2229862GB031281987/88128propproppropProposition 1987/88:128PropositionProposition12801988-03-03 00:00:002025-12-19 13:24:462008-06-13 09:00:58om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB03128/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB03128https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB03128
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:142.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>~</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>- *"•</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår
av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ingvar
Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mats
Hellström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen lämnas förslag lill åtgärder i syfte alt minska jordbrukets negativa
miljöpåverkan. Förslagen avser bl. a. regler för djurhållning, lagring och
spridning av stallgödsel, åtgärder för alt öka andelen bevuxen åkermark,
växtodlings- och gödslingsplanering samt åtgärder för alt minska användningen
av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De föreslagna åtgärderna
föreslås i huvudsak bli genomförda fram fill år 1995. Åtgärderna föreslås
finansierade genom höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Vissa frågor inom livsmedelskontrollområdet redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>1 Förslag
till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark dels att
6a, 8, 9a och 12 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall
införas en ny paragraf, 6b §, av följande lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6ai</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvändning
i jordbruket skall hänsyn tas lill naturvårdens intressen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid skötsel av jordbruksmark och vid annan
markanvändning i jordbruket skall hänsyn tas till naturvärdens och kulturmiljövårdens
intressen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär
meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas enligt första stycket, såsom i
fråga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt växt- och djurlivet.
Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning
avsevärt försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6b§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet sotn regeringen bestämmer
får meddela de föreskrifter som skäligen kan fordras från miljöskyddssynpunkt
ifråga om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. begränsningar av antalet djur i<br>
ett jordbruk,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. försiktighetsmått för gödsel<br>
hanteringen, samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:164.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. växtodlingen.<br>
Föreskrifter enligt första stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>innebär
inte ändring i tidigare meddelade tillståndsbeslut enligl miljöskyddslagen
(1969:387).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
eller brukare av jordbruksmark är skyldig atl på begäran tillhandahålla
lantbruksnämnden de upplysningar och handlingar rörande marken som behövs för
tillsynen enligl denna lag. Den som inte efterkommer sådan begäran kan av nämnden
föreläggas vid vite atl fullgöra sin skyldighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
eller brukare av jordbruksmark är skyldig att på begäran tillhandahålla
lantbruksnämnden de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligl
denna lag. Den som inte efterkommer sådan begäran kan av nämnden föreläggas
vid vite alt fullgöra sin skyldighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1984:197.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9aP<br>
Lantbruksnämnden får meddela Lantbruksnämnden får meddela<br>
föreläggande eller förbud som be-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>föreläggande eller förbud som be<br>
hövs för att villkor som avses i 5 §</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>hövs för atl villkor som avses i 5 §<br>
andra stycket eller föreskrifter som</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra
stycket eller föreskrifter som<br>
meddelats med stöd av 6a§ skall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelats
med stöd av 6a§ och<br>
efterlevas.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6b§ skall efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreläggande eller förbud får meddelas först sedan del har
visat sig att lantbruksnämndens råd och anvisningar inte har följts. I brådskande
fall eller när det annars finns särskilda skäl, får dock föreläggande eller
förbud meddelas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande eller förbud får lantbruksnämnden
sälta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden får förordna att dess beslut skall gälla
omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 §3 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Till böter döms den som uppsätligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. tar jordbruksmark ur produktion i strid mot 4 § första
stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. utfört läkt i strid mot 4 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. bryter mot föreskrift som har meddelats med slöd av 6b§,
eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. underlåter att följa elt förelåg- 4. underlåter att
följa ett föreläg<br>
gande eller bryter mot etl förbud gande eller bryter mot ett förbud<br>
som har meddelats med stöd av 9 som har meddelats med stöd av 9<br>
eller 9 a § om inte föreläggandet el- eller 9 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ler förbudet har förenais med vite.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbyte av brott som avses i första stycket 2 skall
förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om etl vitesföreläggande eller vitesförbud har
överträtts, döms inte till ansvar enhgt första stycket för gärning som omfattas
av föreläggandet eller förbudet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Senaste lydelse 1987:471. Senaste lydelse 1984:197.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 2 § lagen (1984:409) om avgifl på gödselmedel skall ha följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§'<br>
Avgift skall eriäggas med 30 öre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avgift skall eriäggas med 60 öre<br>
för varje helt kilogram kväve och 60</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>för varje helt kilogram kväve och<br>
öre för varje helt kilogram fosfor i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>en krona 20 öre för varje helt kilo-<br>
gödselmedlet, om andelen kväve</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gram fosfor i gödselmedlet, om an-<br>
respektive fosfor i medlet är minst</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>delen kväve respektive fosfor i<br>
tvä procent.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>medlet är minst två procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgift
skall inte erläggas för gödselmedel i form av tabletter, pastiller eller dylikt
eller i förpackningar med en bruttovikt som inte överstiger 10 kilogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1986:219.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2§ lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel skall ha
följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§<br>
Avgift skall erläggas med fyra Avgift skall erläggas med åtta<br>
kronor för varje helt kilogram verk- kronor för varje helt kilogram verk<br>
sam beståndsdel i bekämpnings- sam beståndsdel i bekämpnings<br>
medlet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>medlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Hellström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
1985 års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) om livsmedelspolitiken
har ett miljö- och resursmål införts för jordbruks- och livsmedelsproduktionen.
Ett antal åtgärder har därefter vidtagits eller föreslagits för atl påbörja en
omställning i riktning mot större hänsyn fill miljön och bättre hushållning med
våra naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
utredningar har nyligen slutförts, vilka behandlar inriktningen för det
fortsatta arbetet med miljöförbättrande åtgärder. I två akfionsplaner. Aktionsplan
mot havsföroreningar och Aktionsplan 87 mot luftföroreningar och försurning,
utarbetade av statens naturvårdsverk understryks behovet av åtgärder för att
minska föroreningsbelastningen på havsområden och luft. Vidare har en särskild
utredning analyserat i vad mån problemen med spannmålsöverskottet och kvävdäckaget
från åkermarken kan minskas genom sänkt intensitet i jordbruksproduktionen (Ds
Jo 1987:3). Betänkandet har remissbehandlats. I betänkandet (SOU 1987:32) För
en bättre miljö har en översyn av miljövårdens organisation genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av förslagen i den av naturvårdsverket utarbetade aktionsplanen
mot havsföroreningar finns i bilaga 5.1 fill prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken
inför 1990-talel. I bilaga 5.2 till samma proposition lämnas en redovisning av
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena över
aktionsplanens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i detta ärende bör dels fogas sammanfattning och avsnitt 9 av
betänkandet (Ds Jo 1987:3) Intensiteten i jordbruksproduktionen som bilaga 1,
dels en redovisning av remissinstanserna och en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
efterkrigstiden har mycket stora förändringar skett inom svenskt jordbruk. Nya produkfionsmeloder
har tagits i bruk och en omfattande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strukturomvandling har ägt
rum. Dessa tendenser har gjort sig gällande i de Prop. 1987/88:128 flesta
industrialiserade länder, men de har förstärkts av den förda jordbrukspolitiken.
Gränsskyddel har skapat ramar för en avsevärt mer förmånlig prisutveckling än
vad som allmänt skulle ha varit möjligt vid en anpassning till den inlernationella
marknadens nivåer och marknadsregleringarna har garanterat landels jordbrukare
avsättning för de reglerade produkterna. Den statligt stödda forskningen och
rådgivningen som fört ut nya rön för allmän tillämpning samt åtgärderna på
mark- och rationaliseringsområdet — jordförvärvsprövning, strukturinsatser och
olika former av rationaliseringsstöd - har medverkat till att skapa enheter med
förutsättning att utnyttja nya tekniker och metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
åtgärder har varit nödvändiga för att uppnå de mål som samhället vid skilda fillfällen
har angett för Uvsmedelsförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling har emellertid i vissa avseenden haft negativa miljöeffekter som
inte alllid varit förutsedda. Utredningarna, som jag har redovisat i det
föregående, berör den effekt som den ökade specialiseringen inom jordbruket har
haft. Specialisering av jordbruksföretagen till antingen ani-malie- eller vegetabilieproduktion
har medfört att spannmålsdominerade jordar inte tillförts organisk gödsel i den
utsträckning som fidigare varit fallet och atl husdjursföretagen haft
begränsade arealer att sprida sin stallgödsel på. Spannmålens ökade belydelse i
husdjurens foderstater och del minskade antalet nötkreatur samt strävandena att
med priset som incitament gynna brödsädsodling har inneburit en ökad
spannmålsodling och därmed en större andel jordar som ligger öppna under stora
delar av året. Möjligheten atl öka intäkterna genom tillförsel av i förhållande
till spannmålspriset relafivt billig handelsgödsel har stimulerat till mer
intensiv produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste förändringen av markanvändningen under efterkrigstiden är
koncentrationen till åker och skog, på bekostnad av mer extensiv och mot miljön
ofta mer skonsam markanvändning. Mångformighelen i odlingslandskapet har
minskat påtagligt och vissa natur- och kulturmiljöer, såsom t. ex. naturliga
betes- och slåttermarker, hotar att försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut år 1985 (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) om nya<br>
rikthnjer för livsmedelspolitiken markerade i väsentliga avseenden en<br>
breddning av statsmakternas syn på jordbrukets roll. Ett viktigt inslag i<br>
den nya defmifion av målen som antogs var tillkomsten av ett miljömål.<br>
Huvudmålet för livsmedelspolitiken är att trygga landets livsmedelsför<br>
sörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Som likställda delmål<br>
under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång till livsmedel av<br>
god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får en med andra<br>
jämförbara grupper likvärdig standard. Verksamheten i livsmedelskedjans<br>
alla led bör bedrivas sä effektivt och rationellt som möjligt samtidigt som<br>
andra viktiga samhälleliga krav beaktas. Jordbruket och livsmedelspro<br>
duktionen måste således liksom all annan verksamhet ta hänsyn till kravet<br>
på en god miljö och fill behovet av en långsiktig och planerad hushållning<br>
med våra naturresurser. Konsumenterna måste vidare kunna lita på atl de<br>
produktionsmetoder som används inte innebär några risker för livsmedlens<br>
kvalitet eller för människors hälsa.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa miljö- och
kvalitetshänsyn har varit vägledande för arbetet med Prop. 1987/88:128 de
förslag som under senare tid beretts och framlagts på jordbrukels omräde. Jag
kan som exempel nämna förslaget om ny djurskyddslag och det pågående arbetet pä
livsmedelskontrollens område. Därutöver bör nämnas ytterligare ett antal ätgärder
som vidtagits under senare lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den I juli 1984 (prop. 1983/84:176, SkU 47, rskr. 383) las en särskild
miljöavgift ul på kväve- och fosforgödselmedel samt på bekämpningsmedel.
Syftet med avgiften är atl åstadkomma en minskad användning, vilket är
nödvändigt frän miljösynpunkt. Influtna medel används för finansiering av bl.
a. forskning, rådgivning, programmet för halvering av
bekämpningsmedelsanvändningen, naturvårdsålgärderi odlingslandskapet och recipientkontroll
i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.
o. m. år 1982 resp. år 1986 tas även ut en avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel
inom ramen för jordbruksprisregleringen. Influtna medel används inom
jordbruksprisregleringen för att bl. a. bidra till finansiering av
exportkostnaderna. Avgifter som belastar andra näringar än jordbruket återförs
kollektivt till resp. näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
särskilt handlingsprogram har utarbetats i syfte att minska hälso- och miljöriskerna
vid användning av bekämpningsmedel i jordbruket. Etl delmål i programmet är atl
ästadkomma en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen på fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
spelar en central roll genom att den kan ge elt bättre underlag för planeringen
av produktionen. Behovet av en heltäckande forskning blir än mer uttalat när nu
jordbruket slår inför en omställning. Ansträngningarna bör bl. a. inriktas på
att ta fram miljövänliga produktionsmetoder. Våren 1986 antog riksdagen ett
omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket och
trädgårdsnäringen (prop. 1985/86:74, JoU 13, rskr. 165). Programmet grundar sig
på elt av skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) redovisat förslag. Under
en femårsperiod satsas ca 85 milj. kr. på focskningsprogrammet, vari flera
ämnesområden har direkt anknytning till jordbrukels miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
innebär programmet all forskningen rörande jordbrukels miljöpåverkan och
framtida produktionsformer ges hög prioritet. Resultaten från denna forskning
kan förväntas bli av stor betydelse för inriktningen av framtidens
livsmedelsproduktion. Det kommer dock att dröja lill in på 1990-talet innan vi
kan omsätta dessa nya rön i prakfiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
direkta rådgivningen till lantbruksföretagen är av stor betydelse för<br>
att komma fill rätta med jordbrukets negativa miljöpåverkan. Särskild<br>
miljöinriktad växtnäringsrådgivning pågår redan i lantbruksnämndernas<br>
regi. Rådgivningen är kostnadsfri och har hittills främst inriktats på företag<br>
inom särskilt föroreningskänsliga områden eller på djurintensiva förelag.<br>
Konkreta förbättringar har genomförts vid enskilda företag genom upprät<br>
tande av gödslingsplaner. Råd ges dessutom rörande hantering, lagring och<br>
spridning av gödsel samt service med konditions- och funktionstest av<br>
gödselspridare. Information om bl. a. växtnäringsläckage har spridits ge<br>
nom lantbruksnämndernas kursverksamhet. I årets budgetproposition fö<br>
reslås att lantbruks verket tilldelas sammanlagt 16,3 milj. kr. för budgetåret<br>
1988/89 för miljöinriktad växlodlingsrådgivning, m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill
jag också nämna att sedan den 1 juli 1984 gäller Prop. 1987/88:128 enligt lagen
(1979:425) om skötsel av jordbruksmark atl vid skötsel av jordbruksmark och vid
annan markanvändning i jordbruket hänsyn skall las till naturvårdens intressen.
Föreskrifter och allmänna råd har utarbetats av lantbruksstyrelsen. Dessa
bygger på att hänsyn skall tas till naturvärdens intressen, såsom i fräga om
skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt växt- och djurlivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den 1 juli 1986 finns möjlighet atl till jordbruksföretag ge bidrag till
naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Detta slöd finansieras med miljöavgiften
pä handelsgödsel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfidigt
fortsätter ansträngningarna atl finna lösningar på överskottsproblemen.
Jordbruket har visat en betydande anpassningsförmåga genom atl överskotten på animaliesidan
nu minskat och i vissa fall eliminerats. Däremot har lägel förvärrats
beträffande spannmålen, vilket försvårar möjligheterna att uppnå såväl inkomst-
som konsumentmålel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hösten 1987 beslöt regeringen, efter överenskommelse med Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), om ett omställningsprogram - Omställning 90 - i syfte alt
reducera spannmålsodlingen. Jordbrukare som deltar i programmet får ersättning
med 2002400 kr. per hektar och år samt etl engångsbelopp av 500 kr. per hektar
för år 1988. Spannmålsodlingen skall ersättas med odling av icke prisreglerade
grödor som t. ex. vall, energigrödor, skog och andra grödor vilka kan
utnyttjas inom kemisk och medicinsk industri. Förutom att programmet leder till
en minskning av spannmålsöverskottet har del i väsentliga avseenden präglats
av miljömålets krav. Åtgärderna representerar också ell steg på väg mot etl
mera differentierat jordbruk, som kan producera såväl livsmedel som andra
råvaror för olika industrinäringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för en samlad livsmedelspolitik utgör frågan om livsmedlens kvalitet en
viktig del. För att skydda konsumenterna mot skadliga eller pä annat sätt från
hälsosynpunkt otjänliga livsmedel sker en kontroll av livsmedlen. Den nuvarande
lagstiftningen och organisationen på livsmedelskontrollens område har
tillämpats i drygt 15 år. Samfidigt har en omfattande strukturomvandling skett
inom industri och handel. Den tekniska utvecklingen har gått snabbi. Mot bl.
a. denna bakgrund görs för närvarande en översyn i syfte att skärpa
livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljömålet
är av särskild vikt vid behandlingen av de problem och förslag som nu
aktualiseras av flera utredningar och som gäller följderna av utsläppen av
närsalter och bekämpningsmedel från jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
intensitetsutredningens belänkande och de båda akfionsplaner som utarbetats av
naturvårdsverket, vilka jag inledningsvis berört, framgår att jordbruket lämnar
elt betydande bidrag till föroreningarna. En stor del av närsaltläckaget till kustvaltnen
och havet härrör från ufiakning av åkermarken. Jordbruket bidrar även till
luftföroreningarna, främst genom am-moniakavgång från stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föroreningssituationen
varierar mdlan olika områden, liksom jordbru<br>
kets andel av de samlade utsläppen. Chefen för miljö- och energideparte<br>
mentet har tidigare (prop. 1987/88:85) redogjort för hur andra sektorer i<br>
samhället kommer atl beröras av de åtgärder regeringen föreslår. Inom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
av dessa sektorer har redan under längre fid vidtagits åtgärder för alt Prop.
1987/88:128 begränsa berörda verksamheters miljöbelastning. Jag avser nu att
redovisa min uppfattning om hur jordbruket bör utvecklas och förändras i en mer
miljövänlig riktning. Syftet är atl ytterligare konkretisera livsmedelspolitikens
miljö- och kvalitetsmål med hänsyn tagen lill jordbrukarnas planerings- och produkfionsbelingdser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utförda
utredningar och rapporter har visat atl strukturomvandlingen och de moderna
produktionsmetoderna lett lill en betydande ökning av jordbrukets
miljöpåverkan. Jag kommer senare att redogöra för de beräkningar som gjorts av
omfattningen. Innebörden av de i och med 1985 års beslut förändrade målen för
livsmedelspolitiken är emellertid att del från samhällets sida finns anledning
alt utveckla en ny syn pä produktivitets-och intensitetsdrivande ätgärder.
Jordbrukarnas förmåga att under efterkrigstiden höja jordbrukets produktivitet
i snävt teknisk mening inger goda förhoppningar om en fortsatt utveckling mot
en produktion som även tillgodoser samhälleliga krav på effektivitet, i den
meningen att den sker under god hushållning såväl med insalta produktionsmedel
som med de naturtesurser och den miljö som verksamheten tar i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>överskottet
av spannmål är en följd av alt jordbrukspolitiken, genom prissättningen, ralionaliseringspolifiken
och insatser för utbildning och forskning uppmuntrat till överproduktion.
Produktivitetsutvecklingen har lett fill överkapacitet i förhållande till
landets behov av livsmedel. Intensi-telsulredningen konstaterar alt åtgärder
som vidtas i syfte atl minska belastningen på miljön kan ha en viss elTekl även
för att minska spannmålsöverskottet. Det framgär emellertid ocksä av
utredningens bedömningar att dessa effekter är begränsade, i den mån åtgärderna
hänför sig till enstaka produktionsmedel eller specifika förändringar av
produktionsmetoderna, dvs. om de främst påverkar odlingens kostnadssida.
Däremot har utredningen inte behandlat tänkbara miljö- och volymeffekler av
förändringar på intäktssidan, dvs. i första hand avräkningsprisets betydelse
för produktionsnivåer och användning av insalsmedd. Forskningsresultat visar
alt del finns ett klart samband mellan avräkningspriser och markpriser å ena
sidan och användningen av handelsgödsel å den andra. En större marginal mellan
det erhållna priset och kostnaderna för övriga produktionsmedel tenderar
sålunda alt stimulera tillförseln av gödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
att bättre uppfylla livsmedelspolitikens miljökrav har varit vägledande för
utformningen av de åtgärder jag presenterar. De reglerings-och
samhällsekonomiska aspekterna på jordbrukets kapacitetsutveckling måste
behandlas i annan ordning. Jag vill emellertid betona vikten av att åtgärder som
utformas med det ena eller andra huvudsyftet också utvärderas med hänsyn till
sina effekter i andra avseenden, så alt den sammantagna effekten på
måluppfyllelsen blir positiv. Min bedömning av miljöåtgärdernas samhälls- och
regleringsekonomiska effekter är därvidlag att de inte är vare sig stora eller
entydiga nog all föranleda någon annan inriktning än den jag nu kommer att
presentera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande föreslår jag ett program för miljöförbättrande åtgärder i<br>
jordbruket. Programmet omfattar elt antal sdekfiva åtgärder, vilka baseras<br>
på naturvårdsverkets förslag till aktionsplan mot havsföroreningar. De</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Havsområden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges bidrag till belastningen
av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rrop. 19Ö//88: I Zb</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:128.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kväve (%)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosfor (%)</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca 10</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7-15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:347.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östersjön Skagerrak Kattegatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statens naturvårdsverk, Aktionsplan mot
havsföroreningar, 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges andel är av naturliga skäl större i kustområdena.
Den totala närsallbdastningen och dess fördelning har beräknats vara följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föroreningskällor</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalkväve (ton/år)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Totalfosfor (ton/år)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala reningsverk</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>13100</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriutsläpp</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 400</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>900</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transport
med floder</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 130000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ca
6000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statens naturvårdsverk, Aktionsplan mot
havsföroreningar, 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna om transporten med floderna innefattar både
direkta utsläpp till inlandsvatten och ufiakning från skogs- och
jordbruksmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Osäkerheten i dessa uppgifter bör understrykas, men jag
vill ändå redovisa det kunskapsunderlag vi har i dag för att analysera det
svenska bidraget till närsaltbelastningen på olika vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de redovisade talen för vattenburna föroreningar
skall läggas nedfallet av luftburna föroreningar. För Östersjön som helhet
beräknas det direkta nedfallet från atmosfären till ca 30% av den totala
kvävebelastningen och till ca 8% för fosfor. För Skagerrak och Kattegatt
beräknas det atmosfäriska nedfallet av kväve till 35 resp. 17%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor transport av närsalter sker från Östersjön genom
Öresund och Bälthavet, och från Nordostafianten och Nordsjön lill Skagertak och
Kattegatt. Betydelsen av dessa havsströmmar i förhållande till direkta utsläpp
från landbaserade källor vid västkusten är oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belastningen av närsalter har ökat mycket kraftigt. För
Östersjön uppskattas ökningen sedan sekelskiftet vara åttafaldig för fosfor
och fyrfaldig för kväve. Utsläppen kommer dels från industrier och kommunala
reningsverk, dels genom avrinning via vattendrag. Genom vattendragen kommer
den dominerande delen av tillförseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Åtgärdsgrupp Väst, en regional samarbetsgrupp med
företrädare från vissa länsstyrelser och naturvärdsverket, har data tagils fram
som belyser åkermarkens betydelse för kvävetransporter via vattendrag för hela
Västerhavets tillrinningsomräde. Uppgifterna redovisas i följande
sammanställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>selektiva åtgärderna
omfattar främst en behovsanpassning av växtnärings- Prop. 1987/88:128
tillförseln och en ökad andel bevuxen åkermark och avses i första hand bli genomförda
i jordbruksinlensiva och kustnära bygder. Därtill redovisas förslag till
generella ätgärder i syfte alt åstadkomma en viss intensitetssänkning i
jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärdsprogrammels
mål är atl uppnå en halvering av kväveullakningen från jordbruket fram till
sekelskiftet. Naturvårdsverkets förslag i aktionsplanen mot havsföroreningar
bedöms kunna leda till en reduktion av kväveullakningen med ca 20%. De förslag
jag presenterar i det följande är dock pä flera punkter mera långtgående. Med
en större andel bevuxen åkermark samt minskad handelsgödselanvändning, i första
hand genom undvikande av överoptimal gödsling, bör en ytterligare minskning av
föroreningsbelastningen med ca 10% kunna uppnås. Det är vidare min bedömning
att flera faktorer på sikt kommer att möjliggöra ytterligare minskningar av kvävdäckaget
så att en halvering skall kunna uppnås fram till sekelskiftet. Jag vill här
särskilt nämna faktorer såsom rådgivning, en fortsatt intensiletssänkning,
teknikutveckling samt förbättrad precision vid fillförsel av växtnäring i
jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med att kunskaperna ökar beträffande föroreningssituafionen och effekterna
av olika omställningsåtgärder, bör programmets utformning kunna förbättras. Det
är därför naturligt att arbetet bedrivs i olika etapper med återkommande
översyner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmets
första etapp avser perioden 1988-1991. Inför den efterföljande treårsperioden
bör en översyn ske med utgångspunkt i den då aktuella föroreningssituafionen
och erfarenheterna av resp. åtgärd. Förbrukningen av handelsgödsel och
bekämpningsmedel bör följas. Vid etappens slut bör handelsgödselanvändningen
ha minskat med 10%. Om så inte har skett kommer regeringen att överväga
ytterligare avgiftshöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Jordbrukets miljöpåverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Jordbrukets andel av närsaltutlakningen till
kustvatten och hav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föroreningssiluationen
i våra kustvatten och hav varierar mellan olika områden. Övergödningsproblemen
är mest akuta i våra kustområden. Åtgärder vid svenska källor har stor
betydelse framför allt för förhållandena i kustnära områden och är därför
mycket angelägna. Det är nödvändigt atl vissa omställnings- och
anpassningsåtgärder sker i jordbruket. Andra sektorer i samhället kommer också
att beröras av olika åtgärder, vilka redovisats i den av regeringen tidigare
beslutade propositionen 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
andel av den totala belastningen av närsalter på omgivande havsområden framgår
av följande sammanställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Län</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andel</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:129.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kväve (%)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fosfor (%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=125 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malmöhus
län</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=125 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads
län</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=125 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hallands
län</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=125 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
och</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=125 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bohus
län</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomsnittligt för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerhavet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>48</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Rapport </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Åtgärdsgrupp Väst, 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att det nu befintliga underlaget har brister står
det klart atl jordbruksmarken svarar för en betydande - och i vissa fall helt
dominerande — del av närsalttiltförseln via vattendragen. Denna tillförsel är
delvis beroende av jordbruksdriften i sig, men består även till en del av den
naturliga ufiakning som sker från all mark oavsett dess utnyttjande. Den totala
kväveullakningen från svensk åkermark har beräknats till ca 50000 ton/år.
Ungefär hälften kommer från åkermark i Götalands södra slättbygd och
mellanbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur stor del av den faktiska kväveullakningen som når fram
till kuster eller andra vattenmagasin beror på transportsträckans längd. Under
yl-transport sker en kväveavgång lill luften - s.k. denitrifikafion - vilken
kan vara avsevärd om sträckan är lång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har redovisat talar för att åtgärder måste
vidtas i jordbruket för att bidra till en minskad föroreningsbelastning i kust-
och havsområden. Det finns även ett allmänt intresse av atl minska utlakningen
fill vattensystemen i inlandet, inte minst i syfte att förbättra dricksvattnets
kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det råder i dag stor enighet om att främst kvävdäckaget
kan minskas med två olika typer av ätgärder, nämligen genom förbättrad
gödselhantering, särskilt vad avser stallgödsel, och genom en ökad andel
bevuxen åkermark under höst och vinter. Vidare anses allmänt att åtgärderna i
första hand bör sättas in i områden som är särskilt känsliga från utlaknings-synpunkt.
Jag redovisar i det följande förslag fill ett åtgärdsprogram, vilket bl. a.
syftar till en avsevärd reduktion av närsaltläckaget i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Jordbrukets roll beträffande nitratförorening av
grundvatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nitratförorening av grundvatten är som jag har antytt i
det föregående ett problem inom jordbruksintensiva områden. Detta gäller
särskilt områden med sandiga, genomsläppliga jordar och områden med stor
djurtäthet där nitralufiakningen från åkermark är stor. I Götaland och Svealand
uppskattas totalt 100000 människor dricka vatten med nitrathalter över hälso-gränsvärdet,
50 mg nitrat per liter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilltagande nitratförorening av många allmänna
vattentäkter har ökat<br>
kommunemas kostnader för vattenförsörjningen. Hittills har nitratproble-<br>
men bemötts med olika tekniska åtgärder som t.ex. att utnyttja djupare,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nitratfattigare
grundvattenmagasin eller att rena vattnet genom jonbytes- Prop. 1987/88:128
teknik. När tekniska åtgärder inte varit möjliga eller olönsamma har nitrat-förorenade
vattentäkter fått tas ur bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att klara den kommunala vattenförsörjningen i mänga jordbruksintensiva
regioner kommer nu tillämpade tekniska ätgärder att vara nödvändiga hjälpmedel
ocksä de närmaste åren. Markutlakning är nämligen en i tiden utdragen process.
Detta gör all ocksä effekter av utlakningsbegrän-sande ätgärder tar tid alt
uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den enskilda vattenförsörjningen ute i jordbrukslandskapet är nitrat-problemen
ofta ännu större genom atl vattentäkterna vanligtvis är grunda, grävda brunnar
omgivna av åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl långsiktigt trygga vattenförsörjningen krävs i ökad utsträckning åtgärder
som nedbringar åkermarkens nitralutlakning. Miljöförbättrande ätgärder i
jordbruket bör därför ha ett med havsföroreningsproblemen jämställt mål,
nämligen atl skydda och avlasta våra grundvattentillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Jordbrukets andel av kvävetillförseln till luften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvävetillförseln
till luften sker i huvudsak genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak. Kväveoxidulsläppen
kommer främst från biltrafik och förbränningsanläggningar. Ammoniakulsläppen
kommer framför allt från stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan enligt den av naturvårdsverket presenterade Aktionsplan 87 mot luftföroreningar
och försurning räkna med att 25-40% av det ammo-niakkväve som deponeras i södra
Sverige härrör från svenska källor. När det gäller nedfallet av oxiderade
kväveföreningar torde, som ett genomsnitt för landet, det svenska bidraget
vara 15-30%. Huvuddelen av depositionen kommer således från utlandet. Åtgärder
för att nedbringa kväveutsläppen i andra länder framstår därför som särskilt
angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
konstateras i aktionsplanen att ammoniakulsläppen svarar för ca en tredjedel av
kväveutsläppen från svenska källor och att jordbruket -främst stallgödseln -
står för ca 80% av dessa utsläpp. Det finns därför anledning att genom
särskilda miljöförbättrande åtgärder minska ammoniakulsläppen från jordbruket.
Ammoniakavgången kan begränsas genom åtgärder i stallarna, vid gödsdlagring och
spridning. Naturvårdsverket utreder för närvarande — i samråd med
lantbruksstyrelsen — hur detta kan ske. Jordbrukstekniska insfitutet har i
uppdrag alt göra en kostnadsanalys för tänkbara åtgärder. På sikt bör en
samordning ske mellan olika åtgärder för att minska jordbrukets bidrag lill
vatten- och luftföroreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäljningen
av kemiska bekämpningsmedel varierar mellan olika år<br>
främst beroende på årsmän, förekomst av skadegörare och växtodlingsför<br>
hållandena i övrigt. Försäljningen i Sverige var under åren 1981 — 1986 ca<br>
4500 ton aktiv substans per år. Av den totala försäljningsvolymen svarade<br>
ogräsbekämpningsmedel för huvuddelen. Den relativt sett höga förbruk<br>
ningen av ogräsmedel sammanhänger delvis med den ökade specialisering-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
i växtodlingen som har skett under de senaste decennierna. Odling av Prop.
1987/88:128 ettåriga grödor, t.ex. stråsäd, gynnar ogräset. Även
odlingstekniken med tidig vårsådd och skördelröskning verkar i samma riktning.
Den ökade gödsling som har skett under samma lidsperiod har emellertid gett
tätare bestånd vilket ökat grödornas konkurrenskraft gentemot ogräset. Som en
följd av delta och den intensiva ogräsbekämpning som har skett har ogräsmängden
samtidigt minskat. Enligl vad jag har erfarit bör det därför på betydande
arealer vara möjligt att tolerera en nägot högre ogräsmängd i fält. Det bör alltsä
vara möjligt alt i motsvarande mån reducera doserna vid ogräsbekämpning, i
vissa fall ner lill hälften av normal dos. Det är enligt min mening angeläget
att denna typ av information snabbi sprids fill lantbrukare och rådgivare. Så
sker också, enligt vad jag har erfarit, genom lantbruksverkets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbrukningen
av svamp- och inseklsmedd i Sverige är relativt liten jämfört med
ogräsbekämpningsmedel. Mycket kan dock ändå göras för att få ner användningen
av dessa medel. Växtförädling och fillgång på lämpliga sorter spelar här en
stor roll. Från miljösynpunkt är det ett viktigt mål för förädlingsarbetet alt
ta fram sorter som har sådana egenskaper att kemikalieanvändningen kan
nedbringas till elt minimum. Det ligger i sakens natur alt denna typ av arbete
är en långsiktig process. Det är därför än mer angeläget att arbetet
intensifieras. Ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska användningen
av insekts- och svampmedel är bl. a. en fortsalt utveckling av prognos- och
varningsverksamheten lill vilken jag återkommer i det följande. Användningen
varierar också mellan landsdelar och är betydligt vanligare i södra och
mellersta Sveriges slättbygder än i övriga delar av Jandet. Del beror bl. a. på
klimatologiska skillnader mellan landsdelar men också på växtodlingens inriktning.
I de södra delarna av landet är andelen slätter- och betesvallar mindre och
andelen potatis och olika spannmälsgrödor större än i övriga delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmeddsanvändningen
har även etl samband med intensiteten i jordbruksdriften. En hög kvävegödslingsnivå
leder nämligen till kraftigare växtbestånd som i sin lur förutsätter ökad
användning av bekämpningsmedel mot olika svampar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
sett är förbrukningen i jordbruket av bekämpningsmedel låg i Sverige.
Resthalter av bekämpningsmedel i svenska jordbruksprodukter ligger normalt
långt under acceptabla gränser. Enligt min mening är del dock angeläget alt
nedbringa resthalterna av bekämpningsmedel i jordbruksprodukter och riskerna
med dessa medel till elt minimum. Bekämpningsmedlens påverkan pä vår miljö med
störningar på såväl flora, fauna som vattendrag är andra problem som jag anser
vara angelägna att komma till rätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporter
om bekämpningsmeddsresler i vattendrag pekar pä förhållanden som inte bör
accepteras även om resthalterna är låga. Kemiska bekämpningsmedel kan även ha
negativa effekter på växtskadegörarnas naturliga fiender och därmed rubba
ekosystemets försvarsmekanismer. Den vilda florans och faunans betydelse för
kulturlandskapet är självklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>3.5
Odlingslandskapet</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruket
bidrar fill att forma det svenska kulturlandskapet. Det öppna, varierade
odlingslandskapet utgör en väsentlig del av del svenska kulturarvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
efterkrigstiden har stora förändringar skett i odlingslandskapet. Denna
förändring har inneburit bl. a. sammanläggningar av mindre jordbruk,
nedläggning, minskning av betesmarksarealer, främst naturliga belen, minskning
av antalet nötkreatur, borttagande av odlingshinder, invall-ning och utdikning.
I samband med nedläggningen av jordbruk har stora arealer åkermark kommit att
planteras med skog eller vuxit igen på naturlig väg. Från jordbrukets synpunkt
har strukturrationaliseringen varit ett led i den förda jordbrukspolitiken, som
i hög grad gått ut på alt gynna stordrift och hög produktivitet. Från
naturvärds- och kulturmiljösynpunkt utgör den beskrivna förändringen etl
problem genom atl vissa biotoper, växt-och djurarter samt kulturmiljöer hotas.
Landsbygden riskerar därigenom att utarmas på väsentliga kvaliteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande riktlinjer för livsmcddspoliliken skall jordbruket ta hänsyn lill
kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad
hushållning med våra naturtesurser. Ett hänsynstagande fill miljöns natur- och
kulturvärden måste alllid ingå som elt led i all markanvändning i samhället.
Ett sådant hänsynstagande finns för jordbrukets del föreskrivet i lagen om
skötsel av jordbruksmark. Det är angeläget att sådan hänsyn i ökad utsträckning
tas vid de fortsatta förändringar i odlingslandskapet som utvecklingen för hied
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i del följande med förslag om åtgärder.som syftar till atl skydda
del traditionella odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Gällande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som har belydelse för miljöhänsynen inom jordbruket finns framför allt i
följande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan verksamhet på en faslighet som kan orsaka förorening av mark, vattendrag,
sjö eller annat vallenområde eller av grundvatten eller störning för
omgivningen genom luftförorening är enligl definitionen i 1 § miljöskyddslagen
(1969:}%!), ML, miljöfariig verksamhet. Den som utövar eller ämnar utöva
miljöfarlig verksamhet skall enligt 5 § ML vidta de skyddsåtgärder, tåla den
begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen
kan fordras för alt förebygga eller avhjälpa olägenhet. Omfattningen av
åliggandena bedöms med utgångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid
verksamhet av del slag som är i fråga och med beaktande av såväl allmänna som
enskilda intressen. Vid avvägningen mdlan olika intressen skall å ena sidan
särskild hänsyn tas lill beskaffenheten av det område som kan bli utsatt för
störning och betydelsen av de verkningar som störningen får. Å andra sidan
skall särskilt beaktas nyttan av verksamheten samt kostnaden för skyddsåtgärder
och den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmått som kommer i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
slöd av ML kan regeringen meddela föreskrifter om förhandspröv-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning av miljöfariig
verksamhet. Sådan förprövningsskyldighet gäller för Prop. 1987/88:128 närvarande
för ladugårdar, stall eller annan anläggning för djur med utrymme för flera än
100 djurenheter. Med en djurenhet avses t. ex. ell fullvuxet nötkreatur, 10
slaktsvin eller 100 Qäderfän. I etl tillståndsbeslut med anledning av en
förprövning skall de villkor som skall gälla för verksamheten anges. Sådana
villkor kan bl. a. avse gödselhanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om förprövningsskyldighet inte har föreskrivits kan en sådan ske pä frivillig
väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
verksamheten inte tillståndsprövals kan en tillsynsmyndighet meddela de
förelägganden om försikfighetsmått och förbud som behövs för att lagens
bestämmelser skall efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generella
föreskrifter om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet kan inte
föreskrivas med slöd av ML annat än undantagsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
intresse i det här sammanhanget är främst 8a§ ML. Om det från allmän synpunkt
är särskilt angeläget att skydda ett vattendrag, en sjö eller etl annat
vattenområde mot förorening, fär regeringen, med stöd av 8a§, förklara
vattenområdet och angränsande marker som etl särskilt förore-ningskänsligt
område. För ett sådant område skall regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, länsstyrelsen ge närmare föreskrifter om skyddsåtgärder,
begränsningar och försiktighetsmått i övrigt för verksamheter inom området.
Sådana föreskrifter innebär enligt bestämmelserna i paragrafen ingen ändring i
tidigare meddelade tillständsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har bemyndigandet utnyttjats beträffande Ringsjön i Skåne och beträffande
Laholmsbukten. De föreskrifter som därefter har meddelats för dessa områden
innehåller bl. a. bestämmelser om gödselhantering, lagring av gödsel och
djurhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet föreslås en utvidgning av
tillämpningsområdet för 8a§ så all möjligheter ges att meddela föreskrifter
inte bara för att skydda känsliga vattenområden utan också för alt skydda
områden som är särskilt belastade av luftföroreningar eller annan miljöfarlig
verksamhet. Den föreslagna utvidgningen torde dock knappast få någon större
betydelse såvitt avser jordbruksförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
över ML åvilar naturvårdsverket och länsstyrelserna. Naturvårdsverket har den
centrala tillsynen och länsstyrelsen den fortlöpande tillsynen inom länet.
Efter åtagande av en kommun får länsstyrelsen överiåta tillsynen ål miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Sädan överlåtelse har skett i ett fyrtiotal kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nyssnämnda proposition föreslås vissa ändringar också vad gäller tillsynen.
Förslagen innebär den ändringen att tillsynen över icke tillståndspliktig
verksamhet lokalt utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vattenlagen (1983:291) finns vissa bestämmelser om skydd för vatten<br>
försörjningen. Till skydd för sådana yl- eller grundvatlentillgångar som<br>
utnyttjas för eller kan antas komma all utnyttjas för vattentäkt finns en<br>
aktsamhelsregd i 19 kap. 1 §. Alla som vill bedriva sädan verksamhet eller<br>
utföra sådana åtgärder bl. a. på land, vilka kan skada vattentillgången, är<br>
skyldiga att vidta de anordningar, tåla de begränsningar av verksamheten<br>
och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förebygga eller avhjälpa
skadan. Som exempel på åtgärder som omfattas Prop. 1987/88:128 av aktsamhetsregeln
kan nämnas bl. a. utspridande av gödsel eller bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skydd för en vattentillgång kan länsstyrelsen besluta om etl behövligt
skyddsområde. Länsstyrelsen kan föreskriva de inskränkningar i rätten att
förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose ändamålet
med skyddsområdet. Försvåras pågående markanvändning avsevärt eller tas annans
mark i anspråk får föreskrifter meddelas endast efter särskild framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hälsoskyddslagen
(1982:1080) innehåller bestämmelser om ätgärder för att hindra uppkomsten av
sanitära olägenheter och för att undanröja sädana olägenheter. Med stöd av
hälsoskyddslagen har kommunerna i 11 § första stycket 2 hälsoskyddsförordningen
(1983:616) bl. a. bemyndigats att meddela föreskrifter om spridande av naturlig
gödsel inom område med detaljplan eller intill sådant område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i övrigt kan en kommun genom miljö- och,hälsoskyddsnämnden, i den män det
behövs, meddela förelägganden och förbud för att hindra uppkomsten av sanitär
olägenhet eller för alt undanröja sådan olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdslagen
(1964:822) innehåller bestämmelser om skydd för naturmiljön som på olika sätt
kan få belydelse för jordbruket. Så gäller t. ex. att länsstyrelsen med stöd av
7§ kan förklara etl område som naturteservat. Det kan ske om området särskilt
behöver skyddas eller vårdas på grund av sin betydelse för kännedomen om
landets natur, sin skönhet eller märkliga beskaffenhet eller därför all det är
av väsentlig betydelse för friluftslivet. I beslut om naturreservat får
föreskrivas de inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter som är
nödvändiga för att trygga ändamålet med reservatet. Sådana föreskrifter kan
avse bl. a. uppodling, dikning, plantering och användning av bekämpningsmedel.
Med stöd av 19 § kan område, inom vilket särskilda ätgärder behövs för att
skydda eller vårda naturmiljön men som inte lämpligen bör avsättas till
naturreservat av länsstyrelsen förklaras som naturvårdsomräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om användningen av jordbruksmark finns också i lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark. Lagens huvudsakliga syfte är att reglera när jordbruksmark får
tas ur jordbruksproduktion. Med jordbruksmark avses åkermark och kultiverad
betesmark. Därutöver innehåller emellertid lagen också bestämmelser som innebär
alt naturvårdens intressen skall beaktas vid skötsel av jordbruksmark och vid annan
markanvändning i jordbruket. Med slöd av lagen har regeringen i förordningen
(1979:426) om skötsel av jordbruksmark bemyndigat lantbruksstyrdsen att efter samräd
med bl. a. naturvårdsverket meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas
till dessa intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda bestämmelser om miljöskydd finns däremot inte i lagen. Inte heller
innehåller lagen några bémyndiganden i det hänseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
över efterlevnaden av skölsellagen utövas av lantbruksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
livsmedelslagen (1971:511) år syftet med livsmedelskontrollen alt<br>
skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt<br>
otjänliga livsmedel. Vidare skall oredlighet i handeln med livsmedel mot-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
främmande ämnen förorenar ofta våra livsmedel, bl. a. genom sin Prop.
1987/88:128 förekomst i luft och vatten. Bekämpningsmedel kan t. ex. via luft
och jord tas upp av växande sädesslag och hamna i vårt bröd eller via vatten
byggas in i alger för att sedan anrikas i näringskedjor och slutligen förorena matfiskar.
Livsmedelsverket, som har del centrala ansvaret för livsmedelskontrollen, har
bestämt en övre gräns för hur myckel bekämpningsmeddsresler som får finnas i
olika livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har ansvaret för livsmedelskontrollen inom länet. Miljö-och hälsoskyddsnämnden
har den omedelbara tillsynen inom varje kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör nämnas lagen (1985:426) om kemiska produkter. Lagen syftar lill att
förebygga att skador på människors hälsa eller i miljön förorsakas av kemiska
ämnens inneboende egenskaper. Lagen är tillämplig på hanteringen av kemiska
ämnen och beredningar (kemiska produkter). Med hantering avses bl. a.
användning. Enligt 5 § skall den som hanterar en kemisk produkt vidta de
åtgärder och iaktta de försikfighetsmått i övrigt som behövs för atl motverka
de angivna skadorna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela särskilda föreskrifter om försiktighetsmått. Med stöd av detta
bemyndigande har bl. a. föreskrifter meddelats om spridning av
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionalt
och lokalt utövas tillsynen, såvitt avser hanteringen av kemiska produkter
inom jordbruket, i princip av länsstyrelsen resp. miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Minskning av växtnäringsläckaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder enighet om alt jordbrukets negativa miljöpåverkan måste begränsas vid
utformningen av den framtida produktionsinriktningen. Föroreningssituafionen i
t.ex. kust- och havsområdena runt Sverige är så allvarlig alt omfattande
åtgärder är nödvändiga redan nu. Kunskaperna är också tillräckliga för att
identifiera vissa åtgärder som är verkningsfulla och genomförbara från praktisk
och ekonomisk synpunkt. Detta gäller såväl jordbruket som andra sektorer i vårt
samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de tidigare nämnda utredningarna, dvs. aktionsplanerna och den s. k. intensitetsulredningen,
har elt antal förslag lämnats i syfte atl minska jordbrukets miljöpåverkan. Det
kan konstateras att jordbruket i vissa avseenden har påtagligt negativa
effekter på miljön och att dessa effekter har samband med produktionens
struktur och intensitet. Några särskilt angelägna områden är minskning av växtnäringsläckaget
och användningen av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu alt redovisa förslag som syftar lill en bättre hantering av<br>
stall- och handelsgödsel samt till att hålla en större andel av åkermarken<br>
bevuxen under höst och vinter. Vidare lämnar jag i det följande bl. a. en<br>
redogörelse för det pågående programmet för halvering av bekämpnings<br>
medelsanvändningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.1 Djurtäthet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver skall ges
bemyndigande alt utfärda generella föreskrifter för djurtätheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Utgångspunkten för föreskrifterna bör vara förslaget i
aktionsplanen mot havsföroreningar. En viss områdesvis differentiering av
föreskrifterna är befogad. Spridningskon-trakl skall godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna
skall omfatta samtliga företag med flera än 10 djurenheter i hela landet.
Kraven skall vara uppfyllda senast den 1 januari 1995.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag och ställningstagande.
Utredningen föreslår dock inte alt föreskrifterna bör omfatta hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser att animalie-produktion generellt bör
vara arealbunden vid nyetablering. Kraven föreslås dock vara mindre
restriktiva än enligt aktionsplanens förslag. För övriga företag förordas en
individuell prövning i relation lill växtodling och gödselbehov. Etablerade
företag med fler än tio djurenheter och med överskott av stallgödsel bör ha
avsättningen tryggad genom långsikfiga avtal. Lantbruksstyrelsen stöder i
princip förslaget i aktionsplanen, men anser att spridningskontrakt bör godtas.
Viss andel av betesarealen bör även inräknas i arealunderlaget. Även andra sätt
att omhänderta stallgödsel bör beaktas. Etl flertal lantbruksnämnder anser att
kraven bör utformas efter regionala förhållanden och anser att
spridningskontrakt bör accepteras. Vissa hävdar att den föreslagna gränsen för
djurtätheten är alltför restrikfiv. Sveriges lantbruksuniversitet förordar
individuellt eller regionalt anpassade krav med hänsyn till bl. a.
driftsinriktning, areal och jordart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag och ställningstagande: Stallgödselhanteringen har tidigare
ofta främst betraktats som elt "kvittblivningsproblem". I dag är kunskaperna
betydligt bättre beträffande den faktiska hanteringen och dess negafiva
effekter från miljösynpunkt. Det råder enighet om att stall-gödsdhanleringen
utgör ett av jordbrukets främsta miljöproblem. Min uppfattning är att
jordbrukarna själva delar denna syn, samtidigt som man alltmer ser stallgödseln
som en resurs. Jag anser att de åtgärder som är praktiskt genomförbara bör
vidtas redan nu för att stallgödseln sä snart som möjligt tas till vara på elt
sätt som minskar belastningen på miljön. Jordbruket är en näring med lång planeringshorisont.
Det är därför viktigt alt de långsiktiga målen klargörs på ett tidigt stadium
och att jordbruket ges rimlig lid för den anpassning som är nödvändig från
miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter jag här har framfört berör i hög grad frågan om djurtätheten. I
såväl aktionsplanen som intensitetsutredningen förordas att anima-lieproduktionen
bör vara arealbunden. Jag delar i princip denna uppfattning och anser således atl
antalet djur bör vara relaterat till den areal som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns tillgänglig för
spridning av gödseln. Stallgödseln är som förut nämnts Prop. 1987/88:128 en
viktig resurs som bör utnyttjas med varsamhet för atl sä långt möjligt minimera
utlakningsproblemen. Detta kan ske med en bättre och mer välavvägd hantering
och genom att antalet djur anpassas till spridningsarealen. Grödornas
fosforbehov bör i princip inte överskridas vid stallgödselhanteringen.
Huvudsyftet med en arealanpassad animalieproduktion är att minska den
överoptimala kvävetillförsel som förekommer på stallgödslade arealer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
föreskrifter om djurhållningen i jordbruket bör mot denna bakgrund kunna
utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anpassningen
av djurhållningen lill arealunderlaget borde, idealt sett, ske med utgångspunkt
i produktionsförhållandena hos det enskilda förelaget. Växtnäringsbehovet och utlakningen
styrs av många olika faktorer, varav några av de viktigaste är klimat, jordart,
växtodlingens inriktning och gödsling. Jag anser att det vid utformningen av
föreskrifter bör tas rimlig hänsyn till dessa faktorer och alt en viss
områdesvis differentiering följaktligen är befogad. Utgångspunkten bör dock
vara atl grödornas fosforbehov inte överskrids vid tillförseln av stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
prövning av djurtätheten för varje jordbruksföretag anscrjag av flera skäl inte
vara lämplig. Dels skulle en sådan ordning skapa stora administrativa problem,
dels skulle djurhållningen med dess behov av långsiktig planering bli avhängig
växtodlingsinriktningen, som mycket väl kan ändras redan i ett kortare
tidsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund förordar jag att generella föreskrifter bör utfärdas för
djurtätheten. Utgångspunkten bör vara de gränser som föreslagits i
aktionsplanen mot havsföroreningar. Där föreslås att antalet djurenheter skall
begränsas till en djurenhet per hektar när det gäller svin och höns och en och
en halv djurenhet när det gäller nötkreatur. Föreskrifterna bör omfatta företag
med flera än tio djurenheter i hela landet. Kraven bör vara uppfyllda senast
den I januari år 1995. Lantbruksstyrelsen bör ges i uppdrag att utfärda
föreskrifterna efter samråd med naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformningen av föreskrifterna bör hänsyn tas fill möjlighetema för den
enskilde jordbrukaren att trygga en tillräcklig spridningsareal genom avtal med
andra markägare, s.k. spridningskontrakt. I samband med ny-eller fillbyggnad av
djurslallar är det av särskild vikt alt tillgång på spridningsareal kan
tryggas genom avtal. I vissa områden, t.ex. i särskilt djurtäta områden, kan
särskilda anläggningar för torkning eller annan förädling av stallgödsel utgöra
intressanta alternafiv. Det finns redan exempel på anläggningar av detta slag.
Sädan alternativ användning bör kunna likställas med spridningskontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lantbruksstyrelsens bedömning berörs ca 9000 jordbruksföretag<br>
av förslaget om en övre gräns för djurtätheten. Som jag nyss framhållit bör<br>
stallgödselspridning kunna ske även på mark som brukas av annan, förut<br>
satt att denna rätt styrks i avtal. Detta innebär att flertalet berörda företag<br>
bör kunna finna tillräckligt arealunderlag för att hålla tillförseln av
stallgöd<br>
sel inom den föreslagna gränsen. Totalt sett råder det — med några enstaka<br>
undantag - inte någon brist på spridningsareal i kommunerna. Undanta<br>
gen utgörs av några kommuner i södra Sverige, främst Blekinge och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Halland. Antalet företag
som inte heller med spridningskontrakt inom kommunen kan förväntas klara
gränsen har av lantbruksstyrelsen uppskattats till maximalt I 000. Som ett
alternativ till minskad djurhållning kan för dessa längre transport eller
förädling av stallgödsel bli aktuell. Incitamenten för detta blir beroende av
flera faktorer, bl. a. det ekonomiska värdet av stallgödselns
växtnäringsinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt aktionsplanen mot
havsföroreningar beräknas avlastningseffekten av en minskad djurtäthet i
kombination med planerad gödsling uppgå lill ca 2000 ton kväve/år för Götaland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För vissa företag kan en
anpassning genom neddragning av djurantalet bli aktuell, vilket skulle leda fill
inläktsföriuster. Storleken av dessa förlus-ler och förmågan att klara dem blir
beroende av det enskilda företagets situation.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.2
Spridningstidpunkt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver skall ges bemyndigande
alt utfärda generella föreskrifter angående begränsning av tiden för spridning
av stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte atl minska utlakningen
av närsalter. Föreskrifterna bör även syfta till att minska ammoniakavgången till
luften i samband med spridning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Förslagen i aktionsplanen mot havsföroreningar överensstämmer i
huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Aktionsplanens förslag tillstyrks i stort, dock ofta med tillägget att
föreskrifterna bör anpassas efter förhållanden på regional nivå. Lantbruksstyrdsen
anser att restriktionerna för stallgödselspridning under hösten bör begränsas till
Blekinge, Skåne och Halland samt kustområdena från Bohuslän t.o.m. Stockholms
skärgård, Öland och Gofiand inräknade. Denna avgränsning skulle skapa viss paralldlilet
med de krav på kvävereduktion som ställs beträffande reningsverken.
Lantbruksnämnden i Malmöhus län anser däremot att höslspridning bör tillåtas
på lerjordar, eftersom vårspridning inte är möjlig. Liknande synpunkter framförs
från lantbruksnämnden i Kristianstads län, som dessutom förordar dispensmöjlighet
för vårspridning under år med tidigt vårbruk. LRF ansluter sig i stort till
principen om att spridning bör ske så att uUakningsrisken minimeras, men
avstyrker generella föreskrifter om spridningsförbud, under bestämda perioder.
Sveriges lantbruksuniversitet anser atl mängden spridd stallgödsel per arealenhel
har större betydelse än spridningstidpunkten. En styrning av spridningen till
våren anses innebära risk för atl stora mängder gödsel sprids på alltför små
arealer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Tidig höstspridning av stallgödsel innebär stor risk för nitralutlakning.
Risken blir dock mindre om spridningen åtföljs av höstsådd gröda. Sen
höstspridning minskar utlakningsrisken något pä grund av att den biologiska
aktiviteten avtar vid lägre temperatur. Sprid-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av stallgödsel vinterlid - då nedbrukning normall inte kan ske - Prop.
1987/88:128 innebär främst risk för förorening av ytvatten genom ytavrinning
till följd av nederbörd och snösmältning. Med stor ytavrinning ökar särskilt
fosforförlusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
anpassning av spridningslidpunkten för stallgödsel är viktig för atl begränsa utlakningen
av växtnäringsämnen från åkermarken. Jag anser att höstspridning på obevuxen
mark därför bör begränsas i största möjliga utsträckning. Spridning bör dock
tillåtas i växande gröda eller före sådd av höstgröda. Del kan vara befogat atl
tillåta spridning på vintern, under förutsättning att nedbrukning sker samma
dag. En viss regional anpassning av föreskrifterna bör ske med hänsyn lill
klimat och produktionsförhållanden i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
aktionsplanen föreslås ett generellt spridningsförbud i hela landet under
perioden den I december-den 28 februari om inte nedbrukning kan ske samma dag.
Jag stödjer utredningens förslag på denna punkt. Därutöver föresläs för södra
Sverige alt spridning endast skall få ske i växande gröda eller före höstsådd
under perioden den I augusti-den 30 november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att föreskrifterna rörande höstspridning främst bör omfatta Blekinge,
Skåne och Halland samt kustområdena från Bohuslän t. o. m. Stockholms skärgärd,
Öland och Gotland inräknade. De bör dock på sikt kunna utvidgas till alt gälla
särskilt känsliga områden även i övriga delar av landet. Lantbruksstyrelsen bör
få i uppdrag att i samråd med naturvärdsverket utreda i vilka övriga
föroreningskänsliga områden motsvarande restriktioner bör aktualiseras.
Reglerna rörande vinterspridning bör träda i kraft år 1989. Restriktioner för höslspridning
bör träda i kraft först när förelagens lagringskapacitet är utbyggd, dock
senast den 1 januari 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Restriktioner
för höst- och vinterspridning medför för många företag ett behov av ökad
lagringskapacitet för stallgödsel. Utbyggnadstakten för gödselvårdsanläggningar
kommer därför atl styra den tidpunkt när restriktionerna kan träda i kraft.
Jag föreslår en omställningsperiod fram till år 1995 för utbyggnad av
lagringskapaciteten. Jag återkommer lill denna fråga i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
aktionsplanen mot havsföroreningar utgör restriktioner beträffande
spridningstidpunkt för stallgödsel den viktigaste enskilda åtgärden för atl
minska utlakningen av kväve från åkermarken. Effekten beräknas bli en minskning
motsvarande ca 5400 ton per år, dvs. mer än hälften av den sammantagna effekten
för samtliga föreslagna åtgärder i aktionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga av intresse i sammanhanget är problemet med ammo-niakavgång från
stallgödsel till luften. Där anges att en betydande del av ammoniakförlusterna
sker i samband med spridning av stallgödsel. Jag anser att föreskrifterna bör
utvidgas med regler om nedbrukning av stallgödseln för atl minska ammoniakavgången
till luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag också beröra frägan om hantering av slam<br>
från avloppsreningsverk för jordbruksändamål. De allmänna avloppsre<br>
ningsverken producerar årligen sammanlagt ca 200000 lon slam, räknat<br>
som torrsubstans. Förutom alt det kan användas som gödselmedel i jord<br>
bruket kan det även läggas i upplag eller användas vid anläggning av park-<br>
och grönytor. För alt förlusterna av växtnäring frän jordbruket till omgiv-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
skall kunna minimeras krävs att kretsloppen i naturen för dessa ämnen sluts i
största möjliga utsträckning. Slammet med sitt växtnäringsinnehåll måste
alltså enligt min mening betraktas som en resurs och återföras lill åkermarken
med iakttagande av samma noggrannhet och försiktighet som gäller för spridning
av stallgödsel. Beroende på slammets innehåll av bl. a. metallsaller och olika
organiska föreningar kan dock användningen av slammet för jordbruksändamål i
dagsläget vara förknippad med vissa risker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är det
ytterst angeläget att del slam som sprids på åkermark inte innehåller metaller
eller andra ämnen och föreningar som kan misstänkas påverka åkermarkens
långsiktiga produktionsförmåga eller livsmedlens kvalitet i negafiv riktning. Slammet
bör därför vara innehålls-deklarerat på ett tillfredsställande sätt. Statens
naturvårdsverk har under år 1987 beslutat om nya allmänna råd för hantering av
slam från avloppsreningsverk. I råden presenteras riktvärden och gränsvärden
för metaller i slam för jordbruksanvändning. Enligl vad jag har erfarit kommer
chefen för miljö- och energidepartementet att begära en utredning av statens naturvårdsverk
om behov av att komplettera de allmänna råden, framför allt vad gäller slammets
innehåll av organiska föreningar. 1 avvaktan på denna komplettering av de
allmänna råden bör spridning av slam på åkermark följas med uppmärksamhet av
berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En anledning till alt slammet
i vissa fall innehåller för höga halter av metaller och organiska föreningar
för att vara tjänligt som gödselmedel är att tätorternas hushållsavlopp blandas
med industriavlopp. Jag vill också, liksom chefen för miljö- och
energidepartementet, i detta sammanhang påminna om kommunernas möjlighet att, i
egenskap av huvudmän, ställa krav på anslutna industrier och därigenom begränsa
tillförseln av sådant avloppsvatten som påverkar reningsverkens drift och slammets
sammansättning i negativ riktning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.3
Lagringskapacitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver bemyndigas att
utfärda generella föreskrifter för lagring av stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
skall lämnas till utbyggnad av lagringskapaciteten för stallgödsel. Bidraget
skall uppgå till 20% av investeringen, dock maximalt 25000 kr., under perioden
1988/89-1990/91 i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt
kustområdena från Bohuslän t. o. m. Stockholms skärgård, inbegripet Öland och Gofiand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Lagringskapaciteten skall vara utbyggd i enlighet med
föreskrifterna senast den 1 januari 1995 hos företag med flera än 10
djurenheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Överensstämmer i stort med mitt förslag. I ak-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tionsplanen
föreslås dock att de generella föreskrifterna skall omfatta Prop.
1987/88:128 Götaland och Svealands slättbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
LRF anser att lagringskapaciteten får bedömas individuellt med utgångspunkt i
stallperiodens längd, jordart, växlodlingsin-riktning och spridningstider.
Lantbruksstyrelsen tillstyrker förslaget i princip, men vill begränsa
omfattningen fill de fyra sydligaste länen samt kustområdena med undantag för
norrlandskusten. Bidrag om 25% av investeringskostnaden föreslås under de fem
första åren i syfte alt påskynda en utbyggnad. Flertalet lantbruksnämnder
anser alt bidrag är nödvändiga eller önskvärda. Viss regional differentiering
av reglerna föreslås. Sveriges lantbruksuniversitet anser alt företag med
mindre än 20 djurenheter bör undantas från kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag och ställningstagande: Jag har i del föregående redogjort för
mitt förslag angående begränsningen av fiden för stallgödselspridning.
Övergång lill i huvudsak vårspridning anses vara en av de mest verkningsfulla
åtgärderna för att minska växtnäringsläckaget. Restriktioner beträffande spridningstidpunkten
medför behov av utökad lagringskapacitet för stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
aktionsplanen mot havsföroreningar anges att lagringsutrymmet bör motsvara 8-10
månaders gödselproduktion, varav den lägre gränsen avser grovfoderbaserad
nötkreaturshållning. Härigenom ges företagen möjlighet alt välja en frän
miljösynpunkt bästa tid för spridning. Min bedömning är att den angivna
lagringskapaciteten är rimlig, särskilt i områden som är särskilt känsliga frän
utlakningssynpunkt. Krav med denna innebörd bör ställas i föreskrifter för
jordbruket i Blekinge, Skåne och Halland samt i kustområdena från Bohuslän t.o.m.
Stockholms skärgård, inbegripet Öland och Gotland hos företag med flera än 10
djurenheter. Prioriteringen av de nämnda områdena innebär även att jämförbarhet
skapas mellan jordbruket och de kommunala avloppsreningsverken som föroreningskällor.
I övriga delar av landet bör de skärpta kraven endast gälla förelag med fler än
100 djurenheter. Kraven bör vara uppfyllda före år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
angivna riktvärdena har i praktiken redan tillämpats vid tillständs-prövning i
södra Sverige. Nu gällande generella riktlinjer anger en lagringskapacitet
motsvarande sex månaders stallgödselproduktion. Någon fullständig kartläggning
av dagens gödselvårdsanläggningar finns inte. Del är dock känt att en del
jordbruksförelag ännu inte uppfyller riktlinjerna trots alt dessa gällt i över
15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lantbruksstyrelsens beräkningar medför det ovan redovisade förslaget om
utbyggd lagringskapacitet elt totalt investeringsbehov på drygt 1 miljard kr. i
det område som avses. Beräkningarna avser utbyggnad från sex månaders
lagringskapacitet för den genomsnittliga besättningsstorleken inom resp.
djurslag. Den årliga nettokostnaden, dvs. efter justering för den intäkt som
uppkommer på grund av förbättrat slallgödselutnytljande, kan uppskattas lill ca
150 milj. kr. (ca 17000 företag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsbehovet
för del enskilda företaget varierar normalt i in<br>
tervallet 30000 kr. och 120000 kr. För flertalet företag kan investeringen<br>
beräknas uppgå till ca 50000-70000 kr., vilket ger en årlig nettokostnad på<br>
ca 6000-9000 kr. I praktiken kan dock de ekonomiska konsekvenserna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>variera avsevärt mellan
enskilda förelag beroende bl. a. på besättningsstorlek och på de tekniska
förutsättningarna för utbyggnad av lagringskapaciteten. Variationer i t. ex.
likviditeten medför ocksä atl företagen har olika förutsättningar att klara
investeringarna. Förslaget om en omställningsperiod fram lill år 1995 syftar
till atl underlätta jordbruksföretagens ekonomiska planering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnaden av
lagringskapaciteten för stallgödsel är en av de viktigaste åtgärderna för att
åstadkomma miljöförbättringar i jordbruket. Jag föreslår därför att ett bidrag
om 20% av investeringen, dock maximalt 25000 kr., skall lämnas till utbyggnad
av lagringskapaciteten. Bidraget syftar till att påskynda anpassningsålgärderna
och därmed lill alt snarast möjligt bidra till en minskad föroreningsbelastning.
Bidragen bör utgå under perioden 1988/89-1990/91 i de områden som omfattas av
föreskrifterna. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att administrera bidragen
och att närmare utforma de regler som bör gälla härför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt aktionsplanen mot
havsföroreningar beräknas värspridning av all stallgödsel leda lill en
minskning av kväveullakningen med drygt 5000 ton per år. Med den nu föreslagna
geografiska omfattningen av åtgärden kan effekten antas bli något lägre. På
längre sikt bör strävan vara att inkludera ytterligare områden, i första hand
sådana som är särskilt känsliga från utlakningssynpunkt, vilket kommer atl leda
till ytterligare avlastningsef: fekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar kostnaderna för det nu föreslagna bidragssystemet till ca 200 milj.
kr. under perioden 1988/89-1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i del följande till anslagsfrågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.4
Växtodlings- och gödslingsplanering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Del är angeläget med en utökad växtodlings-och
gödslingsplanering hos de enskilda jordbruksföretagen. En be-hovsanpassad
tillförsel av växtnäring bör i första hand åstadkommas med hjälp av rådgivning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag: I
aktionsplanen mot havsföroreningar föresläs en utökad växtodlings- och gödslingsplanering.
Intensitetsutredningen föreslår att särskilda resurser ställs lill
lantbruksstyrelsens förfogande för försöks- och utvecklingsprojekt inom växtnäringsområdel
som ytterligare underbyggnad för rådgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser anser att rådgivning lill stöd för utökad
växtodlings- och gödslingsplanering är motiverad. Planering av detta slag med
utgångspunkt i den enskilda gårdens förutsättningar möjliggör en bättre behovsanpassad
gödsling. Lantbruksstyrelsen anser sig med de föreslagna resurserna kunna nå
den ambifionsnivå som anges i aktionsplanen mot havsföroreningar.
Riksrevisionsverket anser dock att ökad miljöinriktad rådgivning bör kunna
finansieras genom omfördelning av befintliga resurser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Det är angeläget alt åstadkomma en behovsanpassad tillförsel
av växtnäring i jordbruket, särskilt vid företag med animalieproduktion eller
vid användning av rötslam. En behovsanpassad gödsling förutsätter att givorna
beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid det enskilda företaget, vilkel i
sin tur medför att rådgivningen måste ske individuellt. I min anmälan till
årets budgetproposition harjag i enlighet med akfionsplanens förslag och lanlbruksstyrdsens
anslagsframställning föreslagit att ytterligare 5,3 milj. kr. anvisas som
ökade resurser till miljöinriktad rådgivning, m. m. Med den i aktionsplanen
föreslagna inriktningen beräknas individuell rådgivning kunna lämnas inom en 4-årsperiod
till samtliga företag med fler än 25 djurenheter samt merparten av de företag
som tar emot rölslam, totalt ca 20000 företag. Jag anser att en behovsanpassad
tillförsel av växtnäring i första hand bör åstadkommas med hjälp av rådgivning.
Denna form av anpassning ligger dessutom i jordbrukarens eget intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen bör grundas
pä kartering av markens växtnäringsinnehåll. Tillgängliga uppgifter beträffande
markkarteringens omfattning visar aft stora åkerarealer ännu inte har
undersökts med avseende på fosfor- och kaliuminnehåll samt pH-värde. Frän
principiell synpunkt anser jag att varje jordbruksföretag borde utföra markkartering
för atl bättre kunna bedöma grödornas yäxtnäringsbehov. Detta är inte bara angeläget
från miljösynpunkt utan bör även vara en företagsekonomiskt lönsam åtgärd.
Redan i dag finns metoder för atl analysera såväl markens som stallgödselns
kväveinnehåll, vilket ytterligare ökar möjligheterna för den enskilde jordbrukaren
att åstadkomma en behovsanpassad gödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kombination med en anpassning av djurtätheten förväntas åtgärderna rörande markkartering
saml växtodlings- och gödslingsplanering leda till en minskning av kvävdäckaget
med minst 2 000 ton per år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.5
Spridningsteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Lantbruksstyrdsen bör ges i uppdrag att — i samråd med
naturvårdsverket — utreda vilka krav som bör ställas på gödselspridare. Vidare
bör förslag lämnas till när och hur typgodkännande kan införas. Uppdraget bör
omfatta såväl stallgödsel som handelsgödsel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag:
Överensstämmer med mitt ställningstagande. I utredningarna sägs också att
utveckling av ny teknik är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser stöder förslaget. I flera fall påpekas behovet av
utvecklingsarbete, särskilt för stallgödsdspridare. Sveriges
lantbruksuniversitet förordar kravspecifikationer i stället för typgodkännande,
eftersom det annars finns risk för att utvecklingen läses vid minimivärden.
Leverantörsföreningen för lantbruksmaskiner anser atl förbättrad precision i
gödselspridningen kombinerad med kunskaper om fal-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tens näringstillstånd (markkartering)
snabbi kan minska utlakningsriskerna med måttliga ekonomiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Dagens spridare, särskilt för stallgödsel, möjliggör inte
en tillräckligt jämn och mängdanpassad spridning. En förbättrad precision är
angelägen och skulle få positiva effekter såväl från miljö- som från
företagsekonomisk synpunkt. Ny teknik behöver utvecklas för . spridning, men
också för andra moment i hanteringen av stallgödsel Jag kommer i del följande
föreslå ökat stöd till försök och utveckling på delta område. I takt med
förbättringar av delta slag blir det allt mer angelägel för jordbruksföretagen
att också kunna analysera stallgödselns växtnäringsinnehåll. Jag vill särskilt
framhålla att det framstår som ytterst viktigt att se över hela
hanteringskedjan för ett bättre utnyttjande av tillgänglig växtnäring. Med
tidigare nämnda ätgärder som markkartering och utökad växtodlings- och
gödslingsplanering i kombination med bättre spridningsprecision ges bättre
förutsättningar för detta. Spridningstekniken framstår som en svag länk i hanleringskedjan.
Det är därför viktigt att ställa ökade krav pä såväl stallgödsel- som handdsgödsdspridare.
Jag återkommer senare till denna fräga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.6
Minskad användning av handelsgödselmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Miljöavgiften på gödselmedel höjs med 30 öre per kg kväve och 60 öre
per kg fosfor fr. o. m. den 1 juli 1988 dvs. en fördubbling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Av hänsyn till miljön bör användningen av handelsgödselkväve
minska ytterligare. Målet bör vara en minskning av kväveförbrukningen med 20%
till sekelskiftet. Del är även angeläget att stallgödseln värderas högre.
Förbrukningen av handelsgödselkväve bör följas kontinuerligt. Om utvecklingen
tyder på att målet inte kan uppnås kommer ytterligare avgiftshöjning övervägas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningarnas
förslag: Enligl akfionsplanen mot havsföroreningar måste en sänkning av
intensiteten i jordbruket ingå som en komponent i diskussionen om hur
havsmiljöproblemet skall lösas. Elt av de mest verksamma medlen att nå minskad
miljöbelastning både på kort och lång sikt anges vara att minska
kvävegödslingen, bäde med handels- och stallgödsel. I intensitetsulredningen
framhålls att en måtfiigt reducerad kvävegödsling endast i mindre grad torde
leda till minskad utlakning de närmast efterföljande åren. Däremot bör utlakningen
på sikt icke oväsenfiigt sjunka, samtidigt som odlingsjordens bundna förråd av
kväve minskar. Priset på handelsgödselkväve bör enligt utredningen ökas ytterhgare
genom avgifter för atl ge incitament fill bättre hushållning med växtnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Lantbruksstyrelsen tillstyrker en höjning av miljöavgifter på kväve och
bekämpningsmedel under förutsättning att influtna medel används för
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, rådgivning och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forskning.
Statens jordbruksnämnd har inget atl erinra mot atl miljöavgif- Prop.
1987/88:128 ten på handelsgödsel höjs enligt förslaget och att de medel som tas
in används för atl stimulera miljövårdande åtgärder i jordbruket. Jordbruksnämnden
framhåller dock atl kraftiga avgiftshöjningar ger motsvarande negativa effekter
som uppkommer vid höjning av prisregleringsavgiften. Skogsstyrelsen framhåller
att om, som en följd av en höjd avgifl, risken är stor att kombinerade skogs-
och jordbruksföretag drabbas hårt med omfattande nedläggningar till följd bör
differentierade avgifter övervägas. Gödselmedel avsedda för skogsbruk bör inte
belastas med höjda avgifter. Jordbruksnämndens konsumentdelegation anför att
miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör kunna användas till atl
finansiera olika miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. En höjning av
avgifterna får övervägas när kostnaderna för de miljöförbättrande åtgärderna
har beräknats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentdelegationen anför vidare att man ser det som en
brist atl utredningen i alltför hög grad inriktat sig på avgifter på
insatsvaror som ett styrmedel för alt påverka intensiteten i jordbruket. Enligt
konsumentdelegationen borde, som etl alternativt styrmedel, effekterna av en
prissänkning på spannmål på intensiteten ha analyserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet menar att förslaget om en
viss avgiftshöjning för att begränsa kväveullakningen och som
finansieringskälla för forskning, rådgivning och olika stimulansåtgärder är
mycket tveksamt och orättfärdigt. Lantbrukarnas riksförbund anser den
föreslagna generella minskningen av användningen av handelsgödselkväve vara omofiverad,
bl. a. mot bakgrund av den sedan några år pågående nedgången i kväveanvändningen.
LRF tar bestämt avstånd från eventuella höjningar av miljöavgifter och
prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. I stället
förordas en ökad satsning på rådgivning och försöksverksamhet samt åtgärder
som direkt riktas mot de regionall avgränsade problemområdena. Sveriges
industriförbund avvisar förslaget om ytterligare höjning av miljöavgifterna på
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Industriförbundet finner det mer
naturligt att dessa avgifter avskaffas. Landsorganisationen i Sverige avstyrker
utredningens förslag om en höjning av miljöavgifterna för kväve och kemiska
bekämpningsmedel. Kemikontoret avvisar bestämt en ytterligare höjning av
miljöavgifter på växtskyddsmedd och handelsgödsel. Om någon ändring i dessa
avgifter skall vidtas bör åtgärden syfta till att avskaffa dessa avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringens riksförbund avvisar förslagen lill
höjda avgifter. Om avgifterna höjs förutsätter förbundet atl näringen
kompenseras för de ökade kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag och ställningstagande: För atl
ytterligare minska<br>
utlakningen, främst av kväve, är del nödvändigt att även minska använd<br>
ningen av handelsgödselmedel. Undersökningar har visat atl överopfimal<br>
tillförsel av kväve är vanligt förekommande på de arealer där både stall<br>
gödsel och handelsgödsel används samt dessutom förekommer på ca 10%<br>
av den endast handelsgödslade arealen. I första hand bör målet vara att<br>
undvika överoptimala givor. Denna reducerade kvävetilliörsel kan förvän<br>
tas ge direkta resultat i form av minskad utlakning. Dessutom bör framhål-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>las
att åtgärden leder lill ökad lönsamhet för den enskilde jordbrukaren. Prop.
1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
spelar den föreslagna satsningen på ökad rådgivning en särskilt viktig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
intensitetsulredningen har beräkningar redovisats över sambanden mellan
kvävegödsling och avkastning. En minskad användning av handelsgödselkväve med
30% beräknas medföra att avkastningen minskar med 5-10%. Avkastningen anses
dock sannolikt kunna upprätthållas vid en lägre kvävetillförsel förutsatt att
vissa anpassningar sker av produktionstekniken. Med t. ex. förbättrad
precision vid spridningen och delade kvävegivor bör det vara möjligt atl på
sikt mera exakt anpassa fillförseln av växtnäring efter grödornas aktuella
behov. På detta sätt bör det alltså vara möjligt atl ytteriigare minska kväveullakningen
avsevärt. Det framstår därför som ytterst angeläget atl med insatser för en
ökad rådgivning och förbättrad spridningsleknik skapa bättre precision och
därmed ytterligare sänka kvävetillförseln i enlighet med vad jag har föreslagit
i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsgödselförbrukningen
i det svenska jordbruket ökade fram till början av 1970-lalet. Därefter
minskade användningen av fosfor och kalium. Sedan budgetåret 1983/84 har
förbrukningen av handelsgödselkväve minskat med ca 10%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att begränsa användningen utgår som jag redan tidigare nämnt en miljöavgift
på handelsgödsel. Avgiftens storiek uppgår fill ca 5% av försäljningspriset.
Under budgetåret 1986/87 uppgick de samlade avgiftsmedlen från
bekämpningsmedel och handelsgödsel fill ca 110 milj. kr. Den avgift på
handelsgödsel och bekämpningsmedel som tas ut inom ramen för jordbruksprisregleringen
motsvarar ca 20% av försäljningspriset och uppgick budgetåret 1986/87 till ca
473 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att en ytterligare minskning av handelsgödselanvändningen är ytterst
angelägen. En höjning av miljöavgiften på handelsgödsel bör därför ske. Jag
föreslär en höjning av avgiften med 30 öre per kg kväve och 60 öre per kg
fosfor dvs. en fördubbling fr. o. m. den I juli 1988. Ett högre pris pä kväve
och fosfor kan förväntas ge positiva effekter för miljön genom' atl det
förväntas leda till sänkt förbrukning av handelsgödsel liksom till ett bättre
utnyttjande av stallgödselns växtnäringsinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt intensitetsulredningen
är sannolikt en kombination av sänkt<br>
kvävegödsling och ökad andel höst- och vinterbevuxen mark den bästa'<br>
vägen alt minska kvävdäckaget. På längre sikt bestäms kväveullakningen<br>
av den gödsling och kväveutbytesnivå som förekommit under en längre<br>
fid. Den nu föreslagna avgiftshöjningen på handelsgödselkväve och -fosfor<br>
skall även ses som en signal om att en viss generell intensiletssänkning i<br>
jordbruket är önskvärd från miljösynpunkt. Med elt successivt förbättrat<br>
utnyttjande av tillförd kvävegödsel bör den totala förbrukningen av han-<br>
ddsgödselkväve kunna minska med ytteriigare 20% fram till sekelskiftet<br>
räknat från 1986 års förbrukning. Enligl min bedömning bör detta vara<br>
målsättningen. Ett delmål bör vara en lO-procenlig minskning fill år 1992.<br>
Jag utgår ifrån att näringen och dess organisationer aktivt engagerar sig för<br>
att medverka till atl målet om en halvering av utlakningen nås, eftersom<br>
detta medför såväl förbättringar i miljöhänseende som besparingar för den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilde
jordbrukaren. Detta kan ske genom att ytterligare ansträngningar görs för att
utnyttja den rådgivning som stär till buds och den teknikutveckling som sker
för att på så sätt undvika överoptimala givor och ojämn spridning. Om inte del
angivna målet nås kommer ytterligare avgiftshöjningar övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i delta
sammanhang erinra om regeringens uppdrag den 28 januari detta år till
jordbruksnämnden alt närmare utreda frågan om de avgiftsmedel som återförs fill
skogsbruket. I detta sammanhang bör även äterföringen av avgiftsmedel till
trädgårdsnäringen tas upp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.7
Ökad andel höst- och vinterbevuxen åkermark, grön mark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver skall ges
bemyndigande att utfärda generella föreskrifter om växtodling då delta är
skäligt från miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Föreskrifterna skall syfta fill alt öka andelen höstbevuxen
mark. Åkermarken bör vara bevuxen under sä stor del av året som möjligt. Detta
kan ske genom en ökning av vallodlingen och andelen höstsådda grödor samt
genom insådd av fånggröda. Målet bör vara alt 60 % av åkermarken är höstbevuxen
år 1995.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Utredningen föreslår att insådd av fånggröda stimuleras med ett
bidrag av 200 kr. per hektar i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands
län. På sikt bör andelen höst- och vinterbevuxen mark öka ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: LRF
menar alt bevuxen åkermark under så lång fid av året som möjligt är en av de
viktigaste åtgärderna när det gäller att begränsa växtnäringsläckaget.
Målsättningen bör vara att fänggrödor anläggs på lätljordar i Götaland och
inom Svealands slättbygder pä 10% av arealen vårsådda grödor senast år 1990.
Lantbruksstyrelsen stöder i princip förslaget i aktionsplanen men pekar på atl
mycket utvecklingsarbete återstår innan tekniken kan anses välkänd. Därför
anser lantbruksstyrelsen atl en lagstiftning i frågan vore olämplig. Även
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) framhåller alt man bör vänta med tvingande
ätgärder. Enligt SLU är det viktigare alt växtodlingens inriktning anpassas i
känsliga områden. Statens jordbruksnämnd anför att inga av de föreslagna
kortsiktiga åtgärderna kan stimuleras fram enbart genom generella ekonomiska
åtgärder utan selektivt verkande sådana bör insättas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag
och ställningstagande: Alt hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året
som möjligt är den viktigaste åtgärden för atl minska växtnäringsläckaget. Det
kan ske pä flera sätt. En ökning av vallodlingen och andelen höstsådda grödor
är tvä olika möjligheter. Att så in fånggrödor är en tredje. För närvarande är
ca 40% av den svenska åkerarealen bevuxen under vintern med antingen vall eller
någon form av höstgröda. Andelen höstbevuxen mark varierar dock avsevärt mellan
olika regioner. Den lägsta andelen finns i Götalands och Svealands slättbygder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utformning som odlingssyslemen har är det inte möjligt att pä Prop.
1987/88:128 kort sikt avsevärt öka andelen vallodling eller höstsådda grödor.
Jag vill dock här nämna det omställningsprogram som har överenskommits mellan regeringen
och Lantbrukarnas riksförbund. Programmet syftar till att minska
spannmålsodlingen och att stimulera till alternativ markanvändning. Del är
flerårigt och innebär alt jordbrukare som minskar sin odling av jordbruksprisreglerade
grödor får stöd för att i stället odla t.ex. vall. Programmet innebär ett steg
mot en övergång till ett mer miljövänligt odlingssystem. Det stimulerar till atl
en större areal används fill odling av fleråriga foderväxter. På så sätt begränsas
riskerna för kväveutlakning. Kravet pä att alla dellagande jordbrukare skall ha
hela sin areal besådd verkar i samma riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör stora ansträngningar göras för att utveckla system med insådd av
fånggröda. Det är framför allt i de södra delarna av Sverige där växtnäringsläckaget
är som störst som det är angeläget alt insatser görs snarast. För riksdagens
information vill jag därför nämna att jag har för avsikt att ta upp
överläggningar med företrädare för jordbruksnäringen om möjligheterna att inom
ramen för de medel som finns tillgängliga inom jordbruksprisregleringen avsätta
medel för utvecklingen och användningen av fånggrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning är del ytterst angeläget alt satsa avsevärda resurser för att
vinna erfarenheter från forskning och försöksverksamhet på detta område. Så
sker redan inom ramen för det forskningsprogram avseende alternativa
produktionsformer som beslutats av skogs- och jordbrukels forskningsråd. Med
tanke på åtgärdens angelägenhetsgrad bör forskning och viss praktisk fillämpning
utvecklas parallellt. Jag återkommer senare med förslag om ytterligare insatser
för försöksverksamhet m. m. på området. Insådd av vall i vårstråsäd är redan en
känd teknik i vissa företag och denna teknik behöver utvecklas och spridas till
fler företag. De överläggningar som jag avser ta upp med jordbruksnäringen
kommer därför i första hand avse möjligheterna all ge jordbrukarna själva
möjlighet att bidra till en utveckling av odlingslekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
aktionsplanen mot havsföroreningar anges att kväveullakningen kan minskas med
ca 20 kg per hektar med odling av fänggröda. Betydelsen av denna åtgärd betonas
starkt även av forskare och i ell flertal remissyttranden. Jag bedömer att
insådd av fånggröda är en jämförelsevis enkel åtgärd som kan leda till en
effektiv minskning av kvävdäckaget. Kostnaden för den enskilde brukaren utgörs
av utsäde, sådd, fördyrad skörd, viss minskning av skördeutbytet och försvårad
ogräsbekämpning. I gengäld uppstår fördelar i form av att grödan i vissa fall
kan utnyttjas som foder, att behovet av kvävegödsling minskar och alt
jordbrukslandskapels fauna och flora gynnas. På vissa jordar kan en fänggröda
även möjliggöra tidigare vårbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningar
visar att insådd av fånggröda kan bli lönsam om den utnytt<br>
jas som foder. Där detta inte är möjligt beräknas nettokostnaden uppgå till<br>
200-300 kr. per hektar. Här kan alltså, enligl min bedömning, en avsevärd<br>
reduktion av kvävdäckaget uppnås med viss förtjänst eller i varje fall till<br>
relativt låg kostnad för del enskilda företaget.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner del angeläget att andelen höst- och vinterbevuxen mark kan ökas
ytterligare på längre sikt. Detta gäller särskilt för lätta jordar i Götalands
och Svealands slättbygder där kväveullakningen är betydligt större än i övriga
delar av landet. Målet bör enligt min mening sättas högre än vad som
föreslagits. Ett mål bör därför vara att 60% av företagens åkerareal är höstbevuxen
år 1995 i de områden och på de jordbruksmarker där del är mest angeläget alt
minska kvävdäckaget. I Götalands slättbygder skulle ökningen generellt sett uppgä
lill ca 20 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grundval av
erfarenheter från forskning och praktisk verksamhet i jordbruket bör
lantbruksstyrelsen utarbeta föreskrifter angående andelen höst- och vinterbevuxen
mark. Föreskrifterna bör kunna träda i kraft den I januari 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
aktionsplanen mot havsföroreningar beräknas en ökning av andelen höst- och vinterbevuxen
mark med 20 procent, motsvarande 8 procentenheter, leda till en
avlastningseffekt motsvarande drygt 2000 ton kväve per år. De nu föreslagna
åtgärderna är dock mera omfattande och kan därmed förväntas leda till en
betydligt större minskning av kvävdäckaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.8
Försöks- och utvecklingsverksamhet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Ytterligare resurser skall avsättas för försök och utveckling rörande främst
metoder att minska jordbrukels växtnäringsläckage. Jag föreslår att
ytterligare 10 milj. kr. avsätts under en treårsperiod för detta ändamäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningarnas
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser stöder allmänt förslaget om stöd till forskning,
försök och utvecklingsarbete. Några särskilt angelägna områden anges vara
växtnäringsfrågor, utveckling av odlingssyslem med fånggrödor,
stallgödselhantering, spridningsteknik och växtförädling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Del pågående forskningsprogrammet om nya produktionsformer i jordbruket
markerar den nya inriktningen mot ett mera miljöanpassat jordbruk. Programmet
har redovisats i sina huvuddrag för riksdagen i prop. 1985/86:74 och omfattar
som jag tidigare nämnt 85 milj. kr. för en femårsperiod. Programmet har i
huvudsak en inriktning mot grundforskning. Det kompletteras av bäde
grundläggande och tillämpad forskning och utveckling som bedrivs bl. a. vid
Sveriges lantbruksuniversitet och finansieras på annat sätt. I det
sammanhanget har även det programbundna arbetet vid jordbrukslekniska
institutet betydelse. Denna till-lämpade forskning och utveckling finansieras
gemensamt av staten och jordbruket och omfattar sammanlagt 18 milj. kr. under
perioden 1987/88— 1989/90. För gemensamt med jordbruket finansierad forskning
och utveckling rörande alternativ användning av jordbruksmarken har för
innevarande år frän statens sida anvisats 5,3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer emellertid atl vissa ytteriigare insatser behövs för atl påskynda
främst den tekniska utvecklingen i fråga om odlingssyslem med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fånggrödor samt hantering
av stallgödsel. Bättre metoder i fråga om förvaring och spridning av
stallgödsel behöver tas fram snabbt för att bemästra ölägenheterna med utlakning
av växtnäringsämnen. Även andra områden av betydelse för att motverka
jordbrukels negativa miljöeffekter bör komma i fråga för ytterligare insatser.
Mot denna bakgrund föreslår jag att ytteriigare 10 milj. kr. anvisas för
treårsperioden 1988/89-1990/91. Beloppet bör anvisas med 5 milj. kr.
budgetåret 1988/89 och ytterligare 5 milj. kr. budgetåret 1989/90. Jag
återkommer i det följande till anslagsfrågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.9 Övergång till nya
diskmedel</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>m.m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Fosforutsläppen via avloppsvatten från mjölkrum bör minskas.
Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att i samarbete med berörda parter utarbeta rekommendafioner
för övergång till fosforfaltiga eller fosforfria diskmedel eller nya diskmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget stöds allmänt. Lantbruksstyrdsen understryker alt mjölkens
hygieniska kvalitet inte får äventyras. Särskild informafion och rådgivning
bedöms vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Fosforfattiga och fosforfria diskmedel finns redan
pä marknaden. En utvärdering av dessa pågår för närvarande. Under förutsättning
att de uppfyller rimliga krav med avseende på diskre-sullat och miljöeffekter
bör jordbrukarna ges rekommendationer för övergång till användning av de nya
diskmedlen. Naturvårdsverket bedömer att en övergång inte kommer alt medföra
någon nämnvärd fördyring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
användning av fosforfattiga diskmedel förväntas upp emot 90% reduktion av
totalfosforhalten i avloppsvatten från diskrum. Den totala mängden fosfor från
denna källa beräknas vara ca 150 ton/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
bör ges i uppdrag att i samarbete med berörda parter utarbeta de nya
rekommendationerna. I denna fråga har jag samrätt med chefen för miljö- och
energidepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Minskad användning av bekämpningsmedel, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Höjd miljöavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Miljöavgiften på bekämpningsmedel höjs med 4 kr. per kg aktiv substans fr.o.m.
den I juli 1988, dvs. en fördubbling av avgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag: I intensitetsulredningen
föreslås en generell höjning av prisreglerings- och miljöavgifterna. Remissinstanserna:
Lantbruksstyrelsen tillstyrker en höjning av miljöav-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>giflerna
på bekämpningsmedel under förutsättning att influtna medel an- Prop.
1987/88:128 vänds till miljöförbättrande ätgärder i jordbruket. Statens
jordbruksnämnd har inget att erinra mot en höjning av miljöavgiften på
bekämpningsmedel. Jordbruksnämnden pekar dock på problemen med återföring av
prisregleringsavgifterna till sektorer utanför jordbruksprisregleringen.
Kemikalieinspektionen: Utredningens förslag tillstyrks. Kemikalieinspektionen pekar
dock på att en höjning av miljöavgifterna inte med säkerhet leder till en
nämnvärd minskning av förbrukningen pä grund av bekämpningsmedlens ekonomiska
konkurrenskraft jämfört med andra metoder. Sveriges lantbruksuniversitet menar
att den fördyring som icke kemiska metoder medför i företagsdriften måste kunna
belasta priset på bekämpningsmedel. Hushållningssällskapens förbund motsätter
sig helt de i utredningen föreslagna höjningarna. Lantbrukarnas riksförbund
lar avstånd frän höjning av miljöavgiften pä bekämpningsmedel. I stället
förordas en ökad satsning på rådgivning och försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt min mening bör användning av kemiska bekämpningsmedel
i jordbruket i möjligaste mån begränsas. Av den anledningen tas som jag redan
nämnt ut en speciell miljöavgift pä bekämpningsmedel. Avgiftens storlek uppgår
för närvarande till 4 kr. per kg verksam substans. Därutöver tas ut en
prisregleringsavgift med 29 kr. per dos. Mot bakgrund bl. a. av rapporter om läckage
av bekämpningsmedel från åkermark till vattendrag, påverkan på den vilda floran
och faunan samt nya rapporter om att en halvering av doserna av
ogräsbekämpningsmedel i vissa fall är möjlig framstår en minskning av
bekämpningsmedelsanvändningen som mycket angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund bör därför miljöavgiften nu enligt min bedömning fördubblas till
8 kr. per kg aktiv substans. För riksdagens informafion vill jag nämna atl jag
har för avsikt att låta se över lämpligheten av nuvarande avgiflskonstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag redovisa bl. a. de åtgärder som hittills vidtagits
för att begränsa bekämpningsmedelsanvändningen. Jag kommer att ta upp vissa
frågor i anslutning härtill som inte kräver riksdagens ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Åtgärder i övrigt för begränsning av bekämpningsmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatta
ansträngningar att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel i
jordbruket är angelägna. Ett arbete pågår för alt minska hälso- och
miljöriskerna vid användning av kemiska bekämpningsmedel. Del handlingsprogram
som har tagits fram gemensamt av lantbruksstyrelsen, naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen pä regeringens uppdrag har tre delar. En första del
omfattar åtgärder som innebär en övergång till användning av medel som innebär
mindre risker från hälso- och miljösynpunkt, en annan minskning av
användningen av bekämpningsmedel och en tredje särskilda åtgärder till skydd
för hälsa och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med alt förverkliga detta program och målet om en halvering av<br>
bekämpningsmedelsanvändningen är i full gång. Under den gångna hösten<br>
har en rad beslut fattats som innebär att ytterligare steg har tagits mot ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruk
som kan klara sig med avsevärt mindre kvantiteter av kemiska Prop. 1987/88:128 bekämpningsmedel.
Inom ramen för handlingsprogrammet har kraven på utbildning och tillstånd för
att använda kemiska bekämpningsmedel skärpts väsentligt. De flesta medel som
används yrkesmässigt inom jord-och skogsbruket samt trädgårdsnäringen kommer
att omfattas av ulbild-ningskrav. Kemikalieinspektionen gör också en utgallring
av gamla, frän risksynpunkt dåligt dokumenterade medel från
bekämpningsmedelsregistret. Extra personal har anställts för ändamålet. Bekämpningsmeddsregist-rel
byggs också ut så att det även inbegriper loxicitels- och ekotoxidtets-dala för
varje medel. Vid prövning av nya medel blir det dä möjligt att göra en
fullständigare risk-nyttovärdering. Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter
som innebär förbättringar på väsentliga områden rörande hanteringen av
bekämpningsmedel inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverket
har ocksä utfärdat nya allmänna råd för användning av kemiska bekämpningsmedel
i jordbruket. Tillsammans med lantbruksstyrelsen har ett förslag till regler
för typprovning och typgodkännande av lantbrukssprulor tagils fram. Det innebär
krav pä alt sprututrustning skall hålla en minimistandard vad avser funktion. I
budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 11) harjag förordat alt medel
avsätts till en serieprovning av lantbrukssprutor som skall utgöra underlag
för de föreskrifter om typprovning som skall utarbetas av naturvårdsverket.
Från årsskiftet 1987/88 är det möjligt för den enskilde lantbrukaren att få
bidrag för alt funklionslesla lantbrukssprulor. Bidrag kan även lämnas till
maskinhandeln för anskaffning av mobila leslulrustningar och för ombyggnad av
stationär teslutruslning till mobil. För budgetåret 1987/88 har 2,9 milj. kr. anslagits
för ändamålet. För nästa budgetår föreslås oförändrat belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väl utvecklad prognos- och varningstjänst är av stor betydelse för att få den behovsanpassade
bekämpningen av olika skadegörare att fungera väl. Därför har växtskyddscentralerna
i Kalmar, Linköping och Skara förstärkts med tre tjänster under budgetåret
1986/87. Under innevarande budgetår har en femte central inrättats i Uppsala.
För innevarande budgetår disponeras 3 milj. kr. för prognos- och
varningsverksamhet. Rådgivningen om bättre behovsanpassning och minskade doser
i ogräsbekämpningen kommer atl intensifieras. Vidare har en ny tjänst för en
statskonsulent inrättats vid SLU med syfte att nya rön på det bekämpningstekniska
området skall nå ut snabbare till rådgivare och konsulenter. Enligt min mening
är det angeläget att ytterligare insatser görs för att behovsanpassa den
kemiska bekämpningen och undvika onödig besprutning. Dessa insatser bör rymmas
inom ramen för de 16,3 milj. kr. som jag i årets budgetproposition har
förordat lill miljöinriktad växtodlingsrådgivning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
livsmedelsverkets omräde fortsätter arbetet med vidgad kontroll av
bekämpningsmedelsrester i spannmål och dricksvatten liksom utvecklingsarbete
av analysmetoder för peslicider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förstärkt
forskning och utvecklingsverksamhet är en förutsättning för<br>
atl på sikt ytterligare kunna minska riskerna vid användning av bekämp<br>
ningsmedel och för atl få en fungerande strategi för svamp-, insekts- och<br>
ogräsbekämpning. Inom området ogräsforskning har därför medel tillförts<br>
SLU för en forskartjänst. Lantbruksstyrdsen har tillförts 1,5 milj. kr. för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finansiering
av försöks- och utvecklingsarbete vid SLU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i det här
sammanhanget även beröra användandet av s. k. nitrifi-kationshämmare. Dessa
medel har samma syfte som de förslag beträffande lagringskapacitet och spridningsfidpunkt
som jag just har presenterat, nämligen att begränsa och minimera kvävdäckaget. Etl
minimikrav är att kemikalier som sprids över åkermark är tillfredsställande
undersökta frän miljö- och hälsofarlighetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
kemikalier i jordbruket användas restrikfivt. Det gäller i synnerhet när andra
metoder finns tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande slråförkortningsmedd
föreslår intensitetsutredningen en förlängning av förbudet mot användning i
spannmål med undantag för råg. Utredningen föreslår alt slråförkortningsmedd
skall få användas under en övergångsperiod pä förslagsvis fem år tills sorter
med bättre slråstyrka har tagits fram genom förädling eller på annat sätt. För
riksdagens information vill jag nämna alt elt beslut med den innebörden nyligen
har fattats av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är angelägel atl man
inom ramen för såväl växtförädlingen som växtsortnämndens arbete bevakar
möjligheterna atl snabbast möjligt få fram sorter som förenar en acceptabel slråstyrka
med tillfredsställande avkastning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Slödel till naturvårdsålgärder i odlingslandskapet ökas. Jag föreslår atl
ytterligare 20 milj. kr. anvisas perioden 1988/89-1990/91.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varje näringsgren har enligl
gällande miljölagstiftning elt ansvar för naturen och miljön inom sitt
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder inom skogs- och
jordbruket spelar en särskilt stor roll för säkerställandet av naturtyper.
Flera av de naturtyper som bör ägnas mest uppmärksamhet i säkerställandearbelet
berör odlingslandskapet, t.ex. ogödslade slätter- och betesmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det mångformiga
odlingslandskapet utgör inte bara grundförutsättningen för en rik flora och
fauna, utan det har även stora landskapsesleliska och rekreativa värden. Flera
av de växtarter, som har utrotats under senare år eller som i dag är hotade
till sin existens, är bundna lill ogödslade betes- och slåttermarker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här erinra om de
möjligheter som finns sedan den I juli 1986 alt till enskilda jordbruksföretag
lämna ekonomiskt stöd till vård av värdefulla nalurtyper i odlingslandskapet, s.
k. NOLA-stöd. Naturvårdsverket har givit ul allmänna råd för verksamheten.
Enligt hittillsvarande erfarenheter har denna stödform mottagits mycket positivt
av myndigheter, organisafioner och brukare. I de fall kontakter tagits med
kommuner om ekonomisk och organisatorisk medverkan har reaktionerna genomgående
varit positiva. Denna form av stöd är enkel och effektiv för skyddet och
vården av värdefulla nalurtyper i odlingslandskapet. Stödet som för budgetåret</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88 uppgår till 10
milj. kr. finansieras med influtna avgifter på gödsel- Prop. 1987/88:128 och
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att behålla etl mångsidigt odlingslandskap krävs enligl min mening ytterligare
insatser på detta område. Jag har därför i samråd med chefen för miljö- och
energidepartementet beslutat att lämna förslag till särskilda insatser för
åtgärder i odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår således atl ytterligare 20 milj. kr. bör fä disponeras för naturvårdsätgärder
i odlingslandskapet under perioden 1988/89-1990/91. Medlen bör kunna användas
som bidrag lill jordbrukare som vidmakthåller del traditionella
odlingslandskapet även om detta innebär ekonomiska uppoffringar för företaget.
Medlen bör anvisas på samma sätt som NO-LA-stödet. För ändamålet bör anvisas 10
milj. kr. budgetåret 1988/89 och 5 milj. kr. anvisas budgetåret 1989/90 och
1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Ekonomiska konsekvenser, m. m. för jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om hur kostnaderna för miljöutsläpp skall fördelas har man
inom OECD fastlagt den s.k. "polluter pays-principle", dvs. förorenaren
skall stå för kostnaden för vad hans utsläpp förorsakar. Principen
formulerades ursprungligen vid OECD:s rådsmöte den 26 maj 1972 och utvecklades
vid ett rädsmöle med OECD-ländernas miljöministrar den 14 november 1974. Vad
som i ekonomisk teori behandlats som negativa externa effekter av verksamheten
skall man således, vad miljöaspekterna beträffar, söka åsätta ett pris, som
därefter uppträder som en kostnad i förorenarens produktion. Kostnaden kan
sedan föras vidare till det pris konsumenten får betala. Oavsett hur den ökade
kostnaden fördelas kommer den att ge producenten och/eller konsumenten en
anledning att förändra sin produktion/konsumtion i mer miljövänlig riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
jordbrukets del kompliceras emellertid tillämpningen av principen av att
produkterna avsätts på en marknad med reglerade priser och vad gäller spannmål
och oljeväxter med garanterad avsättning till dessa priser. Enligt de förslag
jag föreslår regeringen atl lägga fram i propositionen belastas den enskilde förorenaren
med kostnader i syfte atl förbättra miljön, t. ex. investeringar för bättre
stallgödselhantering. Frägan hur dessa kostnader skall belasta konsumentpriset
och påverka efterfrågan är emellerfid inte lämnad åt brukarens eget skön utan
tas upp i jordbruksprisöverläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
tidigare år har jordbrukets kostnadskompensalion vid prisöverläggningarna
beräknats med utgångspunkt i prisutvecklingen för inköpta produktionsmedel
enligt ett särskilt index, produkfionsmeddsprisindex (PM-index). Riksdagen
fastslog emellertid år 1984 att priserna skulle fastställas enligt en ordning
med obundna överläggningar. Vid dessa överläggningar skulle hänsyn tas till
aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket och i samhällsekonomin i
övrigt. Denna ordning bekräftades i samband med 1985 års livsmedelspolitiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
under de första åren med obundna överläggningar har prissättning<br>
en dock i huvudsak följt kostnadsutvecklingen enligt produkfionsmedds<br>
prisindex. Om denna tendens skulle bestå skulle det kunna tolkas som atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumenterna skulle stä
för kostnaden för jordbrukels miljöanpassning. Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöavgiften på gödsel-
och bekämpningsmedel kompenseras dock ej</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genom höjda
konsumentpriser. Inte heller prisregleringsavgiften på gödsel-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och bekämpningsmedel
belastar konsumentpriserna men influtna medel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från denna avgift återförs
fill jordbruket. Så som man varit överens om att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tolka OECD-principen finns
det i och för sig inget hinder mot en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övervältring, eftersom det
höjda priset normalt borde minska efterfrågan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på de utbjudna
produkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den svenska jordbruksprisregleringens konstruktion får emellertid inte den
enskilde producenten ett direkt besked om denna minskade efterfrågan, bl. a. lill
följd av reglerade inlösenpriser. Inom ramen för prisregleringen är det även
möjligt atl prissättningen för en enskild produkt kan ske på ett sätt som inte
speglar produktionskostnaden för produkten. Det bör dock påpekas att under
senare år har störte hänsyn tagits fill marknadssituationen vid fördelningen
av totalbeloppet på produkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med OECD-principen kan också motverkas av den betydelse priset på den färdiga
produkten har för användningen av de produktionsmedel man med avgifter och
föreskrifter vill begränsa. Ju högre produktpriset är, desto längre är del
företagsekonomiskt lönsamt att söka höja avkastningen genom alt t. ex. använda
mer insatsmedel som handels- och stallgödsel och bekämpningsmedel. Detta
incitament kan vara betydligt starkare för den enskilde jordbrukaren än möjhgheten
att tjäna mer genom att sänka kostnaderna för insatserna i odlingen. Om
kostnaderna för förorenarens miljöanpassning tillåts slå igenom och höja
produktpriset motverkar detta vad man sökt uppnå genom t.ex. ökningen av miljöavgiften
pä handelsgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i det föregående redovisade förslagen beträffande en miljöanpassning av
jordbrukets produktionsmetoder kommer alt påverka företagens ekonomi genom
ökade kostnader och i vissa fall minskade intäkter. En utökad lagringskapacitet
för stallgödsel kräver investeringar, vilka slår igenom som kostnader för
avskrivning under en längre period. Stallgödselspridning under en mera
koncentrerad period av året kan kräva ytterligare investeringar för atl öka spridningskapacitelen.
En arealanpassning av animalieproduktionen kan antingen leda till
intäktsförluster vid neddragning av djurantalet eller ökade kostnader främst
för transport eller behandling av stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör dock poängleras att anpassningsåtgärderna i vissa fall är företagsekonomiskt
lönsamma. Insådd av fånggröda kan vara lönsam förutsatt all grödan kan
utnyttjas som foder. Den kan också bidra lill ökad avkastning genom att höja mullhallen
i jorden. Där detta inte är möjligt uppstår en kostnad för jordbrukaren. En
ökad vårspridning av stallgödsel leder till ett bättre utnyttjande av gödselns
växtnäring, vilkel sänker nettokostnaden för investeringar i
lagringsanordningarna. Bättre behovsanpassning av gödslingen innebär att
olönsam onödig tillförsel kan undvikas. Även en förbättrad spridningsteknik
kommer alt få positiva ekonomiska effekter genom att växtnäringen utnyttjas
mera effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska konsekvenserna för jordbruket har berörts tidigare i den<br>
mån detta har bedömts vara möjligt. I syfte all stimulera den föreslagna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omställningen harjag
föreslagit aft vissa bidrag skall utgå till utbyggnad av Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagringskapacitet för
stallgödsel. För att så snart som möjligt komma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillrätta med miljöproblemen
är del angeläget atl påskynda arbetet med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljöförbättrande
åtgärder. De föreslagna bidragen förväntas leda lill en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tidigareläggning av vissa
särskilt vikfiga åtgärder. I övrigt anser jag att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnadsökningar
och intäktsförändringar - positiva och negafiva - som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppstår för producenterna
bör behandlas i jordbruksprisöverläggningarna i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den takt de uppstår och
registreras. Den kostnad som miljöavgiften medför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för förbrukarna bör liksom
hittills (se prop. 1983/84:176 s. 7) inte få utgöra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skäl för någon
kompensation genom höjda konsumentpriser på livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Finansieringsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i min anmälan till 1988 års budgetproposition inte föreslagit någon förändring
i det program som för närvarande finansieras med avgifterna på bekämpnings- och
gödselmedel. Programmet kostar ca 110 milj. kr. per år och finansieras så all
utgifterna för budgetåret 1988/89 finansieras med influtna avgifter budgetåret
1986/87. För budgetåret 1987/88 har riksrevisionsverket beräknat atl avgiftsinkomslerna
uppgär fill 100 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit en fördubbling av avgifterna på bekämpnings-
och gödselmedel fr.o.m. den 1 juli 1988. Stor osäkerhet föreligger vad gäller
de avgiftsinkomster som därefter kommer att inflyta. Del är emellertid rimligt
att antaga en viss minskning av förbrukningen av de aktuella medlen. Jag
beräknar att avgiftsinkomsterna under perioden 1988/89-1990/91 i genomsnift
kommer alt uppgä till mellan 180-190 milj. kr. per år. Om det ursprungliga
programmet antas kvarstå oförändrat under perioden skulle således ytterligare
ca 230 milj. kr. inflyta under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till olika åtgärder som jag föreslagit i det föregående bör i sin helhet
finansieras med de ökade avgiftsinkomsterna. Jag har för bidrag till gödsel
värdsanläggningar beräknat ell behov av 200 milj. kr. för treårsperioden. Även
i detta fall föreligger stor osäkerhet vad gäller det faktiska behovet av
bidrag. För treårsperioden harjag vidare föreslagit ett belopp av 10 milj. kr.
för viss försöksverksamhet m. m. och 20 milj. kr. för naturvårdsätgärder i
odlingslandskapet. I den utsträckning kostnaderna för ålgärdsprogrammet skulle
visa sig överstiga inkomsterna under perioden bör avgifter som inflyter efter
denna period i första hand avräknas mot dessa kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Tillsynsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår i avsnitt 4 berörs jordbrukssektorn redan i dag av lagstiftning<br>
som har anknytning till bl. a. miljö- och hälsoskyddsfrågor. Tillsynen av<br>
gällande lagstiftning åvilar i de flesta fall länsstyrelserna och kommunerna.<br>
Regeringen har i prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 90-talet föresla<br>
git alt kommunerna skall överta all tillsynsverksamhet avseende icke till<br>
ståndspliktig verksamhet enligt ML, dvs. flertalet lantbruksföretag.<br>
Lantbruksnämnderna har sådana särskilda kunskaper och erfarenheter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att det är angeläget atl
deras kompetens tas till vara för tillsyn pä det här Prop. 1987/88:128 området.
Efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet föreslår jag därför
att lantbruksnämnderna får ansvaret för tillsynen över de föreskrifter som
enligt mitt förslag kommer att meddelas med stöd av skölsellagen. Delta innebär
inte atl nämnderna har något ansvar för tillsyn enligt ML. Länsstyrelsernas och
kommunernas tillsynsansvar enligt den lagen påverkas följaktligen inte. Det är
angeläget att ansvariga myndigheter finner former för alt etablera elt
samarbete när det gäller tillsynen. Särskilt viktigt är det atl samråd sker så
att motstridiga beslut inte meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna åtgärdsprogrammet kommer att medföra ett ökat resursbehov för
lantbruks verket, bl. a. för administrafion, information, utbildning och
tillsyn. Det är angeläget att föreskrifter snarast kan meddelas så att
omställningen i jordbruket påbörjas redan under hösten. Jag anser att de
särskilda resurser som krävs för visst utredningsarbete, för utarbetande av
föreskrifter, m. m. samt för administration av bidrag till omställningen bör
ställas till lantbruksstyrelsens förfogande samt täckas från det särskilda
anslag som jag föreslår i det följande. Medelsbehov för andra insatser, t. ex.
beträffande utbildning och information, får tas upp i verkets anslagsframställning
i vanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med alt föreskrifterna träder i kraft kommer tillsynsarbetet alt öka successivt.
Enligt min mening bör finansieringen av tillsynen på jordbruksområdet ske
efter samma principer som inom miljövårdsarbetet i övrigt. Detta innebär att
tillsynen pä sikt bör vara avgiftsfinansierad. Jag avser att återkomma till
denna fråga i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Översyn av livsmedelskontrollen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1985 års livsmedelspolitiska beslut ställs livsmedlens kvalitet i förgrunden
på ett helt annat sätt än tidigare. I del sammanhanget fyller livsmedelskontrollen
en viktig funktion. Det är sålunda angelägel alt livsmedelskontrollen är
utformad så atl den tillförsäkrar konsumenterna livsmedel av god kvalitet till
rimliga priser. Jag vill därför i detta avsnitt redovisa arbetet när det gäller
vissa kvalitetsfrågor, även om mina ställningstaganden inte i sig är av sådan
beskaffenhet att de skall underställas riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande lagstiftningen och organisationen på livsmedelskontrollens område har
tillämpats i drygt 15 år. Under denna lid har förhållandena i vissa fall
ändrats väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omfattande användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket och
trädgårdsnäringen innebär risker både för miljö och hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
livsmedelsindustrin har den tekniska utvecklingen gått snabbt.<br>
Såväl tillverkningsprocesserna som olika livsmedels innehåll och samman<br>
sättning har förändrats i hög grad. Detta har lett till ökade svårigheter för<br>
konsumenterna alt bedöma livsmedlens sammansättning och kvalitet. Till<br>
det kommer att nya livsmedelsprodukler fortlöpande introduceras pä<br>
marknaden. Inom handeln har en allt större del av omsättningen koncent<br>
rerats till ett fåtal enheter. Distribufionsvägarna har därigenom förlängts.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sambandet mellan kost och
hälsa har uppmärksammats alltmer de se- Prop. 1987/88:128 naste åren.
Konsumenterna intresserar sig i ökad utsträckning för hur maten påverkar hälsa
och välbefinnande. Förhållandet mellan pris och kvalitet har också fått ökad
betydelse vid konsumenternas val av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn fill den nu redovisade utvecklingen blir del alltmer betydelsefullt att
livsmedelskontrollen bedrivs så att konsumenterna tillförsäkras en god
livsmedelskvalitet. Likaså är det nödvändigt att konsumenterna får en korrekt
och lättförståelig information om livsmedlens sammansättning och kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Felaktiga
kostvanor är kanske det största folkhälsoproblemet i dag. I en samlad
livsmedelspolitik ingår naturiigtvis åtgärder för att förbättra folkhälsan.
Våra kunskaper om svenska folkets kostvanor är dock inte tillräckliga. Goda
sådana kunskaper är en förutsättning för att ändamålsenliga åtgärder skall
kunna vidtas. Mot bakgrund av riktlinjerna för livsmedelspolitiken har livsmedelsverket
utarbetat och fastställt ett handlingsprogram för kost och hälsa.
Handlingsprogrammet syftar fill alt förbättra folkhälsan genom ändrade
kostvanor. De åtgärder som redovisas är bl. a. kostundersökningar, en
utveckling mot magrare produkter, ökad information och utbildning, bättre
skolmåltider och bättre näringsdeklarationer. Som jag nämnde i min anmälan lill
årets budgetproposition avser jag att senare föreslå regeringen att under en
treårsperiod med början budgetåret 1988/89 disponera 1 250000 kr. av
införselavgiftsmedel från budgetåret 1986/87 för livsmedelsverkets medverkan i
en kostvaneundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollen
har hittills i stor utsträckning inriktats på de livsmedelshygieniska
aspekterna, huvudsakligen i form av mikrobiologisk kontroll. Mera sällan
kontrolleras att produktens innehåll överensstämmer med märkningen, att
livsmedlet uppfyller de minimikrav som ställts upp för atl del skall få säljas
under en viss varubeleckning, förekomst av otillåtna fillsatser samt förekomsten
av främmande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
praktiska genomförandet av livsmedelskontrollen ligger främst på kommunernas
miljö- och hälsoskyddsnämnder. Nämnderna har arbetsuppgifter inom flera
viktiga samhällsområden. Många nämnder har svårt bl. a. på grund av bristande
specialkompetens att klara alla arbetsuppgifter. De prioriteringar som
nämnderna har gjort har lett till att livsmedelskontrollen i viss mån har
eftersatts. Vidare har kunnat konstateras att kontrollen varierar i fråga om
såväl omfattning som inriktning i olika delar av landet. Det förhållandet atl
livsmedelshanteringen sträcker sig över kommungränserna innebär i sig
svårigheter alt klara en effektiv livsmedelskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn görs för närvarande av livsmedelskontrollen. För riksdagens information
vill jag redovisa hur översynen bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kommitté tillkallades år 1983 med uppgift att se över livsmedelskon<br>
trollen. Utredningen konstaterade i betänkandet (SOU 1986:25) Kontroll<br>
av livsmedel att det finns anledning att skärpa livsmedelskontrollen med<br>
hänsyn fill den strukturomvandling och den tekniska utveckling som har<br>
skett inom industri och handel. Särskilt redlighetskontrollen bör bli effekti<br>
vare. För att genomföra en bättre livsmedelskontroll krävs en förstärkt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fillsynsorganisation
och ett nytt finansieringssystem. Förelagens egentill- Prop. 1987/88:128
syn bör utnyttjas i den offentliga kontrollen och samordnas med denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissyttrandena över förslagen framfördes alternativa förslag i fråga om pä
vilket sätt tillsynsorganisationen bör förstärkas. Det konstaterades också att
finansieringen av kontrollen borde utredas ytterligare. För närvarande görs en
närmare genomgång av dessa frågor inom jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dricksvatten
är vårt viktigaste livsmedel, men vattenkvaliteten är inte alltid sä bra som
konsumenten har rätt atl vänta sig. Kontrollen och tillsynen på dricksvaltenområdet
har hitfills varit bristfällig. Regeringen föreslär ökade resurser i årets
budgetproposition för att förstärka livsmedelsverkets insatser pä
dricksvattenområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för atl åtgärder vidtas för alt trygga en tillfredsställande
dricksvattenförsörjning ligger på huvudmännen för de kommunala och enskilda
vattenverken. Livsmedelsverket utarbetar för närvarande en ny dricksvaltenkungördse.
Arbetet syftar till att skärpa kraven på tillsyn och kontroll vid
vattenanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
av de områden livsmedelsverket prioriterar är alt utarbeta underlag för
riskbedömning av föroreningar i dricksvatten, bl. a. för bekämpningsmedel och
vissa tungmetaller, för vilka gränsvärden saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förstärkningen
av livsmedelsverkets resurser, nya skärpta bestämmelser om kontroll och
tillsyn saml ökat samarbete mellan myndigheterna bör enligt min mening kunna
leda till en sådan kvalitetshöjning på dricksvatten som svarar mot
konsumenternas krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Människors
hälsa kan påverkas av försurningen av mark och vatten. Det är bl. a. genom
ökade metallhalter i dricksvatten och olika grödor som det kan ske.
Försurningen av åkermarken beror pä användningen av gödselmedel, det sura
nedfallet, uttaget av gröda och naturliga processer. Effekterna motverkas av kalkning.
Jordbruksmarken är i vissa fall sä försurad att risk för ett ökat kadmiumupptag
i grödan föreligger. Ytterligare undersökningar behöver göras för att
klarlägga om upptaget medför några hälsorisker. Jag har för avsikt att föreslå
regeringen alt ge livsmedelsverket i uppdrag att i samråd med
lantbruksstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet utreda om försurningen av
åkermarken medför hälsorisker genom en ökad upptagning av kadmium samt om den
nuvarande åkermarkskalk-ningen är tillräcklig för atl hålla upplaget så lågt
att hälsorisker kan undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenterna
har också ett behov av alt kunna bedöma kvaliteten och näringsriktigheten hos
ett livsmedel och väga dessa egenskaper mot priset. Livsmedelsverket utreder pä
regeringens uppdrag möjligheterna att förändra märkningsreglerna sä att de
underlättar för konsumenterna atl välja livsmedel och sälta samman en fullvärdig
kost. Förslag om nya regler väntas inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvaliteten
på livsmedelsområdet kan höjas också på andra sätt. Jord<br>
bruksnämnden har regeringens uppdrag alt inkomma med förslag om kvali-<br>
lelsbetalning inom jordbruksprisregleringen. I en delrapport har nämnden<br>
lämnat förslag i vissa frågor, som nu genomförs. Det gäller bl. a. sjukska-<br>
deavdrag.vid slakt för att förbättra djurens miljö, som tas upp i prop.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1987/88:93) om
djurskyddslag, m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten behandlar jordbruksnämnden också kontroll av alternativt Prop.
1987/88:128 odlade produkter. Alternativ odling är etl samlingsnamn för
odlingsformer som kännetecknas av att man inte använder lätllösliga
handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Nämnden konstaterar atl intresset för
denna produktion är stort bl. a. av miljöskäl och atl handeln med alternativa
produkter bör uppfylla de krav på redlighet som rimligen bör ställas. Nämnden konstaterar
också atl det är av särskild betydelse att konsumenternas förtroende för
produkternas ursprung kan upprätthållas och även stärkas. Stöd till nödvändig
kontrollverksamhet kan därvid betyda mycket. En fungerande kontroll bedöms vara
av stor betydelse för att den alternativa odlingen fullt ut skall kunna ta lill
vara sina utvecklingsmöjligheter. Nämnden föreslår atl ett statligt stöd
försöksvis lämnas till kontrollverksamheten under en treårsperiod. Stödet
föreslås lämnas lill de kontrollorgan som är i verksamhet på den alternativa
odlingens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
har remissbehandlats. Remissinstanserna är med något undantag positiva lill
förslaget. Lantbruksstyrelsen har förklarat sig beredd alt administrera slödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till jordbruksnämndens förslag. Den alternativa odlingen ligger i
linje med strävandena alt minimera användningen av kemikalier i jordbruket.
Produkterna är en del av del varierade utbud vi eftersträvar på
livsmedelsområdet. Avgörande för en fortsalt utveckling på området är dock
konsumenternas förtroende för produkternas ursprung. Odlarorgani-sationerna och
handeln har därför påbörjat en kontroll av produkterna. Syftet med kontrollen
bör vara att garantera alt de produkter som säljs som alternativt odlade
verkligen är det. Det är viktigt att det kan lämnas full garanti om detta även
i de fall varorna har passerat flera led. Kontrollverksamheten bör enligt min
mening även fortsättningsvis utföras som egen-kontroll av organisationernas kontrollorgan.
De grundläggande minimikrav som bör ställas för alt produkterna skall få
märkas som alternativt odlade bör utformas i samarbete med livsmedelsverket,
lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden. Kontrollen blir dock under
uppbyggnadsskedet förhållandevis dyrbar för odlarna. Därför bör samhället under
det treåriga initialskedet stödja kontrollarbetet ekonomiskt. Lantbruksstyrdsen
bör svara för administrationen av stödet. Stödet under treårsperioden med
början budgetåret 1988/89 kan beräknas till I milj. kr. Kostnaden bör läckas
med tillgängliga införselavgiftsmedel. Jag har för avsikt alt senare återkomma
till regeringen i fråga om medelsanvisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
har också föreslagit en särskild expertgrupp, knuten<br>
till nämnden, för ätgärder som främjar utvecklingen av nya mät- och<br>
analysmetoder. I detta ryms krav på förbättringar i mätningen av egenska<br>
per som redan ingår i kvalitetsbelalningen, men också krav på att kunna<br>
mäta nya egenskaper som sedan kan läggas fill grund för en utvidgad<br>
kvalitelsbelalning. Det är enligl min mening angelägel atl jordbruksnämn<br>
den fullföljer detta arbete. Behovet av ny teknik pä mäl- och analysområ<br>
det och resultaten av utvecklingsarbetet bör kanaliseras genom gruppen. I<br>
propositionen om djurskyddslag, m. m. föreslår regeringen som jag nyss<br>
nämnt elt prisavdragssyslem för anmärkningar vid veterinärbesiklning i<br>
samband med slakt. Expertgruppens verksamhet får betydelse för bl. a.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheterna
att öka kvaliteten genom prisavdrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kritik riktas ofta mot
potatisens kvalitet. Livsmeddskonlrollutredning- Prop. 1987/88:128 en har tagit
upp frågan och lämnat förslag som skall leda fill förbättringar av kvaliteten.
Jordbruksnämnden kommer under vären att i en slulrappor-tering av kvaliletsbetalningsuppdraget
lämna förslag som syftar lill atl höja kvaliteten på bl. a. potatis. Potatis är
ett viktigt baslivsmedel. En ökad konsumtion av fibrer i form av potatis och
spannmålsprodukter och minskad konsumtion av fett och socker har stor
betydelse för folkhälsan. Jag avser att återkomma lill denna fråga i samband
med redovisningen av förslag om livsmedelskontroll, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Importkontrollen
på livsmedelsområdet har filldragit sig ökad uppmärksamhet under senare tid. Frägan
har ofta gällt förekomsten av bekämpningsmedelsrester i importerade produkter.
Livsmedelslagens bestämmelser gäller såväl svenskproducerade som importerade
livsmedel. Kontrollen av livsmedelsimporten har samma syfte som
livsmedelskontrollen i övrigt, nämligen att i första hand skydda konsumenterna
mot hälsorisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar kontrollen av vegetabilier med avseende på bekämpningsmedelsrester
sker den under direkt ledning av livsmedelsverket. Kontrollen av de
importerade produkterna är mer omfattande än kontrollen av de inhemska
produkterna. Alt livsmedelsverket handhar denna kontroll motiveras av den
alldeles särskilda kompetens som fordras för de undersökningar som måste
göras. Verket gör för närvarande en översyn av bekämpningsmedelskontrollen i
syfte atl förbättra kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
jordbruksdepartementet utreds hur kontrollen av import av bestrålade livsmedel
skall skärpas. Även vissa andra importkontrollfrågor tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedlens
kvalitet kan också påverkas under torkning eller röstning. Valet av metod vid
torkningen eller röstningen har betydelse i delta sammanhang. Direkt varmluflslorkning
innebär atl torkluften uppvärms genom direklinblandning av hela rökgaser. Vid
indirekt varmluflslorkning uppvärms torkluften indirekt via en värmeväxlare.
Lämpligheten av att utnyttja direkt varmluflslorkning har ifrågasatts.
Lantbruksstyrelsen och livsmedelsverket har haft i uppdrag att i samräd närmare
utreda verkningarna av direkt varmluflslorkning av livsmedel, spannmål och
foder saml alt föreslå de åtgärder som kan behövas. I uppdraget har även ingått
atl överväga behovet av åtgärder i fråga om importerade produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheterna
har slutligt redovisat uppdraget år 1987. I fråga om livsmedel och
livsmedelsråvaror tyder undersökningsresultaten på atl indirekta metoder i
första hand bör användas för torkning eller röstning. Särskilt gäller detta för
spraylorkade produkter och för malt. Vissa livsmedel, exempelvis kakao och
frukostflingor, kan eventuellt direkttorkas eller direktroslas om rätt metod
används och om tillverkaren kan visa att livsmedlet inte förorenas. Kaffe bör
även i fortsättningen kunna direktrostas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
föreslår mot denna bakgrund att det i livsmedelsför<br>
ordningen (1971:807) införs en bestämmelse om atl den indirekta tork-<br>
ningsmeloden i princip skall användas om inte livsmedelsverket föreskri<br>
ver eller i särskilda fall medger annat. Sådana föreskrifter eller medgivan<br>
den kan komma att lämnas bl. a. för spannmål, kakao, frukoslflingor och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kaffe. Verket kan även
komma att medge att anläggningar som är i bruk får Prop. 1987/88:128 användas
under en avvecklingsperiod. Livsmedelsverket föreslår ocksä att importerade
produkter skall kontrolleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för foder lyder utredningsresultaten på att indirekta metoder i första hand bör
användas vid torkning. Med slöd av foderlagsliftningen kan lantbruksstyrdsen
meddela erforderliga föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har remissbehandlats. De flesta remissinstanserna stöder den allmänna principen
om en övergång till i första hand indirekta metoder. Några remissinstanser har
invänt all förslaget är för långtgående med hänsyn till att underlaget för
förslaget är begränsat och inte ger fillräckligt stöd för ändrade bestämmelser.
Också de föreslagna avvecklingsperioderna har i något fall bedömts vara för
korta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den uppfattning som myndigheterna och de flesta remissinstanserna har
redovisat i fråga om önskvärdheten av en övergång till i första hand indirekta
metoder vid torkning av livsmedel, spannmål och foder. Direktlorkade produkter
kan förorenas av skadliga förbränningsprodukter och därigenom innebära en
hälsorisk för konsumenten. Det är nödvändigt att livsmedelsnäringen tar den oro
på allvar som konsumenterna kan känna för vissa produkfionsmeloder.
Konsumenterna skall kunna känna sig säkra på att de inte löper en hälsorisk på
grund av atl torkade eller rostade produkter förorenats av skadliga
förbränningsprodukter. Jag avser således att senare föreslå regeringen all
ändra livsmedelsförordningen i enlighet med livsmedelsverkets förslag. En
restriktiv tillämpning av bestämmelsen i fråga om möjligheterna till medgivande
bör innebära ett gott skydd för konsumenterna. Ett eventuellt medgivande bör
som myndigheterna föreslår förutsätta att tillverkaren visar att livsmedlet
inte förorenas. I de fall avvecklingstider medges bör de av myndigheterna
föreslagna perioderna i huvudsak kunna tillämpas. I fråga om foder bör lantbruksstyrdsen
förbjuda eller uppställa sådana villkor som behövs med hänsyn till människors eller
djurs hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att livsmedelsverket och lantbruksstyrelsen bedriver en fortsatt
kontroll av torkade och rostade produkter. Också importerade varor bör således
kontrolleras på ell betryggande sätt med avseende pä skadliga restprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Lagstiftningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregäende föreslagit en viss reglering av gödselhanteringen.
Förslagen rör djurtätheten, lagringskapaciteten och spridningsfidpunkten. Jag
har vidare föreslagit en viss reglering av växtodlingen, nämligen krav på alt
en viss andel av marken skall hållas bevuxen. Dessutom harjag fört fram den
uppfattningen alt krav pä typgodkännande av spridarutrustning bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
närmare föreskrifterna bör, som framgär av vad jag tidigare har<br>
anfört, enligt min mening meddelas av regeringen eller om regeringen<br>
bestämmer del på myndighetsnivå. Något bemyndigande som medger att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådana föreskrifter
meddelas med gilfighet i hela landet finns inte för Prop. 1987/88:128
närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
om miljövårdsorganisafionen har i sitt betänkande (SOU 1987:32) För en bättre
miljö föreslagit att etl bemyndigande såvitt avser gödselhanteringen skall las
in i ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spridande
av gödsel är enligt definitionen i ML alt anse som miljöfarlig verksamhet.
Bestämmelser härom skulle därför som utredningen föreslagit naturligt passa in
i den lagen. ML bygger emellertid i huvudsak på att det sker en individuell
prövning av de verksamheter som omfattas av lagen. Endast i mycket begränsad
omfattning kan generella föreskrifter utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om spridning av gödsel som begränsar det tillåtna antalet djurenheter kan
innebära en direkt styrning av omfattningen av jordbruksnäringen som sådan.
Bestämmelser som på motsvarande sätt generellt kan begränsa en hel närings
verksamhet finns inte i övrigt i ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser jag har förordat avses vidare reglera, förutom gödselhanteringen,
ocksä växtodlingen. Bestämmelser i det sistnämnda hänseendet hör, även om de
avser att förbättra miljöskyddet, inte på samma sätt som bestämmelser om gödsdhanleringen
hemma i ML. En samlad reglering av vad jordbruket skall iaktta i båda dessa
hänseenden måste dock anses önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
innebär vad jag nu har anfört alt jag inte anser atl föreskrifter i de
aktuella hänseendena bör meddelas med stöd av ML. I stället bör erforderliga bémyndiganden
tas in i lagen om skötsel av jordbruksmark. Enligl den lagen gäller redan
vissa bestämmelser om hur jordbruksmark skall brukas och en viss skyldighet
att la hänsyn till sådana allmänna intressen som naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bemyndigandet
avseende gödselhanteringen bör kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som föreslagits i betänkandet av utredningen om miljövårdens
organisation. Det innebär alt regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer helt allmänt bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet att
iaktta särskild försiktighet vid hantering av gödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anförde att de frågor som det kunde bli aktuellt att reglera med stöd av
paragrafen främst var frågor om lagring av stallgödsel och spridning av gödsel
på åkermark. Del föreslagna bemyndigandet bör emellertid enligt min mening
utformas så atl det också medger atl föreskrifter meddelas om bl. a.
djurtäthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör i del här sammanhanget påpekas att bemyndigandet torde få störst betydelse
såvitt avser hanteringen av stallgödsel. Handelsgödsel är ett kemiskt ämne.
Hanteringen av sådana ämnen regleras i lagen om kemiska produkter. Med stöd av
den lagen kan redan enligt gällande rätt föreskrifter meddelas om
försiktighetsmått för alt hindra eller motverka skada i bl. a. miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till utredningens förslag anscrjag alt det filläggel bör göras<br>
till bemyndigandet alt det vid meddelande av föreskrifter skall ske en<br>
bedömning av föreskrifternas skälighet. Detta överensstämmer med vad<br>
som gäller enligt ML. Föreskrifter som meddelas för särskilt förorenings<br>
känsliga områden enligt 8 a § ML är enligt uttalandena i förarbetena (prop.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85:10
s. 29) att betrakta som preciseringar av lagens tillåfiighetsregler Prop.
1987/88:128 i 4—7§§. Enligt 5§ gäller alt en avvägning skall ske så alt endast
sädana försiktighetsmått krävs som skäligen kan fordras för atl förebygga eller
avhjälpa olägenhet. Samma grundläggande princip bör enligt min mening gälla
även för bedömningen av vilka åtgärder som skall krävas enligl skölsellagen.
Del bör framhållas alt föreskrifterna inte får vara mera omfattande än som är
nödvändigt för att uppställda mål skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med beaktande av denna grundläggande princip kan, som framgär av vad jag
tidigare har anfört, föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet i
vissa fall komma att innebära inskränkningar i pågående verksamheter. Någon
rätt fill ersättning föreligger inte för dem som drabbas av inskränkande
föreskrifter enligt ML. Någon koppling lill begreppet pågående markanvändning
görs inte i den lagstiftningen varken för alt begränsa möjligheten atl meddela
föreskrifter eller på så sätt att ersättning skall lämnas om föreskrifterna
innebär intrång i markanvändningen. Motsvarande bör gälla i förevarande fall.
Eftersom föreskrifterna skall vara betingade av miljöskyddsskäl skall de som
drabbas av inskränkande föreskrifter inte kunna hävda någon rätt lill
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bidrag till vissa ätgärder bör lämnas har jag tidigare redovisat (avsnitt
5.1.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bemyndigandet alt meddela föreskrifter om växtodlingen bör begränsas lill
sådana föreskrifter som är skäliga från miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
jordbruksföretag är prövade enligl ML. I samband med den tillståndsprövningen
behandlas också frågor som rör bl. a. gödselhanteringen. Jag anser att
generella föreskrifter som meddelas med stöd av skötsellagen inte bör ta över
villkor som redan har föreskrivits för en verksamhet efter en individuell
bedömning. Delta bör i lagtexten komma till uttryck i en regel av innebörd atl
föreskrifter enligt skölsellagen inte innebär ändring i tidigare meddelade
tillståndsbeslut enligt ML. Finns föreskrifterna vid tillståndsprövningen blir situafionen
en annan. Föreskrifterna bör då vara bindande för verksamheten. I de fallen
blir det knappast aktuellt för fillståndsmyndigheten att meddela några villkor
för verksamheten i de hänseenden som regleras genom generella föreskrifter om
del inte finns anledning att skärpa villkoren för tillståndet i förhällande
till föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med stöd av 8 a § ML kan föreskrifter för exempelvis gödselhanteringen komma
all meddelas. Föreskrifterna som då i första hand torde avse särskilt
föroreningskänsliga vattenområden kan innebära skärpningar av de krav som
ställts enligt skölsellagen. Genom en noggrann utformning av de olika
föreskrifterna bör dock enligt min mening kunna undvikas att sådana kollisioner
mellan de olika regelsystemen uppstår. Jag vill emellertid framhålla att i den
mån bestämmelser skulle komma alt meddelas som strider mot varandra gäller
självfallet den strängaste bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av avsnitt 5.6 bör lantbruksnämnden vara tillsynsmyndig<br>
het. Nämnden bör ges samma befogenheter att meddela föreläggande och<br>
förbud som nämnden för närvarande har enligt 9 a § då det gäller föreskrif<br>
ter om nalurvårdshänsyn. Detta innebär bl. a. att nämnden kan kombinera<br>
ett beslut om föreläggande eller förbud med vite. Ägare och brukare av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruksmark
bör vara skyldiga atl tillhandahålla nämnden de upplys- Prop. 1987/88:128 ningar
och handlingar som behövs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
som meddelas för gödselhantering och växtodling bör dessutom vara slraffsanktionerade.
En bestämmelse härom bör tas in i 12 §. Eftersom det enligt en allmän princip i
svensk rätt inte bör vara möjligt att ingripa med både straff och vilespåföljd
mot samma förfarande bör 12 § dessutom kompletteras med en allmän bestämmelse
som anger att om ett vitesföreläggande eller vitessanklionerat förbud har överträtls
får inte dömas till straff för gärning som omfattas av föreläggandet eller
förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvär
över beslut av lantbruksnämnden bör få överklagas hos lantbruksstyrdsen. Lanlbruksstyrdsens
beslut bör få överklagas hos regeringen. Alt regeringen prövar besvären i
sista instans är enligt min mening del lämpligaste, eftersom besluten berör elt
nytt omräde där miljöskyddskrav måste vägas mot de effekter besluten kan ha för
jordbruksnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
förarbetena till skötsellagen och de exempel som anges i lagtexten framgår att
när det i lagen talas om naturvärdens intressen avses också sådana intressen
som gäller kulturminnesvården. De föreskrifter som har meddelats med slöd av
bemyndigandet omfattar också såväl naturvården som kulturminnesvården eller,
med ett modernare uttryck, kulturmiljövården. Som föreslagits i promemorian
(Ds U 1987:9) Kulturminneslag kan det vara lämpligt att förtydliga lagtexten pä
den här punkten (Jfr prop. 1987/88:104 om kulturmiljövård).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående ocksä föreslagit alt miljöavgifterna på gödsel-och
bekämpningsmedel skall höjas. Förslagen förutsätter ändringar i 2§ lagen
(1984:409) om avgifl pä gödselmedel resp. 2§ lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
bör träda i kraft den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättals förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1979:425) om skötsel av jordbruksmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1984:410) om avgifl på bekämpningsmedel. Lagförslagen är av det slaget alt
lagrådet enligl 8 kap. 18 § andra stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regeringsformen
bör höras över dem. Om förslagen skulle granskas av lagrådet skulle de
emellertid inte kunna föreläggas riksdagen inom den i 3 kap. 2 § andra stycket
riksdagsordningen angivna fiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den nyssnämnda bestämmelsen i regeringsformen framgär att lagrådets granskning
kan underlåtas, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse pä grund av
frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling sä
alt avsevärt men skulle uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringarna är av förhållandevis enkel beskaffenhet frän<br>
lagteknisk synpunkt. Det är angeläget att riksdagen kan ta ställning till<br>
förslagen under våren 1988 så alt en samlad bedömning av regeringens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
till miljöförbättrande åtgärder kan ske. På grund härav anscrjag att Prop.
1987/88:128 en remiss till lagrådet bör kunna underlåtas i detta fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>9 Anslagsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B. Jordbrukets rationalisering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 11. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 90000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående beräknat kostnaderna för åtgärdsprogrammet fill 230 milj.
kr, under perioden 1988/89-1990/91. För budgetåret 1988/89 bör 90 milj. kr.
anvisas under elt nytt reservationsanslag benämnt Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket. Medlen för åtgärderna bör disponeras av lantbruksstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Hemställan</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=184 height=51>
<tr>
<td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>425) om skötsel av
jordbruksmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>409)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om avgift på gödselmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>410)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om avgifl på bekämpningsme-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels atl anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1979:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1984:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1984: del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. till
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret<br>
1988/89 anvisa etl reservationsanslag under nionde huvudtiteln av<br>
90000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare hemställer jag alt
regeringen bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om
minskningen av växtnäringsläckaget, minskad användning av bekämpningsmedel,
ekonomiska konsekvenser, m. m. för jordbruket, finansieringsfrågor,
tillsynsfrågor och livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>11 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur betänkandet (Ds Jo 1987:3) Intensiteten i jordbruksproduktionen
— Miljöpåverkan och spannmålsöverskott</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:128 Bilaga I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen har mot bakgrund av jordbrukets bidrag till
föroreningar av vattenområden och problem med spannmålsöverskotten haft i
uppdrag att undersöka möjligheterna att komma till rätta med dessa problem
genom en minskad intensitet i växtodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strukturomvandlingen
i jordbruket har inneburit specialisering och koncentration av produktionen
till större och färre företag. Användningen av handelsgödsel i jordbruket
ökade till millen av 1970-talet. Därefter har fosfor och kaliumförbrukningen
minskat. Under de senaste åren har även kväveförbrukningen tenderat att
minska. Användningen av kemiska medel har mätt i kvantitet aktiv substans med
undantag för slråförkortningsmedel inte tenderat att öka under 1980-lalet.
Stora skillnader finns mellan olika delar av landet vad gäller användning av
såväl handelsgödsel som kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationellt
har problemen med jordbrukets användning av växtnäring och kemiska
bekämpningsmedel uppmärksammals. Inom OECD pågår f. n. ell arbete med syfte
att utveckla rekommendationer om hur produktions- och miljömål inom jordbruket
skall kunna förenas inom medlemsländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar att sambanden mellan kvävegödsling och avkastning varierar avsevärt
beroende på bl. a. skillnader i årsmån och bördighet. Över-optimal gödsling
förekommer, särskilt i de fall där även stallgödsel används. Tillgängliga
studier visar alt kväveullakningen ökar kraftigt vid överoplimala givor. En
minskning av växlnäringstillförseln leder i dessa fall lill att lönsamheten i
växtodlingen kan förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användningen
av kemiska bekämpningsmedel kan minskas genom anpassning av doserna och genom
utökad prognos- och varningstjänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar att i enlighet med 1985 års jordbrukspolitiska beslut har relativt
omfattande åtgärder vidtagits för att minska miljökonsekvenserna av
användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
gruppens uppfattning behöver ytterligare åtgärder vidtagas. Ell mera
långsiktigt mål bör vara atl jordbruket ställs om till miljövänligare
produktionsmetoder med ett opfimali växtnäringsutbyle i växtodHngen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder
med syfte att begränsa belastningen på miljön kommer atl ha en viss effekt även
på spannmålsöverskottet. För att bringa balans i spannmålsodlingen måste
ytterligare åtgärder vidtagas som begränsar incitamentet att odla spannmål
till fördel för annan markanvändning såsom ökad vallodling, skogsplantering,
odling av energigräs och energiskog m. m. Från miljösynpunkt är sådana
förändringar i markanvändningen önskvärda liksom även i en anpassning av
djurhållningen till åkerarealen. Etl från miljösynpunkt intressant alternativ
är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>s. k. agroforestry
som innebär kombination av konventionell jordbruksproduk- Prop. 1987/88:128<br>
tion och skogsodling.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Analyser av sambanden mellan höjda avgifter på kväve,
avkastningens storlek och åkerarealens omfattning visar att större delen av
spannmålsöverskottet kommer all kvarstå även vid kraftigt höjda avgifter på
kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen konstaterar att under senare år har ökad
rådgivning och ändrade prisrelationer mellan handelsgödsel och spannmål
medverkat till att den totala förbrukningen av handelsgödselkväve har minskat
under senare år. Enligt gruppens bedömning bör priset på handelsgödselkväve
ökas ytterligare genom avgifter för att ge incitament till en bättre
hushållning med växtnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En på sikt minskad användning av handelsgödsel med 30
procent leder till att avkastningen minskar med 5 till 10 procent. En
reducering av användningen av handelsgödselkväve med 30 procent medför att utlakningen
minskar på sikt. En minskning av den överoptimala gödsling som förekommer i
vissa fall leder till en omedelbar minskning av utlakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt relativt snabbi åstadkomma en minskning av
förbrukningen med handelsgödselkväve krävs mycket kraftiga prisökningar på
kväve. Gruppen är inte beredd att föreslå avgiftshöjningar av sådan storlek.
Den nuvarande prisregleringsavgiften med 112 öre per kg kväve bör höjas för
att åstadkomma positiva miljöeffekter genom en minskad användning av
handelsgödselkväve. Influtna medel bör användas inom jordbruksprisregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår gruppen atl elt bidrag införs för att
stimulera till åtgärder inom jordbruket som har effekter på miljön. Sådana
åtgärder påverkar även spannmålsöverskotten. Ett sådant stimulansbidrag bör
finansieras genom höjning av miljöavgifterna på handelsgödselkväve.
Avgiftshöjningen blir beroende av omfattningen av och kostnaderna för olika
miljöförbättrande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel
och stimulera till alternativ inom växtskydd och ogräsbekämpning bör enligt
gruppens mening miljö- och prisregleringsavgifterna på kemiska bekämpningsmedel
höjas generellt. Avgiftsnivå och användning av influtna avgiftsmedel bör
anpassas på samma sätt som angetts beträffande handelsgödselkväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen föreslår att förbudet mot användning av slråförkortningsmedel
i spannmålsodlingen med undantag för rågodling bör kvarstå. I rågodling bedömer
gruppen att slråförkortningsmedel bör få användas under en övergångsperiod,
förslagsvis 5 år, fills sorter med högre slråstyrka finns tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom områden som är särskilt känsliga ur utlakningssynpunkt
med avseende på växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel anser gruppen att
administrativa åtgärder i form av restriktioner för växtodlingen kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen bör tilldelas 5 milj kr per år för
utökad rådgivning om användning av växtnäring. Vidare föreslår gruppen att 5
milj kr ställs fill lantbruksstyrelsens förfogande för försöks- och
utvecklingsprojekt inom växtnäringsområdet. Gruppen konstaterar även att
ytterligare resurser behövs för olika forskningsinsatser inom området. Behovet
av medel för utökad rådgivning, utvecklingsprojekt och forskning bör
tillgodoses inom ramen för nuvarande miljöavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår gruppen att effekterna av hittills
vidtagna och nu föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder bör utvärderas inom förslagsvis 5 år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>9
Överväganden och förslag</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>°P-1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsresultat
visar att jordbruket bidrar till föroreningen av vattenområden. Samtidigt
föreligger problem med överskott av spannmål. Mot denna bakgrund har gruppen
haft i uppdrag att undersöka möjligheterna att komma till rätta med dessa
problem genom en lägre intensitet i växtodlingen. Med lägre intensitet avses i
detta sammanhang minskad användning av handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. Gruppen skall enligt direktiven även lämna förslag på vilket
sätt en minskad användning kan åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strukturomvandlingen
i jordbruket har inneburit specialisering och koncentration av produktionen
till större och färre företag. Ett ökat antal företag bedrivs helt utan animalieproduktion.
Nötkreatursproduktionen har minskat samtidigt som produktionen av svin och
fjäderfä har ökat. Detta har inneburit en minskad vallodling och en ökad
stråsädesodling. Mellan olika delar av landet finns stora variationer vad
gäller jordbruksproduktionens omfattning och inriktning samt intensitet i
växtodling och djurhållning. Därmed finns även betydande skillnader i
jordbrukets miljöpåverkan mellan olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av handelsgödsel i jordbruket ökade till mitten av 1970-talel. Därefter har
användningen av fosfor och kalium minskat. Under de senaste åren har även
kväveförbrukningen tenderat att minska. Stora variationer föreligger vad gäller
förbrukningen per ha mellan olika delar av landet men även mellan enskilda
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar att sambanden mellan kvävegödsling och avkastning varierar avsevärt
beroende på bl. a. skillnader i årsmån och bördighet. Överoptimal gödsling
förekommer, särskilt i de fall där även stallgödsel används. Tillgängliga
studier visar att kväveullakningen ökar kraftigt vid överoptimala givor. En
minskning av växtnäringstillförseln leder i dessa fall till atl lönsamheten i
växtodlingen kan förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av kemiska bekämpningsmedel mätt i kvantitet aktiv substans, har med undanlag
för slråförkortningsmedel inte tenderat atl öka under I980-ta-let. Nya preparat
med högre verkan per viktsenhet har emellertid kommit i bruk. Detta innebär att
kemisk bekämpning kan ha ökat i omfattning även om förbrukningen av mängden
aktiv substans har minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar att i enlighet med 1985 ärs livsmedelspolitiska beslut har relativt
omfattande insatser vidtagits för atl minska miljökonsekvenserna av användningen
av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Icke förakfiiga
resurser har satsats på ett forskningsprogram om miljövänliga
produktionsmetoder inom jordbruket. Lantbruksverket har getts ökade resurser
för rådgivning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel och om
alternativ odling. Kemikalieinspektionen och livsmedelsverket har getts ökade
resurser för analys och kontroll av kemiska produkter resp livsmedel. Beslut
har fatlats om särskilda insatser inom föroreningskänsliga områden. En aktionsplan
har utarbetats mot havsföroreningar. Trenden mot ökad användning av
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel har motverkats genom bl. a. rådgivningsinsatser,
prisreglerings- och miljöavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget till
aktionsplan mot havsföroreningar är det önskvärt atl redu<br>
cera tillförseln av kväve till havet med minst 50 procent. En stor del av denna<br>
minskning åvilar jordbruket. I aktionsplanen föreslås bl. a. bättre hantering
av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stallgödsel,
ökad odUng av fånggrödor m.m. Genom dessa åtgärder bedöms Prop. 1987/88:128<br>
tillförseln av kväve till havet kunna minskas med 20 procent.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gruppens bedömning krävs ytterligare ätgärder — utöver vad som föreslagits i
aktionsplanen — för att tillförseln av kväve till havet skall kunna minskas med
50 procent. En minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel bör på
sikt leda till en minskad kväveutlakning och etl miljövänligare jordbruk.
Begränsningar i växtnäringstillförseln och användningen av kemiska bekämpningsmedel
kan enligt gruppens mening vara nödvändiga även för att avlasta redan nitratförorenade
vattentäkter och för att förhindra förorening av nu hotade vattenmagasin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
mera långsiktigt miljömål bör vara atl jordbruket ställs om till miljövänligare
produktionsmetoder med ett optimalt växtnäringsutbyle i växtodlingen. En
förändring med stor effekt i detta avseende är ökade arealer höstsådda grödor och
ökad vallodling. Vidare bör djurhållningen vara anpassad till åkerarealen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar vidare att dagens hanterings- och spridningsteknik för stallgödsel
uppvisar stora brister. Detsamma gäller för spridning av handelsgödsel och
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är gruppens bedömning att åtgärder för att förbättra precisionen vid spridning
av såväl stallgödsel som handelsgödsel och bekämpningsmedel är mycket
angelägna för atl nedbringa läckaget vid appliceringen. Utveckling av ny teknik
för att bättre lösa dessa uppgifter är därför angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
har låtit utföra en analys av bl. a. de ekonomiska konsekvenserna av en minskad
användning av handelsgödselkväve. En på sikt minskad användning av
handelsgödselkväve med 30 procent medför enligl den utförda analysen atl avkastningen
minskar med 5—10 procent. Med anpassning av produktionstekniken kan
avkastningen sannolikt upprätthållas även vid en lägre tillförsel av gödsel. De
företagsekonomiska konsekvenserna av en på sikt minskad användning av
handelsgödselkväve är därför enligt gruppens mening i de flesta fall begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reducering av användningen av handelsgödselkväve med 30 procent medför att utlakningen
minskar på sikt. Den exakta minskningen av utlakningen är dock svår alt
beräkna. En minskning av den överoplimala gödsling som förekommer i vissa fall
leder lill en omedelbar minskning av utlakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt gruppens bedömning ett viktigt konsumentintresse alt nedbringa resthalterna
av bekämpningsmedel i jordbruksprodukter och dricksvatten så långt som möjligt.
En alltmer restriktiv användning av bekämpningsmedel bör även tillgodose
naturvårdens krav om större hänsynstagande lill flora och fauna. Åtgärder för
att begränsa användningen av handelsgödselkväve bör därför kombineras med motsvarande
åtgärder vad gäller bekämpningsmedel. Därigenom uppnås ytterligare
miljöfördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Gruppen skall enligt
direktiven även utreda effekterna för produktionen av en<br>
lägre intensitet i växtodHngen. Den totala spannmålsproduktionen uppgår till ca<br>
5,8 milj ton under ett normalår. Spannmålsöverskottet uppgår till ca 1,5 milj
ton<br>
per år. En minskning av kvävetillförseln med 30 procent innebär alt
produktionen<br>
minskar med i storleksordningen 300 OCX) ton och atl överskotten minskar i<br>
samma utsträckning. Åtgärder med syfte att begränsa belastningen på miljön<br>
kommer således alt ha en viss effekt även på spannmålsöverskottet. För atl
bringa<br>
balans i spannmålsproduktionen måste ytterligare åtgärder vidtagas som be-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gränsar
incitamentet att odla spannmål till fördel för annan markanvändning Prop.
1987/88:128 såsom ökad vallodling, skogsplantering, odling av energigräs och
energiskog Bilaga 1 m.m. Från miljösynpunkt är sådana förändringar i
markanvändningen önskvärda liksom även en anpassning av djurhållningen lill
åkerarealen. Med detta införstås även en förskjutning mot ökad grovfoderbaserad
nölkrealursproduk-lion som från miljösynpunkt medför fördelar genom en ökad
vallodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett från miljösynpunkt intressant alternativ är
kombinationen av konventionell jordbruksproduktion och skogsodling, s. k. agroforestry.
Detta kan exempelvis innebära kombination av extensiv betesdrift och
lövskogsodling. En sådan produktionsform förutsätter en ökad konsumtion av
nötkött för att även pro-duktionsutrymmet skall kunna öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gruppens mening leder en minskad intensitet,
alternativa odlingsformer och annan markanvändning till atl såväl
kväveutsläppen som spannmålsöverskottet minskar. Problemet med
spannmålsöverskottet skall även ses mot bakgrund av förväntad teknisk
utveckling. Om gentekniken utvecklar spannmålssorter som själva producerar del
nödvändiga kvävet och den moderna växtförädlingen frambringar sorter som
behöver minskade mängder kemikalier för en säker odling kan även en större
avkastning per hektar förutses än vad som nu är fallet. Möjligheter finns också
att förbättra användningen av gödsel och kemiska bekämpningsmedel genom
förbättrad teknik. Ses problemet i den belysningen blir alternativ
arealanvändning en central fråga i den framtida jordbrukspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många förslag har framförts i dagens debatt för att komma
till rätta med spannmålsöverskottet. Vissa ekonomer föreslär
världsmarknadspriser kombinerat med arealersättning. Andra diskuterar ett tvåprissystem
med eller utan kvotering av produktionsmedlen. Arbetsgruppen har låtit utföra
en omfattande analys av sambanden mellan höjda avgifter på kväve, avkastningens
storlek och åkerarealens omfattning. Av dessa beräkningar framgår bl. a. att en
stor del av spannmålsöverskottet kommer att kvarstå även vid kraftigt höjda
avgifter på handelsgödselkväve. Mera betydande produktionsminskningar ästadkommes
enligt modellberäkningarna endast om spannmålsöverskottet betalas med världsmarknadspris.
Samtidigt kommer då enligt modellen åkerarealen för livsmedelsproduktion att
minska med i storleksordning 700000 ha. Gruppen vill dock understryka atl
resultaten av dessa beräkningar är förenade med osäkerheter när så stora
förändringar i förutsättningarna för produktionen görs som i detta fall. Detta
gäller de kraftiga förändringar i såväl kvävepriserna som priserna på spannmål
som beräkningarna grundats på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl bringa ner spannmålsöverskottet och atl minska
föroreningarna med kväve till känsliga vattenområden och grundvatten är
processer som kommer atl ta viss tid, uppskattningsvis 5—10 är. För att
understödja detta arbete fordras en klart uttalad viljeinriktning om den
framlida jordbrukspolitiken så att de olika ekonomiska, tekniska, prismässiga
och administrativa medlen koordineras i lid och rum mot det uttalade målet
under bevakning av tekniska och biologiska framsteg och genombrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivning och ändrade prisrelationer mellan handelsgödsel
och spannmålspriser har medverkat till att den totala förbrukningen av
handelsgödselkväve har tenderat att minska under senare år. Enligt gruppens
bedömning bör priset på handelsgödselkväve ökas ytterligare genom avgifter för
att ge incitament till en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bättre
hushållning med växtnäringen. Däremot finns f n. inte anledning att Prop.
1987/88:128<br>
ytterligare öka avgifterna på fosfor och kalium.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl relativt snabbi åstadkomma en minskning av förbrukningen av han-delsgödselkväve
med 30 procent krävs mycket kraftiga prisökningar på kväve. Dessa kan
åstadkommas genom en kraftig ökning av prisregleringsavgiften. Del blir dock
frågan om belopp av sådan storleksordning att jordbrukets prisregleringssystem
rubbas i grunden. Gruppen är därför inte beredd att föreslå avgiftshöjningar
av sådan storlek. I stället föreslås en avgiftshöjning som kan administreras
inom nuvarande prisregleringssystem. En sådan avgiftshöjning kommer att få en
positiv effekt på kväveullakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande utgår en prisregleringsavgift med 112 öre per kg kväve. Denna avgift
bör höjas för atl åstadkomma positiva miljöeffekter genom en minskad användning
av handelsgödselkväve. Influtna medel bör användas inom jordbruksprisregleringen.
Gruppen konstaterar att det under de närmaste åren kommer att finnas behov av
medel för att finansiera exporten av spannmålsöverskotten. Behovet av medel
blir beroende av överskottens storlek och effekterna av andra åtgärder som
vidtages för att minska spannmålsöverskotten. Vid en kväveförbrukning av
storleksordningen 200 000 lon innebär en höjning av avgiften med 1 kr per kg
kväve att de medel som kan användas inom ramen för prisregleringen ökar med 200
milj kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande utgår en miljöavgift med 30 öre per kg kväve. Influtna avgiftsmedel
används delvis till olika åtgärder med syfte atl förbättra miljön. Arbetsgruppen
konstaterar att del finns behov av ytterligare åtgärder som har effekter på
miljön och spannmålsöverskottet. Exempel på sådana åtgärder är odling av s. k.
fånggrödor samt alternativa odlingsformer som har en positiv effekt på miljön.
För atl stimulera sådana åtgärder behövs någon form av bidrag. Gruppen föreslår
att etl stimulansbidrag införs som finansieras genom höjning av miljöavgiften pä
handelsgödselkväve. Detta innebär att jordbruket i likhet med andra näringar
får svara för sina miljökonsekvenser. Principen bör vara att influtna
avgiftsmedel i sin helhet skall återgå till jordbruket för miljövårdande
åtgärder. Arbetsgruppen har inte haft möjlighet att närmare precisera omfattning
och kostnader för olika miljöförbättrande ätgärder. Det är därför inte heller möjligt
att närmare ange hur stor höjning av miljöavgiften som erfordras. En höjning av
miljöavgiften med 50 öre per kg kväve innebär att avgiftsmedlen ökar med l(X)
milj kr om kväveförbrukningen uppgår till 200000 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
programmet för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen genomförs olika
tekniska och administrativa åtgärder. Vidare har rådgivningen och forskningen
tillförts ytterUgare resurser. Gruppen vill för sin del understryka betydelsen
av att dessa åtgärder genomförs på ett verkningsfullt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar att vissa preparattyper har en sådan ekonomisk konkurrenskraft att
även kraftiga avgiftshöjningar inte leder till någon nämnvärd minskning av
förbrukningen. Vad gäller ogräsmedel som svarar för c:a 75 procent av den
totala förbrukningen av kemiska bekämpningsmedel är dock den ekonomiska
konkurrenskraften sådan att även mera måttliga avgiftshöjningar sannolikt medför
att användningen minskar. Med hänsyn tagen lill att den ekonomiska konkurrenskraften
varierar avsevärt mellan olika preparat och till deras olika effekter på miljö,
livsmedelskvalitet och spannmålsöverskott borde avgifterna differentieras mellan
olika preparat. Mot bakgrund av det stora antalet olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>preparattyper som finns och möjligheterna att tillverka
kombinationspreparat Prop. 1987/88:128<br>
torde dock en sådan differentiering vara svår atl genomföra i praktiken.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl minska användningen av kemiska bekämpningsmedel
och stimulera till alternativ inom växtskydd och ogräsbekämpning bör enligt
gruppens mening miljö- och prisregleringsavgiflerna på kemiska bekämpningsmedel
höjas generellt. För närvarande utgår en miljöavgift med 4 kr per kg aktiv
substans och en prisregleringsavgift med 29 kr per dos. Avgiftsnivån och
användningen av influtna avgiftsmedel bör avvägas på samma sätt som angetts
beträffande handelsgödselkväve. Härigenom avses prisregleringsavgiften bli
neutral avseende valet av bekämpningsmedel. Enligt gruppens uppfattning bör
även miljöavgiften anpassas på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande slråförkortningsmedel konstaterar gruppen att
tillräcklig bakgrundsinformation saknas för elt slutligt ställningslagande lill
hälsoriskerna med dessa medel. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de
miljökonsekvenser som användningen medför genom en ökad kvävegödsling i
kombination med slråförkortningsmedel bör förbudet mot användning i
spannmålsodling med undanlag för rågodling kvarstå. Vad gäller rägodling
bedömer gruppen atl slräförkort-ningsmedel bör få användas under en
övergångsperiod, förslagsvis 5 år, tills sorter med högre stråstyrka har
införskaffats eller tagits fram. Elt fortsatt förbud mot användning i rågodling
leder enligt gruppens uppfattning till en inte önskvärd minskning av den
svenska rågodlingen. Samtidigt ökar behovet av importerad råg vilket inte är
önskvärt med hänsyn till spannmålsöverskottet. Från miljösynpunkt är dessutom
rågodling positiv genom alt kväveullakningen är avsevärt mindre vid rågodling
än vid odling av vårsäd på de lättare jordar där rågodling är aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom de geografiska områden som är särskilt känsliga ur utlakningssynpunkt
med avseende på växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel är enligt
gruppens uppfattning sannolikt inte ökade rådgivningsinsalser och generella avgiftshöjningar
tillräckliga. Detta kan gälla områden exempelvis i anslutning till större vattentäkter
och områden som särskilt kan bidraga till kvävetillförsel till havsområden.
Inom sädana områden anser gruppen att administrativa åtgärder i form av
restriktioner för växtodlingen kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen har tidigare nämnt atl anpassningen av växtnäringstillförseln
till de olika grödornas behov och till vad som är företagsekonomiskt optimalt i
mänga fall är dålig vid enskilda företag. Mot denna bakgrund föreslår gruppen
att informations- och rådgivningsinsatserna om användning av växtnäring bör ökas.
Lantbruksstyrelsen bör tilldelas ytterligare resurser för en utökad sådan rådgivning.
Enligl lanlbruksstyrelsens bedömning kan behovet av ytterligare resurser beräknas
lill ca 5 milj kr per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att rådgivningen om användning av växtnäring
är väl underbyggd. Lantbruksstyrelsen har för budgetåret 1987/88 erhållit
särskilda resurser för försöks- och utvecklingsprojekt inom ogräsområdet.
Gruppen föreslår att särskilda resurser ställs till lanlbruksstyrelsens
förfogande för försöks- och utvecklingsprojekt inom växtnäringsområdel. Behov
finns av utvecklingsprojekt om bl. a. olika odlingssystem och odlingsteknik,
fånggrödor samt spridnings-teknik. Behovet av resurser för ändamålet kan
beräknas till ca 5 milj kr per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen
konstaterar alt etl betydande kunskapsunderlag finns om läckage av<br>
växtnäringsämnen från åkermark. Däremot är kunskaperna om effekterna av</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
åtgärder för atl minska läckaget otillräckliga. Kunskaperna är också olill- Prop.
1987/88:128 räckliga vad gäller effekter av bekämpningsmedelsanvändningen.
Ytterligare in- Bilaga 1 satser behövs inom växtförädlingen med målsättning att
ta fram sorter som medger en miljövänligare produktion med mindre användning av
kemiska bekämpningsmedel. Gruppen vill även peka på behovet av resurser för
demonstrationsgårdar där olika former av miljövänligare produktionsteknik och
ändrad markanvändning kan tillämpas och utvärderas. Vidare behövs ytterligare
insatser vad gäller forskning om ekonomiska förutsättningar för ändrad
produktionsteknik och alternativ markanvändning. Resurser bör även ställas
till lanlbruksstyrelsens, naturvårdsverkels, kemikalieinspektionens och
livsmedelsverkets förfogande för olika utvecklingsprojekt med syfte atl la
fram kunskapsunderlag för respektive myndighets verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av medel för utökad rådgivning, utvecklingsprojekt och forskning bör enligl
gruppens uppfattning tillgodoses inom ramen för nuvarande miljöavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
förslagsvis 5 år bör effekterna av de hittills vidtagna och av gruppen nu
föreslagna åtgärderna för att minska miljökonsekvenserna av jordbruksproduktionen
utvärderas. Detta kan bl. a. ske inom ramen för den utbyggnad av recipi-enikontrollen
som för närvarande pågår inom ramen för naturvårdsverkets verksamhet.
Utvärdering av att de uppställda målen uppnås kan även ske genom fortlöpande
studier av utvecklingen inom jordbruket vad gäller markanvändning, användning
av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel samt animaliepro-duklionens
omfattning och inriktning, således en "monitoringsverksamhel" i vid mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>P[°p- 1987/88:I28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
(Ds Jo 1987:3) Intensiteten i</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruksproduktionen — miljöpåverkan och
spannmålsöverskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
kommerskollegium, överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), statens pris- och kartellnämnd
(SPK), lant-bruksslyrelsen, skogsstyrelsen (SKS), statens livsmedelsverk, fiskeristyrelsen,
statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation (KD), statens
industriverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), styrelsen för teknisk
utveckling (STU), domänverket, statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV),
statistiska centralbyrån, statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd,
kemikalieinspektionen, statens energiverk, forskningsrådsnämnden (FRN), statens
växtsortnämnd, statens maskinprovningar, Sveriges lantbruksuniversitet, skogs-
och jordbrukels forskningsråd (SJFR), länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Örebro, Kopparbergs och Norrbottens län, Agrifack, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Familjejordbrukarnas
riksförbund. Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor. Hushållningssällskapens
förbund. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Samarbetsgruppen för alternativ odling (SAO), Svalöf AB, Leverantörsföreningen
för lantbruksmaskiner (LELA), Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen (SCPF),
Svenska fabriksarbetareförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska
lantarbetareförbundet, Svenska naturskyddsföreningen (SNF), Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
kemiska industrikontor, Sveriges livsmedelsindustriförbund (SLIM), Trädgårdsnäringens
riksförbund, W. Weibull AB saml Småbrukare i Väst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antal remissinstanser har bifogat yttranden som de i
sin tur inhämtat frän myndigheter och organisationer. Ytterligare yttranden har
tillställts jordbruksdepartementet från olika organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR har avstått från atl yttra
sig. Medlemsförbundet Agrifack har dock inkommit med yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande kommentarer till utredningens förslag finns i
remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Överstyrelsen för civil beredskap: ÖCB har tidigare
yttrat sig till jordbruks<br>
departementet över olika förslag till begränsning av överproduktionen av spann<br>
mål. ------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖCB framhöll därvid bl. a. att det är bra om ytor som
använts för spann-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>målsodling kan ges sädan användning att de vid behov i
olika beredskapslägen Prop. 1987/88:128<br>
åter kan användas för odling av livsmedel,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att om konsekvenserna av förslagen blir en reducering av
åkerarealen bör denna göras sä att den regionala försörjningsbalansen inte
ytterligare försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖCB vill även i detta sammanhang framhålla dessa
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Statens pris- och kartellnämnd: Arbetsgruppens
uppdrag har varit att försöka<br>
bedöma huruvida en typ av åtgärder, dvs. lägre intensitet i växtodlingen, verk<br>
samt kan bidra till all lösa två olika problem, nämligen problemet med spann<br>
målsöverskottet resp. problemet med jordbrukets negativa miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Eftersom problemen är så komplexa medför
avsaknaden av etl totalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktionsprogram för resp. problemområde att det är svårt
att bedöma och utvärdera arbetsgruppens förslag till åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- SPK anser att jordbrukets negativa miljöpåverkan
inte kan lösas med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>generella medel, eftersom miljöproblemen varierar så
kraftigt i olika delar av landet och även inom olika områden. SPK anser således
att miljöproblemen i första hand bör lösas genom selektiva åtgärder och
avstyrker därför arbetsgruppens förslag atl generellt höja avgifterna på
handelsgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel. Ett annat skäl som enligt
nämndens mening talar mot avgiftshöjningar är att de kan verka
inflationsdrivande. SPK anser vidare att man bör utvärdera huruvida nu gällande
lagstiftning är så utformad att jordbrukets negafiva miljöpåverkan kan åtgärdas
på ett effektivt sätt. I övrigt tillstyrker nämnden arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4--------------------------- Lantbruksstyrdsen: Lantbruksstyrelsen
har inhämtat synpunkter på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belänkandet från lantbruksnämnderna. Yttranden har
inkommit frän tolv lantbruksnämnder och länsstyrelsen i Norrbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Lantbruksstyrelsen finner att den diskussion som
förs i betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och de förslag som lämnas väl sammanfaller med verkets
inriktning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Lantbruksstyrelsen biträder i huvudsak
arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dock------- finner styrelsen alt miljöeffekten av ändrad
markanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belysts knapphändigt. I etl räkneexempel redovisas
betydande effekter på kväve-läckaget vid skogsplantering på åker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då de alternativa odlingsformerna förväntas öka i
omfattning bör man forska kring dessa odlingsformers miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen: SKS delar gruppens
uppfattning att ätgärder behöver vidtagas för att nå ett optimalt utnyttjande
av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel vid växtodling generellt.
Optimeringen bör göras inte enbart utifrån produktionssynpunkt utan från en
bred miljösyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk:
Livsmedelsverket delar arbetsgruppens principiella utgångspunkter att
ytterligare åtgärder behöver vidtas för att minska användningen av kemiska
medel i jordbrukets växtodling och att svenskt jordbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>långsiktigt bör ställas om lill miljövänligare
produktionsmetoder. Detta skulle</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt livsmedelsverket
bidra till atl tillgodose det växande konsumentintresset av Prop.
1987/88:128<br>
säkrare och bättre livsmedel.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Fiskeristyrelsen:
Med hänsyn lill de intressen fiskeristyrelsen har att bevaka är<br>
det nödvändigt att jordbruket ställs om till mer miljövänliga produktionsmeto<br>
der.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
allt väsentligt innehåller betänkandet förslag som är positiva för fiskeintres-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sel.---- När det gäller de
kustnära områdena måste kvävetillförseln minska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De föreslagna åtgärderna
bedöms dock som helt otillräckliga. Sett ur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskeintressets
synpunkt utgör de kemiska bekämpningsmedlen del allvarligaste<br>
hotet särskilt i ett längre tidsperspektiv eftersom dessa anrikas i fisken och
dess<br>
näringsdjur. Det vore önskvärt att kraftfullare åtgärder vidtogs mot använd<br>
ningen av sådana ämnen och atl resurser satsades på forskning rörande mindre<br>
toxiska ämnen än de som nu används. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8-- Statens
jordbruksnämnd: En generell minskning av gödslingsnivån får<br>
på kort sikt ringa effekt på kväveläckaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
snabb och mera påtaglig minskning av kväveläckaget torde enligt nämndens mening
och i likhet med vad inlensilelsgruppen anfört endast kunna uppnås genom
selektiva åtgärder mot orsakerna till läckaget. Jordbruksnämnden finner således
att den i stort kan dela gruppens bedömningar av miljöeffekterna men vill särskilt
betona vikten av selektiva åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD instämmer självklart i<br>
gruppens allmänna utgångspunkt atl elt långsiktigt mål bör vara alt jordbruket<br>
bedrivs med miljövänliga produktionsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en brist i utredningsarbetet att man inte — som ett alternativt styrmedel —
närmare beräknat och analyserat effekterna av en prissänkning på spannmål och,
till följd därav, även sänkta priser på animalier. Detta skulle vara fördelaktigt
ur konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens industriverk: Statens
industriverk har inga invändningar mot den analys och de förslag som redovisas
i rubricerat ärende. Verket lämnar därför inga delaljsynpunkter på betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges geologiska
undersökning: Vi instämmer i gruppens uppfattning att ytterligare åtgärder
måste vidtagas för att begränsa belastningen på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
som syftar lill att generellt minska användningen av gödsel och
bekämpningsmedel (som t. ex. de i belänkandet föreslagna höjda avgifterna pä</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handelsgödsel
och bekämpningsmedel) har liten effekt jämfört med om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>insatserna
(i form av rådgivning och/eller restriktioner) koncentreras till de områden
som har hög sårbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sårbarhelskartor
för både grund- och ytvatten behövs således som beslutsunderlag såväl för en
optimering av insatserna mot jordbrukels miljöpåverkan som för det allmänna
skyddet av våra vattenresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
föreslår att en sårbarhetskartering snarast påbörjas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Styrelsen för teknisk utveckling: STU delar
utredningens slutsals att forsk- Prop. 1987/88:128 nings- och uivecklingsmässigt
finns inga närliggande uppslag som kan utnyttja Bilaga 2
överskottsproduktionen av spannmål på elt ekonomiskt fördelaktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom EG har samma problem med spannmålsöverskottet som
Sverige, borde etl närmande till EG-programmet, ECLAIR, undersökas. Självfallet
kan STU spela en aktiv roll om så önskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Statskontoret anser att det nu bör vara dags för
en total omprövning av den<br>
nuvarande politiken med det alltmer komplicerade och dyrbara regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>[Statskontoret är] tveksamt till värdet av punktinsatser
inom den nuvarande jordbruksregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringssystemet är numera så "lappat och
lagat" och så svåröverblickbart alt det är näst intill omöjligt att
förutse effekterna av olika förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar därför utredningens uppfattning vad gäller
behovet av en långsiktig och klart uttalad viljeinriktning av
jordbrukspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Riksrevisionsverket: Genom att definiera lägre
intensitet som minskad an<br>
vändning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel begränsar arbets<br>
gruppen sina möjligheter att föreslå åtgärder som bidrar till en lösning av de
två<br>
problemen, anser riksrevisionsverket (RRV). Arbetsgruppen har ytterligare be<br>
gränsat sin handlingsfrihet genom att enbart lämna förslag som ligger inom<br>
ramen för det nuvarande prisregleringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser RRV att problemen med
spannmålsöverskottet och kväveläckaget inte kan lösas inom ramen för nuvarande
prisregleringssystem — och inte heller genom en generell minskning av
intensiteten i produktionen. De generella avgiftshöjningar som arbetsgruppen
aviserar kan dock få en positiv effekt pä övergödslingen i vissa delar av
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV ställer sig alltså tveksamt till om generella
ekonomiska styrmedel enligt förslaget i någon väsentlig grad kan bidra till en
lösning av dessa tvä problem. Problemen är av en art som enligt RRV:s
uppfattning fordrar mer riktade styrme-dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statistiska centralbyrån: Generellt
har i betänkandet den befintliga jordbruks- och miljöstatistiken utnyttjats
väl och tolkats på elt relevant sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: Utredningen
har inte närmare belyst effekten på miljön av minskad användning av kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande alternativet med arealbidrag anser
naturvårdsverket atl del inte finns tillräckliga skäl för att helt avföra delta
från diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket anser vidare att betänkandet borde ha
innehållit en bedömning av alternativet med kontraktsodling av spannmål. Detta
förfarande finns ju för t. ex. oljeväxter, sockerbetor och fältmässig köksväxlodling.
Vid elt sådant syslem bör föreskrifter om insatser av produktionsmedel, utsäde m.
m. kunna anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Koncessionsnämnden för miljöskydd:
Koncessionsnämnden anser att en<br>
förutsättningslös prövning bör företagas av frågan hur det framtida svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruket bör bedrivas. Intill dess så sker erfordras
åtgärder för atl bringa ned</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spannmålsöverskottet m.m. Exempel på sådana åtgärder anges
i rubricerade Prop. 1987/88:128 belänkande. I anslutning härfill vill nämnden
för sin del föreslå att lantbruks- Bilaga 2 nämnderna lämpligen bör kunna lämna
erforderliga råd rörande växtodling, spridning av olika slag av gödsel m. m.
även med hänsyn lill önskemålet all begränsa urlakning av växtnäringsämnen.
Även andra enkla åtgärder som är ägnade att minska regleringen på
jordbruksområdet bör såvitt möjligt vidtas. Beträffande hantering av gödsel och
avgiftsfrågor vill koncessionsnämnden hänvisa till nämndens remissyttrande
1987-12-03 (Dnr 71-151/87) över belänkandet (SOU 1987:32) För en bättre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen
instämmer i de överväganden och förslag som utredningen gör för alt minska
intensiteten inom jordbruksproduktionen. Inspektionen anser dock att
ytterligare ansträngningar bör göras för alt minska kemikalieanvändningen i
jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21 Forskningsrådsnämnden: Nämnden instämmer i
utgängspunklerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för utredningens övergripande bedömning, nämligen att
överskottsproduktion av spannmål är elt åtminstone på kort och medellång sikt
ett problem och atl läckagel av näringsämnen samt bekämpningsrester måste
minskas. I en del fall bör detta göras kraftigt med tanke på såväl terresl
(inkl. grundvatten) som marin miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Statens maskinprovningar: Maskinprovningarnas
huvudsakliga invänd<br>
ningar mot arbetsgruppens förslag kan sammanfattas i fyra satser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt gruppen inte starkt betonat behovet av teknisk
utveckling och tekrusk provning av utrustning för mera miljövänlig spridning av
växtnäring och kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl gruppen inte tydligt markerat att en kommande teknisk
utvärdering och konsekvensanalys måste utföras av någon officiell institution
som är fristående från de institutioner som har till uppgift att forska fram
nya metoder och bedriva teknisk utveckling av utrustning för rationellt, miljövänligt
jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl gruppen inte betonat att man genom att konsekvent
tillämpa en balanserad växtföljd med en stor andel vall och höstsådda grödor
får mindre växtnäringsläckage än om man har en växtföljd med liten eller ingen
andel vall och en stor andel vårsådda grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att gruppen inte betonat hur starkt årsmånen påverkar de
enskilda lantbruksföretagens produktion och ekonomiska resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24 Sveriges lantbruksuniversitet:
Lantbruksuniversitetet anser liksom utred<br>
ningen att vägar måste sökas för att minska jordbrukets bidrag till föroreningar<br>
av vattenområden och för alt minska spannmålsöverskotten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksuniversitetet
anser dock atl en generell sänkning av intensiteten (dvs.<br>
enligt utredningens definition minskad användning av kemiska medel och han<br>
delsgödsel per arealenhel) är en såväl ineffektiv som kostsam väg för att
åtgärda<br>
överskottet. Denna slutsals gäller även kväveutlakning och miljörisker i an<br>
vändningen av kemiska medel.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.25 Skogs-
och jordbrukets forskningsråd: SJFR instämmer i den grundläggan- Prop.
1987/88:128<br>
de tankegången atl överanvändningen av kvävegödselmedel och bekämpnings-
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medel måste bort. Rådet bedömer mot bakgrund av
utvecklingen inom bl. a. forskningen atl produktionen i ett mer långsiktigt
perspektiv inte kommer att minska nämnvärt. Bättre behovsanpassad
kvävetillförsel, nya sorter i kombination med nya odlingssystem verkar på sikt
produktionshöjande. I dessa avseenden kan inte vi heller avskärma oss från
utvecklingen i vår omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJFR anser att en övergång till mindre kemikalieberoende
produktion är en relativt långvarig process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26--------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen ser positivt på att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen nu tagit upp frågorna om avgifter och bidrag
och om minskning av intensiteten i jordbruket, samt alt utredningen föreslår
ökade resurser för rådgivning, forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:
Såväl spannmålsgruppens som intensitetsgruppens överväganden och förslag visar
hur svårt del är alt inom ramen för vårt regleringssystem kraftfullt och snabbt
lägga om kursen i enlighet med miljö-och resursmålen i 1985 ärs riksdagsbeslut.
Å andra sidan kan regleringssystemet tillsammans med ekonomiska styrmedel inom
t. ex. energiförsörjning, samfärdsel och transporter bidra till att jordbruket
och dess markanvändning anpassas till en produktion som får utvecklas på elt
ekologiskt och samhällsekonomiskt sätt med god nationell hushållning med
naturresurserna. Vad som krävs är en vidgad helhetssyn, där kostnaden för
importen av handelsgödsel och bekämpningsmedel samt av oljeprodukter och kol
jämte våra kostnader för förädling och export av spannmål till världsmarknadens
priser vägs in och där hänsyn även tas till nuvarande och framtida kostnader
för försurning och förgiftning av vår miljö och utarmning av flora och fauna
samt riskerna för ohälsa hos människor och husdjur. Beredskapsförsörjningen
måste även ingå i helhetssynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:
Länsstyrelsen delar i huvudsak de bedömningar arbetsgruppen gjort och
tillstyrker i allt väsentligt redovisade åtgärds-förslag. En omställning till miljövänligare
produktionsmetoder är nödvändig. För att uppnå detta mål är ökad rådgivning och
intensifierad forskning inte tillräckliga åtgärder. Bland tänkbara styrmedel
för att uppnå en miljövänligare jordbruksproduktion anser länsstyrelsen alt den
av arbetsgruppen föreslagna avgiftshöjningen pä kväve och bekämpningsmedel är
den enda åtgärd som för närvarande kan genomföras relativt snabbi utan att
allvarliga företagsekonomiska konsekvenser uppstår. På längre sikt bör dock
andra, effektivare styrmedel övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län:
Länsstyrelsen är positiv till åtgärder som leder till en minskning av
spannmålsöverskottet och till att de miljöproblem som en intensiv
jordbruksproduktion ger upphov till försvinner. Åtgärderna måste emellertid
utformas även med hänsyn till den regionala betydelse som jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har för sysselsättningen.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.30 Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar arbetsgruppens upp- Prop. 1987/88:128<br>
fattning att det är angeläget alt minska kväveläckaget vid
jordbruksproduktion Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men anser att det är tveksamt om avgiftshöjning på
handelsgödselkväve leder lill väsentligt lägre användning och därmed minskat kväveläckage.
I betänkandet saknas enligt länsstyrelsen elt tillräckligt underlag för att
bedöma hur stora effekter på kväveullakningen avgiftshöjningen i olika
jordbruksregioner har och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för enskilda
jordbrukare. Länsstyrelsen anser alt man inte kan isolera insatserna av
enskilda produktionsmedel, exempelvis kvävegödsling, när man bedömer
intensitetens betydelse för ekonomin i den enskilda grödan. I stället rör det
sig om ett samspel mellan en rad olika odlingsåtgärder och användningen av
olika produktionsmedel, exempelvis gödselmedel och växtskyddsmedd. Enligt
länsstyrelsen borde en utökad rådgivning till enskilda jordbrukare om
användning och spridning av handelsgödsel och även stallgödsel samt odling av
fånggrödor medverka till atl begränsa kväveläckaget till havet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att på sikt kunna klara
spannmålsöverskottet torde det vara nödvändigt att del av åkermarken tas ur
produktion. Odling av alternativa grödor eller skog på åkermark, lokaliserad
med hänsyn till naturvård och friluftsliv, är elt verksamt medel mot överskollsproduktion
och näringsläckage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.31 Länsstyrelsen
i Hallands län: Arbetsgruppen konstaterar att användningen<br>
av handelsgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel har stor betydelse för<br>
avkastningen hos de flesta lantbruksväxter. Behovet av handelsgödselkväve sam<br>
manhänger lill stor del med atl kväveutbytet i växtodlingen är lågt, och att
man<br>
genom tillförsel utifrån måste ersätta förlusterna till luft och vatten. Dessa
för<br>
luster skapar också problem i den externa miljön. Ser man lill jordbrukspro<br>
duktionen i sin helhet dvs. inkl. djurhållningen är förlusterna väsentligt
högre än</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>%<br>
de ca 50 % som angetts för växtodlingen. Det hade därför varit mera
konstruktivt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt angripa problemet med målsättningen att nå ett mera
slutet kvävekretslopp för jordbruket i sin helhet. En förbättrad kvävecirkulation
med mindre förluster skulle på sikt leda till ett lägre behov av
handelsgödselkväve. En rad växtodlingsåtgärder, t. ex. intensiteten i jordbearbelningen,
nedplöjning eller utnyttjande av halmen utanför jordbruket liksom vissa
åtgärder i djurhållningen hade då varit naturliga att behandla.
Åtgärdsprogrammet skulle därigenom syfta till en förbättrad resursanvändning,
lägre handelsgödselförbrukning ( = minskad intensitet) utan alltför drastiska
effekter på avkastningen. När det gäller de kemiska bekämpningsmedlen redovisar
gruppen deras inverkan på skördeutbytet men något underlag för den miljömässiga
bedömningen presenteras inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner att arbetsgruppen inte har utformat
något "konkret sy<br>
stem för hur spannmålsproduktionen skall kunna minskas genom sänkt intensi<br>
tet" enligt direktiven men presenterat vissa tankegångar och förslag som
är väl<br>
ägnade alt begränsa miljöpåverkan. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.32 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Det är
länsstyrelsens uppfattning<br>
att de frågor som tagits upp i betänkandet kring handelsgödsel och bekämpnings<br>
medel mycket väl belyser de allvarliga problem för miljön som användningen av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
produkter skapar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 'Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.33 Länsstyrelsen
i Örebro län: Utredningen är enligt länsstyrelsens bedömning Prop.
1987/88:128<br>
välgjord. Länsstyrelsen ställer sig bakom de slutsatser samt behov av och
möjlig- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heter till de styrmedel som redovisas för alt minska på
användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.34 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: I Dalarna skall
de areella näringarna<br>
involveras i den regionalpoliliska bedömningen. Kopparbergs län behöver ett<br>
aktivt jordbruk för att behålla det öppna landskapet och få underlag för
verksam<br>
heter i hela länet. Detta är en avgörande fråga för icke minst turismen, som är
elt<br>
så tungt näringsfång för särskilt norra och västra Dalarna. För närvarande är
det<br>
en stark nedgång av mjölk- och köttproduktionen i länet och många enheter inom<br>
denna produktion beräknas försvinna de närmaste åren. Denna bakgrund bör<br>
finnas med då man bedömer hur läckaget av kväve skall förebyggas. Ett
eventuellt<br>
läckage av kväve sker i första hand genom årsgrödor och då arealmässigt mest<br>
spannmål. En ökad övergång till vallodling med betesdrift och energigräs är som<br>
expertgruppen framhåller en effektiv väg för att hindra läckage. Den förändring<br>
en passar således bra för Kopparbergs län. Likaså bör s. k. alternativ odling
ges<br>
ökat stöd och stimulans. Detta passar också länet bra med sin övergripande<br>
småskaliga jordbruksstruklur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget är det angeläget atl läckagel från jordbruket
dras ned till elt minimum. Växtnäringen måste stanna i jorden och de
producerade växterna. Växtodlingen och djurhållning måste harmoniseras så att
de kan dra nytta av varandra. Då kan också stallgödseln utnyttjas som en resurs
och inte bli etl "kvittblivningsproblem". Därigenom kan också
användningen av handelsgödsel minska. För delta talar inte bara miljösynpunkter
utan också beredskapsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.35 Länsstyrelsen i Norrbottens län: Det finns ingen
anledning belasta ett ekono<br>
miskt hårt pressat jordbruk som bedrivs av främst regionalpolitiska skäl med<br>
avgifter som införs mot bakgrund av förhållanden i de jordbruksintensiva delar<br>
na av landet. Redan i dag betalar jordbrukarna i Norrbottens län 4 milj. kr. i<br>
prisreglerings- och miljöavgifter på handelsgödsel och kemiska bekämpningsme<br>
del utan att förorsaka spannmålsöverskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bakgrundsmaterialet till rapporten framgår att användningen
av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel är betydligt lägre i norra
Sverige än i landet som helhet vilkel är fördelaktigt ur miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.36 Agrifack: Agrifack anser att de föreslagna
åtgärderna är trubbiga instru<br>
ment för att uppnå de uppsatta målen, och bara kommer förbättra situationen<br>
marginellt. Dessutom kommer förslagen att ge vissa negativa effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.42 Kooperativa förbundet: Arbetsgruppen konstaterar att
jordbruket bidrar till föroreningen av vattenområden samtidigt som det föreligger
problem med överskott av spannmål. KF anser alt det därför var befogat att
utreda huruvida en intensitetssänkning skulle kunna påverka båda problemen på ell
positivt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapporten utgör således inte någon totalbedömning av vare
sig spannmåls-<br>
eller miljöfrågorna men är ändock av stort intresse då den behandlar viktiga
delar<br>
av de båda frägekomplexen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF vill understryka att konsumentmålel måste få en mera
framskjuten och Prop. 1987/88:128 prioriterad ställning i jordbruks- och
livsmedelspolitiken. Del kan uppfattas som Bilaga 2 en självklarhet att
jordbruksproduktionen och den vidare förädlingen av livsmedlen måste ha som
huvudsyfte alt tillfredsställa konsumenternas olika krav — såväl när det gäller
varornas kvalitet och pris som framställningssätten — miljökraven.
Verkligheten bekräftar dock ofta att denna fundamentala målsättning icke
följes. Producenternas berättigade krav på god lönsamhet kan uppnås först i en
situation då produktionen är anpassad till konsumentkraven — inte tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl i direktiven som i arbetsgruppens rapport saknar KF
mycket av en konsumentpolitisk grundsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.43 Lantbrukarnas riksförbund: LRF instämmer i
utredningens slutsals, atl en<br>
sänkt intensitet inte är en realistisk väg alt lösa överskottsproblemen. Vad
gäller<br>
miljöfrågorna anser LRF att en tolalsyn saknas i utredningen. Det övergripande<br>
miljömålet bör vara att sä långt del är möjligt minska föroreningarna av vatten<br>
och luft. I utredningen framstår det i stället som elt primärt mäl att minska<br>
användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utvärdering av de samlade miljöeffekterna borde i
utredningen ha skett med en modell som, förutom inlensitetsnivån, även beaktade
möjligheterna att påverka markanvändningen, grödfördelningen, odlingssystemen
samt hanteringen av stallgödsel. En jordbruksproduktion på nuvarande intensitelsnivå
med ökat inslag av vallar och höstsådda grödor, men med totalt sett mindre
åkerareal, ger elt minskat kväveläckage om samtidigt överskottsarealen används
för skog, energiskog eller extensivt bete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF vill erinra om att animalieproduktionen och därmed
stallgödseln torde ha en avgörande betydelse för storleken av växtnäringsläckaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.44--------------------------------------------------------- Samarbetsgruppen
för alternativ odling: SAO delar uppfattningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att vi måste ha elt långsiktigt mål för svenskt jordbruk.
Målet är att åter verka för etl självförsörjande och resursbevarande jordbruk.
För delta krävs all en långsiktig omläggningsplan upprättas. Flera olika åtgärder
krävs för att nå målet. En viktig åtgärd är att all odlingsbar åkermark
bibehålls och hålls odlad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under omläggningsperioden så skall strävan vara att minimera
användningen av inköpta insatsmedel såsom handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.45 Svalöf AB: Den i uppdraget ålagda uppgiften att
närmare utreda effekterna<br>
för såväl produktionen som för miljön av en lägre intensitet i växtodlingen är<br>
mycket komplicerad och där de uppställda målen delvis står i biologisk konflikt<br>
med varandra. Utredningen har dock på etl förtjänstfullt sätt analyserat kom<br>
plexet och kommit med värdefulla synpunkter och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intensitetssänkning i växtodlingen är i sig inget mål som
självfallet leder till lägre växtnäringsläckage från åkermark. Detsamma gäller vid
övergäng till annan produktion som t. ex. ökad baljväxtodling. Helheten i
odlingssystemet måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bli utgångspunkt för åtgärderna. För många av de
föreslagna åtgärderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behöver hela jordbruket omställningstid. Angelägel är att
tid finns för erforder<br>
liga förberedelser i hela produktionskedjan och att målen är entydiga och
klara.<br>
_</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Leverantörsföreningen för lantbruksmasldner:
LELA anser betänkandets Prop. 1987/88:128 utredande del vara objektiv samt
väl balanserad.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska cellulosa- och
pappersbruksföreningen: Om betänkandets skisserade förslag genomförs skulle
det få oönskade konsekvenser för såväl skogsnäringen som samhället.
Gödselmedelsavgifterna för skogsgödsling har hittills automatiskt följt avgifisutvecklingen
på jordbrukssidan. Detta är inte längre acceptabelt och i vårt yttrande
föreslår vi avslutningsvis ett nytt system för hur gödselmedels-avgifter från skogsbruksseklorn
i fortsättningen bör hanleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner ingen anledning närmare kommentera den jordbrukspolitiska pro<br>
blematiken och överskottsproduktionen i denna sektor. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.49
Svenska kommunförbundet: Det är således inte rimligt alt ha en överproduktion
av spannmål med avseende på de miljöskador detta ger upphov till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundels
styrelse delar därför utredningens uppfattning atl ål-gärder bör vidtas snarast
som begränsar spannmålsodling till fördel för t. ex. vallodling. Vidare är
skogsplantering ett intressant alternativ vilket också ger en ökad
syreproduktion som följd. Även en anpassning av djurhållningen till åkerarealen
kan ur miljösynpunkt på sikt vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.49 a
Reservation av Svenska kommunförbundets moderata och centerpartistis-<br>
ka ledamöter: Det anses att jordbrukets användning av handelsgödsel och i vissa<br>
fall bekämpningsmedel utgör en allvarlig belastning på miljön men även en<br>
balanserad gödsling leder till spannmålsöverskott med nuvarande arealanvänd<br>
ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundets
styrelse delar dock utredningens uppfattning atl åtgärder bör vidtas snarast
som begränsar spannmålsodling till fördel för t. ex. vallodling och
skogsplantering vilket också ger en ökad syreproduktion som följd. Även en anpassning
av djurhållningen till åkerarealen kan ur miljösynpunkt på sikt vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.50 Svenska
lantarbetareförbundet: Förbundet delar i princip arbetsgruppens<br>
ställningslagande att en omställning av jordbruksproduktionen bör ske till miljö<br>
vänligare metoder i det långsiktiga perspektivet. Uppfattningen att en omställ<br>
ning av jordbruksproduktionen också måste medföra en minskning av spann<br>
målsproduktionen har förbundet framfört vid åtskilliga tillfällen. Att genom<br>
pålagor söka all generellt sänka intensiteten i produktionen strider mot
naturliga<br>
och nödvändiga strävanden alt ständigt utveckla sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill därför förorda åtgärder som är positiva till en förändrad arealanvändning
och även lill en förändrad användning av produktionen, exempelvis ökad
energiproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.51 Svenska
naturskyddsföreningen: Det nu föreliggande betänkandet från in<br>
lensilelsgruppen har utarbetats under stor tidspress. Med tanke på detta har<br>
arbetsgruppen presenterat etl intressant och värdefullt underlag. Enligt
förening<br>
ens mening skulle det dock ha behövts en betydligt noggrannare utredning. En
del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
förslagen från arbetsgruppen är egentligen endast lösa utkast, som dock skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>få
långtgående konsekvenser för jordbrukets totala struktur i landet. En om- Prop.
1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>läggning
av jordbruket till mera miljövänlig produktion är mycket angelägen och
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
förespråkals av föreningen under lång tid, bl. a. i det ovannämnda förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från 1985.
Hur en sådan omläggning i detalj skall gå till skulle dock behöva</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredas närmare. Föreningen anser alt det är nödvändigt
med ett principiellt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om
en ändrad inriktning på jordbruksproduktionen till mera miljövänliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>metoder
och atl regeringen sedan tillsätter en utredning med uppgift alt närmare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>precisera
målet och formerna för en omläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen hade i uppgift alt bl. a. "utforma etl
konkret syslem för hur spannmålsprodukfionen skall kunna minskas genom sänkt
intensitet". Enligt föreningens mening har gruppen inte lyckats i detta
avseende. Gruppen har i första hand studerat möjligheterna att minska
användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel samt effekterna av detta på
produktionen och på miljön. Som styrmedel har gruppen diskuterat höjningar av
miljö- och prisregleringsavgifterna. Arbetsgruppen har dock inte närmare velat
föreslå hur mycket avgifterna bör höjas utan nöjt sig med ett mera allmänt
resonemang. Detta gör att del inte finns underlag för en bedömning av vilka
effekter på spannmålsöverskottet och på miljön som gruppens förslag egentligen
får. Detsamma gäller effekterna av gruppens allmänt formulerade förslag om ett
mera långsiktigt miljömål för jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.54 Sveriges kemiska industrikontor: Regeringens
definition av begreppet "sänkt intensitet" har uppenbarligen den
innebörden att man genom minskad användning av två produktionsfaktorer — växtskyddsmedel
och handelsgödsel — önskar sänka produktionen i jordbruket. Kemikontoret finner
denna definition oacceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lösning på svårigheterna, som erfarenhetsmässigt visat
sig vara den enda samhällsekonomiskt långsiktigt riktiga och som förr eller
senare har tvingats fram, är en justering av själva näringen, såväl däri
investerat kapital som antalet sysselsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskad intensitet i den betydelsen direktiven ger detta
begrepp måste innebära detsamma som lägre effekfivitet och lägre produktivitet
genom atl man begränsar jordbrukets användning av två viktiga insatsvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det innebär att man medvetet går ifrån en effektiv,
rationell och konkurrenskraftig produktion i jordbruket, en produktion som
använder moderna metoder och produktionsmedel. Det är såvitt känt första gången
som man tagit ett sådant beslut för en näringsgren i vårt land. Det kan liknas
vid att gå tillbaka till 50-talets jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mer logiskt och rationellt grepp på problemen hade varitatt
förutsättningslöst se på jordbrukets överskottsproblem på ett traditionellt
sätt när en näringsgren sysselsätter för stora resurser av kapital och
arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.55 Sveriges livsmedelsindustriförbund: SLIM ansluter sig
till utredningens upp<br>
fattning att elt mera långsiktigt mål bör vara att jordbruket ställs om till miljö<br>
vänligare produktionsmetoder med ett optimalt växtnäringsutbyte i växtodling<br>
en.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.56 Trädgårdsnäringens
riksförbund: När nu arbetsgruppens förslag om in- Prop. 1987/88:128 tensiletssänkande
åtgärder presenteras kan förbundet omedelbart och klart kon- Bilaga 2 statera
att dessa som befarats får mycket långtgående och direkt oförtjänta negativa
konsekvenser för trädgårdsodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Realiseras
arbetsgruppens förslag läggs ytterligare avgifisbördor på en redan avgifts- och
kostnadslyngd och konkurrensutsalt näring. Den svenska yrkesmässiga
trädgårdsodlingens konkurrenssituation torde vara väl känd för departementet
utan att vi därför här ytterligare i detalj behöver redogöra för denna. Sammanfattningsvis
kan ändå framhållas att Sverige har det lägsta nationella konkurrensskyddet
bland de av världens länder som har en modern och utvecklad trädgårdsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.58
Småbrukare i Väst: Sedan ledande politiker hänvisat till denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredning,
som en lösning pä jordbrukets växande miljöproblem, är det en stor besvikelse
att ta del av den. Del moderna jordbrukets ödeläggelse av dricksvatten, jord,
luft och även havsområden tas inte på allvar av utredarna. I stället försöker
man framställa gifter och kemikalier som något mer eller mindre naturligt inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbruket. Del är med
andra ord en mycket feg utredning. r</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har med bäde ilska och bestörtning konstaterat att såväl SUPRA som det<br>
Iransnationella, västtyska gift- och kemibolaget BASF har haft representanter i<br>
utredningen, medan däremot de biologiska odlarföreningarna eller den nyinsfif-<br>
tade institutionen för miljövänligt jordbruk på lantbruksuniversitetet inte är<br>
representerade. Småbrukare i Väst anser det helt otillständigt att växtgifts-
och<br>
kemibolagen skall få vara företrädda i en statlig utredning och styra den efter
sina<br>
kortsiktiga rent kommersiella intressen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Intensitetssänkning för att minska överskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Kommerskollegium: — Det är av vikt att Sverige har ett rationellt och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effektivt
och i internationell jämförelse konkurrenskraftigt jordbruk som är rätt<br>
dimensionerat till den efterfrågan som skall täckas. En sådan utveckling mot<br>
verkas emellertid om intensiteten i den svenska växtodlingen sänks eftersom
detta<br>
leder till minskad produktivitet och effektivitet i jordbruksproduktionen. För atl<br>
komma till rätta med ett av de problem som utredningen behandlar, nämligen<br>
spannmålsöverskotten, bör därför enligt kollegiet andra och mer logiska och<br>
rationella lösningar sökas som direkt angriper själva grundproblemet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4
Lantbruksstyrelsen:---- I betänkandet utgår man från att en 30 "Vo sänkt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kvävegiva leder fill sänkt
skörd med 5—10 %. Flera lantbruksnämnder menar att<br>
effekten på skörden blir större. Man menar att försöken representerar bättre<br>
jordar än genomsnittet. Försöksplatsernas bördighet och jordarnas förmåga att<br>
leverera kväve skulle därmed vara bättre. Effekten av detta blir att
utbyteskurvan<br>
ofta blir flack kring optimum och den skördesänkande effekten av minskad<br>
gödsling relativt Uten. Jordar med lägre bördighet uppvisar som regel brantare<br>
och toppigare utbyteskurvor. I sådana fall får en sänkt kvävegiva större effekt
på<br>
skörden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ohka
jordar uppvisar olika utbyteskurvor. Bördiga lerjordar får som regel Prop.
1987/88:128 flacka kurvor medan magra sandjordar som regel får toppiga
utbyteskurvor. Bilaga 2 Försöksmalerialel domineras av lerjordar. Studerar
man de försök som legat på sandjord finner man att effekten av minskad kvävegiva
är större än motsvarande effekt på lerjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
delar i huvudsak de synpunkter som nämnderna framfört angående effekten på
skörden av minskad kvävegödsling. Den förda diskussionen i betänkandet bygger
dessutom på att all mark skulle gödslas optimalt enligt försöken. Så är dock
inte fallet. Betydande arealer gödslas mindre. Effekten av en minskning blir då
större än om man vidtar motsvarande minskning utifrån optimal giva. Detta
gäller oavsett om man tillämpar försökens produktions-funktion för genomsnittet
av alla försök eller delar försöksmalerialel utifrån jordarter eller på annat
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill styrelsen påpeka att oavsett om man väljer 5 "lo eller 10 % skördeminskning
av en 30 "la reducering av kvävegödslingen försämras lönsamheten
väsentligt. Vid större negativ effekt på skörden blir denna försämring givetvis
ännu större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.8
Statens jordbruksnämnd: Som framgår av intensitetsgruppen krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
mycket höga avgifter på handelsgödselkväve för att användningen skall minska
så mycket alt spannmålsöverskottet försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde vara svårt alt utforma ett ålerbelalningssystem som inte leder till omfördelningseffekter
och strukturella förändringar i jordbruket. Sänkningen av produktiviteten i
växtodlingen vid kraftigt minskad kväveanvändning torde enligt jordbruksnämndens
uppfattning på sikt leda till högre livsmedelspriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjning av prisregleringsavgiften på kväve för att minska kväveanvändningen
enligt den målsättning som anges i utredningen, -30 "Vo, leder lill alt mycket
stora belopp kommer alt tillföras regleringen. Som en följd av avgiftshöjningen
kommer produktionen all minska vilket medför att behovet av regleringsmedel
kommer att minska. Under förutsättning att jordbruket inte skall drabbas av
försämrad lönsamhet måste dessa medel återföras till näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
medlen återbetalas genom prishöjningar motverkas effekterna av höjningen av
handelsgödselavgiften. Intensitetsgruppen diskuterar en återföring genom någon
form av arealbunden ersättning. Jordbruksnämnden delar intensitetsgruppens
mening att en arealbunden ersättning skulle medföra ett omfattande
administrativt syslem vilket ytterligare kompliceras om utbetalningarna differentieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intensitetsgruppen
har studerat effekterna på produktion och lönsamhet med ledning av s. k. produktionsfunklioner
som visar sambandet mellan insats av handelsgödselkväve och avkastningen för
vissa grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Funktionerna bygger på
försöksresultat från olika delar av landet som be<br>
arbetats till funktioner för hela landet. Sambanden ser olika ut i skilda delar
av<br>
landet. Vidare har näringstillgången i marken varit olika i de skilda försöken.
Den<br>
använda funktionen ger därför endast en grov och osäker bild av hur skörden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förändrats
vid ändringar i gödslingen. Alla slutsatser som dras med hjälp av Prop.
1987/88:128 funktionen blir därför osäkra. Detta gäller speciellt vid stora
förändringar i Bilaga 2 insatsen av kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När de ekonomiska förutsättningarna ändras på grund av
höjd handelsgödselavgift anpassar jordbrukarna sin gödsling till de nya
förutsättningarna efter hand som dessa blir kända för dem. Vid plötsliga stora
förändringar av priset pä handelsgödsel kan emellertid reaktionerna kortsiktigt
bli större än vad som är ekonomiskt motiverat. En anpassning (dvs. en ny
jämvikt inställer sig) sker därför först efter en viss fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskad kvävegödsling leder till avkaslningsminskningar i
samtliga grödor. Del leder till att spannmålsöverskottet påverkas av lägre
hektarskördar i spannmålsodlingen men också av att det krävs en större areal
för att bibehålla produktionen av övriga grödor. Det är i varje fall troligt
att animalieproduktionen inte kommer att minskas vilket innebär att det krävs
en större areal för produktion av foder när avkastningen minskar per hektar.
Det är sannolikt att även arealerna av oljeväxter, sockerbetor och potatis
kommer att öka vid minskade hektarskördar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD delar
gruppens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfattning all en minskning av användningen av
handelsgödsel och bekämpningsmedel genom kvotering skulle medföra stora
administrativa problem, inte minst med tanke på att behovet är så varierande på
olika jordar och vid olika tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.15 Riksrevisionsverket:- I fråga om spannmålsöverskottet
framgår det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av arbetsgruppens utredning atl problemet inte kan lösas
genom lägre intensitet inom ramen för prisregleringssystemet. Avkastning,
intensitet och produktion varierar mellan olika typer av jordbruk och olika
delar av landet. 1 runda tal svarar 20 "Jo av spannmålsodlarna för 80 "lo
av produktionen. Detta betyder atl insatser typ ekonomiska styrmedel riktade
mot denna grupp torde ha större effekt vad gäller överskottet än generella
avgiftshöjningar. Enligl RRV hade det varit mer intressant om arbetsgruppen
utifrån skördestatistiken kunnat peka ut de områden där avkastning, intensitet
och skörd är högst. Därmed hade det varit möjligt alt beräkna hur mycket och på
hur många ha åker produkfionen skulle behöva begränsas för att minska
överskottet med t. ex. 10, 25 eller 50 "lo. Lämpliga styrmedel kunde ha
utformats med hänsyn till detta underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.17 Statens naturvårdsverk: En minskning av
kvävegödslingen med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 "lo medför en sänkning av avkastningen med 5—10
"lo för spannmål och med mindre än 5 "lo för sockerbetor, potatis och
våroljeväxter. Minskningen av kväveullakningen vid en 30 "lo reduktion av
kvävegödslingen bedöms i det korta perspektivet bli mindre än 6 kg/ha dvs.
liten i förhållande till normal ufiakning i jordbruksdominerade regioner (30—40
kg/ha). Man konstaterar att betydligt större miljövinster står att vinna genom
att hålla marken beväxt även utanför den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egentliga växlodlingssäsongen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan emellertid också konstatera atl en neddragning av
kvävegödslingen<br>
med 30 % minskar spannmålsskörden med endast 5—10 "lo.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Det framgär av detta avsnitt att enbart avgifter
på kvävegödselmedel Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och bekämpningsmedel är ett trubbigt instrument för att
uppnå reduktion av Bilaga 2 spannmålsöverskottet. Andra styrmedel erfordras
sålunda därutöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.21 Forskningsrådsnämnden: Överskottsproduktionen
[kan] inte bara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>diskuteras i elt jordbrukstekniskt och naturvetenskapligt
perspektiv. Samspelet<br>
mellan faktiskt föreliggande ekologiska och hydrologiska möjligheter och den<br>
ekonomisk-juridiska och organisatoriska incitamentstruktur som kan förändra<br>
förhållandena i positiv inriktning måste beaktas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.24 Sveriges lantbruksuniversitet: [ finner ] att
utredningen ej tillräckligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belyst de ekonomiska konsekvenserna av såväl sina egna
förslag som mera långtgående åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slutsats i utredningen är att en sänkning av
intensiteten ej är ell bra medel<br>
atl klara överskottet. Detta visas genom att peka pä de orimliga kväveavgifter<br>
som erfordras och--- problemen att kompensera odlarna för åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissgruppen delar denna uppfattning och eftersom detta
är en av huvud<br>
frågorna borde utredningen lyft fram detta än tydligare. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.26 Länsstyrelsen i Stockholms län: Det är uppenbart atl
dagens jord<br>
bruk har tekniska möjligheter att ge en mycket hög arealavkastning men alt
detta i<br>
viss utsträckning sker på bekostnad av miljön. Länsstyrelsen anser atl jord<br>
brukets mäl om hög avkastning måste samordnas med tre viktiga miljömål:<br>
minskade utsläpp lill vatten och luft , bevarande av del varierade kultur<br>
landskapet och dess flora och fauna samt att tillgodose friluftslivets behov av<br>
lätortsnära öppna kulturmarker. Det moderna skogs- och jordbruket har lett till<br>
att landskapet utvecklats mot enformigare och artfattigare växt- och djursam<br>
hällen, bl. a. genom beskogning av ängs- och hagmark, dikning och borttagning<br>
av s. k. odlingshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjerna för jordbruket kan inte bli likalydande över
landet. De måste variera till och med mellan olika länsdelar. Inom större
jordbruksområden kan det enligt länsstyrelsens mening bli nödvändigt att ligga
på en lägre produktionsnivå än vad som är tekniskt möjligt. Vid en hög
produktionsnivå krävs det en teknik och en gödsel- och bekämpningsmedelsinsats
av en sådan omfattning att riskerna för miljön blir betydligt större. Av inlensitetsutredningen
framgår att kväveulbyiet i dagens jordbruk redan ligger mycket under kväveulbytet
i försöksodlingar eftersom optimala odlingsbetingelser sällan förekommer i den
fältmässiga växtodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom områden med småskaligt och ofta nedläggningshotat
jordbruk måste<br>
såväl mål som riktlinjer för jordbruket bli annorlunda. Landskapets framväxt<br>
har medfört att naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen är särskilt
stora.<br>
I Stockholms läns naturvårdsprogram och kulturminnesvårdsprogram framgår<br>
att kulturlandskapet måste bevaras och att det är av stor betydelse för
upplevelsen<br>
av en intressant friluftsmiljö. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.28---------------------------------------- Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Användningen av bekämpnings- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medel sammanhänger till viss del med kvävegivornas
storlek. En minskad kväve- Bilaga 2 gödsling medför därför etl minskat
behov av t. ex. svampbekämpning. En minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel bl. a. genom bättre behovsanpassning är enligt länsstyrelsens
mening motiverad. Den bör till viss del kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppnäs
genom ökad rådgivnings- och prognosverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län: Vad
gäller produktionsanpassningen är länsstyrelsens uppfattning att en minskning
av spannmålsproduktionen i första hand bör ske genom en ändrad arealanvändning.
Denna kan också innebära en inriktning mot en miljövänligare
jordbruksproduktion. Länsstyrelsen vill bl. a. peka på de åtgärder som anges i
Omställning 90 och som syftar till atl minska spannmålsproduktionen och att
minska belastningen på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: I
betänkandet betonas nödvändigheten av en minskad användning av handelsgödsel
och kemiska bekämpningsmedel i jordbruksproduktionen. Länsstyrelsen finner det
angeläget framhålla att växlnäringstillförseln är ett viktigt led då det gäller
att producera jordbruksprodukter med god kvalitet. Tillförsel av olika slags
gödsel bör anpassas sä att givorna är optimala och sprides vid rätt tillfälle.
Kvävet utgör grunden för uppbyggnaden av nödvändiga proteiner. Proteinhalten i
höstvete får inte undersfiga 12 "lo då mjölet används i bageriindustrin.
Det är ur denna synpunkt ytterst angeläget att svenskt jordbruk producerar vete
av sådan kvalitet som bagerinäringen accepterar. Del är ett välkänt faktum att
proteinhalten påverkas i hög grad redan vid en måttlig minskning av
kvävegödslingen. Proteinhalten är i dag betalningsgrundande och en minskad gödselgiva
lill följd av höjda avgifter försämrar jordbrukets lönsamhet. Detta får allt
större betydelse då höga fasta kostnader för bl. a. maskiner och odlingsmark
redan försämrat ekonomin i växtodlingen. Ökade kostnader kan få stora
konsekvenser när det gäller att upprätthålla balansen mellan import och inhemsk
spannmålsodling. Spannmål med oacceptabelt låg proleinhall måste ersättas med
en import som ökar spannmålsöverskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.31------------------------------------- Länsstyrelsen i
Hallands län: Arbetsgruppen finner atl avkast<br>
ningen sjunker med 5—10 "Vo vid en minskning av kvävegödslingen med 30 Vo.<br>
Gruppen grundar sina bedömningar på ettåriga gödslingsförsök vilka knappast<br>
kan ligga till grund för långsiktiga bedömningar. Visserligen kommer kväveul<br>
lakningen på sikt att bli lägre men avkastningen kommer enligt genomförda<br>
försök att relativt sett minska väsentligt mer. Att enbart begränsa kvävegöds<br>
lingen utan kombination med åtgärder som förbättrar kvävehushållningen torde<br>
vara en mycket kostsam metod för att minska såväl överskottsproduktionen som<br>
utlakningen. Man kan också befara att den företagsekonomiska effekten blir<br>
mycket varierande beroende pä stallgödseltillgång och jordarnas
odlingshistoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för atl komma till rätta med den under vissa
omständigheter före<br>
kommande överoptimala gödslingen och för att förbättra precisionen i göds<br>
lingen är som utredningen framhåller mycket angelägna för all minska miljöbe<br>
lastningen. Däremot är det en alltför optimistisk bedömning att minskad
gödsling</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vid överoptimal
växtnäringstillförsel alltid leder till förbättrad lönsamhet. Hante- Prop.
1987/88:128 ringen av stallgödsel är ett belysande exempel på detta.
Stallgödseln sprids inte Bilaga 2 sällan i större mängder än vad som motsvarar
grödans växtnäringsbehov. Detta beror bl. a. på att lagrings- och
spridningskostnaderna för stallgödsel är höga och att näringssammansätiningen i
stallgödseln inte alltid motsvarar grödans växtnäringsbehov. Spridningen sker
därför ibland på sätt som kan vara företagsekonomiskt försvarbart men innebär
däremot inte ett optimalt växtnäringsulnyttjande utan snarare högre förluster
till omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Familjejordbrukamas
riksförbund: För att minska spannmålsöverskottet måste spannmålsproducenterna
drastiskt minska på intensiteten i sin produktion. Det finns ingen annan väg
som leder till målet balans med den inhemska konsumtionen. För att nå dit måste
flera olika vägar provas.------------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor: Åtgärder av det slag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
nu diskuterats får, som gruppen själv konstaterar, en myckel begränsad effekt
pä spannmålsöverskottet. För att komma lill rätta med detta problem krävs uppenbarligen
åtgärder av ett helt annat slag. Enligt gruppens analyser kommer mera betydande
produktionsminskningar att ske endast om överskottet betalas till
världsmarknadspris. Delta skulle också leda till atl åkerarealen för livsmedelsproduktion
minskade med cirka 7(X)000 ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
vi förstår finns det inte några möjligheter att radikalt minska spannmäls-<br>
överskotiet ulan att minska resurserna i jordbruket, främst åkerarealen, i
varje<br>
fall om man inte är beredd att göra avkall på effektivitetskraven och sannolikt
,<br>
också inkomstmålet. Ur livsmedelspolitisk synpunkt är en sådan anpassning av<br>
produktionsresurserna i jordbruket angelägen. Mycket talar för atl bortåt en<br>
tredjedel av den nu brukade åkerarealen kommer att vara överflödig vid sekel<br>
skiftet. Det överskott av främst spannmål som kan produceras på denna areal<br>
kommer, om inte situationen i vår omvärld radikalt ändras, att bli en tung
börda<br>
för livsmedelskonsumenterna och även för jordbrukarna själva om inte en an<br>
passning kommer till stånd. Ansvaret för att en anpassning kommer till stånd
och<br>
att den sker i socialt acceptabla former måste staten ta på sig eftersom det
endast<br>
är staten som i den reglerade näring som jordbruket utgör, förfogar över de<br>
instrument och styrmedel som behövs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
analys som arbetsgruppen har gjort pekar på atl del också ur miljösynpunkt kan
vara bättre med etl jordbruk som är anpassat till behoven och som arbetar
effektivt och med optimal användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Vill man komma till rätta med spannmålsöverskotten och samtidigt minska den
totala användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel torde den
effektivaste metoden vara att ta den överflödiga arealen ur produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan naturligtvis finnas skäl — ur regionalpolitisk synpunkt eller för alt<br>
bevara ell öppet odlingslandskap — att hålla arealer som inte behövs för livsme<br>
delsproduktion öppna och i bruk. Det bör då ske på billigaste och mest miljövän<br>
liga sätt och kostnaderna härför bör inte få påverka livsmedelspriserna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.41---------------------------- Hushållningssällskapens
förbund: Man har konstaterat att en kraf- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tig intensitetssänkning
endast får marginell effekt på spannmålsöverskottet och Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
problemet med jordbrukets överskollsareal måste lösas genom andra åtgärder. Förbundet
delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av det framlagda förslaget bygger pä sammanställningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>över
kvävegödslingsförsök-- från olika delar av landet och genomförda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
myckel olika betingelser. Detta har i sin tur lett till slutsatserna att en minskad
kvävegödsling med exempelvis 30 "Jo, generellt inte skulle leda till särskilt
stora skördeminskningar. Bilden hade säkert blivit helt annorlunda om man i
sammanställningar av detta slag mer beaktat de stora regionala skillnader som föreligger.
Sålunda kan man bl. a. konstalera att de maximalt uppnådda skördarna enligt de
redovisade kurvorna inte ens når upp till de medelskördar för exempelvis
höstvete som under de senaste 5 åren uppnåtts i Skåne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------- Man
har i betänkandet framhållit att behovet av kvävegödsling va<br>
rierar mycket starkt från område till omräde, liksom också från gård till gård.<br>
Trots detta lägger man dock fram slutsatser av generell karaktär och utan be<br>
aktande av påtalade skillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill härvid hänvisa lill det särskilda yttrande som avgivits av herrar Gunnar
Larsson och Magnus Toll och där man efterlyser en regional bedömning av
sambandet mellan intensitet och avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gjorda analysen, [i remissyttrandet] som sålunda är baserad på de faktiska
förhållandena vid ett stort antal gårdar i Malmöhus län, visar att det krävs
väl anpassade insatser av handelsgödsel och växtskyddsmedel för all få ekonomi
i spannmålsodlingen. Om man höjer kostnaderna för olika produktionsmedel medför
delta atl den enskilda odlaren inte kan få täckning för sina fasta kostnader,
än mindre någon ersättning för nedlagt arbete. I dagens diskussion om spannmålsöverskottet
tycks man helt glömma bort att den enskilde lantbrukaren är en småföretagare,
som för atl överleva måste ha betalt för såväl alla fasta kostnader på sin gård
som för nedlagt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.42--------------------- Kooperativa
förbundet: Med utgångspunkt från i första hand kon<br>
sumentmålet är det otillfredsställande med en spannmålsprodukfion i sådan<br>
storleksordning att den belastar de svenska konsumenterna med nästan 2 miljar<br>
der kr. per år i exportkostnader. Inriktningen måste därför vara att en balans<br>
mellan produktion och konsumfion uppnås så snabbt som möjligt och att pro<br>
dukterna överensstämmer med konsumentkraven såväl när det gäller kvaliteter,<br>
framställningsmetoder, miljöaspekter som priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är KF:s mening
att priset pä produkterna är det effektivaste styrmedlet dä<br>
det gäller att uppnå målet om balans i produktion/konsumtion men att detta<br>
måste kombineras med ett flertal olika inslag av andra åtgärder. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.43 Lantbrukamas
riksförbund: LRF instämmer i utredningens slutsats</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att en sänkt intensitet
inte är en realistisk väg atl lösa överskottsproblemen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens analys av
sambandet mellan intensitet och avkastning har inte Prop. 1987/88:128
genomförts på regional nivå. En sådan analys skulle förmodligen ge en annan
Bilaga 2 bild av ifrågavarande samband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delar av mellersta och norra Sverige är det vanligt atl gödslingen är
otillräcklig för atl ge en företagsekonomiskt optimal skörd. En minskad
gödsling ger i sådana fall en relativt kraftig avkaslningsminskning till följd.
Detta förklaras av alt avkastningsfunklionen normalt har ell flackt förlopp i
närheten av oplimipunk-ten, medan avkastningseffekterna är kraftigare vid lägre
gödslingsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
försöksmaterial som de diskuterade sambanden bygger på söker renodla
kvävegödslingens effekter pä avkastningen med allting annat hållet oförändrat.
I praktiken är dock olika gödslingsnivåer kopplade till olika insatser av växtskyddsmedel.
Detta innebär att det material som utredningen utnyttjat vad gäller sambandet
mellan kväveeffekten och avkastningen underskattar den samlade effekten av en
minskad kvävegödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
underlag rörande sambandet mellan kvävegödsling och avkastning i praktisk
odling finns nu tillgängligt för Götalands södra slättbygder. Hushållningssällskapet
i Malmöhus län har bearbetat ell omfattande dalaunderlag som insamlats i
samband med sällskapets rådgivningsverksamhet på sammanlagt 63 700 ha under
perioden 1981—1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>[I
ett exempel], som baseras på hushållningssällskapets material, visas för höstveteodlingen
hur avkastning och täckningsbidrag ökar vid ökad gödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omfattande analys som gjorts vid Malmöhus läns hushållningssällskap avseende
förhållandena i praktisk odling, visar även att man inte kan isolera insatserna
av enskilda produktionsmedel, exempelvis kvävegödsling, när man bedömer
intensitetens betydelse för ekonomin i den enskilda grödan. I stället rör det
sig om ett samspel mellan en rad olika odlingsåtgärder och användningen av
olika produktionsmedel, exempelvis gödselmedel och växtskyddsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
på avkastningen av en med 30 "Jo minskad gödsling och därtill kopplade
insatser av övriga produktionsmedel torde enligt ovan beskrivna studie ofta
vara högre än den intervall på 5—10 "Jo som anges i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
långtidseffekterna av en sänkt gödslingsnivä anser LRF att utredningen bagatelliserar
dessa. Utifrån de skånska långtidsförsöken kan förutses att markens bördighet
vid en sänkt gödslingsnivå på sikt kommer att sänkas drastiskt. När
kvävetillförseln minskar kommer på sikt tillförseln av skörderester och rötter
att minska, mullhallen att sjunka och markens bördighet att försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att framhålla att överoplimal gödsling inte kan utläsas från uppgifter
rörande spridningen i gödslingsnivåema. Detta förklaras av att även grödornas växlnäringsbehov
varierar i myckel stor utsträckning, beroende på årsmånsvariationerna, markens
näringstillstånd, grödans friskhet, klimatfaktorer och andra specifika
förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en minskning av kvävegödslingen med 30 "Jo (från 120 till 85 kg kväve) för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>höstvete
sänks enligt utredningen proteinhalten med 0,7 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller proteinhalten är bageriernas målsättning atl
erhålla mjöl från nor- Prop. 1987/88:128 malvete (höstvete) med en proteinhalt
av 12 % och mjöl från kvalitelsvete (vårve- Bilaga 2 te) med proleinhalten 13
"lo. Även för export av brödsäd är proleinhalten av stor betydelse.
Sålunda ställer importländerna för närvarande krav på minst 11 % protein i vete
för användning som livsmedel. Som jämförelse kan nämnas atl den genomsnittliga
proteinhalten i den svenska höstveteskörden under perioden 1982—1986 har
varierat mellan 10,3 och 11,7 %. Man kan här konstatera att jordbruket får
motstridiga signaler i den mening att konsumentintresset skulle komma i
konflikt med en generell intensiletssänkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.44----------------------------------------------- Samarbetsgruppen
för alternativ odling: Genom att avkastningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid den alternativa odlingen är mindre leder en ökad
alternativodling även lill<br>
minskade spannmålsöverskott. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.45------------------ Svalöf AB: Växtnäringsnivån har
ägnats stor uppmärksamhet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olika förslag lämnas till att sänka gödslingsintensiteten.
Här måste vi som växt<br>
förädlingsföretag konstalera att utredningen bortsett från de negativa konse<br>
kvenser detta medför i form av lägre kvalitet i t. ex. brödsäd och atl detta
står i<br>
motsats till vad livsmedelsutredningen hävdade som krav på framfida jordbruks<br>
produkter. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.48 Svenska fabriksarbetareförbundet: Det bör
också uppmärksammas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl en sänkning av kvävegödslingen inte är något mål i
sig, ulan ett medel som föreslagits för att minska kväveullakningen och som
arbetsgruppen tror skall vara verksamt på längre sikt. Den föreslagna
prishöjningen tar dock inte hänsyn till att kväveförlusterna beror på
förhållandet mellan insats och behov och inte enbart på den faktiskt använda
gödselmängden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.51 Svenska naturskyddsföreningen: Föreningen
vill göra följande all<br>
männa kommentarer beträffande förutsättningarna att minska spannmålsöver<br>
skottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av att även i fortsättningen lägga mark i träda
är intensitetssänkning och odling av proteingrödor de enda metoderna atl på
kort sikt minska spann-mälsöverskottet. Snabb skogsplantering i stor skala
torde vara orealistisk och dessutom från natur- och landskapssynpunkt en
tveksam åtgärd inom stora områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa åtgärder kan dock inte eliminera mer än en begränsad
del av överpro-dukfionen. Därför måste vi på litet längre sikt finna alternafiva
sätt att använda en del av vår nuvarande åkermark. Dessa
markanvändningsalternativ måste vara positiva från naturvårdssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En intensitetssänkning kräver inga investeringar. Den är
för närvarande sam<br>
hällsekonomiskt lönsam och skulle snarast höja livsmedelsberedskapen genom<br>
elt mindre importberoende av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Från regio<br>
nalpolitisk synpunkt och för miljön skulle en intensitetssänkning vara positiv.<br>
Dessutom är den reversibel: intensiteten kan åter höjas snabbi om så skulle<br>
önskas. Skulle däremot barrskogsplanlering ske i stor skala blir det mycket<br>
besvärligt att inom överskådlig tid ta marken i anspråk för
jordbruksproduktion.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen har bl. a. av
dessa skäl redan tidigare bestämt motsatt sig barrskogs- Prop. 1987/88:128<br>
plantering på åkermark.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.55
Sveriges livsmedelsindustriförbund:------------ SLIM anser inte att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgifter
på jordbrukets produktionsmedel är rätt styrmedel för att åstadkomma denna
anpassning. Utredningen har inte klargjort för sig dessa styrmedels konstruktion
och vilka effekterna blir när det gäller spannmålsöverskottet och miljön av de
föreslagna avgiftshöjningarna på handelsgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
anser, alt en reform av prispolitiken vore naturlig med tanke på att denna
medfört att en alltför stor spannmälsareal kunnat bibehållas. Reformen skulle
innebära sänkta spannmålspriser vid nuvarande världsmarknadspriser saml ändrade
prisrelalioner mellan brödsäd och fodersäd. Detta skulle i sin tur medföra att
marginalproduktionen av spannmål föll bort. För att inte de små och , medelstora
spannmålsproducenterna skall drabbas oskäligt av en ändrad prispolitik bör
även icke produktionskopplade slöd övervägas, anser SLIM. Atl sänka spannmålspriset
är att åtgärda orsaken lill ett av svenskt jordbruks allt överskuggande
problem — spannmålsöverskottet. Alt utöka finansieringsunderlaget genom höjda
avgifter är bara atl åtgärda etl symptom, dvs. svensk spannmålshandels
återkommande kassabrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
sänkt spannmålspris som medför en minskad spannmålsareal är således<br>
den viktigaste åtgärden för att minska spannmålsöverskottet och begränsa be<br>
lastningen på miljön. Att belasta handelsgödsel och bekämpningsmedel med<br>
avgifter är att angripa fel resurs, anser SLIM. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Intensitetssänkning för att minska miljöproblemen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Kommerskollegium:- När det gäller- jordbruksproduktionens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>negativa
inverkan pä miljön, bör man enligt kollegiet eftersträva en mer heltäckande
lösning, inbegripet åtgärder avseende själva hanteringen i de enskilda fallen,
i stället för alt som nu skett begränsa sig lill punktvisa åtgärder som
ensidigt riktar sig mot handelsgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7
Fiskeristyrelsen: Av stor betydelse är enligt fiskeristyrelsens bedöm<br>
ning all de viktigaste geografiska problemområdena i sötvatlen och kust- och<br>
skärgårdsvallen identifieras. Redan nu bör inre Hanöbuklen klassas som etl<br>
sådant område i paritet med Laholmsbukten och Ringsjön. När det gäller Hanö<br>
buklen föreligger klara samband mellan den intensiva kreatursskötseln på
Lister-<br>
landet och övergödningen i kustnära havsområden. Åtgärderna bör således vara<br>
inriktade mot speciella problemområden för att så snart som möjligt ge
resultat.<br>
De stora insatserna måste koncentreras till odlingsintensiva områden med stor<br>
utlakning, snarare än i de områden där jordbruket redan i dagsläget har
relativt<br>
liten omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.11
Sveriges geologiska undersökning: Den
miljöpåverkan som jord<br>
brukels användning av gödsel och bekämpningsmedel medför på grundvatten,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vattendrag
och kustvatten är inom vissa områden allvarlig. Vi instämmer i grup- Prop.
1987/88:128 pens uppfattning att ytterligare åtgärder måste vidtagas för atl
begränsa be- Bilaga 2 lastningen på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.17
Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket anser att en minskad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>användning
av bekämpningsmedel, anfingen i form av lägre dosering eller i form av minskat
antal behandlingar kan mycket väl ha stor betydelse för såväl fauna som flora
runt åkrarna. Det kan bl. a. medföra lägre halter bekämpningsmedel i åar och
därmed kan man undvika atl fä en påverkan på det lägre djurlivet och på fiskars
lekbeteende. Om dosen är lägre och därmed även mängden vindavdrivet preparat
utanför äkern är mindre, kan fler känsliga växter klara sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.24
Sveriges lantbruksuniversitet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- [framför]
att läckagefrågorna bäst löses med riktade åtgärder och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stimulans.
Regionalt anpassade aktionsplaner innehållande riktlinjer och anvisningar
rörande gödsling, odlingsformer, annan markanvändning och fänggrödor kan [och
bör] utvecklas. [Vidare framför SLU:]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
slallgödselhanteringen måste förbättras. Riskerna med för stor växtnäringstillförsel
i djurtäta områden måste elimineras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
kunskapen om skiftesanpassad gödsling måste förbättras för all nå en bättre
anpassning i fält,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
åtgärder för en allmän förbättring av markstrukturen i de ensidiga odlingssyslemen
bör vidtagas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
minskad användning av kemiska bekämpningsmedel kan åstadkommas genom teknisk
utveckling. Vidare kan förbättringar åstadkommas genom prognos- och
varningstjänst samt ytterligare resislensförädling. Odlingssystemens utformning
kan också nämnvärt minska behovet av kemiska medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
grovfoderanvändningen kan ökas och delvis ersätta spannmål och kraft-foder. Här
fordras dock betydligt bättre grovfoderkvalitel än vad som för närvarande
presteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.26
Länsstyrelsen i Stockholms län: En minskning av intensiteten —</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minskad
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel — kan på sikt leda till en
minskad kväveutlakning. Som utredningen framför är en måttlig minskning av
handelsgödselanvändningen dock inte tillräcklig för att på kort sikt minska
läckaget. Det krävs även en omställning lill miljövänliga produktionsmetoder, t.ex.
ökad areal höstsådda grödor, ökad vallodling, arealanpassad djurhållning och
förbättrad spridningsteknik för stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minskning av bekämpningsmedelsanvändningen är angelägen i sig för att genomföra
ett miljövänligare jordbruk. Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön har
påvisats. Kemiska bekämpningsmedel påverkar den vilda floran och faunan i
närhet av åkern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.28
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Genom Lantbruksuniversitetets forskning<br>
har visats att läckaget av växtnäringsämnen ökar med ökande gödselgivor. Ut<br>
lakningen ökar kraftigt när gödselgivan överstiger den ekonomiskt optimala.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser därför all minskade insatser av
gödselmedel är en nödvändig Prop. 1987/88:128<br>
åtgärd för att minska läckaget av växtnäringsämnen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.41---------------------------------------- Hushållningssällskapens
förbund: Att man, som antyds i betänkan<br>
det, genom en mindre kvävegödsling och därmed mindre kväverika skörderester,<br>
på sikt skulle minska det organiskt bundna kvävet i marken för att därmed<br>
minska jordens egen kvävelevererande förmåga går stick i stäv mot det som i
alla<br>
tider varit vägledande för den enskilda jordbrukaren, nämligen all genom göds<br>
ling och markvård så långt möjligt behålla och helst förbättra jordens bördighet.<br>
En betydligt naturligare väg borde i stället vara alt så långt möjligt
förbättra<br>
metoderna atl anpassa gödslingen efter de enskilda jordarnas egen leveransför<br>
måga av växtnäring och grödornas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet uppskattas kväveläckaget i södra Götaland lill
närmare 50 kg/ha, samtidigt som det från atmosfären tillförda kvävet anges till
15 kg/ha. Det angivna kväveläckaget grundar sig på observationer från fyra
sinsemellan mycket olika försöksplatser, som pä intet sätt kan sägas vara
representativa för hela det odlingsområde det här är fråga om. Sålunda visar
andra försök att utlakningen av kväve i södra Sverige uppgår till
storleksordningen 20—30 kg, samtidigt som det med atmosfären tillförs 20—25
kg/ha och år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots den mycket låga förbrukningen av handelsgödselkväve
i landet framhålls i betänkandet att "många" jordbrukare använder mer
växtnäring än vad som motsvarar grödornas behov. Det är här synnerligen viktigt
att understryka atl vad som betecknas som överoptimal gödsling inte går att
utläsa i form av använd gödsling i relation till allmänna rekommendationer. Som
också framhålls i belänkandet är variationerna från jord till jord och från
gård till gård mycket stora när det gäller atl bedöma det optimala växlnäringsbehovel.
Trots detta bygger slutsatserna i belänkandet till övervägande del på allmänt
hållna genomsnittliga rekommendationer för stora delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet:-- Beträffande
miljömålen delar KF arbetsgruppens synpunkter på att jordbruket ställs om till
miljövänligare produktionsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrakamas riksförbund:--- Enligt
LRF:s förmenande har utredningen i sina åtgärdsförslag inte tillräckligt
beaktat att gödselanvändningen successivt har minskat under senare år. Utöver
nu pågående och av LRF tidigare föreslagna åtgärder (rådgivning, växtodlings-
och gödslingsplaner etc.) för att generellt anpassa gödselanvändningen, anser
LRF inte all ytterligare åtgärder är motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- LRF [vill] understryka angelägenheten av att
minska läckaget av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framför allt kväve. Som redan tidigare framhållits saknas
i utredningen en heltäckande analys av läckageproblemen i jordbruket. En
utvärdering av de samlade miljöeffekterna borde ha skett med en modell som
förutom intensitetsnivån även beaktade möjligheterna att påverka odlad areal,
markanvändning, grödfördel-ning, odlingssystem saml hanteringen av
stallgödseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En jordbruksproduktion på nuvarande intensitelsnivå med
ökat inslag av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 'Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vallar och höstsådda
grödor, men med totalt sett mindre åkerareal ger etl minskat Prop.
1987/88:128 kväveläckage om samtidigt överskottsarealen används för skog,
energiskog eller Bilaga 2 extensivt bete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
exemplet [från hushållningssällskapet i Malmöhus län] framgår att kvävet utnyttjats
bättre vid de högre skördenivåerna och att mängden "restkväve" är lägre
trots en kraftigare gödsling. Till ett väl etablerat och friskt bestånd som har
förutsättningar att ge en hög skörd är det sålunda motiverat att ge mer kväve
utan att delta behöver medföra en ökad belastning på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i utredningen-- redovisade kväveulbytet under perioden 1850—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1980
avser enbart bortfört kväve och bortser från de på fälten kvarlämnade
skörderesterna. Att kväveutbytet mätt på detta sätt har minskat sedan
1800-talet är med de givna förutsättningarna odiskutabelt. Äldre
åkerbruksmetoder läckte mindre då marken utarmades pä växtnäring, vilket ledde lill
otillfredsställande kvalitet på födan för både djur och människor. Av dessa
skäl är en återgång till gamla odlingssystem inte intressant. Frågan gäller i
stället hur nya och produktiva odlingssystem bättre kan anpassas till kravet på
mindre läckage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
utredningen framgär att i de fall överoptimal gödsling förekommer är del<br>
oftast fråga om en kombination mellan stallgödsel och handelsgödsel. LRF vill<br>
erinra om alt animalieproduktionen och därmed stallgödseln torde ha en av<br>
görande betydelse för storleken av växtnäringsläckaget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>----- I
utredningen uppmärksammas att urlakningen från åkermarken i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudsak
sker utanför växtodlingssäsongen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
angelägen åtgärd är sålunda att stimulera att olika slag av fånggrödor anläggs,
speciellt på lätta jordar i nederbördsrika områden. I utredningen framställs
delta som en kortsiktig åtgärd, men den är naturligtvis lika viktig även på lång
sikt. LRF vill i detta sammanhang peka på treårsprogrammet "Omställning 90"
som syftar till att minska stråsädesodlingen och i stället stimulera vall, energigrödor,
fånggrödor etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Den
lämpligaste vägen atl ytterligare sänka kväveläckaget är enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF:s
mening atl sälta in åtgärder i de regionalt avgränsade problemområdena. I utredningen
anges etl behov av restriktioner för växtodlingen i anslutning till vattentäkter
och i områden som särskilt kan bidraga till kvävetillförsel till havsområden.
Av denna anledning bör utformningen av sådana åtgärder analyseras ytterligare.
Självklart är det nödvändigt att kompensera berörda jordbrukare för ökade
kostnader till följd av sädana restriktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
berörs här den av utredningen föreslagna generella minskningen av tillfört
handelsgödselkväve. En minskning av kvävegödslingen med 30 "Jo skulle enligl
utredningen leda till ett minskal kväveläckage med högst 6 kg N per ha och är.
Uppgifter som redovisats i samband med gruppens arbete tyder på all läckaget i
södra Sveriges slättbygder skulle kunna minskas med enbart ett fåtal kg N per
ha och år. Satt i relation till det totala kväveläckaget i dessa områden utgör denna
minskning en blygsam del av del totala läckaget (ca 30—40 kg N per ha), varför
den föreslagna åtgärden bör vägas mot ovan redovisade alternativa möjligheter
till minskat läckage. Generella åtgärder får inte i onödan leda till ökade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livsmedelskostnader
för konsumenterna om motsvarande miljöeffekter kan upp- Prop. 1987/88:128<br>
nås på avsevärt enklare och totalt sett billigare sätt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.44 Samarbetsgmppen för alternativ odling:--------------------- Alternativ
odling känne<br>
tecknas av att man ersätter användningen av lätllöslig konstgödsel och kemiska<br>
bekämpningsmedel med andra metoder. Avgifter på ovanstående insatsmedel<br>
som inte används i denna odlingsform gynnar den alternativa odlingen. En<br>
allmän övergång till alternativ odling bidrar till att minska jordbrukets miljö<br>
problem och likaså få bukt med spannmålsöverskottet. Miljöproblemen över<br>
vinns med väl balanserade växtföljder där inslaget av vall är stort. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom atl inslaget av vallar så pass stort sä minskar
automatiskt spannmålsarealen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAO saknar i belänkandet förslag till effektiva åtgärder
som skulle leda till den<br>
samtidiga minskningen av kemikalieanvändningen, växtnäringsläckaget och<br>
överskottet, vilket är målsättningen med gruppens arbete. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt komma tillrätta med kväveläckaget i svenskt
jordbruk är det nödvän<br>
digt med en arealbunden djurhållning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.48 Svenska fabriksarbetareförbundet: Förbundet
vill understryka all<br>
varet i vad arbetsgruppen själv kommit fram till, nämligen att — om man vill<br>
åstadkomma en mer omfattande påverkan av utlakade kvävemängder med i stort<br>
sett omedelbar verkan — det torde vara betydligt mer att vinna på all hålla<br>
marken beväxl ocksä utanför den egentliga växtodlingssäsongen, jämfört med<br>
vad en sänkt kvävegödsling kan förväntas ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.51 Sveriges naturskyddsförening: Föreningen anser att
vissa av miljö<br>
effekterna av dagens jordbruk är oacceptabla och mäste upphöra eller minska<br>
starkt, alldeles oavsett vilken nivå eventuella produktionsöverskott ligger på.<br>
Detta gäller bl. a. läckaget av kväve från åkermarken. Föreningen vill för sin
del<br>
ånyo slå fast mycket bestämt atl det miljömål som diskuterats av intensitets-<br>
gruppen och som föreslagits i aktionsplanen mot havsföroreningar, nämligen alt<br>
kväveläckaget till havet bör reduceras med minst 50 "Jo, måste uppnås inom
tio år.<br>
För alt nå detta mål krävs enligl vår åsikt en rad insatser. Utöver vad som
föreslås<br>
i aktionsplanen mot havsföroreningar behövs både en intensiletssänkning i jord<br>
bruket genom kraftigt minskad användning av kvävegödsel och en strukturom<br>
läggning i jordbruket med bl. a. ökad andel vall, odling av lövskog i viss ut<br>
sträckning samt en övergång till en kombination av extensivt bete och lövskog i<br>
vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minskad användning av kvävegödsel — och kemiska
bekämpningsmedel —<br>
kan åstadkommas på olika sätt. SNF förespråkar en kombination av kraftigt<br>
höjda priser (genom höjning av miljö- och regleringsavgifterna) och en utökad<br>
rådgivning. Det är helt avgörande för ett genomförande att fä jordbrukarna<br>
positivt inställda. Därför mäste alla avgifter oavkortade återföras direkt lill
jord<br>
brukarna i form av olika stöd till en omläggning av jordbruket i mera
miljövänlig<br>
inriktning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.55
Sveriges livsmedelsindustriförbund: I övrigt bör som vi framhöll Prop.
1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inledningsvis,
ett mera långsiktigt miljömål vara att jordbruket ställs om fill Bilaga 2<br>
miljövänligare produktionsmetoder med ett optimalt växtnäringsutbyte i växtod<br>
lingen. Ett optimalt växtnäringsutbyle innebär alt uriakning och annan miljöpå<br>
verkan minimeras. För att uppnå delta mål fordras emellertid en rad precisa<br>
åtgärder för anpassning av växtnäringstillförsel och bekämpningsmedel ofta ner<br>
lill del enskilda fältet.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.58
Småbmkare i Väst:- Småbrukare i Väst kräver totalförbud mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>användningen
av växtgifter i jordbruks- och trädgårdsskötsel, förbud mot tillverkning och
import samt rigorös kontroll av atl livsmedel som importeras skall vara odlade
utan växtgifter. Förr eller senare måste ett totalförbud komma och ju förr dess
bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
tungt vägande skäl för oss att kräva totalförbud mot växtgiflerna är den<br>
stora hälsorisk som jordbrukarna och deras familjer utsätts för. Samma sak för<br>
arbetarna i giftfabrikerna.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Hela
utredningens tal om hur fruktlöst det är med miljöavgifter och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
svåradministrerat det är talar entydigt för ett totalförbud. Ett totalförbud tvingar
fram en biologiskt balanserad odling, med omväxlande växtföljd och därmed
mindre spannmålsöverskott. Det konstgödslade angrips mycket hårdare av alla
slags angrepp, både mögel, röta och insekter. Ell giftförbud tvingar fram en
odling i balans med naturen. En frisk jord ger friska grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Höjning av miljö- och prisregleringsavgifterna för kväve
och kemiska bekämpningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1
Kommerskollegium:- Eftersom influtna medel från prisregleringsav<br>
gifterna skall tillföras regleringskassorna och där används för att finansiera<br>
exporten av spannmålsöverskottet är det enligt kollegiets mening svårt ätt se
hur<br>
en höjning av dessa avgifter skulle kunna utgöra något mer betydelsefullt ekono<br>
miskt incitament för jordbruket att minska användningen av handelsgödsel och<br>
bekämpningsmedel i spannmålsproduktionen. Utredningen konstaterar också<br>
att en stor del av spannmålsöverskottet kommer att kvarstå. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------- Däremot
torde avgiftshöjningen få en större negativ inverkan på an<br>
vändningen när det gäller odlingen av andra grödor än spannmål vilket dock inte<br>
torde ha varit avsikten med föreslagna höjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller miljöavgifterna
är kollegiet av den uppfattningen att höjningar av<br>
dessa avgifter i större utsträckning än vad som gäller för regleringsavgifterna<br>
kommer atl slå igenom i kostnadsledet. Om inte jordbruket får kompensera sig<br>
för dessa kostnader genom höjda priser för sina produkter, inkl. höjning av<br>
gränsskyddet, föreligger en risk för ökad snedvridning av konkurrensförhållan<br>
dena. Detta gäller inte bara jordbruksprodukter utan även produkter inom träd-<br>
gärdsområdet samt delar av livsmedelsindustrin. Om å andra sidan kostnaderna<br>
kompenseras torde resultatet bli högre priser för konsumenterna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.3---------------------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd: Av rapporten framgår atl det är Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>många faktorer som är av belydelse för läckaget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Enligt nämndens mening talar detta för att man i
första hand bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>använda selektiva medel för att komma till rätta med
problemen. Bl. a. mot denna bakgrund ifrågasätter nämnden arbetsgruppens
förslag att höja avgifterna på handelsgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel.
Nackdelarna med denna typ av generella medel är flera. Det kan ifrågasättas om
man uppnår den positiva miljöeffekt som eftersträvas, eftersom generella
avgiftshöjningar drabbar alla lika, oavsett om de använder insatsmedlen pä etl
riktigt eller oriktigt sätt och oavsett vilka grödor de odlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En generell avgiftshöjning kan komma att öka kostnaderna i
jordbruket och bl. a. för jordbrukare som redan i dagsläget använder
insatsmedlen pä ett riktigt sätt. Detta kan medföra ökade kompensationskrav
från jordbruket även om det är utsagt alt kompensation inte skall utgå för
miljöavgifter. Därtill kommer eventuellt ökade kostnader för administrationen
av avgifterna. I ett läge dä statsmakterna försöker komma till rätta med
inflationsproblemet är del enligl nämndens mening olämpligt att införa åtgärder
som kan verka inflationsdrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4--------------------------- Lantbruksstyrelsen: Lantbruksstyrelsen
tillstyrker alt prisreglerings<br>
avgifterna pä kväve höjs om det behövs för alt finansiera export eller annan<br>
användning av spannmålsöverskottet. Vidare tillstyrks en höjning av prisregle<br>
ringsavgiften på bekämpningsmedel i syfte att användningen skall minska och<br>
utveckling av alternativa metoder stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Lantbruksstyrelsen tillstyrker en höjning av miljöavgifter
på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kväve och bekämpningsmedel under förutsättning att
influtna medel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>används för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,
rådgivning och forskning. Vidare tillstyrker styrelsen gruppens förslag att
miljöavgiften på bekämpningsmedel får samma konstruktion som
prisregleringsavgiften, dvs. att avgiften anpassas så att den blir lika per
hektar där bekämpningsmedel använts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5----------------------- Skogsstyrelsen: Beträffande
ökning av priser på handelsgödsel och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kemiska bekämpningsmedel sä kan inte SKS f. n. bedöma i
vad mån dessa medel är de bästa för att uppnå uppsatta mål inom jordbruket. SKS
konstaterar dock att gruppen inte gjort någon djupare analys av
regionalpolitiska effekter av förslagen. Om risken är stor alt kombinerade
skogs- och jordbruksföretag drabbas hårt med omfattande nedläggningar till
följd bör differentierade avgifter m. m. övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmarksgödsling i norra och mellersta Sverige är en
åtgärd som ligger helt i samhällets intresse eftersom den bl. a. möjliggör en
ökad avverkning i en relativt nära framtid. Gödselmedel avsedda för skogsbruk
bör därför inte belastas med höjdaavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6------------------------------ Statens livsmedelsverk: I
fråga om tillförseln av kväve till åkermar<br>
ken ansluter sig livsmedelsverket till arbetsgruppens slutsats, att en
begränsning<br>
kan vara nödvändig för atl avlasta redan nitratförorenade vattentäkter och för
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhindra förorening av nu hotade vattenmagasin.
Livsmedelsverket tillstyrker</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därför de
förslag till åtgärder som arbetsgruppen lagt fram för att minska kväve- Prop.
1987/88:128<br>
gödselanvändningen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Beträffande bekämpningsmedel gör arbetsgruppen
bedömningen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det är ett viktigt konsumentintresse alt nedbringa
resthalterna av sådana medel i jordbruksprodukter och dricksvatten så långt som
möjligt. Livsmedelsverket, som instämmer i den bedömningen, vill för egen del
framhålla följande. Även om det inte finns anledning anta att de resthalter av
bekämpningsmedel som nu kan finnas i svenska jordbruksprodukter utgör några
påtagliga hälsorisker för konsumenterna, är blotta förekomsten av rester av
sådana ämnen i våra livsmedel en negativ egenskap för konsumenterna. Livsmedelsverket
tillstyrker arbetsgruppens förslag till åtgärder för att minska användningen
av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om höjningen av miljöavgiften på
bekämpningsmedel anser livsmedelsverket att det är angeläget alt pröva
möjligheterna att differentiera avgiften så att de bekämpningsmedel som bedöms
kunna medföra störst hälsorisker för konsumenterna — bl. a. vissa svamp- och
insektsmedel — får en högre avgift än övriga bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Statens jordbruksnämnd: [ Vad gäller avgifterna på
handelsgödsel framhåller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruksnämnden att en]-- kraftig höjning av avgifterna
får många</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>negativa konsekvenser. Ett system för återbetalning måste
utformas vilkel leder till ökad administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ekonomiskt bättre sätt att ta bort överskottet är att
stimulera annan lönsammare användning av överskottsarealen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försämrad produktivitet i jordbruket kan pä sikt medföra
högre livsmedelspriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskad kvävegödsling leder lill sänkt produktivitet i
växtodlingen. Om kväve-givan från början är optimal blir produklivitetsförluslerna
förhållandevis små vid måttlig minskning av gödselgivan. Förlusterna blir dock
allt större då gödslingen reduceras ytterligare eftersom minskningen i
avkastning tilltar. Effekten på lönsamheten blir också beroende av företagens
produktionsinriktning. Avgiften drabbar de företag hårdast som saknar
stallgödsel och de som har stor odling av grödor med högt skördevärde.
Produktivitetsförsämringen blir också störst i de bästa jordbruksbygderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också troligt att en sjunkande proteinhall skulle
medföra en ökad import av kvalitelsvete vilkel skulle leda till en motsvarande
större export av svenskt vete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedgången i proteinhall kan dock motverkas genom ökad
proteinbetalning. Ökad proteinbetalning gynnar sorter som ger högre proteinhalt
vid viss gödsling. Vid högre proteinbetalning kan det ocksä bli lönsamt atl ge
en del av kvävet vid tiden för kärnbildningen då det har större effekt på
proteinhalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan vid nuvarande avgiftsuttag har näringarna, främst
skogsbruk och yrkes<br>
mässig trädgårdsodling, framfört krav på individuell återbetalning till resp.
för<br>
brukare. Höjs avgiften kommer det med all sannolikhet att leda till förnyade
krav<br>
på individuell återbetalning. Individuell återbetalning skulle leda lill ökad adrni-<br>
nistration och kontroll.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden har inget att erinra mot en viss höjning
av avgifterna på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bekämpningsmedel. Lämpligt avvägda medverkar de lill en behovsanpassad
än-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vändning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höjda avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel ökar
dock kraftigt Prop. 1987/88:128 problemen med återföringen av medlen till
sektorer utanför jordbruksprisregie- Bilaga 2 ringen. Vidare ökar risken för
fusk. Bekämpningsmedel är förhållandevis enkla att föra in i landet utan atl
erlägga avgift. Det gäller speciellt de nya s. k. låg-dospreparaten som säljs i
små förpackningar. Vidare ökar risken att preparat som inte är avgiftsbelagda
kommer att användas. Jordbruksnämnden har inget att erinra mot att
miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel höjs enligt förslaget och
alt de medel som tas in används för alt sfimulera miljövårdande åtgärder i
jordbruket. Kraftiga avgiftshöjningar ger dock motsvarande negativa effekter
som uppkommer vid höjning av prisregleringsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.9 Jordbmksnämndens konsumentdelegation: Det
eventuella behovet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av avgiftshöjning får prövas när kostnaderna för de
miljöförbättrande åtgärderna beräknats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KD kan i och för sig tänka sig atl prisregleringsavgiflen
på kvävegödsel och bekämpningsmedel används som styrmedel för att påverka
intensiteten i jordbruket. Enligt KD:s mening har gruppen dock i alltför hög
grad inriktat sig på just detta instrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.11 Sveriges geologiska undersökning: Åtgärder
som syftar till att gene<br>
rellt minska användningen av gödsel och bekämpningsmedel (som t. ex. de i<br>
belänkandet föreslagna höjda avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsme<br>
del) har således liten effekt jämfört med om insatserna (i form av rådgivning<br>
och/eller restriktioner) koncentreras till de områden som har hög sårbarhet. I<br>
många fall är landskapels variabilitet sådan all det kan vara fråga om områden
på<br>
storleksnivån gård, skifte eller t. o. m. del av skifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.13--------------------- Domänverket: I betänkandet
diskuteras en höjning av nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prisreglerings- och miljöavgifter på handelsgödselmedel
som en tänkbar åtgärd<br>
för att minska gödselmedelsanvändningen i jordbruket. Gödselmedelsanvänd<br>
ningen i skogsbruket nämns inte i utredningen varför </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket förutsätter att gödselmedel som används på
skogsmark inte kommer atl beröras. Beträffande de administrativa åtgärder, som
krävs för alt undanta skogsmarksgödslingen från avgiftshöjningar ansluter vi
oss till det av SCPF (remissvar) framlagda förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill samtidigt påtala alt en höjning av avgifterna av
den storleksordning som diskuteras i utredningen skulle, om den berörde
skogsmarksgödsling, reducera Domänverkets gödslingsprogram påtagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>--------- En höjning av avgifterna skulle därtill motverka
skogsbrukels ambi<br>
tion att gå över till miljövänligare men dyrare gödselmedel, vilket vi finner<br>
ologiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.14 Statskontoret:
Den av utredningen föreslagna höjningen av miljöavgiften<br>
får ses som ett första steg på en lång och besvärlig väg mot en omformning av
det<br>
svenska jordbruket. En sådan höjning torde främst vara till gagn för miljön och
i<br>
sista hand komma att betalas av livsmedelskonsumenterna. Vi är tveksamma till<br>
den typen av avgifter. Om därtill jordbruket kompenseras för avgifter vid
prissätt<br>
ningen på spannmål får en sådan avgifl troligen ingen effekt alls.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.17
Statens naturvårdsverk: Vid en höjning av avgifterna diskuteras Prop.
1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enbart kvävet. Naturvårdsverket menar att även fosforn bör
finnas med i dis- Bilaga 2 kussionen. Orsaken är att ett höjt fosforpris
medför bättre utnyttjande av stallgödseln. Miljöeffekten blir därför
väsentligt större än vad enbart en höjning av kväveprisel innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.19------------------------------ Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen,
lantbruksslyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och naturvårdsverket har i förslag till handlingsprogram
för att minska hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel
anvisat hur användningen kan halveras inom 5 år. Höjda avgifter på
bekämpningsmedel enligt utredningens förslag bör, om de genomförs, verka i
samma riktning. Bekämpningsmedlens ekonomiska konkurrenskraft är dock, som
utredningen framhåller, sädan att avgiftshöjningen inte med säkerhet leder lill
nämnvärd minskning av förbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.20-------------------------- Statens energiverk: Verket
saknar en större översyn av den svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jordbrukssektorn i anslutning till analysen av åtgärder
för att minska det svenska spannmålsöverskottet — en översyn som också skulle
rymma konsekvenserna för samhället utanför jordbrukssektorn. Expertgruppen
redovisar atl de svenska jordbruksföretagen är relativt okänsliga för
prishöjningar på viktiga insatsvaror för produktionen. Enligt verkets
uppfattning stärker detta argumenten för en översyn av bäde administrativa och
ekonomiska styrmedel i jordbrukssektorn. Expertgruppen har inte heller
analyserat hur ett förändrat pris på spannmål skulle påverka användningen av
konstgödsel och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk finner inte att utredningen ger verket
anledning att frångå tidigare redovisade uppfattningar. Behovet av mer
ofattande samhällsekonomiska analyser och en analys av samordningen mellan
ekonomiska och administrativa styrmedel inom jordbrukssektorn kvarstår. Detta
gäller även behovet av en anpassning av de använda styrmedlen till övriga
berörda samhällssektorer, bland dem energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.21--------------------------------- Forskningsrädsnämnden: Nämnden
tar inte ställning till om de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslagna höjningarna på priset på handelsgödsel är rätt
metod eller om nivån är rätt avvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.23---------------------------------- Statens maskinprovningar: Enligt
Maskinprovningarnas uppfatt<br>
ning är del inte tillfredsställande atl del inom ramen för nuvarande regelverk
för<br>
fördelning av miljöavgifterna på bekämpningsmedel och konstgödsel inte går att<br>
finansiera projekt för utveckling och provning av t. ex. från miljösynpunkt
effek<br>
tivare spridare. Om delar av miljöavgifterna kunde disponeras för teknisk ut<br>
veckling och opartisk provning skulle odlarna kunna erbjudas metoder och<br>
utrustning, som gör det möjligt att minska mängden gödsel- och bekämpnings<br>
medel på kortare tid än vad som nu kan förväntas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.24------------------------------------ Sveriges lantbraksuniversitet: Utredningen
har konstaterat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att avgifter på handelskväve är elt trubbigt redskap.
Därför blir förslaget om en viss avgiftshöjning i preventivt syfte och som
finansieringskälla för forskning, rådgivning och olika stimulansåtgärder mycket
tveksamt och orättfärdigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet anser atl spannmälsöverskottet bäst löses med Prop.
1987/88:128 andra metoder än avgifter på handelsgödsel och kemiska medel.
Framför allt bör Bilaga 2 alternativa användningar av spannmålsarealen
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogs- och jordbrukets
forskningsråd:---------------------- Förslaget alt öka kostnaderna för lätllösliga
kvävegödselmedel medför atl alternativ till dessa exempelvis stallgödsel får
ett högre värde. Härmed uppnås positiva miljöeffekter.------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:- En
omställning av jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>------- kräver
en samordning av de ekonomiska, administrativa m. fl. medlen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och en uttalad viljeinriktning inom jordbrukspolitiken.
Höjda miljöavgifter kan användas för atl stimulera denna omställning förutsatt
att de influtna avgiftsmedlen i sin helhet återgår till jordbruket. Det är
viktigt atl de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukarna — speciellt i
skogs- och mellanbygder — inte försämras så alt driften måste läggas ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län: När
det gäller avgifter pä handelsgödsel och bekämpningsmedel anser länsstyrelsen
all intäkterna oavkortat skall återgå till jordbruket för forskning, rådgivning
och stimulans av miljövårdande åtgärder och miljövänligare produktion. Därmed
torde man också skapa ekonomiska motiv för att i ökad grad utveckla en
produktionsteknologi som är miljövänligare. Avgifterna på bekämpningsmedel och slråförkortningsmedel
bör anpassas lill medlens verkliga behov saml riskerna och omfattningen av
deras miljöeffekter. Det bör ytterligare övervägas om inte en kvotering av handelskvä-vemedel
kan vara etl lämpligt kompletterande styrmedel i anslutning till en utbyggd rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län: Enligl
länsstyrelsens bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns i dag inte något användbart alternativ till avgifter
som styrmedel för handelsgödselanvändningen. Länsstyrelsen tillstyrker därför
den av arbetsgruppen föreslagna avgiftshöjningen på handelsgödselkväve i syfte
att förstärka de ekonomiska motiven för en bättre hushållning med
växtnäringen. En sådan åtgärd medför en tämligen liten sänkning av den
ekonomiskt opfimala kvävegivan, men den ger samtidigt möjligheter alt använda
influtna medel lill andra miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökade priser på handelsgödsel medför också etl effektivare
utnyttjande av stallgödseln vars värde stiger i motsvarande grad. Från
miljöskyddssynpunkt är delta särskilt angelägel eftersom brister i slallgödselhanteringen
har stor belydelse för jordbrukets miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>--------- Länsstyrelsen anser atl miljöavgiften på
bekämpningsmedel bör rela<br>
teras till dosen på samma sätt som nu gäller för prisregleringsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.29---------------------------------------- Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Arbetsgruppen har föreslagit att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöavgiften på handelsgödselkväve höjs. Om
avgiftshöjningen genomförs vill länsstyrelsen, i likhet med arbetsgruppen,
betona att avgifterna i sin helhet skall ålergä lill jordbruket för
miljövårdande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan resas flera invändningar mot en generell prishöjning
på handels-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gödselkväve som ett medel
att komma tillrätta med spannmålsöverskottet och Prop. 1987/88:128 miljöproblemen.
En prisökning påverkar inte enbart användningen av handels- Bilaga 2 gödsel
i de områden där kväveullakningen är omfattande. Även andra grödor som kvävegödslas
påverkas. Jordbruksföretag med låg vinstmarginal kan komma att läggas ner med
en minskad sysselsättning som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.30-------------------------- Länsstyrelsen
i Malmöhus län: En ökad avgift på kvävegödselmedel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle tillsammans med
andra åtgärder kunna vara en åtgärd på vägen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
målet att lösa miljö- och överskottsproblemen. I betänkandet saknas dock enligt
länsstyrelsen ett tillräckligt underlag för alt bedöma hur stora effekter på kväveullakningen
en avgiftshöjning ger i olika jordbruksregioner och vilka de ekonomiska
konsekvenserna blir för enskilda jordbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ökat pris på handelsgödselkvävet medför atl stallgödselns värde ökar.<br>
Detta bör ge större ekonomiska förutsättningar för en bättre hantering och<br>
nyttiggörande med minskat kväveläckage som följd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föreslås en princip alt influtna avgiftsmedel i sin helhet skall återgå
till jordbruket för miljövårdande åtgärder. Som exempel på sådana ätgärder
anges odling av fånggrödor och alternativa odlingsformer. Länsstyrelsen delar
denna uppfattning men vill särskilt peka på att också andra miljövårdsåtgärder
inom jordbruket bör stimuleras genom bidrag t. ex. utbyggnad av gödselvårdsanläggningar
för att kunna lagra hela årsproduktionen av stallgödsel, utveckling av bättre
spridningsmetoder för stallgödsel och odling av energi- och proteingrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.31------------------------- Länsstyrelsen
i Hallands län: En ökning av avgifterna på handels<br>
gödsel skulle emellertid öka stallgödselns konkurrenskraft och motivera utbygg<br>
nad av lagringsmöjligheterna och övergång till vårspridning av gödseln. Det är<br>
således prishöjningens sidoeffekter snarare än dess direkta inverkan på avkast<br>
ningen och kväveullakningen som skulle utgöra motivet. Man måste dock vara<br>
klar över att handelsgödselns betydelse som produktionsfaktor skiljer sig
avsevärt<br>
mellan företag och att detta skapar svårigheter när det gäller att återföra
dessa<br>
medel till jordbruket pä ett rättvist sätt. Länsstyrelsen tillstyrker i vart
fall en<br>
måttlig ökning av miljöavgiften på handelsgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.34---------------------------- Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: I syftet att förbättra miljön och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samtidigt
sänka produktionen kommer avgifter på kemikalier och handelsgödsel kombinerat
med ett arealbidrag vara ett verksamt medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.35---------------------------- Länsstyrelsen
i Norrbottens län: En generell höjning av prisregle<br>
ringsavgifter och miljöavgifter på handelsgödsel, kväve och kemiska bekämp<br>
ningsmedel är dock en åtgärd som jordbrukare i Norrbottens län inte bör drabbas<br>
av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen
i Norrbottens län föreslår att dessa avgifter samt den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eventuella
höjningen av avgifterna återförs till länels jordbrukare. Detta kan ske<br>
genom en höjning av Norrlandsstödet eller på annat sätt. Hittills har den miljöin-<br>
riktade rådgivningen enbart kommit jordbrukare i de intensiva jordbruksbyg<br>
derna till dd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.36---------------- Agrifack: Orimligt
höga avgifter på växtnäring och bekämpnings- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medel kan leda till en kvalitetsmässigt sämre produkt; låg
proteinhall, bildning av Bilaga 2 mykotoxiner etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin tur kan det medföra ett ökat importbehov av t. ex. kvalitelsvete,
samt ökade kvantiteter undermålig vara som skall omsättas på utlandsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom drabbar en höjning av produktionskostnaderna
uteslutande den enskilda jordbrukaren som redan nu är ekonomiskt hårt pressad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om riksdagen ändå beslutar om avgifter på kvävegödsel- och
bekämpningsmedel anser Agrifack att de oavkortat skall föras tillbaka till
jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbrukets negativa andel i miljövårdsfrågorna torde på
sikt till inte oväsentlig del kunna åtgärdas genom pedagogiskt riktigt
tillrättalagd information, samt t. ex. bidrag för gödselvårdsanläggningar m. m.
och inte genom avgifter som expertgruppen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag bör vila för att ytterligare
erfarenhet av effekten av redan beslutade åtgärder skall erhållas. Näringen bör
ges visst andrum för anpassning och dess kreativa förmåga att finna nya
alternativ till traditionell spannmålsodling bör ges tid att verka.
Ytterligare höjda avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör i
avvaktan på dessa erfarenheter anstå eller avföras helt från dagordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.37-------------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: LO avstyrker gruppens förslag om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en höjning av miljö- och prisregleringsavgifterna för
kväve och kemiska bekämpningsmedel. Avgifterna skall användas till att
finansiera spannmålsöverskottet samt vissa rådgivnings- och
forskningsinsatser. LO anser att man kan använda prissättningen på spannmål för
alt uppnå dessa mäl. Priset på spannmål påverkar också miljön. Om
spannmålspriserna sänks blir det mindre lönsamt att använda stora insatser av
handelsgödsel och bekämpningsmedel för att åstadkomma stora skördar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.38-------------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: TCO anser att utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag till höjda miljö- och prisregleringsavgifter på
handelsgödselkväve är ett alltför trubbigt instrument för att åstadkomma önskad
effekt. Det krävs mer selektiva och varierade metoder, anpassade efter lokala
förutsättningar. TCO konstaterar samtidigt att det också är angeläget att komma
till rätta med felaktig hantering av stallgödsel och de miljöeffekter som
följer av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också angeläget.att stimulera minskad användning av
kemiska bekämpningsmedel. Därför tillstyrker TCO förslaget till höjda miljö-
och prisregleringsavgifter på kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.39 Familjejordbmkaraas riksförbund: Vi anser att
kväveavgifterna inte fun<br>
gerar som styrmedel för atl nå det avsedda kombinerade produktions- och miljö<br>
målet. Kväveavgifter är ingen bra finansieringsform. Vi har redan prisförhållan<br>
den som uppmuntrar till ekologisk effektivitet. Tekniskt vore det bättre med en<br>
neutral finansiering genom budgetmedel eller modifierad prissättning på spann<br>
mål (tvåpris).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kväveavgifterna har några stora nackdelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla kvävegödslade grödor får bidraga till spannmålens
finansiering, bland<br>
dessa flera önskade ersättningsgrödor.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vi får en tendens mot
minskad proleinhall i spannmålet, vilket försvårar dess Prop. 1987/88:128<br>
användning både hemma och för export.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
jordbrukare får hårdare villkor än andra jämförbara länders, vilket försvårar
utvecklingen av nischprodukter för export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
avgifter kan medföra betydande administrativa problem med återbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.40------------------------------------- Handelns
samarbetsorgan i jordbmksfrågor: Att med generella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgifter
fördyra handelsgödselkvävet för att därigenom minska användningen<br>
och avkastningen är knappast någon lämplig väg att minska den totala spann<br>
målsproduktionen. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- För
vår del mäste vi bestämt avstyrka höjda avgifter. Generella avgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
inte elt effektivt medel för att komma till rätta med övergödsling och över<br>
driven eller felaktig användning av bekämpningsmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.41------------------------------ Hushållningssällskapens
förbund: Betänkandet redovisar inget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
talar för att höjda avgifter på handelsgödsel resp. bekämpningsmedel skulle
minska spannmålsöverskottet eller medföra minskad förorening av vattenområden.
Däremot innebär höjda avgifter på produktionsmedel dyrare livsmedel eller sämre
lönsamhet för lantbrukarna. Förbundet motsätter sig därför helt de föreslagna
avgiftshöjningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.42---------------------- Kooperativa
förbundet: Då effekterna av en avgiftshöjning kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bedömas
få en marginell effekt på förbrukningen av kvävegödsel och då KF icke bedömer
finansieringsformen som ändamålsenlig ur konsumentsynpunkt avstyrker KF
förslaget om höjd avgift för atl öka prisregleringsmedlen. Förslaget har även
en inflationsdrivande effekt vilket också talar emot avgiftshöjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Miljöavgifter
har i dag enligl KF:s uppfattning en annan karaktär än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
tidigare föreslagna prisregleringsavgiften då avgiften inte skall kunna åberopas
vid prisförhandlingarna. KF tillstyrker i princip utredningens förslag att höja
miljöavgiften enär denna typ av avgift borde ulgöra en betydligt större stimulans
till alt minska förbrukningen av kvävegödsel än prisregleringsavgiften. KF
finner dock en brist i utredningen genom att inte de föreslagna avgiftshöjningarna
preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och stimulera lill alternativ
inom växtskydd och ogräsbekämpning föreslår gruppen atl miljö- och prisregleringsavgiflerna
på kemiska bekämpningsmedel höjes generellt. Förslaget är av principiell natur
eftersom inga prishöjningsförslag anges. Gruppen anser dock att såväl
avgiftsnivån som användningen av influtna medel bör avvägas på samma sätt som
beträffande handelsgödselkväve. KF har samma syn på dessa förslag som
beträffande förslagen gällande kvävegödselmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.43------------------------- Lantbrukarnas
riksförbund: Den föreslagna generella minskningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
användningen av handelsgödselkväve anser LRF vara omotiverad, bl. a. mot bakgrund
av den sedan några år pågående nedgången i kväveanvändningen. De av miljöskäl
motiverade skälen för en minskning av kväveanvändningen varierar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>starkt
i olika områden, varför selektiva åtgärder är effektivare. Vägledande bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samfidigt
vara alt livsmedlen inte onödigtvis skall fördyras av åtgärder som inte är Prop.
1987/88:128<br>
nödvändiga med tanke på livsmedelskvalitet och miljö.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna höjningen av avgifterna och därmed av
handelsgödselpriset<br>
torde regionalt ge varierande effekter inom växtodlingen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- LRF lar bestämt avstånd från eventuella höjningar
av miljöavgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och prisregleringsavgifier på handelsgödsel och
bekämpningsmedel. I stället förordas en ökad satsning på rådgivning och
försöksverksamhet samt åtgärder som direkt riktas mot de regionall avgränsade
problemområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>--------- LRF vill kraftigt understryka alt jordbrukels
och speciellt spann<br>
målsodlingens ekonomiska situation är starkt pressad, varför utrymmet för ytter<br>
ligare kostnadsökningar är obefintligt. Höjda miljöavgifter måste därför tas ut
på<br>
marknaden och därmed leda till höjda konsumentpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.44---------------------------------------------- Samarbetsgruppen
för alternativ odling: — Vi delar uppfattningen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>höjda avgifter införs på de insatsmedel som driver på ökad
överproduktion och miljöbelastning. Prishöjningen skall gå tillbaka till
näringen och betala överskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- En radikal höjning påskyndar mycket snabbi
omläggningen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenskt jordbruk. Inte på så sätt alt höjda avgifter på
kväve medför sänkning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spannmålsöverskottet , utan atl innan den effekten uppnås
blir det direkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lönsamt att gå över lill annan odlingsform. Det blir
lönsamt att odla sitt eget<br>
kväve.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- SAO har nu i flera år drivit kravet på att genom
avgifter belasta de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>insatsmedel som driver pä ökad överproduktion och
miljöbelastning. På detta sätt kan man stödja och göra del lönsamt för de
företag som lägger om till en bättre miljö- och resurshushållning i sina
odlingsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ju högre avgifter som införs på handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel<br>
som införs, ju mer företagsekonomiskt attraktiv blir alternativ odling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ytterligare effekt blir att det blir ganska enkelt att
uppnå målet att halvera bekämpningsmedelsanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.45------------------ Svalöf AB: Kortsiktigt kommer ökade
ekonomiska bördor främst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att drabba berörda odlare, men på längre sikt överförs
dessa till konsumentledet. Det gäller således atl väga positiva effekter för
miljön och samhället i stort mot en negativ påverkan för den enskilde odlaren.
Mot denna bakgrund framstår det som angeläget att se dessa frågor i ett
utvecklingsperspektiv. Beslut om höjda avgifter på produktionsmedlen måste
paras med beslut om ökade resurser för utveckling av produktionsteknik och
produktionsmedel. Prakfiskt innebär detta en utveckling av odlingssystem och sortmalerial
inom jordbruk och trädgård, som medför ett minskat läckage och om möjligt oförändrad
odlingsekonomi vid lägre insatser av gödselmedel och växtskyddsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.46---------------------------------------------------- Leverantörsföreningen
för lantbruksmaskiner: Vi förordar </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en minskning av "proteinbelöningen", så att man
får en naturlig motivation hos den enskilde lantbrukaren att minska
kväveanvändningen, hellre än kraftiga prishöjningar på kväve, vilket ju av
gruppen framhålls som en osäker väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>____ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.47------------------------------------------------------ Svenska
cellulosa- och pappersbmksföreningen: Höjda gödselme- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delsavgifier slår omedelbart igenom i
skogsgödslingskalkylerna med försämrad Bilaga 2<br>
lönsamhet som följd.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Minskad skogsgödsling måste följas av sänkt
avverkning för alt såväl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompensera direkt bortfall av de framgödslade volymerna
som en ökad ransonering av den äldre skogen. En sådan utveckling är inte
önskvärd vare sig ur samhällets eller skogsnäringens synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.48----------------------------------------- Svenska fabriksarbetareförbundec Enligt
förbundets uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är resultatet av en sådan i och för sig måttlig prisökning
som föreslås i betänkandet svårt att överblicka med hänsyn bl. a. till de
stora regionala variationer i jordbrukels inriktning och omfattning som
beskrivs i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Förbundet anser det viktigt att framhålla att den
totala förbrukningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av handelsgödsel i Sverige har minskal under senare år.
Kväveförbrukningen är avsevärt lägre hos oss än i flertalet västeuropeiska
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna prishöjningen på kväve kan bara förväntas
påverka spannmålsöverskottet marginellt. Om incitament kan skapas för all
förändra markanvändningen och djurhållningen kan delta, förutom de positiva
effekterna på miljön, också förbättra balansen i spannmålsodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Mot bakgrund av de ovan beskrivna förhållandena
avvisar Svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fabriksarbetareförbundel bestämt de föreslagna avgiftshöjdningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.49- Svenska kommunförbundet: [Förbundets styrelse fillstyrker
atl]<br>
miljö- och prisregleringsavgiflerna på kemiska bekämpningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>höjs
generellt och väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- priset på handelsgödsel och kväve ökas ytterligare
för all genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgifter ge incitament till en bättre hushållning med
växtnäring, saml att de på så sätt influtna medlen bör användas inom
jordbruksprisregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.50-------------------------------------- Svenska
lantarbetareförbundet: — Förbundet motsätter sig en gene<br>
rell höjning av reglerings- och miljöavgifterna som ett styrmedel för minskning
av<br>
såväl miljöföroreningar som minskning av spannmålsproduktionen. En drastisk<br>
höjning av kväveavgifterna skulle främst i mellanbygderna kunna få effekter för<br>
sysselsättningen, i första hand då för den anställda arbetskraften. En lägre
lön<br>
samhet skulle på sikt ocksä medföra nedläggning av jordbruk, vilket i sin tur<br>
motverkar satsningarna på en levande landsbygd och ett öppet landskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förbundets mening har arbetsgruppen i sitt arbete i
mycket liten utsträckning beaktat de negativa effekterna av kväveavgifter och
därmed minskad intensitet i odlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■----- På samma grunder som redovisats för kvävet
avstyrker förbundet en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>generell höjning av avgifterna på kemiska
bekämpningsmedel. Användning av<br>
kemiska bekämpningsmedel kan vara nödvändig i vissa odlingar, om det skall<br>
vara möjligt atl med rimlig lönsamhet bedriva dessa. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.51 Svenska
naturskyddsföreningen: En minskad användning av kvävegödsel —<br>
och kemiska bekämpningsmedel — kan åstadkommas på olika sätt. SNF före<br>
språkar en kombination av kraftigt höjda priser (genom höjning av miljö- och<br>
regleringsavgifterna) och en utökad rådgivning.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.52
Sveriges fiskares riksförbund: [Förbundet] tillstyrker förslaget om Prop.
1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att handelsgödselanvändningen skall minska med minst 30
"Jo. Vi lillstyrker också Bilaga 2 förslaget om att öka kostnaderna
för användning av kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>--------- [Förbundet] tillstyrker också atl förslaget om
att mängden bekämp<br>
ningsmedel kraftigt mäste reduceras. Miljöavgiften på bekämpningsmedel måste<br>
förändras sä att lägdospreparaten fördyras i proportion till effektiviteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.53------------------------------- Sveriges
industriförbund avvisar förslaget om ytterligare höjning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljö- och prisregleringsavgiflerna på handelsgödsel och
kemiska bekämpningsmedel. Industriförbundet finner det mer naturligt att dessa
avgifter avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Industriförbundet är del en främmande tanke alt lösa
ett strukturproblem<br>
inom en gren av näringslivet genom att medvetet sänka produktiviteten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.54--------------------------------------- Sveriges
kemiska industrikontor: Ingen saklig grund [finns] föratt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>användningen av växtskyddsmedel generellt bör minskas av
hänsyn till miljön. Därmed finns heller ingen anledning för att dessa medel
skall beläggas med miljö-och regleringsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>--------- Användningen av handelsgödsel har redan nu i
vårt land en nedåt<br>
gående trend. Ytterligare avgiftshöjningar kan bli negativa för svenskt
jordbruk<br>
och den industri som är anknuten därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Att lägga avgifter på handelsgödsel, när orsaken
till urlakning — då en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan förekommer — mera torde vara att söka i hanteringen
av stallgödsel, förefaller olämpligt. Att beskatta en vara för eventuella
ofullkomligheter i användningen av en annan vara torde i varje fall te sig
fiskalt oetiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.55------------------------------------------- Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLIM anser, all det inte kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara rätt åtgärd att i ett läge med stort
spannmålsöverskott utöka finansieringsunderlaget för en stor
spannmålsproduktion, om man vill reducera spannmålsöverskottet. Avgifterna
stimulerar i stället spannmålsproduktionen genom atl spannmålsproducenterna får
tillbaka mer än de själva betalat i avgifter, och avgifterna motverkar därmed
sitt eget syfte. Andra grödor utan överskott (sockerbetor) och grödor med egenfinansierade
överskott (oljeväxter) drabbas däremot orättmätigt av ökade kostnader för att
finansiera spannmålsöverskottet. Principen för all jordbruksproduktion bör
enligt SLIM vara att varje gröda skall bära sina egna kostnader, dvs.
sektorsvis ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Det är en brist i utredningen, att man i sä hög
grad har koncentrerat sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på ökade avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
som styrmedel för att<br>
minska intensiteten i jordbruket och undvikit alt beräkna och analysera
effekter<br>
na av ett sänkt spannmålspris pä användningen av kvävegödselmedel, på spann<br>
målsöverskottet samt pä produktion och konsumtion av animalier. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- SLIM vill med hänvisning till vad som ovan anförts
avvisa förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ytterligare höjning av miljö- och
prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Syftet
bör i stället vara atl avskaffa dessa avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.56----------------------------------------- Trädgårdsnäringens
riksförbund: Det torde framgå av vad för<br>
bundet här framfört att varje nytt förslag om höjda regleringsavgifter på
handels-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gödsel och
bekämpningsmedel därmed måste avvisas. Beträffande ut- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redningens
överväganden och förslag om en höjning av miljöavgifterna på kväve Bilaga 2<br>
och bekämpningsmedel baserar sig dessa huvudsakligast på intensitets- och ur-<br>
lakningsproblemen inom det areella jordbruket. Frågeställningarna berör därför<br>
inte i någon väsentlig grad den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Pä samma grun<br>
der som framförts ovan beträffande regleringsavgifterna måste förbundet för den<br>
yrkesmässiga trädgårdsodlingens del avvisa förslagen. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.57<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>W. Weibull AB:--- Kvalitetsfrågan
[måste] noga beaktas innan förslag, som kan leda till minskad kvävegödsling i
veteodlingen, framlägges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.58<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Småbmkare i Väst:-- Småbrukare
i Väst vill ha en miljöavgift på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konstgödsel
på 1(X) "lo pä försäljningsvärdet vilkel med nuvarande användning<br>
ger ca 1,5 miljarder kr. som skall återföras i sin helhet, i form av brukarbidrag,
lill<br>
de odlare som går över till en biologisk odling. Det blir etl effektivt
styrinstrument<br>
där avgörandet läggs i händerna på den enskilda jordbrukaren. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 Selektiva miljöförbättrande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Restriktion i växtodlingen i speciellt känsliga områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens pris- och kartellnämnd: Arbetsgruppen
anser att inom områden som är särskilt känsliga ur utlakningssynpunkt med
avseende på växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel kan olika former av
restriktioner för växtodlingen behövas. Nämnden delar denna bedömning och vill
samtidigt framhålla alt s. k. alternativ odling synes särskilt lämplig inom
sådana områden. Man kan därför överväga om "alternativförelag" bör få
särskilt stöd inom sådana områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen:- Lantbruksslyrelsen
delar uppfattningen att doserna vid ogräsbekämpning kan sänkas.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
delar uppfattningen alt en utbyggd varningsverksamhet, förbättrade
prognosmetoder och utökad rådgivning leder till en bättre behovsanpassning av
bekämpningsmedelsanvändningen. Liksom avseende växtnärings-och ogräsmedelsanvändningen
återstår dock många frågor att lösa. Styrelsen understryker därför vikten av att
fortsatta satsningar görs på forskning och försök inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
belyser miljöeffekterna av ändrad markanvändning myckel knapphändigt. Enligl
styrelsens mening finns här myckel intressanta effekter all belysa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
fastslär att i den utsträckning alternativa odlingsformer ökar i omfattning
kommer jordbrukets negativa miljöpåverkan att minska. Enligl lantbruksslyrelsen
uppkommer det även inom de alternativa odlingsformerna miljöproblem. Dessa är
till viss del av annan karaktär och ej nämnvärt studerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
bekämpningsmedlen uppstår givetvis ej problem med restsubstan-<br>
ser eller påverkan av yttre miljö inom alternativ odling eftersom man inte an-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vänder
bekämpningsmedel. Avstår man från atl använda bekämpningsmedel Prop.
1987/88:128 uppstår dock betydande svårigheter att bemästra vissa skadegörare
som i sig kan Bilaga 2 utgöra ett miljöproblem genom t.ex. toxinbildning, damning
eller oaptitliga skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller växtnäring försöker man inom den
alternativa odlingen att klara försörjningen genom stallgödsel och baljväxtodling.
Stallgödselanvändningen inom alternativ odling torde vara lika problemfylld som
motsvarande användning inom konventionell odling. Alt samla kväve genom baljväxtodling
innebär betydliga kväveläckagerisker. Inom alternativ odling används som regel
träda för ogräsbekämpning. Trädesbruk innebär betydande risk för ett ökat kväveläckage.
Genom vallodling, höstsådda grödor, fånggrödor m. m. kan kväveläckaget minskas.
Detta gäller inom såväl alternativ som konventionell odling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det förväntas atl den alternativa odlingen kommer att
öka är det viktigt att även miljöproblemen inom dessa odlingsformer studeras.
Detta bör där så är möjligt och relevant omfattas av de projekt som avser att
utveckla de alternativa odlingsformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.9 Statens jordbmksnämnds konsumentdelegation: Av det
framlagda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>materialet drar KD, liksom arbetsgruppen, den slutsatsen atl
varken miljöproblemen eller spannmålsöverskottet kan elimineras med en enda
åtgärd och att i stället en rad olika styrmedel måste sättas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KD lillstyrker gruppens förslag om vissa åtgärder, såsom
stimulans till odling<br>
av s. k. fånggrödor och alternativa odlingsformer. KD kan acceptera atl dessa<br>
finansieras genom inflytande miljöavgifter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.15 Riksrevisionsverket:- Vad gäller kväveläckaget har
arbetsgruppen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna termer pekat på möjligheten att vidta
administrativa åtgärder som begränsar växtodlingen i vissa områden. RRV anser
att miljöskyddslagens bestämmelser som gör del möjligt att peka ut och vidta
åtgärder i särskilt föroreningskänsliga områden t. ex. Laholmsbukten utgör en
mer framgångsrik väg att komma till rätta med kväveproblemen än generella avgiftshöjningar
på handelsgödsel. Arbetsgruppen borde enligt RRV ha försökt anknyta sina
överväganden och förslag till det miljöskyddsarbete som pågår i dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.17 Statens naturvårdsverk: Arbetsgruppen föreslår atl
bidrag införs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för att stimulera bl. a. odling av fånggrödor och
alternativa odlingssystem. Bidragen skulle finansieras med höjda avgifter på
handelsgödsel kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket instämmer i att åtgärder av delta slag
behöver stimuleras.<br>
Detta bör dock ses i elt större sammanhang. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt uppnå positiva miljöeffekter i jordbruket är det
också nödvändigt atl öka anslagen för bidrag lill naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöeffekterna av en minskad produklionsinlensitet
behöver vidare följas upp genom en utvidgad recipientkontroll. Det särskilda
anslaget för recipientkontroll i jordbruket behöver därför förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns flera skäl för atl genomföra en kursändring inom
jordbruket, bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spannmålsöverskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlakningen av
växtnäring</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 'Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><b><span style='font-family:Verdana'>störningar på fauna, flora
och vattenmiljö från kemiska bekämpningsmedel Prop. 1987/88:128</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utarmning av växt- och djurliv lill
följd av landsbygdsförändringar (vilket Bilaga 2 innefattar bäde
skogsplantering på åker, invandring av sly, nedlagda gårdar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skolor
och serviceanläggningar etc, vilket tillsammans minskar diversiteten i landskapet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser att en konsekvent kursändring kräver en helhetssyn på jordbruket.
Riksdagen har i del senaste jordbrukspolifiska beslutet fört upp miljömålet
bredvid de andra delmålen. Produktions- och miljömål måste sålunda integreras
från början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbrukaren
som företagare måste för sin planering ha långsiktiga rikfiinjer att arbeta
efter. Ändringar i djurhållningen är särskilt långsikfiga. När man nu med
hänsyn till överskoltssituationen måste göra radikala förändringar, är del sålunda
nödvändigt att kursändringen sker så atl både livsmedelsproduktionen, miljön och
jordbruksförelaget beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturvårdsverkets erfarenhet att miljömedvetenheten hos jordbrukaren har
ökat betydligt de senaste fem åren. LRF:s eget miljöprogram är elt uttryck för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
fordras styrmedel för att genomföra en kursändring. Dessa styrmedel måste ge
jordbrukaren incitament till att minska spannmålsproduktionen och alt införa t.
ex. ökad vallodling, odling av energigröda eller annan gröda som minskar
spannmålsöverskottet och har lång vegetationstid. Skogsplantering kan komma
att ske med lövskog, barrskog eller blandskog alltefter de naturliga förutsättningarna,
men med beaktande av ortens naturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
kursändring har delvis redan påbörjats. Programmet Omställning 90 som utgår
från Rapport nr 3 från spannmålsgruppen (Ds Jo 1987:2) är elt led i detta
skeende. Naturvårdsverket anser emellertid att kursändringen behöver styras
målmedvetet, bl. a. genom införande av ekonomiska styrmedel. Enbart "mjuka"
styrmedel av typ rådgivning kan inte förväntas ge effekt på den korta tid som är
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslår att lantbruksslyrelsen ges i uppdrag att ta fram nya allmänna råd för
livsmedelsproduktionen med beaktande även av miljöfrågorna. Ekonomiska
styrmedel behöver då finnas tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kursändring inom jordbruket för med sig bl. a. följande konsekvenser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>produktiviteten inom
växtodlingen för exportgrödorna bör frysas under en övergångstid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ytterligare satsning på att få
fram grödor resp. användning av befintliga grödor för nya ändamål krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>styrmedel för anpassning av
skogsplantering på före detta åkermark tillskapas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en bred information till alla
berörda parter fordras för att presentera den beslutade kursen för jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.19
Kemikalieinspektionen: — Kemikalieinspektionen anser emellertid atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- ansträngningar
måste göras för alt minska kemikaliebelastningen på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljön.
Målsättningen på lång sikt bör vara att få ett jordbruk på biologisk grund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
inte ett som baseras på kemikalier.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.23---------------------------------- Statens
maskinprovningar: Med tillfredsställelse finner Maskin- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>provningarna att expertgruppen nämner möjligheterna att
begränsa växtnärings- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läckage — inte enbart kväve utan även fosfor och kalium —
frän svenska åkrar genom att odla mer vall och höstsådda grödor dvs. genom all
konsekvent tillämpa den beprövade metoden med balanserade växtföljder. Enligt
Maskinprovningarnas uppfattning borde dessa fakta betonats starkare än vad som
nu skett. Från miljösynpunkt borde vall och höstsådda grödor dessutom värderas
högre än vad som nu är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.24------------------------------------ Sveriges lantbraksuniversitet:
En ändrad produktionsinriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör ses pä lite längre sikt där olika stimulansåtgärder måste
till i ett inledningsskede. Målet bör vara vegelationsklädd mark under så stor
del av året som möjligt. Fänggrödor måste finnas på utlakningskänsliga jordar.
Andelen höstsäd och perenna växter måste ökas. Nya fleråriga grödor måste komma
till såsom energigrödor, fibergrödor och grödor för kemisk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.27------------------------------------------ Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Administrativa åtgärder i form</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av restriktioner för växtodling och djuruppfödning inom
områden som är särskilt föroreningskänsliga och påverkade kan innebära en
omfördelning av produktionen mellan olika produktionsområden i landet i stort.
En sådan omfördelning innebär även ändrade förutsättningar för förädlings- och
transportleden. Såväl ur miljö- som försörjningssynpunkt innebär detta
väsentliga fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utveckling av stråsäd och andra grödor som styrs av en
ensidig och specifik ökning av kemikalieinsatsen måste ifrågasättas. När det
gäller mjölkproduktionen finns en fara att aveln utvecklas mot än mera högproducerande
kor, vilkas uppfödning endast kan klaras i stor skala, där betesdrift inte är
möjlig. Även en industriell uppfödning av grisar med inriktning på atl
framställa fläskkött som ersättning för det högkvalitativa nötköttet kan
ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den negativa påverkan på miljö- och naturförhållanden,
riskerna för ohälsa samt den pågående diskussionen om djurskydd och eliska
frågor i samband med avel och växtförädling kräver en ökad insyn från
samhällets sida. Det bör därför övervägas att inrätta en allsidigt sammansatt
nämnd som har alt följa och pröva ny produktionsteknik. Del är viktigt att även
konsumenterna ges en stark ställning i nämnden. Sveriges arbete på det
internationella planet med frågor av aktuellt slag måste intensifieras.
Grundläggande för jordbrukets utveckling är dock den svenska bondens villkor i
olika delar av värt land. Därför krävs snarast att en långsiktig
jordbrukspolitik läggs fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.28--------------------------------------- Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen anser del angeläget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
långsiktiga åtgärder vidtas för att främja en förskjutning av animalieproduk<br>
tionen från fläsk och fjäderfä mot ökad produktion av nötkött baserad på<br>
betesdrift och grovfoder som producerats på den egna gården. En ökad betesdrift<br>
och grovfoderproduktion skulle medföra fördelar för vattenvården, floran, fau<br>
nan, kulturlandskapet och sysselsättningen i skogs- och mellanbygden. Liknande<br>
positiva effekter bör kunna uppnås med s. k. agroforestry som arbetsgruppen<br>
beskriver som ett frän miljösynpunkt intressant alternativ till den
konventionella<br>
jordbruksproduktionen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ökad
produktion av nötkött kräver också ett ändrat konsumtionsmönster. Prop.
1987/88:128' Ett sätt all öka konsumtionen av nötkött kan vara atl införa en
särskild kött- Bilaga 2 kvalitet för kött från nötboskap som fölls upp på
inhemskt grovfoder och som hållits i betesdrift under sommarhalvåret. Många
konsumenter är beredda att betala ett något högre pris för kött från djur som fötts
upp på ett naturligt sätt och som kan antas hålla en hög kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Länsstyrelsen anser det mycket angeläget att
odling av mellangrödor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stimuleras genom bidrag från de medel som flyter in genom
avgifterna på handelsgödsel. Ett forsknings- och utvecklingsarbete pågår för
att utveckla tekniken vid odUng av mellangröda. På sikt bör en stor del av den
areal som inte höstsås kunna hållas täckt med mellangrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att stimulansbidrag bör utgå även till
odling av vissa andra grödor som innebär atl marken hålls bevuxen under större
delen av året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.30 Länsstyrelsen i Malmöhus län: För att på sikt
kunna klara spann<br>
målsöverskottet torde del vara nödvändigt all del av åkermarksarealen tas ur<br>
produktion. Överföring av åkermark lill skog eller energiskog är ett effektivt
sätt<br>
att minska utlakningen av kväve liksom också fosforförlusterna genom ytav<br>
rinning. Störst effekt erhålls om åkermark som i dag har sämst växtnärings<br>
hushållning överförs till skog eller energiskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från miljö- och naturskyddssynpunkt är det väsentligt var
jordbruksmarken<br>
tas ur produktion och atl olika regionala organ ges möjlighet att medverka i<br>
planeringsarbetet. En överföring av viss åkermark till lövskog i tätortsnära om<br>
råden, t.ex. i västra Skånes heläkersbygder, skulle vara positivt för
rekreation<br>
och friluftsliv och öka mångfalden i landskapet men få motsatt effekt i mellan-<br>
och skogsbygder för kullurlandskapstyper (ängar, hagar) med stora värden för<br>
naturvård, kulturminnesvård, turism och friluftsliv. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den alternativa användningen bör planeras noga och olika
möjligheter bör undersökas vad avser produktion och ekonomi. Förutom variation
i landskapet, betydelse för friluftsliv m.m. kan viltvården och bevarandet av vinderosions-känsliga
jordar gynnas. Tendenserna hos senare decenniers jordbruksteknik innebärande
nedbrytning av naturliga korridorer och öar med stor betydelse för de
ekologiska sambanden i landskapet, kan hejdas och restaureringsåtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att i närheten av vattendrag och sjöar skapa
ordentliga odlingsfria zoner kan såväl kväveutlakning som ytavrinning av fosfor
till vattenområdena reduceras. 1 första hand bör därför dessa områden bli
aktuella för den ändrade markanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vattendrag, sjöar, dammar och andra vattensamlingar sker
en självrening av det avrinnande vattnet bl. a. genom sedimentafion av partikulärt
material och denilrifikation. Under senaste seklet har en omfattande dränering
och utdikning skett av sådana våtmarker vilkel medfört försämrade
förutsättningar för det avrinnande vattnets förmåga lill självrening. Kulvertering
och rätning av vattendragen är vanligen förekommande ätgärder i
jordbrukslandskapet. Dessa ätgärder har en negativ effekt för självreningsförmågan.
På sikt bör övervägas möjligheten att restaurera vissa våtmarker i
vattendragens nedre delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.32 Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län: Det är svårt för länssty- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen
att avgöra hur mycket handelsgödselanvändningen behöver reduceras för Bilaga 2 att
få tillräckligt avsedd effekt. Det är inte heller möjligt att avgöra vilka
styrmedel som är effektivast för att nå uppsatta mål. Det är dock viktigt alt
betona att användningen av handelsgödsel mäste minimeras för att snabbt ästadkomma
positiva miljöeffekter. I betänkandet borde tydligare uttalats konkreta
åtgärder för att på kort tid radikalt minska handelsgödselanvändningen. De
långsiktiga åtgärderna för atl minska kvävegödselanvändningen förefaller
genomtänkta och lovar säkert gott för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet framhålls också betydelsen av att nedbringa användningen av bekämpningsmedel
för att minska resthalter i jordbruksprodukter och dricksvatten. Detta är
positivt och kommer sannolikt att fä effekt även på jordbrukslandskapets fauna
och flora. Forskning och utveckling kring alternativa ogräsbe-kämpningsmeloder
liksom även växtförädling bör stimuleras för att ytterligare nedbringa behovet
av kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också positivt att man i betänkandet föreslår minskad spannmålsodling till
förmån för annan markanvändning såsom ökad vallodling, lövskogsodling och s. k.
agroforestry. Det är ocksä viktigt från miljösynpunkt att man så snart som
möjligt får lill stånd en ändrad arealanvändning med sikte pä alt marken skall
vara beväxt så lång tid som möjligt på aret. Odling av fånggrödor minskar utlakning
av näringsämnen liksom skyddsbälten av vegetation längs vattendrag, diken och
vägar. Dessa åtgärder fär också positiva effekter på flora och fauna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan inriktning pä djurhållningen, mot mer nötkreatur på bekostnad av
svinuppfödning, skulle också få en rad positiva effekter för miljön. Svinuppfödningen
är i huvudsak koncentrerad till södra Sveriges slättbygder och baseras på
spannmål som foder. Med minskad svinuppfödning minskar spannmålsodlingen och
många av de problem som är förknippade därmed (handelsgödselanvändning och
bekämpningsmedelsanvändning). Nölkrealurhållningen är också på ett helt annat
sätt knutet till skogs- och mellanbygderna, dvs. de områden som enligt
jordbrukets utredningsinstitut 1984 skulle kunna drabbas av en upp till 40-procentig
nedläggning av åkermark. Det finns all anledning att särskilt betona vikten av atl
salsa på en överlevnad för dessa bygder. Klas Hjelm säger också i sitt särskilda
yttrande atl "Dessa områden är speciellt värdefulla från fauna- och florasynpunkt,
eftersom del mer småskaliga jordbruket med större inslag av djurhållning leder
till elt betydligt mer omväxlande landskap med fler lämpliga biotoper för växter
och djur".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bibehållandet
av en levande landsbygd med ett öppet odlingslandskap är en förutsättning för
att alla de naturvärden som finns i detta landskap skall kunna . bevaras.
Bevarandet av en levande landsbygd har också stora sociala, kulturella och
turistiska värden, som alltför lite beaktas i dessa sammanhang. Det är definitivt
samhällets sak atl värdera dessa aspekter då landskapet berör oss alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.33
Länsstyrelsen i Örebro län: — Länsstyrelsen menar alt liden nu är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mogen att på försök i större
skala pröva möjligheten med ökad andel våtmarker i<br>
jordbrukslandskapet. Våtmarkerna kan fungera som översilningsarealer, där fos<br>
for och kväve reduceras genom att våtmarksälskande växter gynnas. Växtligheten<br>
kan skördas och sedan fungera som foder och gödsel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 'Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 128</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.38
Tjänstemännens centralorganisation: Inom särskilt miljökänsliga områden Prop.
1987/88:128 bör, som utredningen föreslår, särskilda restriktioner för
växtodlingen kunna Bilaga 2 införas. Del finns exempelvis områden, nära
känsliga vattendrag, där det enligt TCO:s mening borde krävas atl man planterar
träd eller anlägger vall i stället för atl odla spannmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.42 Kooperativa förbundet: Arbetsgruppen föreslår en rad
åtgärder för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att nå de eftersträvade miljömålen. KF instämmer i
förslagen beträffande ökad andel höstsådda grödor, odling av s. k. fänggrödor
och att djurhållningen bör vara anpassad till åkerarealen. Förslagen om
förbättrad spridningsleknik av gödsel bedömer KF vara myckel välgrundade och av
stor betydelse för miljön. KF vill även understryka behovet av gödslings- och
växtodlingsplaner för resp. lantbruksföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten anges atl på areal som gödslas med både
handelsgödsel och stallgödsel förekommer överoptimering på ca halva arealen
medan areal som enbart gödslas med handelsgödsel är ca 20 "lo överoptimalt
gödslad. Det är också klarlagt att varje lantbruksföretag har specifika
förutsättningar beträffande geografiskt läge och klimat, jordart och produktionsinriktning.
För atl erhålla full effekt av åtgärderna är det därför KF:s mening att
selektiva medel ger större effekt än generella. Utgångspunkten för
åtgärdsförslagen bör därför vara att varje lantbruksföretag oftast har en unik
situation dels beträffande behov av gödsel- och bekämpningsmedel, dels
beträffande tillvägagångssätt för att komma tillrätta med eventuellt växtnäringsläckage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapporten innehåller också ett antal förslag till
selektivt verkande åtgärder varav KF redan inledningsvis har tillstyrkt en ökad
andel av höstsådda grödor, odling av s. k. fänggrödor, arealanpassad
-djurhållning saml förbättrad spridningsteknik av gödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Arbetsgruppens förslag till åtgärder i syfte att
begränsa belastningen på miljön kommer endast att ha en mindre effekt på
spannmålsöverskottet. KF är ense med arbetsgruppen om att ytterligare åtgärder
måste vidtagas för att bringa balans i spannmålsodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen noterar atl utförda beräkningar (ej
redovisade i utredningen) visar att ett alternativ med s. k. tvåprissystem
leder till all spannmålsöverskottet försvinner. Utan atl la någon ställning
till tvåprissystem som sådant instämmer KF i uppfattningen att priset på
spannmålen är det effektivaste styrmedlet för att nå balans emellan produktion
och konsumtion. I den stafiiga utvärderingen av de olika åtgärdsförslagen måste
därför prisfrågan ingå som den viktigaste parametern i kombination med olika
stödåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.48<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska fabriksarbetareförbundet: De
långsiktigt inriktade åtgärderna som föreslås t. ex. beträffande
markanvändning, produktionsteknik, information, rådgivning och forskning är
angelägna att arbeta vidare med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.49<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: I syfte
att få större överensstämmelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan jordbrukets produkfions- och miljömål fillstyrker
förbundets styrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>102 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningens
förslag beträffande all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett bidrag införs med syfte att stimulera till åtgärder
inom jordbruket som har Prop. 1987/88:128<br>
effekter på miljön,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom områden, som är särskilt känsliga ur urlakningssynpunkt
med avseende på växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel kan
administrativa åtgärder i form av restriktioner för växtodlingen behöva
införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.51 Svenska naturskyddsföreningen: För atl den nödvändiga
omställningen i jordbruksproduktionen skall kunna ske förhållandevis snabbi och
smärtfritt är del nödvändigt alt jordbrukarna har en positiv inställning och atl
de ges ekonomiska möjligheter att våga prova nya vägar. Därför måste
inkomsterna från de höjda avgifterna gå tillbaka oavkortade till jordbrukarna
för alt hjälpa dem alt klara omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SNF vill slutligen särskilt framhålla nödvändigheten av en
helhetssyn på jordbrukets framtid och val av produktionsmetoder. Åtgärder bör
så långt möjligt väljas och utformas så att flera samhälls- och miljömål
tillgodoses. Detta är möjligt, men för alt de långsiktigt riktiga besluten om
framtida produktionsinriktning och omställningsstrategi skall kunna fattas
anser SNF att det är nödvändigt med en kompletterande utredning som utförligt
beskriver hur en omläggning av jordbruket i mera miljövänlig riktning skall gå
till. På kort sikt anser föreningen atl det är angelägel med en omedelbar,
kraftig höjning av avgifterna på kvävegödsel för att få ner kväveanvändningen.
Skulle det visa sig alt en avgiftshöjning inte får de väntade effekterna är
det lätt atl åter sänka avgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.55 Sveriges livsmedelsindustriförbund: När det gäller
områden som är särskilt känsliga ur urlakningssynpunkt med avseende på
växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel ansluter sig SLIM till
utredningens bedömning alt administrativa åtgärder i form av restriktioner för
växtodlingen kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förbud mot användning av slråförkortningsmedel i
spannmål. Råg undantas i fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Lantbruksstyrelsen:- Lantbruksslyrelsen vill särskilt
peka på vikten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av en bibehållen rågodling i landet. Rågen odlas
företrädesvis på lätta jordar, dvs. jordar som är utlakningskänsliga. En
höstsådd gröda, som råg, motverkar risken för kväveläckage. Minskar rågodlingen
torde den ersättas av vårstråsäd, korn och havre. Läckagerisken ökar därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råg av tillräcklig kvalitet kan vid nuvarande odlingsomfaltning
avsättas inom landet. Minskar odlingen ökar importen. En ökad fodersädesproduktion
kommer normalt atl behöva exporteras. Även ur produktionsbalans- och
regleringsekonomisk synpunkt synes det därför vara negativt om rågodlingen
minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksslyrelsen tillstyrker förslaget men tvivlar på
all slråstyva rågsorter finns tillgängliga inom fem år. Man bör därför vara
inställd på att del kan vara nödvändigt att tillåta slråförkortningsmedel under
en längre övergångsperiod än fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen vill även peka på möjligheten att höja
rågpriset. Man skulle då kunna</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>få
lönsamhet i odlingen vid lägre kvävegödsling. Behovet av stråförkortningsme-
Prop. 1987/88:128<br>
del minskar därmed.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.6
Statens livsmedelsverk: Vid all framställning av livsmedel måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligl
livsmedelsverket som en grundläggande princip gälla att onödig användning av
sådana kemiska ämnen som kan medföra hälsorisker för konsumenterna inte bör
tillåtas. Av säkerhetsskäl bör den principen gälla även om en normal användning
av ett kemiskt ämne inte ger upphov till sådana halter av ämnet i livsmedlen
alt några hälsorisker kan befaras. Slråförkortningsmedel behöver, med visst
undantag, inte användas i vårt land för alt producera den spannmål som krävs
för att tillgodose konsumtionen av bröd och andra spannmålsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
om en toxikologisk bedömning av stråförkortningsmedlen skulle ge vid handen att
låga resthalter av dessa medel i spannmål eller i mjöl skulle kunna tolereras
från hälsosynpunkt, bör slråförkortningsmedel med hänsyn till den nyss angivna
principen inte tillåtas vid odlingen av spannmål. Då därtill kommer alt användningen
av slråförkortningsmedel kan leda till miljöolägenheter, bör såsom arbetsgruppen
föreslagit det nuvarande förbudet kvarstå. På de av arbetsgruppen anförda
skälen anser också livsmedelsverket att undantag från förbudet bör göras för
rågodlingen under en övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
förekommen anledning bör frågan om import av spannmål som kan inne<br>
hålla resthalter av slråförkortningsmedel uppmärksammas av regeringen vid<br>
prövning av frågan om förlängning av det nuvarande förbudet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.8
Statens jordbmksnämnd: Jordbruksnämnden har i stort sett inget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
erinra mot gruppens förslag i fråga om slråförkortningsmedel för andra grödor
än råg. Troligtvis behöver dispensen för råg omfatta 10—15 år. Det kan trots
detta vara lämpligt att besluta för kortare period. Beslutet kan sedan omprövas
när perioden gått lill ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.14
Statskontoret: När det gäller fortsatt användning av slråförkort<br>
ningsmedel i råg bör det vara kemikalieinspektionen som avgör om olika växt<br>
skyddsmedel skall förbjudas på toxikologiska grunder. Det borde vara angeläget<br>
för växtförädlingen att få besked i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.24
Sveriges lantbraksuniversitet:---------------------- Remissgruppen delar i
stort utred<br>
ningens bedömning. Då det gäller stråförkortningsmedel i rågodlingen finns i
dag<br>
inte tillräckligt bärande skäl till förbud och rägodlingen kan äventyras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.27 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Förbudet mot stråförkort<br>
ningsmedel ser länsstyrelsen som en berättigad markering mot en teknokratisk<br>
utveckling av växtförädlingen. Eftersom förbudet inte synes betingat av risker
ur<br>
hälsosynpunkt och tills vidare medför behov av import av råg (behandlad med<br>
stor kemikaUeinsals) och dessutom rågodlingen är positiv ur kväveurlaknings-<br>
synpunkt tillstyrker länsstyrelsen en ändring i nu gällande förbud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7.29 Länsstyrelsen i
Kristianstads län: Länsstyrelsen tillstyrker arbets<br>
gruppens förslag om att stråförkortningsmedel vid rågodling bör få användas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
en övergångsperiod. Länsstyrelsen vill emellertid inte precisera övergångs- Prop.
1987/88:128 tiden utan anser att denna skall gälla tills det finns sorter med
tillräckligt hög Bilaga 2 slråstyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.30
Länsstyrelsen i Malmöhus län: I betänkandet konstateras atl till<br>
räcklig bakgrundsinformation saknas för elt slutligt ställningstagande till
hälso<br>
riskerna vid användning av stråförkortningsmedel. Förbudet mot användning av<br>
stråförkortningsmedel föreslås kvarstå med undantag för rågodling. I rågodling<br>
föreslås att stråförkortningsmedel bör få användas under en övergångsperiod,<br>
förslagsvis fem är. Länsstyrelsen delar denna uppfattning och viU erinra att de<br>
båda skånelänsstyrelserna i samråd med lantbruksnämnderna och Hushållnings<br>
sällskapen i Kristianstads och Malmöhus län redan innan förbudet mot slråför<br>
kortningsmedel trädde i kraft den I maj.1987, hemställde om dispens för an<br>
vändning av stråförkortningsmedel vid rågodling i Skåne. Vidare anser länssty<br>
relsen alt förbud mot användning av slråförkortningsmedel i Sverige bör kombi<br>
neras med ett förbud att importera spannmål som behandlats med<br>
slråförkortningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.38
Tjänstemännens centralorganisation: 1 likhet med utredningen an<br>
ser TCO det vara ofrånkomligt att tillfälligtvis undanta viss spannmålsodling<br>
från förbudet mot att använda stråförkortningsmedel. Annars torde det exem<br>
pelvis vara omöjligt att de närmaste åren få fram inhemsk råg med acceptabel<br>
kvalitet. Däremot är organisationen inte alldeles övertygad om alt det är
nödvän<br>
digt med ett generellt undantagande. Alternativet vore alt spannmål för
ändamål,<br>
där det ställs speciella kvalitetskrav, blir föremål för kontraktsodling och
att de<br>
kontraktsslutande parterna ges möjlighet att begära dispens från förbudet mot<br>
att använda stråförkortningsmedel. Att det därigenom skulle stå klart för med<br>
vetna konsumenter vilka spannmålsprodukter som förutsätter stråförkortnings<br>
medel borde i sig ulgöra ett kraffigl incitament att utveckla utsäden och odUngs-<br>
metoder, som gör dessa medel onödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund: Förbundet instämmer i gruppens konstaterande att det saknas
tillräcklig bakgrundsinformation för ett slutligt ställningstagande till
hälsoriskerna beträffande stråförkortningsmedel. Då det har visat sig att det
importeras spannmål som innehåller rester av stråförkortningsmedel anser vi
det orimligt med ett förbud som enbart drabbar den inhemska odlingen.
Rågodlingen har drabbats särskilt hårt av detta förbud och vi stöder därför
utredningens förslag till fortsatt användning av stråförkortningsmedel i rågodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet: KF fillstyrker
arbetsgruppens förslag att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbudet
mot användning av stråförkortningsmedel i spannmålsodlingen med undantag för
rågodlingen kvarstår. För rågen omprövas frågan efter fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.43------------------------ Lantbrakamas
riksförbund: LRF ifrågasätter förslaget om förbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
slråförkortningsmedel då det är synnerligen dåligt underbyggt. Utredningsmaterialet
styrker således inte att förslaget är motiverat vare sig med tanke på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hälsorisker eller effekter
på spannmälsöverskottet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om man av andra skäl vill
förbjuda stråförkortningsmedel är det enligt LRF:s Prop. 1987/88:128 mening
inte trovärdigt gentemot konsumenterna att behandla spannmålsslagen Bilaga 2
olika. Som en konsekvens av ett förbud mäste följa atl även import av spannmål som
behandlats med stråförkortningsmedel förbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1987 genomförde lantbrukare från mellan-Sverige två spontana bojkottaktioner
mot import av råg, som efter analys visade sig vara behandlad med stråförkortningsmedel.
Anledningen fill aktionen var jordbrukarnas upprördhet över att beslutet om
förbud mot stråförkortningsmedel innebar konkurrens mot importvara på ojämlika
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser det vara mycket angeläget atl de ekonomiska konsekvenserna av elt förbud
mot stråförkortningsmedel utvärderas. Effekterna blir olika för 1987 och efterföljande
år, beroende på olika förutsättningar för jordbrukarna vid planeringen av
växtodlingen. Då förbudet infördes med kort varsel i april 1987 innebar del att
jordbrukarna hade begränsade möjligheter till anpassning av gödselgivor etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud mot stråförkortningsmedel får olika ekonomiska konsekvenser för olika
spannmålsslag. För att rågodlingen skall kunna behållas i landet krävs mycket
kraftiga höjningar av rågpriset. En återgång till äldre, lägre avkastande rågsorter
blir i ett sådant fall nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
för odling av vårvete i mellan-Sverige har stråförkortningsmedel för närvarande
en stor betydelse. Utan tillgång till slråförkortningsmedel torde vår-velesorten
Kadett få bytas mot andra sorter med lägre skörd och lägre proteinhalt (även
mindre resistens mot mjöldagg, vilket innebär atl användningen av svamp-bekämpningsmedel
kommer alt öka).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
höstvete anger utredningen att ett slopande av stråförkortningsmedel inte bör
påverka avkastningen. Detta motsägs dock av det material som tagits fram av
Hushållningssällskapet i Malmöhus län avseende odlingen i Götalands södra
slättbygder. Materialet visar alt användningen av stråförkortningsmedel är
kopplad till högre kvävegödsling och därmed högre avkastning och en högre
lönsamhet i odlingen. Regionalt kan de ekonomiska effekterna sålunda bli kännbara
för enskilda förelag, medan det på sektorsnivå leder lill enbart en mindre
påverkan på överskotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.45
Svalöf AB:-- Utredningsförslaget att under en övergångsperiod få</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>använda
slråförkortningsmedel i rågodlingen tycker vi är riktigt och det bör medverka
till alt upprätthålla en konkurrenskraftig rågodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.49
Svenska kommunförbundet: förbudet mot användning av strå<br>
förkortningsmedel i spannmålsodlingen med undantag för rågodling bör kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.50--------------------------- Svenska
lantarbetareförbundet: - Förbundet tillstyrker förslaget om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
forisatt användning av stråförkortningsmedel i rågodlingen under en femårsperiod
i avsikt alt få fram sorter som mer framgångsrikt kan odlas utan användning av
stråförkortningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.51---------------- W.
Weibull AB: När det gäller frågan om fortsatt användning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stråförkortningsmedel
vill vi framhålla att stråstyvhel sedan länge varit ett viktigt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'""</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förädlingsmål i arbetet på Weibullsholms
Växtförädlingsinstitut. Som etl resultat Prop. 1987/88:128 av dessa
insatser har vi de senaste åren kunnat lansera sorter med bästa lill-
Bilaga 2 gängliga stråstyrka på den svenska marknaden. Det gäller höstvete
Kosack och vårkorn Hulda, Formula och Ariel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den relativt omfattande vårveteodlingen i Svealand är
dock behovet av stråförkortning större. Omfattande försök genomförda av
Sveriges Lantbruksuniversitet har visat att stråförkortningen ökar
möjligheterna att producera ett vårvete med god kvalitet i detta odlingsområde
med nuvarande sorter; speciellt gäller detta sorten Kadett. En tidsbegränsad
dispens för användningen av stråförkortningsmedel i Svealands vårveteodling är
därför motiverad. Nya sorter med bl. a. bättre stråstyrka är dock på väg och
kan vara i odling om några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På rågsidan är stråstyrkan hos nuvarande sortmaterial på
svenska marknaden otillräcklig. Preliminära resultat tyder dock på en större
variation i stråstyrkan hos nya hybridsorter som nu börjar provas i svenska
officiella försök. Del återstår ännu atl utvärdera om det är kommersiellt
möjligt alt producera utsäde av dessa hybridsorter i Sverige. Dessutom måste en
odlings- och kvalitetssäker rågsort också ha en förbättrad axgroningsresistens.
Bl. a. i kommande hybridsorter skulle i ett längre perspektiv kunna finnas ett
alternativ till användning av slråförkortningsmedel. Förmodligen kommer dock
fem år ej att räcka för atl hinna få fram dessa till allmän odling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.58 Småbmkare i Väst:--- I ell avseende innebär
utredningsförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t. o. m. en fillbakagäng, nämligen då det gäller förbudet
mot stråförkortningsme<br>
del. Utredningen föreslår atl det las bort för råg under den kommande femårspe<br>
rioden. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går fint att odla råg med biologiska metoder utan stråförkortningsmedel.
Därför kräver Småbrukare i Väst ett fortsatt totalförbud för slråförkortningsmedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>8 Forskning, försök och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3--------------------------------------- Statens pris-
och kartellnämnd: Nämnden har inget atl erinra mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsgruppens förslag att ekonomiska resurser satsas på
utökad rådgivning, utvecklingsprojekt och forskning inom här berörda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av medel för utökad rådgivning, forskning etc. bör
i första hand tillgodoses inom ramen för influtna miljöavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. Om en generell avgiftshöjning på
handelsgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel inte genomförs och medlen
därför inte skulle räcka kan man enligt nämndens mening överväga atl ställa
budgetmedel lill förfogande. 1 delta senare fall kommer således forskningen
inom här berörda områden att få konkurrera om ekonomiska resurser med
forskningen inom andra sektorer och statsmakterna fär därvid göra de nödvändiga
prioriteringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4--------------------------- Lantbruksstyrelsen: Arbetsgruppen
föreslår att lantbruksslyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tilldelas
5 milj. kr. för försöks- och utvecklingsprojekt på växtnäringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen
pekar på behov av utvecklingsprojekt om odlingssystem, odlingsteknik,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fånggrödor och
spridningsteknik.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
styrelsens yttrande över aktionsplanen mot havsföroreningar föreslog styrel-
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sen, utöver vad som
framgick av aktionsplanen projekt om växtnäringsstyrning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>praktisk teknik vid
stallgödselspridning och medel för snabbi uppkomna problem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
växtnärings-miljöområdet. Det är lämpligt atl styrelsen disponerar medel för
sådan verksamhet som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbetsgruppen föreslagit.
Inom ramen för delta bör även projekt av den typ</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrelsen angett i sitt
yttrande över aktionsplanen mot havsföroreningar kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ingå.
Lantbruksstyrelsen avser att i första hand använda medlen lill projekt som tar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sikte pä att anpassa nya
rön till praktisk tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.8----------------------- Statens
jordbmksnämnd: Jordbruksnämnden tillstyrker de förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
lämnas i utredningen angående forskning och rådgivning. Insatser av forskning
och rådgivning torde i speciellt utsatta områden ge snabbare resultat än de effekter
som kan uppnås genom en mera generell åtgärd, typ handelsgödselavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.9---------------------------------------- Statens
jordbmksnämnds konsumentdelegation: KD har inget atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erinra
mot gruppens förslag i fråga om ökade resurser till forskning och rådgivning i
miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.14--------------- Statskontoret: Utredningen
föreslår att lantbruksverket får medel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
försöks- och utvecklingsprojekt. Vi anser alt forskning bör utföras av universitet
och högskolor. Lantbruksverkels roll som beställare kan däremot behöva förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.15------------------- Riksrevisionsverket: Arbetsgruppen
föreslär att ytterligare 5 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kr.
tilldelas lantbruksnämnderna för rådgivningsinsatser. Rådgivning om optimala handelsgödselgivor
bör i första hand ha effekt på övergödningen. En minskning av detta till den
optimala nivån ger, som arbetsgruppen påpekar, företagsekonomiska fördelar.
Rådgivning med en sådan inriktning bör enligt RRV inte bekostas med statliga
medel. I övrigt har den statliga rådgivningen avlastats uppgifter under senare
år, varför ökad miljöinriktad rådgivning bör kunna finansieras genom
omfördelning av befintliga resurser. Därför avstyrker RRV att ytterligare medel
tillförs rådgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.17
Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket tillstyrker ökade anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
förstärkt rådgivning avseende växtnäring och bekämpningsmedel. Detta erfordras
bl. a. för att genomföra den kursändring inom jordbruket som är nödvändig för
att minska spannmålsöverskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.19
Kemikalieinspektionen: En övergäng till ett mindre kemikaliebero<br>
ende jordbruk kräver forsknings- och utvecklingsinsatser i betydande utsträck<br>
ning. För att få till stånd sådana inom bl. a. näringen, högskolan och hos
myndig<br>
heterna krävs politiska och ekonomiska styrmedel. Inspektionen efterlyser
därför<br>
jordbrukspolitiska ställningstaganden som anger en sådan inriktning av det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framtida
jordbruket och som ger ekonomiska förutsättningar för nödvändigt Prop.
1987/88:128<br>
forsknings- och utvecklingsarbete.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsinsatser behövs också för att t. ex. utveckla odlingssystem som
är mindre beroende av kemikalier. Det behöver också utvecklas appliceringssystem
som minimerar förbrukningen av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.211
Forskningsrådsnämnden: FRN vill i sammanhanget notera att vad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vi
talar om är inte bara beredningen av ett kunskapsunderlag som redan finns,<br>
utan i än högre grad alt genom forskningsinsatser bygga ett bättre underlag för<br>
beslut på sikt. Detta är ingen kortsiktlig verksamhet och den kräver betydande<br>
' resurser och en ordentlig uthållighet. FRN delar utredningens uppfattning om
att<br>
"ytterligare insatser behövs inom växtförädlingen med målsättning att ta
fram<br>
sorter som medger en miljövänligare produktion med mindre användning av<br>
bekämpningsmedel." Delta är emellertid ingen liten uppgift, inte minst mot<br>
bakgrund av att forskningen under så lång tid på detta område inriktats mot<br>
produkfionsmaximering. Det gäller nu atl medvetet växla in på en inriktning med<br>
en mer komplex kriterieuppsältning i vilken naturliga skydd hos växten mot<br>
skadegörare betonas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens växtsortnämnd:-------------------- Statens
Växtsortnämnd biträder de önskemål och förslag som lagts fram i belänkandet i
fråga om växtförädling och framtagandet av sorter med sådana för odlingsmiljön
och för samhället viktiga egenskaper som bl.a. resistens, slråstyrka och
näringsvärde.-------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens maskinprovningar:---- Enligt
Maskinprovningarnas uppfattning krävs det under nästa femårsperiod en malmedveten
satsning på utveckling och opartisk provning av teknisk utrustning för
spridning av stallgödsel, konstgödsel och bekämpningsmedel. Detta kommer att
ge större förutsättningar för all skapa ett effektivt jordbruk som kan bedrivas
i harmoni med miljön än om motsvarande resurser används för grundläggande
biologisk och naturvetenskaplig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Maskinprovningarna
instämmer helt i arbetsgruppens uppfattning, att en om<br>
ställning av jordbruket fill en mera miljöanpassad produktionsteknik
förutsätter<br>
tillgång till en objektiv och avgiftsfri information och rådgivning. För alt
råd<br>
givningen skall vara meningsfull är det dock enligt Maskinprovningarnas upp<br>
fattning en förutsättning, att forskning och provning ges resurser att ta fram
fakta<br>
som rådgivarna kan föra ut till odlarna. Delta gäller i särskilt hög grad, när
ny<br>
teknik införs.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.24-------------------------- Sveriges
lantbraksuniversitet: menar att utredningen formulerat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behovet
av en omfattande driftsomläggning i jordbruket med ändrad produk<br>
tionsinriktning, men ej tillräckligt lyft fram de genomgripande behoven av ny<br>
kunskap som etl större åtgärdsprogram medför. För alt lyckas med sådana<br>
program är det nödvändigt att resurserna samordnas och integreras i den forsk<br>
nings- och försöksverksamhet som finns inom lantbruksuniversitetet så atl till<br>
gänglig kompetens utnyttjas optimalt. Lantbruksuniversitetet anser det därför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mindre
välbetänkt att anvisa forskningsmedel lill rådgivnings- och tillsynsmyn- Prop.
1987/88:128<br>
digheter.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mängd nya frågor kommer alt kräva sin lösning och
därmed ytterligare forskningsverksamhet, rådgivning och utbildning. Detta
kräver både tid och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen
vill vidare framhålla att resurser bör satsas på att förändra den nuvarande
hanteringen av stallgödsel. Lämpliga åtgärder är bl. a. en utveckling av
spridningstekniken för stallgödsel (fasta och flytande), föreskrifter om
analys av stallgödsel före varje spridningsperiod, föreskrifter om regelbunden
markkartering och ökad stunulans till handeln med stallgödsel. En förstärkning
av prövnings- och tillsynsverksamheten bör därför ske på det regionala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen
stöder arbetsgruppens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag att bevilja 5 milj. kr. till försöks- och
utvecklingsarbete och 5 milj. kr. per år för utökad rådgivning om användning av
växtnäring. Försöksverksamheten behöver ökas för att ge bättre underlag för
rådgivningen i intensiletsfrågor, miljövänliga odlingsmetoder, alternativ
odling m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.34 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Vad som i
övrigt framhålls om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a. ökade insatser beträffande forskning,
utvecklingsarbeten och rådgivning tillslyrkes av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.36----------------- Agrifack:-------------- Agrifack
anser att ökade forskningsinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krävs för att få ökade kunskaper om val av grödor,
anläggningsteknik och effekterna av mellangrödorna pä huvudgrödans sundhet och
avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser vi att ökade resurser bör satsas på forskning
och rådgivning för att rätt kunna utnyttja stallgödseln i svensk växtodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.37--------------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: LO tillstyrker atl lant<br>
bruksslyrelsen ges särskilda resurser för försöks- och utvecklingsprojekt inom<br>
växtnäringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.40----------------------------------------------------- Handelns
samarbetsorgan i jordbraksfrågor: tillstyrker </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsgruppens förslag när det gäller utveckling av
hanterings- och spridnings<br>
tekniken liksom förslaget till utökad prognos- och varningsverksamhet, som bör<br>
kunna leda lill att jordbrukarna får bättre möjligheter atl närma sig en
optimal<br>
användning av bekämpningsmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.41---------------------------------------- Hushållningssällskapens
förbund: Försöks- och utvecklingsprojekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör som hittills genomföras inom den officiella
försöksverksamheten vid SLU:s försöksavdelningar, förslaget atl splittra
resurserna genom att ge resurser för försöksverksamhet till lantbruksslyrelsen
motsätter sig förbundet helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hushållningssällskapen i de flesta län bedriver lantbruk
vid egna försöks<br>
gårdar. Till demonstrationsgårdar av del slag gruppen talar om passar dessa<br>
utmärkt.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''°</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8.42------------------------------ Kooperativa
förbundet: KF tillstyrker utredningens förslag att råd- Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givningsinsatserna om användning av växtnäring utökas samt
att särskilda resur- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser ställs till lantbruksstyrelsens förfogande för
försöks- och utvecklingsprojekt inom växtnäringsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF tillstyrker utredningens förslag om ökade insatser inom
växlförädlingsom-rådet. En intensiv satsning där man kombinerar traditionell
växtförädling med den moderna bioteknikens möjligheter borde även på relativt
kort sikt kunna ge växtslag med resistens mot olika skadegörare (som bl. a.
visats i Belgien och USA).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJFR och STU bör få i uppdrag att stödja projekt som
använder de förnyelsebara jordbruksråvarorna i industriella processer för
framställning av fin-och specialkemikalier. (KF har här redan satsat genom den
forskning Karlshamns AB stöder).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.43----------------------------------- Lantbrakamas
riksförbund: Den lämpligaste vägen alt ytterligare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sänka kväveläckaget är enligt LRF:s mening att dels sätta
in åtgärder i de regionalt avgränsade problemområdena, dels satsa på ökad
rådgivning och försöksverksamhet. Självklart är det nödvändigt att kompensera
berörda jordbrukare för ökade kostnader till följd av olika restriktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.45 Svalöf AB:----- Vid sidan av odlingsteknik,
utvecklings- och försöks<br>
verksamhet framstår växtförädling i allmänhet, och resistensförädling i synner<br>
het, inom såväl jordbruk som trädgård som särskilt angelägen. Svalöf AB, som<br>
bedriver en omfattande växtförädling inom såväl jordbruk som trädgård, kan<br>
öka insatserna vad gäller förädling och närliggande odlingsteknisk utveckling<br>
under förutsättning att verksamheten kan påräkna en uthållig och stabil
finansie<br>
ring. Sett ur Svalöf AB:s synvinkel framstår det därför som angeläget att de<br>
statsmedel som blir tillgängliga genom eventuellt höjda avgifter strikt
reserveras<br>
för odlingsteknisk utveckling och växtförädling med anknytning till de här be<br>
rörda miljöproblemen i den mån medel inte direkt återföres lill berörda odlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>850 Svenska lantarbetareförbundet: Det är förbundets
bestämda upp<br>
fattning att ett högproducerande effektivt jordbruk, som kräver hög grad av<br>
gödsling, inte behöver stå i motsatsställning till en miljöbevarande produktion.<br>
Förbundet vill därför som synnerligen angeläget framhålla vikten av en kraftigt<br>
utökad satsning på forskning och försök med kväveanvändning anpassade till<br>
odlingssystem och markförhållanden. Inte minst måste tekniken vid spridning av<br>
såväl handelsgödsel som stallgödsel bli föremål för utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framstår också som angeläget att genomföra mer
genomgripande analyser av läckage vid alternativa odlingar i jämförelse med den
konventionella jordbruksdriften. Likaså bör forskningen i ökad utsträckning
inriktas på de långsiktiga effekterna av sänkt gödsling i avseende på
åkermarkens avkastningsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9 Rådgivning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2<br>
9.4 Lantbmksstyrelsen: Betänkandet framhåller rådgivningens möjlig<br>
heter att påverka såväl gödsling som bekämpningsmedelsanvändning. Lant<br>
bruksslyrelsen delar uppfattningen att man med rådgivning har stora möjligheter<br>
att påverka användningen av olika produktionsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att detta skall fungera krävs dock elt tillfredsställande rådgivningsunderlag.
Underlaget består huvudsakligen av officiella forsknings- och försöksresultat.
Utan en relevant verksamhet av tillräcklig omfattning på detta område får rådgivningen
svårt att verka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en viktig förutsättning för en framgångsrik rådgivning är att den utgår frän
jordbrukarens mål och syften med sin verksamhet. Liksom i annan företagsamhet
är ett gott ekonomiskt resultat som regel ett viktigt mål. Om således ett
företagsekonomiskt optimalt eller gott resultat ej stär i samklang med miljömålen
och/eller mål beträffande produktionsbalansen är rådgivning som regel etl
mindre effektivt styrmedel. I sådana fall bör man överväga andra styrmedel t.
ex. avgifter, stimulanser, begränsningar, förbud etc. På så sätt påverkas de
grundläggande förutsättningarna för produktionen så att rådgivningen åter kan
bli ett verksamt medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lantbruksstyrelsens uppfattning innebär som regel ett ekonomiskt optimalt
utnyttjande av växtnärings-, ogräs- och växtskyddsmedel inom ramen för lagstiftningsreslriktioner
och dagens prisrelationer att kraven på miljöhänsyn tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.14
Statskontoret: Utredningen föreslår utökade resurser till lantbruks verket för rådgivning.
Vi anser att jordbrukets behov av rådgivning är väl tillgodosett men att den är
splittrad på ett alltför stort antal organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser del också viktigt att det finns en samklang mellan rådgivningen om miljön
och prissystemet så att inte rådgivningen drar åt olika håll beroende på budskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.29
Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen anser vidare att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöfrågorna
bör angripas där problemen finns med riktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser därför att rådgivningen spelar en central roll och bör förstärkas.
Arbetsgruppens förslag om en ökning av lantbruksstyrelsens rådgivningsresurser
biträdes därför. Medlen bör framför allt användas i jordbruksintensiva län som
Kristianstads län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller rådgivningssidan vill länsstyrelsen peka på de positiva erfarenheterna
från det hittillsvarande arbetet i den växtnäringsgrupp som bildades i länet
under 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.31
Länsstyrelsen i Hallands län: Rådgivning och information är och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
varit etl viktigt styrmedel när det gäller att höja avkastningsnivän och
effekti<br>
viteten i jordbruket. Så längde de föreslagna åtgärderna förbättrar den före<br>
tagsekonomiska lönsamheten kan rådgivningen utnyttjas för atl anpassa jord<br>
bruket. Förändrade prisrelalioner mellan produktionsmedel som handelsgödsel<br>
och bekämpningsmedel och produkter kommer alt kräva ökade rådgivningsin-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>satser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådgivningen
har också utnyttjats för att åstadkomma en miljömässig an- Prop. 1987/88:128
passning av jordbruket både vad gäller växlnäringshushällning och kemisk be-
Bilaga 2 kämpning. För detta ändamål är rådgivning och information verksamt så
länge miljökraven är förenliga med förbättrad företagsekonomi. Utvecklingen
under senare år tyder emellertid på att jordbruket liksom övriga näringar i
samhället måste la på sig vissa faktiska miljöskyddskostnader. För sådana
åtgärder är inte enbart rådgivning tillräckligt, ulan denna måste kompletteras
med t. ex. administrativa och ekonomiska styrmedel. Rådgivningen till
jordbruket kommer i sådana fall att underlätta en effekfiv anpassning till
miljöskyddskraven. Vi får dessutom samma rollfördelning mellan förelag, konsult
och miljöskyddsmyndig-hel som inom andra branscher. Väl preciserade
miljöskyddskrav blir då också incitament för en utökad rådgivning.
Länsstyrelsen tillstyrker gruppens förslag om ytterligare resurser för
rådgivningsinsatser på växtnäringsområdel, men vill samtidigt påtala behovet av
resurser för en utökad och effektiviserad miljö-skyddstillsyn, där behovet av
kvalificerad personal är minst lika stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.33 Länsstyrelsen i Örebro län: Länsstyrelsen
vill understryka vikten av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rådgivning till enskilda jordbrukare om användning av
växtnärings- och växtbe-kämpningsmedel. I Örebro län gäller detta speciellt för
områden utefter Hjälmarens tillflöden Svartån och Täljeån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill peka på att det är viktigt att
lantbruksnämnden får tillgäng till ekonomiska och personella resurser att
verkligen kunna ulföra växtnäringsrådgivning och utarbeta gödslingsplaner och
utföra markkartering. Detsamma gäller behovet av att minska på
kemikalieanvändning i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.36----------------- Agrifack: för att nå ut till
jordbrukare med framtagen forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krävs en effekfiv och objektiv rådgivningsorganisation.
Den bör anförtros lantbruksnämnderna. Vi anser det självklart att jordbruket
ej skall betala denna rådgivning både genom avgifter på produktionsmedel och
direkt på rådgivningen. Det viktigaste är att rådgivningen med väl utformade
pedagogiska rekommendationer om gödselhantering, spridningstider, nya sorter (resistens
och stråstyvhet), växtföljder med läckgrödor når varje jordbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.37------------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: LO tillstyrker att lantbruksstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör tilldelas ca 5 milj. kr. per år för ökade
informations- och rådgivningsinsalser om användningen av växtnäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.40 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor:-------- tror atl
del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan finnas behov av ökade rådgivnings- och
utbildningsinsatser riktade till jordbrukarna när det gäller hantering av
såväl stallgödsel som handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Att dagens kunniga
och rationella jordbrukare snabbt får kännedom om de senaste rönen när det
gäller olika preparat och deras effekter samt bästa spridnings- och
hanteringsteknik, kan i sig leda till positiva miljöeffekter genom mera opfimal
gödsling och bekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De resurser som kan behövas för en utökad rådgivning m. m.
bör enligl vår mening i första hand skapas genom omprioriteringar inom lanlbruksverket.
På motsvarande sätt bör resurser kunna avdelas för de forsknings- och
utvecklings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>insatser
som föreslås inom ramen för de medel som anvisats för forskning på Prop.
1987/88:128<br>
jordbruksområdet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.41 Hushållningssällskapens förbund: Förbundet vill
framhålla alt lantbrukarna i dag är synnerligen medvetna om riskerna för
miljön och därför angelägna atl minimera jordbrukets negativa miljöpåverkan.
Förvirringen är dock mycket stor både när det gäller miljöpåverkan och de
ekonomiska konsekvenserna av olika rekommenderade "miljövänliga" ätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ur jordbrukarens synpunkt oberoende, individuell
rådgivning, där intensitet och miljöhänsyn vägs in i helheten, är mycket
efterfrågad bland hushållningssällskapens medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor mängd försök över hela landet, hksom insamlade
data från s.k. HlR-gårdar, pekar entydigt på atl en anpassning av insalta
produktionsmedel till förutsättningarna på varje skifte, så alt insatta
produktionsmedel utnyttjas optimalt, innebär lägsta möjliga belastning på
miljön. Kombineras detta med en växtföljd där marken är beväxt så stor del av
året som möjligt, blir effekterna ur miljösynpunkt de bästa. En sådan
anpassning kan för enskilda gårdar innebära sänkt — eller höjd intensitet
beroende på de lokala förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En satsning pä individuell rådgivning med insamling av
data från varje skifte, i likhet med vad som sker i HIR-rådgivningen, framstår
som den effektivaste åtgärden för att minska belastningen på miljön från
jordbruket. Hushållningssällskapen är i dag väl skickade att bedriva denna
form av rådgivning men saknar ekonomiska resurser för utvidgning av nuvarande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.44 Samarbetsgmppen för alternativ odling: En massiv
insats krävs vad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller utbildning av rådgivare, lärare och odlare i
alternativ odling. Särskilt inrättade tjänster för alternativ odling behövs på
varje lantbruksnämnd och det är viktigt att denna rådgivning omfattar både
produktionsmetoder och ekonomi med hänsyn till den nya produkfionsinriktningen
i jordbruket. Medel för dessa åtgärder måste vara klart destinerade eller "öronmärkta",
för att komma lill avsett ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.49----------------------------------- Svenska
kommunförbundet: tillstyrker atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lantbruksstyrelsen
filldelas 5 milj. kr. per år för utökad rådgivning om användning av
växtnäring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>effekterna av
hittills vidtagna åtgärder bör utvärderas inom fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.50--------------------------------------- Svenska lantarbelareförbundet: Forskning
och rådgivning är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myckel viktig del i strävandena att minska både
miljöpåverkningarna och över-skotlsproduktionen. Arbetsgruppen föreslår atl
lantbruksstyrelsen tilldelas 5 milj. kr. per år för ökad rådgivning och
ytterligare 5 milj. kr. för utökad forskning inom det aktuella området.
Förbundet anser alt dessa belopp bör ökas, i vart fall till del dubbla. Såväl
minskning av miljöeffekterna som en minskning av överproduktionen måste
emellertid ses som en nationell angelägenhet. Vi förutsätter därför att
nödvändig rådgivning blir kostnadsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet vill påpeka att det är den förda
jordbrukspolitiken som i stor<br>
utsträckning medverkat till den rationalisering och effektivisering som vårt
jord<br>
bruk genomgått. Därför bör kostnaderna för åtgärder för en omställning inte</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enbart
åvila näringen. Det synes därför rimligt alt medel för sådana åtgärder i
viss Prop. 1987/88:128<br>
utsträckning tas över budgeten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet instämmer i atl en utvärdering är nödvändig men
ifrågasätter att tidsrymden skall vara så lång som fem år. Lantbruksstyrelsen
och lantbruksnämnderna bör få i uppgift atl kontinuerligt följa utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehall ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 ....</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna uigängspunkter.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbrukets
miljöpåverkan............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbrukets andel av närsaltutlakningen
lill kustvatten och hav </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbrukels roll beträffande nitratförorening
av grundvallen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbrukets andel av kvävefillförsdn
till luften ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bekämpningsmedelsanvändningen i
jordbruket ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Odlingslandskapet................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande
bestämmelser................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
miljöförbättrande ätgärder i jordbruket ....... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Minskning av växtnäringsläckaget ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurtäthet ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spridningstidpunkt ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagringskapacitet ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Växtodlings- och
gödslingsplanering ............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spridningsteknik ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Minskad användning av handdsgödsdmedd
... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökad andel höst- och vinterbevuxen äkermark,
grön mark </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöks- och utvecklingsverksamhet m.m........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergäng lill nya diskmedel m.m...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Minskad användning av bekämpningsmedel, m. m.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Höjd miljöavgift ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder i övrigt för begränsning avbekämpningsmedd</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet.................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekonomiska konsekvenser, m. m. för
jordbruket..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringsfrågor ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsfrågor ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översyn av
livsmedelskontrollen m. m........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagstiftningsfrågor
..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfrågor ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut............................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I ........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 ........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
BBordläggning1988-03-04 00:00:00inträffat2INLInlämning1988-03-04 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1988-03-14 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-03-24 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdemokraterna2014-11-24 04:19:25statustextstatustextÄrendet är avslutatGB031282019-05-28 12:34:01tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-24 04:19:25GB03128prop_198788__128.pdf5662069pdfom miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/A6604F1E-8ABD-465F-B516-D3514BFE1446följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo6mot1987/88Jo6med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo7mot1987/88Jo7med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo8mot1987/88Jo8med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo9mot1987/88Jo9med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo10mot1987/88Jo10med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo11mot1987/88Jo11med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo12mot1987/88Jo12med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo13mot1987/88Jo13med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo6mot1987/88Jo6med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo7mot1987/88Jo7med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo8mot1987/88Jo8med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo9mot1987/88Jo9med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo11mot1987/88Jo11med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo12mot1987/88Jo12med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo13mot1987/88Jo13med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.Motionföljdmotionav Karl Erik Olsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1987/88:128<br/>
om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.GB02Jo10mot1987/88Jo10med anledning av prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.av Karl Erik Olsson (C)Motion