
som motsvarar den avlidnes egenpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmåner till vuxna efterlevande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till vuxna efterlevande föreslås under särskilda
förutsättningar kunna utges efterlevandepension i form av omställningspension
och särskild efterlevandepension. Dessa utbetalas från både folk- och
tilläggspensioneringen enligt i princip helt överensstämmande regler. Rätt till
pension tillkommer män och kvinnor på identiska villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Den personkrets som ges rätt fill
efterlevandepension föreslås i första hand utgöras av efterlevande make. Med
make skall dock likställas sådan man eller kvinna som stadigvarande sammanbodde
med den avlidne vid fidpunkten för dödsfallet och som tidigare varit gift med
eller som har eller har haft eller väntar barn med den avlidne. En allmän
förutsättning för rätt till efterlevandepension föreslås vara att parterna -
gifta eller ej - stadigvarande sammanbodde med varandra vid fidpunkten för
dödsfallet.Generellt föreslås gälla en övre åldersgräns för
efterlevandepensionen vid 65 år. Om den efterlevande är äldre utges alltså inte
omställningspension eller särskild efterlevandepension. Någon nedre åldersgräns
finns däremot inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OmsiäUningspension</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevande män och kvinnor som inte fyllt 65 år föreslås
få rätt till omställningspension under en viss fid efter dödsfallet. För rätt
till pensionen föreslås gälla att parterna - förutom att de sammanbodde stadigvarande
vid tidpunkten för dödsfallet - hade bott tillsammans oavbrutet under en tid av
minst fem år fram till dödsfallet eller att de vid dödsfallet stadigvarande
sammanbodde med barn under tolv år som stod under vårdnad av makarna eller en
av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omställningspensionen föreslås utgå under en tid av ett år
omedelbart efter dödsfallet till alla som uppfyller de nämnda villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den efterlevande efter ettårsperiodens utgång har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn som inte har fyllt tolv år, föreslås
omstållningspensionen kunna utbetalas under förlängd tid. Den utges då
fortlöpande fram till dess det yngsta barnet fyller tolv år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till omställningspension för föriängd tid föreslås
upphöra om den efterlevande ingår nytt äktenskap eller stadigvarande sammanbor
med någon med vilken den efterlevande tidigare varit gift eller har eller har
haft barn. Rätten till den ettåriga omställningspensionen påverkas däremot inte
av omgifte e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande nivåer föreslås för omställningspensionen. Inom
folkpensioneringen utges pensionen med ett årsbelopp motsvarande 96 % av
basbeloppet. Den förhöjs i förekommande fall med pensionstillskott om maximalt
48 % av basbeloppet för år räknat. Den efterlevande garanteras härigenom
omställningspension med minst 144 % av basbeloppet per år (35 280 kr. med
basbeloppet 24 100 kr. och filläggsbeloppet 400 kr.). Dessutom utges enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samma regler som för ålderspension och nuvarande
änkepension kommunalt Prop. 1987/88:171 bostadstillägg till den som uppbär omställningspension.
Vidare föreslås att Bilaga 1 omställningspension skall medföra rätt till
extra avdrag vid inkomstbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ATP föreslås omstållningspensionen utgöra 20 % av den
avlidnes egenpension i de fall då det finns även barnpensionsberättigat barn
och 40 % av egenpensionen i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa nivåer inom folk- och tilläggspensioneringen gäller
såväl för den ettåriga pensionen som för pension för förlängd tid.
Omställningspensionen påverkas inte av den efterlevandes andra inkomster eller
av sociala förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild efterlevandepension</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevande män och kvinnor som vid makens bortgång
saknar ett förvärvsarbete som ger dem en tillräcklig inkomst bör i princip
alltid ges möjlighet att genomgå erforderlig utbildning eller få hjälp att
komma in i förvärvslivet - eller utöka sin arbetsinsats - genom åtgärder på det
arbetsmarknadspolitiska området. I sådana fall kan den efterlevande på samma
villkor som andra arbetssökande få ekonomiskt stöd i form av t.ex.
utbildningsbidrag, vuxenstudiebidrag eller-om villkoren härför är uppfyllda -
arbetslöshetsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid måste man enligt pensionsberedningens mening
räkna med att det kommer att finnas en grupp änkor och änklingar för vilka
behovet av ekonomiskt stöd inte blir tillgodosett på dessa vägar. En anledning
härtill kan vara att den efterlevande kommit upp i åren eller att arbeten
saknas på bostadsorten. En annan orsak kan vara att den efterlevandes
hälsotillstånd är sådant att det - trots att förtidspension inte kan beviljas -
är osannolikt att han eller hon skall kunna erhålla ett förvärvsarbete sorri
ger en tillräcklig inkomst. I fall av detta slag är det påkallat att ansvaret
för att tillgodose den efterlevandes behov av ekonomiskt stöd för kortare eller
längre tid åvilar efterlevandepensioneringen inom den allmänna försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana efterlevande som inte kan försörja sig genom eget
arbete och inte heller har ålderspension, förtidspension eller samhällsstöd i
arman form föreslås därför kunna få rätt till fortsatt efterlevandepension i
form av särskild efterlevandepension. Sådan pension föreslås kunna utgå för
tiden efter det att rätten till omställningspension bortfallit och fram till
dess den efterlevande får en fast fot i förvärvslivet eller uppnår 65 års älder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättigade till särskild efterlevandepension torde i
första hand bli änkor och änklingar som varit hemarbetande under en längre tid
före dödsfallet och som har bristande utbildning och yrkesvana. Härtill torde i
många fall komma sådana faktorer som nedsatt hälsa eller högre ålder. Särskild
betydelse torde pensionen komma att få för efterlevande som är bosatta på orter
med få arbetstillfällen och beträffande vilka man - med hänsyn till ålder,
bosättningsförhållanden och personliga omständigheter i övrigt - inte skäligen
kan ifrågasätta att de skall flytta till annnan ort där arbete kan finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som grundläggande villkor för rätten till särskild
efterlevandepension</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslås
gälla följande. Den efterlevande mannen eller kvinnan måste Prop. 1987/88:171
uppfylla kraven för rätt fill omställningspension, dvs. fem års äktenskap
Bilaga 1 (eller sammanboende enligt likställighetsregeln) och stadigvarande
sammanboende alternativt vård om barn under tolv år. Vidare måste den efterlevandes
möjligheter att bereda sig inkomst av arbete vara nedsatta med minst hälften.
Grunden härtill skall vara arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller
annan därmed jämförlig orsak. Bedömningen av förvärvsmöjligheternas
nedsättning bör göras under hänsynstagande till den efterlevandes möjligheter
att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans eller hennes
krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom eller henne.
Härvid bör beaktas den efterlevandes utbildning och tidigare verksamhet samt
ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har rätt till pensionen bör, i förekommande fall, beredas hjälp i syfte att
förbättra försörjningsmöjligheterna. Om skäl föreligger att den efterlevande
genomgår viss utbildning eller deltar i viss arbetsmarknadspolitisk åtgärd,
bör - i samarbete med bl.a. arbetsmarknadsmyndigheterna -därför tillses att
sådan kommer till stånd. En principiell skyldighet bör finnas för den
efterlevande att medverka vid sådana åtgärder som kan vara påkallade för att
förbättra förvärvsmöjligheterna. I vilken utsträckning det kan vara aktuellt
att kräva detta får dock givetvis bedömas med beaktande av det meningsfulla
häri. Hänsyn bör härvid tas till den efterlevandes personliga förutsättningar
som ålder, fidigare utbildning och verksamhet samt bosättnings- och
familjeförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
efterlevandepension föreslås kunna utges som hel pension eller - i kombination
med deltidsarbete - som två tredjedels eller halv pension. Hel efterlevandepension
föreslås utgå på samma nivåer som omstållningspensionen, dvs. 96 % av
basbeloppet i folkpension, samt kunna förhöjas med pensionstillskott och
kommunalt bostadstillägg och medföra rätt till extra , avdrag vid
beskattningen. Inom ATP utges särskild efterlevandepension med 40 resp. 20 % av
den avlidnes egenpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den efterlevande för samma tid och för samma nedsättning av
förvärvsmöjligheterna har rätt fill förtidspension eller till sjukpenning eller
egenlivränta från arbetsskadeförsäkringen, utges inte särskild efterlevandepension.
Är den efterlevande berättigad fill arbetslöshetsstöd, utbildningsbidrag,
vuxenstudiebidrag eller delpension, utbetalas den särskilda efterlevandepensionen
bara i den mån som den överstiger den andra förmånen. Den som har hel särskild
efterlevandepension har inte rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL). Till den som uppbär partiell efterlevandepension kan
utbetalas sjukpenning enligt AFL grundad på inkomsterna av deltidsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionen
dras in vid omgifte e.d. enligt sarnma regler som beträffande
omställningspension för förlängd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
efterlevandepension utges inom såväl folk- och tilläggspensioneringen enbart
till efterlevande som är bosatta i Sverige. Möjlighet till dispens skall dock
finnas i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergångsregler</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya systemet för efterlevandepension föreslås gälla
som huvudregel om dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet. Har dödsfallet
skett dessförinnan tillämpas äldre regler för barn- och änkepension även
fortsättningsvis. Från denna huvudprincip föreslår pensionsberedningen dock
rätt omfattande undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om barnpension föreslås sålunda att de nya
åldersgränserna i princip skall gälla även för barn som beviljats barnpension
före ikraftträdandet. Också den sänkta kvalifikationstiden för utländska barns
rätt till barnpension från folkpensioneringen vid bosättning i Sverige föreslås
bli tillämpad även i situationer då dödsfallet inträffat före ikraftträdandet.
Likaså föreslås att de nya nivåerna för barnpension inom folkpensioneringen
(och för bidragsförskott) skall gälla även för barn som beviljats sådan pension
(resp. bidragsförskott) före den 1 januari 1989. Om änkepension enligt
hittillsvarande regler utbetalas efter den avlidne, bör dock avräkning från
barnpensionens garantinivå göras med hänsyn till sådan änkepension även efter
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ATP föreslås dock huvudregeln gälla. Detta
innebär att de nya kompensationsgraderna för barnpension bör tillämpas enbart i
situationer då dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet. Här föreslås
dessutom - för att hindra överkompensation åt en och samma familj - att
nuvarande regler skall gälla även i situationer då dödsfallet inträffar efter
ikraftträdandet om det efter den avlidne samtidigt utges änkepension enligt
hittillsvarande bestämmelser med stöd av de övergångsregler som föreslås på det
området (se nedan). Även för föräldralösa barn bör huvudregeln tillämpas,
vilket betyder att de kan uppbära barnpension från ATP efter båda föråldrarna
enbart under förutsättning att en av eller båda föråldrarna avlider efter
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om vuxna efterlevande föreslås att alla änkor som
vid ikraftträdandet har rätl Ull änkepension skall ha kvar rätten härtill
också därefter. Pensionsrätten för dessa änkor följer helt nuvarande regler
fram till dess kvinnan avlider. Någon samordning med egenpension från ATP görs
alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till änkepension enligt hittillsvarande regler
föreslås tillkomma även kvinnor som bhr änkor först efter ikraftträdandet under
förutsättning att de har fyllt 45 år före den 1 januari 1989, dvs. år födda år
1943 eller tidigare. En ytterligare förutsättning för att dessa kvinnor skall
kunna beviljas änkepension föreslås vara att de vid utgången av år 1988 var
gifta med den man som sedermera avlidit (såvitt gäller ATP och folkpension)
eller att de då såsom ogifta sammanbodde med mannen under sådana förhållanden
som grundar rätt till änkepension från folkpensioneringen (beträffande
folkpension i form av änkepension).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till dessa kvinnor, som alltså är födda år 1943 eller
tidigare, utbetalas/raw tdl dess kvinnan fyller 65 år (om hon var yngre vid
dödsfallet) inom både folk-och tilläggspensioneringen änkepension helt enligt
de nuvarande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om dessa kvinnors rätt till änkepension från ATP
för tiden efter</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fyllda 65 år (dvs. för änkor som vid dödsfallet uppnått
denna ålder eller som Prop. 1987/88:171 gjort detta en tid efter det att
änkepension började utbetalas) förslås i viss Bilaga 1 mån skilda regler
beroende på när kvinnan är född.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kvinnor som är födda år 1928 eller tidigare, dvs. som
är 60 år eller äldre vid det nya systemets införande, innebär förslaget att
nuvarande regler för änkepension har fortsatt tillämpning i full utsträckning
också efter det att kvinnan uppnått den allmänna pensionsåldern. Dessa kvinnor
skall alltså såsom änkor kunna uppbära såväl en ograverad änkepension enligt
hittillsvarande regler som egen ålderspension från ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kvinnor som är födda under något av åren 1929-1943,
dvs. som är i åldern 45-59 år vid ikraftträdandet av det reformerade
regelsystemet, föreslås att det fr.o.m. det att kvinnan börjar uppbära egen
ålderspension från tilläggspensioneringen eller fyller 65 år i princip skall
ske en samordning mellan denna ålderspension och den änkepension från ATP som
kan utges till kvinnan efter den avlidne mannen med stöd av de här föreslagna
övergångsbestämmelserna. Denna samordning görs krona för krona och innebär att
änkepensionen utbetalas bara i den mån som den beloppsmässigt överstiger egenpensionen.
Emellertid garanteras kvinnan alltid en sammanlagd tilläggspension som
motsvarar 50 % av summan av den avlidne mannens och kvinnans egenpensioner.
Änkepensionen kan dock aldrig utges med högre belopp än vad kvinnan skulle ha
fått om nuvarande regler hade tillämpats fullt ut (40 % av mannens egenpension,
om barnpension inte utges samtidigt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För yngre kvinnor, dvs. de som är födda är 1944 eller
senare, liksom för äldre kvinnor utan rätt till ånkepension enligt de ovan
föreslagna övergångsreglerna bör det nya regelsystemet tillämpas i situationer
då dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kvinnor som vid ikraftträdandet är yngre än 45 år
föreslås dessutom särskilda övergångsregler med syfte att ge dem en fortsatt
rätt till hela eller del av den änkepension från ATP som de skulle ha fått om
mannen hade avlidit vid tidpunkten för ikraftträdandet. Dessa övergångsregler
avser alla kvinnor som vid ikraftträdandet är yngre än 45 år utan någon nedre
åldersgräns. En förutsättning är dock att kvinnan vid utgången av år 1988 år
gift och då uppfyller villkoren för rätt till änkepension inom ATP, dvs. att
antingen äktenskapet då bestått minst fem år eller att hon då har barn
gemensamt med maken. Mannens ålder är däremot utan betydelse i sammanhanget.
Den rätt som en kvinna i denna situation tillförsäkras är att hon kan beviljas
änkepension från ATP av viss storlek om och när mannen skulle avlida, under
förutsättning att äktenskapet då fortfarande består. Denna framtida änkepension
motsvarar storleksmässigt hela eller viss andel av den änkepension som skulle
ha utbetalats om mannen hade avlidit vid utgången av år 1988. Änkepensionen
beräknas- med tillämpning av 30- och 15-årsreglerna - på grundval av de år med
pensionspoäng och storleken av dessa som mannen förvärvat under tiden före
reformens ikraftträdande. Däremot tas inte hänsyn till år därefter, dvs. några antagandepoång
läggs inte till grund för pensionen. För att undvika att alltför små pensioner
betalas ut, krävs minst tre år med ATP-poäng före ikraftträdandet av reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lägsta belopp som utbetalas blir härigenom 1/10 av en
oreducerad änkepen- Prop. 1987/88:171<br>
sion.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna särskilda övergångsregel inom ATP föreslås
kompletterad med en motsvarande övergångsbestämmelse såvitt gäller
folkpensioneringen. Den innebär att kvinnor, som är yngre än 45 år vid
reformens ikraftträdande, under vissa förutsättningar kan ges rätt till även en
hel eller del av en hel folkpension i form av änkepension. Folkpensionen utges
i princip med samma andel av oreducerad pension som tilläggspensionen.
Förutsättningar härför är att kvinnan vid ikraftträdandet av det nya regelsystmet
uppfyller villkoren för rätt till folkpension i form av änkepension, dvs. att
hon då antingen fyllt 36 år och varit gift med mannen under minst fem år eller
också har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 års ålder.
Motsvarande rätt föreligger för en kvinna som då såsom ogift stadigvarande
sammanbor med en ogift man och som uppfyller villkoren i folkpensioneringens
likställighetsregel och övriga krav för rätt till änkepension. För bl.a. denna
kategori finns inte något ATP att anknyta till. I dessa fall får beräkningen
därför göras på grundval av en fiktiv tilläggspension i form av änkepension.
Folkpensionen utbetalas bara i de fall då mannen avlider innnan kvinnan fyllt
65 år och utges längst fram till dess kvinnan uppnår denna ålder. Den kvotdel
(i regel 30-delar enligt vad som utges i ATP) med vilken folkpensionen
utbetalas beräknas i förhållande till den änkepension från folkpensioneringen
som kvinnan skulle ha fått om de nu gällande reglerna hade tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kvinnor - födda är 1944 eller senare - som berörs av
dessa särskilda övergångsregler torde regelmässigt bli berättigade också till
omställningspension under ett år eller längre tid och i vissa fall även till
särskild efterlevandepension, om mannen skulle avlida innan de fyllt 65 år. För
att undvika dubbelkompensation föreslås därför att änkepensionen alltid skall
samordnas krona för krona med omställningspension och särskild efterlevandepension.
Även med ålderspension från ATP skall enligt förslaget göras en samordning av
sådan änkepension från ATP som här avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För efterlevande män föreslås huvudregeln gälla att rätt
till efterlevandepension förutsätter att dödsfallet inträffar efter
ikraftträdandet. Har hustrun avlidit dessförinnan utges alltså inga förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen
föreslås refomerade enligt samma principer som för den allmänna pensioneringen.
Detta innebär bl.a. att änkelivräntorna inom arbetsskadeförsäkringen successivt
- med motsvarande övergångsregler som för reformeringen av efterlevandepensioneringen
- avvecklas och ersätts med omställningslivräntor och särskilda efterlevandelivräntor,
som utges på lika villkor till män och kvinnor. Reglerna för dessa nya former
av efterlevandelivränta föreslås utformade efter förebild av motsvarande
förmåner inom den allmänna pensioneringen. Nuvarande ordning med något högre
nivåer skall dock kvarstå. Reglerna för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnlivräntor
justeras så att de båttre överensstämmer med det för barnpen-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sioneringen föreslagna regelsystemet, bl.a. såvitt gäller
personkrets, övre Prop. 1987/88:171<br>
åldersgräns och samordning med livränta fill vuxen efterlevande.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande möjligheter för frånskilda kvinnor och för
föräldrar till den avlidne att erhålla efterlevandelivränta föreslås bli
avskaffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustru tillägget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda folkpensionsförmånen hustrutillägg, som är inkomstprövad,
kan utges till kvinna som är gift med en ålders- eller förtidspensionerad man
och som själv - enligt huvudregeln - är i åldern 60-64 år. Denna förmån är
liksom änkepensioneringen uppbyggd med utgångspunkt från en äldre tids
familjemönster och arbetsfördelning mellan makar. Behovet av hustrutillägg har
också minskat till följd av införandet av pensionstillskotten, utbyggnaden av
bostadsstödet till pensionärer och genomförandet av den allmänna
tilläggspensioneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav föreslås att hustrutillägget successivt
skall avvecklas. De kvinnor som vid ikraftträdandet av de nya reglerna den 1
januari 1989 redan uppbär hustrutillägg bör dock ha rätt till detta också
fortsättningsvis. Vidare föreslås att kvinnor skall kunna nybeviljas
hustrutillägg också efter ikraftträdandet under förutsättning att de den 1 januari
1989 är 55 år eller äldre, dvs. födda år 1933 eller tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barntillägget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även den särskilda folkpensionsförmänen barnfillägg, som
är inkomstprövad mot ATP och kan utges till den som uppbär folkpension i form
av älders-eller förtidspension och har barn undr 16 år, föreslås avvecklad.
Denna förmån måste numera anses ha spelat ut sin roll mot bakgrund av den
utbyggnad som skett av pensionsförmånerna i övrigt och av annat samhällsstöd
till barnfamiljer. Liksom tidigare gjorts beträffande motsvarande förmån på
andra områden inom det socialpolitiska bidragssystemet bör därför nu även
folkpensioneringens barntillägg avskaffas. Detta innebär en renodling av
bidragen på det familjepolitiska fältet samt vinster från samordningssynpunkt
och från administrativa utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna ändring föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.
Den som då redan har rätt till barntillågg skall emellertid kunna behålla
barntillägget enligt hittillsvarande regler också för tiden därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadseffekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya systemet för efterlevandepensionering m.m. kommer
under de första åren efter ikraftträdandet att medföra kostnadsökningar för
socialförsäkringen i jämförelse med om nuvarande regler skulle kvarstå
oförändrade. Sammantagna över åren fram till sekelskiftet uppgår dessa ökade
utgifter inom folk- och tilläggspensioneringen till mer än 2 miljarder kr.
Därefter inträder successivt minskade utgifter. Drygt 40 är efter
ikraftträdandet uppgår minskningen till närmare 12 miljarder kr., varav
huvuddelen hänför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig till ATP-systemet.
Fram till omkring år 2020 kan dock de sammanlagda Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utgifterna för
efterlevandepension beräknas vara högre än vad de är för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Förteckning
över remissinstanser</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
över pensionsberedningens betänkande (SOU 1987:55) Efterle-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vandepension
Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner har avgetts av försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrätten för Södra Sverige, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen,
statens handikappråd, statens nämnd för internationella adoptioner,
försäkringsinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
statens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, centrala studiestödsnämnden.
Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Lantbrukarnas riksförbund.
Pensionärernas riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund,
Handikappförbundens centralkommitté. De handikappades riksförbund.
Försäkringsbolaget SPP, Kommunernas Pensionsanstalt, Kooperafionens
pensionskassa, försäkringsförening. Moderata Samlingspartiet Stockholm, Pajala
S-kvinnoklubb, anställda vid Kalix lasarett. Italienska riksförbundet FAIS-IR,
Moderata Kvinnoförbundet, Ensamståendes Intresseorganisation EIO, Husmodersförbundet
Hem och Samhälle och Statspensionärernas Riksförbund och Tidningen
Statspensionären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>257</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagtilllagomändringilagen(1962:381)omallmän försäkring
,.,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7<br>
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeföfsäk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring ................................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalt bostadstillägg till folkpension,.,.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförs<br>
kott för studerande ............... .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vissa adoptivbarn........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmark<br>
nadsstöd ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag fill
lagom ändringi taxeringslagen (1956:623).... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värd a v
barn m.m........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april
1988 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i Inledning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Allmänna
utgångspunkter......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Behovet av en reformering av
efterlevandepensioneringen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
regler och bakgrund till dessa </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen
efter tillkomsten av nuvarande familjepensionering </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bedömning av
familjepensioneringen för framtiden </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter
för en reformering av efterlevandepensioneringen </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddragen i
en reformerad efterlevandepensionering m.m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett nytt system
för efterlevandepension </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övergången till
det nya systemet.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.m............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angränsande
förmåner......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Förmåner
till efterlevande barn m.m......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personkretsen ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn som förts
till Sverige i adoptionssyfte </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utländska
medborgare och utlandssvenskar ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åldersgränser................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nivåerna för
barnpension m.m......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpensioneringen
m.m....................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ATP........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 Förmåner
till vuxna efterlevande.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Inledning....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Personkretsen ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>91 Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevandepensioneringens
likställighetsregler</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.4.2.3 Krav på stadigvarande sammanboende </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.4 Likställighetsregler inom övriga områden av den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna pensioneringen...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Omställningspension........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare villkor
för rätt till omställningspension .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionsniåverm.m............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Sårskild efterlevandepension......................
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare villkor
för rätt till särskild efterievandepension </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionsnivåer m.m....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5................................................................... Efterlevandepension
till utlandssvenskar och utländska<br>
medborgare..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergångsregler inom efterlevandepensioneringen </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergångsregler
inom barnpensioneringen m.m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergångsregler
i fråga om pension till vuxna efterlevande</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevande
män.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevande
kvinnor............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Allmänna synpunkter....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
regler.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformering av efterlevandeförmånerna
inom arbetsskadeförsäkringen </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten till
livränta åt efterlevande barn........... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten till livränta
åt vuxna efterlevande......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personkretsen ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omställningslivränta............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild efterlevandelivränta................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordning med
den allmänna pensioneringen </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergångsregler.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hustrutillägget......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
regler............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvecklingen av
hustrutillägget....................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regler för en
successiv avveckling................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barntillägget ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
regler............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avveckling av
barntillägget ............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningar............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redovisning av
beräkningarna........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterlevandepensioneringen................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga förslag........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administrativa
kostnader m.m............... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182
259</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10.................................................................. .
Ändring i föräldraledighetslagen 183 Prop. 1987/88:171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag....................................
185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.........................................
185</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lagom ändringi
lagen (1962:381) om allmän försäkring 185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.........................................................
234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
................... 242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1969:205) om pensionstillskott 243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1964:143) om bidragsförskott 244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande...........................................
244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lagom ändring i
lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn..........................................
245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd ......................................................... 245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lagom ändringi
taxeringslagen (1956:623) .. 246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m.............................................
246</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan..................................................
246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut........................................................
246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanställning av pensionsberedningens förslag i betänkandet (SOU 1987:55)
Efterlevandepension Reformering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner 247</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Förteckning över
remissinstanser............... 257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>gotab Stockholm 1988 15009 "'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
BBordläggning1988-04-14 00:00:00inträffat2INLInlämning1988-04-14 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1988-04-15 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-04-29 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFolkpartiet liberalerna2014-11-23 22:56:06statustextstatustextÄrendet är avslutatGB031712019-05-28 12:34:06tilldelatTilldelatSocialförsäkringsutskottet2014-11-23 22:56:06GB03171prop_198788__171.pdf12422244pdfom reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.https://data.riksdagen.se/fil/5BC68757-22AA-405B-A01B-43A17C58E1C6följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf47mot1987/88Sf47med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf48mot1987/88Sf48med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf49mot1987/88Sf49med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf50mot1987/88Sf50med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf36mot1987/88Sf36med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf37mot1987/88Sf37med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf38mot1987/88Sf38med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf39mot1987/88Sf39med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf40mot1987/88Sf40med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf41mot1987/88Sf41med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf42mot1987/88Sf42med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf43mot1987/88Sf43med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf44mot1987/88Sf44med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf45mot1987/88Sf45med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf46mot1987/88Sf46med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf47mot1987/88Sf47med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf48mot1987/88Sf48med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf49mot1987/88Sf49med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf50mot1987/88Sf50med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf46mot1987/88Sf46med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf45mot1987/88Sf45med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf44mot1987/88Sf44med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf43mot1987/88Sf43med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf42mot1987/88Sf42med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf41mot1987/88Sf41med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf40mot1987/88Sf40med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf39mot1987/88Sf39med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf38mot1987/88Sf38med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf37mot1987/88Sf37med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:171<br/>
om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.GB02Sf36mot1987/88Sf36med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.Motion