2284930GB031641987/88164propproppropProposition 1987/88:164PropositionProposition16401988-03-24 00:00:002025-12-19 13:29:402008-06-13 09:01:49om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB03164/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB03164https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB03164
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88:164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om vissa frågor inför allmän fastighetstaxeringar 1990</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 24 mars 1988 för den åtgärd och del
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjell-Olof Feldt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt K.Å. Johansson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna
om faslighets-taxering inför 1990 års allmänna fastighetstaxering av
småhusenheter. Värdefaktorerna för alt fastställa byggnadsvärdet föreslås bli
ändrade i flera avseenden. Reglerna för mätning av husels storlek anpassas lill
den nya svenska standarden för mätning. Vid bedömningen av småhusels älder
skall i fortsättningen större vikt läggas vid dess nybyggnadsår. Åldern på
småhusets utrustning skall beaktas vid slandardbedömningen. Även i forlsällningen
bedöms småhusets standard utifrån en frågelista men denna omarbetas. Den poäng
som erhålls genom frågelistan kan frångås om antalet poäng inle ger en
rättvisande bild av standarden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar markvärdet föresläs också vissa förändringar.
Klassindelningen av tomtmarkens storlek avskaffas och ersätts med ett
riktvärde för normalloml, från vilket avvikelser görs för varje kvadratmeter.
Den s. k. värdeserien för tomlmarksvärderingen avskaffas således.
Klassindelningen av värdefaktorn vatten och avlopp görs mer differentierad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny taxering skall göras när indelningen i ägoslag eller
byggnadstyp ändras. Befintlig bebyggelse med ett sammanlagt taxeringsvärde
understigande 10000 kr. skall inte påverka indelningen i ägoslag. Likaså införs
en beloppsgräns om 10000 kr. för när justering för säregna förhållanden skall
göras beträffande småhusenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föresläs alt den som under andra årel före
taxeringsåret äger etl småhus som förvärvats under tredje året före allmän
fastighetstaxering skall vara skyldig att lämna de uppgifter som behövs till
ledning inför fastighetstaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slutligen föreslås atl länsskaltemyndighel
ges möjlighet att vid allmän Prop. 1987/88: 164 fastighetstaxering av
småhusenheter förordna, ulöver ordföranden, två ledamöter i
fastighetstaxeringsnämnd i stället för enbart en ledamot enligt nuvarande
regler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:97.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 4 §, 7 kap. 3 och 5 §§, 8
kap. 3 §, 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 17 kap. 6 §, 19 kap. 8 § och 25 kap. 6 § faslighetstaxeringslagen
(1979: 1152) skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tomtmark</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=54 height=92>
<tr>
<td valign=top align=left height=92 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exploateringsmark</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Täktmark</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
skall indelas i de ägoslag som anges i del följande. Mark som är vattentäckt
skall indelas endast om den är läktmark. Indelningen får inte påverkas av
förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad).</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande.
Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen
får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inle skulle
uppgå till 10000 kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad,
specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats,
upplagsplats, kommunikalionsutrymme m.m., som ligger i anslutning lill sådan
byggnad. Mark lill fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som
inte överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till
någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad nu har
sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har
bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats
längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart
att den får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark
endast om del finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked
enligt plan- och bygglagen (1987: 10), avseende sådan byggnad som anges i
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och som till någon
del är avsedd att användas för byggnadsändamål. Detta skall inte gälla, om
marken skall indelas som tomtmark eller om det är uppenbart att exploatering ej
kommer att genomföras eller kommer att avsevärt fördröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med täkttillstånd
skall jämställas pågående läkt. Byggnad på läktområde för taktens utnyttjande
hindrar inle alt marken indelas som täktmark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senasle lydelse 1987: 146.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas
till växtodling eller bete och som är lämplig atl plöjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas
till bete och som inle är lämplig att plöjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som
inte i väsentlig utsträckning används för annal ändamål. Mark där del bör
finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot alt fjällgränsen
flyttas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark som ligger hell eller i huvudsak outnyttjad skall
dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inle
bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för
virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i
genomsnitt minsl en kubikmeter virke om årel per hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsim- Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och
andra impedi-pedimenl ment i anslutning lill skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrig mark Mark som inle skall ulgöra något av de tidigare
nämnda ägoslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall
taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall bestämmas
för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeomrädet
och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden
som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeomrädet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets
bestämmande, skall indelas i klasser. Resultatet av klassindelningen kallas
klassindelningsdata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktvärde skall redovisas på karta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdefaktorer, som särskill skall beaktas vid riktvärdets
bestämmande, skall, utom såvitt avser värdefaktorerna storlek för småhus och
storlek för tomtmark för småhus, indelas i klasser. Resultatet av
klassindelningen kallas klassindelningsdata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i tabell eller på annal sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger värdefaktorer, som inte särskill har beaktats
vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar pä marknadsvärdet, skall
ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering
för säregna förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den
skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhällanden
och värdet utan säregna förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pålaghg inverkan på marknadsvärdet skall, i fråga om
småhusenhet, anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med
minst 10000 kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en
eller flera av följande värdefaktorer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slorlek Storleken bestäms med hänsyn till småhusets bostadsyta
och dennas fördelning på olika våningar. Storleksklassen jör småhus med en
storlek som motsvarar högst 200 kvadratmeter i ett plan får inte göras
större än att den motsvarar 10 kvadratmeter bostadsyta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika
återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusels nybyggnadsår,
omfallningen av lill- och ombyggnader saml lidpunkten för dessa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slorlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets
boulrymmen och biul-tymmen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika
återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn lill småhusets nybyggnadsår,
omfattningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning
av boulrymme saml tidpunkten för dessa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20
år får inle göras störte än att den motsvarar 5 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Standard</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Standarden
bestäms med hänsyn lill småhusets byggnads-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>material och utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:57.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ett nybyggt småhus För ett nybyggt småhus<br>
skall finnas minst fem stan- skall finnas minsl femlon<br>
dardklasser.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>standardklasser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnads- Byggnadskategorin bestäms med hänsyn lill om
småhuset<br>
kategori</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgör friliggande småhus, kedjehus
eller radhus saml, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faslighets- Med faslighelsrättsliga förhållanden avses om
den tomt-<br>
rättsliga</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark som småhuset är beläget på
utgör självständig faslig<br>
förhållanden het eller inte. Utgör tomtmarken inte självständig faslighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall hänsyn även las till möjligheten att tomtmarken kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bilda egen fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värde-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
värdeordning avses husels ordningsnummer i värde-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ordning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänseende inom tomten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 kap. 2§ Riktvärdet skall bestämmas med utgångspunkt i
all tomtmarken kan bebyggas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som riktvärde får endast anges värden i en fastsläUd
värdeserie.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap.<br>
2§-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande laxeringsperiod</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ny
taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>taxeringsenhets
beskattningsnatur eller skatlepliktsförhällande bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny taxering av fastighet skall ske om fastigheten är
indelad som sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän
fastighetstaxering och del vid laxeringen visar sig att den bör indelas i annan
lyp av taxeringsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A'' taxering av fastighet skall ske även i andra fall om
det visar sig att mark bör indelas i annal ägoslag eller byggnad i annan
byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden
att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment
bör indelas som något annat av dessa ägoslag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§' Ordförande i faslighelstaxeringsnämnd förordnas av länsskaltemyndighelen
senast den 15 september andra årel före det år då allmän faslighels-taxering
äger rum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskattemyndigheten
får förordna ytterligare en ledamot i fastighelslaxeringsnämnd. Därvid gäller
vad som sägs i första slyckel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid fastighetstaxering av småhusenheter får länsskaltemyndighelen
förordna Ivå ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd och vid annan fastighetsla.xering
en ledamot utöver ordförande. Därvid gäller vad som sägs i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som under andra året före taxeringsåret äger småhusenhet,
som förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter anmaning av
länsskattemyndighet skyl-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>= Senasle lydelse 1987:391. ' Senaste lydelse 1986: 1300. ''Senaste
lydelse 1986: 1300.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför
allmän faslig-hetstaxering.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som under andra årel före taxeringsåret äger
hyreshusenhet, som förvärvats sedan föregående allmänna faslighelslaxering, är
efter anmaning av länsskaltemyndighel skyldig alt till ledning inför allmän
fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppburils under andra årel
före taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som under andra årel före taxeringsåret äger induslrienhel
är efter anmaning från länsskaltemyndighel skyldig alt till ledning inför
allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppburils under andra årel
före laxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare
av täklenhel eller annan taxeringsenhet på vilken täklverksamhel pågår eller
eljest är tillålen, är efter anmaning från länsskaltemyndighel skyldig alt till
ledning inför allmän faslighelslaxering lämna uppgift om de priser som under
andra årel före laxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 17 kap. /, 8-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 17 kap. 8-13,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13,15-17 och 19-25 §§ skall i till- 15-17 och 19-25 §§
skall i tillämp-<br>
lämpliga delar gälla även i fråga om liga delar gälla även i fråga om sär-<br>
särskild faslighelslaxering. Förord- skild faslighelslaxering. Förord<br>
nande av konsulenter som avses i nande av konsulenter som avses i<br>
17 kap. 15 § skall emellertid äga 17 kap. 15 § skall emellertid äga<br>
rum senast den 30 november årel rum senast den 30 november året<br>
före det år då särskild fastighets- före det år då särskild faslighels<br>
laxering äger rum.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>taxering äger rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskaltemyndighelen och den lokala skattemyndigheten
skall ål särskild fastighelslaxeringsnämnd bereda ärenden och ombesörja göromål
av expeditionen art. Nämnda myndigheter granskar fastighetsdeklaralioner och
tillhandahåller i den omfattning som arbetsförhållandena medger föredragande i
ärende som myndighet granska'..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1988 och tillämpas
första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1986: 1300.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars
1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Feldt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering
år 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986 ärs småhuslaxeringskommitté (Fi 1986:03) tillkallades
för alt göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering av småhusenheter
inför den allmänna fastighetstaxering som skall ske är 1990. Kommittén har
redovisat sina slutsatser i betänkandet (Ds Fi 1987:8) Småhustaxering. (I kommittén
ingick som ledamöter överdirektören Lennart Grufberg, ordförande,
riksdagsledamöterna Tore Claeson, Eva Johansson, Kjell Johansson, Slig
Josefson, Magnus Persson och Karl-Gösta Svenson samt sakkunnige Claes Ljungh.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. Kommilléns
sammanfattning av sitt förslag, betänkandets förfallningsförslag och en
förteckning över remissinstanserna bör fogas lill protokollet i della ärende
som bilaga 1-3. Beträffande gällande rätl samt utredningens närmare
överväganden hänvisas till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 2785/87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser nu atl behandla de frågor som tagits upp i del
nämnda belänkandet och lägga fram förslag med avseende på värderingen av
småhus inför 1990 års allmänna fastighetstaxering. Jag kommer även alt behandla
nägra andra frågor med anknytning till fastighetstaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna fastighetstaxeringen är genom ell
riksdagsbeslut år 1985 uppdelad på så säll alt fastighetsbeståndet taxeras
skilda är (prop. 1984/85:222, SkU 1985/86: 2, rskr. 2, SFS 1985: 820 och 821).
Innevarande år, dvs. 1988, taxeras således hyreshus-, industri- och specialenheler
medan småhusenheterna taxeras år 1990 och lantbruksenheterna år 1992. Därefter
kommer taxering all ske vartannat år i samma ordningsföljd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har tidigare i en skrivelse (rskr. 1981/82:179) uttalat alt del Prop.
1987/88: 164 med stöd av erfarenheterna från 1981 års allmänna
fastighetstaxering vore motiverat med en allsidig och förutsättningslös översyn
avseende såväl materiella som formella regler. Särskill betonades syftet all
åstadkomma förenklingar i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför 1988 års allmänna fastighetstaxering har vissa
ändringar i de materiella reglerna beslutats (prop. 1985/86:160, SkU 44, rskr.
44, SFS 1986:258). Därvid framhölls bl.a. atl ändringarna var av mindre omfattning
beroende på alt de tidigare bestämmelserna i fräga om de byggnadstyper som
skall taxeras är 1988 visat sig i slort fungera väl och ge etl rättvist
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samma proposition framhöll jag atl situationen är en
annan beträffande småhusen. Mol bakgrund av den kritik som småhustaxeringen år
1981 utsattes för fann jag del nödvändigt all göra en översyn av bestämmelserna
om laxeringen av småhus inför den allmänna fastighetstaxeringen av dessa år
1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna översyn har nu skett genom småhuslaxeringskommilténs
arbete, i vilket bl.a. deltagit företrädare för riksdagspartierna. Kommittén
har i sill betänkande lämnat förslag som bl. a. innebär atl förekomsten av byggnad
eller byggnader med värde understigande 10000 kr. inte skall påverka
indelningen av mark i ägoslagel tomtmark, att ändringar i den grundläggande
indelningen i ägoslag och byggnadstyp skall utgöra nylaxeringsgrund, all en
beloppsgräns införs vid justering för säregna förhållanden samt alt
klassindelningen för tomtarealen avskaffas. Vidare föreslås förändringar
beträffande reglerna för bestämmande av elt småhus storlek, ålder och standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommilléns förslag i dessa delar har överlag fåll ell
positivt bemötande av remissinstanserna. Jag kommer därför all föreslå alt
värderingen av småhusenheter för framtiden utformas på i huvudsak det säll som kommillén
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra delar harjag intagit en från kommitténs förslag
avvikande ståndpunkt. Jag anser del exempelvis vara för tidigt alt ta
ställning lill om den nya plan- och bygglagsliflningens regler om detaljplans
genomförandetid skall få avgörande belydelse för ägoslagsklassificeringen.
Andra frågor som jag anser böra bero för översyn i annal sammanhang avser en
övergång lill all enbart laxera totalvärden vid småhustaxeringen samt alt ägoslaget
exploateringsmark skall upphöra som särskilt ägoslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande avser jag alt mer ingående behandla de
olika förslagen. Först vill jag emellertid kommentera de utgångspunkter som kommillén
haft för sitt arbete samt även nägot beröra normgivningen vid
faslig-helstaxeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.2
Grundläggande regler</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De grundläggande värderingsprinciperna ändras inte. Förekommande
problem med höga fastighetspriser i områden som är attraktiva för fritidsboende
skall inte föranleda undantag från rådande marknadsvärdeprincip vid
fastighetstaxeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har i enlighet med sina
direktiv utgått från all värderingsmodellen med marknadsvärdet som underlag för
taxeringen inte skall ändras. Denna förutsättning har föranlett kommittén att
inte lämna förslag till hur man skall beakta situationen där attraktiva lägen
för fritidsboende driver upp laxeringsvärdenivån för de permanentboende. Likaså
har utgångspunkten, att privaträltsliga förpliktelser inle skall beaktas vid
värderingen, medförl all kommittén inte ansett sig böra överväga någon lösning
pä situationen för de fastighetsägare som upplåtit arrende-tomter på
oförmånliga kontraktsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Principen med marknadsvärdet som bas
för taxeringsvärdet har inte mött några invändningar. Däremot framhålls från
olika håll synpunkter på den värderingsmodell som används för atl uppskatta
marknadsvärdet. Denna fråga avser jag dock återkomma lill senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar problemet med de höga taxeringsvärden som
kan uppslå för permanentboende på attraktiva frilidsorler betonar kammarrätten
i Stockholm alt detta inte är någol som bör beaktas vid fastighetstaxeringen,
vilken ju syftar lill all åsätta värden som motsvarar 75% av marknadsvärdet.
Bohusläns sainarbetskoinmitlé föreslår atl ett "lägesavdrag" införs
som kompensation för de permanentboende i drabbade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommilléns val alt inte överväga någon lösning av hur man
bör beakta oförmånliga arrendeavtal vid fastighetstaxeringen har mötts av
kritik. Kammarrätten i Stockholm menar alt de privaträltsliga förpliktelser som
är aktuella i dessa fall torde vara så pass ensartade och prispressande all del
knappast skulle vara förenat med alltför stora svårigheter atl göra undantag
för dessa fall. Tungt vägande billighelsskäl talar enligt kammarrätten för en
dylik lösning. Likaså finner kammarrätten i Göteborg det angelägel atl något
görs ål saken emedan utfallet vid den allmänna fastighetstaxeringen 1981 många
gånger var orimligt och direkt stötande. LRF anser all del med god vilja går atl
finna en tillfredsställande lösning på problemet till 1990 års
fastighetstaxering. Sveriges jordägareförbund anser svårigheterna att beakta privaträltsliga
förpliktelser vid värderingen är starkt överdrivna och att de oftast kan fä en
rimlig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I kommittédirektiven klargjorde
jag att översynen inte borde avse vissa grundläggande värderingsprinciper som
är gemensamma för samtliga slag av taxeringsenheter. Bland dessa nämnde jag
marknadsvärdeprincipen, vilken sedan länge gällt vid fastighetstaxeringen,
översynen skulle avse de frågor som är specifika för taxeringen av småhusenheter.
Behovet av översyn av fastighetstaxeringens mera övergripande frägor bör anstå
för prövning i annal sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av del anförda har kommittén inte lämnat
förslag till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lösningar på de problem
som har alt göra med att permanentboende i vissa fall kan fä sina fastighetslaxeringsvärden
upptrissade på grund av atl del omräde de bor i är attraktivt också för
fritidsboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anledning härav vill jag säga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De områden där den nämnda
typen av omvandling av permanenlboslä-der till fritidshus har skett inskränker
sig främsl lill vissa trakter vid kusterna och i Qällregionen. I många fall
torde denna företeelse ha haft ell positivt inslag då den inneburit, all hus
som inle längre är lämpliga för permanentboende har kunnal bevaras. I andra
fall där även den bofasta befolkningen efterfrågat bostäder har dock de
stigande huspriserna medförl betydande problem. Delta är särskill uttalat i de
kustsamhällen som byggts upp kring fiskenäringen och annan anknuten verksamhet.
Den yngre generationen, som vall atl stanna kvar i orten för alt där få sin utkomst,
har vid anskaffning av bostadsfasligheter tvingats atl konkurtera om husbeslåndel
med penningslarka frilidshusköpare. Den är 1984 utvidgade förköpslagen (1967:
868) har gett vissa möjligheter alt komma lill rätta med problemet. Det kan
dock länkas att dessa regler är otillräckliga, varför man bör överväga om även
andra åtgärder fordras. Eftersom förevarande problem måste lösas utanför
fastighetstaxeringens ram avser jag all återkomma till denna fräga i elt
senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inle för närvarande beredd alt i fråga om vissa artendeavial göra avsteg
från principen att privaträltsliga förpliktelser inte skall beaktas vid fastighetstaxeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Normgivningen vid fastighetstaxeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: En förfatlningsleknisk
översyn av regelkomplexel vid fastighetstaxeringen med inriktning på normgivningen
bör företas. De icke-bindande normer som RSV meddelar lill ledning för fastighetstaxeringen
bör betecknas allmänna råd, rekommendationer e.d.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Kommittén konstaterar bl. a. alt för fastighetstaxeringen grundläggande frågor
saknar reglering i lagtext och/eller molivuttalanden. Dessa frågor kan enligt
kommittén knappast regleras genom föreskrifter av riksskalteverkel, RSV, utan
bör i första hand få lagreglering. Mol bakgrund härav föreslår kommittén atl en
förfatlningsleknisk översyn görs av regelkomplexet. Vidare föreslår kommittén atl
de av RSV meddelade icke-bindande normerna även fortsättningsvis betecknas
anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna är eniga om behovet av en förfatlningsleknisk översyn. Några
instanser delar inte kommitténs förslag om beleckningen på de icke-bindande
normerna. Exempelvis framhåller kammarrätten i Göteborg all det numera är en i
stort sett vedertagen princip atl använda beteckningen allmänna råd på sådana
normer. Enligl kammarrätten finns det inga bärande skäl för all denna
terminologi inte skall användas också när det gäller fastighetstaxeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Genom införandet av 1979 års fastighelslaxe-
Prop. 1987/88: 164 ringslag (1979:1152), FTL, skedde en anpassning lill normgivningssysle-mel
i 1974 års regeringsform. Härigenom intogs i FTL de ramar och grundläggande
principer som gäller för värderingsmodellerna saml vissa formella och processuella
regler medan reglerna om värdeserier, värdetabeller och klassindelning anges i
fastighetstaxeringsförordningen (1979: 1193), FTF. Med slöd av 7 kap. 7 § FTL
har regeringen i 9 kap. 5 § och 17 kap. 4 § FTF bemyndigat RSV och länsskatlemyndigheterna
att meddela verkställighelsföreskrifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna förfatlningsstruktur har tillämpats sedan 1981 års
allmänna faslighelslaxering, AFT. Mol bakgrund av de erfarenheter som nu
vunnits anser jag del angelägel all en förfatlningsleknisk översyn av regelkomplexel
företas. Denna översyn bör ta sikte på normgivningsreglerna vid fastighetstaxeringen
och söka reda ut oklarheter främst vad gäller RSV:s normgivning. Behovet av
föreskrifter i de avseenden som nu är oreglerade bör också undersökas. Smähustaxeringskommittén
nämner här t. ex. att regler i FTL saknas om vad som utgör byggnad, gränsdragningen
i vissa fall mellan småhus och hyreshus, definitionen av industriell verksamhet
och värderingsregler för byggnad under uppförande. Översynen bör ske samlat och
avse alla typer av taxeringsenheter. Med hänsyn lill alt resultatet av en sådan
översyn inte hinner bli beaktat lill 1990 års småhustaxering finner jag del
befogat alt här göra följande påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnde utfärdade RSV verkställighelsföreskrifter
saml anvisningar m. m. lill ledning för den allmänna faslighetslaxeringen år
1981. Vissa föreskrifter kom dock all kritiseras som alllför detaljerade och
även för att de bitvis saknade lagstöd. Det framstår som angelägel alt framhälla
alt verkställighetsföreskrifterna inle får föreskriva åligganden som går utöver
vad som anges i FTL. De får endast förtydliga eller fylla ut lagreglerna med
hänsyn lill dessas innehåll. Klassificeringsföreskrifter m. m. måsle hålla sig
inom de klassramar som anges i FTL resp. FTF. En fastighetsägare får således inle
åläggas något nytt genom en verkställighetsföreskrift. Skulle det ändå
uppkomma behov av all lill ledning för fastighetstaxeringen utfärda uttalanden
av inskränkande eller betungande karaklär för fastighetsägare, får delta i så
fall göras genom ej bindande allmänna råd, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förordningen (1986: 1346) med instruktion för
skatteförvaltningen skall RSV genom allmänna råd och uttalanden verka för
lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet inom verksamhetens område. Vid
1981 års AFT utfärdade RSV en rad icke-bindande normer i del angivna syftet.
Åtskilliga sådana s. k. anvisningar meddelades med stöd av FTF. Emedan dessa
inte är bindande kan fastighetstaxeringsinslanserna i varje enskilt ärende
pröva deras riktighet eller lämplighet och avgöra om de skall följas eller
frångås. Dessa utfyllande regler är av slor betydelse för faslighelslaxeringsarbelel
och de torde inle kunna undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här dock beröra frågan hur dessa icke-bindande
regler bör<br>
betecknas. Avgörande vikt bör enligt mitt förmenande fästas vid vad som<br>
uttalades i motiven till den ändring i 1 § förfatlningssamlingsförordningen<br>
(1976: 725) som företogs år 1984. Föredragande statsrådet sa där alt termen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anvisningar
inle skall få användas som beteckning på bindande regler (föreskrifter). Den
skall ocksä undvikas som beteckning på sådana ickebindande regler som avser
tillämpning av föreskrifter (prop. 1983/84: 119, KU 25, rskr. 245, SFS
1984:212). I förordningen används nu i stället beleckningen allmänna råd pä
sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger
hur någon kan eller bör handla i elt visst hänseende. En stor del av RSV:s icke-bindande
normer vid fastighetstaxeringen torde falla in under denna definition. De bör
därför betecknas allmänna råd, rekommendationer e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del
närmast följande avser jag all behandla några väsentliga frågor som småhuslaxeringskommitlén
tagit upp, varefter jag kommer all beröra värdefaktorerna för tomtmark resp.
småhus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vissa värderingsregler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Värderingsregler för mark och byggnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande särredovisning av delvärdena mark- och byggnadsvärde skall
bibehållas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommillén har övervägt möjligheten all frångå nuvarande system vid
värderingen av småhusenheter, innebärande att separata mark- och byggnadsvärden
redovisas, för all i stället övergå lill att enbart laxera ell totalvärde.
Kommittén bedömer del dock som uteslutet atl nu övergå lill denna metod men
föreslår atl frågan utreds för fastighetstaxeringen som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flera remissinstanser förespråkar en övergång lill taxering av enbart
totalvärden. Statens institut för byggnadsforskning påpekar atl den nuvarande
bindningen lill marknadspriset gör det svårt atl dela upp en fastighets värde
på dels tomt, dels byggnader. Enligt institutet finns del inga
"objektiva" kriterier för en fördelning av lägels olika fördelar och
nackdelar. Hela fastigheten är bärare av dessa. Marknaden gör således inte den
distinktion av lägesinverkan som påstås i del särskilda yttrandet lill
belänkandet. Det är också institutels uppfattning atl man bör undvika all
laxera tomt och byggnader var för sig. Skälet härtill är inle den brist i
köpeskillingsstatistik som kommittén framhållit, utan den lagstadgade
bindningen till marknadspriset. Institutet tror alt ell byte av modell sannolikl
skulle kräva mer analysarbete än vad som kan hinnas med före 1990 års taxering.
LM V anser det vara möjligt atl genomföra en sådan förändring till 1990 års AFT.
En eventuell anpassning av modellerna för övriga fastighetstyper bör enligl LMV
kunna lösas inom ramen för de uppdelade allmänna fastighetstaxeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: För en småhusenhet skall enligt 5 kap. 7 § FTL delvärdena mark-
och byggnadsvärde bestämmas. Enligl 7 kap. 9 § nämnda lag skall markvärde som
huvudregel bestämmas som om taxeringsenheten var obebyggd medan byggnadsvärde enligl
7 kap. 8 § samma lag är del mervärde som taxeringsenheten har på grund av att
den är bebyggd. Denna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särredovisning
är fortfarande av slor belydelse vid bl.a. inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen. En övergång lill en modell med enbart taxering av elt
totalvärde torde därför även fortsättningsvis kräva någon form av specifikation
av mark- och byggnadsvärde. Frågan berör även andra taxeringsenheter än
småhusen och kräver som framgått elt omfattande analysarbete. Jag är därför
inte beredd atl föreslå en övergång lill denna värderingsprincip vid 1990 års
småhustaxering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Indelning i taxeringsenheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Reglerna om indelning i taxeringsenheter för småhus kvarstår
oförändrade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att i bebyggd
småhusenhet inte får ingå obebyggd mark. Effekten av kommitténs förslag
åskådliggörs med följande exempel. En villaägare med en slor, delbar, tomt inkomslbeskatlas
i dag för en taxeringsenhet som beslår av två tomter och en byggnad. Hans
granne, som har en mindre villatomt men som dessutom äger en obebyggd tomt ett
stycke därifrån, inkomslbeskatlas för endast en tomt och en byggnad. Genom
kommitténs förslag skulle båda fastighetsägarna komma att inkomslbeskatlas för
en tomt och en byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endast elt fåtal remissinstanser har
berört denna fråga. De flesta som yttrat sig tillstyrker förslaget men
invändningar förekommer också. Kammarrätten i Stockholm tillstyrker i och för
sig men betonar samtidigt att det trots allt är en viss skillnad mellan den
"stora fastigheten" med dess två hopliggande tomter och del andra
fallet, där det är någon kilometer mellan dem. I del förra fallet står
onekligen — intill dess exempelvis delförsäljning sker — en stor tomt till
ägarens disposition. RSV lillstyrker ocksä men vill gå någol längre. Enligl verkel
bör huvudregeln vara alt varje småhus med tomt skall ha etl egel
taxeringsvärde. Gemensamt taxeringsvärde bör åsättas endasl om något annat
vore uppenbart olämpligt. Härigenom skulle, enligl RSV, omlaxering inle behöva
företas vid ägarbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: I samband med 1985 års riksdagsbeslut om en uppdelad
fastighetstaxering bestämdes atl allmän faslighelslaxering är 1988 skulle ske
av, förutom hyreshus-, industri- och specialenheter, även exploaleringsenheler.
Eftersom exploaleringsmarken värderas utifrån riktvärden för tomtmark för den
byggnadstyp som marken är avsedd för, nedräknad med en exploateringsfaklor,
innebar detta problem beträffande exploaleringsmark som är avsedd för småhus. Enligl
den uppdelade faslighetslaxeringen värderas nämligen sådan tomtmark först år
1990. På grund härav företogs år 1986 den ändringen i reglerna alt exploaleringsmark
i fortsättningen inte skall indelas i särskilda exploaleringsenheler. 1 stället
inordnas dessa under den småhus-, hyreshus- eller induslrienhel som exploaleringsmarken
är avsedd för. 1 avsikt all förhindra atl exploateringsmark därvid skulle
komma all föranleda väsentligt höjda intäkter av scha-blonbeskattade småhus,
föreskrevs samtidigt i 4 kap. 6 § FTL atl exploate-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som
är bebyggd (prop. 1985/86:160, SkU 44, rskr. 284, SFS 1986:258).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av samma skäl som jag här nu redovisat motiverade småhuslaxeringskommitlén
sill förslag att inte heller obebyggd tomtmark skulle fä ingå i en bebyggd
småhusenhet. Jag finner emellertid denna jämförelse något haltande. Åtgärden
att undanta exploaleringsmarken från alt ingå i bebyggda taxeringsenheter
föranleddes som tidigare nämndes av behovet alt kompensera för en icke
önskvärd effekl av 1986 års beslut atl inte indela exploaleringsmark i
särskilda taxeringsenheter. Förhållandet är inte riktigt delsamma beträffande
delbara småhuslomler. Som kommittén påpekat kan emellertid nuvarande syslem fä
de påtalade effekterna vid schablonbeskattningen. Jag delar kammartältens i
Stockholm synpunkt all det ändå är en viss skillnad mellan "en stor
fastighet" med två eller flera intilliggande "tomter" och två
"vanliga tomter" belägna ett stycke från varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
detta sammanhang nämna att det i utredningen om refomerad inkomstbeskattning
(Dir. 1987: 29) pågår en allmän översyn av nuvarande inkomstskattesystem.
Avsikten är atl arbetet skall bedrivas skyndsamt och alt de förslag som
utredningen kommer fram till skall kunna tillämpas från och med 1991 års
inkomsttaxering. Av direktiven framgår atl man bl.a. kan komma att föreslå en
lösning som innebär att man låter flytta över utgiftsräntor för villor och
sommarstugor från nuvarande inkomstslaget annan fastighet till inkomstslaget
kapital. Beroende på vad som därvid anses lämpligt i detta avseende kan även
schablonbeskattningen av småhus komma all beröras. Det kan därför länkas alt
de av småhustaxerings-kommittén påtalade effekterna av nuvarande
schablontaxeringsregler där får sin lösning. Härutöver kan det i en kommande
översyn av fastighetstaxeringen finnas anledning all se över de motiv som
ursprungligen styrde uppdelningen i taxeringsenheter med anledning av de
nyligen ändrade reglerna om kommunal beskattning. Som framgått ärjag
emellertid nu inle beredd att utforma mitt förslag i linje med kommilléns
betänkande i denna del.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Plan- och bygglagens inverkan på indelningen i ägosiag
Garanterad byggrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande regler om när mark skall indelas som tomtmark behålls
oförändrade. En detaljplans genomförandetid skall således inte tillmätas
avgörande betydelse för indelning i ägoslaget tomtmark. Däremot skall s. k. återuppföranderält
beaktas i detta avseende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Endasl mark med garanterad byggrätt skall indelas som tomtmark. Delta
bör komma till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta instanser som yttrat sig tillstyrker förslaget. RSV anför alt en
genomgående princip i FTL är alt förväntningsvärden inle åsätts taxeringsvärde
om del inle föreligger garanterad ersällningsrält. Denna princip bör enligt RSV
bibehållas. LMV anmäler dock en annan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ståndpunkt.
Effekten av genomförandetidens utgång kan enligt LMV svår- Prop. 1987/88: 164
ligen fångas in i nägon generell modell. De mäste bedömas från fall till fall
beroende på planens aktualitet, markens belägenhet inom planen, bebyggelsetrycket,
kommunens markpolilik etc. Obebyggd mark inom plan som är utbyggd i liten
omfattning och där kommunen anser all planen är inaktuell och inle skall
genomföras torde enligt LMV ha etl mycket lågt marknadsvärde. Däremot anser verkel
alt marknadsvärdet för en enstaka obebyggd s. k. lucktoml inom tätort i många
fall knappast påverkas av all genomförandetiden löper ul, eftersom den enda
realistiska användningen är atl tomten bebyggs på samma säll som omkringliggande
tomter. Verket framhåller atl en utformning av reglerna enligl förslaget sannolikl
kommer all innebära att betydande fastighetsvärden faller utanför laxeringen.
Därför anser man att indelningen i ägoslag och uppdelningen i värderingsenhe-ler
bör knytas lill kommunens beslul atl anta. upphäva eller ändra detaljplan
eller områdesbestämmelser. Denna princip är införd som nylaxeringsgrund i 16
kap. 4 § FTL. Enligl LMV:s mening ligger motsvarande synsätt närmast till hands
också i fråga om definitionen av tomtmark. Verkel anser atl kommitténs förslag
medför oacceptabla konsekvenser för fastighetstaxeringens trovärdighet och
kvalitet i fråga om förmågan atl återspegla marknadsvärdena forell slorl anlal
taxeringsenheter. Dessutom anses anpassningen lill plan- och bygglagens (1987:
10), PBL, regelsystem bristfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Den nya plan- och bygglagen
trädde i kraft den I juli 1987. Den föranledde vissa ändringar i FTL, bl.a. i
nu förevarande lagrum 2 kap. 4 § saml också i 7 kap. 11 § och 16 kap. 4 §.
Ändringarna innebär endasl en anpassning lill terminologi och systematik i PBL (prop.
1985/86:90, BoU 1986/87:4, rskr. 126, SFS 1987: 146).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av intresse för faslighelslaxeringens vidkommande är
följande nyheter i den nya planlagstiftningen. Detaljplanen ersätter de
tidigare stads- och byggnadsplanerna. Detaljplanen skall reglera hur ell
avgränsat omräde inom kommunen fär användas för bebyggelse eller hur bebyggelsen
får förändras eller skall bevaras. Planen skall ha en genomförandelid. Genom-förandeliden
kan bestämmas lill mellan 5 och 15 år. Planen kan upphävas eller ändras när
behov föreligger. Under genomförandetiden krävs dock fastighetsägarens medgivande
såvida inle nya förhällanden av stor allmän vikt inträtt, vilka inte kunnat
förutses vid planläggningen. Om planen ändras eller upphävs under
genomförandetiden, har fastighetsägaren rätl till ersättning för den minskning
i fastighets värde som det kan medföra. Del är häri som den garanterade
byggrätten består. Efter genomförandeli-dens utgång fär planen ändras om det
finns ett allmänl intresse som väger tyngre än fastighetsägarens enskilda
intresse. Fastighetsägaren har ingen räll till ersättning enbart pä den grund atl
han då vägras bygglov därför alt planen ändras eller upphävs. Om planarbete
påbörjats när bygglov söks, får byggnadsnämnden vänta i högst tvä är med
beslutet i bygglovsfrågan. Det avgörande för rätlen till ersättning är då om
lovet sökts under eller efter genomförandetiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av om genomförandelidens utgång skall få
avgörande<br>
betydelse vid ägoslagsindelningen vill jag anknyta lill den diskussion som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föranleddes
av den tidigare nämnda ändringen av nylaxeringsgrunderna i Prop. 1987/88: 164
16 kap. 4 § FTL. 1 sill yltrande över förslaget i denna del uttalade lagrådet
all det vore värdefullt om bostadsministem ville belysa den inverkan på fastighetens
taxeringsvärde som kan följa av atl en byggrätt inte las i anspråk under genomförandeliden.
I propositionen (a. a. s. 217 f.) svarade bostadsministern all del råder en
viss osäkerhet om den framlida ulvecklingen i fråga om marknadsvärdet på en
obebyggd tomt inom detaljplan efter genomförandetidens utgång. Han var därför inle
beredd all föreslå all genomförandelidens utgäng skall vara en grund för nylaxering.
Han påpekade även atl fastighetsägarens möjlighet all i sådant fall få nyll
laxerings-värde åsall, om han kan förete ell beslul om vägrat bygglov eller
förhandsbesked, i tillräcklig utsträckning tillgodoser dennes intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bosladsuiskotiet anförde i sill yltrande häröver bl.a.
följande (BoU 1986/87:4 s. 43):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den osäkerhet som följer av atl byggrätten kan inskränkas
efter genomförandetiden är givelvis en omständighet som typiskt sell påverkar
marknadsvärdet negativt. Om kommunens intentioner omfallar ell mer intensivt
markutnyttjande än gällande plan medger, kommer dock marknadsvärdet i stället atl
stiga. Enbart den omständigheten all genomförandetiden löpt ul kan i ingetdera
fallet anses medföra någon så klar ändring av marknadsvärdet alt en ny taxering
är motiverad. Del krävs nägon form av bindande avgörande beträffande den forlsälla
markanvändningen, så som nuvarande och föreslagna lydelse av 16 kap. 4 § faslighetstaxeringslagen
föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del gör jag den bedömningen alt de argument som bosladsuiskotiet
andragit i denna fräga ocksä äger gillighel för att inte låta genomförandelidens
utgång ensamt fälla avgörandet av om mark skall indelas som tomtmark eller inle.
Såsom LMV påvisat skulle en sådan ordning leda lill orimliga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar den s. k. åleruppföranderätten vill jag
anföra följande. Enligt 14 kap. 7 § tredje slyckel PBL har fastighetsägare rätt
till ersättning för den skada han lider om bygglov vägras atl ersätta en genom
olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan
om bygglov har gjorts inom fem år från det atl byggnaden förstördes.
Bestämmelser om ersättning när byggnad rivits eller förstörts på annat säll än
genom olyckshändelse finns i 14 kap. 8 § första slyckel </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PBL. Genom dessa regler har införts
en principiell räll lill återuppförande av en i huvudsak likadan byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare redovisat har kommittén föreslagit all
det i lagtexten uttryckligen anmärks att endast mark med garanterad byggrätt
skall indelas som tomtmark. Förutom förslaget atl ändra lagtexten så all del
klart framgår alt den tidigare nämnda genomförandeliden för detaljplan här blir
styrande, föreslår kommillén också all ell tillägg görs så all den s. k. åleruppföranderätten
uttryckligen anges som grund för indelning av obebyggd mark som tomtmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i del ovan anförda klargjort alt en detaljplans
genomförandetid<br>
inte bör ha avgörande betydelse för ägoslagsindelningen. Jag föreslår all</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inle
heller åleruppföranderätten skall nämnas i lagtexten, här dock av andra skäl. I
motiven till den del av stadgandet i 2 kap. 4 § FTL som nu är i fråga
redovisade nämligen 1976 års fastighetstaxeringskommitté, FTK, utförligt i
vilka fall som det kan länkas vara uppenbart atl en tomt får bebyggas (jfr SOU
1979: 32 s. 212 f.). Departementschefen framförde inga erinringar häremot. Vid
utformningen av stadgandet specificerades inle närmare de olika situationerna
då del är uppenbart alt mark fär bebyggas. I stället erhöll stycket en sädan
lydelse alt det, förutom atl uttryckligen nämna byggnadslov och mark till
obebyggd faslighet som bildals för byggnadsändamål under de senaste två aren, endasl
beaktade sådana fall där obebyggd mark med stor sannolikhet kunde länkas få
bebyggas eller bli bebyggd. Jag anser att också den genom PBL införda återuppbyggnadsrät-len
bör kunna beaktas som grund för indelning av mark som tomtmark utan all detta
för den skull behöver uttalas i lagtexten. Jag finner således att 2 kap. 4 § Qärde
stycket FTL kan kvarstå i sin nuvarande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhustomts delbarhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Nuvarande regler behålls oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har i denna fråga anknutit lill
ett uttalande som FTK gjort i sitt slutbetänkande (SOU 1984: 37) Rullande faslighelslaxering
s. 245. Enligt vad FTK där anfört bör en bebyggd småhusfastighet anses delbar endasl
då fräga är om två självständiga småhus eller då tomtens delbarhet dokumenteras
l.ex. genom stadsplan, byggnadsplan eller genom byggnadslov. Smähustaxeringskommittén
anser alt samma synsätt även bör gälla för en obebyggd småhusloml. Således bör enligl
kommittén byggrätten dokumenteras genom detaljplan under genomförandetiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som yttrat sig
i frågan råder delade meningar. LMV år på de grunder som tidigare redovisats
kritisk också till denna del av kommitténs förslag. SABO påpekar atl de
föreslagna värderingsgrunderna inte kan tillämpas för en småhusloml som är
avsedd atl bebyggas med fiera småhus för uthyrning. Tomten är då inle avsedd atl
delas pä det sätt som kommillén anger. Enligl SABO är syftet med innehavet av
småhus i sådant fall långvarig uthyrning och förvaltning och inte avslyckning
och försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Av bestämmelserna i 6 kap. 7 § FTL
framgår bl.a. atl varje tomt skall ulgöra en värderingsenhei. Skulle emellertid
byggnadsrätl lill två eller flera småhus föreligga på en tomt får varje del av
tomten som omfattas av en byggnadsrätl, ulgöra en värderingsenhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt del anförda lagrummet är således byggnadsrätlen det
avgörande för indelningen av en småhusloml i värderingsenheler. Denna byggnadsrätl
framgår i allmänhet av detaljplanen även om den där naturligtvis kan vara mer
eller mindre preciserad. Mol bakgrund av vad jag tidigare anfört om betydelsen
av detaljplans genomförandetid i faslighelstaxeringshänse-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ende,
finner jag också här atl någon uttalad anknytning till genomförandetiden inte
är lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang vill jag även erinra om bestämmelsen i 7 kap. 11 § FTL, vilken
ändrats i samband med införandel av PBL. Lagrummet har numera följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
tomtmarken obebyggd skall föreskrifter angående markens bebyggande eller
användning beaktas vid värderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
på tomtmarken byggnad som har åsätts värde skall nybyggnad anses möjlig i den
utsträckning bebyggelse har skett. Vidare skall vid bedömning av tomtmarkens
delbarhet hänsyn tas lill om byggnadens placering på tomlen omöjliggör atl
denna delas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
specialmotiveringen till ändringen uttalade föredraganden bl.a. följande (prop.
1985/86:90 s. 216).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Inom
områden utan detaljplan kan vissa bebyggelsereglerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreskrifter
meddelas genom områdesbestämmelser. Sådana bestämmelser kan l.ex. avse
grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden för olika
ändamål eller föreskrifter om byggnadsarean eller storleken på tomter avsedda
för fritidsändamål. Sädana föreskrifter bör givetvis beaktas vid värderingen av
tomtmarken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill genom denna hänvisning påvisa all, även om någon garanterad byggrätt inle
föreligger utanför delaljplanelagl område, där ändå förekommer
bebyggelseverksamhet som bygglovsprövas i enlighet med vissa riktlinjer. Detta
framgär närmare av 8 kap. 12 § PBL. Vid fastighetstaxeringen kan inte bortses
frän della faktum. Vid bedömningen av delbarheten m. m. i sådana områden får
man således ulgå från den praxis som utbildas utifrån gällande
områdesbestämmelser, allmän lämplighetsprövning m. m. Närmare bestämmelser till
ledning för fastighetstaxeringen i delta hänseende kan meddelas av RSV med slöd
av tidigare nämnda bémyndiganden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Exploateringsmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Reglerna om indelning av mark i ägoslagel exploateringsmark lämnas
oförändrade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Kommittén för fram tanken all ägoslagel exploaleringsmark upphör som särskill
ägoslag. Frägan överlämnas dock för bedömning i annan ordning i hela dess
vidd. Kommittén föreslår emellertid belräffande detta ägoslag atl endasl
byggrätt enligl detaljplan under genomförandeliden skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kammarrätten i Göteborg påtalar en inkonsekvens i kommiltéförslaget. Enligt
kammarrätten anför kommillén i fråga om exploateringsmark att sådan mark
endast kommer all förekomma efter utgången av liden för detaljplanens
genomförande och sannolikl beslå av mark som under genomförandetiden varit
tomt. Samtidigt föreslår kommit-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tén att endasl
byggrätt enligl detaljplan under genomförandeliden beaktas. Enligl kammarrätten
förefaller dessa uttalanden all gå stick i stäv med varandra. Kammarrätten
ifrågasätter om kommillén i stället kan ha menat atl för all del över huvud
laget skall bli fråga om exploaleringsmark krävs all det tidigare - under genomförandeliden
- har funnits en byggrätt enligt detaljplan. En sädan tolkning strider
emellertid enligt kammarrätten mol den föreslagna lagtexten och kammarrätten
ifrågasätter om inle negationen skall utgå. RSV tillstyrker all begreppet exploaleringsmark
utmönstras ur FTL. Verkel anser all om man för mark med förväntad bebyggelse
måste räkna med en väntetid som kan tänkas påverka värdet väsentligt, t. ex. 3
år, bör detta beaktas genom justering. Även LMV har denna åsikt. LMV menar dock
atl motiven för en sådan förändring inte bör anses vara den nya planlagstiflningen.
Den grundläggande förutsättningen enligl LMV är kommitténs förslag om all
bebyggd småhusenhet inle skall kunna omfalla obebyggd tomtmark. Sveriges
allmänna hypoteksbank anser del välbetänkt all låta bedömningen av den nya
plan- och bygglagens effekter belräffande exploaleringsmark anslå tills
erfarenheter vunnits därav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: Jag finner kommitténs förslag atl låta utmönstringen av exploaleringsmark
anslå tills vidare vara välbetänkt. Såsom jag nyss anfört bör inte en
detaljplans genomförandelid vara avgörande för ägoslagsindelningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nylaxeringsgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En ny grund för när ny taxering skall göras införs. Denna innebär alt
ny taxering alltid skall göras när indelningen i ägoslag eller byggnadstyp bör
ändras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer i fråga om lagtexten
med milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
RSV delar kommitténs synpunkter om ny taxering i samband med att detaljplan
upphör. Verkel anser sig i dag dock sakna möjligheter atl bevaka dessa
tidpunkter. RSV föreslär atl det i lagtexten preciseras all ny detaljplan utgör
obligtorisk nylaxeringsgrund saml all nylaxeringsgrunderna ses över i lämpligt
sammanhang. Ocksä Enlreprenörföreningen tillstyrker förslaget men tillägger
all del måhända skulle bli klarare rent lagtekniskt om i den föreslagna
bestämmelsen om ny taxering direkt anges de fall dä ny indelning i ägoslag
eller byggnadstyp skall ske. Även Svenska bankföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Industriförbundet anser all den föreslagna
bestämmelsen förefaller någol oprecis. Man ifrågasätter om den täcker in alla
de situationer som kan uppkomma när genomförandetiden upphör eller planer
upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som framgått av den tidigare
redogörelsen av kommilléns förslag med anledning av den nya plan- och bygglagstiftningen
vill kommittén atl indelningen i ägoslagel tomtmark blir beroende av om s. k.
garanterad byggrätt föreligger eller ej. När en detaljplans genomförandelid
löpt ul bör således enligl kommitténs synsätt någon indelning av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mark som tomtmark inte göras. Det är mol denna bakgrund
man fär se kommilléns nu ifrågavarande förslag om elt tillägg lill nylaxeringsgrunderna
i 16 kap. 2 § FTL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har
också framgått av mitt tidigare resonemang atl jag har samma grunduppfaltning
som bosladsuiskotlet intog i denna fråga, dvs. alt utgången av en detaljplans
genomförandelid inte ensam bör vara avgörande för om ny taxering är påkallad.
Någon form av bindande avgörande som ulvisar atl annan ägoslagsindelning m. m.
är påkallad bör här fordras för alt ny taxering skall göras. Kommillén har dock
inle utformat sitt lagtexiför-slag med någon obligatorisk koppling lill en
detaljplans genomförandetid. Jag finner därför all del kan läggas lill grund
för mitt förslag och bör således vara tillämpligt i de fall då bygglov vägrats,
negalivl förhandsbesked lämnats eller anstånd beslutats beträffande prövning
av ansökningar om bygglov eller förhandsbesked. Ny taxering skall emellertid inle
ske endasl på den grunden atl mark som indelats som åkermark, betesmark,
skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som någol annat av dessa ägoslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Byggnadsvärde understigande 10 000 kr.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Indelningen i ägoslag skall inle påverkas av
befintlig bebyggelse med elt sammanlagt taxeringsvärde som understiger 10000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker
införandel av en värdegräns. Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter dock om inle
värdegränsen bör vara högre än 10000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Gällande lagstiftning innehåller
en inkonsekvens i nu förevarande avseende. Del förhäller sig nämligen på del
sättet all det saknas en värdegräns för när bebyggelse skall föranleda atl mark
indelas som tomtmark. Däremot stadgas i 7 kap. 16 § FTL bl.a. atl någol värde inle
skall bestämmas för byggnad eller byggnader inom samma tomt, om
byggnadsbeståndels sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 10000 kr.
Stötande situationer kan uppslå av denna inkonsekvens, i synnerhet i fräga om
byggnad på ofri grund, t. ex. då byggnadsvärde inle åsätts arrendatorns byggnad
medan fastighetsägarens lomienhel åsätts ell värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner alt denna brist bör åtgärdas. Mark bör således inle
indelas som tomtmark endasl för att den är bebyggd med småhus som har ell värde
understigande 10000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della föranleder en ändring i 2 kap. 4 § FTL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Justering för säregna förhållanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: En beloppsgräns införs för när justering för
säregna förhållanden skall äga rum i fråga om småhusenheter. Justering skall
ske när ell säreget förhållande föranleder höjning eller sänkning av riktvärdet
med minsl 10000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Enligt kommittén skall en påtaglig inverkan på marknadsvärdet anses
föreligga när det är aktuellt att höja eller sänka riktvärdet med minst 30000
kr. eller, om riktvärdet understiger 300000 kr., med minsl tio procent av della
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Bland remissinstanserna synes råda enighet om atl en begränsning av jusleringsmöjligheterna
bör införas. Del råder emellertid delade meningar om värdegränsen. Så anser
exempelvis länsrätten i Stockholms län atl den föreslagna beloppsgränsen av
30000 kr. är väl avvägd. Någon kompletterande regel för det fall dä riktvärdet
understiger 300000 kr. vill dock länsrätten inle ha. RSV ifrågasätter om inle
gränsen bör sättas lill 20000 kr. för alt beakta de iröskeleffekter som alllid
uppslår vid gränsdragning. LRF anser atl gränsvärdet i vart fall inle bör
översliga 10000 kr. ViUaägareförbundel föreslär en gräns av 15 000 kr. resp.
fem procent.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: Enligt nuvarande regler i 7 kap. 5 § FTL finns det möjlighet att
justera etl med ledning av riktvärde bestämt värde. För närvarande anges ingen
annan värdegräns än den att del skall vara en påtaglig inverkan pä
marknadsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
det angelägel att del beträffande småhusenheter i lagtexten klart anges vad som
avses med påtaglig inverkan i detta avseende för atl i någon mån undvika alllför
bagaldlartade taxeringsprocesser. Var gränsen skall dras är naturligtvis en
bedömningsfråga. Kommittén har.föreslagit atl en värdeförändring med etl
absolut angivet belopp av 30000 kr. kvalificerar för justering när riktvärdet uppgär
lill 300000 kr. eller högre. Jag delar i princip kommitténs bedömning att
förändringen över ell visst högsta riktvärde bör uttryckas i etl absolut
belopp. Emellertid behövs ocksä en nedre gräns för all syftet med bestämmelsen
skall uppnås. Eftersom avsikten är alt justeringar inte skall få ske med
alltför små belopp bör del enligl min mening räcka med en angiven lägsta
värdeförändringsgräns. Denna lägsta gräns för justering bör vara 10000 kr.
Härigenom görs dessutom regeln inte onödigt krånglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt bör förutsättningarna för atl vid värderingen
kunna beakta säregna förhållanden förbättras genom alt taxeringsmyndigheterna
ges större ledning genom allmänna råd osv. om de marknadsvärdeeffekler som kan
följa av vissa typiska slag av säregna förhällanden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Värdefaktorer för tomtmarken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.5.1
Klassindelning av tomtmarkens storlek för småhus</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Tomtmarkens värdering enligt den s. k.
värdeserien avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Klassindelningen av tomtmarkens storlek avskaffas. I slället anges ell
riktvärde för normalloml från vilket arealavvikelser beaktas genom den
marginella värdeinverkan varje kvadratmeter uppskattas ha. Avlagande
värdeinverkan vid större arealer beaktas genom all brytpunkter införs. Avrundning
av riktvärden görs nedåt lill närmast hela tusental kronor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: överensstämmer med milt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positivt
inställda lill förslaget. LRF menar dock alt metoden inte är gångbar
beträffande inte rättsligen bildade tomter. Även RSV framhåller atl kommilléns
förslag ställer större krav på regler för beräkning av arealstorlek vid
utbrytning av tomtmark från t.ex. lantbruksenheter. Tekniska högskolan
framhåller all nuvarande syslem med korrektioner för tomtstorlek genom steg i
en värdeserie är ganska grov och saknar i huvudsak empiriskt stöd vad avser
prispåverkan. En närmare koppling lill den faktiska tomtstorleken, som
regelmässigt är känd, kan vara atl föredra anser högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag och min bedömning: I de allmänna
värderingsreglerna i 7 kap. 3 § FTL anges bl.a. all värdefaktorer, som
särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall indelas i klasser.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om närmare
föreskrifter om bl. a. klassindelning av värdefaktorer och klassindelningsgrunder.
Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt eller, om
särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark. Som riktvärde
för tomtmark får endast anges värden i en fastställd värdeserie. Riktvärden
för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda
förhållanden för bl.a. värdefaktorn storlek. Värdefaktorn slorlek definieras
som tomtmarkens areal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den klassindelning som tillämpades vid AFT-81 kunde en
arealskillnad om en kvadratmeter mellan i övrigt likvärdiga tomter innebära en
skillnad i riktvärde på tiotusentals kronor. Genom all avskaffa klassindelningen
för tomtmarkens storlek skulle sådana Iröskeleffekter i fortsättningen
undvikas. När FTK föreslog en sådan åtgärd i sitt slutbetänkande (jfr SOU
1984:37 s. 247) invände emellertid flera remissinstanser däremot. Förslaget
ansågs bl.a. ge sken av en värderingsnoggrannhel som inle motsvarade marknadens
värdering. Småhuslaxeringskommitlén har dock utvecklat dessa tankegångar lill
en lösning som jag finner vara framkomlig trots atl dess noggrannhet inte
motsvaras av en lika slor precision vid en marknadsvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkterna vid en bestämning av värdefaktorn
tomtmarkens slorlek bör därvid vara följande. Värdebestämningen kan lämpligen
göras genom all ell riktvärde anges för en normal, genomsnittligt stor, tomt. I
slället för atl beakta arealdifferensen genom en stegvis klassindelning bör den
marginella värdeinverkan som över- eller understigande arealer har, uttryckas i
kronor per kvadratmeter. Den marginella värdeinverkan torde vara linjär vid
måttliga avvikelser från normaltomlen, varför den då bör kunna bestämmas lill
visst belopp för varje kvadratmeter som den avviker därifrån. Den omständigheten,
atl värdeinverkan för tillkommande areal avlar för större tomtytor, bör kunna
beaktas genom brytpunkter med samma grad av säkerhet som klassgränserna
tidigare har beslämts. Den nu angivna slorieksbeslämningen leder lill alt
tomtmark till småhus inte längre kan åsättas värden i en värdeserie. Avrundning
av riktvärdena skall i slället göras nedåt till närmast hela lusental kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tomter lill sådana småhusenheter som utbrulils
från lant<br>
bruksenheter, tomter på lantbruksenheter och tomter till småhusenheter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som inte
är registerfasligheler, fordras egentligen inga andra arealupp-skatlningar än
de som tillämpades vid AFT-81. För de fall tillförlitlig uppgift om lomlareal
saknades i sådana fall rekommenderade RSV i anvisningar atl arealen skulle
anges inom det intervall som framgick av karlbilden, om inle annan arealuppskaltning
framstod som klart riktigare. Jag anser atl man bör kunna ulgå från i huvudsak
samma praxis även i fortsättningen. Skäl för atl frångå normallomtsarealen i
sådana fall skulle t. ex. kunna vara småhusets belägenhet i förhällande lill
byggnaderna på lantbruksenheten eller att en s. k. "hävdad"
tomtgräns klart kan urskiljas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag
här föreslagit om klassindelning och värdeserien leder till ändringar i 7 kap.
3 § och 12 kap. 2 § FTL.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Klassindelning av vatten och avlopp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Den skillnad som föreligger mellan småhusloml som har tillgång till
dricksvatten årel runt och tomt som endast har tillgång till sommarvatlenledning
bör även i fortsättningen komma lill ullryck vid värderingen. Klassindelning av
värdefaktorn vatten och avlopp bör göras mer differentierad. Bedömningen av
tomts tillgång till vallen och avlopp bör inle påverkas av om byggnaden har
sådana indragna ledningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommitténs förslag vinner slöd hos de flesta
remissinstanser som yttrat sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
min bedömning: Med värdefaktorn vallen och avlopp avses enligt 12 kap. 3 § FTL
i vilken utsträckning och pä vad sätl tomtmarken har tillgäng lill vatten och
avlopp. RSV har i föreskrifter indelat värdefaktorn i fyra klasser samt
närmare definierat dels vallen lill all avse tillgäng till dricksvatten året
runt, dels avlopp som wc-avlopp som godkänns av hälsovårdsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nu
ifrågavarande värdefaktorn kan synas ha elt visst samband med småhusets
standardklassificering såtillvida atl det har ifrågasatts om vatten skall kunna
utnyttjas i byggnaden året om för alt tomten skall taxeras för
vattentillgången. Jag finner emellertid alt denna koppling inle bör göras.
Anslutning till kommunall vatten eller tillgång lill egen brunn på tomten bör
således komma lill ullryck vid tomlmarksvärderingen även om byggnadens
vattenledningar är oisolerade och lill följd därav inle levererar vatten lill
byggnaden vinterlid. Vid bedömningen av om tomt har vallen-tillgäng eller inle
bör även göras åtskillnad mellan de fall då tomlen har tillgäng lill
dricksvatten året runt och de fall då tomlen enbart har sommarvatlenledning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
finns det enligl min mening anledning atl någol utöka antalet klasser i den
utsträckning som är värdemässigt motiverat och möjligl i syfte atl nå en mer
differentierad bedömning av denna värdefaktor. Ambitionen bör här vara all i
klassindelningen beakta skillnader mellan exempelvis kommunalt vatten och egen
brunn, sommar- och åretruntvallen, olika slags avloppsanordningar m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser inom detta omräde kan meddelas av RSV. Därvid bör iakttas alt
omständigheter som bör beaktas i fråga om tillgången till vallen och avlopp
skall finnas med i klassindelningsgrunderna. Således bör inle en omständighet
som redan beaktats i fråga om vatten och avlopp även kunna föranleda justering
för säregna förhållanden, exempelvis för extra dålig vattentillgång. Däremot
bör del inle utgöra någol hinder alt justera för kvaliteten, t. ex. för illasmakande
dricksvatten eller liknande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.3 Klassindelning av speciell belägenhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Belägenhetsfaktorn bör, liksom för närvarande, kunna beaktas genom
någon av följande metoder. För småhuslomler med klart urskiljbara gemensamma belägenhelsfaklorer
bör etl egel riklvärdeområde avgränsas. I sådana fall kan emellertid justering
belräffande belägenhetsfaklorn göras. När en sädan avgränsning av belägenhetsfaklorn
inle kan göras bör en klassindelning av olika belägenhetsfaktorers inverkan på
värdet göras. Justering bör i sädant fall endasl komma i fråga avseende belägenhelsfaklorns
beskaffenhet, dvs. dess kvalitet och liknande. De belägenhelsfaklorer som inte
lämpar sig för områdes- eller klassindelning beaktas genom alt riktvärdet
justeras för säregna förhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta remissinstanserna godtar de av kommillén föreslagna riktlinjerna. RSV
vill dock all denna värdefaktor utmönstras ur fastighetstaxeringen. Enligl
verket skulle della vara möjligl om riktvärdeområdena gjordes så små atl
speciell belägenhet normall beaktades genom indelningen. Enligt RSV kan
områdena dock inte göras så små att de beaktar varje avvikelse från normaltomlen,
varför en justeringsmöjlighel för säregna förhållanden bör finnas. LMV anser
alt en faslighels belägenhet i förhällande till strand är en myckel viktig
värdefaktor och framhåller atl en större differentiering än två klasser är
nödvändig för all fånga in den myckel kraftiga värdeinverkan som kan förekomma,
särskill i områden med slor efterfrågan på friiidsfasiigheter. Enligl verkel
bör det särskill övervägas om inle indelningen i särskilda värdeområden bör
ersätta klassindelningen i områden där läget i förhållande lill strand har särskill
slor belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
min bedömning: Enligt bestämmelserna i 12 kap. 3 § FTL avses med värdefaktorn
speciell belägenhet tomtmarkens belägenhet inom värdeomrädet l.ex. vid strand.
1 de föreskrifter som RSV utfärdat lill ledning för AFT-81 begränsades denna
klassificering lill all enbart avse belägenhet vid strand. I anvisningar angavs
all justering dock kunde ske för annan speciell belägenhet inom värdeomrädet.
exempelvis nämndes slrandnära, sjöutsikl och buller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
inverkan som en tomts belägenhet har på värdet bör enligl min mening i första
hand beaktas genom avgränsning av värdeomrädet. Della innebär ingen förändring
jämfört med nuvarande regler. Förhäller del sig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t.ex. så att av ett större
anlal tomter som ligger samlade, så gott som samtliga har egen strand och i
övrigt är likvärdiga beträffande belägenheten, bör de naturiigtvis avgränsas till
ell egel riktvärdeområde. Beträffande lägesfaklorn strand behöver då ingen
klassindelning göras, men inget torde här hindra alt justering sker avseende
belägenhetsfaktorn, så atl exempelvis de enstaka tomter inom della område som
inte har strand undantas från denna klassificering. I andra fall när tomterna inle
kan avgränsas avseende strandbelägenhet eller liknande bör, liksom för närvarande,
en klassindelning göras. Hänsyn bör i del fallet tas till all nuvarande
klassindelning med endast två klasser får anses ha varil alltför grov. Här bör
i fortsättningen finnas möjligheter all genom ytterligare klasser precisera
lägels inverkan åtminstone vad avser klart avgränsningsbara faktorer som
exempelvis strandnära läge, sjöutsikl, närhet till naturområden eller starkt
trafikerade trafikleder osv. Vad jag tidigare uttalat om all den s. k.
värdeserien för tomtmark bör upphöra kan också föranleda, att en höjning eller
sänkning av riktvärdet beroende pä belägenhetsfaklorn bör uttryckas i procent
av riktvärdet. Belägenhetsfaklorn bör här inte kunna justeras för annat än sin
beskaffenhet, exempelvis för bra eller dålig strand. Övriga slag av värde-påverkande
belägenhelsfaklorer som inle har enhetlig värdeinverkan och som är svårare atl
klassificera och därför passar bättre för en individuell bedömning, t.ex. immissioner
säsom buller och liknande negativa inslag, bör beaktas genom områdesindelning
eller justering alltefter omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om detta kan lämpligen las in i de föreskrifter och allmänna råd som RSV
meddelar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.4
Klassindelning av fastighetsrättsliga förhållanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Klassindelningen av värdefaktorn faslighelsrättsliga förhällanden
behålls oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: De lill
ledning för klassindelningen meddelade normerna ses över.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kanitnarrätten
i Göteborg anser all faslighelstaxe-ringsnämnderna och domstolarna i detta
sammanhang inle kan ikläda sig faslighelsbildningsmyndighetens roll.
Kammarrätten föreslär därför alt en ej självständig fastighet bör betecknas
"tomt som bedöms kunna bilda" resp. "ej kunna bilda självständig
fastighet". Länsrälten i Stockholms län framhåller att betydelsen av
gränsdragningen mellan "avstyckningsbar" resp. "ej avstyckningsbar
tomt" ej nog kan betonas. RSV föreslår atl denna värdefaktor i
fortsättningen enbart indelas i klasserna avstyckad och ej avstyckad, eftersom
ej avslyckningsbara tomter kan antas bli myckel ovanliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag
och min bedömning: Vid småhustaxeringen skall värdefaktorn faslighelsrättsliga
förhållanden beaktas såväl vid värderingen av mark som av byggnad. Såvitt
gäller tomtmark avser denna värdefaktor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligl 12 kap. 3 § FTL om tomten utgör självständig
fastighet eller inte. Utgör tomlen inle självständig fastighet skall hänsyn
även tas lill möjligheten all tomtmarken kan bilda egen fastighet.
Definitionen av värdefaktorn i fråga om småhus återfinns i 8 kap. 3 § FTL och
är i huvudsak likalydande bestämmelsen om marken. Ytterligare definitioner har
meddelats i RSV:s föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vid faslighetslaxeringen använda begreppen självständig
och osjälvständig fastighet eller tomt har språkligt sett inte varil hell
adekvata. Avsiklen med bestämmelserna har inle heller varil atl någon mer
ingående prövning av avstyckningsmöjlighelerna skall företas. Emellertid har de
föreskrifter som RSV utfärdat för att klargöra värdefaktorns innebörd sökl
återspegla huvuddragen av då rådande praxis avseende avslyckningsbar-helen. De
tre klasserna som RSV indelat värdefaktorn för småhuslomler i är självständig
tomt, avstyckningsbar tomt resp. ej avstyckningsbar tomt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den huvudsakliga skillnaden mellan en självständig
fastighet och osjälvständig fastighet (dvs. icke rättsligen bildad fastighet)
är alt den senare inle kan inlecknas särskilt och därmed inte heller kan
belånas. Därtill kommer också sädana faktorer som all viss osäkerhet kan råda
om huruvida faslig-helsbildning kommer alt fördröjas eller förhindras samt, vid
fastighetsbildning, kostnaderna för denna. Jag anser del rimligt alt dessa
skillnader även fortsättningsvis kommer till uttryck vid klassindelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt i möjlig mån söka undvika alt den bedömning som
taxeringsmyndigheterna gör i detta avseende av fastighetsägaren kommer all
uppfattas som ell beslul eller förhandsbesked i faslighetsbildningsfräga, bör
terminologin för klassindelningen ändras. Jag anser all del därvid finns
anledning alt beakta kammarrättens i Göteborg förslag alt beteckna en ej
självständig fastighet som tomt som bedöms kunna bilda resp. ej kunna bilda
självständig fastighet. Värdefaktorn faslighelsrättsliga förhållanden kommer
dock säkerligen trots ändrade beteckningar all även fortsättningsvis vara föremål
för fastighetsägarnas intresse. Del finns därför ocksä anledning all överväga
om RSV:s normer lill ledning för klassindelningen kan utformas på ell
annorlunda säll mol bakgrund av vunna erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu nämnt föranleder ingen ändring i FTL. Den
närmare utformningen av reglerna kan meddelas av RSV.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Värdefaktorer för småhusen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.1 Småhusets storlek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Anknytningen till svensk standard vid bedömningen av småhusets storiek
består. Detta kommer lill uttryck i lagtext genom att begreppen yta av bo- och
biutrymme används. Min bedömning: Klassindelningen avskaffas, vilkel innebär
alt varje kvadratmeter beaktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: De mälregler som skall användas vid fastighetstaxeringen bör även i
fortsättningen utgå från svensk standard. Vissa förenk-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lingar av
denna anses dock nödvändiga. Kommittén finner nämligen stan- Prop. 1987/88: 164
dardens mått för bo- och biuirymmesarea avseende snedtaks- och slutl-ningsväningar
saml tjocka väggar vara alllför komplicerade. Om dessa standardmått inle kan
förändras föreslår kommittén atl del måste övervägas all i lagtext införa
särregler för fastighetstaxeringen. I avvaktan på atl standarden ändras i dessa
avseenden förordar kommillén atl värdefaktorn storlek bestäms så alt den svarar
mol boulrymmel med visst tillägg för biutrymmena. Därvid föreslås all dessa
areor väsentligen uppmäts enligl de mälregler som anges i svensk standard SS
021051, men med följande förenklingar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I slället för
standardens regel alt under snedtak begränsa den mälvärda arean lill sädan
golvyta, som ligger inom 0,6 m utanför rumshöjden 1,9 m bör värdearean
bestämmas som sådan golvyta som ligger inom rumshöjden 1,5 m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I våning som
delvis ligger under mark skall fördelningen mellan bo- och biutrymme ske enligl
någol slag av schablon. Denna kan lämpligen utformas med hänsyn lill antaganden
om hur långt in i rummet dagsljusbelysningen när och bestämmas så all utrymme
längre bort frän fönsterfasaden aldrig kan hänföras lill boulrymme. Som boulrymme
skulle då räknas rum med tillfredsställande dagsljusbelysning, men area som
ligger mer än t. ex. fem meter från fönslerfasad skulle aldrig hänföras lill boulrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till skillnad
från vad som skall gälla enligt standarden skall ingen avräkning ske för tjocka
mellanväggar eller vertikala schakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår vidare all klassindelningen slopas sä
all varje kvadratmeter i fortsättningen räknas. I lagtexten föreslås också alt
mätslan-dardens termer bo- och biutrymmen används i stället för ullrycket
bostadsyta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna är tämligen eniga om all man vid<br>
fastighetstaxeringen bör utgå från svensk standard. Graden av bundenhet<br>
till standarden råder det dock delade meningar om. BST finner del vara av<br>
utomordentlig vikt atl svensk standards mälregler kommer lill användning<br>
vid alla förekommande målningar av småhus, inle minsl vid faslighetslaxe<br>
ringen av samtliga småhus i landet. Så snart man för någol väsentligt<br>
mäländamål avviker frän standarden motarbetar man den enhetlighet i<br>
slorieksbeslämningen som varil huvudmotivet för standardens tillkomsl.<br>
BST är av den uppfattningen all sä gott som samtliga mätsätl som diskute<br>
rats för småhus är acceptabla frän materiell synpunkt. Möjligheten all låta<br>
vissa användare införa hjälpregler för tillämpning av standardens areabe<br>
grepp är på vissa objekt tveksam. BST säger sig dock inle vara främmande<br>
för att man i vissa situationer som inte kräver sä slor noggrannhet kan få<br>
uppskatta olika areors slorlek med användning av hjälpregler. Vad särskill<br>
gäller area under snedtak anser BST all standardens definition av mälvärl<br>
utrymme bör gälla generellt för alla husbyggnader. Den i betänkandet<br>
föreslagna regeln kan användas som en hjälpregel vid taxering av småhus.<br>
De skillnader som kan uppkomma mellan standardens huvudregel och<br>
denna hjälpregel förväntas enligl BST bli små och i det övervägande<br>
antalet fall ligga inom mätningarnas felmarginal. Belräffande area i sluti-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsvåning
kan standardens regel vara svårtolkad för den enskilde. På Prop. 1987/88: 164
denna punkt kan BST länka sig en revidering av standarden om del går atl finna
någon enklare princip. Vad slutligen gäller tjocka mellanväggar anser BST alt
standardens regel bör gälla oförändrad. Förekomsten av tjocka mellanväggar i
småhus bedömer BST dock vara av så ringa omfattning atl man kan bortse från
denna regel vid taxering av småhus. Bostadsstyrdsen framhåller all den valt att
inte ändra de mälregler som tillämpas i samband med låne- och
bidragsverksamheten i avvaktan på den översyn som görs av reglerna för
beräkning av låneunderlag och pantvärde. Styrelsen till-lämpar således den
tidigare standarden SS 021050. Bosladsslyrelsen anser därför all kommitténs
förslag alt ändra den nyligen fastställda standarden SS 021051, i
lånesammanhang skulle medföra orimliga konsekvenser. Styrelsen föreslår i slället
atl man i taxeringssammanhang mäter enligl SS 021051 men i första hand mäter brutloarean
som grund för en byggnads slorlek och med ledning därav bestämmer bo- och
biutrymmesareorna schablonmässigt. Enligt planverket bör svensk standard
tillämpas. Föreslagna förenklingar avstyrker verket bestämt eftersom
standarden omfallar såväl begrepp som mälregler. Verkel anser emellertid all
del bör vara tillåtet atl i besvärliga mälsilualioner allernalivi uppskatta l.ex.
bo- och biuirymmesarea enligt vissa hjälpregler. LMV menar atl de svårigheter
som är förknippade med alt bestämma småhusens slorlek i första hand består av
klassificeringsproblem, inle mätproblem. Förbättrade regler för mätning i
vindsvåning, slutlningsvåning och i anslutning lill tjocka innerväggar ser verkel
som angelägna all få lill ständ. Verkel avråder dock från alt införa någon form
av förenklad mätmetod av den typ som prövats av kommittén. Länsrätten i
Östergötlands län, SCB, Entreprenörjöreningen och TOR år tveksamma lill
kommitténs förslag om mälregler i sluttnings-våning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag och min bedömning: Värdefaktorn slorlek
för småhus bestäms enligt 8 kap. 3 § FTL med hänsyn lill småhusels bostadsyta
och dennas fördelning på olika våningar. Vidare stadgas all slorieks-klassen
för småhus med en storlek som motsvarar högst 200 kvadratmeter i etl plan inte
färgöras större än alt den motsvarar 10 kvadratmeter bostadsyta. I I kap. 7 § FTF
anges hur storleken skall klassindelas. RSV har i sina föreskrifter vid AFT-81
använt beteckningen värdearea. Denna värdearea inkluderar enligl föreskrifterna
dels bostadens yla, dels yta av bostadsrum och kök ovan mark som på grund av
rumshöjden inle betraktas som bostadens yla, dels tillägg för biutrymmenas yta.
Därvid anknöt endast bostadens yta och biutrymmenas yta till svensk standard SS
021050. Till-lägget i värdearean för yla av bostadsrum och kök ovan mark, vilken
egentligen inle betraktades som bostadens yla enligt standarden på grund av
rumshöjden, gjordes för all även fånga in för bostadsändamål använda utrymmen i
det äldre byggnadsbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr. o. m. den 1 januari 1987 gäller en delvis omarbetad
svensk standard SS 021051. Standarden innehåller inle några rekommendationer om
när och på vilket sätt de olika begreppen skall användas. Del uttalas atl
myndigheter som utfärdar bestämmelser i fråga om byggande, finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beskattning
m. m. kan föreskriva särskilda regler som skall beaktas i sam-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>band med
area- och volymberäkning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande
ändringar i standarden som är av intresse i nu förevarande Prop. 1987/88: 164
sammanhang har företagits. Indelningen i primär och sekundär bruksarea för
bostad har ersatts av begreppen boarea resp. biarea. Anknytningen till
bruksarean görs genom att boarean och biarean mäts som bruksarea, dvs. vad som
finns innanför omslutande byggnadsdelars insida. Boarea är således bruksarea
för boulrymmen medan biarea är bruksarea för biutrymmen. Till skillnad från
tidigare föreligger inga särskilda krav på rumshöjd eller värmeisolering för
att ett utrymme skall kunna hänföras till boulrymme. Regeln att mellanväggar
eller vertikala schakt tjockare än 0,5 m skulle räknas bort har ändrats så att
numera inte hela väggen/schaktet utan endasl vad som överstiger 0,3 m skall
borträknas (dvs. vad som blir kvar innanför 0,15 m från resp. begränsningsyta).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl standarden avses med boulrymme utrymme för boende
inrättat ovan mark huvudsakligen avsett för vistelse, hygien, viss förvaring,
kommunikation m.m. Biutrymme är utrymme i anslutning till bostad, huvudsakligen
inrättat för sidofunklioner till boende som pannrum, garage, förråd m. m. I
standarden är dessa utrymmen ytterligare exemplifierade. För all ett utrymme
skall vara mälvärl fordras enligl standarden att rumshöjden uppgår lill minsl
1,9 m. Vid snedtak godtas även delar med lägre rumshöjd under förutsättning att
våningsplanet har en rumshöjd av 1,9 m på en bredd av minst 0,6 m. Därvid mäts
fram till etl vertikalplan 0,6 m utanför höjden 1,9 m. Med slutlningsvåning
avses här våning som delvis ligger under mark, men vars golv utefter minsl en fönslerförsedd
fasad i huvudsak ligger i nivå med eller över omgivande mark. I
sluttningsvåning utgörs boulrymmel av de utrymmen som tidigare här benämnts boulrymme
under förutsättning atl de är belägna vid den angivna typen av fönster-fasad.
Även om utrymme för hygien, viss förvaring och kommunikation inte ligger vid
fönsterväggen räknas del som ingående i boulrymme i sluttningsvåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått har del visat sig vara svårt alt göra
ytterligare förenklingar i svensk standard. Således kvarstår tidigare regler
för hur man beräknar arean i våning under snedtak och i slutlningsvåning, dvs.
i de avseenden som förorsakade de största mätproblemen vid AFT-81. Mol bakgrund
av denna situation vill jag i del följande ge min syn på hur denna värdefaktor
i fortsättningen lämpligen bör bestämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill först erinra om de övergripande målsättningar
vilka bör gälla när dessa regler utformas för fastighetstaxeringen.
Värdefaktorn måste för det första naturligtvis bestämmas så atl den avspeglar
marknadens prissättning av storleken. Alltför kraftiga schabloniseringar är
därför uteslutna. Vidare bör bestämmelserna vara lättförståeliga - elt krav som
framstår med särskild skärpa efter vunna erfarenheter av AFT-81. Kravet på
kontinuitet bör också i möjlig mån iakttas. Härtill kommer dessutom intresset
av alt ha en gemensam standard för myndigheter och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl min
mening talar starka skäl för alt mätreglerna även i fortsätt<br>
ningen skall anknyta till svensk standard. Del torde inte heller råda någon<br>
annan uppfattning bland tillämpande myndigheter. Jag anser all anknyt<br>
ningen till standarden bör komma till uttryck i lagtexten genom all begrep<br>
pen bo- och biulrymmesyta anges. Atl ytterligare i författning precisera</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mätnormernafinnerjag
vara olämpligt. När mätreglerna för fastighelslaxe- Prop. 1987/88: 164
ringen närmare utformas bör uppmärksamhet riktas på att
verkställighets-föreskrifter inte får föreskriva åligganden som går ulöver vad
som framgår av FTL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anknytningen i lagtexten till bo- och biutrymmesyta
ulvisar atl en viss värdemässig skillnad föreligger mellan dessa, vilkel liksom
tidigare bör kunna beaktas vid sammanräkningen av den s.k. värdearean. För all
skillnaden mellan bo- och biutrymmesytorna skall bli beaktad på ett riktigt sätl
krävs dock att de lätt kan avgränsas från varandra. Som LMV betonat var
mätproblemen vid AFT-81 lill stor del hänförliga till klassificeringen av
utrymmena. Främst gällde väl detta sluttningsvåningarna. Vad avser snedtaksvåningarna
torde problemet där emellertid främsl ha varit på vilket sätt man skulle mäta.
Oklar deklarationsinformation kan vara en förklaring till detta. Som jag
redovisat förordar kommittén i sådana fall vissa avsteg från svensk standard.
Remissinstanserna avvisar dock myckel bestämt ell frångående av standarden.
Även jag finner en sådan åtgärd oacceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad däremot beträffar sluttningsvåningar har flera
remissinstanser haft vägande invändningar mot den av kommittén föreslagna schablonmeloden
för beräkning av bo- och biulrymmesyta. BST säger sig ha försökt men inte
funnit ett enklare uppmälningssätt. Enligt mitt förmenande finns det i och för
sig risk för atl en sådan uppmätning som kommittén här föreslår framstår som alllför
schablonarlad och avvikande från en marknadsmässig bedömning. Del man vinner i
enkelhet i detta avseende kan ocksä befaras leda lill att överklagandena i
dessa ärenden ökar. Emellertid visar undersökningar atl mätfelen är vanliga i
hustyper med slullningsvåningar. Någol måste därför göras. Svensk standard kan enligl
vad jag har erfarit inle ändras i denna del i sådan tid atl den kan ligga till
grund för nu aktuell lagstiftning. Som jag tidigare uttalat bör mätreglerna vid
fastighetstaxeringen anknyta till denna standard. Därför framstår det som
särskilt angeläget alt deklaranterna ges en riklig information om denna
standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen angår tjocka mellanväggar eller vertikala
schakt synes förekomsten av sådana vara av ringa omfattning i småhus.
Standardens regel alt man skall göra avräkning för dessa ytor i de fall de
överstiger 0,3 m torde därför inte komma all förorsaka några betydande problem
vid fastighetstaxeringen. Även här anscrjag således att standarden bör vidhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nämnt bör mätreglerna anknyta till svensk
standard. Det vore emellertid värdefullt om förenklingar kunde göras i svensk
standards mälregler. Enligt vad jag har erfarit har BST tillsall en
arbetsgrupp för alt förbättra och förenkla de regler som enligl kommittén
föranleder särskilda bekymmer. Jag har vidare inhämtat atl del är möjligl alt BST
hinner ändra svensk standard i sädan tid alt de nya bestämmelserna i svensk
standard kan läggas till grund för mätningen vid 1990 års småhustaxering. Jag
kan därför få anledning alt återkomma i denna fråga när resultatet av della
arbete föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnde uppställs inte längre några
särskilda krav på<br>
värmeisolering för atl ett utrymme skall kunna hänföras till boulrymme.<br>
Den värdepåverkan som förekomsten av värmeisolering har bör beaktas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
utformningen av värdefaktorn standard.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar
kommitténs bedömning all del finns anledning att avskaffa klassindelningen för
denna värdefaktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu nämnt föranleder ändringar i 7 kap. 3 § och 8
kap. 3 § FTL.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Småhusets ålder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande äldersklassificering ändras så alt nybygg-nadsärel blir avgörande.
Korrektion skall endasl göras för tillbyggnader och sådana större ingrepp i
byggnaden som avser all ändra dess användning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommitténs förslag har mottagits
positivt. Endast LMV år tveksamt till den nya innebörden av åldersbegreppel. Verkel
framhåller också alt skillnaderna i normala belåningsförhållanden inle kan
beaktas i åldersklassificeringen på samma säll som tidigare med en åldersfaktor
som bygger på nybyggnadsäret. LMV har vid förberedelsearbetet inför 1988 års
taxering av hyresfastigheter även uppmärksammat atl betydelsen av
finansieringsformen ökal sedan AFT-81. Motsvarande svårigheter kan enligl verkel
förväntas vid småhustaxeringen i fråga om skillnader i belåningsförhållanden
mellan permanenthus och fritidshus. Kammarrätten i Stockholm vill fästa
uppmärksamheten på att förslaget innebär all en ålderdomlig planlösning kan
ändras ulan alt vare sig ålder eller standard slår igenom i höjda poäng så
länge fastighetsägaren håller sig inom storleken och användningen. Länsrätten
i Stockholms län anser atl förslaget principiellt är välgrundat. Huruvida del
leder lill ell materiellt rikligt eller i alla fall bättre resultat beror enligl
länsrälten av del genomslag de olika arbetskostnaderna ges i de nya
värderingsreglerna för standard resp. ålder. TCO anser det självklart atl
hänsyn även måsle tas lill ombyggnader som avser all modernisera huset efter de
krav som gällt vid tiden för ombyggnaden. Enligl TCO bör uppgift lämnas
avseende ombyggnad hänförlig till tilläggsisolering, utbyte av fönster, byte av
uppvärmningssystem inkl. modernisering, modernisering av planlösning genom
borttagande eller flyttning av innerväggar samt byte av köksinredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt 8 kap. 3 § FTL ger
värdefaktorn ålder ullryck för småhusels sannolika återstående livslängd. Denna
bestäms med hänsyn lill småhusels nybyggnadsår, omfattningen av lill- och ombyggnader
saml tidpunkten för dessa. Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande
högst 20 år fär inle göras större än all den motsvarar 5 år. RSV har i
föreskrifter meddelat hur åldern närmare skall beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med del åldersbeslämningssystem som infördes genom AFT-81,
enligl vilket alla ombyggnader skulle beaktas, följde onekligen vissa problem.
Dessa rörde främst svårigheter atl få fram tillförlitliga uppgifter om årtal
och kostnader för om- eller tillbyggnader när sådana hade skett. Dessutom
upplevdes det som onaturligt all moderniseringar av kök och sanilel eller
liknande tillmättes betydelse trots all dessa hade vidtagits för kanske tjugo
eller trettio år sedan. Mol bakgrund bl. a. härav framslår del som nödvän-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>digt atl
återgå till en åldersbeslämningsmetod liknande den som tidigare gällde vid 1975
års fastighetstaxering. Inriktningen bör härvid vara att åldern på husets byggnadsslomme
ges en avgörande betydelse för bestämning av värdeårel. Enligt min mening
förutsätter detta atl underhållet av husstommen och dess utrustning i stället
beaktas vid standardklassificeringen av småhuset. Denna fräga återkommer jag
dock lill senare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
föreslär således att elt småhus ålder bör begränsas lill all avse nybyggnadsäret
med kortektion för tillbyggnader och sådana störte ingrepp i byggnaden som
avser alt ändra dess användning, t. ex. ombyggnad av förtåd eller vind till boulrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i 8 kap. 3 § FTL.
Närmare regler för bestämning av elt småhus värdeår kan meddelas av RSV.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Småhusets standard</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Småhusets standard skall liksom för närvarande bestämmas med hänsyn
till dess byggnadsmaterial och utrustning. Min bedömning: Minst femlon slandardklasser
skall finnas för ell nybyggt småhus. Underhåll och älder skall i fortsättningen
beaktas vid slandardbedömningen. Endasl sådana omständigheter som är relevanta och
som har en entydig värdeinverkan skall därvid beaktas. Den s. k. frågelistan
omarbetas så atl indelningen görs i fem huvudområden (exteriör, interiör,
energihushållning, kök saml sani-let). För varje huvudområde skall jämförelse
kunna göras med normalstandard. Fastighetsägaren ges möjlighet atl påtala
omständigheter som inle beaktats i frågelistan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Standardbedömningen görs efter en annan modell än den nuvarande.
Förslaget kan i korthet sägas utgä från alt bedömningen görs med hjälp av en
poänglista med frågor av typen finns/finns inte. I förekommande fall skall
kompletterande frågor ställas om utrustningens eller inredningens ålder. Listan
föreslås bli indelad i avsnitt inom områdena exteriör, interiör,
energihushållning, kök och sanilel. Inom vart och ett av dessa områden bör i
genomsnitt spridningen vara åtminstone 10-15 poäng. Antalet klasser kan enligt kommillén
knappast undersliga 15. Möjlighet skall finnas för fastighetsägaren alt påtala
omständigheter som bör föranleda avvikelser från vad som följer av poänglislan.
Del utkast till lista som kommittén utformat (jfr betänkandet s. 132 ff.)
beskriver inom varje delområde dels elt normalallernaliv, dels där så kan
förekomma elt nollal-ternaliv. Enligt kommittén behöver normalallernativet inle
ligga i mitten av poängskalan utan skall fånga in den oftast förekommande, mest
typiska småhusstandarden. Efter en beskrivning av normalallernativet skall
följa elt antal kryssfrågor som skall föranleda tillägg eller avdrag frän
normalpoängen. Vissa utrustningsdetaljer bör därvid väga mer än andra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta remissinstanser invänder mot atl frågelistan är alltför detaljerad.
Kammarrätten i Stockholm är också skeptisk lill den skisserade modellen.
Avgörande härför är alt modellen inle visals vara</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mera
ändamålsenlig än vad dagens system skulle vara efter vissa förbäil- Prop.
1987/88: 164 ringar. Den är krånglig och leder inle lill en rättvisare
taxering. Deklarations- och granskningsarbetet underlättas självfallet om
många fastigheter faller inom "normalhuset". En inle oväsentlig
nackdel blir dä i slället atl värdefaktorn standard förlorar i betydelse. Om å
andra sidan en mer begränsad krets hamnar inom normalen blir det desto fler som
får svara på etl stort antal kompletterande frågor. Kammarrätten ser därför
helst all den nuvarande standardmodellen behålls men bearbetas i två
hänseenden. Dels bör verkligt värdehöjande detaljer fångas in, dels boren
åldersbedömning bli möjlig belräffande vissa utrustningsdetaljer. Även statens
institut för byggnadsforskning påtalar all frågor saknas om underhållsnivån. Kammarrätten
i Göteborg ser kommilléns utkast till standardfrågor som en klar förbättring
även om del blivit detaljrikt. Särskill betydelsefullt anser man del vara all
utrustnings- och inredningsdetaljernas älder beaktas. Bostadsstyrdsen lillstyrker
förslaget atl ell s. k. normalulförande anges. En tydlig verbal beskrivning av normalallernativet
med elt mindre anlal exempel på avvikelser bör enligl styrelsen leda lill klara
förenklingar av metoden. RSV konstaterar alt förslaget ökar omfallningen av
förberedelsearbetet på etl sätt som inger allvarlig oro. Även LMV anser all
lidsaspekten här väger tungt. Verkel framhåller alt när modellen är kalibrerad måsle
den kunna testas i en provvärdering. För della krävs atl de egenskapsdata som
finns tillgängliga från tidigare laxeringar kan transformeras till det nya
systemet på ett tillförlitligare säll. Del anses därför vara av slor vikt atl
de av LMV nämnda momenten är genomförbara inom de tids- och resursramar som
gäller för förberedelsearbetet. LMV anser vidare all slandardfaklorn fungerat
relativt väl från värderingsleknisk synpunkt. De förbättringar som man anser
möjliga alt göra avser i första hand den pedagogiska utformningen. Verket
anser atl vissa brister i kommilléns modell medför all ett syslem med frågor enligl
en princip liknande den som tillämpades vid AFT-81 bör övervägas. Man bör också
beakta standardbedömningen i grupphusområden. Enligl tekniska högskolan var det
främsta syftet med den poänglista som användes vid AFT-81 alt på etl objektivt sätl
förmedla en bild av byggnadens standard. För detta syfte var 1981 års poänglisla
klart bättre än sitt rykte. Högskolan tror atl kommitténs förslag är helt
oanvändbart. SCB anser alt den metod som tillämpades vid AFT-81 med enbart
frågor och alternativa svar ger ell tillförlitligare resultat. SFF har inget
alt erinra mol om slandardbedömningen utgår från en poängskala med frågor av
typen finns/finns inle kompletterad med uppgifter om ålder. Däremot finns inget
som tyder på all alla detaljfrågor som inryms i förslaget leder till etl
bättre slutresultat än en poänglabell av 1981 års modell förbättrad på de
punkter där erfarenheten visat att brister förelegat. Sparbanksföreningen
betonar atl, även om kommitténs förslag är på rätt väg, det föreligger en risk
för icke önskvärda marginaleffekter och regionala orättvisor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag och min bedömning: Enligl 8 kap. 3
§ FTL be<br>
stäms standarden med hänsyn lill småhusets byggnadsmaterial och utrust<br>
ning. För elt nybyggt småhus skall finnas minst fem slandardklasser.<br>
Komplellerande föreskrifter har meddelats av RSV bl.a. i form av en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågelista.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassificeringen
av småhusens standard hör lill de mer omdiskuterade Prop. 1987/88: 164 delarna
vid AFT-81. Vad som upprörde känslorna finns del säkert flera förklaringar
till. Taxeringsmyndigheterna måste i denna fråga befalla sig med uppgifter om
småhusen som den enskilde fastighetsägaren kunde anse föga vägledande vid
taxering eller inle värdehöjande. Deklaralionsfrägan om färgat kakel och saniletsporslin
i badrum och frågor om viss utrustning kan vara exempel på detta. En annan
orsak kan ha varit all en likvärdig poängsältning gjordes på vissa
utrustningsdetaljer, vilka av den enskilde kan ha uppfattats som myckel olika i
koslnadshänseende. Bidragande kan ocksä ha varit all standarden i värdelabellerna
beaktades i skikt om två poäng. I vissa situationer fordrades således all
fastighetsägaren måste fä poängsumman nedsatt med två poäng för all
byggnadsvärdet över huvud skulle reduceras. Skillnader i bedömningen mellan
nästan likvärdiga grannhus i della avseende upplevdes säkerligen i många fall
som orättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här anförda länkbara delförklaringarna av alt just småhusslandarden
blev så ofta ifrågasatt, förtjänar enligl min mening stor uppmärksamhet. Detta
följer av atl man även i fortsättningen kommer all vara tvungen all förlila sig
på fastighetsägarnas uppgifter om småhusens ulrustningsnivå för att
standardbedömningen skall kunna göras. Det finns nämligen enligl min mening
inget annat värderingslekniskt förfarande än atl med hjälp av svar på en
frågelista indikera standarden. Därför bör ansträngningarna riktas mot atl
framdeles söka utforma standardfrågorna så all de blir mer neutrala i detta
hänseende och inte i onödan väcker irritation genom sin utformning. Kommitténs
skiss till frågelista innebär en förbättring i delta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag närmare gär in pä de riktlinjer som bör följas
vid slandardklas-sificeringen vill jag någol uppehålla mig vid det nya syslem
som kommittén skisserat såvitt avser tanken atl ha ett normalallernaliv som
utgångspunkt. Kommittén har hänfört prismässigt relevanta slandardolikheter
mellan i övrigt likvärdiga småhus lill de fem områdena exteriör, interiör,
energihushållning, kök saml sanilel. Jag finner en sådan indelning vara
ändamålsenlig. Emellertid skall, enligl kommitténs modell, varje sådant område
inledas med en beskrivning av vad som betecknas som normal standard.
Deklaranten skall utifrån denna information själv bedöma om hans småhus faller
inom denna ram eller inte och ange avvikelser med hjälp av en frågelista. Jag
anser all detta är atl komplicera frågelistan i onödan. Förutom del arbete som
måsle läggas ned på atl definiera vad som skulle motsvara normal standard krävs
även alt denna definition stäms av mol de därefter följande frågorna såvitt
avser poängsättningen. Jag kan också föreställa mig att deklaranten skulle bli
förbryllad om han måsle jämföra sitt hus med etl normalhus, särskill om normalhusei
lill äventyrs blev felaktigt definierat. En viss risk föreligger även för atl
del poängulslag som denna modell ger leder till för slor avvikelse från
marknadsvärdet. Det förefaller mig enklare med elt syslem där deklaranten på en
frågelista "kryssar för" den utrustning som han anser atl just hans
småhus har, varefter bedömningen av helhetsbilden överläts lill fastighetslaxeringsnämnden.
Alt denna frågelista sedan bör utformas på ell lite annoriunda sätt jämfört med
den tidigare återkommer jag strax lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan således inte förorda den del av kommitténs förslag
som avser</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>modellen
med ett normalhus. Emellertid harjag under hand inhämtat att LMV
vidareutvecklat den av kommittén skisserade modellen. LMV:s modell bygger
således på atl frågorna är uppdelade i de fem huvudområden som kommittén
föreslagit. Ulan all vara kopplad lill en detaljerad beskrivning av elt
normalhus menar LMV all systemet med frågelista kan kompletteras med
angivelser av poänginlervall inom varje huvudområde, vilka får utgöra
riktlinjer för hur stor delsumman bör vara för viss typ av hus, exempelvis
permanenthus och fritidshus. Meningen med denna information är att nämnden med
slöd därav ges möjligheter atl jämka delsummorna, om det är uppenbart atl
poängsumman enligt deklarationen inte ger en rättvisande bild i del enskilda
fallet. Också fastighetsägaren kan då fä en uppfattning om huruvida hans småhus
har en jämförelsevis normal standard eller inle. Om denna modell utformas sä
all den även lämnar en viss möjlighet för ägaren atl få beaktad nägon
omständighet som inte framgår av den standardiserade frågelistan, bör mänga
olägenheter som var förknippade med 1981 ärs frågelista vara eliminerade. Jag
biträder därför en sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
närmare utformningen av frågelistan bör det ankomma på RSV atl göra tillsammans
med värderingsexperlis. Jag vill här endast uppehålla mig vid de riktlinjer som
i delta sammanhang bör gälla. De utgångspunkter som kommittén funnit lämpliga
för all bestämma standarden ställer jag mig hell bakom. Som jag tidigare berört
angående värdefaktorn ålder bör värdeinverkan av småhusets underhåll och älder
pä dess utrustning vägas in vid standardklassificeringen. Vid
standardbedömningen bör endasl sådana omständigheter beaktas som är relevanta
och har en entydig värdeinverkan. För alt få en helhetsbild måsle av
nödvändighet åtskilliga frågor ställas. Del är dock viktigt atl frågelistan inle
görs så omfångsrik och detaljerad att den upplevs som betungande. Del är också väsenlligl
atl frågorna utformas på sådant säll alt de är lätta alt besvara. Antalet slandardklasser
bör inle vara mindre än femton för alt slora skiklgränser skall undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i 8 kap. 3 § FTL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare regler för bestämning av standarden kan meddelas
av RSV.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Vissa säregna förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.1 Radon, mögel, röta och liknande byggnadsfel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Byggnadsfel och liknande typer av säregna förhållanden bör liksom
tidigare beaktas vid värderingen genom all riktvärdet justeras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
RSV anser all markradon bör beaktas i riktvärdet i de områden där detta
förekommer. Justering för säregna förhållanden av det skälet bör då inte göras.
Vad avser mögel- och rölskador delar RSV kommitténs uppfattning att dessa
förhållanden även fortsättningsvis måste</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beaktas
genom justering för säregna förhållanden. Verket tror att bättre anvisningar
skall kunna utarbetas om när och lill vilkel belopp justering skall göras i
dessa fall. Kammarrätten i Stockholm menar alt del bör övervägas att
beträffande radon medge ett schablonavdrag enligt nuvarande praxis. Även
länsrätten I Stockholms län förordar en sådan lösning för de fall utredning inle
föreligger om kostnaderna för all reducera radondot-lerhallen. Beträffande
övriga typer av byggnadsfel finns enligl länsrätten inle samma förutsättningar
för schablonisering. Kammarrätten i Göteborg understryker dock all förekomsten
av radon i småhus är etl säreget förhållande som innehäller flera delproblem
som etl vart kräver sin lösning. Kammarrätten nämner bl. a. all del är yllersl
osäkert vilken värdeinverkan förekomsten av radon har. Även tillförlitligheten
av gällande mätmetoder nämns som etl problem. Enligl kammarrätten har
fastighetsägaren möjlighet atl påverka resultatet av mätningarna i en för
honom gynnsam riktning genom olika åtgärder. Det har enligl domstolen visat sig
att inle alla fastighetsägare önskar en justering för radon.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
min bedömning: Såsom tidigare nämnts förutsätter jag att taxeringsmyndigheterna
vid hänsynstagandet lill säregna förhällanden i allmänhet bör kunna ges större
ledning genom allmänna råd eller liknande än som för närvarande är fallet. Della
uttalande tar närmast sikte på vissa typiska säregna förhållanden där marknadsvärdeeffeklerna
är läll urskiljbara. Så förhåller del sig inle alltid belräffande de
byggnadsfel som nu avses. Del är därför positivt alt RSV tror sig kunna
utarbeta bättre normer om hur mögel- och rölskador bör kunna beaktas i delta
avseende. När del gäller radonförekomst framhåller kommillén, att
undersökningar som gjorts av tekniska högskolan och LMV visar mycket svaga
samband mellan radondollerhall och nedsatt pris. Liksom kommillén finner jag
därför alt den inverkan byggnadsfelen kan ha på marknadsvärdet bör göras lill
föremål för ytterligare studier. Någon schablonmässig justering vill jag därför
i della läge inle förorda. Om del emellertid skulle förhålla sig så atl en
entydig värdeinverkan kan påvisas på grund av markradon inom elt område bör
delta kunna beaktas i riktvärdet säsom RSV föreslår.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.7.2
Fastigheter med betydelse för kulturminnesvården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Den nya planlagsliflningens särbestämmelser
om skydd för kulturhistoriskt intressanta och liknande byggnader föranleder
ingen ändring i FTL. Något markvärde skall således inle åsättas
taxeringsenheter som beslår av mark med kulturhistoriskt intressant och
liknande bebyggelse för vilka skyddsbestämmelser eller rivningsförbud har
meddelats. Höga underhållskostnader och liknande som åsamkas ägare lill sådana
fastigheter skall även fortsättningsvis beaktas vid värderingen genom justering
för säregna förhållanden. Sådan justeringsmöjlighel bör dock finnas även för
andra byggnader än slott och liknande eller byggnader på lantbruksenheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: överensstämmer med milt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De instanser som särskilt yttrat sig i
denna fräga delar kommitténs uppfattning. Det framhålls alt det här rör sig om
mycket udda fall där värderingen bör ske nyanserat utan bindning till fasla
regler. Planverket uppmärksammar särskilt kommilléns påstående atl ersättning,
som utgår i samband med beslul om skyddsbestämmelser, inte får någon inverkan
pä marknadsvärdet. Enligt verket bör observeras bestämmelserna i 15 kap. 5 § PBL,
dels första stycket om att ersättningen kan bestämmas lill elt visst årligt
belopp om del finns särskilda skäl till detta, dels andra slyckel om atl
fastighetsdomstolen skall förordna all ersättning skall betalas ul först när
vissa åtgärder med byggnaden har ulförts, om kommunen begär det och det inte
är uppenbart oskäligt. Enligl planverket knyts alltså i båda fallen
ersättningen till fasligheten på elt sådant sätl alt del kan inverka på
marknadsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Bestämmelser liknande dem som
fanns i den tidigare gällande byggnadsstadgan om skydd mol alt kulturhistoriska
och liknande byggnader förvanskas har tagits in i 3 kap. 12 § PBL. I denna
bestämmelse uppställs del inget krav på atl skyddsbehovet skall ha kommil lill
uttryck i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Förmodligen sträcker sig
kommunens handlingsfrihet enligl paragrafen inle så långt. För all tillskapa
verkningsfulla inskridandemöjligheter torde det dessutom krävas atl
skyddsbestämmelser även har meddelats i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Fastighetsägaren är dä å andra sidan tillförsäkrad rätt till ersättning om
pågående användning av byggnaden avsevärt försväras. En generell bestämmelse om
hänsynstagande lill byggnads kulturvärden vid underhåll av den återfinns i 3
kap. 13 § PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid fastighetstaxeringen värderas byggnadsminnen och
kulturhistoriska byggnader m. m. pä sä sätt att ett totalvärde för byggnad och
mark skall gälla om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser har meddelats för
byggnad som avses i 3 kap. 12 § PBL. Anledningen till denna bestämmelse i 7
kap. 13 § FTL är atl man i dessa fall utgår från alt den värdefulla bebyggelsen
kommer atl beslå under överskådlig lid. Någon ny bebyggelse på taxeringsenheten
kan därför inte förutses. Eftersom markvärdet normalt kan sägas avse markens
värde vid nybebyggelse framstår del därför i dessa fall inle som meningsfullt atl
bestämma någol markvärde. När del gäller den närmare värderingen av slora äldre
mangårdsbyggnader etc. på lantbruk, slott och liknande byggnader, hänvisar jag
lill kommitténs redogörelse pä s. 148 f. i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som planverket påpekat kan ersättningsvillkoren som
upprättas med stöd av 15 kap. 5 § PBL mycket väl få en marknadsvärdepåverkan.
Enligt mitt förmenande bör emellertid dessa omständigheter liksom tidigare gä
att beakta genom jusleringsmetoden. Såvitt nu kan bedömas bör således inle planlagsliflningens
regler i detta avseende för närvarande föranleda någon annan ordning. Del bör
dock vara av slort värde om RSV i samverkan med de kullurvårdande myndigheterna
kunde belysa de värderingsproblem med höga underhållskostnader m. m. som här
nämnda skyddsbestämmelser kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser byggnader som inte omfattas av
skyddsbestämmelser av delta</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slag
finner jag lika med kommittén att justering för höga underhällskostnader också
i dessa fall bör komma i fräga om del kan antas all marknadsvärdet påverkas
därav. En sådan justering bör inte begränsas till att avse enbart slott och
liknande byggnader eller byggnader på lantbruksenheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Särskilda åtgärder för förberedelsearbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som under andra året före laxeringsåret äger småhus som förvärvats
under tredje året före taxeringsåret är efter anmaning av länsskaltemyndighel
skyldig atl lämna de uppgifter som behövs till ledning inför laxeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén gör bedömningen alt det med
den föreslagna utformningen av värdefaktorn standard blir omöjligt att använda
befintlig köpeskillingsstatistik för att pröva värdesättning av olika utrustningsdetaljer
samt för konstruktion och inställning av värdetabellerna. Kommittén anser
därför att det i förberedelsearbetet måste ingå insamling av nya uppgifter om
dels köpeskillingen, dels husens utrustning i de standardmått som skall
prövas. Kommittén förordar därför att för småhus som försålts under perioden
den I juli 1987 - 30 juni 1988 inhämtas nödvändiga uppgifter genom atl de nya
ägarna fär inkomma med deklaration i förtid, nämligen den I december 1988 i
stället för den I december 1989. Denna insamling måste enligt kommittén förenas
med en lagstadgad uppgiflsskyldighel för fastighetsägaren för alt förhindra elt
oacceptabelt bortfall av uppgifter. Förtidsdeklaranlerna bör enligl kommittén
ha möjlighet alt ändra eller komplettera uppgifter genom atl lämna ny
deklaration vid del ordinarie deklarationstillfället. Även skatteförvaltningen
bör kunna ändra frågor eller ställa kompletterande fräga till del ordinarie deklaralionslillfäl-let
om del finns tungt vägande skäl för det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har erhållit etl blandat mottagande. Kammarrätten i Stockholm
ställer sig mycket tveksam till förslaget. Bl.a. framhåller kammartätten att
det inte förefaller att vara etl helt realistiskt sätt att kontrollera
konstruktionen av slandardpoäng. Vidare anses det vara tveksamt om materialet
hinner bearbetas pä ell vettigt sätt så all erfarenheterna skall kunna beaktas
vid den riktiga fastighetstaxeringen. RSV ser däremot etl värde i ett förtida
deklarationsförfarande genom all del underlättar provvärderingsarbetel. Även LMV
lillstyrker kommitténs förslag på denna grund. Enligt verket talar dock starka
skäl för en annan tidsplan än den föreslagna eftersom fastigheter som försäljs
under år 1988 inte kommer att vara åtkomliga för utskrift av deklarationer
under det ärel. LMV menar därför att den förtida deklarationen bör avse
fastighetsägare som förvärvat fastighet under år 1987. LRF anser att förslaget
om en förtida deklaration inte är särskilt väl genomtänkt. De många
faslighels-ägare som utför byggnadsarbeten i samband med tillträdet, kommer
vanligen all tvingas lämna ny deklaration den I december 1989 eller ålminslone
alt lämna kompletterande uppgifter. Enligl LRF uppnäs syftet med förslaget på elt
enklare sätt genom en enkätundersökning hos etl representativt urval av nya
villaägare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag tidigare har berört vid behandlingen av Prop. 1987/88: 164 småhusels
standard bör den s.k. frågelistan i deklarationsformulärel förändras i vissa
avseenden. Hur frågelistan i detalj skall se ut harjag inle uttalat mig om.
Emellertid harjag där gett ullryck för de riktlinjer som jag anser böra iakttas
vid utformningen av frågelistan. Av dessa kan man dra den slutsatsen att det
föreligger ett behov av ytteriigare statistiskt underlag för att konstruera och
ställa in värdetabellerna så all de ger elt riktigt och rättvist
taxeringsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen atl det är ofrånkomligt med ell förtida uppgifts-insamlande
med den sålunda föreslagna standardklassificeringen. Vad som i stället kan vara
föremål för delade meningar är hur insamlingen av uppgifterna bör göras. Enligl
min mening skulle ett förtida deklaralionsin-samlande vara alt föredra. Enligt
vad jag har inhämtat är det emellertid inle möjligl att hinna utforma etl
frågeformulär som i tillräcklig grad skulle överensstämma med frågelistans
slutliga utformning. Dessutom skulle man fä svårt atl hinna med atl utvärdera
resultatet därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mol bakgrund härav all man måste frångå kommitténs förslag i detta
avseende. Behovet av de uppgifter som skatteförvaltningen anser nödvändiga vid
småhustaxeringen bör i slället kunna tillgodoses enligl samma förfarande som
tillämpats vid prov värderingen inför 1988 års AFT av hyreshus- och industrienheler.
Genom lagändring år 1986 infördes nämligen i 19 kap. 8 § FTL en möjlighet för länsskaltemyndighel
att inhämla uppgifter om hyror från den som förvärvat sädan taxeringsenhet sedan
föregående AFT (prop. 1985/86: 160, SkU 44, rskr. 284, SFS 1986: 258).
Visserligen förelåg tidigare en liknande uppgiftsskyldighet för ägare till
hyreshus- och industrienheler enligt övergångsbestämmelserna lill FTL, men
bestämmelsen gällde endast vid 1981 ärs AFT. Jag ansåg emellertid dessa
uppgifter vara så väsentliga för förberedelsearbetet att motsvarande skyldighet
lill uppgiftslämnande borde införas för framtiden. Som nämnts gäller
skyldigheten i dessa fall uppgifter om rådande hyresnivåer, vilka utgör
grunden för värderingen av hyreshus- och industrienheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller småhusenheterna
är del främsl uppgifter som är förknippade<br>
med värdefaktorn standard som påkallar elt särskilt uppgiflsinhämtande.<br>
Det förefaller mig lämpligt att samma slags förfarande tillämpas för att få in<br>
dessa uppgifter som man använde för att få in uppgifter om hyresnivåer för<br>
hyreshus- och industrienheterna. Marknadsvärdet för småhusenheter skall<br>
vid 1990 års AFT bestämmas med hänsyn till prislägel under år 1988. Den<br>
jämförelse mellan standardutrustning och köpeskilling som är syftet med<br>
nämnda uppgiftsinsamling borde således avse fastighetsförsäljningar under<br>
är 1988. Eftersom del råder en viss eftersläpning hos inskrivningsmyndig<br>
heterna av registreringen av gjorda förvärv måste uppgiftsinsamlingen<br>
avse en period som ligger någol tidigare. För detta talar också tidsåtgången<br>
för insamling av fastighetsprismaterialet samt för granskning av förfråg<br>
ningarna. Jag anser att man bör kunna godta uppgifter avseende försälj<br>
ningar under år 1987, dvs. under tredje ärel före AFT-90. Uppgiftsskyldig<br>
helen skall gälla den som under andra året före taxeringsåret äger fastighe<br>
ten och skall avse de uppgifter som behövs lill ledning inför fastighelslaxe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ringen. Enligl
vad jag har inhämtat föreligger inte behov av atl fråga efter köpeskillingen,
eftersom uppgift om köpeskilling fås på annat säll. Däremot erfordras uppgift
om husels utrustning uttryckt i de standardmått som behövs vid provvärderingen.
Del är väsenlligl alt antalet fastighetsägare som anmanas atl lämna uppgifter
om fastigheten inte görs störte än som är nödvändigt för all uppnå del åsyftade
resultatet, dvs. riktiga och rättvisa taxeringar. Likaså bör frågorna utformas
så alt uppgift inte behöver lämnas om annal än som är behövligt inför
taxeringen. Vad jag nu föreslagit föranleder ändring i 19 kap. 8 § FTL.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Behov av ytterligare ledamot i
fastighetstaxeringsnämnd vid småhustaxering, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Vid allmän faslighelslaxering av småhusenheter ges länsskaltemyndighel
möjlighet all förordna två yllerligare ledamöter utöver ordföranden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Vid 1981 års AFT ombesörjdes det
huvudsakliga taxeringsarbelel av 2531 faslighelslaxeringsnämnder (FTN). Faslighetslaxeringen
avsåg därvid alla slag av fasligheter. Nägon fast skalleadministration fanns inle
för denna faslighelslaxering. Vid 1988 års AFT av ca 200000 hyreshus-,
industri- och specialenheter har nämndernas anlal reducerats lill 332. Med
hjälp av ADB-stöd och personal i de lokala skallemyndigheterna förväntas 1990
års AFT av ca 2.2 miljoner småhusenheter kunna klaras av med samma antal
nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under hand
har emellertid från skatteförvaltningen anmälts elt behov av yllerligare
förstärkning för alt nuvarande distrikts- och nämndindelning skall kunna
användas vid småhustaxeringen. Della behov inskränker sig dock lill att fä
möjlighet att förordna ytterligare en ledamot i FTN utöver den som länsskaltemyndighel
enligt nuvarande regler äger utse enligl 17 kap. 6 § andra stycket FTL. Jag
beräknar atl kostnaderna härför ryms inom del belopp som regeringen föreslagit
i budgetpropositionen (prop. 1987/88:100 bilaga 9) för budgelåret 1988/89.
Alternativet härtill skulle vara all dela flertalet fastighetstaxeringsdistrikl
(ca 160-170) i två nya distrikt och elt mindre anlal (ca 50-60) i tre eller
fyra distrikt, dvs. det totala anlalet distrikt skulle därvid uppgå till ca
600. Kostnadsökningarna för en sådan distriktsindelning, i form av utbildning
och ersättning lill etl större anlal FTN-ledamöter m.m., skulle kunna beräknas
uppgå till 6 miljoner resp. 14,5 miljoner kr. för stat resp. kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den kraftiga reducering av nämndorganisalionen
som skett sedan föregående AFT framstår del som oundvikligt all viss förstärkning
måste till inför den toppbelastning som småhustaxeringen ändå innebär rent omfångsmässigt.
ADB-stödet kommer förhoppningsvis här alt vara till slor hjälp. Men en förstärkning
av FTN med en ylleriigare av länsskaltemyndighel utsedd ledamot anser jag
behövlig. För en sädan lösning talar också kostnadsaspekten och värdet i atl
slippa bryta upp en väl fungerande nämndindelning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu föreslagit föranleder en ändring i 17 kap. 6 § FTL.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
25 kap. 6 § FTL finns en hänvisning lill 17 kap. I § samma lag. Den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>senare bestämmelsen har
upphört all gälla (prop. 1986/87:47, SkU </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rskr. 95, SFS 1986: 1300).
Hänvisningen bör således slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättat lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i faslighetstaxeringslagen (1979: 1152).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän fastighetstaxering föregås av ell mycket omfattande och tidskrävande
förberedelsearbete. Della arbete syftar till atl uppnå rättvisa och likformiga
laxeringar. I detta arbete ingår bl. a. atl samla in uppgifter om försålda
fastigheter. Uppgifterna behövs för att regeringen och RSV skall kunna utforma
de närmare bestämmelser som skall ligga till grund för den provvärdering som
skall ske inför laxeringen. Det är därför angeläget alt förberedelsearbetet
inför 1990 års allmänna fastighetstaxering, som bygger på de nya reglerna, kan
inledas så snart som möjligt. För atl delta skall vara möjligt måste RSV hinna
utfärda föreskrifter m. m. Lagstiftningsfrågan är således brådskande. Yttrande
av lagrådet över lagförslaget bör därför inte inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen dels föreslär riksdagen atl anla del upprättade
lagförslaget, dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört
i övrigt om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förändringar vid
fastighetstaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition förelägga riksdagen vad han anfört för den åtgärd och det ändamål
som han har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs uppdrag har varil att göra en allmän översyn av
de värderingsregler som gäller för småhus och atl föreslå de ändringar i dessa
som kan befinnas erforderliga. Direktiven pekar särskilt på de problem som
förekommit vid tillämpningen av nu gällande regler för bestämningen av
värdefaktorerna slorlek och standard för småhus och nämner också vissa
överväganden som bör göras i fråga om småhusens älder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare har
kommittén haft atl överväga om vissa fel och brister på en fastighet, såsom radonstrålning
eller mögelskador, kan beaktas bättre än hittills. Direktiven tar också upp
frågan i vilken utsträckning de regler som styr laxeringen ska vara bindande.
Vid AFT 81 riktades åtskillig kritik mot det förhållandet alt så mycket av
värderingen styrdes av bindande föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
har särskilt haft all iaktta de förenklingsslrävanden som måsle prägla all skaltelagstiftning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164 Bilaga 1</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De principer som kommittén har funnit bör ligga lill grund
för taxeringsreglerna är i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på en rättvis och likformig taxering utgör elt
hinder mol<br>
långtgående förenklingar och schabloniseringar. Del kan nämligen inle<br>
accepteras all likvärdiga fastigheter laxeras olika eller alt fastigheter med<br>
myckel olika marknadsvärden taxeras lika. Rätlvisekravet medför ocksä<br>
all slora tröskeleffekter bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom
värderingsreglerna skall läcka sä många och så olika småhus är del nödvändigt
alt utgå frän vissa generaliseringar och schabloner vid värderingen. Delta
medför atl individuella justeringar måste kunna medges i de fall där
huvudregeln leder lill orimliga resultat. Individuella bedömningar bör dock inle
behöva göras i bagatellärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De frågor som
ställs till fastighetsägaren skall vara enkla och entydiga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdefaktorerna
bör utformas så att den skaltskyldige kan förslå all de inverkar på
marknadsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna måsle
tillåla alt taxeringsvärdena räknas fram genom ADB-bearbelning av deklarations-
och registerdata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhusens slorlek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid AFT 81 bestämdes småhusens storiek med utgångspunkt i
Svensk<br>
Standards mälregler för byggnader. Denna standard är elt genomarbetat<br>
och heltäckande syslem för mätning av byggnader. Det är dessutom en<br>
standard vars termer och mälregler används i flertalet andra väsentliga<br>
sammanhang där småhusens storleksmått är av intresse, såsom vid lä<br>
nevärdering, i samband med bygglov, av mäklare m. m.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén anser au del är myckel angelägel att vid
fastighetstaxeringen Prop. 1987/88: 164 kunna använda Svensk Standards mälregler.
Alt införa elt sätt all mäta Bilaga 1 fastigheten vid taxeringen som
skiljer sig från del som används vid bl.a. bygglov och lånevärdering skulle
innebära all man gör del krångligt för den enskilde fastighetsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl del skall vara möjligl för en vanlig småhusägare
all klara av slorleksmätningen ulan all anlita sakkunnig expertis anser kommillén
det emellertid nödvändigt med förenklingar av vissa särskill komplicerade
regler i nu gällande standard. Del gäller i första hand reglerna för mätning
och klassificering av utrymmen under snedtak och i sluttningsvåningar. Dessutom
har pä senare lid tillkommit en regel om avräkning för tjocka väggar som för
småhusens del framstår som onödigt komplicerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén har begärt all Byggstandardiseringen skall ändra
mätreglerna på ovan angivna punkter och en arbetsgrupp har tillsatts för att
utreda hur della kan göras. Kan nägot godtagbart resultat inte uppnäs på detta säll
måsle särregler skapas för taxeringen. Enligl kommilléns mening bör i så fall
också lagstiftning om mälregler övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhusens standard och ålder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritiken mot det sätt alt mäta standard som användes vid AFT
81 kan sammanfallas i två punkter. Många ansåg alt standardfrågorna var felaktigt
valda på sä sätt atl de var alllför detaljerade och därtill alltför olika ur värdesynpunkl.
Dessutom uppfattades del förhållandet all man var bunden lill den slandardklass
som följde av poängsummeringen som mycket besvärande. Från ätskilliga häll
restes därför krav på en återgång till det tidigare systemet med en verbal
beskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är en verbal beskrivning av del
slag som användes vid 70-lalets fastighetstaxeringar inle lämplig. Det är
nämligen inle möjligl alt utforma en sädan beskrivning sä atl den försläs lika
av alla fastighetsägare och inle heller sä all den läcker alla hus som bör
värderas lika i standardhänseende. Kommittén föreslår därför all såsom grund
för en poängberäkning man behåller systemet med en lista över indikatorer, dvs.
utrustningsdetaljer m. m. För all undvika slora iröskeleffekter och samlidigl
fånga upp de slora värdeskillnader som mäste hänföras lill standarden bör
denna beskrivas med en ganska finindelad skala. Kommittén har tagit fram en
skiss lill frågelista för slandardbeslämningen. Listan är indelad efter de
områden som enligl kommitténs mening huvudsakligen svarar för den
värdespridning som hör samman med standardfaktorn, nämligen exteriör, interiör,
kök, sanilel och energihushållning. En strävan har varit att utforma frågor och
beskrivningar så objektivt att inga lolk-ningssvårigheler uppkommer. Genom all ulgå
från ell normalallernaliv för varje område bör man kunna reducera antalet
frågor för del slora flertalet deklaranter. Den poäng som erhälles genom
frågelistan skall inle vara absolut bindande utan placering i en lägre eller
högre klass skall kunna ske om det kan visas atl poängen inle ger en
rättvisande bild av standarden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från tidigare skall ålder och förslitning
hos utrustning och<br>
inredning beaktas i standarden. Della medför all åldersfaktorn enligt kom-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mittens förslag skall utgå
från husels nybyggnadsår med korrektion endasl Prop. 1987/88: 164 för
tillbyggnader och sådana ombyggnader som medförl en utökning av Bilaga 1 boulrymmena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Radon, m</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gelskador
och andra byggnadsfel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommilléns mening varierar de förhällanden som här betecknas som byggnadsfel så
mycket alt varje klassindelning eller schablonvärdering är omöjlig. Kommittén
menar därför all brister av dessa slag även i fortsättningen skall beaktas
genom justering för säregna förhållanden. Kommittén vill emellertid betona
viklen av ylleriigare utredningar om inverkan på marknadsvärdet av sådana förhållanden.
Man kan ifrågasätta om den beräkning med ulgångspunkl i ålgärdskostnaderna, som
ofta har tillämpats tidigare, är ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl undvika stora Iröskeleffekter föreslår kommillén att klassbredderna skall
minskas för de värdefaktorer där detta inte medför olägenheter. Sådana
värdefaktorer är småhusens storiek och standard samt tomtens slorlek, tillgäng till
vatten och avlopp samt närhet till strand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt lämnar kommittén förslag om vissa förändringar som föranlelts av den nya
plan och bygglagstiftningen samt om indelningen i taxeringsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att de av kommittén föreslagna ändringarna i fråga om vissa värdefaktorer
skall kunna beaktas i förberedelsearbetet föreslår kommittén all fasligheisdeklaralion
för hus som försålts under perioden den I juli 1987 -30 juni 1988 skall avges
redan den 1 december 1988, dvs. ett år före det ordinarie deklarationslillfällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i frågaom fastighelslaxeringslagen
(1979:1152) alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 kap.
4 §, 4 kap. 6 §, 7 kap. 5 och 10 §§, 8 kap. 3 § och 16 kap. 2 § skall ha<br>
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:164 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>! kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
skall indelas i de ägoslag som anges i de följande. Mark som är vallenläckt
skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av
förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark skall indelas i de ägoslag som anges i de följande.
Mark som är vattentäckt skall indelas endasl om den är täktmark. Indelningen
får inle påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte uppgår
till 10 000 kr.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats,
upplagsplats, kommunikalionsutrymme m. m., som ligger i anslutning lill sådan
byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet ulgöra
tomtmark, om fastigheten ligger i elt ägoskifte och har en total areal som inle
överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark lill
någon del skall laxeras tillsammans med annan egendom enligl reglerna i 4 kap.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=216>
<tr>
<td valign=top align=left height=216 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad nu
har sagts om tomtmark skall också gälla mark lill obebyggd fastighet, som har
bildats för byggnadsändamål under de senasle två åren. Har fasligheten
bildals längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om del är
uppenbart atl den får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
tomtmark endasl om del finns giltigt bygglov eller tillstånd enligl ell
förhandsbesked enligl plan- och bygglagen (1987: 10), avseende sädan byggnad
som anges i andra slyckel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu har sagts om tomtmark skall ocksä gälla mark till
obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två
åren. Har fastigheten bildals längre tillbaka i liden skall marken ulgöra
tomtmark endast om den får bebyggas eldigt en detaljplan för vilken
genomförandetiden inte har gått ut. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
tomtmark endast om del finns giltigt bygglov eller tillstånd enligl ett
förhandsbesked enligl plan- och bygglagen (1987: 10), avseende sådan byggnad
som anges i andra slyckel, eller sådan byggnad tidigare funnits på marken och
rivits eller på annat sätt förstörts för mindre än fem år sedan.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=173>
<tr>
<td valign=top align=left height=173 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exploateringsmark Obebyggd mark som ingår i en detaljplan
och som lill någon del är avsedd alt användas för byggnadsändamål. Detta
skall inte gälla, om marken skall indelas som tomtmark eller om det är
uppenbart all exploatering ej kommer atl genomföras eller kommer att avsevärt
fördröjas.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exploateringsmark Obebyggd mark som ingår i en detaljplan
för vilken genomförandetiden inle har gått ul och som lill någon del är avsedd
atl användas för byggnadsändamål. Della skall inle gälla, om marken skall
indelas som tomtmark eller om det är uppenbart att exploatering ej kommer all
genomföras eller kommer alt avsevärt fördröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täktmark</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
för vilken gäller täkttillstånd enligl 18 § na-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>turvårdslagen (1964: 822) eller vallenlagen (1983: 291).
Med läkllillslånd skall jämställas pågående läkt. Byggnad på läktområde för
taktens utnyttjande hindrar inte alt marken indelas som täktmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åkermark</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
som används eller lämpligen kan användas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betesmark</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
som används eller lämpligen kan användas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>växtodling eller bete och som är lämplig alt plöjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmark</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
som är lämplig för virkesproduktion och som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inle i väsentlig utsträckning används för annal ändamål.
Mark där det bör finnas skog lill skydd mol sand-eller jordflykt eller mot alt Qällgränsen
flyttas ned. Mark som ligger hell eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte
anses som skogsmark, om den pä grund av särskilda förhållanden inle bör las i
anspråk för virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den
enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnill minsl en
kubikmeter virke om årel per hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:80.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsimpediment Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog
och andra impedimenl i anslutning lill skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig mark</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mark
som inle skall utgöra någol av de tidigare nämn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>da ägoslagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 kap.
6§ I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhel och induslrienhel skall endasl
ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I bebyggd
taxeringsenhet fär exploateringsmark inle ingå. Växthus och djurstall som inte
har anknytning lill jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.
Lag 22 maj 1986 (nr 258), som trätt i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I bebyggd
taxeringsenhet får exploaleringsmark inle ingå. / bebyggd småhusenhet jår
obebyggd mark inte ingå. Växthus och djurstall som inle har anknytning lill
jordbruk eller skogsbruk skall bilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 kraft 24 juni 1986 och tillämpas egen
lantbruksenhet. Lag 22 maj</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första gången vid allmän och sär- 1986 (nr 258). som trätt
i kraft 24<br>
skild fastighetstaxering år 1988.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>juni 1986 och tillämpas första gäng-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en vid allmän och särskild fastighetstaxeringar 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.<br>
5 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger värdefaktorer, som inle särskill har beaktats
vid riklvärde-bestämmande och som pålagligt inverkar på marknadsvärdet, skall
ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Delta benämns justering
för säregna förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justeringens slorlek skall motsvara 75 procent av den
skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden
och värdet utan säregna förhällanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med påtaglig inverkan på marknadsvärdet avses att del
säregna jörhållandet föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda
värdet höjs eller sänks med minst 30 000 kronor dier, om värdet understiger 300
000 kronor, med minst 10 procent av detta värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §<br>
Vid värdering av tomtmark skall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
värdering av tomtmark skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bebyggelsemöjlighelen bestämmas bebyggelsemöjlighelen
bestämmas med ulgångspunkl i den pågående med ulgångspunkl i den pågående
markanvändningen, sävida inle an- markanvändningen, sävida inle annan
markanvändning är tillåten en- nan markanvändning är tillåten enligt en
detaljplan och marken där- ligt en detaljplan/Ör vilken genoin-igenom får
väsentligt högre värde. förandetiden inte har gått ut, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>marken därigenom får väsentligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>högre värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap.<br>
3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för
skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storiek</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Storiek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storleken bestäms med hänsyn lill Storleken bestäms
med hänsyn tiU småhusels bostadsyta och dennas arean av stnåhusets boulrymmen
fördelning på olika våningar. Stor- och biutiyummen. leksklassen är för
småhus med en slorlek som motsvarar högst 200 kvadratmeter i elt plan får inte
göras större än att den motsvarar 10 kvadratmeter bostadsyta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålder</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldern ger uttryck för småhusels Åldern ger ullryck
för småhusels</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.' 1987/88: 164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 sannolika återstående livslängd.
sannolika återstående livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna bestäms med hänsyn lill Denna bestäms med hänsyn
till<br>
småhusels nybyggnadsår, omfatt- småhusets nybyggnadsär. omfatt<br>
ningen av lill- och ombyggnader ningen av tillbyggnader och om-<br>
saml lidpunkten för dessa.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnader som innebär en utök-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av boulrymmena, saml tidpunkten för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20
år får inle göras störte än att den motsvarar 5 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Standard</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Standard</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Standarden bestäms med hänsyn</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Standarden bestäms med hänsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill småhusels byggnadsmaterial</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>lill småhusels byggnadsmaterial</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och utrustning. För etl nybyggt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>och utrustning. För etl nybyggt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>småhus skall finnas minsl fem stan-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>småhus skall finnas minsl femton</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dardklasser.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>standardklasser.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadskalegori</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadskalegorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör
friliggande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>småhus, kedjehus eller radhus samt, om särskilda skäl
föreligger, antal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faslighetsrälisliga förhällanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med faslighelsrättsliga förhållanden avses om den tomtmark
som småhuset är beläget på utgör självständig faslighet eller inle. Utgör
tomtmarken inte självständig faslighet skall hänsyn även tas till möjligheten
alt tomtmarken kan bilda egen fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdeordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med värdeordning avses husels ordningsnummer i
värdehänseende inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tomten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap. 2§ Ny taxering av faslighet skall ske om under
löpande laxeringsperiod</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. taxeringsenhets beskattningsnatur eller skaltepliktsförhållande
bör änd<br>
ras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny taxering av fastighet skall ske om fastigheten är
indelad som sådan taxeringsenhet som skall laxeras vid viss allmän
fastighetstaxering och del vid laxeringen visar sig alt den bör indelas i annan
lyp av taxeringsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ay taxering av fastighet skall även i andra fall ske när
mark visar sig böra indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp
än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden all mark
som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör
indelas som något annat av dessa ägoslag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Förordning om ändring i
fastighetstaxeringsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>(1979:1193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om fastighelslaxeringsförordningen (1979: 1193) all
I kap. 2 § skall upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förordning träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändrad deklarationstidpunkt m.m. för vissa småhusenheter
vid 1990 års allmänna fastighetstaxering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I § För bebyggd småhusenhet som försålts under liden I
juli 1987 lill 30 juni 1988 skall i fråga om faslighetstaxeringslagen (1979:
1152) gälla, all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>senasle dag för
avlämnande av allmän fasligheisdeklaralion enligl 18 kap. 9 § skall vara den I
december 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om deklarationskgranskning,
anmaningar, besiktningar och liknande åtgärder skall uppgifter som annars
ankommer på fastighetslaxeringsnämnden i stället åligga den arbetsgrupp som
avses i 19 kap. 2 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Kungörelse enligl i 3 kap. I § fastighelstaxeringsförordningen
skall för fastigheter som avses i I § införas i god lid före den 1 december
1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
småhustaxeringskommitténs betänkande (Ds Fi 1987:8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över belänkandet avgelts av
kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, länsrälten i Stockholms län,
länsrälten i Östergötlands län, riksskalteverkel (RSV) efter hörande av de
läns-skallemyndigheter som verkel bestämmer, bosladsslyrelsen, statens institut
för byggnadsforskning, statens planverk, statens lantmäteriverk (LMV), statskontoret,
tekniska högskolan i Stockholm, riksrevisionsverkel (RRV) saml statistiska
centralbyrån (SCB). Vidare har yttranden inkommit från Enlreprenörföreningen
(tidigare Svenska byggentreprenör-föreningen), Byggstandardiseringen (BST),
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisalinen
i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Riksförbundet
vi i småhus gemensamt med Stockholms småhusägares centralorganisation.
Samfundet för fastighetsvärdering (SFF), Svensk industriförening. Svenska
bankföreningen. Företagareförbundet, Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Svenska kommunförbundet. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighetsägareförbund.
Småförelagens riksorganisation (tidigare Sveriges hantverks- och induslriorganisalion
-SHIO - Familjeföretagen), Sveriges industriförbund, Sveriges redovis-ningskonsullers
förbund, Sveriges trähusfabrikers riksförbund, Sveriges villaägareförbund.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges jordägareförbund och Bohusläns samarbetskommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LRF har
åberopat ell inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlåtande. Svenska
bankföreningen har åberopat elt yttrande från Näringslivets skaltedelegation
till vilket även Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sveriges
industriförbund anslutit sig. Fastighetsägareförbundet har åberopat del av
Sveriges villaägareförbund avgivna yttrandet. TCO har åberopat etl yltrande
från Slatsljänstemannaförbundel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 164 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>P*"»?- 1987/88:164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag ........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde 1988-03-24 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundläggande regler............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Normgivningen vid
fastighetstaxeringen ................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa värderingsregler.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värderingsregler för mark och
byggnader........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Indelning i taxeringsenheter............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Plan-och bygglagens inverkan på
indelningen i ägoslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garanterad byggrätt ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhuslomts delbarhet ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exploateringsmark ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nylaxeringsgrund ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggnadsvärde understigande 10000
kr.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justering för säregna
förhållanden ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Värdefaktorer för tomtmarken .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassindelning av tomtmarkens
storlek för småhus ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassindelning av vallen och
avlopp ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassindelning av speciell
belägenhet ........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassindelning av faslighetsrälisliga
förhällanden </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Värdefaktorer för småhus ........................... ......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Småhusels slorlek .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Småhusets ålder............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Småhusets standard........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Vissa säregna förhällanden ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Radon, mögel, röta och liknande
byggnadsfel ....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fastigheter med betydelse för
kulturminnesvården </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda åtgärder för
förberedelsearbetet.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behov av ytterligare ledamot i
fastighetstaxeringsnämnd vid småhustaxering, m. m </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul.............................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I ........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
BBordläggning1988-04-07 00:00:00inträffat2INLInlämning1988-04-07 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1988-04-08 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-04-22 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avCenterpartiet2014-11-23 19:30:27statustextstatustextÄrendet är avslutatGB031642019-05-28 12:34:05tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 19:30:27GB03164prop_198788__164.pdf2280161pdfom vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990https://data.riksdagen.se/fil/D12F2DEB-3D6A-430E-9415-9CE14C754558följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:164<br/>
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990GB02Sk52mot1987/88Sk52med anledning av prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:164<br/>
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990GB02Sk53mot1987/88Sk53med anledning v prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:164<br/>
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990GB02Sk54mot1987/88Sk54med anledning av prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:164<br/>
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990GB02Sk53mot1987/88Sk53med anledning v prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:164<br/>
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990GB02Sk52mot1987/88Sk52med anledning av prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:164<br/>
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990GB02Sk54mot1987/88Sk54med anledning av prop. 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990Motion