2302240GB031441987/88144propproppropProposition 1987/88:144PropositionProposition14401988-03-17 00:00:002025-12-19 13:29:302008-06-13 09:01:14om musiken i svenska kyrkanimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB03144/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB03144https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB03144
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om musiken i svenska kyrkan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och del ändamål som
framgär av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bo
Holmberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen lägger regeringen fram förslag lill en ny lag om kyrkomusiken i
svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947:275) om kyrkomusiker
och kyrkomusikerförordningen (1950:375).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området.
Den syftar till all skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala
förhållandena anpassad organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som
behövs i församlingarna. Kyrkomusikertjänslerna, som i dag är statligt
reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande
skolkantorsljänsterna avvecklas på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisationen behålls. Lagen
innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den
kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrkomusiker, dels
om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid
tjänsletillsältningar och vid fastställandet av reglementen för den
kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen föreslås träda i kraft den I januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbildningen av
kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinsfitutet och inom
folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverksamhet m. m. som för
närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på all ge
lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighel
på högskolans ellämnesutbildning i musik utreds närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Högskolans
organislutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88:144
universitets- och högskoleämbetet för atl vidga möjligheterna till fyllnadstjänstgöring
som musiklärare för organister.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:98.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag</span><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens tillämpningsområde m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om den
kyrkomusikaliska verk<br>
samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen får före<br>
skriva att lagen skall tillämpas ocksä på icke-terriloriella församlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen avses med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kyrkomusikalisk verksamhet musikverksamhelen hos svenska
kyrkans församlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kyrkomusiker den som är behörig all anställas pä en tjänst
som kantor eller som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pastoratets ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Pastoraten
skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I den
kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>orgelspel vid
gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för
svenska kyrkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främjande av
kyrkosången,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fri
musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhel samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vård av de
orglar som finns hos församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § För sådan verksamhet som anges i 3 S skall pastoratet
förordna en<br>
eller flera kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet får dock, när del finns särskilda skäl, medge
all pastoratet förordnar någon annan. Medgivandel får begränsas till alt gälla
en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänsteorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Tjänster som
kyrkomusiker i etl pastorat är tjänster som organist eller som kantor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S I varje pastoral
skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte domkapitlet medger något
annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet får lämna medgivande enligl första stycket, om
de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om del av
organisatoriska skäl inte är lämpligt all anställa någon organist. Domkapitlet
får begränsa medgivandet till atl avse en viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § I det pastoral där stiftets domkyrka är belägen skall
del finnas en<br>
tjänst som domkyrkoorganisl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Behörig alt anställas på en tjänst som organist är
den som har avlagt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3<br>
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§
Behörig alt anställas på en tjänst som kantor är</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. den som har avlagt organist- och kantorsexamen
och som med godkänt<br>
vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som har
avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika-liskt tillval saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som är
behörig att anställas som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte
uppfyller villkoren i 8<br>
och 9 SS behörig alt anställas på en tjänst som organist eller kantor, om han<br>
med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm<br>
ställd med den som uppfyller dessa villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstetillsättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Tjänster som
kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett
flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 S
prästanslällningslagen (1988:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Innan en
tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är
behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglemente</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 S Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall
faställa elt reg<br>
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3
S skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange
hur uppgifterna är fördelade mellan dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas
från försam<br>
lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär<br>
skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med<br>
vad som har beslämts om gudstjänster i församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orgelvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Den som
enligt reglementet har alt svara för vården av en orgel skall till pastoratet
anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Innan
pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligl 4S all använda
en orgel, skall yttrande inhämtas frän den som enligt reglementet har all svara
för vården av orgeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyllnadstjänstgöring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker år skyldig
all fullgöra<br>
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer<br>
av anställningsavtalet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Musiksakkunniga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet<br>
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörig
att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan
som är behörig alt anställas på en tjänst som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftsstyrelsen
skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttrande av domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Domkapifiets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.<br>
Domkapitlets beslut enligt 4 S andra stycket och 6 S andra stycket får</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överklagas endast av
pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I
januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genom lagen upphävs lagen
(1947: 275) om kyrkomusiker saml kyrkomusikerförordningen (1950: 375).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag eller någon
annan författning hänvisas lill en föreskrift som har ersatts genom en
föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den som enligt äldre
föreskrifter eller beslut är behörig lill en tjänst som organist eller
kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter
ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra
kyrkokantor och som i miiisl fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med
minst 40 procent av heltidsanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den som vid ikraftträdandet är
anställd på en kyrkomusikerljänsl med fullmakt eller konstitutorial eller med
förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig atl utöva sin tjänst
genom atl utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>För den som vid utgången av år
1989 alltjämt innehar en klockar-, organist- eller kyrkosängarbefaltning, som
fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket 1
övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande
tillämpas, så länge innehavaren kvarstår på befattningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Civildepartementet</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om musiken i svenska kyrkan 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsammans
med 1982 års kyrkokommitté (Kn 1985:05) har kyrkomusi-kerulredningen (Kn
1980:04, utredare f.d. statsrådet, lektorn Bertil Hansson) avgelt dels
diskussionsbetänkandel (SOU 1983:55) Försarnlingen i framliden, dels
remissammanställningen (SOU 1984:75) Församlingarna om framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har dessutom överlämnat slulbetänkandet (SOU 1985:55) Musiken i svenska kyrkan.
I slulbetänkandet redovisas överväganden rörande grunden för indelningen av den
kyrkomusikaliska verksamheten och behovet av en ny tjänsteorganisation samt
angående instruktioner, tjänsteåligganden och anställningsformer för
kyrkomusiker. Vidare har utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om
inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänsler, behörighetsvillkor och
befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m.
Belänkandet innehåller förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska
kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker
m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i defta ärende bör som bilaga 1 fogas den sammanfattning av
slutbetänkandet som finns i SOU 1985:55.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
lagförslag som har lagts fram i belänkandet bör fogas lill protokollet som
bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanslällning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende
som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen av mitt anförande kommer jag alt först ange några enligl min
bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusikaliska
verksamheten. Därefter kommer jag alt ta upp de lagsfiflningsfrå-gor som
föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikerorganisationen.
Slutligen redovisar jag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i
fråga om den framfida utbildningen av kyrkomusiker. I utbildningsfrågorna har
jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet
Göransson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>2 Allmän
motivering</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
13 kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud
med sång, spel och musik. Över sängen och musiken skall enligl kyrkolagen
kyrkoherden ha inseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikaliska
verksamheten i lagen (1947:275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970:941). Där
föreskrivs bl. a. all för kyrkomusikens uppehållande skall för varje
territoriell församling finnas anställd kyrkomusiker. Lagen föreskriver också
att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall
fastställas under medverkan av regeringen eller av myndighet som regeringen
bestämmer. Kyrkomusikertjänsler är alltså statligt reglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i
kyrkomusikerförordningen (1950:375, omtryckt 1973:681, ändrad senast 1987:549).
Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi-strikl. Etl sådant
distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall det i varje distrikt
finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmelser om olika slag av
kyrkomusikertjänsler och om behörighetsvillkoren för sädana tjänster. Vidare
innehåller den en detaljerad reglering av de åligganden som år förenade med
olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas.
Arbetsgivarfunktionerna år fördelade mellan det lokala kyrkorådet och
domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter, bl. a. att fastställa instruktioner
för varje tjänst, fullgörs av domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikerförordningen
har förut setts över, men några genomgripande förändringar har inte kommit
till stånd. Dess regler är stela, detaljerade och komplicerade. De framstår i
dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad
framställningar lill regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana
framställningar har kommit från kyrkomötet, från såväl arbetslagar- som
arbetsgivarhåll saml från domkapitel och andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
flera vikfiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisationen. Jag
vill här nämna.de förändringar som skett på del arbelsrältsliga området, på
utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan atl ge
svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet alt själv besluta om resursanvändning
och resursfördelning. Reformarbetet har också präglats ay en medveten strävan
atl decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga
inflytandet på olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag lill en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på
stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen pä grundval av 1982 års
kyrkokommittés förslag (prop. 1987/88:31) bildar en vikfig bakgrund till mina
ställningstaganden i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>musikaliska insatser och
önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- Prop. 1987/88:144
musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en
reform av den kyrkomusikaliska organisationen måste också beaktas samhällets
intresse av etl rikt förgrenat och differentierat musikliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikens
anknytning lill församlingens gudstjänst och församlingslivet för med sig en
viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgifterna till helgerna. Den
förgrenade församlingsstrukluren kan därför ofta innebära svårigheter all
bereda underlag för kyrkomusikaliskl heltidsarbete. Möjligheterna all förena
kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför
förbättras. En reform måste också ta sikte på all la tillvara och bättre än nu
utnyttja kyrkomusikernas kyrkomusikaliska kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är med dessa utgångspunkter viktigt all finna en lokal organisation av
verksamheten som ger förutsättningar atl förbättra utnyttjandet av befintliga
resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar mänga. Den håller en mycket
hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en
omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit lill elt tilltagande intresse
för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans
och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten
har elt övergripande ansvar för alt verksamheten kan bedrivas. Föratt
kvaliteten i den kyrkomusikaliska verksamheten skall garanteras även i
framtiden bör därför etl visst statligt inflytande finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska
verksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna skall organiseras
pastoratsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med milt. Utredningen har dock lämnat ell
utrymme för alt undanlagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Del övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland
dem märks svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund och Domkyrkoorga-nislernas förening. Några remissinstanser som
lillstyrker förslaget framhåller vissa svårigheter med detta, t. ex. att det
kan bli många tjänstgöringsställen och långa resor, vilkel fordrar särskild
planering och samordning beträffande gudstjänsltider. Musikaliska akademien
anser bl. a. att det behövs normer beträffande pastoralens storlek. Sambandet
med församlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser.
Delta samband synes ha varil del avgörande skälet för de remissinstanser som
avstyrkt förslaget. Bland dessa märks flera församlingar och pastorat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många av
dessa har uttryckt farhågor för alt del kommer all innebära en Prop.
1987/88:144 minskning av antalet kyrkomusikertjänsler, som kan komma alt gå ul
över de små församlingarnas gudstjänstliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den
kyrkomusikaliska verksamheten varierar starkt mellan olika församlingar.
Särskilt tydligt framgår detta vid en jämförelse mellan större tätorter och
landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden fär
indelningen bl. a. lill följd alt kyrkomusikertjänslen inte sällan har en
mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ell särskilt problem
utgör här det stora antal skolkantorsljänsler, som inte är tillsalla på del
sätt som från början varil avsett. En viktig orsak till dessa problem är
anknytningen till församlingen som grund för indelningen i
kyrkomusikerdislrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig lid
komma alt förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom
sammanslagning av två eller flera församlingar till elt kyrkomusikerdislrikt,
slår det klart att de väsentliga svårigheterna skulle komma all kvarstå med
församlingarna som kyrkomusikerdislrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening måste därför församlingen överges som
grund för indelningen i kyrkomusikerdislrikt. Del gäller alltså att finna
större enheter som är så stora atl möjligheterna lill kombinationer av olika
tjänster i kyrka och samhälle kan tas lill vara på ell enkelt och smidigt sätt.
Del gäller alltså all se lill atl organisationen blir så flexibel som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna
anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgifterna
kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också alt skapa
förutsättningar för alt på etl smidigt sätt kunna möta från tid till annan
uppkommande behov. Del måste också finnas sådana adminislrafiva resurser all
en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås.
Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till församlingarna
och församlingslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har förordat pastoraten som nya
organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten, en tanke som för
övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen.
Enligl min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en övergång lill pastoratet som grund för den
kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma alt minska
från ungefär 2 500 lill ungefär I 100. Del slår klart atl förutsättningarna
för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avsevärt.
Det kan naturligvis övervägas atl gå längre och bygga en ny organisation kring
kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligl min mening avlägsna sig alltför
långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl. a. administrativ
synpunkt en mera naturlig enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som<br>
regeringen lagt fram för riksdagen genom proposifionen 1987/88:31 om ny<br>
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin<br>
cip i dessa förslag är atl slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg<br>
gande enhet. Förslagen innebär att det lika lite i framliden som hittills skall<br>
finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek, vare</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog
för att fungera Prop. 1987/88:144 beror i första hand på
församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser.
Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan församling och pastorat
är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i
flerförsamlingspastorat. Avsikten är all uppnå en förbättrad resursanvändning
och jämnare kostnadsfördelning. Genom atl församlingarna i elt
flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden
får de enskilda församlingarna en påtaglig ekonomisk avlastning och kan bättre
koncentrera sig pä församlingsverksamheten. Därigenom skall församlingens möjligheter
att ta ansvar för bl. a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas.
Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små
församlingarnas möjligheter alt beslå som självständiga enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen 1987/88:31 (s.89) harjag gjort bedömningen
all det är rationellt atl pastoralssamfällighelen tar över arbetsgivaransvaret
för församlingsanställd personal som diakoner, församlingsassistenter,
lokalvårdare och kyrkogårdsarbetare. Pastoralssamfällighelen har enligl mitt
bedömande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna atl svara för
de personaladministraliva frågorna. Syftet för framtiden är också att pastoraten
skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna
upprätthållas och utvecklas är del viktigt atl man kan inrätta tjänster med ell
så stort kyrkomusikaliskl innehåll som möjligt. Ulan sådana tjänster kommer man
i längden inte all kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskicklighet
som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas
undertaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjligheterna all inrätta
kvalificerade kyrkomusikertjänsler blir därmed större:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några remissyttranden har del framförts farhågor för alt
antalet kyrkomusikertjänsler kommer atl minska vilkel kan komma all gå ut över
mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag dessa farhågor
överdrivna. Som jag ser del torde snarare behovet av högt kvalificerade tjänster
öka. För de små församlingarnas del är del viktigt atl det så långt möjligt
tillskapas kvalificerade tjänster med ell så stort kyrkomusikaliskl innehåll
som möjligt. Endast på del sättet kan man enligt min mening på sikt garantera
all även de mindre församlingarna får tillgång lill kyrkomusik av hög
kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har lämnat ett visst utrymme för all undanlagsvis bedriva<br>
den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre enheter än pastoral. Också<br>
en del remissinstanser har förordat alt församlingen undanlagsvis, exem<br>
pelvis efter dispens av domkapitlet, skall kunna utgöra enhet för den<br>
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt ■<br>
framhållits förhållandena i pastoral med många församlingar eller stor<br>
ytvidd. Man har varnat för alt del kan bli många Ijänslgöringstillfållen och<br>
långa resor och för all kyrkomusikern kan mista kontakten med försam<br>
lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill<br>
jag emellertid betona all en övergång lill pastoratet som enhet för den<br>
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär all pastoratet ersätter för-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samlingen
som kyrkomusikerdislrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har
framhållit är del i stället fråga om atl med pastoratet som enhet bygga upp en
flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose församlingarnas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den förut nämnda
propositionen 1987/88:31 har jag anfört atl det förhållandet att personal som
sysslar med församlingsarbete blir anställd hos pastoralssamfällighelen
naturligtvis inte utesluter alt många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller
till väsentlig del förlagd till någon viss församling inom pastoratet. En
sådan ordning kommer säkert alt tillämpas även för kyrkomusiker. I sädana fall
är det fullt möjligt att också låta församlingen ta det närmaste ansvaret för
arbetsledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Emellanåt kan del finnas
elt behov av all bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en
pastoralsgräns. Inte heller för detta fall anscrjag att det finns något behov
av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer all redogöra för
kan en samverkan mellan pastoraten åstadkommas på frivillig väg genom avlal
angående fyllnadstjänstgöring, varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt
hör lill ettdera pastoratet. En kyrkomusiker kan givetvis också, liksom för
närvarande, inneha flera deltidstjänster.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänslerna slopas.
Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade ulan blir i
framliden rent kyrkokommunall reglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget alt kyrkomusikertjänslerna skall vara kommunalt reglerade har
tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk, kammarrätten i Jönköping, några
domkapitel, svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings-
och pastoratsförbund. Flertalet remissinstanser har dock varil emot förslaget.
Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund.
Kyrkomusikernas riksförbund och Musikaliska akademien. En av många framförd
uppfattning är all ell statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av
hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjånstgöringsföreskriflernas samband
med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor
för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan
pastoratens ambifionsnivåer, t. ex. i fråga om att inrätta tjänster. En del
remissinstanser har varnat för ell slags "minimilänkande".
Kyrkomusikernas riksförbund har ansett att avskaffande av den statliga
regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa
konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap, sämre semesterförmåner, sämre
sjukförmåner, avskaffat arbetsgivarihlräde och en friare meritvärdering. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och
den därtill Prop. 1987/88:144 anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker
trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år 1950, då den
nuvarande kyrkomusikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång
tids utredningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället
för de tidigare klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya
kyrkomusikertjänslerna. Kyrkomusikerna förblev som fidigare kommunall
anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får
bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänslerna
blev alltså - och är alltjämt - s. k. statligt reglerade tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.1) år den
kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikerljänsterna kringgärdade av etl
stort antal detaljerade författningsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikerförordningens myckel detaljerade och delvis
komplicerade föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som
otidsenliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig
kritik. Detta avspeglas i elt stort antal framställningar till regeringen från
skilda häll om olika ändringar i förordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har konstaterat atl regleringens bristande
flexibilitet medför svårigheter alt tillgodose olika församlingars behov av
säsongmässigl ökade insatser, t. ex. i den s. k. frilidskyrkan, och all den är
ett hinder för all utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk
tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och
svårigheterna framstår som särskilt påtagliga i fräga om skolkantorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående harjag förordat att den nuvarande
organisationen med församlingen som kyrkomusikerdislrikt ersätts av en mera
flexibel organisation pä pastoratsnivä. Jag har därvid föst särskild vikt vid
att organisationen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda
förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur atl en
författningsreglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika
kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör elt hinder för
en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en
övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska
verksamheten goda möjligheter atl höja kvaliteten på många av kyrkomusikertjänslerna.
Detta kan ske genom alt föra samman dem till tjänster med störte
kyrkomusikaliskl innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomusiker. För alt
dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angeläget all la bort
den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för
smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna på det
lokala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den
nuvarande ordningen anses vara otidsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>, Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ell
mycket litet utrymme för ell sådant medinflytande som den arbelsrältsliga
lagstiftningen i princip medger.Detta gäller l. ex. något så viktigt som
tjänsteåliggandena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu har anfört och strävan atl
åstadkomma en så</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flexibel
kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt all staten i framliden
inte reglerar kyrkomusikertjänslerna mer ån som behövs för att säkerställa
verksamheten och dess kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slopar man den statliga
detaljregleringen av kyrkomusikerorganisationen och de kyrkomusikaliska
tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s. k. statligt
reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning alt
tjänsterna bör bli kyrkokommunala och alt avlöningsförmånerna inte längre bör
fastställas under medverkan av regeringen eller någon myndighet som regeringen
bestämmer. Som utredningen också har konstaterat åstadkommer man därigenom elt
ökat självbestämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar
för etl ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för
bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av etl antal remissinstanser
framstår enligl min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se
något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte
längre skulle medverka vid fastställande av dem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag.
Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar
skall pastoralen svara för den verksamhet som församlingslivet kräver. Det
gäller främjandet av kyrkosång, fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten
får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall
bedrivas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska
åliggandena. Utredningen har emellertid föreslagit en ordning där
stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast elt minimum för
verksamhetens omfattning i varje pastorat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Dessa
har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande
och vilkel organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några
har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut pä stiftsplanet
om verksamhetens omfattning i pastoraten. Bl. a. Göteborgs kyrkliga
samfällighet har betecknat del som självklart att beslutanderätten bör
tillkomma kyrkokommunen, eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala och del
ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala
förening och länsskolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter.
Musikaliska akademien har påpekat att del statliga inflytandet fäll en
påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en
närmare författningsreglering, om den statliga regleringen avskaffas. Flera
andra har på liknande sätt påpekat atl del är oklart vad som skall inverka på
miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får
räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningens förslag har också framhållits alt pastoraten
kan komma atl Prop. 1987/88:144 betrakta besluten om miniminivå som
normerande och bli obenägna alt gå utöver den fasfiagda nivån. Frågan huruvida
den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska
uppgifterna har varil föremål för delade meningar bland dem som tagit upp
saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den
bedömningen alt pastoralen bör åläggas alt svara för den kyrkomusikaliska
verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgel
vård, främjande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också
genomgående sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras
befattningshavare med grundlig utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill samtidigt kraftigt betona atl del slår pastoraten
fritt all utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än
de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade
konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet
som för samhället i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i
församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i
kyrkomusikerförordningen om kyrkomusikernas tjänsteåligganden. Föreskrifter om
den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga
handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar
som reglerar användningen av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser - liksom även jag - att staten inte kan
frånsäga sig<br>
elt ansvar för alt den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna<br>
även framgent håller en god standard. Del är mot denna bakgrund som<br>
utredningen har föreslagit atl sliftsslyrdsen skall fastställa minimum för<br>
den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje pastoral på för<br>
slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget ulgå från elt flertal<br>
skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning<br>
en i pastoratet, särskilda behov med hänsyn lill förekomsten av större<br>
vårdinstitutioner, s. k. fritidskyrka m. m. Andra kriterier skulle vara den<br>
körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligl förslaget<br>
skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhdsl stiftsstyrelsen eller<br>
pastoratet finner skäl till del. Utredningen har inte ansett atl kriterierna<br>
behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens<br>
beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn<br>
punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det<br>
föregående harjag som vikliga skäl för den av mig förordade reformen av<br>
kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga<br>
beslutsfunktioner nära dem som berörs av besluten och lill betydelsen av<br>
att kyrkomusikerorganisationen smidigt skall kunna anpassas till del en<br>
skilda pastoratets behov och särskilda förhållanden. Utredningens förslag<br>
om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfaltningen av<br>
den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga<br>
läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkter.
Jag befarar all en sådan ordning lätt skulle kunna innebära alt Prop.
1987/88:144 dagens detaljerade författningsreglering på många håll ersattes av
en nästan lika ingående styrning genom sfiflsslyrdsens beslut. Risken är då
bl. a., som nägon remissinstans varit inne på, atl det blir etl sä litet
utrymme kvar för initiativ på det lokala planet alt besluten i själva verket
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord komma
att verka hämmande pä viljan atl ta lokala initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för mina överväganden, liksom för utredningens,
är synen pä svenska kyrkan som etl trossamfund där församlingen är basenheten.
Del är i församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin
gestaltning. Del är församlingslivels behov som i första hand skall
fillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor
betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ul
och verka bland människorna. Som jag ser det, ligger däri den bästa garantin
för all verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är
därför enligt min mening inte motiverat all låta en regional myndighet, statlig
eller kommunal, bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska
verksamheten i varje enskilt pastorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser atl man i stället bör välja en lösning, enligl
vilken riksdagen i lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som
obligatoriskt skall förekomma i varje pastorat. Omfattningen av denna
verksamhet bör pastoraten själva få besluta om med utgångspunkt i de behov som
finns. Pastoralen bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk
verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom all i lag ange de obligatoriska
kyrkomusikaliska uppgifterna skapas garantier för atl verksamheten i varje
pastorat håller en godtagbar bredd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska
uppgifter av den arten alt de genomgående skall finnas med i församlingarnas
arbete. Det är lill stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag
enligl kyrkomusikerförordningen är skyldiga atl fullgöra. När man skall
bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i
den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musik vid gudstjänster m. m: Till de nuvarande
obligatoriska uppgifterna hör först och främst alt vid gudstjänster och
kyrkliga handlingar leda församlingssången och alt ulföra orgelmusik på det
sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (lOS 2 mom.
kyrkomusikerförordningen). I likhet med utredningen och de remissinstanser som
här yttrat sig i frågan anscrjag alt dessa uppgifter även i fortsättningen
skall vara obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det
förekommer dock rätt ofta atl en del av församlingssången leds av andra än
kyrkomusikern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid
gudstjänster och kyrkliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår atl främja
intresset för kyrkosången, bl. a. genom all öva och leda kyrkokören. Vidare
åligger del kyrkomusikerna all undervisa konfirmander i psalmsång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har ansett alt körverksamhelen är av den arten
atl den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomgående
skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- Prop.
1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>standard
har angetts normalt minst en kör i varje församling. Samtidigt har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningen
anfört all avgörande för verksamhetens omfattning bör vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
bedömning som lar hänsyn lill varje pastorats behov och resurser och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga
omständigheter. Remissinstanserna har inte haft nägon erinran mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningens
förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag till en början framhålla alt den
körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor belydelse för såväl
gudstjänstlivet som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten
inte sällan del lokala musiklivet. Körverksamhelen utgör en stor folkrörelse.
Etl allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i
framtiden. Atl ställa upp elt krav på pastoraten atl se till atl del i varje
församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla
problem. Del gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. All samla och öva
en kyrkokör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där
befolkningsunderlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan
också vara svårt atl finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn
till dessa förhållanden anscrjag inte alt det rimligt att ställa ett sådant
uttryckligt krav på pastoralen. Enligl min mening är del emellertid angelägel
atl kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas lill församlingssång och
orgelmusik. Även annan kyrkomusik, främst körsång, bör förekomma så långt del
är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En framkomlig väg atl åstadkomma en bred kyrkomusikalisk
verksamhet vid gudstjänster m. m. är enligt min mening atl ålägga pastoraten
atl främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Delta knyter an lill den
ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för
kyrkosången sker normalt genom all församlingssången leds på elt kvalificerat
sätt saml genom all en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer.
Del kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför atl pastoraten
åläggs atl främja detta intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har sagt i del föregående åligger del också en
kyrkomusiker atl undervisa konfirmander i psalmsång. Delta är en viktig
uppgift. Enligl min mening får del emellertid anses ligga i kravet på alt
främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon
ytterligare reglering är därför enligl min mening inte nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orgelvård: Det orgelbeslånd som finns i vårt land
representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En
riklig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för
församlingarnas gudstjänstliv, den är också en viktig förutsättning för ell
allsidigt musikliv i landet. Många av landels orglar är dessutom historiskt
värdefulla kulturföremål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården
av orgdver-ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av delta har
också föreskrivits atl kyrkorådet inte får medge atl någon annan använder
orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag utgår från all sliftsslyrdsen skall
bestämma etl<br>
minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Del går<br>
därför inte i alla delar atl jämföra med mitt förslag. Vad utredningen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid anfört är att
vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om Prop. 1987/88:144 det
finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orgelverken
och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande
betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hänsyn härtill anser jag att
pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns
hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården
anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga
återkommer jag emellertid i det följande när jag behandlar
behörighetsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fri
musikundervisning: För närvarande ingår också s. k. fri musikundervisning
bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för
att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör
svara för. I denna fråga vill jag säga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsade.
Behovet kunde inte täckas. Även om etl betydelsefullt frivilligt arbete
utfördes bl. a. inom ABF och lOGT fanns det stora grupper, främst på
landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
del arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi-kerverksamhelen
togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång-
och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusikernas kompetens togs därför
tillvara så, att de blev skyldiga atl meddela en allmän och kostnadsfri
musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade
musikaliska krafter. På många häll skulle kyrkomusikern kunna bli en
centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få
möjligheter atl delta i och tillgodogöra sig även den rent kyrkomusikaliska
verksamheten, t. ex. genom alt delta i kyrkokörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med undervisningen var all - med utgångspunkt i grundskolans undervisning— ge
eleverna en elementär musikteorelisk allmänbildning samt att ge dem som hade
förutsättningar för del undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom
kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en
tjänsleuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av
1950-lalet, bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning,
varigenom musikundervisningen utsträcktes till betydligt fler
kyrkomusikerdislrikt. Fri musikundervisning har däremot inte ålegat
skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har funnit atl den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det
sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkommit än atl
undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets
utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till alt underlätta
rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen
pä instrument har bidragit till alt skapa och vidmakthålla en god
kyrkomusikalisk standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu<br>
sikundervisningen vuxit fram som elt alternativ. Kyrkomusikerna har inte<br>
för den skull förlorat i betydelse för landels musikliv. Däremot har utrym<br>
met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>musikundervisningen.
Samfidigt har åtskilliga kyrkomusiker med delfids-tjänster kunnat öka sin
arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musikskolan och därigenom blivit i
tillfälle atl la vara på många unga människors intresse för den
kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för ideell verksamhet inom
kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den fria
musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfarande en värdefull
tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen
verksamhet. Därför bör den, som utredningen också har föreslagit, finnas kvar i
framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria
musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad
utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommunala musikundervisningen
bör i enlighet med utredningens förslag pastoratens ansvar begränsas till
musikundervisning med kyrklig inriktning. Elt åläggande för pastoraten att
meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en
församling inom pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom del är kyrkans
och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses, bör den närmare
omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av
pastoratet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Tjänsteorganisationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag:I regel skall del i varje pastorat finnas minst en organist anställd.
Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt fär pastoraten utforma
en lämplig organisation och avgöra vilka anställningar som skall finnas.
Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska
uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon
begränsning av anställningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad
bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoralen, skall bestämma
minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på
kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänsler som skall finnas
inrättade. Utredningen har vidare föreslagit all anställningsskyddet för s. k.
orgelspelare skall begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare
(avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommenterat utredningens
förslag. Sveriges kyrkokamerala förening, har ansett atl minimikraven på
kompetensnivå bör fastställas pä det lokala planet enligt vad som avtalats
centralt, i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska
tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam fill behovet av
alt en regional statlig myndighet bestämmer minimikompeiensen för kyrkomusiker
i större kommuner. Länsskolnämnden har ansett atl den kyrkliga samfällighelen
själv bör kunna klara uppgiften, särskilt som den enligt förslaget skall ha
rätl all bestämma sig för en högre kompetens ån myndigheten bestämt. Även
Göteborgs kyrkliga samfällighet har ansett all kyrkokommunen bör ha det
avgörande inflytandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser har understrukit all glesbygdens behov av kyrko- Prop.
1987/88:144 musik på många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan
formell behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser förordar all del statliga inflytandet skall utövas av
domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Biand dessa märks domkapitlen.
Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges lärarförbund, TCO, Krislen demokratisk samlings kyrkopolitiska
råd och andra remissinstanser, bland vilka märks mänga församlingar och
pastoral som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande, har
på olika sätt argumenterat för alt domkapitlen även i fortsättningen skall
behålla ell inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
tjänsteorganisation: I de nuvarande kyrkomusikerdislrikten skall del normall
flnnas antingen en organistljänst eller en kanlorstjänst. Organisttjänst får
inrättas i distrikt med fler än 5000 invånare och kanlorstjänst i distrikt med
färre invånare. Domkapitlet, som fastställer distriktets tjänstetyp, får dock
medge undanlag från denna regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organistljänslen
är en självständig kyrkomusikalisk tjänst, i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring
som musiklärare. Kanlorsljänsten kan vara en skolkanlorstjänsl, dvs. en
grundskollärarljänst med tillkommande kyrkomusikaliska uppgifter. Den kan
också vara en kyrkokaniorsljänsl, som är en självständig kyrkomusikalisk
tjänst. I små distrikt kan med domkapitlets medgivande finnas en orgelspelare.
Den senare saknar formell kyrkomusikalisk kompetens. I större distrikt kan
organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som
domkapitlet i varje särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga
regleringen faller de s. k. försiimlingsmusikerna, som kan anställas för
särskilda kyrkomusikaliska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1 mjirs 1988 fanns i hela landet 2 536 kyrkomusiker, varav 417 organister
(inklusive de 13 domkyrkoorganislerna), 638 kyrkokanlorer, 287 skolkantorer,
521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare, varav 318 fullgjorde den
kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkanlorstjänsl. Antalet
församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker, t. ex. på sjukhus, var 20.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämförs
siffrorna med dem som utredningen återgell i bilaga 8 till betänkandet,
framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträdande
kyrkomusiker och en minskning av antalet orgelspelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkterna
för mina överväganden: För atl garantera en god<br>
kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen<br>
finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som<br>
kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär alt det åven fortsättningsvis<br>
skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och<br>
kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få<br>
anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) alt pastoratet för de<br>
obligatorisk:! kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>söm
har organist- eller kanlorsbehörighet, men som är anställd hos någon Prop.
1987/88:144 annan, exempelvis som musiklärare på en skola eller som
kyrkomusiker i ell annat pastorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter alt
anpassa den kyrkomusikaliska organisationen lill de lokala behoven och
förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga regleringen gör det också
möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsuppgifterna mellan flera
kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kunna tas till vara, bör enligt min
mening göras sä få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet alt anordna en till
de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast
vara atl garantera en god och sä långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk
standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principiellt
krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett alt del statliga
inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör
bestå i alt efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens
omfattning i varje pastorat, dels minimikraven på behörighet för de
kyrkomusikertjänsler som inrättas. Av det jag fidigare anfört framgår atl jag
anser atl minimikravet på den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten bör
anges direkt i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvaliteten
i organisationen tillgodoses enligl mitt förslag i första hand genom kravet på
åtminstone kanlorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska
kyrkomusikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver behövs endast en
föreskrift om när organist skall finnas anställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kantor av om
invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel, men
alltför stel. Detta har åven utredningen konstaterat. I och med atl
kyrkomusikerorganisationen skall byggas upp med pastoratet som enhet i stället
för församlingen, passar inte heller konstruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
bör enligl min mening vara atl det i varje pastorat skall finnas åtminstone en
organist. Då kan elt kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till
alla församlingarnas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
att ge dispens: Den I januari 1987 understeg folkmängden 4 000 i 559 av landets
1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets
pastorat inte för närvarande har någon organistljänst. Av mindre pastoral där
även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mindre omfattning kan av bl. a.
ekonomiska skål oftast inte krävas att de anställer en organist. Del är därför
nödvändigt alt undanlag kan göras från del principiella kravet på minst en
organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
naturiig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underiag för atl
anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till
detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla
utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invånare inte är
medlemmar i kyrkan, kan del vara så alt medlemsantalet bättre än invånarantalet
återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Medlemsantalet är också i
viss mån ell uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigare
än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frekvensen och det lokala
engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt Prop. 1987/88:144 viktig
faktor utgör körverksamhelen, vilken kan variera högst betydligt, både i
omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekörer som
körer med lägre ambitioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de inre delarna av storstäderna bor numera inte sä många, men etl mycket stort
antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser
för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara
förekomsten av större sjukhus och andra liknande inrättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan också, dock mera undantagsvis, vara så alt förhållandena i ett pastoral
inte motiverar att en organist anställs, trots all pastoratet är stort. De
kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på elt större antal församlingar,
så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre
tjänstgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit all del
skall ankomma på stiftsslyrelserna att fastställa behörighetskraven för
kyrkomusikertjänslerna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och
stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domkapitlets framlida uppgifter
fill frägor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen, som
föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen
(1987/88:31) om ny organisation pä lokal-och stiftsplanet i svenska kyrkan,
m.m. Domkapifien har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I del
följande kommer jag all föreslå att del skall ankomma på domkapitlen att
medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid faslslällandet av
reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Därför finner
jag det lämpligast atl domkapitlen handlägger även den här behandlade frägan.
Därigenom tillgodoses också etl önskemål från mänga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i delta sammanhang understryka, att vad det nu handlar om är en reglering,
avsedd all garantera en kvalitafiv minimistandard på den kyrkomusikaliska
verksamheten i pastoraten. I normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning
kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organistljänster i stort
sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot
syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik.
Den pågående verksamhetens omfattning och innehåll bör också vara
utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i
framfiden. Jag utgår frän atl det liksom nu i många pastorat, inte minst i
städer, kommer att finnas flera kyrkomusiker med organislbehörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orgelspelare:
I etl kyrkomusikerdislrikt, där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och
kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas,
får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en
orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter
som avskilts frän en ledig skolkanlorstjänsl som visat sig svårbesätt.
Orgelspelare kan ha en högst varierande utbildningsbakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anfört i det föregående är det angelägel att hålla uppe kvalifika<br>
tionerna hos de utövande kyrkomusikerna pä en så hög nivå som möjligt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vara en strävan hos pastoralen att skapa tjänster med ett sådant Prop.
1987/88:144 kyrkomusikaliskl innehåll eller med sådan annan kompletterande
musikalisk tjänstgöring, atl tjänsterna kan besättas med kompetenta
innehavare. Den nya organisationen med pastoratet som inddningsenhel skapar förbättrade
möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myckel
skiftande, och del är inte realistiskt atl bortse från de organisatoriska
problem som koncentrationen av vikliga kyrkomusikaliska uppgifter till framför
allt helgerna på många håll medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där
avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligl min mening liksom
hittills finnas möjlighet alt förstärka organisationen av utbildade
kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits
av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det uppstår svårigheter, som inte är endast övergående, att besätta en
kyrkomusikerljänsl med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna
anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomusikaliska
uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall fä
förordnas bör emellertid vara all det finns särskilda skäl. Etl sådant skäl kan
vara atl det är påkallat med hänsyn fill gudstjänstlivets behov. Orgelspelarens
uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga
handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikaliska åligganden bör som regel
tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker, eventuellt genom alt avtal träffas
med etl annat pastorat om fyllnadstjänstgöring för någon där anställd organist
eller kantor. Ett annal skäl lill att få förordna en orgelspelare kan, som jag
förut har antytt, vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det
gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått
någon behörig sökande till tjänsten eller uppdraget. Även för dessa fall bör
pastoratet få anlita någon som inte är behörig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för
närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör
kunna begränsas till atl avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom
pastoratet och lill vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandel bör
grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl. a. med
hänsyn till vad som krävs för alt handha orglarna, öva körerna osv. Eftersom
del enligl mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra
behörighetsfrågor beträffande kyrkomusiker och domkapitlet bäst kan bedöma vad
som erfordras för gudstjänstlivets behov, bör prövningen även i fortsättningen
ankomma på domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö<br>
rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an<br>
ställning av nägon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske pä viss tid,<br>
dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna<br>
regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning<br>
enligl lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008).<br>
Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>orgelspelare endast som en
tillfällig åtgärd i avvaktan på atl en tjänst tillsätts med behörig innehavare.
Som framgått, kan jag liksom många remissinstanser inte till fullo ansluta mig
lill del synsättet. Enligl min mening bör del fordras starka skäl för att
uppställa särskilda regler, som begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag
är därför inte beredd alt föreslå en sådan regel som utredningen förordat.
Emellertid vill jag framhålla atl avtal om tidsbegränsad anställning enligl 5
S lagen om anställningsskydd får träffas bl. a. i fråga om vikariat. I den mån
det finns ett behov av sådana avlal utöver vad som följer av lagen om
anställningsskydd kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom
kollektivavtal, som slutits med eller godkänts av central
arbetstagarorganisafion.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Kombinationstjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag:Del skall finnas möjligheter all i en anställning som kyrkomusiker låta
ingå fyllnadstjänstgöring. Den som år anställd som kyrkomusiker i ett pastorat
bör vara skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos annan, om en sädan
skyldighet avtalals i samband med anställningen. Pastoratet bör också få
anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. I sådant fall
inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorsljänsterna avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av
skolkantorsljänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur
övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig lill tanken på
kombinalionsljänster, men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana
tjänster kan utformas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fyllnadstjänstgöring:
Målet för framtiden mäste vara atl öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll.
Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre
förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska
uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En
förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker-yrket är alt man på annat
sått kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusikertjänslerna, all dessa ger
en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste
del därför finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå
fyllnadstjänstgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kombinationsalternativ:
Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsallernativ hos
yrkesverksamma kyrkokantorer och studerande med inriktning på
kyrkokanlorsbehörighet. Alternativen var det allmänna skolväsendel, dvs.
kommunal grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbildning, den kommunala
musikskolan, annan församlingsvård och kyrk-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lig administration samt i
fråga om studerandegruppen även annat arbete. Prop. 1987/88:144 Del fanns
enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att inget borde
uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog sig dock det större
intresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ytterligare kombinalionsalternativ har utredningen särskilt nämnt
kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som
lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har
utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyrkans
kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dramaverksamhet,
tllm, kulturpedagogik eller kulturadminislraliv verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anser jag det helt givet atl sådana kombinalionsalternativ som innebär
atl kyrkomusikertjänslen fylls ul med musikutövning eller undervisning i musik
måste stå i förgrunden. Det är ju för sådan verksamhet kyrkomusikern valt atl
skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera
långvariga och rätt krävande organislutbildningen. Samtidigt står del klart atl
det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i
kyrkomusikertjänslen. Flera remissinstanser har också framhållit detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samverkan
mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusikerorganisationen
har sina rötter i etl äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare
lill hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten som kyrkomusikernas
arbetsgivare, men jag förutsätter alt även kyrkans centrala och regionala organ
kommer atl sfimulera pastoraten fill ökad samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
måste tillhandahålla sådana ulbildningsvägar som kan underlätta inrättandet av
kombinationstjänster med annan musikalisk verksamhet än den kyrkomusikaliska.
Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinriktning är det därvid kombinafioner med
utbildningsyrken som kommer i förgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänstgöring
bedömer jag som intressanta alternativ, värda att prövas. Jag vill särskilt
peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala
musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anscrjag emellertid inte
att del för närvarande behövs några särskilda ätgärder från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kombinationer
med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har
gammal hävd och förekommer för närvarande i två former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kanlorsnivån finns skolkantorsljänsterna, som är lärartjänster för klass på
grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium, enligt skolförordningen
(1971:235, omtryckt 1983:721, ändrad senast 1987:882). För skolkantorerna
tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikaliska. Behörighet för den
kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvärvas av en lärare genom den av
Musikaliska akademien anordnade utbildning och examination som beskrivs
närmare i avsnitt 2.11.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
organistnivån fmns möjligheten alt i en organistljänst eller en tjänst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som biträdande
kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som lärare i Prop. 1987/88:144
musik, anfingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga eller
statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervisning. Såsom
jag närmare kommer atl beskriva senare (avsnitt 2.11.2) förvärvas behörigheten
för fyllnadstjänstgöringen genom det val av fördjupningskurs som sker under den
blivande organistens högskoleutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att skolkantorsljänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt
utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grundskolan och
gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och omvänt för en kantor
som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande
musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom
högskoleutbildningen. Däremot skall det enligl utredningens förslag inte
längre finnas någon högre kyrkomusikerulbildning som ger förutsättningar för
atl kombinera en organistljänst med verksamhet som musiklärare inom det
allmänna skolväsendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer längre fram (avsnitt 2.1</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1)
</span><span style='font-family:Verdana'>all närmare ta upp och ange min syn på
utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida
kyrkomu-sikerulbildningen. Redan nu kan jag emellertid säga all dessa förslag
enligt mitt bedömande kommer all behöva bearbetas ytterligare. I fråga om den
högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i remissutfallet
som målsättning kunna anges alt det även i fortsättningen skall vara möjligt
atl kombinera tjänstgöring som organist med verksamhet som lärare inom
grundskola och gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen
av en kombinationstjänst: När det gäller saltet att tillskapa en
kombinationsljänsl har utredningen ansett alt del inte kan bli fråga om atl
lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör
enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall
bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken alt kyrkomusikern
alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som
sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till
förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om
sådana förhållanden av personaladmini-straliv och ekonomisk art som parterna
behöver reglera sinsemellan. I skolförfattningarna får regler införas som gör del
möjligt att låta kyrkomusikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster
som blir aktuella. Del ankommer på regeringen atl utfärda närmare föreskrifter
om delta. I övrigt behövs det inte något särskilt förfallningsstöd för alt
avtalen skall kunna träffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har framhållit alt del finns ell normalavtal, upprättat av Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund, som gäller fyllnadstjänstgöring för
kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis
underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombinalionsljänster. Jag
förutsätter all frågan tas upp av pasloralsförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sådana kombinalionsljänster som nyss har beskrivits bör gés en<br>
föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker alt<br>
fullgöra fyllnadsljänslgöring ät någon annan än pastoratet. En förutsätt<br>
ning för atl en sädan skyldighet skall föreligga bör vara atl den avtalas i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samband med anställningen.
Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i
anställningsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skolkantorstjänster
avskaffas: Skolkantorljånsterna har haft stor betydelse genom åren. De
framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt
opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom
kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så myckel som 14-15 veckotimmar
är uppenbar. Ett stort och ökande antal skolkantorstjänster är vakanta. Jag
delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning atl dessa
tjänster bör avskaffas. Genom reformen av kyrkomusikerorganisationen bör
således tillsättningen av sådana tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen
att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de
nuvarande skolkantorer som så önskar möjlighet alt övergå på annan tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till frägan om de
skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller konstitutorial och vill
behålla sina tjänster återkommer jag senare (avsnitt 2.12).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Behörighetsvillkor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normall
krävas behörighet motsvarande dagens högre och lägre kyrkomusikerulbildning. Om
det behövs för alt tillgodose gudstjänstlivets behov, får domkapitlet för vissa
fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredningen har dock som ett
allmänt behörighetsvillkor föreslagit alt den sökande skall vara lämplig för
anställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Dessa
har överlag gett sitt stöd ät tanken att tjänsteorganisationen även i
fortsättningen skall anknyta lill statligt fastställda examenskrav för en högre
och en lägre kyrkomusikerulbildning. Domkapitlet i Skara har krävt en
precisering av kriterierna för att kantorskompe-lensen skall få underskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Etl stort antal
remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som etl allmänt
behörighetsvillkor. Elt sådant villkor förespråkas av bl. a. domkapitlen i
Uppsala, Strängnäs, Skara, Lund, Härnösand, Luleå och Visby samt av Svenska
kyrkans personalförbund. Domkyrkoorganisternas förening och Evangeliska
fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock atl viktigare är
kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.
a. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser att något krav på
medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser, bl. a.
kammarrätten i Jönköping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och
pastoratsförvall-ning, anser alt pastoraten själva bör få avgöra vilken
betydelse medlemskapet skall ha. En precisering av kravet pä lämplighet
efterlyses av domkapitlet i Linköping.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter:
För kyrkomusikertjänsler gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor, dels
särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig-helsvillkoren avser
hälsotillstånd, vandel, vilja alt främja församlingslivet saml
undervisningsförmåga m. m. De särskilda behörighetsvillkoren innefattar krav
på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa
fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som
uppställs när fyllnadsljänslgöring ingår i en tjänst bortser jag nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör del
enligt min mening även i framliden ställas krav på alt kyrkomusiker uppfyller
bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgår jag från atl kraven för
anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framliden kan vara lägre än
vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska
tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikerförordningens
särskilda behörighetsregler, vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.)
är detaljerade och komplicerade. I princip krävs emellertid i dag för
behörighet till organistljänst examen från en fyraårig musikalisk
högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje saml viss lids tjänstgöring. För
behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarutbildning jämte
organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbildning på
folkhögskola eller liknande, varefter avlagts dels organist- och kanlorsexamen,
dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är del också för framtiden ändamålsenligt all tjänsteorganisationen
är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge
nivåer. Längre fram kommer jag atl behandla utbildningsfrågorna närmare. Jag
kan emellertid redan nu säga att jag inte kommer alt förorda några
genomgripande förändringar i fråga om den kyrkomusikaliska utbildningens
innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud--sak oförändrade särskilda
behörighetskrav för organister och kantorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domkapitlet får
medge en sökande till en organist- eller kanlorstjänst befrielse från bl. a.
särskilda behörighetsvillkor, om del finns särskilda skäl (24 S 5 mom. och 26 §
3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall
domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko-organislen. Sådan
befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om
organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Del kan också
handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit
att en sådan dispensmöjlighel behälls. Också jag är av uppfattningen alt den
fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande
behörighetsvillkor bör gälla all den sökande med hänsyn till utbildning och
yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller de för den
ifrågavarande tjänsten gällande behörighetsvillkoren. Dispensprövningen bör
ankomma på domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
behörighetskrav: Jag övergår härefter lill frågan om del behövs<br>
några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har<br>
utredningen till en början påpekat alt bestämmelserna i 19 kap. 2 S kyrko<br>
lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning fill</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>*■'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>präst
numera slopats med hänvisning lill atl föreskrifterna inte längre tillämpades
rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig-hel ankom på
biskoparna. Utredningen har vidare påpekat alt enligt de allmänna bestämmelser
som hör lill gällande huvudöverenskommelse på del kyrkokommunala området (AB
84) är en arbetstagare skyldig atl i samband med anställandet eller annars
lämna s. k. ijänstbarhetsintyg, om arbetsgivaren kräver del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser liksom
utredningen atl del inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers
tjänslbarhel. En behörighetsprövning av någon som har etl handikapp bör göras i
det enskilda fallet ulan fördomar eller förutfattade meningar i fråga om
handikappades möjligheter atl fungera i arbetslivet. Del är viktigt all la lill
vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i
nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsättningar för en god arbetsinsats
även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en
föregångare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har vidare
diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutsättning för
anställning som kyrkomusiker, något som även har tagits upp av många
remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant
krav. Liksom utredningen anser jag emellertid föga vunnet med en sådan regel.
Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot
kyrkans arbete än atl lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Elt sådant
krav är inte som jag ser del någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det
kan också framhållas att något motsvarande krav inte har uppställts när del
gäller andra kategorier av församlingsarbetare och att det är svårt atl se
varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i delta hänseende. Jag är därför inte
beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på
medlemskap i kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har stannat för all förorda en allmän behörighetsregel av innebörd all som
kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Elt så allmänt hållet
behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag
anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147)
anscrjag att den allmänna behörighels-prövningen måste anses ingå i
tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Del finns inte
någon skyldighet att tillsälta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav
tjänsten ställer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.8
Tillsättning av tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Tjänster som kyrkomusiker i elt enförsamlingspastorat filisätts av
pastoralskyrkorådet. I flerförsamlingspastorat skall kyrkomusiker anställas
genom beslut av den lillsättningsnämnd, som skall finnas för tillsättning av
pråstljånster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig
över deras kyrkomusikaliska skicklighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Utredningen har föreslagit ell rent kommunalt Prop. 1987/88:144
tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndigheten alt
påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Många remissinstanser har vänt sig mot elt rent kommunalt
tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar farhågor för alt
det i så fall kan uppslå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering.
Likaså har framhållits atl det vid kommunala tjänstetillsättningar inte behövs
någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges
Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsätlningsordningen. Till de
remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig
erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans
församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och
pastoralsförvallning, domkapitlen i Härnösand, Skara och Stockholm, Göteborgs
kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter:
En följd av atl kyrkomusikertjänslerna blir kyrkokommunala är alt de nu
gällande detaljerade reglerna om tillsällningsförfarandet kan slopas.
Pastoratens inflytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har
anfört i det föregäende bör emellertid ett visst statligt infiytande behållas
även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsättningsmyndighet:
I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av
kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av
nägon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag lill
tjänsten. Som en följd av förslaget atl pastoratet skall ulgöra grunden för
indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten har utredningen föreslagit
att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för
församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i
framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningarna. Enligl utredningens
förslag bör pastoralen därför ge församlingarna tillfälle alt yttra sig över
ansökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till utredningens förslag alt tillsättningsbeslutet skall fallas
på pasloratsnivån. 1 likhet med utredningen anser jag också all församlingarna
även i framtiden bör ha etl inflytande över tillsättningarna. Den
kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor belydelse
för gudstjänst- och församlingslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande automatiskt
tillgodosett. Frägan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings-pastoratel.
En länkbar lösning är den som utredningen har föreslagit, nämligen alt
församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anser jag
emellertid all övervägande skäl talar för all välja samma lösning som har valls
i fråga om prästtjänster i flerförsamlingspastorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tillsättning av prästtjänster skall del enligt 7 § förslaget till prästan-<br>
slällningslag (prop. 1987/88:31) i varje flerförsamlingspastorat finnas en<br>
tillsättningsnämnd, till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser<br>
representanter. Syftet med denna ordning är atl garantera församlingarna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>etl jämlikt inflytande på tillsätlningsbeslutel. Enligt
min mening kan sam- Prop. 1987/88:144 ma synsätt anläggas när det gäller
kyrkomusiker. Jag föreslår därför atl tjänster som kyrkomusiker i ell
flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsättningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörighetsprövning: Enligl den ordning som gäller i dag
prövar domkapitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de
sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit all denna uppgift i framtiden
skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den
nuvarande ordningen bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet
över kyrkomusikerorganisationen i viss utsträckning behällas. Detta kommer i
mitt förslag till uttryck bl. a. genom att del i lag anges vilka
behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligl min
mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning
av elt statligt organ. Jag finner det också naturligt alt denna uppgift även i
framtiden handhas av domkapitlen, som har en omfattande erfarenhet av sådana
ärenden. I domkapitlens framlida uppgifter kommer bl. a. också att ingå all pröva
behörigheten hos sökanden lill prästtjänster enligt förslagen i propositionen
1987/88:31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag är alltså all domkapitlen skall pröva
behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet.
Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall
gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27 S
kyrkomusikerförordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de
sökande rangordnas pä grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Utredningens
förslag innebär atl lillsällningsförfarandel skall följa kyrkokommunala regler
och all några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera
remissinstanser har uttryckt farhågor för atl det kan uppslå svårigheter vid
meritvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller valet mellan olika sökande kan man, som
utredningen konstaterat, inte komma ifrån all en del tillsättningsärenden kan
bli svåra all bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget all garantier ges
för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har ansett
atl stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över
ansökningarna. Ett ytterligare slöd kunde enligl utredningen vara atl den
föreslagna s. k. sliftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsättningsärendet
för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat
att del statliga inflytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för
de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt
min mening nära lill hands alt knyta an till den lösning som har valls
beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoralen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förslaget till präslanslällningslag i propositionen
1987/88:31 skall<br>
domkapitlet vid prästtillsättningar, sedan det prövat de sökandes behörig-<br>
hel, med egel yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn<br>
dighet som lillsälier tjänsten. Förslaget atl domkapitlet alllid skall avge<br>
yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg atl det var värde<br>
fullt för lillsältningsmyndighelerna med elt yttrande från domkapitlet,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>särskilt med tanke på
meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för Prop. 1987/88:144
kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den
kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla en jämförelse av de behöriga
sökandena i delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av
behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande, men
bör kunna tjäna som en vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30 S 2 mom. kyrkomusikerförordningen
skall domkapitlet innan del upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist
inhämta yttrande av Musikaliska akademiens styrelse. Utredningen har
föreslagit atl yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska
kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med alt utredningen har
föreslagit att Musikaliska akademiens befallning med kyrkomusikerutbildningen
skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sädana förslag i utbildningsdelen.
Emellertid bör det i framtiden slå domkapifiet fritt all bestämma hur det
experlullålande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas.
Möjligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså
inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta atl en domkyrkoorganist behöver
särskild kunnighet och erfarenhet för alt biträda domkapitlet i kyrkomusikaliska
frågor (jfr avsnitt 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annonsering
av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjänsler i regel kungöras
lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet
kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tidning, som är ell organ för
Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids lill förbundels medlemmar. Härigenom
åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har framhållit all det, för all behålla en bred rekryteringsbas, är angelägel
att kungörelser om lediga tjänster får sä stor spridning som möjligt. Detta mål
kan enligt utredningen näs genom annonsering förutom i dagspressen, i Svenska
kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser all
det bör finnas en föreskrift om alt tjänsterna skall annonseras ul i något
rikstäckande organ med spridning bland de berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag till en början erinra om atl tillsällningsförfarandet vid
kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollekfivavlal. Enligt de
allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvudöverenskommelsen
pä området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst
40 procents tjänstgöring en skyldighet atl kungöra tjänsten ledig till ansökan
med minst Qorton dagars ansökningstid, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering
gäller i fråga om sådan anställning för viss lid, eller vikariat, som beräknas
omfatta minst sex månader. Vid bl. a. omplaceringsbehov eller när någon
arbetstagare har företrädesrätt till ny anställning, behöver kungörande inte
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägor
om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal.<br>
Så har också redan skett pä del kommunala området. Jag vill starkt betona<br>
alt det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ell så brett
rekryterings-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>underlag
som möjligt. Delta kan endast erhållas genom atl ledigheter annonseras så att
de når aktuella grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överklagande
av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och
kyrkokantor får i dag överklagas enligl bestämmelserna i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den
lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag
innebär alt överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framliden
helt skall följa kyrkokommunala överklaganderegler. Av delta följer atl
beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av
en församling som ingår i ell flerförsamlingspastorat. En del remissinstanser
har föreslagit atl kretsen som har rätl atl överklaga nu aktuella beslut skall
utökas till att avse andra sökande till tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har viss förståelse
för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning
som gäller i dag. I denna fråga gör jag emellertid samma bedömning som jag har
gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om
tillsättning av prästtjänster. Alt utöka kretsen av dem som får överklaga
kyrkorådets eller tillsättningsnämndens beslut lill atl avse även andra
sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på
etl kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd alt gå ifrån utredningens
förslag på denna punkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
varje pastorat skall det finnas elt reglemente för den kyrkomusikaliska
verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska
uppgifterna är fördelade mellan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet
fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet.
Domkapitlet skall särskilt se lill att gudstjänstlivets behov blir
tillgodosedda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Pastoralen skall fastställa en instruktion för varje
kyrkomusikerljänsl. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses
vara hellid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjänster och
förrättningar/kyrkliga handlingar, körverksamhet saml orgelvård m. m. I princip
skall också fri musikundervisning vara en ijänsleuppgift för samtliga
kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör
ske efter lokala MBL-förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstansernas inställning präglas av deras slåndpunklstaganden lill
utredningens huvudförslag om en kommunal reglering av tjänsterna. Kritiska
instanser har i allmänhet ansett alt fastställandet av tjänsleinslruktioner
bör ankomma på domkapitlet. Enligl en uppfattning, företrädd bl. a. av
domkapitlet i Göteborg, kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt
utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppslå risker för bristande enhetlighet
m.m. Enligl en annan uppfattning, före-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>trådd bl. a. av Göteborgs
kyrkliga samfällighet, bör beslutanderätten i Prop. 1987/88:144 fråga om
instruktionerna tillkomma kyrkokommunen, eftersom tjänsterna skall vara
kyrkokommunala och även del ekonomiska ansvaret kyrkokommunall. Samfällighelen
anför att en normalinstruklion kan utarbetas av Svenska kyrkans församlings-
och pastoralsförbund. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser
all såväl obligatoriska som andra åligganden skall framgå av instruktionen och
denna fastställas av domkapitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser ocksä
alt instruktioner skall fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med
tillfredställelse alt utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den
kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter:
Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro-målen i varje enskild
församling sker enligt 7 S kyrkomusikerförordningen genom alt domkapitlet
fastställer en instruktion för varje kyrkomusikerljänsl. Förslag lill sådana
instruktioner upprättas av kyrkorådet, som har atl höra kyrkoherden och
tjänsteinnehavaren saml i förekommande fall skolmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ledning vid faslslällandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller, utöver
de föreskrifter som befingas av lokala förhållanden, cirkuläret (1952:804)
angående normalinstruklion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som
bilagor normalinstruktioner för organistljänster och kanlorstjänsler.
Normalinslruktionerna upptar föreskrifter om var kyrkomusikern skall
tjänstgöra och om omfattningen av hans Ijänslgöringsskyl-dighet i olika
hänseenden. Del finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan
kyrkomusiker och präst, orgelvård och om den fria musikundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas
tjänstgöringsskyldighet m. m. kommer naturligtvis all kräva en närmare
reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt alt det även i framtiden är
nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen
framhållit atl en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som
kan anses vara hellid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med den reform som jag nu föreslår är bt.a. - som jag har framhållit flera
gånger tidigare - alt avskaffa den statliga detaljregleringen och alt skapa
förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisation som möjligt.
På sä sätt underlättas möjligheterna alt anpassa verksamheten och
tjänsteorganisationen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden
tillsammans med den omständigheten alt kyrkomusikerna i framliden inte längre
skall ha statligt reglerade anställningar gör alt deras tjänstgöringsskyldighet
m. m inte längre kan eller bör författningsregleras. Utredningens lagförslag
innehåller inte heller några regler angående ijänsleinstruklioner för
kyrkomusikerna. I motsvarande mån som författningsregleringen bortfaller ökar
utrymmet för en reglering genom kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollektivavtal:
Utredningen har konstaterat all del är naturligt alt speci<br>
albestämmelser för kyrkomusikerbefallningarna las in i kollektivavtal när</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anställningarna förs över
lill del kyrkokommunalt reglerade området. Så- Prop. 1987/88:144 dana
specialbeslämmelser kan upprättas för verksamhetsområden där behov föreligger
enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de knyts till de allmänna
bestämmelser som avtalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Specialbeslämmelser
innehåller normall lönegradsbestämningar eller latitud- eller
lönefällsangivelser för olika befattningar. De brukar även innehålla
överenskommelser angående del huvudsakliga innehållet i befallningarna, liksom
även bl. a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevillkoren. I vissa fall
kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till
de allmänna bestämmelserna, liksom överenskommelser om avvikelser från
dispositiv arbetsrältslig lagstiftning, såsom ar-betsmiljölagen (1977:1160) och
arbetsfidslagen (1982:673). För sådana verksamhetsområden, där del är
erforderiigt atl för de enskilda anställningarna bestämma anställningens
sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs, kan de centrala
parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt all komma
överens om normalinstruklion för särskilda befattningstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förutsätter att möjligheterna atl dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana
specialbeslämmelser och normalinstruktioner kommer att tas tillvara vid
förhandlingar mdlan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i
den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under
remissbehandlingen framförda farhågorna för atl del skall komma att brista i
enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglemente:
Mina förslag i del föregående bygger, som jag nyss har sagt, genomgående på
tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska
verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av
mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentliga lill att garantera en
hög och sä långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna
kyrkomusikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas
mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn lill de lokala
förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionall organ atl
fastställa instrukfioner för de enskilda tjänsterna i pastoratet är enligt min
mening inte förenlig med reformens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå frän atl ge
föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare
framhållit råder det elt nära samband mellan kyrkomusikernas och prästernas
[Uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska
verksamheten enligl mitt förslag hör först och främst medverkan vid gudstjänster
och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) bedömt att det
behövs någon garanti för all verksamheten i pastoratet planeras så, atl en
samordning kommer lill stånd med vad som beslämts i fråga om gudstjänstlivet i
församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är del lämpligt att del för varje pastorat finns ett<br>
reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen-<br>
le bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före<br>
skrift om detta kan bidra till alt ge stadga ål organisationen av den kyrko<br>
musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fördelningen mellan
kyrkomusikerna, när flera är verksamma i elt pas- Prop. 1987/88:144 torat.
I elt sådant reglemente kan ocksä meddelas de närmare föreskrifter som kan
behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning all
del framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten bör det
ankomma på pastoratet alt fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska
verksamheten måste dock samordnas och anpassas lill församlingsarbetet,
gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt alt
församlingarna i ett flerförsamlingspastorat kan lämna synpunkter för att få
sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till
reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om
prästernas tjänstgöring och gudstjänslhållningen. Behovet av samordning i detta
hänseende kan enligt min mening ske enklast genom atl domkapitlet också får yttra
sig över förslaget lill reglemente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan
också tänkas ha synpunkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan
tillgodoses i pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
anställda kyrkomusikernas inflytande över innehållet i elt reglemente
tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
och eventuella avtal som kan komma atl träffas på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn:
Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskilda föreskrifter
om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt
lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4 S
kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten
och den närmare tillsyn som fillkommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med slöd av
bl.a. denna bestämmelse anses arbetsledningen når del gäller den
kyrkomusikaliska verksamheten tillkomma kyrkoherden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kyrkomötets uppdrag arbetar f n. en inomkyrklig utredning med frågorna om
ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredningens arbete bör
enligl min mening avvaktas innan ställning las lill frågan om arbetsledningen i
församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om alt
1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU
1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommittén bl. a. atl det är
rimligt alt pastoralels organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den
faktiska arbetsledningen inom skilda områden saml alt kyrkoherden under alla förhållanden
bör vara arbetsledare för del rent församlingsvärdande arbetet liksom ocksä
för den personal som arbetar i och i anslutning fill församlingsvård och
gudstjänst. Jag delar denna uppfattning, som också vinner slöd i den alltjämt
gällande kyrkolagen. Av milt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den
kyrkomusikaliska verksamheten följer alt det är pastoratskyrkorädet som skall
leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området
bör anges i del reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående
skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som
utredningen har föreslagit anser jag därför inte nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också påpeka atl man även från stiftsledningens sida kan väntas<br>
komma alt uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samheten.
Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna och av den
uppgift som stiftssamfälligheterna har föreslagits få i den nya
stiftsorganisalionen, nämligen främjande av församlingslivets utveckling i
stiftet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och
stiftssamfälligheterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Vid domkapitlets handläggning av
kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara
sakkunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål
anlita även någon annan kyrkomusiker med organislbehörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit atl de
särskilda stifts-uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och
alt det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Endast några få remissinstanser, bland vilka märks svenska kyrkans
centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, har
tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remissinstanser har framhållit
domkyrkoorganisternas höga kvalifikafioner och viklen av alt värna om deras
ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för atl det inte
skall vara möjligt alt besätta sliftsmusikertjänster-na med tillräckligt
kvalificerade innehavare. Én del remissinstanser har dock varil inne på atl på
olika sätt dela upp stiftsuppgifterna på flera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som
organist i domkyrkoförsamlingen har domkyrkoorganislen för närvarande enligt
18 S kyrkomusikerförordningen särskilda uppgifter för sfiftel i dess helhet.
Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om
kyrkomusi-kerverksamhelen i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker
i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska, sammanfalla och
bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet
en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig innefattar bl. a. atl
bereda frågor om förslag i Ijänstelillsältningsärenden och om fastställande av
instruktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag går ut på all inga av de statliga
förvaltningsuppgifterna längre skall ankomma på domkapifiet. De skall i
stället handläggas av sliflsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund
föreslagit atl det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som
stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha
genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha
mottagits negativt av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom
att jag har föresla-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>git att de statliga
förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Prop. 1987/88:144
Frågan uppkommer då om del även i fortsättningen kommer att behövas en
musiksakkunnig i domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Musiksakkunniga
i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag atl även i framliden ha
viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten i
församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre
omfattande än i dag. Flera - men inte alla - uppgifter kommer atl kiäva
medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden
biträdas av någon eller några musiksakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisten
är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frägan är om man skall behålla denna
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har för sin del påpekat alt domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull
roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlighet att indirekt
befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit alt
denna domkyrkoorganistens ställning på senare lid har förstärkts genom all
särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kommit atl förläggas till
domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utredningen understrukit vikten av
att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del
av bakgrunden till förslaget om särskilda stiftsmusikertjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt
biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt
kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyller
domkyrkoorganislen. Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i
stiftels musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Del får
därför i regel anses mest naturiigt att dennes sakkunskap tas i anspråk. Man
kan dock inte bortse frän alt det inom stiftet ofta finns andra högt
kvalificerade kyrkomusiker, ibland kanske med särskilda förutsättningar att
bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också, som någon remissinstans
framhållit, te sig oegentligt all domkapitlet skall vara bundet alt anlita
någon som tillsatts pä sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår
därför all domkapitlet ges möjlighet all som musiksakkunnig anlita
domkyrkoorganislen eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker med
organistbehörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den Ijuli 1989
inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankomma på
stiflssamfällighelen all tillhandahålla domkapitlet sekreterare och den
personal m. m. som behövs för all domkapitlet skall kunna fullgöra sina
uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiflssamfälligheten men avses i princip
bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa
förhållanden har i propositionen föreslagils att sekreteraren i domkapifiet
skall förordnas av sliflsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Enligt min
mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall
biträda domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftsmusiker:
De statliga förvaltningsuppgifterna på kyrkomusikens om<br>
råde skall enligl mina förslag ankomma pä domkapitlet. Detta innebär inte<br>
all stiflssamfällighelen ställs ät sidan när det gäller den kyrkomusikaliska<br>
verksamheten. Tvärtom delar jag utredningens uppfattning all viktiga kyr-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>komusikaliska
uppgifter bör kunna ligga på stiflssamfällighelen. Jag vill Prop. 1987/88:144
erinra om att del enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är
stiftssamfäl-lighelens främsta uppgift att främja församlingslivels utveckling
i stiftet, dvs. alt stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte
minst viktigt är det alt samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska
verksamheten all möjlig uppmärksamhet. Stiflssamfälligheten kan göra vikfiga
insatser för musiklivet genom alt svara för bl. a. utbildning och personalutveckling.
Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfattning, alt
det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I dessa
hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, eftersom del
här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för sliftssam-fällighelens
kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning alt
det kommer alt behövas en musikkonsulenlverksam-het i sttftet. Jag har ingen
från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganislens
nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna
denne upplysningar och råd beträffande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i
framtiden tillgodoses genom insatser från sliftssamfällighetens sida. Många
remissinstanser har emellertid ansett att stiflssamfälligheten själv bäst kan
bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det
kyrkomusikaliska området. Många har pekat pä att del kan vara fördelaktigt om
stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera
personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de
synpunkter som sålunda har förts fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående (avsnitt 2.6) harjag kort pekat på de möjligheter som kan finnas
till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här
vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:1 (KrU 7, rskr.
53) beslutat om en omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter och
vidare med anledning av prop. 1985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av
den statliga stiftelsen Svenska rikskonserter: Denna nya musikorganisation är
inrättad fr. o. m. den I januari 1988. En viktig uppgift för
stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan
kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer
att la på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet
även på det kyrkomusikahska området. Enligt min mening bör
stiftssamfälligheterna därvid ha sä stor frihet som möjligt och inte bindas med
föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.11
Utbildningen av kyrkomusiker </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.1 Utbildningen av kantorer</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Regeringen bör uppdra ål universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) undersöka
möjligheterna att inom eltämnesutbildningen i musik utforma sådana
tillvalsmöjligheter atl kanlorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet
som eltämneslärare i musik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt
fordrar ytterligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara all
utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinslitutet och inom
folkhögskolans ram. En förutsättning för atl folkhögskolan skall kunna la
ansvar för utbildningen är all denna kan genomföras ulan att skolornas frihet
att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex.
centralt fastställda kursplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenting hindrar dock all gemensamma riktlinjer för
utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga
ulbildningsor-gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara
eftersträvansvärd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge
behörighet för kantorstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med
den högre utbildningen, sä alt den motsvarar de två första åren av en
reformerad organislutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med
lärartjänst, skall den vara anordnad som lillvalskurser om högst 30 poäng inom
ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjlighelen bör finnas såväl inom
ettämneslärarulbildningen som inom den utbildning som avser behörighet att
undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och examinationen av
kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och
förläggs dels till vissa musikhögskolor, dels såsom lokal utbildningslinje lill
Sköndalsinslitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslagen har fåll ell blandat mottagande. I stora drag tillstyrks de av
remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar
upp en diskussion om vilka utbildningsanstaller som är lämpligast för de föreslagna
ulbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera
yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av
utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om alt
utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans
församlingar. Betygsfrägan och behovet av praktik, liksom frågan om
utbildningens dimensionering, berörs ocksä i en del yttranden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden
vill jag inledningsvis i korthet beröra den nuvarande kanlorsutbildningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För behörighet som kyrkokanlor krävs enligl nuvarande
ordning dels Prop. 1987/88:144 organist- och kanlorsexamen, dels pedagogisk
examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på tvä sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid
Sköndalsin-sliluleis (förut Svenska diakonisällskapels diakoniskola)
kyrkomusikaliska linje saml vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning.
Utbildningstiden är två år vid Sköndalsinslitutet och vid folkhögskolorna två
fill tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan utbildningsväg beslår av en kombination av
privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex
veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års
tjänstgöring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och
pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas lill sommarkurs för
blivande kyrkokantorer. Enligt 3 § andra stycket i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementels
verksamhetsområde (ändrad senast 1987:1302) handhar Musikaliska akademien
denna utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För behörighet som skolkantor krävs genomgången
lärarutbildning samt organist- och kanlorsexamen, som kan avläggas vid de av
akademien anordnade sommarkurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl kungörelsen (1940:961) om examina som avläggs under
inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt 1959:370, ändrad senast
1971:195) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen
för kyrkokanlorer för närvarande under överinseende av Musikaliska akademiens
styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid
Sköndalsinslitutet och i anslutning lill akademiens sommarkurser på elt antal
orter i skilda stift, fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen.
Examen anordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsulbildning.
En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dessutom
medverkar tre censorer, varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet.
Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens
styrelse. Prov avläggs i ämnena sång, solisliskt orgelspel, liturgiskt
orgelspel, pianospel, kördirigering, orgelkunskap och salslära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i
anslutning lill de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms
enligt 1940 års kungörelse av en nämnd, beslående av den av akademiens styrelse
förordnade kursledaren såsom examinator, saml två av styrelsen förordnade
censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutels elever, är rektor
examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisningsskicklighet, vari
dock avläggs flera prov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för
sommarkur<br>
serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på<br>
regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare<br>
har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från civildepar<br>
tementets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde<br>
huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats<br>
bidraget täcker dels lärarlönekoslnader, dels vissa andra kostnader. Inom<br>
en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till exlraslöd för mer</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omfattande
musikundervisning. Delta bidrag är avsett för ökad lärartäthet Prop.
1987/88:144 i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utredningens
överväganden har varil atl utbildningen av kantorer måste förbättras, så atl
den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompelen-sen. Utredningen
anser inte den utbildning som ges vid de särskilda sommarkurserna tillfyllest
ulan föreslår all denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon
erinran från remissinstanserna, som överlag anslutit sig lill synsättet att en
förbättrad utbildning behövs. Några, bl. a. Musikaliska akademien, har
uttryckligen tagit ställning för elt slopande av sommarkurserna. Även jag
utgår i det följande från all all utbildning skall anordnas som sammanhållna
kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker-utbildning är
alt kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram,
ehuru lill större delen lokaliserad till Sköndalsinslitutet och vissa
folkhögskolor. Där skall den anordnas som s.k: lokalq utbildningslinjer.
Kanlorsutbildningen skall omfatta 80 poäng, dvs. vara tvåårig, och samordnas
med organistutbildningen vid musikhögskolorna, sä alt högre kyrkomusikalisk
examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom
ytterligare två års högskolestudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om alt folkhögskoleutbildningen skall vara jämställd med högskoleutbildning
skulle enligt utredningens bedömning medföra att del behövs stora förändringar
i förhållande fill vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de
tilllrädeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen
(1977:263, omtryckt 1984:100, ändrad senast 1987:710). Även lärarna måste
uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola.
Utbildningen måste vidare bedrivas utifrån en vägledande utbildningsplan, och
vid varje skola måste inrättas ' utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala
utbildningsplaner och kursplaner med utgångspunkt från den vägledande
utbildningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga samordning
av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt
eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande,
inte minst därför alt kanlorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts
återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram
vidareutbilda sig. Det slår emellertid klart atl utredningens förslag är
förenat med åtskilliga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
UHÄ är det nödvändigt alt närmare klargöra relationen mellan den högre och den
lägre utbildningen,och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar.
Musikaliska akademien har anfört att det förefaller utopiskt med en sådan samordning
över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av
kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre
utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom
uttryckligen förklarat alt det förefaller olämpligt alt lägga upp
kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser atl utredningens förslag i denna del vilar på etl otillräck<br>
ligt underiag. För alt kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samordning
av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen Prop. 1987/88:144
kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbildningens
nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessutom är möjligheterna
till en sådan samordning som utredningen föreslagit starkt beroende av vilka
krav som skall ställas på den högre utbildningen i framtiden. Som jag närmare
utvecklar i närmast följande avsnitt har remissbehandlingen av utredningens
förslag i fråga om den högre utbildningens innehåll och uppläggning gett vid
handen alt reformbehovet är annorlunda än utredningen ansett, och alt man
delvis bör slå in på andra vägar än utredningen har tänkt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inte helt utesluta atl det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna
viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock
förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en
viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för atl utbildning
vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ell större meritvärde än annan
kantorsulbildning. En sådan konsekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge
ärjag inte beredd alt ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kantorsutbildningen
vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har
utredningens förslag om en långtgående samordning av kanlorsutbildningen mött
sådana invändningar, atl man inte kan bygga vidare på dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har fört fram den synpunkten alt en sådan uppläggning av
utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas
verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas
räll all, inom ramen för skolformens allmänna målsättning, själv bestämma
inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom
har, är av stort värde, eftersom utbildningen av kyrkomusiker skall förbereda
inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan
också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan
eller andra trossamfund medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vikten
av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats,
framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kanlorsutbildningen är helt
och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan, ärjag inte beredd alt förorda sådana
ändringar i fråga om uppläggningen av denna, som skulle kunna äventyra eller
inkräkta på möjligheterna alt också undervisa i frågor som berör kyrkans tro
och liv och alt i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom
anser jag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna alt
lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala
förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna alt ha en egen profil är
grundläggande. Jag ser också detta som en vikfig förutsättning för att det på
sikt skall gå all ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på
kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskl som annat arbete inom
församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall<br>
krävas allmän behörighet enligl högskoleförordningen för atl antas till<br>
kantorsulbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtskilliga sökande som
från andra synpunkter har goda förutsättningar all Prop. 1987/88:144
tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas. Samma
inställning har redovisats av bl. a. SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här omnämna all jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit atl
man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam-heten. De
överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten, atl det är svårt alt se
alt saken i en framtid kan komma atl ställa sig annorledes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för all jämte
tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor, är det givet att andra
avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och
uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrkomusikerutbildningen.
Det kan inte utan vidare tas för givet alt högskoleutbildning kan på samma
sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodose specifikt kyrkliga
ändamål. Jag är myckel angelägen om alt utbildningen skall vara anpassad till
och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i
vad mån det kan ske utan atl de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent
musikaliska och musikpedagogiska utbildningen får efterges, kan inte för
närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn
av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla
närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet atl utbildningen vid
musikhögskolorna kan komma alt behöva kompletteras med en viss inskolning, som
anordnas av vederbörande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa
förslag som utredningen lämnat (avsnitt 2.11.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Examinationen
av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångspunkter bedömt att
examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt
utredningen på UHÄ alt utfärda de närmare föreskrifter som erfordras för att
organisera utbildningen och fastställa kursfordringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en examination inom högskolan har lagils upp av bl. a. UHÄ och SÖ vilka
bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ - som i och för sig inte invänt mot
förslaget alt genom tilllrädesbestämmdser, vägledande utbildningsplan och
examinalionsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsulbildning — har
påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens
förslag skulle innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. Även
SÖ har framhållit att utredningens förslag avviker från de principer som
gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid all skolornas
hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte
ger anledning atl förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna
funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ärjag väl medveten om den stora belydelse som systemet<br>
med av Musikaliska akademien utsedda examinalorer, censorer och kurs<br>
ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre<br>
anser jag alt fiden gäll förbi det. Den nuvarande examinationsformen<br>
framstår som otidsenlig, och den medför en press på eleven vid själva<br>
examinationslillfället. Det är inte tillfredsställande atl en elevs prestation<br>
vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande.<br>
Kvalitetsgarantin när del gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
framför allt i del sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas Prop.
1987/88:144 kvalifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studerande
som genomgått kurs på folkhögskola har rätt alt få elt intyg därom. Skolans
styrelse får dessutom besluta alt etl studieomdöme skall ges elever som önskar
detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes
förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av atl
det nu inte förefaller troligt att en kommande folkhögskoleutredning kommer
alt resultera i några ändringar i dessa avseenden, bör frågan om examination
utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet
behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för
ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla atl det inte finns något hinder för all de folkhögskolor som
utbildar kantorer samt Sköndalsinslitutet och centrala kyrkliga organ av egel
initiativ lar upp till övervägande hur den framlida kanlorsutbildningen
lämpligen kan läggas upp. Jag lar för givet alt SÖ och UHÄ står till förfogande
för del samråd sädana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om atl SÖ är
tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och alt del ankommer på den alt godkänna
de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa
utgångspunkter för överväganden torde kunna erhållas genom den översyn av
musikhögskolornas musiklärarulbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen
som jag kommer atl föreslå i det följande, liksom genom samråd med Musikaliska
akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredningen har föreslagit atl
utbildningen för kombinerad lärar- och kantorsljänsl-göring skall anordnas i
anslutning till högskolans musiklärarulbildning och äga rum där högre
kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundskolan (prop.
1984/85:122, UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Musik
hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervisning i
sådana ämnen finns del inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där
del prakfiskl-esteliska ämnet kombineras med något annal ämne och linjer som
inte omfattar något ytterligare ämne, s. k. ellämnesutbildning. Sådan
ettämnesulbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills
ge kompelens att undervisa i såväl grundskolan som gymnasieskolan och inom
vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ell praktiskl-esteliskl
ämne och ell annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och
vuxenutbildningen, har chefen för utbildningsdepartementet i årets
budgetproposition föreslagit alt den utbildningen skall inordnas i
ämneslärariinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10, s. 275).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga<br>
utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske elt kyrkomusika<br>
liskl tillval som omfattar 30 poäng. Två sådana kombinationsmöjligheter<br>
bedöms kunna anordnas ulan svårighet, nämligen vid utbildningen för<br>
musiklärare i det allmänna skolväsendel, den s.k. G/G-varianten, varvid<br>
tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för etl s.k. lillvalsblock om
■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>50 poäng som redan är
förutsett för utbildningen, och dessutom inom den Prop. 1987/88:144
variant, I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental-och
ensembleledarpedagog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredningen att åt UHÄ
skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng
få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i
grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämnena svenska, elt
modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att anordna utbildningen för kombinalionsljänster i anknytning lill
musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbildningen har i sina
huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare
berörts i bl. a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden
frän olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har
därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskl inriktade
utbildningen inte prövats fillräckligt noga av utredningen. Akademien, som
noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig
kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.
a. anfört alt det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna
skolväsendet inpassa upp lill 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom
sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid
den av utredningen föreslagna kanlorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar
instrumentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det
inte egentligen finns utrymme för mer än som mest elt kyrkomusikaliskl tillval
om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos
dessa elevgrupper inte velat utesluta atl en närmare undersökning i alla fall
skulle kunna visa på framkomliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående (avsnitt 2.5.2) funnit alt skolkantorsljänsterna inte kan
behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring
med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat alt del är en
framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för elt visst
kyrkomusikaliskl tillval pä sådana musiklärarlinjer som avser
etlämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag atl pröva möjligheterna att
utforma utbildningsalternativ som på delta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag
avser atl efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma lill
regeringen med förslag till uppdrag lill UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör
utföras i samråd med SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskoleutbildningens
dimensionering och lokalisering: Enligl utredningens beräkningar kommer del
för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen
utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 fill 85 eller 90. Det skulle
alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10—15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re<br>
missinstanser. För egen del anscrjag atl beräkningarna är behäftade med<br>
en rätl stor osäkerhetsmarginal. Del råder i dag brist på kyrkomusiker.<br>
Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den<br>
nya organisationen i pastoralen fält sin form.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvarande tillgängliga
antalet utbildningsplatser och del framtida behovet av sädana har tagit hänsyn
endast lill vissa av de folkhögskolor där kantorsutbildning för närvarande
bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn, Mellansd och Ransäter
(Geijerskolan), där examination sedan längre lid anordnats av Musikaliska
akademien, samt dessutom skolan i Hjo, där del också nyligen blivit möjligt alt
examinera kantorer i omedelbar anslutning till utbildningen. Däremot omnämner
utredningen inte exempelvis folkhögskolan i Vadslena, där kantorsulbildning
bedrivits sedan åtskilliga är. Där får emellertid eleverna efter avslutad
utbildning undergå examination pä annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna
finns det ytterligare ett antal folkhögskolor som har resurser atl bedriva
musikundervisning. Det har även framkommit all utbildningen på
Sköndalsinslitutet kan utökas, under förutsättning att medel ställs fill
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anser jag alt det är viktigt atl framhålla all det inte är eller bör vara
möjligt för staten atl föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva
musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildningen anordnas
på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta
lärarkrafier kan rekryteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid är kanlorsutbildningen, liksom annan
musikundervisning, särskilt resurskrävande. Av det jag inledningsvis anfört
framgår alt utrymmet för det statliga stödet för kanlorsutbildningen är
begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden
ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för
del innevarande budgetåret lill I 392500 kr. sammanlagt för olika kostnader
som hänför sig lill utbildning och examination av kantorer och utbildning av
orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostnaderna — drygt 250000 kr. — avser
det nuvarande examinationsförfarandel. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis
etl sådant ändamål, för vilkel även i fortsättningen kommer atl kunna ulgå slöd
från kyrkofonden. Om särskilda kurser för organist- och kanlorsexamen saml
pedagogisk examen för kyrkokanlorer inte längre behövs i framtiden, kan de
utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för
examinationen, kan ytterligare resurser frigöras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.11.2
Utbildningen av organister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre
kyrkomusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara atl inom
den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen standard på det musikaliska
innehållet anpassa utbildningen lill dagens behov och med ett bättre
tillvaratagande av möjligheterna till fyllnadsljänslgöring även inom det
allmänna skolväsendel ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i
församlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda
grupper och myndigheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög- Prop. 1987/88:144 re
kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg-nadskurser
för fyllnadsljänslgöring inom del allmänna skolväsendel respektive den
kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder
lill en organislexamen som är inriktad endast på fyllnadsljänslgöring inom den
kommunala musikskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget till en sammanhållen utbildning om 160 poäng har i huvudsak vunnit
stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl. a. UHÄ, Musikaliska
akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala
musikskolan har dock kritiserats av flera av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år
1972 pä en särskild kyrkomusikerlinje. Sädan finns numera i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Piteå. I Stockholm kan årligen antas nio studerande och på
var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligl
utredningen behovet, såvitt avser en period fram lill mitten av 1990-lalet,
varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikerlinjen
ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng, dvs.
motsvarande fyra års studier, och den leder fram till högskoleexamen på
kyrkomusikerlinjen, som krävs för behörighet lill organistljänst inom svenska
kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om 120 poäng,
dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligl ett av tvä alternativ.
Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inom främst
kommunal musikskola men innefattar också fortsatta studier i två av ämnena
solisliskt orgelspel, sång, piano eller satslära med instrumentation.
Praktisk-pedagogisk fördjupningskurs är helt inriktad på utbildning för
fyllnadstjänst inom det allmänna skolväsendet och innehåller ämnen som
pedagogik, allmän metodik, sludiemetodik, praktiska undervisningsövningar samt
piano- resp. sångmetodik med undervisningsövningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl, och<br>
endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate<br>
rar likväl alt nästan inga studerande med behörighet lill fyllnadstjänstgö<br>
ring inom det allmänna skolväsendel längre utexamineras. Antalet utlysta<br>
tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö<br>
riga sökande. Utredningen har funnit all den musikpedagogiska fördjup<br>
ningskursen har större attraktionskraft, därför alt de studerande där kan<br>
vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska<br>
kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta<br>
i den undervisning som bedrivs del Qärde studieåret vid musiklärarlinjen.<br>
Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom<br>
att praklikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra<br>
åriga utbildningen och elt flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom<br>
har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker- och<br>
musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också all utrymmet för<br>
fyllnadstjänstgöring i del allmänna skolväsendel är i avtagande. Av detta<br>
har utredningen dragit slutsatsen atl fyllnadsljänslgöring inom del allmän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning- Prop.
1987/88:144 en förordade sammanhållna 160-poängsulbildningen för organistexamen
skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen och den
musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar också atl det på
senare år gjorts vissa förändringar i utbildningen på kyrkomusikerlinjen.
Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträckning det är möjligt inom
ramen för 160 poäng sådana synpunkter som kyrkomötet framfört (Kub 1984:6,
kskr. 1984:9) om en ökad tonvikt på kyrkomusikerns församlingsvårdande
yrkesroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för
bedömningen alt den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i
nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört atl kursen av sludieorganisaloriska
skäl inte längre tjänar sitt syfte, eftersom den inte under senare år har
kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
slutsatsen atl de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan
möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendel är jag emellertid
inte beredd alt ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en
alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadsljänslgöring för
kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också uttryckt tvekan pä
denna punkt och anser inte att utredningen pä ett helt övertygande sätt löst
problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl
kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendel.
Enligl UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den
sammanhållna kyrkomusikerutbildningen integrera en sådan pedagogisk
förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl
det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande
utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för
musiklärarnas kompetens mäste beaktas. UHÄ har framhållit all den revidering av
kyrkomusikerlinjens utbildningsplan som gjorts på senare lid har varil
begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering
avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagande lill utredningens
förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett atl utredningens
förslag om atl helt la bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det
allmänna skolväsendel vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter
delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utbildningen för fyllnadsljänslgöring inom den kommunala<br>
musikskolai\ har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in<br>
vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet<br>
bör inte lill grund för bedömningen läggas anlagandel all den nuvarande<br>
musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov.<br>
Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning<br>
inom ämnena orgel, piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik<br>
skolan är emellerfid i dag mycket begränsat. Vad det däremot enligl<br>
kommunförbundet rader brist på, är kompetenta kör- och ensembleledare.<br>
En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker<br>
linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom<br>
musikskolan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag
vill tillfoga att goda skäl talar för all en organistutbildning med den av
förbundet förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans
egel vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in pä planeringen av den framlida
utbildningen av organister. Del ankommer enligt förordningen (1976:702, ändrad
senast 1986:953) med instruktion för universitels-och högskoleämbetet på UHÄ
atl svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande
högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sädan utbildning. Det
kan därför lämpligen ankomma på UHÄ alt med beaktande av vad som anförts i det
föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre
kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter all en sådan översyn sker i samarbete
med SÖ. Samråd bör givelvis också i lämpliga former äga rum med
avnämarinlressenlerna, bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess
församlingar saml med företrädare för kyrkomusikerkåren och de studerande.
Viktigt är också atl del kunnande och den erfarenhet som finns inom Musikaliska
akademien och dess kyrkomusikerkommitlé tas tillvara i arbetet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga utbildningsinsatser på
det kyrkomusikaliska området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Överensstämmer med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat
utredningens uppfattning. Behovet av fortbildningsmöjligheler för de lägst
utbildade kyrkomusikerna har understrukits i en del yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en diskussion rörande vissa
ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp
fortbildningsinsatser i kyrkomusikaliskl eller teologiskt avseende för
kyrkomusikerna, kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för
orgelspelare och tillfälliga vikarier saml utbildning för kombinalionsljänster
med inslag av församlingsvårdande, administrativ eller annan inomkyrklig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del vill jag erinra om alt en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande
den framlida utbildningen av kyrkokanlorer har varil, att den pä etl naturligt
sätt skall kunna ges inslag som anknyter lill kyrkomusikerns roll såsom en av
flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid
Sköndalsinslitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom alt dessa
utbildningsinstitutioner får elt betydande mått av frihet att lägga upp
undervisningen på lämpligaste sätt, kan detta önskemål tillgodoses. Jag har
också i del föregäende som min mening anfört alt det måste anses vara
arbetsgivarens ansvar alt sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas
tjänst som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom framgått i det föregående räknar jag med att det
också i framliden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:261.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 144 Rättelse: S. 61 och
60 byter plats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i viss
utsträckning kommer atl behövas orgelspelare, främst för spdning Prop.
1987/88:144 vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Del kommer också all
behövas en kader av kyrkomusikaliskl kunniga personer för att täcka behovet av
vikarier. Utredningen har förutsatt all folkhögskolor med kyrklig anknytning
även framdeles kommer all bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän
och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett anledning till erinran
från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid tagits upp av bl. a. Musikaliska
akademien och Domkyrkoorganisternas förening. Bägge dessa instanser har hävdat
behovet av samordning och bistånd åt de inomkyrkliga organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min dd ansluter jag mig lill utredningens synsätt alt
anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör
ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri
musikundervisning i pastoraten, som enligl mitt förslag skall finnas kvar även
i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare alt vara
av stor betydelse, såväl för all förbereda och främja rekryteringen av
studerande lill den egentliga kyrkomusikerutbildningen, som för all få fram
kunniga orgelspelare och vikarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur
kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de
folkhögskolekurser för orgelspelare, vilka anordnas av Svenska kyrkans
stiftelse för riks-kyrklig verksamhet och slår under tillsyn av Musikaliska
akademien, uppgår detta budgetår till 216000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bl. a. Musikaliska akademiens remissyttrande har
framkommit farhågor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare
m.fl. och för atl inte den expertis som representeras av akademien skall tas
till vara på bästa sålt. De nu framlagda förslagen innebär inte alt akademiens
roll ändras. I övrigt är del enligt mitt synsätt etl kyrkligt intresse av
första rangen all befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens
natur all la lill vara de vinster som en samordning över landet kan medföra,
liksom fördelarna med atl anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga
kyrkomusikerutbildningen, att man kan förlita sig på alt delta sker utan några
särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt atl därvid den expertis
utnyttjas, som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitlé. Även
domkyrkoorganislerna kommer säkeriigen också framgent alt spela en
betydelsefull roll när det gäller atl främja och understödja den enklare
utbildningen i kyrkomusik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för
atl kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annal
inom-kyrkligt arbete, har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till
utredningens uppfattning om atl detta i princip är en inomkyrklig
angelägenhet. Styrelsen har upplyst atl frågan är under utredning genom försorg
av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.12
Genomförande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Reformen träder i kraft den I januari 1990. Sådana kyrkomusiker som
har tjänster, från vilka de inte kan sägas upp, skall vara skyldiga att utöva
sin tjänst genom all fortsätta sill arbete ål pastoratet. Övergångsvis lättas
på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen, men inte
pedagogisk examen för kyrkokantorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt förslag beträffande dem
som inte kan sägas upp från sina tjänster. Utredningen har vidare föreslagit
atl reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska
kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet, vilket enligt förslagen i
prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den I januari 1989. I övrigt
överensstämmer utredningens förslag med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter:
Del förslag lill ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan
som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft
den I januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft elt halvår
senare, dvs. den Ijuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område som jag nu
föreslår bygger i vissa delar på förslagen i den förutnämnda propositionen.
Den kan alltså inte tråda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar
ell senare ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genomförandet av bägge
reformerna kommer all ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete
under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder
helt sammanfaller i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag som
jag nu har lagt </span><span style='font-family:Verdana'>fram innebär bl. a.
alt den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med
utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för
organisationen skall i stället vara pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Övergången till den nya
kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva etl omfattande planerings- och
förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av
kyrkomusikertjänsler m. m. kommer också att kräva etl förhandlingsarbete.
Enligt min mening är det viktigt all såväl pastoraten som arbetsmarknadens
parter ges tillräcklig lid atl förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag
att del är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den 1 januari
1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunklen kommer det
alt finnas kyrkomusiker anställda i varje pastoral, men med församlingen som
enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i
flerförsamlingspasloraten kommer atl behövas etl förberedelse- och planeringsarbete
när det gäller alt bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda
parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under genomförandeskedet
bör bedömningar göras när del gäller di- Prop. 1987/88:144 mensioneringen av
verksamheten för framtiden. I de fall del med hänsyn till verksamhetens
omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt atl ha en organist
anställd, bör dispenser från detta krav kunna meddelas redan innan reformen
träder i kraft. Likaså bör redan dessförinnan domkapitlen kunna yttra sig över
förslag lill reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoralen.
Pastoral med god framförhållning bör ju ha möjlighet att före reformens
ikraftträdande fastställa reglemente som skall gälla för liden därefter. För
atl dessa administrativa åtgärder skall kunna vidtas innan lagen tråder i kraft
krävs inga särskilda övergångsbestämmelser (jfr lagrådels yttrande i prop.
1983/84:30 s. 172 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
kollektivavtal träffas: Milt förslag innebär bl. a. alt kyrkomusikerna inte
längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall
således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig
atl den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste
träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisafioner och pastoratens
arbetsgivarorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förut sagda innebär också all de arbelsrältsliga författningar som avser
statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas pä
kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseenden,
liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med
en reglering i kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
blir nödvändigt atl de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i
kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänster
tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför, som jag nyss har sagt,
alt den statliga regleringen av kyrkomusikertjänslerna upphör och att
pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdislrikten
kommer inte längre att finnas kvar. Inför övergången kommer innehavarna av
kyrkomusikertjänsler alt få sägas upp frän sina statligt reglerade
anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom
kyrkomusikerorganisationen finns del emellertid innehavare av tjänster, som har
tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga
beslut annat än i vissa undantagsfall. Delsamma gäller dem som har förordnande
för bestämd lid, som utlöper efter tidpunkten för pastoratens övertagande av
verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de
statligt reglerade kyrkomusikertjänslerna vid lagens ikraftträdande kommer att
erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Del
kan dock antas att några av dem som här avses kommer atl vilja behålla sina
statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens
ikraftträdande all finnas möjlighet atl bereda dem motsvarande arbetsuppgifter
på annal häll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdislrikten uppgår. Mot denna
bakgrund bör genom en särskild övergångsbestämmelse i lagen föreskrivas en
skyldighet för en sådan arbetstagare alt fullgöra sin tjänst genom all utföra i
huvudsak samma arbetsuppgifier som tidigare hos det pastoral, inom vilket han
har sin tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den som inte uppnått full
behörighet till tjänst som kyrkokanlor, men som Prop. 1987/88:144 har avlagt
organist- och kanlorsexamen samt förvärvat en betydande praktisk erfarenhet
som kyrkokanlor bör anses behörig som kantor vid ikraftträdandet utan särskilt
dispensförfarande. Den prakfiska erfarenheten bör enligl utredningen beslå i
tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40 procent av hdtidsljänslgöring i
minst fem år. Någon kritik mot förslaget har inte framförts under
remissbehandlingen. För egen del ansluter jag mig till utredningens
överväganden och förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som
organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga lill sådana tjänster
anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättat lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lag
om kyrkomusiken i svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens tillämpningsområde m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om den
kyrkomusikaliska verksamheten i svenska kyrkans territoriella församlingar.
Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas också på
icke-territoriella församlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen avses med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kyrkomusikalisk verksamhet musikverksamheten hos svenska
kyrkans församlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kyrkomusiker den som är behörig atl anställas på en tjänst
som kantor eller som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens _/(9/-.s-rfl stycke anges atl lagen är
tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ell
bemyndigande för regeringen all utsträcka lagens tillämpningsområde till en
eller flera av de icke-terriloriella församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket
fem icke-terriloriella församlingar; Hovförsamlingen, de tyska och finska
församlingarna i Stockholm, Tyska församlingen i Göteborg saml Kungl.
amiraliietsförsam-lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastoral. Enligt
I S i nu gällande kyrkomusikerlag skall del finnas kyrkomusiker anställd för
varje lerri-loriell församling. Föreskriften gäller enligl I a S samma lag även
icke-terriloridl församling i den mån regering och riksdag beslutar del.
Sådant beslut finns bara beträffande amiralitelsförsamlingen, där det finns en
organistljänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk
verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förslås
musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhel inom
svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i
lagen förbehållet dem som är behöriga atl anställas på en tjänst som organist
eller kantor. Vilka som är behöriga alt anställas pä sådana tjänster framgår av
8—10 SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pastoratets ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen åläggs pastoraten all svara för den
kyrkomusikaliska verk<br>
samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi<br>
gare varil organiserad inom s. k. kyrkomusikerdislrikt, vilka i allmänhet<br>
utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för<br>
verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i flerförsamlingspaslo<br>
raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri<br>
vande.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 S I den
kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. orgelspel
vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den<br>
ordning som gäller för svenska kyrkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>främjande av kyrkosången,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fri musikundervisning med
inriktning på kyrkans musikverksamhel saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vård av de orglar som finns hos
församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen urskils vissa inslag som alllid skall ingå i den kyrkomusikaliska
verksamheten. Del är alltsä fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i
vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen, där de emellertid är knutna till
olika kyrkomusikertjänsler som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen
återspeglar ett helt annal synsätt. Tanken är atl pastoraten skall ha elt betydande
utrymme för alt bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar
församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av
arbetsuppgifterna mellan kyrkomusikerna i de fall där del finns flera sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de överväganden som varil avgörande för urvalet av de obligatoriska
kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas lill de allmänna motiveringarna, avsnitt
2.4. I förhållande lill åliggandenas beskrivning i kyrkomusikerförordningen är
beträffande punkten två atl märka all främjande av kyrkosången normall sker
genom alt kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt
innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande
punkten tre, som avser den s. k. fria musikundervisningen, bör framhållas all
skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna
innefattar inga principiella nyheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
För sådan verksamhet som anges i 3 S skall pastoratet förordna en<br>
eller flera kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet förordnar någon
annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller
en viss kyrkomusikalisk uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens/ön7«
stycke återspeglar det grundläggande synsättet, all del bör finnas stor frihet
för pastoraten atl bygga upp en lämplig lokal organisation. Lagen anger endast
de minimikrav på verksamheten, som skall garantera en hög och så långt möjligt
likvärdig standard. Av paragrafen framgår all pastoratet för den obligatoriska
kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall
förordna en eller flera personer som har föreskriven kyrkomusikalisk
behörighet, nämligen antingen organislutbildning (8S) eller kantorsulbildning
(9S). Genom ell sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en
kyrkomusiker-tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en
kyrkomusiker i form av elt uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning.
Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte alt kyrkomusikaliska uppgifter vid
särskilda tillfällen utförs av andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke finns ett undantag från den nyss angivna principen om
full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara möjligt för
domkapitlet atl medge all pastoratet förordnar en orgdspe- Prop. 1987/88:144
lare eller nägon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska
behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänstlivets
behov medför all orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör domkapitlet
förvissa sig om atl den som dispensen avser lämpligen kan anförtros de
orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas med slöd av regeln
i paragrafens sista mening lill att gälla en viss gudstjänstlokal eller en
viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör medgivandet endast avse
uppgifter enligl 3§ 1. Dispens bör liksom nu endast meddelas när del finns
särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhållandena i pastoratet kan ett
sådant skäl vara att det inte finns behöriga kyrkomusiker atl tillgå. Vid
bedömningen av denna fråga får vägas in huruvida pastoratet har ansträngt sig
alt skaffa en behörig kyrkomusiker, t. ex. genom annonsering med tillräcklig
spridning. I övrigt hänvisas här till avsnittet 2.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänsteorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist<br>
eller som kantor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
denna paragraf finns del endast två slags anställningar som kyrkomusiker,
organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av9-12S§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
elt visst undantag, som gäller en tjänst för varje pastorat (6S), slår del
pastoratet fritt atl anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller
kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgöring för
pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person
för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 4S
första stycket. En viss valfrihet behövs för all möjligheterna atl anordna
kombinationsljänster skall kunna las lill vara enligt vad jag närmare har
utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte<br>
domkapitlet medger något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrkomusikaliska
arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om del av organisatoriska skäl
inte är lämpligt alt anställa nägon organist. Domkapitlet får begränsa
medgivandet lill alt avse en viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens första stycke finns det etl principiellt krav på atl del skall
finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestämmelsen är
alt trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag
enligt det föreslagna andra stycket. För sädan dispens krävs att de
kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller all del av
organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt
för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrkomusikerförordningen
nämligen all del i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000
invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets
prövning framgår av den allmänna mofi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla
olika i pastorat Prop. 1987/88:144 med stor ytvidd och i pastorat med en
samlad befolkning, även om antalet invånare är detsamma. Medgivandet kan
tidsbegränsas, om domkapitlet bedömer att frågan kan komma alt bedömas
annorlunda i en framtid, t. ex. när någon kantor i pastoratet slutar sin
anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § I del pastoral där stiftets domkyrka är belägen skall
del finnas en<br>
tjänst som domkyrkoorganisl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 S 3 mom.
kyrkomusikerförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Behörig alt anställas på en tjänst som organist är den
som har avlagt<br>
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för
anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom
tidigare högskoleexamen på kyrkomusikerlinje, s. k. kyrkomusikerexamen. I den
äldre kyrkomusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade
till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S Behörig all anställas på en tjänst som kantor är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som har
avlagt organist- och kanlorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått
pedagogisk kurs för kantorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som har
avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusikaliskl tillval samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som är
behörig att anställas som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För behörighet all anställas som kantor krävs enligt
paragrafen liksom hittills dels organist- och kanlorsexamen, dels en pedagogisk
examen. Detta framgår av p///;A7e« 7. I den äldre kyrkomusikerförordningen
angavs ocksä vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokanlor.
Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. Enligt mina bedömningar i
fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen,
avsnitt 2.11.1) bör möjligheterna undersökas all inom eltämnesutbildningen i
musik utforma sådana tillvalsmöjligheler, att kantorsbehörighet kan erhållas
jämsides med behörighet som eltämneslärare i musik. I enlighet med detta
föreskrivs i punkten 2 atl sådan högskoleexamen också ger kanlorsbehörighet.
Den som är behörig alt anställas som organist skall enligl punkten 3 också
vara behörig atl anställas som kantor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte
uppfyller villkoren i 8<br>
och 9 S§ behörig alt anställas på en tjänst som organist eller kantor, om han<br>
med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet år atl anse som jäm<br>
ställd med den som uppfyller dessa villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att
dispensera från de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behörighetskrav som anges i 8 och 9 SS. Sådan dispens
skall få lämnas om</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sökanden
med hänsyn lill sin utbildning och yrkeserfarenhet är alt anse Prop.
1987/88:144 som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som
gäller för anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighel finns i
dag (24 S 5 mom. och 26 S 3 mom. kyrkomusikerförordningen.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstetillsättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i elt
enförsamlingspastorat av<br>
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som<br>
anges i 7 S prästanslällningslagen (1988:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl kyrkomusikerförordningen tillsälls organist- och
kanlorstjänsler genom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av
alt pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten, skall enligt
paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pasloratsnivå.
Eftersom del är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma,
måste dessa tillförsäkras ell inflytande över lillsätlningarna i ett flerförsamlingspastorat.
Delta sker genom alt tillsätlningsbeslutel i elt sådant fall skall fattas av
den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspastorat enligl den i
propositionen 1987/88:31 föreslagna 7 S prästanställnings-lagen. Denna nämnd
tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat, och är sammansatt på elt
sådant sätt att församlingarna får etl inflytande över tillsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall
domkapitlet pröva<br>
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska<br>
skicklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformens syfte är atl garantera en minimistandard på den
kyrkomusikaliska verksamheten. Delta syfte tillgodoses bl. a. genom
föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker
(8—lOSS). Enligt paragrafen skall behörighetsprövningen ankomma pä
domkapitlet. Del innebär alt samma ordning skall tillämpas som i fråga om
tillsättning avpräsltjäns-ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall
dock ges in till pastoratet. Del är alt märka all paragrafen endast avser
anställning hos pastoratet. Den gäller alltså inte när någon som är anställd
hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet.
Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Del
yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglemente</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 S Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall
faställa etl reg<br>
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3
S skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange
hur uppgifterna är fördelade mellan dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet atl fastställa
reglemente och vad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har
framhållit i den allmänna</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motiveringen
(avsnitt 2.9) bör det, i stället för att ett regionalt organ Prop. 1987/88:144
fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna, finnas ett reglemente
som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall
tillgodoses. Syftet med paragrafen är all ge stadga ål organisationen av
verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrkomusikerna
i ett pastoral. I reglementet kan ocksä meddelas närmare föreskrifter om
arbetsledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Innan reglementet faslälls, skall yttrande inhämtas
från församling<br>
arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt<br>
framgå huruvida förslaget lill reglemente slår i överensstämmelse med vad<br>
som har beslämts om gudstjänster i församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl paragrafen skall församlingarna i pastoratet och
domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken
är etl väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga
församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför
anpassas lill församlingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika
församlingar i ell flerförsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan
av församlingarna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och
kyrkomusikernas tjänstgöring, framför allt vid gudstjänster och övriga
kyrkliga handlingar. Denna samordning kan ske genom atl även domkapitlet
yttrar sig över förslaget till reglemente.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orgelvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Den som enligt reglementet har alt svara för vården
av en orgel skall<br>
lill pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan<br>
avhjälpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den
som är förordnad enligt<br>
4S all använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligl<br>
reglementet har alt svara för vården av orgeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragraferna ges föreskrifter om orgdvården i
pastoratet. Enligl 15 § åligger det den som enligt reglementet svarar för
vården av en orgel alt anmäla sådana brister som han inte själv kan avhjälpa.
Motsvarande bestämmelse finns i dag i 11 S första stycket första meningen
kyrkomusikerförordningen. Enligl 16 § skall den som svarar för vården av en
orgel alllid beredas tillfälle atl yttra sig innan någon annan, som inte är
kyrkomusiker i pastoratet eller anlitas som orgelspelare där, tilläts använda
orgeln. Etl sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den lilllänkle
användaren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte
bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>S första stycket andra meningen
kyrkomusikerförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyllnadstjänstgöring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig
all fullgöra<br>
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
anställningsavtalet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar en kyrkomusikers skyldighet alt fullgöra fyllnads- Prop.
1987/88:144 tjänstgöring hos nägon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna
skyldighet får regleras i anställningsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musiksakkunniga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får
domkapitlet<br>
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörig alt vara musiksakkunnig i domkapitlet är
domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig alt anställas på en tjänst
som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera
musiksakkunniga efter yttrande av domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i
domkapitlet. Paragrafen motsvarar delvis 18 S kyrkomusikerförordningen. Enligt
första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga vid
handläggningen av ärenden enligl lagen. Beträffande de närmare övervägandena
kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra stycket regleras behörigheten att vara
musiksakkunnig i domkapitlet. I första hand är det domkyrkoorganislen som bör
anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då alt den
eller de andra skall ha behörighet som organist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musiksakkunniga skall enligl tredje stycket förordnas av
stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den
som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i
domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Domkapitlets beslut enligl denna lagfar
överklagas hos regeringen.<br>
Domkapitlets beslut enligt 4 S andra stycket och 6 S andra stycket får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överklagas endast av pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av paragrafen framgår atl domkapitlets beslut enligl lagen
får överklagas hos regeringen. Beslut, varigenom domkapitlets avslagit en
framställning från elt pastorat om medgivande enligt 4 S andra stycket eller 6
S andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagen
upphävs lagen (1947: 275) om kyrkomusiker saml kyrkomusikerförordningen (1950:
375).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. Genom
lagen upphävs dels 1947 års lag om kyrkomusiker saml kyrkomusikerförordningen.
Upphävandet av den gamla lagen innebär bl. a. alt kyrkomusikertjänslerna inte
längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening
statligt reglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Om del i en lag eller någon annan författning
hänvisas till en föreskrift</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>""<br>
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskriften tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4. Den som enligl äldre
föreskrifter eller beslut är behörig lill en tjänst Prop. 1987/88:144<br>
som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tjänst även efter
ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig lill en tjänst som extra
kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med
minst 40 procent av heltidsanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkten 4 skall de som tidigare har varil behöriga till tjänst som organist och
kyrkokantor även vara del i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra
kyrkokantor skall också anses vara behörig till kanlorstjänst, om denne
skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av
heltidstjånslgöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5. Den
som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med<br>
fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som<br>
ännu löper är skyldig alt utöva sin tjänst genom all ulföra i huvudsak<br>
samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkten 5 föreskrivs en tjänslgöringsskyldighel hos pastoratet för dem som vid
ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller
konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6. För
den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-,<br>
organist- eller kyrkosängarbefaltning, som fanns inrättad i församlingen<br>
före den I juli 1947, skall andra stycket I övergångsbestämmelserna lill<br>
lagen (1947:275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha<br>
varen kvarstår på befallningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns fortfarande etl fåtal kyrkomusiker på s. k. äldre stat. Enligt
övergångsbestämmelserna lill 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre
bestämmelser om klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar tillämpas på
innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i
fortsättningen fillämpas pä sådana kyrkomusiker, så långe de kvarstår på sina
befattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
föreslår riksdagen atl anta förslaget lill lag om kyrkomusiken i svenska
kyrkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet
2.11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och
det ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1985:55)</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Musiken i
svenska kyrkan</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikerulredningen lägger härmed fram sitt
slutbetänkande. Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen
tidigare avgelt diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden
och remissammanställningen (SOU 1984:75) Församlingarna om framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl direktiven skall utredningen göra en fullständig
och förutsättningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet
och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för
utredningens överväganden skall vara församlingarnas behov av kyrkomusikaliska
insatser och önskvärdheten av atl uppräilhålla en god kyrkomusikalisk
standard. Utöver församlingslivets behov bör också beaktas samhällets intresse
av etl rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträngningarna bör därför
inriktas på alt höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i
allmänhet genom atl bättre än nu utnyttja kyrkomusikernas musikaliska
kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerulredningen
studerat främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av
den kyrkomusikaliska verksamheten, dvs. vilken grund för indelningen av
verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad, utbildningen
av kyrkomusiker saml kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar
utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska
verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter
att försöka finna områden som lill sin storlek är lämpliga för en
kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för
verksamheten — i analogi med alt svenska kyrkan organisatoriskt läcker hela
landet - ligga i en rikstäckande basorganisalion. Denna organisation skall ha
en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora
ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora atl andra
mål för utredningen - bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänster i
kyrka och samhälle - kan tillvaratas på elt enkelt och smidigt sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av all
kyrkomusikerna liksom i dag knyts lill de olika församlingarna - direkt eller
genom särskilt bildade kyrkomusikerdislrikt. Det framstår emellertid som klart
all en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just
grunden för indelningen i kyrkomusikerdislrikt. Om man skall kunna skapa
områden av lämplig storiek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal
omfattning, måste församlingen i princip överges som indelningsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast
organisafion med<br>
direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfällighelen. Verksam<br>
heten regleras av LEKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kyrkomusikerna.
Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från olika
synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liska
verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
underlättas. Inom pastoraten - i vart fall större pastorat - bör det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
möjligt alt skapa rationella arbets- och anställningsförhållanden för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kyrkomusikerna.
Organisafionen kan anpassas efter pastoratens samlade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behov och
förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturiigt sätt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingå i
arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastoral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighelsbildning
mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större
lätorler och landsbygd. Någon enhetlig struktur finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser alt goda skäl talar för all pastoraten i
princip bör vara anslällningsomräden för kyrkomusikerna och ulgöra den
organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer
atl pastoraten i framliden kommer alt bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I
fråga om vissa slags kombinalionsljänsler (se del följande) kan del
undanlagsvis förekomma all annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett
pastoral ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa
arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär atl handhas av samfällighelen. I
princip bör även i sådana fall pastoratet vara anslällningsområde för en eller
flera kyrkomusiker. Övervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga
samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för
närvarande av 1982 ärs kyrkokommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elnligl utredningens mening skall staten även
fortsättningsvis ha ell visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska
verksamheten (se del följande). Del statliga inflytandet utgör en inskränkning
i pastoratens bestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas
av pastoralskyrkoråd och kyrkoherde, vars roll i detta avseende inte
förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av en ny tjänsteorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med slöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt
reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten
regleras ocksä av statliga föreskrifter som regeringen meddelar, KMF. Dessa
mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter, som till stor del
tillkom under 1950-talet, är nu föråldrade i olika avseenden. Ytteriigare
problem uppslår på grund av den nuvarande regleringens bristande flexibilitet.
Det medför svårigheter all tillgodose olika församlingars behov av
säsongsmässigl ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök all
utveckla de begränsade möjligheterna alt kombinera kyrkomusikalisk
tjänstgöring med annat arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på
detaljregler hittills lämnat myckel litet utrymme för sådant medinflytande som
den arbelsrältsliga lagstiftningen i och för sig medger. 1 vissa frågor har
kyrkomusikerna dock uppnätt ett visst medinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser därför all behovet av en reformerad
tjänsteorganisa<br>
tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen all avskaffa den starkt föräldra-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de,
detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop.
1987/88:144 som fyller nutida krav på god funktion, enkelhet och flexibilitet.
Sålunda Bilaga 1 föreslår utredningen bl. a. alt det i princip endast skall
finnas två tjänstetyper, nämligen organistljänster och kanlorstjänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller frågan i vilken utsträckning statliga
föreskrifter även i framliden skall gälla beaktar utredningen främst följande.
Den nuvarande allmänna tendensen lill decentralisering av beslutsfunktioner
inom stal och kommun måste få genomslag även när del gäller den
kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller del kyrkliga reformarbetets
klara inriktning under senare år där målet är all öka svenska kyrkans
möjligheter alt själv på olika plan falla avgörande beslut utan statliga
föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund har utredningen stannat för
ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänslerna har
spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat
kyrkokommunal karaktär. Därigenom åstadkommer man både elt ökat
självbestämmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för
etl ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de av riksdagen antagna kullurpolitiska
målen har samhället etl intresse av alt en god standard på den
kyrkomusikaliska verksamheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligl
utredningens mening även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat —
inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten.
Inflytandet bör främst bestå i en skyldighet all - efter förslag från
pastoraten - bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje
pastorat, dels minimikrav på kompetensnivån för den eller de
kyrkomusikertjänsler som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock
inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för
omfattning och kompelens överskrids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på
stiftsplanet har det framställ som naturligt för utredningen atl domkapitlen
borde svara för del kvarstående statliga inflytandet över verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framlida
organisationen på stiftsplanet (se SOU 1985:1) innebär i korthet en
koncentration av arbetsuppgifter lill stiftsstyrelsen som beredande och
verkställande organ för stiftssamfälligheten. Sliftsslyrdsen - ett
kyrkokommunall organ -skall även svara för vissa statliga
förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor
som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd härav anser utredningen att stiftsstyrelsen
skall svara för det kvarstående statliga infiylandet — en statlig
förvaltningsuppgift - som tidigare angetts. Detta ställningslagande bildar
således en utgångspunkt för utredningens fortsatta överväganden och förslag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Instruktion, tjänsteåligganden m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl utredningens mening är det även i framliden
nödvändigt med en<br>
instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom<br>
pletteras med en befattningsbeskrivning, dvs. en beskrivning av befall-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningens allmänna karaktär.
Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88:144<br>
på pastoratet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kyrkomusikaliska åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet
att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda
församlingssången och utföra orgelmusik, allt på sätt som förutsätts i
kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja intresset för
kyrkosången, bl. a. genom atl öva och leda kyrkokör och dessutom undervisa
konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det
gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar -
inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet - anser utredningen
alt kyrkomusikern skall leda församlingssången och utföra musik enligl
kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit.
Skyldigheten måste begränsas till vad som utgör arbetsgivarens
verksamhetsområde och fill arbetstagarens kompetens. Omfattningen härav får
diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder
orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen las upp i instruktionen för tjänsten. I
det sammanhanget kan även regleras frågor om handhavandet av övriga
instrument, notmaterial m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall
behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervisningen bör
skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för
organister och kyrkokanlorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av den
kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är
synen på svenska kyrkan som etl trossamfund. Den gudstjänstverksamhet m. m.
som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna.
Det är därför naturligt att antalet medlemmar i svenska kyrkan inom pastoratet
har stor belydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sill beslut. Speciella
omständigheter aft ta hänsyn lill är invånarantalet, om det väsentligt
överstiger antalet kyrkomedlemmar, förekomsten av sjukhus och andra
institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet.
Vidare måste hänsyn tas till frilidskyrka och förhållandena i församlingarna i
de inre delarna av storstäderna (cilyför-samlingarna) med litet invånarantal
men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givelvis också körverksamhet
och orgelbestånd av speciell karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings
arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksam- . heten). Dit hör
allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar, körverksamhet och fri
musikundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftsstyrelsens
beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten skall
gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från
pastoratet eller från sliflsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av
uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikertjänsterna, anställningsformer</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänsteorganisationen enligt KMF består i princip av två
kategorier kyrko-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och
lägre kyrkomusikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av
tjänsteorganisationen till statligt fastställda examenskrav är enligt
utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. I
framtiden blir således kompetensnivåerna i princip tvä. De examina som knyts
till nivåerna bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. Tjänstetyperna,
vilka kommer att motsvara dagens organistljänst resp. kyrkokaniorsljänsl, bör
därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. I undantagsfall kan en lägre
kompelens fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har studerat effekterna på
sysselsältningsunderlaget i de framlida kyrkomusikertjänslerna vid övergång
frän kyrkomusikerdislrikt lill pastorat som indelningsgrund för verksamheten.
Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoralsindelning visar alt
omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte
torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar
också på goda möjligheter alt genom sammanslagning av kyrkomusikerdislrikt öka
del kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster framför
allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göromålen kan
skapas i etl stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den
kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som
utredningen lägger fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom
att de fär möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamheten.
Del sker genom atl deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättningsvis i
princip inte kopplas samman med dessa tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De framtida stiftsuppgifier som tidigare nämnts saml bl.
a. en viss kon-sulenlverksamhel, som skall syfta till alt bibehålla och
utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet, kommer alt kräva
sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en
kyrkomusikaliskl väl utbildad person som knyts lill sliflsstyrelsen och
benämns stiftsmusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om utredningens arbete är inriktat på all öka
tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta
inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För all om möjligt förbättra
sysselsältningsunderlaget i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till
kombinationstjånstgö-ring av olika slag. Kombinalionsallernativen utgörs i
första hand av tjänster som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring, dels
tjänstgöring i det allmänna skolväsendel (kommunal grundskola, gymnasieskola
eller vuxenutbildning), den kommunala musikskolan, övrig församlingsvård förutom
kyrkomusik saml administrationen inom kyrkan. Ytterligare alternativ är
kyrkomusikalisk tjänstgöring i annal pastorat eller lärararbete i folkhögskola.
Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon
bestämd lärarkategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för en kombinationsljänsl bör utgöras av ell avtal
mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avlal bör innehålla
överenskommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>art som parterna vill
reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88:144<br>
fionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetensnivån för
kyrkomusikertjänsler bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier
som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskild
vikt bör läggas vid körverksamhelen. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen,
vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet
till omprövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inrättande
av kyrkomusikertjänsler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
framliden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel all inrättas enligt
kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället
skall vara arbetsgivare, vilkel undantagsvis kan förekomma beträffande
kombinalionsljänster, kommer inrättandet att följa de regler som gäller för
denne arbetsgivares verksamhet. Del nu sagda kommer dock inte all gälla ulan
inskränkning till följd av utredningens förslag om del statliga inflytandet
över organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Behörighetsvillkor
och befordringsgrunder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörighetsvillkoren
för de två framlida huvudtyperna av kyrkomusiker-tjänster kommer i huvudsak alt
motsvara dagens krav för organist- och kyrkokaniorsljänsl. I vissa
undantagsfall kan en lägre kompelens fastställas. Om det föreligger särskilda
skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana
dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänsletillsåltningar bör
pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper, såsom förtjänst och
skicklighet. Även vid tillsättning av kombinalionsljänster bör man följa dessa
merilvärderingsprin-ciper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillsättning
av kyrkomusikertjänster</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsättningen
av kyrkomusikertjänsler kommer i huvudsak atl följa kyrkokommunala regler.
Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökningarna. Stiftsstyrelsen
skall på begäran av pastorat avge yttrande över ansökningarna. När del gäller
tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna
inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Det förutsätts atl
centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk expertis lill sig bl. a. för denna
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
av kyrkomusiker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
högre kyrkomusikerulbildning innehållande grundkurs och alter<br>
nativa påbyggnadskurser - praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk -<br>
ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder fill organist<br>
examen. Innehållet i kursen skall i stort överensstämma med den utbild-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning som nu bedrivs inom
grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- Prop. 1987/88:144 nadskursen.
Fyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den Bilaga 1
kommunala musikskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar
med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kantorsexamen och
motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under
universitets- och högskoleämbetets ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande
80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göteborg, Malmö och
Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo, Oskarshamn,
Mellansd och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och
folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jämställas med högskoleutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med
kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första
alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans
musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och
gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 • poäng avse
kyrkomusikaliskl tillval. Del andra alternativet består av utbildning till
instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot
verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog. Utbildningen omfattar
160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskl tillval. Dessa utbildningar
bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
framtiden finns etl behov av en expertgrupp som kan fungera som<br>
samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp<br>
gifter för gruppen blir bl. a. atl organisera examinationen av kantorer och<br>
att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi<br>
kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas lill universitets- och högskole-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,, -<br>
ämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övrig
utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en
inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svenska kyrkans nämnd för
undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de
kyrkliga folkhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikerutredningens
förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas
verksamhet. Förslagen anger grunderna för verksamheten och
tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen
i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång
innan förändringarna är genomförda fullt ul i hela landet. Med dessa
utgångspunkter är del inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av
kostnaderna för den nya organisationen. Utredningens kostnadsöverväganden
måste därför grundas pä uppskattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att pastoralen i regel skall vara den minsta enheten<br>
för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och<br>
besparingar, särskilt som pastoralen redan stär för lön m. m. åt kyrkomusi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kerna. Domkyrkopastoralen
befrias från de kostnader.som nu är förenade Prop. 1987/88:144<br>
med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 S KMF.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag fill ny tjänsteorganisafion innebär förenklingar. Genom att
kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens
arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans
församlings- och pastoralsförbund saml pastoraten, vilka alltså kan få
vidkännas en viss ökning av sina adminislrafionskostna-der. Möjligheterna all -
totalt sett över den kyrkokommunala sidan -hålla dessa kostnader inom nuvarande
ramar torde dock vara goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för kyrkomusikerna avseende löner m. m. kan - trots de kvalitetshöjningar som
förslagen medför - hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag angående stiftsplanet innebär bl. a. nya tjänster för stiftsmusiker.
Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom del utrymme som erhålls genom
att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrkomusikaliska verksamheten
blir av avsevärt mindre omfattning än de nuvarande domkapitlens
arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning av kostnader från
statsverket lill de kyrkliga kommunerna följer av utredningens förslag. De
effektivitetsvinster som kan förutses på del kyrkoköm-munala området medverkar
lill atl kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för
del allrhänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker-ärenden upphör genom
utredningens förslag. Detta leder fill besparingar. Svenska kyrkans
centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för
utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer atl öka
kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna, vilket ger utrymme för
kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kantorer med inriktning på
kombinalionstjånsl kan hållas inom oförändrade kostnadsramar. Detsamma gäller
övrig utbildning av kantorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det övergångsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för
pedagogiska kurser - statliga sommarkurser - för kyrkokantorer. Under denna
tid - och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full
omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre
kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för
samfiiga sommarkurser. Utredningen vill dock betona all på längre sikt, då de
övergångsvis anordnade sommarkurserna inte längre behövs, kan
utbildningskostnaderna hällas inom oförändrade ramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska
verksamheten på kort sikt kommer aft öka något. På längre sikt kommer det att
vara möjligt att göra besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Lagförslag
i betänkandet (SOU 1985:55)</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Musiken i
svenska kyrkan</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska
kyrkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens beslut föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Pastoraten skall handha den
kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För kyrkomusikalisk
verksamhet skall del finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som
organist eller som kantor. I pastoratet med domkyrkoförsamling skall det finnas
en anställning som domkyrkoorganisl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifterna
enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligl
föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att
anställas för uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfattning eller om del
finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgifterna fullgöras av
annan person än som avses i första eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För särskilda
kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställda på vilka denna lag
inte tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Sfiflsstyrdsen skall följa
och aktivt främja utvecklingen av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet.
Hos stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en
stiftsmusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pastoratskyrkorådet
och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen över den kyrkomusikaliska
verksamheten. I flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas
tillsynen av elt gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr<br>
komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även<br>
fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den<br>
eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet.<br>
Pastoraten skall, efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag<br>
lill stiftsstyrelsen i de nu angivna hänseendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftsstyrelsens
beslut enligl första stycket kan omprövas när stiftsstyrelsen eller pastoratet
finner skäl fill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Behörig att anställas som organist, domkyrkoorganist och stiftsmusi<br>
ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ<br>
ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt<br>
äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga<br>
nist.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Behörig att anställas som kantor är den som har
avlagt organislexamen eller kantorsexamen och som är lämplig för
anställningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt
äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist,
som extra ordinarie kyrkokantor eller som skolkantor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Behörig för de
kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 S andra stycket är den som är behörig atl
anställas om organist enligt 6 S eller som kantor enligl 7 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om del finns särskilda skäl
får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 S andra stycket,
förklara den som söker anställning enligt 2 S behörig för de kyrkomusikaliska
uppgifterna, trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på
kyrkomusikalisk utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en behörig kyrkomusiker
inte kan anställas får annan kyrkomusiker anställas. En sådan kyrkomusiker
skall anställas tills vidare längst lill viss tidpunkt, dock längst för två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Stiftsstyrelsen skall inhämta
yttrande över ansökningarna till anställning som stiftsmusiker från svenska
kyrkans centralstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pastoral
skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över
ansökningarna till anställning enligt 2 S. Avser ansökningarna anställning som
domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svenska kyrkans
centralstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
elt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansökningarna
lill andra anställningar enligl 2 S än anställning som domkyrkoorganist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Stiftsstyrelsens beslut enligl 5 S får överklagas av pastoratet och<br>
beslut enligt 9 S sökanden genom besvär hos svenska kyrkans centralsty<br>
relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte<br>
överklagas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144 </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genom denna lag upphävs lagen
(1974:275) om kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om i lag eller annan
författning förekommer hänvisning fill föreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>För icke-terriloriellt pastorat
gäller denna lag om regeringen beslutar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Behörig enligt 7 S att
anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen
saml innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning
i minst fem år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Remissammanställning
över kyrkomusikerutredningens</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>betänkande
(SOU 1985:55) Musiken i svenska kyrkan -</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>framtida
organisation och utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in frän:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
kulturråd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarkollegiet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
arbetsgivarverk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
löne- och pensionsverk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kronobergs län</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Malmöhus län</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västerbottens län</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Linköping</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Skara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Strängnäs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Västerås</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Växjö</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Göteborg</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Karlstad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Luleå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Visby</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikaliska akademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örnsköldsviks kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamns folkhögskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skara stifts folkhögskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingesunds musikhögskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geijerskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellansels folkhögskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Stora Sköndal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pastoralinstitutet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas förening</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikorganisationernas
samarbelskommitt - KOSK</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges förenade
studentkårer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De handikappades
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet Svensk
kyrkomusik - RISK</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rikskommittén för
stiflslingen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Evangeliska
Fosteriands-Stiftdsen (EFS)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhögskolan i Stockholm,
universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå, högskolorna i Örebro och Luleå,
linjenämnden för musiker- och kyrkomusikerlinjerna vid musikhögskolan i Malmö,
universitetet i Lund samt regionstyrelserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs
och Umeå högskoleregioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och pastoral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:219.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har vidare kommit in från Musikhögskolan i Malmö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristen
demokratisk samlings kyrkopoliliska råd Svenska kyrkans personalförbund
Sveriges kyrkokamerala förening Skara stifts kyrkomusikerförening Västerås
stifts kyrkomusikerförening Växjö stifts kyrkomusikerförening Göteborgs stifts
kyrkomusikerförening Jämtlands läns kyrkomusikerförening Ansgarsförbundet och
Riksförbundet Kyrkans Ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska kyrkans
nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
har till civildepartementet sänts in 268 spontana yttranden, de flesta från
församlingar och kyrkliga samfälligheter men ocksä frän ett antal kyrkomusiker
och andra enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans centralstyrelse.
Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för församlings- och
pastoralsförvaltning, nämnden för gudstjänsfiiv och evangelisation och nämnden
för undervisning och utbildning. Nämnden för församlings- och
pastoralsförvallning har därvid också tillsammans med Svenska kyrkans församlings-
och pastoratsförbund, genomfört en underremiss till förbundets
underavdelningar och elt represenlafivl urval om 160 kyrkliga kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag i olika
avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av
remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till
av-snillens numrering i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>I.
Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär atl pastoratet i regel bör vara den
minsta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. Detta
innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på pastoraten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstaner lillstyrker förslaget. Bland
dessa märks kammarrätten i Jönköping, länsskolnämnden i Östergötlands län,
samt domkapitlen i Uppsala, Göteborg, Karlstad och Stockholm.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några instanser lillstyrker förslaget men reserverar sig
på vissa punkter. Bland dessa återfinns länsskolnämnden i Västerbottens län,
domkapitlen i Skara, Strängnäs, Västerås, Lund och Härnösand, svenska kyrkans
centralstyrelse och Musikaliska akademien.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat saml
Kävsjö, Landa, Ölmevalla, Skånes Fagerhults och Ölmstads församlingar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligl
förslagen i såväl kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerulredningen
handhas av pastoraten, vilkel är en uppfattning som centralstyrelsen biträder.
Detta kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad
handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet
sådana frän ca 2500 till ca I 000. Administrationen kommer att förenklas högst
väsentligt. Församlings- och pasloralsförbundel får som central
arbetsgivarorganisation lättare atl nå ul till de lokala arbetsgivarna med
information om nya avtal m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund
uttrycker sig på liknande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värnamo församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi
ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoralen istället för
församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamheten.
Möjligheten atl åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större volym ökar
med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i linje med de
tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i samverkan".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
kyrkonämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkonämnden tillstyrker alt pastoratet skall ulgöra
kyrkomusikerdistrikt. Del måste vara en fördel särskilt i de många
småförsamlingspastoraten där</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den enskilda församlingen
saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144<br>
skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaea 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nykyrka
församling och Bjurbäcks församling lillstyrker förslaget och anar en framfida
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden kommer atl vara
anslällningsområde för alla övriga befattningshavare på lokal nivå inom kyrkan,
är det naturligt att samma blir förhällandet för kyrkomusikerna. Församlingarna
är i många fall för små för att vara kyrkomusikerdislrikt. Kyrkorådet instämmer
alltsä i utredningsförslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gökhems
församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att arbetsområdet blir
gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrkomusiker, dels därför att
pastoratet betalar lönen och dels därför att förslaget innebär att pastoratet
tillsätter kyrkomusikertjänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Möjligheten att skapa underlag för flera heltidstjänster och
deltidstjänster framhålls i flera remissyttranden, bl. a. av Musikhögskolan i
Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom, samt Fridlev-stads,
Månsarps och Munktorps pastorat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frösö
församlings pastorat anser också liksom Hässleholms församlings pastoral, atl
attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Linköpings
kommun har inget att erinra mot förslaget i denna dd, eftersom det ger de
samverkande församlingarna bättre resurser och överensstämmer med dagens
decentraliseringssträvanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alvesta,
Lekaryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdislrikt tycker att förslaget
är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Västerås</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara
kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat
kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många delar av
landet - framförallt i mellersta och norra Sverige - kommer kyrkomusikern också
att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domkapitlet förutsätter atl det
i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster motsvarande dagens
orgdspdartjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör vara grunden för
indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt att det bör föreligga
en möjlighet för församling att ulgöra kyrkomusikerdistrikt i stora pastorat
som inte delas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans studieförbund (SKS), Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Ålghults
pastorat, Kågeröds pastorat och Ryssby församling varnar också för alltför
stora tjänstgöringsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand förordar alt pastoratet skall utgöra tjänstgö<br>
ringsområde men pekar på att flera ijänstgöringsfillfällen och långa resor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fordrar särskild
planering. Vidare kräver en ny organisation lid för aft Prop. 1987/88:144<br>
kunna genomföras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
många år har Härnösands stift haft problem med vakanser på
kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och det har
varit svårt alt få kompetenta sökande. Orsaken står atl finna i all
församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt, vilket
medför aft underlaget för många tjänster är för litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
arbetet i arbetslaget år det viktigt alt präst, kyrkomusiker och andra anställda
i pastoratet har samma tjänslgöringsområde. Vi anser därför atl pastoratet
organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den
kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet alt skapa större tjänster som
ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett
ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftels 34
flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har
tre tillkommit under det senaste året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett glesbygdsstifl som Härnösands kan arbetsförhållandena dock på sina ställen
bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor
emellan, körer på olika ställen som fordrar sin egen planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
tre Qärdeddar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer atl beröras av
organisatoriska förändringar, när 66 distrikt som nu ingår i
flerförsamlingspastorat skall slås ihop lill 29 nya distrikt och ytteriigare
sammanslagningar ske på grund av aft små pastorat läggs ihop till större
enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid
sammanslagningar och det är vikfigt att stiften fär tid på sig för att kunna gå
fram med varsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men Skövde pastoral, som
hörts av domkapitlet, varnar för svårigheter med atl samordna
gudsljänsttiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för
kyrko-musikerverksamhelen tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde
pastoral tillägger dock att åven om större flexibilitet vinns bör man dock inte
hysa långt gående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna
söndagsljänstgöringen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett
begränsat antal tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ändamålsenlig. En sådan
ändring torde bland annat komma att främja kyrkomusikerns möjligheter att på
ett mera naturiigt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänsfiiv och
församlingsvärd. Härigenom skapas ett stabilare underlag för kyrkomusikerns
veckofimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande lill
ledigförklarade kyrkomusikertjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas
förening fillstyrker förslaget i denna del men pekar på att undantag kan få
förekomma t. ex. i glesbygdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västerås
stifts kyrkomusikerförening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KMR
i Västerås stift delar utredningens uppfattning alt pastoraten / princip bör
ulgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker: 1) I pastorat med
många små församlingar finns del en risk för en spliftrad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tjänstesituation,
särskilt om pastoratet har två eller flera präster men</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop.
1987/88:144<br>
bara varannan vecka exempelvis.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2)
Idestiflsomharstorageografiskaområden(t. ex. Luleå, Härnösands och vissa delar
av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets församlingar bli orimligt
långa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
bör alltså ges laglig rätt atl frångå huvudprincipen i detta avseende, när
förhållandena kräver del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sistnämnda
uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening. Alingsås församlings
pastorat framhåller också dispensmöjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alingsås
församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara arbetsgivare
för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare alt skapa
heltidstjänster, bättre arbetsgivarfunktion o. s. v.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
erfarenhet vet man att stora enheter leder lill likformighet vad gäller anslag,
service o. s. v. Det finns många exempel på alt iniliafivrika kyrkomusiker har
blivit "stoppade" p.g. a. att anslagen varil anpassade till
pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda
församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin
musikverksamhet. Ett territorielllstort pastorat kan av många skäl vara
olämpligt som anslällningsområde. Därför bör domkapitlet efter förslag från
pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsområden än
pastoraten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsamlingspasloraten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår alt pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra
kyrkomusikerdistrikt, vilkel innebär alt ett stort antal kyrkomusikerdistrikt
kommer all omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara lämpligt i vissa
fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbygdens ofta myckel stora
flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikaliska distrikt måste begränsas i
ytmässig storlek för att kunna fungera. Nuvarande församlingar i glesbygdens
flerförsamlingspastorat är ofta lämpade som verksamhetsområden för
ddtidstjänslgörande kyrkomusiker. Deltidstjänster kommer också att behövas i
framtiden. Alt stå som ansvarig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt,
vilket kan bli fallet enligt utredningen, torde knappast komma atl bli
problemfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om sariimanläggning av kyrkomusikerdislrikten i flerförsamlingspastorat
måste självfallet, i likhet med den i annat sammanhang föreslagna
samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter
berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för
församlingarna i förekommande fall skall ulgöra kyrkomusikerdislrikt innebär
nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhel flyttas från
församlingen fill pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt
bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom
krävande administrativa uppgifter på pastoralen, samtidigt som man på
stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal, som är väl insatt i
frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmd-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska akademien
anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144 som
indelningsgrund kan ha fördelar men atl många svårigheter kan förut- Bilaga
3 ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2567 församlingar resp.
2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet lämnar inga
konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar om nu
gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. Invånarantalet kan
vara en myckel grov och stundom missvisande gräns mellan de tvä huvudkategorier
av kyrkomusiker som här förordas, organisten resp. kantorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Flera andra betydande faktorer kan anföras, bl.a. relationen fill
präst<br>
tjänsten och dess "geografiska" omfattning. Om man som regel
uppställer<br>
alt varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi<br>
cerad kyrkomusiker knuten lill förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur<br>
många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>-.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kyrkomusikens
vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig faktor är det antal kyrkor som "betjänas" av kvalificerad
kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder ■ till att
fler kyrkor står "lomma" under större antal sön- och helgdagar osv.,
bör den avvisas, särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja
musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot
"magra" måste också beaktas, dvs., alt tjänsternas omfattning
varierar p.g. a. antalet kyrkor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är sålunda av vikt alt grundläggande normer för pastoratens optimala
sammansättning utarbetas och fillämpas också med kyrkomusikens funktion som
ledmärke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att pastoratet bör få
ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men framhåller samtidigt all del
bör finnas en kongruens mellan prästens och kyrkomusikerns arbetssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa
personaladministraliva problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikerutredningens
förslag alt pastoratet - inte församlingen - i regel bör utgöra den minsta
enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan orsaka personaladministraliva
problem. Präster och kyrkomusiker tjänstgör tillsammans men får olika
arbetsgivare, prästerna domkapitlet och kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella
svårigheter bör dock kunna överbryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län
tillstyrker därför förslaget att pastoralen skall vara anställningsområden för
kyrkomusikerna. Detta kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna.
Pastoralen torde ha större resurser atl fullgöra arbelsgivaruppgiflerna än de
ofta små församlingskyrkoråden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
Svensk kyrkomusik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RISK
tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för<br>
den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet atl pastoratets kyr<br>
komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts lill verk<br>
samheten i de enskilda församlingarna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PastoralinsiUulel
i Uppsala</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pastoralinstilutet instämmer i utredningens förslag all
lägga pastoraten Bilaga i som grund för tjänsteorganisationen. Detta
framför allt därför alt kyrkomusikern därigenom på ett naturligt sätt kommer
att ingå i arbetslaget för församlingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i
utredningens (U) förslag bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner liksom U, atl kyrkomusikerna måste få rationella
arbets- och anställningsförhållanden i en organisation, som bl. a. låter dem
"på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande
personal".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den organisation, som nu skisseras i U, förefaller dock
atl kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip"
skall vara anställnings-områden för kyrkomusikerna, atl alltså pastoraten skall
"bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten
även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska
verksamheten". U konstaterar också, att "annan än pastoratet blir
arbetsgivare", når del blir fråga om kombinalionsljänster. U tänker sig
då, att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare
för del rent församlingsvårdande arbetet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krislen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokall bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten
ligga på församlingarna, inte på pastoraten. Så är ju förhällandet med övrig
församlingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och
anställningsmyndighel skall dock ansvaret för verksamheten ligga på församlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Lund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör
ligga på församlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt
1982 års kyrkokommitls förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande
verksamheten alt ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna förs
lill pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att pastoraten
bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna, men etl sådant uttryck som
"pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i
församlingarna" (§ 1 i lagförslaget) måste formuleras om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiet påpekar all kyrkomusikalisk verksamhet
kräver vissa författningsändringar för all övergå lill atl vara
pastoratsangdägenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl I S i förslaget till lag om kyrkomusikalisk
verksamhet i svenska<br>
kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i<br>
församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi<br>
sande. Detta eftersom I kap. 3 S i det av 1982 års kyrkokommilt framlagda<br>
förslaget lill lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LEKS)<br>
liksom nuvarande lag förutsätter atl kyrkomusiken är en församlingsange<br>
lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 S andra st. sista</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meningen nya LEKS talas om
angelägenheter som i dag enligt lag eller annan författning ankommer på
pastoratet. Denna typ av i lag eller författning särskilt reglerade uppgifter
för pastorat utgör normalt uppgifter utöver den uppräkning av
församlingsangelägenheter som nya LEKS innehåller, jfr. t. ex pastorals uppgift
enligt folkbokföringsförordningen. En konsekvens av det sagda vore, om
utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrkomusikalisk verksamhet lades till
den grupp församlingsangelägenheter som anges i 3 S andra st. 4-8 nya LEKS.
Först delta och sedan en följdändring till det i 5 § andra st. första meningen
samma lag borde alltså klart innebära alt kyrkomusikalisk verksamhet blev en s.
k. pastoratsangelägenhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144 </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Grytnäs
församlings pastorat</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområde, bör
församlingen ulgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och inte
pastoratet bör vara arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landa
och Ölmevalla församlingar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i första hand
anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt ulan främst S 23 i nuv.
kyrkomusikerförordningen, vilken begränsar etl vidareutvecklande av
församlingens musikliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Församlingen
eller del därav bör vara minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet av
normal omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ölmstads
församling hävdar små församlingars rätl att kvarstå som huvudarbetsgivare till
mindre tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skånes
Fagerhults församling anser det vikfigt att församlingen får behålla sin
arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över församlingens
musikverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>IL Tjänsteorganisationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.8.1
o. 12.8.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den statliga
regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med kommunala regler. Ett visst
statligt inflytande kvarstår genom alt stiftsstyrelsen såsom en statlig
förvaltningsuppgift har att bestämma minimiomfaltningen för den
kyrkomusikaliska verksamheten i pastoralen och minimikraven på kompetensnivån
för de inrättade kyrkomusikertjänsterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget alt
kyrkomusikertjänslerna skall vara kohnmunalt reglerade tjänster avstyrks av
majoriteten remissinstanser. Del tillstyrks dock av bl. a. statens
arbetsgivarverk, kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skara.
Härnösand, Luleå och Stockholm, svenska kyrkans centralstyrelse Prop.
1987/88:144 (dock med 5 reservanter mot förslaget). Svenska kyrkans
församlings- och Bilaga 3 pastoratsförbund, Stockholms
församlingsdelegerade, Göteborgs kyrkliga samfällighet, Värnamo församlings
pastoral, Karlskrona stadsförsamling, Linköpings och Falköpings
kommuner samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikerulredningen föreslär alt den statliga
regleringen av kyrkomusikerljänsterna skall upphöra och all dessa tjänster
fortsättningsvis förs över fill del kyrkokommunala kollekfivavtalsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan
omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse
utredningsförslaget i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur central arbelsgivarsynpunkl fär det anses vara
förhandlingslekniskl komplicerat, för att inte säga ohanteriigl, atl på
arbetsgivarsidan, som för närvarande, ha två centrala parter mot vilka berörd
arbetstagarorganisation skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en
samordnad arbetsgivarpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen, Svenska kyrkans cenlralslyrdse och Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsddega-lion
med uppgift alt verka för en så långt möjligt gemensam politik för
arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl
in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor
som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat
bearbetas av en av samrådsdelegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad
övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givelvis behandlas som sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse biträder förslaget med
likalydande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Härnösand lillstyrker all kyrkomusikernas
anställningsvillkor regleras kommunall men föreslår all det statliga
inflytandet sker genom domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet instämmer i utredningens förslag atl
tjänsterna bör regleras kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att
kyrkomusikerförordningen är starkt föråldrad och all exempelvis bestämmelserna
om veckolimtalsbe-räkningen kan överföras till avlal. Vi är överens om alt
pastoratet bör ha bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och
veckotimtal utöver del av sfiftel fastställda minimum, tillsättning av
tjänster, löneplacering och tjänstledigheter. Vi har alltsä ingenting emot alt
stiftets inflytande minskar och begränsas lill de frågor som utredningen
föreslagit. Vi föreslår dock atl domkapitlet blir del organ på stiftsnivå som
skall utöva del kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska
verksamheten. Delta innebär visserligen en utvidgning av den principiella
avgränsningen av domkapitlets uppgifter enligl kyrkokommitlns förslag. Med hänsyn
emellertid lill det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusikernas
verksamhet vill vi förorda denna lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Skara</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet finner utredningens slutsats all behovet av en
reformerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tjänsteorganisation är stor och atl tiden är mogen atl
avskaffa en föråldrad,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En
kyrkokommunal reglering Prop. 1987/88:144 av kyrkomusikertjänslerna med
bibehållande av del av utredningen före- Bilaea 3 slagna statliga inflytandet
utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det framtida domkapifiet anser
domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för atl uppnå att pastoraten på ell
så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att utifrån de egna
förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbetsuppgifter utförda
varför domkapitlet således tillstyrker utredningens förslag i denna del. Det
negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit fill uttryck över
utredningens preliminära ställningstagande anser dock domkapitlet varit
önskvärt alt utredaren utförligare kommenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på att, för den händelse särskild lagstiftning inte sker i
denna fråga, många nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster
varför del under avsevärd tid i så fall kommer alt bli aktuellt att fillämpa
både statliga och kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa
pastorat kan förutses skapa administrativa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kyrkokamerala förening fillstyrker att
kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunalt reglerade, men att sliflsstyrelsen
ej fastställer verksamhetens omfattning eller minimikrav vad gäller
kompetensnivån, utan att detta regleras i centrala avtal som är fallet för
övriga kyrkokommunala tjänster, så att den lokala organisationens största
enhet, pastorat eller , samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta
uppgifter i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län år också tveksam till
sfiflsslyrdsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt
förslaget skall behålla innebär bl. a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen.
För denna uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är
något tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer
mini-miomfaltning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompelens för befattningshavarna
för en kommun av t.ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör den kyrkliga
samfällighelen i kommunen själv kunna klara av en sådan uppgift. Tveksamheten
till det föreslagna fillsynssystemet ökar när det ur förslaget framkommer alt
pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full rätt att bestämma om högre
omfattning av den kyrkomusikaliska verksamheten och om högre kompetens för kyrkomusikerna
än vad stiftsstyrelsen beslutar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget
och framhåller att etl statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den
musikaliska kvaliteten kan kvarstå. Nämnden föreslår att delta uppdras åt Musikaliska
akademiens kyrkomusikerkommitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon
erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i
samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har
någon erinran emot<br>
atl kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam<br>
band med en omorganisafion av det slag som föresläs i betänkandet. Efter<br>
det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkels
arbetsbelastning med kyrko-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>musikerpensioneringen
mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88:144 synes
därför inte böra influera pä avgörandet i frägan. Vid eventuell Bilaea 3
fortsall statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV - i anslutning till
elt uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174 till
1981/82 års riksdag, - all överväga alt ta ut avgifter av huvudmännen även för
de administrativa kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kyrkonämnd tillstyrker förslaget. En
kyrkokameral reglering ger bl. a. möjlighet atl anpassa sig lill ändrade
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om
avskaffande av kyrkomusikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad
utredningen anför på sid 105 i betänkandet: ".. tiden nu i hög grad är
mogen alt avskaffa den starkt föråldrade, detaljerade och krångliga
regleringen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter lill
flexibilitet och därmed anpassning fill skiftande förhållanden i tid och rum.
Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att, som gäller för andra
församlingsvårdande tjänster, bedöma var behovet av insatser är som störst.
Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter atl tillgodose tillfälliga
behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är
fallet, då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en fid då avreglering
och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt
förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De argument som anförs gentemot en kommunalisering av
tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen fillfredsställande bemött. Den
kyrkokommunala självstyrelsen, den arbelsrältsliga lagstiftningen,
kollektivav-lalsregleringen och det allmänt omvittnade intresset för
kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade
villkor bäde för kyrkomusiken och kyrkomusikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas
kostnader. Då är del också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande
inflytande på organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks
av flertalet remissinstanser och i elt stort antal spontant insända yttranden.
Bland de remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns
kammarrätten i Göteborg, länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i
Uppsala, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad och Visby, Musikaliska akademien,
TCO, SACO/SR, Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärarförbund.
Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrkomusik och Sveriges
kyrkliga studieförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbollens län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har
förebringat några<br>
övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den<br>
nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men én betydande fördel är<br>
möjligheten atl genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings<br>
beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte<br>
heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors<br>
tjänster i form av kombinalionsljänster. Huvudparten av uppgifterna i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dessa
tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop.
1987/88:144 musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster vara stafiigt
reglerade. Orga- Bilaga 3 nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendel
förutsätts också förekomma fortsättningsvis, men med kyrkokommunal reglering.
Olika anställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter
i kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämnden
känner stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att någon central
reglering inte är filltänkl i fråga om vad kyrkomusikertjänsterna skall
innehålla inger vissa betänkligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
I Uppsala</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrkomusikerna
som för prästerna. Del relativa oberoende som musikerna har genom statligt
reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa sig ytterligt
värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållande all
prästernas tjänslgöringsföreskrifter bestäms av domkapitlet och präster och
kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstädes motiverar
också del, den nuvarande ordningen med statlig reglering av även
kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund även
ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de kvarvarande
kyrkomusikeruppgiflerna. Domkapitlet menar att kapitlet i fortsättningen ska
vara myndighet inom den blivande stiftsorganisalionen för kyrkomusikerfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
förutsätter att om utredningens förslag om total kommunalisering av tjänsterna
vinner gehör de nuvarande tjänsleinnehavama sä länge de innehar nuvarande
tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har
enligt hitfillsvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlen
i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande
grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunall reglerade
kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryggande
majoritet av bäde pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko-musiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Växjö intar samma ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans personalförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pastoraten ges ökat självbestämmande kan delta medföra för stora skillnader
mellan de olika pastoralens ambitionsnivå, när del gäller kyrkomusiken. Vi
menar också alt den statliga regleringen av kyrkomusikernas tjänster, som
infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga, medfört en klar höjning av
kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket kvalificerade musiker
lill kyrkomusikertjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomförs
förslaget om kommunalisering skulle detta på sikt säkerligen innebära atl den
höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verksamheten skulle bli
lägre på det hela taget i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i<br>
framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget alt den statliga<br>
regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas
riksförbund</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt
försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna
kan bli avskaffat ordinarieskap, sämre semesterförmäner, sämre sjukförmåner,
avskaffat arbetsgivarinträde, friare meritvärdering m.m. För arbetstagarorganisationen
liksom för arbetsgivaren kommer merarbete alt uppstå i form av ett allt intensivare
förhandlingsarbete pä det lokala planet. Förändringen verkar således i rakt
motsatt riktning mot utredningens direkfiv och på sikt kommer Svenska kyrkans
musikverksamhet atl totalt förändras till men för de enskilda församlingarna
som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora
församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommittdirekliven bör "beaktas samhällets
intresse av etl rikt förgrenat och differentierat musikliv. - i propositionen
om den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28) framhölls alt kyrkomusikerna
utgör en mycket stor faktisk fillgång i musiklivet. De står för en omfattande
och varierad musikutövning och utnyttjas också i mänga fall för andra uppgifter
ån de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur-politisk
synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförordningen
erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat
ovanslående genom att överlämna beslutandet om en viss odefinierad miniminivå
till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att
ovanstående direktiv bäst fillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning
och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamhelen. Härav
följer atl regeringen förblir besvärsinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KMR/SL menar alt domkapifien även i framliden skall ha elt
betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Del fär icke bli enbart ett
lokalt eller regionalt intresse atl uppehålla standarden och bredden på
musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar pä
svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända
sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalitativt
och kvantitativt högtstående musikkullur säkras genom en statlig förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till del yttrande
som avgivits av Kyrkomusikernas riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kågeröds pastoral, Ålghults församlings pastorat,
Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet och Månsarps församling m.fl. anser
ocksä atl det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån
präglats av de<br>
insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka<br>
pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning<br>
en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till atl stiftsstyrel<br>
sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för<br>
en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande<br>
ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till<br>
stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas all kyrkomusikernas verk<br>
samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall också i fortsättningen
ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88:144
ringsföreskrifler för prästerna. Del är därför naturligt att också
instruktion Bilaga 3 för kyrkomusikertjänslen m. m. fastslälles av
domkapitlet och atl detta har tillsynen över kyrkomusikerärendena på
stiftsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av betänkandets huvudteser är aU en "kyrkokommunal reglering" av
kyrkomusikertjänsterna skulle vara "en tidsenlig organisation". Redan
detta kan i flera avseenden starkt ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan hävdas att "etl visst - om än begränsat - inflytande över
organisationen" alltjämt skulle utövas at staten, får delta statliga
inflytande en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter
finner akademien anledning att framlägga invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttranden över
1982 års kyrkokommitls diskussionsbetänkande "Församlingen i
framtiden" (SOU 1983:55) visar en starkt, ja överväldigande negativ inställning
lill det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Del nya
betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyftring sin ståndpunkt.
Beklagligt är därvid särskilt all betänkandet inte klargör hur de invändningar
som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skulle kunna undvikas,
t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i
sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut
i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen måste vara låg
eller obefintlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om
anställning från domkapitlen lill pastoralen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusikertjänsler
som lämnas under 17.2 framgår (s. 183) alt betänkandet inser "alt en del
tillsättningsärenden kan komma alt framstå som svårbedömda för
pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva
bedöma del svåra och fatta egna beslut, eftersom stiftsstyrelsen "skall
avge yttrande över ansökningarna"'endast på begäran av pastoratet: sålunda
står del pastoratet fritt alt underlåta infordrande av yttrande, och därmed går
möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlorad och riskerna
för godtycke eller felbedömningar ökar - kanske avsevärt - jämfört med
nuvarande situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet
är oklart eller ofillräckligt. Av förfaltningsförslaget (s. 31 ff) framgår att
man kan överklaga i vissa avseenden - minimum av verksamheten, lägsta
behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbildning - men
meritvärderingen, bedömningen av normala tillsältningsgrun-der ("nit och
skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demokratisk hantering
av dessa ärenden är det nödvändigt atl skapa klara regler i detta avseende.
Erfarenheten säger entydigt atl bedömningen av konstnärliga aspekter är
vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening.
Benägenheten för överklaganden bör beredas yttrandevägar och kanaliseras räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganislernas
förening anser att standarden på kyrkomusiker bäst kan upprätthållas genom
statlig reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
avstyrker förslaget av samma skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
förenade studentkårer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn<br>
lill alt etl kommunall tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en
kommu- Prop. 1987/88:144<br>
nalisering av samma skäl.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) avstyrker att den
statliga regleringen av kyrkomusikertjänslerna avskaffas. Alltför stora lokala
variationer kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som
prästtjänsterna förblir statliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RISK föreslär vidare att om den statliga regleringen
upphävs, bör det utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning
av miniminivån av den kyrkomusikaliska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås stifts kyrkomusikerförening varnar för atl
miniminivån kan skifta mellan pastoraten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inte definierat vad som konkret skall
betraktas som miniminivå. Den absoluta nriiniminivån måste sannolikt utgöras
av den allmänna gudstjänstverksamhelen enligt kyrkolag och handbok.
Utredningen föreslär att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser,
atl del är vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på etl organ, som ännu inte
fått sin fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i
betydande grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de
olika stiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vä pastorat framhåller också att utredningen inte
definierat vad som menas med minimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmbäcks församling avstyrker förslaget eftersom det är
oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för alt sköta de anställda.
Kyrkomusikerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kommunal
reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tynnereds församling anför flera skäl för fortsatt statlig
reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsstyrelsen
skall enligt förslaget besluta om minimum för verksamhetens omfattning. Vad
menas med minimum? Detta kan medföra stora olikheter i landet.
Minimiomfaltningen av den kyrkomusikaliska verksamheten bör därför vara
reglerad i lag som i dagsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då den
kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas
tjänslgöringsföreskrifter, (gudstjänster och förrättningar m. m.) är det
naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas
tjänsleinslruktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Risk för
osäkerhet vid tjänstetillsältning. Möjligheterna all genom besvär åstadkomma
ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning, där
domkapitlet sätter upp tre sökande pä förslag efter meriter tillgodoser både
kyrkorådens och kyrkomusikernas intresse på elt bättre sätt än förslaget.
Kyrkorådet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dåliga
erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänsler som redan är inrättade.
I Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s. k. försam-lingsmusikertjänsler med
det gemensamma, atl det varit ytterst besvärligt för församlingarna att få det
antal "timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befintlig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna
omvandlas fill statligt reglerade tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads Heliga
Trefaldighets och Norra Åsums församlingars kyrkli- Prop. 1987/88:144<br>
ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principiella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Svenska
kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka.<br>
Det innebär alt det i läromässigt hänseende finns en organisation som<br>
står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat<br>
sen är en kongregationalistisk kyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som stär under biskops
och domkapitlets överinseende. I gudstjänsterna är det främst prästens och
kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig belydelse. Det är därför
angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och
överinseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Enmansutredaren
är angelägen all minska det statliga inflytandet över<br>
Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen år statliga myndigheter så<br>
skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga<br>
funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på<br>
grund av en önskan atl genomföra en förändring i förhållandet mellan<br>
kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i etl eget samman<br>
hang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enmansutredaren har fört fram
en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid
Bjureks förslag utan att organisationen behöver kommunaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget att stiftsstyrelsen
(domkapitlet) skall fastställa elt minimum, ej specifierat, för den
kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimilänkande.
All frivillig höjning utöver minimum betyder ökad kostnader som inte är
"nödvändiga". Även ambitiösa församlingar kan bli betänksamma när
flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar atl
kostnaderna kommer alt öka något om kommunaliseringen genomförs men att del är
svårt alt beräkna just hur mycket. Klart är dock alt den ökningen måste bli
markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet,
förhand-lingsverksamhel m. m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod,
svår-adminislrerad, med musiker på både del gamla och nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En kommunalisering av
kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika
huvudmän, vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och
arbetsuppgifter - utredaren uppmärksammar själv detta. Hår kan även
ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Etl tungt vägande skäl mot
genomförandet av "kommunaliseringen" är den kompakta motviljan hos
kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl. a. den starkt
beskurna möjligheten alt fä ändring i lillsällningsbeslut samt avsaknaden av en
"icke partsbunden" huvudman.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östersunds
församlings pastorat</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det främsta skälet för att avskaffa den statliga
regleringen av kyrkomusi- 5118 i kertjänsterna synes vara att man därigenom
vill genomföra ett reformsteg på väg mot upplösandet av nuvarande relationer
mellan kyrka och stat. En sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar
avvisat i ett flertal remissomgångar och vid 1979 års kyrkomöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt
utredningsförslaget har i stället direkt hänvisat fill det förslag som
avgivits av musikdirektör Zaid Bjurek, sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs
av 6 kyrkliga samfälligheter, 22 pastoral, 109 församlingar, några kyrkomusiker
och musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt Skara och
Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pastoraten skall fastställa en instrukfion för varje
kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas alt omfatta mer än
vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid
gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar, körverksamhet samt
orgelvård m. m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna. Fri
musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för samtliga
kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj-regleras i
författning. Flera faktorer bör påverka sliftsstyrdsens beslut om minimum för
omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Fastställandet
av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör därefter ske efter lokala
MBL-förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser motsätter sig förändring av
nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville
församling anser alt domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska ärenden, såsom
fastställande av tjänsteinstruklion och befattningsbeskrivning,
meritvärdering, tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frågor av många
gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär. Utredarens
förslag, alt dessa ärenden skulle övertas av pastoraten, bedömer domkapitlet
som orealisfiskl. Det skulle ställa orimliga krav pä pastoralen, i både
utbildnings- och koslnadshänseende, då det i varje pastorat måste finnas en
person som handlägger dessa ofta krävande juridiska och adminislrafiva
uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralisering blev med all
sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer vid meritvärdering,
beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som kunde komma alt än mer
betonas, och ge upphov till en viss rättsosäkerhet, med tanke på den karaktär
av ramlag som förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska
kyrkan har.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet vill här med skärpa framhålla, atl om
förslaget trots allt Bilaga 3 genomförs, bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivå
handläggas i domkapitlet, inte i sliftsslyrdsen. Kyrkomusikernas verksamhet
gäller ju i stor utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter
I/I 1989 skall ha tillsynen av läran och upprätta tjänslgöringsföreskrifter.för
prästerna är del logiskt, alt också instruktioner för kyrkomusikertjänster och
mini-miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga
kyrkomusikerärenden på stiftsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kville församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt
underställd domkapitlet i fråga om instrukfionen och diciplinärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i
dess olika delar redovisas de i del följande uppdelade på underrubriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2.1 Instruktion för tjänsterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i
de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges
några mer preciserade yttranden om instruktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att de skall fastställas av pastoraten
tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga
samfällighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kyrkliga samfällighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att
instrukfionen fastställs på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara
kyrkokommunala är det självklart alt kyrkokommunen, liksom vad gäller övriga
tjänster, har det avgörande inflytandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3
vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska
pastoralsangelägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten
rörande instruktioner fillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt
ha möjlighet atl delegera detaljreglering fill pastoralens kyrkoråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas
av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i dess egenskap av
arbetsgivar-organisafion för de kyrkliga kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köpings kyrkUga samfällighet anser att pastoratet som
arbetsgivare skall fastställa instrukfionen efter hörande av
församlingens/församlingarnas kyrkoråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlen i Uppsala, Linköping, Strängnäs, Västerås,
Växjö, Lund, Karlstad, Visby, Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund
och Domkyrkoorganisternas förenirig tycker att domkapitlen bör fastställa instruktionerna
för kyrkomusikertjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Uppsala instämmer i alt varje
kyrkomusikertjänst skall ha</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en instruktion men för att
få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88:144<br>
pitlet fastställa etl av pastoratet antaget förslag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Linköping förordar atl del regionala organet fastställer instruktionen. I
övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion, enär den
har ett intimt samband med prästernas tjänslgöringsföreskrifter.
Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har, lika väl som prästernas, sitt centrum i
församlingens gudstjänsfiiv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans profil satt i
relation lill dess tradition, som just domkapitlet är satt att förvalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Västerås</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlets
mening är alt domkapitlet skall fastställa instruktion för kyrkomusikertjänsler
efter förslag av respekfive pastorat. Om pastoraten har hand om fastställande
av instruktionerna kan detta innebära atl man fastställer en viss
kyrkomusikalisk inriktning ulan alt ta hänsyn till musikern och detta kan försvåra
upprätthållande av en god kyrkomusikalisk standard. Kyrkomusikern skall även
fortsättningsvis ha ansvaret för den kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta
inte blir fallet kan del innebära att kyrkan går miste om många begåvade
musiker. Kyrkomusikern är en av förmedlarna av det kristna budskapet och måste
ha ansvaret för den musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att
betrakta som en kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att
kyrkomusikern får etl stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Visby
domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att
kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet. En likartad
inställning har Växjö stifts kyrkomusikerförening, Floby församling och Göte ne
församling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges lärarförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KMR/SL
tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall fastställas.
Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket under punkten
12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden som annan
kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet efter förslag av
pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruktionen skall
domkapitlet enligt normer i kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och
central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöringens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas
förening:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlen
bör fortfarande fastställa instruktionerna pä förslag av pasto<br>
ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna atl uppehålla den kyrko<br>
musikaliska nivån i kyrkomusikerdislrikten. Ett genomförande av utred<br>
ningens förslag innebär risker för att kontinuiteten i verksamheten bryts.<br>
Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili<br>
tet när del gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko<br>
musikaliska verksamheten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vä
pastorat. Vä församling, Alingsås församling. Landa församling, Tyn- Prop.
1987/88:144 nereds församling, Fridlevslads pastorat, Fridlevstads, Tvings och
Sill- Bilaga 3 hövda församlingar, saml kyrkomusikerna i Frillesås pastoral
anser också att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2.4 Fri musikundervisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i denna del fillstyrks av Göteborgs kyrkliga
samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kyrkliga samfällighet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag alt låta den fria musikundervisningen
fortsätta, men mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas
behov av kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen
av kyrkomusiker. Olika instrument - klassiska och moderna - kan i denna
undervisning vara aktuella, men det är särskilt angeläget att undervisning ges
i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande investering i
kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att viss del av
den fria musikundervisningen användes lill ensemblemusik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria
musikundervisningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan
byggs ul. Detta kan även gälla omfattning och innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och
domkapitlet i Skara.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller frågan om vad som skall ligga inom
minimiomfaltningen för verksamheten bör enligl kammarrättens mening däri inte
ingå fri musikundervisning. Mot bakgrund av alt svenska kyrkans ställning som
trossamfund betonas allt mer och atl den fria musikundervisningen inom kyrkan
på grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll den
tidigare gjorde, ter det sig omotiverat all ålägga pastoralen atl bedriva fri
musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en kyrkomusikalisk
inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingarnas behov. Del bör dock
tillkomma pastoralen själva alt avgöra i vad mån sådan undervisning skall
förekomma eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Skara:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlets uppfattning är alt i takt med atl den
kommunala musikun<br>
dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt<br>
att samla elever till fri musikundervisning med elt mera markerat kyrkligt<br>
inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt.
En<br>
utveckling av den fria musikundervisningen pä del sätt utredningen skis<br>
serat bygger vidare pä en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk<br>
ligande idag ännu är osäkert.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2.5 Fyllnadstjänstgöring</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun anser att skyldigheten lill
fyllnadstjänstgöring bör ''a finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet har starka erinringar mot
utredningens förslag i fråga om kombinalionsljänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligl styrelsens mening otidsenligt och föga
stimulerande för samarbetet all — när det gäller fyllnadsljänsl/kombinalionstjänster
- påtvinga den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. I
små pastorat - små kommuner - finns med all säkerhet både vilja och förmåga atl
på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblandade
parters behov och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anser däremot alt det skall finnas bestämmelser
som tillåter olika typer av kombinalionsljänster och som underlättar för
arbetsgivaren alt åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompelens
på bästa sätt tas tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänslens innehåll
tillstyrks av domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Härnösand</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån
för den kyrkomusikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer
flexibel bedömning än nu. Etl av problemen med kyrkomusikerförordningen har
just varil de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk
verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom lill. Verksamheten
i svenska kyrkan har förändrats sedan dess, särskilt den kyrkomusikaliska, och
förordningen har kommit all innebära en hämsko på denna verksamhet. Kritiken
mot den allt för snävt reglerade kyrkomusikerförordningen har kommit inte bara
från kyrkomusikerhåll utan också från pasloratshåll. Del är emellertid en brist
i förslaget all den s. k. miniminivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli
föremål för fortsatt utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga
samfällighet anser atl den lokala organisationens största enhet, pastoral eller
samfällighet i stället bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en
beräkningsgrund för miniminivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker
alt tjänstgöringens omfattning skall framgå av kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i
varje tjänst efter lokala MBL-förhandlingar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Skara och Västerås stifts
kyrkomusikerförening avstyrker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Skara</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i vaije särskilt
fall skall enligt utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och
därefter fastställas efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt
kollektivavtal. Arbetsgruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel.
Kyrkomusikerförordningens avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära alt
det underlag som idag finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer
att föreligga och kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och
likformiga beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge.
Avsaknaden av en normalinstruklion i nuvarande läge försvårar ytterligare möjligheten
alt på etl rikligt underiag kunna ta ställning lill utredningens förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås stifts kyrkomusikerförening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag innebär ingen förbättring, snarare
tvärtom. MBL-förhandlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag
mellan domkapifien och KMR:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, aft
MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå, där sakkunskapen inom
kyrko-musikerfrågor saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen av underlaget för timberäkningar i
kyrkomusikertjänsterna kan bli varierande från ort lill ort när den ska
bestämmas av de enskilda pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma
alt uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.2.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänsteorganisationens
anknytning till statligt fastställda examenskrav bör beslå. Utredningen
föreslår två tjänstetyper, organisttjänst och kanlorstjänst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlen i Västerås och Karlstad och
Domkyrkoorganisternas förening delar utredningens förslag om statliga
examenskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund,
Västerås stifts kyrkomusikerförening. Köpings kyrkliga samfällighet och
Alingsås församling lillstyrker också förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Östergötlands och
Västerbottens län, domkapitlet i Luleå, Ingesunds musikhögskola.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Rikskommittén för
stiflslingen, Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Älmhults församlings
pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Skara kräver en precisering av vilka
faktorer som skall beaktas för atl en lägre kompelens än kyrkokantorsexamen
undanlagsvis skall kunna godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Vä.xjö tillstyrker förslaget men föreslår
samtidigt atl en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lägre utbildning skapas
med hänsyn lill mindre församlingar i glesbygd där de föreslagna tjänstetyperna
inte blir aktuella. Denna utbildning kunde anordnas stiftsvis under Musikaliska
akademiens fillsyn med domkyrkoorganisten som examinator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I stiftet kan dock
förekomma flera musiker med lägre behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet Svensk
kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två tjänstetyper och statligt
fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör emellertid vara kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Växjö stifts
kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att särskild kompetens
kan krävas vid kombinationsljänster.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tillstyrker utredarens förslag om stafiigt fastställda examenskrav. Utredaren
har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta på
kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utredarens förslag
ofullständigt, och en förutsättning för atl utredarens förslag om kombinationstjänster
skall få någon praktisk belydelse är atl utbildnings- och kompetensfrågan får
kombinafionstjänster utreds ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pjätteryds
församling berör frägan om vem som skall vara huvudarbetsgivare i
kombinafionstjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompetensnivåerna
kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige Bjureks förslag om kantor I
och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens förslag alt
kyrkomusikerverksamhelen ska skötas av en lärare över vilken kyrkorådet inte
har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning eller eljest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.2.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen
av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oförändrad eller ökar. Tjänster
med lågt veckofimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskl innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skara
domkapitel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Skara domkapitel ser
positivt på utredningens strävan att sammanslå or-gdspdarbefatlningar med lågt
veckotimtal till bärkraftigare tjänster men vill förutskicka atl denna övergång
kan i vissa fall skapa problem för berörda nuvarande befattningshavare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Västerås stifts
kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran som framförts mot
alltför stora distrikt under punkten 11.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gökhems församling
tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invänder att flera musiker
endast vill tjänstgöra varannan söndag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget
under förutsättning Prop. 1987/88:144<br>
alt kommunal reglering införs.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grytnäs församlings pastorat framhåller all utökade
möjligheter till kombinationsljänsl talar för atl sammanslagning av flera
distrikt inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som
möjligt, är inte alltid atl rekommendera. Många som annars skulle vara
intresserade tvekar all söka en större tjänst med l.ex. dubblerade
tjänslgöringar på sön- och helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan
konstruktion är försämrade möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten.
De utökade möjligheterna lill kombination med andra tjänster talar också för
att behovet av sammanslagning av flera församlingar till ett
kyrkomusikerdislrikt blivit mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några instanser pekar på alt mindre tjänster behövs också
i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visby domkapitel tror alt orgdspelartjånster blir
nödvändiga även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer
att inträffa i rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. I
etl område med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga
förutsättningar för fyllnadstjänstgöring, svagt ekonomiskt underlag även för
pastoraten, torde orgdspdaljänsler bli nödvändiga även i framtiden, och de
måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisationen, inte
som undanlag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera en negativ
inställning från flera pastorats sida, - grundad på till synes realistiska
ekonomiska överväganden - när förslag väckts om sammanläggning av
orgdspdartjänster till kyrkokaniorsljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommun anser, mot bakgrund av förhållandet
främst i mindre församlingar atl tjänsieiiteln "orgelspelare"
bibehålles för kyrkomusiker utan formell kompetens dock utan att tjänster som
orgelspelare inrättas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skara stifts folkhögskola tror också atl orgdspdartjänster
kommer alt behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovs församling beskriver en liten församlings
svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de
betydelsefulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan
utgör och som skall garantera alt kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas.
De har dock, trots hög kyrkoskatt, små ekonomiska resurser och har svårigheter
atl uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att, som bl. a.
i vär församling, högmässa endast kan firas varannan eller var tredje söndag och
alt evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat. Ytterligare
"reformer", som skulle hota dessa församlingars liv, får på inga
villkor genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En övergäng till den ordning, som utredaren förordar,
skulle för församlingar som vår innebära följande negativa konsekvenser:
Tjänster annonseras inte ul i Post- och Inrikes tidningar, vilket fär lill
följd alt kvalificerade sökande inte har möjlighet all söka tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I små församlingar med ekonomiska resurser blir
veckotimtalet mini<br>
mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o<br>
utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>cerad
tjänst? Kyrkomusikern föriorar också i sociala förmåner, anställningstrygghet
och meritvärdering vid tillsättning av tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bäckaby
församling fruktar ocksä att små församlingar kommer atl ha svårt alt hävda sig
mot tätorterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Linsells
församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka kvalificerade
musiker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Harlösa församling befarar
att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar, något som
blir förödande för små och medelstora församlingars gudstjänsfiiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kullerstads
pastoral oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkorådet
vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande förslag
innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer atl minska. Redan nu finns det
i regel färtc kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig arbetsfördelning
för kyrkomusiker i samband med förtättningar. Det lagda förslaget innebär
dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin kyrkomusiker eller
bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen enligl principen en
tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare utarmning av kulturlivet
på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144
Bilaga 3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14.2.3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
särskilda sliftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganisternas
tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bara
några få instanser har fillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra vill
bevara och stärka domkyrkoorganislens roll, medan några vill lämna stiften
frihet alt själva välja form för administrationen av kyrkomusiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bland dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i
Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå, svenska kyrkans centralstyrelse.
Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund, Alingsås församling,
Göteborgs kyrkliga samfällighet, Värnamo församling och Kungsholms församling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans centralstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralstyrelsen
fillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa uppgifter för domkapitlens
räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vidare inrättandet av
stiftsmusikertjänster med uppgift alt medverka lill utvecklandet och
bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund har samma inställning som Svenska kyrkans
centralstyrelse i denna fråga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värnamo församling ser
stiftsmusikern som etl sått atl öka pastoratens Prop. 1987/88:144<br>
kompetens.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst som bl.
a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden. Dessa stiftsmusiker
kunde utöver föreslagna arbetsuppgifier även fungera som konsulter åt
pastoraten i kyrkomusikaliskl hänseende. Då skulle pastoraten kunna få den
kompelens som flera är oroliga för kommer att saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungsholms
församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusikertjänster,
samtidigt som en körkonsulentljänst föresläs bli inrättad i varje stift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Skara fillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta
en stiftsmusikertjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyrkomusiken
inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping, Strängnäs, Lund,
Karlstad, Härnösand, och Visby samt Domkyrkoorganislernas förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Växjö uttalar samma farhågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång lill en
högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker"
finner domkapitlet i och för sig intressant. Del förefaller dock i del närmaste
ogörligt atl finna verkligt kompetenta innehavare av dylika tjänster med krav
på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som administratör. Det kan i
stället vara lämpligt alt domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets
musiksakkunnig utvidgas till alt omfatta etl större antal veckotimmar. Genom
sin erfarenhet torde domkyrkoorganisten åtnjuta stort förtroende bland övriga
musiker inom stiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Linköping år tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusiker men vill
gärna stärka domkyrkoorganislens ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
biträder förslaget, atl domkyrkoorganisterna genom atl befrias från sina
åligganden enligt 18 S KmF får möjlighet "att koncentrera sig pä den rent
kyrkomusikaliska verksamheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganislernas
skyldighet att meddela frivillig musikundervisning bör försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tveksamt. Del
bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller del i det närmaste omöjligt
all finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både
skickliga musiker och skickliga administratörer och — väl — vara lockade av
denna kombination av sysselsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning betonas - han har
som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten
all vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och
församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyrkoorganislen bibehållas
men värderas högre i antal veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord<br>
ning, där särskilt domkyrkoorganistens roll framhälles.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Lund avstyrker förslaget med följande mofivering:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Domkapitlet anser det angeläget atl domkyrkans ledande ställning inom
stiftets musikliv bibehålles. Enligl domkapitlets uijpfattning beror den i inte
ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musiksakkunnige.
Förslaget att anställa en stiftsmusiker, en administratör ulan förankring i
egen aktiv kyrkomusikertjänst, förefaller ogenomtänkt. Arbetsuppgifterna
skulle bli högst disparata. Del är inte troligt, att kvalificerade musiker
skulle vara särskilt intresserade av en sädan tjänst, i vart fall inte under så
lång lid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i arbetet. Enligt
domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss del av
domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbele. Omfattningen bör dock
bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid behov får
dä ocksä musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytterligare anställning
av biträdande kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Karlstad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
har inget alt erinra mot förslaget om inrättande av sfiflsmusi-kertjänster, som
skall vara knutna till sliflsstyrelsen. På en sådan tjänst kommer atl ställas
mycket höga kompetenskrav, varför domkapitlet anser att domkyrkoorganislen i
första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möjlighet bör dock finnas alt utse
någon annan kyrkomusiker än domkyrkoorganisten till stiftsmusiker. För
behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör krävas den högre
kyrkomusikerutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
annan än domkyrkoorganislen skall utses fill stiftsmusiker bör tjänsten
tillsättas av sliflsstyrelsen efter förslag av domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
föreslår vidare, all domkyrkoorganistens tjänst i egen församling reduceras
med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karlstad.
Domkyrkoorganislens församlingsarbete bör kunna reduceras så atl
sliftsuppgifterna får mer utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Visby anser atl domkyrkoorganisten bör frikopplas från sliflsuppgiflerna men
anser ej alt en stiflsmusikertjänst bör inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
delar utredningens uppfattning atl de särskilda sliftsuppgifterna bör
frikopplas från domkyrkoorganisttjänsterna. Del nuvarande förhållandel där
domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyrkoförsamlingarnas
kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmusikerna förordar
domkapitlet alt särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör uppgiften
fullgöras såsom elt uppdrag avseende elt stift eller delar därav (jfr
kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en sådan lösning
talar även ekonomiska skäl, liksom del förhållande all kompelens för
handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuvarande
domkapildskanslierna och sålunda kommer alt överföras till de nya
stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter all valet av stiftsmusiker ej kommer
atl omgärdas med många inskränkningar - förslaget atl högre kyrkomusikalisk
utbildning skall vara etl absolut krav avstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas
jörening anser all nuvarande ordning bör bibehål<br>
las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen<br>
församling.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s. k. stiftsmusiker,
Prop. 1987/88:144 bl. a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga
tjänsteinnehavare. Bilaga 3 Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med elt
alltför brett verksamhetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv
kyrkomusiker med en egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som
föreslås. Det är emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet
av resurstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående
anser vi alt nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens tjänst i
egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till funktionen
som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de resurstimmar som
ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Många
instanser anser atl stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgöra hur
den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser som uttalat
sig i den riktningen finns kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Uppsala,
Västerås och Stockholm, Musikaliska akademien. Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyrkomusik,
Rikskommillén för stiflslingen, Västerås stifts kyrkomusikerförening, Växjö
stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd
och Nässjö församlings pastorat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammartätten
vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som stiftsmusiker. Då
förfarandet vid fastställande av minimikompelens och miminiomfattning måste
göras så enkelt som möjligt, bör dessa uppgifter inte bli mer omfattande än att
de kan ingå i domkyrkoorganistens arbetsuppgifter. Stiftsstyrelsens övriga
åligganden inom kyrkomusikverksamheten bör inte knytas till en särskild
tjänst, ulan det bör stå stiftsstyrelsen fritt alt bestämma hur fullgörandet av
dessa uppgifter skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Uppsala anser att sliftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Västerås avstyrker ocksä förslaget och föreslår för dessa frågor en
konsulenlverksamhel, som kan bestå av flera personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganistens
befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar idag två till tre veckolimmar
och är klart otillräcklig. Del är värdefullt att stiftet har en
konsulentverksamhet men del behöver inte vara en person utan uppgifterna kan
läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är svårt alt finna en
person till sfiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusikalisk verksamhet
som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyrker utredningens förslag
till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning av arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
domkapitel har intet alt invända mot att domkyrkoorganisten<br>
fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe<br>
ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om del är möjligt att hitta en<br>
musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall<br>
behärska. Domkapitlet föreslär atl det finns en möjlighet att anställa flera<br>
deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska akademien
tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/88:144<br>
siker men anser också att tjänsten kan delas.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Akademien
hälsar för sin del med tillfredsställelse alt en helt ny tjänst inrättas,
nämligen stiftsmusikern. Denne skulle, med rätl kompelens och inordning i
systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska situafionen i elt
stift och fill att motverka en del nackdelar som blir följden av en
kommunalisering, om denna mot förmodan skulle införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
är det enligt akademien nödvändigt alt tillförsäkra stiftsledningen en klarare
ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av
kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvändigt a«</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig ål domkapitlet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bibehålla beslutanderätten inom domkapitlet, där konstnärlig och juridisk (samt
teologisk) kompetens bäst förenas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Akademien
har också synpunkter på sfiftsmusikertjänstens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande
kyrkomusiklivel, måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst.
Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket; en risk blir
att den återstående 1/4-delen fylls med mindre kvalificerad
fyllnadstjänstgöring, varför 1/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst
bör ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat och kanske lämpligare, flexiblare alternativ vore att ett motsvarande
antal resursfimmar ställs till domkapillets/domkyrkoorganislens förfogande för
olika specialuppdrag, fördelade (i någon mån som betr.
sfiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompetens
och intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. sä alt
domkyrkoorganisten avlastas genom etl antal timmar utlagda på en kyrkomusiker
som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konstnärlig
inriktning) vore lämplig atl knytas lill domkyrkans och annan verksamhet,
medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgelvård/rådgivning,
körverksamhet, ungdomsverksamhet m.m. De kunde också fördelas regionalt
särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att etl visst samordnande
ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis
kunde främjas genom vissa resurslimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget men anser också att
tjänsten kan disponeras på flera olika sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
1982 års kyrkokommitls förslag blir domkapifiens uppgifter "atl även i
fortsättningen övervaka alt gällande ordning i fråga om kyrkans lära,
sakrament, gudstjänst, kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i församlingarna".
Det är dä vikfigt, att domkapitlen för sin verksamhet även i framtiden har
fillgång till en högutbildad kyrkomusiker, som kan benämnas sfiftsmusiker. Det
kan i mänga fall vara lämpligt atl utse just domkyrkoorganisten lill denna
uppgift, då domkyrkoorganislerna ofta har lång, välme-riierad tjänstgöring
bakom sig, vilket kan göra dem sårskilt lämpade att vara domkapitlens
sakkunniga i musikfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stiftsmusiker av dét slag utredningen föreslår har länge önskats av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KMR/SL,
men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas med sakkunniguppdrag
i domkapifien. Sfiftsmusikeruppgifterna bör istället ses som en samlad resurs
när det gäller konsulentuppgifter och fortbildningsuppgifter av olika slag i
församlingarna och för sfiftets kyrkomusiker. Den samlade resursen kan
lämpligen utgöras av olika musiker, som beroende av kunnighet och intresse
utför del av stiflsmusikeruppgifterna som en del av sin anställning som
kyrkomusiker någonstans i stiftet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet Svensk kyrkomusik /RISK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RISK är inte berett att utan invändning acceptera
utredningens förslag om inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser
visserligen att sakkunnig musiker bör knytas till stiftsslyrelserna. Dock bör
den kompetens som finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis
utnyttjas av domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i
utredningsförslaget så tillvida at domkyrkoorganislerna bör avlastas ansvaret
för olika typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer
också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsulentverksamhet
inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte alt bibehålla och utveckla den höga
kyrkomusikaliska standarden i landet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara
sakkkunniga i stiftsstyrelserna, bl. a. avseende orgelfrågor, men att en
konsulenttjänst, med kompetenskrav, knyts till stiftsstyrelsen för
fortbildningsfrågor, körkonsu-lentverksamhel och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikskommittén för stiflslingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikskommittén fillstyrker att domkyrkoorganisten befrias
från en administrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikahska verksamhet och att
en tjänst som stiftsmusiker knytes till den framlida stiftsstyrelsen.
Rikskommittén anser att omfattningen av denna tjänst måste fä avgöras från fall
till fall av stiftsstyrelsen, som även bör kunna anlita konsulttjänster i
stället för att inrätta en fast tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.2.4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolkantorsljänsterna
bör försvinna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget. Så gör
bl. a. skolöverstyrelsen, länsskolnämnden i Kronobergs län, länsskolnämnden i
Västerbottens län, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans centralstyrelse.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska kyrkans nämnd för
församlings- och pastoratsförvaltning, Kävsjö församling och Månsarps
församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget
men beklagar utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår
förändringar av de befintliga tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat
(Växjö</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stift),
Västerås stifts kyrkomusikerförening och Veta församling tillstyrker Prop.
1987/88:144 alt skolkantorsljänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men
före- Bilaga 3 slår förändringar av tjänstetypen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget. Länsskolnämnderna
bör upprätta en plan för avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ delar utredningens uppfattning att
skolkantorsljänsterna är otidsenliga, främst av den anledningen att många
mindre skolenheter, däribland mänga "kyrkskolor", lagts ner under de
senaste decennierna. Därmed har det naturliga underlaget för
skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårigheterna att rekrytera
innehavare av sädana tjänster har också ökat. SÖ fillstyrker därför förslaget
om avveckling av skolkantorsljänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken
utsträckning de nuvarande skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller
äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande
tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger hår
skolkantorerna två valmöjligheler:a/jfi«ge« hel lärartjänst med avveckling av
de kyrkomusikaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett
begränsat antal lärarveckolimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår atl länsskolnämnderna får i uppdrag att efter
hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoralen upprätta en plan
för avveckling av skolkantorsljänsterna i respekfive län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ålder har del funnits en samverkan mellan skolan och
kyrkan i fråga om musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorsljänsterna,
som enbart kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den
kyrkomusikaliska delen alltid ligger utöver hdlidsljänslgöringen som lärare är
dock numera föråldrade. Vakanta skolkantorsljänsler i Västerbottens län har
sedan lång tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget ligger också ett slopande av
skolkantorsljänsterna i sin nuvarande konstruktion, vilket centralstyrelsen
tillstyrker. Av de totalt 888 skolkantorsljänsterna är endast 331 besatta med
ordinarie och extra ordinarie skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid
en överföring föreslår utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan
all få förordnande som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden
anser alt de regler som idag finns för tjänstledigheter och parfidla
tjänstledigheter är fillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin
sysssdsättningsgrad. För dem som önskar ha kvar sin nuvarande
tjänslekonstrukfion kommer övergångsbestämmelser att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund liksom
Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker
förslaget av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Karlstad delar med beklagande utredningens
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper,
organist och kan<br>
tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lisk i små församlingar.
Med de avstånd som råder blir det svårt alt inrätta Prop. 1987/88:144<br>
fungerande kanlorstjänsler.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Falköpings
kommun anser också all skolkantorsljänsterna omgående bör avskaffas men
föreslär samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållanden bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolkantorsljänsterna
bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning redan skett i praktiken,
eftersom del inte längre går atl rekrytera innehavare av dem. Detta beroende i
stor utsträckning på deras konstruktion, nämligen att vid sidan av full
lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst. I de få fall, där innehavare av
tjänster finns, bör som utredningen föreslagit ett övergångsförfarande komma
lill stånd så att åven dessa tjänstemän kan beredas mer rimliga
tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Söderåkra
församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är posifiva till att de nuvarande skolkantorsljänsterna struktureras om till
kantor 2-tjänster enligl Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till skolan
är värdefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerås
stifts kyrkomusikerförening förordar den tjänstetyp som föreslagits av
sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att avskaffa skolkantorsljänsterna i sin nuvarande form tillslyrkes. Den höga
arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till alt så få tjänster kunnat
besättas. Dessutom har den fididgare anknytningen till lärarutbildningen
försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av lärar- och
kyrkomusikertjänst, som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit som kantor 2.
Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och kyrka, som vi bör
bibehålla inte minst av historiskt-traditiondla skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening som anvisar en annan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allvarlig miss i utredningen är, alt skolkantor försvinner som tjänstetyp. Det
har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutredaren, atl
skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i små
församlingar. Def enda man behövt göra är att omstrukturera den så, atl den
innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp till
dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar, bygger alla på ett
frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations-tjänst, något som
i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realisfiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avstyrks vidare av bl. a. domkapitlet i Linköping, Ingesunds musikhögskola,
Helgums församling och Ölmstads församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut-redningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>U
menar, att skolkantorsljänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är<br>
"otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera, aft skickliga
skolkantorer<br>
har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka.<br>
Skolkantorer har också vittnat om —åven just nu - att de trivs med sin</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>situation,
även om man naturiigtvis skulle önska sig vissa ändringar i konslrukftonen av
tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till redan
lämnade kommentarer påstår vi, att det före ett ev. beslut om atl avskaffa
skolkantorsljänsterna måste föras en grundlig diskussion, om det vore möjligt
alt göra dessa tjänster rent äv attrakfiva genom ändringar i de nuvarande
bestämmelserna. Det är ju f. ö. alt konstatera, att U visserligen vill
avskaffa skolkantorsljänsterna men samtidigt vill införa kombinafioner
musikerverksamhet/lärarverksamhet av annat slag -kombinationer som dessutom
skulle vara betydligt mer komplicerade än kombinationen i en skolkanlorstjänsl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingesunds
musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår atl skolkantorsljänsterna
omorganiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stundtals
betecknade som en orts "enmanskonservalorium", gör ofta en ovärderlig
insats speciellt inom de mindre kommunernas kullurliv - och då inte endast inom
musikomrädet - just genom sin yrkeskombination.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga
barn i hemkommunen och kommer därigenom atl inom etl brett kulturområde - ofta
med musiken i centrum - positivt kunna påverka de flesta av kommunens ungdomar
under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till
ortens kommunala musikundervisning, som ju i första hand är inriktad mot det
instrumentala och vokala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IHM
har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbelskrä-vande och
att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm, bl. a. på grund
av svårigheten att skaffa sommarvikarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdet
av att ha kvar möjligheten fill denna yrkeskombinalion är emellertid så stort,
enligt IMH:s sätt alt se, aft man i stället för alt helt ta bort den, bör söka
omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt, sä att de i framfiden inte onödigt
överbelastas. Detta kunde kanske ske genom aft lärarde-len i tjänsten reduceras
i proportion fill den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna
innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis äter göra
skolkantorsljänsterna aftraktiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den
övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer atl
råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsleupp-ddningen kunde
kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underiätta
planeringsarbetet i skolstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IMH
anser m. a. o. att skolkantorstjänsterna även i framfiden bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Västerås framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.2.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kombinationstjänster
bör skapas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtliga remissyftranden i
denna del ansluter sig till tanken på kombinationsljänster, men många ställer
sig tveksamma lill utredningens förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
har fillsiyrkls av bl. a. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens- Prop.
1987/88:144 ka kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans
nämnd Bilaga 3 för församlings- och pastoralsförvaltning, länsskolnämnden I
Västerbottens län, domkapitlen i Västerås, Växjö, Göteborg, och Stockholm,
Falköpings komtnun och Stiftelsen Stora Sköndal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Positiva svar har även avgivils av Göteborgs kyrkliga
samfällighet, Karlskrona stadsförsamling saml Fagerhults, Ovikens, Färigtofta,
Tynnereds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört
någon invändning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden i Malmöhus län,
domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs och Linköping, Söderåkra, Malmbäcks,
Dör-by, Brämhults och Synnerby församlingar, Nässjö pastorat, Ansgarsförbundet
och Riksförbundet Kyrkans ungdom, samt Svenska kyrkans personalförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har
tillstyrkt tillskapandet av kombinafionstjänster men lar avstånd från
utredningens förslag i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga
samfällighet, Ålghults pastorat, Älmhults pastorat. Ryssby församling, Växjö
stifts kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastoral, Nöbbele församling,
Eslövs församling och Kråksmåla församling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet har anfört allvarliga
invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår atl kyrkomusikertjänsterna framdeles
skall kunna kombineras med andra typer av arbetsuppgifier t. ex.
församlingsvårdande sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan, som t. ex.
tjänstgöring vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av
vilket stadium det är frågan om, skall vara möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om
kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer,
vilka kan förväntas komma lill stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och
Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning lillstyrker
förslaget av samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kyrkliga samfällighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkonämnden tillstyrker också atl tjänsten som
kyrkomusiker skall kunna kombineras med annan församlingstjänst. Främst torde
detta kunna bli aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På
så sätt kan kyrkomusikern få ett breddal arbetsfält inom församlingen till
fördel för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas
effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombination
skett av församlingsmusikertjänst och uppgifter som församlingsassistent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus
län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144 skolnämnden
inte längre skall behöva ta befattning med frågor om fyll- Bilaga 3
nadsljänslgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa
betänkligheter mot utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vill något uppehålla sig vid del föreslagna systemet med kombinationstjänster
genom fullnadsljänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller av lärare i
församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utredningens
uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan verksamhet inte
behöv. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de möjligheter till
fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag föreligger i allt
mindre grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och kommungränser blir
allt ovanligare. Det är också ganska naturligt, att i ett läge då underlaget
för lärartjänster är i starkt minskande, kommunerna inte gärna binder sig för
alt avdela tjänsleunderlag för lärare som är anställda i andra kommuner. S. k.
kombinationsljänster för lärare förekommer i både grundskolan och
gymnasieskolan. Del är fräga om kombination av två ämnen som normalt inte har
samband med varandra. Det finns för närvarande elva sådana tjänsteslag för
lärare i grundskola och gymnasieskola. I sitt nyligen lämnade betänkande
Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11) föreslår skolförfatlningsutredningen
att nio av dessa ijänsteslag utmönstras. Skälet härtill är obenägenheten hos
skolstyrelserna att inrätta tjänster med sådant blandat innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av
fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten alt inrätta kombinationstjänster,
ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerulredningen är för optimistisk i sina
antaganden atl samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem
med Ijänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning alt
skolan och även kommunala musikskolor kommer att sträva efter "egna
tjänster" visar sig riklig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna
för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annal förslagen till
utbildning för tjänster som kantor med kombinationsljänsl (sid. 199 i utredningen).
En förutsättning för etl påbörjande av en ny, speciell utbildning för
musiklärare/kantor eller instru-mentallärare/kanlor bör vara säkra prognoser om
atl tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen.
Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till atl så verkligen
blir förhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som initiativtagare
till kombinationsljänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare, när det
gäller alt få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör därvid
läggas på domkapitlet. I övrigt tillslyrkes livligt idén med kombinationstjänster
av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är rimligt atl söka
inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i undanlagsfall bör
man tänka sig kombinationstjänst över pasloralsgränser-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffande behörighet att
söka sädana tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144
bäde lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av
Bilaga 3 främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta
tjänsteinnehavare att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper
ter sig därföi* svår att kunna besätta med behörig innehavare.
Kombinationstjänster föreslås vidare bygga pä avlal mellan de huvudmän som
bidrar till tjänsten. En viss risk föreligger här atl, om annan än kyrkan är
huvudarbetsgivare, den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma alt få
svårigheter av praktisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans personalförbund hyser samma farhågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan konstatera all utredningen breddal möjligheterna att tillskapa kombinalionsljänster.
Sädana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den stafiiga regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller atl
rekrytera personal lill kombinationstjänsterna, eftersom det krävs två helt
skilda behörigheler. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på
kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinationstjänst. Man
kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst
och en församlingsvärdande tjänst är lika kvalificerad, som den som enbart
söker en kyrkomusikerljänsl. Vi ser därför kombina-lionstjänsterna enbart som
en lösning, där det är omöjligt atl lösa kyrko-musikerfrågan på elt annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska
uppgifterna kommer atl utgöra huvuddelen av tjänsterna. Synnerby församling
har samma instållning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i inget fall
konstrueras så, att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än halva tjänsten. I
inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare än en kyrklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Linköping frågar sig om inte utredningen varil alltför optimistisk i denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om
"kombinationsljänster" i allmänhet finner vi - liksom frägan om
skolkantorstjänster - vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker
orkar alt i längden helt engagera sig i två församlingar med t.ex. livlig
körverksamhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av gudstjänster?
(U har faktiskt antytt frågan s. 139, dock allt för knapphändigt.) Också frågan
om tjänster, som kombinerar kyrkomusikerverksamhet med tjänstgöring i
grundskola, gymnasieskola, folkhögskola, vuxenutbildning och kommunal
musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
påpekar, atl man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av
lärare, senardärare och lidigarelärare. Del blir rimligen etl mycket litet
antal "musiker", som kan passa in i den nya skolans lärarkår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ijänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning<br>
på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor, som ofta är mycket<br>
specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>lOg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framlida gymnasieskolan
kommer att kräva lärare med utbildning på speci- Prop. 1987/88:144 dia
utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fräga om utbildningskrav Bilaga
3 kommer faktum, att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommunala
musikskolan med all sannolikhet i eft trängt budgetläge och i ett läge med
läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett myckel klent underlag för
kombinationstjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar naturligtvis inte, att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på
kombinationsljänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av
kombinationstjänster måste ha mycken realism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utredarens förslag om kombinationstjänster, där annan än kyrkan är
huvudman, syns de för kyrkan negativa följderna myckel stora vad gäller
lillsältning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskl innehåll. Man förlorar också
en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. ■ olika
förhållanden endast kan länka sig alt arbeta dellid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kombination med "rent inomkyrkliga tjänster...", som redovisas i
avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nässjö
pastorat värnar om de redan anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet både för den
anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får inte ha till
följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst pä grund av att
han där är sist anställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Somliga
remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit med eget
förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen i Karlstad, och Luleå,
Skara stifts folkhögskola. Ingesunds musikhögskola, Mellansels folkhögskola och
Västerås stifts kyrkomusikerförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt alt det skall vara
möjligt alt inrätta biträdande kyrkomusikertjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Luleå tillstyrker förslaget men understryker all så många som möjligt skall
ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring i största möjliga
utsträckning skall hämtas hos kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skara
stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller alt folkhögskolan kan
erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinalionsljänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tillstyrker ocksä förslaget om kombinationstjänster. I mänga fall kan det
säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten som
musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala musikskolan.
Vi anser också atl det är bra med de förslag om kombinalionsljänster, som
framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga tjänster såsom
församlingsassistent, arbete på pastorsexpedition m. m. För vissa av dessa
tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingesunds
musikhögskola har inget atl erinra mot förslaget men anser alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80-poängsutbildningen
citeras nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellansels
folkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
Svenska kyrkan i form av elt antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi vill
också understryka viklen av all kombinationstjänster med arbete Prop.
1987/88:144 som kyrkomusiker och s. k. musikkonsulenl inom EFS kan bli en
anställ- Bilaga 3 ningsform som kan accepteras av alla parter i framliden.
Säkert är det en mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distriklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås stifts kyrkomusikerförening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt på olika sätt skapa kombinationstjänster,
där inte underlaget räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillslyrkes
under förutsättning, all kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt
innehåll, främst musiklärare i kommunal musikskola. I undantagsfall bör
kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster,
men tar avstånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör
åstadkommas i samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och
företrädesvis musikaliska arbetsuppgifter inom skolväsendel i övrigt.
Kombinationsljänsl kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan
tjänstgöring i församlingsvärd eller i kyrklig administration i egel eller
näraliggande pastorat. I kombinalionstjånsl kan även ingå verksamhet i annat
pastorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 S i utredningens
förslag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för
kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek
har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan
avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikaliska verksamhetens
fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt
destruktivt för nuvarande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag
om alt de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med
fyllnadstjänstgöring i kyrka och fillstyrker istället Bjureks förslag om
tjänst som kantor 1 och kantor 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anser atl utredningen alltför
lättvindigt förutsatt möjligheten lill kombinalionstjänstgöring inom kommunala
musikskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kommittédirektiven (Dir. 1980:85) sägs bl. a.
"Möjligheterna alt kombinera deltidsanställning som kyrkomusiker med
andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas". Styrelsen
finner del anmärkningsvärt att utredningen trots detta ej tagit någon kontakt
med Svenska kommunförbundet för en kollationering av omfattningen av
kyrkomusikernas nuvarande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och
framlida kombinationsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska
delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill hår
nämna atl Kommunförbundet i etl kansliyttrande till UHÄ 1982-02-10 angående högre
kyrkomusikerulbildning underströk "vikten av att man lar hänsyn inte bara
till yrkesrollen som kyrkomusiker utan ocksä till lärarrollen vid utformandet
av utbildningsplaner".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt som
utredningen gör utgå frän att innehållet i den nuvarande musikpedagogiska
påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om bristande kunskaper om
utvecklingen inom den kommunala musikskolan. Den ovan nämnda påbyggnadskursen
innehåller t.ex. metodikulbildning inom ämnena orgel, piano och sång. Behovet
av pianolärare inom musikskolan är i dag ytterst begränsat. Del råder
emellertid brist på kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och
breddning av kör- och ensembleledarulbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle
t.ex. kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligl kyrkokommunala
regler med pastoralen som beslutande. Om någon annan i stället skall vara
arbetsgivare kommer inrättandet atl följa de regler som gäller för den
arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget
i denna del är meningarna delade.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av bl. a. domkapitlen i Skara, och Härnösand, Falköpings kommun,
Sveriges kyrkokamerala förening samt Köpings, Laholms och Göteborgs kyrkliga
samfälligheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs, Karlstad, Växjö och Västerås,
Domkyrkoorganisternas förening. Musikaliska akademien, Tynnereds församling och
Västerås stifts kyrkomusikerförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser alt stiflsinflylandel blir
fullt tillräckligt genom all stiftsstyrelsen fastställer minimum för
verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusikertjänster skall följa
statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av
pastoratet och efter alt ha hört domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas
förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala
förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de
olika pastoratens ambitionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås stifts kyrkomusikerförening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin
helhet. Vi anser att nuvarande regler för inrättande av tjänster skall beslå.
Utredningens förslag kommer med stor säkerhet atl leda lill stora skillnader
mellan pastoralen beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och
lönesållning, såsom det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörighetsvillkoren för de tvä framtida huvudtyperna av
kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist-
resp. kyrkokaniorsljänsl. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas.
Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från
behörighetsvillkor. Sädana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid
tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända
meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag har i huvudsak slöd hos
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i
Östergötlands län, TCO, Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och
Köpings kyrkUga samfällighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster
fillstyrks av bl. a. Musikaliska akademien, Västerås och Växjö stifts
kyrkomusikerföreningar och Alingsås församling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping,
Strängnäs och Karlstad, Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala
förening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget men
framfört förslag om vissa förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping anser examenskraven motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men
efterlyser samtidigt en definition av lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar uppfattningen, att behörighetsvillkoren för de
två huvudtyperna i huvudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist-
resp. kyrkokaniorsljänsl. (I inledningen till avsnittet har U ordningsföljden
"förtjänst och skicklighet". Det skall rimligen vara
"skicklighet och förtjänst".)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår, att avsnitten om nedsättning av
behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks - det finns ingen
anledning atl särskilt påpeka, atl den aktuella myndigheten kan ge dispens från
ordinarie behörighetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig
definition av begreppet "lämplighet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Strängnäs lillstyrker förslaget om tvä anställningsformer men anser alt som
allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att musikern skall vara medlem
av svenska kyrkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Karlstad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet delar utredningens uppfattning, atl
behörighetsvillkoren i huvudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist-
resp. kyrkokan-tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kompetensnivån
för de "små" befallningarna anser domkapitlet bör höjas genom krav på
viss minimiutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ undantag får behörighetsvillkoren sättas ned.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop.
1987/88:144 undantagsfall, då man inte kommer all kunna kräva organist- och
kantors- Bilaea 3 kompelens, får fastställas med hänsyn till vad som kan
vara lämplig. Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av
pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från behörighetsvillkoren kan medges i vissa
fall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från
behörighetsvillkor skall kunna medges i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet, som innan
beslut fattas i ärendet skall höra pastoratet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt erkända merilvärderingsprindper bör följas vid
tjänstetillsättningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom domkapitlet föreslår bibehållande av den statliga
regleringen följer härav alt allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall
följas vid tjänstetillsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men
oroar sig för de kyrkomusiker som inte når upp lill kanlorsbehörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer
som föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokaniorsljänsl.
Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här bör dock erinras om atl en nivä "under" de
båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis
lång övergångstid, kanske renlav beräknas som en permanent inrättning. I
betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från
behörighetsvillkor", men ingen precisering lämnas för vilka dessa skål kan
vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande syslem med
"orgelspelare" och olika vikarialsarrangemang fyller ell ständigt och
olika stort behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna
"lägsta" nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga
angelägenheter" och att"för-ulsätla" att kyrkan resp. de
kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behovet utan att anordna nägon
kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fräga berörs
ytterligare i samband med övriga utbildningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Doifikyrkoorganisternas förening lillstyrker förslaget men
förordar alt domkapitlet skall avgöra dispensfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Skara delar denna uppfattning och anser att
det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika
kyrkomusikertjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kyrkokamerala förening menar att dispensfrågor
skall bestämmas på lokal nivå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i
vissa fall som ell erkännande av atl statlig reglering behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens konstaterande all man för vissa tjänster inte
heller i framliden kommer alt kunna kräva kanlorskompelens pekar indirekt på
behovet av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid
minimipröv-ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av
tjänsten kommer densamma alt bli svårbesätt varvid domkapitlet tvingas medge
lägre behörighet för tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande
till avsnittet Prop. 1987/88:144<br>
16.2.3 rörande personer med handikapp.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DHR har under en lång följd av år verkat för att personer
med rörelsehinder skall kunna erhålla befrielse frän behörighetsvillkoren vid
kyrkomusikaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse atl
utredningen nu föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser, att en
reell kompelens kan finnas trots atl man på grund av handikapp ej kunnat
genomföra alla moment i kyrkomusikerutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet anser vidare, atl vid bedömning av insatsen
skall tillgången lill arbetstekniska hjälpmedel och arbetsbiträde också
beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl utredningens mening är det lämpligt, atl vid
dispensprövning tillföra sakkunskap utöver dem som finns' i pastoralen. I
betänkandet föreslås därför, alt dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen.
DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona viklen av all
stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de
stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill även peka på den stora sakkunskap, beträffande
olika möjligheter alt kompensera sitt handikapp, som finns inom
handikapprörelsen. Förbundet vill därför förorda, alt samräd sker med berörd
handikapporganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska
kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett
sådant formellt krav. Frågan behandlas i elt stort antal remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund har ingen erinran mot vad utredningen har
uttalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för
församlings- och pastoratsförvaltning anser att pastoraten själva får avgöra
om medlemskap skall vara krav eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i
Uppsala, Skara, Lund, Härnösand, Luleå och Visby saml av Domkyrkoorganisternas
förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men
föreslår en dispensmöjlighet från kravet på medlemsskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medlemskapskravet har också slöd i yttranden frän Svenska
kyrkans personalförbund, Karlskrona stadsförsamling, Fridlevstads pastorat, Kågeröds
och Göteborgs kyrkUga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps, Östersunds
Västerlanda, Linderöds, Indals, Ovanåkers, Västra Vrams, Hagby, Gävle Heliga
Trefaldighets och Eslövs församlingar samt Kullerstads pastorat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot
utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att
kyrkomusikern är medlem i Svenska kyrkan. Etl sådant krav liksom kravet på
lojalitet mot kyrkans lära, ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all
personal inom församlingsvården, vilkel kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund anser
inte all frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om medlemskap i Svenska kyrkan behöver
förfallningsregleras.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredaren diskuterar
kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikem Prop. 1987/88:144 är
medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligl förbundsslyrd- Bilaga
3 sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal
inom församlings vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag om en avreglering av det
statliga författningssystemel för kyrkomusikerna. Eftersom frågan om
medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till annan personal skulle en
lag eller författningsreglering av medlemskapet för kyrkomusikerna också leda
till en författningsreglering av medlemsfrågan för övrig personal inom
församlings vården. Förbundsstyrelsen, som är emot en ökad
författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet, anser därför i likhet med
utredaren att denna fräga inte skall författnings-regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
har den uppfattningen att frägan inte är av den arten atl den bör regleras i
kollektivavtal med de fackliga organisafionerna, eftersom ett kollektivavtal
normalt innehåller endast frågor av materiell karaktär. Kravet på medlemskap i
Svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av
respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
utreder för närvarande lämpligheten av atl utfärda en rekommendation i den
aktualiserade frägan lill de kyrkliga kommunerna. En sådan rekommendation bör
inte bara beröra frågan om medlemskap utan även ett uttalat krav på lojalitet i
anställningen gentemot Svenska kyrkans lära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans nämnd för församlings- och pastoralsförvaltning har på samma grunder
som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund kommit fram till den
uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska kyrkan för anställda i de
kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av respektive kyrkliga
kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten i Jönköping år av
samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ell krav för tjänst som
kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt all inte generellt uppställa
delta som etl formellt krav. Pastoraten bör dock vara berättigade atl ange
medlemskap i svenska kyrkan' som krav för tjänsten. Möjligheten alt ange
medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst bör kunna rymmas inom kravet
på lämplighet för tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen med följande
motivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara elt
formellt behörighetsvillkor fär påpekas att idag gäller alt musikern skall
"vara känd för alt vilja främja församlingslivet" (24 S.KMF). Därav
torde följa alt om viss sökande lill tjänst tidigare ulirält ur svenska kyrkan
ulan all återinträda han/hon måste anses obehörig lill den sökta kyrkomusikertjänslen
i svenska kyrkan. Utredningens förslag fill lag bör i del här avseendet
kompletteras sä atl medlemskap bör utgöra behörighetsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Stockholm anser atl medlemsskap i svenska kyrkan skall<br>
vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, från vilket stiftsstyrelsen äger<br>
meddela befrielse, om särskilda skäl föreligger.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>' 15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska Prop.
1987/88:144 kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan
är en Bilaga 3 gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett
effektivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken
av internationell och ekumenisk natur. Del har funnits fler exempel på att
kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund med framgång innehaft tjänst
inom ett annal. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att arbeta än mer
ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling alt genom lagföreskrifl
omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat trossamfund alt arbeta inom
svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden förslå att medlemskap i
svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, men att
stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande pastoralskyrkoråd (motsvarande) -
om särskilda skäl föreligger i det enskilda fallet - får medge befrielse från
detta krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Lund anser det som självklart, att medlemskap i svenska kyrkan är elt
behörighetskrav för kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlemskap
i svenska kyrkan bör enligt domkapifiets mening självklart skrivas in som elt
behörighetskrav för kyrkomusiker, oavsett stafiig eller kommunal reglering. Med
den mångfald av religiösa rörelser, som finns i dagens svenska samhälle, räcker
det inte att "förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete". Det är
viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får markera krav på, att den
lojaliteten också uttrycks i medlemskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Härnösand anser ocksä att en sökande till kyrkomusikertjänst skall vara
medlemmar i svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor, som ju ungefärligen
motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet i likhet med den
sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman, atl man som behörighetsvillkor bör
fordra atl sökanden till en kyrkomusikertjänst är medlem av svenska kyrkan. I
enlighet med vad domkapitlet sagt under punkt </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>12 bör
dispensärenden prövas av domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetänkandet
efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska
grundutbildningen, motsvarande den som blivande präster får i den
pasto-ralleologiska utbildningen och som skall ulgöra villkor för
kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Luleå ser medlemskap i svenska kyrkan som ett självklart krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
en punkt vill domkapifiet ansluta sig till kontraktsprosten Bengt Bromans
reservafion, och del gäller kyrkomusikernas tillhörighet lill Svenska Kyrkan.
Det har blivit allt vanligare atl man, vid utannonsering av församlingsvårdande
tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en förutsättning, och
vi menar, att det mäste vara en självklar sak också för en kyrkorhusiker, som,
inte minst i körverksamhelen, ofta har alt arbeta med bibliska och andra texter
av uppbyggdsekaraktär, och dessutom är den som skall leda koristerna in i
gudstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>,116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet i Visby anser
atl frågan bör övervägas ytterligare. Det kan t. ex. inte anses
tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhel kan stå utanför kyrkan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganislernas
förening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Synen
på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör alt kyrkomusikern bör tillhöra denna
för all kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna fullgöra
sina församlingsvårdande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen (EFS)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Synen
på Svenska kyrkan som etl trossamfund gör atl kyrkomusikern bör tillhöra
Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för
att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att viktigare
än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet mot kyrkans arbete
och grundläggande målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsättningen
av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak all följa kyrkokommunala regler. Om
en kyrkomusikertjänst trots upprepade ledigförklaranden inte kan lillsäittas
med en behörig sökande får annan kyrkomusiker anställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna som vänder sig mot ett
rent kommunall tillsättningsförfarande, främst av oro för alt en objektiv
meritbedömning inte kommer att ske men också för att en riksomfattande
annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid kommunal
tjänstetillsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karlstad,
Domkyrkoorganisternas förening. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges
lärarförbund, samt etl stort antal församlingar, pastorat och enskilda
kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Västerås avstyrker kyrkokommunal fillsättning, eftersom rekryteringen kan
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusikertjänsler avstyrks. Skälen
är dels att rättssäkerheten i samband med tillsättningen och besvärsrätlen
begränsas och dels alt risk föreligger för en stark geografisk begränsning av
rekryteringsområdet - i extremfallet internrekrytering. Meritvärderingen bör
även fortsättningsvis göras av domkapitlet som resulterar i ett förslag
motsvarande dagens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet i Växjö
avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt atl bedöma sökandenas
meriter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillsättning av tjänster
bör alltjämt ske enligt stafiiga regler. Denna tillsättningsordning tar till
vara såväl pastoratens intresse av atl välja musiker</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som musikernas intresse av
alt bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88:144
meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar
för Bilaga 3 att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade
meritvärdering det här är fråga om. Sådan kompelens finns i domkapitlens
kanslier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar förslagssättningen
krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker eller liknande ulan
pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsunderlag som
ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Karlstad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och
kyrko-kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills, d.v.s. tjänsterna
tillsätts av kyrkomusikerdistriktels kyrkoråd inom etl av domkapitlet upprättad
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
domkyrkoorganist/sliftsmusikertjänst föreslås, atl innan domkapitlet upprättar
förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralstyrelsen som musikaliska
akademiens styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås alt tjänst som domkyrko/stiflsmusiker skall tillsättas efter samråd
med sfiflsstyrdsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganislernas
förening anser att nuvarande regler skall gälla främst med hänsyn lill
besvärsrätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från kyrkokommunal tillsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KMR/SL
lar avstånd frän att i elt objeklivitetsresonemang föra in begrepp som muntliga
referenser och inlervjuresultal - instrument som enligl förbundens uppfattning
kan ifrågakomma först sedan de tre på objektiva meritvärderingsgrunder bästa
kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL lar helt avstånd från kyrkokommunal
tillsättning. Den fortsatta verksamheten gynnas enligt KMR/SL:s uppfattning
bäst av att tillsättning av kyrkomusiker liksom präster sker enligt statliga
regler. Denna tillsättningsordning tar lill vara såväl pastoratens intresse av
att välja musiker som musikernas intresse av alt bli anställda med hänsyn till
vedertagna me-rilvårderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna
förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade
meritvärdering del här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot
efterhand vuxit fram i domkapitlens kanslier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KMR/SL
delar utredningens uppfattning, alt det är angeläget all bibehålla en bred
rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt
riksrekrylering. Ont kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja,
måste rätten atl anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som
medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten
finns, alt överklaga ett tillsättningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser det angeläget, atl pastoraten får en särskild möjlighet<br>
att inhämta synpunkter utifrån bland annal genom alt stiftsmusikern på<br>
plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och<br>
tillsättning av kyrkomusikertjänsler samt fastställande av omfattningen av<br>
uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler, kom<br>
mer antalet lokala förhandlingar atl öka markant. Den fackliga organisatio<br>
nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva<br>
rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän, som nu</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motsvaras
av SL/KMR:s stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144
även i framtiden ställs lill förfogande av t. ex. kyrkofonden för sådan
Bilaea 3 förtroendemannalid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås stifts kyrkomusikerförening avstyrker förslaget
och anser att obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst etl år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi avstyrker utredningens förslag angående
tjänstelillsältningar enligl kyrkokommunala regler, eftersom allmänt gällande
regler som förtjänst och skicklighet (RF 11 kap. 9S) inte gäller vid
kyrkokommunala fillsältningar. Här riskerar vi att godtycklighet kan komma atl
få elt betydande genomslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget atl en obehörig skall kunna inneha tjänsten i
två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max etl år bör tillåtas. Pastoratet
skall inte behöva behälla en obehörig kyrkomusiker så länge, att
trygghetslagarna ger skyldighet atl behålla tjänstemannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av
domkapitlet i Härnösand, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund. Nämnden för församlings- och
pastoratsförvaltning, Göteborgs kyrkliga samfällighet, Sveriges kyrkokamerala
förening, och Laholms kyrkliga samfällighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlen i Skara och Stockholm lillstyrker förslaget
med nägon mindre förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikaliska akademien, Linköpings kommun, och Skara stifts
folkhögskola anser all tillsättningen bör ske genom' domkapitlet eller
stiftsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära
yttrande av sliflsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synnerby pastorat framhåller alt om kommunall
tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske ulan alt yttrande
inhämtats från sakkunnig, domkyrkoorganist eller stiftsmusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet anser alt det framför allt finns stora
tidsvinster alt göra om tillsältningsproceduren handhas av pastoraten. Det
medför alt de tider som kyrkomusikertjänsler är vakanta mellan två innehavare
kan förkortas, vilkel är till stor fördel för den kyrkomusikaliska
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän kyrkomusikaliskl häll har framförts tvivel på
pastoralens kompetens atl handlägga tillsättningsärenden. Domkapitlet har
förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli
problem i inledningsskedet. Vi förutsätter all pastoraten kommer att fä
information om de regler som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta
ansökningslid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och all
ledigkungörande bara behöver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har
full förstående för dessa synpunkter men anser alt det år en sak man måste
komma överens om i avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet är medvetet om atl det bland kyrkomusiker
finns en ängs<br>
lan över atl tidigare möjligheter all överklaga tillsätlningsbeslut ej längre<br>
slår till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja all följa<br>
de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att en ordentlig information säkert kommer alt ges till
pastoraten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kyrkans
centralstyrelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en
kyrkokommu- ' nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i
Post- och Inrikestidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Församlingarna själva har ell stort intresse av alt få så
kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt, varför del obligatoriska
kungörelseförfarandet, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kommer
alt kompletteras med annonsering i dags- och fackpress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och
pastoralsförbund samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kyrkliga samfällighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i atl
kyrkomusikerna tillsätts i samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt
reglerade tjänster. Kyrkorådet skall vid en tillsättning givelvis se till
församlingens bästa. Om sä inte sker får detta prövas i samma demokratiska
ordning som gäller hela del kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det
föreligger några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra
kyrkokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betänkandet i
denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då medvetenheten
om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhända inte var lika spridd
som idag. Detta hindrar inte alt utredningens förslag om möjligheter för
pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är bra, för den händelse
svära avvägningar är för handen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga
samfällighet anser all tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler
och att stiftsstyrelsen ej skall engageras vid tillsällningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Skara anser alt domkapitlet bör pröva de
sökandes behörighet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss rnindre
förändring i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan
tillfogas efter 10 5 i förslag till lag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ansökan till kyrkomusikerljänsl -där pastorat är
huvudman- skall vara pastoratskyrkorädet tillhanda inom tre veckor efter det
annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorädet skall därefter
sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena lill stiftsstyrelsen,
som efter hörande av sfiftsmusikern, upprättar förslag på - om möjligt - tre
behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska
kyrkans centralstyrelse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft
skall pastoratskyrkorädet utse en på förslaget upptagen sökande lill tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses
ha en sådan<br>
kompelens alt den kan tillsätta stiftsmusiker utan all dessförinnan ha<br>
inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen<br>
tralstyrelse. Enligl domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 S, 1<br>
st. i förslag lill lag ulgå.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom hittills bör rikels
musikaliska råd, musikaliska akademiens sly- Prop. 1987/88:144 relse, få
tillfälle atl yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst Bilaga
3 (Jämför gällande kyrkomusikerförordning 30S, 2 mom;)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien anser all domkapitlet eller sliflsstyrelsen (med motsvarande
kompelens) skall sköta tillsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för atl undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste vara atl
domkapitlet (eller enligl betänkandet stiflstyrdsen, i del fall denna enligl
akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Linköpings
kommun har en likartad bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser Linköpings
kommun att Sliflsstyrelsen bör ta över den funktion som domkapitlet tidigare
hade d. v. s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sliflsstyrelsen
utarbetar förslagsordning för de sökande Överklagande från samtliga sökande
(inom och utom församlingarna/pastoralen) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skara
stifts folkhögskola anser atl stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka
kyrkoråden har all välja kyrkomusiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Uppsala föreslår rätt även för sökande lill organist- eller kanlorstjänst att
begära yttrande av stiftsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras genom rikstäckande
annonsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänsterna
bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapifiet finner det angelägel,
atl tjänsterna utannonseras så alt del blir möjligt alt fä rikstäckande
information om lediga tjänster, exempelvis genom införande i Post-och Inrikes
Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej elt obligatorium här bör införas.
Kyrkorådet bör ha rätl att inhämta yttrande från domkapitlet beträffande de
sökande till kyrkomusikertjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkaphlet
i Luleå anser också all tillsättningsreglerna bör innehålla en garanti för
rikstäckande annonsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
svaghet i förslaget är, alt en tjänst kan tillsällas utan att alla intresserade
har möjlighet att söka tjänsten, eftersom det inte finns någon garanti för
rikstäckande annonsering, av typ Post- och Inrikes Tidningar; man bara
rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna
bör därför innehålla någon föreskrift, som garanterar atl en ledig tjänst kommer
fill kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas
Kyrkomusikernas Tidning, Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som ovan
sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämplighet, saml
föra upp de tre mest förtjänta pä förslag; Sliflsstyrelsen bör sålunda inte
bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen ser på tillsällningsförfarandet med tanke på de s. k.
samarbetskyrkorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelägel med
samråd för all säkra god samverkan mellan avtalsparterna. S 4 i Modell för
samarbelsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid
tjänslelillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till
samar-betskyrkans behov. Bland dessabehov vill EFS också framhålla "andlig
tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av prästtjänster
(SOU 1986:17 s. 142).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>III Utbildningen av kyrkomusiker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens ulbildningsförslag i deras helhet tillstyrks
eller lämnas utan erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län, domkapitlen i
Skara, Strängnäs, Västerås, Karlstad och Luleå, Örnsköldsviks kommun. Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Nämnden för församling s-och
pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund,
Domkyrkoorganislernas förening, Nöbbele, Saltsjöbadens och Viksjö
församlingar, Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och Göteborgs
kyrkliga samfälligheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högre kyrkomusikerulbildning 19.2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens högre kyrkomusikerulbildning innehållande grundkurs
och alternafiva påbyggnadskurser - prakfisk-pedagogisk eller musikpedagogisk -
ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organislexamen.
Fyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala
musikskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga
inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha elt ökat antal
utbildningsplatser och flera föreslär praktik av olika slag. Etl par yttranden
förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag till högre kyrkomusikerulbildning tillstyrks av universitets- och
högskolämbetet (UHÄ), Musikaliska akademien, domkapitlet i Härnösand, SACOISR,
pastoralinstilulet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusikerförening.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre
kyrkomusikerulbildning, innehållande en grundkurs (120 poäng) och en
påbyggnadskurs (40 poäng) - praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk -
ersätts med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ anser
atl den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuvarande form bör slopas,
eftersom den av sludieorganisaloriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna
sammanhållna kurs om 40 poäng har - som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredningen framhåller-
under senare är inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144
musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3
1970-talel haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UHÄ
ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag atl kyrkomusiker som
genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför
tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. All de studerande inte valt den
nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studiegång
behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring inom
skolan. Det kan snarare bero på all de inte varil beredda atl efter tredje
läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förberedelsen för atl
under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen. Enligl UHÄ:s
mening bör man överväga om det är möjligt att i en sammanhållen
160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sammanlagt 40 poäng
- utspridd under större delen av hela utbildningstiden -som skulle kunna ge
kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmänna skolväsendet som
kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall också ses mot bakgrunden av
att utredningen enligl UHÄ:s uppfattning inte på etl helt övertygande sätt löst
problemet med utbildning för kombinationsljänster avsedda för såväl
kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom allmänna skolväsendet. Vid
prövning av frågan bör beaktas kommande utbildningsplaner för de nya
lärarutbildningarna för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa ställer
på musiklärarnas kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre
kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ frän svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktionen även
skall tillgodose allmänkulturella behov inorri musiklivet. Kyrkomusikerutbildningen
kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad som prästutbildningen.
Kyrkomusikerna utbildas inte heller för atl bli verksamma enbart inom svenska
kyrkan utan också inom andra trossamfund. Den normala ordningen är att
ansvaret för alt organisera praktiken för högskolans utbildningar ligger på
respektive anordnare av utbildningen. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda
högskoleenheter som ansvariga för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för
de studerandes praktik. Detta måste dock ske i étt nära samarbete med dem som
tillhandahåller praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan - och
förutsätter också sorn hittills elt aktivt engagemang från kyrkans sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen.
Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se över samtliga
utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag som kyrkomusikerulredningen
skulle komma att lägga fram avstod UHÄ dock från en mer genomgripande
revidering. Efter det att statsmakterna tagit ställning til!
kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att revidera utbildningsplanen för
kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställningstagandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härnösands
stift har de senaste åren haft svårigheter alt tillsatta vakanta<br>
organistljänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa<br>
uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade<br>
innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra<br>
kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket pä<br>
organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där<br>
om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en<br>
160-poängsulbildning för organister.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Uppsala anser i motsats lill utredningen all de studerande i Prop.
1987/88:144<br>
den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen
utbildning om 160 poäng som leder till organislexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar utredningen pekar på i det följande är av
två slag. Dels gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng
som leder till organislexamen, och dels är det fråga om vissa mindre
förändringar i utbildningen, vilka överenskommits vid en konferens med
företrädare för kykomusikerlinjerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det
förstnämnda förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelsen i
princip bejaka. Innehållet i den nämnda överenskommelsen är, som utredningen
framhåller, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning slår
dock ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och
psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk
grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrkokunskap
jämte viss administration. Med ansvaret för en del av församlingens arbete följer
alllid elt mått av administration. Den delvis förändrade inriktningen av ämnet
psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull, men kan inte bedömas som
tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns identitet i yrkesrollen och
lagarbetet i församlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen sägs (sid. 192) atl de av utredningen
redovisade förändringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets
önskemål och all Svenska kyrkan själv får la initiativ och ansvar om
ytterligare förstärkningar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses
behövas. I delta sammanhang framhåller utredningen atl "inom ramen för det
statliga utbildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslag
i en kyrkomusikers utbildning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen
gäller inte sådant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om
de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som
en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och
dels lill Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen
atl det rör sig om "starkt konfessionellt präglade inslag" inte
hållbar. Det är inte heller sagt all en eventuell ytterligare förstärkning av
det som Läronämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och
liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell
ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan
nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart
ange.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver
kompletteras pä ett par punkter. Det gäller dels en praklikperiod som ger en
bred bild av församlingsarbetet, dels elevernas deltagande i
den"samverkansvecka", som numera ingår som etl obligatoriskt moment i
övriga kyrkliga yrkesförberedande utbildningar. Båda dessa moment måste ulgöra
obligatoriska delar i den fastställda utbildningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkaphlet i Luleå betonar ocksä behovet av handledd
församlingspraktik och deltagande i samverkansveckorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om
160 poäng<br>
och instämmer med utredningen i atl fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet<br>
för organisten därmed begränsas fill den kommunala musikskolan. Delta<br>
bör finnas angivet i den kommande författningen.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>._ .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig inriktning på
kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den musikpedagogiska
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas mot den kommunala
musikskolan. Man vill pä sikt ta bort möjligheten lill fyllnadstjänstgöring i
del allmänna skolväsendel. Anledningarna till att man kommer med ett sådant
förslag verkar framför allt vara två, nämligen att ingen väljer den varianten,
saml praktiska svårigheter med studiegången. SFS anser att de anledningar
utredningen för fram är svaga. De studerandes ulbildningsval beror på bl. a.
bristande information, tradition samt okunnighet om framtida yrkessituation.
Dagens situation vad gäller studiegången uppmuntrar knappast den studerande
all välja prakliskl-pedago-giskl tillval. Om man istället förde in de moment
som i dag ligger under det fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som
man flyttade en del "kyrkomusikämnen" till Qärde årskursen skulle
troligen problemet minska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I dagens arbetssituation
för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd lill arbete med barn och
ungdom. Delta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och
förståelse för barn och ungdomars musikkullur. Därför skulle det vara av stor
nytta för den blivande kyrkomusikern alt genom etl praktiskl-pedagogiskt
tillval få la del av andra musikstilar ån den traditionella kyrkomusiken.
Ensembleimprovisalion, spel pä elektriska instrument, samt jazz och folkmusik
är några sådana exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anledning atl även där
försöka, alt i större utsträckning, föra in den musikpedagogiska delen av
utbildningen tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre
kyrkom.usikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgöring i det
allmänna skolväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingesunds
musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister atl söka
fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skara
stifts folkhögskola understryker atl utbildning i lilurgik och församlingsarbete
bör ingå i den högre utbildningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lägre
kyrkomusikerulbildning 20.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den lägre
kyrkomusikerutbildningen, som skall leda till kanlorsexamen, organiseras om
och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. En form av
kantorsulbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning avsedd för kantorer
med enbart kyrkomusikalisk Ijänstgöring. Etl annat alternativ utgörs av en
fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och
gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog)
och kantor, varvid elt kyrkomusikaliskl tillval ingår i utbildningen.
Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag i denna del möter blandade
reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144 tillstyrks de av remissinstanserna i
synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3 bildningen. Många tar upp
diskussion om vilka utbildningsanstaller som är lämpligast för de föreslagna
utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera
yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik berörs också i en del yttranden,
liksom frågan om utbildningens dimensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen till lägre kyrkomusikerulbildning tillstyrks i
allt väsenligt av av skolöverstyrelsen, länsskolnämnden i Västerbottens län,
domkapitlen i Västerås, Härnösand och Luleå saml Stiftelsen Stora Sköndal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning
men vill inte atl huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna
ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör tvä olika studievägar leda fram
till kanlorsexamen, antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och
Sköndalsinstitutet eller ett kyrkomusikaliskl tillval inom musiklärariinjen i
högskolan. SÖ tillstyrker detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt SÖ:s mening angelägel att
kanlorsutbildningen inom folkhögskolan inte skiljer sig från övrig utbildning
där när det gäller inträdesprov. Intagningsprov bör sålunda inte förutsättas
för framtida kantorsutbildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras
på elt bredare underlag så alt möjligheter ges atl ta hänsyn lill bl. a.
sociala omständigheter och längden av tidigare utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår atl kantorsutbildningen avslutas rhed
en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller
för folkhögskolan och kommer ulan tvivel alt styra arbetet under kursen på ett
påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den
föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförberedande
karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska
akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon
förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt examination också skall innebära
belygsätt-ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att
åstadkomma godtagbara normer för en betygsätlning som skall genomföras av
varierande grupper av examinalorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om
kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkännas eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de
av utredningen skisserade tre förslagen (s. 199—200) fill utbildningen för
kantor med kombinationsljänsl intresse. Nämnden finner de tre förslagen
realistiska och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också
förslaget (s. 200) om åtgärder för atl möjliggöra viss samordning av lägre och
högre kyrkomusikalisk utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Västerås</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag tillstyrks. När del gäller nuvarande
organist- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kanlorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Delta
innebär all</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon annan måste ordna
denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88:144<br>
dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Härnösand</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår atl de s. k. sommarkurserna slopas och all utbildning av kantorer sker
genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder lill kantorsexamen.
Utbildningen skall erbjudas på etl flertal platser, bl. a. vid Mellansels
folkhögskola. Del föreslås också en fyraårig utbildning lill musiklärare/kantor
och instrumentallärare/kanlor. Domkapitlet tillstyrker förslaget. Vi är
positiva till att utbildningarna lill kantor och organist samordnas
organisatoriskt och belygsmåssigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
den föreslagna kantorsutbildningen på tvä år och om 80 poäng måste ha en nära
anknytning till utbildningen vid musikhögskolornas kyrkomusikerlinjer så all
80 poäng skall gälla som 80 poäng också för den föreslagna kanlorsutbildningen
vid folkhögskolorna och vid Sköndalsinstitutet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer lill stånd så att de
pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för
kyrkokanlorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens
utbildning vid musikhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i vad avser den tvååriga utbildningen fillstyrks av universitets-och
högskoleämbetet (UHÄ), som dock inte vill ansvara för examination vid
folkhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
UHÄ -bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen- har den modell för
kantorsutbildning som regionslyrdsen för Göteborgs högskoleregion pekat på
diskuterats som elt alternativ till det av utredningen lagda förslaget. En
kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad som en allmän utbildningslinje
inom högskolan skulle — i likhet med vad som gäller för många andra
högskoleutbildningar — innebära större möjligheter att få en likvärdig
utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle dock vara dislansen
mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlokaliserade utbildningen vid
folkhögskolorna. Men framför allt skulle modellen kunna innebära ell främmande
inträng i folkhögskolornas verksamhet. UHÄ anser det viktigt alt slå vakt om
folkhögskolornas vedertagna frihet atl anordna utbildning (även viss
yrkesutbildning) efter sina egna värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor
och Sköndalsinstitutet finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för
kantorsulbildning. UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande
den tvååriga kanlorsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har för sin del inte anledning lill invändningar mot utredningens<br>
förslag all genom lillträdesbeslämmelser, vägledande utbildningsplan och<br>
examinalionsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild<br>
ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag<br>
skulle låggas under UHÄ:s ansvar, skulle delta dock innebära en klar<br>
begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred<br>
ningens förslag all UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa<br>
kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>digt
framhålla betydelsen av etl nära samarbete mellan berörda folkhög- Prop.
1987/88:144 skolor och högskolor i syfte all uppnå jämförbara resultat i
kantorsulbild- Bilaga 3 ningen. Delta är inte minst viktigt för de
studerande när de skall las emot på arbetsmarknaden eller gå vidare i
utbildning som bygger på kanlorsexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en
fyraårig utbildning för kombinafionstjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för
kombinationsljänster anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och
kyrkomusikalisk utbildning. UHÄ år dock för närvarande inte berett att ta
ställning lill frågan om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning
för den kyrkomusikaliska förberedelsen. Denna fräga bör behandlas i samband
med utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas
ställningstaganden lill kyrkomusikerutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all regeringen uppdrar ål UHÄ att
undersöka möjligheterna lill ytterligare en kombinalionsulbildning inom ramen
för högst 180 poäng. Enligl UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva
utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden, nämligen till kantor,
musiklärare i grundskolan saml lärare i alternativt svenska, ett modernt
främmande språk eller matematik. Innan en undersökning företas bör etl klart
behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande lill
utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geijerskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag
om en samlad tvåårig kyrkokantorsutbildning. Det är skolans uppfattning all en
tvåårig utbildning är nödvändig för all ge de studerande tillräcklig förberedelse
för alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor har
stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och
liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet
gudstjänstliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utredningens förslag om en viss samordning
mellan den framtida kantorsutbildningen och den högre kyrkomusikerutbildningen
råder tveksamhet hos några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ anser all utredningen är oklar på denna punkt och att
relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll
m. m. behöver närmare klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikaliska akademien år också tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs om atl folkhögskolornas resp. Sköndals
tvååriga utbildning skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolesludier väcker
en lång rad frågor. En grundläggande förutsällning för alt man utan vidare
skulle kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen
som en avrundad helhet, och därefter ulan vidare kompletteringar fortsätta
ytteriigare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen är atl
kursplaner, intagning, fördelning av stoffet över studietiden m. m. är totalt
samordnade över hela landet, vilket förefaller vara en utopi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om anordningar av någon art kunde inrättas,
förefaller det olämp-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ligt att lägga upp
kantorsutbildningen så atl den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88:144<br>
förberedande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Luleå har annan uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsplanen
för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tanken på en viss
samordning av den lägre och den högre utbildningen, eftersom kyrkokantorsexamen
redan nu för många fungerar som en "förberedande utbildning" för
musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån den dubblering av studierna, som den
nuvarande ordningen ofta innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans centralstyrelse går pä samma linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt alt få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre
kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör utan att
behöva böija om från början kunna komplettera sin utbildning och gå vidare till
organistexamen. I utredningen pekas på behovet av samordning och därvid
noteras all samma typ av utvärdering bör gälla för bägge utbildningarna (sid.
200). Utöver detta kräver den önskade samordningen alt uppläggningen av de ivå
första åren av den högre utbildningen så långt möjligt paralldliseras med den
lägre utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delade
meningar råder också om förläggningen av den lägre kyrkomusikerutbildningen .
SACOISR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser alt såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbildningen skall
anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarutbildning. Därför
avvisar organisationen förslaget atl viss del av utbildningen skall finnas
både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbildningsformer har olika
inriktning och syften. Del är inte lämpligt att UHÄ ansvarar för examinationen
av studerande vid folkhögskola, och den hög-skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda
kanlorsutbildningen bör inte likställas med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS
förespråkar högskolorna som lämpligast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS
anser atl etl krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar oavsett
utbildningsort. Del kan bli svårt atl klara av detta när utbildningen föreslås
finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan. Varje folkhögskola
har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att antingen den profilen
suddas ut, vilkel vore synd för folkhögskolans övriga verksamhet, eller alt man
tar fram den så myckel alt del blir svårt med en jämförelse mellan de olika
skolorna. Dessutom skall ju utbildningen jämföras med den som bedrivs pä
högskolan. Med detta vill SFS säga all det bästa måste vara atl all kyrkomusikerulbildning
bedrivs pä musikhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
krav som måste finnas på högskoleutbildning är atl del inte får finnas<br>
några återvändsgränder. Del måste alltså finnas möjlighet alt efter genom<br>
gången 80 poängsutbildning fortsätta till organislexamen. De poäng man<br>
tar på den lägre utbildningen måste vara lika myckel värda som de som är<br>
lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Del bör alltså gå all<br>
översälta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
högre utbildningen. Detta för all man som studerande ska ha möjlighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 144</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt senare "bygga
på" till organislexamen och då ej tvingas läsa alla 160 Prop.
1987/88:144 poängen. SFS menar att sannolikheten för atl ha direkt jämföra
poäng är Bilaga 3 betydligt större när de båda utbildningarna är föriagda
pä högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien redovisar däremot i huvudsak posifiva erfarenheter av utbildningen
vid folkhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betr.
förläggningen av denna lägre utbildning kan akademien nu efter flerårig försöksverksamhet
bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna väl - i fallet Mellansd med
viss tvekan - fyller de krav som kan ställas. Förslaget atl lill de tre
ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan akademien inte taga
ställning till förrän förhållandena vid skolan, lärarkompetensen och andra
omständigheter prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer atl organiseras.
Belänkandet förutsätter all frågan om huvudmannaskap går all lösa, så alt
folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd lill UHÄ.
Förutsättningen är då atl rätt kunskap skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Lund föreslår atl kanlorsutbildningen uteslutande förläggs till ett antal
folkhögskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den föreslagna kanlorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i stället en
Ivå-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs lill ett antal
folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskolekompetens
inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och kvällt på
utbildningen kunna tillgodoses på elt annat sätt ån vid dagens sommarkurser.
Behovet av en lägre "orgelspdarutbildning" skulle också bortfalla.
Även de mindre tjänster, som kan komma alt finnas på vissa håll borde kunna
tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapitlet förordar, alt
kantorsutbildning enligl de här föreslagna linjerna genomförs under alla
omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Visby framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför förslaget atl
examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under UHÄ. Likaså är
förslaget all endast knyta vissa skolor lill utbildningen väl stelt,
överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning till de
statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ när del gäller kyrkomusikerutbildningen.
Kyrkomusikersilualionen i stora delar av vårt land i dag och under överskådlig
framlid talar för ell flexibelt system där varje stift ges möjlighet till
decentraliserad kyrkomusikerbild-ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt
lämpliga dispenser ej försvåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annal
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikskommittén
för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfattning atl nuvarande kyrkokantorsutbildning
bör utökas och knytas till "kyrklig" folkhögskoleverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation tillstyrker förslaget att<br>
kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansd, Oskars<br>
hamn och Ransäter med anknytning fill svenska kyrkan och Evangeliska<br>
Fosteriands-Stiftdsen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>jq</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De fyra föreslagna
skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/88:144 möjligheter
all förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3 hand i
kyrka och samfund. Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet liv och tro,
erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i församlingar, som ligger
i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier, delta i körsång och musikgudsljänsler.
Tillfällen lill praktik av olika slag finns också vid de många arrangemang som
ordnas av skolorna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
atl all kantorsutbildning skall genomföras i form av en sammanhållen
utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen förläggs
till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhögskolor. Det är
viktigt atl denna utbildning, såsom utredningen föreslär, finns på etl flertal
orter i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
bilaga 10 lill utredningen finns utkast till en vägledande utbildningsplan för
kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. 1 likhet med vad som gällde vid
utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning förutsätts atl ett
brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd.
Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås fä fördelas lokalt inte bör
inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang framhålla Vadstenas
betydelse som utbildningsort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade meningar bland
de remissinstanser som uttalat sig.om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
utredningen beräknar en genomsniulig examination av 86 kantorer per är bör det
angivna antalet årsstudieplatser (85-90) i stället avse nybörjarplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrkomusikerutbildningen
ifrågasätter UHÄ utredningens förslag alt förlägga den tvååriga kanlorsutbildningen
till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en
beräknad minskad dimensionering efter den försfa tioårsperioden (från 86 fill
67 platser årligen), dels alt tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser
sammanlagt, innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i
varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan
i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning, nämligen,
Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm (Sköndalsinstitutet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om kombinationsljänster har bemötts positivt av<br>
remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom<br>
binalionsulbildning lärare/kantor fill endast 5-10 sammanlagt per år på fyra<br>
orter. Dessutom anger utredningen atl den föreslagna dimensioneringen<br>
rymmer en osäkerhetsfaktor, eftersom den föreslagna utbildningen i fråga<br>
kommer all ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetels i<br>
Lund (musikhögskolan i Malmö) uppfattning alt inga dimensioneringsbe<br>
räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot<br>
denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäll den
högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas frän Prop.
1987/88:144<br>
eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ tillstyrker utredningens förslag alt
kombinationsutbildning anordnas endast vid de fyra högskoleenheter som har bäde
kyrkomusikalisk utbildning och musiklärarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Härnösand</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Härnösands stift har antalet kyrkokantorsljänster ökat
starkt de senaste åren. 1980 hade vi 21 stycken, nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors-tjänslen
är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar hår i stiftet mdlan 12 och
28 och den förekommer i såväl små som stora församhngar. Tack vare kyrkokantorsutbildningen
i Mellansd har vi fått fler behöriga sökande till tjänsterna än tidigare. Läget
är dock långt ifrån så bra som man kunde önska. Rörligheten är stor och
särskilt de mindre tjänsterna är svåra att besätta. En tredjedel av tjänsterna,
tolv stycken, är f n. vakanta och uppehålls av vikarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När den nya organisafionen träder i kraft kommer vi att ha
omkring 70 kantorstjänster i stiftet, d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med
idag. Eftersom vi här i stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade,
kommer vi all gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har,
dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför alt
antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör
understiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas lill Mellansd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i
underkant vad gäller behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med
alt under en första I O-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ul på
arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som fmns
beträffande dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av
dem som går den lägre kommer all söka till den högre utbildningen, kan det vara
minst lika sannolikt atl räkna med 70%. Detta skulle innebära behov av
ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Del torde vara möjligt för t.ex. Sköndalsinstitutet
att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skara stifts folkhögskola</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När utredningen nu föreslår, all fyra folkhögskolor skall
erbjudas möjligheten atl utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen
är lagom stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra
föreslagna folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker
landet på ell tillfredslällande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade
kanlorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som
berör kyrkans tro och liv saml låta dem få praktisk användning av dessa
kunskaper i ett regelbundet gudstjänsfiiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation delar
utredningens bedöm<br>
ning att en dimensionering av 55 årsstudieplatser på folkhögskolor är<br>
lämplig.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Musikhögskolan i Malmö</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de utbildningsvägar, som är direkt kopplade till musiklärar- Bilaga 3 linjen,
vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsberäkningar på
dessa. Dels beror del på de studerandes fria val hur många som genomgår
utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare välja atl arbete
heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka nuvarande
kapacitet till 15 årsstudieplatser. Ingesunds musikhögskola anför för sin del
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IMH
har också genom sin utbildning velat medverka fill att i någon mån försöka
avhjälpa den brist på kyrkomusiker, som alltjämt råder bl. a. i Värmland och i
angränsande landskap, särskilt på de mindre orterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
synes också angeläget atl påpeka atl IMH genom sina excepfionellt goda lärar-
och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler studerande, även
exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs-variant, om
statsmakterna sä önskar och om medel härför ställs till skolans förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämma i lämpligheten av en
tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre
tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den
kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits
ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerulbildning) resp. instrumentallärare. Denna
poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan
utbildning, där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt
mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 poäng utöver en mera allmän
musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i musiklärarlinjen
kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör närmare utredas. Det går bra att i den
variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium (ej tvåämneslärare
dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den
breda musiklärarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än
de 80 poäng som kanlorsutbildningen ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värre
är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). I den omfat<br>
tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng, vilket jämte<br>
den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20<br>
poäng kvar. Dessa musiklärare är i gengäld dock skickliga pianospelare<br>
resp. sångare, vilkel i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng)<br>
för kyrkomusikaliska studier. Del år möjligt atl man skulle kunna diskutera<br>
sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får<br>
vara kyrkomusik, dvs. sammanlagt 35 poäng (20-1-15). Detta kräver en<br>
specialutredning, som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla<br>
ner kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig<br>
angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe<br>
tens för den del av tjänsten som avser kyrkan.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Geijerskolan
har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till Prop.
1987/88:144<br>
fim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bilaga 10 lill utredningen finns utkast till en
vägledande utbildningsplan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I
likhet med vad som gällde vid utarbetandet av niotsvarande plan för fritidsledarulbildning
förutsätts atl etl brett samräd äger rum innan SÖ fastställer plan och
tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas atl de 10 poäng somföresläs få
fördelas lokall inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom
församlingens musikverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli
omorganiserad och till vissa delar samordnad med den högre utbildningen. Två
alternativ skall finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med
enbart kyrkomusikalisk Ijänstgöring saml en utbildning till musiklärare med
ett kyrkomusikaliskl tillval i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR instämmer i förslaget men anser atl musikläraralternativet
då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även
övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 fill
40 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikhögskolan i Malmö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linjenämnden anser alt förslaget innebär en kvalitativ
höjning av den framtida lägre kyrkomusikerutbildningen. Detta hälsar
linjenämnden med tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen förutsätter en revidering av gällande
kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring
av poängtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linjenämnden är positiv lill föreslagna utbildningar, som
knytes till musiklärarulbildningen, men vill framhålla vikten av alt
planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellansels folkhögskola anser att en förstärkning av ämnet
lilurgik i den lägre utbildningen år nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en
församlingsvårdande<br>
och teologisk utbildning som tillägg till den musikaliska •<br>
högskoleutbildningen. Idag är kyrkomusikern den-enda inom<br>
församlingsvården som inlé har en sådan utbildning. Denna bör ses i<br>
samverkan med övrig yrkesutbildning inom kyrkan. Ansvaret för dén bör<br>
ligga hos Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.<br>
Utbildning för barn-och ungdomskörverksamhet måste starkare<br>
betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i utbildningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanslal-lerna,
kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli inrättad. Gruppen skall
knytas lill universitets- och högskoleämbetet. Den skall vara ett samarbetsorgan
för frågor som rör kyrkomusikerutbildningen, organisera examinationen av
kantorer, bestämma omfattningen av den lägre utbildningen och hålla kontakt
med de folkhögskolor som övergångsvis skall bedriva utbildning för organist-och
kantorsexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget.
Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om en expertgrupp med representation från bl. a.
Svenska kyrkan tillstyrks. Det är viktigt alt utvidga samarbete och samverkan mellan
Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikcrutbild-ningarna. F.
n. är kyrkomusikerulbildning den enda yrkesutbildning som direkt förbereder för
kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har något direkt ansvar. De
ovan omtalade önskemålen om förändringar i utbildningen understryker viklen av
ett utvidgat samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ
har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och avstyrker därför
utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett alt -så snart
statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag - närmare
överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga om kyrkomusikerutbildningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien år kritisk till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet anser ulan någon precisering att "MA (=akademien)
har i dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". I
fortsättningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till
UHÄ". Vad som därom säges motsvarar i stora delar just vad akademiens kyrko-musikkommitlé
i dag är, och utan atl här överskatta akademiens belydelse eller möjligheter
till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert-hantering
vill akademien hävda att kyrkomusikkommiltn är en sådan expertgrupp. Några
kommentarer härtill kan vara skäl atl ange. </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts
och senare tillkommer inte hävda atl dess nuvarande lägre kyrkomusikerulbildning
skulle vara tillräckligt fidsenlig eller anpassad lill övrig utbildning för att
bibehållas. Att dess Ivåstegs sommarkurser med mellanliggande brevkurs ersätts
av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Dock finner akademien att etl stort behov kvarstår
redan för den lägre Prop. 1987/88:144<br>
utbildningen betr. samordning, inspektion och handledning, där nuva- Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande system med av akademien utsedda examinalorer,
censorer och lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om
situationen över hela landet av mycket stort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Självfallet kan
en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på annal sålt, t.ex. inom
UHÄ. Erfarenheten säger emellertid atl uppmärksamhet ständigt erfordras och
att det inte räcker med rutinerad byråkrati, utan atl de kyrkomusikkonsinärliga
insikterna är avgörande, och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis
triviala ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till den
kunskap som kyrkomusikkommitlén har, bidrager säkert på ett måhända svårmätt
sätt del lagstadgade uppdraget alt avge förslag liU domkyrkoorganisttjänsterna.
Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av
skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar
vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta
förslag vid lillsältning av domkyrkoorganisitjänsler och alt medel för det
expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från
civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanslans?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. En slutsats av dessa synpunkter är atl det vore
skäl i atl bibehålla<br>
akademiens kyrkomusikkommitlé som expertgrupp både för UHÄ och<br>
för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här<br>
skall inga synpunkter på kostnader anföras, men man kunde förmoda<br>
atl det inte kostar mer i akademien än på annan plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Strängnäs</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten
till UHÄ. Då examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha
tillräcklig kompetens atl bevaka såväl dimensionerings- som övriga
utbildningsfrågor. I myckel speciella fall torde kontakt kunna etableras med
Musikaliska akademien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Stora Sköndal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska
Akademien den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som
dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som rör
kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu atl Svenska kyrkans
centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripande ansvar i vissa
bestämda frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen biträder förslaget om alt en expertgrupp inom
Svenska kyrkan tillsattes och förutsätter all lill denna knyts personer med förankring
i Musikaliska Akademien.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig utbildning i anslutning fill kyrkomusikalisk
verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelågenhet. Initiativen bör
ankomma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen
för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas
behovet av fortbildningsmöjligheler för de lägst utbildade kyrkomusikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans centralstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är rimligt att säsom föreslagils se övrig utbildning i
anslutning fill kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig
angelägenhet, naturligtvis fmns det därvid behov av samverkan med dem som
svarar för den grundläggande utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utbildning för kombinationsljänster är detta
en fråga som skall las upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och
utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan
kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsulbildning, men ändå ge
full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete
som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belastas med kostnader
för en fyraårig utbildning, mén erhåller samma lön som den som enbart har
endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regionstyrelsen
i Umeå framhåller i sitt remissyttrande alt den kompetens som finns vid
universitet och högskolor i regionen myckel väl kan lämpa sig för kurser med
den inriktning som föreslås av utredningen. UHÄ har inga invändningar mot
utredningens förslag i detta avsnitt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för orgelspelare
och har tillsyn över kurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan att förringa den expertis som kan finnas eUer byggas
upp i kyrkans nämnd vill akademien mena atl det kan finnas goda skäl för att
bibehålla en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också
att det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och pä olika håll i
landet (s. 209), och risken för alt ingen god samordning dä kommer till stånd
uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I och för
sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än
för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfallet att överföra den
redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emellertid bör man inte
underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen.
Som etl led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla
möjligheter till förbättrad samordning och "fillsyn". Redan det
faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att
huvudmannaskapet blir ganska differentierat - SÖ för folkhögskolorna, UHÄ för
högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till ftis). Svenska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kyrkans centralstyrelse
resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144 förefaller
det akademien angeläget atl en samlad bedömning kan ske på etl Bilaga 3
ställe. Med hänvisning till vad som sägs ovan under avsnitt 21 föreslår
akademien atl dess kyrkomusikkommitlé får mera preciserade uppgifter inte minst
i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning förorda etl mera samlat grepp över den "lägsta" kyrkomusikerutbildningen.
När del (s. 209) förutsattes att vissa folkhögskolor utöver "den
målinriktade kanlorsutbildningen" också skulle undervisa "på en mer
allmän och elementär nivå", vore det värdefullt atl ge en klarare bild av
de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien befogal att begrunda
en nivå som skulle ligga något över orgdspdarinty-gets (vilkel numera
uppenbarligen inte ofta utfärdas), kanske ungefär motsvarande nuvarande steg
I, organist- och kanlorsexamen eller något därunder. Denna kunde benämnas
"stiftsexamen" med etl traditionsrikl namn och ges en tydligare
ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid sidan av akademiens
sommarkurser), och dessa kunde stadfästas och ges elt för en stiflsexamen
avpassat innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkyrkoorganisternas
förening uttalar sig i samma riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i framliden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en lägre utbildning
än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen. På etl
förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder, torde de kyrkomusikaliska
uppgifterna ej bli av sådan omfattning alt kyrkokantor kan anställas. Som
bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i nuläget utför dessa
orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid kvalitet är ett rätlvisekrav
även för människor i glesbygd, måste frågan om utbildning av denna viktiga
grupp kyrkomusiker lösas med vida större förståelse än utredaren visar. Han
menar nämligen att problemet är av inomkyrklig karaktär och därför skall
handhas av kyrkan själv. Utredarens förslag är inte realistiskt. Kyrkan har
hittills inte kunnat erbjuda denna utbildning och torde inte heller i framtiden
kunna göra det. Även för denna utbildning, som har stor kulturell betydelse,
särskilt för glesbygderna, måste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg
om de små församlingarnas och pastoratens behov av lägre utbildade
kyrkomusiker harmonierar väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitafivt
väl tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav för
denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap och
överblick, t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens resultat, som
skulle kunna redovisas i lämpliga prov, bör bli föremål för jämförande
utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför i hög grad önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Skara</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår alt kyrkan själv tar initiativ och ansvar om.utbild<br>
ningen behöver förstärkas vilket,måste innebära, att fortbildningen får<br>
ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga<br>
veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett<br>
fillfredsställande sätt. Alt sådana begränsade tjänster endast i etl fåtal fall
i<br>
framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte plausibell: - i vart fall ,<br>
inte i elt stift med så speciell struktur sorn Skara. ,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:199.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västerås
stifts kyrkomusikerförening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lftredningens
förslag tillslyrkes, men vi anser del vara ofullständigt. Förslaget till
kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster förulsälter en koppling
mellan lärarutbildning och kyrkomusikerulbildning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen"
ge möjligheter att lösa problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessutom anser vi att del
fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den
nuvarande "lägre organist- och kantorsexamen", framför allt för de
mindre tjänsternas behov och för att på delta sätt höja vikariernas kompetens.
Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av atl ordna denna typ
av grundläggande utbildning med kompetenskrav enligt ovan, men utan
examenskrav.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
församling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande råder brist på kyrkomusiker. Inom Härnösands stift har
ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av kurser
för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt atl märkas i
samband med en omstrukturering ay den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då
synnerligen angelägel alt utbildningsbehovet fillgodoses i olika delar av
landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de
nordliga stiften garanteras genom att tillräckligt antal utbildningsplatser
finns vid utbildningsanslalterna i norrlandsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kyrkomusikaliska sommarkurserna, som i många fall utgjort ett viktigt och
nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behöva anordnas ännu
för ett antal är framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Luleå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning, enligl de riktlinjer
som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp, och som innefattar bäde
arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En sådan
utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en central
resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker, som antagits vid 1986
års kyrkomöte, blir därvid ett viktigt gemensamt utbildningsmaterial, bl. a.
för kyrkomusikern i församlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23,</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Övergångsvis bör ca 250
personer med organist- och kantorsexamen få möjlighet alt komplettera sin
utbildning med pedagogisk kurs för kyrkokantorer genom, sommarkurser i statlig
regi. Examinationen bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ.
Vidare bör ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska studier
under några år få möjlighet alt avlägga organist- och kanlorsexamen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av länsskolnämnden i Kronobergs län och domkapitlet Prop.
1987/88:144<br>
/ Strängnäs.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet avstyrker atl
examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikaliska akademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna
skäliga. Dock vill den påminna om atl om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i
huvudsak som hittills, om också under UHÄ, måste man kräva en översyn av den
kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu framlagda
betänkandet inte funnit anledning atl taga fram nytt material, men när det nu
föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det alldeles
ofrånkomligt atl etl tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis-toria
framtages. Samtidigt bör det klargöras alt det för UHÄ blir en sannolikt
betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsättning för atl den
skall kunna bedrivas med framgång är - åtminstone under en övergångstid - att
regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko-kantorskurser och att denna
också utsträckes lill de folkhögskolor som får i uppdrag alt anordna sådan två-årig
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En möjlighet att pröva vore atl akademien finge i uppdrag
att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkaphlet i Härnösand</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist-
och kantorsexamen kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988-1996.
Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen 1988-1991
vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kunna avlägga
pedagogisk examen fram till 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som
saknar examen. Framför allt i de två norra sfiflen kan de långa avstånden
medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för
kyrkomusikaliska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga
organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas
betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker
som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrkomusikalisk
erfarenhet måste del dessutom finnas möjlighet atl dispensvägen bli anlagen
till kyrkomusikaliska studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>IV
</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:144 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska
verksamheten kommer alt öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det alt
vara möjligt alt göra besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande
utredningens bedömning av kostnaderna för framliden, vilka inte har redovisats
i några siffror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet, länsskolnämnden i
Östergötlands län, domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds
församlingar år inte beredda atl la ställning till utredningens bedömning av de
framtida kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,
Sveriges kyrkokamerala förening samt Göteborgs och Köpings kyrkUga samfälligheter
delar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara, Månsarps
församling och Sunne pastoral inte tror på oförändrade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom utredningens förslag omfördelas en del av
kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten frän statliga organ
(regering, arbetsgivarverk och domkapitel) till svenska kyrkans
centralstyrelse, pastoratsförbund, stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren
berör helt flyktigt kostnadsfördelningen mellan församling och pastorat.
Domkapitlet vill förorda att pastoratet fär svara för de tunga kyrkomusikaliska
kostnaderna, inte bara för löner ulan också för orgel och andra instrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen, statens löne- och pensionsverk (SPV), domkapitlen
i Uppsala och Visby, Musikaliska akademien, svenska kyrkans centralstyrelse
och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
hävdar all några mer kostnader inte uppkommer för kanlorsutbildningen vid
folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett bifall till SÖ:s
förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om en fortsalt ökning
av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer omfattande
musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte till stånd och SÖ har
i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte funnit det möjligt atl
upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördelning inom oförändrad ram kan
enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för berörda skolor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
löne- och pensionsverk (SPV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av
kyrkomusikerna kommer SPV - i anslutning lill etl uttalande av regeringen å
sid. 5 i proposition nr</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>174 lill 1981/82 års
riksdag, - att överväga att ta ut avgifter av huvudmän- Prop. 1987/88:144<br>
nen även för de administrativa kostnaderna.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Uppsala</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
resonemang alt införandet av stiflsmusikertjänslerna inte medför ökade
kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare konstaterat atl
uppgifterna som sliflsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts inom de
nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från atl samtliga kyrkomusikerhandläggare
inom domkapitlet har organislbehörighet eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster
skall dras in. Domkapitlet önskar all utredningen klarare utsagt alt
inrättandet av stiflsmusikertjänslerna medför ökade kostnader om man inte
samtidigt drar in nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Visby framhåller alt pastoratens kostnader ökar, när orgel-spdartjänsler
läggs samman till kyrkokaniorsljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Musikaliska
akademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Akademien
har inge möjlighet atl bedöma betänkandets påståenden om kostnaderna, då dessa
inte redovisas i krontal. Del synes sannolikt alt uppskattningen är riklig.
Akademien måste för sin egen dd klargöra att inget säges om vilka kostnader det
beräknas för akademiens "åligganden som även i den nya situationen måste
fullgöras". Det kan förutsättas att överläggningar härom kommer lill
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkans centralstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
kyrkomusikerulbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinslitutet finansieras
med statsmedel. Sköndalsinstitutet fär via Svenska kyrkans centralstyrelse
anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas på samma sätt som
övriga utbildningar, förslagsvis enligl de normer som gäller för folkhögskolor
som bedriver motsvarande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domkapitlet
i Luleå anser också atl rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Geijerskolan
menar, alt del krävs en ökad lärartäthet för alt man skall klara av all
genomföra kanlorsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning, som ger 40 poäng per
år, innebår 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är normall 34 veckor.
Ifall inte folkhögskolans kantorsulbildning får en motsvarighet till
högskolans intensiv veckor och dessa kan förläggas till loven, mäste läsåret
förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid
och resurser för sommarkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskolornas
musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till
musikhögskolan, såväl till kyrkomusikerutbildningen som lill andra linjer.
Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbildning för kyrkokantorsutbildningen.
Behovet av sådan förberedande utbildning kommer antagligen atl öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Musikutbildningen
vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>folkhögskolans musiklinje
ha ett så pass stort antal devplalser, att utbild- Prop. 1987/88:144 ningen kan
garanteras kvalificerade lärarkrafier även i fortsättningen. Det Bilaga 3 kan
innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed måste kanske
också en ökning av det totala antalet elevplatser ske, eftersom musiklinjen
inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än resten av skolan, inom
vilken bl. a. ovannämnda förb. kanlorsutb. måste inrymmas. De ökade kostnaderna
för kanlorsutbildningen kan således inte täckas genom alt medel tas från
resurserna för den övriga vinterkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
konkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet och som rekryteringsbas
för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna kan några nämnvärda resurser
frigöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt, att resurser för läckande av de ökade driftskostnaderna garanteras
inte bara i starten utan även i elt längre perspektiv. Med hänsyn till SÖ:s
nuvarande regler för bidragstak behöver delta uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökat
antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och instrument liksom
av upprustning av de man redan har. Både till undervisning och övning krävs
ekonomiska insatser av engångsnatur även på folkhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>V Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet,
länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlet i Lund, Gökhems församling och
Falköpings kommun redovisar synpunkter på delar av utredningens
författningsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagförslag
......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 ...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering.......... ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grunden för indelningen av den
kyrkomusikaliska verksamheten </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den statliga detaljregleringen
avskaffas ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Obligatoriska kyrkomusikaliska
uppgifter ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänsteorganisationen ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kombinationsljänster ....................... ................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörighetsvillkor ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsättning av tjänster............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regleringen av kyrkomusikernas
tjänsteåligganden....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av kyrkomusikalisk expertis
i domkapitlen och stiftssamfälligheterna </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen av kyrkomusiker.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.1...................................................................... Utbildningen
av kantorer </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.11.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen av organister............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.11.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrig kyrkomusikalisk utbildning.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12................................................................................ Genomförande
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ............................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning inlagen i kyrkomusikerutredningens
slut-<br>
belänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan , . . .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2
Utredningens lagförslag....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3
Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985:55)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musiken i Svenska kyrkan .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tilldelvis bifall=utskottet1988/89:KrU6?11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?222. riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts under avsnittet 2.11?222. riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts under avsnittet 2.11delvis bifall=utskottet1988/89:KrU6?INLInlämning1988-03-29 00:00:00inträffat60BBordläggning1988-04-05 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1988-04-06 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-04-20 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFolkpartiet liberalerna2014-11-21 21:44:32statustextstatustextÄrendet är avslutatGB031442019-05-28 12:34:03tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-21 21:44:32GB03144prop_198788__144.pdf6898396pdfom musiken i svenska kyrkanhttps://data.riksdagen.se/fil/0222479D-75AE-410A-8EAC-F98EF447410Bbehandlas_i1988/89:KrU6GC01KrU6bet1988/89KrU6Musiken i svenska kyrkanBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr26mot1987/88Kr26med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr25mot1987/88Kr25med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr30mot1987/88Kr30med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr29mot1987/88Kr29med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr28mot1987/88Kr28med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr27mot1987/88Kr27med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanMotionföljdmotionav Anita Bråkenhielm och Ingrid Sundberg (M)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr28mot1987/88Kr28med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Anita Bråkenhielm och Ingrid Sundberg (M)Motionföljdmotionav Carl-Johan Wilson och Margareta Mörck (FP)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr27mot1987/88Kr27med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Carl-Johan Wilson och Margareta Mörck (FP)Motionföljdmotionav Ewa Hedkvist Petersen och Leif Marklund (S)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr29mot1987/88Kr29med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Ewa Hedkvist Petersen och Leif Marklund (S)Motionföljdmotionav Karl Boo och Jan Hyttring (C)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr26mot1987/88Kr26med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Karl Boo och Jan Hyttring (C)Motionföljdmotionav Sten Svensson (M)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr25mot1987/88Kr25med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Sten Svensson (M)Motionföljdmotionav Stig Josefson (C)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:144<br/>
om musiken i svenska kyrkanGB02Kr30mot1987/88Kr30med anledning av prop. 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkanav Stig Josefson (C)Motion