2226263GB031471987/88147propproppropProposition 1987/88:147PropositionProposition14701988-03-17 00:00:002025-12-19 13:29:302008-06-13 09:01:21om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB03147/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB03147https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB03147
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om tvångsvård av vuxna missbrukare, m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>G.
Sigurdsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås alt en ny lag ersätter lagen (1981:1243) om vård av
missbmkare i vissa fall. Den nya lagen avses omfatta missbrukare av alkohol,
narkotika och flyktiga lösningsmedel. Tvångsvärd skall syfta lill att motivera
missbrukaren så alt han kan antas vara i sländ att frivilligt medverka till
fortsalt behandling och ta emot stöd för all komma ifrån sitt missbruk. Vissa
jämkningar föreslås i förhållande lill gällande lag vad avser villkoren för alt
vård skall fä beslutas. Tvångsvård skall kunna ges på ett tidigare stadium av
missbruket och i mindre akuta skeden än vad som sker nu. För alt betona detta
föreslås att det inte längre skall krävas att behovet av vård för alt komma
ifrån missbruket skall vara trängande. Vidare föreslås alt även uppenbara
sociala skadeverkningar av missbruket skall beaktas vid bedömningen av om vård
skall beslutas. Ändringarna lar främst sikte på de yngre vuxna missbrukarna.
Den nya lagen föreslås bli obligatoriskt tillämplig, om förutsättningarna för
tvångsvård är uppfyllda. Den längsta vårdtiden föreslås utökad från högst fyra
till högst sex månader. Vidare föreslås atl även socialnämnden, och inle som
nu endast polismyndigheten, ges befogenhet all besluta om ett omedelbart omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
ändringar föreslås i socialtjänsfiagen (1980:620) bl.a. i syfte aft betona
socialnämndens ansvar för all en missbrukare får den hjälp och vård som han
behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen I9S7/88. I saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen har tidigare i
år i propositionen 1987/88:79 om åtgärder mot AIDS föreslagit att 35 milj. kr.
skall anvisas för en utbyggnad av hem för särskilt noggrann fillsyn för
narkotikamissbrukare. I den nu framlagda propositionen redovisas den närmare
inriktningen av detta statsbidrag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 12), lagrådets yttrande (s. 222) och
föredragande statsrådets ställningslagande till lagrådets synpunkter (s. 226).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre
delarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
vård av missbrukare i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ De i I §
socialtjänstlagen (1980:620) angivna målen för samhällets socialtjänst skall
vara vägledande för all vård som syftar fill att hjälpa enskilda människor att
komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flykfiga lösningsmedel. Vården
skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet
och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den
enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vård inom
socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom enligt bestämmelserna
i socialtjänstlagen (1980:620). En missbrukare skall dock beredas vård
oberoende av egel samtycke under de fömtsättningar som anges i denna lag
(tvångsvård).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller
bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Tvångsvården skall syfta till att motivera
missbrukaren så att han<br>
kan antas vara i stånd atl frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta<br>
emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredande av vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett
fortgående<br>
missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av<br>
värd för atl komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inte kan tillgodo<br>
ses enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller på något annat sätt och han till<br>
följd av missbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för
allvarlig fara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löper en
uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan befaras
komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, hindrar detta
inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Länsrätten
beslutar om beredande av tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Myndigheter
som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga
alt anmäla till länsstyrelsen om de får kännedom om att någon kan antas vara i
behov av vård enligt denna lag. Delta skall dock inte gälla myndigheter inom
hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En läkare skall göra anmälan fill länsstyrelsen, om han i
sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av vård
enligt denna lag och han bedömer att denne inte kan beredas tillfredsslällande
värd eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso-
och sjukvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 §
Länsstyrelsen skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt Prop.
1987/88:147<br>
6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att bereda
någon tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga atl
lämna länsstyrelsen alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan
utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När en fråga
uppkommit om alt bereda en missbrukare tvångsvård skall socialnämnden lämna
länsstyrelsen en redogörelse för missbrukarens förhållanden samt för tidigare
vidtagna och för planerade åtgärder. Socialnämnden skall också ange i vilket
hem intagning kan ske och vilken vård utanför hemmet som planeras, om intagning
sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Socialnämnden
skall i samband med all redogörelsen enligt 8 § upprättas utse en tjänsteman
hos nämnden som skall svara för kontakterna med missbrukaren och med olika
vårdgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När
utredningen har inletts skall länsstyrelsen, om det inte är uppenbart
obehövligt, besluta om läkamndersökning av missbrukaren saml utse en läkare för
undersökningen. Läkaren skall i ett intyg ange missbm-karens aktuella
hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Anser
länsstyrelsen efter utredning alt det finns skäl all bereda någon tvångsvård,
skall länsstyrelsen ansöka om sådan vård hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansökan skall fogas de uppgifter socialnämnden lämnat
enligt 8 § och, om det inte möter synnerligt hinder, ell läkarintyg om
missbmkarens aktuella hälsolillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ansökan inle innehåller läkarintyg eller om det behövs
av något annal skäl, får rätten besluta om läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Har rätlen beslutat om tvångsvård skall socialnämnden
se till atl<br>
beslutet verkställs genom alt missbrukaren bereds vård i ett hem som<br>
avses i 22 § eller, i fall som avses i 24 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens beslut upphör atl gälla, om vården inle har
påbörjats inom fyra veckor frän den dag då beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutet upphör också atl gälla om missbrukaren, sedan
vården har påbörjats, under minst sex månader i följd antingen har vistats
olovligen utanför etl hem som avses i 22 § eller varil inlagen i häkte eller
kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Socialnämnden eller polismyndigheten får besluta att
en missbruka<br>
re omedelbart skall omhändertas, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är
sannolikt atl han kan beredas vård med stöd av denna lag, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättens beslut
om vård inle kan avvaktas på grund av atl han kan antas få sill hälsolillslånd
allvarligt försämrat, om han inle får omedelbar vård, eller på grund av all det
föreligger en överhängande risk för atl han till följd av sitt lillslånd kommer
att allvarligt skada sig själv eller någon närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan socialnämndens beslut om omhändertagande inle
avvaktas, får beslut om omhändertagande fallas av nämndens ordförande eller
någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När länsstyrelsen har ansökt om tvångsvård, får även
rätlen besluta atl<br>
missbrukaren omedelbart skall omhändertas.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 § En läkare skall
göra anmälan lill socialnämnden, om han i sin Prop. 1987/88:147<br>
verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas omedelbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behöva
tas om hand enligt denna lag och han bedömer att denne inle kan beredas
tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i
övrigt inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Har socialnämnden eller polismyndigheten beslutat om omedelbart<br>
omhändertagande, skall beslutet genast underställas länsrätten eller, om<br>
beslutet har fattats efter det alt länsstyrelsen har ansökt om tvångsvärd,<br>
den rätt som prövar frågan om vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall genast underrättas om beslutet. Har polismyndigheten fattat beslutet,
skall myndigheten genast underrätta socialnämnden om sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
I samband med att ett beslut om omedelbart omhändertagande<br>
underställs rätten skall den myndighet som fattat beslutet, om det inte<br>
möter hinder, låta den omhändertagne få del av handlingarna i ärendet<br>
samt underrätta honom om hans rätt all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>yttra sig skriftligt till
rätten inom en viss angiven lid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>begära munfiig förhandling vid
rätten, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>av rätlen erhålla rättshjälp
genom offentligt biträde. Myndigheten skall också upplysa honom om alt rätten
kan komma att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgöra målet även om
yttrande inte lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Rätten skall så snart det kan ske och senast inom fyra dagar från det<br>
att beslutet underställdes rätten eller, om beslutet inte är verkställt när det<br>
underställs, från det att beslutet verkställdes, pröva om omhändertagandet<br>
skall bestå. Denna tid får föriängas fill en vecka, om det på grund av någon<br>
särskild omständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inle finns skäl för omhändertagande, skall rätten genast upphäva beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Om omhändertagande har beslutats enligt 13 § första eller andra<br>
stycket, skall ansökan om tvångsvård ha kommit in till länsrätten inom en<br>
vecka från det länsrätten meddelade beslut atl omhändertagandel skulle<br>
bestå. Har ansökan inte kommit in inom denna tid eller finner länsrätten att<br>
det inte längre finns skäl för omhändertagande, skall länsrätten upphäva<br>
beslutet om omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
beslut om omhändertagande upphör att gälla när rätten avgör frågan om vård
enligt denna lag eller om den omhändertagne häktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Socialnämnden skall se lill alt den som är omhändertagen enligt 13 §<br>
utan dröjsmål bereds vård i ett hem som avses i 22 § eller, i fall som avses i<br>
24 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vårdtid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Tvångsvården skall upphöra så snart syftet med vården är uppnått<br>
och senast när vården har pågått i sex månader (vårdtid). Vården skall<br>
anses påbörjad när missbrukaren på gmnd av beslut om omedelbart om<br>
händertagande eller tvångsvård inställt sig vid eller förts lill ett hem som<br>
avses i 22 § eller ett sjukhus. Vården upphör genom beslut om utskrivning<br>
enligt 25 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21 § Som vårdtid räknas
inte den lid då missbrukaren</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>olovligen vistas utanför elt
hem som avses i 22 § eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>är häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Tvångsvård lämnas genom hem som drivs av landstingskommuner<br>
eller kommuner och som är särskilt avsedda atl lämna vård enligl denna lag<br>
(LVM-hem). Ett sådant hem skall ledas av en styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
förestår vården vid hemmet i den mån uppgiften inle har överlåtits på en
särskild föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För missbmkare som behöver
stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas LVM-hem som är anpassade
för sådan tillsyn. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
socialstyrelsen beslutar vilka hem som skall vara sådana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vården skall inledas på
sjukhus, om fömtsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt
med hänsyn till den planerade vården i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon behöver sjukhusvård under vårdtiden, skall han beredas tillfälle till
sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>överläkaren
vid den sjukhusenhet där missbmkaren vårdas skall se till alt socialnämnden
eller den som förestår vården vid LVM-hemmet genast underrättas, om missbmkaren
önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Överläkaren får besluta att
missbrukaren skall hindras att lämna sjukhuset under den tid som behövs för att
säkerställa all missbmkaren kan föras över fill ett LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Om intagning i och om utskrivning från elt LVM-hem beslutar den<br>
som förestår vården vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som föreslår vården vid elt LVM-hem får besluta att en intagen skall flyttas
till elt annat LVM-hem, om det anses lämpligt från vårdsynpunkt och den som
förestår vården vid det andra hemmet samtycker till överflyttningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som förestår vården vid
ett LVM-hem skall fortlöpande hålla socialnämnden underrättad om hur vården
framskrider och samråda med nämnden i alla frågor av. vikt. Före överflyttning
till etl annat hem och före utskrivning skall samråd alllid ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som förestår vården vid
ett LVM-hem skall, så snart del kan ske med hänsyn till den planerade vården,
besluta att den intagne skall beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet
för vård i annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall se till att sådan vård anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förutsättningar för vård i annan form inte längre föreligger, får den som
förestår vården vid LVM-hemmet besluta att missbrukaren skall hämtas tillbaka
till hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Innan vård i annan form påbörjas skall socialnämnden, i samråd<br>
med den intagne och den som förestår vården vid LVM-hemmet, upprätta<br>
en plan för den fortsatta vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Har en intagen vistats i elt LVM-hem i tre månader utan atl vård i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annan
form kommit till stånd, skall föreståndaren anmäla detta till hem-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mets
styrelse och ange orsaken till det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30 § Socialnämnden
skall aktivt verka för att den enskilde efter vårdti- Prop. 1987/88:147<br>
den får bostad och arbete eller utbildning saml se lill att han får personligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slöd eller behandling för
alt varaktigt komma ifrån sitt missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som vårdas enligt denna
lag i ett LVM-hem får inte inneha alkoholhaltiga drycker, narkotika eller
flyktiga lösningsmedel eller injektionssprutor, kanyler eller andra föremål
som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med
narkotika. Han får inte heller inneha något annat som kan vara lill men för
vården eller ordningen ' vid hemmet. Påträffas sådan egendom som nu angetts,
får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om del anses påkallat,
får den som vårdas enligt denna lag kroppsvisileras eller ytligt kroppsbesiktigas,
när han kommer till LVM-hemmet, för kontroll av att han inte bär på sig
något som han inte får inneha där. Detsamma gäller om det under vistelsen i
hemmet uppkommer. misstanke att sådan egendom skall påträffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än vad ändamålet med
åtgärden kräver. All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas. Om
möjligt skall elt vittne närvara. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 31 och 32 §§
skall gälla för alla som vårdas i ett LVM-hem, om det är nödvändigt för att
genomföra vården och upprätthålla ordningen vid hemmet och regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som vårdas enligt denna
lag i ett LVM-hem för särskilt noggrann fillsyn får hindras att lämna hemmet
och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig
för att vården skall kunna genomföras. Hans rörelsefrihet fär också inskränkas
när det behövs av hänsyn till andra intagnas eller till personalens säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Försändelser fill den som
vårdas enligt denna lag i ett LVM-hem för särskilt noggrann tillsyn får
kontrolleras, om det behövs med hänsyn till ordningen vid hemmet eller till den
intagnes särskilda förhållanden. Om en ankommande försändelse innehåller
egendom som inte får innehas enligt 31 §, får egendomen omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har alkoholhaltiga drycker,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel omhändertagits enligt 31 eller 35 §
eller påträffats inom etl LVM-hem utan att det fmns någon känd ägare lill dem,
skall den som förestår vården vid hemmet låta förstöra eller försälja egendomen
enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som erhålls
vid försäljning tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
skall gälla i fråga om injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är
särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med
narkotika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om
handläggningen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Mål och ärenden enligl denna lag skall
handläggas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 mäl om beredande av
tvångsvård, där omhändertagande har beslutats enligt 13 § första eller andra
stycket, skall länsrätten ta upp målet till avgörande inom en vecka från den
dag då ansökan om vård kom in eller, om beslutet om omhändertagande har fallals
efter det alt länsstyrelsen har ansökt om vård, inom en vecka från den dag då
underställningen skedde. Om ett beslut om omedelbart omhändertagande inte är
verkställt när det underställs eller om länsrätten har beslutat om omedelbart
omhändertagande enligt 13 § tredje stycket, skall målet las upp till avgörande
inom en vecka från den dag då beslutet verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
får förlänga dessa tider, om del behövs ytterligare utredning eller om någon
annan särskild omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
I mål om beredande av tvångsvård skall länsrätten och kammarrät<br>
ten hålla muntlig förhandling, om delta inle är uppenbart obehövligt. I<br>
andra mål enligt denna lag prövar rätlen om det finns skäl att hålla muntlig<br>
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon part begär muntlig förhandling, skall sådan hållas. Parterna skall
upplysas om sin räll all begära muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en enskild part som har kallals vid vite atl inställa sig personligen till en
förhandling uteblir, får rätten förordna all han skall hämtas till rätlen
anfingen omedelbart eller till en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid handläggning i kammarrätt
av andra mål enligt denna lag än mål om omedelbart omhändertagande skall
nämndemän ingå i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I mål och ärenden enligt
denna lag får delgivning med den enskilde inte ske med tillämpning av 12 eller
15 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om offentligt biträde och
annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns bestämmelser i
rätishjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om omhändertagande
enligt 13 § gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om överflyttning enligl 25 § andra stycket får förordnas alt gälla omedelbart,
om del behövs från vårdsynpunkt. Andra beslut av den som förestår vården vid
elt LVM-hem gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
får förordna alt beslut som rätten har meddelat skall gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Beslut av den som föreslår vården vid ett LVM-hem får överklagas<br>
av den enskilde hos länsrätten, om beslutet avser överflyttning enligl 25 §,<br>
avslag på begäran om utskrivning eller förstörande eller försäljning av<br>
egendom enligt 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
beslut enligt denna lag av den som förestår vården vid etl LVM-hem får inte
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om läkarundersökning enligt 10 § eller 11 § tredje stycket får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om omhändertagande enligt 13 § första eller andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av rätlens beslut om omhändertagande enligt 13 § tredje stycket är
inte inskränkt till viss tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polishandräckning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §
Polismyndigheten skall lämna biträde för alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av länsstyrelsen
eller rätten föra en missbrukare fill en beslutad läkarundersökning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av socialnämnden
föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt
denna lag till etl LVM-hem eller sjukhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren i
fall som avses i 24 § tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som
är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till elt LVM-hem, saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av den som förestår
vården vid ett LVM-hem efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas
in i hemmet eller som vårdas där med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Atalsprövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>46 §
Är någon som har beretts vård med stöd av denna lag misstänkt för<br>
brott, för vilket inte föreskrivs strängare straffan fängelse i ett år och som<br>
hör under allmänt åtal, saml har brottet begåtts innan vården påbörjades<br>
eller under vårdtiden, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske.<br>
Styrelsen för det hem där den misstänkte vårdas eller, om vården har<br>
upphört, socialnämnden skall därvid höras om det inte är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i den kommun<br>
som enligl 3 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för alt den enskilde<br>
får det slöd och den hjälp som han behöver. All överflyttning av ärenden<br>
fill en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgår av 72 § socialtjänst<br>
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
länsstyrelsen avses i denna lag länsstyrelsen i det län, inom vilkel den
ansvariga kommunen är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsvård enligl 5 § och med anledning av omhändertagande enligl 13 §
fattas av länsrätten i del län som anges i andra stycket. Den länsrätt som
meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 § första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Landstingskommunen eller kommunen får för ett LVM-hem anting<br>
en utse en särskild styrelse eller uppdra ät någon annan nämnd atl vara<br>
styrelse. Två eller flera LVM-hem kan ha en gemensam styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) gäller i tilllämpliga delar i
fråga om en särskild styrelse, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om antalet ledamöter m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om valbarhet
m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om räll lill ledighet från
anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om mandatlid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ tredje stycket om verkan av
ledamots avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om ordförande och vice
ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om tid och plats för
sammanträde samt om närvarorätt vid sammanträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om suppleants tjänstgöring m.
m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om
beslulförhel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om beslulsförfarande och
protokoll m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om delgivning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om reglemente och delegation.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För Stockholms kommun gäller
dock inle 3 kap. 5 § första stycket eller Prop. 1987/88:147 6 §
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstinget
eller kommunfullmäktige får besluta att även andra än ledamöter eller
suppleanter i styrelsen får närvara vid styrelsens sammanträden och delta i
överläggningarna men ej i besluten saml få sin mening antecknad i protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1989, då lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall skall
upphöra all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den gamla lagen gäller dock
fortfarande när ansökan om vård med stöd av den lagen har kommit in lill
länsrälten före den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har ett beslut fattats om
omhändertagande enligl 8 § i den gamla lagen och har ansökan om vård inle
kommit in till länsrätten före den 1 januari 1989, skall beslutet anses som etl
beslut enligt 13 § i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag eller i en
författning som har beslutats av regeringen hänvisas till den gamla lagen,
skall hänvisningen i stället avse denna lag. Hänvisas del fill en föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall den nya föreskriften
fillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47 och 49 §§ socialtjänstlagen (1980:620) skall ha
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel. Insatser för barn och ungdom bör därvid ägnas
särskild uppmärksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall genom information lill myndigheter, grupper och enskilda och genom
uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de
hjälpmöjligheter som finns. Nämnden skall även stödja den enskilde
missbrukaren och se liU att han får den hjälp eller vård som behövs för att
komma ifrån missbruket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall genom information lill myndigheter,
gmpper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om
skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som
han behöver för att komma ifrån missbm-ket. Nämnden skall i samförstånd rhed
den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka all planen fullföljs.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:137.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>47 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag
atl besluta på socialnämndens vägnar fär ges åt en särskild avdelning som
beslår av ledamöter eller suppleanter i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden
enligl 2, 5, 6 och 8 a §§, </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
första och andra styckena, 17 § tredje stycket samt 18 § lagen (1980:621) med
särskilda bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag
att besluta på socialnämndens vägnar får ges åt en särskild avdelning som
består av ledamöter eller suppleanter i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden
enligt 2, 5, 6 och 8 a §§, 11 § första och andra styckena, 17 § tredje stycket
och 18 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 13 §
lagen (1988:000) om vård av missbrukare i vissa fall.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätt
alt i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29
§ första stycket och i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätt
att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29
§ första stycket samt i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga och lagen (1988:000) om vård av missbrukare i vissa fall.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87:91 föreslagna lydelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Socialdepartementet</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Johansson, Hulterström, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sigurdsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om tvångsvård av vuxna missbrukare, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
tillsattes den 19 juni 1980 efter bemyndigande av regeringen den 29 maj 1980.
Beredningen har under de gångna åren överlämnat följande delbetänkanden, (SOU
1981:7) LVM - lag om vård av missbrukare i vissa fall, (Ds S 1981:6) Åtgärder
mot missbruk under graviditet, (Ds S 1981:7) Ändringar i lagen om beredande av
sluten psykiatrisk vård i vissa fall, (Ds S 1983:16) Erfarenheter av LVM och
vissa andra social-tjänslfrågor, (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och
rättssäkerheten, (Ds S 1984:15) Socialtjänstens insatser för ungdomar. Vissa
frågor i samband med missbruk och kriminalitet, (Ds S 1984:17)
Rehabiliteringspenning fill missbrukare - vissa avgiflsfrågor, (SOU 1986:19)
Aktuella social-tjänslfrågor och (SOU 1986:20) Barns behov och föräldrars rätl.
Socialtjänstens arbete med utsatta familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
överlämnade i augusti 1987 betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten,
Tvånget. (När betänkandet avlämnades ingick i beredningen som ledamöter
departementsrådet Jakob Lindberg, ordförande, riksdagsledamöterna Per Arne
Aglert, Göte Jonsson, Anita Persson och Evert Svensson, f.d. riksdagsledamoten
Erik Larsson, landstingsrådet Ove Löfgren samt socionomen Kurt Sjöström.)
Beredningen har som en av sina arbetsuppgifier haft att följa och utvärdera
socialljänstreformen. Ansvaret för denna allmänna uppföljning övergår nu till
socialstyrelsen och socialberedningens arbete upphör. Socialstyrelsen skall
därvid bl. a. överväga vilka förändringar av vårdinsatserna som erfordras för
att utsatta grupper skall få sina behov bättre tillgodosedda. Regeringen har
genom beslut den 14 januari 1988 preciserat socialstyrelsens uppdrag i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget läggs fram förslag<br>
lill lagstiftning beträffande tvångsvård av vuxna missbmkare. I betänkan<br>
det redovisas också en rad överväganden och förslag som syftar fill en<br>
förstärkning av i första hand socialtjänstens frivilliga insatser för de vuxna<br>
missbmkarna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
sammanfattning av betänkandet och beredningens lagfor- Prop. 1987/88:147
slag bör fogas fill protokollet i detta ärende som bilaga 1 resp. 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av deras yttranden bör fogas fill protokollet i detta
ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar i det följande upp de lagförslag som lagts fram i betänkandet och de övriga
frågor som rör vården av vuxna missbmkare och som behandlats i belänkandet.
Först redovisar jag översiktligt bakgrunden lill förslagen (avsnitt 2).
Därefter presenterar jag mina närmare överväganden och förslag under två
huvudmbriker, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åtgärder för att förstärka den
frivilliga missbmkarvården (avsnitt 3) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en reviderad ivångsvårdslag för
vuxna missbrukare (avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Missbrukets omfattning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar att del lunga missbmkel totalt sett har ökat under de senaste
decennierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en grov uppskattning uppgår antalet tunga alkoholmissbrukare, dvs. personer som
förenar etl omfattande missbmk med en socialt utsatt situation, till mellan 50
000 och 100 000. Till bilden hör ocksä att det numera finns fler yngre och
kvinnor bland de tunga alkoholmissbrukarna. En särskilt utsatt grupp utgörs av
de missbrukare som förtär leknisk sprit och s. k. alkoholhaltiga preparat. Del
finns tecken på att missbmk av sådana preparat har ökat under senare år även om
det är svårt alt dra några säkra slutsatser om utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgängliga
dala talar för att det inle skett några markanta förändringar i fråga om det
tunga missbmkel av narkotika, även om del sannolikt ligger på en något högre
nivå i dag än i slutet av 1970-talet. Då bedömdes antalet personer med elt
tungt narkofikamissbmk uppgå fill mellan 10 000 och 14 000. Med tungt
narkotikamissbruk avses allt injektionsmissbruk och allt dagligt eller så gott
som dagligt icke-medicinskt bruk av narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer missbruket av flyktiga lösningsmedel. Bland vuxna har även delta slag av
missbruk blivit vanligare, även om problemet fortfarande är begränsat jämfört
med annal missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
kännetecknas också av att de tidigare gränserna mellan de olika
missbrukargrupperna har luckrats upp. Biandmissbruk av alkohol och narkofika är
betydande och är av allt atl döma ökande särskilt bland de yngre missbrukarna.
Därtill kommer att missbmk av receplbdagda läkemedel, såsom sömnmedel och
lugnande medel, tycks ha blivit vanligare bland både alkohol- och
narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Missbrukarnas levnadsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
fäster uppmärksamheten på den påtagliga försämring<br>
som skett i fråga om de tunga alkoholmissbmkarnas levnadsförhållanden<br>
under de senaste decennierna.<br>
Elt mått på detta är den alkoholrdalerade dödligheten. Man brukar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räkna med att den
alkoholrdalerade dödligheten svarar för mellan 5000 Prop. 1987/88:147 och
10 000 dödsfall per år i Sverige. Alkoholmissbruk är en av de vanligaste
orsakerna till för tidig död bland vuxna män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
undersökningar sojn beredningen redovisar lyder på alt överdödligheten bland
de tunga alkoholmissbrukarna ökat kraftigt under efterkrigstiden.
Undersökningarna avser missbrukare i kontakt med nykterhelsvår-den. På
1940-talet förelåg mycket små skillnader i dödlighet mellan alkoholmissbrukarna
och normalbefolkningen. Dödligheten bland de tunga alkoholmissbrukarna har
därefter ökat dramatiskt för att i början av 1980-lalet vara omkring sju gånger
så hög som normalbefolkningens. Överdödligheten är ännu högre bland de yngre
alkoholmissbrukarna. Det är sannolikt att en tidig missbruksdebut allvarligt
ökar risken för död i förtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i sammanhanget skäl atl påpeka att utvecklingen i fråga om den
alkoholrdalerade dödligheten under det senaste decenniet kan vara svårtolkad
eftersom den inte är entydig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
dödsfall i den mest kända alkoholrdalerade sjukdomen, lever-cirrhos, har
minskal markant sedan mitten av 1970-talet. Denna minskning brukar förklaras
med den minskning av den totala alkoholkonsumtionen som skett under samma
tidsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Levercirrhos
är i allmänhet ett resultat av långvarig hög alkoholkonsumtion och är en
sjukdom som drabbar också missbrukare som lever under socialt relativt
välordnade förhållanden. Utvecklingen i fråga om alkoholrdalerade dödsfall
till följd av sjukdomar som brukar drabba mer socialt utslagna missbrukare,
alkoholförgiftning och alkoholism/alkoholpsykos, är emellertid den rakt
motsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om alkoholkonsumtionen allmänt sett har minskat, tyder dessa uppgifter på en
fortsatt hög alkoholkonsumtion bland de socialt utslagna missbrukargrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödligheten
bland narkotikamissbmkarna är endast ofullständigt kartlagd. De undersökningar
som gjorts visar ändå klart att en betydande överdödlighet förekommer och alt
den sannolikt ligger ännu högre än vad som är fallet vid alkoholmissbruk.
Injeklionsmissbrukarna utsätter sig för särskilt stora risker alt drabbas av
allvarliga sjukdomar och för tidig död. Vissa studier pekar på att dödligheten
är mellan 10 och 15 gånger högre bland de intravenösa narkotikamissbrukarna än
bland motsvarande ål-dersgrtipper i normalbefolkningen. Narkotikamissbrukarnas
livsvillkor tycks ha hårdnat under del senaste decenniet. Kriminaliteten inom
gmppen har fördjupats, sjukligheten har ökat och allt fler av de kvinnliga
narkotikamissbrukarna prostituerar sig. Till det kommer HIV-epidemin som fått
en myckel snabb spridning främst bland heroinmissbrukarna i Stockholmsområdet.
En nyligen genomförd epidemiologisk undersökning vid allmänna häktet i
Stockholm visar atl drygt 60 % av de undersökta heroininissbrukarna nu är
HIV-posifiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tunga missbrukarnas levnadsförhållanden har försämrats även i and<br>
ra avseenden. Beredningen pekar bland annat på atl de tunga missbru<br>
karna i stigande utsträckning har slagits ut från arbetsmarknaden. I slutet<br>
av 1960-talet hade en majoritet av nyklerhetsvårdens klienter arbete pä<br>
den öppna arbetsmarknaden och lön som huvudsaklig inkomstkälla. Nu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mera spelar förvärvsarbete
en helt underordnad roll som inkomstkälla för Prop. 1987/88:147 de
missbrukare som är aktuella inom socialtjänsten. Flertalet får sin försörjning
genom pension eller socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tunga missbrukarnas boendesiluation har också försämrats under de senaste åren
efter en förbättring under 1970-talet. Antalet bostadslösa missbmkare i de tre
största städerna uppskattades våren 1987 fill omkring 5 000. Som bostadslösa
räknades också de som hade ett tillfälligt boende eller återfanns inom de
särskilda boendeenheterna för bostadslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Socialtjänstens insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar alt de största bristerna inom missbrukarvården finns inom den
öppna vården. Problemen är av olika slag; insatserna är ofta dåligt
samordnade, oplanerade och utan kontinuitet. Detta framstår som utomordentligt
allvarligt mot bakgrund av atl behandlingsforskningen tyder på alt behandling
av tunga missbrukare inle framgångsrikt kan bedrivas i form av tillfälliga
insatser av kort varaktighet. Allt talar för att utsikterna att åstadkomma
viktiga positiva förändringar i missbrukarnas liv är större om man inom den
öppna vården bygger upp former för långsiktigt stödjande insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller narkotikamissbrukarna visar data från behandlingsforskningen
entydigt att värdinsatserna ofta kommer in relativt sent i den s. k.
missbrukskarriären. Del tar ofta flera år från debuten i intravenöst missbruk
till den första vårdkontakten. Vårdinsatserna tenderar, när de väl kommer lill
stånd, atl bli relativt tillfälliga och kortvariga episoder i en tillvaro som i
övrigt präglas av missbruk och kriminalitet. I de fall missbrukaren lämnat
missbruket bakom sig har vägen mot missbruksfrihet i allmänhet gått via flera
vårdtillfällen och varil kantad av återfall i missbmk och kriminalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mönstret
i fråga om de yngre alkoholmissbrukarnas vårdkontakter förefaller av allt all
döma vara likartat. Socialtjänsten når ofta inte de yngre alkoholmissbrukarna
innan de hunnit bli socialt och fysiskt nedgångna till följd av missbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
inställning i fråga om socialtjänstens insatser för missbrukarna är således
kritisk. Krifiken riktar sig emellertid inte mot enskilda socialarbetare som
ofta utför ell engagerat arbete. Den rör mer allmänna brister i socialtjänstens
organisation, metoder och förhållningssätt. Kritiken gäller inte heller
generellt. I många kommuner arbetar man nu mera aktivt och målmedvetet än vad
man gjorde för bara några år sedan. Inte minst inom delar av narkomanvården är
denna tendens tydlig, men på många håll görs också betydelsefulla insatser för
alkoholmissbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för socialtjänstens missbrukarvård har förändrats i grundläggande hänseenden
under de senaste decennierna; organisatoriskt genom alt nykterhetsvårdsarbetet
integrerades med barnavårds- och socialhjälpsarbetet under 1960- och
1970-talen och på 1980-lalet genom socialtjänstreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
samma period har den sektor inom den kommunala socialvården<br>
som är inriktad på s. k. individ- och familjeomsorg expanderat kraftigt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Expansionen
har fortsalt under de år socialtjänstlagen (1980:620) varit i Prop.
1987/88:147 kraft. Antalet socialsekreterare inom individ- och
familjeomsorgsområdet uppgick till 4 093 (omräknat lill helårsbefattningar) år
1982. År 1986 hade antalet ökat till 5 215, dvs. en ökning med ca 25 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa förändringar tycks emellertid inte ha gynnat
metodutvecklingen inom missbrukarvården. Beredningen framhåller bl. a. att
utrymmet för och kompetensen i arbetet med de tunga missbrukarna har minskat.
Andra områden inom individ- och familjeomsorgen har krävt resurser i sådan
omfattning att framför allt insatserna för de tunga alkoholmissbrukarna har
fått stå tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya system för statsbidrag fill missbrukarvård och
vissa delar av ungdomsvården, som gäller från år 1986, tycks inte heller ha bidragit
till förstärkta vårdinsatser för de lunga alkoholmissbrukarna. Plalsantalet vid
de behandlingshem som vänder sig till dessa missbrukare har minskal kraftigt.
Myckel tyder enligt beredningen på alt öppenvårdsalternaliven inte växer fram i
samma takt som insfitutionerna avvecklas. Tendensen är att
narkotikamissbrukarna och de mer socialt välinlegrerade alkoholmissbrukarna
ges en starkare prioritet vid fördelningen av resurserna. Den ökade satsningen
på vårdresurser för dessa missbrukargrupper är positiva inslag i utvecklingen.
Samtidigt finns en uppenbar risk att detta kan leda lill en nedrustning av
vårdmöjlighelerna för de tyngsta alkoholmissbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den redovisning som socialberedningen lämnar om
missbrukets utveckling och missbrukarnas levnadsförhållanden under de senaste
decennierna är enligt min mening djupt oroande. Remissutfallet visar också att
en överväldigande majoritet av de remissinstanser som uttalat sig om
utvecklingen anser atl beredningens redovisning i allt väsentligt överensstämmer
med erfarenheter från fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är självfallet svårt alt ange vilka faktorer som
ligger bakom denna utveckling. Som socialberedningen och flera remissinstanser
påpekar torde inle minst de ökade kraven på arbetsmarknaden vara en viktigare delförklaring
än del förhållandel alt förutsättningarna för socialtjänstens missbrukarvård
har förändrats i olika avseenden. Även om det således kan sägas all
missbrukarvården endast i begränsad utsträckning råder över de förhållanden som
kan vända utvecklingen, är den myckel allvarliga situationen för de tunga
missbrukarna etl utomordentligt starkt motiv för ett aktivare förhållningssätt
inom socialtjänsten. Enligt min mening måste åtgärder som kan motverka social
utslagning och förbättra levnadsförhållandena för den som blivit utslagen ges
en ökad prioritet inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundlinjen bör självfallet även i fortsättningen vara
frivillighet. Jag<br>
anser, i likhet med socialberedningen och flertalet remissinstanser, att<br>
socialnämndens ansvar för alt missbrukare får erforderlig vård bör förtyd<br>
ligas i socialtjänstlagen. Det är vidare angeläget all bibehålla och förslärka<br>
olika former av specialresurser inom den öppna socialtjänsten för arbetet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
missbrukare. Jag återkommer till dessa och andra frågor som rör den frivilliga
missbrukarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
att tvångsvård inte skall kunna komma i fråga om vårdbehoven kan tillgodoses
genom frivilliga insatser är i sig självklar. Många tunga missbmkare avvisar
emellertid alla erbjudanden om vård i frivilliga former. Då handlar det
följaktligen inte om ett val mellan tvångsvård och frivillig vård utan mellan
tvångsvård och ingen vård alls, dvs. som regel ett fortsalt tungt missbruk med
de risker i olika avseenden som detta innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissbehandlingen
visar att del råder stor enighet om att tvångsvård är motiverad i vissa
situationer, när behövlig vård inte kan ges på annal sätt. Däremot finns det
skilda uppfattningar om hur lagen bör utformas, bl. a. i fråga om vilka grupper
av missbrukare som bör kunna bli aktuella för tvångsvård och vilka vårdtider
som lagen bör medge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
anser jag, i likhet med socialberedningen och flertalet remissinstanser, att
situationen för de tunga missbrukarna är så allvarlig alt den motiverar en
utvidgad användning av tvångsvård, främst när del gäller missbmkare i åldrarna
närmast över 20 år. Det är i dessa åldrar som missbmkel fördjupas och befästs.
För en del av dessa unga missbrukare är tvångsvård del enda alternativet fill
total utslagning och för tidig död. Jag skall i det följande gå in på mina
förslag till ändrad lagstiftning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Ätgärder för att förstärka den frivilliga
missbrukarvården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Socialnämndens ansvar förtydligas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: 111
§ socialtjänstlagen (1980:620) görs ett förtydligande tillägg som innebär att
socialnämndens ansvar för att missbrukare får erforderlig hjälp och vård
betonas. I bestämmelsen klargörs också alt vården skall planeras och att
socialnämnden noga skall följa den planerade vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med milt (belänkandet s. 195-199).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Med undantag för en remissinstans lillstyrker samtliga som uttalat sig i
frågan beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
En av hörnstenarna i socialtjänstreformen är principen att ett enda samhällsorgan,
kommunen, har det yttersta ansvaret för att den enskilde får del slöd och den
hjälp som han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frivillighet och
självbestämmande utgör andra centrala utgångspunkter för socialtjänstens
verksamhet. I socialljänslpropositionen (prop. 1979/80:1, del A s. 138)
framhölls bl. a. all socialtjänsten inle får ges fill uppgift alt ta över
ansvaret för enskilda människors handlingar och livsföring. Vad socialtjänsten
bör göra är atl förstärka och komplettera människors egna resurser. Del
framhölls (s. 135) atl socialtjänsten skall utformas som en servicebetonad
samhällstjänst. Socialtjänsten skall vara tjänslvil-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lig, uppmärksam och
angelägen alt människor söker råd och hjälp så snart Prop. 1987/88:147 de
behöver det. Den sökande skall behandlas som en jämställd med eget ansvar och
med rätt att kräva respekt för sina åsikter och synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
principer gäller såväl i fråga om missbrukare som andra människor som behöver
socialtjänstens insatser. Vidare framhölls i socialtjänst-propositionen (prop.
del C s. 58) alt del är en viktig utgångspunkt att vård och behandling av
missbrukare i första hand bygger på att missbmkaren själv önskar hjälp och
bistånd. Socialtjänsten bör präglas av en erbjudande attityd där insatserna
syftar till att frigöra och förstärka individens egna resurser all aktivt
påverka och bearbeta sin situation. För att delta betraktelsesätt skall få elt
innehåll krävs atl man har meningsfulla hjälp- och stödåtgärder att erbjuda och
en väl underbyggd metodik. Föredragande departementschefen var emellertid inte
beredd att ta in särskilda regler om kommunens ansvar för missbmkarvården i
socialtjänstlagen eftersom det ansågs strida mot dess karaktär av
ramlagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialutskottet
(SoU 1979/80:44 s. 56) ansåg emellertid att lagen måste preciseras i detta
avseende. Som följd härav kom socialnämndens särskilda åligganden inom
missbruksområdet alt anges i 11 § socialtjänstlagen. Socialnämnden har enligt
den bestämmelsen ett särskilt ansvar både för insatser i syfte atl förebygga
missbmk och för insatser ål den som lill följd av missbruket har behov av hjälp
eller vård. Insatserna för att förhindra alt bam och ungdomar hamnar i missbruk
har ansetts så viktiga atl de omnämnts särskilt i lagtexten. Av föreskriften
om skyldigheten atl lämna den enskilde missbrukaren stöd och den hjälp eller
vård som behövs följer atl nämnden måste bedriva en aktiv verksamhet för alt nå
och hjälpa den som har missbruksproblem även om han inte själv begärt något
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur alt socialtjänstens omfattande ansvar enligt 11 §
socialtjänsfiagen ibland kan vara svårförenligt med principerna om
frivil-lighel och självbestämmande för den enskilde. Det kan t. ex. vara svårt
alt avgöra hur långt socialtjänstens ansvar sträcker sig i situationer där en
missbrukare inle själv söker hjälp eller avvisar socialtjänstens erbjudanden.
I den praktiska tillämpningen tycks också tolkningsproblem ha uppstått.
Socialberedningen pekar bl. a. på att socialtjänsten inte sällan möter
missbrukarnas behov av slöd och vård på ell passivt sätt, vilket kan lyda på
atl socialnämnderna på vissa håll är oklara över sitt ansvar enligt
socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har mot den bakgrunden, i likhet med socialberedningen och flertalet
remissinstanser, funnit atl det föreligger ell behov av att i lagstiftningen
ytterligare precisera socialnämndens ansvar för atl missbrukare får erforderlig
vård. Jag skall närmare utveckla vad jag anser bör förtydligas beträffande
socialnämndernas arbetssätt i det aktuella hänseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen
och dess förarbeten genomsyras av tanken atl social<br>
tjänsten måste visa respekt för klienten, hans behov och hans integritet.<br>
Det är viktigt att slå vakt om delta synsätt, som skarpt kontrasterar mot en<br>
äldre lids förmyndaraktiga och ofta nedlåtande moraliserande hållning<br>
gentemot klienterna. All socialtjänsten skall visa respekt för klienten inne<br>
bär dock självfallet inte atl man också i alla lägen skall respektera hans<br>
beteenden, t. ex. ett så djupt självdestruklivt beleende som elt tungt miss-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bruk
innebär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De erfarenheter och
kartläggningar som utförligt refereras av socialbe- Prop. 1987/88:147 redningen
visar att många av de lunga missbrukarna inte frivilligt söker hjälp för sitt
missbruk. Stora grupper av dem är dåligt motiverade för atl bearbeta sina
problem i frivilliga former. När de söker samhällets hjälp gäller det ofta
enbart hjälp för missbmkets konsekvenser, dvs. främst akut sjukvård eller hjälp
med ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är samtidigt viktigt att inte beskriva de lunga missbrukarnas bristande
motivation för förändring i alltför kategoriska ordalag. Det är sant att många
inte frivilligt söker vård för sitt missbruk. I beskrivningar av denna
missbmkargmpp återkommer dock ofta att de flesta av dem, om inte alla,
samtidigt bär på en vilja atl komma ifrån missbmkel. Många lever i en ständig,
stark ambivalens inför sitt egel missbruk men saknar samtidigt tilltro till sin
förmåga att ta sig ur del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot bakgrund av dessa insikter som socialtjänstens insatser för de tunga
missbrukarna måste utformas. Om socialtjänsten intar en uteslutande erbjudande
attityd i den meningen att socialarbetarna passivt inväntar alt missbmkaren
själv söker hjälp för sitt missbruk, riskerar man att lämna dessa människor åt
deras öde, eftersom många av dem aldrig kommer att söka hjälp, hur
hjälpbehövande de än i verkligheten är. Socialtjänsten får därför aldrig
passivt invänta atl mofivalionen för förändring skall inställa sig hos
missbrukaren. Del krävs akfiva insatser i form av uppsökande verksamhet,
förnyade kontakter med dem som avvisat erbjudanden om behandling och elt
målmedvetet motivationsarbete. Det bör också ingå som en naturlig del av
socialtjänstens behandlingsarbete alt man arbetar tillsammans med familj, andra
anhöriga och klientens sociala nätverk i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör särskilt understrykas alt unga missbrukare inte får lämnas i fred med sitt
missbruk. De yngre missbrukarna har i regel ännu inte fått några omfattande
medicinska skador av missbruket men är på väg ut ur alla vikliga sociala
sammanhang som utbildningsväsende, arbetsmarknad och normala mänskliga
relationer. Om socialtjänsten intar en passivt erbjudande allityd mot dessa
unga missbmkare, riskerar deras sociala situation att helt raseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar atl arbetet med alt bedöma ekonomiska hjälpbehov och betala ul
socialbidrag inle sällan dominerar socialtjänstens kontakter med missbrukarna.
Missbruksproblemen tenderar atl komma i skymundan. Särskilt allvarligt är det
att de yngre missbrukarnas problem ofta inte uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget finns det skäl all fästa uppmärksamheten på atl flera<br>
undersökningar, som beredningen refererar lill i betänkandet, visar alt<br>
långt ifrån alla yngre missbrukare redan från början har stått utanför den<br>
öppna arbetsmarknaden. De flesta förefaller alt ha kommit igång med<br>
arbete efter avslutad utbildning och har alltså haft en viss, låt vara margi<br>
nell, anknytning till arbetslivet. Dessa uppgifter innebär en viktig nyanse<br>
ring när del gäller bilden av de yngre missbrukarnas ställning på arbets<br>
marknaden. De antyder all deras främsta problem inle är alt komma in på<br>
arbetsmarknaden ulan snarare alt behålla sina arbeten. Detta bekräftas av<br>
arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsen hänvisar i sitt remissvar lill en rapport</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(AMS V 1987:2) i vilken
konstateras aft möjligheterna alt få arbete för Prop. 1987/88:147 sökande
med missbruks- och sociala problem inte är så dystra som det ibland hävdas.
Däremot visar erfarenheterna att det är ett stort problem för många missbmkare
all bli kvar på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför nödvändigt att i socialbyråarbetet söka finna arbetsformer och
metoder som gör det möjligt att både identifiera och arbeta med klienternas
missbmksproblem. Rätten till ekonomiskt bistånd är inte generell utan beroende
av en individuell prövning. Denna prövning bör grunda sig på en noggrann
bedömning av de omständigheter som föranlett bi-ståndsbehovel. De grundläggande
reglerna om rätten lill bistånd gäller naturligtvis för dem som har missbruksproblem,
liksom för andra hjälpsökande. Det innebär bl. a. att den som kan försörja sig
genom arbete i första hand skall tillgodose sina behov på det sättet. Att t.
ex. passivt betala ut socialbidrag till en klient som riskerar alt glida allt
längre ut ur arbetslivet och in i ert missbruk är inte förenligt med
socialtjänstens mål. Enligt 6 § socialtjänstlagen skall biståndet utformas så
atl det stärker den enskildes resurser alt leva elt självständigt liv. Del
innebär t.ex. alt socialtjänsten skall verka för alt orsakerna fill
bidragsbehovet undanröjs, t. ex. genom att stödja den enskilde så atl han kan
få och behålla ett arbete. Finns det förutsättningar för klienten atl försörja
sig genom arbete, måste det således styra socialtjänstens insatser vid
bedömningen av biståndsbehovet. Det är viktigt att socialtjänsten har god
kontakt med arbetsförmedlingen och i samarbete med förmedlingen och den
enskilde försöker finna räll form av hjälp. Socialtjänsten får inle bidra fill
all klientens anknytning fill arbetsmarknaden försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många situationer är missbmksproblemen så allvariiga att den enskilde inte kan
försörja sig genom arbete. Socialbidrag är visserligen en av de former för stöd
som kan komma i fråga i sådana situationer. Socialtjänsten kan emellertid inte
begränsa sina insatser fill att trygga missbmkarens försörjning utan måste
tillförsäkra honom del stöd och den behandling som behövs för atl ge honom
realistiska möjligheter att förbättra sin livssitua-fion. Är del fråga om de
allvarliga situationer som avses i lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i
vissa fall, LVM, ställs det särskilt stora krav på socialtjänsten alt försöka
få till stånd behandlings- och andra stödinsatser. Om missbrukaren kan
mofiveras lill frivillig behandling, är det nödvändigt att en behandlingsplan
görs upp i samråd med honom. Om han.avbryter planen, måste socialtjänsten
reagera och aktivt söka motivera honom fill ett nytt behandlingsförsök. Det är
viktigt atl missbmkaren själv får välja mellan olika behandlingsalternafiv. I
fri villigheten kan emellertid inte ligga något fritt val att fortsätta med etl
missbmk som riskerar att föröda den enskildes liv och hälsa. Om missbrukaren
inte vill medverka i behandling eller inte fullföljer den planerade vården,
återstår bara att undersöka om förutsättningar för tvångsvård föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser atl det nu förordade förhållningssättet måste få starkare<br>
genomslag i socialtjänstens arbete med missbrukarna än vad det ofta har i<br>
dag. Det finns därför behov av all i lagstiftningen ytterligare klargöra<br>
socialnämndens ansvar för all söka upp och kontinuerligt följa en missbm<br>
kare med stöd- och behandlingsinsatser. I detta syfte bör 11 § socialtjänst-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
förtydligas. Genom ett tillägg bör socialnämndens ansvar för atl missbmkare får
erforderlig vård lyftas fram särskilt. I bestämmelsen bör också klargöras att
vården måste planeras och att socialnämnden noga skall följa den planerade
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang betona att det är angelägel att socialtjänstens missbrukarvård,
oberoende av om den ges i frivilliga former eller med stöd av LVM, får en
långsiktigt stödjande inriktning. Det krävs, som socialberedningen påpekar, en
inriktning av det sociala arbetet som gör det möjligt alt se den kontinuerliga
och långsikliga relationen som ett viktigt arbetsinstmment. Strävan bör vara
atl få fill stånd samordnade och planerade insatser och undvika att klienten
roterar mellan olika vårdenheter på elt planlöst och destruktivt sätt. En sådan
inriktning av arbetet fömtsätter att den instans som har huvudansvaret för den
långsiktiga kontakten med missbmkaren fungerar som samordnare i den kedja av
vårdorgan och myndigheter som han kan ha kontakt med. Socialnämnden bör följa
missbrukaren under hela behandlingsförloppet oavsett var i vårdsystemet han
för tillfället befinner sig. Inte minst vikfigt är det all
institulionsvistelser följs upp genom väl planerade insatser i den öppna
vården. Socialtjänsten, har ansvaret för förberedelser inför, kontakten under
och uppföljningen av insatserna efter institufionsvistdsen, även om det
omedelbara behandlingsansvaret ligger på institutionsledningen under den tid
klienten vårdas där. En liknande ansvarsfördelning bör eftersträvas när
klienten bereds akut- eller avgiftningsvård inom sjukvården eller är intagen på
en kriminalvårdsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag understryka vikten av en nära samverkan mellan socialtjänsten och de
rättsvårdande myndigheterna. Genom en sådan samverkan med framför allt polis
och kriminalvård kan socialtjänsten nå missbmkarna med erbjudanden om stöd och
behandling i tidigare skeden. Detta är framför allt viktigt när det gäller unga
missbmkare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Behovet av specialisering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Det är angeläget alt behålla och förstärka olika former av
specialresurser inom den öppna socialtjänsten för arbetet med de tunga
missbmkarna. Frågan om hur specialkompetens hos såväl socialarbetare som
politiskt förtroendevalda skall kunna behållas och vidareutvecklas inom
socialtjänsten bör beaktas vid ställningstaganden till förändringar av den
kommunala organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
bedömning: Överensstämmer med min (belänkandet s. 132-134 och s. 220-224).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Socialberedningens bedömning delas eller lämnas utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min
bedömning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
arbete med missbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de centrala principerna i socialtjänstreformen är att arbetet skall utgå
från en helhetssyn på sociala problem. I detta ligger enligt förarbetena</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
socialtjänstlagen atl de individuella problemen bör analyseras utifrån Prop.
1987/88:147 elt helhetsperspektiv där alla faktorer som har betydelse för
problemets uppkomst sätts in i sitt sammanhang. I begreppet inryms också en
handlingsaspekt. Strävan bör vara att åstadkomma samlade lösningar på klientens
problem. Socialtjänsten bör på ett flexibelt sätt använda sina egna resurser
och även samordna sina insatser med andra samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Helhetssynen
kan således sägas vara ett förhållningssätt i socialt arbete. Men begreppet har
också fått återverkningar på det sociala arbetets organisation. Det har kommit
atl uppfattas som ett stöd för en avspecialisering av socialtjänstens
individinriklade arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avspecialiseringen
påbörjades dock redan under 1960-talel. Den nya organisationen växte fram som
etl resultat av att man började ifrågasätta att olika uttryck för sociala
problem skulle behandlas av olika socialarbetare och hänföras till olika
nämnder. Det första stegel mot en integrerad socialtjänst togs när många
kommuner under 1960-talet övergick till den s. k. familjevårdsprincipen. En
allmän strävan alltsedan familjevårdsprincipen slog igenom i del sociala
arbetet har varit att utveckla en organisation och etl arbetssätt, där
socialsekreterarna har breda kunskaper och kan möta alla problem inom individ-
och familjeområdet. Den nya organisationen fick ytterligare stöd genom lagen
(1970:296) om social centralnämnd m. m., som gjorde det möjligt att integrera
de olika sociala nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstreformen
innebar en vidgning av socialvårdens arbetsfält. De individ- och
familjeinriktade insatserna skulle kompletteras med allmänt inriktade och
stmkturinriktade insatser. Delta kom också alt bli motiv för en decentraliserad
och integrerad arbetsorganisation. Genom en geografisk avgränsning av arbetet
skulle man ge socialarbetarna möjlighet att erhålla en områdeskunskap som kunde
användas i del stmkturinriktade arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1970-talet
kan sägas ha varit integrationens årtionde. Utvecklingen under 1980-talet är
inle lika entydig. Den kännetecknas av två helt motsatta utvecklingslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ena innebär en långtgående decentralisering och integrering av verksamheten.
Längst i den riktningen går de kommuner som organiserar den kommunala
verksamheten i kommunddsnämnder. Bakom denna utveckling ligger bl. a.
ambitionen all förslärka den kommunala demokrafin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra utvecklingslinjen innebär en strävan efter atl, inom ramen för en i
övrigt integrerad socialtjänslorganisation, hitta former för en specialisering
av arbetet för de uppgifter som kräver särskild kompetens eller är så
lågfrekventa alt ett jämförelsevis stort befolkningsunderlag krävs för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
bilden hör emellertid att långt ifrån alla delar av missbrukarvården berördes
av integreringen. Under efterkrigstiden hade kommunala alkoholpolikliniker
vuxit fram. Dessa har funnits kvar och fortsatt atl öka i antal även under
1970- och 1980- talen. 1 dag finns omkring 160 kommunala alkoholpolikliniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
samma tid som den kommunala nyklerhetsvården integrerats, har<br>
den specialiserade narkomanvården byggts upp. I många kommuner finns i<br>
dag särskilda öppenvårdsenheter för narkotikamissbrukare, s. k. narko-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>manvårdsbaser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>HIV-epidemin bland
narkotikamissbrukarna har bidragit till all intresset Prop. 1987/88:147 för
denna vårdform ökat under senare lid. Kommunernas möjligheter alt erhålla
statliga utvecklingsbidrag till sådan verksamhet genom de medel som riksdagen
har anslagit för insatser mot AIDS har också haft stor betydelse för
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de 28 kommuner som redan tidigare hade en specialiserad öppenvård för
narkotikamissbrukare har 15 förstärkt den med ytterligare tjänster. Vidare har
20 kommuner inrättat nya narkomanvårdsbaser. Kompetens och resurser för
narkomanvård byggs nu också upp i mindre och medelstora kommuner genom s.k.
länsprojekt. Dessa innebär att kommuner i en region samordnar sina insatser med
varandra eller med en narkomanvårdsbas i en större kommun i regionen.
Sammanlagt har 22 sädana projekt påbörjats. Den största utbyggnaden har dock
skett i de tre storstadsområdena. I Stockholms stad inrättas nu nya
narkomanvårdsbaser i samtUga 18 socialdislrikt. Resurserna för öppen
narkomanvård i Göteborg och Malmö har också utökats väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutionsvården
är också en specialiserad resurs inom socialtjänsten. Institutioner som arbetar
med missbrukare har också ökat i antal. I dag finns omkring 250 behandlingshem
för vuxna alkohol- och narkofikamissbrukare med sammanlagt ca 4 200 platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om lämpligheten av särskilda vårdarrangemang för missbrukare var omdiskuterad
under de år socialljänstreformen förbereddes. Starka skäl anfördes såväl för
som mot särskilda vårdenheter. Den officiella hållningen var att kategorivård
hade sådana uppenbara nackdelar att målet på sikt borde vara en helt integrerad
vård, utan särlösningar för olika s. k. symtomgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Numera
betraktas såväl alkoholpolikliniker och narkomanvårdsbaser som behandlingshem
för missbrukare som betydelsefulla och nödvändiga resurser i socialtjänstens
missbrukarvård. Få - om ens någon - ser numera sådana specialenheter som en
övergångslösning i avvaktan på att man finner modeller för integrerade
vårdarrangemang. Utvecklingen under senare år har snarare inneburit alt allt
fler kommuner inrättat specialiserade enheter för missbrukarvård vid sidan av
alkoholpolikliniker och narkomanvårdsbaser. S. k. basstationer, dagcenlraler,
stödverksamhet inom hemtjänsten, projektverksamhet av olika slag och
specialiserade behandlingsgrupper på socialbyråerna har kommit alt bli vikliga
resurser inom missbrukarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, i likhet med socialberedningen, alt erfarenheterna visar alt det är
svårt alt tillgodose de tunga missbrukarnas vårdbehov inom ramen för en helt
integrerad socialtjänstorganisafion. Dessa svårigheter accentueras enligt min
mening vid en långtgående decentralisering av verksamheten. Det finns många
goda skäl för en ökad decentralisering men risken är samtidigt atl den
speciella kompelens som måste finnas inom socialtjänsten för människor med
behov av särskilda insatser urholkas. Del är därför av stor vikt atl frågan om
hur de mest utsatta gruppernas behov av slöd och vård skall kunna tillgodoses
beaktas vid ställningstaganden som rör förändringar av socialtjänstens
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör understrykas att arbetet med missbrukare är en av socialtjänst-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ens
tyngsta och mest krävande uppgifter. God utbildning och hög kompe- Prop.
1987/88:147 tens i kombination med etl starkt personligt engagemang och
inlevelseförmåga är avgörande för möjligheterna till framgång i
behandlingsarbetet. Den integrering av socialtjänsten som innebär att en
enskild socialarbetare förväntas kunna handlägga alla förekommande
arbetsuppgifter inom individ- och familjeomsorgen skapar enligt min mening
orimliga krav och har troligen bidragit till de brister i den öppna
missbmkarvården som beredningen redovisar i betänkandet. Det är, som
beredningen framhåller, en uppenbar konflikt mellan kravet på breda kunskaper å
ena sidan och kravet på en mer specialiserad kompetens för behandlingsarbete
med missbrukare och andra särskilt utsatta grupper å den andra. Remissutfallet
i denna fråga visar också atl det är en allmän uppfattning att det är svårt att
upprätthålla en sådan kompetens inom ramen för helt integrerade arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
principiellt argument mot specialresurser för missbrukare och andra grupper med
särskilda behov brukar vara atl de innebär ett brott mot helhetssynen. Enligt
min mening är det en självklar utgångspunkt atl socialtjänsten bör se till
individens totala situation och inte enbart intressera sig för t.ex. hans
missbruk. Specialiseringen kan emellertid skapa gynnsammare förutsättningar för
ett arbetssätt baserat på helhetssynen. Specialiseringen ger utrymme för tätare
och djupare kontakter med klienterna vilket möjliggör helhetsanalyser och en
så bred kunskap om olika vårdformer och andra resurser atl det blir realistiskt
att tala om hdhetsin-salser. En specialiserad arbetsorganisation behöver
således inte vara ett brott mot helhetssynen när det gäller det väsentliga,
nämligen behandlings-innehållet, även om den kan sägas vara det i
organisatorisk mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot den bakgrunden, i likhet med socialberedningen och de remissinstanser
som har uttalat sig i frågan, alt det är nödvändigt att bibehålla och förstärka
olika former av specialresurser för arbetet med missbmkare i den öppna
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
främsta motivet för en sådan specialisering är, som framhållits, atl den ofta
utgör en förutsättning för en kompetensuppbyggnad inom området. Elt annat atl
specialiseringen ger starkare garantier för att missbmks-arbelel ges en högre
prioritet än om missbrukarna får konkurrera om resurserna med andra
hjälpbehövande, så som är fallet i en helt integrerad socialtjänslorganisation.
Möjligheterna lill långvariga kontakter och personkontinuitet blir därmed
väsentligt större. Därtill kommer att en specialisering av resurserna för
missbmkarvård kan bidra till alt resurserna används på elt mer rationellt sätt,
något som bl. a. statskontoret framhåller i sitt remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
politiskt förtroendevalda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
fäster också uppmärksamheten på de politiskt förtroen<br>
devaldas viktiga roll för det sociala arbetet i kommunerna. Jag anser, i<br>
likhet med beredningen, alt det är angelägel att frågan om uppbyggnaden<br>
av kompetensen också bland de förtroendevalda fillmäts stor betydelse vid<br>
ställningstaganden till organisatoriska förändringar av socialtjänsten.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
skall bl. a. ses mot bakgrund av alt de förtroendevalda i social- Prop.
1987/88:147 nämnder och sociala distriktsnämnder har ansvaret för att
socialljänsfiagens mål uppfylls inom kommunen. I detta ansvar ligger atl, i
konkurrens med övriga kommunala verksamheter, driva fram tillräckliga
ekonomiska ramar för det sociala området och därvid bl. a. värna om särskilt
utsatta gruppers behov av vård och omsorg. De förtroendevalda har också ansvaret
för vissa frågor som rör tvångsvård av barn, ungdomar och vuxna missbmkare,
vilket bl. a. av rättssäkerhetsskäl kräver stor kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Utbildning och handledning för vårdpersonalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss framhållit är några av förutsättningarna för att nå framgång i arbetet
med tunga missbmkare alt socialarbetarna och den övriga vårdpersonalen har god
utbildning och hög kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
understryker behovet av utbildning inom missbmkarvården och framhåller bl. a.
behovet av en fördjupning av socionomulbild-ningen när del gäller kunskaper om
missbmk och missbmkarvård. Utbildningen på den sociala linjen bör, enligt
beredningen, innehålla obligatoriska moment om missbruk och missbrukarvård.
Detsamma gäller påbyggnadsutbildningen i socialt arbete. Beredningen
framhåller vidare att det är angeläget att socialhögskolan kan erbjuda kortare
kurser inom ämnesområdet för yrkesverksamma socionomer. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) anger i sitt remissvar att dessa frågor kommer alt beaktas
vid den översyn av socionomulbildningen som för närvarande pågår inom ämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet framhålla vikten av
att socialberedningens arbete beaktas vid denna översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör också nämnas den sociala omsorgslinjen inom den kommunala
delen av högskolan. Utbildningen syftar lill behandlingsarbete inom främst
socialtjänstens hem för vård eller boende samt inom öppen vård, kriminalvård
och hem för särskild tillsyn. Utbildningen ger möjlighet fill fördjupning eller
specialisering i fråga om missbmk och missbmkarvård .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också, i likhet med socialberedningen, understryka alt grundutbildningen
bör kompletteras med fort- och vidareutbildning, dvs. möjhghet till en
återkommande aktualisering och fördjupning av kunskaperna inom arbetsfältet.
Ansvaret för all personalens behov av sådana utbildningsinsatser tillgodoses
åvilar huvudmännen för missbmkarvården, dvs. kommuner och landsting.
Beredningen föreslår emellertid också att medel ur de anslag som
socialstyrelsen disponerar för utvecklingsinsatser inom missbmkarvården bör
kunna användas för särskilda utbildningsinsatser för behandlingspersonal, som
på många håll har en mycket ojämn utbildningsnivåjämfört med socialarbetare
inom den öppna socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget kan nämnas att jag nyligen i proposifionen. (1987/88:79)<br>
om åtgärder mot AIDS har redovisat atl jag avser att föreslå regeringen att<br>
ge socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta ell underlag för huvudmännens<br>
fortbildnings- och handledningsinsatser inom narkomanvården. Uppdraget<br>
avses genomföras i samråd med de båda kommunförbunden och kriminal-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdsstyrelsen.
I propositionen föreslås vidare atl vissa statliga medel övergångsvis bör
ställas lill förfogande för detta ändamål. Detta förslag skall ses främst mot
bakgrund av svårigheterna att rekrytera personal med adekvat utbildning och
erfarenhet till den snabbt expanderande vårdsektorn. Åtgärder som kan
underlätta personalrekryteringen är så akuta och angelägna med hänsyn lill
behovet av alt begränsa spridningen av HIV/AIDS att det motiverar särskilda
statliga insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka
skäl talar också för att fortbildnings- och andra insatser som kan stimulera
metodutvecklingen vid behandlingsenheter för yngre alkohol-missbmkare bör ses
som ett prioriterat område vid fördelningen av de statliga medlen för
utvecklingsinsatser inom missbrukarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slutligen vill jag, i
likhet med beredningen, framhålla att handledning är ett nödvändigt inslag i
det ofta krävande arbetet med missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fortlöpande s. k. ärendehandledningen kan ges av arbetsledaren och bör ses som
ett självklart inslag i dennes arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därutöver krävs alt den
personal som är involverad i del direkta behandlingsarbetet har tillgång lill
s. k. melodhandledning med hjälp av externa handledare. I sammanhanget kan
nämnas att behovet av sådan handledning understryks i en rapport från Svenska
kommunförbundet. I rapporten — Socialarbetarnas behov av handledning (1986) -
slås fast att "utifrån kommande handledare är en nödvändighet i
psykosociaft arbete".</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Vården av psykiskt svårt störda missbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta en plan för hur vården av
psykiskt svårt störda missbrukare kan förbättras, bl. a. genom en förstärkt
samverkan mellan socialtjänst och psykiatri. Samråd bör härvid ske med
landstings- och kommunförbunden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med min bedömning (betänkandet s.,205-210).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Socialberedningens förslag tillstyrks eller lämnas ulan erinran av nästan alla
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
är positivt till all socialstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en plan för hur
vården av psykiskt svårt störda missbrukare kan förbättras men motsätter sig
all uppdraget genomförs i samråd med de båda kommunförbunden. Enligt
statskontoret kan delta leda fill förslag och lösningar av kompromisskaraktär
eftersom förbunden är intresseorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landsting
anser inle all beredningen belyst problemet tillräckligt och anför bl. a. att
psykiatrin är den vårdgren som har den största kompetensen för vård av
människor med svåra psykiatriska problem. Vidare framhålls atl man inte kan
acceptera atl missbrukare med svåra psykiatriska problem bereds vård med slöd av
LVM med motiveringen alt psykiatrin har uttömt sina resurser.
Behandlingshemmens riksförbund anser att beredningen tar alltför lätt på
frågan genom att hänvisa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till socialstyrelsen och
inle komma med ett eget förslag. Förbundet pekar Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på de problem som den
oklara ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>psykiatri skapar inom
tvångsvården. LVM-hemmen har stora svårigheter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>atl klara missbmkare med
allvarliga psykiska störningar eftersom hemmen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>saknar resurser för
behandling av djupgående psykiska problem. Enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbundet bör frågan
utredas noggrant och ansvarsfördelningen klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Socialberedningen konstaterar att såväl socialtjänsten som
psykiatrin i ökande omfattning kommer i kontakt med missbrukare med svåra
psykiska störningar. Ingen vårdsektor har i fill-räcklig omfattning utvecklat
vårdarrangemang som lar hänsyn lill kombinationen av missbruk och sådana
störningar. Dessa missbrukare riskerar därför i högre grad än andra alt inte få
sina vårdbehov fillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
detaljerade riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan landstingen som ansvariga
för psykiatrin och primärkommunerna som ansvariga för socialtjänsten har inte
lämnats i förarbetena fill socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). Socialtjänsten har huvudansvaret för vård och behandling av
missbrukare men vissa uppgifter inom missbrukarvården faller på psykiatrin.
Socialstyrelsen ullalar i skriften "Riktlinjer för 80-talets psykiatriska
vård" (Socialstyrelsen anser, 1980:2) följande om ansvarsfördelningen
mellan socialtjänsten och den psykiatriska vården:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig uppgift för den framtida socialtjänsten är att svara för hjälp och
stödinsatser till personer med missbruksproblematik. Olika former för boende
och service är därvid viktiga inslag, liksom individinriklade behandlingsinsatser
och ansvar för den långsiktiga sociala rehabiliteringen. För alt underlätta
dessa socialtjänsluppgifter erfordras ett nära samarbete med primärvården och
länssjukvårdens psykiatri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukvårdshuvudmännen
kommer även i fortsättningen atl ha ett vårdansvar för avgiftning av
missbrukare, behandling av psykiska komplikationer till missbruk saml även
svara för vissa rehabihleringsinsatser när missbmkel kan ses som en
komplikafion till en psykisk störning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
uttalanden ger entydig vägledning i fråga om ansvarsfördelningen i elt par
avseenden, nämligen i fråga om psykiatrins ansvar för avgiftning och behandling
av akuta psykiska komplikationer lill missbmkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelningen
i fråga om de långsikliga rehabiliteringsinsatserna i de fall missbmkel kan ses
som en komplikafion till en psykisk störning är mer oklar. Detta hänger delvis
samman med att del ofta kan vara svårt att avgöra om problematiken domineras av
psykiska störningar eller av missbmk. Socialberedningen har intrycket all
socialtjänsten och psykiatrin ofta har skilda uppfattningar om vilken
problematik som är den dominerande. Enligt beredningen förefaller del som om
huvudmännen tenderar att göra så snäva gränsdragningar kring sina
ansvarsområden att en relativt stor andel av de psykiskt störda missbmkarna
hamnar "mellan stolarna" i vårdsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förhållande bekräftas av Stockholms kommun som bl. a. påpekar<br>
att huvudmannaskapsfrågan måste lösas för alt dessa missbmkare skall få<br>
adekvat vård och omsorg. Det är i dag alltför lätt att enbart se den ena</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>__</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>problembilden
och skjuta över behandlingsansvaret på en annan huvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>man. Del måste enligt
kommunen finnas behandhngsresurser för denna Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grupp som gör det möjligt
atl hanlera såväl missbruket som den psykiska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>problematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun tar inte uttrycklig ställning i huvudmannaskapsfrågan.
Socialberedningen konstaterar emellertid atl företrädare för socialtjänsten
inte sällan anser atl psykiatrin gör en alltför snäv definition av vad som
skall betecknas som psykiska störningar för atl på del sättet frånhända sig
vårdansvaret för missbrukare som borde falla inom dess ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kommenteras i några av remissvaren. Helsingborgs kommun framhåller t.ex. alt
man upplever en påtaglig ovilja från psykiatrin atl medverka i vårdarbetet.
Arvika kommun pekar på del problem som ligger i att socialtjänsten har det
yttersta vårdansvaret i de fall landslingen har -men inle tar - resursansvaret.
Skaraborgs läns landsting och Behandlingshemmens riksförbund pekar på de
svårigheter som LVM-hemmen möter när de ställs inför uppgiften aft bereda
missbrukare med svåra psykiska problem vård vid hemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, i likhet med socialberedningen och de remissinstanser som har uttalat
sig i frågan, att socialtjänstens och psykiatrins ansvarsområden i fråga om de
psykiskt störda missbmkarna måste klargöras. Delta bör emellertid inte ske
genom atl något av dessa vårdområden ensidigt deklarerar var dess
ansvarsgränser går. I stället krävs en gemensam planering av socialtjänstens
och psykiatrins insatser i syfte att skapa bättre underlag för bedömningen av
dels vilka resurser som krävs för att möta dessa missbrukares behov av vård
och stöd, dels vilken huvudman som skall ha behandlingsansvaret. Därvid bör
bl. a. uppmärksammas alt psykiatrisk behandling kan bedrivas dels som
konsullationsinsatser, där behandlingsansvaret i övrigt ligger kvar inom
socialtjänsten, dels genom alt psykiatrin övertar behandlingsansvarel.
Utgångspunkten för planeringen bör vara att del finns behov av psykiatriska
insatser av båda dessa slag. Därtill kommer att frågan om samverkan mellan
socialtjänsten och psykiatrin bör ägnas särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får således inle råda någon tvekan om att psykiatrin har ett självklart
vårdansvar för patienter, där missbruket är en del av en tyngre psykiatrisk
problematik. I sammanhanget vill jag hänvisa till mina uttalanden i denna fråga
i propositionen (1984/85:19) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik.
Där framhöll jag bl. a. (s. 40 f) att det är heh oacceptabelt att dessa
klienter, som har dubbla symtom och särskih stora vårdbehov, inte kan erbjudas
adekvat vård och ibland inle någon vård över huvud taget. Vidare uttalade jag
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. pågår en utbyggnad av en decentraliserad psykiatrisk vård. Utöver en<br>
utbyggnad av öppenvården kommer differentierade och decentraliserade<br>
mindre behandlingshem att tillskapas för olika patientkalegorier, som är i<br>
behov av långtidsvård. Att i del skedet acceptera aU psykiatrin skall<br>
befrias från en uppgift som självklart ligger inom dess arbetsområde kan<br>
inte komma i fråga. Det är mot denna bakgmnd ytterst angeläget att<br>
landstingen, som ven del av den förändring som psykiatrin f n. genomgår,<br>
utvecklar vårdresurser för långsiktig rehabilitering av missbrukare med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allvarliga psykiska
störningar. I sammanhanget vill jag särskilt nämna behovet av mindre
behandlingshem, som kan erbjuda en kvalificerad behandling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser alt återkomma till regeringen med förslag om att ge socialstyrelsen i
uppdrag alt med utgångspunkt från vad jag här har anfört utarbeta en plan för
hur vården av psykiskt svårt störda missbrukare kan förbättras. Jag anser att
samråd härvid bör ske med landstings- och kommunförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Narkomanvården och AIDS/HIV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
redovisar i betänkandet vissa överväganden och förslag sorn rör narkomanvården
och AIDS-bekämpningen. Dessa sammanfaller i allt väsentligt med
utgångspunkterna för och innehållet i det åtgärdsprogram som redovisades i
propositionen om särskilda medel för bekämpningen av AIDS. Programmet
genomförs under budgetåren 1986/87 och 1987/88 (prop. 1985/86:171, SoU 25,
rskr. 324). Riksdagen anvisade 150 milj. kr. fill ändamålet. Av medlen har ca
hälflen använts för insatser inom narkomanvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansträngningarna
har hittills främst inriktats på dels all bygga ut den specialiserade öppna
narkomanvården, dels alt förstärka samordningen mellan kommunerna i olika
regioner och mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och kriminalvård.
Vidare har stöd till frivilliga organisationer för utveckling av alternativa
behandlingsformer prioriterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nyligen framlagda propositionen 1987/88:79 om åtgärder mot AIDS har jag
angett att denna inriktning bör fullföljas. Därutöver föreslås i propositionen
en utbyggnad av LVM-vården för narkofikamissbrukare. Sammanlagt föreslås atl
230 milj. kr. anvisas för åtgärder mot AIDS under budgetåret 1988/89. Dessa
medel skall bl. a. disponeras för insatser inom narkomanvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Missbrukarna och arbetsmarknaden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bör gemensamt ges i uppdrag att
utveckla samarbetet mellan arbetsförmedling och socialtjänst. Samråd bör
därvid ske med kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket.
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Socialberedningen redogör i sitt belänkande för en modell för hur en
samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och
arbetsförmedlingen skulle kunna byggas upp. Beredningen anser sig inte ha
möjlighet atl värdera enskildheterna i modellens konstrukfion men anser alt den
utgör ett intressant uppslag för hur en förstärkt samverkan skulle kunna
organiseras. Enligl beredningen vore del därför värdefullt om nyttan av denna
och kanske andra liknande modeller kunde prövas praktiskt i en
försöksverksamhet i olika delar av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>landet. Socialberedningen
föreslår därför att arbetsmarknadsstyrelsen får i Prop. 1987/88:147 uppdrag
alt i samråd med socialstyrelsen, riksförsäkringsverket. Landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet dra upp riktlinjer för en sådan försöksverksamhet
(betänkandet s. 210-215).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Socialberedningens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan alla
remissinstanser. Två av remissinstanserna, RFHL och Verdandi, är kritiska mot
förslaget. RFHL anser atl det är en "halvmesyr". Verdandi anför
liknande kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Socialberedningen konstaterar att de tunga missbrukarnas
förankring på arbetsmarknaden har försvagats drastiskt under den senaste
20-årsperioden. Den huvudsakhga orsaken fill delta kan enligt beredningen sökas
i slmkturdla förändringar på arbetsmarknaden. Samtidigt som det nu i Sverige finns
både fler i arbete än någonsin fidigare och arbetslösheten har kunnat minskas,
så har också kraven ökat. Allt fler lediga platser utannonseras med krav på
särskild utbildning eller erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förändringar utgör en viktig del av förklaringen till missbmkarnas svårigheter
att hävda sig på arbetsmarknaden och därmed atl genom arbete klara sin
försörjning. Även personer som inte har missbruksproblem, men saknar utbildning
eller har en icke efterfrågad utbildning och bristande arbetslivserfarenheter,
har myckel svårt atl få en fast förankring på arbetsmarknaden. Delta gäller
framför allt ungdomar, vilket återspeglas i den för svenska förhållanden höga
ungdomsarbetslösheten under större delen av 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de yngre missbrukarna måste den grundläggande inriktningen vara atl klienten
skall kunna återgå lill ett normalt liv där försörjningen sker genom eget
arbete. För äldre missbrukare och personer som genom långvarigt missbruk fått
betydande kroppsliga, psykiska och sociala skador, måste målet för
socialtjänstens och andra myndigheters insatser anpassas mer till vad som är
realistiskt alt uppnå. Fortfarande är dock arbete, arbelslräning och
regelbunden sysselsättning viktiga moment eftersom de skänker struktur ål
vardagen, ökar självförtroendet och därmed ger individen möjlighet lill ett
väldigare liv, som, om del inte präglas av drogfrihet, åtminstone kan leda lill
ett mer begränsat missbruk och högre grad av socialt fungerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheterna
finns dock inte bara inom socialtjänsten. Även arbetsförmedlingarna möter i
kontakten med missbrukare problem som ligger utanför deras kompetensområde och
som ofta omöjliggör insatser inom det område där arbetsförmedlare och
yrkesvägledare har kompetens och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
finns enligl min mening på flera plan. Arbetsförmedlingen<br>
möter missbrukare som inte är kända inom socialtjänsten. Arbetsförmed<br>
lingen möter också missbrukare som kommer lill förmedlingen utan reell<br>
avsikt atl söka arbete eller som inte har förutsättningar att klara av elt<br>
sådant. Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten möter slutligen<br>
också missbrukare som har vårdats på institution eller i öppenvård och<br>
som behöver arbete som etl led i rehabilitering och utslussning lill elt<br>
normalt liv.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har ofta i debatten om
missbrukarna och arbetsmarknaden framhål- Prop. 1987/88:147 lits att
arbetsförmedlingarna ibland upplever ett starkt tryck både från andra
myndigheter och missbmkarna själva atl ordna lämplig utbildning,
beredskapsarbete eller prakfikplats i rehabilileringssyfle. I många fall får
arbetsförmedlingen konstatera atl den sökande inte har förutsättningar alt
tillgodogöra sig de insatta åtgärderna eller fullfölja en utbildnings- eller
arbetsplacering. Dessa problem har tagits upp i bl. a. betänkandet (Ds S
1984:11) Offensiv narkomanvård </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>och berörs även i propositionen
1984/85:19 om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
båda dessa sammanhang understryks atl arbetsmarknadsmyndigheterna inte har
kompelens för att ge vård och behandling. Deras insatser skall och bör ha en
arbelsmarknadsmässig inriktning. Arbetsmarknadsverket har i olika sammanhang
framfört samma ståndpunkt och har då också framhållit alt arbetsmarknadsmässiga
insatser inte skall fungera som alternativ lill vård och behandling. Verket
vill inle heller fungera som kontrollorgan för att arbetssökande skall kunna
uppbära ersättning från andra myndigheter. Detta gäller inte bara i förhållande
till socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan framförs från socialtjänsten ofta krav på alt arbetsförmedlingen bör
medverka till atl även klienter med mer eller mindre uttalade missbruksproblem
också ges möjligheter till arbete. Stödinsatser i form av såväl behandling som
utbildning och arbete/sysselsättning ses som integrerade delar av den totala
rehabiliteringen. De ökande kraven pä utbildning och erfarenhet som arbetslivet
ställer gör behovet av sådana stödinsatser än mer markant, om dessa grupper
skall få varaktigt fäste på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
för min del anser det inte acceptabelt alt arbetsmarknadsmyndigheterna ställer
krav på alt enbart arbeta med helt färdigrehabiliterade arbetssökande. Det är
knappast meningsfullt atl försöka dra bestämda gränser mellan medicinsk, social
och yrkesinriktad rehabilitering. De sociala rehabiliteringsinsatserna måste
kunna fortgå under längre perioder och kunna stödjas av arbetsmarknadsåtgärder
för atl ge den enskilde arbete, utbildning eller praktik. När del gäller
personer med missbruksproblem är det dock rimligt atl en grundläggande
rehabilitering har skett, så att det akuta missbruket i huvudsak har upphört.
Pågående missbruk leder till hög frånvaro och studieavbrott, som medför att
åtgärderna blir verkningslösa. Del är därför också en misshushållning med de
arbetsmarknadspoliliska resurserna. Elt gott samarbete mellan i första hand
socialtjänsten och arbetsförmedlingen med bl. a. en gemensam planering av
rehabiliteringsinsatserna är enligt min mening en förutsättning för en
framgångsrik rehabili-leringsverksamhel. Men samverkan krävs också med andra
myndigheter och organisationer om rehabiliteringsinsatserna skall kunna göras
så fullständiga och individuellt anpassade som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristen
på samverkan mellan olika rehabiliterande instanser har också<br>
uppmärksammals av den arbetsgrupp inom socialdepartementet som ana<br>
lyserat socialbidragsutvecklingen under 1980-lalel. Arbetsgruppen häri sin<br>
slutrapport (Ds S 1987:2) Om socialbidrag - analyser av utvecklingen<br>
under 1980-lalel konstaterat atl omkring hälflen av alla socialbidragstagare<br>
är i behov av insatser från såväl socialtjänst som arbetsförmedling. Vidare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behöver en så stor del av
socialbidragstagarna som en femtedel, främst Prop. 1987/88:147 missbrukare,
ett gmndligare stöd från både socialtjänst och arbetsförmedling för alt kunna
få en varaktig förankring på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
från olika projekt tyder på att hjälpinsatserna fungerar bättre om de genomförs
i samarbete mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Del framstår också
som allt viktigare all även socialtjänsten, som komplement lill arbetsmarknadsverkets
insatser, utvecklar aktiva metoder för att bättre kunna hjälpa arbetslösa
socialbidragstagare. Mot denna bakgmnd och med anledning av
socialbidragsgmppens slutrapport beslutade socialdepartementet och
arbetsmarknadsdepartementet år 1987 atl ta initiativ till insatser som kan
förstärka främst yngre missbrukares anknytning till arbetsmarknaden. Ett belopp
om 2 milj. kr. avsattes i en första omgång för atl stimulera en utveckling inom
området. Insatserna skall enligt givna riktlinjer inriktas såväl på atl
utveckla socialtjänstens metoder som på samarbetet mellan socialtjänsten och
arbetsförmedlingen. En rapport, (Ds 1988:14) Samverkan mellan socialtjänst och
arbetsförmedling - en beskrivning och elt underlag för utveckling, om hur
detta samarbete kan utvecklas har nyligen tagils fram på gemensamt uppdrag av
socialdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet. Denna rapport bör kunna
tjäna som underlag för fortsatta gemensamma insatser på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den personal inom socialtjänst, arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut
som arbetar med för socialtjänsten och arbetsförmedlingen gemensamma sökande
behövs ökade kunskaper om varandras verksamhet samt en gemensam syn på hur
samarbetet skall bedrivas. Socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bör
därför gemensamt ta initiativ till att lokala eller regionala utbildningar för
dessa personalkategorier kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser alt återkomma till regeringen med förslag om atl ge arbetsmarknadsstyrelsen
och socialstyrelsen i uppdrag atl med utgångspunkt från vad jag här har anfört
utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Samråd bör
därvid ske med riksförsäkringsverket. Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet. Med anledning av atl dessa frågor rör även kriminalvården,
särskilt när det gäller frigivningen av narkotikamissbrukare, bör samråd ske
även med kriminalvårdsstyrelsen. Jag har i denna fråga samrått med cheferna
för justitie- och arbetsmarknadsdepartementen samt statsrådet Lönnqvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 De frivilliga organisationerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationernas insatser på missbruksområdel utgör viktiga
komplement lill den offentliga vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har sin största belydelse när del gäller alt förebygga att<br>
missbruksproblem över huvud tagel uppkommer. Nykterhetsrörelsen och<br>
klientorganisalionerna lar aktiv del i den socialpolitiska debatten och bi<br>
drar lill att påverka samhällets attityder lill droger. Genom information<br>
sprider organisationerna kunskap om alkohol och droger liksom om nega<br>
tiva sociala och medicinska konsekvenser av missbruk. Elt starkt för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eningsliv är också
betydelsefullt för att bryta isolering och skapa gemen- Prop. 1987/88:147
skåp. Inte minst ungdomsorganisationerna har här en viktig uppgift när det
gäller att aktivera ungdomar och bidra till att skapa förhållanden och miljöer
som motverkar uppkomsten av en drogkultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationerna fyller också en viktig uppgift när det gäller alt
möta och motverka en begynnande utslagning av människor med missbruksproblem.
En stor majoritet av dem som överkonsumerar eller missbrukar alkohol har kvar
sin sociala förankring och kommer ofta inle i kontakt med socialtjänsten. Den
hjälp de kan få av sin närmaste omgivning är ofta utslagsgivande för hur deras
missbruksproblem utvecklas. Här spelar de frivilliga organisationerna en viktig
roll. Ett exempel är kamrat-stödjande insatser på arbetsplatserna. Denna
verksamhet, där arbetskamrater stödjer andra som befinner sig i utsatta
sociala situationer, har vuxit kraftigt under de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Idén
bakom det kamratslödjande arbetet - alt människor tar ansvar för och hjälper
sina kamrater, även när de har problem - är naturligtvis inte ny. Den kan
tvärtom sägas vara en form av praktisk solidaritet som har gamla rötter i de
svenska folkrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de frivilliga organisationerna gör betydande insatser för de tunga
missbrukarna. Länkrörelsen och andra organisationer som organiserar människor
som själva är berörda av missbruksproblemen spelar här en särskild roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de frivilliga organisationerna bedriver också socialt arbete bland lunga
missbrukare, dels genom egna rådgivningsbyråer, dels som huvudmän för
behandlingshem för missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
arbetet med de tunga missbrukarna spelar utslussningen från institutionsvården
en viktig roll. För att de positiva resultaten av institutionsvistelsen skall
bestå krävs fortsatta stödinsatser. Det är framför allt av stor belydelse atl
det kring missbrukarna kan byggas upp vad som brukar kallas etl socialt nätverk
som bl. a. kan fungera som ett skydd mot framtida påfrestningar. De frivilliga
organisationerna har under senare år kommit atl spela en viktig roll även i
utslussningsarbetel bl. a. genom att utveckla samverkansmodeller som
underlättar en återgång till arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationerna har ofta en gemensam och uttalad syn på
missbmksproblemen, vilken ofta sätts in i en överordnad referensram som kan
vara polifisk, religiös eller vårdideologisk. Delta skapar förutsättningar för
ett helhetsperspektiv på arbetet. All de ideologiska utgångspunkterna är
lydliga och gemensamma för dem som arbetar inom organisationen bidrar till atl
arbetet kan bedrivas inom en enhetlig ram och ges en konsekvent utformning.
För de missbrukare som från början eller med tiden omfattar utgångspunkterna
blir detta ell viktigt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationernas arbete präglas också ofta av elt djupt personligt
engagemang. En stor del av arbetet utförs ideellt och av människor som är
starkt övertygade både om målen och om arbetsformerna. Detta är viktigt
eftersom det personliga engagemanget är centralt i allt människovårdande arbete
och som regel en förutsättning för alt nå framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationerna, framför allt klientrörelsen, bygger på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medlemskap. Man är med i
t. ex. länkrörelsen men går till socialtjänsten. Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Medlemskapet ger en större
tillhörighet till organisationen och en större</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>identifikation med målen.
Medlemskapet ger också andra fördelar. Som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medlem kommer man i
kontakt med andra människor i samma situation</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som man kan dela
erfarenheter med. Kontakterna kan lättare leda till en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gemenskap som omfattar
också andra sidor av livet än de problemfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationerna engagerar också i stor utsträckning före detta
missbrukare i sitt arbete. De före detta missbrukarna kan utgöra en viktig
resurs i behandlingsarbetet under fömtsättning bl. a. att de har dislans till
sitt egel missbruk. I de frivilliga organisationernas arbete utgör också de
tidigare missbrukarna föredömen och levande exempel på att förändringar är
möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, i likhet med socialberedningen, all det är angelägel att de frivilliga
organisationerna får ell omfattande stöd. Stödet kan framför allt ges genom
ekonomiska bidrag. I många fall är det också möjligt att utveckla former för
samverkan mellan de frivilliga organisationerna och socialtjänsten.
Socialberedningen har i elt fidigare betänkande, (SOU 1986:19) Aktuella
socialtjänslfrågor framhållit all stöd till de frivilliga organisationerna
inte får ges i former som styr föreningarna och organisationerna. För att
mångfalden skall bevaras är det viktigt alt respektera organisationernas
självständighet. De måste få utvecklas på sina egna villkor. Jag delar den
uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag erinra om att nykterhetsrörelserna och vissa andra organisationer får
etl omfattande statligt slöd för sin verksamhet. Statsbidrag utgår dels i form
av organisalionsstöd, dels som projektmedel till verksamheter i
drogförebyggande syfte. Statsbidrag utgår också lill organisationerna för
deras insatser i samband med rehabilitering av missbmkare. I
budgetpropositionen (prop. 1987/88:100 bil. 7) harjag för nästa budgetår
beräknat närmare 50 milj. kr. för bidrag till organisationernas insatser på
drogområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 En reviderad tvångsvårdslag för vuxna missbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Huvuddragen
i LVM</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM
är en tvångslag inom socialtjänsten. Den kan användas för att bereda<br>
vård ål vuxna missbrukare av alkohol eller narkotika som inte kan förmås<br>
alt medverka fill vård i frivilliga former enligl socialtjänstlagen. I LVM<br>
föreskrivs inledningsvis alt de i I § socialtjänstlagen angivna målen för<br>
samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till atl<br>
hjälpa människor att komma ifrån sitt missbruk. Där sägs också alt vården<br>
skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integri<br>
tet och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med<br>
honom. I 11 § socialtjänstlagen finns vidare bestämmelser om socialnämn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dens
ansvar för att den enskilde missbrukaren får den vård och den hjälp Prop.
1987/88:147 han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningar för vård enligl LVM är atl missbmkaren
till följd av ett fortgående missbruk av alkohol eller narkofika är i trängande
behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och att hans vårdbehov inle kan
tillgodoses enligl någon annan lag, t.ex. socialtjänstlagen. Dock får vård
enligl LVM beslutas även om någon för en kortare tid bereds vård med stöd av
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).
Vidare fordras att den enskilde till följd av missbruket antingen utsätter sin
fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara eller kan befaras komma atl
allvarligt skada sig själv eller någon närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är länsstyrelsen som skall utreda om det finns skäl
atl bereda någon vård enligt LVM och, om skäl härför föreligger, ansöka hos
länsrätten om sådan vård. Övergångsvis, fram till den I januari 1984, låg denna
uppgift på socialnämnden. En ansökan om vård enligt LVM skall innehålla en redogörelse
för missbmkarens förhållanden, för tidigare vidtagna åtgärder och för den
planerade vården. Elt läkarintyg som anger missbmkarens aktuella hälsotillstånd
skall förebringas, om möjligt redan när ansökningen lämnas in till rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om vård enligt LVM fattas av länsrälten. Om det
inte är uppenbart obehövligt, skall rätten hålla munfiig förhandling. En sådan
förhandling är obligatorisk, om någon av parterna begär del. Den enskilde
skall regelmässigt ha rättshjälp genom etl offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vården skall inledas på sjukhus, om det anses lämpligt med
hänsyn till den planerade vården i övrigt och om fömtsättningarna för
sjukhusvård är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård med stöd av LVM skall lämnas genom ett hem som har en
kommun eller en landstingskommun som huvudman och som enligt en
institu-tionsplan är avsedd för att ge sådan vård. Hemmet skall stå under
ledning av en styrelse. För de missbrukare som behöver särskilt noggrann
tillsyn skall det finnas speciella hem som är anpassade för en sådan tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biträde av polis kan begäras för att inställa någon fill
ett LVM-hem. Om någon avvikit från etl LVM-hem kan biträde av polis begäras för
alt efterforska och hämta tillbaka honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är intagen på etl hem som är anpassat för särskild
tillsyn får hindras att avvika från hemmet. De övriga hemmen har inga
kvarhållnings-möjligheter. Däremot kan som nämnts den intagne hämtas tillbaka
när han har avvikit. Under den inledande vården på sjukhus finns det inte någon
möjlighet all hålla kvar den missbrukare som vill lämna sjukhuset. Han kan inte
heller hämtas tillbaka fill sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård med stöd av LVM skall upphöra när syftet med vården
har upp<br>
nåtts. I normalfallet kan vården pågå i högst två månader. Vårdtiden får<br>
dock förlängas med ytterligare högst två månader, om den intagne på<br>
grund av sitt hälsolillslånd behöver ytteriigare vård eller om del finns<br>
andra synnerliga skäl för en förlängning. Del är LVM-hemmets styrelse<br>
som beslutar om eventuell förlängning. Under vårdtiden bör missbmka<br>
ren, efter beslut av föreståndaren vid hemmet, på försök vårdas i annan<br>
form eller vistas i eget hem.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisen
får omhänderta en missbrukare omedelbart, om det är sannolikt Prop. 1987/88:147
att han kan beredas vård enligt LVM och beslut om vård inte kan avvaktas på
gmnd av att han kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han
inte får omedelbar vård, eller det föreligger en överhängande.risk att han på
grund av sitt tillstånd kommer alt allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
Rätten kan också besluta om omedelbart omhändertagande sedan en ansökan om
vård har anhängiggjorts hos rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
enligt LVM skall handläggas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
omedelbart omhändertagande genom polisen skall genast underställas länsrätten.
Rätten skall så snart det kan ske och senast inom fyra dagar från det alt
beslutet underställdes rätten pröva om omhändertagandet skall bestå. I vissa
fall får den tiden utsträckas till en vecka. Inom en vecka från det länsrätten
meddelade beslut om att ett omhändertagande skall bestå, skall länsstyrelsen ha
ansökt om vård. Om så inte sker, skall länsrätten upphäva beslutet om
omhändertagande. Länsrätten skall också upphäva beslutet om den finner att det
inte längre finns skäl för omhändertagandet. Etl sådant beslut upphör också när
rätlen avgör frågan om vård eller om missbrukaren häktas. I de fall
missbrukaren är omedelbart omhändertagen skall rätten avgöra frågan om vård
inom en vecka från den dag då ansökan kom in. Om det är nödvändigt får denna
tidsfrist utsträckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
vårdfiden får missbmkaren utsättas för vissa kontrollåtgärder. Han får inte
inneha alkoholhaltiga drycker eller andra bemsningsmedel, sprutor eller kanyler
eller något annat som kan vara till men för vården eller ordningen vid hemmet.
Sådan egendom får omhändertas. Vidare får han kroppsvisileras och ytligt
kroppsbesiktigas. Den som vistas på ett hem för särskild tillsyn får, som jag
nyss nämnde, hindras atl lämna hemmet och vidare underkastas de begränsningar
av rörelsefriheten som behövs för alt genomföra vården eller för andra intagnas
eller personalens säkerhet. På etl sådant hem får också försändelser lill de
intagna kontrolleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LVM—en
kompromiss</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
om LVM föregicks av en mångårig diskussion om hur den lagstiftning som skulle
reglera tvångsvården av vuxna missbrukare skulle utformas. Motsättningarna i
frågan var starka under hela arbetet på socialtjänstreformen. De rörde allt
från den gmndläggande frågan om tvångsvård över huvud tagel kunde accepteras
till om tvångsvården skulle begränsas till det akuta avgiftningsskedel eller
för att säkerställa genomförandel av elt längre behandlingsprogram. Det
förslag som kom att ligga fill gmnd för LVM utarbetades efter det att
huvuddelen av reformen hade antagits i riksdagen i juni 1980. Då fillsalles
socialberedningen, efter framställning av riksdagen, för att göra en översyn
av bestämmelserna om vård ulan samtycke inom socialtjänst- samt hälso- och
sjukvårdslagstiftningen. Beredningen fick i uppdrag atl med förtur utarbeta ett
förslag beträffande vården av vuxna alkohol- och narkotikamissbrukare. Vikten
av en bred politisk samling bakom det kommande lagförslaget underslröks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
utarbetade förslaget till LVM som, med vissa ändringar,<br>
antogs av riksdagen i december 1981, alltså kort innan socialtjänstrefor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>men trädde i kraft.
Förslaget, liksom den slufiigt antagna lagen, var en kompromiss som inte skulle
ses som en definitiv lösning på frågan om tvångsvård av vuxna missbrukare.
Socialberedningen fick också, i direkt anslutning till riksdagsbeslutet om
lagen, i uppdrag att följa lagens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
överlämnade hösten 1983 etl delbetänkande (Ds S 1983:16) Erfarenheter av LVM
och vissa andra socialtjänstfrågor. I betänkandet lämnades förslag fill ett
antal mindre ändringar av huvudsakligen teknisk karaktär. Den slutliga
utvärderingen liksom behandlingen av mer centrala frågeställningar såsom LVM:s
indikationer för tvångsvård, tvångsvårdstidens längd m. m. hänsköts till
slutbetänkandet. Beredningen har genom betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna,
Socialtjänsten, Tvånget fullgjort defta uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
överväganden har lett fram till förslag om att lagen bör preciseras, ändras och
kompletteras på en rad punkter. De föreslagna ändringarna är omfattande men
inle av sådan karaktäratt lagen i gmnden skulle förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även jag anser att lagen
bör ligga fast i sina grunddrag liksom atl den behöver revideras i en del
avseenden. I det följande föreslår jag en rad förändringar som nära ansluter
fill beredningens förslag. På vissa punkter föreslår jag avvikande lösningar
och kompletteringar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Inledande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Lagen kompletteras med inledande bestämmelser som klargör förhållandet mellan
socialtjänstlagen och LVM samt anger syftet med vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet s. 367 f).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i dessa frågor tillstyrker
beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
LVM inleds genom den s. k. portalparagrafen med en erinran om socialtjänstens
mål och synsätt och alt dessa skall vara vägledande för all missbrukarvård. Som
motiv för bestämmelsen anfördes risken för att en särskild lag, som ger
möjlighet att i vissa kvalificerade fall bereda en missbrukare vård oberoende
av samtycke, kunde skymma kravet på att den enskildes vårdbehov i första hand
skall tillgodoses genom frivilliga insatser i samverkan med honom. Det
framhölls också att det fanns en risk för att tvångsregler i en särskild lag
kan påverka förhållningssättet i del dagliga arbetet inom missbrukarvården och
leda till minskad respekt för den enskildes vilja och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motiven för alt
inledningsvis hänvisa fill socialtjänsfiagen kvarstår enligt min mening. I
likhet med beredningen anscrjag att den inledande presenta-fionen bör tillföras
en bestämmelse som klargör förhållandel mellan LVM och socialtjänstlagen. Av
den bör framgå att LVM är en kompletterande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lag som närmare reglerar
förutsättningarna för alt avvika från den gmndläggande frivillighelsprincipen
i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inledningen till lagen bör
vidare klargöra syftet med tvångsvården. Jag anser att den nuvarande lagens
syfte bör ligga fast. Gmndtanken att det främst är den enskildes behov av vård
som skall vara avgörande är alltjämt bärande. Vården bör även i fortsättningen
vara ett medel att bryta en destruktiv utveckling. Den skall syfta till att ge
den enskilde motivation till fortsalt behandling och stöd i frivilliga former
och en realistisk möjlighet alt själv fortsätta att arbeta med sina problem.
Tvångsvården skall ses som inledningen lill en behandling som kan leda till
missbruksfrihet och en förbättrad livssituation i övrigt. Så snart det finns
fömtsättningar för en fortsatt vård i frivilliga former skall utskrivning ske.
Vården skall därför inriktas på atl tillsammans med den enskilde planera
behandling och andra rehabiliteringsinsatser som i de flesta fall måste fortgå
en längre tid efter det att vården enligt LVM har avslutats. Avsikten är
således inte att genom tvång säkerställa genomförandel av hela det
behandlingsprogram som i allmänhet krävs för atl den enskilde skall komma ifrån
sitt missbruk. Jag anser att detta måste betraktas som så viktigt och
grundläggande att lagen bör kompletteras med en bestämmelse om det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Grunderna för vård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.1
Missbruk av andra beroendeframkallande medel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Lagens tillämpningsområde utvidgas till alt omfatta, fömtom missbruk av alkohol
och narkotika, även missbruk av andra beroendeframkallande medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer väsentligen med mitt (belänkandet s. 275 f. och s.
369).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Av de
remissinstanser som har tagit ställning i frågan är flertalet positiva till
socialberedningens förslag. Dessa är bl. a. socialstyrelsen, fyra av de fem
förvaltningsdomstolarna, två av de tre länsstyrelserna, sex av de nio
kommunerna. Behandlinghemmens riksförbund. Riksförbundet narkotikafrilt
samhälle (RNS) och Riksförbundet Föräldraföreningen mot narkotika (FMN).
Domstolsverket välkomnar förslaget men ifrågasätter om inle termen
"beroendeframkallande medel" för att undvika missförstånd borde
ändras till "berusningsmedel".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser
förordar en utvidgning som tar sikte på endast flykfiga lösningsmedel. Dessa är
länsrätten i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, JO,
Stockholms och Göteborgs kommuner, SACO/SR, Föreningen Sveriges socialchefer
och RFHL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fyra remissinstanser,
Norrköpings kommun, Alkoholproblemafikers riksorganisation (ALRO), Verdandi och
lOGT/NTO, avstyrker en utvidgning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § LVM kan, om de övriga förutsättningarna är uppfyllda, den som fortgående
missbmkar alkohol eller narkotika beredas vård enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen vid tillkomsten av LVM föreslogs att lagen skulle kunna
fillämpas även vid missbruk av andra beroendeframkallande medel, t. ex. thinner
och läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen om LVM anförde föredragande departementschefen (prop. 1981/82:8
s. 43) atl hon förstod de remissinstanser som inte ville lämna missbrukare av
t. ex. lösningsmedel och andra läkemedel än narkotiska utanför. Hon hänvisade
emellertid lill att det här rörde sig om etl litet antal vuxna missbrukare och
alt bestämmelsen lätt kunde kompletteras om behov av det uppstod i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av ett motionsyrkande i frågan gav riksdagen år 1984 regeringen till
känna att socialberedningen borde lägga fram förslag om ändring av 2 § LVM sä
att även missbruk av andra beroendeframkallande medel än alkohol och narkotika
- såsom thinner - skulle kunna utgöra grund för vård enligl LVM (SoU
1983/84:30, rskr. 375).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till förändringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM:s
tillämpningsområde är således begränsat lill fall av missbruk av alkohol och
narkotika, medan däremot socialtjänstlagens bestämmelser i fråga om missbmk tar
sikte på behandling av missbruksproblem över huvud tagel. Detta vållar
naturligtvis problem i de fall det rör sig om elt allvarligt missbruk av medel
som inte omfattas av LVM och vården inle kan ges med stöd av socialtjänstlagen.
Socialberedningen konstaterar också atl del finns elt inte obetydligt antal
vuxna missbrukare av flyktiga lösningsmedel, för vilka insatser enligt
socialtjänstlagen framstår som otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flyktiga lösningsmedlen sniffas, dvs. inandas i berusningssyfte. De medel som
missbrukas är t.ex. toulen, triklorelylen, xylen och bensen. I handeln finns
dessa ämnen i elt stort antal produkter, t.ex. fläckbortlag-ningsmedel, lim,
thinner, färger, kemtvättvätska, nagdlacksremover och drivgas i
sprayförpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sniffning går giftet via slemhinnorna i luftvägarna och lungorna<br>
direkt ul i blodet. De omedelbara fysiska skador som detta kan föra med<br>
sig är bl. a hjärtstillestånd och andningsförlamning. Risken för överdose<br>
ring med medvetslöshet som följd är stor. Efter långvarigt sniffande upp<br>
kommer leverskador, njurskador och skador på de blodbildande organen.<br>
Risk för hjärnskador finns vid bensinsniffning på gmnd av blyhallen. Om<br>
övriga sniffningspreparat kan ge hjärnskador är inle klarlagt, men exempel<br>
i litteraturen lyder på alt sniffning kan leda till avtrubbning genom kronisk<br>
hjärnskada på samma sätt som vid missbruk av alkohol. Härtill kommer att<br>
sniffning varit en bidragande orsak vid trafikolyckor, självmord, drunk<br>
ning, bränder och dråp. Effekterna av dessa missbruksmedel är således</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämförbara
med alkohol och vissa typer av narkotika och de skador som Prop.
1987/88:147 medlen kan ge upphov fill är myckel allvariiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lösningsmedlen
kan framkalla beroende på samma sätt som alkohol och narkotika. Vanesniffaren
utvecklar tolerans mot medlet och drabbas.av abstinensbesvär. De sociala
skadorna är vanligen påtagliga. Socialberedningen har också konstaterat att
detta slag av missbruk blivit vanligare bland vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot bakgmnd av det anförda att det är nödvändigt atl i LVM införa en
möjlighet atl bereda vård åt denna grupp av missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
narkotika avses enligt 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) läkemedel eller
hälsofarliga varor med starkt vanebildande egenskaper eller varor som med
lätthet kan omvandlas lill varor med sådana egenskaper och som därför antingen
är föremål för kontroll enligt en internafionell konvention som Sverige har
biträtt eller som av regeringen har förklarats skall anses som narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har biträtt två FN-konventioner beträffande narkotika, dels 1961 års allmänna
narkotikakonvention (den s. k. Single Convention), med ändringsprotokoll år
1972, dels 1971 års konvention om psykotropa substanser. I listor som har fogats
till konventionerna och som fortlöpande revideras finns upptagna de ämnen som
är föremål för internafionell kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förordningen (1983:366, ändrad och omtryckt 1985:244) om att vissa substanser
skall anses som narkotika har regeringen angett de ytterligare substanser som
skall anses som narkotika enligl narkotikastrafflagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
skall upprätta och kungöra förteckningar över narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generellt
måste sägas atl vi i Sverige har en mycket god beredskap mot nya narkotiska
ämnen. När tillräckligt underlag finns kan beslut av regeringen om
narkotikaförklaring fattas inom nägon vecka från det framställning om detta
kommit in. 1 samtliga fall krävs dock utredning från t.ex. socialstyrelsen,
rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen om eventuellt missbmk och illegal
handel och om vanebildande egenskaper. När det gäller läkemedel måste också
beaktas vilka konsekvenser en narkotikaförklaring har för den legala
tillverkningen, distribufionen och användningen av läkemedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
narkotikabegreppet i Sverige liksom i de allra flesta länder bygger på en
uppräkning av de kontrollerade substanserna har det tid efter annan gjorts
försök att kringgå kontrollbeslämmdserna genom tillverkning av kemiska
substanser som endast obetydligt avviker från de kontrollerade substanserna,
men tillräckligt för atl dessa nya substanser inte skall omfattas av
kontrollen. I USA har under senare tid tillverkningen av dessa s. k. designer
drugs lett lill många dödsfall och allvarliga sjukdomstillstånd hos missbmkarna.
Såvitt vi vet är dock missbmkel i allt väsentligt begränsat till USA. Det kan
dock inle uteslutas alt sådana mycket farliga substanser kan dyka upp också i
Sverige och fä snabb spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns inga möjligheter att ingripa med stöd av LVM om<br>
socialtjänstens insatser enligt socialtjänstlagen inle skulle räcka fill för
den<br>
som missbrukar icke narkotikaklassade medel. Med missbruk avser jag en<br>
konsumfion som leder till allvariiga följder för den enskilde i form av<br>
medicinska eller sociala problem. Jag anser att samhället måste ta ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvar
även för dessa missbrukare och att LVM därför bör omfatta även dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således att missbruk av sådana icke narkotikaklassade medel jämställs
med missbmk av alkohol, narkotika och flyktiga lösningsmedel och att också
missbrukare av dessa bör kunna beredas vård enligt LVM, om övriga
förutsättningar för vård enligt lagen är uppfyllda och vårdbehovet inle kan
tillgodoses på något annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller att välja
eft uttryck som skall omfatta såväl flyktiga lösningsmedel som nu avsedda medel
som inle är klassade som narkotika, har två olika begrepp diskuterats, nämligen
"beroendeframkallande medel" och "bemsningsmedel". Båda
begreppen förekommer på olika områden i lagstiftningen. I de diskussioner där
användning av begreppet bemsningsmedel förordas har bl.a. hävdats att man
därmed utesluter t.ex. tobak, te och kaffe, som kan betecknas som
beroendeframkallande medel. Vidare har angetts alt begreppet bemsningsmedel
hänför sig till det som är unikt med alkohol, narkotika och jämförbara medel,
nämligen atl de ger en bemsning. Jag vill dock framhålla atl man därigenom
också utesluter sådana medel som inte har klassats som narkotika och som inte
heller har den effekt som man i dagligt tal eller i medicinsk mening kallar
bemsande, men som är starkt beroendeframkallande. Jag kan i sammanhanget även
erinra om att begreppet beroendeframkallande medel återfinns såväl i
socialtjänstlagen som i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, LVU. Jag anser således att beroendeframkallande medel i detta sammanhang
bättre beskriver vad som åsyftas och föreslår därför att det begreppet används.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.2
Tidigare ingripanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Tvångsvård skall kunna ges på ett tidigare stadium av missbmkel och i mindre
akuta skeden än vad som sker nu. För att betona detta skall för sådan vård inte
längre krävas atl behovet av vård för att komma ifrån missbruket skall vara
trängande. Även uppenbara sociala skadeverkningar av missbmkel skall beaktas
vid bedömningen av om vård skall beslutas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>s. 276-280).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Av de
remissinstanser som har behandlat dessa frågor tillstyrker de flesta
beredningens förslag. Till dessa hör bl. a. socialstyrelsen, tre av de fem
förvaltningsdomstolarna, de tre länsstyrelserna, JO, åtta av de nio kommunerna
(fyra av dessa åtta kommuner har inte behandlat frågan om ordet trängande).
Behandlingshemmens riksförbund, RNS och FMN. Länsrätten i Jämtlands län, som
tillstyrker att en social indikation införs, är tveksam fill att utmönstra
ordet trängande ur lagtexten och anser att det därmed finns en risk för alt man
tar bort etl kriterium som avgränsar lagens fillämpning och utvidgar den utöver
vad som åsyftats från</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>början.
Länsrälten medger att ordet trängande möjligen kunnat leda tan- Prop.
1987/88:147 ken fel och eventuellt bör ersättas med något annat lämpligare
uttryck, som klart ger vid handen att det är fråga om en speciell situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinstanser som fillstyrker att en social indikation införs anser
ungefär en tredjedel att utformningen av indikationen är alltför vag och
således rättsosäker och att den därför bör ges en annan formulering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nio
remissinstanser avstyrker förslagen, som de anser leder till en obefogad
utvidgning av den gmpp missbrukare som kan komma i fråga för tvångsvård. Dessa
är länsrätten i Malmöhus län, Norrköpings kommun, SACO/SR, Föreningen Sveriges
socialchefer, RFHL, ALRO, Verdandi ' och lOGT/NTO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av remissinstanserna, TCO och LO, är tveksamma lill förslagen och anser att
dessa bör övervägas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för vård enligt LVM är atl missbmkaren till följd av ett
fortgående missbmk av alkohol eller narkotika är i trängande behov av vård för
aft komma ifrån sitt missbruk och att hans vårdbehov inte kan tillgodoses
enligt socialtjänstlagen eller nägon annan lag (2 §). Vidare krävs att den
enskilde till följd av missbmkel antingen utsätter sin fysiska eller psykiska
hälsa för allvarlig fara (3 § a) eller kan befaras komma att allvarligt skada
sig själv eller någon närstående (3 § b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig frågeställning när det gäller LVM är i vilkel skede av missbruket som
lagen kan användas. Skall man kunna ingripa på ett förhållandevis tidigt
stadium, förutsatt att del rör sig om etl allvarligt missbmk, eller är det
först när missbruket har pågått sä länge att allvarliga skadeverkningar har
börjat uppträda? I propositionen (prop. 1981/82:8) om LVM framhölls vissa
uttalanden om detta som socialberedningen hade gjort i betänkandet (SOU 1981:7)
LVM — Lag om vård av missbmkare i vissa fall. Föredragande departementschefen
angav bl. a. (s. 39 f.) att socialberedningen hade understmkit att det inte
krävdes att missbmkel skulle ha hunnit manifestera sig i form av någon
inträffad allvarlig skada och inte heller att man kunde konstatera ett beroende
eller liknande tillstånd hos missbrukaren. Vidare hänvisade hon fill
socialberedningens ställningstagande att det är särskilt betydelsefullt atl
kunna ingripa snabbt för alt motverka ett begynnande allvariigt missbmk hos
ungdomar. Senare (s. 40) anförde dock föredraganden bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
skall, säger beredningen, objektivt kunna konstatera alt missbmkarens fysiska
eller psykiska tillstånd är sådant atl han måste ha värd eller i vart fall
måste iaktta avhållsamhet från alkohol eller narkotika för att inte allvarligt
förvärra sitt tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sistnämnda uttalandet, liksom vissa andra i lagens förarbeten, torde<br>
inte sällan uppfattas som ett stöd för alt det för ett LVM-beslut krävs att<br>
missbmkel har hållit på så länge atl det redan har föranlett skador eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjukdom. Detta synes
enligt socialberedningen i stor utsträckning ha blivit Prop. 1987/88:147
styrande för LVM:s tillämpning. Frånvaron av redan inträffade allvarliga
hälsoskador har ofta ansetts omöjliggöra beslut om LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga är om LVM är tänkt att tillämpas också i situafioner som inte är
helt akuta. Inte heller på denna punkt ger lagens förarbeten någon entydig
vägledning. I LVM-proposifionen underströk visserligen föredragande
departementschefen (s. 44) att det inte behövde föreligga "ett akut behov
av avgiftning" för att lagen skulle vara tillämplig. I propositionen
gjordes emellertid samtidigt uttalanden som kan tolkas så att LVM borde ha en
renodlat akut karaktär. När i propositionen preciseras i vilka lägen tvångsvård
kan komma i fråga, talas det t.ex. om "uttalade krissituationer" (s.
43 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i detta avseende har det visat sig att LVM har tillämpats restriktivt. I allt
väsentligt har enligt socialberedningen de ingripanden som skett med slöd av
lagen kommit att förbehållas situationer som måste beskrivas som akuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till förändringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som i dag bereds LVM-vård är, som jag nyss nämnt, huvudsakligen missbmkare i så
sena stadier av missbmkel att delta har orsakat påvisbara medicinska skador.
Det innebär bl. a. att LVM i praktiken sällan används för alt ingripa vid ett
allvarligt missbruk i åldrarna närmast över 20 år, dvs. den period dä
missbruket och den sociala utslagningen ofta fördjupas och befästs. Jag anser
därför, vilket jag strax återkommer till, all det är nödvändigt att göra vissa
ändringar i grunderna för när värd skall kunna beredas för atl klargöra att
lagen kan användas i tidigare skeden av missbruket än vad som hitfills ofta
ansetts vara möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM
har också främst använts när någon har hamnat i akuta, ofta livshotande,
tillstånd till följd av sitt missbruk. Detta har ytterligare bidragit till alt
lagen i praktiken sällan används när del gäller missbrukare i åldrarna närmast
över 20 är. Men detta har ocksä betydelse för missbrukare som befinner sig i
senare stadier av missbruket. Enligt uppgifter som socialberedningen har
inhämtat tycks det sålunda inte sällan vara så att det anses omöjligt att
aktualisera tvångsvård av en tung alkohol- eller narkotikamissbrukare, som
återfaller i allvarligt missbruk kort tid efter t.ex. institutionsvård, pä
grund av alt missbmkaren ännu inte har blivit tillräckligt nedgången på nytt.
Han eller hon bedöms ännu inle vara "LVM-mäs-sig". Lämpligheten av
elt ingripande med stöd av LVM måste naturligtvis prövas från fall till fall
och frän situafion till situation. Men att generellt inskränka lagens användningsområde
sä långt att socialtjänsten mäste invänta att missbrukaren hamnar i ett helt
akut läge eller till och med en ren nödsituation till följd av missbruket är
enligt min mening inte rimligt. Jag avser därför att i del följande komma med
förslag för att även i detta avseende klargöra att ingripande kan ske i mindre
akuta skeden än vad som ofta görs i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i vad jag nu har anfört, övergår jag till att var för sig<br>
behandla de olika förutsättningarna för vård enligt LVM. Jag avser att i det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sammanhanget även la upp
frågan om de sociala skadeverkningarnas bety- Prop. 1987/88:147 delse för
att bereda en missbmkare vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortgående
missbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
begreppet fortgående missbruk avses enligt förarbetena (prop. 1981/82:8 s. 74
f) såvitt avser alkohol atl missbruket skall ha en viss varaktighet. Del får
inte röra sig om en tillfällig överkonsumtion även om den i nägot enskilt fall
skulle kunna medföra en sä allvarlig hälsorisk som avses i lagen. Missbruk som
återkommer i perioder kan omfattas av lagen, om betingelserna i övrigt är
uppfyllda. Med fortgående missbruk av narkofika avses i princip allt
injektionsmissbruk saml dagligt eller så gott som dagligt missbruk oberoende av
intagningssätl och medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att dessa motivuttalanden fortfarande i allt väsentligt ger god
vägledning när del gäller att bedöma vad som avses med att missbmk är
fortgående. Tillämpande myndigheter har i allmänhet inte heller haft några
problem med begreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialberedningen har emellertid domstolarna ibland ansett att etl fortgående
missbruk inte föreligger när missbrukaren gjort ett uppehåll överstigande en
månad. Jag anser, i likhet med beredningen, att man inte kan dra nägon klar
tidsgräns för hur långt etl uppehåll skall vara för att ett fortgående missbmk inte
skall anses föreligga. Missbmkel måste ses i ett längre tidsperspektiv och
hänsyn måste bl. a. tas till vilken drog del är fråga om. Det ligger dock i
sakens natur att ju längre ett uppehåll är, desto mindre blir behovet av att
med tvång vårda missbmkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trängande
behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resonemangen
i förarbetena kring begreppet trängande kan uppfattas som<br>
motsägelsefulla, men visar ändå alt avsikten inte varit att genom detta<br>
begrepp ställa upp nägot krav på inträffad skada. Det skall föreligga en<br>
allvarlig missbruksbild som kräver kraftfulla och.snabba insatser för att<br>
bryta en ogynnsam utveckling, men det krävs inte atl missbruket har<br>
hunnit manifestera sig i någon inträffad allvarlig skada. Vidare framhålls<br>
(prop. 1981/82:8 s. 39 f) att del är särskilt betydelsefullt att kunna ingripa<br>
snabbi för att motverka ett begynnande allvarligt missbruk hos ungdomar.<br>
Föredragande departementschefen betonade i propositionen om LVM<br>
(s. 44) — mot bakgrund av tveksamhet hos vissa remissinstanser — alt<br>
kravet på trängande behov av vård inte skulle uppfattas så snävt som<br>
remissinstanserna befarat, nämligen atl det uttryckte ett krav på elt akut<br>
behov av avgiftning. Departementschefen höll med remissinstanserna om<br>
att ordet trängande kunde leda tanken fel och alt de i 3 § särskilt angivna<br>
förutsättningarna i det enskilda fallet kunde vara tillräckliga för att ut<br>
trycka kravet på ingripandets nödvändighet. Hon var emellertid inte be<br>
redd atl slopa ordet trängande i lagtexten, men förde i lagtexten in ut<br>
trycket trängande behov av vård för atl komma ifrån sitt missbruk i syfte<br>
att markera alt det inte behövde vara fråga om ett akut behov av avgiftning<br>
(s. 74).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
har konstaterat att ordet trängande - som befarades Prop. 1987/88:147 vid
tillkomsten av LVM - kommit atl i den praktiska tillämpningen leda tanken fel.
Denna uppfattning delas också av en majoritet av remissinstanserna. I
åtskilliga fall har ansökan om vård inte kommit till stånd eller har ansökan
avslagils på den grunden att värdbehovet inte bedömts som trängande. Det har
varit fråga om mycket grava missbruksfall, men där missbrukaren - bl. a. på
grund av sin ungdom eller drogens karaktär - ännu inte har fått sådana skador
att behovet av medicinsk vård varit akut. Inlygsul-färdande läkare tycks också
ofta ha uppfatlat kravet på trängande vårdbehov som ett krav på akut behov av
avgiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i vad som anfördes vid tillkomsten av LVM, nämligen atl det som
förutsättning för vård skall föreligga en allvarlig missbruksbild som kräver
snabba och kraftfulla insatser för att bryta en ogynnsam utveckling. Behovet av
vård kan visa sig i form av elt akut behov av avgiftning, men behöver inte göra
del. Behov av avgiftning är således inte elt krav för atl tvångsvård skall
kunna ske. Min uppfattning är alt LVM borde möjliggöra ell fidigare ingripande
än vad man utgått från i den praktiska tillämpningen i många fall, särskilt vid
etl allvarligt missbruk hos de yngre av de vuxna missbrukarna. Erfarenheterna
från tillämpningen av LVM visar dock atl myndigheterna i mänga fall har tolkat
lagen så, atl förutsättningarna för tvångsvård inte är uppfyllda förrän
missbmkaren har fält en allvarlig skada. Konsekvenserna av delta är betänkliga
eftersom de allvarliga skador del rör sig om ofta är obotliga skador på lever,
hjärna eller andra livsviktiga organ. Med hänsyn härtill talar starka skäl för
atl utmönstra rekvisitet trängande behov ur lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser befarar att lagens fillämpningsområde kan komma att utvidgas
alltför mycket, om ordet trängande tas bort ur lagtexten. Jag hyser inle samma
farhågor. Enligl min mening är de övriga villkor och specialindikationer som
skall föreligga i det särskilda fallet tillräckliga för atl uttrycka kravet på
ingripandets nödvändighet. Jag föreslår därför alt ordet trängande slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allvarlig
fara för hälsan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoret
i 3 § a LVM alt den enskilde till följd av missbruket utsätter sin fysiska
eller psykiska hälsa för allvarlig fara innebär enligt förarbetena (prop.
1981/82:8 s. 40) alt det skall föreligga en medicinskt påvisbar hälsorisk för
missbrukaren eller att, även om så inle är fallet, missbrukaren utsätter sin
hälsa för allvarlig fara. Han underlåter t. ex. att äta eller löper risk alt
förolyckas eller frysa ihjäl. Man skall objektivt kunna konstalera alt
missbrukarens fysiska eller psykiska tillstånd är sådant atl han måste ha vård
eller i vart fall måste iaktta avhållsamhet från alkohol eller narkotika för
alt inte allvariigt förvärra sitt lillslånd. I propositionen slås vidare fast
(s. 76) att utmärkande främst är alt den enskilde lill följd av ett okontrollerbart
missbruk har råkat i eller riskerar atl råka i en nödsituation som hotar hans
hälsa och välfärd. Detta understryks genom kravet på allvarlig fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbarligen sä atl del är de rent medicinska hälsoriskerna som<br>
avses i 3 § a. Genom den starka betoningen härav i förarbetena lill lagen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
LVM-ingripandena i stor omfattning kommit att begränsas till fall där Prop.
1987/88:147 medicinskt påvisbara skador kunnat konstateras. Det bör dock
påpekas att bestämmelsen i 3 § a redan nu säger att det räcker med allvarlig
fara för hälsan. En bestämmelse med den innebörden bör enligt min mening finnas
kvar även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En social indikation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de år som nu har gäll har det visat sig att den
starka betoningen av den medicinska hälsorisken fått icke önskade konsekvenser.
Den står också i motsats till de strävanden till en helhetssyn på individen som
vunnit insteg inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Det är
således inte möjligt alt vid bedömningen av om missbmkaren utsätter sin hälsa
för allvarlig fara alltid göra någon klar skillnad mellan skadeverkningar av
social och av medicinsk natur. Den sociala situafion som missbmkaren befinner
sig i har naturligtvis betydelse när det gäller alt avgöra om hans hälsa är
utsatt för allvarlig fara. Det förhållandet att en heroinmiss-bmkande kvinna
prostituerar sig eller att en ung T-spritmissbrukare lever under sådana
förhållanden alt han inte kan få eller behålla bostad och arbete ökar faran för
hälsan. Det går inte att bortse från de sociala faktorerna vid bedömningen av
de medicinska konsekvenserna av missbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare har konstaterats är den sociala utslagningen
bland de yngre missbmkarna härdare än förr och drabbar många redan innan de
fyllt 30 år. Dessa missbmkare har i allmänhet inte fått något fäste på arbetsmarknaden.
De försörjer sig på kriminalitet och bidrag. Undersökningar visar att dessa
yngre missbrukare i allmänhet kan motiveras för behandlingsinsatser först när
missbruket redan har lett till påtagliga medicinska och sociala skador.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
att LVM i sådana här fall måste kunna användas i ett skede då<br>
det ännu är möjligt att bryta den deslmktiva utvecklingen. De sociala<br>
konsekvenserna av en livsföring som är helt ägnad åt missbruk är så<br>
förödande för en ung person att vård med tvång är befogad, om hans<br>
framtida utveckling står på spel. Samhället har elt ansvar för att en miss<br>
bmkare under 20 år får vård enligt LVU om han utsätter sin hälsa eller<br>
utveckling för allvarlig fara och vården inte kan ges i frivilliga former. Det<br>
är där fråga om skadeverkningar såväl av medicinsk som social natur. Det<br>
är konstlat och inhumant all dra en så skarp gräns att man beträffande<br>
21-åringen endast skall beaktade medicinska skadeverkningarna. I mänga<br>
fall när det gäller unga har ännu inle några allvarliga medicinska skade<br>
verkningar kunnat konstateras, men missbruket är så omfattande att all<br>
varliga sociala skadeverkningar är nära förestående. Härmed avses en .<br>
sådan bristande anpassning till samhällslivet till följd av missbruket alt den<br>
unge missbmkarens utveckling är i allvarlig fara. Missbruket dominerar<br>
hans livsföring och han kan inle längre upprätthålla normala sociala rela<br>
tioner. Han är på grund av missbruket nära atl slås ut frän utbildnings- eller<br>
arbetsmarknad och all stängas ute frän ett normalt boende. Om man i<br>
sådana fall inle kan förmå missbmkaren till frivillig vård, är det enligt min</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mening angeläget att han
kan beredas vård innan situationen försämrats så Prop. 1987/88:147 alt han
dessutom ådragit sig allvarlig medicinsk skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller äldre alkoholmissbmkare är deras sociala utslagenhet ofta manifest.
Behandlingsmålet är ofta i dessa fall att återföra missbmkaren till ell mindre
riskulsalt liv. Del blir främst fråga om stödjande insatser och humanitär
omvårdnad. Institutionsvård med tvång är för denna grupp ibland nödvändig för
atl bryta ett pågående missbmk som kan leda till skadeverkningar av medicinsk natur.
Det ligger i sakens natur att hälso-aspekten dominerar och att hänsynen lill
den sociala utvecklingen inte alltid bör tillmätas lika stor vikt som
beträffande unga. De äldre missbmkarna är emellertid inle någon homogen grupp.
Även om en stor dd av dem är s. k. kroniker, finns det naturligtvis också
missbmkare med bättre social förankring. Också vid bedömningen av en sädan
missbmkares behov av värd måste man enligt min mening la större hänsyn till de
sociala skadeverkningarna av elt ökande missbmk än vad som nu sker. Man kan
inte se enbart till faran för den fysiska eller psykiska hälsan. Om någon till
följd av missbruket uppenbarligen äventyrar sina levnadsförhållanden i övrigt,
måste vård med stöd av LVM övervägas. LVM-vården framstår i detta fall som en
sista utväg för att rädda det som alltjämt finns kvar av anknytning till
arbetsmarknad, bostad och relationer till anhöriga och annan omgivning än andra
missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet av remissinstanserna har ställt sig bakom socialberedningens synsätt
kring och förslag om en social indikation. En tredjedel av dem har dock haft
synpunkter på beredningens utformning av den sociala indikationen,
"allvarligt försämrar sina levnadsförhållanden i övrigt", och ansett
all rekvisitet är alltför allmänt hållet och alt det därför kan komma alt
tolkas som tillämpbart i alltför vid utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser att del finns etl behov av en social indikation. Gmndema för atl
kunna bereda en missbrukare tvångsvård bör därför kompletteras med en
bestämmelse som lar sikte på missbrukets sociala skadeverkningar. Flera
remissinstanser anser atl beredningens förslag beträffande den sociala
indikationen behöver preciseras. Det möter dock betydande svårigheter att i
lagtext ge kortfattat uttryck för vad som åsyftas. Jag anser emellertid alt del
är möjligt all i viss mån skärpa det rekvisit som beredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför atl det sociala rekvisitet för vård enligt LVM skall gälla den
som till följd av missbruket uppenbarligen äventyrar sina levnadsförhållanden
i övrigt. Del förutsätts naturligtvis också alt övriga fömtsättningar för
tvångsvård är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär atl det, liksom nu, är den enskildes behov av vård som skall
vara avgörande. Vid en sådan bedömning är det varken möjligt eller lämpligt att
bortse från den enskildes totala livssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har i sill remissvar förklarat alt styrelsen med särskild uppmärksamhet kommer
att följa tillämpningen av lagen såvitt avser den sociala indikationen, om
förslaget antas av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.3 Skyddet för
missbrukarens omgivning</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
nuvarande bestämmelsen om skyddet för närstående behälls oförändrad.
Tillämpningsområdet utvidgas inte till andra än närstående och inte heller för
alt skydda omgivningen mot HIV-smittade missbrukare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med milt (betänkandet s. 266-268 och 280-286).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Majoriteten av de remissinstanser som har tagit ställning i frågan fillstyrker
att bestämmelsen om skyddet för närstående behålls oförändrad i lagen. Några
anser att kriteriet bör utmönstras ur lagen och motiverar sitt
ställningstagande med att skyddet för missbrukarens närstående bör tillgodoses
genom bestämmelserna i brottsbalken. Fem remissinstanser anser alt skyddet bör
omfatta även andra än närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av de remissinstanser som har tagit ställning i frågan anser alt LVM:s
tillämpningsområde inte bör utvidgas för atl skydda omgivningen mot
HIV-smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt de regler som nu gäller (3 § b) kan den som är i
trängande behov av värd för atl komma ifrån sitt missbmk beredas vård oberoende
av eget samtycke om han till följd av missbmkel kan befaras komma att
allvarligt skada någon närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyklerhetsvärdslagen
innehöll - liksom lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall gör nu - mer vittgående bestämmelser om skydd för andra än LVM. I
båda fallen anges att någon är "farlig för annans personliga säkerhet
eller fysiska eller psykiska hälsa". Socialberedningen ansåg år 1981 att
en motsvarande regel inte borde tas in i LVM, eftersom LVM är avsedd alt
tillgodose missbrukarens eget behov av vård i vissa situationer. Beredningen
föreslog i stället ett mera begränsat skydd som skulle inskränka sig fill missbrukarens
familj. Skäl för detta var bl. a. atl misshandel i hemmen vid den lidpunkten
inte föll under allmänt åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande
departementschefen framhöll (prop. 1981/82:8 s. 45) att regler om allmänt åtal
för misshandel på privat plats inom kort skulle komma till stånd. Detta gav
ökade möjligheter till ingripanden inom det straffräftsliga systemet. Hon
erinrade emellertid om atl detta fömtsatte alt elt åtalbart brott hade begåtts.
Möjligheterna till ingripanden innan skadan är skedd var, även vid en ändring
av åtalsreglerna, mycket begränsade enligt brottsbalken i jämförelse med den
föreslagna LVM. Det erinrades vidare om att anhöriga i praktiken ofta inte hade
något skydd av den straffrättsliga regleringen. Det fanns därför skäl alt när
det gäller anhöriga medge värd ulan samtycke för att förhindra skador hos annan
än missbmkaren själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lagändring som departementschefen fömtskickade i propositionen trädde i kraft
den I januari 1982, dvs. samtidigt med LVM. Ändringen innebär att åtal kan
väckas för bl. a. misshandel och olaga hot inom hemmet utan att målsäganden
anger brottet till åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
diskussionen efter LVM:s tillkomst har olika uppfattningar förts fram</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>när del gäller frågan om
LVM bör inrymma ett skydd för annan än Prop. 1987/88:147 missbmkaren själv och
hur omfattande elt sådant eventuellt skydd bör vara. Somliga har argumenterat
för att närståendeskyddel skall slopas i syfte att ytterligare renodla LVM:s
karaktär av värdlagsliftning. Andra har velat återgå lill etl vidgat skydd som
skulle omfatta inte bara missbrukarens närslående utan också hans omgivning i
övrigt. Ytterligare andra har menat att den nuvarande lösningen är väl avvägd
och bör bibehållas även i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
åsiktsskillnader har också kommit till uttryck under remissbehandlingen, även
om majoriteten av remissinstanserna förordar all lagen även i fortsättningen
bör inrymma elt skydd endast för närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har ocksä vid flera tillfällen behandlat och under hänvisning till
socialberedningens arbete avslagit motioner rörande skyddet för missbmkarens
omgivning. Socialutskottet yttrade i betänkandet SoU 1983/84:30 s. 29 bl. a.
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemet
hur man skall skydda människor mot att skadas till följd av någon annans
missbruk är kompUceral. Utskottet anser för sin dd att det finns behov av ett
sådant lagstadgat skydd i någon form. Brottsbalken ger inte tillräckligt skydd
i alla de fall som här kan bli aktuella. Bl. a. är möjligheterna alt ingripa
innan någon allvarlig skada inträffat begränsade. Följderna härav kan bli
tragiska, inte minst för missbrukaren själv. Frågan är emellertid om dessa
problem bör lösas inom ramen för en vårdlag av LVM:s karaktär eller om
komplettering bör ske av annan lagstiftning. Som utskottet tidigare framhållit
är det därför angelägel atl socialberedningen belyser samtliga lagregler som är
av betydelse i sammanhanget liksom sambandet meilan andra regler och LVM.
Utskottet utgår från att beredningen kommer att ägna denna fråga särskild
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar att närståendeskyddel har kommit till mycket begränsad användning
som enda grund för beslut om vård enligt LVM. Under åren 1984-1986 åberopades
faran för närstående i 4-6 % av samtliga ansökningar om vård. Delta skulle i
och för sig kunna tala för atl rekvisitet nu kunde avvaras. En sädan slutsats
framstår emellertid som förhastad. Den betydligt större förekomsten av
närståendegmnden vid omedelbara omhändertaganden (15—20 %) talar för alt
rekvisitet faktiskt är uppfyllt i elt större antal fall än statistiken visar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
fara för närslående betydligt oftare finns med vid del akuta ingripandet än
när anmälan eller ansökan om vård lämnas in kan naturligtvis bero på atl denna
fara vid en närmare bedömning inle har ansetts föreligga eller inte har ansetts
vara fillräckligt allvarlig. Det kan emellertid också bero pä att
länsstyrelserna och länsrätterna av hänsyn till risken för repressalier mot den
nära anhörige använder någon annan gmnd för ansökan eller vårdbeslutet om det
är möjligt. De uppgifter som beredningen har erhållit från olika länsstyrelser
talar för att den sistnämnda förklaringen är minst lika viktig som den
förstnämnda.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns mot denna bakgrund skäl all tro atl åtskilliga ingripanden som i dag görs
med stöd av LVM i akuta situationer - och som i många fall leder till LVM-vård
under åberopande av enbart faran för missbrukaren själv — inte skulle komma
till stånd om närståendeskyddel togs bort. Följden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle därmed bli att
skyddet för missbrukarens familj skulle minska betyd- Prop. 1987/88:147
ligt. Enligt min mening visar beredningen på etl övertygande sätt alt detta
skyddsbehov inte fullt ut kan tillgodoses inom ramen för annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgängliga
undersökningar visar på elt utbrett våld mot kvinnor i hemmen. Det är också
väl dokumenterat all en myckel stor del av de inblandade i våldsbrott är
alkoholpåverkade. Genom ändringen är 1982 av ålalsreglerna vid misshandel på
enskild plats har möjligheterna till straffrättsliga ingripanden visserligen
förbättrats. Del är dock otvivelaktigt så att ett straffrältsligt ingripande
ofta inte framstår som någon framkomlig väg för en anhörig som är känslomässigt
bunden lill en missbrukare. Många kvinnor känner etl starkt motstånd mot atl
ange sin man för polisen med efterföljande utredning, rättegång och eventuell
fängelsedom. Motståndet kan också ha sin grund i kvinnans rädsla för sitt eller
barnens liv. Situationen för den anhörige kan ju förvärras ytterligare, om
missbrukaren efter anmälan inle häktas utan i frihet får fortsätta sitt
missbruk och aggressiva beteende. Om en anhörig anmäler en missbrukare hos
socialnämnden för LVM-vård under åberopande av närståendegmnden, framstår
hennes ställning som mindre utsatt. Hon kan för sig själv och andra mofivera
åtgärden med omtanke om missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ännu viktigare skillnad mellan straffrättsliga åtgärder och LVM-vård är att
skyddet enligt LVM för närstående föreligger redan vid fara för allvarlig
skada. Det behöver inte redan ha uppkommit skada för alt LVM skall bli fillämplig.
Straffrättsliga ingripanden fömtsätter elt fullbordat brott eller elt åtalbart
försök lill brott. Brottsbalkens regler är därför inte fillräckliga för atl
skydda anhöriga från ett ofta på goda gmnder befarat allvarligt våld. I sådana
fall, i vilka konsekvenserna av våldet kan bli lika tragiska för missbmkaren
som för offret, ter det sig naturligt med möjligheter lill LVM-vård för
missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser av dessa skäl atl skyddet för närslående bör behållas som grund för
LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
bibehålla närståendeskyddel innebär onekligen ett visst avsteg från principen
om LVM som en värdlagsliftning. Detta avsteg — som knappast kan beskrivas som
betydande - mäste emellertid vägas mot de risker som etl minskal skydd skulle
innebära för många familjer. Enligt min uppfattning väger den senare aspekten
tyngre än den förra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har däremot inte funnit tillräckliga skäl för alt vidga skyddet till atl
omfatta även andra än de närslående. Visserligen utsätter många missbmkare
även andra i sin omgivning för våld, hot om våld eller annan fara. Dessa
utomstående befinner sig emellertid som regel i en avsevärt mindre utsatt
situafion i förhållande lill missbrukaren än vad hans närmaste gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
skulle en vidgning från den begränsade personkrets som miss<br>
brukarens familj utgör lill i princip alla i hans omgivning, innebära elt<br>
betydande avsteg från principen om LVM som en vårdlagstiftning. Jag har<br>
därför stannat för alt LVM:s tillämpningsområde inte bör utvidgas lill att<br>
omfatta även det fall då någon till följd av missbruket kan befaras komma<br>
att allvarligt skada någon annan än sina närstående. Möjligheterna till<br>
straffrältsligt ingripande med stöd av bl. a. bestämmelser i brottsbalken om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olaga
hot får här anses tillräckliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan fråga i
sammanhanget är om det finns behov av att utvidga Prop. 1987/88:147 LVM:s
tillämpningsområde för att skydda omgivningen mot HIV-smittade
narkotikamissbmkare. Som en särskild specialindikalion för vård skulle då
medtas att någon lill följd av sjtt missbruk genom smitta av HIV utsätter andra
för allvarlig fara. Jag har stannat för all en sådan utvidgning inle är
nödvändig eller lämplig. Smittskyddet måste enligt min mening primärt
tillgodoses genom smitlskyddslagstiftningen. Att uttryckligen bygga in
smittskyddsfunkfionen i LVM:s rekvisit för vård skulle innebära att LVM:s
karaktär av vårdlag lill en del går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer lill frågan om förhållandel mellan LVM och smitlskyddslagstiftningen
i specialmofiveringen till den föreslagna 4 § LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
närstående innefattar inte elt ofött barn. Frågan om hur LVM bör tillämpas
beträffande gravida kvinnor med allvarliga missbruksproblem har behandlats i
olika sammanhang. Socialberedningen tog upp frågan i betänkandet (Ds S 1981:6)
Åtgärder mot missbruk under graviditet. Vid riksdagsbehandlingen av
propositionen om LVM (prop. 1981/82:8) behandlades saken utförligt av
socialutskottet i betänkandet SoU 1981/82:22 s. 15-17. Senast har utredningen
(Ju 1981:04) om det ofödda barnet tagit upp frägan i betänkandet (SOU 1987:1</span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1) </span><span style='font-family:Verdana'>Skydd
för det väntade barnet I. Åtgärder vid missbruk m. m. under graviditet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sistnämnda utredningen konstaterar bl. a. atl förutsättnirigarna för värd
enligl LVM är uppfyllda i många fall när kvinnans missbruk är så allvarligt all
hon utsätter sin hälsa för allvarlig fara. Det kan emellertid enligl
utredningen inte uteslutas, att situationer förekommer, där kvinnans missbruk
inte är så allvarligt att etl ingripande med stöd av LVM i dess nuvarande
lydelse kan komma i fråga, men där likväl en fara kan föreligga för det väntade
barnets hälsa. Utredningen har därför övervägt om LVM bör ändras så att etl
tvängsingripande mot kvinnan skulle kunna ske även vid mindre allvarligt
missbruk fill skydd för det ofödda barnet. Utredningen har dock funnit flera
skäl som talar emot en sådan lagändring. Utredningen anför bl. a. (s. 85).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början har, när det gäller den hittillsvarande forskningen, inle kunnat
påvisas nägot tröskelvärde vid vilket det inle föreligger några skaderisker för
fostrel. Del enda man anser sig veta är att ju mer alkohol en kvinna dricker
och ju längre missbruket under graviditeten pågår desto större är risken för
fosterskador. Och när del gäller narkotika vet man ändå mindre om vilka
kvantiteter som kan förorsaka skada hos det väntade barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är under dessa förhållanden svårt att i lag ange förutsättningarna för etl
ingripande lill skydd för det ofödda barnet. En tvångslag förutsätter att
kriterierna för ingripande klart kan anges. Om så inte kan ske leder lagen till
rättsosäkerhet och kan medföra en otrygghet och rädsla för oberättigade
ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör beaktas all ett tvängsingripande till skydd för fostrel som<br>
regel måste initieras av de myndigheter vars främsta uppgift är att hjälpa<br>
och stödja den gravida kvinnan. Del blir alltså i detta sammanhang i första<br>
hand MVC som får anmäla behovet av elt tvängsingripande fill länsstyrel<br>
sen. Om mödrahälsovården får en sådan skyldighet finns del en påtaglig<br>
risk att detta kan skrämma kvinnor i farozonen från all vända sig dit. Detta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'><r.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle i sin tur medföra
atl möjligheterna att hjälpa dessa kvinnor med frivilliga åtgärder skulle kunna
minska, vilket skulle vara lill stort förfång för den utveckling som synes vara
pä väg.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
betänkande har remissbehandlats och bereds för närvarande i
socialdepartementet. Jag är mot den bakgrunden inte beredd att nu la ställning
i denna fråga. Jag vill dock erinra om atl det vid ett mera omfattande
missbruk under graviditet är möjligt all fillämpa LVM om indikationerna för
vård enligt lagen är uppfyllda och om att mina förslag i övrigt bl. a. innebär
en viss vidgning av dessa indikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.4
Samhällets skyldighet att ingripa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Lagen blir, fill skillnad frän nu, obligatoriskt tillämplig om förutsättningarna
för tvångsvärd är uppfyllda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt (belänkandet s. 368 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Majoriteten av de remissinstanser som har tagit ställning i frägan tillstyrker
beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
for mitt förslag: En av förutsättningarna för vård enligt LVM är alt
möjligheterna alt tillgodose missbmkarens behov av vård i frivilliga former är
uttömda. Regeln om frivilligvårdens företräde bör, som framhölls i
propositionen om LVM (prop. 1981/82:8 s. 42), främst ses som en erinran om atl
alla möjligheter till insatser i samförstånd med den enskilde skall övervägas
och befinnas otillräckliga innan vård med stöd av LVM tillgrips.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delta innebär inle alt
frivillig vård automatiskt skall väljas om missbrukaren samtycker till sådan
vård. Beslut om vård enligt LVM kan meddelas oberoende av den enskildes
samtycke. Även när ett samtycke till behövlig värd föreligger, mäste man göra
en bedömning av om samtycket framstår som realistiskt. Man kan ibland ha
anledning all anta atl samtycket inle är allvarligt menat, t. ex. därför atl
missbrukaren fidigare har avbrutit frivillig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeln om frivilligvårdens
företräde innebär inle heller ell krav på alt frivillig vård skall ha prövats
och misslyckats innan ett beslut om tvångsvård kan fattas. Missbrukarens
hälsotillstånd kan redan när ärendet kommer lill socialtjänstens kännedom vara
sådant atl han behöver omedelbar vård. Det räcker dä med bedömningen all del
framstår som orealistiskt att tillgodose vårdbehovet i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I det avseendet föreslär
jag ingen ändring. Vård enligt LVM skall även i fortsättningen kunna ges
oberoende av samtycke. Jag anser emellertid alt LVM bör bli obligatoriskt
tillämplig om möjligheterna till frivillig vård är uttömda och om förutsättningarna
för tvångsvård i övrigt är uppfyllda. Så är del inle i dag. Missbrukaren kan
beredas vård enligt lagen men någon skyldighet att besluta om tvångsvård
föreligger inte.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser atl det måste
framgå klart av lagen all samhället har en Prop. 1987/88:147 skyldighet alt
ingripa om missbrukaren eller hans närstående befinner sig i en så utsatt
situation som lagen anger och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt
socialtjänstlagen eller på annat sätt. Detta bör ske genom att lagen ändras så
att det framgår alt tvångsvård skah beslutas om förutsättningarna för sådan
vård är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det inte tillräckligt, som några remissinstanser anfört, att
socialtjänstens ansvar för att missbrukare får behövlig vård framgår av 11 §
socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan inle heller, som framförts frän något håll under remissbehandlingen, vara
elt hinder för en lagändring att antalet ansökningar om tvångsvård kan öka med
åtföljande kostnadsökningar för kommunerna, om lagen blir tvingande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör observeras alt lagen, även med de föreslagna ändringarna av grunderna för
vård, kommer att avse endast sådana situationer där missbmkel är så omfattande
att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående.
Utebliven vård i de situationer som lagen anger kan således leda till alt
missbrukaren dör, ådrar sig obotliga medicinska skador eller slås ut socialt.
Det är enligt min mening uppenbart att samhället i en sådan situation bör ha
en skyldighet - och inle bara en befogenhet — att se lill atl missbrukaren får
behövlig vård. Jag anser att det inte kan accepteras alt man i de allvarliga
situationer som här avses kan avstå från att ansöka eller besluta om tvångsvård
med hänvisning lill bristande resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagändringen bör inle heller, som några remissinstanser befarar,
innebära att socialtjänsten inte kan ge det ofta mödosamma och tidskrävande
molivationsarbetel det utrymme det behöver. Utgångspunkten för bedömningen i
de situationer tvångsvård kan komma i fråga måste även i fortsättningen vara
atl missbrukarens frivilliga medverkan i vården är så angelägen atl man måste
göra stora ansträngningar alt få till stånd en vård som han inte motsätter sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
visar också all motivationen är påverkbar. Del motstånd som många missbrukare
visar inför atl påbörja vård och behandling kan ofta övervinnas genom elt
målmedvetet och engagerat motivationsarbete. Målet för ett sådant arbete är att
skapa förtroende hos missbrukaren för behandlingen och tilltro till hans egna
möjligheter att ta sig ur missbruket. Det ligger i sakens natur atl
molivationsarbetel i allmänhet måste spänna över en viss tid för att ge
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagändringen utgör i de allra flesta fall inget hinder för en sädan
inriktning av arbetet. Förutsättningen är emellertid atl missbrukaren inle
under tiden utsätter sig för myckel stora risker genom ell fortsatt missbmk.
Dessa risker varierar från individ fill individ och hänger bland annal samman
med missbrukarens fysiska och psykiska tillstånd, hur destruktivt hans missbruk
är och hur han lever i övrigt. Det är ofrånkomligt alt riskerna för
missbrukarens liv och hälsa i vissa situationer är så stora atl en väntan på
atl klientens motivation skall infinna sig inte kan försvaras om inle
motivationsarbetet leder till snabb framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.4
Utredning och ansökan om vård</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Länsstyrelsen skall även i fortsättningen ha ansvaret för utredning
och ansökan i ärenden om värd enligl lagen. Länsstyrelsen skall dock anlita
socialnämnden för själva utredningsarbetet. Socialnämnden skall lämna
länsstyrelsen en redogörelse för missbmkarens förhållanden och för tidigare
vidtagna och för planerade åtgärder. I samband med atl redogörelsen upprättas
skall en tjänsteman hos nämnden utses som skall svara för kontakterna med missbrukaren
och med olika vårdgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med milt (betänkandet s. 293-301).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Beredningens förslag i denna del har fått elt blandat mottagande. Tolv av
remissinstanserna tillstyrker beredningens förslag, bl. a. domstolsverket,
socialstyrelsen, riksrevisionsverkel, tre förvaltningsdomstolar, tvä
länsstyrelser och en av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
förordar en något annorlunda lösning. JO anser, i likhet med beredningen, att länsstyrelsen
bör ha ansvaret för ansökan till länsrälten, men finner det mer ändamålsenligt
atl socialnämnden har ansvaret för den utredning som skall ligga till grund för
beslutet om vård enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nio
av remissinstanserna avstyrker beredningens förslag ochanser att den nuvarande
ansvarsfördelningen bör ligga fast. Dessa är fyra kommuner, TCO, Föreningen
Sveriges socialchefer, RFHL, ALRO och Verdandi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elva
remissinstanser avstyrker beredningens förslag och förordar alt socialnämnden
får det fulla ansvaret för utredning och ansökan om vård enligl LVM. Till dessa
hör bl. a. statskontoret, länsstyrelsernas organisa-lionsnämnd, länsrätten i
Malmöhus län, fyra kommuner och SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
remissinstanser, Svenska kommunförbundet, LO och FMN, är tveksamma till förslaget.
Kommunförbundet påpekar bl. a. alt beredningens förslag innebär atl två
instanser får ansvaret för utredningen. Enligt förbundet "är ett renodlat
ansvar på en hand att föredra".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtta remissinstanser
behandlar inte förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas
sociala funktion har sedan den 1 januari 1984 haft uppgiften atl utreda och
ansöka om värd enligl LVM saml att föra talan inför rätten. Under åren 1982 och
1983 utfördes dessa uppgifter övergångsvis av socialnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter som i sin
verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbmkare är skyldiga att anmäla
till länsstyrelsen om de får kännedom om atl nägon kan antas vara i behov av
vård enligt LVM. En motsvarande skyldighet åligger under vissa fömtsättningar
även läkare. Anmälningar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer i
första hand från socialnämnderna men även från polis, skydds- Prop.
1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konsulenter
och läkare. Säsom länsrätten i Stockholms län har påpekat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>initieras
anmälningarna från socialnämnden och polisen lämligen ofta av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en anhörig
eller t. ex. en granne som vänder sig lill myndigheten. Anhöriga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och andra
vänder sig inte sällan direkt till länsstyrelsen i syfte att få vård</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har länsstyrelsen genom anmälan fått kännedom om etl
misstänkt missbruksfall, gör länsstyrelsen en utredning. Socialnämnden och
andra anmäl-ningsplikfiga myndigheter är därvid skyldiga att lämna alla
uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen. En läkarundersökning ingår
som ett led i utredningen. Om länsstyrelsen efter utredningen anser att det
finns skäl att bereda någon vård enligl LVM, skall länsstyrelsen ansöka om vård
hos länsrätten. Ansökan skall innehålla en redogörelse för missbrukarens
förhållanden och tidigare vidtagna ätgärder. Länsstyrelsen skall också ange den
värd som länsstyrelsen anser behövlig, var vården bör påbörjas och i vilket hem
intagning kan ske. Denna redogörelse för den planerade vården förutsätter atl
samråd sker med socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om länsrätten finner att missbrukaren skall beredas vård
föranstaltar socialnämnden om verkställighet av rättens beslut. Del ankommer
således på socialnämnden att göra en ansökan till den som har atl föranstalta
om intagning i ett hem för vård eller boende. Beslut öm intagning fattas av den
som förestår vården vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om vilket samhällsorgan som skall ha ansvaret för
uppgiften att utreda och ansöka om vård enligt LVM var en av de mest
kontroversiella frågorna när lagen arbetades fram. Remissutfallet på
socialberedningens förslag i denna fråga visar att uppfattningarna om vilken
lösning som är mest ändamålsenlig fortfarande går starkt isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från olika häll förordas att ansvaret för utredning och
ansökan återförs till socialnämnderna. Flera remissinstanser anser atl kraven
på rättssäkerhet och enhetlig tillämpning väl kan tillgodoses genom prövningen
i länsrälten och genom den tillsyn länsstyrelsen utövar över socialnämndema
och vårdinsfitutionerna. Dämtöver framhålls att det inle bör ankomma på ett
statligt organ atl handlägga den här typen av individärenden. I stället bör man
renodla länsstyrelsernas fillsynsuppgift och rådgivande funkfion. Andra skäl
som åberopas gäller effektiviteten. Länsstyrelsens utredningar sägs ha
inneburit dubbelarbete och en fördröjning av behövliga insatser. Frän bl. a.
kommunalt håll framhålls alt socialnämndens övergripande ansvar för att
missbmkare får vård borde stärkas genom ett ansvar också för utredning och
ansökan om LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser emellertid att de argument som i motiven till
LVM anfördes för<br>
länsstyrelsens roll i LVM-handläggningen fortfarande är bärände. Man<br>
måste slå vakt om en enhetlig rättstillämpning när det som här gäller<br>
tvångsåtgärder. Även om det slufiiga avgörandet vilar på domstolen, kan<br>
socialnämndernas olika utgångspunkter och prioriteringar leda till att det i<br>
vissa kommuner blir vanligare med tvångsvård än i andra. Av rättssaker-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hetsskäl är det bättre atl nägon annan än socialnämnden
bedömer när Prop. 1987/88:147 möjligheterna att vidta förebyggande och
frivilliga åtgärder är uttömda. Det är bättre om en utomstående myndighet
prövar kvaliteten pä insatserna. Härigenom får den enskilde en ytteriigare
prövning av ärendet innan det eventuellt förs lill domstol. Resultatet kan bli
en jämnare standard på den frivilliga värden. Del är ocksä viktigt atl signaler
från andra myndigheter, som kommer i kontakt med missbrukare, fångas upp och
kontrolleras av en utomstående myndighet. Skyddskonsulenter, polis eller läkare
kan ha en uppfattning om vårdbehovet som avviker från socialnämndens. Det är
bra att länsstyrelsen får tillfälle atl granska även sädana fall som av olika
anledningar inle har förts fram i socialnämnden. Det kan i detta sammanhang
noteras att ansökningarna om vård ökade från drygt 900 per år under åren 1982
och 1983 då ansvaret för ansökan låg hos socialnämnden till ca I 300 per år
under åren 1984 och 1985 då länsstyrelsen hade ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu anförts har särskild belydelse mot bakgrund av
mina förslag om ändringar av kriterierna för LVM-vård i syfte alt möjliggöra
ingripanden även i fidigare och i mindre akuta skeden av missbruket än vad som
hittills har skett. Inle minst ställer förslaget om att även missbrukets
sociala skadeverkningar skall beaktas stora krav på de myndigheter som har att
handlägga frågor om beredande av vård. Det är därför angeläget atl det finns
ell regionall organ som kan leda tillämpningen mot större enhetlighet och en
mer kvalificerad prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns således starka skäl som talar för att
länsstyrelsen också fortsättningsvis ansvarar för utredning och ansökan till
länsrälten. Härtill kommer betydelsen av alt befattningshavarna hos berörda
myndigheter får arbetsro alt utföra sina viktiga arbetsuppgifter.
Socialnämnderna har nyligen befriats från uppgiften att ansöka om vård och
föra talan i domstolarna. Att efter kort tid åter ge dem denna uppgift
förefaller olämpligt. Jag anser således att länsstyrelsen skall behålla
ansvaret för utredning och ansökan om värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser emellertid alt socialnämnden bör spela en
aktivare roll under utredningsarbetet. Detta skall bl. a. ses mot bakgrund av
alt de farhågor som vid tillkomsten av lagen uttrycktes för dubbelarbete hos
myndigheterna i viss män har besannats. Det är otvivelakligt så alt
länsstyrelsen i många fall gör en egen utredning samtidigt som socialnämnden
tidigare har utrett samma sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser befarar alt missbrukarens förtroende
för socialtjänsten rubbas om dess företrädare medverkar aktivare i utrednings-
och beslutsprocessen. Dessa farhågor bör emellertid inte överdrivas. I praktiken
torde det vara så alt socialtjänsten redan nu som regel är involverad, dels
genom alt frågan om tvångsvård ofta aktualiseras efter anmälan från
socialtjänsten, dels genom att behandlingsansvarig socialsekreterare ofta hörs
vid den muntliga förhandlingen i länsrätten, eftersom vederbörande är den som
bäst känner missbmkaren och hans förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör 50 § socialtjänstlagen uppmärksammas.
Enligt den-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
bestämmelse skall socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad Prop.
1987/88:147 som genom ansökan eller på annat sätt har kommit fill nämndens
kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Delta innebär enligt
motiven (prop. 1979/80:1, del A s. 400 och.562) att nämnden skall inleda en
utredning obefoende av det sätt (t. ex. genom anmälan från enskild person,
myndighet, egen socialtjänsteman eller nämndledamot) på vilkel kännedom
erhållits om de sakförhållanden som påkallar den. Om socialnämnden är
handlingspliktig enligt socialtjänstlagen eller andra författningar, måste
utredning inledas om någon åtgärd från nämndens sida bedöms kunna komma i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många fall har socialnämnden aktualiserat LVM-vård hos länsstyrelsen.
Missbrukaren har varit känd för socialnämnden och socialnämnden har efter en
egen utredning funnit att vårdbehovet inle kan tillgodoses enligt
socialtjänstlagen eller annan lag. Socialnämnden har därför anmält ärendet fill
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall kan ärendet ha aktualiserats hos länsstyrelsen genom en anmälan
enligt 30 § LVM från någon annan myndighet än socialnämnden. Ibland är
missbrukaren i sådana fall okänd för socialnämnden. När det gäller
narkotikamissbrukare är dessa ofta kända hos andra myndigheter, främst
kriminalvärden, men inte hos socialnämnden. När socialnämnden av länsstyrelsen
uppmärksammas på en sådan för nämnden tidigare okänd missbrukare, åligger det
nämnden i enlighet med 11 § socialtjänstlagen atl undersöka vilkel stöd och
hjälp nämnden kan bistå med. Socialnämnden måste göra en utredning för alt
utröna detta. Inle minst viktigt är det alt socialnämnden undersöker om
frivilliga insatser kan ersätta tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
har således redan nu ett egel utredningsansvar när det gäller de missbrukare
som är aktuella i LVM-ärendena. Det är därför enligl min mening naturligt atl
socialnämnden även utför den egentliga utredningen på länsstyrelsens uppdrag.
Förslaget medför en skyldighet och därmed en möjlighet för socialnämnden atl
tidigt etablera en kontakt med missbrukaren. Detta ökar fömtsättningarna för
atl socialnämnden skall kunna planera och genomföra egna insatser för
missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiven till LVM (prop. 1981/82:8 s. 89 f) framgär att socialnämnden måste
agera aktivt redan under utredningstiden. Det är t. ex. under denna tid som en
särskild kontaktman skall utses hos nämnden. Utredningstiden är också
betydelsefull när del gäller planeringen av den vård som skall följa på ett
eventuellt LVM-beslut. Nu gällande lagstiftning (5 och 13-15 §§) förutsätter
atl en planering av vården sker. Del sägs emellertid inte direkt i lagtexten.
Enligl min mening bör socialnämndens ansvar i delta hänseende förtydligas.
Vidare bör nämndens skyldighet att utse en tjänsteman som skall svara för
kontakterna med missbrukaren och med olika vårdgivare redan under utredningstiden
slås fast i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör vara en uppgift för kontaktmannen alt upprätta planen. Planen<br>
bör innehålla bl. a. en redovisning av det stöd och den behandling som<br>
socialtjänsten planerar under vårdtiden. Planen måste grunda sig på en<br>
bedömning av vilkel behov av stöd och behandling som föreligger. Det<br>
ligger i sakens natur atl en långtgående konkretisering av planen inle är<br>
möjlig i detta skede.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså atl
ansvaret för utredning och ansökan fortfarande Prop. 1987/88:147 skall ligga hos
länsstyrelsen. Däremot bör av de skäl som jag nyss har anfört själva
utredningsarbetet utföras av socialnämnden. Denna uppdelning innebär att det
är socialnämnden som skall samla in och redovisa uppgifter om missbrukarens
aktuella sociala situation, hans missbruksmönster och tidigare vårdinsatser.
Socialnämnden skall också redovisa vilka insatser nämnden planerar alt
genomföra för den enskilde och ange vem hos socialförvaltningen som skall vara
den enskildes kontaktman. Socialnämnden står således enbart för insamlandet av
faktaunderlaget, medan det är länsstyrelsen som svarar för bedömningen av
behovet av LVM-vård. Det är länsstyrelsen som i sin ansökan skall ange vilka
gmnder för tvångsvård som är tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
och läkare som kommer i kontakt med missbrukare bör även i fortsättningen vara
skyldiga att göra en anmälan till länsstyrelsen om de får kännedom om atl någon
kan antas vara i behov av vård enligt LVM. Länsstyrelsen bör ha befogenhet att
begära utredning från socialnämnden. Länsstyrelsen bör också besluta om
läkarundersökning och utse en läkare för undersökningen. Om länsstyrelsen inle
är nöjd med socialnämndens utredning, får komplettering begäras i de avseenden
som brister. Om länsstyrelsen anser att det är nödvändigt med en egen personlig
kontakt med missbrukaren, bör del naturiigtvis ske. Länsstyrelsen bör som i dag
göra en självständig bedömning av ärendet och eventuellt ansöka om vård hos
länsrätten. Socialnämnden bör inte själv kunna göra ansökan eller föra talan i
länsrälten. Länsstyrelsen bör som nu driva processen i domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
socialnämndens del torde utförandet av utredningen normalt inte leda till någon
avsevärt ökad arbetsbörda. Kontakten med missbrukaren är ofta redan etablerad.
Flera försök till vård i öppna former har oftast skett. Ofta blir del enbart
fråga om alt sammanställa redan gjorda anteckningar samt tillföra missbrukarens
egna synpunkter och förslag. Om utredningsmaterial beträffande missbrukaren
inte redan finns hos socialnämnden, måste socialnämnden emellertid göra en ny
utredning. Denna kan då ligga till grund för såväl länsstyrelsens
ställningstaganden i fråga om LVM-ansö-kan som för bedömningen av
socialnämndens egna insatser för missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
om läkarintygen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
länsstyrelsen ansöker om vård skall enligl 5 § LVM, om inte synnerligt hinder
möter, bifogas ett läkarintyg som anger missbrukarens aktuella hälsofillständ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har från olika håll hävdats att läkarintyget har fått en alltför stor betydelse
vid bedömningen av om någon skall beredas värd enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägan
om läkarintygels belydelse och utformning har tagils upp av JO i<br>
eft beslut den 15 augusti 1986 (JO:s dnr 3240-1985). En socialnämnd hade<br>
vänt sig till JO i ett ärende där länsstyrelsen pä gmnd av läkarintygets<br>
innehåll skrivit av ärendet utan atl ansöka om vård eller göra en fortsatt<br>
utredning. JO var i sitt beslut kritisk mot länsstyrelsens sätt alt handlägga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärendet. JO ifrågasatte
också om inte läkarintyget borde ges en annan Prop. 1987/88:147 utformning.
Enligl JO har kravet på läkarintyg tillkommit i den avsikten att komplettera
utredningen vid länsstyrelsen med en redogörelse för missbmkarens aktuella
hälsotillstånd främst med avseende på hans behov av somatisk eller psykiatrisk
vård. Däremot, anförde JO, har avsikten inle varit atl läkaren på det
begränsade utredningsmaterial som står honom till buds, skall göra en
fullständig bedömning av om förutsättningar för vård enligt LVM föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för länsstyrelser som socialberedningen varit i kontakt med har bekräftat att
man endast i undantagsfall gör en ansökan om vård, om läkaren i intyget inle
angett att samtliga förutsättningar för vård enligt LVM är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
läkarexperlis som beredningen har konsulterat har ansett att läkar-ullåtandet i
LVM-ärenden rutinmässigt tillmäts en alltför stor betydelse. Delta anses hänga
samman med bl. a. intygens utformning. Enligt det formulär som har utformats av
socialstyrelsen skall läkaren ta ställning till om LVM är lillämphg. Läkaren
har dock-mera sällan tillgång fill all den information som krävs för att kunna
avgöra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i varje fall hittills ojämförligt vanligaste grunden för alt bereda någon värd
enligt LVM är faran för den fysiska eller psykiska hälsan. En bedömning av
faran för hälsan, till följd av missbruk, måste till stor del gä ut på att se
vilka medicinska skador missbmkaren redan har ådragit sig. Därvid är ett
utlåtande om missbrukarens aktuella hälsofillständ givetvis värdefullt. Läkaren
torde också kunna uttala sig om faran för hälsan vid ett fortsatt missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
faktorer som rör missbrukarens sociala situation har emellertid också betydelse
för bedömningen av vårdbehovet, särskilt efter de ändringar jag föreslär i
grunderna för vård enligt LVM. Läkaren har oftast inte fillgång till alla de
uppgifter som socialnämnden har i sin utredning. Han kan därför inte göra den
helhetsbedömning av missbrukarens prognos och fortsatta riskexponering som
behövs för att bedöma behovet av vård enligt LVM. Det har inle heller
förutsatts att läkaren skall göra en sådan bedömning. Del är med lagens
nuvarande utformning i stället länsstyrelsen och rätten som skall göra denna
bedömning på grundval av såväl läkamfiålandet som den sociala utredningen i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss föreslagit att socialnämnden skall utföra utredningen pä
länsstyrelsens uppdrag. Socialnämndens redogörelse och läkarens utlåtande
skall tillsammans bilda grund för länsstyrelsens eget ställningstagande i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
anser i likhet med bl. a. JO att formuläret för läkarin<br>
tygen i LVM-ärenden har fält en utformning som inte är anpassad till den<br>
utredningssiluation som föreligger hos läkaren. Jag delar den bedömning<br>
en. Enligt min mening bör intyget innehålla en redogörelse för missbruka<br>
rens aktuella hälsolillslånd och hans allmänna behov av vård. Det bör<br>
däremot inte åläggas läkaren atl göra en bedömning av om det finns<br>
fömtsättningar för värd enligt LVM. Enligt vad jag har erfarit utarbetar<br>
socialstyrelsen för närvarande ett nytt formulär för läkarintygen med en<br>
utformning som överensstämmer med vad jag nu har angett. Jag har mot</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den bakgmnden funnit atl
det aktuella problemet kan lösas ulan några ytterligare åtgärder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
ombud i LVM-mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
har enligt direktiven haft i uppdrag att pröva om man bör anordna en funktion
som allmänt ombud vid länsstyrelserna bl. a. i L VM-mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
ombud har införts på en rad områden. Bakgmnden har i regel varit att det inte
funnits någon företrädare för det allmänna som har kunnat medverka lill atl
utredningen blivit tillförlitlig redan i första instans eller som har kunnat
medverka till att föra målet vidare till högre instans. Som skäl för art införa
elt allmänt ombud har ofta åberopats att detta skulle leda fill en mer enhetlig
rättstillämpning. Pä områden där allmän rättshjälp sällan eller aldrig beviljas
har som skäl för att införa allmänt ombud åberopats att elt sådant skulle kunna
verka till förmån för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mäl om beredande av vård enligt LVM finns redan en företrädare för det
allmänna, nämligen länsstyrelsens sociala funktion. Länsstyrelsen häri enlighet
med 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) rätt att överklaga beslut som har
gått länsstyrelsen emot. Enligt 41 och 42 §§ rätishjälpslagen (1972:429) skall
kostnadsfri rättshjälp genom offentligt biträde ges, om det inte måste antas
att behov av biträde saknas. De krav som har lett till att allmänt ombud
införts på andra områden är således redan tillgodosedda när det gäller LVM.
Inte heller finns det nägot behov av elt allmänt ombud för att avlasta
socialsekreterarna formella och juridiska uppgifter. Dessa uppgifter ligger ju
redan på länsstyrelsen. Enligl socialberedningens mening finns del inle heller
något annat som tyder på att det skulle finnas behov av ett särskilt allmänt
ombud i mål enligt LVM. Det har inte heller under remissbehandlingen framkommit
något som antyder delta. Jag anser mot den bakgrunden all del inte bör införas
ett allmänt ombud i LVM-mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Omedelbara omhändertaganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Både
socialnämnden och polismyndigheten ges befogenhet att besluta om omedelbara
omhändertaganden med stöd av lagen. Läkare åläggs en skyldighet all anmäla ett
behov av omedelbart omhändertagande direkt till socialnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med milt (betänkandet s. 303-311).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En
betydande majoritet av de remissinstanser som har tagit ställning i frägan
tillstyrker beredningens förslag. Till dessa hör bl. a. socialstyrelsen, fyra
av de fem förvaltningsdomstolarna, de tre länsstyrelserna, sju av de nio
kommunerna, RNS och FMN. Två av remissinstanserna, Uppsala kommun och FMN,
understryker särskilt alt den föreslagna beslutsordningen har betydelse för
anhöriga fill missbrukare som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan vända
sig direkt lill socialtjänsten i akuta situafioner. Med nuvarande Prop.
1987/88:147 regler måste socialnämnden hänvisa til! polismyndigheten, om det
finns behov av ett snabbi ingripande och missbrukaren inte samtycker till vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sju av remissinstanserna avstyrker förslaget. En av dessa,
länsrätten i Stockholms län, anser att beslutsbefogenheten bör ges till
länsstyrelsen. De övriga anser att den nuvarande beslutsordningen bör ligga
fast. Dessa är Norrköpings kommun, TCO, Föreningen Sveriges socialchefer, RFHL,
ALRO och Verdandi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två av remissinstanserna, Arvika kommun och LO, är
tveksamma lill beredningens förslag. Arvika kommun anser all sekretesslagen bör
ändras om den hindrar kommunikation mellan socialnämnden och polisen i omhändertagandeärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En missbrukare får enligl 8 § LVM omhändertas omedelbart,
om del är sannolikt atl han kan beredas vård med stöd av LVM och rättens beslut
om vård inte kan avvaktas. Paragrafen är uppbyggd efter mönster av motsvarande
regel i LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad frän vad som gäller enligt LVU får
socialnämnden emellertid inte besluta om omedelbara omhändertaganden enligl
LVM. För att möjliggöra elt snabbt ingripande och eftersom polismyndigheten i
allmänhet ändå måste anlitas för att genomföra ell omedelbart omhändertagande
har beslutanderätten lagts på polismyndigheten. Sedan frägan om vård har
anhängiggjorts hos domstol får också rätlen besluta om omedelbart omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 specialmotiveringen till 8 § LVM uttalades att del
knappast fanns anledning att anta att den föreslagna regeln skulle komma till
omfattande användning (prop. 1981/82:8 s. 80).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De omedelbara omhändertagandena har, i motsats lill vad
som antogs i förarbetena, kommit att bli vanliga. Nästan 40 % av alla beslut
som fattas enligt LVM rör omedelbara omhändertaganden. Av dem som bereds vård
med stöd av lagen har nästan 30 % varit omedelbart omhändertagna. År 1985
fattades 484 beslut om omedelbara omhändertaganden, att jämföra med 1 247
beslut om vård samma år. Av de omhändertagna bereddes 346 vård enligl LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet beslut om omedelbara omhändertaganden fallas av
polismyndigheten. Är 1985 svarade polisen för 77 % av samtliga beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En relativt stor andel av de omedelbara omhändertaganden
som görs av<br>
polisen fastställs inte av länsrälten. Skälet till detta har i allmänhet varit
att<br>
missbrukaren - under hot om tvångsvård - samtyckt till frivillig värd, inte<br>
atl omhändertagandet i sig varil obefogat.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Problem vid tillämpningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen
av bestämmelserna om omedelbara omhändertaganden har medfört vissa problem.
Dessa hänger samman med atl polismyndigheten är den enda myndighet som har rätt
att besluta om omedelbara omhändertaganden, innan frågan om beredande av vård
har aktualiserats vid länsrälten. Jag återkommer strax till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
har institutet som sådant inle frän något håll ifrågasatts, vare sig under
socialberedningens arbete med översynen av LVM eller under remissbehandlingen.
Jag har mot den bakgrunden funnit att möjligheten till omedelbara
omhändertaganden bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har inle heller från något håll hävdats att kriterierna för omedelbara
omhändertaganden bör ändras. Som framgått av vad jag tidigare anfört (avsnitt
4.3.2) harjag funnit atl kriterierna för beredande av vård enligt LVM bör
ändras för att tydliggöra atl ingripanden kan göras även i något tidigare
skeden och i något mindre akuta lägen än som hittills varit fallet. Jag har
föreslagit atl man skall ta större hänsyn lill sociala faktorer när man bedömer
behovet av vård. Sädana ändringar återverkar pä bestämmelsen i 8 § eftersom en
förutsättning för elt omedelbart omhändertagande är att missbrukaren sannolikt
kan beredas värd med stöd av LVM. Del finns dock inte nägot skäl alt ändra på
rekvisiten för omedelbart omhändertagande. Dessa bör även fortsättningsvis
vara alt det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av lägen
och alt rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren
kan antas fä sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han inte får
omedelbar vård, eller på grund av all det föreligger en överhängande risk för
att han till följd av sitt fillstånd kommer att allvarligt skada sig själv
eller nägon närstående. Det blir alltså enligl mitt förslag inte möjligt atl
omedelbart omhänderta en missbrukare i fall där endast den nya sociala
specialindikationen bedöms föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har däremot funnit atl de nuvarande reglerna om beslutsordningen i fråga om
omedelbara omhändertaganden inte är ändamålsenligt utformade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
har enligl 3 § socialtjänstlagen jämfört med </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§ samma
lag det yttersta ansvaret för alt varje missbrukare inom kommunen vid varje
tillfälle får den vård och den hjälp han behöver. Nämnden har emellertid i
princip inte någon annan möjlighet att se till att ett omedelbart
omhändertagande sker än genom anmälan till länsstyrelsen som i sin tur kan
ansöka om vård hos länsrälten. Länsrätten har därefter möjlighet atl fatta
beslut om omedelbart omhändertagande. I ett sådant fall hinner dock i allmänhet
åtskillig fid förflyta innan ett omhändertagande kan ske. Det ligger i sakens
natur alt ärenden som rör omedelbara omhändertaganden ofta kräver en mycket
snabb handläggning. Del är emellertid i viss mån oklart om gällande
sekretessbestämmelser tillåter alt socialtjänsten förser polismyndigheten med det
beslutsunderlag som krävs för alt elt omedelbart omhändertagande skall kunna
ske genom polisens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar alt det har utvecklats en praxis i fråga om omedelbara
omhändertaganden som framstår som principiellt betänklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Övervägande delen av de omedelbara omhändertagandena har vis-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>serligen rört missbmkare
som polisen träffat pä i sin ordinarie verksamhet. Prop. 1987/88:147 Det
förekommer emellertid i viss utsträckning att polismyndigheten fattar beslut om
omedelbara omhändertaganden i ärenden som har initierats aV företrädare för
socialnämnden. I Stockholm uppskattar polisen atl denna andel har uppgått till
20 % av de omedelbara omhändertagandena. Om polisen inle redan har alla de
uppgifter som behövs, tvingas socialnämndens företrädare alt förse polisen med
nödvändigt underlag för alt etl omhändertagande skall kunna beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
I kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller atl en myndighet har rätt atl lämna
ut sekretessbdagda uppgifter, om det är nödvändigt för att kunna fullgöra den
egna verksamheten. I förarbetena till sekretesslagen har uttalats all
bestämmelsen i 1 kap. 5 § bör tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 s. 465 och
494). Den är inte avsedd atl användas i syfte att möjliggöra för andra
myndigheter atl fullgöra sina åligganden. Del kan därför i del enskilda fallet
vara svårt all avgöra i vilken utsträckning socialtjänsten får lämna ut
uppgifter lill polisen i stället för till länsstyrelsen då del kan vara
aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. Den oklarhet som här har
beskrivits är naturligtvis inle tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bestämmelserna om s. k. nödrätl i 24 kap. 4 § brottsbalken framgår att det kan
vara försvarligt att lämna ut sekretesskyddade uppgifter till polisen i sådana
fall där etl omedelbart omhändertagande framstår som nödvändigt för att avvärja
fara för missbrukarens eller någon närståendes liv eller hälsa. Det bör dock
framhållas alt denna regel inte innebär någon generell rätl alt lämna ul
uppgifter utan endast innebär atl det i en sådan situation kan vara slraffritl
alt lämna ut uppgifter i strid mot sekretesslagen. Även om del således i vissa
situationer skulle kunna föreligga en sådan nödsituation, kan utlämnandet
fortfarande utgöra elt handlande i strid med tystnadsplikten. Etl syslem som
bygger på alt socialsekreterarna överträder sekretessbestämmelserna kan, även
om det i vissa fall är strafffritt, inle godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framstår som betänkligt även av andra skäl att socialnämndens företrädare är
hänvisade till atl vända sig till polisen i de situationer då del föreligger
etl vårdbehov som är så akut all man inte hinner avvakta till dess frågan om
vård har anhängiggjorts vid länsrätten. Bl. a. är del, som Föräldraföreningen
mot narkotika (FMN) understryker i sitt remissvar, otillfredsställande att
socialnämnden inte har möjlighet atl hjälpa en anhörig till en missbmkare som
är i en akut situation, utan måste hänvisa den anhörige lill polisen. Mänga
anhöriga sägs ha svårt alt förstå alt del enbart är polisen och inle
socialtjänsten som har möjlighet att göra omedelbara omhändertaganden med
tanke på alt det är akuta vårdbehov det rör sig om. Härtill kommer att de
anhöriga av naturliga skäl ofta är obenägna att vända sig till polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har mot bakgrund av vad jag här anfört funnit att det är nödvändigt att ändra
reglerna så atl socialnämnden får vidgade möjligheter atl själv ta initiativ
till omedelbara omhändertaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätt att åstadkomma detta skulle vara att införa en bestämmelse som<br>
ålägger socialnämnden en skyldighet alt lämna de uppgifter till polismyn<br>
digheten som den behöver för sin prövning av om ett omedelbart omhän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dertagande
skall komma till stånd. En sådan uppgiftsskyldighet i lagen Prop.
1987/88:147 innebär all sekretessen skulle vika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser dock att det finns allvariiga invändningar mot en sådan lösning. Det
skulle kunna skada förtroendet för socialtjänsten om socialnämnden lämnade ul
känsliga uppgifter om enskilda klienter till polisen. Därtill kommer att det
förefaller orimligt atl polismyndigheten filldelas uppgiften all överpröva
socialtjänstens bedömning av vårdbehovet. En sådan ordning framstår som
principiellt betänklig med tanke på atl det är socialnämnden och inte polisen
som har det yttersta vårdansvaret. Jag är därför inte beredd all föreslå nägot
undantag i sekretessreglerna mellan socialtjänsten och polismyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av remissinstanserna, länsrälten i Stockholms län, föreslär att länsstyrelsen,
vid sidan av polismyndigheten, ges befogenhet atl besluta om omedelbara
omhändertaganden. Som skäl för detta anges bl. a. intresset av en enhetlig
praxis samt det förhållandel att länsstyrelsen har det slutliga avgörandet när
det gäller frågan om ansökan om vård med stöd av lagen. Denna möjlighet har
övervägts också av socialberedningen som gjorde bedömningen att det vore en
mindre rationell lösning, främst med tanke på att det rör sig om beslut som
måste fattas under stark tidspress. Jag delar den uppfattningen. Flertalet av
de omedelbara omhändertaganden, som inte fattas av polisen, skulle även med
denna konstruktion komma aft initieras av socialtjänsten. Det skulle medföra en
lidsförlust att låta själva beslutet fattas av någon annan instans. Normalt
sett skulle länsstyrelsen inte heller ha tid att göra någon egen utredning i
ärendet, ulan för sitt ställningstagande vara hänvisad till det
utredningsmaterial som socialnämnden ställde till dess förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening är den mest rationella lösningen atl socialnämnden ges befogenhet
aft själv besluta om omedelbara omhändertaganden. Denna uppfattning delas också
av flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till ärendenas brådskande natur måste man, i likhet med vad som gäller
enligt LVU, tillåta ordförandebeslul i dessa fall. Det innebär all ordföranden
eller annan ledamot som nämnden har förordnal får besluta i nämndens ställe, om
socialnämndens sammanträde inle kan avvaktas. Det bör ocksä föreskrivas att
etl sådant beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
skulle i och för sig kunna ifrågasätta om socialnämnden ensam borde ha beslutanderätten
i fråga om omedelbara omhändertaganden. Jag har emellertid funnit det mest
ändamålsenligt aft poHsmyndigheten, vid sidan av socialnämnden, har kvar sin
beslutanderätt beträffande omedelbara omhändertaganden av främst två
anledningar. I stora delar av landet fungerar inle socialtjänsten efter
kontorslid, medan polisen har en sådan organisation alt ingripanden kan göras
när som helst även pä mindre orter. Vidare är oftast polisen ensam berörd i
situationer där ett ingripande är brådskande som t.ex. vid lägenhetsbråk. Det
skulle innebära en onödigt byråkratisk och tidsödande omgång att i sädana fall
involvera ytteriigare en myndighet för atl fä lill stånd etl beslut om
omedelbart omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten
bör sålunda även i fortsättningen kunna fatta beslut</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
omedelbart omhändertagande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Läkarnas roll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan yrkesgmpp - vid sidan av socialarbetare, poliser och länsstyrelsernas
LVM-handläggare - som inte sällan kommer i kontakt med missbmkare i akuta
situationer är läkarna. En läkare som gör bedömningen att ett omedelbart
omhändertagande enligt LVM erfordras har emellertid, med nuvarande regler,
ingen möjlighet att inifiera ett sådant. Hälso- och sjukvårdssekretessen
hindrar nämligen läkare från atl vända sig till polisen för att få fill stånd
ett omedelbart omhändertagande. Enligt LVM (30 §) är däremot läkare som i sin
verksamhet kommer i kontakt med missbrukare som är i behov av tvångsvård
skyldiga att göra anmälan fill länsstyrelsen, om inte den vårdbehövande kan
beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg
eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. När det gäller behov av omedelbara
omhändertaganden saknar sålunda den nuvarande lagen en motsvarande föreskrift.
Socialberedningen uppger atl detta av bl. a. företrädare för läkarkåren har
uppfattats som en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
beredningen konstaterar vårdas missbrukare i stor omfattning inom hälso- och
sjukvården. Det gäller såväl den psykiatriska hälso- och sjukvården som
kroppssjukvården. Inte sällan är det då fråga om akuta situationer, t. ex.
överdoser hos narkotikamissbmkare eller deliriösa fillstånd hos
alkoholmissbrukare. Om missbmkaren sedan det akuta tillståndel har avklingat
genast vill lämna sjukhuset, är läkarna alltsä i dag förhindrade att ta
initiativ till ett omedelbart omhändertagande enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening är det angeläget att också läkare kan initiera ett omhändertagande
som kan ske omedelbart. Detta kan åstadkommas genom att reglerna om
anmälningsskyldighet kompletteras så att läkarna skall anmäla till
socialnämnden att förhållanden föreligger som kan antas motivera etl omedelbart
omhändertagande, givetvis under fömtsättning att det inte går att bereda
patienten tillfredsslällande värd eller behandling genom läkares egen försorg
eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Jag föreslår atl LVM kompletteras
med en sådan föreskrift. Jag anser atl denna skyldighet bör gälla endast
gentemot socialnämnden. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för alt bl. a.
den som har missbruksproblem får det stöd och den hjälp som han behöver. Det
vore olämpligt atl ålägga läkare all lämna ul uppgifter om enskilda pafienler
till polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
enhetligare praxis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
påtalar att praxis i fråga om omhändertaganden varierar anmärkningsvärt frän
det ena polisdistriktet lill det andra. Det tycks emellertid inte ha
förekommit obefogade ingripanden i nämnvärd omfattning ens i de polisdistrikt
där frekvensen är påfallande hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
förordar att man på orter där det förekommer påfallande<br>
många omhändertaganden inleder en dialog mellan socialtjänst och polis<br>
myndighet för att utröna orsakerna till detta. Det kan enligl beredningen<br>
inte uteslutas att de många omhändertagandena hänger samman med bris<br>
ter i socialtjänstens insatser för missbrukarna.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar beredningens uppfattning att det på sådana orter är motiverat Prop.
1987/88:147 med en ökad samverkan mellan socialtjänst och polismyndighet.
Samtidigt vill jag understryka atl det förhållandel att det i vissa
polisdistrikt görs mycket få omedelbara omhändertaganden ocksä kan utgöra ett
problem. Kammartätten i Stockholm påpekar i sitt remissvar att det kan förhålla
sig så att polismyndigheterna på sina håll är alltför lite benägna att tillgripa
tvängsomhändertaganden. Även här behövs enligt kammarrätten en dialog. Jag
delar den bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hur
går etl omhändertagande till?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förfarandet vid polismyndighets beslut om omhändertagande behöver
inte någon ändring ske i förhällande fill vad som gäller i dag. Polisen gör,
liksom nu, inledningsvis ett omhändertagande enligt 11 § polislagen (1984:387),
som reglerar en polismans rätt att under vissa omständigheter omhänderta en
person i avvaktan på polismyndighetens beslut om omhändertagande, varpå
polismyndigheten fattar beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVM. Detta
beslut underställs genast länsrätten. Länsrätten har därefter att inom fyra
dagar pröva om omhändertagandet skall bestå. Missbmkaren är alltsä
regelmässigt omhändertagen när polismyndigheten fattar sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ett omhändertagande som beslutas av socialnämnd är emellertid en
något annorlunda ordning nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en socialarbetare erfar alt förhållanden föreligger som motiverar elt omhändertagande,
bör han först underrätta socialnämnden - vanligen ordföranden — om situafionen.
Om nämnden eller ordföranden fattar beslut om omhändertagande, torde man i
allmänhet behöva anlita polisen för att få biträde med att verkställa beslutet.
Frågan uppkommer om de annorlunda rutinerna motiverar en särreglering av
socialnämndens omhändertaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
jämförelse mellan reglerna i LVM och i LVU, där socialnämnden beslutar om
omedelbart omhändertagande, visar alt lagstiftaren har ansett något längre
frister nödvändiga när det gäller LVU och omhändertaganden av barn. I LVU har
underslällningsfristen beslämts fill en vecka. Detta har motiverats bl. a. med
att det kan vara svårt att snabbt få fram tillräckligt utredningsmaterial och
att mdlankommande helger som försenar postbefordran måste beaktas (prop.
1979/80:1, del A s. 591). I förarbetena till LVM (prop. 1981/82:8 s. 82)
uttalades atl omhändertagandebeslut genast skall underställas länsrättens
prövning. Med genast avsägs snabbast möjliga handläggning med hänsyn lill de
föreliggande omständigheterna. Någon exakt lidsgräns har inte kunnat anges med
tanke på alt det kan bli beroende av när på dygnet omhändertagandet sker eller
om det sker under en helg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har frislen för ansökan om vård enligt LVM satts till en vecka från det
länsrälten har meddelat beslut om att omhändertagandet skall beslå, att jämföra
med fyra veckor enligt LVU från den dag då omhändertagandet verkställts. Den
kortare liden i LVM ansågs enligl propositionen möjlig eftersom det i allmänhet
redan finns så myckel material i ärendet atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:376.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det är tillräckligt att
inhämta uppgifter från missbrukaren själv och eventu- Prop. 1987/88:147 dia
myndigheter som kan ha varit i kontakt med honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
utgångspunkt är att det inte skall behövas några längre frister, om
socialnämnden ges möjlighet att besluta om omhändertaganden enligl LVM, än vad
som gäller i dag. En skillnad är visserligen att missbmkaren i allmänhet redan
är omhändertagen när polisen fattar sitt beslut, medan missbmkaren kan omhändertas
först efter beslutet när det fattas av socialnämnden. I normalfallet torde det
dock inte bli fråga om någon längre tidsperiod som förflyter mellan beslutet
och omhändertagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
utgör inte heller något hinder för underställning atl omhändertagandet inle är
verkställt. Tvärtom är det av rättssäkerhetsskäl angeläget att underställning
sker så snart som möjligt så att rätten ges möjlighet att snarast upphäva
oriktiga beslut. I allmänhet kan beslutet och skälen för detta också
dokumenteras samma dag som det fattas. Nämnden eller den som annars har fattat
beslutet bör därför redan samma eller påföljande dag kunna ge in beslutet fill
rätten. Även socialnämndens beslut om omhändertagande bör således underställas
rätten utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
rättens prövning av socialnämndens beslut är tvä huvudtyper av fall länkbara. I
del ena fallet har socialnämnden, oftast med biträde från polisen, kunnat få
omhändertagandet verkställt innan det underställs, vilket torde bli det
vanliga. I det andra fallet är omhändertagandel inte verkställt när det
underställs rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall där missbrukaren är omhändertagen vid underställningen finns det
möjlighet att komplettera rättens beslutsunderlag genom att låta missbrukaren
läkamndersökas. Rätten bör normall inte avgöra målet förrän rätten fått del av
läkarutlåtandet. Utlåtandet är nödvändigt för att utesluta att den enskildes
tillständ beror på nägot annat än missbmk. Missbmkaren skall också hinna
tillställas handlingarna i målet. Rätlen bör i dessa fall kunna pröva målet
inom den nuvarande fristen, normall fyra dagar. Genom en ändring som trädde i
kraft den 1 juli 1984 (SFS 1984:366), har rätten dessutom getts en möjlighet
att förlänga denna frist lill en vecka, om del på grund av någon särskild
omständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall där beslutet inte är verkställt när det underställs ställer sig saken
något annorlunda. Det kan svårligen göras någon läkamndersökning av
missbrukaren och det är också svårt att tillställa honom några handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan även för dessa fall tänka sig att rätlen inom normalt fyra dagar<br>
frän det att beslutet underställdes skulle pröva om omhändertagandet skall<br>
bestå. Rättssäkerhetsskäl talar för att etl beslut om administrativt frihets<br>
berövande skall prövas så snart som möjligt. Om saken är uppenbar -<br>
vilket är tänkbart om missbrukaren haft kontakt med läkare strax före<br>
beslutet och socialnämnden har utförlig dokumentation beträffande hans<br>
förhållanden i övrigt — har rätten i och för sig underlag för all pröva<br>
nämndens beslut, trots att det inte är verkställt. Om det i stället rör sig om<br>
elt för socialmyndigheterna mindre välkänt fall - där del kan finnas andra<br>
orsaker till den enskildes tillstånd såsom psykisk sjukdom — och där<br>
läkarutlåtande saknas, är del inle meningsfullt att göra en prövning innan<br>
omhändertagandet verkställts. Rätlen skulle i sädana fall tvingas häva<br>
beslutet trots att den enskilde när han väl påträffas kan vara i stort behov</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
omhändertagande. För att man då inte skall behöva börja en ny omgång med beslut
om omedelbart omhändertagande och underställning, bör fristen för rättens
prövning bestämmas lill fyra dagar frän den dag dä omhändertagandet
verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den möjlighet att förlänga
fristen lill en vecka som nu finns bör gälla även i dessa fall. Redan enligl
nuvarande regler skall rätten pröva omhändertagandet så snart det kan ske. öm
det inte finns skäl för omhändertagande, skall beslutet upphävas genast. Jag
vill betona att rätten i de fall ett beslut redan vid underställningen befinns
uppenbart ogrundat bör häva det genast - oavsett om det har kunnat verkställas
eller inte. I alla andra fall kan rätten enligt den föreslagna ordningen -
efter en sådan preliminär prövning - avvakta till dess beslutet blir
verkställt. Man fär härigenom tid alt ta fram etl tillförlitligt underlag för
prövningen och att tillställa missbrukaren handlingarna samt underrätta honom
om möjligheten att begära, muntlig förhandling och få rättshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
motsvarande ändring bör gälla beträffande frislen för den länsrätt som prövar
en ansökan om värd, i de fall ett omedelbart omhändertagande har beslutats
efter det att länsstyrelsen ansökt om vård och där beslutet inte kunnat
verkställas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Vårdtiden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
längsta vårdtiden enligt lagen utökas från fyra till sex månader. Det nuvarande
föriängningsinstitutet slopas. I lagtexten anges uttryckligen hur vårdtiden
skall beräknas. Den tid under vilken missbrukaren är avviken från ett LVM-hem
eller intagen i häkte eller kriminalvårdsanstall skall inte inräknas i vårdtiden.
Den tid under vilken missbrukaren har vistats på elt LVM-hem eller sjukhus på
grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande skall däremot inräknas.
Vårdtiden skall som hittills upphöra så snart syftet med vården har uppnåtts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt utom beträffande sättet alt beräkna vårdtiden
och förslaget att inräkna tiden för ett omedelbart omhändertagande i
värdtiden. Beredningen föreslår att den tiden inte skall inräknas (betänkandet
s. 263-266 och 286-291).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En
majoritet av de remissinstanser som har tagit ställning i dessa frågor
tillstyrker beredningens förslag i fråga om värdfi-dens längd saml förslaget om
hur vårdtiden skall beräknas; Till dessa hör domstolsverket,
rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, de båda
kammarrätterna, tvä av de tre länsrätterna, de tre länsstyrelserna, JO,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, åtta av de nio kommunerna, de
båda landslingen. Behandlingshemmens riksförbund och FMN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av remissinstanserna, riksåklagaren och RNS, vill gä längre än beredningen och
förordar atl lagen bör ge möjlighet till ett års vårdtid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nio remissinstanser
motsätter sig längre tvångsvårdstider. Dessa är Prop. 1987/88:147
brottsförebyggande rådet (BRÅ), länsrätten i Malmöhus län, Nortköpings kommun,
SACO/SR, LO, Föreningen Sveriges socialchefer, RFHL, ALRO och Verdandi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vård
med slöd av LVM skall upphöra när syftet med värden har uppnåtts. I normalfallet
kan värden pågå i högst tvä månader. Vårdtiden får dock förlängas med
ytterligare högst tvä månader, om den intagne på grund ay sitt hälsotillstånd
behöver ytterligare vård eller om det finns andra synnerliga skäl för en
förlängning. Det är LVM-hemmets styrelse som beslutar om en eventuell
förlängning. Under vårdtiden bör missbrukaren, efter beslut av föreståndaren,
på försök värdas i annan form eller vistas i eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1985 var älta procent av klienterna utskrivna från LVM-vården efter en månad.
Efter två månader var 26 % utskrivna och efter tre månader 71 %. Den
genomsnittliga vårdfiden var 73 dagar år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
relativt få klienterna i den yngsta åldersgmppen, under 25 år, hade längre
vårdtider än de övriga. I denna gmpp översteg vårdfiden tre månader 147 % av
fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga vårdtiden minskade med fio dagar från år 1983 till år 1985.
Antalet klienter med kortare vårdtid än en månad har ökat från 28 år 1983 lill
103 är 1985, dvs. en ökning från tre till åtta procent. Andelen klienter med
länga värdtider, överstigande tre månader, har minskal något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
omkring 30 % av fallen fattas beslut om förlängning av vårdfiden. Från är 1983
fill år 1985 minskade andelen förlängningar något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vårdtidens
längd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsiktema
har gått starkt isär i fräga om vilken vårdtid som är erforderlig och lämplig
vid tvångsvård av vuxna missbmkare såväl innan som efter det att LVM trätt i
kraft. Det har, som jag tidigare nämnt, funnits och. finns förespråkare bäde
för att tvångsvården skall begränsas till del akuta avgiftningsskedel och för
att tvångsvården skall möjliggöra genomförandet av hela det långa
behandlingsprogram som kan behövas för att nägon skall komma ifrån sitt
missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
ställningstagande i del ursprungliga LVM- betän<br>
kandet (SOU 1981:7) om LVM kan närmast beskrivas som en kompromiss<br>
mellan dessa båda synsätt. Beredningen såg det å ena sidan som "önskvärt<br>
att åstadkomma en vård som sträcker sig längre än till akuta nödsituationer<br>
och som syftar fill att missbmkaren skall ges reella möjligheter att själv<br>
komma till rätta med sina problem". Ä andra sidan avvisade man tanken</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
att omgärda ett längre behandlingsprogram med tvång. Beredningens Prop.
1987/88:147 förslag i fråga om vårdtiderna hade sin utgångspunkt i uppfattningen
att vårdinsatsernas syfte inte bara var att bryta en destmktiv utveckling utan
också att motivera missbmkaren till fortsatt frivillig vård efter LVM-vår-dens
upphörande. Tvångsvården skulle med andra ord möjliggöra atl klienten kunde
beredas vård under etl inledande skede av motivation och planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande
departementschefen (prop. 1981/82:8 s. 47) anslöt sig till beredningens förslag
men ställde sig samtidigt tveksam till om ens den maximala vårdtiden - fyra
månader - kunde anses tillräcklig för de svåraste fallen. Tillämpningen av
lagen, särskilt såvitt avsåg vårdfiden, måste enligt departementschefen följas
noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av vad jag tidigare har anfört bör den nuvarande lagens syfte ligga
fast. Detta har betydelse bl. a. när det gäller vårdtidens längd. Enligl
nuvarande 2 § LVM är syftet atl missbmkaren skall komma ifrån sitt missbmk.
Enligt motivuttalandena (prop. 1981/82:8 s. 45) är syftet dock på kort sikt
mera begränsat, nämligen att skapa motivation för och reella möjligheter till
fortsatt vård i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser atl det är viktigt att slå vakt om detta synsätt. Jag gmndar det
ställningstagandet pä att det är en längsikfig och genomgripande process att
upphöra med ell tungt missbruk. Så långtgående förändringar kan inte påtvingas
missbmkaren; han eller hon måste själv välja dem. Däremot är det i vissa
situationer nödvändigt atl tvinga en missbrukare till värd för alt bryta en
destruktiv utveckling och för alt möjliggöra att en förändringsprocess skall
kunna inledas. Enligt min mening bör emellertid missbmkarens värdbehov över en
längre tidrymd beaktas i större utsträckning än vad som sker för närvarande.
Det är de långsiktiga, frivilliga vårdinsatserna som måste sättas i främsta
mmmet. LVM-vården skall ses som utgångspunkt för molivationsarbete och
planering av vård- och stödinsatser, som i de flesta fall måste fortgå efter
det alt värden enligt LVM har avslutats. Jag anser att bestämmelserna om
vårdfiden i LVM bör bestämmas med hänsyn fill detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central punkt i socialberedningens överväganden om LVM-vården är atl den som
regel inte bör inskränkas till själva institutionsvistelsen. Tanken är alt
vårdperioden på LVM-hemmet inom ramen för vårdtiden enligt LVM ofta bör kunna
följas av försöksvis anordnad fortsatt vård i andra former. Denna utslussning
kan ske såväl lill behandlingshem eller familjevård som till vårdinsatser inom
den öppna värden. Värden på ett LVM-hem är sä skyddande atl en plötslig
övergång till öppnare vårdformer kan bli svår att klara. Det är därför angeläget
med en successiv utslussning i samhället och ofta nödvändigt att under en
begränsad tid omgärda den vård som sker i andra och mer öppna former med ett
visst tvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM
ger redan i sin nuvarande utformning en sådan möjlighet (15 §). I<br>
bestämmelsen föreskrivs att den intagne så snart som möjligt bör beredas<br>
fillfälle att på försök pröva vårdformer utanför LVM-hemmet. Som exem<br>
pel på sådana vårdformer nämns i specialmötiveringen (prop. 1981/82:8<br>
s. 91) bl. a. institutioner med enskild huvudman, familjehem och den en<br>
skildes egel hem. Beredningen föreslår således inte, som några remissin-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stanser förefaller ha
uppfattat det, att eft nyU insfitut förs in i LVM. Prop. 1987/88:147
Bestämmelsen har emellertid inte kommit till någon omfattande användning. Det
främsta skälet till detta är av allt att döma att de nuvarande vårdtiderna i
LVM är för korta för att man skall kunna ästadkomma den smidiga övergång från
LVM-hemmen till andra vårdformer som lagstiftaren avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, liksom beredningen, att vårdtiden i högre utsträckning än för närvarande
bör utnyttjas för utslussning till andra vårdformer. Detta är enligt min mening
det främsta motivet för att förlänga de nuvarande värdtiderna i LVM. I likhet
med såväl socialberedningen som ett stort antal remissinstanser finner jag del
också väl styrkt att nuvarande vårdlid inle alltid räcker för att klara LVM:s
uppgift atl mofivera missbrukaren till frivillig värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser ocksä, i likhet med beredningen, att förlängningsinstitutet bör slopas
och att man i stället bör ha en bestämmelse om en maximal vårdfid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för LVM-hemmen hävdar att det ofta är svårt att planera och genomföra vård
utanför institutionen, när man inte från början känner till vårdtidens längd.
Man har nämligen inte redan vid planeringstillfället kunnat utgä från att
vårdtiden kommer att förlängas. Detta har motverkat strävandena att under
vårdtiden slussa den enskilde till vård utanför LVM-hemmet. Vidare har man från
LVM-hemmen påtalat atl vården genom förlängningsinslitutet ofta kommit aft
behandlingsmässigt bestå av olika perioder. Vid den ordinarie vårdtidens utgång
har man fått börja på nytt med mofivationsarbetet inför förlängningen av
vårdtiden. För den enskilde framstår förlängningen ibland som en slags
bestraffning. Förlängningsinstitutet har således ofta försvårat såväl en god
värdplanering som själva behandlingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
anser att det finns skäl som talar för en förhållandevis lång vårdtid. Med
hänsyn till lagens karaktär av undantagslag och till det djupa ingrepp som ett
frihetsberövande innebär, vill beredningen emellertid inte sträcka sig längre
än till att föreslå sex månader som en längsta vårdtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet svårt att bedöma vilken längsta värdtid som är erforderlig och
lämplig för att syftet med värden skall kunna uppnås. 1 sammanhanget kan det
finnas skäl alt hänvisa lill den diskussion som socialstyrelsen för i denna
fråga i sitt remissvar. Styrelsen konstaterar att man inte kan hänvisa till
vetenskapliga eller erfarenhetsbaserade rön som stöder socialberedningens
bedömning i fråga om vårdtidens längd. Styrelsen anser emellertid alt det är
viktigt dels att tvångsvärden begränsas till vad som är oundgängligen
nödvändigt för att uppnå syftet med värden, dels att en övre gräns fastställs
inom vilken del förefaller rimligt atl uppnå målet med tvångsvården i flertalet
fall. Styrelsen finner inte skäl atl förespråka någon annan avgränsning av
vårdtidens längd än den beredningen föreslår. Remissutfallet visar ocksä att
majoriteten av remissinstanserna tillstyrker beredningens förslag. Endast två
remissinstanser förordar längre vårdtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgmnden harjag stannat för att föreslå sex månader som en<br>
längsta vårdlid. Värdtiden om sex månader skall ulgöra en längsta fid.<br>
Däremot skall naturligtvis utskrivning kunna ske dessförinnan.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tvångsvärden skall som nu
upphöra när syftet med yärden - motivafion Prop. 1987/88:147 lill frivillig
värd - är uppnått. Uppnås inte detta syfte tidigare, får hela
sexmånadersperioden utnyttjas för motivationsarbete. Var missbrukaren skall
tillbringa vårdtiden är en annan sak. Som jag har betonat är avsikten att de
intagna oftare än vad som sker i dag skall kunna föras över från LVM-hemmet
till behandlingshem som bedriver vård i frivilliga former, till familjevård
eller till vård i öppna former. Syftet är alltså inte, och det bör
understrykas, att generellt förlänga den faktiska vårdtiden på LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
missbrukare som kan bli aktuella för LVM-vård är inte någon enhetlig grupp med
likartade behandlingsbehov. Den största gmppen utgörs för närvarande av
alkoholmissbrukare i åldrarna över 30 år. I allmänhet kan vårdtiden på
LVM-hemmet göras kort för denna grupp. Det finns mera sällan behov av
institutionsvård under längre fid än som åtgår för att klienten skall kunna
återhämta sig fysiskt och psykiskt och för att den nödvändiga sociala
planeringen av. tiden efter institutionsvistelsen skall hinna genomföras. Hur
lång fid detta tar är individuellt och beror självfallet pä klientens situafion
vid intagningen i hemmet. Vårdfiden på LVM-hemmet bör emellertid ofta som nu
kunna begränsas lill en eller ett par månader. Det är däremot väsentligt att
institutionsvistelsen oftare än i dag följs av en långsiktig vård i öppna
former på hemorten. Det är utformningen av detta långsiktiga stöd som är
avgörande för värdens resultat. Det ligger i sakens natur att en förutsättning
för alt sådana insatser skall kunna genomföras är att klienten aktivt deltar i
planeringen. I mänga fall kan det vara lämpligt att den inledande fasen av
denna uppföljande vård ges rned stöd av LVM. Klienten är dä formellt ännu
intagen i LVM-hemmet och kan alertas om han inte fullföljer de planerade
insatserna eller återfaller i missbruk. Det måste emellertid starkt framhållas
att ansvaret för att de planerade insatserna kommer till stånd självfallet inte
ligger enbart på klienten. Det är minst lika viktigt att understryka
socialtjänstens ansvar, vilket jag återkommer till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
får emellertid, som socialstyrelsen påpekar, inte uppfattas som att LVM-hemmen
inte skulle kunna ge en fortsalt god vård när tvångsvården kan ges i mindre
restriktiva former eller när behovet av tvångsvård inte längre föreligger.
Redan i dagslägel är majoriteten av de intagna på LVM-hemmen frivilligt intagna
och många av dem som har varit tvångsintagna väljer alt direkt efter
tvångsvårdens upphörande eller vid något senare tillfälle skriva in sig
frivilligt på LVM-hemmet. Det är naturligtvis viktigt alt klienten får uppleva
den trygghet som ligger i att inte slussas till nya miljöer förrän han är mogen
för det. För flertalet bör emellertid en successiv slussning till öppnare
vårdformer kunna ske efter en relafivt kort vårdperiod pä LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för narkotikamissbmkarna och de yngre alkoholmissbmkarna bör<br>
strävan som regel vara att värdperioden på LVM-hemmet görs så kort som<br>
möjligt och all utslussning sker till någon annan lämplig vårdform så snart<br>
det finns förutsättningar för detta. I en del fall kan det fill och med vara<br>
lämpligt atl den intagne slussas över t. ex. till ett behandlingshem eller till<br>
familjevård direkt efter avgiftningen. Om försöket utfaller väl bör den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intagne
ges möjlighet all tillbringa återstoden av vårdtiden enligt LVM Prop.
1987/88:147 utanför LVM-hemmet. Självfallet kan man också välja att skriva ut
honom och därmed låta tvångsvården upphöra, om det bedöms som sannolikt att
vården kan fullföljas i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lösning som jag förordar i fråga om hur vårdtiden bör användas ställer stora
krav på att socialnämnderna medverkar aktivt i vårdplaneringen. Dämtöver krävs
att tvångsvården är väl integrerad i den övriga missbrukarvården. LVM-hemmen
bör vara nära knutna till de långsiktiga behandlingsenheterna; de frivilliga
behandlingshemmen, vårdkollektiven, familjevården, olika behandlingsprogram i
öppenvården etc. Jag återkommer fill dessa frägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beräkning
av vårdtiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värd
med stöd av LVM påbörjas enligt nu gällande regler inte i och med länsrättens
beslut om beredande av värd utan genom beslut om intagning på ett sådant hem
som är särskilt avsett att lämna vård enligt LVM. Beslutet om intagning fattas
av den som förestår vården vid hemmet efter framställning av socialnämnden. Den
lid under vilken missbmkaren even-, tuellt varit omedelbart omhändertagen
räknas inte in i vårdtiden. Om vården inleds pä sjukhus med stöd av 12 § LVM
räknas tiden för sjukhusvistelsen i allmänhet in i vårdtiden. I propositionen
om LVM (prop. 1981/82:8 s. 79) framhålls att en längre sjukhusvistelse, liksom
andra långvariga avbrott i värden på institution, som regel bör föranleda att
den enskilde skrivs ut från vård enligt lagen. Nägon särskild regel om atl vård
utanför insfilutionen skall räknas av från värdtiden finns inle. Tvärtom
förutsätts att den intagne skall beredas möjlighet att vistas i andra värdformer.
Sådan värd skall då ingå i vårdtiden enligt LVM. Det har inte heller ansetts
nödvändigt atl i lagen ange vad som skall gälla i fråga om beräkning . av
vårdfiden, om missbmkaren avviker eller blir intagen i häkte eller ■
kriminalvårdsanstalt. Även i sådana fall får institutionsledningen bedöma
humvida man vill låta vårdbeslutet bestå eller om man bör skriva ut
missbmkaren. Det senare alternativet bör enhgt motiven regelmässigt komma till
användning när del är fråga om en frånvaro som är längre än en månad.
Motiveringen för detta ställningstagande är att syftet med vården då knappast
kan uppnäs inom den vårdtid som återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik som har riktats mot nuvarande ordning har framför allt gällt<br>
det förhållandet att fid då missbrukaren olovligen vistas utanför institutio<br>
nen inte räknas av från värdtiden. Jag har förståelse för denna kritik.<br>
Beredningens kartläggning har visat att rymningarna från LVM-hemmen<br>
blivit anmärkningsvärt vanliga. Vid ca 40 % av alla vårdtillfällen enligt<br>
LVM under år 1985 förekom sålunda avvikningar frän behandlingshem<br>
men. Vid ca 10 % av fallen översteg den tid som missbrukaren var avviken<br>
frän insfilutionen tvä veckor. För narkotikamissbrukarnas del var antalet<br>
rymningar ännu mycket vanligare och avvikelseperioderna längre. Bland<br>
dessa förekom sålunda rymningar i nära 70 % av fallen. Över en tredjedel<br>
av de LVM-vårdade narkotikamissbmkarna hade en avvikelseperiod som<br>
översteg tvä veckor. Jag anser mot denna bakgrund, i likhet med socialbe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>redningen och flertalet
remissinstanser, att en ändring är nödvändig. Del Prop. 1987/88:147 rimmar
för övrigt dåligt med vårdens syfte — atl motivera missbrukaren till en
fortsalt behandling - att skriva ut honom från vård innan detta syfte har uppnåtts.
Samhällets ansvar för missbmkaren får inte upphöra därför att denne avbryter
vården genom att avvika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av vad jag tidigare anfört skall missbrukaren under vårdtiden kunna
vistas pä LVM-hem eller vårdas i annan form. Den som förestår vården skall, så
snart del kan ske med hänsyn lill den planerade vården, besluta alt den intagne
skall beredas fillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form.
Sådan vård skall givetvis ingå i värdtiden. Även tid dä missbmkaren är intagen
pä sjukhus bör inräknas i värdtiden i enlighet med nu gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
missbmkaren avvikit frän etl LVM-hem eller annat hem i vilket han är intagen,
bör den tid varunder han olovligen vistas utanför hemmet inte få inräknas i
vårdtiden. Det är dock nödvändigt att, om missbrukaren hållit sig undan en
längre tid, pröva om förutsättningar för upphörande av LVM-vården föreligger.
Om missbmkaren avhållit sig från missbmk under bortovaron, är det ju möjligt
att vården kan upphöra. Detta torde emellerfid höra till ovanligheterna. Om
han hållit sig undan en längre tid - minst sex månader i följd - är det rimligt
att beslutet om värd upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
missbrukare som under vårdfiden lovligen vistas i egel hem, men som börjar
missbruka igen kan behöva återintas på LVM-hemmet. Om missbmkaren efter
beslutet om hämtning håller sig undan, bör fiden efter beslutet inle räknas in
i vårdtiden. Han håller sig då olovligen borta från LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser vidare, i likhet med socialberedningen och flertalet remissinstanser,
att inte heller tid som missbrukaren tillbringar i häkte eller på
kriminalvårdsanstalt bör räknas in i vårdtiden. Han är ju då berövad sin frihet
på grund av brott och inte för atl få vård för sitt missbmk. En annan sak är
alt en längre fids vistelse inom kriminalvården bör kunna leda lill att behovet
av LVM-vård minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett par avseenden föreslår jag emellertid lösningar som avviker från
socialberedningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
har föreslagit att utgångspunkten för beräkningen av vårdtiden, liksom nu, bör
vara dagen för beslutet om intagning på elt LVM-hem och inle verkställigheten.
Vidare bör, enligt beredningen, vård-liden inte heller i fortsättningen omfatta
den tid under vilken missbmkaren varit omedelbart omhändertagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser emellertid, i likhet med socialstyrelsen, att vårdtiden bör räknas från
verkställigheten av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller av rättens
beslut om vård om detta inte föregåtts av ett omedelbart omhändertagande. Det
främsta motivet för detta är att det för den enskilde klienten ofta framstår
som naturligt atl räkna värdtiden från den dag vården påbörjades oberoende om
det rör sig om ett beslut om omedelbart omhändertagande eller ett vårdbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har det framkommit under remissbehandlingen att det förekom<br>
mer alt beslutet om intagning och den fakfiska inställelsen på LVM-hem<br>
met eller på sjukhuset sker vid olika tidpunkter. Enligl min mening är del,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med hänvisning till vad
jag nyss anfört, lämpligt att vårdtiden räknas frän den dag värden påbörjades,
dvs. verkställigheten, och inte frän beslutet om intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslär således att
vårdtiden räknas från den dag dä beslutet om omedelbart omhändertagande eller
vård verkställs genom inställelse på ett LVM-hem eller sjukhus. Tid under
vilken missbmkaren beretts fillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i
annan form liksom tid för vård pä sjukhus bör inräknas i värden i enlighet med
nu gällande regler. Frän vårdtiden bör avräknas den tid under vilken
missbmkaren olovligen vistas utanför det hem där vården skall bedrivas. Likaså
bör avräknas den tid under vilken han är häktad eller intagen på
kriminalvårdsanstalt. Värden skall upphöra när syftet med den har uppnåtts och'
senast sex månader efter det att den påbörjades. Vården upphör genom beslut om
utskrivning som fattas av den som förestår vården vid det LVM-hem där
missbrukaren är inskriven.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6.1
Socialnämndens skyldigheter under vårdtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Socialnämndens skyldighet att under vårdtiden anordna vård för missbmkaren
utanför LVM-hemmet slås fast i lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet s. 314-318.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
fåtal av remissinstanserna har invändningar mot beredningens förslag. Tre av
remissinstanserna, Föreningen Sveriges socialchefer, SACO/SR och ALRO, avvisar
helt tanken på atl vårdtiden enligt LVM skall kunna utnyttjas för vård utanför
LVM-hemmet. Några av remissinstanserna är kritiska till att denna värd skall
kunna ges av institutioner med enskild huvudman (se avsnitt 4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Jag har tidigare slagit fast atl syftet med LVM-vården är och bör vara att
motivera missbrukaren för fortsatt behandling i andra former. Målet är att
LVM-vården skall ge realistiska fömtsättningar för missbmkaren att fullfölja
elt långsiktigt behandlingsprogram. För att skapa sädana fömtsättningar harjag
föreslagit atl vårdtiden förlängs till högst sex månader. Denna vårdtid skall
kunna utnyttjas bl.a. för att pröva behandling i andra vårdformer som t.ex.
enskilt eller kommunalt drivna behandlingshem, familjehem eller olika typer av
behandlingsprogram i öppen vård. Vården med slöd av LVM skall ses som elt led
i en längre behandling och tjäna som utgångspunkt för molivationsarbete och
planering av vård- och stödinsatser, som i de flesta fall mäste fortgå efter
det att vården enligt LVM avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt den ordning som nu
gäller har socialnämnden det övergripande vårdansvaret för missbrukaren och
LVM-hemmet det omedelbara behandlingsansvaret. I del avseendet föreslär jag
ingen ändring. Uppdelningen är emellertid inte alltid tydlig och preciseringar
behövs i vissa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vården
enligt LVM ges alltid genom ett LVM-hem. Det ankommer på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>socialnämnden
att ordna plats för missbrukaren pä ett LVM-hem, varefter Prop. 1987/88:147 den
som förestår vården vid hemmet fattar ett formellt beslut om intagning. På
socialnämnden ankommer det i detta inledande skede atl även föranstalta om
sjukhusvård, om sädan behövs. Den faktiska vården av missbmkaren behöver inle
nödvändigtvis äga rum på det LVM-hem där missbrukaren formellt har tagits in.
Det är möjligt och ibland lämpligt alt redan i vårdens inledningsskede föra
missbmkaren till exempelvis ett enskilt drivet behandlingskollektiv. Elt beslut
om sädan vård utom LVM-hemmet fattas av den som förestår värden vid hemmet, i
regel föreståndaren. Det ligger i sakens natur att beslutet i eft sådant fall,
när missbmkaren aldrig varit på hemmet, endast i forrnell mening fattas av
föreståndaren. 1 praktiken är det socialnämnden som i samråd med missbrukaren och
föreståndaren bestämt i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
bestämmer således enligt nu gällande ordning var vården av missbrukaren skall
inledas. Delta är ändamålsenhgl eftersom det är socialnämnden som bäst känner
missbmkaren. Det är ocksä socialnämnden som har det övergripande vårdansvaret
och som skall utnyttja olika insfitutioner som resurser i arbetet med att
rehabilitera missbrukaren. Jag har, som jag tidigare redovisat, föreslagit att
socialnämnden på länsstyrelsens uppdrag skall utföra utredningen i ärenden om
atl bereda någon vård enligt LVM. Härigenom ökar fömtsättningarna för alt
socialnämnden tidigt skall kunna etablera kontakt med missbrukaren i syfte att
planera och genomföra insatser för honom. Socialnämnden har ansvaret för
planeringen av vården och för att rättens beslut om vård verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
missbrukaren tagits in på ett LVM-hem övergår behandlingsansvaret på hemmet.
Socialnämnden har dock fortfarande det övergripande värdansvaret för den
intagne och det åligger i första hand den av nämnden utsedde kontaktmannen att
noga följa vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
vårdtiden på hemmet skall den som förestår vården där i samråd med den enskilde
och socialnämnden arbeta för atl missbrukaren skall få komma lill något enskilt
eller offentligt drivet behandlingshem eller delta i något stmkturerat
öppenvårdsprogram eller få stöd och omvårdnad i andra former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste fömtsältningen för att missbrukaren skall kunna få pröva
öppenvårdsinsatser och andra insatser utanför LVM-hemmen är att sådan vård
finns fillgänglig. Av förarbetena till LVM framgår (prop. 1981/82:8 s. 91) att
det i första hand ankommer på socialnämnden att se fill att vårdlagarna kan
erbjudas ändamålsenliga vårdformer utanför institutionerna. Del uttalas vidare
att det främst åvilar den intagne missbmkarens kontaktman i den öppna
socialtjänsten att stödja och hjälpa honom när han vistas utanför institutionen
för försök med vård i annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan således slås fast att socialnämnden redan har ett ansvar för att<br>
anordna vård ulom LVM-hemmet för den intagne. Samtidigt kan jag kon<br>
statera att ett av de vanligaste klagomålen från bl. a. klientorganisationer<br>
och LVM-hem gäller bristen på stöd- och hjälpinsatser från socialnämnden<br>
under och efter LVM-hemsvistdsen. Det är mot denna bakgmnd nödvän<br>
digt att socialnämndens redan nu gällande ansvar i detta hänseende lyfts<br>
fram ur motiven och förs in direkt i LVM. Jag föreslår därför att lagen skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kompletteras med en
bestämmelse varav framgår alt det åligger socialnämnden att anordna insatser
under vårdtiden för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad som föreslås är
således ingen ny funktion för socialnämnden. Däremot är avsikten med förslaget
att inskärpa betydelsen av alt nämnden fullgör sin skyldighet. För i princip
varje inlagen bör således socialnämnden anordna någon form av vård utanför
LVM-hemmet under värdtiden. Endast i undantagsfall kan det av
behandlingsmässiga skäl vara uteslutet med vistelse utanför LVM-institutionen.
Det stora flertalet LVM-klienter skall få möjlighet att pröva andra vårdformer
som t. ex. långsiktiga behandlingsprogram på någon institution eller i
öppenvård. Socialnämnden måste därför planera och anordna sädana insatser. Det
blir en viktig uppgift för LVM-klientens kontaktman atl i samråd med klienten
och hemmet utforma ändamålsenliga vårdinsatser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6.2
Föreståndarens redovisningsskyldighet gentemot LVM-hemmets styrelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Föreståndaren för LVM-hemmet åläggs en redovisningsskyldighet gentemot
LVM-hemmets styrelse i de fall en intagen vistats pä ett LVM-hem i tre månader
utan att vård i annan form prövats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet s. 314-318).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
fåtal av remissinstanserna har invändningar mot beredningens förslag.
Socialstyrelsen avstyrker förslaget med mofiveringen atl regeln kan leda lill
att klienten slussas till värd utanför LVM-hemmet innan han är mogen för det.
Kammarrätten i Jönköping avstyrker förslaget med motiveringen att regeln inte
behövs. Göteborgs kommun förordar att LVM-styrdsema upphör. I stället bör
socialnämnden ges ett avgörande inflytande över beslut som rör placeringen och
vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag nyss anfört skall den som förestår vården vid LVM-hemmet i samråd med
missbrukaren och socialnämnden verka för att missbrukaren kan beredas värd
utanför LVM-hemmet sä snart det är behandlingsmässigt möjligt.
Behandlingsbesluten rörande den intagne bör emellertid även i fortsättningen
fattas av den som har honom i sin omedelbara vård, dvs. i regel föreståndaren
för LVM-hemmet. Det är denne som på nära håll kan följa missbmkarens utveckling
och som bäst kan avgöra när han kan föras över till vård i annan form. Det
åligger ocksä föreståndaren att fortlöpande bevaka om LVM-vården kan upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såväl behandlingsskäl som
rättssäkerhetsskäl talar emellertid för att styrelsen för LVM-hemmet ges
vidgade insyns- och fillsynsuppgifter. Enligt min mening är det en viktig
uppgift för styrelsen att genom sin insyn bevaka atl klienten erbjuds värd i
annan form samt alt LVM-vården upphör så snart vården kan ges i frivilliga
former. Det är angeläget att vårdtiden inle utnyttjas fullt ut till vård på
LVM-hemmet ay slentrian eller brist på konstruktiva lösningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår därför att
LVM kompletteras med en bestämmelse som ålägger föreståndaren en
redovisningsskyldighet gentemot styrelsen i de fall en missbmkare efter tre
månader fortfarande vistas pä ett LVM-hem utan att vård i annan form prövats.
Föreståndaren skall anmäla fallet till styrelsen och ange orsaken till att
överföring inte skett. Styrelsen skall inte överpröva föreståndarens ätgärder
men kan genom insynen påverka föreståndaren och t. ex. initiera översyn av
hemmets vårdrutiner. Styrelsen får genom denna insyn ocksä en bild av
socialnämndernas insatser för de intagna och kan i förekommande fall göra
nämnderna uppmärksamma på brister och verka för atl vård i annan form skall
komma till stånd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6.3
Socialnämndens skyldigheter efter vårdtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Socialnämnden skall akfivt verka för atl den enskilde efter vårdtiden får
bostad och arbete eller utbildning samt se till att han får personligt stöd
eller behandling för alt komma ifrån sitt missbruk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med milt (betänkandet s. 314-318).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Majoriteten av de remissinstanser som uttalat sig i frågan lillstyrker
förslaget. Två remissinstanser avstyrker. Arvika kommun anser alt
socialnämndens ansvar i dessa avseenden redan framgår av socialtjänsfiagen.
Verdandi anser all förslaget inte ställer tillräckligt starka krav på
socialnämndernas skyldigheter i samband med ett tvångsomhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hdsingsborgs kommun delar
beredningens synsätt, men anser atl det är tveksamt om rätten till bostad,
arbete och utbildning skall regleras i vårdlagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt 14 § andra stycket LVM skall socialnämnden i samräd med den som
förestår värden vid hemmet och den intagne förbereda stöd- och hjälpinsatser
för tiden efter utskrivningen från hemmet. Sådana insatser skall främst
inriktas på att tillgodose behovet av bostad, arbete eller utbildning.
Förberedelserna inför utskrivningen har således ansetts vara en viktig del av
nämndens insatser för de intagna. Genom att bäde socialnämndens och
institutionens resurser sätts in för att förbättra den intagnes sociala
situation inför utskrivningen bör del enligt förarbetena till bestämmelsen
(prop. 1981/82:8 s. 90) i många fall vara möjligt att åstadkomma en lösning som
ger den intagne realistiska utsikter atl komma ifrån missbruket efter utskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
planera stöd- och hjälpinsatser för tiden efter tvångsvårdens upphörande
åvilar främst socialnämnden. Genom bestämmelsen i 14 § andra stycket har en del
av detta ansvar lagts på institutionen. Socialberedningen har genom sina
undersökningar och vid sina hearings funnit alt eftervårdsinsatserna ofta är
otillräckliga. Kritiken har framför allt avsett socialnämndens insatser. Det
har bl. a. sagts att det inle är ovanligt alt missbmkaren</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efter vistelsen på ett
LVM-hem inle möts av några fortsatta stödinsatser trots att de eftervårdande
insatserna ofta är avgörande för rehabihleringen. En vård som enbart består av
vistelse på elt LVM- hem utan uppföljning och stöd på hemorten har små
möjligheter atl lyckas. Socialnämnden måste därför alltid anordna en
ändamålsenlig och för den enskilde särskilt anpassad eftervård. Det ankommer
redan enligt nu gällande lagstiftning på socialnämnden atl göra detta. Mot
bakgrund av de brister som har iakttagits bör lagen förtydligas även i detta
avseende. Enligl min mening bör i lagen anges alt socialnämnden skall aktivt
verka för att den enskilde efter vårdfiden får bostad och arbete eller
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den enskilde
missbrukaren efter vårdtidens slut får en bostad och ett arbete eller
utbildning, ökar hans möjligheter alt själv ta ansvar för sin situation. Det är
emellertid också nödvändigt atl hans egna resurser förstärks genom ett
fortsatt personligt stöd från socialtjänsten. Kontaktmannens insatser bör
alltså inte upphöra i och med alt LVM-vården upphör. I många fall kan det
dessutom krävas en fortsatt behandling eller annat stöd som sträcker sig längt
framåt i tiden. Jag har därför funnit att socialnämndens insatser efter
vårdtiden bör avse inle enbart hjälp till bostad och arbete eller utbildning
utan även stöd eller behandling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Inledande sjukhusvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den nuvarande bestämmelsen om att vården skall inledas på sjukhus, om
förutsättningarna för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med
hänsyn till den planerade värden i övrigt, ändras inle. Socialnämnden ges rätt
alt begära polishandräckning för alt få missbrukaren transporterad fill
sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En ny bestämmelse
införs om skyldighet för överläkaren att se lill atl socialnämnden eller den
som förestår vården vid ett LVM-hem genast underrättas, om missbrukaren vill
lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Överläkaren får vidare besluta alt
missbrukaren skall hindras alt lämna sjukhuset under den tid som behövs för alt
säkerställa alt missbrukaren kan föras över till elt LVM-hem. Överläkaren ges
också rätt atl begära polishandräckning för alt inställa missbrukaren vid elt
LVM-hem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt ulom beträffande förslaget om överläkarens
rätt atl begära polishandräckning. Beredningen har inte behandlat den frågan
(belänkandet s. 318-326).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har fått etl övervägande positivt mottagande. Flertalet av de
remissinstanser som tagit ställning i frågan lillstyrker de föreslagna
ändringarna. Tre av dessa föreslår all kvarhållningsrätten kombineras med en
skyldighet för polismyndigheten alt pä begäran av överläkaren lämna biträde
för att inställa missbrukaren pä LVM-hemmet. Fyra remissinstanser, som är mer
eller mindre positiva lill förslaget, anser alt frägan om kvarhållningsrätten
bör belysas ytterligare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sju av remissinstanserna
anser att beredningens förslag inte är tillräckli- Prop. 1987/88:147 ga för
att lösa problemen. Några av dessa föreslår att lagen kompletteras och skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
två remissinstanser motsätter sig alt en kvarhållningsrätt införs i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tolv
remissinstanser behandlar inte förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
12 § LVM skall vården inledas på sjukhus, om det anses lämpligt med hänsyn till
den planerade vården i övrigt och fömtsättningarna för sjukhusvård är
uppfyllda. Den som är omedelbart omhändertagen skall utan dröjsmål beredas vård
antingen i etl LVM-hem eller pä sjukhus, det senare under samma fömtsättningar
som nyss nämnts. Det åligger socialnämnden att föranstalta om nu nämnd vård.
Om någon under väi-dfiden på LVM-hemmet behöver sjukhusvärd som inte kan ges
genom hemmets försorg, skall vården fortsätta på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledande
sjukhusvård kan således ges bäde när nägon är omedelbart omhändertagen och när
det finns en dom om vård. En missbmkare kan dessutom behöva sjukhusvård även
efter det att han tagits in på ett LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av lagtexten i 12 § innebär att man. utgår från att LVM-vård som regel skall
inledas på ett sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen om LVM betonas (prop. 1981/82:8 s. 85 f.) att behov av avgiftning
oftast motiverar vård under betryggande medicinsk övervakning och att de bästa
resurserna för detta finns på sjukhus. Om emellertid en värdinstitution som
svarar för LVM-vård är utrustad med sjukvårdsresurser som är tillräckliga för
alt möta värdbehovet, måste man kunna avstå från att anlita sjukhusels. I del
sammanhanget framhålls att om den intagne själv bestämt motsätter sig
sjukhusvård, den som regel inte bör genomföras. Det sägs vidare att, om det
kan antas föreligga en uppenbar risk atl missbmkaren avviker från sjukhuset
eller på annat sätt använder sjukhustiden för att äventyra den vård som man
har beslutat om, man får överväga att avstå från den inledande sjukhusvården.
Det erinras också om atl sjukhuset inte har någon rätt alt hålla kvar
missbrukaren eller hämta honom fillbaka med stöd av LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen framhöll socialutskottet i sitt av riksdagen<br>
godkända betänkande (SoU 1981/82:22 s. 19) bl. a. att hälso- och sjukvår<br>
den måste la sin del av ansvaret för missbrukargrupperna. Den som vårdas<br>
med stöd av LVM och är i behov av vård på sjukhus måste självfallet<br>
beredas sädan vård. Detta innebär, enligt utskottet, att det i de flesta fall<br>
torde vara nödvändigt att låta LVM-vården inledas pä sjukhus, oavsett<br>
risken att missbrukaren avviker. Formuleringen av 12 § fick enligt utskot<br>
tet inte tolkas som att man skulle kunna avstå frän den sjukhusvård som<br>
missbrukaren kan behöva. Det framhölls i sammanhanget alt rätten till<br>
sjukhusvård är alt betrakta som etl erbjudande och inle som ett tvång.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM mbbar
således inte principen att hälso- och sjukvården skall respek- Prop.
1987/88:147 lera den enskildes rätt att bestämma över sin kroppsliga
integritet. Utskottet tog ocksä upp frågan om biträde av polis och framhöll
(s. 31) att möjligheten i 26 § LVM att anlita biträde av polis inte avsåg
överföring till sjukhus. Polisens bistånd får inte användas för atl med våld
föra någon till sjukhus mot hans vilja eller återföra honom till sjukhuset, om
han har avvikit därifrån. Däremot möter inte hinder att anlita polismyndigheten
för att förflytta en intagen som i och för sig går med på sjukhusvård.
Utskottet framhöll slufiigen att rent allmänt borde biträde av polismyndigheten
inte begäras annal än då en åtgärd inle gick att genomföra på något annal sätt,
t. ex. genom socialnämndens eller vårdinstitutionens egen personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagna ändringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningen har åberopat egna undersökningar som
visar att LVM-vården inletts med sjukhusvård i betydligt mindre utsträckning än
vad som förväntades vid lagens tillkomst. Av de klienter som fick LVM-vård år
1986 var det 40 % som inledde vården med sjukhusvård. Undersökningarna visar
vidare enligl beredningen alt förhållandena varierar mycket mellan olika
kommuner beroende på graden av samarbete mellan polis, socialtjänst och hälso-
och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har vidare uppgetl alt undersökningarna också
visar att man på LVM-hemmen anser atl en betydande del av de LVM-klienter som
inle fått sjukhusvärd borde ha fått sådan i LVM-vårdens inledningsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns enligt beredningen flera olika förklaringar till
atl inledande sjukhusvård förekommer i mindre utsträckning än vad som
förutsattes vid LVM:s tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förklaring kan vara att behovet av sjukhusvård inte är
sä stort som man trodde. Delta motsägs dock av vad som nyss sagts om
LVM-hcm-mens bedömning. Deras bedömning vinner också slöd av vad beredningen
inhämtat från alkoholkliniker som erbjuder inledande sjukhusvård. Från dessa har
upplysts alt avgiftningen av LVM-patienter inte sällan är medicinskt
komplicerad bl. a. beroende pä atl många av de missbrukare som kommer i fråga
för omhändertagande eller värd med stöd av lagen har höga promillehalter
alkohol i blodet eller har missbrukat leknisk sprit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan förklaring till alt bestämmelsen om inledande
sjukhusvård inte har tillämpats i väntad omfattning kan vara alt man
traditionellt inom nykterhetsvården accepterat avgiftning utanför sjukhus.
Beredningens undersökningar visar all för varje år som gäll sedan
socialljänstreformen har antalet sjukhusvårdade missbrukare ökat totalt sett.
Detta tyder enligl beredningen på alt den traditionella attityden håller på alt
förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har ibland framförts all en tänkbar orsak till att så få
fått inledande<br>
sjukhusvård är atl missbrukarna inte är välkomna på sjukhusen. Något<br>
generellt stöd för denna uppfattning har enligl beredningen inle påvisats.<br>
Del kan emellertid antas att de mest utagerande och våldsamma missbru<br>
karna av säkerhetsskäl inle kan las emot. De kliniker som erbjuder en<br>
utbyggd och väl fungerande inledande sjukhusvård har omvittnat att en<br>
dast en mycket hög beredskap hos polisen gör atl man kan ta emot</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>missbrukare som kan antas
bli våldsamma. Samverkan med polisen anses Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nödvändig för
verksamheten. På de håll där samverkan saknas erbjuds inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inledande sjukhusvärd i
tillnärmelsevis den utsträckning som på orter där</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådan fungerar. Delta
tyder enligt beredningen på att det finns visst fog för .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppfattningen att den
traditionella hälso- och sjukvården inle gärna lar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emot missbrukare som kan
bli våldsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan orsak till att inledande sjukhusvård förekommer så sällan på vissa orter
är att man befarar alt missbmkaren skall avvika från sjukhuset.
Socialberedningen har uppgetl alt även denna uppfattning stöds av beredningens
samtal med de alkoholkliniker som tar emot missbmkare med stöd av LVM för
inledande sjukhusvärd. På dessa kliniker tillämpar.man etl icke författningsenligt
system med kvarhållning till dess polisen kommer. Delta system anses utgöra en
förutsättning för att klinikerna skall kunna ta emot missbmkare ulan nägon
större urskillning. Beredningen har som illustration lill problemet hänvisat
till aktuella uppgifter från Stockholm. På Sabbatsbergs sjukhus har nästan
varje LVM-vårdad narkotikamissbmkare avvikit under sjukhusvården. Detta har
lett till att man inte längre anser sig kunna bereda narkotikamissbmkare
inledande sjukhusvård pä det sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är de skäl som anges i lagens förarbeten om att<br>
LVM-vården i allmänhet skall inledas på sjukhus fortfarande giltiga. Vad<br>
som sades i motiven till LVM om det faktiska behovet av medicinsk<br>
omvårdnad för LVM-klienterna gäller fortfarande och har fått ökad aklua-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>litet
genom drogmissbrukets utveckling. Den ökande frekvensen av biandmissbruk och
förekomsten av HIV-smitta bland missbmkarna har lett till att hälso- och
sjukvärdens insatser blivit allt mer nödvändiga. Den av olika skäl önskvärda
inriktningen mot mindre LVM-hem kan komma atl medföra försämrade möjligheter
att tillhandahälla medicinsk sakkunskap på hemmen. Det är vidare
betydelsefullt att den som av samhället berövats sin frihet alllid erbjuds
bästa möjliga hälso-och sjukvård. Detta gäller i särskilt hög grad den som
berövats friheten av det skälet att del föreligger en allvarlig fara för hans
hälsa. Huvudsyftet med LVM-vården är att lägga grunden till en mera långvarig,
frivillig behandlingsinsats. Vården under abstinensskedel anses vara av stor
vikt när det gäller atl skapa motivation för fortsatt vård. Om missbrukaren
inte erbjuds en vård som svarar mot hans behov, kan molivationsarbetel
motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser således att LVM-vård i regel bör inledas med värd på sjukhus. Jag kan samtidigt
konstatera atl alltför få klienter får sädan sjukhusvärd i dag. Del är därför
nödvändigt att överväga åtgärder för att öka möjligheterna att bereda
klienterna sjukhusvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för att missbrukaren avviker är etl viktigt skäl fill att så få missbmkare
inleder LVM-vården med sjukhusvård..Risken för att någon skall avvika är som
regel störst i del inledande skedet då missbmkaren ofta är orolig och känner en
stark drift all fortsätta sitt missbmk. Från flera undersökningar vet man också
att det är främst under nägon av de första dagarna av en värdperiod som
missbrukaren avviker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man skall kunna ge missbrukarna sjukhusvård i den utsträckning<br>
som svarar mot deras faktiska behov av sådan vård, måste man minska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>deras
möjligheter att avvika i samband med sjukhusvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Respekten för patientens
självbestämmande och integritet är en viktig Prop. 1987/88:147 utgångspunkt för
hälso- och sjukvården. Ingen får mot sin vilja hållas kvar på elt sjukhus eller
utsättas för någon behandling eller något ingrepp. Det finns bara två i lag
särskilt angivna undanlag frän denna huvudregel. Undantagen gäller dels den som
lider av en psykisk sjukdom, dels den som lider av en allmänfarlig eller
venerisk sjukdom. Dessa kan i vissa kvalificerade fall mot sin vilja kvarhållas
på sjukhus och utsättas för behandling. Det kan i sammanhanget också noteras
att en behandlingsåtgärd i vissa fall kan få vidtas mot den som är ur stånd att
ge samtycke. Det skall då vara fråga om nödfall eller s. k. presumerat
samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att principen om frivillighet i hälso- och sjukvården är av så
fundamental betydelse alt avsteg därifrån måste grundas på mycket starka skäl.
Önskemålet atl förhindra att en missbmkare avviker från beslutad LVM-vård är
inte tillräckligt för alt frångå den principen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är således inte beredd atl föreslå att en LVM-patient på etl sjukhus skall
kunna behandlas där mot sin vilja eller kvarhållas på sjukhuset i
behandlingssyfte. Här mäste nuvarande ordning gälla. En annan sak är att det
måste skapas garantier för att den beslutade LVM-vården kan genomföras. Som
anförts tidigare finns det starka skäl för att hindra en LVM-patient från atl
avvika. För det första är det självklart att den som efter domstolsprövning
ansetts behöva LVM-vård också måste få sådan värd. Avvikningarna från sjukhusen
har för det andra fått den olyckliga konsekvensen att LVM-pafienterna erhållit
sjukhusvärd i alltför liten utsträckning. Visserligen måste den LVM-patient
som vill lämna sjukhuset också få göra det, men samtidigt behövs det regler som
garanterar att han då i stället omedelbart överförs till del LVM-hem där han är
intagen eller, i väntan på alt han överförs dit, tas om hand av polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslär därför att det införs en skyldighet för den ansvarige överläkaren att
se till alt den som förestår värden vid LVM-hémmet eller socialnämnden
underrättas om patienten vill lämna sjukhuset. Den som tagit emot
underrättelsen bör därefter omedelbart ordna transport av missbrukaren till
LVM-hemmet, antingen genom nägon representant för hemmet eller socialnämnden
eller genom polisens försorg. Medan man väntar på transport bör patienten kunna
hindras från alt lämna sjukhuset. Det ligger i sakens natur att man på
sjukhuset dessförinnan gjort en bedömning av om lagen (1966:293) om beredande
av sluten psykiatrisk vård i vissa fall är tillämplig eller om det föreligger
en sådan nödsituafion att pafienten mäste ha vård. Har patienten redan hunnit
lämna sjukhuset bör även detta meddelas den som förestår vården vid LVM-hemmet
eller socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka atl den begränsade kvarhållningsrätt på sjukhuset,<br>
som förslaget sålunda innebär, inte utgör något avsteg frän principen om<br>
självbestämmande och frivillighet inom hälso- och sjukvärden. Det är<br>
således inte fråga om atl hålla kvar patienten för behandling utan endast en<br>
åtgärd för att trygga att patienten inte avviker frän LVM-vården. Pafien-<br>
tens önskemål om att få avstå från behandling och vistelse på sjukhus skall<br>
alltid uppfyllas. Pafienten är emellertid genom beslutet om LVM-vård<br>
redan berövad friheten. Det är därför naturligt att han förs över till<br>
LVM-hemmet när han avstår från sjukhusbehandling. Det är därför också</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>naturligt alt han hindras
att lämna sjukhuset medan han väntar på Irans- Prop. 1987/88:147 port.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tid under vilken missbrukaren skall få hållas kvar på sjukhuset bör inte vara
längre än vad som behövs för att anordna transport till LVM-hemmet. Del bör
åligga överläkaren atl genast se lill att saken anmäls till LVM-hemmet eller
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
har övervägt andra lösningar, däribland en som innebär att patienten vårdas på
sjukhuset under bevakning av personal från LVM-hemmet eller från etl
bevakningsförelag. Beredningen har emellertid funnit att denna lösning skulle
var mer ingripande för patienten, riskera att störa övrigt vårdarbete på
avdelningen och kräva ökade resurser. Den lösning som jag, liksom beredningen,
förordar är tydligare för pafienten och kan inte utnyttjas i nägot annat syfte
än att säkra transporten av missbrukaren till LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
åläggs visserligen enligt milt förslag att genast se till att socialnämnden
eller den som förestår vården vid LVM-hemmet underrättas om patienten vill
lämna sjukhuset. Nämnden och den som föreslår vården vid LVM-hemmet har, som
nyss nämnts, sedan möjlighet att anlita polishandräckning för all överföra
missbmkaren till LVM-hemmet. Några remissinstanser har ansett att även
överläkaren bör ges rätt atl begära polishandräckning för detta ändamål. En av
dem, riksåklagaren, påpekar att omvägen om socialnämnden eller LVM-hemmet kan
ta för lång lid, eftersom del kan röra sig om ett ganska snabbi förlopp när en
missbmkare väl gett lill känna alt han avser att lämna sjukhuset. Enligt
riksåklagaren bör överläkaren därför kunna anlita polishandräckning i avvaktan
på att ansvaret övertas av socialnämnden eller LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar denna uppfattning och föreslår därför alt överläkaren ges rätt att i
samband med kvarhållning på sjukhuset begära polishandräckning för atl återföra
missbrukaren till LVM-hemmet. En föreskrift om delta bör tas in i LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att en missbrukare enligt
nu gällande regler, bortsett från en nödsituafion, inle kan transporteras till
etl sjukhus mot sin egen vilja. Enligl vad socialberedningen inhämtat
förekommer det ofta alt missbrukare motsätter sig att föras lill ett sjukhus,
inle för att de motsätter sig sjukhusvärd utan därför att de är emot värd över
huvud tagel. Samtidigt kan det, även i delta fall, ofta vara betydelsefullt att
de fär komma i kontakt med sjukhusets läkare. Det kan inte uteslutas alt en
sädan kontakt kan leda till att de accepterar den sjukvårdande behandling som
sjukhuset har atl erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
åligger socialnämnden att föranstalta om inledande sjukhusvård. Enligl min
mening bör LVM kompletteras med en föreskrift som ger socialnämnden rätt att
begära polisens biträde med alt föra en missbmkare även till sjukhus. Härigenom
kan missbmkaren få information av en utanför LVM-vården stående läkare om
vilken behandling som erbjuds honom. Om missbrukaren avböjer sjukhusvård, får
han transporteras till ett LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns skäl att tro att den föreslagna kvarhållningsrätten kommer att<br>
medföra atl flertalet av de missbrukare som blir föremål för vård med stöd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av LVM kan ges inledande
sjukhusvård om de behöver det. Det är emellertid realistiskt att räkna med att
del kommer att finnas klienter som motsätter sig varje form av vård och som
därför inte kommer att kunna beredas vård pä sjukhus. Med all sannolikhet kommer
dessa svårigheter att vara särskilt påtagliga i fråga om en del av
narkotikamissbmkarna. För att dessa skall få medicinsk omvårdnad måste det
således finnas en beredskap för att tillgodose dessa klienters behov av
avgiftning och medicinsk vård vid LVM-hemmen. Det innebär alt vissa av
LVM-hemmen måste ha tillgång till erforderliga somatiska och psykiatriska
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Där det framstår som
ofrånkomligt alt bygga upp resurser för hälso- och sjukvård inom LVM-hemmen,
bör de komma till stånd genom sjukvårdshuvudmannens försorg, i enlighet med
den allmänna ansvarsfördelning mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård som
gäller bl. a. detta område. De närmare formerna för hur detta skall ske får
avgöras från fall fill fall genom samarbetsavtal mellan de berörda huvudmännen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Huvudmannaskapet för LVM-vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
LVM-vård skall även i fortsättningen lämnas genom hem som drivs av
landsfingskommuner eller kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sociaiberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt (belänkandet s. 326 f. och 354 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker beredningens förslag eller lämnar det
utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tvä remissinstanser,
Stockholms och Helsingborgs kommuner, avstyrker förslaget och förordar atl
även enskilda huvudmän ges möjligheter att driva hem enligt LVM. Helsingborgs
kommun anser emellertid alt offentliga huvudmän skall förbehållas ansvaret alt
driva hem för vårdlagare som behöver slå under särskilt noggrann tillsyn enligl
18 § LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun och RNS anser att staten bör vara huvudman för LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Vård med stöd av LVM skall enligt nu gällande regler lämnas genom hem som drivs
av landstingskommuner eller kommuner och som enligt en institutionsplan är
särskilt avsedda att kunna lämna sådan vård (I I §). Etl sådant hem skall slå
under ledning av en styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna regel innebär att
endast hem med landstings- eller kommunal huvudman får ta ansvaret för de olika
tvångsbefogenheter lagen medger. Dit hör atl besluta om intagning och
utskrivning från elt LVM-hem, att påkalla biträde av polis, atl omhänderta viss
egendom och att kroppsvisilera de intagna samt alt i vissa fall begränsa deras
rörelsefrihet och kontrollera innehållet i försändelser till dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som vårdas med stöd av
LVM måste emellertid inte vistas på LVM-hemmet under hela vårdtiden. Tvärtom
föreskrivs i 15 § LVM atl den som vårdas med stöd av lagen så snart det kan ske
med hänsyn till den planerade vården bör beredas fillfälle att lämna LVM-hemmet
för att på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försök vårdas i annan form
eller vistas i eget hem. Det möjliggör bl. a. att Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den intagne kan placeras
pä en vårdinstitution med enskild huvudman. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommunala hem där han
intagits enligt LVM behåller då del formella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ansvaret för beslut enligt
lagen och kan t. ex. begära biträde av poUsen för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att återhämta missbrukaren
om denne avviker eller på annat sätt försvårar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genomförandet av vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av vad jag tidigare anfört bör vårdtiden enligt LVM även i
fortsättningen ge utrymme för vård utanför LVM-hemmet. Jag har bl. a.
föreslagit alt det uttryckligen slås fast i lagen alt socialnämnden skall se
till att sädan vård ordnas. Det betyder atl bl. a. enskilt drivna institutioner
bör kunna spela en viktig roll i LVM-vården även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har synpunkter på att enskilt drivna hem kan utnyttjas för vård
utanför LVM-hemmet under vårdtiden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anser all det är betänkligt om man genom en föriängning av vårdtiden vidgar
möjligheterna att använda privata institufioner för vård under den tid
tvängsbeslut föreligger. RFHL och Verdandi har liknande invändningar. RFHL
anser att det är rimligt att värd utanför LVM-hemmet i ökad utsträckning skall
kunna ges vid hem som drivs av enskild huvudman, men motsätter sig att värden
ges vid instititulioner som drivs med framträdande vinstmotiv. RFHL anser att
hem som drivs av ideella organisationer i samverkan med myndigheter bildar en
kategori av enskilt drivna hem som ej kan jämställas med sådana privata, vinstinrikta-de
behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser inte att det finns skäl atl hindra socialnämnderna atl använda enskilt
drivna instilutioner för försöksvis anordnad vård utanför LVM-hemmen. En sädan
begränsning skulle allvarligt försvåra möjligheterna alt bereda den som är
intagen på etl LVM-hem vård utanför hemmet under vårdtiden med tanke på att
stiftelser och enskilda numera svarar för en betydande andel av platserna vid
behandlingshemmen för missbmkare. Till bilden hör också alt del endast är
enstaka hem som drivs i vinstsyfte. De flesta drivs av ideella organisationer i
nära samverkan med socialnämnder och andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är emellertid inte beredd att föreslå att hem med enskild huvudman skall få ta
ansvaret för de olika tvångsbefogenheter som lagen medger. Jag är således
överens med beredningen och de remissinstanser som anser att LVM-hemmen även i
fortsättningen bör drivas av offentliga huvudmän. Enligt min mening har de
motiv som anfördes för en sådan ordning i. förarbetena till LVM alltjämt
giltighet. Vård med stöd av LVM mäste omgärdas av olika
rättssäkerhetsgarantier. En sådan viktig rättssäkerhetsgaranti är det ansvar
som åvilar styrelserna vid de hem som har ansvar för LVM-vården. Enligl min
mening är del knappast möjligt att i samma grad fillgodose kraven på
rättssäkerhet inom ramen för enskilt driven vård. Det framstår vidare som
principiellt betänkligt om samhället frånhänder sig det faktiska ansvaret för
människor som berövats sin frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga är om del är mest ändamålsenligt att staten eller landsting och
kommuner är huvudmän för LVM-hemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de huvudmannaskapsförändringar som genomfördes är 1983 fick<br>
kommuner och landsting ansvaret för anordnande och drift av bl. a. be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handlingshemmen
för missbrukare, inkl. LVM-hemmen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett statligt
huvudmannaskap för LVM-hemmen kan från vissa synpunkter framstå som logiskt.
Tvångsvårdens roll i missbrukarvården — dess syfte, de situationer i vilka
tvångsvård skall aktualiseras, vårdtidens längd etc. — fastställs av
statsmakterna, genom beslut i regering och riksdag. Villkoret för att lagen
skall tillärnpas i verkligheten är dock att de kommunala huvudmännen ställer
erforderliga värdresurser till förfogande. Den aktuella situationen visar att
sä inte har skett i fillräcklig omfattning, trots den skyldighet som landsting
och kommuner har enligl 23 § socialtjänstlagen atl anordna de hem för vård
eller boende (inkl. LVM-hem) som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns emellertid också
allvarliga invändningar mot en återgång lill statligt huvudmannaskap. Som framgått
av vad jag tidigare anfört är del av central betydelse att utslussningen från
LVM-hemmen och uppföljningen av tvångsvärden i andra vårdformer förbättras.
Tvångsvården kan aldrig leda fill några varaktiga resultat om den, som i dag
dessvärte ofta är fallet, blir en lösryckt episod i missbrukarens liv.
Tvångsvärden måste ses som elt inslag i etl långvarigt behandlingsprogram, som
en inledande del av en planerad behandling. Om LVM-vården gavs statligt
huvudmannaskap -till skillnad från övriga vårdresurser — skulle den avskiljas
från resten av vården och den nödvändiga samordningen mellan tvångsvården och
annan vård skulle yfterligare försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser således, i
likhet med beredningen, alt det inte är någon lösning på problemen alt staten
på nytt skulle ta över det direkta, huvudmannaansvaret för LVM-vården.
LVM-hemmen bör således, enligt min mening, även i fortsättningen ha
landstingskommuner eller kommuner som huvudmän. Behovet av en stafiig styrning
av LVM-vården måste tillgodoses i andra former.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Den lagtekniska lösningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Mina
förslag genomförs i en ny lag om vård av missbrukare i vissa fall. Den nya
lagen bygger till stor del på den nuvarande men utformas på ett mer
lättillängligt sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Överensstämmer med milt (betänkandet s. 367).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endast
två remissinstanser, länsrätten i Stockholms län och Verdandi, har behandlat
förslaget. Länsrätten anser atl de preciseringar, ändringar och
kompletteringar av LVM, som beredningen har föreslagit, inte är av sådan
omfattning och av sådant slag att rätten känner sig övertygad om att LVM
behöver ersättas av en ny lag med samma namn. Verdandi anser att det är grovt
vilseledande av socialberedningen att hävda atl de föreslagna ändringama i sak
inte är av den omfattningen att den nuvarande lagens mbrik behöver ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den nuvarande LVM är strukturerad pä ett sådant sätt att
lagen bitvis är svårläst. Läsare som vill följa gången av ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärende tvingas bläddra
fram och tillbaka i lagen. Den bör därför ges en mer Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>logisk disposition ufifrån
handläggningsordningen av ett LVM-ärende. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer, i likhet med
socialberedningens förslag, att innebära att sä gott</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som samtliga paragrafer i
LVM berörs. Jag anser det därför lämpligt atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mina förslag genomförs i
en ny lag som ersätter den nuvarande. Den nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen kan till stor del
bygga på den nuvarande, men bör utformas på ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer lättillgängligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande lagens rubrik är väl inarbetad och bör av den anledningen inte
ändras, eftersom det inte finns särskilda skäl för del. Rubriken täcker väl
lagens föreslagna innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättals
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om vård av missbmkare i
vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Förslaget till lag om vård av missbrukare i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen bygger till stor del pä den gamla men innebär också en del nyheter.
Nya regler ges om syftet med tvångsvård, läkares skyldighet atl anmäla behov av
etl omedelbart omhändertagande, beräkning av vårdtid, kvarhållningsrätt på
sjukhus, socialnämndens ansvar under vårdtiden och anmälningsskyldighet för
LVM-hemsföreständare om en intagen inte bereds vård utanför LVM-hemmet.
Sakliga ändringar och tillägg görs huvudsakligen i reglerna om grunderna för
att bereda tvångsvård, rätten atl besluta om omedelbart omhändertagande, utredningsförfarandet,
när rättens beslut om vård upphör att gälla, vårdtiden och polishandräckning.
Samtidigt genomförs en del lagtekniska förenklingar och förtydliganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispositionen
är ny. Några mdlanmbriker är ocksä nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
börjar med Inledande bestämmelser (1—3 §§). Här återfinns en portalparagraf (I
§), bestämmelser som klargör LVM:s roll i förhållande till frivillig vård (2 §)
och en bestämmelse om syftet med vården (3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
de inledande bestämmelserna följer regler om beredande av vård (4-12 §§). Här
anges grunderna för tvångsvård (4 §) och vem som beslutar om sådan vård (5 §).
Vidare finns föreskrifter om anmälningsskyldighet till länsstyrelsen (6 §),
utredningsförfarandet (7 och 8 §§), förordnande av kontaktman (9 §),
läkarundersökning (10 §), ansökan om vård (11 §) och verkställighet av beslut
om tvångsvård samt när sådant beslut upphör att gälla (12 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
reglerna om beredande av värd finns bestämmelser om omedelbart omhändertagande
(13-19 §§). Här ges bestämmelser om beslut om omedelbart omhändertagande (13
§), läkares anmälningsskyldighet lill social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nämnden
(14 §), underställning av och underrättelse om elt beslut om Prop.
1987/88:147 omedelbart omhändertagande (15 §), kommunikation med den omhändertagne
(16 §), frister för prövning av underställt beslut och för ansökan om vård (17
och 18 §§) samt bestämmelser om verkställighet av beslut om omedelbart
omhändertagande (19 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under mbriken Vårdtid upptas bestämmelser om när vården
skall upphöra och hur vårdtiden beräknas (20 och 21 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därefter följer regler om vården (22-30 §§). Här ges
bestämmelser om var tvångsvård lämnas (22 och 23 §§) och om inledande
sjukhusvård och kvarhållningsrätt pä sjukhus (24 §). Vidare finns regler om
vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för den som föreslår vården vid
etl LVM-hem under vårdtiden samt regler om socialnämndens ansvar under och
efter denna tid (25-30 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare finns bestämmelser som handlar bl. a. om särskilda
befogenheter att omhänderta viss egendom och hur man sedan skall förfara med
den (31-36 §§), samt bestämmelserom handläggning av mål och ärenden (37-43 §§),
överklagande av beslut (44 §), polishandräckning (45 §) och åtals-prövning (46
§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under mbriken Övriga bestämmelser finns regler som
förklarar vad som avses med socialnämnden och länsstyrelsen samt forumregler
för länsrätt (47 §). Vidare finns vissa regler om LVM-hemmens styrelser (48 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag nu går över fill att kommentera lagförslaget,
inriktar jag mig på nyheterna. De regler, som har flyttals från den gamla lagen
till den nya utan ändring i sak, går jag i allmänhet inte in pä. För en
kommentar till dessa regler får jag hänvisa till de förarbeten som ligger lill
gmnd för den gamla lagen (prop. 1981/82:8 s. 73-122 och 124-128, SoU 22). Jag
vill även hänvisa till de förarbeten som ligger lill grund för ändringar i 17
resp. 2,9, 10, 12,21 och 33 §§ i den gamla lagen (prop. 1981/82:141 s. 51, JuU
49 och 60 resp. prop. 1983/84:174 s. 29-32, SoU 33).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § De i 1 § socialtjänstlagen (1980:620) angivna målen
för samhällets<br>
socialtjänst skall vara vägledande för all värd som syftar till att hjälpa<br>
enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller<br>
andra beroendeframkallande medel. Vården skall bygga på respekt för den<br>
enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt del är<br>
möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 1 § i den gamla
lagen. Enda skillnaden är att också missbruk av "andra
beroendeframkallande medel" är omnämnt. Utvidgningen är föranledd av en
motsvarande ändring i förutsättningarna för tvångsvård, vilken kommenteras
närmare i specialmotiveringen till 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i
samförstånd med<br>
honom enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620). En missbru<br>
kare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förut<br>
sättningar som anges i denna lag (tvångsvård).</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För tvångsvårdens innehåll
och utformning gäller bestämmelserna i soci- Prop. 1987/88:147
altjänstlagen, om inle något annat anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar del av 2 § första stycket i den gamla lagen. Ordet
"kan" i den gamla lagen har dock bytts ut mot "skall",
vilket kommenteras närmare i specialmötiveringen lill 4 §. Bestämmelserna i
första stycket klargör LVM:s roll i förhållande lill frivillig värd. Den
frivilliga vården ges enligl socialtjänstlagen (1980:620), SoL, medan
missbmkarvård oberoende av den enskildes samtycke ges enligt LVM. Sådan vård
som ges med stöd av LVM kallas tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket motsvarar 14 § första stycket i den gamla lagen. Hänvisningen
fill socialtjänstlagen innebär bl. a. atl principerna om helhetssyn,
normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet skall gälla sä långt
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Tvångsvården skall syfta till alt motivera missbrukaren att frivilligt
medverka lill fortsatt behandling och stöd för atl komma ifrån sitt missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf, som är ny, anger syftet med tvångsvården. Syftet är alt motivera
missbrukaren all frivilligt medverka till fortsatt behandling och slöd för atl
komma ifrån missbruket. Detta innebär både ett långsiktigt mål, nämligen frihet
frän missbmkei, och ett kortsiktigt mål, nämligen motivation till frivillig
vård. Genom vården uppnår man dessutom den effekten aft elt fortgående missbmk
avbryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsvårdens
syfte har belydelse bl. a. när det gäller att avgöra när tvångsvården skall
upphöra. Som framgår av 20 § skall tvångsvården upphöra sä snart syftet med
vården är uppnått och allfid senast när vården har pågått i sex månader. Vården
skall alltså upphöra före sexmånadersfris-lens utgång, om tillräckliga skäl
talar för alt missbmkaren är motiverad att frivilligt ta emot fortsatt
behandling och stöd för att komma ifrån missbmkel. Bestämmelsen fömtsätter en
fortlöpande prövning av om missbrukaren har blivit så motiverad att han bedöms
klara fortsatt behövlig vård i frivilliga former. Det räcker alltså inte alt
han förklarar sig gå med på sådan vård. Se vidare kommentaren till 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredande
av vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett fortgående missbmk av
alkohol, narkotika eller annat beroendeframkallande medel är i behov av värd
för att komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt
socialtjänsfiagen (1980:620) eller på något annat sätt och han till följd av
missbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utsätter sin fysiska eller
psykiska hälsa för allvarlig fara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppenbarligen äventyrar sina
levnadsförhållanden i övrigt, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kan befaras komma alt
allvarligt skada sig själv eller någon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1966:293) om<br>
beredande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall, hindrar detta inte ett<br>
beslut om tvångsvård enligt denna lag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
paragraf, som motsvarar 2 och 3 §§ i den gamla lagen, anger Prop.
1987/88:147 fömtsättningarna för alt bereda en missbrukare tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan den gamla lagen föreskriver atl missbrukaren
oberoende av eget samtycke "kan" beredas vård (2 §) och alt vård
"får" beslutas (3 §) anges i första stycket all tvångsvärd skall
beslutas, om förutsättningarna för sädan vård i övrigt är uppfyllda. Om
missbmkaren eller hans närslående befinner sig i så allvarlig situation som
lagen anger och frivilliga insatser inte hjälper har samhället en skyldighet
att ingripa. Genom ordet "skall" markeras detta ansvar. Ordet
"skall" används även i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om
vård av unga, LVU, i motsvarande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet fortgående missbruk har samma innebörd som i den
gamla lagen. Detta har berörts i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.3.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från nuvarande ordning omfattar
bestämmelserna i första stycket förutom missbruk av alkohol och narkotika även
missbmk av annat beroendeframkallande medel. Detta tillägg har behandlats i
avsnitt 4.3.1. Avsikten med tillägget är att i första hand fånga upp del
allvarliga missbmk av flyktiga lösningsmedel som förekommer i inle obetydlig omfattning.
De medel som missbrukas är t.ex. toulen, triklorelylen, xylen och bensen. Dessa
ämnen finns i bl. a. thinner, lim, färger, fläckborttag-ningsmedd och som
drivgas i sprayförpackningar. Ullrycket beroendeframkallande medel avser att
täcka även läkemedel och andra medel som utan atl vara klassificerade som
narkotika missbmkas på ett sädant sätt att fömtsättningarna för etl
tvångsomhändertagande i övrigt är uppfyllda. Det skall vara fräga om medel som
kan framkalla ett beroende och leda fill allvarliga medicinska och sociala
skador liknande dem, som alkohol och narkotika kan ge. Begreppet
"beroendeframkallande medel" förekommer såväl i LVU som i SoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den gamla lagen angavs söm en fömtsättning för
tvångsvård alt missbmkaren skulle vara i trängande behov av sådan värd. Ordet
trängande återfinns inle i den nya lagen. Detta förhållande har behandlats i avsniU
4.3.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Före ett beslut om tvångsvård måste rätlen enligl
nuvarande ordning konstatera att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt
socialtjänstlagen eller någon annan lag såsom t. ex. LVU eller lagen (1966:293)
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, LSPV. Vårdbehovet kan
naturligtvis i vissa fall tillgodoses även utan inblandning av något
offentligt organ. Med orden eller på något annat sätt i första stycket kommer
även sådan värd alt innefattas vid bedömningen av behovet av tvångsvård. Av
paragrafens andra stycke framgår att om någon för en kortare tid ges vård med
stöd av LSPV, delta inte hindrar elt beslut om tvångsvård enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tvångsvård krävs vidare att det pä gmnd av missbruket
föreligger<br>
sådana omständigheter som anges i endera av specialindikationerna i<br>
punkterna 1, 2 eller 3. Specialindikationen [punkten 1 - att den enskilde<br>
fill följd av missbmkel utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig<br>
fara - finns redan enligt gällande ordning. Den sociala specialindikationen<br>
i punkten 2 år däremot ny. Den har behandlats i den allmänna motivering<br>
en, avsnitt 4.3.2. Avsikten är atl domstolen vid sin prövning av om en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>missbrukare
skall beredas tvångsvård skall göra en helhetsbedömning av Prop. 1987/88:147
missbmkarens personliga förhållanden. Omständigheter som skall beaktas är inte
bara faran för missbmkarens fysiska eller psykiska hälsa, dvs. om
förutsättningen för tvångsvård enligl specialindikafionen i punkten 1 föreligger,
utan även om han på grund av missbruket äventyrar sina levnadsförhållanden i
övrigt, varvid punkten 2 kan bli tillämplig. Den sociala indikationen lar sikte
pä omständigheter som vid en helhetsbedömning närmast framstår som avgörande
för den enskildes fortsatta liv. Missbrukaren är på väg att hamna i ett
socialt "utanförskap" fill följd av missbruket. Missbmkel dominerar
hans livsföring. Han är till följd av missbruket nära att helt slås ut från
arbetsmarknad eller utbildning och att förlora möjligheterna till ett normalt
boende. Han kan inte längre upprätthålla normala sociala relationer. Del skall
således vara fråga om en utomordentligt allvarlig situafion, där missbmkel
uppenbarligen äventyrar, dvs. näst intill omintetgör, missbmkarens möjligheter
att under lång tid framöver leva ett människovärdigt liv. I sådana fall måste
samhället ingripa med tvångsvård även om hälsan i strikt medicinsk mening ännu
inte kan anses allvarligt hotad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkten
3 som tar sikte pä risken för självmord och skada på närstående överensstämmer
med nuvarande ordning. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.3.3 vad gäller
skada på annan än missbmkaren själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket som i sak överensstämmer med 2 § andra stycket i den gamla lagen har
ändrats endast redaktionellt. Framhållas bör att bestämmelsens utformning får
övervägas på nytt i anslutning till den reformering av den psykiatriska
tvängsvårdslagstiftningen som förbereds i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ta upp frågan om den nya lagens avgränsning mot
smittskyddslagen (1968:231). Syftet med smittskyddslagen är att skydda
befolkningen mot allvarliga smittsamma sjukdomar. De sjukdomar som omfattas av
lagen delas in i främst allmänfarliga och veneriska sjukdomar. Den enskildes
behov av hälso- och sjukvård när han drabbas av smitta är det sörjt för genom
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Delta innebär att LVM och
smittskyddslagen kan tillämpas parallellt och oberoende av varandra. Alt en
missbrukare är smittad av exempelvis gonorré eller HIV hindrar inte att han
bereds vård enligt LVM, om LVM:s övriga rekvisit är uppfyllda. Han är under
vistelsen på LVM-hemmet underkastad smittskyddslagens regler om t.ex.
skyldighet att följa läkares föreskrifter om åtgärder för att hindra
smittspridning. Om en missbrukare som bereds vård med stöd av LVM på ett LVM-hem
är smittad av en allmänfarlig eller venerisk sjukdom och det finns gmndad
anledning att befara att han sprider smitta på LVM-hemmet, kan han med slöd av
smittskyddslagens regler mot sin vilja tas in på ett sjukhus. Del finns således
inget som hindrar alt någon som vårdas enligt LVM blir föremål för ätgärder
enligt smittskyddslagen, om hänsynen till smittskyddet så kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget kan erinras om att det från och med den 1 februari 1987<br>
införts (prop. 1986/87:2, SoU 9, rskr. 82) en möjlighet att överföra en<br>
narkotikamissbrukare som är inlagen på sjukhus med stöd av smittskydds<br>
lagen lill en institution där han kan få adekvat vård och behandling för sitt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>missbruk. En sådan
överflyttning förutsätter att missbmkaren går med på Prop. 1987/88:147 den.
Vid vistelsen på institutionen anses intagningen vid sjukhuset bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förutsättning föreligger för ett tvångsomhändertagande enligt både LVM och
smittskyddslagen, bör länsstyrelsen och smittskyddsläkaren samråda innan en
framställning om tvångsingripande enligl någon av de nämnda lagarna görs hos
länsrätten. Om de finner att det finns skäl anta alt missbmkaren kan tas om
hand på ett sådant sätt enligl LVM, att det inle finns gmndad anledning befara
att han skall sprida smitta, bör framställningen till länsrätten avse vård
enligt LVM. Om det däremot står klart att sädan risk för smittspridning
föreligger, bör framställningen i stället avse intagning på sjukhus enligt
smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del finns gmndad anledning att befara att den som vårdas enligt LVM sprider
smitta, kan smittskyddsläkaren - om förutsättningar i övrigt föreligger - göra
en framställning till länsrätten om intagning på sjukhus enligt
smittskyddslagen. Beslutar länsrätten om intagning bör beslutet om LVM-vård
bestå. Beslutet enligt smittskyddslagen innebär dock atl den smittade skall
flyttas över till etl sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
socialdepartementet bereds för närvarande en proposition med förslag om en ny
smittskyddslagstiftning. I det sammanhanget övervägs möjligheterna för
smittskyddsläkaren atl ingripa mot den som sprider smitta lill andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Länsrätten beslutar om beredande av tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
överensstämmer i sak med 4 § i den gamla lagen, men har ändrats språkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
och 7 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt<br>
med missbrukare är skyldiga alt anmäla fill länsstyrelsen om de fär känne<br>
dom om att nägon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Detta<br>
skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare män<br>
än som följer av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
läkare skall göra anmälan till länsstyrelsen, om han i sin verksamhet kommer i
kontakt med någon som kan antas vara i behov av vård enligl denna lag och han
bedömer all denne inte kan beredas tillfredsslällande värd eller behandling
genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Länsstyrelsen skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt<br>
6 § eller på något annat sätt har fält kännedom om all del kan finnas skäl<br>
all bereda någon tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
som anges i 6 § första stycket är skyldiga att lämna länsstyrelsen alla
uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 6 § och 7 § andra stycket motsvarar i sak 30 § i den<br>
gamla lagen. Vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts. Be<br>
stämmelsen i 7 § första stycket motsvarar 5 § första stycket första mening<br>
en i den gamla lagen. Föreskriften i den gamla lagen, att länsstyrelsen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utreder
om det finns skäl alt bereda nägon värd, har byggts ul för att Prop. 1987/88:147
klargöra dels när länsstyrelsen skall inleda utredning enligt lagen, dels alt
ett LVM-ärende kan initieras såväl genom en anmälan enligt 6 § som genom alt
l.ex. en anhörig vänder sig till myndigheten. Med att inleda utredning förstås
inte bara alt den skall påbörjas genom att uppgifter inhämtas från andra
myndigheter ulan även atl länsstyrelsen har elt ansvar för att utredningen
fullföljs (jfr kommentarerna till 50 § SoL, prop. 1979/80:1, del As. 562). Av
37 § framgår all utredningen skall handläggas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ När en fråga uppkommit om atl bereda en missbrukare tvångsvärd skall
socialnämnden lämna länsstyrelsen en redogörelse för missbrukarens förhållanden
saml för tidigare vidtagna och för planerade åtgärder. Socialnämnden skall
också ange i vilket hem intagning kan ske och vilken värd utanför hemmet som
planeras, om intagning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
att socialnämnden skall utföra utredningsarbetet är ny. Den har behandlats i
den allmänna mofiveringen, avsnitt 4.4. Paragrafen bygger i övrigt på 5 § andra
stycket i den gamla lagen, som anger innehållet i länsstyrelsens ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för ansökningsförfarandet skall fortfarande ligga hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skall emellertid i normalfallet anlita socialnämnden för själva
utredningsarbetet. Socialnämnden skall på gmnd av sin allmänna
utredningsskyldighet enligt 50 § SoL alltid göra en utredning när nämnden fått
kännedom om nägot som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Åtgärder från
nämndens sida kan vara påkallade oavsett om LVM kan antas vara tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen åläggs socialnämnden alt lämna länsstyrelsen en redogörelse för den
enskildes aktuella situation och för tidigare vårdinsatser. Socialnämnden
skall också ange vilka ätgärder som planeras från nämndens sida. Det får
förutsättas att nämnden delegerar dessa uppgifter till en tjänsteman hos
nämnden, i regel den kontaktman som utses enligt 9 §. Enligl 54 § SoL skall i
ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot enskild gälla
förvaltningslagens bestämmelser om parts rätt till insyn, kommunikation, parts
rätt alt meddela sig muntligt m. m. Dessa bestämmelser gäller även när det är
fråga om elt yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör
myndighetsutövning mot enskild hos denna. Delta innebär att förvaltningslagens
regler om bl. a. kommunikafion skulle vara tillämpliga vid ett förfarande där
socialnämnden avgav ett yttrande till länsstyrelsen i ett LVM-ärende. Etl
sådant förfarande skulle innebära risk för dubbla processer och därmed onödigt
dröjsmål genom atl en missbrukare t. ex. begär att fä inställa sig pä ett
sammanträde med socialnämnden. För atl undvika en sådan ordning föreskrivs i 8
§ att socialnämnden skall lämna en redogörelse för missbrukarens förhållanden i
olika avseenden. Det uppdras alltså åt nämnden atl föranstalta om en utredning
som inte skall mynna ul i elt förslag. Utredarens uppgift blir endast alt samla
in och sammanställa fakta och upplysningar. Eftersom det inle blir fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>något
egentligt yttrande frän nämnden blir förvaltningslagens regler om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>94
kommunikation m. m. inte tillämpliga. Av 52 § SoL följer samtidigt alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>missbmkaren bör hällas
underrättad om de journalanteckningar och andra Prop. 1987/88:147
anteckningar som förs om honom. Missbrukaren får i vart fall möjlighet att
yttra sig över redogörelsen sedan målet anhängiggjorts i domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om del är socialnämnden, eller en tjänsteman hos nämnden, som utför själva
utredningsarbetet, är del som nämnts vid 7 § länsstyrelsen som har ansvaret för
att utredningen blir fullständig. Länsstyrelsen kan låta komplettera
utredningen t. ex. genom att uppmana socialnämnden atl vidta nägon ytterligare
utredningsåtgärd. En företrädare för länsstyrelsen kan naturligtvis också välja
att träffa missbrukaren under utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det är socialnämnden som skall ordna en plats för missbmkaren pä etl LVM-hem,
är det lämpligt atl nämnden åläggs att upplysa länsstyrelsen om vilket hem som
kan komma i fråga. Den ändring som görs i förhållande lill vad som nu gäller är
alt skyldigheten uttryckligen läggs på nämnden. I praktiken fungerar det redan
så att länsstyrelsen inhämtar uppgifter från socialnämnden, som bäst känner
klienten och som har en god överblick över institutionsresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
har ell värdansvar för missbrukaren. Detta innebär bl. a. atl det är
socialnämnden som skall anordna insatser för missbrukaren utanför LVM-hemmet,
om intagning sker (se 27 §). Det är viktigt att socialnämnden på ett fidigt
stadium, redan under ulredningsförfarandet, kan ange vilken vård utanför
LVM-hemmet som bör komma i fråga. Det är angelägel för vårdens resultat all
LVM-vården utnyttjas för sädana insatser. Därför skall en plan över värden i
allmänhet ingå i utredningen när länsrätten bedömer om LVM-vård kan anses
befogad. Det ligger i sakens natur att en långtgående konkretisering av
planerna inle alltid är möjlig. En översiktlig planering bör dock alllid kunna
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Socialnämnden skall i samband med att redogörelsen enligt 8 § upprättas utse
en tjänsteman hos nämnden som skall svara för kontakterna med missbrukaren och
med olika vårdgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen slås fast att en tjänsteman hos nämnden skall utses till kontaktman
för missbrukaren i samband med att redogörelsen upprättas. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 14 § andra stycket tredje meningen i den gamla lagen, men anger
nu tydligare alt kontaktmannen skall utses redan under utredningstiden.
Erfarenheterna visar att den enskilde behöver stöd även under denna tid.
Avsikten är atl kontaktmannen skall följa missbrukaren under hela vårdfiden.
Efter vårdtidens slut eller om tvångsvård inte kommer till stånd finns inte
längre nägon gmnd för en kontaktman enligt LVM. Om del är befogat och i
överensstämmelse med den enskildes vilja kan dä utses kontaktperson enligt SoL.
I vart fall bör det vara naturligt att samma person hos socialnämnden även fär
ett ansvar för de eventuella frivilliga insatser som kan komma i fräga. Till
kontaktmannens uppgifter hör att informera den enskilde om vilka regler som
gäller för vården. En annan viktig uppgift är atl förmedla kontakt med andra i
missbmkarens närhet som kan bistå denne. Detta förutsätter givetvis samtycke
från den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ledamot av socialnämnden kan, till skillnad från vad som hittills har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>„,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gällt,
inte längre utses till kontaktman.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 § När utredningen har
inletts skall länsstyrelsen, om det inte är up- Prop. 1987/88:147<br>
penbart obehövligt, besluta om läkamndersökning av missbmkaren samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utse
en läkare för undersökningen. Läkaren skall i ett intyg ange missbrukarens
aktuella hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 5 § tredje stycket första meningen och 25 § första stycket första
meningen i den gamla lagen. Som framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt
4.4, skall läkaren enbart uttala sig om missbmkarens aktuella hälsotillstånd
och inte om fömtsättningarna för tvångsvård enligt hans åsikt är uppfyllda. Det
är länsrätten som har all göra bedömningen om fömtsättningar för tvångsvård
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkarundersökning
behöver inte ske om det är uppenbart obehövligt. Därmed avses t. ex. det fallet
att elt aktuellt läkarintyg redan finns i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Anser länsstyrelsen efter utredning alt det finns skäl alt bereda<br>
någon tvångsvård, skall länsstyrelsen ansöka om sådan vård hos länsrät<br>
ten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ansökan skall fogas de uppgifter socialnämnden lämnat enligt 8 § och, om det
inte möter synnerligt hinder, ett läkarintyg om missbrukarens aktuella
hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ansökan inte innehåller läkarintyg eller om det behövs av något annat skäl, får
rätten besluta om läkamndersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena motsvarar i huvudsak 5 § i den gamla lagen. Länsstyrelsen
skall i sin ansökan ange vilka omständigheter som åberopas som stöd för
ansökan. Länsstyrelsen skall bifoga socialnämndens uppgifter om missbrukarens
förhållanden m. m. och i normalfallet elt läkarintyg. Bestämmelsen i tredje
stycket motsvarar 25 § första stycket andra meningen i den gamla lagen. Elt
tillägg har gjorts med orden "eller om det behövs av något annat
skäl" vilket lar sikte på del fallet alt rätten av någon anledning anser
sig behöva etl nytt intyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Har rätten beslutat om tvångsvård skall socialnämnden se till alt<br>
beslutet verkställs genom alt missbmkaren bereds värd i elt hem som<br>
avses i 22 § eller, i fall som avses i 24 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlens
beslut upphör alt gälla, om vården inte har påbörjats inom fyra veckor frän den
dag dä beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
upphör också alt gälla om missbrukaren, sedan vården har påbörjats, under minst
sex månader i följd antingen har vistats olovligen utanför elt hem som avses i
22 § eller varil inlagen i häkte eller kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket motsvarar 6 § första stycket och 12 § första<br>
stycket andra meningen i den gamla lagen. Här har bestämmelserna förts<br>
samman och därmed anges tydligare vad socialnämndens verkställighets-<br>
åtgärder avser. I verkställigheten ingår atl se lill att missbrukaren får en<br>
plats på ett LVM-hem och all han inställer sig på hemmet. Om socialnämn<br>
den finner atl missbrukaren behöver sjukhusvård skall nämnden se till all<br>
han bereds plats på ett sjukhus för inledande sjukhusvård. Att själva<br>
beslutet om intagning på etl LVM-hem fattas av den som förestår vården</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>""</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>där framgär av 25 §. Av 45
§ framgär alt polismyndigheten pä begäran skall Prop. 1987/88:147 bistå
socialnämnden med alt genomföra ett vårdbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket, som har sin huvudsakliga motsvarighet i 6 § andra stycket i
den gamla lagen, har anpassats till motsvarande bestämmelse i LVU. Tidsfristen
har sålunda utökats frän två till fyra veckor räknat frän den dag då rättens
beslut vann laga kraft. Genom ändringen motverkas att beslutet om vård hinner
förfalla, om missbmkaren håller sig undan. Fyra veckor ger ett rimligt utrymme
för att förmå missbmkaren att inställa sig frivilligt och för att, vid behov,
ordna polishämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i tredje stycket år ny och har tillkommit som en följd av bestämmelserna i 21 §
om beräkning av värdtiden. Som värdtid skall enligt 21 § inte räknas den tid då
missbrukaren utan tillstånd vistas utanför ett LVM-hem eller då han är häktad
eller intagen i en kriminalvårdsanstall. Detta innebär att vårdtiden förlängs
med den tid som missbmkaren varil avviken eller intagen i häkte eller
kriminalvårdsanstalt. Om missbmkaren i något fall skulle vara avviken eller
intagen under en längre tid — minst sex månader i följd - skall beslutet om
tvångsvård upphöra att gälla. Efter en så lång tid är del rimligt att en
domstol avgör om fömtsättningar för vård fortfarande är för handen. Det fordras
alltså ett nytt ansöknings- och domstolsförfarande för att missbrukaren efter
denna lid skall kunna vårdas med stöd av LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omedelbart
omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Socialnämnden eller polismyndigheten får besluta atl en missbmkare
omedelbart skall omhändertas, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det är sannolikt att han kan
beredas vård med stöd av denna lag, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rättens beslut om värd inte kan
avvaktas pä grund av att han kan antas få sitt hälsotillstånd allvariigt
försämrat, om han inte får omedelbar vård, eller på gmnd av att det föreligger
en överhängande risk för att han till följd av sitt fillstånd kommer atl
allvarligt skada sig själv eller någon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om
omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som
nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
länsstyrelsen har ansökt om tvångsvård, fär även rätten besluta att .
missbrukaren omedelbart skall omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
innehåll har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.5. Första
stycket har sin motsvarighet i 8 § första stycket i den gamla lagen. En nyhet
är dock att socialnämnden vid sidan av polismyndigheten skall kunna besluta om
omedelbara omhändertaganden. Polismyndigheten skall alltså även fortsättningsvis
besluta om ett omedelbart omhändertagande av en missbmkare som polisen träffar
på i sin verksamhet, om fömtsättningarna för att göra det är uppfyllda. Likaså
skall socialnämnden besluta om omedelbart omhändertagande i fall där dess
företrädare har uppmärksammat eller fått vetskap om missbrukare som behöver
las om hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägget
av en social indikation i 4 § första stycket 2 har inte lett till<br>
någon utvidgning av gmnderna för omedelbart omhändertagande.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Det är socialnämnden som sådan som skall
fatta beslut Prop. 1987/88:147 om omedelbart omhändertagande. Ofta är det
emellertid mycket bråttom. Del är då inte alltid möjligt alt tillkalla nämnden
för alt denna skall besluta i frägan. Nämndens ordförande eller någon annan
ledamot som nämnden har förordnat har därför getts rätt att besluta om
omedelbart omhändertagande, om nämndens beslut inle kan avvaktas. Etl beslut
som har fattats av nämndens ordförande eller någon annan ledamot kan inte ändras
av nämnden. För att ge nämnden insyn i hur dessa ärenden handläggs har
emellertid föreskrivits en anmälningsplikt lill nämnden. Beslutet skall anmälas
vid nämndens nästa sammanträde. Regeln motsvarar vad som föreskrivs om
omedelbart omhändertagande i 6 § andra stycket LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje, stycket motsvarar 8 § andra stycket i den gamla
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § En läkare skall göra anmälan lill socialnämnden, om
han i sin<br>
verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas omedelbart<br>
behöva tas om hand enligl denna lag och han bedömer att denne inte kan<br>
beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen för<br>
sorg eller i övrigt inom hälso- och sjuk värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen, som är ny och utformad på liknande sätt som
6 § andra stycket, åläggs en läkare att anmäla behov av omedelbart
omhändertagande direkt till socialnämnden om behovet av vård inte kan
tillgodoses av honom själv och inte heller på annat håll inom hälso- och
sjukvården. Regeln har införts för att en läkare om det är brådskande inle
skall vara hänvisad till att vända sig fill länsstyrelsen för att initiera ett
ärende om tvångsvård. Han kan i stället vända sig direkt till socialnämnden,
som om fömtsättningarna är uppfyllda snabbt kan besluta om ett omedelbart omhändertagande.
Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen,' avsnitt 4.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Har socialnämnden eller polismyndigheten beslutat om
omedelbart<br>
omhändertagande, skall beslutet genast underställas länsrätten eller, om<br>
beslutet har fattats efter det atl länsstyrelsen har ansökt om tvångsvård,<br>
den rätt som prövar frågan om vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har
polismyndigheten fatlat beslutet, skall myndigheten genast underrätta
socialnämnden om sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som har sin motsvarighet i 9 § första stycket
första meningen och tredje stycket första meningen i den gamla lagen, har
anpassats till alt även socialnämnden skall kunna besluta om omedelbara
omhändertaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Bestämmelsen om alt ett omedelbart
omhändertagande genast skall underställas länsrätten har bibehållits. Del finns
inle skäl atl ge socialnämnden en längre frist när det gäller atl underställa
elt omedelbart omhändertagande än vad som gäller för polismyndigheten.
Socialnämnden får se lill att det skapas ändamålsenliga rufiner inom
socialförvaltningen för omedelbara omhändertaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om socialnämn- Prop. 1987/88:147 dens
eller polismyndighetens beslut om ett omedelbart omhändertagande. Det är också
naturligt att polismyndigheten även i fortsättningen genast underrättar
socialnämnden, som har det direkta ansvaret för att missbmkaren får den hjälp
och vård som han behöver. Socialnämnden skall enligt 19 § se fill att den som
är omedelbart omhändertagen utan dröjsmål bereds vård på ett LVM-hem eller på
sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Innan ett beslut om omedelbart omhändertagande underställs rätten<br>
skall den myndighet som fattat beslutet, om det inte möter hinder, låta den<br>
omhändertagne få del av handlingarna i ärendet samt undertätta honom om<br>
hans rätt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>yttra sig skriftligt till
rätten inom en viss angiven tid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>begära muntlig förhandling, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>erhålla rättshjälp genom
offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
skall också upplysa honom om att rätten kan komma att avgöra målet även om
yttrande inte lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen,
som motsvarar 9 § första stycket andra meningen och dd av 9 § tredje stycket
andra meningen i den gamla lagen, har ändrats redaktionellt. Den nuvarande
regeln om att det är polismyndigheten som skall låta den omhändertagne få dd av
handlingarna och som skall upplysa honom om vissa förhållanden har utvidgats
till att avse även socialnämnden som en följd av att även nämnden getts
befogenhet att fatta beslut om att omedelbart omhänderta en missbmkare.
Bestämmelserna om underrättelse och upplysning till den omhändertagne gäller
även när omhändertagandet har beslutats efter det att länsstyrelsen har ansökt
om värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Rätten skairså snart det kan ske och senast inom fyra dagar från det<br>
att beslutet underställdes rätten eller, om beslutet inte är verkställt när det<br>
underställs, från det att beslutet verkställdes, pröva om omhändertagandet<br>
skall bestå. Denna tid får förlängas till en vecka, om det på gmnd av någon<br>
särskild omständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det inte finns skäl för omhändertagande, skall rätten genast upphäva beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 9 § andra stycket i den gamla lagen. Här har emellertid införts en
nyhet som består i att fristen för rättens prövning räknas från det att
omhändertagandet har verkställts, i de fall beslutet inte var verkställt när
det underställdes. Den nya bestämmelsen tar sikte framför allt på
socialnämndens omhändertaganden, eftersom polismyndigheten av naturliga skäl i
regel fått ett omhändertagande verkställt innan det underställs. Om
missbmkarens frånvaro omöjliggör för rätten att fastställa ett omhändertagandebeslut,
är räften idag tvungen att upphäva beslutet, trots att inissbmkaren när han
påträffas kan vara i stort behov av ett omhändertagande. Med den nya
beräkningen av fristen för rättens prövning kan man undvika en ny omgång med
omhändertagandebeslut och underställning. Bestämmelsen har behandlats i den
allmänna mofiveringen, avsnitt 4.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Om omhändertagande har beslutats enligt 13 § första eller andra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99<br>
stycket, skall ansökan om tvångsvård ha kommit in till länsrätten inom en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vecka från det länsrätten
meddelade beslut att omhändertagandet skulle Prop. 1987/88:147 bestå. Har
ansökan inte kommit in inom denna tid eller finner länsrätten att det inte
längre finns skäl för omhändertagande, skall länsrätten tipphäva beslutet om
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om omhändertagande upphör att gälla när rätten avgör frågan om vård
enligt denna lag eller om den omhändertagne häktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 10 § i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Förutom vissa redaktionella ändringar har formuleringen "har
ansökan inte kommit in" i andra meningen ersatt den fidigare "görs
inte ansökan", för att bättre stämma överens med tidsfristen i första
meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Socialnämnden skall se fill att den som är omhändertagen enligt 13 § utan
dröjsmål bereds värd i ett hem som avses i 22 § eller, i fall som avses i 24 §
första stycket, pä sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har sin motsvarighet i 12 § andra stycket i den gamla lagen. Vissa
redaktionella ändringar har gjorts. Bestämmelsen innebär att socialnämnden sä
snart som möjligt skall ordna plats vid ett LVM-hem eller vid behov på elt
sjukhus. Om det behövs får nämnden begära biträde av polisen för att inställa
missbmkaren vid LVM-hemmet eller på sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vårdtid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Tvångsvärden skall upphöra så snart syftet med vården är uppnått och senast
när vården har pågäll i sex månader (värdtid). Värden skall anses påbörjad när
missbmkaren på gmnd av beslut om omedelbart omhändertagande eller tvångsvård
inställt sig vid eller förts till etl hem som avses i 22 § eller ett sjukhus.
Vården upphör genom beslut om utskrivning enligt 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen, som delvis motsvarar 7 § i den gamla lagen, anges när och hur den
beslutade tvångsvården skall upphöra samt hur vårdtiden beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vården
skall upphöra när syftet med vården är uppnått. Syftet är som framgår av 3 §
att motivera missbrukaren att frivilligt medverka till fortsatt behandling och
stöd för att komma ifrån missbruket. När detta syfte har uppnåtts, skall
tvångsvården upphöra. Enbart det förhållandet alt den intagne själv förklarar
sig mofiverad att ta emot frivillig vård är inte fillräckligt. Det måste göras
en noggrann prövning i varje enskilt fall. Om syftet inte uppnås, fär vården
pågå i högst sex månader. Vårdtiden fär inte förlängas. Av 21 § framgår att den
tid som en tvångsvårdad missbrukare utan tillstånd vistas utanför etl LVM-hem,
liksom den fid han är häktad eller intagen i en kriminalvårdsanstall, inte
skall räknas in i vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
maximala vårdtiden har utökats från fyra månader enligt gällande<br>
ordning till sex månader. Huvuddelen av LVM-klienterna är alkoholmiss<br>
brukare i åldrarna 30 år och äldre. För dessa finns i allmänhet inget behov<br>
av en långvarig institutionsvistelse. Vårdtiden på LVM-hemmet för denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grupp
bör liksom nu som regel kunna begränsas till någon eller ett par Prop.
1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>månader.
Det är däremot väsentligt att institufionsvistdsen följs av stöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
behandling i öppna program på hemorten. Del är en viktig uppgift för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>socialnämnden
att se till att denna gmpp av missbmkare efter en kortare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tid
pä LVM-hemmet möts av adekvata vårdformer utanför LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM-hemmets
styrelse har fått uppgiften alt övervaka att de intagna tidigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
möjlighet aU pröva vård i andra former (29 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de yngre missbmkarna bör vårdtiden enligt LVM ge utrymme för erforderlig tid på
LVM-hemmet för bl. a. molivationsarbete och planering och - i de flesta fallen
- möjlighet att på försök pröva andra vårdformer som t.ex. enskilt drivna
behandlingshem eller kommunalt drivna sådana hem, som inte är LVM-hem. För
dessa yngre missbrukare är det av behandlingsskäl ofta lämpligt med en längre
tids värd på ett behandlingshem, kanske ett år eller ännu längre tid. En så
långvarig behandling förutsätter missbrukarens frivilliga medverkan. Det
förhållandet atl tvånget enligt LVM kommer att ligga kvar under de första sex
månaderna bör emellertid kunna ge missbrukaren del stöd han kan behöva för att
fullfölja behandlingsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdtiden
på ett LVM-hem avses komma att endast i undantagsfall uppgå till sex månader.
Genom institutet vård i annan form (27 §) ges goda förutsättningar för en tidig
utslussning från LVM-hemmet. Ett viktigt motiv för en längre vårdtid är just
möjligheten att i ett inledningsskede omgärda värd utanför LVM-hemmet med ett
visst tvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande ordning beräknas värdtiden utifrån uttalanden i förarbetena till den
gamla lagen. Vad som har sagts där har inte kommit till uttryck i lagtexten. Av
motivuttalandena till 7 § i den gamla lagen (prop. 1981/82:8 s. 78) framgår att
vården påbörjas genom ett beslut om intagning i ett sådant hem som är särskilt
avsett att lämna värd enligt den lagen. Beslutet om intagning fattas av den som
förestår vården vid hemmet efter framställning av socialnämnden. Om missbmkaren
dessförinnan har varil omedelbart omhändertagen, räknas den fiden inte av från
vårdtiden. Det är inte nödvändigt att missbmkaren faktiskt alltid inställer sig
vid den ansvariga institutionen. Värden kan också inledas pä sjukhus. Tiden för
sjukhusvistelse räknas i allmänhet in i värdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har under remissbehandlingen påpekats att beslut om intagning och<br>
den faktiska intagningen på institution eller på sjukhus ibland sker vid olika<br>
tidpunkter, och att den enskilde klienten därför inte vet när vårdfiden<br>
börjar löpa. Beräkningen av vårdtiden mäste vara rättssaker och okompli<br>
cerad. I paragrafen föreskrivs därför att värden påbörjas när missbmkaren<br>
kommer till institufionen eller sjukhuset. Det är således den faktiska instäl<br>
lelsen och inte dagen för intagningsbeslulet som är avgörande. I de flesta<br>
fall torde dock den faktiska inställelsen och dagen för beslut om intagning<br>
sammanfalla. Pä det sätt lagtexten är utformad kommer värdtiden att till<br>
skillnad från nuvarande ordning även omfatta den tid då en missbmkare<br>
som är omedelbart omhändertagen vistas på ett LVM-hem eller på sjuk<br>
hus. För den enskilde klienten framstår del ofta som naturligt att räkna<br>
vårdtiden från den dag intagningen skedde, vare sig det gäller ell beslut om<br>
omedelbart omhändertagande eller ett beslut om vård.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vården upphör genom beslut
om utskrivning, vilket enligt 25 § fattas av Prop. 1987/88:147 den som
förestår vården vid LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
missbmkaren själv vill och det finns möjligheter att behålla honom på LVM-hemmet,
kan han naturligtvis bli kvar där även efter utskrivning från värden enligt
LVM. Vården fortsätter då i frivilliga former och regleras av bestämmelserna i
socialtjänsfiagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21
§ Som vårdfid räknas inte den fid då missbmkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>olovligen vistas utanför ett
hem som avses i 22 § eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>är häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är ny. Den innehåller regler om avräkning från vårdfiden när missbmkaren
olovligen vistals utanför ett LVM-hem eller är häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits i den allmänna mofiveringen (avsnitt 4.6) är det anmärkningsvärt
vanligt med avvikningar från LVM-hemmen. Den föreslagna bestämmelsen i punkt 1
innebär att den tid under vilken missbmkaren är avviken inte skall räknas som
vårdtid. Det är endast olovliga vistelser utanför LVM-hem som avses. Om
missbmkaren under vårdtiden på försök har förts över till vård i annan form
enligt 27 §, räknas detta givetvis inte som en olovlig vistelse utanför hemmet.
En missbmkare som under vårdtiden genomgår ett behandlingsprogram utanför
hemmet och som på nytt börjar missbmka eller håller sig undan från behandlingen
får hämtas äter fill LVM-hemmet. Om missbmkaren efter ett beslut om hämtning
håller sig undan, skall den tiden inte räknas in i vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
12 § tredje stycket framgår att beslutet om vård upphör att gälla om
avvikningen eller intagning i häkte eller kriminalvårdsanstalt varar minst sex
månader i följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
punkt 2 kan del i och för sig te sig självklart att inte heller vistelse i en
kriminalvårdsanstalt skall räknas som vårdtid enligt LVM. Ett straff som ådöms
enligt brottsbalken har ett helt annat syfte än ett beslut om LVM-vård.
Verksamheterna styrs av olika mål och intressen. Har man funnit situationen
vara sådan att LVM-vård måste komma till stånd, skall sådan vård inte kunna
ersättas med en vistelse i kriminalvårdsanstalt, i vart fall inte generellt. En
annan sak är att det enskilda fallet ibland kan te sig annorlunda. En vistelse
i en kriminalvårdsanstall kan leda till att det inle finns skäl att efter
frigivningen fortsätta LVM-vården. Om man finner att syftet med LVM-vården har
uppnätts, skall den givetvis upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§ Tvångsvärd lämnas genom hem som drivs av landstingskommuner eller kommuner
och som är särskilt avsedda att lämna vård enligt denna lag (LVM-hem). Elt
sådant hem skall ledas av en styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
föreslår vården vid hemmet i den mån uppgiften inte har överlåtits på en
särskild föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har sin motsvarighet i 11 § första och Qärde styckena i den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gamla
lagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
språkliga och lagtekniska skäl har de hem som anges i paragrafen Prop.
1987/88:147 kallats för LVM-hem. Ordet används i dag i det praktiska
språkbmket. Den hänvisning som görs i 11 § första stycket i den gamla lagen
till 23 § SoL har slopats. Någon saklig ändring är inte avsedd. Övriga
ändringar i paragrafen är av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
För missbmkare som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn<br>
skall det finnas LVM-hem som är anpassade för sådan tillsyn. Regeringen<br>
eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen beslutar vilka hem<br>
som skall vara sådana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 18 § i den gamla lagen. Endast språkliga ändringar har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
24 § socialtjänstförordningen (1981:750) beslutar socialstyrelsen på
framställning av huvudmannen för hemmet, om ett hem skall anses vara ett sådant
hem för särskild tillsyn som avses i 18 § i den gamla lagen. Motsvarande
bestämmelse avses gälla även efter den nya lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Vården skall inledas på sjukhus, om fömtsättningar för sjukhusvård<br>
är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade värden i<br>
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon behöver sjukhusvård under vårdtiden, skall han beredas tillfälle till
sådan värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
vid den sjukhusenhet där missbmkaren vårdas skall se fill att socialnämnden
eller den som förestår värden vid LVM-hemmet genast undertältas, om missbmkaren
önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Överläkaren fär besluta att
missbmkaren skall hindras att lämna sjukhuset under den tid som behövs för att
säkerställa att missbmkaren kan föras över till ett LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens/öw/a
och andra stycken motsvarar i sakligt hänseende 12 § första stycket första och
tredje meningarna i den gamla lagen, men har ändrats språkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket, som är nytt, har införts en skyldighet för överläkaren vid den
sjukhusenhel där missbmkaren vårdas alt se fill att socialnämnden eller den som
förestår vården vid det aktuella LVM-hemmet underrättas om en missbmkare vill
lämna sjukhuset. Med överläkare avses läkare som har medicinskt ledningsansvar
vid sjukhusenheten, öm missbmkaren redan hunnit avvika skall underrättelse
ocksä ske. Sjukhuspersonalen får efter beslut av överläkaren hindra
missbrukaren atl lämna sjukhuset under den tid som behövs för att ordna
transport fill etl LVM-hem direkt eller via t. ex. polisen. Enligt 45 § har
överläkaren, vid sidan av socialnämnden och den som förestår vården vid ett
LVM-hem, rätt att påkalla polishandräckning för att fä missbmkaren överförd
till LVM-hemmet. Bakgmnden till den föreslagna bestämmelsen har behandlats i
den allmänna motiveringen, avsnitt 4.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kvarhållningsrätt som införs bör gälla under kortast möjliga tid. Dét<br>
fömtsatts att alla berörda ser fill atl transporten från sjukhuset sker skynd<br>
samt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>25 § Om intagning i och
om utskrivning från ett LVM-hem beslutar den Prop. 1987/88:147<br>
som förestår vården vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som förestår värden vid ett LVM-hem får besluta att en intagen skall flyttas
till elt annat LVM-hem, om det anses lämpligt från vårdsynpunkt och den som
förestår värden vid det andra hemmet samtycker till överflyttningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar, med viss redaktionell och språklig ändring, 13 § första och andra
styckena i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Den som förestår vården vid ett LVM-hem fattar i regel beslut om
intagning den dag missbrukaren kommit till hemmet eller, om vården inleds pä
ett sjukhus, samma dag som missbmkaren tas in på sjukhuset. Enligt nuvarande
ordning påbörjas värden genom intagningsbeslutet och vårdtiden börjar räknas
från den dagen. Som framgår av kommentaren till 20 § kan det dock förekomma att
dagen för beslut om intagning och faktisk inställelse inte sammanfaller. För
att inte skapa osäkerhet utan göra beräkningen av vårdtiden så okomplicerad som
möjligt anges därför i 20 § att tiden skall beräknas med utgångspunkt från den
faktiska inställelsen vid LVM-hemmet eller sjukhuset. Påbörjandet av vården
skall dock fortfarande föregås av ett beslut om intagning. Insfilutionen åtar
sig därigenom huvudansvaret för att genomföra vården, inkl. beräkningen av
vårdtiden. Insfilutionen ansvarar därför också för att utskrivning sker så
snart det inte längre fmns skäl att fortsätta vården med stöd av lagen. Beslut
om utskrivning fattas av den som förestår vården vid LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
ett beslut om intagning fordras inskrivning i LVM-hemmet. Om inskrivning finns
bestämmelser i 17-20 §§ socialtjänstförordningen. Inskrivningen reglerar
förhållandet mellan socialnämnden och LVM-hemmet. Nämnden ansöker om inskrivning
och, i regel, föreståndaren för hemmet beslutar om inskrivning. Beslutet
innebär bl. a. att det finns en plats på hemmet för missbmkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Den som förestår vården vid ett LVM-hem skall fortlöpande hålla<br>
socialnämnden undertättad om hur vården framskrider och samråda med<br>
nämnden i alla frågor av vikt. Före överflyttning till ett annat hem och före<br>
utskrivning skall samråd allfid ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
motsvarar 13 § tredje stycket i den gamla lagen. Vissa språkliga ändringar har
gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Den som förestår vården vid ett LVM-hem skall, så snart det kan<br>
ske med hänsyn till den planerade vården, besluta att den intagne skall<br>
beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall se till att sådan vård anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
fömtsättningar för vård i annan form inte längre föreligger, får den som
förestår vården vid LVM-hemmet besluta att missbmkaren skall hämtas tillbaka
till hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar i huvudsak 15 § i den gamla lagen. Den intagne</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
så snart det är möjligt få tillfälle att pröva vårdformer vid sidan av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM-institufionema.
Med detta avses såväl institutionsvård som vård i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>öppna former. Den
institutionsvård som kan komma i fråga är bäde kom- Prop. 1987/88:147 munalt
drivna behandlingshem som inte är LVM-hem och insfitutioner med enskild
huvudman. Familjevård för vuxna missbmkare eller väl planerade
öppenvårdsprogram av olika slag kan vara lämpliga altemafiv. I begreppet vård i
annan form ingår således en mångfald av olika tänkbara vårdalternativ. Det
gemensamma är emellertid att det alltid måste ingå en adekvat behandling i
vården. Det fär inte förekomma atl någon bereds möjlighet atl vistas utanför
LVM-hemmet utan atl han ingår i något vårdprogram. För att markera detta
återfinns inte längre orden "eller vistas i eget hem" i 15 § i den
gamla lagen. Inget hindrar dock att missbmkaren bor hemma och deltar i elt
program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är den som förestår vården vid LVM-hemmet som beslutar om vård i annan form.
Detta framgår endast indirekt av den gamla lagens bestämmelser men klargörs nu
i denna paragrafs första stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket är ny. Det ankommer dock redan enligt nuvarande ordning på
socialnämnden aft se till att institutionernas klienter kan erbjudas för dem
särskilt lämpade värdformer utanför institutionerna (prop. 1981/82:8 s. 91). I
defta stycke har denna skyldighet för nämnden slagits fast. Genom bestämmelsen
avses att inskärpa betydelsen av att socialnämnden under vårdtiden anordnar
någon form av behandling utanför hemmet för den enskilde. Fömtsättningar för
vård på försök utanför hemmet måste givetvis föreligga i det enskilda fallet.
Det kan naturligtvis i vissa fall förekomma att den intagnes eget beteende
omöjliggör vård i annan form än på ett LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket slås fast att den som förestår vården vid LVM-hemmet får besluta
att missbmkaren skall hämtas tillbaka till hemmet, om fömtsättningar för vård
i annan form inte längre föreligger. Detta gäller även enligt nuvarande ordning
men framgår endast indirekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut att inte medge vård i annan form eller att missbmkaren skall hämtas
tillbaka får enligt nuvarande ordning inte överklagas. Det har ansetts att
sådana beslut rör en vårdfråga som inte lämpar sig för en domstols prövning.
Rättens medverkan har ansetts böra begränsas till sådana frågor där
rättssäkerhetsaspekter gör sig gällande och där det är möjligt att göra en
legalitetsprövning (prop. 1981/82:8 s. 103). Någon ändring av detta
förhällande föreslås inte i den nya lagen. Däremot är det möjligt för den
intagne på ett LVM-hem att överklaga socialnämndens beslut, om socialnämnden
skulle vägra bistånd enligt 6 § SoL i form av vistelse pä t. ex. ett
behandlingskollekfiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§ Innan vård i annan form påbörjas skall socialnämnden, i samråd med den
intagne och den som förestår värden vid LVM-hemmet, upprätta en plan för den
fortsatta vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
är ny. Syftet med bestämmelsen är att ytterligare framhålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vikten
av att vård i annan form utnyttjas på ett konstmktivt och planenligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sätt.
Enligt bestämmelsen skall socialnämnden i samråd med missbmkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
den som förestår vården vid LVM-hemmet upprätta en plan för vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>utanför
LVM-hemmet. Det bör vara en uppgift för missbmkarens kontakt-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>,f.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
att medverka vid planens tillkomst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 §
Har en intagen vistats i ett LVM-hem i tre månader utan atl vård i Prop.
1987/88:147<br>
annan form kommit lill sländ, skall föreståndaren anmäla detta till hem<br>
mets styrelse och ange orsaken till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen, som är ny, har tillkommit för atl
LVM-hemmets styrelse genom sin insyn och tillsyn skall kunna verka för atl de
intagna får möjlighet all pröva andra vårdformer. Avsikten är inle atl
styrelsen skall göra någon prövning av föreståndarens åtgärder i det enskilda
fallet. Genom informationen fär styrelsen emellertid möjlighet atl påverka
LVM-hemmets rutiner och socialnämndernas insatser för de intagna pä
institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § Socialnämnden skall aktivt verka för alt den enskilde
efter vårdti<br>
den fär bostad och arbete eller utbildning saml se lill alt han får personligt<br>
slöd eller behandling för alt varaktigt komma ifrån sitt missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin motsvarighet i 14 § andra stycket
första och andra meningarna i den gamla lagen. I bestämmelsen klargörs på ett
tydligare sätt än tidigare alt socialnämnden har skyldighet alt se lill atl den
enskilde efter vårdtiden får fortsatt slöd. De viktigaste inslagen i sädant
stöd är en egen bostad och arbete. Mänga av missbrukarna har en mycket
bristfällig utbildning. Åtskilliga har t. ex. avbrutit sin
grundskoleutbildning i förlid. Många saknar varje form av yrkesutbildning. Det
är väsentligt alt den enskilde ges tillfälle atl genomgå den utbildning som han
har behov av. I många fall behöver han också genomgå elt längre
behandlingsprogram. För unga narkotikamissbrukare kan del röra sig om årslånga
program. Socialnämnden kan enligl 6 § SoL vara skyldig all medge bistånd till
sädan värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt socialnämnden skall aktivt verka för alt missbrukaren
efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning innebär en långt gående
skyldig-hel för nämnden. Som regel skall dessa insatser kunna utnyttjas av den
enskilde när han lämnar LVM-hemmet. Utgångspunkten mäste vara atl den som
skrivs ut inte skall behöva återvända till en miljö och livssituation där han
har små utsikter atl hålla sig ifrån missbruket. För atl kunna fullgöra sin
skyldighet enligt bestämmelsen måste socialnämnden på elt tidigt stadium börja
planera för utskrivningen. Missbrukarens kontaktman har här en viktig
arbetsuppgift. Vidare krävs ett väl fungerande samarbete mellan socialnämnd och
bl. a. arbetsförmedling, bostadsförmedling samt skola. All åtgärderna kräver
samråd med den enskilde följer av socialtjänstlagen och har på grund härav
inte tagits in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31-35 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 § Den som vårdas enligl denna lag i ett LVM-hem får
inte inneha<br>
alkoholhaltiga drycker, narkotika eller andra beroendeframkallande me<br>
del, injektionssprutor eller kanyler eller andra föremål som är särskilt<br>
ägnade all användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika.<br>
Han får inle heller inneha något annat som kan vara lill men för vården</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
ordningen vid hemmet. Påträffas sädan egendom som nu angetts, får Prop.
1987/88:147 den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 § Om det anses påkallat, får den som vårdas enligt
denna lag<br>
kroppsvisileras eller ytligt kroppsbesiktigas, när han kommer lill<br>
LVM-hemmet, för kontroll av alt han inte bär på sig något som han inte får<br>
inneha där. Delsamma gäller om del under vistelsen i hemmet uppkommer<br>
misstanke all sådan egendom skall påträffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning får inle göras
mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. All den hänsyn som
omständigheterna medger skall iakttas. Om möjligt skall ell vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i 31 och 32 §§ skall gälla för alla som värdas i elt LVM-hem, om
det är nödvändigt för att genomföra vården och upprätthålla ordningen vid
hemmet och regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen
medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
värdas enligl denna lag i etl LVM-hem för särskilt noggrann tillsyn får
hindras alt lämna hemmet och i övrigt underkastas den begränsning av
rörelsefriheten som är nödvändig för atl vården skall kunna genomföras. Hans
rörelsefrihet får också inskränkas när del behövs av hänsyn lill andra intagnas
eller till personalens säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Försändelser
till den som vårdas enligt denna lag i etl LVM-hem för särskilt noggrann
tillsyn får kontrolleras, om del behövs med hänsyn till ordningen vid hemmet
eller lill den intagnes särskilda förhållanden. Om en ankommande försändelse
innehäller egendom som inle får innehas enligl 31 §, får egendomen omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 31-33 §§ motsvarar 17 § i den gamla
lagen. I 31 § haren anpassning skett lill I och 4 §§, som talar om alkohol,
narkotika eller andra beroendeframkallande medel. I samma paragraf klargörs all
lill egendom som inte får innehas hör föremål som är särskilt ägnade alt
användas för missbruk av eller annan befallning med narkotika. Som jämförelse
kan hänvisas fill motsvarande regler i lagen (1974:203) om kriminalvård i
an-stall (jfr prop. 1984/85:46). Enligt nuvarande ordning (24 §
socialljänstför-ordningen) har regeringen överlåtit ät socialstyrelsen atl
lämna sädana medgivanden som avses i 17 § fjärde stycket i den gamla lagen, som
här motsvaras av 33 §. Motsvarande bestämmelser avses gälla även efter den nya
lagens ikraftträdande. Bestämmelserna i 34 och 35 §§ motsvarar 19 resp. 20 § i
den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med uttrycket "den som vårdas enligl denna lag"
avses såväl den som på grund av ell beslut om omedelbart omhändertagande som
den som på grund av ett beslut om tvångsvård vistas i LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har tagit upp frågan om inte
bestämmelser om<br>
ytterligare kontrollåtgärder, såsom fullständig kroppsbesiktning, borde in<br>
föras i LVM. Delta åren fråga som berör flera närliggande lagsliflningsom-<br>
räden, bl. a. den psykiatriska tvångsvården. Jag avser alt återkomma lill<br>
regeringen med förslag om atl ge socialstyrelsen i uppdrag atl kartlägga<br>
vilka typer av undersökningar som behöver göras inom de aktuella lagslift-<br>
ningsområdena och all föreslå de författningsändringar som kan komma atl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behövas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36 §
Har alkoholhaltiga drycker, narkotika eller andra beroendeframkal- Prop.
1987/88:147<br>
lande medel omhändertagits enligt 31 eller 35 § eller påträffats inom ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LVM-hem ulan all det finns någon känd ägare till dem,
skall den som förestår vården vid hemmet låta förstöra eller försälja egendomen
enligl bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § I första stycket lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som erhålls vid
försäljning tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delsamma skall gälla i fräga om injektionssprutor, kanyler
och andra föremål som är särskilt ägnade atl anyändas för missbruk av eller
annan befattning med narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin motsvarighet i 32 § i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket har anpassats till terminologin 131 §.
Övriga ändringar är redaktionella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket, som enligl nuvarande ordning upptar endast
injektionssprutor och kanyler, har utvidgats till alt omfatta även andra
föremål som är särskilt ägnade alt användas för missbruk av eller annan
befattning med narkotika. Sädana föremål får således förstöras eller säljas.
Härvid avses t. ex. haschpipor. Det måste anses slötande att sådana föremål skall
behöva lämnas tillbaka till den intagne vid frigivningen. Även med den
föreslagna ändringen kommer del emellertid all finnas föremål som får omhändertas
enligt lagen, men som måste lämnas tillbaka efter värdtidens utgäng. Del gäller
föremål som inle är särskilt ägnade all användas för missbruk av eller annan
befattning med narkotika men som kan vara lill men för vården eller ordningen
på hemmet och som därför omhändertagits med slöd av 31 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om handläggningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 § Mäl och ärenden enligt denna lag skall handläggas
skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 21 § första stycket i den gamla
lagen. En utvidgning har dock gjorts genom tillägget atl också ärenden enligl
lagen skall handläggas skyndsamt. Härmed avses främst handläggningen vid
länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör se lill alt utrednings- och
ansökningsförfarandet inle drar ut på liden. Häri ligger också en skyldighet
för länsstyrelsen alt se till atl material från andra myndigheter och berörda
tas fram skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyndsamhetskravet gäller också på verkslällighelsstadiel
när socialnämnden skall se lill alt del ordnas plats för missbrukaren på ell
LVM-hem eller ell sjukhus och alt han, eventuellt med hjälp av
polismyndigheten, förs dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 § I mål om beredande av tvångsvård, där omhändertagande
har beslu<br>
tats enligl 13 § första eller andra stycket, skall länsrätten ta upp målet lill<br>
avgörande inom en vecka från den dag dä ansökan om vård kom in eller,<br>
om beslutet om omhändertagande har fatlats efter del all länsstyrelsen har<br>
ansökt om vård, inom en vecka från den dag då underställningen skedde.<br>
Om ett beslut om omedelbart omhändertagande inte är verkställt när del<br>
underställs eller om länsrätten har beslutat om omedelbart omhänderta<br>
gande enligl 13 § tredje stycket, skall målet las upp till avgörande inom en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vecka från den dag dä beslutet verkställdes.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrälten
får förlänga dessa tider, om det behövs ytterligare utredning Prop.
1987/88:147 eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvaras av vad som föreskrivs i 21 § andra
stycket första-tredje meningarna i den gamla lagen. Prövningsfristen för
ansökan om vård när del finns ett beslut om omedelbart omhändertagande har
emellertid ändrats i enlighet med vad som angetts i kommentaren till 17 §. Om
beslutet inte är verkställt när det underställs, räknas alltså tiden först frän
del att beslutet verkställts. Ändringen tar sikte framför allt på de fall där
socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 § I mål om beredande av tvångsvård skall
länsrätten och kammarrät<br>
ten hålla muntlig förhandling, om delta inte är uppenbart obehövligt. I<br>
andra mål enligl denna lag prövar rätten om det finns skäl atl hålla munfiig<br>
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon part begär muntlig förhandling, skall sådan
hållas. Parterna skall upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en enskild part som har kallals vid vite all inställa
sig personligen lill en förhandling uteblir, får rätten förordna all han skall
hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 22 § i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 § Vid handläggning i kammarrätt av andra mål
enligl denna lag än mål<br>
om omedelbart omhändertagande skall nämndemän ingå i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer med 29 § i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 och 42 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I mål och ärenden
enligl denna lag får delgivning med den enskilde inte ske med tillämpning av 12
eller 15 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om offentligt
biträde och annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns
bestämmelser i rätishjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 41 och 42 §§ överensstämmer med vad som
föreskrivs i 23 resp. 24 § i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 § Beslut om omhändertagande enligl 13 § gäller
omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om överflyttning enligt 25 § andra stycket får
förordnas att gälla omedelbart, om del behövs frän vårdsynpunkt. Andra beslut
av den som föreslår värden vid etl LVM-hem gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten får förordna atl beslut som rätten har meddelat
skall gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 28 § första stycket första meningen
saml andra och tredje styckena i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första och andra styckena har endast ändrats redaktionellt
och språkligt. Någon saklig ändring är inte avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket har överförts oförändrat från den gamla
lagen. Del bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
nämnas alt elt beslut om vård inle får verkställas omedelbart om Prop.
1987/88:147 inte rätlen i beslutet uttryckligen har förordnat om det. Del är
särskilt viktigt atl domstolen noga prövar behovet av etl sädant förordnande
när den vårdbehövande är omedelbart omhändertagen. Om etl sådant förordnande
inle görs, finns del, intill dess vårdbeslutel vinner laga kraft, ingen laga
grund för frihetsberövandet och del uppslår etl avbrott i vården. Detta hänger
samman med atl elt beslut om omedelbart omhändertagande upphör så snart rätten
avgör frägan om värd (18 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44
§ Beslut av den som föreslär vården vid elt LVM-hem fär överklagas av den
enskilde hos länsrälten, om beslutet avser överflyttning enligt 25 § eller
avslag pä begäran om utskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
beslut enligt denna lag av den som förestår vården vid etl LVM-hem får inle
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om läkarundersökning enligl 10 § eller 11 § tredje stycket får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överklagande
av rätlens beslut om omhändertagande enligl 13 § är inle inskränkt till viss
fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första-tredje
styckena överensstämmer i sak med 27 § i den gamla lagen. Vissa språkliga och
redaktionella ändringar har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket motsvarar med vissa språkliga och redaktionella ändringar 28 § första
stycket andra meningen i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polishandräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45
§ Polismyndigheten skall lämna biträde för all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. på
begäran av länsstyrelsen eller rätten föra en missbrukare till en<br>
beslutad läkarundersökning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av socialnämnden
föra den som skall beredas värd eller som är omedelbart omhändertagen enligt
denna lag till ett LVM-hem eller sjukhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren i
fall som avses i 24 § tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som
är omedelbart omhändertagen enligt denna lag lill etl LVM-hem samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av den som föreslår
vården vid ett LVM-hem efterforska, hämta eller förflytta någon som skall las
in i hemmet eller som vårdas där med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1 motsvarar 25 § andra stycket i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2 motsvarar 26 § första stycket i den gamla lagen. Rätlen ges dock<br>
inte längre möjlighet alt begära biträde för all föra en missbrukare lill elt<br>
LVM-hem. I enlighet med de förtydliganden som har införts i 12 och 19 §§<br>
om atl socialnämnden skall se lill all den som har blivit föremål för beslut<br>
om vård resp. omedelbart omhändertagande också bereds vård, är det<br>
följdriktigt all socialnämnden begär handräckning även när rätlen har<br>
beslutat om etl omedelbart omhändertagande. Det bör regelmässigt vara sä</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt
socialnämnden omedelbart vidtar åtgärder för atl se lill atl det ordnas
Prop. 1987/88:147 en plats på sjukhus eller på LVM-hem för missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nyhet i förhällande till gällande ordning är atl
socialnämnden får begära polishandräckning för all få missbrukaren
transporterad lill sjukhus. Del förekommer atl missbrukare motsätter sig atl
föras lill sjukhus, inte för atl de motsätter sig sjukhusvård, ulan därför att
de är emot vård över huvud laget. Samtidigt kan en kontakt med sjukhusels
läkare, och information om vilken behandling som erbjuds, leda lill all de
accepterar sjukhusvärden. Om missbrukaren avböjer sådan vård får han
transporteras lill etl LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3, som är ny, är en följd av de nya bestämmelserna i
24 § om överläkares räll atl hindra en missbrukare från all lämna sjukhuset
under den tid som behövs för att se lill all denne kan föras över lill elt
LVM-hem. Socialnämnden och den som föreslår vården vid LVM-hemmet har enligl
punkterna 2 och 4 i denna paragraf rätt att anlita polishandräckning för
transporten lill LVM-hemmet. Del kan emellertid röra sig om ell ganska snabbi
förlopp när en missbrukare väl förklarat all han vill lämna sjukhuset. Del är
därför rimligt atl också den ansvarige överläkaren kan anlita polishandräckning
för en transport till LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 motsvarar, med viss redakfionell ändring, 26 §
andra stycket i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atalsprövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 § Är någon som har berells vård med slöd av denna lag
misstänkt för brott, för vilket inle föreskrivs strängare straffan fängelse i
etl år och som hör under allmänt åtal, samt har brottet begåtts innan vården
påbörjades eller under vårdtiden, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör
ske. Styrelsen för det hem där den misstänkte vårdas eller, om vården har
upphört, socialnämnden skall därvid höras om det inte är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin motsvarighet i 31 § i den gamla lagen.
Enligl nuvarande ordning skall länsstyrelsen höras om vården har upphört. Med
det ansvar som socialnämnden har för insatser efter vårdtiden är det dock mer
ändamålsenligt alt höra nämnden än länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47 § Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i
den kommun som enligt 3 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för atl den
enskilde får det slöd och den hjälp som han behöver. Alt överflyttning av
ärenden till en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgår av 72 §
socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med länsstyrelsen avses i denna lag länsstyrelsen i del
län, inom vilket den ansvariga kommunen är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om tvångsvård enligt 5 § och med anledning av omhändertagande<br>
enligt 13 § fallas av länsrätten i det län som anges i andra stycket. Den<br>
länsrätt som meddelade beslutet om värd beslutar också i frågor som avses<br>
i 44 § första stycket.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer
med vissa redaktionella ändringar med vad Prop. 1987/88:147 som föreskrivs
i 33 § första och andra styckena samt tredje stycket första och andra
meningarna i den gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48
§ Landstingskommunen eller kommunen får för etl LVM-hem antingen utse en
särskild styrelse eller uppdra ål någon annan nämnd att vara styrelse. Tvä
eller flera LVM-hem kan ha en gemensam styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) gäller i tilllämpliga delar i
fråga om en särskild styrelse, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om antalet ledamöter m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om valbarhet
m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om rätl till ledighet från
anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om mandatlid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ tredje stycket om verkan av
ledamots avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om ordförande och vice
ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om tid och plats för
sammanträde samt om närvarorätt vid sammanträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om suppleants Ijänstgöring m.
m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om
beslulförhel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om beslutsförfarande och
protokoll m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om delgivning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om reglemente och delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Stockholms kommun gäller dock inle 3 kap. 5 § första stycket eller 6 §
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstinget
eller kommunfullmäktige får besluta att även andra än ledamöter eller
suppleanter i styrelsen får närvara vid styrelsens sammanträden och delta i
överläggningarna men ej i besluten samt få sin mening antecknad i protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 11 § andra och tredje styckena i den gamla lagen. Endast
redaktionella och språkliga ändringar har giorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I
januari 1989, då lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall skall
upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den gamla lagen gäller dock
fortfarande när ansökan om vård med stöd av den lagen har kommit in till
länsrälten före den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har etl beslut fattats om
omhändertagande enligt 8 § i den gamla lagen och har ansökan om vård inle
kommit in till länsrätten före den I januari 1989, skall beslutet anses som etl
beslut enligt 13 § i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om del i en lag eller i en
författning som har beslutals av regeringen hänvisas till den gamla lagen,
skall hänvisningen i stället avse denna lag. Hänvisas det till en föreskrift som
har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall den nya föreskriften
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna
i punkt 2 innebär all den gamla lagens bestämmelser skall tillämpas fullt ut
under hela den lid som en missbrukare tvängsvårdas, om en ansökan om att bereda
honom sådan vård har kommit in till länsrätten före den nya lagens
ikraftträdande. Detta innebär bl. a. följande. Har polismyndigheten beslutat om
omedelbart omhändertagande efter det att länsstyrelsen har ansökt om vård skall
länsrälten i dessa fall företa målet till avgörande inom en vecka från den dag
då underställningen av polismyndighetens beslut skedde, även om
omhändertagandel inle skulle vara verkställt när beslutet underställs. Del nya
sociala kriteriet kan inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utgöra gmnd för vård. För
alt inte ett beslut om vård skall upphöra att Prop. 1987/88:147 gälla, skall
vården dessutom ha påbörjats inom två veckor från den dag då beslutet vann laga
kraft, till skillnad från den nya lagens regel om fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbeslämmelserna
i denna punkt medför att man inom ett LVM-hem under en kortare fid efter
ikraftträdandet kan komma att tillämpa olika bestämmelser beträffande de
missbmkare som är intagna där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningen
av vårdtiden för den som tvängsvårdas på gmndval av ett beslut som har fattats
av rätten före lagens ikraftträdande eller som följd av en ansökan som har
gjorts före ikraftträdandet utgår från beslut om intagning på ett LVM-hem och
inte från den faktiska inställelsen där eller pä elt sjukhus. Värden i dessa
fall får pågå i högst tvä månader med möjlighet till förlängning med
ytterligare högst två månader. Har en missbrukare som vårdas enligl den gamla
lagens regler varit omedelbart omhändertagen, räknas den tiden inte in i
värdtiden. Vistas missbmkaren på sjukhus gäller inte den nya lagens regler om
underrättelseskyldighet och kvarhållningsrätt för överläkaren. Denne har inte
heller rätt att begära polishandräckning för att få missbrukaren överförd till
LVM-hemmet. Socialnämnden har inte heller rätt alt begära polishandräckning för
att inställa missbmkaren på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt 3 skall ett beslut om elt omedelbart omhändertagande enligt den gamla
lagen anses som ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt den nya lagen,
i de fall en ansökan om vård inte har kommit in till länsrätten före den nya
lagens ikraftträdande. Den nya lagens bestämmelser skall tillämpas vid den
fortsatta handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
punkt 4 klargörs hur man skall tyda hänvisningar till den gamla lagen och till
föreskrifter som ersätts genom föreskrifter i den nya lagen. Under del
följdlagstiftningsarbete som fordras beräknas de flesta hänvisningar kunna
anpassas lill den nya lagen i sädan tid att följdändringarna kan träda i kraft
den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av
alkohol och andra beroendeframkallande medel. Insatser för barn och ungdom bör
därvid ägnas särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom
uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbmk och om de
hjälpmöjligheter som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som
han behöver för att komma ifrån missbmkel. Nämnden skall i samförstånd med den
enskilde planera de stöd- och hjälpinsatser som behövs och noga följa den
planlagda vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ändringarna betonas socialnämndens ansvar för atl missbrukare<br>
får erforderlig hjälp och värd. Genom tillägget klargörs alt vården skall<br>
planeras i samförstånd med missbmkaren och atl nämnden noga skall följa<br>
den planerade värden. Om missbrukaren kan motiveras fill frivillig be<br>
handling, är det nödvändigt att göra upp en behandlingsplan i samräd med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>honom.
Om han avbryter behandlingen enligt planen måste socialtjänsten Prop.
1987/88:147 reagera och aktivt försöka motivera honom fill elt nytt
behandHngsförsök. Det är viktigt att missbrukaren själv får välja mellan olika
behandlingsalternativ. Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen,
avsnift 3.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47
§ Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte avse vad som ankommer
på nämnden enligt 2, 5, 6 och 8 a §§, 11 § första och andra styckena, 17 §
tredje stycket och 18 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga samt 13 § lagen (1988:000) om värd av missbmkare i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de kommuner där sociala distriktsnämnder inte har inrättats får dock
beslutanderätten i frågor som avses i första stycket uppdras åt en särskild
avdelning som består av ledamöter eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen finns bestämmelser om begränsning av delegationsrätten i fråga om
vissa beslut som socialnämnden kan fatta med stöd av LVU. Begränsningen gäller
i regel beslut av ofta djupt ingripande karaktär för den enskilde, där
bestämmanderätten inte bör tillkomma en person ensam. Från delegation har bl.
a. undantagits de bestämmelser som gäller beslut om omedelbart omhändertagande
enligt 6 § LVU. Paragrafen har nu ändrats så att begränsningen av
delegationsrätten kommer atl gälla också beslut av socialnämnden om omedelbart
omhändertagande enligt 13 § LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
berörs även av en ändring i propositionen 1986/87:91 om akfivt folkstyre i kommuner
och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49
§ Om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe fmns
bestämmelser i 29 § första stycket samt i lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:000) om vård av missbmkare i
vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
situationer som kan föranleda ett omedelbart omhändertagande kan
omständigheterna vara sådana att beslut måste fattas med sådan skyndsamhet att
nämnden inte hinner sammankallas. Nämndens ordförande eller en särskild
förordnad ledamot har därför enligt 13 § andra stycket LVM fått befogenhet att
besluta ensam i sådana fall. Detta förhållande anges genom tillägget i
paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om vård av missbmkare i
vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>8 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningens sammanfattning av</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna,</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>'' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänsten, Tvånget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
redovisar i detta betänkande förslag till en revidering av den lagstiftning som
reglerar tvångsvården av vuxna missbrukare, LVM. Vårt egentliga uppdrag i detta
sammanhang har varit att göra en översyn av den lagen. Men vi har inte ansett
det rimligt att begränsa vår diskussion till alt enbart avse tvångsvärdslagens
utformning. Tvångsvårdens roll och funktioner inom missbrukarvården kan inte
diskuteras utan kunskap om missbmkets omfattning och karaktär och om den
frivilliga vårdens möjhg-heter och begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
redovisar därför en översiktlig bild av de lunga missbmkarnas levnadsförhållanden
och av hur dessa har förändrats under de senaste decennierna. Vi beskriver
också missbmkarvårdens läge och utveckling och i redovisar en rad
överväganden och förslag som syftar till en förstärkning av i första hand
socialtjänstens insatser för de vuxna missbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av denna diskussion om den frivilliga missbrukarvården lägger vi fram
våra synpunkter på tvångsvårdens syfte och roll och redovisar våra förslag
till förändringar av LVM. En viktig utgångspunkt har därvid varit den
granskning som vi genomfört av hur LVM har tillämpats under de drygt fem år som
lagen varit i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Missbrukets
utbredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
alkoholmissbmkare som kommer i kontakt med socialtjänsten är en grupp som i
regel förenar ett allvarligt missbruk med en socialt utsatt situation. En stor
del av dem har helt förlorat sin sociala förankring. När man ibland talar om
"tunga" alkoholmissbrukare, är det som regel den gruppen som åsyftas.
Även vi använder termen i denna betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en grov uppskattning uppgår antalet tunga alkoholmissbmkare fill mellan 50 000
och 100 000 personer. Antalet yngre, fidigt socialt utslagna alkoholmissbrukare
har stigit under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
sett har det tunga missbmkel ökat kraftigt i omfattning under de senaste
decennierna. Stafisfiken över alkoholrdaterad sjuklighet och dödlighet, liksom
uppgifter från ohka vårdområden, talar för att gmppen av tunga
alkoholmissbrukare har blivit större. Härtill kommer det tunga
nar-kofikamissbmkel, som var en marginell företeelse fram fill 1960-talets
början, medan antalet tunga narkotikamissbmkare var mellan 10 000 och 14 000 år
1979 och sannolikt är ännu högre i dag. Uppgifter från vårdenheterna tyder pä
att de tunga läkemedelsmissbrukarna ocksä är en växande gmpp. Till detta kommer
missbmkel av flyktiga lösningsmedel. Bland vuxna har även detta slag av
missbruk uppenbarligen blivit vanligare, även om problemet fortfarande är
begränsat jämfört med annat missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vården av
alkoholmissbrukare</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tunga alkoholmissbmkarnas sociala och medicinska situation har för- tJnaga
1 sämrats påtagligt under de senaste decennierna. Överdödligheten bland
alkoholmissbrukare har ökat dramatiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
alkoholrdalerade dödligheten svarar för omkring en Qärdedd av alla dödsfall
bland män i åldrarna 24 till 44 är. Missbmk är därmed den största enskilda
orsaken till förtidig död bland män i denna äldersgmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
1940-talet förelåg mycket små skillnader i dödlighet mellan alkoholmissbrukare
och normalbefolkningen. Dödligheten bland manliga sociah utslagna missbmkare
har sedan ökat dramatiskt för att i början av 1980-ta-lel vara omkring sju
gånger sä hög som normalbefolkningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
yngre alkoholmissbrukarnas överdödlighet är markant. Bland de yngre har också
överdödligheten stigit särskilt kraftigt. Det är sannolikt att en tidig
missbmksdebut allvarligt ökar risken för död i förtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödlighetsmönstret
hos alkoholmissbrukare skiljer sig inte mellan män och kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tunga alkoholmissbmkarna har i stigande utsträckning slagits ut från
arbetsmarknaden. År 1967 hade en majoritet av nykterhetsvårdens klienter arbete
på den öppna arbetsmarknaden och lön som huvudsaklig försörjningskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjugo
är senare är läget det omvända. Förvärvsarbete spelar numera en helt
underordnad roll för de missbmkare som är aktuella inom socialtjänsten. Lön
som inkomstkälla har i stor utsträckning ersatts av pension eller socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tunga alkoholmissbmkarnas boendesiluation har också försämrats under de senaste
åren efter en förbättring under 1970-talet. Antalet bostadslösa i de tre
största städerna kan våren 1987 uppskattas till omkring 5 000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
arbete med de lunga alkoholmissbmkarna kännetecknas av betydande svårigheter.
Problemen ligger på flera olika plan; bristande samordning, bristfällig
uppföljning efter institulionsvistelser, svårigheter all nå de tunga
missbrukarna med erbjudanden om värd och att hålla dem kvar i den vård som
erbjuds. Problemen kan tillskrivas brister i fråga om både resurser och
metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kritiska perspektiv riktar sig inte mot enskilda socialarbetares
arbetsinsatser. Vårt intryck är tvärtom att de socialarbetare som arbetar med
de lunga missbrukarna ofta utför ett engagerat arbete. På många håll finns
också en tydlig strävan att utveckla metoderna. Arbetsvillkoren är dock inte
sällan pressade och arbetsbelastningen hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiken
är inte heller generellt giltig. På mänga håll inom socialtjänsten görs det
vikliga och konstmktiva insatser för missbrukarna. Ser man på området i dess
helhet, är problemen emellertid avsevärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
kontakter med missbmkarna förändrades genom att nykterhetsvårdsarbetet
integrerades med barnavärds- och socialhjälpsarbetet under 1960- och 1970-talen,
liksom genom socialtjänstreformen är 1982. Nykterhetsvårdslagens noga
preciserade föreskrifter för missbruksarbetet ersattes av en större frihet atl
arbeta förutsättningslöst i samverkan med klienten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
från flera synpunkter positiva förändringar synes för de tunga Prop.
1987/88:147 missbmkarnas del samtidigt ha inneburit nackdelar. Omorganisationen
Bilaga 1 medförde av allt att döma en minskning av resurserna för och kompetensen
i arbetet med de tunga missbmkarna. I många större kommuner har man nu
genomfört en omorganisation i den andra riktningen, genom att man har
tillskapat särskilda arbetsgmpper och liknande för missbruksarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
insatser mot missbmksproblemen framstår ofta som dåligt planerade. Denna brist
på planering är en bidragande orsak fill att socialtjänsten inte sällan på ett
passivt sätt möter missbmkarnas behov av hjälp och omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialarbetarnas egna bedömningar får alkoholmissbmkarna mer ekonomisk hjälp
och mindre behandling än vad som är befogal. I arbetet med att bedöma
ekonomiska hjälpbehov och betala ut socialbidrag tycks inte sällan
missbruksproblemen komma i skymundan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
allvarligt är det att de yngres missbmksproblem ofta inte uppmärksammas. De
yngre efterfrågar i mindre utsträckning hjälp för missbmkel och kontakterna
domineras i ännu högre grad av den ekonomiska hjälpen. I själva verket tycks
missbruksproblemen bland de yngre klienterna vara mycket vanligare än vad man
i allmänhet inser. De yngre alkoholmissbmkarna har ofta en bakgmnd och en
social situation som liknar narkotikamissbmkamas. Blandmissbmk är dessutom
vanligt i dessa åldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
fmns en brist på konfinuitet i insatserna, nägot som också gäller för de
missbrukare som erhåller institutionsvård. Uppföljningen efter
institu-fionsvården fungerar sällan på det sätt som förutsattes när
socialtjänstlagen infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
mellan socialtjänsten och sjukvården är dåligt utvecklat. Ofta vet man inom det
ena av dessa områden inte att klienten respektive patienten är aktuell inom det
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna dystra bild av socialtjänstens arbete med de tunga alkoholmissbmkarna
kontrasterar bl a ett flertal verksamheter som bedrivs i projektform. Dessa
projekt inriktas på olika, väl avgränsade missbmkar-grupper och arbetet bärs
upp av en gemensam vårdideologi. Projekten bygger på tät och långvarig kontakt
med missbrukarna och präglas av ett starkt engagemang från personalens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom institutionsvården har medfört att antalet vårdplatser för tunga
alkoholmissbmkare har minskat. Samtidigt har en rad inslilu-fionsresurser
tillkommit som är mer behandhngsinriklade och vänder sig till missbmkare som
har kvar åtminstone en del av sin sociala förankring. De högre ambifionema och
förnyelsen av behandlingsmetoderna är posifiva inslag. Utvecklingen innebär
samtidigt en ökad risk för att de sämst ställda alkoholmissbmkarna inte får
sina värdbehov tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behandlingsforskningen
tyder på att behandling av tunga alkoholmiss<br>
bmkare inte framgångsrikt kan bedrivas i form av tillfälliga insatser av kort<br>
varaktighet. Allt talar för att utsikterna att åstadkomma viktiga, positiva<br>
förändringar i missbmkarnas liv är störte om man inom den öppna vården<br>
bygger upp former för långsiktigt stödjande insatser.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vården av narkotikamissbrukare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>F*rop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Narkotikamissbmk
leder ofta till en rad kroppsliga och psykiska skador. Bilaga I
Injektionsmissbmkarna utsätter sig för särskilt stora risker att drabbas av
allvarliga sjukdomar och förtidig död. Riskerna sammanhänger inte enbart med
intagningssätlet och de preparat som missbrukas utan också i hög grad med del
socialt utsatta liv som missbmkarna lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
studier pekar på att dödligheten är mellan 10 och 15 gånger högre bland de
intravenösa narkotikamissbmkarna än i normalbefolkningen. Risken för död i
förtid tycks vara störte vid narkotikamissbmk än vid alkohol-missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
tycks successivt ha hårdnat för narkofikamissbrukarna under 1970-talet. Detta
tog sig bl a uttryck i en tyngre kriminalitet och ökad sjuklighet. De kvinnliga
narkofikamissbrukarna tvingades i allt högre grad till prostitution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenting
tyder på att situationen har förbättrats under 1980-talet. Under de senaste
åren har dessutom AIDS/HIV-epidemin tillkommit som ett dödligt hot. HIV-smittan
har spritts i snabb takt bland narkotikamissbmkarna, framför allt bland
intravenösa heroinmissbmkare i Storstockholmsområdet. Men den har ocksä, fast
i mindre utsträckning, drabbat missbrukare av centralstimulantia och fått viss
spridning bland narkotikamissbmkare i Malmö-Lund- regionen och i
Göteborgsområdet. Hittills har smitta konstaterats hos närmare 400
narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
HlV-smiltad narkotikamissbmkare har ännu utvecklat sjukdomstillståndet AIDS.
En förklaring till detta kan vara att många har avlidit i förtid av andra
orsaker, främst till följd av överdosering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många andra länder svarar narkotikamissbmkarna nu för en betydande del av
AlDS-fallen. I USA utgör de intravenösa missbmkarna ca en fjärdedel av alla som
fått AIDS-diagnos. Spridningen av epidemin bland missbmkarna är särskilt
markant i Italien och Spanien, där mer än hälften av AIDS-fallen utgörs av
intravenösa narkotikamissbmkare. I Europa som helhet ökar antalet AIDS-fall
bland narkotikamissbmkarna proportionellt mycket snabbare än det totala antalet
AIDS-fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägen
in i och ut ur ett tungt narkotikamissbruk beskrivs i olika studier som en
process med etl antal urskiljbara steg. Denna process brukar kallas
missbmkskarriären. Den inleds i allmänhet i tonåren med ett experimenterande
med droger för att efter något eller några år övergå till ett regelbundet
missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som inte lyckas lämna missbmkel i de första stadierna, förlorar förr eller
senare kontrollen över sitt missbmk och övergår lill ett s k kompul-sivt
(Ivångsmässigt) stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
småningom brukar emellertid missbmkaren komma fill en punkt då han börjar
ifrågasätta sitt levnadssätt - vändpunkten. Han vtll nu försöka ta sig ur sift
missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Även
vägen ut ur missbrukskartiären går via olika stadier. Under det<br>
första av dessa stadier gör missbmkaren utbrytningsförsök som emellertid<br>
ofta slutar med återfall. Efter en tid inträder ett skede då behandUngsförsö-<br>
ken får allvarligare inriktning. Under missbmkskarriärens sista stadium —<br>
frigörelsestadiet - minskar gradvis behovet av stöd.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olika studier tyder på alt
den s k vändpunkten ofta inträffar sent i Prop. 1987/88:147 kamären. En del
söker inte vård förrän efter flera års kompulsivt miss- Bilaga 1 bmk. När
de börjar försöka la sig ur sitt missbmk har de hunnit bli socialt och fysiskt
nedgångna till följd av missbruket och levnadssättet i övrigt. Vägen mot
missbmksfrihet går i allmänhet via åtskilliga vårdtillfällen och återfall i
missbmk och kriminalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den diskussion som dessa forskningsresultat har föranlett, har flera betonat
alt den s k missbmkskarriärens mönster inte behöver vara opåverkbart av de
insatser samhället gör mot missbmkel och för missbmkarna. Det kan bl a inte
uteslutas att den s k vändpunkten kan tidigardäg-gas och att man kan nä större
framgång med missbmkare i svårbehandlade skeden, om behandlingens inriktning
och uppläggning förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande kommer narkomanvården emellertid ofta in sent i miss-bmksförloppet
och lyckas ofta inte förkorta det, enligt de studier som nu finns tillgängliga.
I skuggan av hotet från AIDS/HIV framstår detta som ett allvarligt problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>En
förstärkt frivilligvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av beskrivningen av missbmkarnas situation och missbmkarvårdens läge,
redovisar vi våra överväganden och förslag rörande en förstärkt frivilligvärd.
De kan sammanfattas i följande 11 punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Förtydligande av socialtjänstlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Respekten
för klienten som person fär inte leda till passivitet inför ett fortgående
tungt missbmk. När det gäller de tunga missbmkarna kan det inte accepteras att
socialarbetarna passivt inväntar alt motivationen för förändring skall inställa
sig hos klienten. Socialtjänsten har skyldighet att bedriva en aktivt
uppsökande verksamhet för att fillförsäkra missbmkarna rätten till stöd och
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att markera detta aktiva förhållningssätt föreslår vi ett tillägg till
socialtjänstlagens </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>§. Genom lagändringen förtydligas socialnämndens
ansvar för att niissbmkare fär erforderlig vård. I bestämmelsen klargörs ocksä
att värden måste planeras och att socialnämnden noga skall följa den planerade
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Samarbetet mellan socialtjänsten och de rättsvårdande myndigheterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av de tunga narkotikamissbmkarna är okända för såväl socialbyråerna
som den särskilda narkoman värden. Många av dessa har i stället kontakt med
polisen och kriminalvården. Det är mot den bakgmnden nödvändigt alt få till
stånd en bättre samordning av socialtjänstens och de rättsvårdande
myndigheternas insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
mellan polis och socialtjänst bör förstärkas - under ömsesi<br>
dig respekt för de båda myndighetemas olika funktioner och roller i miss-<br>
bmksarbetet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även samarbetet mellan kriminalvård och socialtjänst — som
under Prop. 1987/88:147<br>
senare är har utvidgats på ett positivt sätt - bör utvecklas vidare.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förstärkt samarbete inom socialtjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstens arbete med missbrukarna bör få en mer
långsiktigt stödjande karaktär. Det krävs bl a för att undvika atl
missbrukarna roterar runt mellan olika vårdenheter på etl planlöst eller
deslmktivl sätt. Samarbetet mellan vårdens olika delar måste förstärkas. Inte
minst viktigt är del att institulionsvistelser följs upp genom väl planerade
insatser i den öppna vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 De psykiskt störda missbrukarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De psykiskt svårt störda missbrukarna faller ofta mellan
socialtjänstens och psykiatrins ansvarsområden. De mest vårdbehövande riskerar
därmed atl få sina vårdbehov särskilt dåligt tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår att regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag
att i samråd med landstings- och kommunförbunden utarbeta en plan för hur
värden av psykiskt svårt störda missbrukare kan förbättras, bl a genom elt
förstärkt samarbete mellan socialtjänst och psykiatri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Missbrukarna och arbetsmarknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Missbrukarnas förankring på arbetsmarknaden har försämrats
drastiskt under de senaste tjugo åren. Såväl socialtjänst som
arbetsförmedlingar upplever stora svårigheter all komma till rätta med delta.
Brislen pä effektiva samverkansformer mellan olika inblandade myndigheter
förvärrar problemet. Sådana samverkansformer bör kunna utarbetas och prövas
försöksvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår alt arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag alt
i samråd med socialstyrelsen, riksförsäkringsverket. Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet dra upp riktlinjer för en försöksverksamhet av delta
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 De frivilliga organisationerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De frivilliga organisafionerna utgör en viktig resurs i
missbruksarbetet. De är många och har en starkt växlande inriktning, vilket ger
utrymme för mångfald och differentiering av insatserna. Vi framhåller vikten av
stöd lill de frivilliga organisationernas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Behovet av specialisering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergången från den gamla funklionsuppddade socialvården
till den inte<br>
grerade socialtjänsten har medfört vikliga vinster i det sociala arbetet. Där<br>
integrationen har lett lill en långtgående avspecialisering av missbruksar-<br>
beiel, har den mdlertid samtidigt medfört allvarliga kompetensförlusler.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
gäller arbetet med de lunga missbrukarna inom den öppna socialtjänsten är del
nödvändigt atl bibehålla och förstärka olika lyper av specialresurser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147 Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 De politiskt förtroendevalda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De politiskt förtroendevalda i socialnämnder och sociala
distriktsnämnder spelar en central roll för det sociala arbetet i kommunerna.
De har bl a ansvaret för atl i konkurrens med övriga kommunala verksamheter
driva fram tillräckliga ekonomiska resurser och all värna del sociala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Utbildning och handledning för vårdpersonalen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vårdarbetarna har god utbildning och hög kompelens är
avgörande för möjligheten att nå framgång i behandlingsarbetet. Vi framhåller
behovet av fördjupning av socionomutbildningen när del gäller kunskaper om missbruk
och missbrukarvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundutbildningen mäste kompletteras med återkommande
fort- och vidareutbildning. Särskilda utbildningsinsatser för behandlingshemspersonal
bör kunna erhålla slöd genom de anslag som socialstyrelsen disponerar för
utvecklingsinsatser inom värdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det ofta krävande arbetet med de lunga missbrukarna är
handledning ell nödvändigt inslag. Del finns risk för att resurserna för
handledning ifrågasätts av besparingsskäl i kommunerna. Vi understryker atl
delta är en kortsiktig besparing, som riskerar atl leda lill en ineffektiv
missbrukarvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 HIV-epidemin bland narkotikamissbrukarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HIV-epidemin bland narkotikamissbrukarna har ställt
narkomanvården inför dess största utmaning hittills. Regeringens AIDS-ddegalion
har uppställt målet atl alla injektionsmissbrukare skall nås för provtagning,
avgiftning och behandling. Klyftan mellan delta höga mål och vad narkomanvården
kan uträtta i dagsläget är emellertid avsevärd. Narkomanvården måste filiföras
de resurser som är nödvändiga för alt den skall klara sin svära uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det krävs också en kursändring inom narkomanvärden. Dess
organisation, metoder och förhållningssätt mäste omprövas och anpassas till
den nya situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HlV-leslning av narkotikamissbrukare måste så långt som
möjligt kombineras med psykosocialt stöd och långsiktig behandling. Samarbetet
mellan infektionssjukvården och narkomanvärden måste förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
finns starka motiv för särskilda värdprogram inom narkomanvården som kan
anpassas till de HIV-smiltades särskilda behov av stöd och behandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//
Resursfrågan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Missbmkarvårdens resurser är totalt sett
underdimensionerade. Delvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan resursproblemet lösas genom förändrade arbetsmetoder
och förändrad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organisation.
Socialtjänstens och sjukvårdens insatser för de tunga miss- Prop.
1987/88:147 brukarna är i dag ofta oplanerade och dåligt samordnade. Sådan
oplanerad Bilaga 1 och kortsiktig vård är inte bara ineffektiv utan också
dyrbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka
skäl talar däremot för resurstillskott dels till narkomanvärden, dels lill
vården av den växande gruppen av socialt utslagna, yngre vuxna
alkoholmissbrukare, som i dag sällan fångas upp av vården och ofta avbryter
den vård som erbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya systemet för statsbidrag till missbrukarvården, som började fillämpas år
1986, har snabbi lett till en kraftig minskning av antalet vårdplatser på
offentligt drivna behandlingshem. Myckel lyder på att kvalificerade
öppenvårdsalternativ inte har vuxit fram i samma takt som insfitutionerna
avvecklats. Utvecklingen riskerar alt gä ut över de tyngsta grupperna av
missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
vär mening finns del skäl alt överväga alt gä över lill ett statsbidragssystem,
som innehåller starkare garantier för all de sämst ställda missbrukarnas
värdbehov blir tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tvångsvården
i statistisk belysning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsvården
av vuxna missbrukare minskade kraftigt i omfattning när LVM infördes är 1982,
trots atl LVM lill skillnad från nykterhetsvårds-lagen omfattar även
narkotikamissbrukare. Därefter har antalet tvångsintagningar återigen ökat,
men fortfarande (1986) är antalet personer som någon gång under året är intagna
för tvångsvård mindre än hälften av vad det vårär 1981, nykterhetsvårdslagens
sista år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mer
än hälften av anmälningarna om LVM-vård avskrivs av länsstyrelserna, dvs de
resulterar inle i ansökan om vård hos länsrälten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mänga
missbrukare återkommer för vård eller omedelbara omhändertaganden enligt LVM,
ibland flera gånger under samma år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
en fjärdedel av värdbeslulen föregås av omedelbara omhändertaganden enligt 8 §
LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
majoriteten av de LVM-vårdade är alkohol det huvudsakliga miss-bruksmedlel.
Antalet narkotika- och biandmissbrukare har dock ökat kraftigt sedan är 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av klienterna är mellan 30 och 50 år gamla. Omkring 85 procent är män.
Narkotikamissbrukarna är genomsnittligt betydligt yngre än alkoholmissbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga vårdtiden enligt LVM var 73 dagar under år 1985. I omkring 30
procent av fallen fattas beslut om förlängning av vårdtiden enligl 16 § LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästan
hälften av LVM-klienterna avviker vid minst något tillfälle från LVM-hemmet.
Närmare 30 procent av dem som avvek under år 1985 var borta frän LVMrhemmet
under 15 dagar eller mer. Narkotikamissbrukarna avviker från LVM-hemmen i högre
utsträckning än alkoholmissbrukarna och har längre frånvarolid. Nästan 70
procent av narkotikamissbrukarna avvek från LVM-vården vid minst något
tillfälle under år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM-vården
inleddes med sjukhusvård i 28 procent av fallen under år</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985. Av narkotika- och
blandmissbmkarna var del bara 19 procent som Prop. 1987/88:147<br>
erhöll inledande sjukhusvärd detta år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
möjlighet som LVM ger till försöksvis vård i annan form eller vistelse i del
egna hemmet utnyttjas i ca 20 procent av fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
30 procent av LVM-klienterna vistas under åtminstone någon del av vårdtiden på
elt s k hem för särskilt noggrann tillsyn (§ 18-hem). För narkotikamissbrukarna
är motsvarande andel drygt 60 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klienternas
situation vid intagningen lill LVM-hemmet är i allmänhet dålig. Flertalet
saknar arbete, mänga är bostadslösa och de flesta försörjer sig genom
socialbidrag eller förtidspension. Vid utskrivningen tenderar klienternas
situation atl ha förbättrats något. Som regel lämnar klienten LVM-hemmet i god
fysisk och psykisk kondition. Prognosen på längre sikt är emellertid dålig,
enligt olika uppföljningsstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>En
reviderad tvångsvårdslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om värd av missbrukare i vissa fall (LVM) har varit i kraft i drygt fem år.
Lagen var när den tillkom en kompromiss som inle skulle ses som en definitiv
lösning på frågan om tvångsvård av vuxna missbrukare. Vi har nu sett över lagen
och funnit all den pä en rad punkter behöver preciseras, ändras och
kompletteras. Ändringarna är omfattande men inte av sådan karaktär atl lagen i
grunden har förändrats. Vi föreslår att en ny lag införs, men all den fär samma
namn som den gamla. Våra viktigaste överväganden och förslag när del gäller
den nya lagens utformning kan sammanfattas i följande 12 punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/
Lagens syfte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har funnit all lagens nuvarande syfte bör ligga fast. Grundtanken all del
främst är den enskildes behov av vård som skall vara avgörande är alltjämt
bärande. Syftet med LVM är atl motivera missbrukaren att frivilligt la emot
fortsalt behandling och slöd för all komma ifrån sitt missbruk. Vi ser det som
viktigt alt syftet klart framgår av lagtexten och föreslår alt LVM kompletteras
med en bestämmelse härom. Vi föreslår ocksä all förhållandel mellan
socialtjänstlagen och LVM klargörs i lagens inledande bestämmelser. Den
frivilliga värden ges enligt socialtjänstlagen. LVM är en kompletterande lag
som närmare reglerar förutsättningarna för alt avvika från den grundläggande
frivillighelsprincipen i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Tidigare ingripanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nuvarande lagen har förutsättningarna för tvångsvård preciserats så<br>
restriktivt, alt lagen kan sägas ha fåll en akullagskaraklär. I praktiken<br>
kommer tvångsvård som regel bara i fråga i myckel sena stadier av miss<br>
bruket och i situationer som kan beskrivas som akuta. Det innebär bl a atl<br>
missbrukare i åldrarna strax över 20 år sällan kommer i fråga för<br>
LVM-vård. Det är i dessa åldrar som missbruket befästs och den sociala<br>
utslagningen fördjupas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
enligt vår mening inte acceptabelt atl utforma LVM så restriktivt Prop.
1987/88:147 alt den överhuvud tagel inte kan användas för att motverka elt
fortsatt Bilaga 1 allvarligt missbruk bland vuxna, yngre missbrukare annal
än i närmast extrema undanlagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser inte heller att man generellt kan inskränka
lagens användningsområde till helt akuta situationer i fråga om missbrukare i
senare stadier av missbmkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår atl förutsättningarna för vård enligl LVM får
ändrad lydelse i flera olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nuvarande LVM anges atl missbruket skall vara sådant att
del föreligger etl trängande behov av värd för atl komma ifrån det. Ordet
trängande har i den praktiska tillämpningen kommit all uppfattas som etl krav
pä akut behov av avgiftning. En sä snäv tillämpning var inte avsedd när LVM
infördes. Ordet trängande överges därför, samtidigt som nuvarande 2 och 3 §§
skrivs ihop till etl lagrum. Därmed understryks sambandet mellan rekvisiten i
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt värd enligt LVM skall kunna beredas en missbmkare
krävs bl a alt han lill följd av missbruket utsätter sin fysiska eller psykiska
hälsa för allvarlig fara. Det är de rent medicinska hälsoriskerna som avses.
Genom den starka betoningen av delta i lagens förarbeten har LVM-ingripanden i
stor utsträckning kommit atl begränsas till fall där medicinskt påvisbara
skador kunnat konstateras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl vår mening är del angelägel atl kunna ingripa på
elt tidigare stadium av missbruket. Vid bedömningen av om missbrukaren utsätter
sin hälsa för en allvarlig fara är del inle möjligt alt göra nägon klar
skillnad mellan skadeverkningar av social och av medicinsk natur. Avgörande bör
i stället vara en helhetsbedömning av individens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personer, för vilka missbruket har kommit att spela en
dominerande roll och som till följd av missbruket exempelvis har tappat sin
anknytning till arbetsmarknaden och hamnat utanför normala sociala relationer,
måste kunna beredas vård, även om hälsan i strikt medicinsk mening ännu inte
kan anses allvarligt hotad. Vi föreslår all vård enligt LVM skall beredas den
som — om övriga fömtsättningar är uppfyllda — till följd av missbmkel utsätter
sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara eller allvarligt försämrar
sina levnadsförhållanden i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna ändringen kommer enligt vär mening alt ha
sin främsta belydelse när del gäller de unga missbrukarna. Många unga vuxna
missbrukare är i dag på väg mot en livsföring där drogen är del centrala och
där risken för kriminalitet, våld, ohälsa och förtidig död är starkt förhöjd.
Om man i ell sådant fall klart ser risken, men inle kan förmå missbrukaren till
frivillig värd, bör vård enligl LVM tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Närståendeskyddet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de regler som nu gäller kan elt ingripande enligl
LVM också ske om<br>
missbrukaren kan befaras komma att allvarligt skada någon närstående. Vi<br>
föreslår all delta rekvisit för ingripande skall finnas kvar. Våldsbroltslighe-<br>
ten i hemmen mot kvinnor och mol barn är hög. De möjligheter till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>straffrättsliga
ingripanden som finns vid misshandel eller olaga hot kan inte Prop.
1987/88:147 ge tillräckligt skydd för de anhöriga. Skyddet enligl LVM
föreligger redan Bilaga 1 vid fara för allvarlig skada. Straffrättsliga
ingripanden förutsätter etl fullbordat brott eller elt åtalbart försök till
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har övervägt om skyddet för närstående bör utsträckas till alt omfatta även
andra människor. En viktig skillnad mellan de närståendes och utomståendes
situation är att våld mol anhöriga oftast sker i hemmen där hjälp utifrån
sällan kan påräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utomstående befinner sig även i andra avseenden som regel i en avsevärt mindre
utsatt situation i förhållande lill missbrukaren än vad hans närmaste gör. Till
skillnad från de anhöriga har den utomstående sällan någon spärr mol att ange
gärningsmannen eller medverka under utredning och rättegång. Dessutom skulle en
vidgning frän den begränsade personkrets som missbrukarens familj utgör lill
alla i hans omgivning, innebära etl betydligt mera långtgående avsteg än
närståendeskyddel från principen om LVM som en vårdlagstiflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår därför atl LVM:s tillämpningsområde inle utvidgas till atl omfatta
även fall då nägon lill följd av missbruket kan befaras komma atl allvarligt
skada någon annan än sina närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Samhällets skyldighet att ingripa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande bestämmelser kan missbrukaren beredas vård enligl LVM, om
förutsättningarna för detta är uppfyllda. Vi föreslår i stället att tvångsvård
skall beslutas, om förhållandena är så allvarliga som anges i bestämmelsen.
Samhället har nämligen enligl vår mening en skyldighet all ingripa, om
missbrukaren eller hans närstående befinner sig i så allvarlig fara som lagen
anger och frivilliga insatser inle hjälper. Genom ordet skall markeras delta
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
LVM och AIDS</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kampen mol AIDS är del ell centralt mäl att förmå HIV-smittade missbmkare all
upphöra med sitt missbruk. Genom att dela sprutor med andra sprider en smittad
HIV-virusel vidare. Han kan dessutom sprida smittan genom att ha sexuellt
umgänge med andra. Vi har övervägt frågan om det för omgivningens skydd mol
intravenösa HIV-smittade missbrukare finns behov av alt utvidga
fillämpningsområdet för LVM. Som en särskild specialindikation för tvångsvård
skulle då anges att någon till följd av sitt missbruk genom smitta av HlV-vims
utsätter andras hälsa för allvariig fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har emellertid funnit alt en sådan utvidgning inte är nödvändig eller<br>
lämplig. Hälsoriskerna för den enskilde missbrukaren är alllid så stora, när<br>
det är fråga om etl dagligt intravenöst missbruk, atl LVM:s rekvisit för<br>
värd på grund av fara för den egna hälsan är uppfyllt. Smittskyddet måste<br>
enligl vår mening primärt tillgodoses genom smittskyddslagen, som är en<br>
renodlad skyddslagstiftning, och inte genom LVM, som i allt väsentligt är<br>
en vårdlag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 Missbrukare
av andra beroendeframkaUande medel</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande lagen är begränsad till missbruk av alkohol
och narkotika.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har funnit atl det finns elt inle obetydligt antal
vuxna missbrukare av i första hand flyktiga lösningsmedel, för vilka insatser
enligt socialtjänstlagen framstår som otillräckliga. Del har visat sig
nödvändigt all införa en möjlighet i LVM att bereda värd ät denna grupp av ofta
svårt skadade missbmkare. Vi föreslår därför atl LVM utvidgas till alt gälla
missbruk av alkohol, narkotika eller annat liknande beroendeframkallande medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Vårdtiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att upphöra med etl tungt missbruk är en långsiktig
process som inbegriper sättet att leva och förhålla sig till omvärlden. Så
långtgående förändringar kan inle påtvingas missbrukaren; han eller hon måste
själv välja dem. Vi avvisar därför tanken på alt omgärda ett längre
behandlingsprogram med tvång. Vårdtiden i LVM bör emellertid bestämmas med
utgångspunkt i atl en sådan förändringsprocess skall kunna inledas.
Erfarenheten visar att delta i åtskilliga fall kräver längre värdlider än vad
lagen i dag ger möjlighet lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår sex månader som en längsta vårdlid. Det bör
inle som nu finnas nägon möjlighet lill förlängning av liden. Mot möjligheten
lill förlängning talar främst erfarenheten att den enskilde ibland ser
förlängningen som en bestraffning. Detta är till men för behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet är inte atl generellt göra de faktiska värdtiderna
på LVM-hemmet längre. Strävan bör vara alt vårdperioden på LVM-hemmet görs så
kort som möjligt och att klienten, med stöd av lagen, slussas över fill nägon
annan lämplig vårdform så snart det finns förutsättningar för delta. I en del
fall kan det vara lämpligt att den intagne förs över lill vård utanför
LVM-hemmet omedelbart efter avgiftningen. Den återstående värdtiden enligt LVM
syftar till atl säkerställa atl han eller hon fullföljer den inledande fasen
av detta program, vilkel kan antas bidra till alt klienten därefter fortsätter
behandlingen i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan den nuvarande lagen ger en möjlighet alt under
vårdtiden pröva vård i annan form. Den möjligheten utnyttjas emellertid i
relafivt få fall. Del viktigaste skälet till att detta inte förekommer oftare
är att vårdtiden bedöms vara för kort för alt medge såväl vård pä LVM-hemmet som
vård i annan form. Beredningens förslag i fråga om vårdtiderna syftar bl a till
alt . utvidga möjligheterna fill en smidig övergång från LVM-hemsvistdsen till
värd i öppnare former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den värdform som den intagne förs över till under
LVM-tiden måste<br>
väljas utifrån den enskildes behov och förutsättningar och i samverkan<br>
med honom. Flertalet av de LVM-vårdade är alkoholmissbmkare i åldern<br>
30 år eller äldre. De flesta av dem bör efter någon eller några månader på<br>
LVM-hemmet kunna föras över till väl planerade insatser i öppen vård.<br>
För narkotikamissbmkarna och många av de yngre alkoholmissbrukarna,<br>
för vilka del är realistiskt atl arbeta med högre rehabiliteringsmål, bör<br>
utslussningen i många fall kunna ske till kollekliv, andra behandlingshem<br>
eller familjevård för vuxna.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller beräkningen
av vårdfiden föreslår vi att fid under vilken Prop. 1987/88:147
missbrukaren är avviken från LVMhemmel eller vistas på kriminalvårds-
Bilaga 1 anstalt eller i häkte inte skall få inräknas i vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör understrykas att den nya vårdtiden, sex månader, är den maximala liden.
Som hittills skall LVM-vården upphöra så snart syftet med vården har uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Ansökan om vård och utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser atl länsstyrelsen, i ärenden om värd enligl LVM, bör ansvara för
utredning och ansökan till länsrätten. Av rättssäkerhetsskäl är det bättre att
nägon annan än socialnämnden bedömer när möjligheterna att vidta frivilliga
ätgärder är uttömda. Socialnämndernas olika utgångspunkter och prioriteringar
kan leda lill stora lokala skillnader i bedömningen av vilka ärenden som bör
föras till domstol. Man mäste slå vakt om enhetlighet när del som här gäller
tvångsåtgärder. Det är också viktigt alt anmälningar om behov av LVM-vård från
polis, läkare och andra myndigheter som kommer i kontakt med missbmkare
kontrolleras av en utomstående myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har emellerfid funnit alt socialnämndema bör spela en aktivare roll under
utredningen än för närvarande. I LVM-ärenden åligger det redan i dag enligt 11
§ och 50 § socialtjänsfiagen socialnämnden alt göra en egen utredning. Det är
därför enligt vär mening naturligt att socialnämnden även utför den egenfiiga
LVM-utredningen på länsstyrelsens uppdrag. Härigenom ökar också möjligheten
för socialnämnden atl tidigt etablera en kontakt med missbrukaren för att
kunna planera och genomföra egna insatser för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslär alltsä att ansvaret för utredning och ansökan skall ligga kvar hos
länsstyrelsen. Själva utredningsarbetet, dvs insamlandet av faktaunderlaget,
skall göras av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Omedelbara omhändertaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
missbrukare får omhändertas omedelbart om det är sannolikt att han kan beredas
vård enligt LVM och rätlens beslut om värd inle kan avvaktas. Det är
polismyndigheten som fattar sådana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har visat sig att också socialnämnden ofta kommer i kontakt med missbrukare som
behöver tas om hand omedelbart. Anhöriga till missbmkare vänder sig inte
sällan till socialnämnden för atl anmäla att en missbmkare har ett akut behov
av hjälp. Med nuvarande regler måste socialnämnden hänvisa dem fill polisen.
Det har emellertid visat sig, att många anhöriga drar sig för att anlita
polisen i dessa lägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
annat problem med nuvarande beslutsordning är att socialnämnden<br>
ofta bistår polisen med uppgifter om missbmkaren, i syfte att förmå polis<br>
myndigheten att fatta beslut om ett omedelbart omhändertagande. Detta<br>
uppgiftslämnande är inte förenligt med sekretesslagens regler och kan<br>
därför inte accepteras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av dessa
skäl föreslår vi att socialnämnden, vid sidan av polisen, skall Prop.
1987/88:147<br>
ges rätt alt besluta om omedelbara omhändertaganden.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Socialnämndens ansvar för LVM-klienterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet är alt LVM-vården skall ge förutsättningar för
missbrukaren atl fullfölja elt långsiktigt behandlingsprogram. För alt skapa
sädana förutsättningar har vi, som framgått, bl a föreslagit alt vårdtiden
föriängs lill högst sex månader. Denna vårdtid skall kunna utnyttjas inte bara
för vård på LVM-hemmet utan även för all pröva behandling i andra vårdformer,
som t ex enskilt eller kommunalt drivna behandlingshem, familjehem eller olika
lyper av behandlingsprogram i öppen värd. Föreståndaren för elt LVM-hem skall
så snart det är möjligt besluta att den intagne skall beredas tillfälle att
vistas utanför LVM-hemmet för värd i annan form. Vi föreslår atl del
uttryckligen slås fast i lagen att socialnämnden skall se till alt sådan vård
ordnas. Det innebär att socialnämnderna blir skyldiga atl erbjuda
institutionernas klienter för dem lämpliga alternativa värdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt vård i annan form skall komma lill stånd anser vi
att LVM-hemmens politiskt valda styrelser bör fä till uppgift all särskilt
bevaka frågan. Vi föreslår därför alt föreståndaren åläggs att anmäla till
styrelsen om en inlagen vistats pä ell LVM-hem i tre månader utan-alt vård i
annan form prövats. Föreståndaren skall ange orsaken lill alt del inte skett.
Styrelsen får genom denna insyn möjlighet att påverka såväl föreståndaren som
socialnämnderna att arbeta mer aktivt för att vård i annan form skall komma
lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftervården och utslussningen i samhället av de intagna är
ofta avgörande för vårdens resultat. Vi föreslår därför all socialnämndens
ansvar för detta lyfts fram och slås fast. Enligt vår mening bör del särskilt
föreskrivas i lagen all socialnämnden aktivt skall verka för alt den enskilde
efter vårdtiden på LVM-hemmet får bostad och arbete eller utbildning saml se
till att han får personligt stöd eller behandling för alt komma ifrån missbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår också alt socialnämnden mer aktivt skall
planera den fortsatta vården av missbrukaren. Redan under utredningstiden bör
en kontaktman utses för missbrukaren. Denne bör göra upp en plan för vården
och bistå missbrukaren med kontakter med andra vårdgivare. När det blir
aktuellt med vård i annan form måste en plan upprättas för denna vård. Ocksä
här har kontaktmannen en viktig uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>// Inledande sjukhusvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård enligl LVM bör i allmänhet inledas med värd på
sjukhus. Våra<br>
undersökningar visar emellertid atl vården inletts på sjukhus i betydligt<br>
mindre utsträckning än vad som förväntades vid LVM:s tillkomst. På vissa<br>
håll, framför allt i Stockholm, är det endast i undantagsfall en missbrukare<br>
får sjukhusvärd. Anledningen till delta är i första hand all man saknar rätt<br>
att hälla kvar missbrukaren på elt sjukhus och all missbrukarna i myckel<br>
stor utsträckning avviker från sjukhusvärden.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att principen om frivillighet i hälso- och
sjukvården är så viktig Prop. 1987/88:147 atl den inte bör frångås av del
skälet att en missbrukare kan befaras Bilaga 1 avvika. Vi är således inte
beredda att föreslå att en LVM-patient skall kunna behandlas mol sin vilja på
etl sjukhus eller kvarhållas på sjukhuset i behandlingssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot måste det införas regler som säkerställer att han,
om han vill lämna sjukhuset, i stället omedelbart förs över till det LVM-hem
där han är intagen. Det är enligt vår mening självklart atl han inte kan
tillåtas avvika från LVM-vården. Vi föreslår därför atl det införs en
skyldighet för överläkaren vid den sjukhusenhet där patienten vårdas att se
till att socialnämnden eller LVM-hemmet genast underrättas om en missbrukare
önskar lämna sjukhuset. Överiäkaren får besluta all missbrukaren skall hindras
att lämna sjukhuset under den fid som behövs för atl säkerställa alt han kan
föras över till LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Vårdinstitutioner med enskild huvudman</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår att LVM-vården även i fortsättningen skall
lämnas genom hem som drivs av landstingskommuner eller kommuner. Ansvaret för
vårderi och ivängsbefogenhelerna skall således förbehållas offentligt drivna
hem. Såväl principiella skäl som behandlingsmotiv talar för en sådan ordning.
Enskilt drivna hem kommer emellertid atl kunna spela en störte roll inom
LVM-vården än hittills genom vårt förslag att utvidga möjligheterna till vård
utanför LVM-hemmet under vårdfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LVM-vårdens innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsvärd av vuxna missbrukare är en utomordentligt svår
behandlar-uppgifl, särskilt om ambitionerna sträcker sig längre än till att
avvärja en akut kris. Ju högre rehabiliteringsmålen sätts, desto svårare är
uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kraftiga ökningen av antalet narkotikamissbmkare som
erhåller tvångsvård ställer vårdområdet inför svårbemästrade problem. Narkotikamissbmkamas
motstånd mot behandlingen är ofta massivt. Den växande gruppen av yngre, tunga
alkoholmissbrukare har en problembild som i vikliga avseenden påminner om
narkotikamissbrukarnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För båda dessa grupper är del med hänsyn till deras ålder
och de risker som elt fortsatt tungt missbruk för med sig rimligt alt arbeta
med förhållandevis höga rehabilileringsmål. Detta kräver en ny typ av
kvalificerad tvångsvård som i dag i stort sett saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frånsett de särskilda LVM-hem för narkotikamissbrukare som
under del senaste året tillskapats i Stockholm och Malmö, har vi ännu ingen
erfarenhet av den typ av tvångsvård det här är fräga om. De största problemen
när denna vårdsektor skall byggas ul kommer sannolikt alt gälla
personalrekryteringen. Stora insatser måste därför göras för all höja vårdområdets
status. Härvid spelar åtgärder som stimulerar kunskaps- och metodutvecklingen
inom vårdsektorn en viktig roll. Därutöver krävs atl löner och övriga
anställningsvillkor för personalen förbättras väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i och för sig naturliga uppmärksamheten på de nya
svårigheter som</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>narkotikamissbmkarna
ställer tvångsvården inför får inte leda till att den Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del av
LVM-vården, som fortfarande är den helt dominerande, nämligen Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vården av
de äldre alkoholmissbrukarna, kommer i skymundan. Även den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delen av
tvångsvården är i behov av utveckling och förändring i flera</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avseenden.
Det gäller såväl själva institutionsvärden som uppföljningen i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>öppenvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns inget fog för påståendet atl LVM-vård måste vara
en dålig och passiv vård. Tvångsvården har av tradifion låg status inom
missbrukarvården. Men det finns också exempel på tvångsvård med hög status.
Tvångsvården av unga missbrukare kännetecknades länge av en pessimism som i
allt väsentligt liknar den som i dag ibland präglar tvångsvärden av vuxna.
Under 1970-talel ställdes myckel av delta på huvudet genom framväxten av de s k
Hasselakollektiven. De nya behandlingskollektiven visade att det som mänga
tidigare hade trott vara omöjligt var möjligt; del går att ge tvångsvård ett
kvalificerat innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LVM-vårdens resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet Ivångsvårdsplatser för vuxna missbmkare har
reducerats kraftigt under senare år. Under perioden 1982-1987 har antalet
platser minskal med omkring en fjärdedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under samma period har antalet intagningar enligl LVM ökat
snabbi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskningen av resurserna för LVM-vård har medfört atl de
tillgängliga vårdplatserna nu är för få i förhållande till behoven. Bristen är
särskilt påtaglig för narkotikamissbmkamas del. Därtill kommer alt behovet av
platser vid hem för särskilt noggrann tillsyn klart överstiger de tillgängliga
resurserna för sädan värd för såväl alkohol- som narkotikamissbmkarna. I vissa
avseenden måste läget beskrivas som akut ohållbart. Situationen innebär att den
beslutade LVM-vården i många fall aldrig kommer till stånd eller, i andra fall,
alt ingen tar initiativ lill LVM-vård, trots att sådan vård framstår som starkt
motiverad, eftersom adekvata vårdresurser inte finns atl tillgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår att en särskild ledningsgrupp tillsälls med
uppdrag att skyndsamt inventera behoven av tillkommande LVM-resurser i de
olika länen och alt utarbeta en plan för hur den erforderliga utbyggnaden kan
genomföras. I gruppen bör ingå företrädare för socialstyrelsen och de båda
kommunförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser atl särskilda statliga medel för alt utveckla
LVM-vården, som komplement till det statsbidrag som nu utgår till
missbrukarvård m m, är motiverade bl a med hänsyn lill den extraordinära
situation som HIV-epidemin har skapat. Elt sådant kompletterande statsbidrag
bör vara inriktat på alt stödja tillkomsten av kvalificerade LVM-resurser
avsedda i första hand för narkotikamissbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten bör genom del särskilda bidraget bl a finansiera en
viss del av kostnaderna för driften av dessa institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidraget bör emellertid utgå inle bara lill LVM-hemmen
ulan ocksä till<br>
den del av LVM-vården som skall äga rum utanför LVM-institutionen.<br>
Medlen, som bör utgå i form av projektbidrag, bör fördelas av den ovan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämnda ledningsgruppen.
Till ledningsgruppen bör knytas en gmpp av Prop. 1987/88:147 särskilt
erfarna och kvalificerade behandlare, som bl a kan fungera som Bilaga 1
konsulter ål de lokala projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
understryker att ett ställningslagande till frågan om förstärkta resurser för
LVM-vård bör ske med förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
konsekvenser av förslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inle
bara våra förslag lill ändringar i LVM ulan i ännu högre grad utvecklingen på
missbruksområdet, med spridningen av HIV-smittan bland narkotikamissbrukarna
som ett särskilt allvarligt inslag, kommer atl framtvinga betydande ökningar
av samhällets kostnader för missbrukarvården, främst narkomanvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är inle meningsfullt att närmare försöka beräkna dessa kostnader. Del är inle
heller möjligt alt visa hur förslagen kan finansiseras i form av omprövning av
pågående verksamhet inom ulredningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är däremot helt klart atl uteblivna eller onödigt sena insatser på sikt kommer
alt medföra utomordentliga kostnader för samhället. De ökade kostnader för stat
och kommun som en upprustning av narkomanvården för med sig, måste jämföras med
de framtida besparingar för samhället som en begränsning av HIV-epidemin
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningens lagförslag</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vård av missbrukare i vissa fall </span><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ De i I § socialtjänsfiagen
(1980:620) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för
all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor alt komma ifrån missbmk
av alkohol, narkotika eller . annat liknande beroendeframkallande medel. Vården
skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet
och skall sä längt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den
enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vård inom socialtjänsten av
en missbrukare skall ges i samförstånd med den enskilde enligt bestämmelserna i
socialtjänstlagen (1980:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de
förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvärd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen
om inle annat anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Tvångsvården skall syfta till att motivera missbmkaren att frivilligt ta<br>
emot fortsatt behandling och stöd för att komma ifrån sitt missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredande
av vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett fortgående<br>
missbmk av alkohol, narkotika eller annat liknande beroendeframkallande<br>
medel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbmk och vårdbe<br>
hovet inte kan fillgodoses enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller på nägot<br>
annat sätt och han till följd av missbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utsätter sin fysiska eller
psykiska hälsa för allvarlig fara eller allvarligt försämrar sina
levnadsförhållanden i övrigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kan befaras komma att
allvarligt skada sig själv eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kan befaras komma att
allvarligt skada någon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1966:293) om beredande av
sluten psykiatrisk värd i vissa fall, hindrar detta inte ett beslut om
tvångsvård enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsrätten beslutar i
fråga om att bereda någon tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Myndigheter som i sin
verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbmkare är skyldiga alt anmäla
till länsstyrelsen om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av
vård enligt denna lag. Vad som nu har sagts skall dock inle gälla myndigheter
inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
läkare som i sin verksamhet kommer i kontakt med en missbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
kan antas vara i behov av vård enligl denna lag skall anmäla delta fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen,
om den vårdbehövande inte kan beredas fillfredsställande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vård
eller behandling genom läkarens försorg eller i övrigt inom hälso- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § Länsstyrelsen skall
inleda utredning, om del genom anmälan enligt . Prop. 1987/88:147<br>
6 § eller på något annat sätt kommit till dess kännedom atl det kan finnas
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skäl att bereda någon
tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
som anges i 6 § första stycket är skyldiga alt lämna länsstyrelsen alla
uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall lämna
länsstyrelsen en redogörelse för missbmkarens förhållanden och för tidigare
vidtagna och för planerade åtgärder. Socialnämnden skall också ange i vilket
hem intagning kan ske och vilken värd utanför hemmet som planeras, om intagning
sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall i samband
med atl redogörelsen enligt 8 § upprättas utse en tjänsteman hos nämnden som
skall svara för kontakterna med missbmkaren och med olika värdgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När utredningen har inletts
skall länsstyrelsen, om del inle är uppenbart obehövligt, besluta om
läkamndersökning av missbmkaren samt utse en läkare för undersökningen. Läkaren
skall i ett intyg ange den enskildes aktuella hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anser länsstyrelsen efter
utredning att det finns skäl att bereda någon tvångsvård, skall länsstyrelsen
ansöka om sådan vård hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ansökan skall fogas de uppgifter socialnämnden lämnat enligt 8 § och, om inle
synnerligt hinder möter, etl läkarintyg om den enskildes aktuella
hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ansökan inte innehåller läkarintyg eller om det behövs av andra skäl, får
rätten föranstalta om läkamndersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Socialnämnden skall se till att rättens beslut om tvångsvård verk<br>
ställs genom att missbrukaren bereds vård i etl hem som avses i 22 § eller, i<br>
fall som avses i 23 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättens
beslut upphör alt gälla, om vården inle har påbörjats inom fyra veckor från den
dag då beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
upphör också atl gälla om missbrukaren, sedan vården har påbörjats, under mer
än sex månader i följd antingen har vistats olovligen utanför hem som avses i
22 § eller varit intagen i häkte eller kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omedelbart
omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Socialnämnden eller polismyndigheten får besluta alt en missbmka<br>
re omedelbart skall omhändertas, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. det
är sannolikt all han kan beredas vård med stöd av denna lag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. rättens
beslut om vård inte kan avvaktas på gmnd av att han kan antas<br>
få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han inte får omedelbar vård,<br>
eller på gmnd av att del föreligger en överhängande risk för atl han till följd<br>
av sitt tillständ kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om
omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som
nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
länsstyrelsen har ansökt om tvångsvård med stöd av lagen, kan även rätten
besluta att missbrukaren omedelbart skall omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 § Etl beslut om
omedelbart omhändertagande skall genast understäl- Prop. 1987/88:147<br>
las länsrätten. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har
Bilaga 2<br>
polismyndigheten fattat beslutet, skall myndigheten genast underrätta so<br>
cialnämnden om sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
socialnämnden eller polismyndigheten beslutat om omedelbart omhändertagande
efter det att länsstyrelsen har ansökt om värd, skall beslutet underställas den
rätt som prövar frägan om vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Innan beslutet underställs rätten skall den myndighet som fattat<br>
beslutet, om hinder inle möter, låta den omhändertagne fä del av handling<br>
arna i ärendet samt underrätta honom om hans rätt atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>yttra sig skriftligen till
rätten inom en viss angiven tid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>begära muntlig förhandling och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>erhålla offentligt biträde
enligl rättshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
skall också upplysas om atl rätlen kan komma att avgöra målet även om yttrande
inte lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Rätlen skall så snart det kan
ske och senast inom fyra dagar från det att beslutet underställdes rätten eller,
om beslutet inte är verkställt när det underställs, från det att beslutet
verkställdes, pröva om omhändertagandet skall bestå. Denna tid får förlängas
till en vecka, om det på gmnd av någon särskild omständighet är nödvändigt. Om
del inte finns skäl för omhändertagandel, skall rätten genast upphäva
beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om någon är omhändertagen
enligt 13 § första stycket, skall ansökan om tvångsvård ha kommit in till
länsrätten inom en vecka frän det länsrätten meddelade beslut alt
omhändertagandet skulle beslå. Har ansökan inle kommit in inom denna fid eller
finner länsrätten att det inle längre finns skäl för omhändertagandel, skall
länsrätten upphäva beslutet om omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
beslut om omhändertagande upphör att gälla när rätten avgör frågan om vård enligl
denna lag eller om den omhändertagne häktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En läkare som i sin
verksamhet kommer i kontakt med en missbmkare som kan antas omedelbart behöva
las om hand enligt denna lag skall anmäla delta till socialnämnden, om
missbmkaren inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom
läkarens försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall se till
att den som är omedelbart omhändertagen utan dröjsmål bereds värd i ett hem
som avses i 22 § eller, i fall som avses i 23 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vårdtid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Tvångsvärden skall upphöra sä snart syftet med vården är uppnätt<br>
och senast när vården har pågått i sex månader (vårdtid). Vården påbörjas<br>
genom beslut om intagning och upphör genom beslut om utskrivning enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24.§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Som vårdtid räknas inte den tid då missbmkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>olovligen vistas utanför hem
som avses i 22 § eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>är häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vården</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Tvångsvård lämnas genom hem som drivs av landstingskommuner Bilaga 2<br>
eller kommuner och som är särskilt avsedda atl lämna vård enligt denna lag<br>
(LVM-hem). Elt sådant hem skall ledas av en styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
förestår värden vid hemmet i den mån uppgiften inte har överlåtils på en
särskild föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningar för sjukhusvård<br>
är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn lill den planerade vården i<br>
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon behöver sjukhusvärd under vårdtiden, skall han beredas sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
vid den sjukhusenhet där missbrukaren vårdas skall se lill att socialnämnden
eller föreståndaren vid LVM-hemmet genast underrättas, om missbrukaren önskar
lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Överläkaren får besluta alt
missbrukaren skall hindras att lämna sjukhuset under den tid som behövs för all
säkerställa att missbmkaren kan föras över till ett LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Om intagning i och om utskrivning från etl LVM-hem beslutar den<br>
som förestår värden vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som föreslär vården vid ett LVM-hem får också besluta atl en inlagen skall
flyttas till ett annal LVM-hem, om del anses lämpligt från vårdsynpunkt och den
som föreslår vården vid det andra hemmet samtycker till överflyttningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som föreslår vården vid
elt LVM-hem skall fortlöpande underrätta socialnämnden om hur vården
framskrider och samråda med nämnden i alla frågor av vikt. Före överflyttning
lill ett annat hem och före utskrivning skall samråd allfid ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som förestår vården vid
ett LVM-hem skall, så snart del kan ske med hänsyn till den planerade vården,
besluta atl den intagne skall beredas tillfälle atl vistas utanför LVM-hemmet
för värd i annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall se lill alt vården anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förutsättningar för vård i annan form inte längre föreligger, får den som
föreslär värden besluta att missbrukaren skall hämtas tillbaka lill hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Innan vård i annan form
påbörjas skall socialnämnden i samräd med den intagne och den som förestår
vården upprätta en plan för denna vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har en intagen vistats vid
elt LVM-hem i tre månader ulan alt ha beretts vård i annan form, skall
föreståndaren anmäla detta lill hemmets styrelse och ange orsaken lill det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall aktivt
verka för atl den enskilde efter vårdtiden fär bostad och arbete eller
utbildning samt skall se lill atl han får personligt stöd eller behandling för
all varakfigl komma ifrån missbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Den som vårdas enligt denna lag vid ett LVM-hem fär inte inneha<br>
alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, injektionssprutor eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kanyler
eller något annat som kan vara lill men för vården eller ordningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
hemmet. Påträffas sådan egendom, får den omhändertas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>31 § Om det anses
påkallat, fär den som vårdas enligt denna lag Prop. 1987/88:147<br>
kroppsvisileras eller ytligt kroppsbesikfigas, när han kommer
till Bilaga 2<br>
LVM-hemmet, för kontroll av alt han inte bär pä sig nägot som han inte får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inneha
där. Detsamma gäller om del under vistelsen i hemmet uppkommer misstanke att
sådan egendom skall påträffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än vad ändamålet med
åtgärden kräver. All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas. Om
möjligt skall ell vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 30 och 31 §§
skall gälla för alla som vårdas vid etl LVM-hem, om det är nödvändigt för atl
genomföra vården och upprätthålla ordningen vid hemmet och regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen medger del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För missbrukare som behöver
stå under särskilt noggrann tillsyn skall finnas LVM-hem som är anpassade för
dét. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen beslutar
vilka hem som skall vara sädana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som värdas enligt denna
lag i ett hem som avses i 33 § fär hindras alt lämna hemmet och i övrigt
underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för att vården
skall kunna genomföras. Hans rörelsefrihet får också inskränkas när det behövs
av hänsyn till andra intagnas eller lill personalens säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Försändelser till den som
värdas enligl denna lag vid elt sådant hem som avses i 33 § får kontrolleras,
om det behövs med hänsyn till ordningen vid hemmet eller till den intagnes
särskilda förhållanden. Om en ankommande försändelse innehäller egendom som
inle får innehas enligt 30 §, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har alkoholhaltiga drycker
eller andra berusningsmedel omhändertagits enligt 30 eller 35 § eller har
sådana påträffats inom elt LVM-hem ulan atl det finns någon känd ägare till
dem, skall den som förestår vården vid hemmet låta förstöra eller försälja
egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § I första stycket
lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. Belopp som
erhålls vid försäljning tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
skall gälla i fråga om injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är
särskilt ägnade alt användas vid missbruk av och annan befattning med alkohol,
narkofika eller andra beroendeframkallande me-dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om handläggningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mäl och ärenden enligt
denna lag skall handläggas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I mäl om beredande av värd,
där missbrukaren är omhändertagen enligt 13 § första stycket, skall länsrätten
företa målet till avgörande inom en vecka frän den dag då ansökan om vård kom
in eller, i fall som avses i 14 § andra stycket, från den dag då
underställningen skedde. Om ett beslut om omedelbart omhändertagande inle är
verkställt när det underställs eller om länsrätten har beslutat om omedelbart
omhändertagande enligt 13 § tredje stycket, skall målet företas till avgörande
inom en vecka från den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dag dä beslutet
verkställdes.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten fär förlänga
dessa tider, om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild
omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
I mäl om beredande av värd med stöd av denna lag skall länsrätten<br>
och kammarrätten hälla muntlig förhandling, om detta inle är uppenbart<br>
obehövligt. I andra mål enligt denna lag prövar rätten om det finns skäl atl<br>
hålla muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om någon part begär
muntlig förhandling, skall sådan hållas. Partema skall upplysas om sin rätt att
begära muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en enskild part som har kallats vid vite att inställa sig personligen fill en
förhandling uteblir, får rätten förordna atl han skall hämtas fill rätten
anfingen omedelbart eller lill en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid handläggning i kammarrätt
av andra mål enligt denna lag än mål om omedelbart omhändertagande skall
nämndemän ingå i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I mål och ärenden enligt
denna lag får delgivning med den enskilde inte ske med tillämpning av 12 eller
15 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om offentligt biträde och
annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns bestämmelser i
rätishjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om omhändertagande
enligt 13 § gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om överflyttning
enligt 24 § andra stycket får förordnas alt gälla omedelbart, om del behövs
från värdsynpunkt. Andra beslut av styrelsen eller någon annan som förestår
värden vid ett LVM-hem gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
får förordna att beslut som rätten har meddelat skall gälla omedelbart.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om
överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>44
§ Beslut av styrelsen vid elt LVM-hem eller av nägon annan som föreslår värden
vid etl sädant hem får överklagas av den enskilde hos länsrätten genom besvär,
om beslutet avser överflyttning enligt 24 § eller avslag på begäran om
utskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra beslut enligt denna
lag av styrelsen eller av den som annars förestår vården vid elt LVM-hem fär
inle överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om
läkarundersökning enligt 10 § och 11 § tredje stycket fär inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överklagande
av rättens beslut om omedelbart omhändertagande är inte inskränkt fill viss
fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polishandräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45
§ Polismyndigheten skall lämna biträde för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. på
begäran av länsstyrelsen eller rätlen inställa en missbmkare till en<br>
beslutad läkarundersökning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av socialnämnden
inställa den som skall beredas vård enligt denna lag vid elt LVM-hem eller
sjukhus samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av den som förestår
vården vid etl LVM-hem efterforska, hämta eller förflytta nägon som bereds vård
där med slöd av denna lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
talsprövning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>46
§ Är nägon som har beretts vård med stöd av denna lag misstänkt för Bilaga 2
brott för vilket inte föreskrivs strängare straff än fängelse i ett år och har
brottet begåtts innan värden påbörjades eller under vårdtiden och hör del under
allmänt åtal, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske. Styrelsen för
det hem där den misstänkte vårdas eller, om vården har upphört, socialnämnden
skall därvid höras om det inte är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i den kommun<br>
som enligt 3 § socialtjänsfiagen (1980:620) har ansvaret för att den enskilde<br>
fär det stöd och den hjälp som han behöver. Att överflyttning av ärenden<br>
till en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgår av 72 § socialtjänst<br>
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
länsstyrelsen avses i denna lag länsstyrelsen i det län inom vilket den
ansvariga kommunen är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om vård enligl 5 § och i anledning av omhändertagande enligt 13 § fattas av
länsrätten i det län som anges i andra stycket. Den länsrätl som meddelade
beslutet om värd beslutar också i frågor som avses i 44 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Landstingskommunen eller kommunen får för ett LVM-hem anting<br>
en utse en särskild styrelse eller uppdra åt någon annan nämnd alt vara<br>
styrelse. Två eller flera LVM-hem kan ha en gemensam styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om särskild styrelse tillämpas 3 kapitlet 2-12 §§ kommunallagen
(1977:179) på motsvarande sätt. Landsfinget eller kommunfullmäktige fär besluta
atl även annan än ledamot eller suppleant i styrelsen får närvara vid
styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna men ej i besluten saml få
sin mening antecknad i protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag (nya lagen) träder i
kraft den 1 januari 1989, då lagen (1981:1243) om vård av missbmkare i vissa
fall (gamla lagen) upphör alt gälla. Bestämmelserna i den gamla lagen skall
dock fortfarande gälla när ansökan om vård med slöd av den gamla lagen har
kommit in till länsrätten före den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Är någon vid utgången av år
1988 omedelbart omhändertagen enligt den gamla lagen och har ansökan om vård
inle kommit in till länsrätten före den I januari 1989, skall därefter
fillämpas bestämmelserna beträffande den som är omedelbart omhändertagen enligl
den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 11, 47 och 49 skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialtjänstlagen
(1980:620)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall arbeta för ätt förebygga och motverka missbmk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel. Insatser för barn och ungdom bör därvid ägnas
särskild uppmärksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall genom information till myndigheter, gmpper och enskilda och genom
uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de
hjälpmöjligheter som finns. Nämnden skall även stödja den enskilde
missbrukaren och se lill atl han får den hjälp eller vård som behövs för atl
komma ifrån missbruket.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall genom informafion till myndigheter,
gmpper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om
skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjhgheter som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall aktivt sörja för alt den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som
han behöver för alt komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med
den enskilde planera de slöd-och hjälpinsatser som behövs och noga följa den
planlagda vården.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=114>
<tr>
<td valign=top align=left height=114 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag
att besluta på socialnämndens vägnar får inte avse vad som ankommer pä nämnden
enligl 2, 5, 6 och 8 a §§, 11 § första och andra styckena, 17 § tredje
stycket samt 18 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om värd av
unga.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att besluta pä socialnämndens vägnar får inte
avse vad som ankommer pä nämnden enligt 2, 5, 6 och 8 a §§, 11 § första och
andra styckena, 17 § tredje stycket och 18 § lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om vård av unga samt 13 § lagen (1988:000) om vård av missbrukare
i vissa fall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de kommuner där sociala distriktsnämnder inte har inrättats
får dock beslutanderätten i frägor som avses i första stycket uppdras ät
särskild avdelning som består av ledamöter eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätt
atl i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29
§ första stycket och i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätt
att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29
§ första stycket, i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga och i lagen (1988:000) om vård av missbrukare i vissa faU.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>socialberedningens
betänkande (SOU 1987:22)</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilagas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgivits av riksåklagaren (RÅ),
domstolsverket, rikspolisstyrelsen (RPS), kriminalvårdsstyrelsen,
brottsförebyggande rådet (BRÅ), socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
statistiska centralbyrån (SCB), länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON),
kammarrätterna i Stockholm och Jönköping, länsrätterna i Stockholms, Malmöhus
och Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt
Kopparbergs län, riksdagens ombudsmän (JO), Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Stockholms, Göteborgs, Malmö, Arvika, Helsingborgs, Luleå,
Norrköpings, Solna och Uppsala kommuner, Skaraborgs och Örebro läns landsting,
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Föreningen Sveriges socialchefer.
Behandlingshemmens riksförbund. Riksförbundet narkotikafritt samhälle (RNS),
Riksförbundet för hjälp ål läkemedelsmissbmkare (RFHL), Riksförbundet
Föräldraföreningen mol narkotika (FMN), Alkoholproblemafikers riksorganisation
(ALRO), Verdandi samt lOGT/NTO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har vad beträffar betänkandets sakbehandling av socialtjänstens arbete saml i
de frågor som rör lagstiftningen nöjt sig med att överlämna inkomna yttranden
frän högskoleenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
mot alkohol- och narkotikamissbruk (RFMA) har beretts fillfälle men avstått
från atl avge yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har yttranden kommit in från ett antal organisationer, föreningar och
enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Beskrivningen av utvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
hälften av remissinstanserna har kommenterat socialberedningens redovisning av
missbmkarvårdens läge'och utveckling samt missbmkets omfattning och de lunga
missbrukarnas situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
har inte funnit skäl att ifrågasätta beredningens redovisning. Flera anser att
beredningen har gjort en bred och ingående beskrivning och analys. Svenska
kommunförbundet konstaterar att betänkandet "är en gedigen genomgång av
missbmkarvårdens situation i dag. I en mängd beskrivningar, byggda på
forskningsrapporter, enkäter, undersökningar och fältstudier redovisas en bild
av missbmkarvårdens dagsläge som är långt ifrån bekymmersfri".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller atl LVM-betänkandets inledningsav<br>
snitt ger "en gmndlig och initierad beskrivning av missbrukarnas situation<br>
och missbmkarvårdens läge. Avsnitten utgör en god bakgrund till bered<br>
ningens överväganden och förslag och de kan även i övrigt tjäna som en<br>
viktig allmän kunskapskälla".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
framhåller att beredningens redovisning i huvud- Prop. 1987/88:147<br>
sak överensstämmer med erfarenheterna från fältet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrälten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
kan utifrån sina erfarenheter från befattning med sociala mål i allt väsentligt
instämma i socialberedningens redovisning under avsnittet missbmkets
utbredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bl. a. körkortsmälen har länsrätten iakttagit att missbruket bland yngre
personer är mycket vanligare än man i allmänhet inser. Antalet socialt utslagna
missbmkare som är bostadslösa har ökat. Inslaget av yngre personer bland de
tunga missbrukarna har blivit större. Narkotikamissbmkare som bereds vård med
stöd av LVM tillhör vanligtvis åldersgmppen 25-30 år och är så gott som alltid
mycket nedgångna. Även i LVU-mål har framskymtat atl thinnermissbruk förekommer
också bland vuxna missbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
fall där länsstyrelsen har ansett sig nödsakad att yrka omedelbart
omhändertagande har ökat. Yrkandet görs antingen samtidigt med ansökningen om
vård eller strax efter att denna kommit in. Tämligen ofta initieras etl
ingripande genom att en anhörig eller annan (granne) gör anmälan till
socialnämnden, polisen eller direkt till länsstyrelsen. Hur akut och allvarlig
situationen kan vara illustreras av det förhållandel att en missbrukare i ett
antal fall om året avlider under LVM-målets handläggning, trots den
skyndsamhet med vilken sådana mäl behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte ovanligt att samma missbmkare bereds värd med stöd av LVM 2-3 gånger
under ett år. Det finns elt exempel där länsrätten haft samma missbrukare som
part i 17 LVM-mål. Bristerna i planeringen av värden framträder tydligt, ännu
tydligare bristerna i eftervården och bristen på kontinuitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
överbetonade serviceideologin skymtar ofta i SoL-målen. I LVU-målen har
länsrälten iakttagit atl vissa kommuner varit mycket akfiva i fräga om
narkotikamissbrukare i LVU-åldern. Mot denna bakgmnd kan man fräga sig vad som
händer eller inte händer med dem som fyllt 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommunstyrelse menar atl den beskrivning av missbrukets utveckling och
utbredning som beredningen redovisar, i stor utsträckning stämmer med
erfarenheterna i Göteborg. Utifrån dessa erfarenheter har ocksä berörda
myndigheter och organisafioner i Göteborgs kommun under 1980-talel på
väsenfiiga punkter dragit slutsatser av denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmö
komtnun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandets
beskrivning av utvecklingen av alkohol- och narkolikamiss-bmket överensstämmer
med socialnämndens bedömning. Särskilt allvarligt är den radikalt försämrade
situafionen för de lunga missbrukarna i socialt och medicinskt avseende.
Socialtjänstens arbete med rehabilitering av missbmkare är förenade med stora
svårigheter. Utformningen av LVM har inle gett möjlighet atl i fid ingripa.
Därför menar socialnämnden att socialberedningens lagförslag i huvudsak är
välavvägt och ändamålsenligt. Nämnden menar emellertid atl del i några
avseenden finns anledning att förorda ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialförvaltningen
känner i stort sett igen betänkandets bakgrundsbe- Bilaga 3 skrivning. Det
är dock tveksamt om man kan använda "historieskrivningen" för atl
bedöma LVM-vårdens eventuella framgångar eller misslyckanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommun påpekar all även om situationen och förhållandena i kommunen inte i alla
avseenden överensstämmer med storstadsförhållanden i mellersta och södra
Sverige, är missbrukets allmänna utveckling allvarligt oroande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun "anser alt beredningens överväganden och förslag är väl underbyggda
och ställer sig i huvudsak positiv till betänkandets innehåll och
andemening".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förvaltningsutskottets uppfattning bedöms beredningens betänkande vara en
seriös och väl genomförd analys av de faktorer som påverkar missbmksvården för
närvarande och sedan tiden från den nya sociallagstiftningens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
förmedlar en stark och posifiv känsla för missbrukarna, samtidigt som det är
nyanserat och sakligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
tydligt är atl beredningen medvetet valt atl utarbeta ett förslag till
tvångslag i perspektiv till andra faktorer som påverkar missbrukels -utveckling
och vårdens möjligheter och begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av en väl genomarbetad genomgång av missbrukets utbredning,
missbrukarnas levnadsvillkor, värdens tillämpning, resurser inom vården m m
förefaller förslaget till lika delar ställa krav på såväl den enskilde som på
kommuner, huvudmän för vårdresurser och på staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behandlingshemmens
riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRF
anser, att socialberedningens beskrivning av missbrukels utbredning och hur
värden av alkohol- och narkotikamissbrukare fungerar under den nuvarande
LVM-lagstiftningen stämmer med verkligheten. Bl. a. påtalas brislen på
samordning av resurser och bristande uppföljning efter instilu-tionsvistelsen.
Socialtjänstens insatser framstår oftast som dåligt planerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RNS</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RNS
vill slå fast alt socialberedningens belänkande på ett förtjänstfullt sätt
präglas av realism i synen på missbruksproblemen. Betänkandet innehåller en
imponerande dokumentation liksom redovisning av fakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
är mer eller mindre kritiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
konstaterar att flera högskoleenheter påpekar behovet av ytterligare forskning
inom området. Enligt bl. a. universitetet i Lund är problembilden i
belänkandet i stor utsträckning elt resultat av forskningsanvändning, medan de
centrala åtgärdsförslagen, utvidgningen av tvångslagslift-ningen, inte på samma
sätt är förankrade i forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belänkandet
med förslag om förändring av lagen om vård av missbrukare Bilaga 3 (LVM)
har enligl socialnämndens bedömning sina förtjänster främst i den hårdhänta om
än delvis missvisande beskrivningen av missbrukets utbredning, utveckling och
verkningar. Utredningen visar på brister och svåra problem som måste tas på
allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de positiva inslagen hör även exemplifieringen av möjligheterna alt utveckla
öppenvården för alkoholmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av utredningen påtalade bristerna i den uppsökande verksamheten liksom i
samordningen mellan öppen och institutionell vård och mellan socialtjänst och
sjukvård är på det hela laget väl grundande. Även om den kritiska situationen i
Stockholmsregionen sannolikt lett till alltför svepande och generella omdömen
om lägel totalt, finns skäl att ta fasta på utredningens krifik i dessa
avseenden. En positiv utveckling har emellertid kommit igång på många håll runt
om i landet. Som framgår av det följande gäller delta även Norrköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessvärre
förleds utredningen av ofullständigheter i analysen till en defensiv hållning
och till förslag som i vikliga avseenden är främmande för socialtjänsten och
hör hemma i en förgängen lid. Socialnämnden vill i stället förorda en offensiv
strategi av del slag som skisseras i avsnitt 3 i detta yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundläggande invändningen är, atl utredningen — med hänvisning till
avgränsningen av sitt uppdrag - inte anser sig ha "haft anledning eller
möjlighet" all gå in på de politiska åtgärder som krävs för alt tränga
tillbaka missbruket (sidan 193 i betänkandet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
bekräftar därmed själv, att den endast gjort en halvhjärtad analys av problemen.
När den trots detta framlägger förslag till viktiga förändringar i relationerna
frivillighet - tvång och öppenvård — institutionell vård, är del knappast
längre en fräga om en praktisk "översyn", vilkel var uppdraget.
Utredningen har enligt nämndens bedömning gäll utöver sitt uppdrag och gjort
del på etl bristfälligt underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skulle finna det anmärkningsvärt, om departementet utan eft mer samlat grepp på
missbruksprobemen godtar utredningens förslag. Förslaget har drag som påminner
om 30-talets lagstiftning och "alkoholislvärd" - förvaring och
särbehandling av resurssvaga gmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACOISR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill inledningsvis uttrycka sin uppskattning över atl betänkandet inte enbart
behandlar frågan om tvängslagstiftningens utformning utan atl också frägor om
missbrukets omfattning och karaktär och den frivilliga vårdens möjligheter och
begränsningar tagits upp. Detta tydliggör de stora svårigheter socialtjänstens
arbete i dag präglas av i arbetet med de tunga missbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
efterlyser SACO/SR etl mer konkrefiseral och tidsbestämt
värdutvecklingsprogram. Större vikt borde också ha lagts vid atl utveckla och
utvärdera effekterna av tvångsvård. Vidare borde etiska och integritetsaspekler
på tvångsvård ha behandlats utförligare i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
fäster, med rätta, stor vikt vid den mycket höga dödligheten<br>
bland lunga missbrukare. Föreningen vill dock, ulan atl för den skull<br>
förringa svårigheterna i dagens situation, ifrågasätta om den bild av en<br>
starkt ökad dödlighet som tecknas i betänkandet är tillfredsslällande un-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>derbyggd. Man jämför (t ex
sid 110) undersökningar som inle är direkt Prop. 1987/88:147 jämförbara, på
grund av en skiftande sammansättning av undersöknings- Bilaga 3 grupperna
bl. a. i fråga om social situation. Problemet om dödlighetsutvecklingen
behöver enligt föreningens uppfattning bli föremål för en betydligt mer
kvalificerad analys, innan mer vittgående slutsatser kan . dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tycks dock, enligl föreningens uppfattning, vara tydligt att överdödlighet och
skador är betydligt mer omfattande bland missbmkare med en socialt utsatt
situation, t ex bostadslösa och missbrukare som är utslagna från
arbetsmarknaden. Denna problembild har, som nämnts, förstärkts under 1980-talet.
Slutsatsen av de oroande uppgifter om överdödligheten bland vissa missbrukare
som beredningen anför, borde därför vara alt verksamma insatser för att
förbättra de mest utsatta missbrukarnas levnadsförhållanden måste ges
prioritet. Om inte de mest utsatta gmpperna ges möjlighet alt leva under
drägliga förhållanden, kan vård- och behand-Hngsinsatser för dessa gmpper
knappast leda till några resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
socialljänstreformen 1982 och huvudmannaskapsreformen 1983 har betydande
ansträngningar gjorts för att utveckla missbruksvärden. Ändå finns, som
framhålls i belänkandet, stora brister.inom dagens miss-bmksvård. Föreningen
anser det angeläget att bristerna inom missbruksvården lyfts fram och
analyseras, men anser alt det är viktigt att situationen ses utifrån elt
bredare perspekfiv än i betänkandet. I annat fall riskerar man att hamna i
vårdpessimism och välja felaktiga strategier, som t. ex. ökad tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
anser atl socialberedningen tecknar en anmärkningsvärd mörk bild av
missbruksläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill nog anlägga en mer försiktig tolkning av olika utvecklingslinjer inom del
här området. Under efterkrigstiden har alkoholkonsumtionen stigit för alt nå en
topp år 1976. Därefter har konsumtionen minskat med ca 20 procent. Inom
alkoholforskningen råder bred uppslutning kring uppfattningen atl det
föreligger vissa samband mellan den totala konsumtionsnivån i ett samhälle ä
ena sidan och missbrukets och skadeverkningarnas omfattning å den andra. När
den förra stiger ökar också den senare och tvärtom; kan den förra bringas ned
minskar också missbruk och skadeverkningar. Del skulle betyda, med reservation
för oklarheter kring konsumtion av illegalt tillverkad alkohol, alt lägel
beträffande alkoholmissbruk snarare skulle ha förbättrats. En sädan hypotes får
både slöd och motsägs av förändringar beträffande alkoholrdalerade
skadeindikatorer och alkoholrdalerade dödsorsaker. Bilden är pä intet vis
entydig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller dödsfall beroende på levercirrhos pekar kurvan brant nedåt från år
1980. Beträffande indikatorerna alkoholism, alkoholpsykos och
alkoholförgiftning finns en starkare och mer obruten ökning, även om vissa
förbättringar under 1980-lalet kan utläsas. Socialberedningen menar att det
främst är de tunga alkoholmissbrukarna som får dessa diagnoser och ser det som
elt tecken på atl dessa gmpper inte påverkats av nedgången i
totalkonsumtionen. En sädan tolkning verkar rimlig. Men samtidigt bör noteras
att siffrorna knappast är sä starka och entydiga att de kan läggas till gmnd
för kategoriska påståenden om en obruten kraftig ökning av det lunga
alkoholmissbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
tycks anse all den kraftiga ökningen av det tunga<br>
missbruket omfattar både alkohol och narkotika. På narkotikaområdet<br>
finns dock en rad tecken som talar för en förbättring under senare år.<br>
Väger man samman dala frän lokala undersökningar som i stora drag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kopierar
UNO-skattningen 1978/79, rättsdata och uppgifter från fältet får Prop.
1987/88:147<br>
man fram följande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>heroinets utbredning har kunnat
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>trots en skärpning av den
straffrättsliga kontrollen är det allt färre 15-20 äringar som lagfors för
narkofikabrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>nyrekryteringen lill
injektionsmissbruk tycks vara liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
orsaksnivän relaterar beredningen sina dystra slutsatser om missbruksläget
till brister i aktuell sociallagsliftning (SoL och LVM) samt socialtjänstens
praktiska utövning. Möjligheter att ingripa i tid saknas och teori och praktik
som baseras på helhetssynen har fört med sig all just de tunga missbrukarna
kommit i skymundan och lämnats åt sitt öde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
hallar det betänkligt i socialberedningens framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Individen
och missbruket ges absolut tolkningsföreträde i relation till samhälleliga
förändringar och sociala försämringar som drabbat stora grupper. Den ideologi
som präglar detta val av ensidig förklaringsmodell lyser även igenom i den
krifik som anförs mol olika förhållanden inom socialtjänsten; del är en kritik
som har sina rötter i nykterhetsvårdslagens och nyklerhetsvärdsnämndernas
version av socialt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ALRO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
alt betänkandet är på mer än 400 sidor är innehållet mycket "tunt".
Förslaget visar sig vara en ren skrivbordsprodukt utan subslansidl verklighetsförankring
och beredningen visar en okunnighet och aningslöshet som i dessa sammanhang är
skrämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
redovisning av bakgmndsfakla är knapphändig och ej kopplad till de förslag som
lämnas. Vidare har klientorganisalionernas helt negativa erfarenheter av
tvångsvård inle alls redovisats trots alt deras kunskap har varil en av de
vikfigaste kunskapskällorna för utvecklingen inom vårdområdet de senaste
decennierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
vå'.- uppfattning målar socialberedningen upp en skräckbild av den rådande
missbrukssituationen i akt och mening all genomföra sill förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hjälp av gammal statistik försöker man bevisa att överdödligheten bland
alkoholmissbrukare har ökat för att använda detta som argument och hörnpelare i
förslaget. Delta är emellertid en chimär ulan relevans och bevisar endast
bevisen "att allfing kan bevisas med slalislik om utgångsmålet är
givet"!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvärtom
kan det bevisas alt alkoholkonsumtionen sedan mitten av 70-la-lel sjunkit och
därmed ocksä överdödligheten i alkoholrdalerade sjukdomar sedan slutet av
70-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verdandi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utgångspunkt för sitt förslag till ny tvångslagsliftning lämnar socialberedningen
en beskrivning av missbrukets omfattning och karaktär, frivilligvårdens
möjligheter och begränsningar, samt bristerna i nuyarande missbruksvård och
socialtjänstens sätt att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Man pekar bl a på all
de lunga alkoholmissbrukarna i stigande utsträckning slås ut från
arbetsmarknaden. Boendesitualionen har kraftigt försämrats. Socialtjänstens
arbete med de tunga missbrukarna har betydande brister och svårigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ufifrån
denna verklighetsbeskrivning, som vi helt och fullt instämmer </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr
147</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med, drar
beredningen den förvånande och mycket ologiska slutsatsen alt Prop.
1987/88:147 man ska öka tvångsvården för den enskilde. Den enskilde skall i
verklighe- Bilaga 3 ten enligt beredningen "straffas-interneras-sorteras
undan" därför atl samhället inte fungerar fillfredsställande! Den
naturliga slutsatsen borde istället vara att rikta myckel starka krav mot
samhället och mol utformningen av missbmksvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningen visar stora svagheter i anlysen när man
argumenterar för en ökning av tvångsvärden. Mänga ifrågasätter med rätta den
redovisning man lämnar när det gäller ökningen av missbrukets omfattning, alkoholkonsumtionens
utveckling etc. Exempelvis har alkoholkonsumtionen sjunkit sedan mitten av
70-lalel. Några exempel på framgångsrik tvångsvärd finns heller inte
redovisade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Åtgärder för att förstärka den frivilliga missbrukar
vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Socialnämndens ansvar förtydligas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att det i 11 § socialtjänstlagen görs elt
förtydligande tillägg som betonar socialnämndens ansvar för atl missbrukare får
erforderlig vård tillstyrks av följande remissinstanser: RA, RPS,
kriminalvårdsstyrelsen, statskontoret, RRV, länsrätterna i Stockholms, Mahnöhus
och Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus saml
Kopparbergs län, JO, Landstingsförbundet, Stockholms, Göteborgs, Malmö,
Helsingborgs, Luleå och Uppsala kommuner, Skaraborgs och Örebro läns landsting,
TCO, SACO/SR, LO, Behandlingshemmens riksförbund, RNS, RFHL och FMN.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast en remissinstans, Arvika kommun, avstyrker
förslaget med motiveringen att socialnämndens ansvar i dessa frågor redan
finns inskrivna i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinstanser tar inte ställning till
förslaget: domstolsverket, BRÅ, socialstyrelsen, UHÄ, AMS, SCB, LON,
kammarrätterna i Stockholm och Jönköping, Svenska kommunförbundet, Norrköpings
kommun, Solna kommun. Föreningen Sveriges socialchefer, ALRO, Verdandi och
lOGT/NTO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser liksom beredningen att frivilliginsalserna
inom den<br>
primärkommunala socialtjänsten måste förstärkas. Det är viktigt att insat<br>
ser sker vid rätt tidpunkt och på bred basis. Socialtjänsten har under<br>
80-talet på många håll nödgats eftersätta insatser för vuxenmissbrukare. •<br>
En långtgående integrering av det sociala arbetet har i allmänhet inneburit<br>
att barna- och ungdomsärenden samt akuta socialbidragsärenden getts<br>
högre prioritet än kraftfulla insatser mot ett ökat alkohol- och narkofika<br>
missbmk. En bidragande orsak till att sä skett är framför allt den ökning av<br>
komplicerade biståndsärenden som noterats under 80-talet, vilket tillsam<br>
mans med en på många häll besvärande resursknapphet på personalsidan<br>
gjort alt offensiva öppenvärdsinsalser inom missbrukarområdel delvis ute<br>
blivit. Länsstyrelsen finner detta beklagligt. Det är därför bra alt utred<br>
ningen nu föreslår att socialnämndernas ansvar för atl söka upp och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontinuerligt följa en
missbrukare med stöd- och behandlingsinsatser slås Prop. 1987/88:147<br>
fast genom elt förtydligande av 11 paragrafen i socialtjänstlagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaea
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
betonar ocksä behovet av kontinuitet och långsiktighet inom missbrukarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
socialtjänstens insatser före och efter en institutionsvistelse vill
länsstyrelsen framhålla följande. Kontakten med en missbrukare bör präglas av
personkontinuitet, vilket är en förutsättning för alt missbmkaren skall känna
förtroende för socialtjänsten och dess företrädare. Det är ocksä av stor vikt
atl olika personer i del sociala nätverk som omger missbmkaren vet vem som inom
socialtjänsten har huvudansvaret för de värd- och behandlingsinsatser som
behöver sältas in. Del krävs, som ocksä beredningen påpekat, en inriktning av
del sociala arbetet som gör det möjligt att se den kontinuerliga och
långsiktiga relationen som ett viktigt arbetsinstrument. Länsstyrelsen kan
tyvärr konstatera, att många missbmkare efter en kortare eller längre
institutionsvistelse kommer hem till en i stort sett oförändrad yttre
situation, vilket är djupt otillfredsställande. Viktiga inslag i ett effektivt
rehabiliteringsarbete är bostad och arbete. Att som socialarbetare bistå
missbmkaren i dennes strävan alt ändra sin livsföring och försöka skaffa sig en
ny identitet är alllid en långvarig och svär process. Tidsfaktorn och
omgivningens ovilja till att aktivt medverka fill atl försöka skapa en
plattform som ger missbrukaren möjligheter atl börja om är svåra hinder i
rehabiliteringsarbetet. Tillräckligt utrymme mäste finnas för att ansvariga
socialarbetare skall kunna utveckla etl meningsfullt samarbete med andra
myndigheter som missbmkaren kan ha kontakt med. Detta ser länsstyrelsen som en
förutsättning för alt arbetet skall kunna bedrivas i positiv anda och ge
utrymme ål innovationer av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förtydligande av socialtjänstens ansvar som föreslås i socialtjänstlagens </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§
är befogat. Det kan inte anses strida mot de gmndläggande värderingarna om
frivillighet och självbestämmande att socialtjänsten aktivt söker upp en missbmkare
och på olika sätt försöker hjälpa honom all se sina problem och ta ansvar för
sin situation. Det är också bra att man i lagen betonar kraven på planering och
uppföljning av socialtjänstens insatser. Länsstyrelsen har i samband med
utredningar enhgt LVM ofta kunnat konstatera brister pä detta omräde. Det är
dock olyckligt om socialtjänstens möjligheter och skyldigheter att inifiera
tvångsvård ökar, då delta kan befaras försvåra möjligheterna alt bygga upp en
förtroendefull kontakt med den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser del vara viktigt all man genom olika åtgärder försöker förstärka
frivilligvärden. Socialberedningen har ocksä en del konkreta förslag på sådana
åtgärder. Ytterst handlar del dock om hur kommunerna tilldelar och använder
sina resurser för missbrukarvården. Som beredningen påpekar kan del finnas
skäl att genom ett förändrat statsbidragssystem försöka trygga alt de sämst
ställda missbmkarnas vårdbehov blir tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill i detta sammanhang understryka vikten av att samhället genom förebyggande
åtgärder försöker all på sikt komma tillrätta med missbmksproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att det är bra att socialnämndens ansvar för missbm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>käre
förtydligas i 11 § SoL. I bestämmelsen klargörs att vården måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planeras och atl socialnämnden har en skyldighet att följa
den planerade Prop. 1987/88:147 vården. Länsstyrelsens erfarenhet är alt
missbmkarvården i dag är ett Bilaga 3 eftersatt område. För att socialnämndema
akfivt skall kunna bedriva missbrukarvård och i ell tidigt skede erbjuda
adekvata insatser krävs anpassad organisation, tillräckliga personalresurser,
metodutveckling samt kontinuerlig utbildning och handledning av de anställda.
Detta anser länsstyrelsen skulle möjliggöra etl förebyggande arbete, en aktiv
uppsökande verksamhet samt planerade individuella värdinsatser. Eftervården av
missbrukare är också den eftersatt och måste uppmärksammas i framtiden. Hjälp
med bostad, arbete och socialt skyddsnät är nödvändig för en positiv rehabilitering,
liksom aktivt och kontinuerligt stöd från socialnämnden. Som utredningen själv
konstaterar medför förslaget ökade kostnader för LVM-vården. Enligl
länsstyrelsen krävs motsvarande satsning även pä den förebyggande och
frivilliga vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom det tillägg till 11 § SoL, som beredningen nu
föreslär, förtydligas del ansvar som nämnden har att aktivt sörja för atl den
enskilde missbrukaren får den hjälp och den vård han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt är det emellertid nödvändigt att socialnämnden så
snart som möjligt får kännedom om de missbrukare som kan behöva sädan hjälp och
värd. Visserligen kan nämnden i den uppsökande verksamhet som bedrivs i
kommunen och i de samrådsorgan som växer fram få kunskap om
miss-brukssitualionen i kommunen. Men detta är inte tillräckligt. Det bör därjämte
finnas en skyldighet för de olika myndigheter, som kommer i kontakt med
missbrukare, alt underrätta socialnämnden om den som till följd av sitt
missbruk kan behöva hjälp och vård av nämnden. Med en sädan anmälan följer en
skyldighet för nämnden alt göra den utredning som behövs för all hjälpbehovet
skall kunna bedömas. På så vis ges nämnden förutsättningar att gripa in i etl
skede dä missbruket inte har nått så långt atl värd enligt LVM kan
ifrågasättas. En anmälningsplikt med det innehåll som har föreslagils nu står i
god överensstämmelse med den i socialtjänstlagen uttalade målsättningen att
nämnden genom tidigt insatta åtgärder skall motverka uppkomsten av elt
missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför alt det bör åligga de myndigheter som
anges i 6 § första stycket i beredningens förslag att göra anmälan lill
socialnämnden så snart de får vetskap om alt någon på grund av missbruk kan
behöva hjälp och vård inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO anser att även läkare bör ha en anmälningsplikt fill
socialnämnden om de i sin verksamhet fär kontakt med en missbrukare som kan
behöva vård eller annan hjälp inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den anmälningsplikten bör gälla samma begränsningar
som nu anges i LVM. Del innebär att anmälningsplikt inle skall föreligga om den
vårdbehövande kan beredas tillfredsställande vård och behandling genom läkarens
försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En anmälningsplikt som anges nu skall gälla jämväl för
läkare på det sjukhus där patienten vårdas om läkaren finner anledning anta att
patienten på grund av sitt missbruk efter sjukhusvistelsen kan behöva fortsatt
vård och behandling genom socialtjänstens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens överväganden och förslag till förstärkningar
av den frivilliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>missbmkarvården är bra.
Samarbetet mellan de insatser och myndigheter Prop. 1987/88:147 som på
olika sätt kommer i kontakt med missbrukarna behöver förstärkas Bilaga 3
och vidareutvecklas. Det är angelägel att sä långt del går försöka komma fram lill
etl gemensamt vårdideologiskt synsätt och att uforma och samordna resurserna
sä att den enskilde missbmkaren i varje skede erhåller stöd och behandling
anpassad efter dennes aktuella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Behovet av specialiserade insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
betonar alt del är nödvändigt att bibehålla och förstärka olika former av
specialresurser inom den öppna socialtjänsten för arbetet med de lunga
missbrukarna. Denna bedömning delas eller lämnas ulan erinran av
remissinstanserna. Några kommenterar beredningens ställningstagande mer
utförligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med missbrukarna är en av de tyngsta och svåraste arbetsuppgifter
socialtjänsten har. Statskontoret anser att god utbildning och hög kompelens i
kombinafion med etl starkt personligt engagemang, entusiasm och
inlevelseförmåga är avgörande för möjligheten alt nä framgång i behandlingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
integrering inom socialtjänsten som innebär atl socialarbetarna förväntas kunna
handlägga alla förekommande ärenden inom individ- och familjeomsorgen skapar orimliga
krav och bidrar sannolikt lill den ofta oplanerade, kortsiktiga och
konlinuiletslösa vård som socialberedningen kritiserar i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är statskontorets bestämda uppfattning, i likhet med beredningens, att det är
nödvändigt att utveckla, bibehålla och förslärka olika typer av
specialresurser. En specialisering av resurserna för missbrukarvård medför,
enligt statskontorets uppfattning, att resurserna används på ett mer rationellt
sätt, vilkel inle bara innebär besparingar utan också är till gagn för
klienterna. Dessutom behöver individualiserade insatser utvecklas för den
enskilde missbmkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
framhåller vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompetensuppbyggnad
bland de politiskt förtroendevalda kan enligl statskontorets mening på intet
sätt kompensera brister i den kommunala organisationen eller i tjänstemännens
kompetens till följd av långtgående decentralisering och/eller integrering
inom socialtjänsten. De förtroendevalda i socialnämnderna skall i första hand
företräda allmänintresset och tillföra medborgerligt omdöme vid beredning och
beslut i socialtjänstärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
försöka motivera en missbrukare lill all upphöra med sitt missbruk är<br>
ell mycket krävande och tålamodsprövande arbete. Del är därför enligl<br>
länsstyrelsens uppfattning särskilt viktigt, alt fillräckliga resurser avsätts<br>
för detta ändamål, atl huvudmännen noga beaktar behovet av ulbildnings-<br>
och informationsinsatser hos alla berörda personalgmpper samt atl de<br>
socialarbetare som arbetar med missbmkare inle behöver splittra sig på<br>
andra uppgifter inom socialljänstområdet utan helt kan koncentrera sig på<br>
motivations-, vård- och behandlingsinsatser för olika missbrukargrupper.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet betonar att det är nödvändigt alt bibehålla
och förstärka olika Bilaga 3 typer av specialresurser inom den öppna
socialtjänsten. Socialförvaltningen delar delvis denna uppfattning. Enligt
socialförvaltningen behövs det specialkompetens i vissa sektorer av
missbruksarbetet. En viktigare faktor är dock enligt socialförvaltningen att de
arbetsgrupper som jobbar med missbruksarbete känner ett stöd i de svära
prioriteringsdiskussioner som kan uppstå mellan exempelvis barn/ungdomsarbete
och missbruksarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del som utmärker det specialiserade missbmksarbetet är
framför allt det aktiva förhållningssätt som lagen förespråkar. I
förvaltningarnas interna utvecklingsarbete måste medvetenhet finnas om
betydelsen av olika personalutvecklande insatser för all behälla och utveckla
kompetensen bland de anställda. Med en bra personalpolitik, ekonomiska resurser
för utvecklingsarbetet och initiativrika förtroendevalda, kommer
missbmksarbetet lokalt att kunna utvecklas i takt med de växande anspråken inom
värdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordningen mellan behandlingshemmen och öppenvården
fömtsätter en metodmässig utveckling och erforderliga personella och ekonomiska
resurser inom socialtjänsten för atl behandlingsarbetet skall ge avsedda
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden delar utredningens uppfattning om behovet av
förstärkt specialistkompetens, fördjupade kunskaper och olika former av handledning
m m inom vården av olika gmpper missbrukare. Nämnden vill emellertid
understryka atl behoven - särskilt i större städer — av specialiserade
arbetslag i öppenvården kan hanteras genom en kombination av brett arbetande
lokala nämnder och integrerade enheter å ena sidan och en facknämnd med
specialiserade resurser och kompetenser å andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialisering är onekligen i viss utsträckning nödvändig
för alt erhålla den kompetens som krävs för atl klara svåra problem men bör ej
drivas för långt för alt inte i onödan försvåra kontinuiteten och den
normalisering som t. ex. ligger i möjligheten att arbeta med hemtjänsten som en
av flera viktiga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnderna bör i socialtjänstlagen åläggas att i
samverkan med sjukvård och andra intressenter planera, genomföra och utvärdera
treåriga handlingsprogram med tyngdpunkt i öppenvård och med utgångspunkt i den
människo- och samhällssyn socialtjänsten stär för. Vunna erfarenheter och
planering av kommande insatser borde redovisas en gång per mandal-period för
fullmäktige. Handlingsprogrammet bör ses som én fördjupning och konkretisering
på kommunal nivå av den resursplanering som enligt socialtjänstlagen sker på regional
nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De största bristerna inom missbmksvården finns
otvivelaktigt inom den<br>
öppna vården. Det beror bl. a. på att slalsbidragsystemet länge styrde<br>
resurserna fill institutionell vård. Skälet till att det sedan bidragssystemet<br>
ändrats ändå varil svårt att bygga ut den öppna vården är lätt alt se.<br>
Socialbidragens kraftiga expansion har krävt ekonomiska resurser och<br>
personalresurser i sådan omfattning att missbmksvården fått stå tillbaka.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Disproportionen mellan institutionsvård
och öppen vård är kanske mest Prop. 1987/88:147 framträdande inom
narkomanvården. Inom denna sektor har resurserna Bilaga 3 koncentrerats framför
allt till långvariga institutionsplaceringar. Vidare har man drivit en
specialiseringsprincip som inneburit svårigheter att få till stånd öppen värd i
andra kommuner än de största och som i de stora kommunerna isolerat
narkomanvården från dislriktsorganisationens grundläggande resurser och ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
föreningens uppfattning är de svårigheter inom missbmksvården som beskrivs i
betänkandet och som man vill möta med ökade möjligheter fill tvång, framför
allt etl resultat av att den öppna vårdens utbyggnad brister. Svårigheterna att
motivera vårdbehövande missbmkare löses bäst genom atl man skapar resurser för
atl hålla en kontinuerlig och tillräckligt lät kontakt med tunga missbrukare.
Finns en sådan kontakt kan man som regel motivera missbmkaren för behandling
när det behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
möter därför problemen bäst genom alt försöka sfimulera utvecklingen av den
öppna missbmksvården, genom information, metodutveckling och ekonomisk
stimulans. De begränsande ansträngningar frän statligt håll som förekommit är
posifiva, men klart otillräckhga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFHL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
instämmer i beredningens uppfattning om behovet av specialkompetens inom
socialtjänsten när del gäller arbetet med tunga missbmkare. Vi vill betona
vikten av särskilda öppenvårdsenheter för narkotikamissbmkare —
narkomanvärdsbaser — både som en förutsättning för framgångsrikt arbete i
öppna former och som en nödvändig samverkanspart för den institutionsbaserade
narkomanvården. Sädana narkomanvårdsbaser är dessutom utmärkta
"centra" för samverkan mellan socialtjänst och frivilliga
organisationer inom narkolikaområdet. Som bekant är det dock inte erfarenheterna
från missbruksarbete som avgör valet av organisations-och styrsystem inom
socialtjänsten. RFHL vill markera den oro vi har för missbmksarbetet på de
orter där man nu är i färd med långtgående decentralisering i form av
dislriktdelsnämnder eller kommun-/sladsdelsnämnder. Behovet av specialisering
tangerar en annan viktig fräga, som beredningen i stort går förbi. Det gäller
ansvällningen av ekonomiska biståndsärenden som tagit och tar alltför mycket
fid i anspråk. På många håll har man i långa stycken specialiserat denna
funktion inom ramen för byråernas mer administrativa enheter. Vi måste komma
ihåg att socialtjänsten som modell innefattade en SOFT-reform som skulle
frigöra socialsekreterarna för aktivt arbete med sina klienter. Den tanken
stär sig fortfarande och RFHL menar, att ska socialtjänsten komma framåt,
fömtsätter det SOFT-refor-mens införande. Vi känner till de ekonomiskt gmndade
invändingarna. Men vi ber att få hänvisa till det faktum alt alla stora
socialpolitiska reformer under modern tid inledningsvis har mött och behövt
nedkämpa den typen av protester.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Vården av psykiskt svårt störda missbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag alt socialstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta en plan för hur
vården av psykiskt svårt störda missbmkare kan förbättras tillstyrks eller
lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att ett sådant uppdrag bör ges till socialstyrelsen<br>
men motsätter sig att uppdraget genomförs i samräd med de båda kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>munförbunden.
Enligt slalskonloret kan delta leda till förslag och lösning- Prop.
1987/88:147 ar av kompromisskarakiär eftersom förbunden är
intresseorganisationer. Bilaga 3 "Huvudmännens synpunkter och
bedömningar måste dock inhämtas under socialstyrelsens beredning." Stockholms
kommun tillstyrker förslaget och påpekar bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
huvudmannaskapsfrågan måste lösas för att dessa missbmkare skall fä adekvat
vård och omsorg. Det är i dag alltför lätt att enbart se den ena problembilden
och skjuta över behandlingsansvaret på en annan huvudman. Det måste finnas
behandlingsresurser för denna gmpp som gör del möjligt att hantera såväl
missbmkel som den psykiska problemaliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFHL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
tillstyrker förslaget att socialstyrelsen får i uppdrag att i samräd med
landstings- och kommunförbunden utarbeta en plan för hur vården av psykiskt
störda missbmkare kan förbättras. Vi vill dock kommentera beredningens
resonemang på detta område. Man talar om psykiska störningar och behovet av
konfinuerliga och långsiktiga behandlingsrdalioner. Men vad är det för typ av
störning? Vi har inte för avsikt atl här ge oss in på omfattande avgränsnings-
och definitionsproblem. Men beredningen borde ha ställt sig en fräga. Är de
psykiska störningarna primära eller sekundära, dvs. ligger de i tid före och är
en del av orsaksbilden till etl senare tungt missbruk eller utvecklas de till
följd av ett sådant missbmk. Även denna fråga är naturligtvis sammansatt och i
verkligheten torde del många gånger vara svårt alt göra skillnad mellan dessa
två lyper av störningar. Inte desto mindre är frågan av stor betydelse för den
typ av behandlingsinsatser som föreslås och i synnerhet frågan om hur tunga
missbmkare med s. k. tidiga relationsstörningar reagerar på tvångsvärd. RFHL
vill i sammanhanget också vama för en alltför långtgående
"psykia-trisering" av narkomanvården. Det blir allt vanligare atl man
talar om behovet av diagnosficering och har en förutfattad mening om missbrukarens
psykologiska problembild. Samtidigt vet vi alt narkomanvärdarnas utbildnings-
och kompetensnivå inom detta fält är låg. Det finns en stor risk för
stämplingar, självuppfyllande profetior och en direkt farlig vård och
behandling. Vi behöver ökad kompelens och bättre metoder för alt arbeta med
psykiskt störda missbmkare, men vi mäste tillsammans slå tillbaka tendenserna
lill psykialrisering baserad på minskat socialt utrymme och missbruk av
kategoriseringar, så vi inte på nyll får en psykopatkategori som betraktas som
obotlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser är kritiska till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landsting anser inte att beredningen belyst problemet tillräckligt och
anför bl. a. att psykiatrin är den vårdgren som har den största kompetensen för
värd av människor med svåra psykiatriska problem. Vidare framhålls atl man
inle kan acceptera att missbmkare med svåra psykiatriska problem bereds värd
med stöd av LVM med motiveringen alt psykiatrin har uttömt sina resurser.
Behandlingshemmens riksförbund anser att beredningen lar alltför lätt på
frågan genom att hänvisa till socialstyrelsen och inte komma med ett egel
förslag. Förbundet pekar på de problem som den oklara ansvarsfördelningen
mellan socialtjänst och psykiatri skapar inom tvångsvärden. LVM-hemmen har
stora svårigheter att klara missbrukare med allvarliga psykiska störningar
eftersom hemmen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>saknar resurser för
behandling av djupgående psykiska problem. Enligt Prop. 1987/88:147
förbundet bör frågan utredas noggrant och ansvarsfördelningen klargöras.
Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Missbrukarna och arbetsmarknaden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
föreslår att socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen gemensamt bör ges i
uppdrag atl dra upp rikfiinjer för en försöksverksamhet med en förstärkt
samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och
arbetsförmedlingen. Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av i del
närmaste samfiiga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs
kommun konstaterar alt beredningen betonar missbrukarnas dåliga förankring på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är enligt socialförvaltningen naturligtvis en viktig förklaring fill den ökade
utslagningen. Samhällsutvecklingen med alltmer "teknifierade" arbetsuppgifter
lär dock inte kunna förstärka den här gruppens arbetsutsikter i framtiden. I
viss mån kan självfallet effektivare samverkansformer förbättra läget något,
lokalt har vi ju också exempel pä detta. I första hand måste man dock enligt
socialförvaltningen inrikta sig pä att hitta mindre avancerade arbetsuppgifter
för den här gmppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av remissinstanserna är kritiska mol förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
framhåller atl del enligl regeringsformen särskilt åligger del allmänna att
trygga rätten lill arbete, bostad och utbildning samt att verka för social
omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
sedan 1977 års ledningsgrupp för narkotikafrågor presenterade redovisningen
"Åtgärder mot narkofikamissbmk" har utbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna
på ett framträdande sätt lyfts fram i samband med missbruksfrågor. 1982 ärs
narkotikakommission behandlade dessa sociala rätlighetsfrågor på elt något
annorlunda sätt, när man föreslog atl rättigheterna skulle villkoras och
medvetet användas som en form av påtrycknings- och utpressningsinstrument för
alt tvinga fram en förändring. Att en socialdemokratiskt tillsalt kommission sä
till den grad våldförde sig på de svagas rättigheter lider vi fortfarande av.
Av många uppfattades det som en klarsignal till hårdare lag och myndigheters
rätt att ställa krav på långtgående motprestationer. Ska utbildnings- och
arbetsmarknadsfrågorna överhuvudtaget komma upp på dagordningen ute i
kommunerna krävs' en entydig och stark markering om alla människors rätt till
social grundtrygghet och denna rätt som ett självklart gmndvillkor för en
framgångsrik rehabiUlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verdandi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
måste i stället ålägga sig en sträng skyldighet att angripa de<br>
gmndläggande problemen både på individuell och generell nivå. Samhället<br>
måste kunna erbjuda den enskilde arbete, bostad, utbildning, gemenskap<br>
och en i övrigt rimlig social situafion. Det är en mänsklig rättighet. I dessa<br>
avseenden riktar socialberedningen inte tillräckligt långtgående krav på<br>
kommunerna och på samhället i övrigt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3 En reviderad tvångsvårdslag för vuxna</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>missbrukare</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Sammanfattande allmänt omdöme om författningsförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet av de remissinstanser som tagit ställning till sociaiberedningens
förslag till förändringar i LVM har inget atl erinra mol att förslagen i sina
huvuddrag läggs till grund för lagstiftning. Särskilt välkomnas förslaget att
vidga fömtsättningarna för tvångsvård för att göra det möjligt att ingripa pä
ett tidigare stadium av missbmkel än vad som sker nu och förslaget atl förlänga
värdtiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de positiva remissinstanserna, kammarrätten i Stockholm, kommenterar i ett
längre resonemang den kritik som från en del håll i massmedia har riktals mot
förslagen i belänkandet och dess förenlighet med regeringsformen (RF), främst
dä frågan om förlängning av liden för tvångsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
kan inte finna att de vidgade möjligheterna fill tvångsvård går utöver vad som
krävs eller att regleringen skulle strida mot RF. Som utvecklas senare i
yttrandet anser domstolen i stället nu liksom 1981 att möjlighetema lill
tvångsvård bör vidgas i visst hänseende. Den omständigheten att ekonomiskt
starkare missbrukare kan finna bot utan att underkastas tvång från samhällets
sida kan inle rimligen utgöra motiv för att de sämre ställda skall tillåtas gå
under ulan något ingripande frän det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
i denna del finner kammartätten att beredningens förslag inte strider vare sig
mot RF eller mot andra gmndläggande principer om mänskliga fri- och
rättigheter. Som redan antytts är förslaget materiellt i sina huvuddrag väl
värt att genomföra. En annan sak är alt tillämpningen av en reglering som
inskränker de gmndläggande fri- och rättigheterna alllid mäste följas med stor
uppmärksamhet. Inriktningen måste vara att alt inskränkningen aldrig är mer
omfattande än vad som är nödvändigt. Om utvecklingen ger vid handen att
tvångsinslaget kan minskas, bör därför lagen utan dröjsmål ändras i enlighet
härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser är mycket krifiska mot förslagen. Dessa är länsräl<br>
ten i Malmöhus län, Norrköpings kommun, SACO/SR, Föreningen Sveri<br>
ges socialchefer, RFHL, ALRO, Verdandi och lOGT/NTO. Flera av dessa<br>
betonar alt socialberedningens förslag fill förändringar i LVM innebär en<br>
betydande utvidgning av möjligheterna att tillgripa tvång i socialtjänstens<br>
arbete med missbmkare. En sådan förändring anses inte motiverad vare<br>
sig med utgångspunkt från missbrukets utveckUng eller de problem som<br>
finns inom missbrukarvården. Än mindre kan en utvidgning av tvånget<br>
motiveras av de resultat som hittills uppnåtts inom LVM-vården eller som<br>
uppnåddes tidigare med tvångsvård enligt nykterhelsvårdslagen. Det beto<br>
nas att en utvidgning av möjligheterna till tvångsvård kommer alt starkt<br>
försvåra det fortsatta arbetet med att utveckla missbmksvården. Norrkö<br>
pings kommun anser alt beredningens belänkande inte bör läggas till gmnd<br>
för något nytt lagförslag. Kommunen hemställer att socialdepartementet<br>
låter utföra en mer fullständig analys av missbruksproblemen, där vårdper-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spektivel
kompletteras med alkohol-, arbetsmarknads- och bostadspolitis- Prop.
1987/88:147<br>
ka faktorer.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lOGT/NTO pekar på alt det är möjligt alt ästadkomma
tvångsvård utan lagskärpning och hänvisar till all många missbrukare återfinns
på krimi-nalvårdsanstallerna. Enligt lOGT/NTO är del märkligt att dessa missbrukare
"endast undantagsvis bereds kvalificerad social och medicinsk vård.
Bristen på vård, behandling och konsekvens är emellertid inget uttryck för
försumlighet från fängelseledningarnas och kriminalvärdens sida. Sanningen är
den att det inte finns vare sig medicinska eller sociala resurser för
omfattande vårdprogram gällande alla missbrukare som dömts för brott. Enligt
IOGT/NTO:s uppfattning bör tillräckliga sociala och medicinska vårdresurser
ställas till kriminalvärdens förfogande. Det skulle kunna ge strafftiden ett
positivt innehåll".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Inledande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i dessa
frågor lillstyrker att lagen kompletteras med inledande bestämmelser som
klargör förhållandet mellan socialtjänstlagen och LVM samt anger syftet med
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra atl syftet med tvångsvården uttalas på detta
sätt, men beredningen har valt alt undvika frägan om alt det i vårt samhälle
inte bör få vara tillåtet att använda droger eller motsvarande på elt sätt som
kan innebära allvarlig skada för den enskilde själv eller nägon annan, eller
att orsaka fysiskt eller psykiskt lidande eller kostnader för annan enskild
eller samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Officiellt är det i texten samhällets omsorg om den
enskilda missbrukaren som i vissa fall gör det nödvändigt med en tvångslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förefaller enligt utskottets mening klokt att också
öppet redovisa del legitima samhällsintresse som finns alt förhindra missbruk
hos enskilda individer. Det vore ocksä en pedagogisk vinst att tydligt uttala
detta intresse av att den enskilde i vissa fall bör ha en
behandlingsskyldighel, eftersom det ändå är en självklarhet som alla, även missbmkaren,
bör förstå, men som man i dag inte uttalar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen framhåller dock atl det mänga gånger för de
gravaste missbrukarna inte gäller ett val mellan frivillig- eller tvångsvård,
utan etl val mellan tvångsvård och ingen vård alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FMN lillstyrker i huvudsak beredningens förslag men
betonar samtidigt alt "om lagens syfte, dvs. alt mofivera lill vård ändå
förutsätts ske och lockas fram under en period av tvång bör man inle helt avstå
från att ge lagen en något starkare behandlingskaraktär. Detta är inte minst
mot bakgrunden av föreslagna ändringar av kriterierna för tvångsvård där
socialberedningen vill betona skadeverkningar även av social natur".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser att beredningens förslag i
fräga om gmnder<br>
na för vård och vårdtidens längd förskjuter lagens syfte från avgiftning och<br>
motivation lill motivation och tvångsbehandling. Till dessa hör bl. a.<br>
RFHL, ALRO och Verdandi.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>3.3
Grunderna för vård</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.1 Missbruk av andra beroendeframkallande medel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som tagit ställning i
frågan är positiva till förslaget atl lagens tillämpningsområde utvidgas till
att omfatta även missbruk av andra beroendeframkallande medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa är RA, RPS, kriminalvårdsstyrelsen, BRA,
socialstyrelsen, kammarrätterna i Stockholm och Jönköping, länsrätterna i
Stockholms och Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms och Kopparbergs län.
Svenska kommunförbundet, Malmö, Arvika, Helsingborgs, Luleå, Solna och Uppsala
kommuner, Skaraborgs och Örebro läns landsting. Behandlingshemmens
riksförbund, RNS och FMN. Domstolsverket välkomnar förslaget men ifrågasätter
om inte termen "beroendeframkallande medel" för att undvika
missförstånd borde ändras lill berusningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser förordar en utvidgning som tar sikte
på endast flyktiga lösningsmedel. Dessa är länsrätten i Malmöhus län,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, JO, Stockholms och Göteborgs kommuner,
SACO/SR, Föreningen Sveriges socialchefer och RFHL.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är beroende av läkemedel, som inle är narkotika,
bör få läkarvård. I det sammanhanget kan socialtjänsten fungera genom alt
verka för att erforderiig läkarvård kommer till stånd. Länsrätten anser atl
frågan om läkemedelsmissbruk är en fråga som bör lösas inom sjukvården. Om man
önskar att missbmk av lösningsmedel skall omfattas av LVM kan delta
uttryckligen anges i lagtexten. Länsrätten anser att detta bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna har visat atl missbruk av thinner eller
annal sådant lösningsmedel på samma sätt som är fallet vid missbruk av alkohol
eller narkotika kan leda lill allvarliga medicinska och sociala skadeverkningar
för missbrukaren. Därför och på de skäl beredningen i övrigt anfört bör även
sådana lösningsmedel omfattas av lagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen vill under bestämmelsen även föra läkemedel
som inte är klassade som narkotika men som i framtiden kan komma atl missbrukas
pä elt sådant sätt att LVM behöver tillämpas. Jag anser inte alt del finns skäl
för en sådan utvidgning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer instämmer i alt det kan
vara berättigat all lagen kan användas även i del fåtal fall av missbruk av
lösningsmedel som förekommer men anser alt begreppet
"berusningsmedel" är mera adekvat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. tobak, kaffe och te är beroendeframkallande medel,
liksom vissa läkemedel som inle är rusgivande, och det av beredningen
föreslagna begreppet kan därför ge anledning till missförstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFHL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFHL bifaller förslaget om att LVM även skall omfatta
missbruk av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lösningsmedel. Beträffande beredningens oklara förslag om
icke-narkoti- Prop. 1987/88:147 kaklassade läkemedel, hänvisar RFHL till
den omfattande och stränga Bilaga 3 svenska narkotikalagsliftningen i fråga
om vad som ska anses vara beroendeframkallande läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyra remissinstanser, Norrköpings kommun, ALRO, Verdandi
och lOGT/NTO avstyrker en utvidgning. Verdandi motiverar sitt ställningstagande
med alt förslaget är "ell av alltför mänga exempel där socialberedningens
förslag är luddiga i sina avgränsningar och ger utrymme för rättsövergrepp".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ, AMS, statskontoret, RRV, SCB, LON,
Landstingsförbundet, TCO och LO tar inle ställning till förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.2 Tidigare ingripanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår atl tvångsvård skall kunna ges på ett
tidigare stadium av missbruket och i mindre akuta skeden än vad som sker nu.
För att betona detta skall för sådan vård inte längre krävas atl behovet av
vård för atl komma ifrån missbruket skall vara "trängande". Även
allvarliga sociala skadeverkningar av missbruket skall beaktas vid bedömningen
av om vård skall beslutas. För att betona detta föresläs atl en social
indikation införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som har behandlat dessa frågor
tillstyrker de flesta beredningens förslag. Dessa är RA, domstolverket, RPS,
kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, kammarrätterna i Stockholm och Jönköping,
länsrätterna i Stockhobns och Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms,
Göteborgs och Bohus saml Kopparbergs län, JO, Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Stockholms, Göteborgs, Malmö, Arvika, Helsingborgs, Luleå,
Solna och Uppsala kommuner, Skarborgs och Örebro läns landsting.
Behandlingshemmens riksförbund, RNS och FMN.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungefär en tredjedel av dessa remissinstanser anser att
den föreslagna sociala indikationen är alltför vag och således rättsosäker och
att den därför bör ges en annan formulering. Flera lar enbart ställning i
principfrågan och behandlar inle förslaget om alt slopa ordet trängande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen har visat alt begreppet "trängande"
i praktiken givils en alltför snäv innebörd. Endast personer med allvarliga
medicinska skador har blivit föremål för LVM-vård. Det är därför
tillfredsställande alt begreppet utmönstras ur lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom beredningen anfört bör, särskilt när det gäller unga
missbrukare,<br>
tvångsomhändertagandebeslämmdserna innehålla elt rekvisit som syftar<br>
lill att tvångsomhänderlagande skall fä ske även när man vid en helhetsbe<br>
dömning av missbrukarens personliga förhållanden finner atl missbruket<br>
medför allvarlig fara för missbrukarens sociala situation. Formuleringen<br>
"allvarligt försämrar sina levnadsförhållanden i övrigt" väcker vissa
farhå<br>
gor för atl rekvisitet såsom alltför obestämt kan komma att tolkas som<br>
tillämpbart i alltför vid utsträckning. DV anseratt rekvisitet bör formuleras</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mera precist och atl det
bör fyllas ut med utförliga exemplifierande uttalan- Prop. 1987/88:147<br>
den i specialmotiven.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser alt beredningen här fört etl riktigt resonemang. De redovisningar som
beredningen ger i sin bakgmndsdd om de yngre missbrukarnas snabba och totala
utslagning väcker stark oro. Med denna bakgrundsinformation förefaller det
rimligt all samhället förmedlar behövliga vård- och behandlingsinsatser —
inkluderande tvångsvård — innan medicinska skador av missbruket manifesteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utvidgning av möjligheterna alt meddela tvångsvård som följer av punkt I i
förslagels 4 § utgör, tillsammans med den ökade vårdfiden, en av de största
förändringarna jämfört med nuvarande LVM. Socialstyrelsen kommer därför - om
förslaget antas av riksdagen — att med särskilt uppmärksamhet följa
fillämpningen av lagen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm anser ordet "trängande" bör utmönstras ur lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
vidgas lagens tillämpningsområde så att tvångsvård t.ex. kan beslutas när det
är utrett alt missbmkaren behöver vård för att bli motiverad atl slutgiltigt
upphöra med missbmk, även om han'inför domstolsförhandlingen har lyckats göra
elt uppehåll i sitt missbruk. Kammartälten finner utvidgningen behövlig och väl
förenlig med syftet enligt 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser kammarrätten alt tvångsomhändertagandebestämmelserna (4 § 1 p i
förslaget) bör innehålla ell rekvisit som syftar till all omhändertagande även
skall få ske vid allvarlig fara för påtagliga skadeverkningar av social natur.
Termen "allvarligt försämrar sina levnadsförhållanden i övrigt" är
dock alltför vidsträckt. Kammarrätten föreslår atl ett mer jordnära uttryck
används, exempelvis "påtagligt riskerar att bli socialt utslagen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 § första stycket I utvidgas mycket drastiskt den krets av personer som kan
bli föremål för tvångsvård. Kammarrätten finner det i och för sig angelägel atl
möjligheten lill tvängsingripande utsträcks att gälla personer som enligl
betänkande (s. 317) avses omfattas av kriteriet. Domstolen anser dock att
utformningen av detta nya "sociala" kriterium är alltför vag. Atl
avgöra när i den sociala ulförsbacken man skall övergå från frivilliga
stödjande åtgärder till tvångsvård är en myckel svår uppgift som kräver stor
kännedom om missbrukarens sociala förhållanden och en gedigen erfarenhet hos
dem som skall fälla avgörandet. Som rekvisitet nu är utformat är det myckel
tänjbart och kan komma atl tolkas som tillämpbart på en mycket stor del av
befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för omotiverade omhändertagandebeslul är uppenbar, om försla<br>
get kommer till stånd. Kammarrätten vill därför förorda dels en mera<br>
bestämd skrivning i lagtexten, dels utförliga kommentarer i den kommande<br>
propositionen. Den allvarligaste kritiken måste riktas mot ordet "för<br>
sämrar". Det måste klart anges att del skall vara fråga om ett tillstånd
då<br>
missbmkaren, om missbruket fortsätter, på ett myckel allvarligt sätt även<br>
tyrar eller lill och med omintetgör sina möjligheter att i framtiden leva ett<br>
människovärdigt liv. Detta blir än viktigare om kriteriet, som anges i<br>
betänkandet (s. 32, 278), främst är avsett atl tillämpas på unga personer.<br>
Kammarrätten föreslår i stället atl den som till följd av missbruket
"allvar-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hgt äventyrar sina möjUgheter att ta vård om sig
själv" skall beredas Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tvångsvård. Förutsättningarna för tvångsvård måste vara
uppfyllda vid Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liden för beslutet om värd ulan hänsynstagande till vad
som kan inträffa i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en mer eller mindre avlägsen framlid. Kammarrätten vill
emellerfid i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanhanget framhålla alt satsningen pä vård för de unga
missbmkama</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte fär leda lill all de äldre glöms bort. Del är
samhällets skyldighet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försöka rädda varje människa hur dåliga förutsättningarna
till framgång än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslär beredningen atl ordet
"trängande" i nuvarande lydelse skall tas bort. Åtgärden är
angelägen. I förarbetena till den nu gällande 2 § (prop. 1981/82:8 s. 44) sägs:
"Kravet på trängande behov av vård skall alltså inte uppfattas så snävt
som vissa remissinstanser har befarat, nämligen atl del uttrycker krav på ett
akut behov av avgiftning''. Farhågorna har dessvärre besannats. Uttryckssättet
har i fillämpningen haft effekten alt personer med allvarliga missbruksproblem
ibland inte kunnat omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten i Stockholms län tillstyrker att kravet pä
trängande värdbehov tas bort och atl som vårdkriterium tillfogas något som
täcker in det som socialberedningen avsett med allvarligt försämrar sina
levnadsförhållanden i övrigt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa ändringar ansluter lill de ursprungliga mofiven för
vårdgrunderna vid LVM:s tillkomst. Utrymme för tidigare ingripanden mol framför
allt unga missbmkare framstår som angelägel likaså möjligheten atl beakta
missbrukarens helhetssitualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten ansluter sig helt lill beskrivningen i
belänkandet av de förhållanden som socialberedningen avser all täcka in med
formuleringen allvarligt försämrar sina levnadsförhållanden i övrigt men anser
atl denna formulering är för vidlyftig/allmänt hållen för del tänkta området.
Länsrälten har för sin del ingen bättre formulering atl föreslå men skulle
gärna se att en sådan kunde hittas under det fortsalla lagstiftningsarbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten i Jämtlands län anser alt det föreslagna
sociala kriteriet kan "ses som elt förtydligande av vad som från börian
var avsikten med lagen, dvs. atl det skall finnas en möjlighet att ingripa
redan innan medicinska skador kunnat konstaleras". Länsrätten är
emellertid tveksam lill om ordet "trängande" bör slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom atl la bort ordet trängande ur lagtexten finns risk
för att man tär bort ett kriterium som avgränsar lagens tillämpning och ger en
utvidgning, utöver vad som syftats från början. Ordet trängande har möjligen
kunnat leda tanken fel och bör eventuellt ersättas med något annal lämpligare
ullryck, som klart ger vid handen all del är fråga om en speciell situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer atl genom del
nuvarande rekvisitet "trängande behov av värd" kan Ivångsinsatser
komma i fråga först i etl mycket sent skede, där missbrukaren oftast är svårt
nedgången och svår-behandlad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de ärenden som aktualiseras i Stockholms län föreligger
så gott som<br>
genomgående ett akut vårdbehov, där snabba insatser måste fill för att<br>
rädda liv.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker
beredningens förslag, som gör del möjligt atl gä Prop. 1987/88:147 in med
snabba och resoluta ingripanden framför allt mot unga missbrukare Bilaga 3
för alt motverka ett begynnande allvarligt missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborg och Bohus län anser att den personkrets som kan bli föremål för
tvångsvård vidgas drastiskt genom beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grunder beredningen föreslagit är så vagt formulerade alt de innebär en
rättsosäkerhet för mänga människor. För alt undanröja denna finner länsstyrelsen
det angeläget att gmnderna för tvängsingripande ges en betydligt klarare
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
befarar atl vi får tillbaka en utpräglad klasslagstiftning för missbmkare och
påpekar all en omfattande utökning av tvånget mot missbrukare kommer alt
allvarligt hota människors tilltro till socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser emellertid att lagen tillämpningsområde bör utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Unga
missbrukare har i liten utsträckning blivit föremål för vård enligt LVM. Trots
de betänkligheter som framförts ovan anser länsstyrelsen att samhället bör ha
möjlighet alt ingripa mot främst unga missbrukare på ett tidigare stadium än
vad nuvarande lag medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län bedömer del rikligt atl ordet "trängande" har
tagits bort ur lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelse har i praktiken medfört att ingripanden inte varit möjliga trots
att behov av vård förelegal. Ordet "trängande" har fått en medicinsk
innebörd vilket tolkals som alt missbmkaren skulle ha varit i behov av
avgiftning eller sjukhusvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är länsstyrelsens uppfattning atl del tillägg som socialberedningen föreslår i
4 § punkt I är nödvändigt. Det ger en möjlighet alt ingripa i ett något
tidigare skede i en missbrukares liv särskilt med tanke pä unga människor.
Genom den föreslagna förändringen borde del vara möjligt alt bryta ell
allvarligt missbmk redan i etl skede då missbruket ej lett fill alltför
allvarliga medicinska skador utan förutsättningar för en rehabilitering finns
kvar. Alltför många ingripanden kommer i dag vid en tidpunkt då det är för sent
med vårdinsatser beroende pä att missbrukaren fält livshotande skador, som
ibland lett till en för tidig död. Länsstyrelsen konstaterar med
tillfredsställelse alt socialberedningen tillmäter de sociala skadeverkningarna
större vikt än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
framhåller att grunderna för vård enligt LVM getts en väsentligt snävare
innebörd än vad som förutsågs vid lagens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för värd har ofta beslämts med utgångspunkt i missbru<br>
karens hälsotillstånd vid beslulstillfällel. Det akuta behovet av medicinsk<br>
värd och behandling har ofta kommit att bli avgörande. Stor betydelse har<br>
därmed kommit att tilläggas läkarens uttalanden i saken. Läkarintyget har<br>
pä så vis blivit styrande alt om läkaren utifrån sin medicinska bedömning<br>
inte funnit alt grund för vård förelegal har i många fall länsstyrelsen<br>
underlåtit att göra ansökan eller har länsrätten ogillat ansökan (jfr JO<br>
1987-88 s. 156).</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM
har därigenom, i strid med intentionerna vid dessa tillkomst, inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fillämpats i syfte att
bryta missbruket redan i etl skede då de medicinska Prop. 1987/88:147
skadeverkningarna ännu inle uppkommit. Än mindre har de sociala ska- Bilaga 3
deverkningarna av ett fortsatt missbruk kommit alt vinna beaktande, oaktat att
grunderna för värd säsom de bestämts i LVM fömtsatt sådana bedömningar. I det
nyss nämnda beslutet framhöll också JO att de iakttagelser som han gjort vid
granskningen av ärenden enligl LVM gett honom anledning ifrågasätta en ändring
av grunderna för vård enligt LVM. Enligt JO:s mening borde del av lagen klarare
framgå att de allvarliga sociala skadeverkningarna för missbrukaren, som etl
fortsalt missbmk kan ge, skulle vinna beaktande vid bedömningen av behovet av
vård enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
lillstyrker alt ordet "trängande" utgår ur lagtexten samt att lagen ändras
så att del klart framgår atl även de sociala skadeverkningarna av ett fortsatt
missbruk får vinna beaktande vid lagens tillämpning. JO anser dock att det
sociala rekvisitet bör ges en annan utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är nödvändigt att finna en bestämning som bättre ansluter fill syftet med
bestämmelsen och som med störte tydlighet anger atl en fömtsättning för lagens
tillämpning är atl missbruket har lett till en för missbrukaren utomordentligt
allvarlig situation. Del syftet kan nås om grunderna för vård bestäms med
utgångspunkt i missbrukarens möjligheter alt klara sin dagliga livsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser att det från i första hand humanitära men även samhällsekonomiska
utgångspunkter är riktigt alt LVM i vissa fall skall kunna tillgripas för atl
ändra situationen för de allt fler tunga missbmkarna i 20-30-ärsäldern innan de
erhållit påvisbara medicinska skador av sitt missbruk. Enligt styrdsens åsikt
bör man dock vara vaksam på att äldre personer med långvarigt missbruk ej tas
om hand för tvångsvärd därför att det saknas möjligheter till adekvat
omhändertagande och stöd i öppna vårdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun år positiv lill den utökning av tillämpningsområdet som det föreslagna
sociala rekvisitet innebär men anser alt den föreslagna formuleringen är
alltför allmänt hållen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun år överens med beredningen om att del i vissa situationer kan vara
nödvändigt alt ingripa mot den enskildes vilja trots atl allvarliga medicinska
skador inte har konstaterats — särskilt när del gäller unga människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
instämmer således i beredningens tes om att det vid en bedömning av behovet om
tvängsingripande skall vara möjligt alt se till missbrukarens totala
livssituation. Kommunstyrelsen menar därför atl det finns behov av att förändra
de lagliga fömtsättningarna för ett ingripande. Formuleringen av det föreslagna
rekvisitet, som syftar på de sociala skadeverkningarna av missbruket, är dock
oprecis och svårtolkad och innebär därmed risk för rättsosäkerhet.
Kommunstyrelsen anser därför att denna formulering bör preciseras. Behovet av
klara och entydiga rekvisit framstår som än större, om samhället får
skyldighet alt ingripa när rekvisiten är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arvika kommun instämmer i
socialberedningens bedömning att ett beslut Prop. 1987/88:147 om tvångsvård
enligt LVM inte i så hög grad som nu bör byggas pä klart Bilaga 3
konslaterbara fysiska eller psykiska skador, ulan att den totala sociala
bedömningen måste få ökad tyngd. I annal fall kan initialt tvång inte tillämpas
mot yngre missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hdsingsborgs
kommun år positiv till förslaget till lagändring, men betonar viklen av alt
vårderbjudandena måste vara adekvata i förhållande lill de grupper som placeras
på institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
tvångsinstilulioner har varken kapacitet eller kompelens alt erbjuda värd till
den målgrupp lagförslaget i första hand åsyftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommun understryker atl om missbruket är mycket allvarligt och inga frivilliga
åtgärder kan motiveras, måste det vara möjligt att ingripa i ett tidigare
skede, även om hälsan inte omedelbart är hotad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
denna lagändring skulle innebära en dramatisk utökning av tvångsvården och ett
ökat förtryck av de sämst ställda, är inte trovärdigt. Möjligheten är framför
allt förbehållen de yngre, vuxna missbrukare, som vägrar all form av vård i
situationer när alternativet är tvångsvård eller ingen vård alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Solna
kommun framhåller att kommunens erfarenhet av förutsättningarna för tvångsvård
är att de sociala aspekterna på missbruket har tillmätts för liten betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
intensivt och omfattande missbmk har inte räckt för att kvalificera
missbrukaren för tvångsvård. Vi kommer i kontakt med livshotande missbruk som
inte kan fastställas vid en läkarundersökning. Det finns missbmkare som intar
pä gränsen till dödliga doser utan att medicinskt påvisbara skador kan
konstateras. Missbrukaren kan med framgång förneka det verkliga missbrukets
omfattning under sådana förhållanden vid en eventuell rättegång. Det är därför
bra atl fömtsättningarna för tvångsvård görs vidare och att förslaget ger
möjlighet fill ingrepp på ett tidigare stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun betonar alt socialnämnden har erfarenhet av att man med nuvarande LVM ej
når de yngre vuxna missbrukarna. Förslaget att utmönstra ordet "trängande"
bör möjliggöra ett tidigt ingripande vid ett allvarligt missbruk hos denna
kategori. Det bör även underlätta för mera adekvata ingripanden när det gäller
narkotikamissbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
tillägget under punkt 1 i 4 § "eller allvarligt försämrar sina levnads<br>
förhållanden i övrigt" har man banat väg för en helhetsbedömning av<br>
missbrukarens sociala situation. Det kan här handla om personer som<br>
genom sitt missbmk är på väg att alldeles förlora sin sociala förankring. Ett<br>
socialt utanförskap till följd av missbruket som är avgörande för den<br>
enskildes fortsatta liv och välfärd. I dessa fall måste samhället ingripa med<br>
tvångsvård även om hälsan i strikt medicinsk mening inle kan anses<br>
allvarligt hotad. Kommunens socialnämnd har uppmärksammat att den<br>
medicinska bedömningen i LVM-ulredningar i många fall vägt alltför tungt<br>
i förhållande till den sociala situationen i en helhetsbedömning. Den före<br>
slagna förändringen är en väg lill att råda bot pä detta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landsting
framhåller atl landstinget i sina kontakter med Prop. 1987/88:147
missbmkarvården ofta har kunnat konstalera alt enskilda missbrukare Bilaga
3 alltför sent kommer under värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
observationer har ökat i antal under senare år, speciellt sedan vårdavgifterna
ökat till följd av det förändrade slatsbidragssystemet. Nämnden ser därmed med
fillfredsställelse på förslaget alt tvångsvård ska kunna tillgripas på ell
tidigare stadium i missbrukarkarriären. Därmed ges också bättre förutsättningar
för en rehabilitering utan bestående skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting påpekar alt fillägget av en social indikation är en realistisk
förändring och alt förslaget motiveras väl i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behandlingshemmens
riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRF
är överens med beredningen om att lagen inte får utformas så restriktivt att
den inte går alt tillämpa vid ett fortsalt allvarligt missbruk, både bland
vuxna och yngre missbrukare annal än i närmast extrema fall. Förbundet delar
också beredningens uppfattning atl man inte generellt kan inskränka lagens
ullämpningsområde fill att gälla enbart i akuta situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FMN</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FMN
har under senare år ansett del olyckligt atl de rent medicinska hälsoaspekterna
så starkt kom att betonas i nuvarande LVM:lags förarbeten. I många tragiska
fall har detta skapat svårhanterbara situationer för vårdgivare och tragiska
konsekvenser för missbrukaren. FMN ser det därför positivt att kriteriet
"trängande" föreslås slopas till förmån för en helhetsbedömning av
individens totala situation. FMN instämmer också i alt detta har sin främsta,
för atl inle säga avgörande, betydelse för gmppen unga vuxna missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av remissinstanserna, BRA, lar enbart ställning i fräga om ordet trängande.
BRÅ anser att formuleringen "allvarligt försämrar sina levnadsförhållanden
i övrigt" är alltför vag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill den enskildes rättssäkerhet är det angelägel alt ett rekvisit för
tvångsvärd inte lämnar utrymme för tveksamhet vid tillämpningen. De övriga
ändringarna beträffande rekvisiten i författningsförslagets 4 § tillstyrks av
BRÅ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nio
remissinstanser avstyrker förslagen. Dessa är länsrätten i Malmöhus län,
Norrköpings kommun, SACOISR, Föreningen Sveriges socialchefer, RFHL, ALRO,
Verdandi och lOGTINTO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrälten
i Malmöhus län motsätter sig att begreppet trängande slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
hävdar, (s. 277) att elt uppehåll i missbmk inför en domstols<br>
förhandling ensamt kan utesluta tillämpningen av LVM. Länsrätten delar<br>
inte den uppfattningen. I prop. 1981/82:8 (s. 74) talas om en allvarlig<br>
missbruksbild och att missbmk som återkommer i perioder omfattas av<br>
lagen om övriga betingelser är uppfyllda. Delta ligger i uttrycket fortgåen<br>
de missbruk. Vidare sägs att LVM är tillämplig om vederbörande visserli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>./-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gen samtycker lill den inledande vården men inte är villig
att ställa upp på Prop. 1987/88:147<br>
mera långsikliga behandlingsinsatser. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl länsrätten innebär beredningens förslag en klar
utvidgning av området för tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsrättens uppfattning kan del finnas behov av att
lagen tillåter ett tvångsomhänderlagande om vederbörande befinner sig i en
socialt sett allvarligt utsatt situation p.g.a. sitt missbruk. Länsrätten anser
emellertid inle att ett tvångsomhänderlagande bör kunna ske om det inte
samtidigt föreligger en allvarlig fara för vederbörandes hälsa. - Enligl
beredningens förslag blir del möjligt atl besluta om tvångsvård av en person
som p. g. a. sitt missbruk underlåter all försörja sig även om missbruket inle
kan påvisas medföra en allvariig fara för hans hälsa. - Länsrätten anser inte
atl detta är förenligt med ideologin bakom socialtjänstlagen och avstyrker
därför beredningens förslag till social indikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR framhåller atl införandet av den "sociala
indikationen" liksom utmönstringen av ordet "trängande" leder
till en obefogad utvidgning av personkretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer anser alt förslaget
enligt föreningens uppfattning får betydligt mer vittgående konsekvenser än som
framgår av betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av beredningen föreslagna indikationen "behov av
vård för atl komma ifrån sitt missbruk" måste anses tillämplig pä mycket
stora grupper människor med missbruksproblem. I princip måste allt tungt
missbruk indikera etl sådant vårdbehov. Enligl uppgifter i betänkandet finns
50-100000 lunga alkoholmissbrukare och 10-14000 tunga narkotikamissbrukare,
vartill kommer elt okänt antal missbrukare av narkotika-klassificerade
läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet trängande markerar all vårdbehovet skall vara
akut. Enligt beredningen har delta lett lill missförståndet atl det skall
föreligga ell akut behov av medicinsk avgiftning för alt LVM skall kunna bli
aktuell. Som beredningen framhåller har man emellertid redan i den nu gällande
lagtextens utformning klargjort atl trängande vårdbehov inte är alt jämställa
med avgifiningsbehov. Delta markeras genom all del trängande vårdbehovet avser
alt den enskilde skall komma ifrån sill missbruk. Motivet för att utmönstra
begreppet trängande ur lagstiftningen ler sig därför svagt. Del borde räcka med
all beredningen ytteriigare klargjorde lagstiftarens intentioner och alt
klargörandet följdes upp i nya Allmänna råd från socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen vill också peka på all begreppet trängande inle
bara hänför<br>
sig lill hur aktuellt vårdbehovet är i den givna situationen. Det ligger i<br>
sakens natur all ell vårdbehov för atl vara akut också måste vara starkt.<br>
Utmönstrar man begreppet trängande blir konsekvensen atl varje vårdbe<br>
hov som med tillräcklig sannolikhet kan anses föreligga kvalificerar för<br>
tvångsvård. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen motsätter sig också all en social indikation
införs öch framhåller följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya indikationen "allvarligt försämrar sina
levnadsförhåUanden i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrigt" år enligl föreningens uppfattning mycket vid.
Med levnadsförhål-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landen i övrigt avses, enligt betänkandet,
arbetsförhållanden, bostad och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>relationer fill närstående
och andra. I vilken män missbruket försämrar Prop. 1987/88:147 dessa
levnadsförhållanden är emellertid en fråga som avgörs främst av Bilaga 3 andra
faktorer än missbmkets omfattning och karaktär. De sociala skadeverkningarna
beror främst på vilka resurser indivder har i gmnden i fräga om utbildning,
social status, ekonomi etc. Den som har en god social förankring i grunden kan
trots svåra missbmksproblem under läng tid klara arbete, bostad och ekonomi.
Relationerna till närstående drabbas ofta snabbare generellt sett, men att
avgöra i vilken mån del är missbruket och i vilken mån del är andra faktorer
som ligger bakom t.ex. en skilsmässa låter sig knappast göra i det enskilda
fallet. I vart fall inle med den grad av säkerhet som krävs i fråga om ett
frihetsberövande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya indikationen blir tillämplig främst på missbrukare med små sociala och
ekonomiska resurser. Det är för dessa missbrukare de sociala skadeverkningarna
blir stora och tydliga. Den kvarstående brist på jämlikhet i fräga om resurser
som finns i samhället kommer då alt bli den reella grunden fill att tvånget
utsträcks fill en ny gmpp. Delta är enligt föreningens mening oacceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
motsätter sig att begreppet trängande vårdbehov utmönstras och att en social
indikation införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bäddar för en stark utvidgning av den grupp missbmkare som kan komma i fråga
för etl tvångsomhändertagande. En social indikation av föreslagen art leder
lill en oacceptabel klassmässig diskriminering. Genom förklaringar och
markeringar i förarbeten och de råd som bildar tolkningsmönster, kan
beredningens syfte - att möjliggöra ingripanden med stöd av LVM mot unga
missbmkare, trots atl påvisbara medicinska skador lill följd av missbruket ej
uppkommit - uppnäs, utan att svåröverskådliga negativa biverkningar följer i kölvattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ALRO
anser bl. a. att de föreslagna kriterierna innebär en drastisk utvidgning av
den personkrets som kan bli föremål för vård enligt lagen. Förslaget innebär
vidare elt allvarligt hot mot den fundamentala rättssäkerheten och en kränkning
av de gmndlagsskyddade mänskliga fri- och rättigheterna. Verdandi har liknande
invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lOGT/NTO
anser att tvång behövs i vissa lägen för att rädda människoliv och inleda ett
molivationsarbete. Tvång är dä en akutinsats och en hjälp för stunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av remissinstanserna är tveksamma lill förslagen i denna del. TCO anser alt de
föreslagna förändringarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
innebära att var och en som har missbmksproblem kan bli föremål för
Ivängsingripanden om en i övrigt svag social situation föreligger och den
enskilde inle följer vad socialtjänsten kräver. Samfidigt har formuleringen
"trängande behov" visat sig otillräcklig och svår alt tillämpa varför
TCO föreslär alt kriterierna för ingripande blir föremål för ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
känner tveksamhet inför de föreslagna formuleringarna och anser atl<br>
frägan bör ses över ytterligare. Det framlagda förslaget kan enligt LO<br>
innebära risker för rättsosäkerhet, eftersom kriterierna lämnar öppet för<br>
subjektiva tolkningar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ.
AMS. statskontoret. RRV, SCB och LON behandlar inte förslå- Prop.
1987/88:147<br>
gen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.3
Skyddet för missbrukarens omgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av de remissinstanser som har tagit ställning i frågan tillstyrker atl
bestämmelsen om skyddet för närslående behålls oförändrad. Dessa är domstolsverket,
kriminalvårdsstyrelsen, BRÄ, socialstyrelsen, kammarrätterna i Stockholm och
Jönköping, länsrätterna i Stockholms och Jämtlands län, länsstyrelserna i
Stockholms och Kopparbergs län. Svenska kommunförbundet, Helsingborgs och Luleå
kommuner samt RFHL.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm påpekar alt domstolen i tidigare remissyttranden förordat att ett
ingripande skall kunna ske inte endast när vederbörande kan befaras komma att
allvarligt skada sig själv eller någon närstående utan även andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
tillräckligt praktiskt behov av en sådan utvidgning inte, såvitt domstolen
känner lill, har gett sig till känna under den fid som lagen har tillämpats
godtar domstolen beredningens förslag att bestämmelsen begränsas i enlighet
med vad som gäller nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser föreslår vissa kompletteringar av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landsting anser, lill skillnad från socialberedningen, att begreppet
närslående också bör omfatta det ofödda barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anser atl skyddet för närstående som rekvisit för
tvångsvård bör "förstärkas i förhållande till nuvarande lag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser anser att kriteriet bör utmönstras ur lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kriteriet
"fara för närstående" bör utmönstras, eftersom frågan om allmänt
åtal för misshandel pä enskilt område lösts genom ändring i brottsbalken.
Därigenom har motiven för att ha kvar närslåendeindikalionen försvunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer påpekar atl den s.k. närståendeindikationen var etl
provisorium när den infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar i ålalsreglerna som man avvaktade har genomförts. Eftersom det
dessutom visat sig all indikationen använts i få fall bör den nu kunna tas bort
ur lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lOGT/NTO
tar inle uttrycklig ställning lill förslaget men framhåller följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
pä utökat tvång motiveras ibland med att mänga missbrukare under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rusets
inflytande är farliga för grannar och familjer. Barn- och huslmmiss-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handel
har ofta den vuxne mannens bemsning som utlösande faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
mäste samhället med kraft ingripa i alla dessa situationer. Men</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>socialtjänsten
har vare sig praktiska eller polisiära möjligheter att fullfölja</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>lg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
sådan uppgift. Principiellt är del också felaktigt alt använda socialtjänst-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en för uppgifter som måste
ligga på polisen. Speciallagstiftning skall inle Prop. 1987/88:147 användas
i dessa fall ulan annan lagstiftning måste ligga lill grund för Bilaga 3
ingripanden och straffsatser. Däremot måste socialtjänsten utveckla större
aktivitet genom bl. a. uppsökande arbete, familjebehandling och andra sociala
åtgärder för atl förhindra fortsalt missbruk och våld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fem
remissinstanser anser atl skyddet bör omfatta även andra än närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RA</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
(s. 282 n) synes dela den uppfattningen alt missbrukaren har ett egel intresse
av att skyddas från att begå brott till följd av sitt missbruk. Med de
ändringar som nu föreslås av förutsättningarna för tvångsvård kommer
visserligen många av dem som visat sig fariiga för annan än närslående alt
kunna tas om hand för vård på annan grund. Jag är ändå inte övertygad om
hållbarheten i beredningens argumentation för en begränsning av indikationerna
till närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
påpekar att de närstående till en missbmkare utgör en särskilt utsatt grupp som
bör ges det skydd som en tvångslag kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsens mening finns det emellertid starka skäl som talar för att detta
skydd bör omfatta ocksä andra än närstående. Som konstateras i betänkandet ger
de straffrättsliga ätgärder som står lill buds inle alltid elt tillräckligt
skydd. I detta läge anser styrelsen alt också fara för annans personliga
säkerhet bör kunna ulgöra grund för tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med ledamoten i beredningen Göte Jonsson menar socialnämnden att det är
riktigare med en vidgning av begreppet atl omfatta även annan. Därigenom möjliggörs
ett ingripande motiverat av exempelvis en HIV-smittad missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör det av lagstiftningen tydligt framgå att i valet mellan tvångsvård enligl
LVU och LVM i hem där en eller båda föräldrarna är missbmkare insats enligt
LVM bör komma i första hand. Detta måste enligt nämndens mening vara den mest
ändamålsenliga och skonsamma ordning-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting anser att närslåendeindikalionen i de få fall den har använts,
har utomordentligt stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
delar därför uppfattningen att den inte bör tas bort. Tvärtom finns det, som
utskottet ser det, skäl som talar för att skyddels ska utvidgas till att
omfatta även andra än närstående. Naturligtvis är det sä att utomstående
"som regel befinner sig i en avsevärt mindre utsatt situation i förhållande
fill missbrukaren än vad hans närmaste gör". Detta är dock inget skäl för
alt en utomstående, som faktiskt har en sådan situation, ska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>berövas
skyddet.-- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De hänvisningar som
vanligen görs fill annan lagstiftning (brottsbalken)<br>
när en missbrukare gör sig skyldig till hot, våld och andra påtryckningar •<br>
mot sin omgivning är inte trovärdiga, eftersom man inte kan ingripa enligt<br>
den lagstiftningen förrän efter genomfört brott.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>jy</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En speciell gmpp förvaltningsutskottet i delta sammanhang
vill värna Prop. 1987/88:147 om är ofödda barn till gravt missbrukande
mödrar. Dessa blivande barn Bilaga 3 har, såvitt utskottet kan förstå, i
sista hand ingen annan "försvarsadvokat" än vad kommande
lagstiftning eventuellt kan utgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RNS påpekar att det finns personer, t. ex. grannar, som
inte är att betrakta som närstående men som ändå kommer i nära kontakt med
missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom sitt närboende kan de dagligen vara utsatta men
ändå, just genom att bo nära, känna tvekan att polisanmäla av fruktan för repressalier
mot sig själva eller sin familj. Därför borde också bl. a. denna kategori
omfattas av "närståendeskyddel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ, AMS, Statskontoret, RRV, SCB, LON, länsrälten i
Malmöhus län, JO, Landstingsförbundet, Stockholms, Göteborgs, Arvika,
Norrköpings, Solna och Uppsala kommuner, SACO/SR, LO, Behandlingshemmens riksförbund,
FMN, ALRO och Verdandi lar inte ställning lill förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.4 Samhällets skyldighet att ingripa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningens förslag om att lagen skall vara
obligatoriskt tillämplig om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda
tillstyrks av en majoritet av de remissinstanser som tagit ställning i frågan.
Dessa är RÅ, domstolsverket, RPS, kriminalvårdsstyrelsen, BRÅ,
socialstyrelsen, kammarrätterna i Stockholm och Jönköping, länsrätten i Jämtlands
län, länsstyrelserna i Stockholms och Kopparbergs län, JO, Svenska
kommunförbundet, Göteborgs, Malmö, Helsingborgs, Luleå, Solna och Uppsala
kommuner, Skaraborgs och Örebro läns landsting, Behandlingshemmens
riksförbund, RNS och FMN.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm tillstyrker förslaget men
understryker "att en aldrig så god reform blir ett slag i luften så länge
som kommuner och landsting inte fullföljer sina åligganden med avseende på
vårdresurserna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping anser att farhågorna att ett
utbyte av hjälpverbet "fär" lill "skall", skulle leda till
omotiverade vårdbeslut är överdrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokutionen är en handlingsregel för domstolarna,
innebärande att tvångsvård skall komma fill stånd, om fömtsättningarna för
sådan värd är uppfyllda. Som sådan handlingsregel har den sedan länge
tillämpats även med nuvarande formulering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LVM kan tillämpas endast i det fall alla möjligheter att
fillgodose missbru<br>
karens behov av vård inom socialtjänsten i frivilliga former är uttömda.<br>
Även med de förändringar av gmnderna för vård som föreslås nu kommer<br>
lagen atl avse endast de situationer där missbmkel har nätt så långt alt<br>
allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är omedelbart förestå<br>
ende. Utebliven vård i de situationer som lagen anger kan således leda till<br>
inte bara atl missbrukaren fär obofiiga skador utan även allvarliga skador<br>
för hans anhöriga. Det är enligt min mening uppenbart att samhället i en<br>
sådan situation bör ha en skyldighet att se till att missbmkaren får den vård</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som missbruket
nödvändiggör. Jag biträder därför utredningens förslag att Prop.
1987/88:147<br>
tvångsvård "skall" beslutas i dessa situationer.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun fillstyrker förslaget men anser atl den
föreslagna starka markeringen av samhällets skyldighet ovillkorligen ställer
krav på utökade och förbättrade inslilulionsresurser. En förutsättning för alt
beredningens förslag skall genomföras är elt riktat statligt stöd till
LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro läns landsting anser all ordet "kan" byts
ut mot "skall" är en viktig markering av principen alt samhället har
en skyldighet att bereda missbrukarna vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns dock anledning lill viss skepsis vad gäller
möjligheterna att inom överskådlig tid ge denna princip genomslag i praktiken
p. g. a. bristande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser avstyrker förslaget. Dessa är
länsrätten i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Arvika och
Norrköpings kommuner, TCO, Föreningen Sveriges socialchefer, RFHL, ALRO och
Verdandi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten ser det inte som särskilt betydelsefullt atl
ordet "kan" utbyts mot "skall" i lagtexten. Det
grundläggande ansvaret för alt erforderlig vård kommer till stånd bestäms genom
den föreslagna ändringen i 11 § andra stycket socialtjänstlagen. Socialnämnden
åläggs genom den ändringen ell aktivt ansvar för erforderlig vård. Något
särskilt åläggande behövs därför inle i LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller atl man
är positiv lill den föreslagna ändringen i 11 § socialtjänstlagen, som markerar
socialtjänstens ansvar för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och
vård som han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl länsstyrelsens mening bör lagen dock inte ändras så
att samhällets skyldighet atl ingripa med tvång ökar. Den föreslagna
förändringen markerar tillsammans med de vidgade indikationerna en
förskjutning från frivillighet mot tvång i missbrukarvården. Del finns en risk
att socialnämnden inte ges tillräckligt utrymme att motivera missbrukaren för
frivilliga insatser. Detta gäller i synnerhet i del klimat som finns i samhället
idag med krav på härdare tag mot socialt utsatta grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen av om tvångsvård skall tillgripas i en svär
situation, eller om<br>
man skall fortsätta ansträngningarna alt få en lösning i frivilliga former, är<br>
ofta svår. En rad faktorer utöver de som tas upp i lagens indikationer<br>
måste kunna beaktas. T. ex. om del finns tillgång till lämplig placering med<br>
hänsyn lill ålder, kön och problembild, hur relationen lill missbrukaren är,<br>
vilka andra relationer och resurser som finns i hans omgivning och arten av<br>
de risker som är förenade med ett fortsatt missbruk. Med en obligatorisk<br>
regel minskar utrymmet för att göra en ur vårdsynpunkt riktig helhetsbe<br>
dömning i del enskilda ärendet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser också att obligatorisk regel kan ha en negaliv styrande Prop. 1987/88:147
effekt. Risken är att man försummar utveckling av mofivationsarbetet Bilaga 3
bland lunga missbrukare och i stället föriilar sig till de möjligheter som ges
genom de föreslagna förändringarna atl aktualisera tvång i tidigare skeden.
Eftersom mofivationsarbetet lägger grunden för det fortsatta långsiktiga stöd i
öppen värd som nästan alltid är nödvändigt kan helhetseffekten ur
rehabiliteringssynpunkl bli myckel negativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFHL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
fruktar alt en sådan tvingande bestämmelse leder till atl man pä många håll
kommer atl tillgripa tvånget i etl mycket tidigt skede och inte ge det
mödosamma och resurskrävande motivalionsarbetet det utrymme del behöver.
Planterad i en verklighet av resursbrist och metodproblem kommer bestämmelsen
alt fungera som broms på arbetet med att utveckla behandlingsrelationer med
lunga missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan framflyttning av tvånget på frivillighelens bekostnad kommer atl utgöra
elt svårt hinder för det framlida samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin nuvarande form kan LVM förenas med socialtjänstlagen och dess starka
betoning av alt missbruksvården ska bygga på frivillighet. Beredningens
förslag mbbar denna balans och utgör därmed ell allvarligt hot mol
socialtjänstreformens bärande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
repressiva karaktären av beredningens resonemang understryks av att den
tvingande bestämmelsen handlar om tvång mot den enskilde missbrukaren.
Motsvarande tvingande bestämmelser som rör kommunens skyldighet att bistå den
tvångsomhändertagne med bostad, utbildning och arbete lyser med sin frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verdandi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
säger sig med ändringen till "tvångsvård skall beslutas" vilja
markera samhällets ansvar och skyldighet att ingripa när någon eller dennes
närstående befinner sig i sådan fara som lagen anger. Delta resonemang klingar
minst sagt ihåligt eftersom man inte kopplar det lill samhällets skyldighet
alt åtgärda de faktorer som orsakar eller bidrar lill atl försätta missbrukaren
i den utsatta situation som nödvändiggör elt ingripande. Starka krav måste
ställas på samhället atl tillgodose basbehov som arbete, bostad, gemenskap etc.
vilka är nödvändiga för alt pä etl varaktigt sätt kunna ta sig ur ett missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ,
AMS, statskontoret, RRV, SCB, LON, länsrätten i Stockholm, Landstingsförbundet,
Stockholms kommun, SACOISR, LO och lOGTI NTO behandlar inte frägan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Förhållandet LVM/smittskyddslagen (1968:231)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av de remissinstanser som har tagit ställning i frågan delar<br>
beredningens uppfattning ätt LVM:s tillämpningsområde inte bör utvidgas<br>
föratt skydda omgivningen mot HIV-smitta. Dessa är./?/!, domstolsverket,<br>
kriminalvårdsstyrelsen, BRA, socialstyrelsen, kammarrätterna i Stock<br>
holm och Jönköping, länsrätterna i Stockholms och Jämtlands län, läns<br>
styrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus saml Kopparbergs län.<br>
Svenska kommunförbundet, Stockholms, Malmö, Helsingborgs och Luleå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommuner, Skaraborgs och Örebro läns landsting.
Behandlingshemmens Prop. 1987/88:147<br>
riksförbund och RFHL.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ pekar på all socialberedningen understryker alt LVM i
allt väsentligt skall betraktas som en vårdlag och inte en skyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägan om samhällsskyddet aktualiseras bl. a. när det
gäller HIV-smittade missbrukare. Avsikten är alt detta problem f. n. skall
lösas inom ramen för smitlskyddslagen. Om framlida erfarenheter visar atl
behovet av elt utvidgat samhällsskydd ökar, mäste det övervägas hur detta
behov skall tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten har i och för sig inget att erinra mol det som
i betänkandet anförs om narkomanvård och HIV-smitta eller de slutsatser som
dras i detta sammanhang. Principiellt har länsrätten sålunda inget atl invända
mot atl LVM lar sikte på missbrukarens egna behov medan samhällsskyddet
tillgodoses genom smittskyddslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man måste emellertid hålla i minnet att fråga är om
kommunicerande kärl. Det ligger därför en risk i att helheten inte blir
tillräckligt tillgodosedd om frågorna som hittills behandlas var för sig. Den
första frågan är aldrig vad det ena eller andra organet skall göra utan vad som
totalt behöver göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spmlnarkomanerna är en stor och farlig riskgrupp när det
gäller HIV-epidemins fortsatta utbredning. Måhända uppfyller varje HIV-smittad
sprutnarkoman rekvisitet grundad anledning befara atl han eller hon skall
sprida smitta. Hittills har emellertid bara någon enstaka missbmkare blivit
omhändertagen med stöd av smittskyddslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smitlskyddsbehovet torde i de flesta fall vara
tillgodosett under den fid som missbrukaren undergår missbruksvård. Men det
räcker härvidlag inte atl SoL eller LVM är tillämplig. Det krävs också att de
fillämpas i praktiken. Det räcker inte alt AIDS-delegationen säger atl envar
sprutnarkoman skall bli föremål för uppsökande verksamhet och socialberedningen
att LVM är tillämplig på allt dagligt intravenöst missbruk samtidigt som det
mesta förblir vid vad det varil och smittspridningen fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är hög tid alt samhället dels bestämmer sig för om
smittade sprutnar-komaner skall tillåtas fortsätta sitt missbruk lill skada för
sin egen hälsa och med risk för att de smittar ned andra eller om de i stället
skall tas om hand inom LVM-vården eller smittskyddet, dels snarast tillskapar
erforderliga resurser för att effektuera sitt ställningstagande. Tidigare
ställningstaganden att inle tillåta utbyte av förorenade sprutor och inte
tillåta en utökning av metadonprogrammet ställer ytterligare krav på bäde missbruksvärden
och smittskyddet som inte kan lämnas obeaktade i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så länge som erforderliga vårdresurser inle finns
tillgängliga är en ömtålig prioriteringsfråga ocksä om tillgängligt utrymme
skall avsättas för (åtminstone en del av) dem som själva söker sig till
vården, för dem som redan blivit HIV-smittade eller för dem som ännu inte
hunnit bli det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Och
till dess samhället har bestämt sig och erforderliga vårdresurser har byggts
upp fortsätter smittan alt spridas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar beredningens uppfattning och vill i
detta sammanhang framhålla atl ett utökat tvång riskerar att motverka samhällets
möjligheter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att komma tillrätta med
AIDS-problemaliken. Människor med narkotika- Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>problem kan befaras hålla
sig undan och AIDS-delegafionens mäl att nå Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alla intravenösa
missbrukare med provtagning, avgiftning och behandling</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer då inte atl näs. På
sikt måste smittspridningen hindras genom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förebyggande arbete.
Socialtjänstens möjligheter att nä resultat med tidiga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>insatser stär och faller
med tilltron till värdens frivillighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landsting delar uppfattningen atl LVM skall ses som en vårdlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
kan man emellertid inle bortse ifrån atl förekomsten av HIV-smittade missbmkare
på institutionerna är etl problem, speciellt när de är utagerande.
Socialvårdsnämnden menar därför atl särskilda insatser bör göras för atl dels
ge personalen förutsättningar alt hantera de speciella problem som denna grupp
kan medföra, dels bearbeta den oro och ångest som arbetet kan medföra, både hos
personalen och deras anhöriga. Sådana åtgärder bör stödjas av centrala
myndigheter, både kunskapsmässigt och ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
har inga särskilda synpunkter på gränsdragningen mellan LVM och annan
lagstiftning, t. ex. smitlskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller denna lag är det dock oklart vad HIV-smitta i sig innebär. Beredningen
anger att LVM-vård kan beredas smittad om smittskyddslagen uteslutits och
LMV:s övriga rekvisit är uppfyllda. Betyder delta enligt beredningen att
HIV-smitta innebär alt 4 § I p i förslaget är uppfylld, dvs. att kombinationen
fortgående missbruk och HIV-smitta innebär en så allvarlig hälsorisk för den
enskilde missbrukaren att fömtsättningar för tvångsvård finns? Eller krävs det
därutöver andra hälsorisker?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
åsikt är atl HIV-smittan hos den enskilde tillsammans med allvarligt missbruk
bör ulgöra rekvisit enligt tvångslagen om övriga indikationer för ingripande
finns, och det medicinskt är klarlagt alt den enskildes hälsotillstånd i detta
fall försämras allvarligt. Däremot bör smitlskyddslagen användas till
förhindrande av smitta gentemot annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behandlingshemmens
riksförbund anser alt del är välbetänkt all socialberedningen inte föreslär
någon specialindikation för HIV/AIDS i LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
BRF:s mening bör dock socialstyrelsen ges i uppdrag all utreda frägan snarast,
då HIV-smittade "drabbar" institufionerna redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRF
vill särskilt understryka viklen av alt socialstyrelsen i sill uppdrag skall
arbeta med sekretessfrågan, där man särskilt beaktar vårdpersonalens situation
på institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
delar beredningens uppfattning i det all man menar att smittskyddet primärt
måste tillgodoses genom smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
konstaterar att beredningen underlåter all pröva länkbara effekter av sitt
förslag om utvidgat tvång mol det övergripande målet vad gäller
HIV/AIDS-problemet och narkotikamissbruk; alt nå alla injektionsmissbrukare
med provtagning, avgiftning och behandling. Tar man HIV/AIDS-holet på allvar
förefaller del logiskt att just utsätta förslag om mer genomgripande
förändringar av narkomanvården för en sådan kritisk prövning. RFHL menar, som
tidigare påtalats, att en sädan prövning utfaller till nackdel för beredningens
förslag om en ny utvidgad LVM.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS. UHÄ, AMS, statskontoret, RRV, SCB, LON, länsrätten i
Malmöhus Prop. 1987/88:147 län. JO, Landstingsförbundet, Göteborgs, Arvika,
Norrköpings, Solna Bilaga 3 och Uppsala kommuner, TCO, SACO/SR, LO,
Föreningen Sveriges so-cialchefer, RNS, FMN, ALRO, Verdandi och lOGTINTO lar
inte ställning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Utredning och ansökan om vård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningen föreslår atl länsstyrelsen även i
fortsättningen skall ha ansvaret för utredning och ansökan i ärenden om vård
enligt lagen. Länsstyrelsen skall dock anlita socialnämnden för själva
utredningsarbetet. Beredningens förslag i denna del har fått ett blandat
mottagande. Tolv av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Dessa är
domstolsverket, RPS, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, RRV,
kammarrätten i Jönköping, länsrätterna i Stockholms och Jämtlands län,
länsstyrelserna i Stockholms och Kopparbergs län, Solna kommun och Skaraborgs
läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket påpekar emellertid alt om socialtjänstens
resurser för och kompetens förstärks bör övervägas om inle även processföringen
kan läggas på socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sä sätt skulle samma utrednings- och ansökningsförfarande
gälla för de till socialtjänstlagen knutna komplellerande lagama LVU och LVM
och det av beredningen påtalade dubbelarbetet skulle försvinna. En enhetlig
rättstillämpning utformas i länsrätten. Det kan ocksä ses som en främmande
organisatorisk lösning alt länsstyrelsen i egenskap av part fär någon slags
befälsrätl över socialnämnden, som ju är ett kommunalt organ. Det finns
emellertid enligt verkets mening skäl som talar för alt uppgifterna att göra
utredning och föra talan delas upp på det sätt som socialberedningen föreslår.
För domstolarnas del kan en sådan lösning innebära fördelar då del kan antas
att länsstyrelserna får större kunskap och processerfarenhet och därför kan
föra processerna på ell bättre sätt än socialnämnden. DV vill därför inle motsätta
sig den uppgiftsfördelning som socialberedningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser del lämpligt alt lagförslaget ändras
på ell sådant sätt all den faktiska arbetsfördelningen mellan socialnämnden och
länsstyrelsen klarare framgär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt anser styrelsen atl de argument som åberopades av
regeringen då ansökningsansvaret lill länsrätl övergick lill länsstyrelsen 1984
alltjämt äger giltighet. Socialstyrelsen ställer sig därför bakom förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/?y?V hänvisar till all verket i sin revisionsrapport -
Socialtjänstens institutioner (Dnr 1985:300) — ansåg alt länsstyrelsernas
funktion i LVM-ärenden borde ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nu presenterade förslaget alt överföra
utredningsarbetet lill de sociala<br>
nämnderna ligger i linje med vad RRV fört fram. Den lösning beredningen<br>
föreslår är enligt RRV en lämplig avvägning mellan rättssäkerhets- och<br>
effektivitetsskäl. RRV tillstyrker således förslaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping, som anser alt det redan i dag
torde gälla att Prop. 1987/88:147 socialnämnden utför utredningen i
LVM-ärenden, framhåller alt det är Bilaga 3 angeläget atl samarbetet inle får
avslutas i och med att utredningen överlämnas. Erfarenheterna talar nämligen
för alt den utredande socialsekreteraren bör ha en mera central roll vid
domstolsförhandlingen. Kammarrätten påpekar vidare att den ordning som innebär
alt länsstyrelsen skall ansöka om värd enligl LVM är alt föredra framför den
som gäller enligl LVU där socialnämnden skall såväl utreda ärendet som ansöka
om vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarätten ansluter sig också till beredningens förslag
om alt det läkarintyg som skall bifogas när länsstyrelsen ansöker om vård skall
innehålla en redogörelse för den enskildes aktuella hälsotillstånd och alt
läkaren inte längre skall göra bedömningen humvida förutsättningar för tvångsvård
kan länkas föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten har mycket goda erfarenheter av länsstyrelsen
som utredande och sökande myndighet men ser ändå ingen anledning att motsätta
sig socialberedningens förslag under detta avsnitt. Om en uppdelning av ansvaret
för utredandet resp. för sökandet inte anses lämplig är nuvarande ordning klart
atl föredra framför alt ansvaret för ansökningsförfarandel återgår till
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Jämtlands län, som inte har något alt anmärka
mot länsstyrelsens arbete, ser som en fördel med förslaget att det
dubbelarbete som förekommit i ärendena försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kommer, med den här lösningen, handläggningen av
ärendena att kunna snabbas upp. Det får också anses vara en fördel att
utredningen handläggs av socialnämnden för alt sedan granskas av länsstyrelsen
innan ansökan om vård kommer till sländ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län anser alt del finns skäl
som talar för och emot att ansvaret för utredning och ansökan om värd i
LVM-ärenden ligger hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen ansluter sig till beredningens förslag att
länsstyrelsen även fortsättningsvis skall ha ett övergripande ansvar för LVM.
Länsstyrelsen är vidare liksom beredningen av den bestämda uppfattningen, att
utredningarna om LVM skall ulföras av den lokala socialtjänsten. Länsstyrelsens
huvudsakliga uppgift blir alt leda utredningsarbetet samt att ansvara för
ansökningarna fill länsrätten. Genom en sådan ordning slår man också vakt om en
enhetlig och konsekvent rättstillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att den föreslagna ändringen vad
gäller utredningsar<br>
betet är riktig då socialnämnden grundligt skall ha utrett (50 § SoL) om det<br>
är möjligt att hjälpa missbrukaren med frivilliga insatser innan tvångsvård<br>
aktualiseras. Länsstyrelsen instämmer med socialberedningens förslag om<br>
atl ansvaret för utredning och ansökan fortfarande skall ligga hos länssty<br>
relsen, vilket befriar socialnämnden frän hanteringen av tvångsbeslut och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j-<br>
ger garantier för en enhefiig rättstillämpning. Del senare är desto viktigare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eftersom
den nu föreslagna utvidgningen av ingripandekrilerierna torde Prop.
1987/88:147 komma alt innebära ytterligare svårigheter atl åstadkomma en
enhetlig Bilaga 3 rättstillämpning. Länsstyrelsens fortsatta ansvar i dessa
ärenden borde emellertid borga för atl även detta intresse tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Solna kommun ser positivt på att socialförvaltningen pä
ell mer aktivt sätt utreder LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta fömtsätter alt kommunerna bedriver etl
missbmksarbete. En sådan skyldighet skrivs också in i 4 §. De resurser som
tillskapades för länsstyrelsen i samband med lagens införande bör överföras
till kommunerna, dä enligt förslaget utredningsarbete skall återföras lill
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO förordar en något annorlunda lösning än beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänsten har ansvaret för den förebyggande
verksamheten. Det är inom socialtjänsten som missbmkaren i ett tidigt skede
skall erbjudas det stöd och den hjälp som han behöver för atl komma ifrån
missbmkel. I de behandlingskontakter som föreligger mellan socialförvaltningen
och missbmkaren och genom de utredningar som företas inom förvaltningen kan
socialarbetarna följa missbmkaren. Det är därför ofta socialnämnden som först
fär veta när missbrukarens förhållanden är sädana att vård enligt LVM kan
behövas. Del framstår mot den bakgrunden som mer ändamålsenligt atl
socialnämnden fär ansvaret för den utredning som skall ligga till grund för
beslutet om vård enligl LVM. Atl socialnämnden har en anmälningsplikt i sädana
fall följer av redan nu gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningen har på samma och andra skäl funnit att
nämnderna bör ges elt ökat ansvar för utredningen. Det bör således åligga
socialnämnden att på länsstyrelsens uppdrag genomföra utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har enligl min mening inte redovisat
tillräckliga skäl för en sådan ansvarsfördelning. Övervägande skäl talar enligl
min mening för att det ulredningsansvar, som nämnden har enligt 50 § SoL, bör
gälla även för nu angivna fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framkommer omständigheter som tyder pä atl någon behöver
beredas vård enligt LVM bör det således åligga socialnämnden att komplettera
ev. redan föreliggande utredning eller verkställa ny utredning. Visar utredningen
att gmnd för vård enligt LVM föreligger, bör del åligga nämnden alt redovisa
utredningen fill länsstyrelsen, som har att göra ansökan om vård till
länsrätten. På så vis ges länsstyrelsen möjlighet att granska den företagna
utredningen och begära den komplettering som länsstyrelsen finner nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en klar fördel att enligl förslaget socialnämnderna
åläggs en aktivare roll under utredningen bl. a. genom alt del faller på dem
alt på länsstyrelsernas uppdrag göra LVM-ulredningar. En särskild fördel är
att härigenom nämndernas möjligheter ökar att snabbi etablera en kontakt med
missbrukaren och förbereda vidare åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammartätten framhåller samtidigt att en besparingsåtgärd
som rätten kan peka på är möjligheten att återföra länsstyrelsernas uppgifter
enligt LVM lill socialnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den modellen fungerade väl under övergångsperioden
1982-1984 och gör Prop. 1987/88:147 sä alltjämt vid tillämpningen av lagen
(1980:621) med särskilda bestämmel- Bilaga 3 ser om vård av unga (LVU). Med det
sagda, har kammarrätten inte velat antyda att länsstyrelserna inte skulle pä
etl tillfredsställande sätt fullgöra sina uppgifter enligt LVM. Under alla
omständigheter ler del sig dock svårixirklarligt atl skilda laleregler för det
allmänna gäller i LVM- och LVU-mälen. Länsstyrelsens medverkan torde inle
behövas för alt erforderlig rättslikhet skall nås ulan sådan bör skapas genom
domstolarnas praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nio av remissinstanserna avstyrker beredningens förslag
och anser att den nuvarande ansvarsfördelningen bör ligga fast. Dessa är
Stockholms, Göteborgs, Arvika och Norrköpings kommuner, TCO, Föreningen
Sveriges socialchefer, RFHL, ALRO och Verdandi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser att socialtjänsten kommer i en
ohållbar situation gentemot klienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma instans skall mofivera till frivillig vård och
formulera motiven för ett tvängsomhändertagande. Förtroendet bland missbrukare
för socialtjänsten riskerar all allvarligt undergrävas och försvåra
möjligheterna att på frivillig väg motivera klienterna för en behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anser atl den hittillsvarande ordningen,
där länsstyrelsen har utfört utredningarna, har fungerat tillfredsställande.
Erfarenheterna i Göteborgs kommun bekräftar inte de farhågor om dubbelarbete
som fanns vid tillkomsten av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden utreder den enskildes behov av bistånd och
lar i samband därmed fram det utredningsunderlag som behövs för en bedömning av
biståndsbehovet. Länsstyrelsen ulrederett eventuellt behov av tvångsvård,
vilket förutsätter etl delvis annat utredningsunderlag. Med hänsyn lill de
starka frihetsingripande som tvångsvård innebär är del mycket viktigt att den
utredning som föregår ansökan är tillräckligt omfattande och noggrann. Samma
krav på omfattning och detaljeringsgrad behöver inte ställas på en
biståndsulredning, som sker i samförstånd med den enskilde. Den här beskrivna
ordningen bör bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utökning av socialnämndens utredningsskyldighet skulle
också innebära en förskjutning av nämndens uppgifter mol ytterligare
tvångsbetona-de insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser alt den roll socialarbetaren har i
missbruksarbetet redan i dag är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialarbetaren lägger idag ner ell tidskrävande arbete
för att fä till stånd en förtroendefull och konstruktiv relation till
missbrukaren. Detta kommer atl bli omöjligt när socialarbetaren samtidigt ska
ha omvärldens krav pä sig om snabba och härda tag. Tvånget kommer all hänga
över både missbrukaren och socialarbetaren som etl hot. Detta leder lill all
socialarbetarens roll förskjuts från att tidigare främst ha stått på
missbrukarens sida i kriser lill alt stå pä andra sidan. Denna blandning av
polisiära-, åklagar- och behandlingsfunktioner går enligl TCO inle all förena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO får inle sädana lagändringar vidtas som innebär
att missbru<br>
karen kommer alt vara rädd för kontakter med socialtjänsten och där</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j--<br>
kraven om ömsesidighel och självbestämmande riskerar all bli en schimär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO anser därför att
nuvarande utredningsomfattning och ansökningsför- Prop. 1987/88:147<br>
farande bör bibehållas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer framhåller att det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
viktigt att socialtjänsten i så stor utsträckning som möjligt kan koncentrera
sig pä behandlingen och alt relationen till klienten inte störs av att
socialarbetarna medverkar mer aktivt i utrednings- och beslutsprocessen.
Förslaget om att socialnämnden skall upprätta en redogörelse avvisas därför av
föreningen, liksom förslaget om att nämnden skall kunna besluta om omedelbart
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFHL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
avvisar del här förslaget med hänvisning fill att vi redan har en rimlig
ansvarsfördelning mellan inblandade parter. Socialnämndens huvudroll består i att
ge stöd och behandhng ät missbrukare. Den roll ska inte göras otydlig och
uppgiften ska inte försväras genom sammanblandning med aktivt utredningsarbete
i fräga om tvångsomhändertaganden. Vi tror att beredningens förslag dessutom
medför onödigt dubbelarbete och en byråkralisering av utredningsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ALRO
anser att förslaget i praktiken innebär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
den socialsekreterare som skall ge stöd, hjälp och service till den enskilde
individen ena dagen, nästa dag kan föreslå tvångsvård och utreda förutsättningarna
för densamma. Detta är helt oförenligt för en väl fungerande socialtjänst och
kommer att leda fill en misstro mot socialtjänsten bäde frän enskilda och
klientorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elva
remissinstanser avstyrker beredningens förslag och förordar atl socialnämnden
får det fulla ansvaret för utredning och ansökan om vård enligt LVM. Dessa är
RA, statskontoret, LON, länsrätten i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län, Malmö, Helsingborgs, Luleå och Uppsala kommuner, SACO/SR och
RNS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RÅ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anförde 1981 torde det, vare sig man uttryckligen inordnar de nu aktuella
tvångsåtgärderna i socialtjänsten eller formellt ställer dem utanför denna, för
allmänheten liksom för den berörde missbrukaren ändå stå klart alt det i
realiteten är fråga om socialvårdens yttersta medel när det gäller att ingripa
mot sociala missförhållanden. Detta kommer för övrigt med den nu föreslagna
ordningen för omhändertagande och omedelbart omhändertagande att framstå i än
tydligare dager. Jag förordar alltså att behörigheten atl hos länsrätten ansöka
om tvångsvård ges socialnämnden och all nämnden skall vara part i
ansökningsärendet. Detta bör gälla också när ett omedelbart omhändertagande
beslutats av polismyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förevarande sammanhang vill jag slutligen framhålla alt garanti för en enhetlig
rättstillämpning skapas genom alt ivångsvårdsärendena skall prövas av länsrätt
och övriga allmänna förvaltningsdomstolar och inte genom all behörigheten atl
göra framställning om tvångsvård ligger hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statskontorets mening finns del starka skäl mot socialberedningens Bilaga 3
förslag. Lösningen innebär enligl statskontorets uppfattning en onödig omgång
och fördröjning av behövliga insatser. Verket anser att det är naturligt all
socialtjänsten har det fulla ansvaret för en ansökan lill länsrätten om värd
utan samtycke och för utredningen i samband därmed inklusive beslut om
läkarundersökning m. m. De uppgifter och den personkännedom som behövs för all
behovet av vård skall kunna bedömas finns hos socialnämnden, som därför är väl
skickad all tillhandahålla länsrätten ett fullständigt underlag. Enligt
betänkandet är det också socialnämnderna som oftast står bakom LVM-anmälan fill
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
motiv till den av beredningen föreslagna ordningen är atl ärendena härigenom
skulle utredas och handläggas på elt enhetligt sätt inom länet. Statskontoret
har svårt att inse att delta kräver ytterligare en instans före handläggningen
i länsrätten. Kraven på rättssäkerhet och enhetlighet blir enligt
statskontorets mening väl tillgodosedda genom prövningen i länsrätten under
medverkan av företrädare för socialnämnd och genom den tillsyn länsstyrelsen
utövar över socialnämnderna och vårdinstitutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
lagen med särskilda bestämmelser om värd av unga (LVU) åvilar det socialnämnden
att hos länsrätten ansöka om vård enligl LVU. Enligl statskontorets mening bör
samma ansökningsförfarande gälla för de till SoL knutna kompletterande lagarna
LVU och LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LON</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LON
avstyrker socialberedningens förslag all länsstyrelsen även i fortsättningen
skall ansvara för ansökan och utredning till länsrälten. LON anser atl detta
ansvar bör ankomma på socialnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
till delta är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LON
anser alt del från principiell synpunkt inte bör ankomma på etl regionalt
statligt organ atl handlägga den här typen av individärenden. Det bör i stället
vara angelägel all renodla länsstyrelsens roll atl utöva tillsyn Över
socialnämndernas hantering saml att ge slöd och råd. Del är därför viktigt alt
det pä länsstyrelserna frigörs resurser för denna tillsynsverksamhet för alt
denna skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LON
anser vidare atl del förhållandel att en myndighet har utrednings-och ansökningsansvaret
och en annan utför utredningsarbetet är organisatoriskt och administrativt
krångligt. Det finns därmed stor risk för bl. a. gränsdragningsproblem och
dubbelarbete. Även om beredningen försökt att eliminera en del dubbelarbete
genom atl föreslå en redovisningsskyldighet för socialnämnderna är delta
otillräckligt eftersom del formella ansvaret kvarstår hos länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
del likväl bli så alt statsmakterna antar socialberedningens förslag all
länsstyrelsen även fortsättningsvis skall ansvara för utredning och ansökan
vill LON framhålla vikten av alt dubbelarbete minimeras. Ansvarsfördelningen
mäste då klariäggas och vettiga rutiner måste utarbetas. LON är beredd all
delta i ell sådant arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
instämmer i den sakkunnige Bertil Håkanssons särskilda ytt<br>
rande dä han uttalar följande. "Resursförstärkningar och specialisering<br>
hos socialnämnderna säkerställer kompelens och rällssäkerhel och likfor<br>
mighet i tillämpningen av lagen i landet bevakas av länsrätterna och till<br>
synsmyndigheten utan all länsstyrelserna behöver delta i vare sig del</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>direkta utredningsarbetet
eller i handläggningen av ansökan."</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anser vidare inle alt del gagnar rättssäkerheten att länsstyrelsen har
möjlighet alt skriva av ansökningsärenden, särskilt som länsstyrelsen inte har
något inflytande över om det kommer nägon vård till stånd efter ett beslut alt
inte ansöka. Med hänsyn till den enskildes vårdbehov kan det snarast vara lill
nackdel om en ansökan inle sker och det fär lill följd att vederbörande
därefter inle fär erforderlig vård. Beredningen nämner atl så är fallet för
åtskilliga missbrukare för vilka anmälan om behov av LVM-vård skett lill
länsstyrelse men länsstyrelsen inte ansökt om vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anser att det är etl rältssäkerhelskrav atl samhället ingriper och bereder
missbrukaren den vård som lagen föreskriver. Prövningen sker enligl länsrättens
mening på det mest allsidiga sättet om socialnämnden direkt inför länsrätten
lägger fram de skäl som nämnden anser utgör grund för LVM-vård. Länsrätten har
goda erfarenheter av hur det var under de år dä socialnämnden var
ansökningsmyndighel med nuvarande LVM-lag. Det är möjligt att del kommer atl
bli procentuellt fler avslag på LVM-ansökningar om socialnämnderna söker vård,
men det ligger i rättsväsendels uppgift, inle alt i dom bekräfta att
länsstyrelsernas urval av ansökningsärenden varil riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrälten
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har nu och fidigare framförts som skäl för länsstyrelsernas medverkan i
ansökningsförfarandel att socialnämndema av behandlingsmässiga skäl bör befrias
från frägor som rör tvång och därför inte bör vara ansökningsmyndighet i
LVM-ärenden. I praktiken torde det vara så alt missbrukaren får besked av sin
socialsekreterare att om han inte godtar och följer etl visst råd eller en plan
för behandling, så kommer socialnämnden all anmäla behov av LVM-vård till
länsstyrelsen, varefter länsstyrelsen kommer att ansöka och länsrälten besluta
om vård. Ur den enskildes synpunkt torde den situationen innefatta lika myckel
hot om tvång som om socialnämnden ansöker direkt hos länsrätten. Dessutom
behöver, enligt länsrättens erfarenhet, behandlingsansvarig socialsekreterare
ofta höras vid den muntliga förhandlingen i länsrätten eftersom vederbörande är
den som bäst känner missbrukaren och hans förhållanden. Behandlingsansvarig är
sålunda redna med nuvarande ordning direkt indragen i processen. Härtill
kommer att socialnämnden, genom förslaget att ge socialnämnderna befogenhet
alt besluta om omedelbart omhändertagande, direkt kommer atl engageras i
tvångsåtgärderna. Länsrälten kan inle se något skäl till varför socialnämnden
inle skulle fullfölja etl sådant beslut genom atl ansöka om vård. Bedömningen
alt LVM behövs är gjord och missbrukaren har fält ta del av den bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anser sålunda att socialnämnderna bör vara ansökningsmyndighet i LVM-mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
länsstyrelse bibehålls som ansökningsmyndighel och utredningen som
socialberedningen föreslagit skall göras av socialnämnden bör del i lag
framhållas all utredaren vid länsstyrelsen ändå skall ta personlig kontakt med
klienten innan ansökan ges in lill länsrälten. Vidare bör de nuvarande
möjligheterna atl avskriva ansökningsärenden hos länsstyrelsen begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns starka skäl ur rättssäkerhetssynpunkt och för en enhetlig rätlstill-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpning
som talar för atl ansvaret för ansökan och utredning bör ligga på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen.
Detta gäller inte minst om möjligheterna atl ingripa med stöd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
LVM vidgas. Till en del kan dessa intressen tillgodoses genom länssty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>relsens
roll som tillsynsmyndighet över socialtjänsten. Urvalet av de män- Prop.
1987/88:147 niskor som blir föremål för tvångsvärd sker i första hand genom
social- Bilaga 3 nämndernas olika sätt att arbeta med missbruksproblemen. Det
är angeläget att länsstyrelsen kan frigöra resurser till att i sitt
tillsynsarbete ägna sig ät mer övergripande frågor när det gäller
socialnämndernas arbete med missbmkare. Socialberedningen har räknat med att
sådana resurser kan frigöras genom att socialnämnderna spelar en akfivare roll
under utredningen av LVM-ärenden. Den föreslagna lagändringen kommer troligen
inte att minska länsstyrelsens arbetsvolym avseende LVM-ulredningar, i synnerhet
inte som antalet ärenden kan förväntas öka om lagens tillämpningsområde
utökas. Länsstyrelsen har ansvaret för att utredningen blir fullständig. Genom
den föreslagna 37 § markeras att länsstyrelsen skall handlägga ärenden enligt
LVM skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl socialberedningens förslag angående ansvaret för ansökan och
utredning är en orimlig kompromiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen
mellan länsstyrelse;is och socialnämndens ansvarsområden blir i det prakfiska
arbetet ännu mera oklar än med nuvarande lag. Om socialnämndens befattning med
tvångsåtgärder mot vuxna missbrukare skall utökas är del enligt länsstyrelsens
uppfattning bättre alt hela ansvaret för utredning och ansökan återförs till
socialnämnden. Länsstyrelsen fär då en mera renodlad roll som fillsynsmyndighet
och som sakkunnig i länsrätten. Länsstyrelsen kan med denna ansvarsfördelning
fylla en viktig funkfion även i enskilda ärenden enligt LVM pä samma sätt som
sker i mäl enligt LVU i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är socialnämndens ansvar att de missbmkare som vistas i kommunen erhåller
erforderlig vård. Nämnden har oftast haft en långvarig kontakt med missbmkaren
innan förhållandena blir sådana atl en vårdansökan aktualiseras. Den nuvarande
ordningen med anmälan fill länsstyrelsen som också skall göra en utredning
innebär onödigt dubbelarbete. I alltför många fall har anmälan lett lill
avskrivning hos länsstyrelsen. Även ur rättssäkerhetssynpunkt skall prövningen
ske i länsrätten och inte av länsstyrelsen. Enligt nämndens mening är det både
ändamålsenligt och naturligt att det är socialnämnden som ansöker om vård och
själv för talan i länsrätten. Länsstyrelsens funkfion som tillsynsorgan bör
liksom i LVM-mål tillvaratas som sakkunnig åt länsrälten, socialnämnden och
den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättssäkerheten kan
tillgodoses på olika sätt och länsstyrelsens personal finns alllid att tillgå.
Att lagens tillämpningsområde utvidgats är inte tillräcklig grund för den
föreslagna ordningen. Alt i tider av avbyråkrafisering plädera för något som
leder till det motsatta, är svårt atl förstå, när erfarenheterna av del som
gällt hittills är elt många gånger ineffektivt dubbelarbete. Detta förhållande
kan åtgärdas genom all socialnämnden får befogenhet att i likhet med
handläggningen av LVU-ärenden, initiera, utreda och ansöka om LVM-vård direkt
till länsrätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppsala kommun påpekar att
del i dag görs mycket olika bedömningar i LVM-ärenden hos de olika
länsstyrelserna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna som de fungerar i dag är ingen garant för
en enhetlig Prop. 1987/88:147 rättstillämpning. Även om socialnämnden skulle
ansvara för hela utred- Bilaga 3 ningsförfarandet sä ska ärendet underställas
länsrättens prövning. Med utgångspunkt frän gällande lagstiftning ska
rättstillämpningen utformas i länsrälten och detta förfarande bör ge fullgod
rättssäkerhet. I ärenden enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om värd
av unga) så är det socialnämnden som initierar och utreder dessa. Det är ocksä
socialnämnden som ansöker om värd hos länsrälten och för talan i domstolen.
Kommunstyrelsen anser att det bör vara möjligt att ha samma utrednings- och
ansökningsförfarande för LVM som för LVU. En annan viktig aspekt är insynen av
de folkvalda representanterna i socialnämnden i dessa typer av ärenden med
långt gående tvångsinsatser mol enskilda. Hela ansöknings-och
utredningsförfarandet bör således ligga på socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR delar inle beredningens uppfattning om behovet av
en enhetlig rättstillämpning såsom skäl för förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En enhetlig rättsfillämpning säkras genom domstolarnas handläggning
av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen hävdar att socialnämndernas olika
utgångspunkter och prioriteringar omöjliggör eller undergräver enhetlighet i
rättstillämpning. Detta skulle motverkas av atl en utomstående myndighet
bedömer när möjligheter till frivillig vård är uttömda. I analogi med detta
resonemang skulle krävas att alla kommuner hade exakt likadana och lika stora
resurser för förebyggande åtgärder. Förvisso är behovet av en jämnare standard
på frivilligvården stort. Detta liksom en enhetlig rättstillämpning uppnås dock
. inte genom en dubbel prövning innan ansökan görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl SACO/SR:s mening är del oklart varför beredningen
kommer lill slutsatsen att anvar för ansökan skall ligga kvar hos
länsstyrelsen. De resonemang om dubbelarbete, om SoL 50 § och socialnämndens
allmänna arbete med missbmksfrågor och arbete med frivilliga insatser för
individer talar för att ansvaret för ansökan skall föras över lill
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RNS</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RNS anser det fel atl länsstyrelserna förblir den instans
som har atl ansöka om LVM-vård hos länsrätten. Eftersom SN har det övergripande
ansvaret för missbmkaren skall den självklart också ha rätt att ansöka när den
finner del befogat. Med den nuvarande ordningen kan en enskild tjänsteman pä
länsstyrelsen förhindra SN att fullgöra sina åligganden..Delta är mycket
otillfredsställande. Dessutom visar SB;s dokumentation att drygt hälften av
anmälningarna till länsstyrelserna inte förs vidare fill länsrätt, eftersom
länsstyrelserna bedömer att de frivilliga åtgärderna inte är uttömda. De fall
som läggs ned tycks allt för ofta dock inte komma i åtnjutande av konstruktiva
insatser. Det finns anledning befara att den byråkratiska omvägen över
länsstyrelsen i många fall förhindrar adekvata vårdinsatser. I synnerhet som
länsrätten bifaller nästan samtliga ansökningar från länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
borde snarare få en mer övergripande, stödjande funktion för kommunerna. Man
skulle t. ex. kunna vara behjälplig vid bedömningar, praxis, lagtolkningar,
osv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tre
remissinstanser. Svenska kommunförbundet, LO och FMN år tveksamma till
beredningens förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ordning som nu gällt några år har, sä som beredningen
redovisar, varil Bilaga 3 utsatt för kritik. Det förslag som beredningen nu
lägger innebär en förskjutning av utredningsarbetet från länsstyrelsen till
nämnden. På detta sätt blir tvä instanser ansvariga i sammanhanget. Enligt
styrelsen är etl renodlat ansvar på en hand atl föredra. Styrelsen vill
uttrycka sin tveksamhet rent principiellt mot lösningen också av en annan
orsak. Beredningen ser det som en fördel att en utomstående myndighet,
länsstyrelsen, får pröva kvaliteten på nämndens insatser. Förbundsstyrelsen
hävdar alt del är domstolens sak alt göra denna prövning. Atl en tjänsteman pä
länsstyrelsen "godkänner" resp. "underkänner" en
socialnämnds arbete är från demokratisk synpunkt betänkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO är tveksam lill förslaget att socialnämnden skall spela
en akfivare roll under utredningen om värd enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens förfarande fungerar enligt vår erfarenhet
tillfredsställande. Dessutom innebär beredningens förslag en risk för atl
missbrukarnas förtroende för socialtjänsten rubbas samtidigt som
rättssäkerheten kan ifrågasättas när socialtjänsten övertar en del av
länsstyrelsens roll. I stället bör länsstyrelsen rustas all klara del
nödvändiga utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FMN</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FMN finner del inle självklart att länsstyrelsen - mot
bakgrund av atl de är fillsynsmyndighet gentemot socialnämnden vilken ä sin
sida har det slutliga ansvaret för indivden — även framledes skall ansvara för
utredning och ansökan till länsrätten. Å andra sidan instämmer vi i alt det
finns en risk för olika bedömningar och prioriteringar om ansökningsrälten till
domstol helt förs över till socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från förslaget om att socialnämnden ändå
skall utföra LVM-utredningen bör den ocksä - med tanke pä fastlagt ansvar -
beredas möjlighet att göra en egen LVM-ansökan till länsrätten. Således alt
såväl länsstyrelsen som socialnämnd medges ansökningsrätt men att utredningsunderlag,
bedömning och ansökan alllid tillställs länsstyrelsen för yttrande i de fall en
socialnämnd gjort framställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRA, UHÄ, AMS, SCB, Landstingsförbundet, Örebro läns
landsting. Behandlingshemmens riksförbund och lOGT/NTO behandlar inte frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Omedelbara omhändertaganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En betydande majoritet av de remissinstanser som tagit
ställning i frågan<br>
lillstyrker förslaget atl både socialnämnden och polisen ges rätt att besluta<br>
om omedelbara omhändertaganden med slöd av lagen. Dessa är RÅ,<br>
domstolsverket, RPS, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, statskonto<br>
ret, katnmarrätterna i Stockholm och Jönköping, länsrätterna i Malmöhus<br>
och Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus<br>
samt Kopparbergs län, Stockholms, Göteborgs, Malmö, Helsingborgs,<br>
Luleå, Solna och Uppsala kommuner, Skaraborgs läns landsting. Behand<br>
lingshemmens riksförbund, RNS och FMN.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RA har
ingenting att invända mot förslaget men anser att även länsstyrel- Prop.
1987/88:147 sen bör ha möjlighet att besluta om omedelbart omhändertagande om
den Bilaga 3 nuvarande ordningen med länsstyrelsen som huvudman för
ulrednings-och ansökningsförfarandet bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS välkomnar förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom förslaget har beredningen fastslagit atl
socialtjänsten har primäransvaret även för tvångsvården av alla missbrukare.
Polismyndigheterna skall självklart ta ansvar även för dessa personer men
ansvaret måste anses vara subsidiärl mot socialtjänsten. Förslaget innebär, som
tidigare framhållits, atl en fungerande beredskaps- eller jourverksamhel mäste
inrättas inom socialtjänsten. Förslaget medför också alt socialtjänsten kan
undvika atl komma i konflikt med sekretesslagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen kommenterar också förslaget atl läkare
skall åläggas atl anmäla behov av omedelbart omhändertagande direkt till
socialnämnden om behovet av vård inle kan fillgodoses inom sjukvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln har, enligl beredningen, införts för att en läkare
i brådskande fall inle skall behöva vänta med en anmälan lill dess länsstyrelsen
kan ta emot en sådan. Den mottagande myndigheten, socialnämnden, kan därefter
fatta etl direkt beslut. Socialstyrelsen finner bestämmelsen ändamålsenlig och
instämmer i beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm hänvisar till socialtjänstens
yttersta ansvar och finner det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändamålsenligt att nämnden får en möjlighet alt själv
agera i dessa situationer för all undvika lidsföriust. Nämnden bör åläggas atl
underrätta länsrätten så snart som etl omhändertagande har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten kommenterar vidare beredningens konstaterande
alt praxis i fråga om omhändertaganden varierar mellan polisdistrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad beredningen har anfört i denna del
vill kammarrätten påpeka atl det kan förhålla sig så atl polismyndigheterna på
sina håll är alltför lite benägna att tillgripa tvångsomhänderlagande. Del är
på sådana orter inle givet alt socialtjänsten är medveten om förhållandet (jfr
bet. s. 309). Även här behövs en dialog. För atl förebygga bristande
enhetlighet vid rättstillämpningen bör av motiven klart framgå hur reglerna
skall tolkas. Komplettering med allmänna råd och anvisningar bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Malmöhus län anser all även socialnämnden bör
få befogenhet alt besluta om omedelbart omhändertagande men har invändningar
med vissa av beredningens resonemang i belänkandet. Länsrätten framhåller bl.
a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens förslag skall rikspolisstyrelsen och
socialstyrelsen utarbeta anvisningar för omedelbara omhändertaganden. Enligt
länsrättens mening skall frågor som gäller frihetsberövanden regleras uttömmande
i lag, inle i anvisningar från myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller atl det från
rätlssäkerhetssyn- Prop. 1987/88:147 punkt är vikfigt att samma principer
som nu gäller för lagen (1980:621) med Bilaga 3 särskilda bestämmelser om
vård av unga följs, dvs. alt det omedelbara omhändertagandet beslutas av
socialnämndens ordförande eller ledamot som nämnden förordnat för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direkt anslutning till elt omedelbart omhändertagande
kan socialnämnden med en sådan ordning omgående påbörja en LVM-utredning,
vilket innebär att utredningsfiden kan hållas kort. I del fall missbmkaren är
aktuell inom sjukvården och ansvarig läkare bedömer, att etl omedelbart omhändertagande
bör ske med stöd av LVM, måste enligt länsstyrelsens uppfattning anmälan därom
gå direkt lill socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommun och FMN understryker särskilt atl den
föreslagna be-. slulsordningen har betydelse för anhöriga till missbrukare som
kan vända sig direkt till socialtjänsten i akuta situationer. Med nuvarande
regler måste socialnämnden hänvisa till polismyndigheten om det finns behov av
ett snabbt ingripande och missbrukaren inte samtycker lill vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sju av remissinstansema avstyrker förslaget. Dessa är
länsrätten i Stockholms län, Norrköpings kommun, TCO, Föreningen Sveriges
socialchefer, RFHL, ALRO och Verdandi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl som socialberedningen åberopat för att
befogenheten ges till socialnämnden framstår inte som helt bärande. Eftersom
besluten inte får fattas av den handläggande tjänstemannen själv utan måste
föredras för annan är det från de utgångspunkter som beredningen hänfört sig
till tämligen likvärdigt om besluten fattas av socialnämnd/nämndledamot eller
av tjänsteman vid länsstyrelsen. Det finns dessutom elt antal skäl som
socialberedningen inle berört i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För länsstyrelsebeslul talar lill en början intresset av
en enhetlig praxis. Länsstyrelsen har vidare en större beslutskompelens. För
länsstyrelsen talar också det förhållandet att länsstyrelsen har det slutliga
avgörandet när det gäller frågan om talan om värd skall väckas. Det framstår
som bakvänt om den instans som tilldelats uppgiften atl besluta i fråga om
ansökningar skulle behöva under utredningsskedet vända sig till sitt utredningsorgan
med en begäran om elt omhändertagandebeslul. Ännu olyckligare skulle det kunna
bli om länsstyrelsen stannar för att ansökan om vård ej skall göras samtidigt
som socialnämnden beslutar om omedelbart omhändertagande. Om beslutsbefogenheten
ges till socialnämnden kommer tjänsteman vid länsstyrelsen all åtminstone i
vissa situationer få en olycklig överprövande roll i förhållande till
kommunala förtroendemannabeslut. Ges beslutsbefogenheten till länsstyrelsen
behövs ingen ändring i fråga om läkarnas anmälningar enligl 30 § LVM.
Socialnämnderna slipper en för deras del icke önskvärd roll i tvångsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att socialnämnden befinner sig närmare missbrukaren
både in-stansmässigl och i rummet och trots att det också kan uppslå kompetens-konflikter
mellan LVU och LVM beträffande en 19-årig missbrukare förordar länsrätten på
anförda skäl att beslutsbefogenheten ges till länsstyrel-'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser atl nuvarande ordning har fungerat tillfyllest
och utan anmärk-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
ge ökade befogenheter fill socialnämnden vid en fidpunkt då många Prop.
1987/88:147 kommuner stär inför en övergång till kommunddsnämnder och
slopande Bilaga 3 av de centrala nämnderna ser TCO som myckel olämpligt.
Det är svårt att se hur de nya kommunddsnämnderna kan ha erhållit den kompetens
som krävs i dessa svåra beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer framhåller att det är viktigt atl se förslaget i samband
med övriga förslag till förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Befogenheter
att omedelbart omhänderta i förening med vidare indikationer och
obligatorieprincipen, förstärker ytterligare svårigheterna att arbeta
långsiktigt motiverande. Socialtjänsten riskerar också ånyo att få starka krav
på sig atl omhänderta missbrukare som uppfattas som störande för omgivningen
och värdsynpunkterna riskerar atl fä stä fillbaka för samhällsskyddssynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ALRO
anser atl beredningens förslag är "helt förödande mot bakgrund av de
rättshaverier som inträffat inom ramen för LVU, där ordförandebeslul på lösa
gmnder lett till tragedier för både barn och föräldrar". Verdandi
"anser att förslaget atl ge socialnämnden rätl atl besluta om omedelbart
omhändertagande bidrar till att förstärka de negativa effekterna på socialtjänstens
roll, förtroendet för socialtjänsten och benägenheten att söka stöd som vi
tidigare nämnt. Nuvarande ordning där endast polismyndigheten har denna
möjlighet är fullt tillräcklig".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvä
av remissinstanserna är tveksamma till beredningens förslag. Arvika kommun
anser alt sekretesslagen bör kunna ändras om den hindrar kommunikation mellan
socialnämnden och polisen i ärenden som rör omedelbara omhändertaganden. LO år
tveksam lill förslaget av samma skäl som organisationen anfört beträffande
socialnämndens aktivare roll i utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ,
UHÄ, AMS, RRV, SCB, LON, JO, de båda kommunförbunden, Örebro läns landsting,
SACOISR och lOGT/NTO behandlar inle frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Vårdtidens längd och vårdtidsberäkningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet av de remissinstanser som har tagit ställning i dessa frägor
tillstyrker beredningens förslag i fråga om vårdfidens längd samt förslaget om
hur värdtiden skall beräknas. Dessa är domstolsverket, RPS, kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, kammarrätterna i Stockholm och Jönköping, länsrätterna i
Stockholms och Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus
samt Kopparbergs län, JO, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
flelalel kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Arvika, Helsingborg, Luleå,
Solna och Uppsala), Skaraborgs och Örebro läns landsting. Behandlingshemmens
riksförbund och FMN.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller att vårdtidens föriängning till sex månader verksamt kan komma att
bidra lill förbättrade värdresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
välbetänkt är det atl endast faktisk värdlid skall räknas. Den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlängda
vårdtiden gynnar framför allt de äldre och långvariga missbm- Prop.
1987/88:147 kärna samt narkotikamissbrukarna. Det tar ofta mycket läng tid att
få Bilaga 3 dessa grupper motiverade lill frivillig vård. Ändamålet med
tvångsvården är ju fömtom medicinsk vård just alt få missbrukarna motiverade
för frivillig värd när tvångvården upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen påpekar atl det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är angeläget all ell ärende angående ansökan om tvångsvård
eller föranstaltandel av vård enligt LVM inle avskrivs av den anledningen att
missbrukaren är eller blir inlagen i kriminalvårdsanstall för verkställighet
av ett kortare fängelsestraff. Del är många gånger så att en grav missbrukare
genom en kortare tids fängelsevistelse visserligen erhåller en fysisk återhämtning
från sitt missbruk men vid frigivningen återfaller i gravt missbruk. Enligt
styrelsens mening är del helt förenligt med lagförslagets anda att
handläggningen av ärenden av denna typ fortskrider oaktat missbrukaren
tillfälligtvis genom kriminalvårdens försorg kan beredas en missbmks-fri
tillvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen konstaterar att del inle går att hänvisa
till vetenskapliga eller erfarenhetsbaserade rön som stöder förslaget om sex
månaders vårdfid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser emellertid dels atl det är viktigt
atl tvångsvården begränsas lill vad som är oundgängligen nödvändigt för atl
uppnå syftet med vården, dels atl en övre gräns fastställs inom vilken det
förefaller rimligt atl uppnå målet med tvångsvården i flertalet fall. Styrelsen
finner ej skäl alt förespråka någon annan avgränsning av vårdtidens längd än
den beredningen föreslår och instämmer i alt huvudregeln alltjämt bör vara alt
tvångsvården skall upphöra när syftet med värden uppnåtts. Likaså ställer sig
styrelsen bakom förslaget alt avskaffa förlängningsinstrumentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen föreslår emellertid - till skillnad frän
beredningen - att vårdtiden skall räknas från verkställigheten av beslutet om
omedelbart omhändertagande eller länsrättens beslut om vård, om detta inte
föregåtts av ett omedelbart omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den enskilda klienten vet ofta inte när beslutet om
intagning skedde men är klar över när han kom lill institutionen eller
sjukhuset. Socialstyrelsen har också erfarit atl del ibland skapar oreda och
osäkerhet om hur vårdtiden skall beräknas när beslutet om intagning, så kallad
inskrivning, och den faktiska intagningen sker vid olika tidpunkter. Styrelsen
föreslär därför atl 20 § ändras så att del framgår atl vårdtiden räknas från
den dag när beslutet om omedelbart omhändertagande eller vård verkställs genom
intagning i LVM-inslilulion eller på sjukhus enligt 23 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller vidare atl del är en allvarlig
brist alt avviknings-tid räknas som vårdtid i nuvarande LVM. Styrelsen, som
mottagit upprepade påpekanden om detta från socialsekreterare och personal pä
LVM-hemmen, instämmer i beredningens förslag om hur vårdtiden bör räknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm finner den förlängning av
vårdtiden som<br>
föreslås väl avvägd.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är en klar fördel alt liden börjar löpa först när
intagning sker. I 20 § i Prop. 1987/88:147 förslaget till lagtext anges all
värden inleds genom beslut om intagning. Del Bilaga 3 är, bl. a. i
klarhetens intresse, önskvärt att texten utformas så att därav framgär all
beslut om intagning fattas när den intagne inställs på LVM-hemmet
eller, när vården inleds på sjukhus, samma dag som missbrukaren inställs på
sjukhuset (jfr bet. s. 381).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten har tidigare påpekat, all del inle framstår
som rimligt att den tid missbrukaren olovligt vistas utanför LVM-hemmet
inräknas i vård-liden. Domstolen finner bestämmelsen i 21 § i förslaget om
avräkning från vårdtid angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten förutsätter att under vårdtiden vissa av de
metoder med en intensiv terapi under kortare lid som framgångsrikt använts av
ideella och privata organisationer, och som i någon mindre män redan tillämpas
vid några få av de kommunala vårdanstalterna, kommer att användas i allt större
utsträckning på LVM-hemmen. Emellertid kan inte en missbrukare som tvångsinlas
pä ett behandlingshem framgångsrikt behandlas enligt dessa metoder utan alt
först ha motiverats till vården. Troligen kommer två till tre månader atl
behövas för denna motivation och för alt skapa insikt hos missbmkaren om hans
situation. Därefter bör vården kunna övergå i den intensiva terapin men del
viktigaste för en framgångsrik behandling är uppföljningen efteråt, vilket
kommittén också beaktat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholm anser att erfarenheterna med
önskvärd tydlighet visar att den nuvarande vårdtiden ofta är för kort för atl uppnå
syftet med vården. Vårdtiden bör också i högre grad än för närvarande kunna
utnyttjas för atl på försök pröva andra vårdformer än LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdtiden behöver sålunda förlängas. Förslaget om en
längsta tid av sex månader framstår för länsrätten som väl avvägt. Självklart
skall vården i del enskilda fallet inte pågå längre än som är påkallat.
Förslaget om anmälningsskyldighet lill institutionens styrelse så snart en
missbrukare vistats tre månader på insliluionen förefaller väl ägnat att kunna
tjäna som en garanfi mol opäkallat länga vårdtider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten ansluter sig till förslagen i fråga om
beräkningen av vårdtiden. Utöver de skäl som socialberedningen åberopat vill
länsrälten framhålla att nuvarande ordning - då även den tid under vilken
någon är avviken räknas som vårdtid och då den som avvikit ibland kan belönas
med utskrivning - självfallet är ägnad att öka rymningsbenägenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av tillgänglig statistik framgår atl nästan hälften av
samtliga LVM-klienter har tidigare vårdperioder bakom sig och alt 15 procent
aktualiserats för ny LVM-vård inom loppet av ett är. Länsstyrelsen utgår frän
att äterfallsfre-kvensen dels kan bero på avsaknaden av bra
inslitulionsplatser, dels kan höra samman med att vårdtiden varil för kort,
vilkel försvårat ell effektivt molivationsarbete. Behandlingsmässiga skäl talar
för en relativt lång vårdtid med slöd av LVM. Detta utesluter enligt
länsstyrelsens mening inte atl andra vårdformer prövas under den lid LVM är
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många såväl yngre som äldre missbmkare saknar bäde arbete
och bostad på hemorten. Del sociala skyddsnätet är för dessa grovmaskigt. I
sämsta fall utgörs "skyddsnätet" av andra missbrukare. För atl skapa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter
atl ordna med bostad/arbete krävs enligt länsstyrelsens upp- Prop. 1987/88:147
fattning en längre behandlingsinsats pä institution. Länsstyrelsen tillstyr-
Bilaga 3 ker därför beredningens förslag alt vårdtiden enligt LVM förlängs till
att omfatta en lid av sex månader. Länsstyrelsen ansluter sig vidare till beredningens
uppfattning om alt beräkningen av värdtiden bör vara rätts-säker och
okomplicerad. För missbrukaren är det nödvändigt att vårdtidens längd är
förutsebar. Länsstyrelsen anser det också riktigt alt en olovlig vistelse
utanför LVM-hemmet inte bör få räknas som vårdtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län tillstyrker socialberedningens förslag atl föriänga
vårdtiden till sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också bra att vårdtidsberäkningen klart regleras i lagen. Den föreslagna
beräkningen av s. k. effektiv vårdlid får dock den orimliga konsekvensen att
etl domstolsbeslut kan komma atl gälla under mycket läng tid. Enligt förslaget
upphör rättens beslut om tvångsvärd att gälla först när missbmkaren under mer
än sex månader i följd olovligen vistats utanför LVM-hem eller varit intagen i
häkte eller kriminalvårdsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län biträder socialberedningens uppfattning om förlängd vårdtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
blir atl tvångsvården skall upphöra så snart syftet med värden är uppnått och
bara i undantagsfall gälla i sex månader. Del är vikfigt med längre vårdfid vid
värd av unga missbmkare och narkofikamissbmka-re dä erfarenheter visat att det
behövs en läng motivafionslid, kontinuitet och planmässighet i värden.
Lagförslaget betonar att vården sä fort som möjligt skall övergå till fortsatt
vård i frivilliga former. Det ställer stora krav pä socialnämnden att arbeta
med andra lösningar än tvångsvård, som skall ses dels som etl instrument att
bryta elt destruktivt liv och dels som en inledning till frivillig vård på
behandlingshem eller i öppna former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
påtalar all en av de stora bristerna har varil att vården på en insfitution
inte kommit att ulgöra del led i en väl sammanhållen vård och behandling som
var avsikten med lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Instilutionsvistdsen,
ofta förlängd fill fyra månader, har inte följts av en tillfredsställande
eftervård. Vistelsen på insfilutionen har i sig inte kunnat utgöra grund för en
varaktig förändring av missbrukarens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
jag redan inledningsvis har framhållit har LVM inle tillämpats på det sätt som
avsågs vid lagens tillkomst. De erfarenheter som nu föreligger visar på behovet
av etl ökat ansvarstagande för socialnämnden med en rätl och en skyldighet för
nämnden all under en längre tidsperiod fillse att missbrukaren får den värd och
den behandling samt den hjälp som han i övrigt kan behöva för att komma ifrån
sitt missbruk. Tvånget inom socialtjänsten får sitt berättigande först om det
görs villkorat av en skyldighet för samhället att tillhandahålla de resurser,
som i det enskilda fallet är bäst för missbrukaren. Det innebär alt lagen inte
ensidigt bör vara inriktad mot tvångsvård på institution utan av lagen bör
framgå att socialnämnden har del fulla ansvaret för missbrukaren under den lid
värd med stöd av lagen fär pågå. Del innebär att socialnämnden utifrån
omständighetema i det enskilda fallet skall kunna anvisa olika
behandlingsalternafiv från boende i ett familjehem till tvångsvärd på ett hem
för särskild tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet
betonar att en utveckling mot ökade tvångs- Prop. 1987/88:147 möjligheter -
både vad avser personkrets och vårdtid - naturligtvis inte är Bilaga 3
önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfidigt
måste emellertid styrelsen vara enig méd beredningen om att situationen på
missbruksområdet är synnerligen allvarlig särskilt mot bakgrund av
smittspridningen av HIV i narkotikakretsar. Och valet står — vilket framförts i
debatten — inle mellan tvång eller frivillig vård för den mycket svårt utslagna
gruppen missbmkare. Valet står mellan tvång eller ingen värd alls. När detta
sagts måste emellertid förbundsstyrelsen omedelbart påpeka det självklara att
avgörande för hela frågan är vårdens innehåll. Låg kvalitet på vården - parad
med utökade grunder och förlängd värdtid — är etl steg tillbaka i
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun framhåller alt en förutsättning för att en förlängd vårdtid skall få
avsedd effekt är att de behandlingshem som normalt lar emot personer pä
frivillig grund är beredda alt även la emot personer under pågående LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arvika
kommun ställer sig bakom förslaget om utökad värdtid men betonar att frågan om
den ekonomiska resursökningen för kommunerna för att klara detta åtagande måste
lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hdsingsborgs
kommun har uppfattningen att den maximala vårdtiden i den absoluta merparten av
"fallen" ej kommer att tillämpas. Den längre vårdtiden kan förväntas
leda till större möjlighet lill individuell vårdplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
förmå en missbmkare att under tvång upphöra med etl avancerat missbmk med andra
ambifioner än att avvärja akuta vårdbehov, är en utomordentligt svår uppgift.
Om missbrukaren inte själv tar ställning för att leva ett fritt och
självständigt liv utan droger och under ordnade förhållanden, kan på sikt inget
framgångsrikt behandlingsarbete bedrivas. Tvångsvården kan bidra med perioder
av drogfrihet som kan förlängas genom långsiktiga och väl planerade
eftervårdsprogram. Förändringsarbete kan inledas men inte fullföljas med
tvång. Genom den förlängda vårdtiden finns möjligheter att kombinera värden pä
LVM-hemmen med vård i andra former, till exempel genom frivillig placering på
kommunalt eller enskilt behandlingshem, familjehemsvärd eller strukturerade
behandlingsprogram inom öppen värden. Om de frivilliga
behandlingsöverenskommelserna inte efterlevs, återförs missbmkaren till
LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
det är möjligt alt uppnå positiva och varaktiga behandlingsresultat med
tvångsvård har erfarenheterna från behandlingshem för ungdomar under 20 år
utvisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
liknande resultat skall vara möjliga att uppnå vid tvångsvård av
narkotikamissbrukare och vuxna, yngre missbrukare med jämförelsevis höga
rehabiliteringsmål, måste en skyndsam utbyggnad av olika behandlingsalternafiv
komma fill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
är positiv till förlängningen av vårdtiden med de före<br>
slagna möjligheterna genom instrumentet vård i annan form (26-28 §§)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189<br>
med en möjlighet fill en fidig utslussning från LVM-hemmet. Vård skall då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna komma i fråga på
behandlingsshem, i familjevård eller öppen värd. Prop. 1987/88:147
Kommunstyrelsen ställer sig bakom det viktiga motivet till en förlängning
Bilaga 3 av vårdtiden att just ha möjligheten alt under elt inledningsskede
omgärda vård utanför LVM-hemmet med ell visst tvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
ser också positivt på den föreslagna förändringen all tid då missbrukaren
olovligen vistas utanför hemmet eller är häktad eller inlagen i
kriminalvårdsanstall skall avräknas frän värdtiden. Som det hittills varit,
har denna lid räknats som vårdtid, vilket ibland lett lill nästan absurda
situationer då klienten under liden för LVM knappt varil närvarande på
LVM-inslilutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialvårdsnämnden
har många gånger vid behandling av förslag om förlängning av vårdtiden enligt
LVM § 16 konstaterat atl den hittillsvarande vårdtiden om två månader är för
kort för att förmå vissa missbrukare atl acceptera värd i frivilliga former.
Samtidigt är förlängningsinstrumentet i sig tveeggat, genom all
behandlingssituationen ofta försämras genom förslaget och beslutet om
förlängning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagkommentaren anges all om missbrukaren själv vill och del finns möjligheter
att behälla honom på LVM-hemmet, kan han naturligtivs bli kvar där även efter
utskrivningen frän värden enligt LVM. Socialvårdsnämnden anser alt del i många
fall är naturiigt att så sker. Kontinuiteten i vårdarbetet finns kvar och
därmed många gånger bättre förutsättningar alt nå del eftersträvade målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan förändring skall naturligtvis ske efter sedvanligt samråd mellan
institutionen och socialnämnden och föregås av ett normall beslut i socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting gör bedömningen alt de föreslagna förändringarna i fräga om
vårdtidens längd samt beräkningen av vårdfiden är realistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behandlingshemmens
riksförbund framhåller att del är lill fördel alt förlängningsbesluten försvinner
och alt vårdtiden förlängs till sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser vill gå längre än beredningen och förordar längre vårdlider. RA
anser alt eftersom erfarenheterna frän de behandlingskollek-liv som arbetar med
missbrukare under 20 år pekar på att elt tillfredsställande resultat ofta
kräver minst ett års behandling borde den längsta vårdtiden inte understiga ell
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RNS
anser alt den föreslagna maximala vårdtiden är för kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
kommer enligl förslaget de nuvarande 2 (-1-2) månaderna att förlängas till 6
månader. Men hade man i stället valt en annan lagkonstmk-lion med bl. a.
möjlighet lill vilande resolution så skulle en väsentligt längre vårdlid som
påtryckningsmedel skapa fömtsättning för behandling i öppnare former utan att
först kravet pä etl kortare gästspel på en institution vara uppfyllt.
Beredningen avvisar inte bara denna möjlighet ulan alla möjligheter till
tvingande åtgärder av mindre genomgripande karaktär vilka dessutom skulle kunna
fylla glappet mellan SoL:s frivillighel och LVM-la-gens omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det nuvarande lagförslaget ger samhället utvidgade befogenhe<br>
ter att ingripa mol missbruk så kan i praktiken bara de mest nedgångna<br>
beredas vård vid någon insfitution. Om ansvariga myndigheter skall ha en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rimlig chans atl tillnärmelsevis tillgodose de enorma
kvantitativa och kvali- Prop. 1987/88:147 tativa behandlingsbehoven måste
de enligt RNS' synsätt kunna tillgripa Bilaga 3 åtgärder under villkor som
kan rubriceras som "mdlantvång - tvång i frihet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RNS anser atl den möjliga vårtiden bör sällas lill sex
månader med möjlighet till förlängning i ytterligare maximalt sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO och lOGT/NTO lar inte uttrycklig ställning till
vårdtidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO avvisar allt tvång som inle kan hänföras lill de
speciella situationer som uppstår när frivilligvård visat sig otillräckligt.
Etl sådant vårdlvång framstår som särskilt oacceptabelt om resurserna för
vården under den tid tvånget omfattar är bristfälliga. TCO kan inle acceptera
all man använder en värdlag för förvaring. TCO accepterar däremot LVM med
tvångsvård i vissa speciella situationer, men anser atl starkt utökade resurser
för vård och behandling behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa situationer skall tvånget ses som en möjlighet
till frihet från missbruk till skillnad frän tvånget att missbruka.
Missbrukaren själv kan inte i detta skede inse värdet av denna behandling men
väl förhoppningsvis i ett senare skede när problemen bearbetats. TCO vill
därför poänglera viklen av atl tvångsvården upphör så snart missbrukaren är
villig atl ta emot frivilligvård och atl målsättning för detta bör vara före
utsatta max-gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker att tid utanför LVM-hemmet inle inräknas i
fiden för tvångsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lOGT/NTO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lOGT/NTO anser all tvång behövs i vissa lägen för alt
rädda människoliv och inleda ett molivationsarbete. Tvång är då en akutinsats
och hjälp för stunden. Det finns dock ingen forskning eller egentlig erfarenhet
som visar atl tvånget skulle ha en avgörande betydelse för atl åstadkomma en
brytning med missbruket och dess destruktiva effekter och för atl bryta social
isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svagaste punkten i vårdarbetet är i dag den s. k.
eftervården. Många missbrukare genomgår framgångsrika behandlingsprogram. Men
efter programmets slut har de att återvända lill tidigare miljöer i vilka inga
förändringar skett. Långsiktigt framgångsrik vård måste ha som en av sina
viktigaste inslag miljöarbete och familjebehandling. Efter den egentliga
behandlingstidens slut bör den tidigare missbrukaren fä möjlighet alt återvända
lill en annorlunda livsföring och med nya inslag i sin personliga livsmiljö.
Delta kommer nu all prövas i bl. a. lOGT/NTOs värdkedja för vilken regeringen
beviljat särskilda ekonomiska medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nio remissinstanser motsätter sig längre Ivångsvårdslider.
Dessa är BRÅ, länsrälten i Malmöhus län, Norrköpings kommun, SACO/SR, LO, Föreningen
Sveriges socialchefer, RFHL, ALRO och Verdandi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRA framhåller all del torde förekomma allvarliga brister
inom värden av missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Under den period som förflutit sedan LVM trädde i
kraft har antalet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I9I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>platser i LVM-hem minskat med cirka 25 procent. Brist på
resurser och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>metodik
har varit kännetecknande för LVM-vården. Skilda vårdideologier Prop.
1987/88:147 hos beslutsfattare och vårdpersonal synes också ha skapat
svårigheter av Bilaga 3 olika slag. Gällande vårdtider har inle tagits i
anspråk på grund av omfattande avvikelser från institutionerna. Del är
uppenbart att den nuvarande tvångsvården inle gått att genomföra på det sätt
som varit avsikten när lagen trädde i kraft. Det är därför enligl BRÅ:s
uppfattning svårt atl i nuvarande läge förorda en utvidgning av tvånget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för tvångsvärd bör inle föriängas innan de möjligheter till tvångsvård, som f
n. föreligger, har kunnat utnyttjas på ett effektivt sätt. Under alla
förhållanden är det ytterst angeläget att den frivilliga missbruksvärden
erhåller tillräckliga resurser. Eftersom det torde vara svårt att påvisa ett
positivt samband mellan tvång och behandlingsresultat, bör stor restriktivitet
iakttas vid en utvidgning av vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Malmöhus län hänvisar till alt beredningen framhåller atl bl. a. vårdens
innehåll och behandlingspersonalens motivation och utbildning har betydelse
för vårdresultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
man löst dessa frågor och sålunda vet vilken vård man talar om och som erbjuds
missbrukarna är del inle meningsfullt alt diskutera om vårdtiden enligt LVM
bör vara tvä, fyra eller sex månader. Den som blir berövad sin frihet har rätt
till en planerad, realistisk och effektiv vård. I annat fall har samhället inte
rätt att beröva någon hans frihet med motivering alt han skall fä värd.
Länsrälten anser inte atl vårdtidens längd bör ändras för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
lillstyrker i princip den föreslagna regeln i 21 § om atl det endast är
effektiv vårdtid som skall inräknas. Den föreslagna regeln blir emellertid
ofullständig på så sätt att den inte garanterar att vården bedrivs under viss
sammanhängande tid. En oavbruten tids vistelse på institution</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— behandlingshem
torde vara en förutsällning för att ett motivationsarbete<br>
skall kunna bedrivas. — Än viktigare synes delta vara om värdtiden är sä<br>
kort som två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
föreslår att man överväger atl komplettera 20 och 21 §§ i LVM-förslaget med en
bestämmelse som säger att en missbrukare måste ha haft en sammanhängande
vårdtid av viss längd för atl vården skall upphöra. Värd enligt LVM skulle
l.ex. upphöra när vården pågått i två månader, om den under den tiden pågått
oavbrutet under en lid av minst en månad. Om den sistnämnda förutsättningen
inle är uppfylld bör vårdtiden kunna förlängas till dess del villkoret är
uppfyllt, dock längst lill som f. n. fyra månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun understryker atl tvångsvård av grava alkoholmissbrukare inte har myckel
att ge efter 2-4 månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialnämndens mening kan i huvudsak samma grundsyn tillämpas som i
Minnesotamodelen med den skillnaden att omvårdnad samt intensiva stödkontakler
för atl lösa arbets-, bostads- och isoleringsproblem får relativt större
belydelse. Man måste också - som utredningen framhåller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- anpassa
rehabilileringsmålen lill vad som är realistiskt och satsa rejält på<br>
en förbättrad uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
vittnar om vilsenhet och uppgivenhet atl trots den massiva kunskap<br>
som finns om den instiluliondla alkoholislvårdens begränsade effekter<br>
lägga fram lagförslag som skulle pressa kommunerna att förskjuta resurs<br>
användningen mot utökad institutionsvård.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.„-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag borde ha präglats av krav främst pä den öppen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vård, som den själv i
flera skrivningar betecknas som otillräcklig såväl Prop. 1987/88:147 kvantitativt
som kvalitativt. Det är ju de isolerade institufionsvisldserna Bilaga 3 som
— enligt utredningen - ger anledning lill pessimism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser all beredningens resonemang om vårdtiden är förvirrande och oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsvården
skall beslå i sex månader för atl ha effekt, men de flesta LVM-klienterna har
inte "behov av en institutionsvistelse som överstiger någon eller ett par
månader". I stället skall tvångsvården bedrivas i öppna och
"frivilliga" former. Delta synes enligl SACO/SR:s mening vara ett
återinförande av försöksutskrivningsinsimmentet. Motiveringen att vården pä
LVM-hem är alltför skyddande för att klienterna skall klara en övergäng lill
plötslig frihet synes vara uttryck för en i dagens Sverige oacceptabel,
palernalistisk vårdideologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdtiden
skall enligt S ACO/SR:s mening för att vara meningsfull beräknas till effektiv
vårdtid enligl beredningens förslag. Vårdfiden skall fastställas från början
då beslutet om vård enligt LVM fattas, varför avskaffande av
förlängningsinslitutet är riktigt och konsekvent. Det finns dock i betänkandet
inte redovisat några godtagbara skäl varför vårdtiden skall överstiga i dag
gällande maximala fyra månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
har visat atl behandlingstiden två månader förefaller alltför kort för elt
framgångsrikt resultat. En förlängning med ytterligare två månader styckar upp
behandlingstiden på ett olyckligt sätt. LO delar därför beredningens
uppfattning all behandlingstiden bör vara mer sammanhållen och längre än
nuvarande ivåmånadersperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
är emellertid i dag inle beredd att tillstyrka atl vårdtiden förlängs till sex
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar alt vårdtiden bör maximeras lill de fyra månader som dagens
lagstiftningen möjliggör, dock med den förändringen att denna period bör vara
sammanhållen på det sätt som socialberedningen skisserar. Liksom beredningen
också anger, bör vårdtiden pä LVM-hem göras sä kort som möjligt och klienten så
snart del finns förutsättningar slussas över till någon annan lämplig värdform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer påpekar alt del är svårt all realisera målsättningen atl
tvångsvård skall leda över lill fortsalt frivillig behandling, bl. a. genom
att använda 15 § LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
denna målsättning kunna realiseras, vilket är elt av målen med betänkandets
förslag, krävs enligt föreningens mening all man relativt snabbt kan få en
övergång från LVM-hemmet lill frivilliginstilulionen. Värdtiden vid LVM-hemmet
bör således vara kort. Om missbrukaren går kvar längre lid cementeras hans
ambivalens och motstånd inför behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad som ovan sagts följer atl föreningen molsäller sig den utökning<br>
av vårdtiden som föreslås. Principen måste vara att tvångsvården skall<br>
bryta missbruket, ge missbrukaren möjlighet all tillfriskna fysiskt och<br>
psykiskt, samt motivera för och planera fortsalla insatser. Men dessa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>insatser
mäste ske inom den frivilliga vården. I delta finns givetvis svärig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heter, men de kan inle lösas genom all man, som
beredningen tänker sig, Prop. 1987/88:147 ha påtryckningsmedlet alt
återuppta tvångsvården. I stället måste man Bilaga 3 arbeta för atl reellt
förbättra de insatser som kan göras för de LVM-vårdade. I flertalet fall är
problemet alt det saknas resurser för alt ge ett fortsatt slöd i frivilliga
former som svarar mol behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påtryckningar av formell nalur, som atl tvångsvård kan
återupptas, har erfarenhetsmässigt ringa effekt. I betänkandet refererar man
lill de informella påtryckningarnas betydelse inom all missbruksvård (s.
258-259), och tar del lill intäkt för alt skapa påtryckningsmedel genom
förlängd vårdtid. Man tycks dä inte se den fundamentala skillnaden mellan de
påtryckningar, eller snarare den påverkan, som utövas utifrån en genuin
mänsklig relation och de formella påtryckningarna. Alt del förstnämnda fungerar
beror på att rdafionen grundas på ömsesidigt förtroende och respekt på det
mänskliga planet, något som knappast kan etableras genom en isolerad
Ivångsvårdsinsals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen bedömer vidare del som sannolikt atl förslaget
om ökad vårdtid leder till längre sammanlagda vårdlider i LVM-fall. Effekten av
detta blir antingen alt utrymmet för frivillig vård blir mindre eller alt
kommuner och landsting måste skapa nya resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFHL betonar de svårigheter som föreligger vid utslussning
från LVM-vård till behandling i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror inle, alt huvudskälet för de svårigheter som
dokumenterats härvidlag under den tid LVM varil i kraft, beror på den
nuvarande korta tiden två månader plus två månader i vissa fall. Nej, svaret
får sökas på annat håll. Motståndet mot LVM-vård är vida utbrett bland
narkomanvärdare. Frägan om vård- och behandlingsansvaret i samband med
"försöksulskriv-ning" till frivilliga vårdformer är oklar. Dessutom
handlar debatten om LVM-vård för narkotikamissbrukare uteslutande om behovet av
paragraf 18-hem, dvs. del är övervakning, tillsyn och kontroll som betonas för
denna grupp. Resultaten från LVM-vården visar all man i bästa fall bara kan
räkna med alt motivera kring 40 % lill fortsatt frivillig vård. Erfarenheterna
visar även atl man uppnår del målet inom ramen för nuvarande tidsgränser. Eller
som personal pä LVM-hem uttrycker det: "Klarar man inle av att motivera
för fortsalt frivillig vård inom två månader, klarar man del inte sedan heller
oavsett hur långa tider som gäller". Effekten av beredningens förslag blir
därför alt vårdtiderna på LVM-hemmen för den stora majoriteten kommer atl
förlängas. Långa vårdtider leder lill passivi-sering och instilutionsskador.
RFHL säger därför nej lill beredningens förslag om förlängd fidsgräns för
tvängsomhänderlagandel. Ansträngningarna bör i stället inriktas på att höja
värdkvaliteten för atl pä sä sätt uppnå alt fler kan motiveras till fortsatt
behandling under frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFHL anser alt den form av LVM-vård vi förespråkar (avgiftning,<br>
medicinsk vård och motivation) även kan ges på häkten och kriminalvårds-<br>
anstalter. Dessa enheter har under senare år erhållit resurslillskolt just för<br>
atl bättre kunna svara mol missbrukares behov i nämnda avseenden.<br>
Därför avvisar vi beredningens förslag om att vistelselid på häkten och<br>
kriminalvårdsanstalter ej skall räknas som vårdtid enligt LVM och föreslår<br>
atl beslut om LVM-omhändertagande skall upphöra då den enskilde häk<br>
tas eller döms lill fängelsestraff. Beredningens syn på verkställighet av<br>
vårdlid understryker inriktningen på korrektion under tvång och går pä<br>
tvärs mol uttalandena om atl nuvarande LVM:s syften bör ligga fast.<br>
Beträffande beräkning av vårdlid då den enskilde är avviken från<br>
LVM-hemmet, verkar det rimligt att denna lid ej inräknas i vårdtiden. Den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedömningen vilar dock på
uppfattningen att värdtiden inle bör översliga Prop. 1987/88:147<br>
två månader.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AL7?0
anser all beredningen tycks ha arbetat under mottot: "ont skall med ont
fördrivas" eller eventuellt trott sig arbeta med en revidering av brottsbalken.
ALRO anser alt nuvarande lagstiftning mer än väl tillgodoser den tid som behövs
för avgiftning och motivation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
säger atl tvånget skall ges ett nytt och bättre innehåll. Del finns dock inte i
Sverige eller på annal håll i världen exempel på hur tvång kan förenas med
någon form av bestående behandlingsresultat. Ett exempel på detta är den
misslyckade s. k. kriminalvården. Alt straffa bort ell missbruk under tvång
torde enligl vår uppfattning vara psykologiskt omöjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
beredningen försöker ge del nya tvånget substans, har man sneglat pä
Hassdarördsen och dess metodik i förhoppning om atl detta går alt överföra till
vuxna missbrukare. Denna förhoppning torde vara lika galen som att påstå att vi
inte skulle fä några missbrukare om vi älerinförde aga i skola och hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
tar upp frågan om rymningarna från befintliga LVM-hem. Enligl vår mening måste
6 månaders tvångslid skapa elt oerhört trots hos klienten, vilket kommer att
innebära fler rymningar saml drogmissbruk på dessa institutioner. För att
förhndra detta får förmodligen ivångsvårdsin-slitutionerna ges en
fängdsdiknande karaktär, vilket allvarligt kommer alt skada missbrukarens
motivation till förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Molivationsarbete
med missbrukare är inte alla gånger lätt, men bör framgångsrikt kunna bedrivas
inom ramen för befinfiig lagstiftning, om resurser ställs till förfogande
beträffande utbildning av institutionspersonal samt socialarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verdandi
anser inte att beredningen har något egentligt argument för varför vårdtiden
skall vara just högst sex månader, utan "det verkar snarast vara etl
resultat av en bedömning av hur långt man ev. kan få med sig den allmänna
opinionen för en föriängning av tvångsvården". Verdandi anser all vårdtiden
bör omfatta högst åtta dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ,
AMS, statskontoret, RRV, SCB och LON behandlar inle förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7.1
Socialnämndens skyldigheter under vårdtiden och föreståndarens
redovisningsskyldighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fåtal av remissinstanserna har invändningar mot förslaget atl socialnämndens
skyldighet alt under vårdfiden anordna vård för missbrukaren utanför LVM-hemmet
slås fast i lagen liksom förslaget alt föreståndaren skall åläggas en
redovisningsskyldighet gentemot styrelsen i de fall en missbrukare efter tre
månader fortfarande vistas pä ett LVM-hem utan att värd i annan form prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
av remissinstanserna. Föreningen Sveriges socialchefer, SACOISR och ALRO
avvisar helt tanken på atl vårdtiden enligl LVM skall kunna utnyttjas för vård
utanför LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
avstyrker förslaget om föreståndarens redovisningsskyl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dighet med mofiveringen
atl regeln kan leda till atl klienten slussas till vård Prop. 1987/88:147<br>
utanför LVM-hemmet innan han är mogen för det.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
är, som framgår av socialtjänstlagen, att det är den enskilde klientens
vårdbehov som skall styra valet av behandlingsinsatser och inte någon schablon.
Lagen bör ställa tydliga krav på de behandlingsansvariga att ta reda på varje
klients vård- och behandlingsbehov och utforma vården därefter, öm klienten
sålunda efter noggranna undersökningar och observafioner konstateras ha
nödvändiga förutsättningar för och behov av vård utanför LVM-hemmet skall han
givetvis tillförsäkras sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping finner inte atl bestämmelsen är nödvändig. "Det åligger
styrelsen att hälla sig underrättad om de intagnas vårdsituation även utan
anmälan som avses i denna paragraf."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun förordar att LVM-slyrelserna upphör. I stället bör socialnämnden
"ges ett avgörande inflytande över beslut som rör placeringen och
vårdtiden. En sådan förskjutning av ansvaret från LVM-hemmet till
socialnämnden medför i sin tur att behovet av en särskild, politiskt sammansatt
styrelse minskar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har synpunkter på alt enskilt drivna hem kan utnyttjas för värd
utanför LVM-hemmet under vårdtiden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anser det betänkligt om man genom en förlängning av vårdfiden vidgar
möjlighetema att använda privata institutioner för värd under den tid
tvängsbeslut föreligger. RFHL och Verdandi har liknande invändningar. RFHL
anser alt det är rimligt all vård utanför LVM-hemmet i ökad utsträckning skall
kunna ges vid hem som drivs av enskild huvudman, men motsätter sig aft vården
ges vid institutioner som drivs med framträdande vinstmotiv. RFHL anser att hem
som drivs av ideella organisationer i samverkan med myndigheter bildar en
kategori av enskilt drivna hem som ej kan jämställas med sådana privata
vinstinriktade behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7.2
Socialnämndens skyldigheter efter vårdtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av de remissinstanser som uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget att
socialnämnden aktivt skall verka för att den enskilde efter värdtiden fär
bostad och arbete eller utbildning samt se till atl han får personligt stöd
eller behandling för att komma ifrån sitt missbruk. Tvä remissinstanser
avstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arvika
kommun anser alt socialnämndens ansvar i dessa avseenden redan framgår av
socialtjänstlagen. Verdandi framhåller att beredningen inte ställer tillräckliga
och lydliga krav på kommunernas skyldigheter i samband med ett
tvängsomhändertagande. "Den enskilde måste ges möjlighet att på allvar
förändra sin sociala situation. Här spelar möjligheter lill erforderlig
utbildning, arbete, bostad, gemenskap etc. en avgörande roll."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hdsingsborgs
kommun delar beredningens synsätt, men anser det tveksamt om rätten till
bostad och arbete skall regleras i värdlagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Inledande sjukhusvård</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Förslagen om inledande sjukhusvård samt överläkarens underrättelseskyldighet
och kvarhållningsrätt har fått elt övervägande positivt mottagande under
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som tillstyrker förslaget är
domstolsverket, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, kammarrätten i
Jönköping, länsrälten I Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms och
Kopparbergs län. Landstingsförbundet, Malmö, Helsingborgs, Luleå och Uppsala
kommuner, Skaraborgs läns landsting, TCO, SACO/SR, RNS och RFHL.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser att de befogenheter som den
föreslagna ändringen ger överläkaren är "acceptabla, enär de insatts på
ett logiskt sätt i ett vårdsammanhang, som syftar till patientens bästa".
Styrelsen framhåller emellertid att man haft förhoppningen alt beredningen
"i fråga om inledande sjukhusvård skulle ha lagt ell förslag som innebar
möjlighet till kvarhållning av klienten under den behövliga vårdtiden på
sjukhuset".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet finner för sin del inte den avvägning
som gjorts mellan olika intressen i denna fråga vara "orimlig", även
om förbundet anför en viss tveksamhet fill kvarhållningsräften. Om förslaget
kommer till praktisk tillämpning utgår styrelsen frän att det kommer att finnas
möjlighet lill omprövning om ölägenheterna för hälso- och sjukvården skulle
bli påtagliga. Landstingsförbundet ifrågasätter emellerfid värdet av förslaget
atl LVM kompletteras med bestämmelser om polishandräckning för att inställa
missbrukare lill sjukhus. Syftet med detta är inte alt tvinga missbrukaren
till värd utan att en läkare skall kunna informera om den frivilliga hälso- och
sjukvård som slår till buds. Efter den ändring av LVM den I juli 1984 åligger
del socialnämnden att initiera inledande sjukhusvård och alt i det sammanhanget
informera och motivera missbruakren alt acceptera inledande frivillig
sjukhusvård. En tvångsmässig information dämtöver och under polishandräckning
ter sig för styrelsen knappast meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO år positiv till förslaget men påpekar att
kvarhållningsrätten kan vålla problem, om det inle skall förekomma låsta
avdelningar på kroppssjukhus. I annat fall bör övervägas om inte särskilda
lästa avgiftningsenhe-ter för de missbrukare som inte vill avgifta sig
frivilligt bör inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av de remissinstanser som är positiva fill förslaget
betonar att det måste finnas hälso- och sjukvårdsresurser även på LVM-hemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län betonar att det är
nödvändigt att hälso-och sjukvårdsresurser byggs in som en naturligt del i
LVM-hemmet. De avvikningar som nu sker i samband med avgiftning på annat håll
kan därigenom undvikas. Uppsala kommun anser att beredningens förslag bör kunna
ulgöra en lösning på problemet med den inledande sjukhusvården. Kommunen
betonar emellertid att det ändå förutsätts att LVM-hemmen fär erforderliga
sjukvårdsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR betonar att det är synneriigen viktigt att
principen om frivillig-<br>
hel i hälso- och sjukvården upprätthälls i de fall psykiatrisk tvångslagstift<br>
ning inle är tillämplig. Med den mycket restriktiva utformning som för<br>
slaget om temporär kvarhållningsmöjligheten fäll, finner emellertid<br>
SACO/SR atl detta kan godtas. SACO/SR föreslär vidare att några</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LVM-hem i landet ges
erforderliga medicinska resurser, så atl LVM-klien- Prop. 1987/88:147 ter
får adekvat medicinskt omhändertagande också i de fall där inledande Bilaga
3 sjukhusvård inte kan komma fill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
remissinstanser tillstyrker i sak men föreslår vissa kompletteringar av regeln.
RA anser all förslaget om kvarhållningsrätten har tvä svagheter. För det första
är bestämmelsen fakultativ och för del andra saknas möjligheter till
polishandräckning på begäran av överläkaren. Det förstnämnda förhållandel kan
enligl RÅ leda lill all tillämpningen av bestämmelsen kan bli olika vid olika
hälso- och sjukvårdsenheter. Det vore därför bättre att ange atl överläkaren så
långt som möjligt skall tillse att missbrukaren hindras från all lämna
sjukhuset innan del säkerställts att han kan föras över till elt LVM-hem och
att överläkaren vid behov skall begära polishandräckning för ändamålet. Del
senare förslaget motiveras med all beredningens förslag om atl överläkaren
skall underrätta socialnämnden eller LVM-hemmet medför en fördröjning. RPS och
Kammarrätten i Stockholm anser i likhet med RÅ alt kvarhållningsrätten bör
kombineras med en skyldighet för polismyndigheten all på framställning av
överiäkaren lämna biträde för att inställa missbrukaren på LVM-hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fyra
remissinstanser, som är mer eller mindre positiva till förslaget, vill ha
frågan om kvarhållningsrätten ytterligare belyst. Statskontoret anser alt
beredningen inle har belyst hälso- och sjukvårdspersonalens risktagande i
sammanhanget. Denna fråga bör belysas ytterligare innan etl slutligt ställningstagande
görs. Arvika kommun ser positivt på förslaget om kvarhållningsrätten men har
svårt all se hur delta i praktiken låter sig göra. Ytterligare diskussioner om
de praktiska förutsättningarna bör föregå beslut i denna fråga. ALRO tar inte
ställning lill förslaget och anser att frägan om kvarhållningsrätten bör
utredas närmare. Länsrätten i Malmöhus län anser alt de praktiska problem som
följer av beredningens förslag inte är tillräckligt utredda. Enligt länsrättens
mening bör förslaget om kvarhållningsrätten utredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sju
remissinstanser anser att beredningens förslag inte är tillräckliga för alt
lösa problemen. Länsrätten i Stockholms län anser det inte försvarligt atl
förmena en missbrukare erforderlig medicinsk behandling för all hälso-och
sjukvården inte vill eller kan ta emot denne eller av nägot annat skäl. Kan
eller vill samhället inte erbjuda sjukhusvård med betryggande bevakning och
kvarhållningsskyldighel får motsvarande resurser byggas upp pä annal håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon är föremål för elt beslut om tvångsvård förefaller det vara ett onödigt
hymlande alt ens diskutera om erforderlig vård skall fä ges med tvång, del som
kan diskuteras är vad som utgör erforderlig vård och var denna skall ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
påpekar vidare att det inle finns</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>något
förbud i regeringsformen eller i någon konvention som Sverige anslutit sig till
mol atl riksdagen - om delta anses påkallat och lämpligt — beslutar om atl
medicinsk behandling skall ges mot missbmkarens vilja eller alt missbrukaren
skall kvarhållas på sjukhus mol sin vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
största problemet förefaller heller inle vara tvängsvårdade missbru-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>käre som avböjer medicinsk behandling utan missbrukare som
aldrig er- Prop. 1987/88:147 bjuds sädan behandling. För den missbrukare
som - med skyldighet atl Bilaga 3 kvarstanna - befinner sig pä ett ställe
där del finns medicinsk behandling alt få när abstinensbesvären sätter in lär
problemet i allmänhet inte vara om behandlingen skall behöva ges med tvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser atl det
rimmar illa atl den som berövas friheten har möjlighet att avslå från en del av
vården som bedöms som viktig. LVM-hemmen ställer i princip krav på avgiftning
innan klienten kommer dit och har sällan resurser att hantera den medicinska
avgiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del löser inte problemet att lagstifta om en möjlighet alt
omhänderta den missbrukare som vill avvika från sjukhuset med placering pä
LVM-hemmet eller i häkte. Om man inte kan genomföra avgiftning under tvång pä
sjukhus måste resurser skapas för avgiftning pä LVM-hemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser inte atl beredningens förslag i
fräga om kvarhållningsrätten är tillräckliga. Solna kommun anser atl
avgiftningsenheter-na måste omfattas av tvånget och förläggas på LVM-hemmen som
komplement fill lämplig sjukvårdsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro läns landsting anser all beredningens
ställningstagande i denna fråga är beklagligt och framhåller atl samhället
måste ta ansvar för atl klara ett omedelbart omhändertagande enligl
tvångslagsliftning för missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan inle anses orimligt all en patient, som berövats
friheten genom beslut om omedelbar tvångsvård, i detta avseende kan jämställas
med patienter för vilka läkare fattat beslut om LSPV-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en närmast absurd situation all läkare skall behöva
slå larm om atl en patient har lämnat eller håller på atl lämna sjukhuset och
där grunden för läkarens agerande är bedömningen att patientens liv är i fara
om vård uteblir - inte sällan är patienten i behov av intensivvård. Trots detta
finns del inle möjlighet alt hålla patienten kvar genom någon form av tvångsbeslut.
Alt denna typ av patienter omedelbart skall beredas vård på LVM-hem innebär att
dessa påläggs ett ansvar som de inte har resurser alt ta. För patienten betyder
detta alt livsnödvändig vård kan utebli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger i sakens natur att missbrukare i denna
situation har små, om ens några möjligheter all fatta rationella beslut. Trots
detta krävs atl de skall ta ansvar för sitt liv och sin hälsa. Tanken är
tydligen atl om missbrukaren inte förmår atl la delta ansvar, skall LVM-hemmen
göra det i stället. LVM-hemmen har inte medicinska resurser för detta, och konsekvensen
kan bli all en svårt medtagen människa som vägrar stanna på sjukhus skall
transporteras till institutionen, som inle har resurser och därför tvingas
transportera vederbörande tillbaka lill sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet har svärl atl förstå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hur delta lapptäcke av insatser som beredningen föreslår
skall kunna<br>
fungera i verkligheten. Likaledes måste det te sig svårförståeligt för klien<br>
ten alt den värd som inramals av polistransport fill sjukhuset, sjukvärds-<br>
personalens aktiva insatser för att förhindra atl klienten lämnar sjukhuset<br>
samt en därpå följande transport till LVM-hemmet skall kunna karaktäri<br>
seras som frivillig. Förbundet kan inte se alt de föreslagna förändringarna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I99<br>
innebär nägon avsevärd förbättring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lOGTINTO förstår principerna
bakom beredningens ställningstagande, Prop. 1987/88:147 men kan inte
acceptera den skillnad som görs mellan social och medicinsk Bilaga 3
tvångsbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
social tvängsbehandling accepteras blir det obegripligt om denna inte kan
inledas på sjukhus, eftersom de allra flesta grava missbmkare som inledning
till ett socialt behandlingsprogram har behov av medicinsk vård. På denna punkt
bör således LVM kompletteras och skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser avstyrker den del av förslaget som rör kvarhållningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
påpekar alt de patienter som det här är fråga om ofta har omfattande medicinska
behandlingsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är därför av största betydelse all personalen på sjukhuset kan vinna patientens
förtroende för atl tillsammans med patienten kunna planera den fortsatta
behandlingen. Ofta finns det anledning alt följa patienten under en lång tid.
De möjligheter lill tvång som nu föresläs kan försvära en sådan
behandlingskontakt. Utövandet av tvång mot patienten på sjukhuset kan leda lill
konfrontafioner mellan läkaren och patienten lill allvarligt men för vården.
Härtill kommer alt många sjukvårdsinrättningar saknar den lokalmässiga
utformning och den personal som behövs för att missbrukaren skall kunna hållas
kvar på sjukhuset. Man får i detta hänseende enligt min mening förlila sig till
atl vederbörande läkare försöker nå så goda relafio-ner till patienten atl
vården på sjukhuset kan fullföljas utan sådana mdlankommande inslag av tvång
som beredningens förslag ger utrymme för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
omständigheterna sådana alt det redan frän början kan förutses att missbrukaren
kommer atl avvika från sjukhuset bör missbrukaren placeras på etl hem för
särskild tillsyn där han bör ges de sjukvårdande insatser som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun anser att den föreslagna kvarhållningsrätten strider mot hälso- och
sjukvärdens grundprincip och kan skapa problem såväl etiskt/moraliskt som
arbelsmässigt. Underrättelseplikten för överläkaren bör dock kvarstå i enlighet
med beredningens förslag. Det bör därefter ankomma på socialnämnden eller
föreståndaren för LVM-hemmet alt begära polishandräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ,
UHÄ, AMS, RRV, SCB, LON, Norrköpings kommun, LO, Föreningen Sveriges
socialchefer. Behandlingshemmens riksförbund, FMN och Verdandi behandlar inte
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Huvudmannaskapet för LVM-vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt LVM-vård även i forlsällningen skall lämnas genom hem som drivs av
landstingskommuner eller kommuner tillstyrks eller lämnas utan erinran av i
flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller alt dess förbundsstyrelse i detta skede inte har "anledning att
ta ställning vare sig för eller emot en huvudmannaskapsförändring men anser
all skäl talar för alt en samlad utvärdering av huvudmannaskapsreformen 1983
kommer lill stånd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser, Stockholms och Helsingborgs kommuner, avstyr-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ker
förslaget och förordar att även enskilda huvudmän ges möjligheter att Prop.
1987/88:147 driva hem enligl LVM. Helsingborgs kommun anser emellertid atl
offentli- Bilaga 3 ga huvudmän skall förbehållas ansvaret all driva hem för
vårdlagare som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn enligl 18 § LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun och RNS anser att staten bör vara huvudman för LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Den lagtekniska lösningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
atl ersätta den nuvarande LVM med en ny lag har behandlats av endast två
remissinstanser. Länsrätten i Stockholms län anser atl de preciseringar,
ändringar och kompletteringar av LVM, som beredningen har föreslagit, inte är
av sådan omfattning och av sådant slag att rätten känner sig övertygad om att
LVM behöver ersättas av en ny lag med samma namn. Verdandi anser alt del är
grovt vilseledande av socialberedningen all hävda atl de föreslagna
ändringarna i sak inte är av den omfattningen atl den nuvarande lagens rubrik
behöver ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Resursfrågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
föreslår bl. a. elt komplellerande statsbidrag inriktat pä att stödja
fillkomsten av kvalificerade LVM-resurser i första hand avsedda för
narkotikamissbrukare. Flertalet remissinstanser, som har yttrat sig i frägan,
betonar viklen av resurstillskott för utbyggnaden av platser för
narkotikamissbrukare vid hemmen för särskilt noggrann tillsyn och behovet av
särskilda statsbidrag för ändamålet. Flera remissinstanser understryker också
behovet av utökade resurser även lill den frivilliga vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsens uppfattning är ökade resurser en fömtsättning för en framgångsrik
missbruksvård. Inte enbart de föreslagna utvidgningarna av kriterier för
tillämpningen av LVM ställer krav på ökade resurser hos institutionsvården.
Även de föreslagna ändringarna i 11 § socialtjänstlagen kommer enligt
styrelsens mening att medföra ett ökat behov av frivillig värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer att det inom kriminalvärden finns ett ökande antal
narkotikamissbrukare. Bland de personer som tas in i kriminalvårdsanstalter
har förmärkts en markant förskjutning mol en allt allvarligare
miss-bmksproblematik. Med anledning av HIV/AIDS-problemaliken har kriminalvården
ökat sina ansträngningar atl spåra narkotikamissbmkare och riktar sig numera
därvid inte enbart till dem som redan undergår kriminalvård Ulan även till de
intagna i allmänna häkten. Förhoppningsvis kommer detta kartläggningsarbete att
medfra alt mänga missbmkare kan nås på del stadium i deras missbrukskarriärer
då de ännu kan motiveras för frivillig värd mol missbruket. Detta kommer också
atl ställa krav på en förstärkt frivillig värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att frän årsskiftet 1987/88 en möjlighet ges för de allmänna<br>
domstolarna atl i vissa fall döma lill skyddstillsyn med föreskrift om<br>
behandling enligt plan (kontraklsvård) i stället för till fängelse torde
ytterli<br>
gare anspråk riktas mot den frivilliga vårdens resurser.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ökning av samhällets
resurser för vård av missbrukare torde tillsam- Prop. 1987/88:147 mans med
den effektivisering av tvångsvården som socialberedningen Bilaga 3 föreslår
på sikt kunna medföra minskade kostnader inom kriminalvårds-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framhåller bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
rådgivande nämnd för Eliska frägor har tagit del av socialberedningens förslag.
Den har dock inte haft möjlighet alt gä igenom delta på etl mera djupgående
sätt. Nämnden har emellertid velat framhålla att om tvångsingripanden skall
ske, förutsättningen måste vara atl den vård som erbjuds är av god kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således socialstyrelsens uppfattning all beredningens förfallningsförslag -
för alt erhålla önskad effekt - mäste kompletteras med en omfattande satsning
pä tillskapandet av ytterligare vårdresurser. Fler LVM-hem, i synnerhet hem för
särskild tillsyn, utgör elt angelägel behov. Detta fillskott bör ges ell
differentierat vårdinnehåll och mäste finnas atl tillgå i varje region i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn av formerna för statsbidraget lill missbrukarvården m.m. bör göras i
detta sammanhang. Institutionsvården för de tyngsta missbrukarna, som i första
hand berörs av föreliggande förslag om tvångsvård, tenderar all bli sä dyr för
de kostnadsansvariga kommunerna att vårdbehövande av denna anledning riskerar
all bli ulan adekvat vård. Socialstyrelsen har i särskild skrivelse till
regeringen 1987-05-19, aktualiserat denna fråga och understrukit nödvändigheten
av en snabb och kraftfull förstärkning av LVM-vården enligl 18 §. Uppenbara
brister råder i dag, i synnerhet vad gäller vårdmöjligheter för
narkofikamissbrukare i storstock-holmsomrädet. Åtgärder vidtas nu i Stockholm
och ytterligare åtgärder planeras för att avhjälpa dessa brister. Trots detta
finns anledning befara alt svårigheterna att tillgodose vårdbehoven kommer att
bestå under lång tid framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slalskonloret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar att missbmkarvårdens resurser totalt sett är underdimensionerade.
Socialsekreterarnas höga arbetsbelastning och breda arbetsfält omöjliggör
djupare kontakter med klienterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att det är särskilt angeläget med planeringsinsatser för atl få fill
stånd en väl fungerande eftervård. En utbyggnad av långsiktigt stödjande och
individualiserade insatser inom den öppna socialtjänsten kan enligl de
förhållanden och fakta som socialberedningen redovisar, vid sidan av de rent
humanitära aspekterna, visa sig vara också samhällsekonomiskt lönsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
finner i likhet med beredningen att resurserna för den kvalificerade LVM-vården
behöver förstärkas - främst för narkotikamissbmkare. Beredningen anför goda
skäl mot alt finansiera en sådan förstärkning genom en omfördelning av resurser
frän vården av alkoholmissbmkare eller från den frivilliga värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedömer att resurser för ett prestalionsrdaterat, kompletterande statsbidrag
till driften av § 18-hem och till uppföljande insatser i anslutning till sådan
vård bör kunna erhållas genom en omfördelning från socialdepartementets anslag
H 4 Utvecklings- och försöksverksamhet och A 5 Särskilda medel för
bekämpningen av AIDS. Frän det sistnämnda anslaget lämnas redan i dag stöd lill
utbyggnad av behandlingshem för vård enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motsats till beredningen anser vi att det saknas anledning alt tillskapa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en särskild organisafion -
med därtill hörande administration och kostna- Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>der — för beredning och
fördelning av ett sådant kompletterande bidrag. Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Syftet med del
tillkommande statsbidraget är, som vi uppfatlat del, all</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stimulera etablerande av
ytterligare platser för kvalificerad LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tanken är vidare atl
bidraget på vissa gmnder skall utgå lill drift inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LVM-vården. Bidraget kan
därmed inte betraktas som utvecklingsmedel i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gängse mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska konsekvenserna av beredningens förslag och rekommendationer belyses
endast översiktligt i belänkandet. Beredningen har inte ansett det vara möjligt
att visa hur förslaget skulle kunna finansieras i form av rationaliseringar
eller omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
statskontoret inledningsvis framhåller, förutsätter förverkligandet av
socialberedningens intentioner bl. a. atl LVM-vården tillförs ökade ekonomiska
resurser. Besliil om resursfillddning får fattas på gängse sätt genom polifisk
prövning och avvägning mot andra behov. Utöver finansiering av ell
kompletterande statsbidrag kan vi inte anvisa möjliga finansieringsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
kan avslutningsvis instämma i beredningens slutsats alt uteblivna insatser
eller onödigt sena insatser medför stora humanitära lidanden och betydande
kostnader för samhället och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
saknar en beskrivning av mål och medel relaterad till kostnaderna för olika
ätgärder som kan ge indikationer om behov och möjligheter lill
ornpriorileringar inom vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>T.ex.
kan beredningens analys mer än hittills behöva ta upp avvägningar som utgår
frän atl en mycket stor del av missbrukarna är intagna på fängelser. RRV är väl
medvetet om svårigheterna atl ta fram en sädan beskrivning men bedömer alt
detta kan vara lill nytta med tanke på de kostnader samhället kan komma att stå
inför och inte minst mot bakgrund av AIDS-hotet. RRV kan som etl exempel pä en sådan
beskrivning nämna den sammanställning över olika aktörer och insatser inom
narkomanvården relaterade till kostnaderna som verket gjorde i sin
revisionsrapport Samhällets åtgärder mot narkotikamissbruk. Del I Insatser,
kostnader, mål och medel för narkolikabekämpningen (Dnr 1982:1114).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
hinder som ofta nämnts för eft rationellt utnyttjande av värdresurserna är atl
del finns flera huvudmän för värden. Särskilt intressanta finner RRV därför
finansieringsformerna, dvs. hur medel från olika huvudmän bäst kan samordnas
för alt ge maximal effekt. Beredningen pekar på vissa modeller som borde
utvecklas och prövas vilket RRV tillstyrker. RRV finner exempelvis AMS modell
intressant. Detta utvecklingsarbete vari RRV inbegriper även
samordningsfrågorna anser RRV vara av så övergripande natur att det bör ulgöra
ett naturligt inslag i beredningens vidare arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
konstaterar (s. 354) alt brist på tvängsvårdsplatser för<br>
främst tunga missbrukare föreligger. Bristen på resurser för LVM-vård för<br>
i första hand narkotikamissbmkare framstår enligl beredningen (s. 353)<br>
som utomordentligt allvarlig. Läget kan anses som akut ohållbart. Bered<br>
ningen diskuterar hur nödvändiga resursförstärkningar kan åstadkommas<br>
och stannar för att föreslå alt särskilda statliga medel bör ulgå som komple<br>
ment lill nuvarande statsbidrag. Det särskilda bidraget bör vara inriktat på<br>
att stödja tillkomsten av kvalificerade LVM-resurser avsedda i första hand<br>
för narkotikamissbrukare. Staten bör exempelvis finansiera 40 % av kost<br>
naderna. Medlen bör utgå i form av projektbidrag och fördelas av en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ledningsgrupp
med företrädare för socialstyrelsen och de båda kommun- Prop. 1987/88:147
förbunden. Till denna gmpp föreslås också knytas en gmpp av särskilt Bilaga
3 erfarna och kvalificerade behandlare, som kan fungera som konsulter åt de
lokala projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV finner att en akut situation som den nuvarande kan
kräva extra ordinära åtgärder. Huruvida del föreslagna statsbidraget är
tillräckligt för att fä fler värdplatser för tunga missbmkare är svårt att
bedöma liksom konstruktionen med projektbidrag. Man får pröva sig fram och
detta kan vara en väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande statsbidragskonstruktion kommer alt omprövas
1989, dvs. när nuvarande avlal löper ut. I samband med denna omprövning bör en
utvärdering kunna ske av olika försöksverksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen på missbmksområdet kan förväntas leda till
stora kostnadsökningar. Beredningen har inte funnit det möjligt alt visa hur
förslagen skall kunna finansieras i form av rationaliseringar och omprövningar.
Detta visar tydligt pä behovet av den kartläggning av missbmkarvårdens mål och
medel och kostnadernas fördelning på olika åtgärder som RRV inledningsvis
efterlyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om socialberedningens förslag görs lill lag kommer vi på
papperet att få en ordning som möjliggör en längt bättre missbruksvärd än f.
n., t.o.m. en högst förtjänstfull sädan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För delta krävs emellertid också en kraftig
resursuppbygnad. Länsrätten befarar att polifikernas vilja atl satsa
erforderliga pengar inte pä långa vägar kommer'att stå i paritet med
lagstiftarens ambitioner. Situationen inom Stockholms län utgör ett tydligt
talande exempel härpå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningens förslag om en rikstäckande
ledningsgrupp med företrädare för socialstyrelsen och kommunförbundet är
vällovligt men otillräckligt. För att verkligheten skall komma i nivå med
lagsfiftningen kommer att krävas ett långt starkare statligt inflytande, långt
starkare statliga påtryckningsmedel eller långt större statliga ekonomiska
åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Måhända kommer del atl visa sig nödvändigt att staten
återtar huvudmannaskapet för LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen ansluter sig också till beredningens
bedömning att institu-lionsresurserna måste ses över och byggas ul. Enligt
länsstyrelsens uppfattning bör även övervägas om inte institufionshuvudmännen
skall erhålla full kostnadstäckning av statsmedel vid en fortsatt utbyggnad av
LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagstiftningen ändras på det sätt beredningen nu
föreslår måste i vart fall länsstyrelsen i Stockholms län erhålla en
resursförstärkning. Man måste utgä frän alt arbetsbördan kommer att öka
väsentligt, vilket bör beaktas i den fortsatta beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LVM-vårdens innehåll lämnar i dag inte mycket övrigt att
önska, både när</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det gäller vården på institution och uppföljningen i
öppenvård. Det är ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rimligt krav atl den som av samhället berövas sin frihet
för tvångsvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall erbjudas en ändamålsenligt värd av hög kvalitet.
Stora insatser måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göras för att förbättra den nuvarande LVM-vården. Det
finns skäl att</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överväga ett förändrat statsbidragssystem som i större
utsträckning än det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nuvarande kan ge garantier
för atl de sämst ställda missbrukargrupperna Prop. 1987/88:147 får sina
vårdbehov tillgodosedda. Länsstyrelsen ser del positivt att den Bilaga 3
nödvändiga utbyggnaden av LVM-vården för i första hand narkotikamissbmkare
stöds genom ett kompletterande statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag innebär ökade kostnader för kommunerna, framför allt beroende på de
utvidgade grunderna för tvångsvård. Kommunerna har redan i dag svårt att
erbjuda en differentierad vård till dem som blir föremål för tvångsvärd. Del
kan befaras atl en utbyggnad av tvångsvården sker på bekostnad av vårdens
kvalitet och frivilligvårdens resurser. Staten mäste enligt länsstyrelsens
mening överväga en övergång till etl statsbidragssystem som ger större
möjligheter att styra hur resurserna ■ används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
hävdar att förslaget innebär en viss lättnad i länsstyrelsens arbetsbörda och
atl den besparing som görs bör användas till en förstärkt tillsyn och
handledning av socialnämnderna. Enligl länsstyrelsens bedömning kommer
förslaget inte att innebära atl länsstyrelsens arbetsbörda när det gäller
LVM-ärenden minskar. Ett ökat inslag av tvång i missbrukarvården gör det
däremot än mer angeläget att länsstyrelsen får resurser för tillsynsarbete,
såväl i enskilda ärenden som mer övergripande. Den personalförstärkning som
länsstyrelsen fick för arbetet med utredningar och ansökningar enligt LVM är
klart otillräcklig. Arbetet har hittills klarats genom en omprioritering som
fått negativa konsekvenser för länsstyrelsens arbetsuppgifter enligt 68, 69
.och 70 §§ socialtjänsfiagen. Det behov av resursförstärkning länsstyrelsen har
för att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina arbetsuppgifier som
fillsynsmyndighet för socialtjänsten kommer inte atl tillgodoses genom den
föreslagna förändringen av LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förändring av missbruksvården i den riktning beredningen förespråkar är
emellertid omöjlig att genomföra, utan ett resursfillskotl till kommunerna,
vilket beredningen tycks inse. Upprustning förutsätts ske på olika områden,
främst inom ungdomsvården. När LVM ursprungligen togs omfattade lagen - lill
skillnad mol nykterhelsvårdslagen - också narkotikamissbrukarna. Regeringen
var i det sammanhanget ovillig att tillföra nya resurser lill vården. En
förlängd vårdtid samt möjligheter atl nå unga svåra missbrukare ställer nya
krav på kommunerna vilket statsmakten måste vara medveten om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lagförslag som nu läggs medför omfattande åtaganden för kommunerna jämfört med
lagens nuvarande konstruktion. Grunderna för omhändertagande ändras,
"kan" utbyts mot "skall", vårdtiden förlängs. Förbundsstyrelsen
har den bestämda uppfattningen alt ett villkor för lagens genomförande måste
vara nya riktade statliga bidrag lill LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det missiv som socialdepartementet nu tillställt remissinstanserna finns etl
avsnitt som refererar till regeringens lilläggsdirekfiv till kommittéerna. Där
behandlas frågan om kostnadsberäkningar i kommittéförslag. Socialdepartementet
tillägger: "Beredningen har i sitt betänkande inte helt följt dessa
direktiv. Remissinstansena bör beakta detta vid sin granskning av förslagen".
Förbundsstyrelsen ser socialdepartementets kommentar som illavarslande.
Bekämpandet av alkohol- och narkotikamissbruket är ett nationellt problem.
Slalen kan inle med bibehållen trovärdighet undandra sig detta ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
skulle avslutningsvis gärna se atl en översyn av de<br>
organisatoriska formerna för statsbidrag till utvecklingsprojekt görs. Me-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del lill utveckling av
institutionsvård och narkomanvård fördelas i olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anslagsformer både från socialstyrelsen och socialdepartementet.
Detta Prop. 1987/88:147 förhållande - inklusive tillkomsten av
utvecklingspengar i HIV/AIDS-ar- Bilaga 3 betel - har medfört all del
praktiskt taget är omöjligt för huvudmännen att hålla sig informerade om alla
skilda bidragsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen tar pä skilda häll i betänkandet upp att de
nya reglerna för statsbidrag till missbrukarvården lett lill kraftiga
minskningar av plalsantalet vid behandlingshemmen för missbrukare. Den nya
konstruktionen syftade just till alt stimulera utbyggnaden av öppna
behandlingsalternativ på bekostnad av inslitulionsplatser. Med hänsyn till
erfarenheterna bör, enligl styrelsens mening, den ändrade
stalsbidragsutformningen snarast tas upp lill diskussion mellan avtalsparterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brislen på s. k. 18 § platser påtalas såväl i beredningens
betänkande som i mänga andra sammanhang. Någon samlad konkret bild av behovet
tycks dock f n. inle vara möjligt alt få. Beredningen föreslär konkreta
åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Bl. a. föreslås ett särskilt
riktat statsbidrag som ej enbart skall ulgå till själva LVM-hemmen utan även
bidra till att utveckla innehållet i den LVM-vård som sker utanför institutionerna.
Förbundsstyrelsen ställer sig bakom förslagen och anser liksom beredningen alt
dessa frägor bör behandlas snabbt och i särskild ordning ulan atl ställning
tagils till förslaget om reviderad lagstiftning. I sammanhanget kan nämnas alt
diskussioner nu pågår mellan företrädare för de båda kommunförbunden,
socialstyrelsen och socialdepartementet om en utredning av behovet av
narkomanvårdsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Missbrukarvården behöver vidareutvecklas mot en större
flexibilitet i behandlingsarbetet, där insatser inom den öppna vården får en
ökad belydelse. Det nya statsbidragssystemet ger också kommunerna en större
frihet all avgöra fördelningen av resurserna mellan öppen vård och institutionsvård,
vilket är myckel positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor andel av missbruks- och HIV-problemaliken är
koncentrerad till Stockholm. I den mån antalet platser för tvångsvård behöver
utökas är det nödvändigt all de kommuner som pålar sig detta får full
kostnadstäckning. Skulle beredningens förslag om utökad tvångstid gå igenom,
blir detta än mer angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsvårdens roll i missbrukarvården fastställs av
statsmakterna. Det är därför, enligt kommunstyrelsens mening, nödvändigt atl en
utvidgad tvångsvård åtföljs av ett fullständigt ekonomiskt åtagande frän
statens sida. De kommunala utgifterna ökar kraftigt, även om ell riktat
statligt bidrag till viss del av driften av etl LVM-hem utgår. Detta kan
försvära utbyggnaden av LVM-resurser i tillräcklig omfattning. Kommunstyrelsen
anser atl staten bör stå för hela den kostnad som kan beräknas uppkomma på
grund av ny lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl
särskilt statligt bidrag, riktat lill LVM-vården, bör också kompletteras med
en ökning av del generella statsbidraget till missbrukarvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arvika
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden instämmer i beredningens förslag om utökade
resurser för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM-vård
pä sid. 38 och tillstyrker inrättande av en särskild lednings- Prop.
1987/88:147 grupp som inventerar behovet av nya resurser. Nämnden instämmer
även i Bilaga 3 behovet av särskilda medel för uppbyggnad av statliga
resurser för LVM-vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen delar inte betänkandets tro pä atl
statsbidragen bör vara det sätt på vilket missbruksvårdens utformning skall
påverkas. Vad gäller resurser saknar inte samhället totalt sett medel. Vad som
behövs är friare möjligheter alt disponera de medel samhället totalt sett
satsar på missbruksvård och missbrukels effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En friare resursanvändning av de medel som samhället
satsar pä dessa sektorer skulle myckel snabbt öka kapaciteten inom vårdsektorn
och den förebyggande missbruksvården. Exempelvis kunde förtidspensioner och
socialbidrag ersättas i många fall med samhällsnytligt arbete, alkoholförtäring
i samband med bilkörning helt förbjudas och slutligen dyrbar sjukhusvård för
alkoholskadade kombineras/ersättas med missbmksvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl betänkandet är de tillgängliga vårdplatserna för få
i förhållande till behoven. Brislen är särskilt påtaglig för
narkotikamissbrukarna. Särskilda statliga medel föresläs utgä för alt utveckla
LVM-vården. Medel bör även utgå till den vård som erbjuds utanför LVM-hemmen. En
speciell ledningsgrupp med företrädare frän socialstyrelsen och de båda
kommunförbunden skall fördela dessa pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen delar åsikten alt medel behövs för att
tillskapa nya och bättre värdalternativ inom missbruksvärden. Utvecklingen bör
dock inte långsiktigt styras utifrån beviljande av projektbidrag utan utifrån
samhälleligt fastlagda mäl som respektive huvudmän har all rätta sig efter.
Emellertid behövs sannolikt projektbidrag under ell inledningsskede för atl
styra, stimulera och påskynda utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen konstaterar all de föreslagna
förändringarna kan få avsevärda konsekvenser från kostnadssynpunkt. Förslaget
atl utvidga grunderna för tvångsvården så atl den kan bli aktuell i etl
tidigare skede av missbruket bör rimligtvis leda lill atl etl ökat antal bereds
värd med slöd av LVM. På längre sikt kan behovet av vårdplatser öka ytterligare
till följd av bl. a. HIV/AIDS-epidemins utbredning bland de intravenösa
narkotikamissbrukarna. Det kommer atl behövas elt särskilt statsbidrag för
utvecklingen av LVM-vården vid sidan av del reguljära statsbidraget. Elt
sådant stimulansbidrag bör komma såväl kommun som enskilda huvudmän till del.
Detta för att kunna utveckla en ny behandlingsinriktad LVM-vård och för utveckling
av behandlingsresurser för HIV-positiva missbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utvecklad och strukturerad öppenvård, utslussning och
eftervård efter behandling, handledning och utbildning av personal innebär
avsevärt ökade kostnader för missbrukarvården som lill en del måste finansieras
av statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uteblivna insatser eller onödigt sena insatser i ljuset av
bl. a. HIV/<br>
AIDS-epidemins utbredning bland intravenösa narkotikamissbrukare, kan<br>
på sikt medföra utomordentligt stora kostnader för samhället. Här måste<br>
dock stal, landstingskommuner och kommuner ta ell gemensamt ansvar<br>
för atl klara delta.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begränsning av HIV-smitlans utbredning och ell minskal
missbruk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
såväl alkohol som narkotika innebär stora kostnadsbesparingar för Prop.
1987/88:147 samhället. Förutom alt en satsning på missbmkarvård är en
humanitär Bilaga 3 insats kan det dessutom i ett längre perspektiv vara
ekonomiskt lönsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Missbrukarvården
måste dock på kort sikt tillföras avsevärda ekonomiska resurser för atl klara
alt vända utvecklingen. Kommunstyrelsen vill framhålla att den kommunala
socialvården är beredd att la sin del av detta ansvar men atl det måste ske med
avsevärda resursförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialvärdsnämnden
kan instämma i socialberedningens förslag, att det behövs fler LVM-platser pä
institution, speciellt för klienter som kräver särskilt noggrann tillsyn enligt
LVM § 18. Del finns också planer, i viss män verkställda, på en utbyggnad av
denna vård. Å andra sidan får man inte gå i den fälla som f.d. JO Tor Sverne
pekat på i sin utredning om hemmen för särskilt noggrann tillsyn enligt LVU §
12. Där har det minskade upptagningsområdet inneburit atl klienter av olika
svårighetsgrad blandats, varav följt att den specifika kunskapen om de
svåraste grupperna uttunnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde därför även i fortsättningen vara nödvändigt med samarbete inom större
regioner än länen. Detta är emellertid inte något som behöver medföra krav på
återgång till statligt huvudmannaskap. Nämnden tror heller inle att det finns
politiskt underlag för en sådan ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting har förståelse för att beredningens förslag mäste tvinga fram
resurser till bättre vård och tidigare ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottets
konkreta erfarenheter är alt den statsbidragsreformen som skett sedan 1983
varit nödvändiga för att förändra en stelnad inslilutionsstruktur men atl del
inte i längden är rimligt att verkställighet av enligt lag utdömd tvångsvård
skall vara beroende av olika huvudmäns eventuella frivilliga engagemang och
vilja att satsa på ekonomiskt riskfyllda institutionsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan därför sägas, atl utskottet anser lagförslaget i sin helhet som en bra och
logisk utveckling mot bakgmnd av de erfarenheter och kunskaper som finns i dag
omkring missbmkssituationen i landet, men alt de konstruktiva ambitionerna
riskerar alt raseras om resurser till kvalitativt god vård inte tillskapas.
Vidare är det realistiskt att tro, atl en vårdlag — oavsett hur den utformas -
enbart kan vara etl komplement till mer grundläggande generella socialpolitiska
åtgärder för att förhindra uppkomst och vidmakthållande av missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
missbruksvården lider av allvarliga resursproblem. Om tillräckliga resurser
hade avsatts för förebyggande vård och frivillig värd.så atl denna blivit effektiv
och attraktiv, så hade behovet av tvängsingripande sannolikt kraftigt
reducerats. Ökad satsning på vård i elt tidigt stadium hade sannolikt också
bidragit till en lägre totalkostnad för samhället, genom all vårdtiderna
förkortals och bättre rehabiliteringsresultat uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser också all ökade resurser bör ges som stöd till frivilliga<br>
organisationer som är en viktig resurs i missbruksvården. Frivilligorgani<br>
sationernas insatser är ett värdefullt komplement lill samhällets värd och<br>
ansvar både i del förebyggande arbetet och i det nätverk som bör finnas<br>
runt missbmkaren.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO anser alt den
väsentligaste åtgärden inom missbmksvården för att Prop. 1987/88:147 uppnå
elt förbättrat vårdresultat är atl utöka resurserna. Delta krävs för atl Bilaga
3 möjliggöra en satsning på personalen. Det gäller alt satsa på lönerna,
utbildning, metodutveckling och forskning, yrkesrollsutveckling och arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACOISR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
allvarligt problem är att del för närvarande i stort sett saknas LVM-en-heter i
landet. Även om en viss planerad utbyggnad pågår, torde inom överskådlig
framlid antalet vårdplatser på LVM- instilutioner vara gravt
underdimensionerat. Det är också väsentligt att andra vårdresurser för
missbrukargrupperna i form av polikliniker och missbmksteam bibehålls och
förstärks och inle försvinner som pä vissa håll i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
anser att tvångsvärden i fortsättningen mäste ha högt ställda
rehabiliteringsmål. Detta kräver en ny typ av kvalificerad tvångsvård som i
stort sett saknas i dag. LVM-vården mäste rustas upp. Kunskaps- och
metodutvecklingen mäste stimuleras, löner och andra anställningsvillkor för
personalen måste förbättras. Dessutom bör särskilda ekonomiska satsningar
göras i form av elt särskilt statsbidrg för alt utveckla LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
vill starkt understryka behovet av en sådan satsning. Tvångsvården mäste
utvecklas. Den riskerar annars alt bli en form av förvaring utan särskilt
framgångsrika resultat. Effektiv vård kräver kunnig och engagerad personal.
Kraftiga satsningar på personalen — säsom beredningen föreslår - är en
avgörande förutsättning för att utveckla missbrukarvårdens kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar dock atl hela missbmkarvårdens status måste höjas. Inte minst den
kommunala socialtjänsten som ju under många år fått vidkännas sämre resurser
och ett försämrat arbetsklimat. En viktig del av samhällets stöd till
missbrukarvården är därför enligt vår uppfattning en kraftig ekonomisk satsning
på såväl metodutveckling och kunskapsuppbyggnad som personalutveckling för alt
få till stånd etl nyll engagemang och ett nytt intresse för missbrukarvården
överhuvudtagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behandlingshemmens
riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
tvångsvårdens roll i missbmksvården fastställs av statsmakterna, är del därför
enligt BRF:s mening rimligt alt en utökad tvångsvård åtföljs av ett ökat
ekonomiskt åtagande från statens sida. Detta riktade bidrag till LVM-vården bör
också kompletteras med ett rejält påslag av det generella bidraget, som varil
oförändrat under en tvåärsperiod. I resurstillskottet bör också medräknas
ökade utbildningsinsatser och personalför-slärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFHL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFHL
uppfattar det ekonomiska lägel inom vårdsektorn så, alt det inte<br>
finns utrymme för både en kraftig utbyggnad av den frivilliga narkoman<br>
vården i form av särskilda öppenvårdsenheter (narkomanvärdsbaser) och<br>
ett differentierat utbud av bra behandlingshem och en samtidig kraftig<br>
utbyggnad av LVM-vården i enlighet med beredningens förslag. Del ena</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
ske på det andras bekostnad och en prioritering måste företas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RFHL bedömer det sä att
satsningen i första hand måste göras inom Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>öppenvårdssidan (så alt
dyr tvångsvård kan förebyggas) och pä bra be- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handlingshem som kan ges
ekonomiskt utrymme för utvecklingsarbete, så</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att missbrukargrupper som
i dag hamnar i marginalen kan erbjudas bra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>narkomanvård och gmpper
som man i dag har problem med kan erbjudas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en bättre värd. Vägen lill
framgång för svensk narkomanvård går via</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunskaps- och
metodutveckling och god framförhällning i rekrytering och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utbildning av morgondagens
personal. Den vägen blir svårframkomlig om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beredningens förslag om
utvidgad tvångsvård går igenom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verdandi
kräver bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
resurser satsas på att bygga ut vårdformer som bygger på frivillighet och
samspel med den enskilde. I dag kan samhället inle tillgodose den efterfrågan
som finns på goda värdinsatser. Del behovet behöver täckas i stället för att
satsa resurser på en tvångsvård som ingen vill ha och som därför inte blir
framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
det måste finnas kvalificerade vårdallernativ även för de missbmkare som är i
svagast situation. De insatser som för närvarande görs för att bygga upp
kvalificerad vård kommer inle de sämst ställda missbrukarna fill dd.
Utbyggnaden görs i stor utsträckning i privat regi och vänder sig lill i första
hand missbmkare med relativt ordnad social situation och god prognos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AL/?0
föreslår bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ett utökat ekonomiskt stöd till klientrörelsen snarast möjliggörs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
ekonomiska resurser ställs till förfogande för utbildning i bl. a. motivation
gällande personal på LVM-hem, socialsekreterare saml annan personal inom
missbmksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
behandlingsinnehållet på befintliga LVM-institufioner utreds och förbättras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
resurserna för öppenvården utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/OCr/NTO
framhåller bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovan
har konstaterats alt kriminalvården saknar resurser för att i tillfredsställande
omfattning kunna sälta in nödvändiga sociala stöd- och behandlingsåtgärder.
Detsamma gäller, som tidigare betonats, socialtjänsten. Missbmksarbetet och de
förebyggande insatserna är till följd av samhällets ekonomiska svårigheter lågt
prioriterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första nödvändig uppgift är nu att förhindra socialtjänstens urholkning. Både
samhällsinstanserna och de frivilliga organisationerna måste ges tillräckliga
personella och ekonomiska förutsättningar för atl bedriva meningsfullt
vårdarbete, inte minst bland dem som av fri vilja och egen kraft efterfrågar
sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oberoende
av inställning till tvånget som metod bland vuxna missbmkare måste det dock
framstå som meningslöst att utöka vårdtidens längd och grunderna för
tvångsingripanden om det inte samtidigt ställs erforderliga ekonomiska resurser
till förfogande. Vårdmetoderna måste utvecklas. Del är inte rimligt att
finansiera fortsatt och utökad tvångsvård (med tvivdakfi-ga behandlingsresultat)
pä bekostnad av social service och förebyggande insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Övriga
förslag</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:305.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.1 Särskilda
befogenheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av remissinstanserna vill utvidga möjligheterna lill kontrollåtgärder under
vårdtiden enligt LVM. RÅ anser att en "fullständig kroppsbesiktning bör
kunna göras när missbukaren vårdas på ett LVM-hem". Kammarrätten i
Stockholm framhåller att domstolen i tidigare yttrande ifrågasatt om inte
regler motsvarande dem i 52 a-c §§ lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
rörande kroppsbesiktning och föreläggande att lämna urinprov bör införas i
LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
vidhåller alt en sådan lösning är motiverad. Med tanke på spridningen av AIDS
bland spmtnarkomaner bör även föreläggande att lämna blodprov kunna komma i
fråga. Tilläggas kan att inom kriminalvården AIDS-test erbjuds vid intagning
och att erbjudandet accepteras av de flesta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Vilande LVM-beslut och "tvångsvist<br>
kontaktmannaskap''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
föreslår alt rättens beslut om vård enligl LVM upphör alt gälla om vården inte
har påbörjats inom fyra veckor från den dag beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län avstyrker förslaget. Ett beslut om tvångsvärd bör
verkställas relafivt omgående. Det finns, enligt länsstyrelsen, annars en risk
atl liden används som "en form av villkorligt anstånd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser föreslår att fristen föriängs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fristen
skulle kunna förlängas lill förslagsvis sex månader och ett nytt begrepp
införas i lagen - nämligen anstånd med verkställighet. Under denna tid kan
socialnämnden aktivt verka för att ge klienten erforderligt stöd i form av
bostad och arbete eller utbildning samt i övrigt personligt stöd eller
behandling för att klienten skall kunna varaktigt komma ifrån sitt missbruk.
Troligen skulle många, vilka annars intas på LVM-hem, härigenom kunna
kvarstanna ute i samhället och vårdas genom frivillig medverkan och således
antalet tvängsvårdade minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
ifrågasätter också om inte nägon form av "tvångsvisa förebyggande
ätgärder" eller "tvångsvist kontaktmannaskap eller övervakning"
vore värt atl pröva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man med förebyggande åtgärder, som efter beslut av länsrätt tvingades på en
missbmkare, kunde undvika bara några få fall av tvångsvård, vore en bestämmelse
i någon fnän motsvarande 14-15 §§ nykterhelsvårdslagen att förorda. Främst de
unga missbrukarna skulle man kunna nä med sådana åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RNS anser att fristen för
verkställigheten av etl LVM-beslut bör förlängas Prop. 1987/88:147 från
föreslagna fyra veckor till sex månader. RNS anser vidare att förslaget
Bilaga 3 saknar s. k. mdlanåtgärder, dvs. mindre men tvingande åtgärder, genomförda
i hemkommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RNS
anser det vara både humant och ekonomiskt att införa någon eller några
mdlanåtgärder såsom föreskrift och övervakning. Dessa åtgärder skulle i så fall
beslutas av SN och kunna överklagas till länsrätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FMN
tar inle uttryckligen ställning i dessa frågor men ifrågasätter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
man helt skall utesluta s.k. "mdlanåtgärder" exempelvis "vilande
LVM-beslut" med föreskrifter om alt påbörja behandling. Med nuvarande och
föreslagen utformning av lagen blir det en "antingen eller"
situation. Dvs. antingen frivilliga åtgärder eller institutionsplacering i vart
fall inledningsvis. Jämför exempelvis kontraklsvärdens möjligheter. Dessa
ställer emellertid ytteriigare krav pä kvalificerade resurser inom den öppna
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens lagförslag</span><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vård av missbrukare i vissa fall </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ De i I §
socialtjänstlagen (1980:620) angivna målen för samhällets socialtjänst skall
vara vägledande för all värd som syftar till att hjälpa enskilda människor atl
komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande
medel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och
integritet och skall sä långt det är möjligt utformas och genomföras i
samverkan med den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vård inom
socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom enligt bestämmelserna
i socialtjänstlagen (1980:620). En missbrukare skall dock beredas vård
oberoende av eget samtycke under de fömtsättningar som anges i denna lag
(tvångsvård).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller
bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte nägot annat anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Tvångsvården skall syfta till atl motivera
missbrukaren atl frivilligt<br>
medverka lill fortsatt behandling och stöd för att komma ifrån sill miss<br>
bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredande av vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Tvångsvård skall beslutas, om nägon till följd av ett
fortgående<br>
missbruk av alkohol, narkotika eller annat beroendeframkallande medel är<br>
i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inle kan<br>
tillgodoses enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller pä nägot annat sätt och<br>
han till följd av missbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för
allvarlig fara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppenbarligen
äventyrar sina levnadsförhållanden i övrigt, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan befaras
komma all allvarligt skada sig själv eller någon närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, hindrar detta
inle etl beslut om tvångsvärd enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Länsrätten
beslutar om beredande av tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Myndigheter
som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga
att anmäla till länsstyrelsen om de får kännedom om alt någon kan antas vara i
behov av vård enligt denna lag. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom
hälso- och sjukvården i vidare män än som följer av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En läkare skall göra anmälan fill länsstyrelsen, om han i
sin verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer i
kontakt med någon som kan antas vara i behov av vård enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna lag
och han bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vård eller
behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hälso- och
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 § Länsstyrelsen skall
inleda utredning, när den genom anmälan enligt Prop. 1987/88:147<br>
6 § eller på något annat sätt har fält kännedom om att det kan finnas skäl
Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>atl bereda nägon
tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
som anges i 6 § första stycket är skyldiga att lämna länsstyrelsen alla
uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När en fråga uppkommit om att
bereda en missbrukare tvångsvård skall socialnämnden lämna länsstyrelsen en
redogörelse för missbrukarens förhållanden samt för tidigare vidtagna och för
planerade åtgärder. Socialnämnden skall också ange i vilket hem intagning kan
ske och vilken vård utanför hemmet som planeras, om intagning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall i samband
med att redogörelsen enligl 8 § upprättas utse en tjänsteman hos nämnden som
skall svara för kontakterna med missbmkaren och med olika vårdgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När utredningen har inletts
skall länsstyrelsen, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om
läkarundersökning av missbrukaren saml utse en läkare för undersökningen.
Läkaren skall i elt intyg ange missbrukarens aktuella hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anser länsstyrelsen efter
utredning att det finns skäl alt bereda någon tvångsvård, skall länsstyrelsen
ansöka om sådan vård hos länsrälten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ansökan skall fogas de uppgifter socialnämnden lämnat enligt 8 § och, om det
inte möter synnerligt hinder, etl läkarintyg om missbmkarens aktuella
hälsolillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ansökan inle innehåller läkarintyg eller om det behövs av något annat skäl, får
rätten besluta om läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Har rätten beslutat om tvångsvård skall socialnämnden se lill att<br>
beslutet verkställs genom atl missbmkaren bereds vård i elt hem som<br>
avses i 22 § eller, i fall som avses i 24 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättens
beslut upphör alt gälla, om vården inte har påbörjats inom fyra veckor frän den
dag då beslutet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
upphör också att gälla om missbrukaren, sedan vården har påbörjats, under minst
sex månader i följd antingen har vistats olovligen utanför ett hem som avses i
22 § eller varit intagen i häkte eller kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omedelbart
omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Socialnämnden eller polismyndigheten fär besluta att en missbmka<br>
re omedelbart skall omhändertas, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. det
är sannolikt atl han kan beredas vård med slöd av denna lag, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. rättens
beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att han kan antas<br>
få sill hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han inle får omedelbar vård,<br>
eller på gmnd av all del fördijgger en överhängande risk för att han lill följd<br>
av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller nägon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om
omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som
nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
länsstyrelsen har ansökt om tvångsvård, fär även rätten besluta att<br>
missbmkaren omedelbart skall omhändertas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § En läkare skall göra anmälan fill socialnämnden,
om han i sin Prop. 1987/88:147<br>
verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas omedelbart Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behöva las om hand enligt denna lag och han bedömer atl
denne inte kan beredas tillfredsställande värd eller behandling genom läkarens
egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Har socialnämnden eller polismyndigheten beslutat om
omedelbart<br>
omhändertagande, skall beslutet genast underställas länsrätten eller, om<br>
beslutet har fattats efter det att länsstyrelsen har ansökt om tvångsvård,<br>
den rätt som prövar frägan om värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har
polismyndigheten fattat beslutet, skall myndigheten genast underrätta
socialnämnden om sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Innan ett beslut om omedelbart omhändertagande
underställs rätten<br>
skall den myndighet som fattat beslutet, om det inte möter hinder, låta den<br>
omhändertagne få del av handlingarna i ärendet saml underrätta honom om<br>
hans rätt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yttra sig
skriftligt lill rätlen inom en viss angiven tid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>begära muntlig
förhandling, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erhålla
rättshjälp genom offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten skall också upplysa honom om att rätten kan
komma att avgöra målet även om yttrande inte lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Rätten skall så snart det kan ske och senast inom
fyra dagar från det<br>
att beslutet underställdes rätten eller, om beslutet inte är verkställt när det<br>
underställs, från det att beslutet verkställdes, pröva om omhändertagandet<br>
skall bestå. Denna tid får förlängas lill en vecka, om del på grund av någon<br>
särskild omständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det inte finns skäl för omhändertagande, skall rätten
genast upphäva beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Om omhändertagande har beslutats enligt 13 § första
eller andra<br>
stycket, skall ansökan om tvångsvård ha kommit in lill länsrätten inom en<br>
vecka från det länsrätten meddelade beslut att omhändertagandel skulle<br>
beslå. Har ansökan inle kommit in inom denna lid eller finner länsrätten att<br>
det inte längre finns skäl för omhändertagande, skall länsrätten upphäva<br>
beslutet om omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt beslut om omhändertagande upphör att gälla när rätlen
avgör frågan om vård enligt denna lag eller om den omhändertagne häktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Socialnämnden skall se fill att den som är
omhändertagen enligt 13 §<br>
utan dröjsmål bereds vård i etl hem som avses i 22 § eller, i fall som avses i<br>
24 § första stycket, på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdtid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Tvångsvården skall upphöra så snart syftet med vården
är uppnått<br>
och senast när vården har pågått i sex månader (vårdtid). Vården skall<br>
anses påbörjad när missbmkaren på gmnd av beslut om omedelbart om<br>
händertagande eller tvångsvård inställt sig vid eller förts till ett hem som<br>
avses i 22 § eller ell sjukhus. Vården upphör genom beslut om utskrivning<br>
enligl 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21 § Som vårdfid räknas
inle den tid då missbrukaren</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>olovligen vistas utanför elt
hem som avses i 22 § eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>är häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Tvångsvård lämnas genom hem som drivs av landstingskommuner<br>
eller kommuner och som är särskilt avsedda alt lämna vård enligl denna lag<br>
(LVM-hem). Ett sådant hem skall ledas av en styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
föreslär värden vid hemmet i den män uppgiften inte har överlåtits på en
särskild föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För missbrukare som behöver
stå under särskilt noggrann tillsyn skall del finnas LVM-hem som är anpassade
för sådan tillsyn. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
socialstyrelsen beslutar vilka hem som skall vara sådana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Värden skall inledas på
sjukhus, om fömtsättningar för sjukhusvärd är uppfyllda och del anses lämpligt
med hänsyn till den planerade vården i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nägon behöver sjukhusvård under vårdtiden, skall han beredas tillfälle till
sådan värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
vid den sjukhusenhet där missbmkaren värdas skall se till atl socialnämnden
eller den som förestår vården vid LVM-hemmet genast underrättas, om missbmkaren
önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Överläkaren får besluta alt
missbrukaren skall hindras att lämna sjukhuset under den tid som behövs för atl
säkerställa att missbmkaren kan föras över till etl LVM-hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Om intagning i och om utskrivning från elt LVM-hem beslutar den<br>
som förestår vården vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som förestår vården vid ett LVM-hem får besluta att en intagen skall flyttas
till elt annal LVM-hem, om det anses lämpligt från vårdsynpunkt och den som
förestår vården vid det andra hemmet samtycker till överflyttningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som förestår vården vid
ell LVM-hem skall fortlöpande hålla socialnämnden underrättad om hur vården
framskrider och samråda med nämnden i alla frågor av vikt. Före överflyttning
till elt annat hem och före utskrivning skall samråd alllid ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som föreslår värden vid
ett LVM-hem skall, sä snart det kan ske med hänsyn till den planerade vården,
besluta att den intagne skall beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet
för vård i annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall se lill att sådan vård anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förutsättningar för vård i annan form inte längre föreligger, får den som
förestår vården vid LVM-hemmet besluta att missbrukaren skall hämtas fillbaka
fill hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Innan värd i annan form
påbörjas skall socialnämnden, i samråd med den intagne och den som förestår
vården vid LVM-hemmet, upprätta en plan för den fortsatta vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har en intagen vistats i
ett LVM-hem i tre månader ulan att vård i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annan
form kommit till stånd, skall föreståndaren anmäla detta till hem-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mets
styrelse och ange orsaken till det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30 §
Socialnämnden skall aktivt verka för all den enskilde efter vårdti- Prop.
1987/88:147<br>
den får bostad och arbete eller utbildning samt se till all han får
personligt Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stöd eller
behandling för att varaktigt komma ifrån sitt missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SärskUda befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
vårdas enligl denna lag i etl LVM-hem får inle inneha alkoholhaltiga drycker,
narkotika eller andra beroendeframkallande medel, eller injektionssprutor
eller kanyler eller andra föremål som är särskilt ägnade att användas för
missbruk av eller annan befattning med narkotika. Han får inte heller inneha
något annal som kan vara lill men för vården eller ordningen vid hemmet.
Påträffas sädan egendom som nu angetts, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om del anses
påkallat, får den som vårdas enligt denna lag kroppsvisileras eller ytligt
kroppsbesikfigas, när han kommer till LVM-hemmet, för kontroll av alt han inte
bär på sig något som han inle fär inneha där. Detsamma gäller om det under
vistelsen i hemmet uppkommer misstanke att sädan egendom skall påträffas hos
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiklning får inte göras
mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. All den hänsyn som
omständigheterna medger skall iakttas. Om möjligt skall ett vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i 31 och 32 §§ skall gälla för alla som vårdas i etl LVM-hem, om
del är nödvändigt för alt genomföra värden och upprätthålla ordningen vid
hemmet och regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen
medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
vårdas enligt denna lag i ett LVM-hem för särskilt noggrann tillsyn får
hindras att lämna hemmet och i övrigt underkastas den begränsning av
rörelsefriheten som är nödvändig för att vården skall kunna genomföras. Hans
rörelsefrihet får också inskränkas när det behövs av hänsyn till andra intagnas
eller fill personalens säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Försändelser
till den som vårdas enligt denna lag i elt LVM-hem för särskilt noggrann
tillsyn får kontrolleras, om det behövs med hänsyn lill ordningen vid hemmet
eller till den intagnes särskilda förhållanden. Om en ankommande försändelse
innehåller egendom som inte får innehas enligt 31 §, får egendomen omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har alkoholhaltiga
drycker, narkotika eller andra beroendeframkallande medel omhändertagits
enligt 31 eller 35 § eller påträffats inom ett LVM-hem utan atl det finns nägon
känd ägare till dem, skall den som förestår vården vid hemmet låta förstöra
eller försälja egendomen enligl bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § I
första stycket lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhalfiga drycker m.m.
Belopp som erhålls vid försäljning tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delsamma skall gälla i fräga om injektionssprutor, kanyler
och andra föremål som är särskilt ägnade alt användas för missbruk av eller
annan befattning med narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om handläggningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 § Mål och ärenden enligt denna lag skall handläggas
skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>38 § I mål om beredande
av tvångsvård, där omhändertagande har beslu- Prop. 1987/88:147<br>
tals enligl 13 § första eller andra stycket, skall länsrätten ta upp målet
till Bilaga 4<br>
avgörande inom en vecka från den dag dä ansökan om värd kom in eller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
beslutet om omhändertagande har fattats efter det alt länsstyrelsen har ansökt
om vård, inom en vecka frän den dag då underställningen skedde. Om etl beslut
om omedelbart omhändertagande inle är verkställt när det underställs eller om
länsrätten har beslutat om omedelbart omhändertagande enligt 13 § tredje
stycket, skall målet las upp lill avgörande inom en vecka från den dag då
beslutet verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrälten
får förlänga dessa tider, om det behövs ytterligare utredning eller om någon
annan särskild omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
I mål om beredande av tvångsvård skall länsrätten och kammarrät<br>
ten hälla muntlig förhandling, om detta inle är uppenbart obehövligt. I<br>
andra mäl enligt denna lag prövar rätlen om del finns skäl atl hälla muntlig<br>
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon part begär muntlig förhandling, skall sådan hållas. Parterna skall
upplysas om sin rätt att begära munfiig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en enskild part som har kallats vid vite atl inställa sig personligen fill en
förhandling uteblir, fär rätlen förordna atl han skall hämtas till rätten
antingen omedelbart eller till en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid handläggning i kammarrätt
av andra mål enligt denna lag än mäl om omedelbart omhändertagande skall
nämndemän ingå i rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I mål och ärenden enligt
denna lag får delgivning med den enskilde inle ske med tillämpning av 12 eller
15 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om offentligt biträde och
annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns bestämmelser i
rätishjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om omhändertagande
enligl 13 § gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om överflyttning enligl 25 § andra stycket får förordnas atl gälla omedelbart,
om det behövs från vårdsynpunkl. Andra beslut av den som förestår vården vid
ett LVM-hem gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
får förordna att beslut som rätten har meddelat skall gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Beslut av den som förestår vården vid ell LVM-hem får överklagas<br>
av den enskilde hos länsrätten, om beslutet avser överflyttning enligt 25 §<br>
eller avslag på begäran om utskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
beslut enligt denna lag av den som föreslår vården vid ett LVM-hem får inte
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om läkarundersökning enligt 10 § eller 11 § tredje stycket får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överklagande
av rättens beslut om omhändertagande enligl 13 § är inte inskränkt fill viss
lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polishandräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §
Polismyndigheten skall lämna biträde för atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av
länsstyrelsen eller rätten föra en missbrukare fill en<br>
beslutad läkarundersökning,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av socialnämnden
föra den som skall beredas vård eller Prop. 1987/88:147 som är omedelbart
omhändertagen enligt denna lag till etl LVM-hem eller Bilaga 4 sjukhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren i
fall som avses i 24 § tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som
är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till etl LVM-hem saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på begäran av den som förestår
vården vid etl LVM-hem efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas
in i hemmet eller som vårdas där med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Atalsprövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>46 §
Är någon som har beretts värd med stöd av denna lag misstänkt för<br>
brott, för vilkel inle föreskrivs strängare straffan fängelse i etl är och som<br>
hör under allmänt åtal, samt har brottet begåtts innan värden påbörjades<br>
eller under vårdtiden, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske.<br>
Styrelsen för del hem där den misstänkte vårdas eller, om vården har<br>
upphört, socialnämnden skall därvid höras om del inle är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Med socialnämnden avses i denna lag socialnämnden i den kommun<br>
som enligl 3 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansvaret för alt den enskilde<br>
får det stöd och den hjälp som han behöver. Atl överflyttning av ärenden<br>
till en annan socialnämnd kan ske i vissa fall framgär av 72 § socialtjänst<br>
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
länsstyrelsen avses i denna lag länsstyrelsen i del län, inom vilket den ansvariga
kommunen är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsvård enligl 5 § och med anledning av omhändertagande enligt 13 §
fallas av länsrätten i det län som anges i andra stycket. Den länsrätt som
meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses 144 § första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Landstingskommunen eller kommunen fär för elt LVM-hem anting<br>
en utse en särskild styrelse eller uppdra ål någon annan nämnd att vara<br>
styrelse. Tvä eller flera LVM-hem kan ha en gemensam styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) gäller i fill-lämpliga delar i
fråga om en särskild styrelse, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om antalet ledamöter m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om valbarhet
m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om rätl till ledighet från
anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om mandattid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ tredje stycket om verkan av
ledamots avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om ordförande och vice
ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om tid och plats för
sammanträde saml om närvarorätt vid sammanträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om suppleants tjänstgöring m.
m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ första stycket om
beslulförhel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om beslutsförfarande och
protokoll m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om delgivning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ om reglemente och delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första stycket eller 6 §
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstinget
eller kommunfullmäktige får besluta alt även andra än leda<br>
möter eller suppleanter i styrelsen får närvara vid styrelsens sammanträ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
och delta i överläggningarna men ej i besluten samt få sin mening Prop.
1987/88:147<br>
antecknad i protokollet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I
januari 1989, då lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall skall upphöra
att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den gamla lagen gäller dock
fortfarande när ansökan om vård med stöd av den lagen har kommit in till
länsrätten före den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har ell beslut fatlats om
omhändertagande enligt 8 § i den gamla lagen och har ansökan om vård inte kommit
in till länsrätten före den I januari 1989, skall beslutet anses som ett beslut
enligt 13 § i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag dier i en
författning som har beslutals av regeringen hänvisas lill den gamla lagen,
skall hänvisningen i stället avse denna lag. Hänvisas det lill en föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall den nya föreskriften
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147 Bilaga 4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 11, 47 och 49 skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialtjänstlagen
(1980:620)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel. Insatser för barn och ungdom bör därvid ägnas
särskild uppmärksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall genom information fill myndigheter, grupper och enskilda och genom
uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de
hjälpmöjligheter som finns. Nämnden skall även stödja den enskilde
missbrukaren och se till atl han får den hjälp eller värd som behövs för att
komma ifrån missbruket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall genom information till myndigheter,
grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar
av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
skall aktivt sörja för atl den enskilde missbmkaren får den hjälp och vård som
han behöver för alt komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med
den enskilde planera de stöd-och hjälpinsatser som behövs och noga följa den
planlagda vården.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag
alt besluta på socialnämndens vägnar får inte avse vad som ankommer pä
nämnden enligt 2, 5, 6 och 8 a §§, 11 § första och andra styckena, 17 §
tredje stycket saml 18 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård
av unga.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag alt besluta på socialnämndens vägnar får inle
avse vad som ankommer på nämnden enligl 2, 5, 6 och 8 a §§, 11 § första och
andra styckena, 17 § tredje stycket och 18 § lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om värd av unga samt 13 § lagen (1988:000) otn vård av missbrukare
i vissa fall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de kommuner där sociala dislriklsnämnder inle har
inrättats får dock beslutanderätten i frågor som avses i första stycket uppdras
åt en särskild avdelning som beslår av ledamöter eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätl
att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29
§ första stycket och i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om räll
att i vissa fall falla beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29
§ första stycket samt i lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om värd a/
unga och lagen (1988:000) om vård av missbrukare i vissa fall.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1985: 395.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-03-07</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. regeringsrådet Nordlund, regeringsrådet Bouvin, justitierådet Lind.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
protokoll vid regeringssammanträde den </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>febmari
1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Sigurdsen beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om vård av missbrukare i
vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Christina Bergenstrand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om vård av missbrukare i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att en ny lag ersätter lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa
fall. I stor utsträckning har emellertid nu gällande bestämmelser överförts
till den nya lagen med endast redaktionella ändringar. Lagrådets granskning
har koncentrerats till de nya regler som införts saml de sakliga ändringar och
tillägg som gjorts i de nu gällande bestämmelserna. Granskningen har gett
anledning till synpunkter och förslag endast i fråga om följande paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om syftet med tvångsvården får belydelse när del gäller att avgöra när
tvångsvården skall upphöra (jfr 20 §). Av specialmotiveringen framgår att
avsikten är att det fortlöpande skall prövas, om en missbmkare som
tvängsvårdas blivit så motiverad all han bedöms klara fortsatt behövlig vård i
frivilliga former. Delta förutsätter att man prövar dels om missbrukaren menar
allvar med en förklaring om att han går med på frivillig vård, dels om han är i
stånd alt medverka i erforderlig behandling ulan någon form av tvång. För alt
den avsedda innebörden skall komma till tydligare uttryck i lagtexten föreslår
lagrådet atl 3 § ges följande lydelse: "Tvångsvården skall syfta till atl
motivera missbrukaren så alt han kan antas vara i stånd alt frivilligt medverka
lill fortsatt behandling och ta emot stöd för alt komma ifrån sitt
missbmk."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna paragraf utvidgas LVM-lagsfiflningen till atl omfatta även<br>
beroendeframkallande medel. Av remissen framgår atl avsikten härmed är<br>
bl. a. atl möjliggöra tvångsvård av sådana personer som missbrukar flykti<br>
ga lösningsmedel som inandas i berusningssyfte. Häremot finns intet att<br>
invända.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna lagregeln
kommer emellerfid atl medföra alt även miss- Prop. 1987/88:147 bmk av
beroendeframkallande läkemedel, som inte är klassificerade som narkotika, kan
leda till tvångsvård. Med narkotika förstås läkemedel eller hälsofarliga varor
med starkt vanebildande egenskaper eller varor som med lätthet kan omvandlas
lill sådana varor och som antingen kontrolleras enligl internationella
överenskommelser eller av regeringen förklarats skola anses som narkotika.
Enligl vad som under lagrådsbehandlingen upplysts av chefen för
socialstyrelsens läkemedelsavdelning ger dessa regler om narkotikaförklaring
tillräckliga möjligheter atl komma lill rätta med missbruksproblem när del
gäller beroendeframkallande läkemedel. Samtidigt fyller regleringen högt
ställda krav på rättssäkerhet genom atl del vid varje tillfälle står klart vad
som är all anse som narkotika. Det kan knappast anses nödvändigt atl vid sidan
av regleringen rörande narkotika ha bestämmelser om tvångsvård av den som
missbrukar icke narkotikaklassade läkemedel eller substanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
"beroendeframkallande medel" förekommer visserligen i annan
lagstiftning. Begreppet är emellertid oklart fill sin innebörd och kan tolkas
sä vidsträckt alt det innefattar exempelvis tobak. En storrökare kan i vissa
fall anses utsätta sin fysiska hälsa för allvarlig fara och inte sällan saknar
han förmåga att genom frivillig medverkan komma ifrån sitt missbmk. Det faller
dock knappast nägon in att en sådan person skall kunna utsättas för tvångsvård.
Men del är ändå inte acceptabelt att i lagtexten använda sådana begrepp som
formalitet kan tolkas på nämnda sätt. Det kan leda till minskad respekt för
lagsfiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
förordar att förslaget begränsas så alt begreppet "beroendeframkallande
medel" ersätts med "flyktiga lösningsmedel". I konsekvens härmed
bör motsvarande ändring göras i 31 och 36 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagens situation torde en sådan begränsning inte leda fill alt tvångsvård av
missbrukare inte kan fillgripas i fall när del skulle vara angeläget. Om i
framtiden nya medel börjat missbrukas på etl sätt som bör ge anledning till
tvångsvård är det bättre atl då komplettera uppräkningen i paragrafen med denna
typ av missbruksmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl som anförts i remissen för alt ur de nuvarande legala förutsättningarna
för tvångsvård utmönstra kravet alt värdbehovet skall vara trängande finner
lagrådet övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller specialindikafionerna i punkterna 1, 2 och 3 anser lagrådet att
formuleringen av punkten 2 inte ger ett adekvat uttryck för vad som åsyftas i
motiven. Formuleringen kan tolkas så att del skulle räcka för ingripande att
missbmkaren riskerar att inle kunna fortsätta i sina levnadsförhållanden, dvs.
i sitt arbete och i sina övriga sociala relationer. Enligl motiven skall
indikationen ta sikte på att missbmkaren är på väg atl hamna i ett socialt
"utanförskap", dvs. att helt slås ut från arbetsmarknad eller
utbildning, att förlora möjligheterna till ett normalt boende och alt inle
längre kunna upprätthålla normala sociala relationer. Det fortgående missbmkel
skall näst intill omintetgöra missbmkarens möjligheter att under läng tid
framöver leva elt människovärdigt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund anser lagrådet det önskvärt alt välja en formulering<br>
av den sociala indikationen som inle anknyter lill missbrukarens aktuella</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>levnadsförhållanden utan
pekar pä de yttersta sociala konsekvenserna av Prop. 1987/88:147 missbmkel.
En formulering som uppfyller detta önskemål är alt missbmkaren lill följd av
missbruket "löper en uppenbar risk att föröda sitt liv". Lagrådet
förordar all punkten 2 i paragrafen formuleras på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av paragrafen kan del förekomma att tvångsvården upphör utan att syftet
med vården har uppnåtts. Missbrukaren kan alltså inte antas ha övervunnit sitt
missbruk eller vara i stånd alt frivilligt medverka till fortsatt behandling
och ta emot slöd för atl komma ifrån sitt missbruk. Fråga uppkommer då hur
snart efter utskrivningen etl nytt beslut om tvångsvärd kan fattas. Frägan har
inte behandlats i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
möjligheten enligt gällande lag att förlänga värdtiden slopats i förslaget,
måste en ny vårdperiod pä LVM-hem föregås av ett nytt beslut av länsrätten om
tvångsvård, tillkommet i den ordning som anges i 4-11 §§. Länsstyrelsen måste
pä nytt pröva om det finns skäl all ansöka om tvångsvård hos länsrälten. Därvid
kommer särskilt i biickpunkten om den utskrivnes missbruk, trots den
tilländagångna värdperioden om sex månader, kan betraktas som fortgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del inte kan anses atl den utskrivne är hemfallen åt ett fortgående missbruk,
får ett nytt beslut om tvångsvård inle meddelas förrän missbruket har pågått
så läng tid efter utskrivningen att det kan betecknas som fortgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
motsvarande prövning måste göras beträffande övriga förutsättningar för
tvångsvärd som anges i 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
måste räkna med möjligheten att del kan finnas missbrukare som även vid
sexmånaderslidens utgång är hemfallna åt etl fortgående missbruk. Av
bestämmelsen om längsta vårdtid följer att en sådan missbrukare inte omedelbart
efter sexmånaderslidens utgång kan ånyo omhändertas för tvångsvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
36 § i förslaget skall den som föreslår vården vid ett LVM-hem låta förstöra
eller försälja alkoholhaltiga drycker, narkotika eller andra beroendeframkallande
medel som omhändertagils enligt 31 eller 35 § eller påträffats inom elt
LVM-hem utan atl del finns någon känd ägare till dem. Detsamma skall gälla i
fråga om bl. a. injektionssprutor och kanyler. Beslut att förstöra eller
försälja egendom av nu nämnt slag kan enligt 44 § andra stycket i förslaget
inle överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänsk<br>
liga rättigheterna och de grundläggande friheterna föreskrivs aft envar<br>
skall, när det gäller att pröva bl. a. hans civila rättigheter och
skyldigheter,<br>
vara berättigad lill opartisk och offentlig rättegång. Eftersom det enligt<br>
36 § kan bli fråga om en tvångsvis övergång av äganderätten till egendom<br>
och därmed en kränkning av civila rättigheter bör, för att artikelns krav<br>
skall uppfyllas, möjlighet öppnas att hos domstol överklaga beslut som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelats med slöd av 36
§. Med hänsyn härtill förordar lagrådet att 44 § Prop. 1987/88:147 första
stycket kompletteras så atl bestämmelsen kommer att avse även beslut om
förstörande eller försäljning av egendom enligl 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
socialnämnden eller polismyndigheten enligt 13 § i förslaget har beslutat om
omedelbart omhändertagande, skall beslutet enligt 15 § genast underställas
länsrälten eller i visst fall den rätt som prövar frågan om vård. Förslagets 44
§ innehåller inle någon bestämmelse om alt talan får eller inle får föras mot
socialnämndens eller polismyndighetens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
beslut av myndighet underställs högre instans har part möjlighet atl framställa
erinringar hos den instansen. Eftersom denna möjlighet inte alllid ger samma
garanti som en besvärsrätt för att partens synpunkter verkligen prövas, så har
underställningsbeslul ansetts kunna överklagas. Men i vissa fall har ett sådant
beslut likväl inte ansetts överklagbart, exempelvis då en lägre myndighet på
grund av ett falls brådskande natur fattar beslut som sedan skall underställas
(jfr Westerberg, Allmän förvaltningsrätt, 1978 s. 89). Då i 13 § första och
andra styckena är fråga om sådant beslut förordar lagrådet all 44 § fjärde
stycket får följande lydelse: "Beslut enligt 13 § första eller andra
stycket får inte överklagas. Överklagande av rättens beslut om omhändertagande
enligl 13 § tredje stycket är inte inskränkt till viss lid."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementet</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars
1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson,
Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Sigurdsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådels yttrande (beslut om
lagrådsremiss fatlat vid regeringssammanträde den 11 februari 1988) över
förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om vård av missbrukare i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).<br>
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om vård av missbrukare i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar atl lagrådet vid sin granskning av
förslaget lill en ny lag om tvångsvård av missbrukare i del väsentliga har
lämnat detta utan erinran. Endast i några avseenden, som jag lar upp i det
följande, har lagrådet funnit anledning fill synpunkter och förslag till
jämkningar. Med hänsyn till den debatt som från skilda utgångspunkter förs i
fräga om lagstiftningen på området finner jag del värdefullt atl
lagrädsremissens utformning av den nya lagen på detta sätt har kunnat godtas
från de aspekter - bl. a. i fråga om grundlagsenligheten - som lagrådet har all
beakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har förordat viss jämkning av 3 § i förtydligande
syfte. Paragrafen bör ändras enligt lagrådels förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande 4 § har lagrådet haft vissa erinringar mot
förslaget all, vid<br>
sidan av alkohol och narkotika, även missbruk av beroendeframkallande<br>
medel skall kunna leda till tvångsvård. Lagrådet har inget alt invända mol<br>
utvidgningen i vad den möjliggör tvångsvård av dem som missbrukar<br>
flyktiga lösningsmedel. En utvidgning därutöver lill främst beroendefram<br>
kallande läkemedel som inle är klassificerade som narkotika finner lagrå<br>
det dock inle nödvändig. Lagrådet anser alt paragrafen kan kompletteras i<br>
detta hänseende om del i framliden uppkommer elt behov av del. Jag kan<br>
hålla med om all det för dagen inle finns etl tydligt påvisbart behov av alt<br>
låta lagstiftningen omfatta sådana medel som inle är klassificerade som<br>
narkotika - bortsett från flyktiga lösningsmedel. Del kan därför finnas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anledning
alt avvakta med en sådan reglering och återkomma i frägan, om Prop.
1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behovet av lagstiftningsåtgärder blir mer uttalat. Jag
godtar således alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvidgningen i förhållande lill gällande lagstiftning får
la sikte pä flyktiga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lösningsmedel. Detta innebär, på sålt lagrådet förordat,
atl i förevarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>paragraf orden "beroendeframkallande medel" bör
ersättas med "flyktiga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lösningsmedel" och att motsvarande ändringar bör
göras i 31 och 36 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sädan ändring bör göras även i I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utformningen av den nya specialindikationen
i 4 § (den s. k. sociala indikationen) bedömer jag atl den formulering som
lagrådet har föreslagit något bättre än remissens ansluter till vad som avses.
Jag anser dock atl ordet "föröda" är något ålderdomligt och föreslår
därför alt ordet ersätts med etl modernare ord som lill sitt innehåll är
jämförbart med "föröda", nämligen "förstöra".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kompletterande sociala indikationen föreslås därmed
gälla fall då någon till följd av sitt missbruk löper uppenbar risk atl
förstöra sitt liv. För beslut om tvångsvård måste naturligtvis också
förutsättningarna i övrigt vara uppfyllda. Jag vill i delta sammanhang pä nytt
understryka atl avsikten med den sociala indikationen är all kunna ingripa pä
ett tidigare stadium av missbruket än vad som hittills har kunnat ske och all
den nya indikationen framför allt tar sikte på de yngre vuxna missbrukarna.
Tanken är alt ett ingripande skall kunna ske när etl missbruk är så omfattande
att uppenbara och betydande sociala skadeverkningar är nära förestående om
missbruket fortsätter, även om några allvarliga medicinska skadeverkningar
ännu inte har kunnat konstaleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inga erinringar mot lagrådets uttalanden i
anslutning lill 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag godtar lagrådets synpunkter beträffande 44 § och anser
att paragrafen bör ändras i väsentlig överensstämmelse med lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag göra elt påpekande beträffande
45 §. Enligt punkten 2 i denna paragraf ges socialnämnden rätt all begära
polishandräckning för all föra den som skall beredas vård eller som är
omedelbart omhändertagen enligt denna lag lill ell sjukhus. Elt behov av
polishandräckning för alt föra en missbrukare lill sjukhus kan också uppkomma
under vårdtiden. Som punkten 4 är utformad innefattar den en rätl för den som
förestår vården vid ett LVM-hem alt begära sådan handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts i
lagförslagels 7, 16, 31 och 45 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget lill lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620) har en redaktionell ändring gjorts i 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 LVM-vårdens resurser och innehåll</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 LVM-vårdens resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vård
enligt LVM skall lämnas genom hem som drivs av landstingskommuner eller
kommuner och som enligt en institutionsplan är särskilt avsedda att lämna sädan
vård. För de missbrukare som behöver särskilt noggrann tillsyn skall det finnas
hem som är anpassade för en sädan tillsyn. Den som är intagen på ett sädant hem
får hindras all avvika från hemmet. De övriga hemmen har inga
kvarhållningsmöjligheter. Däremot kan biträde av polis begäras för att
efterforska och hämta tillbaka en inlagen som avvikit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
platser vid LVM-hemmen har reducerats kraftigt under senare år och uppgår för
närvarande till närmare I 200 fördelade på 33 hem. Sju av hemmen är hem för
särskilt noggrann tillsyn med totalt 204 platser. Under år 1988 tillkommer
ytterligare tio sådana platser genom atl motsvarande antal platser vid elt av
de befintliga LVM-hemmen anpassas för särskilt noggrann tillsyn. Plalsantalet
vid LVM-hemmen har minskat med ca 250 sedan är 1982, då LVM trädde i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM-hemmen
varierar kraftigt i storlek. Del största har 80 och det minsta fem platser.
Närmare hälften av hemmen har mer än 40 platser. Utvecklingen går emellertid
mot mindre enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
samma period som plalsantalet minskat har antalet intagningar enligt LVM ökat
kraftigt. Ökningen uppgick lill 33% under åren 1982-1986. År 1986 gjordes drygt
I 200 intagningar enligt LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämförs
uppgifterna om antalet platser vid LVM-hemmen med antalet intagningar enligt
LVM, kan platsantalet synas mer än väl svara mot behoven. LVM-klienterna utgör
emellertid en minoritet av LVM-hemmens klienter. Huvuddelen av de missbrukare
som vårdas pä dessa hem har sökt sig dit frivilligt. Socialberedningens
kartläggningar visar alt endast 23% av de klienter som skrevs ul från
LVM-hemmen under det första halvåret 1986 hade vårdats enligl LVM; De övriga,
dvs. 77%, hade vårdals frivilligt enligl socialtjänstlagen. Andelen
tvängsvårdade klienter var högre vid hemmen för särskilt noggrann tillsyn (45%)
än vid de övriga LVM-hemmen (19%). Andelen tvängsvårdade klienter varierade
kraftigt mellan hemmen inom resp. kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
bilden hör också alt det har varil förenat med betydande svårigheter atl bereda
narkotikamissbrukare LVM-vård under de år lagen varit i kraft. Fram till för
ett par år sedan fanns del inga LVM-hem som anpassats för narkomanvård.
Samtliga hem var inriktade pä värd av alkoholmissbrukare och endast etl fåtal
var beredda all ta emot narkotikamissbrukare. Svårigheterna atl hitta lämpliga
placeringar har blivit större i takt med atl antalet narkotikamissbrukare som
dömts fill LVM-vård ökat. Enligl inlagningssla-fistiken svarade
narkotikamissbrukarna för 71 intagningar under år 1986 jämfört med 21 år 1982.
Enligl beredningen är emellertid antalet narkotikamissbmkare troligen
underskattat i den officiella statistiken. Länsstyrelsen i Stockholms län, som
svarar för det största antalet ansökningar som gäller narkotikamissbrukare,
redovisar i sin statistik atl 128 narkotikamissbrukare hade erhållit vård
enligl LVM under är 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
år 1986 tillskapades särskilda resurser för LVM-vård av narkotika-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>°</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>missbrukare.
Då tillkom LVM-hemmet Serafen (20 platser) i Stockholms Prop. 1987/88:147
kommun och den s. k. Avgiftningsenheten (fem platser) i Malmö kommun saml en
särskild avdelning (tio platser) på Frösö behandlingshem. Under år 1987 har
ytteriigare två sådana hem tillkommit, Råiambshov och Salber-ga med vardera tio
platser. Stockholms kommun, som är huvudman för båda dessa hem, planerar att
starta ytterligare tvä LVM-hem för narkotikamissbrukare under år 1988.
Samtliga LVM-platser som är speciellt avsedda för narkofikamissbrukare finns
på hem för särskilt noggrann tillsyn. Det hänger samman med atl huvudmännen
gjort bedömningen att LVM-vården för flertalet narkotikamissbrukare måste ske
på hem med kvarhållningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
framhåller all bristen på LVM-platser för narkotikamissbrukare har lett till
att den beslutade LVM-vården i vissa fall aldrig har kommit fill stånd eller, i
andra fall, atl ingen tagit initiafiv till LVM-vård, trots alt sådan vård
framstått som starkt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag återkommer till i det följande delar jag beredningens bedömning all
särskilda statliga medel bör anvisas för att påskynda utbyggnaden och
utvecklingen av LVM-vården för narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 LVM-vårdens innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar att det inte är möjligt all diskutera LVM-vårdens innehåll som om
del handlar om behandlingsmässigt enhetliga problem. Det finns avgörande
skillnader i livssituation, värdbehov och rehabiliteringsmöjligheter mellan
gruppen yngre, vuxna missbmkare - lill vilka narkotikamissbrukarna som regel
hör - och den äldre missbmkar-gruppen. Beredningen har därför valt att skilja
mellan LVM-vård med lägre faktiska rehabilileringsmål och LVM-vård med högre
sådana mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för mig förefaller denna distinktion ofrånkomlig, men jag anser samtidigt alt
den inrymmer vissa risker, något som beredningen ocksä understryker. Den får
sålunda inte tolkas som ett uttryck för uppgivenhet i förhållande till nägon av
missbrukargrupperna. Även om det är nödvändigt att de faktiska
rehabiliteringsmålen safts lägre för vissa än för andra måste syftet med
LVM-vården alltid vara att åstadkomma positiva förändringar hos missbrukarna,
utöver den tillfälliga förbättring som själva perioden på LVM-hemmet kan
innebära. LVM-vården skall ses som en utgångspunkt för motivationsarbete och
planering av vård- och stödinsatser, som i de flesta fall måste fortgå efter
det att vården enligt LVM har avslutals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare understrykas atl även om målen mäste sällas lägre för de äldre
missbmkarna, som grupp betraktad, finns det åtskilliga individuella undantag.
Graden av behandlingsbarhel och motivafion för en mer krävande behandling är
dessutom påverkbar. De konkreta behandlingsmålen för en enskild klient bör
därtor aldrig betraktas som en gång för alla fastställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot den bakgmnden, i likhet med beredningen, att del måste<br>
finnas LVM-hem med olika inriktning och kravnivåer. Det är en utomor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dentligt
svår uppgift att inom ramen för elt och samma LVM-hem tillgodo- Prop.
1987/88:147 se elt flertal olika klienlgmppers skiftande vårdbehov. Risken kan
t. ex. vara att värden vid ett LVM-hem som ställs inför uppgiften att vårda
såväl äldre, gravt skadade alkoholmissbrukare som yngre missbrukare generellt
ges en alltför stark inriktning på omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under senare år har gått mol en mer
differentierad vård både vad avser målgrupper och behandlingsinnehåll. Vissa
LVM-hem, företrädesvis de som vänder sig till äldre alkoholmissbmkare, är huvudsakligen
inriktade på vad som brukar beskrivas som omvårdnad. Andra har utvecklat
värdprogram med mer aktivt problembearbetande och motiverande inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening angeläget alt utvecklingen mot en
mer behand-lingsorienlerad uppläggning av vårdinnehållet vid LVM-hemmen fortsätter.
Samtidigt finns det skäl alt erinra om atl LVM-hemmen under senare år i ökad
utsträckning har fält ta emot klienter som är sä utslagna och fysiskt och
psykiskt nedgångna att de inte klarar av alltför långtgående krav på deltagande
och aktivitet. Det finns alltså behov av LVM-hem som kan erbjuda en mindre
kravfylld vård. Som jag återkommer lill i det följande behöver delta emellertid
inle innebära alt LVM-vården för dessa missbmkare inriktas på elt passivt
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 LVM-vård med lägre faktiska rehabiliteringsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den stora majoriteten av LVM-klienterna är alkoholmissbrukare.
Socialberedningen konstaterar atl för flertalet av dem gäller att missbruket
har pågått länge, oftast under decennier. De allra flesta har sedan lång fid
inte haft någon anknytning lill arbetsmarknaden. En del är definitivt borta
från arbetsmarknaden genom förtidspensionering. Det är få som har kvar sociala
kontakter utanför missbrukargrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta har haft en omfattande kontakt med olika
värdinslanser. Många har tidigare vårdats upprepade gånger på institutioner för
alkoholmissbrukare och många har decennielänga kontakter med socialtjänsten
bakom sig. Sjukvårdskonsumtionen är också hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså människor med massiva problem som
tvångsvärden möter. Atl kräva av vårdpersonalen alt den inom ramen för en
enstaka behandlingsinsats skall kunna ästadkomma en långtgående rehabilitering
i dessa fall, är att ställa uppenbara överkrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om en fullständig rehabilitering ofta är omöjlig alt
uppnå är emellertid mäl som en minskad alkoholkonsumtion, längre nyktra
perioder och en förbättrad social situafion helt realisfiska i många fall.
Fakfiska behand-lingsmäl av delta slag kanske kan sägas vara uttryck för en låg
ambition, men i den män de uppnäs, kan de ändå innebära avsevärda förbättringar
av såväl missbrukarnas som deras anhörigas situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdtiden på ett LVM-hem har ofta en bokstavligen
livsavgörande belydelse. Ulan en tids nykterhet i en avskild miljö är risken
stor alt de ofta myckel nedgångna klienter som blir föremål för LVM-vård går
under.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För många av dessa klienter är sjukhusvård före
intagningen på<br>
LVM-hemmet nödvändig, i första hand för avgiftning. Redan i dag finns på</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>flera håll etl fungerande
samarbete mellan hälso- och sjukvärden och Prop. 1987/88:147 LVM-hemmen.
Den föreslagna lagändringen när det gäller inledande sjukhusvård, som jag
tidigare har redogjort för, bör kunna leda lill att fler alkoholmissbrukare fär
sina behov av medicinsk värd tillgodosedda på sjukhus i LVM-vårdens
inledningsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdperioden
på LVM-hemmet har den vikfiga men begränsade funktionen atl skapa
förutsättningar för utslussningen i öppna vårdformer och kan i allmänhet göras
kort. Klienterna behöver återhämta sig fysiskt och psykiskt och få hjälp med
social sanering och planering. De kan bl. a. ha en tilltrasslad ekonomi med
omfattande skulder av olika slag, problem i boendel och inte minst — för dem
som är arbetsföra - svårigheter alt få arbete eller annan meningsfull
sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klienterna
har sinsemellan myckel olika behov och förutsättningar. Det är av dessa skäl
angeläget atl vårdarbetet bygger på en ingående kännedom om varje klients
resurser och svårigheter. Intensiteten i kontakten och kraven på klienten måste
utformas olika utifrån denna kunskap. Alltför låga krav riskerar alt leda lill
alt ingen utveckling kommer till stånd och all klienten passiviseras. Alltför
höga krav riskerar å andra sidan atl leda till alt klienten misslyckas i sina
ansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en del klienter är den fortsatta vården planerad redan vid inskrivningen pä
LVM-hemmet. Det gäller t.ex. de klienter som redan har en fungerande
slödkontakt och ingår i nägon form av öppenvärdsverksamhet, som klienten kan
återgå till efter LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
flertalet föreligger inte denna situation. LVM-vård har ofta aktualiserats i
ett läge då alla tidigare ansträngningar misslyckats. Trots alt många under
läng tid haft kontakt med olika värdinslanser saknas ofta mer djupgående
kunskaper om klienternas problem. En grundlig utredning är i allmänhet
nödvändig som ell led i ansträngningarna att hitta realistiska alternativ för
den forisatta värden. Del är bl. a. viktigt att få en bild av vilka tidigare
vårdinsatser som har gjorts och vilka resultat de har gett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i denna utredning kan de efterföljande öppenvårdsinsatserna
planeras. Att upprätta fylliga och realistiska behandlingsplaner är ell
centralt inslag i LVM-hemmens arbete. I dag upprättas i allmänhet
behandlingsplaner pä LVM-hemmen men i stor utsträckning är dessa formulerade
tidigt under vårdtiden och sedan inle reviderade. Det innebär att de blir mindre
användbara som redskap för de fortsatta vårdinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är viktigt atl planeringen genomförs tillsammans med klienten och atl den också
godtas av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppföljning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har understrukit är det avgörande för vårdens resultat hur stödinsatserna
inom den öppna värden utformas och genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
allmänhet är behovet av stödinsatser omfattande. Deltagande i avgränsade och
kortvariga behandlingsprogram eller enbart en slödkontakt med en
socialsekreterare är ofta inte en tillräcklig insats. Det krävs i de flesta
fall stödinsatser av olika slag som sträcker sig över lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av socialsekreterarnas viktigare uppgifter i dessa fall är alt la initiafiv</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill au
klienten får del stöd och den hjälp han behöver från andra instanser. Prop.
1987/88:147 Här spelar inte minst samarbetet med kommunernas hemtjänst en
central roll. På mänga håll bedriver redan i dag hemtjänsten betydelsefull verksamhet
för lunga missbmkare. De frivilliga organisafionerna spelar en viktig roll,
inte minst när det gäller alt rekrytera stöd- och kontaktpersoner. Självfallet
bör också olika specialresurser för missbrukare utnyttjas i
uppföljningsarbetet, t.ex. basstafioner, dagcenlraler, alkoholpolikliniker och
andra liknande vårdformer. Som jag tidigare har framhållit kan det i många fall
vara lämpligt atl den inledande fasen av denna uppföljande värd ges med stöd av
LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl kvalificerat arbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LVM-vård är, även i de fall målen för insatserna är
förhållandevis låga, elt kvalificerat arbete. Det är viktigt atl personalen har
god psykologisk insikt för atl rätt kunna bedöma klienternas behov och
förutsättningar. Vårdpersonalen måste vidare besitta stora mätt av uthållighet
och engagemang för alt arbetet skall bli framgångsrikt. Kontinueriig
handledning och återkommande fortbildning bör vara självklara inslag i
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 LVM-vård med högre faktiska rehabiliteringsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För flertalet narkotikamissbrukare och åtskilliga av de
yngre vuxna alkoholmissbrukarna är det, både med hänsyn till deras ålder och
de risker ett fortsatt tungt missbruk innebär, nödvändigt att arbeta med
förhållandevis höga rehabilileringsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det finns mycket som tyder på att LVM-vården
ställs inför likartade svårigheter i arbetet med dessa båda missbrukargrupper,
kan konstaleras alt de problem som rör narkotikamissbrukarna har dominerat
debatten. En förklaring till alt en så stor del av uppmärksamheten har kommit
atl knytas lill den förhållandevis lilla grupp klienter som narkotikamissbrukarna
utgör i LVM-vården, är all tvångsvård av vuxna narkotikamissbrukare är något
relafivt nytt för socialtjänsten. Del fanns inga erfarenheter av hur
tvångsvärden av dessa missbrukare skulle utformas på socialtjänstens
instilutioner när LVM trädde i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till bilden hör också all mänga - inte minst inom
narkomanvården -menade au de praktiska fömtsättningama för att bereda
narkofikamissbrukarna vård enligt LVM saknades. Del fanns inga instilutioner
vars personal hade de kunskaper och erfarenheter som krävdes för alt behandla
narkotikamissbrukarna. Den uppfattningen delades i allmänhet ocksä av
personalen på LVM-hemmen. Fä av hemmen har, som framgått tidigare, varit
beredda alt ta emot narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna visar att de narkotikamissbrukare som
hittills kommit i<br>
fräga för LVM-vård är tungt belastade i olika avseenden. De har i allmän<br>
het elt långvarigt missbruk och flera misslyckade behandlingsförsök bak<br>
om sig. Många är kriminellt belastade och kvinnorna ofta prostituerade.<br>
Därtill kommer att inslaget av mer eller mindre grava psykiska störningar<br>
är betydande och att en relativt stor andel är HlV-smiftade. Narkotika-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>missbmkarna beskrivs ofta
av vårdpersonal vid LVM-hemmen som en Prop. 1987/88:147 grupp med svaga, om
ens några, motiv för att förändra sin livsföring i avgörande hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsikterna
att de vårdinsatser som kan göras för dessa missbrukare skall kunna leda lill
positiva förändringar kan framstå som utomordentligt dystra. Som
socialberedningen framhåller finns det emellertid inget empiriskt stöd för att
knyta de positiva förväntningarna enbart till de klienter som redan från början
är behandlingsmotiverade. Motivationen är påverkbar och i hög grad beroende av
behandlingsinnehållet och behandlarnas förhållningssätt. Alt behandlarna har
filllro till den egna behandlingsmetoden och kan förmedla ett hopp om att en
förändring är möjlig till klienten spelar en avgörande roll.
Behandlingsorganisationens och behandlarnas betydelse när det gäller atl locka
fram och vidmakthålla klientens vilja till förändring har ofta underskattats i
diskussionerna om behandlingsarbete med missbmkare. Det finns flera studier som
visar att sådana faktorer har större belydelse än att klienten är motiverad dä
behandlingen inleds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är för tidigt att dra några bestämda slutsatser om hur LVM-vården för
narkotikamissbrukarna skall organiseras med utgångspunkt frän de erfarenheter
som gjorts vid de särskilda LVM-hemmen för narkofikamissbrukare i Stockholm
och Malmö. Den personal som skall arbeta inom denna vårdsektor kommer att fä
pröva sig fram och successivt utveckla såväl vårdens innehåll som den samverkan
med övriga länkar i vårdkedjan som krävs för att insatserna skall kunna ge
resultat. Det rör sig således i hög grad om en pionjärinsats och etl
utvecklingsarbete. Vissa preliminära slutsatser kan emellertid dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgiftningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av förutsättningarna för att ett tvångsingripande skall framstå som
meningsfullt på längre sikt är att vården kan ges ett sådant innehåll att den
kan skapa motivation för fortsatt behandling i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
primära uppgiften i vårdens inledningsskede är att se till att klienten
avgiftas under medicinskt betryggande former. Själva avgiftningen är visserligen
i allmänhet medicinskt sett relativt okomplicerad när det gäller
narkotikanfiissbmkare. De fysiska abstinensbesvären kan vara påtagliga men är
sällan livshotande. Däremot innebär avgiftningen en svår psykisk påfrestning.
Missbrukaren blir sårbar och ångestfylld och upplever oftast de objektivt sett
måttliga fysiska abstinensbesvären som mycket smärtsamma. Detta är ett motiv
för att avgiftningen ofta mäste kombineras med någon form av
psykofarmakabehandling. Därtill kommer alt LVM-klienterna i allmänhet är svårt
fysiskt och psykiskt nedgångna och i behov av såväl somatiska som psykiatriska
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av vad jag tidigare har anfört i avsnittet om inledande<br>
sjukhusvård anser jag atl det är realistiskt alt räkna med alt det kommer att<br>
finnas klienter - i synnerhet narkotikamissbrukare - som motsätter sig<br>
varje form av vård och som därför inle kommer all kunna beredas vård på<br>
sjukhus. Det innebär att vissa av LVM-hemmen måste ha tillgång lill<br>
erforderliga medicinska och psykiatriska resurser. Dessa resurser bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 147</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma lill stånd genom sjukvårdshuvudmannens försorg i
enlighet med Prop. 1987/88:147 den allmänna ansvarsfördelning mellan
socialtjänst och hälso- och sjukvård som gäller inom bl. a. detta omräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda vårdprogram</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna talar för all det är nödvändigt att
utveckla särskilda vårdprogram inom LVM-vården för narkotikamissbrukarna. Som
jag tidigare har framhållit är gränserna mellan de olika missbrukargrupperna
flytande. Biandmissbruk av alkohol och narkotika är av allt aft döma ökande,
särskilt bland de yngre missbrukarna. Dessa missbrukare bereds i dag ofta vård
inom den specialiserade narkomanvården - åtminstone i de fall narkotika är det
dominerande missbruksmedlet. Del finns enligt min mening mycket som talar för
atl samvård av narkotika- och biandmissbrukare är en framkomlig väg även i
LVM-vården. I första hand bör särskilda LVM-hem tillskapas för dessa
missbrukare. Andra lösningar som kan övervägas är att inrätta särskilda
avdelningar för narkotika- och biandmissbrukare vid ytterligare nägot eller
några av de befintliga LVM-hemmen. Detta prövas sedan år 1986 på Frösö
behandlingshem. Jag anser vidare att det är nödvändigt atl vissa av de
befintliga LVM-hemmen, som ett led i den utveckling som för närvarande sker
inom värdsektorn, utvecklar särskilda vårdprogram för de yngre, vuxna
alkoholmissbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan vidare finnas skäl för en viss differentiering av
vårdprogrammen med hänsyn till åldersfördelningen bland narkotikamissbrukarna.
Även om narkotikamissbrukarna i LVM-vården som grupp betraktad är väsentligt
yngre än alkoholmissbrukarna finns det en viss åldersspridning i gruppen. En
fjärdedel av de narkotikamissbrukare som skrevs in på LVM-hemmen under år 1986
var yngre än 25 år och 40% var äldre än 30 år. Erfarenheterna från
narkomanvården i övrigt tyder på alt värdprogrammen för de yngre av de vuxna
missbrukarna bör ges elt annat innehåll än de program som vänder sig till de
något äldre. Som socialberedningen framhåller bör den metodik som utvecklats
vid de s. k. Hasselakollekliven kunna ge viss vägledning vid utformningen av
programmen för missbrukarna i åldrarna närmast över 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan grund för differentiering som kan övervägas är
kön. En påfallande hög andel av de narkotikamissbrukare som bereds vård enligt
LVM är kvinnor. År 1986 svarade kvinnorna för 55% av de intagningar enligt LVM
som rörde narkotikamissbrukarna. De kvinnliga alkoholmissbmkarna svarar för en
väsentligt lägre, men ökande, andel av intagningarna. Det främsta motivet för
särskilda program för kvinnor i LVM-vården är atl erfarenheterna tyder på att
det är svärl att rehabilitera dem inom ramen för det gängse behandlingsutbudet
för missbrukare såväl inom LVM-vården som i den övriga missbrukarvården. Det
förefaller rimligt att anta att möjligheterna till rehabilitering ökar om man
utvecklar särskilda vårdprogram för kvinnor i missbrukarvården. I sammanhanget
kan nämnas all ell av Stockholms kommuns LVM-hem uteslutande vänder sig lill
kvinnliga narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller narkotikamissbrukarna lyder erfarenheterna
hittills på atl</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM-vården
för flertalet - efter eventuell inledande sjukhusvård - mäste Prop. 1987/88:147
ske eller åtminstone påbörjas vid hem för särskilt noggrann fillsyn, dvs. hem
med kvarhållningsrätt. Å andra sidan bör inte vården vid LVM-hemmen för narkofikamissbmkare
generellt utformas med hänsyn till de mest rymningsbenägna och utagerande
klienternas situation. Inte heller när det gäller narkotikamissbmkarna bör naturiigtvis
LVM-vården göras mer ingripande än situationen i det enskilda fallet kräver. Del
är ett starkt mofiv för en differentiering av klienterna med hänsyn till del
skiftande behovet av begränsningar av rörelsefriheten under vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare, i likhet med beredningen, understryka atl
man inte enbart kan förlita sig på inlåsning och yttre kontroll. En sådan
utveckling skulle enligt min mening omöjliggöra en utveckling av metodiken i LVM-vården.
Den mäste ha sin tyngdpunkt i personliga relationer mellan behandlare och
klienter och inte i en opersonlig yttre kontroll. Ambitionen måste vara att
skapa ett behandlingsklimal som gör det möjligt att bygga vad som har kallats
"mänskliga murar". Behandlingsinnehållet måste utformas så att det
ger utrymme för kontakt och intensiv påverkan. Del är självfallet en mycket
svår uppgift med tanke på all klienternas möte med vården i allmänhet präglas
av elt myckel starkt motstånd. Men det behöver inte' vara omöjligt om LVM-hemmet
ges rimliga fömtsättningar att klara uppgiften. Ur detta perspektiv är det en
fördel att utveckla små behandlingsenheter med hög personaltäthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömning och motivationsarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av vad jag tidigare har anfört bör LVM-vården
inte inskränka sig till själva institutionsvistelsen. Inom ramen för den
maximala vårdtiden bör perioden på LVM-hemmet oftast kunna följas av
försöksvis anordnad värd i andra former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdperioden på institutionen bör i enlighet med vad jag
nyss anfört utnyttjas för en noggrann bedömning av klientens situation och
planering av de fortsatta behandlingsinsatserna saml elt aktivt molivationsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör framhållas atl del är elt oavvisligt krav atl
tvångsvården är väl integrerad i den övriga missbrukarvården. LVM-hemmen bör
vara nära knutna fill de långsikliga behandlingsenhelerna; de frivilliga
behandlingshemmen, familjevården, olika behandlingsprogram i öppenvården etc.
Det är vidare viktigt alt utan onödiga dröjsmål knyta an lill del som uppnåtts
i molivationsarbetel och så snart det finns förutsättningar föra över klienten fill
elt långsiktigt behandlingsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompetens, handledning m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhållits ställer narkotikamissbrukarna LVM-vården
inför en<br>
utomordentligt svår behandlaruppgift. Ingen annan sektor inom missbru<br>
karvården möter klienter med ell sä massivt motstånd mot behandlingen<br>
och ställer så stora krav på personalens engagemang och personliga lämp<br>
lighet. Personalen måste därför besitta ett betydande mått av kunskap och<br>
erfarenhet om den skall ha rimliga möjligheter all klara uppgiften.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En förutsällning
för att LVM-vården skall kunna ges ett kvalificerat Prop. 1987/88:147 innehåll
är atl man kan rekrytera personal med lång och gedigen erfarenhet från
narkomanvården och angränsande vårdområden. Även om personal-rekryteringen är
förknippad med betydande problem, kan situationen ändå - som socialberedningen
framhåller - te sig gynnsam frän den synpunkten att det numera finns en väl
utbyggd narkomanvård såväl inom den frivilliga vården för vuxna missbmkare som
inom Ivängsvården av unga. Det torde därför finnas potentiella möjligheter att
rekrytera personal med de kunskaper och erfarenheter som krävs till LVM-vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare angeläget att man skapar en behandlingsorganisalion som förmår hälla
personalens engagemang vid liv och som stimulerar kunskaps-och
metodutvecklingen inom vårdområdet. I detta ligger både att verksamheten ges
rimliga ekonomiska och andra yttre förutsättningar och att det finns utrymme
och resurser för kontinuerlig och kvalificerad handledning och fortbildning av
personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
bilden hör också att den personal som arbetar inom LVM-vården har en sädan
placering i värdkedjan att de inte automatiskt kan överblicka resultatet av
sitt arbete. Personalgmppen återser i allmänhet inte de klienter som den
lyckats föra vidare till mer långsikfiga behandlingsprogram utan endast dem som
har misslyckats och återkommer för nya värdperioder på LVM-hemmet. Det är ett
av skälen till att det är angeläget att LVM-hemmen utvecklar metoder för en
kontinuerlig uppföljning som kan ge en bild av i vilken män institutionens mäl
och de individuella behand-hngsmålen uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också viktigt att ge personalen möjligheter till ett organiserat och
fortlöpande erfarenhetsutbyte med andra enheter inom vårdsektorn. Detta
underlättas av alt vårdsektorn - även efter en utbyggnad - kommer att vara
förhållandevis liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Samverkan med psykiatrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har, bl. a. under remissbehandlingen, framkommit att många av de missbmkare som
bereds värd med stöd av LVM har mer eller mindre svära psykiska störningar. Det
har framhållits att LVM-hemmen har stora svårigheter att erbjuda dessa missbmkare
adekvat vård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa problem rör även missbmkarvården
i övrigt. Jag vill erinra om att<br>
jag i lagrådsremissen (avsnitt 3.4) konstaterat atl såväl socialtjänsten som<br>
psykiatrin i ökande omfattning kommer i kontakt med missbrukare med<br>
svåra psykiska störningar. Därvid harjag bl. a. understmkit att det inte får<br>
råda nägon tvekan om att psykiatrin har ett självklart vårdansvar för<br>
patienter där missbruket är en del av en tyngre psykiatrisk problemafik.<br>
Det krävs bl. a. att landslingen, som en del av den förändring som psykia<br>
trin för närvarande genomgår, utvecklar vårdresurser för långsiktig rehabi<br>
litering av missbrukare med svåra psykiska störningar. Det kan enligt min<br>
mening inle accepteras att missbrukare med en sådan problematik bereds<br>
vård med stöd av LVM enbart av det skälet alt psykiatrin saknar adekvata<br>
vårdresurser. Jag har vidare framhållit behovet av en nära samverkan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. 236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
socialtjänsten och psykiatrin och därvid bl. a. pekat på socialtjänst- Prop.
1987/88:147 ens behov av psykiatriska konsullafionsinsatser inom missbrukarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av lagrädsremissen anser jag alt socialstyrelsen bör fä i uppdrag atl
utarbeta en plan för hur vården av de psykiskt svårt störda missbmkarna kan
förbättras. I det arbetet bör självfallet de problem som LVM-hemmen ställs
inför i arbetet med dessa missbmkare uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Forskning och statistik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Forskning om LVM-vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar att del har gjorts få uppföljningsundersökningar om tvångsvärdens
resultat och effekter för olika grupper av missbmkare. Studier som möjliggör
jämförelser mellan effekter av tvångsvård och andra vårdinsatser för tunga
missbrukare saknas helt, liksom jämförelser mellan effekter av tvångsvård och
utebliven vård. Det saknas också studier som belyser tvångsvårdens effekter på
längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar beredningens bedömning alt det är angelägel alt genom kvalificerade
forskningsinsatser följa tillämpningen av LVM och utvärdera de förändringar av
lagstiftningen som jag i del föregående har föreslagit. Jag avser atl återkomma
till regeringen med förslag om att delegafionen för social forskning fär i
uppdrag att lämna förslag fill elt forskningsprogram inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Statistik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
har i sitt betänkande pekat på brister i den nuvarande statistiken om värd av
missbrukare m.m. Beredningen föreslär att stafis-tiska centralbyrån (SCB) ges i
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen göra en översyn av statistiken i syfte
att göra den mera tillförlitlig och användbar för planeringen av
vårdresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan instämma i atl det finns brister i nuvarande statistik. En del av dessa
brister bör kunna åtgärdas inom ramen för den löpande stafisfiken. Det gäller
dels rena kvalitets- och definitionsfrågor, dels vissa kompletteringar bl. a.
av uppgifterna om utslussning under tvångsvård. Dämtöver finns problem med
statistiken som mer generellt gäller möjligheterna att följa och utvärdera den
aktuella verksamheten. Det har bl. a. i olika sammanhang påpekats att hem för
vård eller boende inle har nägon skyldighet att lämna statistiska uppgifter fill
SCB, vilket kan begränsa möjligheterna att få in ett fullvärdigt stalistikunderiag.
Jag avser att återkomma fill regeringen med förslag om att ge SCB i uppdrag att
i samråd med socialstyrelsen lämna förslag till förändringar och omprioriteringar
av den aktuella statistiken och åtgärder i syfte att säkerställa att
erforderliga statistiska uppgifter kan samlas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4
Statsbidragsfrågor m. m.</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redogjort för en rad åtgärder som syftar lill atl i en
bred mening förslärka missbrukarvården. Socialberedningen konstaterar all missbmkarvårdens
resurser totalt sett är underdimensionerade. Beredningen konstaterar
emellertid också att man inte kan se problemet så enkelt att det enbart handlar
om atl lägga nya resurser lill redan befintliga. En central fräga är hur de
befintliga resurserna utnyttjas och om det är möjligt att använda dem pä ett
effektivare sätt. Jag instämmer helt i detta synsätt och menar att del finns
möjlighet att ytterligare öka effekfiviieten i missbmkarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
konstaterar att särskilt de lunga missbrukarnas vårdkonsumtion är omfattande.
Mänga av dem återkommer gäng på gäng hos såväl primär- som landstingskommunala
värdgivare och, vilket särskilt gäller narkotikamissbmkarna, inom
kriminalvärden. Denna bild är inte minst giltig för de missbmkare som blir
föremål för insatser enligt LVM. Socialberedningens kartläggning visar all
många återkommer för vård enligl LVM, i vissa fall flera gånger per är. Därtill
kommer alt vårdkontakter inom såväl den somatiska som den psykiatriska hälso-
och sjukvården lill följd av missbruket är vanligt förekommande mellan
vårdperioderna på LVM-hemmen. Vårdkostnaderna blir således höga även om inga
planerade och långsikfigt syftande ätgärder sätts in, något som enligt
beredningen tyvärr ofta är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
bilden hör också atl de olika vårdsystemen fungerar som kommunicerande kärl i
den meningen att förändringar i elt vårdsystem tenderar att skapa förändringar
också i andra. Således kan effektivare värdinsatser inom socialtjänsten
innebära stora kostnadsbesparingar inom främst hälso-och sjukvården. Det saknas
dock lill stor del kunskaper om de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika
värdinsatser. Jag delar beredningens uppfattning att de ekonomiska analysinslmmenlen
bör vidareutvecklas. Del är av stor betydelse alt man får säkrare
beslutsunderlag för prioriteringar inom missbrukarvården. Del finns vidare
behov av bättre ekonomiska underlag för vårdresursplaneringen och för de
diskussioner och förhandlingar som förs mellan huvudmännen om hur tillgängliga
resurser skall fördelas. Som jag återkommer fill i det följande avser jag att
föreslå regeringen alt ge riksrevisionsverkel (RRV) i uppdrag att analysera
dessa frågor i samband med en granskning av effekterna av det nu gällande
statsbidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har understrukit bör de tunga missbmkarnas värdbehov<br>
över en längre tidrymd beaktas i större utsträckning än vad som sker för<br>
närvarande, oberoende av om värden ges i frivilliga former eller med stöd<br>
av LVM. Det är de långsiktiga, frivilliga vårdinsatserna som måste sättas i<br>
främsta rummet. Strävan bör vara att undvika den planlösa och destrukti<br>
va mndgång i vårdsystemet som alltför ofta kännetecknar de lunga miss<br>
bmkarnas vårdkontakter. En sådan inriktning av arbetet bör enligt min<br>
mening kunna leda fill att de befintliga resurserna används på ett effektiva<br>
re sätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under de år som gäll sedan
socialljänstreformen genomfördes har den Prop. 1987/88:147 sektor inom den
kommunala socialtjänsten som är inriktad på individ- och familjeomsorg
expanderat förhållandevis kraftigt. Socialberedningen uppger att antalet
socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen har ökat med ca 25% under
åren 1982-1986. Det är dock inte möjligt atl ange hur stor del av resurserna
som avsatts för missbrukarvård. Enligt min mening bör det i kommunerna finnas
stora möjligheter att skapa en effektivare organisation genom bl. a. elt mera
specialiserat missbruksarbete. Jag anser alt de effekfiviielsvinsler som kan
uppnås innebär att de totala kostnaderna för missbrukarvården inte behöver bli
högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har också den frivilliga institutionsvården byggts ut. Framför allt
inom narkomanvården har det skett en kraftig utbyggnad av resurserna. En viss
utbyggnad har också skett av inslitulionsplatser vid behandlingshem för
alkoholmissbrukare. De nyfillkomna platserna för alkoholmissbmkare vänder sig
i stor utsträckning lill missbrukare som har kvar åtminstone en del av sin
sociala förankring. Omstruktureringen inom denna inslilulionsseklor har alltså varil
betydande. När del gäller inslitu-tionsplatser för alkoholmissbrukare gör jag
bedömningen alt tillgången på sådana platser totalt sett svarar relativt väl mol
behoven. Socialberedningen har dock pekat på att det i en omstruktureringssitualion
finns uppenbara risker för atl de tyngsta missbrukarnas behov inle blir
tillgodosedda. Jag delar dessa farhågor och ser det som nödvändigt alt
kommunerna och huvudmännen för institutionerna uppmärksammar delta i
vårdresursplaneringen. Frågan bör ocksä belysas i den utvärdering som skall
ligga till grund för ställningstaganden om hur statsbidragssystemet till missbrukarvård
m. m. bör vara utformat fr. o. m. år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste åren har del skett en omfattande utveckling av narkomanvärden, inle
minst i form av särskilda insatser för bekämpningen av HIV/AIDS. Regeringen har
lämnat ell omfattande slöd till huvudmännen för att påskynda utbyggnaden av nya
enheter inom narkomanvården. Fortfarande kvarstår dock elt behov av ytterligare
utbyggnad av vården för narkotikamissbrukare. Regeringen har i propositionen (prop.
1987/88:79) om åtgärder mol AIDS poängterat behovet av en offensiv narkolikapolitik.
Utöver tidigare beslutade satsningar har för åren 1988 och 1989 bl. a. föreslagils
atl medel skall anvisas för fortsatta förebyggande åtgärder inom
narkomanvården, all elt extra bidrag ges lill kommuner och landsting samt atl etl
särskilt statsbidrag utgår för alt stimulera utbyggnaden av LVM-vården för
narkotikamissbrukare. Etl intensifierat samarbete mellan socialtjänsten och
kriminalvärden har kommit lill sländ och utvecklas vidare. Regeringen har
vidare i årets budgetproposition föreslagit närmare 5,5 milj. kr. för alt
stimulera utvecklingsarbetet inom narkomanvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De ändringar av LVM som
jag har föreslagit torde medföra ökade<br>
kostnader för kommunerna främst lill följd av utbyggnaden av LVM-vår<br>
den för narkotikamissbrukarna. Jag återkommer i det följande lill inrikt<br>
ningen av det särskilda statsbidraget för denna utbyggnad. Även när del<br>
gäller alkoholmissbrukarna kan de föreslagna lagändringarna medföra<br>
kostnadsökningar för kommunerna. Dessa bör emellertid kunna kompen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>seras genom en viss omstmkturering
inom vårdsektorn. Som jag tidigare Prop. 1987/88:147 konstaterat har endast
cirka en fjärdedel av platserna vid de LVM-hem som huvudsakligen vänder sig
till alkoholmissbrukare disponerats för värd enligl LVM. De övriga platserna
har disponerats för vård enligt socialtjänstlagen. Jag anser atl en något
högre andel av platserna vid dessa LVM-hem bör kunna användas för vård enligt LVM,
förutsatt att den nödvändiga utbyggnaden av öppenvårdsalternaliven kommer fill
stånd. Den ökning av plalsantalet för alkoholmissbrukare vid hem för särskilt
noggrann tillsyn som kan erfordras, bör enligt min mening kunna tillgodoses
genom att vissa av de befintliga LVM-hemmen anpassas för sädan tillsyn.
Socialstyrelsen har regeringens bemyndigande atl besluta vilka hem som skall
anses som hem för särskilt noggrann tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsdomstolarna
kan inledningsvis komma att belastas av en viss ökning av antalet ärenden
enligt LVM. Ökningen av vårdfidens längd och den allmänna effektiviseringen av missbrukarvården
bör dock medföra att enskilda missbrukare inte återkommer så ofta som i
dagsläget. Jag gör därför bedömningen alt domstolarnas arbete kan utföras inom
nuvarande resursramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
kan också åtminstone inledningsvis få en ökad ärendemängd. Förslagen om ell
ökat utredningsansvar för socialnämnderna kommer dock alt uppväga ökningen av
antalet ärenden. Min bedömning är alt de förslag som jag lämnat inte kommer alt
innebära ökade resursbehov hos länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag i övrigt som gäller akfivare insatser av socialnämnden torde inte leda
till några kostnadsökningar för kommunerna. Uppgifterna bör, som jag
framhållit, klaras genom organisatoriska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Statsbidrag till missbrukarvård m. m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd och de båda kommunförbunden
beslutade riksdagen år 1985 om en ny konstruktion av statsbidragen lill missbrukarvården
(prop. 1984/85:151, SoU 26, rskr. 355).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för statsbidragssystemet är att främja målen för socialtjänsten och stödja en
utveckling av värdinnehållet. Bidraget skall även medge handlingsfrihet vid
utveckling och förändring av verksamheten. Syftet är samtidigt att ge
kommunerna frihet all välja de för deras behov och förutsättningar lämpligaste
vårdformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del nya bidragssystemet är de tidigare statsbidragen lill driften av hem för
vård eller boende respektive till alkoholpolikliniker och vårdcentraler för
narkotikamissbrukare sammanförda lill ell gemensamt statsbidrag. Ett viktigt
syfte med sammanslagningen var alt luckra upp gränsen mellan institulionsvård
och öppen vård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statsbidraget utgår i form
av kommunbidrag, platsbidrag och omstmktu-<br>
reringsbidrag. Kommunbidraget kan fritt disponeras av kommunerna för<br>
olika typer av insatser och lill olika verksamheter, bl. a. sådana som drivs<br>
av organisationer, stiftelser eller annan huvudman med ideell inriktning.<br>
Det baseras huvudsakligen på del genomsnittliga antalet vårddagar som<br>
varje kommun utnyttjat vid statsbidragsberättigade institutioner under</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åren 1983
och 1984. Kommuner som haft låg utnyttjandegrad garanteras ett Prop.
1987/88:147 bidrag motsvarande 20 % av del genomsnittliga antalet värddagar per
I 000 invånare i riket som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande fullt ut av principen att kommunerna
skall ha hela kostnadsansvaret för vården ansågs dock äventyra existensen av
vissa insfitutioner som krävs för värden av de mest utsatta grupperna. Dessa
institutioner har stora upptagningsområden och hög personaltäthet. Därför utgår
elt platsbidrag till huvudmän för sådana institutioner med ett bestämt belopp
per plats. I huvudsak utgörs dessa institutioner av de tidigare statliga
ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstallerna. De institutioner som
tidigare var statsbidragsberälligade, dvs. de statliga ungdomsvårdsskolorna
och nykterhelsvårdsanstallerna samt de tidigare erkända och enskilda
vårdanstalterna, kan också erhålla omstmktureringsbi-drag, vilket skall
underlätta en nödvändig omstrukturering av institu-fionsvården och ge berörda
huvudmän en viss kompensation för de kostnader som uppstår vid avveckling av
hela institutioner eller delar av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya statsbidragssystemet trädde i kraft den 1 januari
1986 och skall gälla under fyra år, dvs. fram till utgången av år 1989.
Bidragsbeloppet för år 1988 har fastställts till 825 milj. kr. Fördelningen av
bidraget sker efter årliga förhandlingar mellan staten och kommunförbunden.
Kommunbidraget uppgår för är 1988 lill drygt 657 milj. kr. och platsbidraget
till ca 160 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med att etl nytt statsbidragssystem infördes beslutades
även om särskilda medel för att utveckla institutionsvården eller alternativ
till denna. 10 milj. kr. fördelas ärligen till olika projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har fidigare konstaterat att de nya reglerna för
statsbidrag till missbrukarvård m.m. har lett till kraftiga minskningar av
platsantalet vid LVM-hemmen. Detta har inneburit en nödvändig omstmkturering av
institutionerna. Öppenvårdsalternaliven tycks dock, enligt socialberedningen, inle
ha fillkommit i samma takt som inslitutionsplatserna har avvecklats. Även om
del ännu är för tidigt att dra några säkra slutsatser om utvecklingen i övrigt
finns det mycket som talar för att detta kan leda till en nedmst-ning av
vårdmöjligheterna för i första hand de tyngsta alkoholmissbrukarna.
Socialberedningen framhåller atl det kan finnas skäl atl överväga atl gå över lill
ett statsbidragssystem som innehåller starkare garantier för att de sämst
ställda missbrukarnas vårdbehov blir tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med alt det nya statsbidragssystemet genomfördes
fick socialstyrelsen i uppdrag att följa utvecklingen inom vårdområdet. I
propositionen 1984/85:151 om statsbidrag till missbrukarvård m.m. anförs bl.a.
följande (s. 24).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår atl socialstyrelsen, bl. a. mot bakgrund av
den önskvärda utvecklingen mot en samlad värdresursplanering, årligen efter
samråd med de båda kommunförbundén till socialdepartementet skall redovisa en
sammanställning av de förändringar som har skett inom missbmkarvården m.m.
Materialet skall bl.a. ligga till gmnd för fortsatta ställningstaganden i fråga
om statsbidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen väntas lämna en första redovisning senare
under våren</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare avser jag att
återkomma lill regeringen med förslag om alt ge RRV i uppdrag atl bl. a.
analysera effekterna av slatsbidragssystemet. RRV bör även undersöka vilka
analysinstrument som kan användas vid ekonomiska och andra utvärderingar av missbrukarvården.
Redovisningen av detta uppdrag bör ske under hösten 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är inte nu beredd atl
la ställning till hur bidragssystemet bör utformas efter år 1989. Utvecklingen
inom området bör analyseras noga. I denna analys bör bl. a. resultaten av RRV:s
och socialstyrelsens granskningar ingå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Särskilt statsbidrag för vård av narkotikamissbrukare
vid hem för särskilt noggrann tillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Inom ramen 35 milj. kr. bör statligt driftbidrag ges för platser avsedda för
narkotikamissbrukare vid hem för särskilt noggrann tillsyn med 300000 kr. per
plats. Inom ramen bör socialstyrelsen få disponera 3 milj. kr. för särskilda
insatser riktade lill huvudmännen under ell uppbyggnadsskede. Kvalitativa krav
bör anges för statsbidraget. Socialstyrelsen bör snabbt komma i gång med
planeringen av utbyggnaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningens
förslag: Socialberedningen föreslär etl komplellerande statsbidrag inriktat pä
all stödja fillkomsten av kvalificerade LVM-resurser i första hand avsedda för
narkotikamissbrukare. Bidraget bör ges formen av projektbidrag.
Projektorganisation och projektinnehåll bör arbetas fram i samråd mellan
berörd huvudman och ell projeklsekrelarial på socialstyrelsen. Medlen bör
fördelas av en ledningsgrupp med företrädare för socialstyrelsen och de båda
kommunförbunden (betänkandet s. 355 — 358).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan betonar vikten av
resurstillskott för utbyggnaden av platser för narkotikamissbrukare vid hemmen
för särskilt noggrann tillsyn och behovet av särskilda statsbidrag för
ändamålet. Statskontoret anser all resurser för elt prestalionsrdaterat komplellerande
bidrag bör kunna skapas genom omfördelning av socialdepartementets nuvarande
anslag för utvecklings- och försöksverksamhet samt särskilda medel för
bekämpningen av AIDS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Socialberedningen anger alt de i praktiken tillgängliga
resurserna för vård av narkotikamissbrukare på hem för särskilt noggrann
tillsyn år 1986 var 22 platser. Köerna till dessa platser var långa. Under är
1987 har två nya sådana hem tillkommit i Stockholm. Flera remissinstanser har
påtalat de stora bristerna pä platser för narkotikamissbrukare i hem för
särskilt noggrann tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
socialberedningen visar erfarenheterna entydigt alt det finns etl behov av
kvalificerade resurser speciellt avsedda för tvångsvård av narkotikamissbrukare.
Jag instämmer i denna bedömning. Atl sådana särvärds-resurser erfordras kunde inle
helt förutses när det nu gällande slalsbidrags-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>systemet
utformades. HIV/AIDS-epidemin ställer nya krav på såväl den Prop. 1987/88:147
frivilligt som den tvångsvis bedrivna narkomanvärden. Den kvalificerade Ivängsvården
för narkotikamissbrukare har också visat sig vara långt dyrare än annan social
institutionsvård för missbrukare. Socialberedningen nämner alt dygnskostnaden
kan uppgå lill närmare 2500 kr. per plats. Jag instämmer i socialberedningens
bedömning alt kostnader i denna storleksordning kan vara svåra att bära för
enskilda kommuner, varför ell särskilt statsbidrag bör ges i syfte atl utjämna
kommunernas kostnader för olika vårdformer. Den grundläggande principen att
kommuner och landsting skall svara för missbrukarvården bör dock ligga fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning är bristen på värdplatser för de tyngsta narkotikamissbrukarna
utomordentligt allvariig. Inte minst med tanke på HIV/AIDS-epidemin mäste stora
ansträngningar göras för att komma lill rätta med denna bristsituation. I
propositionen om åtgärder mot AIDS har regeringen föreslagit att 35 milj. kr.
skall anslås under budgetåret 1988/89 som slöd för en utbyggnad av platser för
narkotikamissbrukare vid hemmen för särskilt noggrann tillsyn. Bidraget bör utgä
frän elt reservationsanslag lill insatser mot AIDS under femte huvudtiteln.
Jag angav i den nämnda propositionen all jag senare i samband med förslag om
ändringar i LVM m. m. skulle återkomma fill den närmare inriktningen av
bidraget och därmed sammanhängande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialberedningen
har föreslagit etl kompletterande statsbidrag som bör ges formen av
projektbidrag och som skall täcka en viss del av kostnaderna för LVM-vården av
narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslär vidare att bidraget bör fördelas av en ledningsgrupp med företrädare
för socialstyrelsen och de båda kommunförbunden. De olika projekten bör arbetas
fram i samråd mellan berörd huvudman och etl särskilt projeklsekrelarial på
socialstyrelsen. Projeklsekrelariatet bör enligt beredningen förslärkas med
experter som kan bistå vid bedömningen av projekten och fungera som konsulter
ål de lokala projekten. Ledningsgruppen bör fä i uppdrag att skyndsamt
inventera behoven av tillkommande LVM-resurser i de olika länen och att
utarbeta en plan för hur den erforderliga utbyggnaden kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min m.ening är del av största vikt att utbyggnaden av LVM-vår<br>
den, framför allt vad gäller hem för särskilt noggrann tillsyn för narkotika<br>
missbrukare, kommer igång snabbi och på elt väl planerat sätt. Som<br>
socialberedningen framhåller kan det ifrågasättas om del finns underlag för<br>
LVM-hem av delta slag i varje län. Jag delar beredningens bedömning atl<br>
problemet i vissa delar av landet kan lösas genom regionala samverkansav<br>
tal omfattande tvä eller i nägot fall flera län. Socialstyrelsen bör ha ett<br>
särskilt ansvar för denna planeringsprocess. Styrelsens arbete bör ske i<br>
nära samverkan med de båda kommunförbunden. Jag har erfarit atl social<br>
styrelsen har för avsikt atl tillsätta en beredningsgrupp med representanter<br>
från kommun- och landslingsförbunden och att till denna beredningsgrupp<br>
koppla en expertgrupp med de uppgifter som socialberedningen föreslagit.<br>
Beredningsgruppen kommer såvitt jag erfarit atl medverka i bedömningen<br>
av de ansökningar om statsbidrag som inkommer till socialstyrelsen. Vida<br>
re kommer gruppen all delta i planeringsprocessen för utbyggnaden.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har dock den uppfattningen att socialstyrelsen bör svara för de Prop.
1987/88:147 slutliga besluten om statsbidragens fördelning. Jag har inle
beräknat tilldelning av extra administrativa resurser, utöver vad jag
föreslagit i årets budgetproposition, för att lösa de uppgifter hos
socialstyrelsen som beskrivits ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att det särskilda statsbidraget om 35 milj. kr. bör ges formen av eft
driftbidrag för sädana platser i hem för särskilt noggrann tillsyn eller på
avdelning i sådant hem som är avsedda för narkotikamissbrukare som
omhändertagits enligl LVM. Bidrag bör ges med 300 000 kr. per plats och
kalenderår. Bidragssystemet bör gälla från den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
krav kommer att ställas såväl på de nya enheter som kommer att inrättas som på
övriga delar av värdkedjan. Under elt uppbyggnadsskede kommer särskilda
insatser att fordras för projektering, metodutveckling och utbildning av
personal. Enligt min mening finns det anledning atl åtminstone under del första
året avsätta en del av statsbidraget för sådana inte platsbundna bidrag till
huvudmännen. Jag anser därför att 3 milj. kr. bör disponeras för insatser med
sådan inriktning som jag här beskrivit. Detta innebär alt jag för det första
budgetåret har beräknat medel för driftbidrag lill drygt 100 helårsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
befinfiiga platserna för LVM-vård av narkofikamissbmkare som huvudmännen
erhåller statsbidrag (platsbidrag) för från anslaget H 2. Statsbidrag till missbrukarvård
m. m. bör fortsättningsvis, efter prövning av socialstyrelsen, kunna föras över
fill det här föreslagna statsbidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Driftbidraget
bör utbetalas med en förskottsdel avseende beräknat antal platser och en
slutbetalning för det faktiska antal platser som varit i drift under året.
Utbetalning bör ske före den 1 april varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att driftbidrag skall utgå bör vara att verksamheten uppfyller
vissa kvalitativa krav. Som jag tidigare anfört måste höga krav ställas på en
verksamhet som skall la emot de mest utsatta narkofikamiss-bmkarna. Ett sådant
krav är atl institutionen ingår i en väl planerad vårdkedja. En central punkt
är att en missbmkare som bereds vård med stöd av LVM endast i undantagsfall
skall tillbringa hela vårdtiden på en institufion för särskilt noggrann
tillsyn. Missbrukaren skall så snart del är möjligt överföras till vård i annan
form. Därför är det av största vikt att insfitufio-nen redan från början är en
integrerad del av en vårdkedja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdtiden
på dessa hem syftar till att motivera missbmkaren för fortsatt vård och
behandling. För att klara en sådan uppgift mäste verksamheten bygga på nära
relationer mellan klient och personal. Detta och andra faktorer medför bl. a.
att hemmen bör ha en förhållandevis hög personaltäthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalen
på en institution av denna karaktär utsätts ofta för påfrest<br>
ningar av annat slag än i övrig missbmkarvård. Det ställer krav på erfaren<br>
het och en hög utbildningsnivå. Jag är inte beredd att ange exakta krav i<br>
detta avseende men förutsätter atl huvudmännen tar stor hänsyn fill beho<br>
vet av väl kvalificerad personal. Handledning, personalutvecklingspro<br>
gram samt en pågående metodutveckling bör vara naturliga delar av verk<br>
samheten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna värdform bör
bedrivas i förhållandevis små enheter. 8-10 platser Prop. 1987/88:147 är
tal som ofta nämns i dessa sammanhang. Detta platsantal bör enligt min mening
kunna tjäna som riktmärke, även om det inte heller här är lämpligt att
fastställa några exakta mått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nära samverkan mellan LVM-hemmen och hälso- och sjukvården erfordras. Krav på
tillgång till läkare och sjuksköterska är naturliga. En viktig del är också
samverkan med psykiatrin. De speciella problem som HIV/AIDS medför nödvändiggör
en organiserad samverkan med bl. a. infektionsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
statsbidragsansökan bör ingå en utförlig redogörelse för hur huvudmannen avser
att fillgodose de kvalitativa krav som bör ställas pä verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen. föreslår
riksdagen aft anta de av lagrådet granskade förslagen fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om vård av missbmkare i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620),<br>
med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen fillfälle att ta del av dels
vad jag har anfört i regeringsprotokollet den 11 febmari 1988 om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>behovet av specialisering inom
den öppna socialtjänsten (avsnitt 3.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vården av psykiskt svårt störda
missbmkare (avsnitt 3.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>missbrukarna och
arbetsmarknaden (avsnitt 3.6), dels vad jag nu har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. det
särskilda statsbidraget för vård av narkotikamissbrukare vid hem<br>
för särskilt noggrann fillsyn (avsnitt 4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:277.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionen.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11
februari 1988..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Missbrukets omfattning och
utveckling ................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Missbrukarnas levnadsförhållanden ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstens insatser.............................................. L5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutsatser.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Åtgärder
för att förstärka den frivilliga missbrukarvården </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens ansvar förtydligas........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av specialisering ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning och handledning för
vårdpersonalen ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.*)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården av psykiskt svårt störda
missbrukare ......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Narkomanvärden och AIDS/HIV ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Missbrukarna och arbetsmarknaden......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De frivilliga organisationerna .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 En
reviderad tvångsvårdslag för vuxna missbrukare...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grunderna för vård ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Missbruk av andra beroendeframkallande
medel </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare ingripanden ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skyddet för missbrukarens omgivning............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällets skyldighet att ingripa...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredning och ansökan om vård ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omedelbara omhändertaganden.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdtiden.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens skyldigheter under
vårdtiden </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreståndarens
redovisningsskyldighet gentemot LVM-hemmets styrelse </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens skyldigheter efter
vårdtiden . </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledande sjukhusvård............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmannaskapet för LVM-vården......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den lagtekniska lösningen........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om vård av
missbrukare i vissa fall </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620) ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I Socialberedningens sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten. Tvånget </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Socialberedningens lagförslag............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden ............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Lagrädsremissens lagförslag............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur lagrådels protokoll den 7 mars 1988 ................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars
1988 ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsytlrande
........................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM-vårdens
resurser och innehåll................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228 246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 LVM-vårdens resurser ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 LVM-vårdens innehåll................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>229 Prop. 1987/88:147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM-vård med lägre faktiska rehabilileringsmål
. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM-vård med högre faktiska rehabilileringsmål
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan med psykiatrin................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Forskning
och statistik ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om LVM-vården ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siatistik ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 Stalsbidragsfrågor
m. m.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsbidrag till missbrukarvård m.m.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilt statsbidrag för vård av
narkotikamissbrukare vid hem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för särskilt noggrann tillsyn ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
INLInlämning1988-03-29 00:00:00inträffat60BBordläggning1988-04-05 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1988-04-06 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-04-20 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avCenterpartiet2014-11-23 08:26:39statustextstatustextÄrendet är avslutatGB031472019-05-28 12:34:03tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 08:26:39GB03147prop_198788__147.pdf12110834pdfom tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/17D7A20D-61AC-4456-8F16-1D8A26F686B3följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So12mot1987/88So12med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So13mot1987/88So13med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So14mot1987/88So14med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So15mot1987/88So15med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So16mot1987/88So16med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So17mot1987/88So17med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So18mot1987/88So18med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So19mot1987/88So19med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So20mot1987/88So20med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So12mot1987/88So12med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So13mot1987/88So13med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So14mot1987/88So14med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So15mot1987/88So15med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So16mot1987/88So16med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So17mot1987/88So17med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So18mot1987/88So18med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So19mot1987/88So19med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:147<br/>
om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.GB02So20mot1987/88So20med anledning av prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.Motion