2290187 GB03116 1987/88 116 prop prop prop Proposition 1987/88:116 Proposition Proposition 116 0 1988-03-03 00:00:00 2025-12-19 13:25:26 2008-06-13 09:00:42 om studiemedel importerad skanning2007 https://data.riksdagen.se/dokument/GB03116/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB03116 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB03116 <div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div> <div class=Section1> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:17.0pt; font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>om studiemedel</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section2> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:162.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family: Verdana'>Lennart Bodström</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I propositionen läggs det fram ett forslag om ett reformerat studieme­delssystem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel föreslås utgå som ett generellt stöd till alla behöriga sökande utan differentiering med hänsyn till ålder, familjesituation eller bostadsort. De nuvarande barntilläggen slopas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedlens totalbelopp föreslås höjas från nuvarande 145 % till 170 % av basbeloppet, dvs. 4 870 kr. per månad i dagens basbelopp. Studiebidraget utgör 50 % av basbeloppet, dvs. 1 433 kr. per månad. Extra studiemedel kan utgå fÖr särskilda kostnader. En reducering av studiemedelsbeloppet sker för studerande som har tillgång till fria lä­romedel och fria skolmåltider.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel prövas mot egen inkomst, men inte längre mot egen förmögenhet. Ett nytt inkomstbegrepp, sammanräknad inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt, fastställs för såväl beviljning som för återbetalning. Nuvarande fribeloppsgränser höjs med 3 000 kr per år på grund av det ändrade inkomstbegreppet, i övrigt bibehålls nuva­rande reduktionsregler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åldersgränsen för studiemedel bibehålls vid 45 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet terminer för vilka studiemedel kan utgå begränsas på gym­nasial nivå till sex och på eftergymnasial nivå till tolv. Undantag från huvudregeln kan göras om det finns särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen mot studiehjälpssystemet sker så att all utbild­ning i gymnasieskolan för ungdomar under 20 år hänförs till studie­hjälpssystemet. De studerande, som innan reformen träder i kraft, har påbörjat studier i påbyggnadskurser i gymnasieskolan och uppburit studiemedel, får slutföra sina studier med detta studiestöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1    Riksdagen 1987188. I saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section3> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det blir lättare att få studiemedel för utlandsstudier. I princip skall      Prop. 1987/88: 116 studiemedel beviljas för studier utomlands om utbildningen håller en tillräckligt hög kvalitet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett helt nytt återbetalningssystem föreslås. Det nya systemet byg­ger på en inkomstrelaterad återbetalning. I princip skall skulden åter­betalas med ett årligt belopp om fyra procent av den återbetalnings­skyldiges årsinkomst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulden löper med en ränta S(}m fastställs av regeringen varje år. Räntan utgör en nettoränta, som skall täcka statens upplåningskost­nader och vissa administrativa kostnader, samt ta hänsyn till av­dragseffekten i skattesystemet. Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att studierna avslutats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom i nuvarande system kommer det att finnas möjligheter till nedsättning av den årliga återbetalningen. Nedsättning skall t.ex. kunna ske om en studerande påbörjar en ny studieperiod, eller om hans inkomster under ett visst år blir väsentligt lägre än beräknat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulden kan också helt eller delvis skrivas av. Den skrivs alltid av vid ålderspensioneringen och vid dödsfall. Den som har studiemedels­skulder från studier på grundskole- eller gymnasienivå kan få en del av dessa skulder avskrivna om han fortsätter studierna i minst tre ter­miner på högskolenivå. Härutöver kan skulden skrivas av om det finns synnerliga skäl. Ett sådant skäl kan vara att man har fått en merskuldsättning som beror på en allvarlig funktionsnedsättning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övergångsbestämmelser reglerar förhållandet mellan gamla och nya studieskulder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nya studiemedelssystemet administreras av centrala studie­stödsnämnden (CSN) och studiemedelsnämnderna, som skall bevilja och utbetala studiemedel samt svara för återbetalningssystemet. Fi­nansieringen av lånedelen lyfts ur statsbudgeten och i stället lånar CSN medel direkt från riksgäldskontoret för studielångivningen. Statsbudgeten kommer härigenom endast att belastas av kostnaderna för studiebidraget, räntesubventionerna och avskrivningskostnader­na.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section4> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section5> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section6> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels att 4 kap. 14,17 och 40 §§ skall upphöra att gälla,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels att i 1, 3 och 7 kap. orden &quot;återbetalningspliktiga studiemedel&quot;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall bytas ut mot &quot;studielån&quot;,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels att 4 kap. 8,13,16,19,21,23-25, 36,41 och 42 §§, 8 kap., 9 kap.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt; margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2-2 b §§ samt rubriken närmast före 8 kap. skall ha följande lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section7> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section8> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 kap.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>H£ir en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studieme­del eller sårskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst sex år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section9> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har en studerande för såda­na studier som avses i 2 § er­hållit studiemedel eller sär­skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst fem år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har en studerande för såda­na studier som avses i 2 § er­hållit studiemedel eller sär­skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det fmns särskilda skäl.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section10> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 6.0pt;margin-left:144.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section11> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel utgår med 8,06 procent av basbeloppet för var­je hel, sammanhängande tids­period för vilken den studeran­de har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av K 16, i7,19,22 eller 25 §.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel utgår med 9,44 procent av basbeloppet för var­je hel, sammanhängande tids­period för vilken den studeran­de har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäller endast om,inte något an­nat följer av 16, 19, 22 eller 25 §.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section12> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ILagen omtryckt 1987:303.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section13> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section14> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:112.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family: Verdana'>16§ Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under ka­lenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section15> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section16> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar for vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>Del av basbeloppet<br> januari-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>           </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>juli-</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>juni</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>                 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>december</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section17> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section18> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>högst</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lägst</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 3 4 5 6 7 8 9 10</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 60 procent 50 procent 40 procent</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 80 procent 70 procent 70 procent 55 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section19> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalender­halvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av bas­beloppet, nämligen</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section20> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>Del av basbeloppet<br> januari-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>           </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>juli-</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>juni</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>                 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>december</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section21> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section22> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>högst</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lägst</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 3 4 5 6 7 8 9 10</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 60 procent 50 procent 40 procent</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 80 procent 70 procent 70 procent 55 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section23> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section24> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:112.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>19 § Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalender­halvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes in­komst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section25> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section26> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4<br> lägst</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>         </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Del av basbeloppet 160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section27> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sam­manhängande tidsperiod om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalen­derhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tids­period om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes in­komst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section28> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4<br> lägst</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>        </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Del au basbeloppet 160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section29> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section30> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section31> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt; margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21!</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section32> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som den studerandes in­komst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under ka­lenderhalvåret. Värdet av natu-raförmåner fastställs av rege­ringen. Statligt eller statsskom-muruilt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag, förlängt barnbi­drag, handikappersättning och annat studiestöd enligt denna lag ån korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag räknas inte som inkomst.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med förmögenhet förstås i 17 ock 19 §§ skattepliktig förmö­genhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som den studerandes in­komst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas vad som på det halvåret kan beräk-ruis belöpa av det belopp som kan förutses bli den studeran­des sammanräknade inkomst uid taxeringen till statlig in­komstskatt för kalenderåret.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela närmare före­skrifter om tillämpningen au första stycket.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen eller den myn­dighet regeringen bestämmer får for utomlands bosatta och sjömän föreskriva andra regler för inkomstberäkningen.</span></i></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section33> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 6.0pt;margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23!</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section34> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning enligt 13, 14, 16, i7och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studie­medlen är avsedda.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning enligt 13, 16 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studie­medlen är avsedda.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section35> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 6.0pt;margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section36> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/ studiemedel ingår studiebidrag. Barntillågg ut­går dock endast i form av återbetalningspliktiga studiemedel.</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiebidraget utgör 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, samman­hängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande</span></i></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section37> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section38> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section39> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section40> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För varje hel, sammanhäng­ande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar for deltidsstuderande utgör studiebidraget 121 kro­nor. Om studiemedlen för den­na tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre belopp än 8,06 procent av basbeloppet utgör studiebidra­get dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot för­hållandet mellan det belopp som utgår och 8,06 procent av basbeloppet.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgående studiemedel utgör i första hemd studiebidrag. Återstoden utgör återbetal­ningspliktiga studiemedel.</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och om 30 dagar för deltidsstu­derande. År den studerande för denrm tidsperiod enligt 10, 13, 16,19 och 21-23 §§ inte berätti­gad till fullt studiemedel mins­kas först studiebidraget och därefter studielånet.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section41> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 6.0pt;margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section42> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § ej är berätti­gad till studiemedel, kan dock få återbetalningspliktiga stu­diemedel om synnerliga skäl föreligger.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl förelig­ger, får studiemedel utgå med högre belopp ån som följer av 10, 13,24, 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §. Det överskjutande belop­pet utgår i form au återbetal­ningspliktiga studiemedel.</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § inte är berättigad till studiemedel, kan dock få extra studiemedel i form av studielån, om det finns särskil­daskål.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det finns särskilda skäl, får extra studiemedel i form au studielån utgå utöver de studie­medelsbelopp som följer av 10, 13, 16, 19 och 21 §§ eller be­stämmelse som avses i 22 §.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section43> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section44> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section45> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section46> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt; margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36!</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section47> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta ka­pitel får beviljas svensk med­borgare för studier utom riket, om studierrux icke med lika stor fordel kan bedriuas uid suensk låroanstalt.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åuen i andra fall får studie­medel enligt detta kapitel beuil-jas for studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller dock endast sådana stu­dier som motsuarar eller år jämförbara med studier uid suensk läroanstalt eller utbild­ningslinje som omfattas au för-ordruinde enligt 1 § eller 3 kap. 1§.</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som före-skrius au regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer.</span></i></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section48> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 § enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom: 7.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section49> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiebidrag och återbetal­ningspliktiga studiemedel en­ligt detta kapitel samt barntill-lägg uid tillämpning av 40 § av­rundas till helt krontal vid öre­tal under 50 nedåt och vid an­nat öretal uppåt.</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till närmast lägre hela krontal.</span></i></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section50> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt; margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>42 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section51> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den som under ett kalen­derhalvår ej är berättigad till mer än fem procent av basbe­loppet i studiebidrag och åter­betalningspliktiga studiemedel bortfaller rätten till sådant studiestöd.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den som under ett kalen­derhalvår inte är berättigad till mer än fem procent av bas­beloppet i studiebidrag och stu­dielån bortfaller rätten till så­dant studiestöd.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section52> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section53> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse 2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                        </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>8 kap. Återbetalning av stu­dielån</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 § Den som uppburit studielån<br> skall återbetala lånet. På lånet<br> skall också betalas en årlig rän­<br> ta.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I samband med återbetal­ningen får också tas ut augifter för administratiua kostnader enligt föreskrifter som rege­ringen meddelar.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Betalningen au lånet och räntan sker med ett uisst belopp uarje kalenderår (årsbelopp). Det inbetalade beloppet skall auråknas i första hand på den upplupna räntan och därefter på kapitalskulden. Ränta som inte betalas under det år den har upplupit läggs vid årets slut till kapitalskulden.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Före varje kalenderårs bör­jan fastställer regeringen den ränta som under året skall utgå på studielån.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om det uid ingången au ett kalenderår har gått minst sex månader efter den senaste tids­period för uilken den återbetal­ningsskyldige har fått studie­stöd enligt 3, 4 eller 7 kap. skall återbetalningen au studielånen börja med det kalenderåret.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Årsbeloppet för ett kalender­år skall uara fyra procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst en­ligt den sermste taxeringen till statlig inkomstskatt. Som taxe­ring gäller beslutet om taxering i första instans.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2Nuvarande lydelse av 8 kap. finns i bilaga 4.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section54> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section55> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                           </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ProD   1987/88-116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller sådana åter­betalningsskyldiga som under det inkomstår den seruiste taxe­ringen auser uar bosatta utom­lands eller uar sjömän får rege­ringen föreskriua att återbetal­ningen i stället skall ske med ett belopp som svarar mot en tju­gondedel au den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent au basbeloppet det år återbetalningen skall göras.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala får läggas sådana avgif­ter som regeringen har föreskri­vit med stöd au 1 § andra styc­ket.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5 § Har den återbetalningsskyl­<br> dige uppburit nya studielån se­<br> dan skyldighet att återbetala ti­<br> digare lån kar inträtt, skall de<br> nya lånen låggas samman med<br> de tidigare.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nedsättning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>6 § Årsbeloppet får sättas ned</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalnings­skyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, sårskilt vuxenstu­diestöd, utbildningsbidrag un­der arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander,</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalnings­skyldiges inkomst under betal­ningsåret kan beräknas bli vä­sentligt lägre än den inkomst efier uilken årsbeloppet har be-räkruits,</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalnings­skyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section56> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section57> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                           </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ock det med hänsyn till om­ständigheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på den taxeringen, el­ler</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4. om det i något annat fall finns synnerliga skål.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan an­tas att den omständigheten som föranleder nedsättningen kom­mer att bestå längre ån ett år, får nedsättning ske tills vidare.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7 § Beslut om nedsättning au<br> årsbeloppet får ändras</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om de inkomstförhållan­den som legat till grund för be­slutet har äruirats uäsentligt, eller</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det i något annat hän­seende har inträffat en föränd­ring som uäsentligt påuerkar rätten till nedsättning.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>8 § Regeringen eller den myn­<br> dighet regeringen bestämmer<br> får meddela närmare föreskrif­<br> ter om nedsättning enligt 6 eller<br> 7§.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avskrivning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9 § Studielån som kuarstår obe­<br> talda det år den återbetalnings­<br> skyldige fyller sextiofem år<br> skall avskrivas. Utan hinder<br> härav kuarstår betalningsskyl­<br> digheten för påförda men inte<br> betalda årsbelopp avseende de<br> tre seruiste kalenderåren. Om<br> det finns synnerliga skäl, får<br> dock också sådana årsbelopp<br> skrivas av efter ingången au det<br> år den återbetalningsskyldige<br> fyller sextio fem år.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>11</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section58> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section59> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuuarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                          </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10  § Om den återbetalnings-<br> skyldige aulider, skall återstå­<br> ende kapitalskuld och upplu­<br> pen ränta auskriuas.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att återbetala uiss del au dessa lån om han under minst tre termi­ner erhållit studielån för studi­er enligt 4 kap. 1 §. Sådan be­frielse får avse högst sex termi­ner och för varje termin uppgå till en tredjedel au studielånet under terminen.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utöver vad som följer au 9-11 §§ får studielån auskriuas i fall då det föreligger synnerli­ga skäl till det.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frivillig återbetalning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>13 § / syfte att stimulera en<br> snabb återbetalning au studie­<br> lån får regeringen meddela fö­<br> reskrifter om premier för såda-<br> rui återbetalningsskyldiga som<br> återbetalar sina studielån med<br> större belopp än de årsbelopp de<br> år skyldiga att betala.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Fastställande av årsbelopp</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>14 § För varje kalenderår då<br> återbetalning skall göras fast­<br> ställs årsbeloppet för den åter­<br> betalningsskyldige. Uppkom­<br> mer brutet krontal skall årsbe­<br> loppet aurundas till närmast<br> lägre kela krontal. Regeringen<br> får föreskriua att årsbeloppet<br> skall fastställas till noll kronor,<br> om årsbeloppet, beräknat enligt<br> 4 § första stycket, skulle under­<br> stiga fem procent au bas­<br> beloppet det år återbetalningen<br> skall göras.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>12</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section60> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section61> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuuarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                           </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ProD   1987/88-116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om årsbeloppet ändras ge­nom beslut om nedsättning gäl­ler det nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbelopp som har fast­ställts för horu&gt;m.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Betalning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>15 § Det fastställda årsbeloppet och sådarux augifter som rege­ringen kar föreskrivit med stöd au 1 § andra stycket skall beta­las enligt föreskrifter som med­delas au regeringen eller den myndigket regeringen bestäm-</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utmätning m.m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16 § Årsbelopp och andra augif­<br> ter enligt denna lag som inte<br> kar betalats inom föreskriuen<br> tid får tas ut genom utmätning<br> utan föregående dom eller ut­<br> slag.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Årsbelopp eller del därav som inte kar betalats, frivilligt eller genom utmätning, före ut­gången au nouember månad det tredje året efter betalningsåret, skall inte föranleda vidare in-driuningsåtgärder.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om återbetalning i vissa fall</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>17 § Om någon kar uppburit<br> studielån för en sjukperiod en­<br> ligt bestämmelserna i 3 kap.<br> 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7<br> kap. 17 § och de bestämmelser<br> som anges där gäller i fråga om<br> återbetalningen bestämmelser­<br> na i 18 och 19 §§.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>13</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section62> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section63> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuuarande lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                         </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>               </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>18 § Studielån som avser den<br> delen av en sjukperiod som föl­<br> jer efter en karenstid om 14 da­<br> gar skall inte återbetalas annat<br> ån i de fall som anges i 19 §.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>I karenstiden får inräknas bara tid under sådan studietid som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 §.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning au karensti­den skall tuå eller flera sjukpe­rioder räknas som en sam­manhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><i><span style='font-size:9.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppbär den studerande sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring, skall han för uarje sjukdag som infaller efter ka­renstiden enligt 18 § återbetala den del au studielånet som mot­suarar sjukpenning över 25 kronor. Detsamma gäller också om den studerande med anled­ning av sin sjukdom får ersätt­ning enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt ut­ländsk lagstiftning om arbets­skadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om all­män försäkring skall inte beak­tas vid tillämpning av denna paragraf</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><i><span style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Studielån som avser tid då den studerande har uppbu­rit utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpen­ning, skall inte återbetalas i den mån avdrag har skett från utbildningsbidraget.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>14</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section64> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section65> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                           </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ansvarig myndighet, upp-glftsskyldighet m.m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>21           § Frågor enligt detta kapitel<br> prövas av centrala studiestöds-<br> nämnden. Frågor om befrielse<br> från återbetalningsskyldighet<br> enligt 18 ock 19 §§ prövas dock<br> av den studiemedelsnämnd<br> som föreskrivs au regeringen el­<br> ler den myndigket regeringen<br> bestämmer.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>22  § Den återbetalningsskyl­<br> dige skall lämna centrala stu­<br> diestödsnämnden de uppgifter<br> som är av betydelse för till-<br> lämpningen au detta kapitel.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelser om hur cen­trala studiestödsnämnden skall inhämta de uppgifter från den senaste laxeringen som nämn­den behöver för tilllämpning av detta kapitel meddelas av rege­ringen.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att utan an­maning omedelbart underrätta centrala studiestödsnämnden om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre föreligger.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Allmän försäkringskassa skall lämrui centrala studie­stödsnämnden ock studieme­delsnämnderna uppgift om så­dan sjukpenning eller ersätt­ning som avses i 19 §. Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämrui centrala studiestöds­nämnden ock studiemedels-nämnderrui de uppgifter som är au betydelse för tillämpningen au detta kapitel enligt de be­stämmelser som regeringen meddelar.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Annan myndighet och för­säkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna försäk­ringsdomstol, riksförsäkrings­verket, allmän försäkringskas­sa ock centrala studiestöds­nämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av</span></i></p> </div> <i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span></i> <div class=Section66> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>betydelse för tillämpningen av detta kapitel.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section67> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Överklagande m.m.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:171.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>25 § Centrala studiestöds-nämndens beslut i ärenden om återbetalning au studielån får öuerklagas kos kammarrätt.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9 kap.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2 §3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har någon uppburit studiestö&lt;i obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:112.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmynda­re.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section68> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd en­ligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger sta­tens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som åter­krävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma rän­tesats från den dag som infal­ler en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyl­dighet att erlägga räntan.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudie­stöd enligt 7 kap. som åter­krävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tid­punkt med två procentenheter överstiger statens utlånings-ränta. På andra former av stu­diestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta en­ligt samma räntesats från den dag som infaller en månad ef­ter det beslut om återkrav fat­tats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalnings­skyldige befrias helt eller del­vis från sin skyldighet att beta­la räntan.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section69> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3 Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88:124 om god man och förvaltare.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section70> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuuarande lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section71> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:17.0pt; margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2a§</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section72> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fordran, som har uppkom­mit på grund av att studiestöd har återkrävts och som utestår oreglerad, bevakas till ock med det år under vilket gäldenären fyller 65 år. Därefter avskrivs fordringen.</span></p> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aulider gäldenären ocA sva­rar ej dödsbodelägare för ford­ringen, avskrivs fordringen om den inte kan betalas med döds­boets tillgångar eller med anli­tande au säkerket som kar ställts för fordringen.</span></i></b></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åuen eljest auskrius ford­ringen om indrivningen skulle vålla mer arbete eller kostad än som är skäligt och indriv­ning inte är påkallad från all­män synpunkt.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fordran, som har upp­kommit på grund av att studie­stöd har återkrävts och som in­te kar betalats, bevakas fram till det år gäldenären fyller sextiofem år. Därefter avskrivs fordringen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om gäldenären aulider, av­skrivs fordringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om indrivningen au en så­dan fordran som auses i första stycket skulle vålla mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får in­drivningsåtgärder underlåtas.</span></i></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section73> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 18.0pt;margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2b§</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section74> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till en studerande som tidi­gare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section75> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section76> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>debiterad studiemedelsau-gift, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, i sin kel­het erlagts eller beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 449 §§ att avgift inte skall utgå,</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återkrav med stöd av 2 § av återbetalningspliktiga stu­diemedel enligt 3 kap., studie­medel enligt 4 kap. eller sär­skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. har reglerats av den stu­derande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalv­år, kvarstår oreglerat.</span></p> <span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. fastställt årsbelopp, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studie­medlen avser, kar betalats, ock</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2. återkrav med stöd av 2 § av studielån enligt 3 kap., stu­diemedel enligt 4 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. har reglerats av den stu­derande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalv­år, kvarstår oreglerat.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section77> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section78> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 116</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section79> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section80> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-family:Verdana'>                    </span><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family: Verdana'>             </span><span style='font-family:Verdana'>Proo   1987/88-116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl förelig-</span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>Om def/inns synnerliga skäl</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ger får studiestöd dock beviljas</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>får   studiestöd   dock   beviljas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utan hinder av vad som anges i</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>utan hinder av vad som anges i</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första stycket.</span><span style='font-family:Verdana'>                        </span><span style='font-family:Verdana'>första stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Den som har beviljats studiestöd som avser tid före ikraftträdandet kan begära att dessa efter år 1989 skall återbetalas enligt bestämmelser­na i 8 kap. i dess nya lydelse. De ändrade betalningsvillkoren skall till-lämpas fr.o.m. den 1 januari visst år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Den som fortsätter att återbetala studiestöd enligt äldre bestäm­melser kan få sin avgift nedsatt till fem procent av sitt avgiftsunderlag enligt äldre föreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Den som återbetalar studiestöd som avser tid såväl före som efter ikraftträdandet kan begära att återbetalningen kalenderårsvis skall samordnas. Samordningen innebär att äldre föreskrifter om nedsättning av avgift inte skall tillämpas och att det sammanlagda återbetalningsbe­loppet inte skall överstiga fem procent av den återbetalningsskyldiges inkomst enligt 8 kap. 4 § i dess nya lydelse. Det sammanlagda återbetal­ningsbeloppet avräknas i första hand på studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller sådana återbetalningsskyldiga som under det inkomst­år den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän får regeringen föreskriva att samordningen i stället skall ske enligt and­ra bestämmelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.   De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att återbetala<br> studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för annan<br> gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla också<br> för sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhållit en­<br> ligt äldre bestämmelser för studier efter år 1983. Vid tillämpningen av<br> 8 kap. 11 § skall därvid återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 § anses lika med studielån.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äld­re föreskrifterna kan han få ytterligare befrielse så att det sammanlagda avskrivningsbeloppet per termin uppgår till en tredjedel av det återbe­talningspliktiga studiemedlet under terminen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.   Har en studerande uppburit studiestöd enligt lagen i dess äldre ly­<br> delse, skall som villkor för att få nytt studiestöd gälla inte enbart 9 kap.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 b § i sin nya lydelse utan även paragrafen i dess äldre lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter om när en ansökan enligt dessa övergångsbestämmel­ser skall vara inkommen meddelas av regeringen eller den myndighet re­geringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Frågor om återbetalning enligt dessa övergångsbestämmelser prö­vas av centrala studiestödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna i 8 kap. 25 § om överklagande m.m. skall även gälla centrala studiestödsnämndens beslut enligt dessa övergångsbestämmel­ser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.   Föreskrifter i lag eller annan författning som gäller återbetal­<br> ningspliktiga studiemedel skall tillämpas också i fråga om studielån en­<br> ligt 8 kap. i dess nya lydelse, om inte annat föreskrivs.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section81> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section82> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2   Förslag till</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Lag    om    ändring    i    kommunalskattelagen (1928:370)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuuarande lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>                     </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bi­behållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag får inte göras för:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som anges i anvisningarna;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria en­ligt 19 §;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för­värvsverksamhet;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svenska allmänna skatter;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalavbetalning på skuld;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 8 kap.  studie-</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>ränta enligt 8 kap. 1 § stu-</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stödslagen (1973:349);</span><span style='font-family:Verdana'>              </span><span style='font-family:Verdana'>diestödslagen (1973:349);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olov­ligt byggande m.m.;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><span style='font-family:Verdana'>belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp­bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om av­drags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt; margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section83> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>»Senaste lydelse 1987:1303.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>19</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section84> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section85> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuuarande lydelse</span><span style='font-family:Verdana'>                     </span><span style='font-family: Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'>            </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980: 424) om åtgärder mot vat­tenförorening från fartyg;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela före­skrifter om in- eller utförsel av varor;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagringsavgift enligt lagen (1934:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas­området;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bi­drag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalförlust m.m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:149.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se vidare anvisningarna.)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gång­en vid 1990 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före den 1 januari 1989.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>20</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section86> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section87> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size: 14.0pt;font-family:Verdana'>                       </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och Hjelm-Wallén, Gradin, R. Carlsson, Sigurdsen, Lindqvist, Hulterström, Feldt, Johansson, Bodström, Göransson, Hellström, Lönnqvist, Thalén, G. Andersson, Peterson, Holmberg, Dahl</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Bodström</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Proposition om studiemedel 1     Inledning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarfinde studiemedelssystemet beslutades efter ett omfattande utredningsarbete hösten 1964. Det var avsett att finansiera studier vid universitet och högskolor. Ett viktigt syfte med reformen var att minska snedrekryteringen till högre utbildning. Från början var stu­diemedlen endast avsedda för högskolestuderande, men kom efter en reform 1973 att också omfatta studerande över 20 år i gynmasiala ut­bildningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalbeloppets storlek har höjts vid två tillfällen, den 1 juli 1982 från 140 till 142 % av basbeloppet och den 1 januari 1984 till 145 % av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet har fungerat under mer än 20 år och även om vissa för­ändringar således har skett under dessa år har ändå huvuddelarna i systemet bibehållits.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De stora förändringar som skett i samhället sedan studiemedelssy­stemets tillkomst har rest krav på ett reformerat system, som är bätt­re anpassat till studerandegruppens sammansättning och till nu rå­dande samhällsförhållanden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den 19 juni 1985 tillkallade därför regeringen en parlamentarisk kommitté för att utreda studiemedelssystemet. Utredningen tog nam­net studiemedelskommittén (U 198509, Dir. 1985:33). Den 18 septem­ber 1986 beslöt regeringen om tillläggsdirektiv till kommittén (Dir. 1986:26).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har överlämnat tre betänkanden; Studerandepopula­tion och arbetsmarknad, förändringar under en tjugoårsperiod (DsU 1986:11), Makeprövning vid återbetalning av studiemedel (DsU 1986: 15) och slutbetänkandet Studiemedel (SOU 1987:39).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen lade hösten 1987 fram en proposition om avskaffandet av den s.k. äktamakeprövningen vid återbetalning av studiemedel (prop. 1987/88:29). Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens för­slag (Sfu 8, rskr. 41).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av slut-</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betänkandet som bilaga 1, studiemedelskommitténs lagförslag som</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section88> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section89> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>bilaga 2, en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3 samt      Prop. 1987/88: 116 nuvarande lydelse av åttonde kap. studiestödslagen (1973:349) som bilaga 4.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>2     Allmän motivering</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.1       Allmänna utgångspunkter</span></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuuarande forhållanden</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel utgår i dag med ett tDtalbelopp som är 145 % av basbelop­pet för ett läsår om nio månader. Hösten 1988 ger det totalt 4159 kr per månad. En bidragsdel om 242 kr, per månad ingår i totalbeloppet. Härutöver kan barntillägg i form av återbetalningspliktiga studieme­del utgå med 717 kr. per barn och månad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedlen reduceras med hänsyn till egen inkomst och förmö­genhet. Man får tjäna drygt 30 000 kr. per år innan studiemedlen bör­jar reduceras och förlorar studiemedlen helt vid en inkomst på drygt 100 000 kr. Förmögenheten får uppgå till närmare 240 000 kr. innan rätten till studiemedel upphör.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återbetalningen påbörjas normalt två år efter studiernas avslutan­de. Den sker genom att en årsavgift beräknas vid återbetalningens början. Årsavgiften utgör den totiila skulden delat med antalet återbe­talningsår fram till 50 år. För den som är mellan 36 och 51 år då åter­betalningen börjar bestäms återbetalningstiden till 15 år. För den som är 51 år eller äldre, räknas antalet återbetalningsår fram till 65 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De återbetalningspliktiga studiemedlen löper inte med ränta, men räknas upp årligen med ett regleringstal. Regleringstalet är för när­varande 4,2 %, Skulden räknas dock inte upp med högre belopp än konsumentprisindex under ett visst år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den som har nedsatt betalningsförmåga kan få anstånd med hela eller delar av den årliga avgiften. Den som har en inkomst, som är läg­re än vissa fastställda avgiftsgränser får uppskov med hela avgiften. Avgiftsgränsen är för närvarande 3,5 basbelopp, dvs. 90 300 kr. per år. Den som har barn fär tjäna lite mera.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelsskulden avskrivs vid ålderspensionering och vid döds­fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under den tid som studiemedelssystemet har varit i kraft har sam­hället genomgått stora förändringar. Inte minst har förändringar skett inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden, dvs. inom områden som direkt berör de studierandes situation.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsväsendets utveckling</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolereformen 1977 ledde till att högskolebegreppet vidgades och<br> att högskolan öppnades för nya tp'upper. Högskolan regionaliserades<br> och högskoleutbildningar tillkom på en rad nya orter.</span><span style='font-family:Verdana'>                              </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section90> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section91> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet studerande i högskolan har mer än fördubblats sedan mit-       Prop. 1987/88- 116 ten av 1960-talet, vilket är en följd dels av det vidgade högskolebe­greppet och dels av att allt fler människor har sökt sig till högskolan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1973 förändrades studiemedelssystemet så att även studerande som fyllt 20 år i gymnasiala utbildningar fick tillgång till studieme­del. Samtidigt skedde en kraftig utbyggnad av vuxenutbildningen, bl,a. genom att den kommunala vuxenutbildningen etablerades i alla kommuner. Detta har lett till att ca en tredjedel av samtliga studieme-delstagare numera läser i gymnasieskolan, i komvux eller i folkhög­skolan. Ca 6 000 studiemedelstagare läser på grundskolenivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det ökade antalet studiemedelsberättigande utbildningar och hög­skolans tillväxt har lett till en successiv ökning av antalet studieme­delstagare. Antalet har dock på de allra sista åren börjat gå ned något. I dag erhåller ca 165 000 studerande studiemedel. Sammanlagt har studiemedelssystemet sedan sin tillkomst utnyttjats av mer än en mil­jon människor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förändringar på arbetsmarknaden</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringarna på arbetsmarknaden sedan 1960-talets mitt är mar­kanta. Mellan åren 1965 och 1985 ökade arbetskraften med nära 700 000 personer. Anledningen var bl.a. att befolkningen i yrkesverk­sam ålder ökade och att kvinnorna i större omfattning än tidigare del­tog i arbetslivet. Yrkesstrukturen har också förändrats avsevärt med en kraftig tillväxt av tjänstesektorn och en minskning av tillverk­ningssektorn. De strukturella förskjutningarna har skett från områ­den med låga krav på utbildning till områden med höga utbildnings­krav.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det finns i dag högskoleutbildade inom fler områden i samhället än tidigare. Samtidigt har tillgången på utbildade genom den högre ut­bildningens kraftiga expansion ökat. Arbetsmarknaden för högskole­studerande kännetecknas i dag av ett läge där det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på utbildade inom flertalet yrkesområden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De högskoleutbildade som grupp har i likhet med andra yrkesgrup­per fått kännas vid en minskning av reallönen under perioden 1970-1985. Osäkerheten på arbetsmarknaden och det relativt lägre lönelä­get för högskoleutbildade har självklart lett till att skuldsättningen för studierna känns mer betungande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studerandegruppens sammansättning</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studerandep&gt;opulationens sammansättning har förändrats påtagligt<br> och gruppen är inte alls så homogen, som den var när studiemedelssy­<br> stemet infördes. De studerande är äldre i dag och andelen kvinnor är<br> betydligt högre. För 20 år sedan var 25 % av alla högskolestuderande<br> under 21 år, medan ca 40 % var över 25 år. Motsvarande andelar 1984<br> var 20 resp 60 %. Ålderssammansättningen gör att allt fler studeran­<br> de är gifta eller sammanboende med eller utan barn och bor i egen lä-</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>23<br> genhet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section92> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section93> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kvinnorna är i dag i majoritet i såväl vuxenutbildningen som vid      Prop. 1987/88: 116 universitet och högskolor. Kvinnornas andel är särskilt hög på utbild­ningslinjer som leder till yrken med en relativt svag efterfrågan, eller med en i förhållande till utbildningen låg lön.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det ökade studerandeantalet och högskolereformens effekter ledde till en viss utjämning i den sociala rekryteringen till högskolan, fram­förallt under 1960-talets senare hälft. Denna utveckling har emeller­tid inte fortsatt på 1970-talet och för närvarande finns det snarare en tendens till en ökad snedrekrytering, framförallt till de långa, tradi­tionella högskoleutbildningarna, t.ex. lakar- och civilingenjörsutbild­ningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsaksambanden bakom den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är varken enkla eller entydiga. Selektionen sker i stor ut­sträckning redan i valet till gymnasieskolan. Det valet påverkas i sin tur av en rad faktorer; familjens ekonomiska förhållanden, situatio­nen på arbetsmarknaden, den geografiska närheten till och möjlighe­terna att komma in på önskad gjmnasielinje etc. Mer avgörande än yttre faktorer är attityderna till studier i elevens närmaste omgiv­ning. Här slår fortfarande klassmönstret igenom och verkar inte på­verkas i särdeles stor utsträckning av studiesociala förmåner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot har studiefinansieringen otvetydigt betydelse i samband med valet mellan högskolestudier och alternativa sysselsättningar och för valet av utbildningslinje inom högskolan. Här visar gjorda un­dersökningar att rädslan för att sätta sig i skuld i dag är ett viktigt hinder för att påbörja en högskoleutbildning, eller för att välja en längre utbildning. Det finns anledning att förmoda att rädslan för skuldsättning är större hos studerande från lägre socialgrupper än från högre.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelssystemets betydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningar, som har genomförts vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet inom ramen för projektet Studiestöd och postgymnasial utbildning (Svensson/Reuterberg), visar att de stude­rande på eftergymnasial nivå, som har genomgått en fullständig ut­bildning, i mycket stor utsträckning har använt studiemedelssyste­met som finansieringskälla under studietiden. Studiemedlen har haft störst betydelse i studiernas inledningsskeden. Det finns också skill­nader i utnyttjandet mellan olika utbildningslinjer. Studerande på ut­bildningar med mer bunden studiegång utnyttjar t.ex. studiemedel i större utsträckning än andra.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En sjjecialundersökning inom ramen för samma projekt visar att de<br> studerandes inställning till studiemedlens tillråcklighet under en<br> lång tid varit relativt oförändrad, I årskullarna 1948, 1953 och 1963<br> ansåg ungefår en tredjedel av de studerande på traditionella högskole­<br> utbildningar, att de i full utsträckning har kunnat finansiera sina stu­<br> dier med studiemedel, medan ungefår hälften i samtliga grupper an­<br> såg att de i stor utsträckning hade kunnat finansiera sina studier med<br> studiemedel.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                                   </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section94> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section95> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalbeloppets storlek</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>Prop  1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det basbeloppsanknutna studiemedelsbeloppet har följt med i prisut­vecklingen, men inte i den allmänna standardutveckling, som har skett sedan 1960-talets mitt. Nivån har bara höjts vid två tillfällen, den 1 juli 1982 från 140 till 142 % av basbeloppet och den 1 januari 1984 till 145 % av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under många år har allt fler röster höjts för ett förbättrat studie­medelssystem. Inte minst studerandeorganisationerna har hävdat att studiemedlens totalbelopp är otillräckligt. Centrala studiestödsnämn­den (CSN) har också under en följd av år i sina anslagsframställningar framhållit att studiemedlens totalbelopp bör höjas för att tillförsäkra de studerande en adekvat försörjning under studietiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Examinationsfrekvensen vid universitet och högskolor hfu min­skat, framförallt på senare år. Förändringen hänger bl.a. samman med förändringar i studiemönstret. Många studerande utnyttjar hög­skolan för fortbildning och vidareutbildning och har aldrig haft för av­sikt att avlägga en examen. Förlängda studietider och minskade exa­minationsfrekvenser kan emellertid också hänga samman med en otillräcklig studiefinansiering.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det finns en ökad tendens till förvärvsarbete bland de studerande, vilken väl åtminstone delvis kan förklaras av att de inte anser sig kunna klara sitt uppehälle på enbart studiemedel. Förvärvsarbete vid sidan av studierna medverkar i sin tur till förlängda studietider.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Växande skulder</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En majoritet av dem som nu är avgiftsskyldiga har relativt små skul­der. Andelen studerande med skulder över 100 000 kr. är för närva­rande bara ca fyra procent, men kommer, med dagens skuldsättning att öka relativt snabbt. En mindre grupp studerande har redan i dag mycket höga skulder. De höga studieskulderna är särskilt problemati­ska mot bakgrund av att många högskolestuderande har skulder re­dan från de förberedande studierna på gymnasial nivå och sedan ge­nomgår utbildningar i högskolan, som inte leder till yrken med sär­skilt höga löner. De vuxenstuderande missgynnas också av dagens återbetalningssystem, där de årliga avgifterna fastställs i relation till skuldens storlek och antalet återstående återbetalningsår, och inte i relation till inkomsten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som jag nyss har anfört kan rädslan för studieskulder vara ett av­görande hinder för många att över huvud taget påbörja högre studier. Man kan på goda grunder förmoda att studiekostnaderna också spelar en roll när det gäller att välja mellan kortare och längre utbildnings­linjer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>Öuersyn</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section96> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget fanns det således starka skäl för att göra den översyn av studiemedelssystemet, som nu är verkställd. Studiemedelskommit­tén har lagt fram en rad väl motiverade förslag till förändringar och</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>25</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section97> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section98> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbättringar i nuvarande system. Jag kommer nu att med kommit-      Prop. 1987/88: 116 tens förslag som grund föreslå ett reformerat studiemedelssystem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mål för studiestöd</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelskommittén konstaterar att utbildning är ett viktigt in­strument för att skapa tillväxt och öka produktiviteten i samhället. Samhället har således ett intresse av att den enskilde satsar på utbild­ning. Det är även ett samhällsintresse att tillräckligt många gör det, så att den volym och inriktning på högre utbildning, som statsmakter­na har skapat förutsättningar för, kan upprätthållas. Statsmakterna kan, framhåller kommittén, uppmuntra enskilda att genomgå utbild­ning genom att göra de studiesociala villkoren fördelaktiga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs slutsats av det förda resonemanget, nämli­gen att samhället även i framtidlen skall ställa medel till förfogande för studiesociala stöd på olika nivåer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande målen för ett statligt studiestöd, anser jag att studie­stödet även i fortsättningen i första hand bör betraktas som ett instru­ment för att förverkliga samhällets utbildnings]X)litiska mål.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiestödet bör verka neutralt i förhållande till olika utbildningar inom högskolan och inte verka styrande på individens val av utbild­ning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I dag finns en generell rätt till studiemedel under förutsättning att man har antagits till en viss utbildning och i övrigt uppfyller de all­männa villkoren för studiestöd. Jag anser att det övergripande målet för studiemedelssystemet även i fortsättningen bör vara att ge en ge­nerell rätt till studiestöd, oberoende av utbildningens art och studieti­dens längd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelssystemets syfte bör vtira att bereda faktiska möjlighe­ter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt. Det bör alltså bidra till att minska betydelsen av såväl ekonomiska, sociala och geogi afiska faktorer, som av kön och ålder för den enskildes beslut att bedriva studier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedlen bör härutöver medverka till att studierna kan bedri­vas effektivt, dvs. studiestödet bör vara så väl tilltaget att det ger reel­la möjligheter till heltidsstudier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiestödet bör stå i samklang med den allmänna fördelningspoli­tiken. Kommittén anför bl.a. att högre utbildning är en investering för både samhället och den enskilde. Det normala är att utbildning lönar sig. Den som skaffar sig en högre utbildning får i allmänhet högre lön, förbättrade arbetsvillkor och en tryggare sysselsättning. Det studieso­ciala stödet får, enligt kommitténs mening, inte komprometteras av en generositet som inte har förankring i det sociala tänkandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs uppfattning i denna fråga. Det finns anled­ning att ibland reflektera över levnadsförhållandena både för dem, som får del av de studiesociala förmånerna, och för dem som är med och via sina skatter betalar dessa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen bör systemet vara så enkelt och lättöverskådligt, att de<br> framtida ekonomiska konsekvenserna både för individen och samhäl-</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>let framstår som överblickbara.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section99> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section100> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis bör målen för ett nytt studiesocialt system un-      Prop   1987/88&quot; 116 derordnas de övergripande målen för samhällets utbildningspolitik. Härutöver bör studiemedelssystemet:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>vara generellt och ge rätt till lika studiestöd för lika studietid,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>verka neutralt i förhållande till olika utbildningar,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>minska betydelsen av ekonomiska, sociala och geografiska fakto­rer, liksom av kön och ålder för den enskildes beslut att bedriva studi­er,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>medverka till att studierna kan bedrivas effektivt,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>stå i samklang med fördelningspolitiska mål,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>vara lättöverskådligt och ge goda möjligheter att förutse framtida ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mina utgångspunkter för en reform</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De största subventionerna i dagens studiemedelssystem återfinns på återbetalningssidan. Kommittén räknar med att den totala subventio­nen i återbetalningssystemet i dag ligger på ca 49 %, Bidragets andel av totaIbelopp&gt;et utgör knappt sex procent. Subventionen på tilldel­ningssidan har urholkats, den var från början ca 25 %. På återbetal­ningssidan varierar den kraftigt med inflationen och är svåröverskåd­lig både för individen och för samhället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med kommittén att det finns starka skäl för att flytta över en stor del av subventionerna inom studiemedelssystemet från återbetalningssidan till tilldelningssidan. Skälen för en sådan tyngdpunktsförskjutning är flera;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Ett system med större inslag av direkta bidrag gör subventionen tydlig och lätt att överblicka både för individen och för samhället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Ett större inslag av bidrag i studiemedelssystemt bör kunna ha en positiv effekt på den sociala rekryteringen till studier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>Statens kostnader för ett system med huvuddelen av subventio­nen på tilldelningssidan blir lättare att beräkna och kommer inte, som i nuvarande system, att styras främst av inflationstakten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nivån på studiemedlens totalbelopp bör vara sådan, att den stude­rande med studiemedel kan täcka normala levnadsomkostnader. Sam­tidigt bör den inte vara så hög att den framstår som stötande jändord med den disp)onibla inkomsten för stora grupper förvärvsarbetande. Den bör också avvägas med hänsyn till rimliga återbetalningsvillkor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I dagens återbetalningssystem bestäms avgiften genom att den to­tala skulden divideras med det antal år som låntagaren har kvar till 50-årsåldern. Detta innebär att den som har en liten skuld efter avslu­tad utbildning har lika lång återbetalningstid, som den som har en stor skuld. Om man bortser från uppskovsreglerna, har subventions­graden i systemet inget samband med skuldens storlek eller den en­skildes betalningsförmåga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De krav, som man bör ställa på ett nytt återbetalningssystem, är i första hand att det är lättöverskådligt, förhållandevis enkelt och ändå rättvist. Det bör yara bättre anpassat till den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga än det nuvarande systemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är mot bakgrund av dessa överväganden, som jag nu lägger</span><span style='font-family:Verdana'>           </span><span style='font-family:Verdana'>-'</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fram mitt förslag till ett reformerat studiemedelssystem.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section101> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section102> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.2       Beviljning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1       Ett generellt studiestöd</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section103> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Studiemedel utgår som ett generellt stöd till alla behö­riga sökande. Ingen differentiering med hänsyn till ålder, familjesi­tuation eller bostadsort görs. Nuvarande barntillägg slopas.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section104> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överenstämmer med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Det övervägande flertalet remissinstanser är positiva till ett generellt studiemedelssystem. Konsumentverket framhåller dock att man med hänsyn till begränsade resurser inte bör förbättra för studerande, som kan klara sitt uppehälle med nuvarande studiemedelsbelopp, dvs. för studerande, som bor i föräldrahemmet el­ler studerande med höga inkomster. Istället bör dessa resurser använ­das för att möjliggöra acceptabla ekonomiska förhållanden för dem som inte kan täcka sina kostnader under studietiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många remissinstanser är tveksamma till att nuvarande barntill-lägg slopas. CSN och Svenska sparbanksföreningen tillstyrker försla­get, men CSN framhåller att vissa övergångsbestämmelser kan bli nödvändiga, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och konsumentver­ket tillstyrker i princip förslaget, men anser att det först måste skapas bättre garantier för att barnfamiljernas ekonomiska situation är tryg­gad. Socialstyrelsen framhåller att förslaget inte tagit tillräcklig stor hänsyn till att kostnaderna för barn stiger med stigande ålder och att många studerande har flera barn. RFV anför att förslaget kan påver­ka underhållsbidraget från föräldrar och öka statens kostnader för bi­dragsförskott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) m.fl. anser att en möjlig­het bör finnas att tillgodse särskilda behov och pekar t.ex. på utbild­ningsarvodena till studerande på lärarhögskoleutbildningarnas indu­stri- och hantverkslinjér.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag anser att stu­diemedelssystemet på samma grunder som andra socialpolitiska för­månssystem bör vara så generellt som möjligt. Härigenom kan man undvika integritetskränkande och administrativt tungrodda kontroll­system och får också ett studiestöd som är neutralt i förhållande till utbildningsvalet. Stödet bör inte heller differentieras med hänsyn till den studerandes familjesituation. Frågan om bidrag till barns försörj­ning bör lösas inom familjepolitikens ram.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Studiemedelskommittén har samman­ställt ett omfattande material sora belyser de studerandes ekonomiska situation. Kommittén konstaterar att det finns betydande skillnader i de studerandes levnadsstandard beroende på familjesituation, boende-förhållande, bostadsort, studieval, tillgång till indirekta studiesociala förmåner etc.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En viss differentiering av de studiesociala förmånerna sker i dag genom att en studerande kan få extra studiemedel för att täcka sär­skilda kostnader t.ex. dyrare läromedel, dubbel bosättning etc. Studie­medlen reduceras för studerande i gymnasiala utbildningar, som har tillgång till fria läromedel och fria skolmåltider. Nuvarande barntill-</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>28</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section105> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section106> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lägg kan också ses som en differentiering som tar hänsyn till den stu-       Prop, 1987/88: 116 derandes familjesituation.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har i en promemo­ria om differentierade studiemedel (DsU 1984:13), pekat på möjlighe­terna att omfördela statens bidrag till studiemedel mellan olika stude­randekategorier och därigenom skapa större rättvisa. Gruppen före­slog en differentiering med hänsyn till boendekostnader och ålder. I remissynpunkterna på promemorian restes emellertid en rad invänd­ningar mot ett differentierat system, framförallt administrativa, men också mer principiella,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I det svenska välfårdssamhället finns en rad förmåner av generell karaktär. Det finns också en medveten politisk strävan mot generella förmånssystem, där man inte behöver integritetskränkande och admi­nistrativt tungrodda prövnings- och kontrollförfaranden. Ett förmåns­system som utgår till alla berörda på lika villkor har också större för­utsättningar att vinna allmän uppslutning och få en djupare förank­ring i samhället. Jag delar kommitténs uppfattning att ett nytt studie­medelssystem i största möjliga utsträckning bör göras generellt och att differentieringar bör undvikas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller det nuvarande barntillägget anser jag i likhet med kommittén att det bör avskaffas. Barnfamiljernas situation idag är annorlunda än när barntilläggen infördes på 1960-talet, De studeran­des bam har i flertalet fall tillgång till kommunal barnomsorg till lå­ga taxor. De familjeekonomiska förmånerna i form av t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag har byggts ut kraftigt. I den mån det ändå uppstår ekonomiska problem i en barnfamilj, bör dessa lösas inom ramen för samhällets allmänna stöd till barnfamiljer. Jag kommer också senare att föreslå en kraftig höjning av totalbeloppet. Härigenom kommer den disponibla inkomsten i nivå med vad många förvärvsarbetande har att röra sig med och skälen för att behålla ett särskilt stöd till barnfamiljer bortfaller.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studerande får i dag söka återbetalningspliktiga barntillägg för att klara sin underhållsplikt gentemot barn, som de inte har vårdnaden om. RFV påpekar att om barntilläggen tas bort kan samhället istället få ökade kostnader för bidragsförskott. Jag anser dock inte att kostna­der för barns försörjning skall medföra extra skuldsättning inom stu­diemedelssystemet. Däremot kommer säkert många studerande i det nya systemet att få en så god ekonomi att ett utrymme för underhålls­bidrag ändå kommer att finnas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag är emellertid medveten om att det övergångsvis kan uppstå problem för studerande med flera barn, som i dag uppbär barntillägg och som har anpassat sin ekonomi med hänsyn härtill. Dessa stude­rande bör kunna ges en viss kompensation för bortfallet av barntilläg­gen. Detta kan ske genom att stor försörjningsbörda får utgöra ett sär­skilt skäl för att erhålla extra studiemedel. Jag återkommer till denna fråga när jag behandlar rätten till extra studiemedel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section107> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section108> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2       Totalbelopp</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section109> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Totalbeloppet för studiemedel fastställs till 170 % av basbeloppet. Totalbeloppet för deltidsstudier utgör hälften av belop­pet för heltidsstudier. Extra studiemedel kan utgå efter särskild prövning. En reduktion av studiemedlen sker för studerande som har tillgång till fria läromedel och fria skolmåltider.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att totalbeloppet höjs till 155 % av basbeloppet och hai- därvid utgått från att ett ungdoms­bostadsbidrag skall finnas. I övrigt överensstämmer förslagen med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:123.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstan­serna uttalar sig för en höjning av studiemedlens totalbelopp, BI.a. UHÄ, CSN och LO tillstyrker kommitténs förslag. Konsumentverket anser att någon höjning av totalbeloppet för studerande som bor i för­äldrahemmet inte är motiverad, utan menar att resurserna istället bör läggas på dem som har egen lägenhet. TCO, Rörelsefolkhögskolor­nas intresseorganisation och studerandeorganisationerna förordar ett totalbelopp på mellan 185 och 200 % av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:123.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, bl.a. skolöverstyrelsen (SÖ) och CSN, föror­dar att reduktionen på grund av fria läromedel och fria skolmåltider slopas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:123.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Totalbeloppets stor­lek bör avvägas så att det täcker normala levnadsomkostnader, inkl. bostadskostnader och kostnader för studiematerial. Det bör däremot inte ge högre disponibel inkomst än en måttlig förvärvsinkomst eller den inkomst som man kan förväntas få efter avslutade studier. Slutli­gen bör totalbeloppet inte få vara större än att den framtida återbetal­ningen blir rimlig. Extra studiemedel bör kunna utgå för fördyrade levnadsomkostnader, dyrare studiematerial etc., dvs. för samma typ av extra utgifter som i dag. Härutöver bör de studerande som tidigare uppburit barntillägg för flera barn kunna kompenseras för bortfallet av dessa tillägg efter ekonomisk prövning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Studiemedel bör utgå med ett sådant be­lopp att de kan täcka normala levnadsomkostnader inkl. kostnader som sammanhänger med studierna t.ex. studentkårsavgifter, lärome­del etc.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 11.0pt;margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Totalbeloppets storlek</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section110> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att få en utgångspunkt för att fastställa totalbeloppets storlek, har kommittén utgått ifrån dels andra samhälleliga förmåner som pensio­ner, arbetslöshetsersättningar och socialbidrag, dels de inkomster som förvärvsarbetande ungdomar har. Studiemedelskommittén presente­rar en rad exempel på olika gruppers disponibla inkomster. I en bilaga till kommitténs betänkande finns också exempel på studentbudgetar, framtagna av Svenska sparbanksföreningen.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>30</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section111> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section112> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att det, när det gäller att fastställa en lämplig nivå för Prop. 1987/88: 116 studiemedlen, i första hand är relevant att utgå från vad yngre för­värvsarbetande med måttliga inkomster har att röra sig med i dispo­nibel inkomst. De studerande bör kunna leva på en standard som år vanlig bland andra grupper i samhället. Däremot kan den som stude­rar inte rimligen göra anspråk på att, med hjälp av det statliga studie­stödet, nå en högre standard än den som förvärvsarbetar på heltid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är inte heller rimligt att man som studerande har en större dis­ponibel summa att leva på varje månad, än man kan förväntas få efter studierna, då man inte längre är berättigad till bostadsbidrag, låga barnomsorgstaxor etc., samtidigt som man skall börja återbetala sin studieskuld. Studiemedlens totalbelopp måste således också ställas i relation till den framtida återbetalningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studerande kan utöver normala levnadsomkostnader ha betydande utgifter för studiematerial. Samtidigt kan man hävda att förvärvsar­betande ofta har skaffat sig fasta utgifter för t.ex. eget hus eller fri­tidshus, dyrare kapitalvaror etc., dvs. den typ av konsumtion, som den som lever på studiemedel måste förväntas uppskjuta till efter avsluta­de studier. Jag anser således inte att själva studiekostnaderna är ett motiv för att studiemedlens totalbelopp bör ligga högre än normala förvärvsinkomster.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande kostnaderna för särskilt dyra studiematerial återkom­mer jag senare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungdomsstuderande bör normalt inte ha några svårigheter att an passa sig till den levnadsstandard som studiemedel medger. För den ganska stora grupp äldre studerande, som efter en tids förvärvsarbete återupptar studier, kan det finnas särskilda problem. De har ofta för­sörjningsansvar och har hunnit skaffa sig fasta utgifter. Jag anser trots detta att studiemedelsbeloppen som regel inte bör påverkas av sådana faktorer som ålder och familjesituation. Jag har tidigare argu­menterat för ett generellt studiemedelssystem. Jag har också när det gäller försörjaransvaret framhållit, att det är en fråga som bör lösas inom ramen för familjejjolitiken. Bostadsbidrag utgår till alla barnfa­miljer med låga inkomster. 1 många fall finns också två vuxna med­lemmar i familjen, vilket bör göra det lättare att klara en period med lägre inkomster för den ena parten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I mina överväganden om totalbeloppets storlek har jag också beak­tat de studerandes möjligheter att erhålla bostadsbidrag och därvid gjort en något annorlunda bedömning än studiemedelskommittén.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsbidragen har nyligen genom beslut av riksdagen föränd­rats. Från den 1 januari 1988 omvandlades bostadsbidragen i sin hel­het till kommunala bidrag. Statsbidrag till kommunerna utgår med 50 % för de bostadsbidrag som lämnas enligt gällande regler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsbidrag till barnfamiljer utgår med 80 % - i vissa kostnads­<br> lägen 60 % - av bostadskostnaderna mellan 900 kr. per månad och en<br> övre hyresgräns, som är anpassad till bostadsbehovet hos olika stora<br> hushåll. Bostadsbidraget är inkomstprövat. Härutöver lämnas obero­<br> ende av bostadskostnaden 265 kr. per barn och månad. De studerande,<br> som har barn, kommer i mycket hög utsträckning i åtnjutande av bo­<br> stadsbidrag.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                                   </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från den 1 januari 1988 återinfördes också ett särskilt bostadsbi­drag för ensamboende och makar/sammanboende utan barn. Bidraget</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section113> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section114> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ges t.o.m. det år då bidragstagaren fyller 28 år. Det s.k. ungdomsbo-     Prop. 1987/88: 116 stadsbidraget betalas ut efter kommunala beslut. I flera kommuner med många studerande har dock ungdomsbostadsbidraget ännu inte införts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har i sitt förslag till totalbelopp utgått från att ung­domsbostadsbidraget finns och betalas ut i alla kommuner. Många re­missinstanser, t,ex. statskontoret, RRV, Landstings- och kommunför­bunden och de fackliga organisationerna har principiella invändning­ar mot att man låter det statliga studiestödets nivå bli avhängigt av ett bostadsbidrag, som är beroende av kommunala beslut.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag delar i denna fråga remissopinionens bedömning. Jag vill också peka på att ungdomsbostadsbidragen inte är avpassade efter de stude­randes särskilda förhållanden. Bostadsbidraget är i första hand ett bo­stadspolitiskt instrument, som har till huvudsaklig uppgift att ge människor möjlighet att efterfråga en god bostadsstandard. Det utgår således till dem som har en egen lostad, dvs, en bostad som man äger eller innehar med bostads- eller hyresrätt. Många studerande, som bor tillfålligt på en ort för att studera, har inte möjlighet att få en egen lägenhet eller ett studentrum. De bor istället i hyresrum och i tillfälli­ga bostäder, men kan ändå på grund av bostadsbristen ha höga kost­nader för sin bostad. Dessa studerande kan inte få bostadsbidrag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har, med hänsynstagande till ungdomsbostadsbidra­get, föreslagit ett totalbelopp om 155 % av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår ett generellt totalbelopp som är högre än kommitténs förslag, och som skall kunna täcka också normala hyreskostnader. Jag har i denna fråga samrått med stitsrådet Lönnqvist och chefen för bo­stadsdepartementet, som senare kommer att lägga fram de förslag om förändringar i bestämmelserna om ungdomsbostadsbidrag som föran­leds av mina förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av dessa överväganden förordar jag således att stu­diemedlens totalbelopp fastställs till 170 % av basbeloppet för samtli­ga studerandegrupper. Detta belopp ger en studerande en disponibel summa på 4 870 kr. per månad räknat i 1988 års basbelopp (25 800).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I likhet med nuvarande förhållanden bör studiemedel för deltids­studier utgå med hälften av det belopp, som utgår för heltidsstudier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det bör liksom i dag ankomma på de studiesociala myndigheterna att närmare fastställa vilken omlfattning studierna bör ha för att be­rättiga till studiemedel på heltid resp, deltid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Extra studiemedel</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I dagens studiemedelssystem finns möjlighet att ansöka om extra stu­<br> diemedel för t.ex, inköp av dyrare studiematerial, såsom musikinstru­<br> ment, för särskilda kostnader vid studier utomlands, för dubbel bo­<br> sättning och för obligatoriska studieresor etc. Jag anser i likhet med<br> kommittén att en sådan möjlighet att få extra studiekostnader täckta<br> bör finnas även i fortsättningen. Jag har tidigare nämnt att det över­<br> gångsvis kan vara motiverat att bevilja extra studiemedel till stude­<br> rande, som redan uppbär barntillägg. Den som har flera barn och som</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>32<br> har påbörjat sina studier med förutsättningen att bamtilllägg skulle<br> utgå, bör således kunna anses ha särskilda skäl för att beviljas extra</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section115> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section116> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>studiemedel. Behovet av extra studiemedel bör som i dag prövas i var­je enskilt fall och hänsyn bör tas både till ändamålet och till den stude­randes ekonomiska situation.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre studerande i gymnasiala utbildningar har i många fall till­gång till fria skolmåltider och i vissa fall även till fria läromedel. Idag sker en schablonmässig reduktion av studiemedlen med hänsyn till sådana förmåner. Jag föreslår att motsvarande reduktionsregler in­förs i det nya studiemedelssystemet. Jag kommer senare att förorda, att när studiemedel reduceras på grund av egen inkomst, skall bidra­get reduceras i första hand. Samma reduktionsmetod bör för enhetlig­hetens skull tillämpas också i dessa fall.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section117> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3      Studiebidrag</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Ett basbeloppsanknutet studiebidrag utgår som en del av studiemedlen. Studiebidraget fastställs till 50 % av basbeloppet per läsår.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section118> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit ett studiebidrag om 35 % av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas synpunkten En stor majoritet av remissin­stanserna tillstyrker en omfördelning av subventionerna i studieme­delssystemet från återbetalningssidan till beviljningssidan. Remissin­stanserna tillstyrker också en höjning och en indexreglering av stu­diebidraget. Bl.a. CSN, UHÄ och flera studerandeorganisationer för­ordar att studiebidraget skall utgöra 50 % av totalbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag föreslår ett hög­re bidrag än kommittén. Det starkaste skälet för ett högre bidrag är att det minskar behovet av lån och håller nere skuldbördan. Detta kan i sin tur påverka rekryteringen till högre studier och ge den enskilde större möjligheter att satsa på heltidsstudier.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Studiemedelskommittén har, med stöd av långtidsutredningens huvudalternativ, beräknat nuvärdet av statens kostnad för studiemedelssystemet år 1986 till 52 % av utbetalade stu­diemedel, varav 46 % faller på återbetalningsdelen och sex procent på bidragsdelen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det nuvarande studiemedelssystemet infördes uppgick bidrags­delen till ca 25 % av det totala beloppet. Bidraget har höjts vid ett par tillfållen, men inte tillräckligt för att förhindra en kraftig urholkning under de år systemet har varit i kraft.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen av subventionerna i studiemedelssystemet finns på återbetalningssidan. Subventioneringen sker på olika sätt. Det regle­ringstal, med vilket skulden skrivs upp årligen, understiger de kost­nader staten har för upplåningen av återbetalningsmedel. Återbetal­ningarna börjar först efter två återbetalningsfria år och de upphör vid pensioneringen. Vid ett avgiftsunderlag som understiger en avgifts-gräns på 3,5 gånger basbeloppet beviljas uppskov med återbetalning­en efter särskild ansökan. I vissa fall avskrivs skulden helt eller del­vis.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>33</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section119> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section120> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande subventioneringssystem är svårt att överblicka både Prop. 1987/88: 116 för staten och för den enskilde. Systemets verkningar har varit svåra att förutse och statens kostnader har varit oklara och i hög grad påver­kade av den samhällsekonomiska utvecklingen. Studiemedelskom­mittén konstaterar också, att trots att subventionerna i systemet har varit betydande, har detta i den allmänna debatten framställts som ogynnsamt för den enskilde. Svårigheten att överblicka systemets ef­fekter har enligt kommitténs mening bidragit till att skapa detta in­tryck.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs uppfattning att subventioneringen i studie­medelssystemet bör göras tydligare och lättare att överblicka. En möj­lighet att åstadkomma detta är att lägga en större del av subventio­nen Som ett direkt bidrag, som utgår redan i samband med att studie­stödet lyfts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En större bidragsandel i studiemedelssystemet har också den förde­len att skuldsättningen kan bringas ned. Detta är speciellt angeläget, eftersom kommittén visar att det. finns ett förhållandevis starkt sam­band mellan skuldsättning för studier på både gymnasial nivå och högskolenivå med yrken som har låg lön och låg status.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kominittén visar vidare att räidslan för skuldsättning är ett rekry­teringshinder, som är starkare lÖr ungdomar som har gått tvååriga gymnasielinjer än för dem som har gått treåriga linjer. Elever från so­cialgrupp två och tre anger också oftare oro för skuldsättningen som ett hinder för högskolestudier än elever från socialgrupp ett. Den soci­ala snedrekryteringen till speciellt de längre, mer traditionella hög­skoleutbildningarna visar för närvarande en tendens att snarare öka än minska.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En stor andel studerande förvärvsarbetar vid sidan av studierna, vilket påverkar examinationsfrekvensen och genomströmningen vid universitet och högskolor. Ett högre studiemedelsbelopp med ett stör­re inslag av bidrag bör vara ett Icraftigt incitament för de studerande att satsa på heltidsstudier och att i mindre utsträckning än för närva­rande kombinera studierna med förvärvsarbete. Härigenom bör stu­dieresultaten kunna förbättras och studietiderna bringas ned, vilket innebär betydande vinster både för individen och för samhället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har föreslagit att studiebidraget skall utgå, inte som i dag med ett fast krontal, utan i pi'ocent av basbeloppet. En basbelopps­anknytning garanterar samma följsamhet till kostnadsutvecklingen som totalbeloppet redan har. Jag delar kommitténs uppfattning att det är viktigt att kunna värdesäkra också bidragsdelen. Jag förordar härutöver en högre bidragsdel än kommittén och föreslår att studie­medlens bidragsdel utgår med 50 % av basbelopp&gt;et. I dagens basbe­lopp innebär detta ett bidrag på 1 433 kr. per månad. Ett så kraftigt inslag av bidrag överensstämmer med den strävan jag nyss har gett uttryck för, nämligen att flytta över en stor del av subventionerna i studiemedelssystemet till beviljningssidan och synliggöra dem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det högre bidraget minskar behovet av lån och den enskildes skuld­<br> börda kan därigenom hållas nere. Detta senare är inte minst viktigt<br> med tanke på det jag inledningsvis har anfört om de växande studie­<br> skulderna som ett uppenbart problem för många högskolestuderande</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>-,.<br> och rädslan för studieskulder som ett rekryteringshinder till högre ut­<br> bildning.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section121> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section122> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även med det betydligt förmånligare studiemedelssystem, som jag nu föreslår, kan skuldsättningen bli ett problem för de studerande, som behöver låna redan till grundläggande studier. Skulden kan bli orimligt stor för dem som efter gynmasiala studier, finansierade med studiemedel, fortsätter i högskolan. Jag kommer senare att föreslå särskilda åtgärder för att förbättra situationen för dem som ådragit sig en dubbel skuldsättning.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En hög bidragsandel i nuvarande studiemedelssystem och förbätt­rade avskrivningsmöjligheter är viktiga steg på vägen mot en min­skad skuldsättning på grundskole- och gymnasienivå. Många remiss­instanser, bl.a. LO och TCO, har framhållit vikten av att förbättra studiesituationen för vuxenstuderande och förordar en kraftig utök­ning av antalet vuxenstudiestöd. Jag bedömer det dock som ogörligt att nu höja vuxenutbildningsavgiften och därmed skapa utrymme för fler vuxenstudiestöd. Ett förbättrat studiemedelssystem, med en kraf­tigt förstärkt bidragsdel, innebär dock en avlastning för vuxenstudie­stöden, som då kan reserveras för studerande på grundskolenivå och för de studerande på gymnasiala nivåer, som har särskilt stort behov av stöd.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section123> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 10.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.4       Inkomstprövning m.m.</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section124> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En inkomstprövning skall göras i förhållande till den studerandes egen inkomst. Med inkomst avses den sammanräknade inkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedlen minskas för en heltidsstuderande med 50 % av den del av inkomsten under kalenderhalvåret som överstiger vissa s.k. fribelopp. För deltidsstuderande sker en motsvarande minskning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande prövning i förhållande till förmögenhet avskaifas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reduktionen av studiemedel med hänsyn till egen ekonomi skall först avse bidraget och därefter lånemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas utfärda de närmare bestämmelser som</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I krävs för inkomstprövningen.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section125> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section126> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag med två undantag. Kommittén föreslår en reduktion med 30 % av den del av den studerandes inkomst som överstiger fribeloppen vid heltidsstudier samt förordar ett annat inkomstbegrepp, nämligen taxerad inkomst med tillägg för underskottsavdrag.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frå­gan är med undantag av SACO/SR positiva till en inkomstprövning, TCO och SSU vill ha högre fribeloppsgränser och SFS vill att feriein­komster inte skall räknas alls. Konsumentverket anser att fribelopps-gränserna är för högt satta och menar att reduktionsfaktom bör bibe­hållas vid 50 % även för heltidsstuderande. Konsumentverket anser vidare att även förmögenhet bör påverka rätten till studiestöd. Lik­nande synpunkter framförs av bl,a. Samarbetsorganisationen för Sve­riges vuxenstuderande (SOSVUX),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag förordar i likhet med kommittén, att det nya studiemedelssystemets förmåner endast ska avvägas mot den studerandes egna ekonomiska förhållanden. Jag anser det självklart</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>35</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section127> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section128> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att studiemedel inte skall utgå om den studerande har en egen in- Prop. 1987/88: 116 komst, som är så hög, att den täcker nödvändiga kostnader under stu­dietiden. Den högre bidragsandel jag nyss har förordat, understryker behovet av en inkomstprövning av studiemedlen. CSN har i sitt re­missyttrande framhållit, att en försiktig beräkning pekar på ett årligt merutflöde av studiebidrag på minst 450 milj.kr. om inkomstpröv­ningen avskaffas helt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot delar jag kommitténs uppfattning att det finns skäl att av-sksiffa den nuvarande prövningen mot förmögenhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I dag prövas behovet av studie:medel mot den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår. Som inkomst räknas i stort sett alla former av inkomster, oavsett om de är skattepliktiga eller ej. Studiemedel, allmänt barnbidrag, handikappersättning, bostadsbidrag, underhålls­bidrag för barn och bidragsförskott räknas dock ej. Med inkomst avses alltid bruttoinkomst. Naturaförmåner räknas också som inkomst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I återbetalningssystemet tmvänds ett annat inkomstbegrepp, taxe­rad inkomst med tillägg för underskott i förvärvskälla.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att samma inkomstbegrepp bör användas på såväl bevilj-nings- som på återbetalningssidan. Jag förordar att sammanräknad inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt i fortsättningen an­vänds vid all inkomstprövning inom studiemedelssystemet. Jag åter­kommer, när jag tar upp beräkningen av årsbelopp för återbetalning­en, till inkomstbegreppet och till skälen för val av inkomstbegrepp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nya inkomstbegreppet innebär en höjning av fribeloppsgrän-sema med 3 000 kr. per år i förhållande till gällande regler. Höjningen beror på effekten av schablonavdraget på 3 000 kr. vid inkomst av tjänst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag förordar att nuvarande reduktionsregler bibehålls. Kommittén har föreslagit att reduktionstakten skulle sänkas till 30 % för heltids­studerande. Kommittén menar att en bibehållen reduktionstakt skul­le kunna få mycket kraftiga marginaleffekter på grund av de samlade effekterna av skatt, reducerat bofitadsbidrag och reducerade studieme­del. I mitt förslag, som innehåller ett högre totalbelopp, en högre bi­dragsandel och ett högre fribelopp och där bostadsbidragets betydelse har minskats väsentligt, får marfjinaleffekterna mindre betydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller hänsynstagandet till egen förmögenhet förordar jag att den upphör helt i det nya systemet. Mitt förslag motiveras främst av att egen förmögenhet kan reducera andra förmåner och att avkast­ningen läggs till inkomsten och kan reducera studiemedlen. Härige­nom påverkar en förmögenhet ändå de studiesociala förmånerna och en ytterligare prövning skulle kunna upplevas som oskälig. Ett slo­pande av förmögenhetsprövningen leder till en förenklad administra­tion. De problem som finns i dag när det gäller att ta ställning till i vil­ken mån en förmögenhet är att betrakta som bunden eller realiserbar elimineras också.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina förslag om ett nytt inkomstbegrepp vid prövning mot egen in­komst och avsk£iffandet av hänsynstagandet till behållen förmögenhet innebär att studiemedel kan erhållas vid högre inkomst än i dag. Med 1988 års basbelopp skulle den inkomstgräns då reduceringen börjar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligga på ca 34 000 kr. per år och rätten till studiemedel helt upphöra</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid en inkomst på nära 117 000 kr. per år. Rätten till studiebidrag upphör vid en bruttoinkomst på knappt 60 000 kr. per år. Jag delar</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section129> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section130> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommitténs uppfattning, att det knappast kan hävdas att man vid dessa inkomster behöver ett bidrag för att börja studera, och förordar således i likhet med kommittén att reduktionsreglerna utformas så, att reduktionen först avser bidraget och därefter återbetalningsmed­len.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section131> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.5       Åldersgräns</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den övre åldersgränsen för studiemedel bibehålls vid 45 år. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel beviljas även för sökande som är äldre än 45 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Två remissinstanser, RRV och CSN, förordar en höjd åldersgräns till 50 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skålen för mitt förslag: Studiemedel kan enligt nuvarande regler utgå upp till 45 års ålder. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel beviljas till 55 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åldersgränsen är satt huvudsakligen med hänsyn till att den stu­derande ska ha en rimlig chans att hinna återbetala sin studieskuld imder sin återstående yrkesverksamma tid. Enligt kommitténs för­slag skall en studerande som har uppburit studiemedel vara återbetal-ningspliktig för sitt studielån även efter pensionsåldern. I det fallet hade det varit rimligt att föreslå en höjd åldersgräns. Nu förordar jag i det följande att studieskulden även fortsättningsvis avskrivs vid pen­sionsåldern. Därmed anser jag det inte motiverat att nu höja ålders­gränsen. Liksom i dag bör studiemedel kunna utgå för studier efter 45 års ålder om det finns särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.6       Antal terminer med studiemedel</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För studier under högskolenivån begränsas antalet studiemedelsberättigade terminer till högst sex. Antalet terminer för högskolestudier kvarstår vid högst tolv. Liksom i dag bör undan­tag från huvudregeln kunna medges på grund av särskilda skäl.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section132> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: överensstämmer med mitt förslag när det gäller gymnasie- och högskolestudier. Däremot föreslår kommittén att det totala antalet terminer för studier på såväl gymnasial som hög­skolenivå bör maximeras till 14 terminer.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera remissinstanser instämmer i att anta­let terminer med studiestöd bör begränsas. CSN och UHÄ anser att det finns anledning att ytterligare begränsa den generella rätten till studiemedel. De föreslår att det maximala antalet terminer med gene­rell rätt bestäms till sex terminer på gymnasial och tio terminer på ef­tergymnasial nivå. UHÄ poängterar dock att denna mer begränsade generella rätt förutsätter att undantag i ökad utsträckning ges vid särskilda skäl.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>37</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section133> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section134> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet, Rörelselblkhögskolornas intresseorganisa­tion och de flesta studerandeorganisationerna anser do:k att antalet studiemedelsberättigade terminer bör utökas i förhållande till kom­mittéförslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen av de remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga, instäm­mer i kommittéförslaget att antalet terminer med studiestöd på gym­nasial nivå skall påverka möjligheterna att få studiestöd för längre högskoleutbildningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Studiemedlen kommer även i fortsätt­ningen att bestå av en bidragsdel och en lånedel. Lånedelen kommer visserligen att vara mindre än tidigare, men den kommer inte att vara lika starkt subventionerad som hittills. För studerande med långa ut­bildningar kan återbetalningen därför bli betungande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I dag finns det få begränsningar i studiemöjligheterna på olika ut­bildningsnivåer. En studerande kan antas till ett stort antal utbild­ningar och kurser, utan att rätten till studier ifrågasätts. Den enda egentliga restriktionen avser rätten till studiestöd. Mot denna bak­grund anser jag det än viktigare att begränsa det antal terminer för vilka studiemedel kan utgå. Det är orimligt att en enskild studerande utan prövning skall kunna genomgå flera utbildningar i rad, uppbära studiestöd och belägga utbildningsplatser, som sökande utan tidigare utbildning står i kö för.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur individens synpunkt kan begränsningen i antalet tillåtna stu­dieterminer ge anledning till en bättre studieplanering. Långa studi­er, som inte leder till examina eller yrken som efterfrågas på arbets­marknaden, kan bli en tung kost.nadsbörda både för den enskilde och för samhället. Skolornas syo-konsulenter, högskolornas studievägle­dare och arbetsmarknadsmyndigheternas personal bör kunna ge vär­defull hjälp och vägledning inför studieplaneringen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Normalt bör, liksom enligt nuvarande praxis, studiemedel kunna beviljas för någon eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en studerande skall kunna slutföra en längre gymnasie- eller högskoleutbildning, t.ex. en fyraårig teknisk gymnasielinje eller en läkarutbildning. Undantag bör också göras för en studerande som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom remissinstanserna anser inte heller jag att man bör sätta ett tak för det totala antalet terminer. Detta skulle i vissa fall kunna medföra att de studerande som har haft studiemedel för sina gymnasi­ala studier skulle hindras att genomgå en lång högskoleutbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningen av den tid varunder statligt studiestöd kan utgå bör enligt min mening dels syfta till att påskynda och effektivisera gym­nasiestudierna, dels att förhindra att den som redan har studerat ett stort antal terminer på högskolenivån och kanske även på lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section135> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.7      Meritvärdering</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section136> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Inga ändringar görs av de meritkrav som i dag ställs</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på de studerande.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section137> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section138> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Merit-      Prop. 1987/88: 116 värderingsreglerna för gymnasiala studier bör ses över av CSN inom ramen för myndighetens ordinarie översynsarbete.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: CSN instämmer i kommitténs bedömning be­träffande eftergymnasiala utbildningar. När det gäller studerande i folkhögskola och gymnasieskola ser CSN inget behov av någon över­syn. Beträffande komvux avser CSN att ta upp överläggningar med SÖ för att diskutera erfarenheterna av nuvarande ordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ anser att en elev i gymnasial utbildning som har rätt att fortsät­ta till nästa termin eller årskurs i princip bör beviljas stöd, liksom en elev som av särskilda skäl medges att gå om en kurs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS föreslår att kravet på 30 poäng per år för erhållande av studie­medel även bör gälla för de bundna studierna i eftergymnasial utbild­ning. SFS anser vidare att det krav som ställs för att en utstraffad skall återvinna rätten till studiemedel är för hårt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I likhet med kommittén anser jag att de meritkrav som ställs på de studerande i eftergymnasiala utbildningar är rimliga. Jag instämmer också i uppfattningen att CSN inom ramen för det ordinarie översynsarbetet och i samråd med SÖ bör se över de nuvarande meritvärderingsreglerna för de gymnasiala studierna, framför allt för komvux.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.8      Gränsdragning mot studiehjälpssystemet</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: All utbildning i gymnasieskolan för ungdomar under 20 år skall hänföras till studiehjälpssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansertvas synpunkten CSN tillstyrker kommitténs förslag. SÖ anser att den rimligaste avvägningen är att studiehjälp ut­går under de första tre årens gymnasiala studier, även om det tredje året har karaktär av påbyggnadsutbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: De avgränsningar som görs i dag utgår från karaktären på den gymnasiala utbildningen. De påbyggnadsut­bildningar som förutsätter avgångsbetyg från teoretisk gymnasieut­bildning betraktas som eftergymnasiala utbildningar och hänförs till studiemedelssystemet. De påbyggnadsutbildningar, som förutsätter avgångsbetyg från yrkesinriktad gymnasial utbildning, hänförs emel­lertid till gymnasiala utbildningar och därmed också till studiehjälps­systemet. Nuvarande regler leder således till att jämngamla elever på samma gymnasieskola kan få olika former av studiestöd beroende på hur den valda studievägen klassificeras i utbildningshänseende. Jag finner inte detta motiverat och anser inte att det finns någon anled­ning att klassificera påbyggnadsutbildningarna olika.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaderna i ekonomiska villkor mellan studiehjälps- och studie­<br> medelssystemen har tidigare utgjort ett hinder för att man konse­<br> kvent skulle föra all utbildning som hör till gymnasieskolan till stu­<br> diehjälpssystemet. Många påbyggnadsutbildningar finns t.ex. bara på<br> ett fåtal orter, och eleverna i dessa utbildningar blir därmed hänvisa-</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de till eget boende på skolorten. Under sådana förhållanden krävs stu-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section139> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section140> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>diefinansieringsvillkor, som tidigare inte kunde erbjudas i studie­hjälpssystemet. Studiebidraget och inackorderingstilläggen har emel­lertid höjts påtagligt under senare år. Jag anser liksom studiemedels­kommittén att det är viktigt att undvika att de studerande skuldsät­ter sig redan på gymnasienivån. .Alla gymnasieskoleelever under 20 år bör därför få studiehjälp.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De studerande i påbyggnadskurser i gymnasieskolan som vid refor­mens i kraftträdande får studiemedel skall dock kunna slutföra sina studier med samma studiestöd, dvs. studiemedel.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section141> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.9      Studier utomlands</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Studiemedel för högskolestudier utomlands skall i all­mänhet kunna utgå. Regeringen bemyndigas att fatta beslut om vill­koren för att få studiemedel för studier utomlands.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section142> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Kommit­tén föreslår dessutom att CSN från fall till fall bör kunna bedöma om studiemedel skall beviljas med utgångspunkt i besluten om högsko­lans dimensionering.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas synpunkten CSN tillstyrker kommittéför-slaget och en attitydförändring som innebär att studiemedel i allmän­het bör utgå om inte skäl talar däi-emot, i stället för som i dag att stu­diemedel i princip inte utgår om inte särskilda skäl motiverar det. Äv­en UHÄ, SAF och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation in­stämmer i kommittéförslaget. SFS tillstyrker en generösare studieme­delstilldelning, men anser inte att CSN skall bedöma utbildningsdi­mensioneringen och kostnadsläget i andra länder. SFS framhåller att det är viktigt att reglema anpassas till utbildningssamarbetet med de europeiska och de nordiska länderna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Det är enligt min mening positivt att det finns svenska studerande som förlägger en del av sina studier eller t,o,m. hela utbildningen till ett annat land. I det nordiska samarbetet finns det planer på att underlätta ett sådant studieutbyte genom sti­pendier som skall täcka de studerandes extrakostnader för studier i annat nordiskt land. Det förs också diskussioner inom det europiska samarbetet om att underlätta studier i annat europeiskt land.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid studier inom Norden utgåi- redan studiemedel på samma vill­kor som vid studier i Sverige. Även för studier utom Norden bör stu­diemedel kunna utgå, under förutsättning att utbildningen håller en kvalitet som i stort sett är jämförlDar med den svenska utbildningens. CSN kan vid bedömningen av olika utländska utbildningars kvalitet utnyttja den kompetens som finns t.ex. hos Svenska Institutet och hos universitets- och högskoleämbetet. Det väl utvecklade nordiska sam­arbetet gör att CSN också kan utnyttja den kompetens vid bedömning av utländska utbildningars kvalitet, som finns hos de övriga nordiska studiestödsmyndigheterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I likhet med studiemedelskommittén tror jag inte att antalet stude­rande som söker och får studiemedel för studier utomlands kommer att öka dramatiskt om reglerna blir mer generösa. Det är dyrt att stu-</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>40</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section143> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section144> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dera utomlands även om man får studiemedel. Den som tar ett sådant Prop. 1987/88: 116 steg har sannolikt förvissat sig om att utbildningen kommer till nytta i framtiden. Det finns således inte någon anledning att tro att beslu­ten om de svenska högskolelinjernas dimensionering kommer att sät­tas ur spel genom studier utomlands. Jag anser inte heller att det finns någon anledning att räkna med några extra kostnader för stu­diemedel åt utlandsstuderande. De studerande, som tar på sig olägen­heter och extra kostnader för studier utomlands, är så studiemotivera­de att de med all säkerhet annars skulle begära studiemedel för stu­dier i Sverige. Tvärtom kan utlandsstudier i många fall innebära en besparing, eftersom trycket på det svenska högskolesystemet kan minska.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom skillnaderna i kostnadsläge mellan olika länder är stora bör studiemedlen kunna differentieras. CSN bör kunna fastställa den rimliga nivån för resp. land. I första hand innebär detta att studielå­nen skall kunna minskas för studier i länder, där levnadsomkostna­derna är så låga att studiemedelsbeloppet uppenbart är för högt. Höga kursavgifter bör dock, liksom enligt nuvarande praxis, kunna berätti­ga till extra studiemedel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.3       Återbetalning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.1       Inledning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarande återbetalningssystemet har gällt under drygt 20 år. Det har uppenbarligen varit mycket gynnsamt för flertalet av de stu­derande. Studiemedelskommittén visar t.ex. att räntesubventionen på utbetalade lånemedel under perioden 1970-1986 beräknas uppgå till mer ån 50 %. För det övervägande flertalet av studiemedelstagarna har återbetalningsbördan inte varit särskilt betungande. Av totalt 640 000 personer som var avgiftsskyldiga under år 1987 hade 76 % en årsavgift under 3 000 kr. Endast 0,4 % av låntagarna hade en årsav­gift som var högre än 10 000 kr. Många av dessa kan dessutom ansöka om att få avgiften nedsatt, eftersom denna inte behöver erläggas med belopp som är högre än 20 % av skillnaden mellan avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De allra flesta låntagarna har små skulder. Den 1 januari 1987 ha­de t.ex. 70 % av det totala antalet studiemedelstagare en skuld under 50 000 kr. Endast åtta procent hade vid samma tidpunkt en skuld som översteg 100 000 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även om systemet i sina huvuddrag har fungerat tillfredsställande är det ändå uppenbart att det har brister. Under de senaste åren har skulderna ökat relativt snabbt. Av dem som under 1987 ännu inte var avgiftsskyldiga var andelen med skulder över 100 000 kr. 17 %, dvs. mer än dubbelt så hög som för hela gruppen studiemedelstagare. Det år i huvudsak de, som lånat under 1980-talet och som nyligen påbörjat sin återbetalning, som har stora skulder och avgifter i förhållande till betalningsförmågan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den i återbetalningshänseende mest utsatta gruppen studieme-</span><span style='font-family:Verdana'>            </span><span style='font-family:Verdana'>4j</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delstagare utgörs sannolikt av dem, som i vuxen ålder skuldsatt sig</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section145> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section146> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för studier både på gymnasie- och högskolenivå. Dessa personer har ofta såväl hög skuld som kort återbetalningstid och relativt låg lön.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt som det övervägande flertalet alltså har en i förhållande till sin ekonomiska förmåga lindrig skuldbörda finns det en växande grupp för vilka återbetalningen är mycket betungande. Det är troligt att denna tendens består i framtiden om inte reglerna förändras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom systemets konstruktion blir utfallet för den enskilde resp. staten i hög grad beroende av hur stor inflationen är. Vid hög inflation blir systemet relativt kostsamt for staten, medan låntagarna då gör motsvarande vinster. Om inflationen å andra sidan är låg blir statens kostnader relativt låga, medan systemet i motsvarande grad blir mindre förmånligt för de återbetalningsskyldiga. Dessa inbyggda kon­sekvenser har medfört betydande orättvisor mellan olika generationer studerande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett ytterligare problem med det nuvarande återbetalningssystemet år att det är detaljerat och krångligt. Det är mycket svårt för en en­skild återbetalare att till fullo förstå konsekvenserna av skuldsätt­ning. Det förekommer sannolikt att eljest studiemotiverade personer, inte minst vuxenstuderande, av denna anledning avstår från att på­börja studier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare redovisat vilkti principer jag anser bör vara vägle­dande vid utformningen av det nya studiemedelssystemet. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till erliarenheterna av de nuvarande åter­betalningsreglerna, övergår jag nu till att lägga fram förslag om ett nytt återbetalningssystem.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section147> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.2      Påbörjande av återbetidning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 14.0pt;margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det studierna avslutats.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section148> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De studerandes organisationer är liksom TCO negativa till kommitténs förslag om slopemde av de två återbetal­ningsfria åren som gäller i nuvarande återbetalningssystem. CSN och Svenska sparbanksföreningen tillstyrker förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enlijt nu gällemde regler påbörjas åter­betalningen först under det tredje året efter det att studiestöd senast uppburits. De två återbetalningsfria åren innebär en betydande sub­vention. Jag anser, i konsekvens med huvudiiu-iktningen i mitt för­slag, att även denna subvention bör överföras till beviljningen av stu­diemedel. Med hänsyn till konstruktionen av det nya återbetalnings­systemet kommer denna förändring, enligt min mening, inte att med­föra några orimligt hårda återbetalningskrav. Eftersom återbetal­ningen i enlighet med mitt förslag under de första två återbetalnings-åren i normalfallet kommer att baseras på inkomst som intjänats un­der utbildningstiden blir årsbeloppen under denna period sannolikt relativt låga. De möjligheter till nedsättning av årsbeloppet som jag i det följande kommer att föreslå är ägnade att ytterligare minska ris­kerna för en allt för hög återbetalningsbörda i början av återbetal­ningen.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>42</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section149> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.3       Årlig återbetalning</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section150> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Återbetalning skall ske med ett årligt belopp om fyra procent av den återbetalningsskyldiges inkomst. Med inkomst avses sammanräknad inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före återbetalningsåret. För den som är bosatt utomlands eller är sjöman skall den årliga återbetalningen utgöra en tjugondel av skulden, dock minst 15 % av basbeloppet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section151> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag när det gäller procentsatsen. Kommittén har dock föreslagit att den som sak­nar inkomst skall återbetala tre procent av basbeloppet. I fråga om in­komstbegrepp har kommittén föreslagit den statligt taxerade inkom­sten med tillägg för underskottsavdrag.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För utomlands bosatta har kommittén föreslagit att den årliga av­giften skall utgöra en tjugondel av skulden, dock minst tio procent av basbeloppet. Kommittén har vidare föreslagit att årsbeloppet för sjö­män beräknas med hänsyn till den beskattningsbara inkomsten enligt sjömansskattelagen med tillägg för underskott i förvärvskälla.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En i stort sett enig remissopinion har till­styrkt att ett inkomstrelaterat återbetalningssystem införs. När det gäller procentsatsen vid beräkning av årsbeloppet är opinionen emel­lertid mer splittrad. Flera remissinstanser har förordat ett system där inte någon återbetalning krävs vid inkomster under en viss gräns. CSN har föreslagit ett system där återbetalning sker med sex procent av den del av inkomsten som överstiger två basbelopp.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om den föreslagna minimiavgiften har flertalet instanser som yttrat sig avstyrkt denna.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som har yttrat sig beträffande inkomst­begreppet finns en samstämmig uppfattning om att detta bör hämtas från beskattningsreglerna. När det gäller val av inkomstbegrepp för­delar sig opinionen ganska jämnt mellan begreppen taxerad inkomst, taxerad inkomst med tillägg för underskottsavdrag och sammanräk­nad inkomst. CSN och SFS förordeu* sammanräknad inkomst.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CSN föreslår att årsbeloppet skall utgöra en femtondel av skulden för såväl utomlands bosatta som för sjömän. Enligt nämndens uppfatt­ning skulle kommitténs förslag medföra en alltför lång återbetal­ningstid.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Ett inkomstrelate­rat återbetalningssystem är rättvist och enkelt. Genom att återbetal­ningsbördan avpassas med hänsyn till den enskildes inkomst undviks att någon får en i förhållande till sin betalningsförmåga allt för tung återbetalningsbörda. Eftersom alla återbetalar en viss andel av sin in­komst blir konsekvenserna av skuldsättningen relativt enkla att över­blicka för den enskilde.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I det nuvarande studiemedelssystemet är studiemedelsavgiften i första hand beroende av skuldens storlek. Gen­om att i stället göra återbetalningen beroende av den återbetalnings-skyldiges betalningsförmåga uppnås flera fördelar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett inkomstrelaterat system är, enligt min mening, mer rättvist. De som har höga inkomster kommer att få erlägga höga årsbelopp me-</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>43</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section152> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section153> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dan motsatsen gäller för dem med låg inkomst. För flertalet av de Prop. 1987/88: 116 återbetalningsskyldiga innebär förslaget att de kommer att bli skuld­fria snabbare än enligt nuvarande regler medan andra får en mer ut­sträckt återbetalningstid. Principen innebär för den enskilde att tyngdpunkten i återbetalningen i regel kommer att förskjutas från återbetalningsperiodens början till ett senare skede i livet med i nor­malfallet förbättrad betalningsförmåga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att det är av väsentlig betydelse för systemets funktion att reglerna är tydliga och enkla. Därigenom ges den enskilde goda möjligheter att bedöma konsekvenserna av skuldsättningen. Inte minst har detta betydelse når det gäller att motverka social snedrek­rytering till högre studier. Ett s)'stem baserat på en generell avgift, uttryckt som en viss procentsats av inkomsten år, enligt min uppfatt­ning, enklare ån andra förslag som har presenterats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I likhet med kommittén anser jag också att huvudprincipen i det nya återbetalningssystemet skall vara att samtliga låntagare skall betala tillbaka sina studieskulder. Systemet bör inte konstrueras så generöst att stora grupper av låntagare redan på förhand vet att de aldrig kommer att behöva betala tillbaka hela skulden. Det är därför angeläget att t.ex. de låntagare, som har möjlighet att välja deltidsar­bete på grund av att den totala familjeekonomin är god, ändå skall be­tala någon del av sina studieskulder. Marginaleffekterna för den som höjer sin lön eller ökar sin arbetstid blir också betydande i ett system där återbetalningen påbörjas vid en viss inkomstnivå. Dessa problem undanröjs i ett konsekvent genomfort inkomstrelaterat system.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Procentsatsen fyra procent är enligt min mening väl avvägd. Vid en inkomst på t.ex. 100 000 kr. per år blir årsbeloppet 4 000 kr., medan en inkomst på 50 000 kr. per år medJÖr ett årsbelopp på 2 000 kr. Jag an­ser för min del att belopp i denna storleksordning är rimliga. 1 vissa fall bör det emellertid vara möjliit att kunna få årsbeloppet nedsatt. Jag återkommer till detta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I likhet med flertalet remissinstanser, som har yttrat sig i frågan, anser jag inte att det är rimligt att den som saknar inkomst skall krä­vas på återbetalning. Jag avstyrker därför kommitténs förslag om mi­nimiavgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelskommittén har vid sin genomgång av olika inkomst­begrepp funnit att övervägande skäl talar för att detta bör hämtas från beskattningsreglerna. Trots vissa brister uppfyller dessa bäst kraven på rättvisa i jämförelse med övriga tänkbara inkomstbegrepp. Staten lägger också ned ett omfsttande arbete på att successivt un­danröja de brister som finns i beskattningens värderingsmetoder. Jag delar kommitténs uppfattning i denna fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina förslag innebär att samma inkomstbegrepp skall användas såväl vid beviljning som vid återbetalning. Särskilt vid beviljning av studiemedel ställs krav på att den enskilde själv skall beräkna sin in­komst. Av detta följer, förutom att det inkomstbegrepp som väljs bör uppfylla rimliga krav på rättvisa, att kraven på enkelhet och entydig­het bör vara mycket höga. Det är dessutom av betydelse att ett så en­hetligt inkomstbegrepp som möjligt används inom olika förmånssy­stem.</span></p> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section154> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section155> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom beskattningen finns tre tänkbara inkomstbegrepp som bör öv-      Prop. 1987/88: 116 ervägas, nämligen taxerad inkomst, taxerad inkomst med tillägg av underskottsavdrag och sammanräknad inkomst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanräknad inkomst är enligt min mening enklare och tydliga­re än det av studiemedelskommittén förordade inkomstbegreppet, tax­erad inkomst med tillägg för underskottsavdrag. Skillnaden mellan de olika begreppen är emellertid i praktiken mycket liten. Kommitténs förslag innebär att avdrag för kostnader för pensionsförsäkringar, un­derhåll för barn samt förlustavdrag godtas vid fastställande av årsbe­loppet. Några starka skäl för att medge avdrag för underhåll för barn finns enligt min mening inte, eftersom detta skulle medföra att föräld­rar som bor med sina barn får högre årsbelopp än de som bor på annat håll. Jag anser inte heller att det finns några tungt vägande skäl för att ta hänsyn till inkomstomflyttningar mellan olika år genom pen­sionsförsäkringar och förlustavdrag. Kommitténs förslag skall för öv­rigt ses mot bakgrund av att återbetalning föreslogs göras även av ål­derspensionärer. I den mån förlustavdrag föranleds av en mer varak­tig nedsättning av betalningsförmågan bör detta kunna leda till att årsbeloppet sätts ned i enlighet med vad jag föreslår i det följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sammanhanget bör nämnas att sammanräknad inkomst numera används inom bostadsbidragssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag emser att begreppet taxerad inkomst inte uppfyller tillräckliga rättvisekrav. Bl.a, har CSN påvisat att taxerad inkomst systematiskt missgynnar dem som bor i lägenhet jämfört med dem som bor i villa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag finner mot denna bakgrund att övervägande skäl talar för be­greppet sammanräknad inkomst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Låntagare som är bosatta utomlands deklarerar normalt inte i Sve­rige. Det är därför nödvändigt att årsbeloppet beräknas enligt särskil­da regler i sådant fall. Kommitténs förslag syftar till att återbetal­ningen skall slutföras inom 20 år. Jag anser att detta är en rimlig princip för dessa låntagare. CSN har emellertid påvisat att kommit­téns förslag i realiteten kommer att leda till betydligt längre återbe­talningstider. Genom att minst 15 % av basbeloppet enligt mitt förslag skall erläggas i årsbelopp kommer återbetalningen i de flesta fall kun­na slutföras inom den av kommittén åsyftade tidsjjerioden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den som har bott utomlands och därefter flyttar tillbaka till Sveri­ge har under de första åren efter återflyttningen inte någon deklare­rad inkomst på vilken årsbeloppet kan beräknas. Även i dessa fall bör därför samma bestämmelser som för utomlands bosatta gälla i avvak­tan på att huvudbestämmelserna åter kan tillämpas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet av de sjömän som arbetar på fartyg som går i när- och Qärrfart erlägger sjömansskatt. Det förekommer emellertid också att sjömän är befriade från att erlägga skatt i Sverige. Under de närmaste åren kan det bli aktuellt att genomföra förändringar av sjömansbe­skattningen. Med hänsyn till den osäkerhet som i dag föreligger anser jag att årsbeloppet för sjömän, åtminstone tills vidare, bör beräknas enligt samma regler som för bosatta utomlands.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>45</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section156> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section157> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.4       Ränta</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section158> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Räntan fastställs for varje år av regeringen. Låntagar­na åsätts en nettoränta där hänsyn har tagits till avdragseffekten i skattesystemet. I räntan skall ingå ett mindre påslag för administra­tionskostnader.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section159> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: CSN och konsumentverket har tillstyrkt för­slaget om räntesats. Flera andra remissinstanser, bl.a. TCO och de studerandes organisationer, har uttalat farhågor för att räntesatsen är för högt satt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: En av de bärande tankarna i studieme­delskommitténs förslag är att subventionen i studiemedelssystemet skall flyttas från återbetalning till beviljning och därigenom göras klart synlig för den enskilde studiemedelstagaren. En konsekvens av denna tanke är att låntagarna i princip skall bära kostnaderna för skuldsättningen fullt ut. Räntan bör därför spegla de verkliga upplå­ningskostnaderna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelskommittén har efter genomgång av olika alternativa lösningar funnit att staten genom riksgäldskontoret kan erbjuda de för studiemedelstagarna bästa villkoren. Liksom det övervägande flertalet remissinstanser som hsir yttrat sig i frågan delar jag denna uppfattning. Jag kommer senare, när jag behandlar de administrativa frågorna, att närmare utveckla mina förslag när det gäller lånehante­ringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret har i sitt remissyttrande förordat att statens upplåningskostnader beräknas som ett genomsnitt av räntorna på den statliga upplåningen mot såväl statsskuldväxlar som riksobligationer under de tre åren närmast före avgiftsåret. Därigenom undviks allt för stora fluktuationer av utlåningsräntorna. Beräkningsmodellen an­knyter till de metoder sora används vid beräkning av statens avkast­ningsränta och statens utlåningsränta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedelskommitténs förslag innebär att låntagarna kompen­seras för att lånen inte är avdragsgilla vid beskattningen. Med nu gäl­lande skattesatser innebär detta att låneräntan kommer att uppgå till hälften av upplåningsräntan plus ett mindre tillägg för administra­tionskostnader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag delar riksgäldskontorets och studiemedelskommitténs uppfatt­ningar om hur räntan skall beräknas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har uttalat oro för att räntesatsen kommer att bli allt för hög i förhållande till löneutvecklingen. Skulden skulle då komma att öka trots att låntagaren erlägger full avgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser för min del att dessa risker är mindre sannolika. Det är naturligtvis möjligt att räntan kan bli betydligt högre än enligt de an­taganden som kommitténs beräkningar har grundats på. Kommittén har utgått från långtidsutredningens huvudalternativ, vilket innebär ett antagande om låg inflation. En hög räntenivå har emellertid nor­malt också samband med en hög inflation vilken i sin tur i regel sam­varierar med en motsvarande löneutveckling. En balanserad ekonomi förutsätter i själva verket ett sådant förhållande mellan ränta och in-</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section160> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section161> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flation som innebär att skulden, sedd över en längre tidsperiod, i nor­malfallet kommer att minska. Frågan är då närmast hur systemet skulle kunna fungera i en nedåtgående ekonomi där reallönerna inte kan hävdas. Enligt min uppfattning är det emellertid knappast möj­ligt att konstruera ett system som skulle kunna klara sådana påfrest­ningar under någon längre tidsperiod.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också framhålla att flertalet yrkesarbetande utöver gene­rella lönelyft också får del av en individuell löneutveckling vilket in­nebär att löneökningen för de enskilda individerna normalt blir större än vad som framgår av löneavtalen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag utgår mot denna bakgrund från att det föreslagna systemet för flertalet av låntagarna kommer att innebära rimliga årsbelopp som medför att studieskulden successivt kommer att minska. I det fall sy­stemet skulle råka i mer allvarlig obalans under längre tid bör det en­ligt min mening vara självklart att vidta åtgärder för att komma till­rätta med denna. En sådan åtgärd är en justering av räntan.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section162> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.5      Nedsättning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den som bedriver studier och heu* statligt studiestöd medges uppskov med återbetalningen under studietiden. Detta skall gälla även för den som har utbildningsbidrag för arbetsmarknadsut­bildning eller för doktorandstudier. Den som har överklagat sin tax­ering kan också under vissa förhållanden få sitt årsbelopp nedsatt, Årsbeloppet kan dessutom sättas ned om den återbetalningsskyldi­ges inkomst under återbetalningssåret beräknas bli väsentligt lägre jämfört med inkomsten enligt taxeringen föregående år. I övrigt kan I årsbeloppet sättas ned om det finns synnerliga skäl.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section163> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt för­slag.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om rätt till uppskov med årsbeloppet under studier gäller emellertid enbart för studerande med statligt studie­stöd.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Som tidigare nämnts har flera remissinstan­ser förordat ett system med rätt till uppskov med årsbeloppet för den som har inkomst under viss gräns. Centrala doktorandrådet vid Lunds universitet har förordat att även doktorander med utbildningsbidrag bör medges rått till uppskov med årsbeloppet. Konsumentverket anser att även hushållets utgiftssida och betalningsutrymme bör beaktas vid prövning av rätt till anstånd.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I det nuvarande regelsystemet finns en generell rätt till uppskov med avgiften för den som har ett avgiftsun­derlag som understiger 3,5 basbelopp. I ett inkomstrelaterat återbe­talningssystem finns det i princip inte något behov av en sådan gene­rell rättighet eftersom årsbeloppet i varje inkomstläge i princip är av­passat till den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga. Härigen­om kommer sannolikt antalet personer med behov av uppskov med årsbeloppet att minska. Även om behovet av uppskov troligen blir mindre i det nya systemet bör ändå möjligheten finnas i vissa fall.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>47</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section164> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section165> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som påbörjar sin återbetalning och därefter ånyo börjar stude­ra med statligt studiestöd bör t.ex. regelmässigt kunna få uppskov med återbetalningen under studietiden. Detta bör även gälla för en studerande som uppbär utbildningsbidrag för forskarstudier eller gen­omgår arbetsmarknadsutbildning. En sådan regel är enligt min me­ning nödvändig såväl ur studiesocial som administrativ synvinkel. Den som bedriver studier under hela kalenderåret skall således inte behöva erlägga något årsbelopp. För den som studerar endast under en termin under året bör årsbeloijpet bestämmas med hänsyn till stu­dietidens längd.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom årsbeloppet bestäms med hänsyn till den senast kända taxeringen, bör det vidare finnas en möjlighet till nedsättning av be­loppet om inkomsten har minskat väsentligt, t.ex. på grund av studi­er, minskad arbetsomfattning, sjukdom, arbetslöshet eller liknande orsak. Beslut om nedsättning av ilrsbeloppet bör i sådant fall ske efter prövning av den sökandes förväntade inkomster under återbetal­ningsåret. Om det senare visar sig att inkomsten under återbetal­ningsåret blir högre jämfört med vad den återbetalningsskyldige tidi­gare uppgivit, bör han vara skyldig att anmäla förändringen till CSN,</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den återbetalningsskyldige har överklagat sin taxering för det år som utgör grund för beräkningen av årsbeloppet kan det i vissa fall framstå som oskäligt att fastställa årsbeloppet oberoende av yrkandet när det gäller taxeringen. Även i !5ådant fall bör det alltså vara möjligt för CSN att sätta ned årsbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör härutöver vara möjligt för CSN att i vissa undantagsfall sätta ned årsbeloppet. Hänsyn btir kunna tas till oförutsedda händel­ser som tillfålligt starkt minskar betalningsförmågan. Sjukdom eller olycksfall som väsentligt ökat utgifterna för den enskilde bör t.ex. ut­göra sådana omständigheter som kan tillmätas betydelse. Även den som mer varaktigt år beroende av socialbidrag eller den som av skat­temyndigheterna har beviljats nedsatt preliminärt skatteuttag på grund av existensminimum bör, efter prövning i det enskilda fallet, kunna få avgiften nedsatt. Det bör emellertid understrykas att höga levnadsomkostnader eller andra skulder vid sidan av studieskulder inte bör tillmätas betydelse i detta sammanhang.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section166> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.6       Avskrivning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>; förslag: Skulden avskrivs vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den I som har studielån från studier på grundskole- eller gymnasial nivå I kan få en del av dessa avskrivna om han uppburit lån för minst tre I terminers studier på eftergymnasial nivå. Avskrivning medges med j högst en tredjedel av studielånet per termin och får avse högst sex 1 terminer. I övrigt kan studielån skrivas av om det finns synnerliga</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section167> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har inte föreslagit någon av­skrivning i samband med ålderspensioneringen. I övrigt överensstäm­mer kommitténs förslag i huvudsak med mitt förslag. Enligt kommit­tén bör avskrivningen på grund av vuxenstudier avse högst 20 % av basbeloppet per termin.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>48</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section168> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section169> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Det övervägande flertalet av remissinstan-     Prop. 1987/88: 116 serna har avstyrkt att återbetalning krävs efter ålderspensionering­en. CSN har förordat att återbetalningstiden skall få utgöra högst 35 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget om avskrivning av del av skulden för den som har skuld­satt sig för gymnasiala studier och därefter bedrivit högskolestudier tillstyrks av de instanser som yttrat sig i frågan. LO anser liksom Sve­riges Sjuksköterskeelevers Förbund att alla, som har skuldsatt sig för gymnasiala studier, borde kunna få sina studieskulder avskrivna obe­roende av om de fortsätter utbildning inora högskolan. Bl.a. LO, SFS och TCO påtalar att skuldsättning för gymnasiala studier i görligaste mån bör undvikas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och statens handikappråd har tillstyrkt att mer­skuldsättning på grund av handikapp skrivs av.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet och socialstyrelsen förordar att möjligheterna prövas att skriva av delar av skulden för personalkategorier inom sjukvården som tar anställning i glesbygd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I likhet med vad som nu gäller anser jag det självkleirt att skulden avskrivs i samband med dödsfall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser, i likhet med flertalet remissinstanser, att det är olämp­ligt att återbetalningstiden kan utsträckas i den grad som kommittén har föreslagit. Det har sannolikt betydelse, inte minst ur psykologisk synvinkel, att låntagarna kan se ett slut på återbetalningen. Dessut­om anser jag det av principiella skäl inte rimligt att kräva återbetal­ning av den som inte längre genom eget arbete förväntas kunna svara för sin försörjning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare berört att ett av de allvarligare problemen i det nu­varande studiemedelssystemet är den höga skuldsättning, som drab­bar den som i vuxen ålder får studiemedel för såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är inte ovanligt att högskolestudier i dessa fall inleds med en skuld på 60 000-70 000 kr. Efter tre, fyra års högskolestudier kan den sammanlagda skulden vara uppe i 175 000 kr. Perspektivet av en så­dan skuldsättning utgör självfallet en starkt hämmande faktor för den vuxenstuderande sora önskar skaffa sig en högskoleutbildning men dessförinnan behöver komplettera sin grundutbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det finns enligt nuvarande regler vissa möjligheter att få en mind­re del av skulden för de gymnasiala studierna avskriven för den som fortsätter att studera i högskolan. Reglerna år emellertid ganska res­triktiva och avskrivningsbeloppet är relativt litet. Maximalt kan 5 700 kr. skrivas av för den som studerat minst tre år på gymnasial ni­vå. Det är endast några hundra personer per år som får avskrivning enligft dessa regler. Bestämmelserna har därför knappast någon mer väsentlig betydelse för de vuxenstuderande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser raot denna bakgrund att kommittén har goda skäl för sitt<br> förslag om avsevärt mer generösa avskrivningsregler på grund av<br> vuxenstudier. Jag vill emellertid ge förslaget en något annorlunda ut­<br> formning. Kommitténs förslag innebär att en studerande som erhåller<br> maximalt lånebelopp för en hel termin får skulden minskad med en<br> tredjedel. För den som fått studielån med ett mindre belopp, t.ex. på</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grund av att studier bedrivits endast under del av terminen eller att studielånet har reducerats med hänsyn till egen inkomst, innebår</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section170> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommittéförslaget dock att en större andel av skulden skrivs av. Den-     Prop. 1987/88: 116 na konsekvens är enligt min mening inte rättvis. Jag föreslår därför att avskrivning i förekommande fall alltid skall ske med en tredjedel av det utnyttjade lånebeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsaramans med den betydande höjning av bidragsnivån som jag har föreslagit innebär detta en väsentligt minskad skuldsättning för dessa studerande. I likhet med kommittén anser jag att de nya av­skrivningsreglerna bör gälla studiemedel som uppburits för grundsko­le- eller gymnasiestudier efter 1983. De som har lånat dessförinnan bör inte komma i fråga eftersom de, genom de nuvarande återbetal­ningsreglernas konstruktion, har gynnats av den kraftiga inflationen under 1970-talet och de första åren av 1980-talet. Den som redan be­viljats avskrivning enligt de äldre reglerna bör självfallet inte få skul­den minskad enligt de nya reglerna med högre belopp än att det totala avskrivningsbeloppet uppgår till högst en tredjedel av det lånade be­loppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I övrigt bör avskrivning av studieskulder endast ske i undantags­fall. Så kan t.ex. vara fallet för den som på grund av sjukdom eller handikapp har en mer varaktigt nedsatt betalningsförmåga. I huvud­sak torde det i sådana fall vara fräga om personer som har förtidspen­sion med ett så lågt belopp att det knappast är rimligt att kräva åter­betalning, åtminstone inte med hela skuldbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör den som på grund av handikapp har fått en förlängd stu­dietid utöver vad som får anses ncirmalt för den aktuella utbildningen kunna få en del av sin skuld avskriven. Avskrivningen bör i sådant fall avse den merskuldsättning som har uppkommit av denna anled­ning. Det bör understrykas att bestämmelsen enbart bör tillämpas i det fall vederbörande har ett mer varaktigt funktionshinder som up­penbarligen har fördröjt studiernai.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrivning bör också kunna ske i det fall en studerande under sin studietid fått en skada eller sjukdom, som uppenbarligen hindrar att utbildningen fullföljs, eller att utbildningen utnyttjas i arbetslivet. Den studerande kan i sådant fall tvingas till skuldsättning för en kompletterande utbildning, vilket kan motivera att en del av den tota­la skulden skrivs av. Ett annat skäl för avskrivning kan vara att den studerande har blivit utsatt för brottslig handling och därför inte har kunnat utnyttja de beviljade studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet och socialstyrelsen förordar att möjligheterna prövas att avskriva delar av skulden för personalkategorier som ar­betar inom hälso- och sjukvård i glesbygd. Förslaget har ursprunglig­en framställts av en arbetsgrupp som har tillsatts av hälso- och sjuk­vårdsberedningen. Enligt min mening innebär förslaget i det närmas­te olösliga rättviseproblem raellan olika studerandekategorier och oli­ka delar av landet. Ur principiell synvinkel anser jag det inte heller vara rimligt att studiestödet på detta sätt används för att tillgodose olika avnämares behov av arbetskraft.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>50</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section171> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section172> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.7       Frivillig återbetalning</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section173> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att bestämma om särskilda villkor för frivillig inbetalning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag; Överensstämmer i huvudsak med mitt för­slag. Kommitténs förslag gäller emellertid endast för mer tillfålliga återbetalningsrabatter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts av CSN. Nämnden har emellertid understrukit betydelsen av att återbetalningssystemet innehåller en permanent rätt till premie vid frivillig inbetalning av studiemedel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler utgår en premie i det fall den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalar mer än vad som fastställts i årsbelopp. Vidare finns möjlighet för regeringen att tillfålligt höja denna premie. Den ordinarie premien medför enligt CSN:s beräkningar ett ökat inflöde med ca 20 milj.kr. per år. Den för­höjda premien har tillämpats under två skilda perioder och då in­bringat sammanlagt 278 milj. kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna av de nuvarande premiebestämmelserna är positi­va. Jag anser därför att motsvarande bestämmelser bör finnas även i det nya regelsystemet. Det bör ankomma på regeringen att besluta om såväl tillfålliga som permanenta rabatter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.8      Betalning, utmätning m.m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 14.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Årsbelopp och andra avgifter skall betalas enligt de fö­reskrifter sora meddelas av regeringen eller den myndighet som re­geringen utser. Regeringen bemyndigas bestärama att mindre årsbe­lopp inte fastställs för debitering. Fastställda belopp sora inte har er­lagts inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregå­ende dom eller utslag.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section174> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att CSN skall få rätt att säga upp studielån till omedelbar betalning för den som inte betalar årsbelopp inom föreskriven tid. Nämnden föreslås i sådant fall få ingå avtal om nya återbetalningsvillkor. I övrigt överensstämmer mitt förslag med kommitténs.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: CSN tillstyrker kommitténs förslag om att nämnden skall få rätt att säga upp studielån till omedelbar betalning. Kammarrätten i Sundsvall avstyrker förslaget i denna del. Riksskat­teverket föreslår att förutom utmätning det även bör övervägas huru­vida införsel bör kunna användas vid indrivning av studieskulder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN förordar att belopp sora är mindre än två procent av basbelop­pet inte skall debiteras. Nämnden föreslår också att en bestämmelse införs i studiestödslagen som innebär att debiterade årsbelopp inte omfattas av preskriptionslagen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I det nuvarande återbetalningssystemet regleras formerna för återbetalning av studiemedelsavgifter till stor del genom detaljerade regler i lag och förordning. För att åstadkomraa</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>51</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section175> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section176> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett mer flexibelt system är det enligt min mening angeläget att dessa frågor i huvudsak handhas av CSN.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar CSN:s uppfattning att debitering av alltför sraå belopp bör undvikas. Jag avser därför föreslå regeringen att en bestämmelse av denna innebörd införs i studiestödsförordningen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är inte beredd att förorda den av kommittén föreslagna möjlig­heten att säga upp studielån till omedelbar betalning. En bestämmel­se av denna art bör, enligt min mening, inte finnas i en lagstiftning med så framträdande sociala inslag som studiestödslagen. Om återbe­talning inte sker inom föreskriven tid bör lånet liksom tidigare drivas in genom kronofogdemyndighetens försorg.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den mån kronofogderayndigh.etens exekutiva möjligheter behöver utökas bör ett sådant ställningstagande föregås av en mer genomgri­pande översyn.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section177> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.4       Övergångsbestämmelser</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom: 14.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Det nya studiemedelssystemet träder i kraft den 1 ja­nuari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för studiestöd sora avser tid före ikreiftträdandet. Di; sora har studieskulder i nuvarande återbetalningssystera kan efter ansökan medges att dessa återbeta­las enligt de nya reglerna. För dem sora återbetalar både enligt de gamla och de nya reglerna utformas bestämmelserna så att ingen be­höver erlägga högre årsbelopp än vad som motsvaras av fem procent av den egna inkomsten. Den som återbetalar enbart enligt de gamla reglerna skall inte behöva återbetala raer än högst fem procent av avgiftsunderlaget.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section178> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag med un­dantag av att kommittén har föreslagit att det nya studiemedelssyste­met införs redan fr. o. ra. den 1 juli 1988. Kommittén har dessutom fo­reslagit att en bestämmelse införs i studiestödslagen ora att ansökan om övergång från det äldre till det nya återbetalningssystemet måste ske senast den 1 november året före avgiftsåret för att de nya reglerna skall kunna tillämpas under detta senare år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: CSN bedömer det inte som möjligt att ett nytt studiemedelssystem kan träda i kreift förrän tidigast den 1 janua­ri 1989. Nämnden har tillstyrkt kommitténs förslag i sak när det gäl­ler införande av en maximal avgiit på fem procent för den sora återbe­talar studielån enligt såväl nya som äldre föreskrifter. Med hänsyn till att komraitténs förslag kan innebära vissa problem vid samord­ningen mellan de två regelsystemen har CSN emellertid föreslagit en mindre justering av kommittéförslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Det nya studiemedelssystemet bör införas snarast möjligt. Med hänsyn till nödvändigt administrativt förarbete kan detta ske tidigast den 1 januari 1989. Studiemedel som beviljas enligt de nya reglerna kan då tidigast börja återbetalas under 1990. Överföring av äldre studiemedel till det nya återbetalningssysteraet kan enligt mitt förslag ske tidigast per den 1 januari 1990.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag innebär således att återbetalningen enligt de nya reg­lerna kommer att inledas den 1 januari 1990.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>52</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section179> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section180> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett betydande antal personer kommer under en relativt lång över­gångsperiod att återbetala studiemedel enligt såväl äldre sora nya regler. För att återbetalningsbördan för dessa inte skall kunna bli allt för stor är det enligt min mening rimligt att ett tak sätts för den totala avgiften. Jag anser att komraitténs förslag ora att denna maxiraiavgift bör utgöra fera procent av den återbetalningsskyldiges inkomst är väl avvägt. CSN anser emellertid att kommitténs förslag blir allt för krångligt beroende på att den preliminära avgiften på de gamla stu­diemedlen kan förändras under lång tid innan den blir slutligt fast­ställd. Det kan då bli nödvändigt att göra fiera omräkningar av den to­tala skuldens fördelning på nya och gamla lån. Nämnden menar också att konsekvenserna av komraitténs förslag i vissa avseenden år svåra att överblicka. CSN föreslår därför att den som önskar få sin avgift be­stämd till fem procent av inkomsten måste lämna in ansökan härom och att i sådant fall uppskovsreglerna i det nuvarande regelsystemet inte skall tillämpas. Vidare föreslår CSN att den sålunda nedsatta av­giften i första hand skall avse återbetalning av äldre studiemedel. Jag delar CSN:s synpunkter i denna fråga och förordar alltså en mindre justering av kommitténs förslag i detta hänseende.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den utveckling av det nuvarande återbetalnings­systemet som jag inledningsvis har skisserat anser jag det naturligt att vidta åtgärder för att lindra återbetalningsbördan för dem med de högsta avgifterna i det nu gällande återbetalningssystemet. Komrait­téns förslag om att ingen skall behöva betala mer än fera procent av avgiftsunderlaget innebär en garanti mot allt för betungande avgifter.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section181> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.5       Administration</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom: 15.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: De studiesociala myndigheterna beviljar och utbetalar studiemedel samt svarar för återbetalningssystemet. Riksgäldskon­toret svarar för den erforderliga upplåningen av medel för studielån­givningen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section182> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas synpunkten Flertalet av de remissinstan­ser som har yttrat sig över administrationen tillstyrker kommitténs förslag. Svenska sparbanksföreningen anser att ett bankalternativ bör utredas. Statskontoret och RRV framhåller att det blir admini­strativt krångligt med två parallella återbetalningssystem samt att likviditetsproblem kan uppstå på grund av att amorteringarna blir mindre än det belopp riksgåldskontoret måste låna upp för att klara beviljningarna.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret finner det inte självklart att återbetalningsadmini­strationen i framtiden skall åvila CSN, Ett alternativ är enligt stats­kontoret att helt eller delvis överföra denna verksamhet till skatte­myndigheterna, vilket möjliggör en administrativ samordning med källskatt och B-skatt,</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Det finns redan i dag genom CSN och de övriga studiesociala myndigheterna en väl fun­gerande statlig administration av de studiesociala stöden. Det finns</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section183> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section184> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inga skäl att ändra på denna ordning, speciellt inte som det under en      Prop. 1987/88: 116 mycket lång tid kommer att finnas två parallella återbetalningssy­stem. Det har aldrig varit aktuellt att ändra på återbetalningsrutiner­na i det äldre lånesystemet och det är rationellt att låta samma in­stans sköta båda systemen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller upplåningen fcirordar jag att denna övertas av riks­gäldskontoret. Härigenom avlastas statsbudgeten huvuddelen av kostnaderna för studielånen och belastas endast med de faktiska kost­naderna för subventionerna i lånesysteraet. Riksgäldskontoret bör kunna sköta upplåningen till en lägre kostnad än privata banker ef­tersom staten inte förknippas med någon kreditrisk och inte arbetar med någon vinstmarginal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beviljning och återbetalning •</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I dag administreras studiemedelssystemet av CSN och de regionala studiemedelsnåmnderna, som beviljar och betalar ut medel och hante­rar återbetalningssystemet. Jag förordar att de studiesociala myndig­heterna fär hand ora hela administrationen även av det nya studieme-delssysteraet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har övervägt för- och nackdelar raed att låta det privata bankväsendet svara för delar av studiemedelsadministrationen, i för­sta hand för upplåning och återbetalning. Komraittén har eraellertid funnit att övervägande skäl talat för en bibehållen statlig administra­tion. Jag delar kommitténs bedömning i detta avseende.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén framhåller bl.a. att det är statsmakternas sak att bedö­ma vem som ska få statligt studiestöd, stödets omfattning och villko­ren för stöden. För dessa beslut Iträvs en statlig myndighet. En sådan myndighet finns redan i CSN, som har en uppbyggd och väl fungeran­de administrativ apparat för hanteringen av de statliga studiestöden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller återbetalningen, konstaterar komraittén att de av gifter, sora CSN tar ut för att téicka återbetalningsadministrationen, är lägre än bankernas motsvarande avgifter. CSN har inte heller nå­got vinstintresse i sin verksamhet och bör därför rimligen kunna skö­ta den till en lägre kostnad för di; studerande än t.ex. bankerna. Inget talar heller för att en privat lösning skulle leda till en större effektivi­tet i hanteringen. CSN har under de senaste åren genomfört omfattan­de rationaliseringsprojekt och har uppnått stor effektivitet i sin verk­samhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett ytterligare argument för att CSN även i fortsättningen skall administrera återbetalningssystemet är att det nuvarande systemet kommer att avvecklas successivt och att det under en mycket lång pe­riod kommer att existera två parallella system. Vissa individer kom­mer också att återfinnas i båda systemen. Det bör då vara effektivare att en och samma instans hanterar hela återbetalningsverksamheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl statskontoret sora RRV har i sina reraissvar påpekat de ad­<br> ministrativa svårigheterna i samband med hanteringen av två återbe-</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>54<br> talningssystem. Problemet är dock inte nytt; nuvarande återbetal-<br> ningssytera har länge löpt parallellt med återbetalningen av äldre ga-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section185> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rantilån. Självklart bör man eftersträva att erbjuda så attraktiva vill-     Prop. 1987/88: 116 kor, att många studerande väljer att gå över till det nya lånesysteraet. Däremot kan man inte tvinga fram en övergång, eftersom man inte i efterhand kan försämra villkoren för långfristiga lån.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Upplåningen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 likhet med koramittén föreslår jag att finansieringen av lånedelen i studiemedelssystemet lyfts ut från statsbudgeten och i stället sker ge­nom utlåning från riksgäldskontoret till CSN.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härmed avlastas statsbudgeten den sumraa sora utgör skillnaden mellan utbetalade stöd och infiutna återbetalningsmedel och belastas enbart med de faktiska kostnaderna för studiestödet, dvs. räntesub­ventioner och avskrivningskostnader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret bör kunna sköta den aktuella upplåningen till en lägre kostnad än vad bankerna kan, eftersora staten sora låntagare inte förknippas med någon kreditrisk och kontoret inte heller behöver arbeta med någon vinstmarginal. Vidare har riksgäldskontoret be­träffande den typ av utlåning det här år fråga om redan fungerande rutiner. För utlåningen krävs ett bemyndigande för riksgäldskontoret från riksdagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent praktiskt bör upplåningen ske som en integrerad del av konto­rets totala upplåning. Utlåningen från riksgäldskontoret till CSN förs upp på tillgångssidan i kontorets balansräkning. Riksgäldskontorets upplåningskostnader redovisas under huvudtiteln Räntor på stats­skulden. Under denna huvudtitel redovisas såväl inkomster som ut­gifter. På de medel, som CSN lånar från riksgäldskontoret, måste CSN betala ränta, som av riksgäldskontoret också redovisas mot hu­vudtiteln.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens upplåningskostnader fastställs av regeringen på det sätt som jag tidigare har redogjort för, och de studerande åsätts en netto­ränta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret erhåller den fulla ränteintäkten från CSN på den totala utestående lånestocken, medan CSN från de studerande er­håller enbart viss del. Mellanskillnaden, som utgörs av räntesubven­tionen, erhåller CSN från ett särskilt råntebidragsanslag på statsbud­geten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det administrativa påslaget bör redovisas på en särskild inkomstti­tel på statsbudgeten. Eventuella kreditförluster tas av CSN, som be­lastar statsbudgeten med kostnaden, och sedan återbetalar medlen till riksgåldskontoret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att utbetalning av medel till CSN skall ske en<br> gång i kvartalet och att CSN skall ha rätt att hålla överskottsmedel<br> på inlåningskonto hos riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret förordar i<br> sitt remissvar att långivningen i stället sker med samraa teknik som<br> gäller för rörlig kredit. Detta inne.bär att CSN när som helst kan dra<br> resp, återbetala medel till riksgåldskontoret. Då behövs bara två kon­<br> ton i riksgäldskontoret, ett lånekonto mot vilket nyutlåning och amor­<br> teringar löpande registreras och ett räntekonto på vilket samtliga</span><span style='font-family:Verdana'>             </span><span style='font-family:Verdana'>55<br> råntor på den utestående lånestocken inbetalas. Jag förordar den se­<br> nare modellen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section186> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag avser att senare uppdra åt CSN att i sararåd raed riksgäldskon-     Prop. 1987/88: 116 toret utarbeta nödvändiga rutiner för lånehanteringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det ankoramer i övrigt på regeringen att utfärda de närmare be­stämmelser som krävs för lånehanteringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter från skattemyndigheterna</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det föreslagna återbetalningssystemet bygger på att CSN debiterar avgifter för ett visst år på grundval av uppgifter från taxeringsåret fö­re debiteringsåret. Enligt riksskatteverket skall det vara möjligt för CSN att få del av uppgifter från det centrala skatteregistret för ett ak­tuellt taxeringsår i mitten av december månad samma år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det ankommer på regeringen att utfårda de närmare bestämmelser som behövs för att CSN ska få del av taxeringsuppgifterna. Jag har i denna fråga inhämtat yttrande från datainspektionen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Administrativa kostnader</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De administrativa frågorna är inte särskilt utförligt behandlade i kommitténs betänkande och någi:a kostnadsberäkningar presenteras inte. Jag räknar emellertid med betydande administrativa kostnader i ett initialskede, CSN har uppgivit att nuvarande ADB-rutiner efter en viss anpassning är tillräckliga för utbetalning av studiemedel, men att utvecklingskostnaderna för ett nytt ADB-system för återbetal­ningen av studielån kan förväntas bli stora. CSN har underhand läm­nat preliminära uppgifter om utvecklingskostnaderna. Jag beräknar på grundval av CSN:s underlag dessa till totalt ca 20 milj.kr. De ökade driftskostnaderna, vilka huvudsakligen hänför sig till de dubbla åter­betalningssystemen, och de nya rutinerna raot riksgäldskontoret, be­räknar jag preliminärt till närmare 8,5 nulj.kr. Regeringen bör, när beslut fattats om det nya systemets närmare utformning, uppdra åt CSN att ytterligare utreda de administrativa frågorna och i detta samraanhang göra mer exakta kostnadsberäkningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen av kostnaderna för systemutveckling, investering i ADB-utrustning samt kostnader EÖr vissa övergångsåtgärder kommer att falla på budgetåret 1988/89. Kostnaderna för återbetalningen kommer successivt att belasta CSN:s förvaltningskostnadsanslag och jag räknar hår inte med några kostnader under det första budgetåret. För budgetåret 1988/89 har jag preliminärt beräknat en engångsutgift om 16,3 milj.kr. för utvecklingskostnader samt en driftskostnad om 0,8 milj.kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section187> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section188> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>                         </span><span style='font-size: 14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span><span style='font-family: Verdana'>lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span><span style='font-family: Verdana'>lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). Lagförslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finansdepartementet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De förslag som jag har lagt fram föranleder ett stort antal ändringar i studiestödslagen (1973:349) och en mindre konsekvens-ändring i kommunalskattelagen (1928:370).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>4.1   Förslaget  till  lag  om  ändring i  studiestödslagen (1973:349)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De nya reglerna vid tilldelning av studiemedel medför flera, be­tydande ändringar av bestämmelserna i 4 kap. De grundläggande föreskrifterna behålls dock i detta kapitel. De nya återbetalningsreg­lerna ~ med ett inkomstrelaterat återbetalningssystem - har däremot fört med sig en fullständig omskrivning av 8 kap. Den nuvarande be­teckningen &quot;återbetalningspliktiga studiemedel&quot; ersätts i det nya systemet med den enklare beteckningen &quot;studielån&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 kap.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligft 7 kap. under sammanlagt minst sex år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre kr, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen i andra stycket består i att antalet år på grundskolenivå eller gymnasial nivå med studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. begränsas till sammanlagt tre år, ora det inte finns särskilda skäl. Detta innebär en minskning med två år i förhållande tilll gällande regler. Sora exempel när särskilda skäl kan komma i fråga kan nämnas när en studerande vill avsluta en längre gymnasie­utbildning, eller delta i en kortare yrkesinriktad kurs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel utgår med 9,44 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 16,19, 22 eller 25 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 Ändringen i första stycket innebär en höjning från 8,06 till 9,44</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>procent av basbeloppet för 15 dagars heltidsstudier eller 30 dagars</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section189> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>halvtidsstudier. Studierna förutsätts därvid vara sammanhängande. För den som bedriver heltidsstudier under sammanhängande perioder om sammanlagt nio månader innebär detta en höjning från 145 till 170 procent av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket har ändrats redaktionellt. Det har även justerats med anledning av att 14 och 17 §§ upphör att gälla.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section190> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:10.8pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:10.8pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Antal kelc</span></i></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:10.8pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>(, samman-</span></i></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:10.8pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>Del av bas-</span></i></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:10.8pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.0pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>hängande</span></i></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>tidsperioder</span></i></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>beloppet</span></i></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:11.5pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>om 15 dag</span></i></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>ar för vilka</span></i></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>januari-</span></i></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>juli-</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:12.0pt'> <td width=137 colspan=2 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>studiemedel skall utgå</span></i></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>juni</span></i></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>december</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:17.3pt'> <td width=137 colspan=2 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.3pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>under kalenderhalvåret</span></i></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.3pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.3pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:18.25pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:18.25pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>högst</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:18.25pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:18.25pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>135 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:18.25pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>135 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.0pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>125 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:11.75pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>110 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>110 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:11.75pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95 prxent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>95 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:11.75pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>85 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:11.75pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>70 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>80 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.0pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>70 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:11.75pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>70 procent</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.25pt'> <td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.25pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lägst</span></p> </td> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.25pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10</span></p> </td> <td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.25pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>40 procent</span></p> </td> <td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.25pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>55 procent</span></p> </td> </tr> </table> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom: 11.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § försita stycket för varje hel, samman­hängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret sora överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, näraligen</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section191> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Antal hela, samman­hängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Del av basbeloppet</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section192> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section193> <p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lägst</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 2 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 5</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section194> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section195> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>116 och 19 §§ regleras behovsprövningen i förhållande till inkomst vid beviljning av studiemedel. De båda paragraferna har justerats på det sättet att hänvisningen till den upphävda 14 § har utgått. Paragrafens andra stycke med bestämmelser om behovsprövning i förhållande till förmögenhet har upphävts. Någon sådan prövning</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section196> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section197> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>skall fortsättningsvis inte göras. För de heltidsstuderande fanns mot-     Prop. 1987/88: 116 svarande bestämmelser i 17 §, som nu också upphävts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>21 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sora den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas vad som på det halvåret kan beräknas belöpa av det belopp som kan förutses bli den studerandes sammanräknade inkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt för kalenderåret.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av första stycket.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får för utomlands bosatta och sjömän föreskriva andra regler för inkomstbe­räkningen.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid behovsprövning i förhållande till inkomst gäller enligt första stycket - liksom för närvarande - att prövningen skall ske i förhållande till den beräknade inkomsten. Som inkomstbegrepp införs den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt. Samma inkomstbegrepp skall även gälla vid återbetalning av studielån. Vid behovsprövningen gäller den sammanräknade inkomsten enligt den kommande taxeringen. Vid &#9632; återbetalningen gäller dock den sammanräknade inkomsten enligt den senaste taxeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I andra stycket ges regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av första stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt tredje stycket får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (centrala studiestödsnämnden) föreskriva andra regler för inkomstberäkningen för utomlands bosatta och sjömän, dvs. studeranden med särskilda inkomstförhållanden. De studie­medelssökande som stadigvarande är bosatta utomlands beskattas normalt inte i Sverige. För dessa kan den beräknade inkomsten inte anknytas till den sammanräknade inkomsten utan i stället får inkomsten bestämmas efter andra regler. Motsvarande gäller för de sjömän som betalar sjömansskatt eller är skattebefriade. Bestämmel­sen avser således endast de studerande som har sådana inkomst­förhållanden att huvudregeln med anknytning till sammanräknad inkomst vid taxeringen inte går att tillämpa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>23        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid beräkning enligt 13, 16 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studie­medlen är avsedda.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Paragrafen ändras endast på det sättet att hänvisningen till de upphävda 14 och 17 §§ utgår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>24        </span></b><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiebidraget utgör 2,78 procent au basbeloppet för uarje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande. Är den studerande för denna tids­period enligt 10,13, 16,19 och 21-23 §§ inte berättigad till fullt studie­medel minskas först studiebidraget och därefter studielånet.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån.</span></i></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section198> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section199> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen har jag föreslagit en höjning av det i     Prop. 1987/88: 116 studiemedlet ingående studiebidraget. För den som studerar på heltid under nio månader blir studiebidraget 50 procent av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ora studieraedlen skall reduceras enligt bestämmelserna i 10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ gäller att studiebidraget skall minskas först och därefter studielånet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Paragrafen har även omarbetats redaktionellt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>25 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En studerande, sora till följd av bestäramelserna i 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § inte är berättigad till studiemedel, kan dock få extra studiemedel i form au studielån, om det finns särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om det finns särskilda skäl, fåir extra studiemedel i form av studie­lån utgå utöver de studiemedelsbelopp som följer av 10, 13, 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styck­ena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Paragrafen behandlar rätten till extra studiemedel. Termen har inte tidigare funnits i själva lagen men har brukats länge i praktiken. Som villkor för att detta stöd skal.l utgå krävs att det finns &quot;särskilda skäl&quot;. Erfarenheten har visat atl; så stark restriktivitet sora ligger i uttrycket &quot;synnerliga skäl&quot; inte är läraplig. Lagtexten har därför raodifierats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Extra studiemedel kan liksom tidigare utgå i två skilda fall, nära­ligen till studerande som annars inte skulle få studiestöd och till studerande som behöver stöd med högre belopp än de normala regler­na medger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som särskilda skäl kan räknas t.ex. att den studerande har extra kostnader för sina studier. Stödet kan beviljas för t.ex. terminsav­gifter, höga reskostnader mellan hem- och studieort, kostnader för dubbel bosättning, för studie- eller praktikresor och för studie­material (t.ex. musikinstrument). Såsom anförs i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.1 och 2.2.2) kan det övergångsvis också finnas särskilda skäl att ge extra, studiemedel till de studerande som enligt hittillsvarande regler har uppburit mer än ett barntillägg och har anpassat sin egen och familjens budget till detta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>36 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller den. myndigket som regeringen bestäm­mer.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 § enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I första stycket behandlas rätten till studier utom riket. Här får hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.9).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>41 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom: 7.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till närmast lägre hela krontal.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section200> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ändringen föranleds av att barntillägg avskaffas. Vidare har be­stämmelsen justerats något.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section201> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section202> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>42 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                                               </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För den som under ett kalenderhalvår inte är berättigad till mer än fem procent av basbeloppet i studiebidrag och studielån bortfaller rätten till sådant studiestöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Termen &quot;återbetalningspliktiga studiemedel&quot; har bytts ut mot &quot;studielån&quot;. Vidare har en mindre språklig justering skett.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>8 kap. Återbetalning av studielån</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Reglerna om återbetalning i det nya systemet skiljer sig väsentligt från de som hitintills har funnits i 8 kap. De är avsevärt enklare än i det gamla systemet, vilket bl.a. återspeglas i att antalet paragrafer har kunnat minskas från 89 till 25.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I det nyskrivna 8 kap. har den tidigare brukade otympliga termen &quot;återbetalningspliktiga studiemedel&quot; ersatts med beteckningen &quot;studielån&quot;. För att ytterligare underlätta läsningen av bestäm­melserna har kapitlet indelats i tio avsnitt, nämligen allmänna be­stämmelser (1-5 §§), nedsättning (6-8 §§), avskrivning (9-12 §§), fri­villig återbetalning (13 §), fastställande av årsbelopp (14 §), betalning (15 §), utmätning m.m. (16 §), särskilda bestämmelser ora återbe­talning i vissa fall (17-20 §§), ansvarig myndighet, uppgiftsskyldighet m.m. (21-24 §§) och överklagande ra.ra. (25 §).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som uppburit studielån skall återbetala lånet. På lånet skall också betalas en årlig ränta.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I      samband med återbetalningen får också tas ut avgifter för<br> administrativa kostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Betalningen av lånet och räntan sker med ett visst belopp varje kalenderår (årsbelopp). Det inbetalade beloppet skall avräknas i första hand på den upplupna räntan ock därefter på kapitalskulden. Ränta som inte betalas under det år den kar upplupit läggs vid årets slut till kapitalskulden.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Före varje kalenderårs början fastställer regeringen den ränta sorn under året skall utgå på studielån.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt 1 § första stycket skall den som uppburit studielån återbeta­la lånet. Vidare skall en årlig ränta betalas. Det är att märka att enligt den ändring sora nu också görs av 20 § koramunalskattelagen (1928:370) blir denna ränta inte avdragsgill i beskattningssamman­hang.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>II       § andra stycket ges regeringen ett bemyndigande att föreskriva<br> att avgifter får tas ut för administrationskostnader i samband med<br> återbetalning. Enligt 4 § tredje stycket får dessa avgifter läggas till<br> det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala. Hur be­<br> talningen skall ske av årsbeloppet och andra avgifter regleras i 15 §.<br> De avgifter sora avses är bl.a. aviseringsavgift och påminnelseavgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tredje stycket innehåller de grundläggande reglerna om åter­betalningssystemet. Sålunda skall den återbetalningsskyldige varje kalenderår betala tillbaka ett visst belopp, som kallas årsbelopp. Detta årsbelopp kan sägas utgöra en klumpsumma. Enligt 4 § kommer årsbeloppet som regel att bero på den återbetalnings­skyldiges inkomst. Det inbetalade årsbeloppet avräknas sedan i första</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section203> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section204> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>hand mot den upplupna räntan. Förslår årsbeloppet till mer, används Prop. 1987/88: 116 det till amortering på kapitalskulden. Den ränta mot vilken av­räkning sker är den som löper under det år årsbeloppet skall betalas. Skulle årsbeloppet inte räcka till för att täcka räntan läggs den obetal­da räntedelen till kapitalskulden vid årets slut. Därmed förenklas administrationen avsevärt i jämförelse med vad som skulle följa av en särhantering av obetalda räntor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Räntan på studielånen beräknas kalenderårsvis. Enligt 2 § skall regeringen före varje kalenderårs början fastställa räntan på studie­lånen för det året. Som nämnts i anslutning till 1 § blir denna ränta inte avdragsgill i deklarationen for gäldenärerna. Det förutsätts att regeringen tar hänsyn till detta vid fastställandet av räntesatsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3§</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                     </span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om det vid ingången av ett kalenderår kar gått minst sex månader efter den senaste tidsperiod för vilken den återbetalningsskyldige har fått studiestöd enligt 3, 4 eller 7 kap. skall återbetalningen av studie­lånen börja med det kalenderåret.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I denna paragraf anges när återbetalningen skall börja.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Reglerna innebär att lånen förfaller till betalning snabbare ån enligt hittillsvarande bestämmelser. Sora närants i anslutning till 1 § tas återbetalningen ut i form av iirsbelopp för kalenderår. Huruvida återbetalningsskyldighet inträder med ett visst kalenderår beror på om det vid ingången av det året har gått minst sex månader efter den senaste period för vilken den återbetalningsskyldige har fått studie­stöd enligt 3, 4 eller 7 kap. Genom denna konstruktion överbryggas kortare studieavbrott med åtföljande avbrott i studiestödstill­delningen. Skulle det däremot vid ett årsskifte ha gått mer än sex månader sedan den senaste perioden med studiestöd förfaller lånen därmed definitivt till betalning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om den studerande efter ett sådant längre avbrott återupptar studierna, uppskjuts inte förfallotiden på nytt. I stället får då till-lämpas reglerna i 6 § om nedsättning av årsbeloppet under den fort­satta studietiden. Sådan nedsättning kan ske till noll. Den praktiska effekten av en sådan nedsättning blir alltså att något årsbelopp inte tas ut.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4§ .</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Årsbeloppet för ett kalenderår skall vara fyra procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst enligt den senaste taxeringen till statlig inkomstskatt. Som taxering gäller beslutet om taxering i första instans.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller sådana återbelalningsskyldiga som under det in­komstår den seruiste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän får regeringen föreskriva att återbetalningen i stället skall ske med ett belopp som_ svarar 'mot en tjugondedel av den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent av basbeloppet det år åter­betalningen skall göras.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala får läggas sådarui avgifter som regeringen har föreskrivit med stöd av 1 § andra stycket.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I 4 § regleras storleken av den årliga återbetalningen. Huvud­<br> regeln ges i första stycket. I andra stycket ges särskilda regler för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62<br> sådana fall då huvudregeln kan vara svår eller omöjlig att tillämpa.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section205> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section206> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt första stycket skall återbetalningen för ett kalenderår vara fyra Prop. 1987/88: 116 procent av det belopp som är den återbetalningsskyldiges samman­räknade inkomst enligt den senaste taxeringen till statlig inkomst­skatt. I det nya återbetalningssystemet är således huvudregeln att den årliga betalningen skall ske i förhållande till den återbetal­ningsskyldiges inkomstförhållanden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är att märka att det inte år den senast taxerade inkomsten som ligger till grund för årsbeloppet utan den sammanräknade inkomsten enligt senaste taxering. Det innebär att hänsyn inte skall tas till vissa avdrag som får göras innan den taxerade inkomsten fastställs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som taxering gäller taxering i första instans. Eventuella över­klaganden av taxeringen påverkar därför i princip inte beräkningen av årsbeloppet. En viss möjlighet till ändring finns dock enligt 6 § första stycket 3. Att den senaste taxeringen i första instans ligger till grund för att fastställa årsbeloppet innebär, raed nuvarande taxeringsordning, att årsbeloppet beror av inkomsterna under andra året före betalningsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt andra stycket får regeringen för vissa återbetal­ningsskyldiga föreskriva att återbetalningen i stället skall ske med ett belopp som svarar mot en tjugondedel av den kvarstående låne­skulden, dock rainst femton procent av basbeloppet det år åter­betalningen skall göras. Bemyndigandet gäller dem sora under det in­komstår den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän, dvs. återbetalningsskyldiga med särskilda inkomstför­hållanden. Med stöd av detta bemyndigande kan regeringen be­träffande sådana utlandsboende och sjömän, för vilka huvudregeln i praktiken inte går att tillämpa, föreskriva att återbetalningen i stället skall relateras till låneskuldens storlek. Bemyndigandet lämnar regeringen frihet att låta huvudregeln tillämpas för sådana utlandsboende och sjömän som har taxerats på sådant sätt att det är lämpligt att i stället tillämpa huvudregeln. Vid tilldelning av studie­medel sker en behovsprövning i förhållande till inkomst. Även vid denna prövning gäller särskilda regler för sjömän och utomlands bosatta, se 4 kap. 21 § och specialmotiveringen till den paragrafen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i tredje stycket gäller sådana administrativa av­gifter som regeringen får föreskriva enligt 1 § andra stycket. Det års­belopp sora skall tas ut enligt de föregående bestämmelserna i 4 § får inte användas till att täcka sådana avgifter, utan avgifterna tillkommer för den betalningsskyldige utanför årsbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige uppburit nya studielån sedan skyldighet att återbetala tidigare lån har inträtt, skall de nya lånen låggas samman med de tidigare.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna om sammanläggning i denna paragraf avser bara det fall att nya studielån har utgått till en studerande vars tidigare studielån redan har förfallit till betalning. De nya lånen läggs då samman med de gamla till en låneskuld som betalas med ett och samma årsbelopp. De nya lånen kommer alltså inte att utgöra en</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>separat låneskuld med eget årsbelopp. Inte heller kommer lånen i den</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delen att förfalla till betalning för sig själva vid ett senare tillfälle. Genom sammanläggningen kommer de nya lånen att ingå i den låne-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section207> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section208> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>skuld som redan har förfallit till betalning. Det är en annan sak att     Prop. 1987/88: 116 årsbeloppet till följd av bestämmelserna i 6 § får sättas ned så länge den studerande uppbär nytt studiestöd. Såsom nämnts i anslutning till 3 § kan årsbeloppet i sådana fall sättas ned till noll.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>6§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Årsbeloppet får sättas ned</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studie­medel, särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag under arbets­marknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander,</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken års­beloppet har beräknats,</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till omständigketerrui framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på den taxeringen, eller</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det i något annat fall finns synnerliga skäl.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet ock det kan antas att den omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre än ett år, får nedsättning ske tills vidare.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1.       om de inkomstförhållanden som legat till grund för beslutet har<br> ändrats väsentligt, eller</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.       om det i något annat hänseende har inträffat en förändring som<br> väsentligt påverkar rätten till nedsättning.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>S§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om nedsättning enligt 6 eller 7 §.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Dessa tre paragrafer innehåller bestämmelser om nedsättning av årsbelopp. Enligt 21 § handläggs frågor härom av centrala studie­stödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I 6 § första stycket anges de grunder på vilka nedsättning av års­beloppet får ske. Som tidigare nämnts i anslutning till 3 § kan ned­sättning ske till noll kronor, vilket innebär att något årsbelopp inte tas ut det år nedsättningen avser. Grunderna för nedsättning anges i fyra punkter. 1 lagen finns inte några särskilda bestämmelser om efterkontroll av de uppgifter som sökanden lämnar till sin ansökan om nedsättning. Sora princip har förutsatts att prövningen av ansökningarna skall vara så noggrann att någon uppföljning och efterkontroll som regel inte skall, behövas. Det bör i sammanhanget också framhållas att enligt 22 § tredje stycket är den som fått års­beloppet nedsatt skyldig att utan anmaning meddela centrala studie­stödsnämnden om någon sådan omständighet som föranlett ned­sättningen inte längre föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt 1 p kan nedsättning ske om den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, utbild­ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander. Bestämmelsen medger att den som studerar under hela kalenderåret och uppbär någon av de angivna formerna av stöd under det året befrias från att erlägga årsbelopp. Vid studier under del av året kan ett reducerat årsbelopp komma i fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>12 p anges att nedsättning får ske om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section209> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section210> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den inkomst efter vilket årsbeloppet har beräknats. För att en Prop. 1987/88:116 inkomstrainskning skall beaktas krävs således att den skall vara väsentlig. I 8 § berayndigas regeringen eller den myndighet sora rege­ringen bestämmer att utfårda närmare föreskrifter om tillämpningen av bl.a. 6 §. Genom det bemyndigandet kan regeringen eller myndig­heten närmare precisera vad som bör kunna godtas som en väsentlig inkorastrainskning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt 3 p kan nedsättning ske under vissa förutsättningar om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet. Huvudregeln är att taxeringen i första instans ligger till grund för fastställandet av årsbeloppet. Nu kan det emellertid inte uteslutas att det vid denna taxering uppstår ett sådant fel att det skulle framstå som oskäligt, om den taxeringen automatiskt skulle läggas till grund för årsbeloppet. Det skall emellertid understrykas att nedsättning med stöd av förevarande punkt inte kommer i fråga när överklagandet gäller proportionellt mindre belopp eller rör tveksamraa principfrågor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 p anges slutligen att nedsättning kan ske om det i något annat fall föreligger synnerliga skäl. I uttrycket &quot;synnerliga skäl&quot; ligger hår, såsom eljest i lagspråk, att tillärapningen skall vara mycket restriktiv. Bestämmelsen är tillkomraen för att raedge materiellt till­fredsställande lösningar I de olika undantagssituationer som inte alla lämpligen kan uppräknas eller ens förutses. Sora exempel på sådana undantagsfall som kan komma i fråga för nedsättning kan nämnas att den återbetalningsskyldige kontinuerligt har fått socialbidrag eller har beviljats nedsatt preliminärt skatteuttag på grund av existens-minimura.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 6 § andra stycket framgår att årsbeloppet får sättas ned tills vidare om den omständighet som föranleder nedsättningen kan antas bestå längre tid än ett år, t.ex. om den återbetalningsskyldige på­börjar en längre högskoleutbildning för vilken han har rätt att upp­bära studiemedel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 7 § regleras under vilka förutsättningar ett beslut om ned­sättning av årsbelopp får ändras. Bestämmelserna innebär att inte varje förändring i den eller de omständigheter sora föranledde ned-sättningsbeslutet leder till att detta skall ändras. Det är nödvändigt för stabiliteten i systemet att det inte sker för mycket småändringar. I sammanhanget bör påpekas att ett beslut om nedsättning normalt gäller bara ett visst kalenderår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det första skälet till ändring i ett nedsättningsbeslut är att de inkomstförhållanden som legat till grund för beslutet har förändrats väsentligt. Förutsättningen gäller både inkomstökning och ytterli­gare inkomstminskning. Den som fått en nedsättning behöver alltså inte riskera att mista den, om han får en måttlig förbättring av inkomstförhållandena, även om nedsättningen inte skulle ha blivit så stor, om man då vetat hur inkomsterna skulle bli. Omvänt gäller eraellertid också att den som väl fått ett beslut om nedsättning inte kan få ytterligare nedsättning för det året annat än ora det inträtt ytterligare en väsentlig sänkning av inkomsterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändring i ett beslut om nedsättning kan också ske om det i något</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>/r</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>annat än i inkomstmässigt hänseende har inträffat en förändring som väsentligt påverkar rätten till nedsättning. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section211> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt 8 § får regeringen eller den myndighet regeringen bestäm- ' Prop. 1987/88: 116 mer (centrala studiestödsnämnden) utfårda närmare föreskrifter om tillärapningen av reglerna om nedsättning. Bemyndigandet behövs därför att de mer detaljerade föreskrifter som kan förutses behövas om tillämpningen av reglerna om nedsättning knappast ägnar sig för lag­form. De torde behöva kunna smidigt anpassas efter de praktiska be­hoven.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9§</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>        </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studielån som kvarstår obetalda det år den återbetalningsskyldige fyller sextiofem år skall avskrivas. Utan kinder härav kvarstår betalningsskyldigheten för påförda men inte betalda årsbelopp avseende de tre senaste kalenderåren. Om det finns synnerliga skäl, får dock också sådana årsbelopp skrivas av efter ingången av det år den återbetalningsskyldige fyller sextio fem år.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med 9 § inleds kapitlets bestämmelser om avskrivning av studie­lån. Med avskrivning avses nu att låneskulden bortfaller.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det avskrivningsfall som behandlas i denna paragraf är avskriv­ning av studielån i samband med inträde i pensionsåldern. Den låneskuld som kvarstår när den återbetalningsskyldige fyller sextiofem år skrivs av vid ingången av pensionsåret. För att undvika att de återbetalningsskyldiga infc&gt;r denna avskrivning underlåter att betala de sista årsbeloppen före pensionsåldern gäller dock att de tre sista årsbeloppen får drivas in i vanlig ordning. Av 16 § följer att, om indrivningsåtgärderna inte har g:ivit resultat inom tredje året efter betalningsåret, vidare indrivning.såtgärder, inte skall vidtas. I tredje meningen har dock lämnats en möjlighet att på synnerliga skäl skriva av även dessa årsbelopp efter ingången av det år den återbetalnings­skyldige fyller 65 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om den återbetalningsskyldige avlider, skall återstående kapitalskuld och upplupen ränta avskrivas.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid dödsfall avskrivs såväl återstående kapitalskuld sora den under året dittills upplupna räntan. Den totala avskrivningen av skulden medför att eventuellt obetalda tidigare årsbelopp inte heller skall drivas in efter dödsfallet. Bestämmelsen innebär vidare att studieskulden inte skall belasta den avlidnes dödsbo.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>11        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att återbetala viss del av dessa lån om han under minst tre terminer erhållit studielån för studier enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse får avse högst sex terminer ock för varje termin uppgå till en tredjedel av studielånet under terminen.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I denna paragreif behandlas avskrivning av sådana studielån som en högskolestuderande har fått ta för studier på grundskolenivå, gymnasial nivå, inbegripet folkhögskola, före högskolestudierna. Förutsättningen för sådan avskrivning är att studielån för högskole­studier (4 kap. I §) har utgått under minst tre terminer.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section212> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section213> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avskrivningen får avse högst lånen för sex terminer på nivån före      Prop. 1987/88:116 högskolan och bara en tredjedel av lånebeloppet för envar av dessa terminer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>12       §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utöver vad som följer au 9-11 §§ får studielån avskrivas i fall då det föreligger synnerliga skäl till det.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utöver vad som föjer av 9-11 §§ får studielån skrivas av om det finns synnerliga skäl. I uttrycket synnerliga skäl ligger att tillämp­ningen skall vara restriktiv. I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.6) lämnas några exempel på sådana fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>13       §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>/ syfte att stimulera en snabb återbetalning au studielån får regeringen meddela föreskrifter om premier för sådana återbetalnings­skyldiga som återbetalar sina studielån med större belopp än de års­belopp de är skyldiga att betala.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen har här lämnats ett bemyndigande att lämna före­skrifter om premier till dem som återbetalar sina studielån snabbare ån de är skyldiga. Bestämmelsen motiveras av att det är väsentligt för finansieringen av studielånesystemet med en snabb återbetalning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>14       §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För uarje kalenderår då återbetalning skall göras fastställs årsbeloppet för den återbetalningsskyldige. Uppkommer brutet krontal skall årsbeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal. Regeringen får föreskriva att årsbeloppet skall fastställas till noll kronor, om årsbeloppet, beräknat enligt 4 § första stycket, skulle understiga fem procent av basbeloppet det ar återbetalningen skall göras.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om årsbeloppet ändras genom beslut om nedsättning gäller det nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbelopp som har fastställts för honom.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Såsom framgår av I § tredje stycket skall återbetalning av studie­lån och betalning av räntan på lånen ske genom årsbelopp för varje kalenderår. Hur årsbeloppet skall beräknas föreskrivs i 4 §. Enligt den nu förevarande paragrafen skall årsbeloppet för var och en av de återbetalningsskyldiga fastställas för varje kalenderår. Såsom följer av 21 § ankommer denna uppgift på centrala studiestödsnämnden. Den återbetalningsskyldige skall skriftligen underrättas om det års­belopp som har fastställts för honom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är genom detta beslut som det rättsligt bestäms vad den åter­betalningsskyldige har att erlägga under året. Utsändning av in-betalningsavier o.d. utgör sedan endast verkställighetsåtgärder. Mot bakgrund av att det är fastställelsebeslutet som är den rättsliga grunden för att ta ut ett visst årsbelopp föreskrivs i paragrafens andra stycke att, om årsbeloppet ändras genom ett beslut om nedsättning, gäller i stället det nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen har i paragrafen bemyndigats att föreskriva att års­beloppet skall fastställas till noll kronor, om detta, beräknat efter vanliga regler skulle bli mindre än fem procent av basbeloppet. Be­myndigandet avses bli använt för att undvika att det i studielåne­systemet hanteras helt obetydliga belopp.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section214> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section215> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>15                                                                                              §</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>    </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116<br> Det fastställda årsbeloppet och sådana avgifter som regeringen kar</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>föreskrivit med stöd av 1 § andra stycket skall betalas enligt föreskrifter som meddelas au regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Paragrafen klargör att betalningsproceduren är en sak som det helt ankommer på regeringen eller den myndighet regeringen be­stämmer att förordna om. Inora ramen för detta bemyndigande kan föreskrivas olika betalningsmodeller att tillämpas parallellt. Det kan sålunda vara praktiskt att vid sidan av ett gängse betalningssystem kunna - efter överenskommelse med den betalningsskyldige - pröva automatiska överföringar från bankkonton.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Årsbelopp och andra augifter enligt denna lag som inte kar betalats inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom utmätning, före utgången av nouember månad det tredje året efter betalningsåret, skall inte föranledi vidare indrivningsåtgärder.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Första stycket gör det möjligt att direkt utmäta årsbelopp och andra avgifter enligt studiestödslagen som inte har betalats inora före­skriven tid. Vad sora är föreskriven tid beror på de bestäramelser om betalning sora meddelas med stöd av 15 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt andra stycket behöver inte indrivningsåtgärder beträffande obetalda årsbelopp vidtas under längre tid än tre år efter betal­ningsåret. Att den återbetalningsskyldige får ett årsbelopp fastställt för sig påverkar inte låneskulden. Först då årsbeloppet eller del därav betalas in sker en avräkning. Att indrivningsåtgärderna för ett årsbelopp upphör innebär således inte att den återbetalningsskyldige blir fri från något belopp. Låneskulden kommer tvärtom vid utebliven betalning att öka, eftersom den obetalda upplupna räntan vid årets slut läggs till kapitalskulden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör göras några anmärkningar om preskription. Bestämmelser om preskription av fordringar som till­kommer det allmänna finns i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Grundprincipen i den lagen är att en fordran preskriberas fera år efter utgången av det kalenderår då den förföll till betalning. Enligt 1 § läranas dock fordringar på studiemedel utanför lagens tillämpningsområde. Anledningen härtill är enligt förarbetena till lagen (prop. 1981/82:96 s. 27) den speciella konstruktionen i nu­varande 8 kap. 66 § studiestödslagen om indrivning av studieskulder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regler om preskription av fordringsanspråk i allmänhet finns i<br> preskriptionslagen (1981:130). Preskriptionstiden är tre år för<br> konsumentfordringar och tio år ;Eor andra fordringar. Om en fordran<br> avser en vara, en tjänst eller annan nyttighet sora en näringsidkare i<br> sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsument för en­<br> skilt bruk, betecknas den konsurnentfordran. Preskriptionstiden räk­<br> nas från fordringens tillkomst. Preskriptionen kan avbrytas både av<br> gäldenären och av borgenären. Avbrott sker t.ex. genom att borge­<br> nären ansöker om verkställighet av sin fordran hos kronofogde-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                        </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section216> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section217> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>myndigheten. Avbrott sker också genom att gäldenären delbetalar.       Prop. 1987/88' 116 Preskriptionsavbrott medför att ny tid börjar löpa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Statens fordringar på återbetalning av studiemedel är enligt förarbetena till preskriptionslagen (prop. 1979/80:119 s. 92 och 170) underkastade den allmänna tioårspreskriptionen i den mån inte särskilda preskriptionsbestämmelser gäller. Några sådana föreskrif­ter finns inte i den föreslagna lagstiftningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om någon har uppburit studielån för en sjukperiod enligt bestämmelserna i 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där gäller i fråga om återbetalningen bestämmelserna i 18 och 19 §§.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>18§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studielån som avser den delen av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 14 dagar skall inte återbetalas annat än i de fall som anges i 19 §.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I karenstiden får inräknas bara tid under sådan studietid som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 §.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid beräkning av karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>19        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Uppbär den studerande sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall han för varje sjukdag som infaller efter karenstiden enligt 18 § återbetala den del av studielånet som motsvarar sjukpenning över 25 kronor. Detsamma gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lag­stiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning av denna paragraf.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>20        </span></b><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studielån som avser tid då den studerande har uppburit utbild­ningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte återbe­talas i den mån avdrag kar skett från utbildningsbidraget.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 17-20 §§ motsvarar i sak 77-79 §§ resp. 80 a § i 8 kap. i dess hittillsvarande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>21        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frågor enligt detta kapitel prövas av centrala studiestödsnämnden. Frågor om befrielse från återbetalningsskyldighet enligt 18 ock 19 §§ prövas dock av den studiemedelsnämnd som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreskriften att ärendena ankommer på centrala studiestöds­nämnden har lyfts upp i lagen bl.a. därför att det väsentligt förenklar de efterföljande handläggnings- och överklagandebestämraelserna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>22        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den återbetalningsskyldige skall lämna centrala studiestöds­nämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelser om kur centrala studiestödsnämnden skall inkämta<br> de uppgifter från den senaste taxeringen som nämnden beköver för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rn</span></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillämpning av detta kapitel meddelas au regeringen.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section218> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section219> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som kar fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att utan anmaning     Prop. 1987/88: 116 omedelbart underrätta centrala studiestödsnämnden om någon om-ständigket som föranlett nedsättningen inte längre föreligger.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket innebär en generell skyldighet för de återbetalningsskyldiga att besvara frågor från centrala studie­stödsnämnden i sådana hänseenden som är av betydelse för tillämp­ning av 8 kap.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I andra stycket anges att det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser om hur centrala studiestödsnämnden skall få del av behövliga taxeringsuppgifter. Såsom framhållits i den allmänna motiveringen är det väsentligt att nämnden får sådana uppgifter före det år årsbeloppet avser. Detta förutsätter i sin tur att uppgifterna lämnas på medium för automatisk databehandling.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En förutsättning för att det inkomstrelaterade återbetal­ningssysteraet skall fungera är att centrala studiestödsnäranden i ett tidigt skede får del av taxeringsuppgifter från skattemyndigheterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Praktiskt sett kan denna sak lösas inom raraen för skatteregisterförordningen (1980:556). I den förordningen anges sålunda för vilka ändamål och i vilken utsträckning registeransvariga myndigheter får lämna andra myndigheter uppgifter på medium för automatisk databehandling.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelsen i tredje stycket innebär, till skillnad från den i första stycket, att den återbetalningsskyldige i en del fall självmant skall upplysa centrala studiestödsnämnden om vissa förändringar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>23        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 19 §. Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>24        </span></b><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Annan myndigket och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna försäkringsdomstol, riksförsäkringsverket, allmän för­säkringskassa ock centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av detta ka­pitel.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 23 ock 24 §§ motsvarar i sak helt 88 resp. 89 § i 8 kap. i dess hittillsvarande lydelse. Föreskriften i 24 § att försäkrings­inrättning är skyldig att lämna uppgifter till centrala studiestöds­nämnden med flera myndigheter angår det område inom vilket lagförslag bör granskas av lagrådet. Att bestämmelsen får nytt paragrafnummer är emellertid inte en lagändring som fordrar lagrådets hörande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>25        §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnåmndem beslut i ärenden om återbetalning av studielån får öuerklagas hos kammarrätt.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>70</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section220> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section221> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt första stycket får centrala studiestödsnämndens beslut i     Prop. 1987/88: 116 ärenden om  återbetalning av  studielån  överklagas  hos domstol, nämligen kamraarrätten i Sundsvall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I övergångsbestämmelserna p 8 anges att centrala studiestöds­nämnden även handlägger frågor om återbetalning enligt övergångs­bestämmelserna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I andra stycket regleras när centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av studielån blir gällande. I detta stycke sägs uttryckligen att sådant beslut gäller omedelbart. Beslutet gäller således trots att det inte har vunnit laga kraft. Nämnden kan dock bestämraa att beslutet inte skall gälla oraedelbart.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9 kap.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var o-myndig, åvilar betalningsskyldigheten den sora då var den omyndiges förmyndare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyJdighet att betala räntan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I paragrafen har beteckningen studielån införts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2a§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En fordran, som har uppkommit på grund av att studiestöd har återkrävts och som inte har betalats, bevakas fram till det år gäldenären fyller sextiofem kr. Därefter avskrivs fordringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om gäldenären aulider, avskrivs fordringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle vålla mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I denna paragraf behandlas frågan om avskrivning av en fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har återkrävts. Som bakgrund bör nämnas att återkrav innebär att felaktigt erhållit studiestöd genast skall betalas tillbaka. Vid återkrav tas också ut en ränta som beräknas enligt 2 § fjärde stycket. Denna ränta är, till skill­nad från räntan enligt 8 kap. 1 §, avdragsgill i deklarationen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I första stycket regleras att en fordran på återkrav skrivs av i sam­<br> band med inträde i pensionsåldern. En sådan fordran bevakas således</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>             </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'<br> fram till det år gäldenären fyller 65 år, varefter fordringen - dvs. åter-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section222> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section223> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stående kapitalskuld jämte upplupen ränta - skrivs av. Enligt 8 kap.      Prop. 1987/88: 116 9 § avskrivs vid inträdet i pensionsåldern även studielån sora inte har återbetalats frara till denna tidpunkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt andra stycket avskrivs fordran på återkrav vid dödsfall. Bestämmelsen innebär således att såväl återstående kapitalskuld sora upplupen ränta skrivs av. Enligt 8 kap. 10 § avskrivs vid dödsfall även återstående kapitalskuld på studielån järate ränta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i tredje stycket innefattar ett bemyndigande att underlåta aktiva indrivningsåtgärder i fall då sådana framstår som mindre ändamålsenliga. Fordringen kvarstår emellertid och inget hindrar att en indrivningsåtgärd görs om tillfälle yppar sig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2b§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>fastställt årsbelopp, sora förfallit till betalning före det kalenderår sora de nya studiemedlen avser, kar betalats, ock</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>återkrav med stöd av 2 § av studielån enligt 3 kap., studie­medel enligt 4 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. har reglerats av den studerande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om det finns synnerliga skäl får studiestöd dock beviljas utan hinder av vad som anges i första stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen anger vissa villkor for att en studerande - som tidigare fått studiestöd - skall få ytterligare stöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt första stycket 1 p krävs för att en studerande skall få nytt studiestöd att fastställt årsbelopp, som förfallit till betalning före det kalenderår sora de nya studiemedlen avser, har betalats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I 2 p stadgas som förutsättning för att en studerande skall få nytt studiestöd att återkrav som avser högst ett kalenderhalvår kvarstår obetalt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket anger att om det finns synnerliga skäl får studiestöd beviljas trots att villkoren i första stycket inte har uppfyllts. Prövningen skall vara restriktiv.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.     Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter<br> gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraft­<br> trädandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De nya bestämraelserna träder i krjift den 1 januari 1989. I fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet gäller dock fort­farande äldre föreskrifter. När studiestödet har beviljats saknar så­ledes betydelse i detta sammanhang. Avgörande är i stället vilken tid studiestödet avser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De former av studiestöd som berörs av de nya bestäramelserna är studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd. Dessa stöd­former består av bidrag, studielån och resekostnadsersättning. Bidragen skiljer sig dock något från varandra i de olika stödformerna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.     Den som har beviljats studiestöd som avser tid före ikraft­<br> trädandet kan begära att dessa efter år 1989 skall återbetalas enligt</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>72<br> bestämmelserna i 8 kap. i dess nya lydelse. De ändrade betalnings­<br> villkoren skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari visst år.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section224> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section225> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som har fått studiestöd enligt äldre föreskrifter kan begära att      Prop. 1987/88: 116 återbetalningen skall ske enligt de nya bestäramelserna. Sådan be­gäran kan endast beviljas från ingången av ett kalenderår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Övergången till det nya återbetalningssystemet kan ske först fr.o.m. år 1990. Anledningen härtill är att återbetalningen för dem som har fått studiestöd enligt de nya bestämmelserna blir aktuell först år 1990 och att det är lämpligt att ingen övergång till det nya systemet kan ske dessförinnan, I praktiken kommer således all återbetalning enligt de nya bestämmelserna att inledes först vid ingången av år 1990.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3.       Den som fortsätter att återbetala studiestöd enligt äldre<br> bestämraelser kan få sin avgift nedsatt till fem procent av sitt avgifts­<br> underlag enligt äldre föreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den sora har fått studiestöd enligt äldre föreskrifter och inte vill begära övergång enligt 2 p till det nya återbetalningssysteraet kan ansöka ora att få sin avgift nedsatt till fem procent av sitt avgifts­underlag enligt äldre föreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4.       Den som återbetalar studiestöd som avser tid såväl före som<br> efter ikraftträdandet kan begära att återbetalningen kalenderårsvis<br> skall samordnas. Samordningen innebär att äldre föreskrifter om ned­<br> sättning av avgift inte skall tillämpas och att det sammanlagda åter­<br> betalningsbeloppet inte skall överstiga fem procent av den åter­<br> betalningsskyldiges inkomst enligt 8 kap. 4 § i dess nya lydelse. Det<br> sammanlagda återbétalningsbeloppet avräknas i första hand på<br> studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller sådana återbetalningsskyldiga som under det in­komstår den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän får regeringen föreskriva att samordningen i stället skall ske enligt andra bestämmelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I första stycket stadgas att den sora återbetalar studiestöd såväl enligt de äldre sora de nya bestämmelserna kan begära att sam­ordning skall ske. Av praktiska skäl kan en samordning endast ske för hela kalenderår. Samordningen innebår att äldre föreskrifter om ned­sättning inte skall tillämpas och att det sammanlagda återbetalnings­beloppet inte skall överstiga fera procent av den återbetalnings­skyldiges inkomst enligt 8 kap. 4 § i dess nya lydelse. Det inbetalade beloppet avräknas sedan i första hand raot studiestöd sora avser tid före ikraftträdandet, dvs. återbetalningspliktiga studiemedel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt andra stycket får regeringen för vissa återbetalnings­skyldiga föreskriva om andra villkor för samordningen. De som avses är utomlands bosatta och sjömän, dvs. återbetalningsskyldiga med särskilda inkomstförhållanden. För dessa grupper gäller särskilda regler även vid tilldelning av studiemedel och vid återbetalning av studielån, se 4 kap. 21 § tredje stycket och 8 kap. 4 § andra stycket samt motiveringen till dessa bestämmelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5.       De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att åter­<br> betala studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller<br> för annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola<br> skall gälla också för sådana studiemedel som den återbetalnings-</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section226> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section227> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldige har erhållit enligt äldre bestämmelser för studier efter år      Prop. 1987/88: 116 1983. Vid tillämpningen av 8 kap. 11 § skall därvid återbetalnings­pliktiga studiemedel enligt 4 kap. 1 § anses lika med studielån.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äldre föreskrifterna kan han fi ytterligare befrielse så att det sammanlagda avskrivningsbeloppet per termin uppgår till en tredje­del av det återbetalningspliktiga studiemedlet under terminen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 8 kap. 11 § stadgas om avskrivning av sådana studielån som en högskolestuderande har tagit för studier på grundskole- och gymnasienivå. Villkoret för sådem avskrivning är att studielån för högskolestudier (4 kap. 1 §) har utgått för minst tre terminer. Avskrivning får avse högst lånen för sex terminer på nivån före högskolan och bara en tredjedel av lånet under terminen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 5 p första stycket innebär att även studiemedel som uppburits enligt äldre bestämraelser för studier efter år 1983 kan koraraa i fråga för sådan avskrivning som stadgas i 8 kap. 11 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt andra stycket får den studerande som redan utnyttjat möjligheten till avskrivning enligt äldre bestämmelser, ytterligare en möjlighet till avskrivning. Det sammanlagda avskrivningsbeloppet per termin får dock uppgå till högst en tredjedel av det återbetalnings­pliktiga studiemedlet under terminen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.     Har en studerande uppburit studiestöd enligt lagen i dess äldre<br> lydelse, skall som villkor för att få nytt studiestöd gälla inte enbart 9<br> kap. 2 b § i sin nya lydelse utan även paragrafen i dess äldre lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 9 kap. 2 b § stadgas vissa villkor för att en studerande - som tidigare fått studiestöd - skall få ytterligare stöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 6 p innebär att en studerande som tidigare har uppburit studiestöd enligt äldre föreskrifter, kan få studiestöd enligt de nya bestämmelserna, om villkoren i 9 kap. 2 b § i såväl dess äldre sora dess nya lydelse är uppfyllda. Han måste således ha betalat dels vissa studiemedelsavgifter och återkrav i det äldre återbetalnings­systemet, dels vissa årsbelopp och återkrav i det nya systemet, innan han kan beviljas ytterligare studiestöd. Även om dessa villkor inte är uppfyllda kan dock studiestöd beviljas, om det finns synnerliga skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.     Föreskrifter om när en ansökan enligt dessa övergångs­<br> bestämmelser skall vara inkommen meddelas av regeringen eller den<br> myndighet regeringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (centrala studiestödsnämnden) bemyndigas att föreskriva når en ansökan enligt övergångsbestämmelserna skall ha kommit in.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.     Frågor om återbetalning enligt dessa övergångsbestämmelser<br> prövas av centrala studiestödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor om återbetalning enligt övergångsbestämmelserna hand­läggs av centrala studiestödsnämnden. De frågor som därvid avses är frågor enligt p 2-5. Frågor enligt p 6 handhas av de regionala studie­medelsnämnderna.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>74</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section228> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section229> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.     Föreskrifterna i 8 kap. 25 § om överklagande m.m. skall även      Prop. 1987/88: 116<br> gälla centrala studiestödsnämndens beslut enligt dessa övergångsbe­<br> stämmelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av studielån får enligt 8 kap. 25 § första stycket överklagas hos kammarrätt (kammarrätten i Sundsvall). Nämndens beslut skall enligt andra stycket gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat. I p 9 stadgas att motsvarande skall gälla för centrala studiestödsnämndens beslut enligt övergångsbestämmelserna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.     Föreskrifter i lag eller annan författning som gäller åter­<br> betalningspliktiga studiemedel skall tillämpas också i fråga om<br> studielån enligt 8 kap. i dess nya lydelse, om inte annat föreskrivs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande beteckningen &quot;återbetalningspliktiga studie­medel&quot; förekommer i åtskilliga författningar, bl.a. i 2 b § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 2 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott och 3 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Den skall - sora tidigare nämnts - ersättas av beteckningen &quot;studielån&quot;. I stället för att nu ändra varje författning där den förra termen förekommer föreskrivs i 20p att föreskrifter i lag eller annan författning som gäller återbetalningspliktiga studiemedel skall tillämpas också i fråga om studielån enligt 8 kap. i dess nya lydelse, ora inte annat föreskrivs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag får inte göras för:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga ut­gifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som anges i anvisningarna;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet ut­förts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skatt­skyldiges barn som ej fyllt 16 år;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svenska allmänna skatter;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kapitalavbetalning på skuld;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta enligt 8 kap. / § studiestödslagen (1973:349);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);</span></i><i><span style='font-family: Verdana'>                                </span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section230> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section231> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skadestånd,   som   grundas   på   lagen   (1976:580)   om   medbe-      Prop. 1987/88: 116 stämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>belopp, för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet före­ligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vattenföroreningsavgift enligl, lagen (1980:424) ora åtgärder mot vattenförorening från fartyg;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på natur-,gasområdet;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kaplitalförlust m.m. i vidare mån än sora får ske enligt 36 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:175.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se vidare anvisningarna.)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den. 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före den 1 januari 1989.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen innebär att ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349) inte är avdragsgill i beskattningssammanhang.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section232> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section233> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5       Kostnadsfrågor</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt sina direktiv fick studiemedelskommittén inte lämna förslag som skulle leda till kostnadsökningar för staten eller kommunerna. Det nya studiemedelssystemet skulle alltså få kosta lika mycket som det nu gällande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens kostnader för det nuvarande studiemedelssysteraet består av studiebidrag, räntesubventioner, avskrivning av studieskulder samt administrationskostnader. Kostnaderna för studiebidrag, av­skrivningar och administration år relativt lätta att beräkna. Statens kostnader för räntesubventioner, som hitills har utgjort den klart stör­sta posten, är däremot betydligt svårare att fastställa eftersom beräk­ningarna måste bygga på antaganden om den ekonomiska utveckling­en i framtiden, Studiemedelskoraraittén har efter en relativt grundlig analys beräknat statens subvention på ett års utbetalade återbetal­ningspliktiga studiemedel till 49 % vid låg inflation och till 50 % vid en inflation på mellannivå. Det är på denna grund kommittén har lämnat sitt förslag som i stort sett håller sig inom de nuvarande kost­nadsramarna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att det är värdefullt att kommittén har uppnått enighet i denna grundläggande fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De förslag som jag har lagt fram innebår en betydande höjning av statens reella kostnader för studiemedlen. Jag beräknar merkostna­den till ca 300 milj. kr. Jag har därvid räknat med att det väsentligt högre bidraget kommer att medföra att ett minskat antal studerande behöver utnyttja studiemedlens lånedel. Eftersom studielånen enligt mitt förslag skall finansieras utanför statsbudgeten kommer statens utgifter för studiemedlen till en början att minska väsentligt. I takt med att den totala lånestocken ökar komraer dock kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar att öka. Chefen för finansdepar­tementet komraer senare i vår att föreslå regeringen att lägga fram förslag till riksdagen om höjd oljeskatt, som också är motiverad av en-ergip)olitska skäl. I detta förslag kommer en finanisering av de ökade studieraedelskostnaderna att ryramas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>6     Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studiemedel m.m.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87 Utgift</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>4 221751 845</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1987/88 Anslag        4 517 900 000 1988/89 Förslag        3 290 000 000</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från anslaget bestrids utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. och åter­betalningspliktiga studieraedel enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, oratryckt senast 1987:303). Återbetalning av studiemedel regleras i 8 kap. samma lag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>77</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section234> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section235> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnämnden</span><span style='font-family:Verdana'>                                          </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med oförändrade regler beräknat' centrala studiestödsnämnden (CSN) medelsbehovet under budgetåret 1988/89 till 4 639,6 milj. kr., vilket är en ökning i förhållande till anslaget för 1987/88 med 121,7 milj, kr. Ökningen föranleds främst av ett ökat antal studiemedelstagare i ef­tergymnasiala studier,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN föreslår att endast den som närmast föregående termin har be­drivit studier med statligt studiestöd skall få rått till studiemedel un­der sjukdom om han på grund av sjukdom inte påbörjat terminens stu­dier. Vidare föreslår nämnden ein mindre justering av bestämmelsen om barntillågg.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande återbetalning av studiemedel föreslår CSN att den år­liga studiemedelsavgiften skall sänkas vid större minskningar av stu­dieskulden. Enligt nu gällande regler förkortas alltid återbetalnings­tiden. CSN föreslår att rätten att besluta om avskrivning av studie­skulden på grund av synnerliga skäl överförs till nämnden. Vidare fö­reslår CSN att regleringstalet fastställs redan i slutet av året före visst avgiftsår i stället för som nu i slutet av avgiftsåret. Förslag låra­nas också om att möjligheter till uppskov införs för den tid som en stu­derande uppbär studiestöd och studerar på heltid. CSN vill införa vis­sa begränsningar raed att betala ut raindre belopp i samband med be­slut ora slutlig avgift. Nämnden vill också införa möjligheter att skri­va av återkravsskulder på grund av synnerliga skäl,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I en särskild skrivelse den 15 december 1987 har CSN föreslagit ändrade regler för studieraedel under militär repetetionsövning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandes överväganden</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De förslag till förändringar som föreslås av centrala studiestödsnämn­den (CSN) avser huvudsakligen det nu gällande återbetalningssyste­raet. Detta upphör enligt mitt förslag att gälla för studiemedel som av­ser tid fr.o.m. den 1 januari 1989. Jag år mot denna bakgrund inte be­redd att förorda några mer omfattande förändringar av de nu gällande reglerna. Jag anser också att eventuella förändringar av de nuvaran­de reglerna bör övervägas först när det nya systemet har trätt i kraft då en mer sammanhängande bild kan erhållas när det gäller behovet av samordning av rutiner och regler mellan de två återbetalningssy­stemen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag är därför, med ett undantag, inte beredd att tillstyrka CSN:s förslag ora ändring av nu gällande återbetalningsregler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt nuvarande bestämmelser är det i normalfallet CSN som<br> handlägger ansökan om avskrivning av studieskulder. Befrielse från<br> återbetalning på grund av synnerliga skäl prövas dock av regeringen.<br> CSN föreslår att det bör ankomma på nämnden att pröva samtliga an­<br> sökningar om avskrivning. Därigenom skapas större klarhet i det en­<br> skilda fallet beträfliande vilken instans som skall pröva ansökan.<br> Dessutom tillförsäkras den enskilde sökande besvärsrått till kammar­<br> rätten,</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                                           </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag finner för rain del CSN:s förslag väl motiverat. I sammanhang­et bör påpekas att studiemedelskommittén har föreslagit att CSN</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section236> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section237> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall handlägga samtliga avskrivningsärenden avseende studielån      Prop. 1987/88:116 som beviljas i det nya studiemedelssystemet. Jag avser raot denna bakgrund föreslå regeringen att prövningen av avskrivning på grund av synnerliga skäl överförs till CSN.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN har föreslagit ändrade regler för studiemedel under militär re­petitionsutbildning. Detta förslag avser jag att behandla i samband med nästa års budgetproposition. CSN har vidare föreslagit vissa re­geländringar som rör särskilt vuxenstudiestöd under sjukdom. Med hänvisning till den översyn av regelsystemet för denna stödform, som jag har aviserat i 1988 års budgetproposition, är jag inte beredd att nu ta ställning i denna fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hanteringen av lånen i det nya studieraedelssystemet innebär att anslagsbelastningen begränsas till utgifter för studiebidrag, ränte­subventioner samt avskrivningskostnader. Eftersom det nya studie­medelssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1989 skall utgiften för studiemedlen avseende halva budgetåret beräknas enligt nuvaran­de ordning. Jag beräknar mot denna bakgrund den totala utgiften för Studiemedel ra.ra. till 3 290 000 000 kr, varav 93 milj, kr. avser den återbetalningspliktiga delen av det särskilda vuxenstudiestödet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>7     Lagrådets hörande</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna i studiestödslagen år inte av det slaget att de fordrar lag­rådets hörande. Ändringen i kommunalskattelagen år av så enkel be­skaffenhet att lagrådets yttrande inte behövs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>8     Hemställan</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering­en föreslår riksdagen att</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels anta förslagen till</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span><span style='font-family: Verdana'>lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i koramunalskattelagen (1928:370), dels</span></i></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för beräkningen av räntan på studielån som jag har förordat,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för administrationen av studiemedel som jag har förordat,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga fullmäktige i riksgåldskontoret att svara för den er-</span><span style='font-family:Verdana'>              </span><span style='font-family:Verdana'>79 forderliga upplåningen av medel för studielångivning.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section238> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section239> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span><span style='font-family: Verdana'>till studiemedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags-     Prop. 1987/88: 116 anslag av 3 290 000 000 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span><span style='font-family: Verdana'>till centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett tilläggsanslag av 16100 000 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>9     Beslut</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu­tar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som fö­redraganden har lagt fram.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>80</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section240> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section241> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1987:39) Studiemedel</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här redovisas studiemedelskommitténs förslag kapitelvis och med hänvis­ningar till de olika avsnitten i betänkandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kap. 3. Funktion och effekter</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När studiemedelssystemet infördes år 1965 rådde helt andra förhållanden än de som gäller i dag beträffande de studerandes könsfördelning och åldersfördelning, deras villkor inom utbildningssystemet och villkoren på arbetsmarknaden. Vi har i en tidigare publicerad rapport (Ds U 1986:11) Studerandepopulation och arbetsmarknad, mer utförligt redogjort för de förändringar som inträffat under den gångna perioden.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ar 1973 utvidgades studiemedelssystemet till att omfatta även studeran­de på nivåer under högskolan under förutsättning att de studerande var minst 20 år. Detta är kanske den viktigaste av alla de förändringar som påverkat studiemedelssystemet. Den innebar en kraftig ökning av den grupp studerande som kunde få studiemedel. Den innebar även att framför allt den åldersmässiga sammansättningen av studiemedelstagarna drastiskt förändrades.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De studerande på eftergymnasial nivå, som studerat för en fullständig utbildning, har i mycket stor utsträckning använt studiemedelssystemet som finansieringskälla under studietiden. Studiemedlen har störst betydel­se under studiernas inledningsskeden. Däremot finansierar många stude­rande mot slutet av studietiden åtminstone delvis sina studier på annat sätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiemedlens rekryteringseffekt har varit starkare för kvinnor än för män och starkare för studerande som påbörjat studier på de nya högskole­utbildningarna än för studerande på traditionella högskoleutbildningar. Förekomsten av studiemedel har haft större betydelse för de studerande som kommer från lägre socialgrupper än för studerande från högre social­grupper. Elever från akademikerhem påbörjar fortfarande högskoleutbild­ning i större omfattning än elever från arbetarhem. Om man ser till hela studerandepopulationen kommer dock ca en tredjedel av högskolans ny­börjare från arbetarhem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring tre fjärdedelar av de studerande anser att de kan finansiera sina studier i full eller i stor utsträckning med studiemedel. Denna andel har varit oförändrad sedan lång tid tillbaka.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieskulderna har ökat kraftigt under framför allt senare år. Den som i dag går igenom en treårig utbildning med studiemedel får en skuld på mer än 100000 kr. Den alldeles övervägande majoriteten av de avgiftsskyldiga har dock fortfarande måttliga både skulder och årliga avgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädslan för att skaffa sig studieskulder varierar mellan olika grupper. Elever från de tvååriga gymnasielinjerna anger i större utsträckning än</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>6    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 116</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116 Bilaga 1</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section242> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övriga att skuldsättningen är ett viktigt hinder för dem att bedriva högsko-     Prop. 1987/88:116<br> lestudier. Detsamma gäller studerande från lägre socialgrupper.</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kap. 4. Utgångspunkter för en reform</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mål för studiestödet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildning ökar människornas produktiva förmåga. Utbildning har även ett egenvärde för den enskilde vid sidan av att ge högre lön. Genom utbildning får den enskilde kunskaper som bl. a. kan medföra bättre bered­skap att möta förändringar på arbetslivets område och i samhället i övrigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I Sverige har det statliga studiestödet länge varit en viktig del i strävan att underiätta för den som av ekonomiska, geografiska eller sociala skäl har svårigheter att fortsätta sin utbildning. Sverige är emellertid inte unikt när det gäller att ge statligt stöd till högskolestuderande. I de flesta europe­iska länder finns någon form av statligt åtagande beträffande studiestöd till universitets- och högskolestuderarde. Omfattningen och inriktningen av stöden varierar dock kraftigt mellan de olika länderna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår utgångspunkt är att samhället har ett intresse av att enskilda indivi­der satsar på utbildning. Det är även ett samhälleligt intresse att tillräckligt många gör det, så att den volym och inriktning på den högre utbildningen som statsmakterna skapat förutsättningar för kan upprätthållas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är inte förenligt med de grundläggande värderingarna som präglar vårt utbildningssystem att möjligheterna till utbildning skiftar efter de utbildningssökandes ekonomiska förutsättningar. Med den volym som den högre utbildningen har i vårt land är det heller inte ändamålsenligt, och knappast praktiskt möjligt, att den studerande själv söker finansiera sin utbildning utan inslag av statliga garantier eller subventioner. Det är mot denna bakgrund givet att samhället även i framtiden skall ställa medel till förfogande för studiesocialt stöd på olika nivåer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi anser att studiestödet i första hand är ett instrument för att förverkliga samhällets utbildningspolitiska mål. Det innebär att studiestödet skall ver­ka neutralt i förhållande till olika utbildningar. Det är således inte lämpligt att skillnader i studiesociala förmåner verkar styrande på efterfrågan av eller tillströmningen till olika högskoleutbildningar. Detsamma gäller även för utbildningar på gymnasial nivå. Den som antas till en studiemedelsbe-rättigad utbildning skall under vissa premisser ha en ovillkorlig rätt att under studietiden få studiestöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det övergripande målet för studiestödet bör även framdeles vara, att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiestödet skall således syfta till att minska betydelsen av ekonomis­ka, sociala och geografiska faktorer liksom av kön och ålder vid den enskildes beslut att bedriva studier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett annat mål för studiestödet bör vara att medverka till att studierna<br> kan bedrivas effektivt. Samhällets studiestöd bör därför vara så väl avvägt<br> att de studerande kan finansiera sitt uppehälle med stödet under studieti-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section243> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section244> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den. Totalbeloppet bör medge att de studerande under terminstid normalt     Prop. 1987/88:116 inte skall behöva arbeta vid sidan av studierna för att klara sitt uppehälle.       Bilaga 1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett ytterligare mål för studiestödet bör vara att stödet skall stå i sam­klang med den allmänna fördelningspolitiken i samhället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av målen för studiestödet har vi formulerat vissa allmänna krav som man kan ställa på studiestödets utformning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De förändringar som vi tidigare redovisat beträffande studerandepopula­tion och arbetsmarknad gör det befogat att ställa frågan om inte studiestö­det - inom ramen för ett generellt system - borde differentieras med hänsyn till de olika behov som skilda kategorier av studerande kan ha. Det nuvarande studiemedelssystemet innehåller vissa regler om differentie­ring. Statsmakterna har genom årets beslut om bostadsbidrag tUl ungdo­mar utjämnat boendekostnaderna högst väsentligt. Enligt vår bedömning blir det främst studerandegruppen som gynnas av denna reform. Genom beslutet att införa bostadsbidrag för ungdomar har man enligt vår mening skapat goda förutsättningar för att i övrigt avstå frän differentiering av studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under årens lopp har subventionen på tilldelningssidan urholkats medan subventionen på återbetalningssidan fortfarande är betydande. Äterbetal-ningssystemet bör även i fortsättningen innehålla vissa sociala skyddsreg­ler. Enligt vår mening bör man emellertid eftersträva att förskjuta tyngd­punkten i den statliga subventionen från återbetalningen till tilldelningen. Vi anser detta vara viktigt, inte minst från rekryteringssynpunkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I ett framtida återbetalningssystem bör vidare en huvudprincip vara att samtliga låntagare skall betala tillbaka sina studieskulder. Det bör gälla skulden totalt och den ärligen debiterade avgiften. Återbetalningssystemet skall till sin konstruktion inte vara så generöst att stora grupper av låntaga­re redan på förhand vet med sig att de aldrig - eller bara i ringa utsträck­ning — behöver betala tillbaka sin skuld.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska förutsättningar</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt direktiven fär våra förslag inte leda till totala kostnadsökningar för staten eller kommunerna. För att bestämma vilket utrymme som finns för eventuella reformer har vi beräknat vilka kostnader som staten har i dag för studiemedelssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra beräkningar visar att den statliga subventionen i studiemedelssy­stemet har varit högst betydande. Statens totala kostnader uttryckta i procent av utbetalat totalbelopp har i genomsnitt under perioden 1970-1986 legat på 66%. En viktig förklaring till denna höga nivå är att infla­tionstakten fram till de allra senaste åren varit mycket hög, medan uppräk­ningsfaktorn i studiemedelssystemet under större delen av perioden varit maximerad till 3,2 resp. 4,2%.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I den allmänna debatten har studiebidragets sjunkande andel av totalbe­loppet ofta använts som det enda måttet på hur subventionsnivån i studie­medelssystemet har utvecklats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av våra beräkningar framgår att en sådan ensidig fokusering på bidrags-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section245> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section246> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>delen är missvisande och ger inte en rättvisande bild av den statliga     Prop. 1987/88:116<br> subventionens storlek.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>Enligt vår bedömning är det möjligt att inom den nuvarande ekonomiska ramen åstadkomma betydande förbättringar av studiemedelssystemet och därmed också närma oss de mål som vi tidigare angett i detta kapitel. Vi har i våra beräkningar därvid utgått från huvudalternativet i 1987 års långtidsutredning, vilket ger en subventionsnivå på 52 %.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kap. 5. Överväganden och förslag</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Totalbeloppets storlek (5.2)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid en bedömning av totalbeloppets storlek har vi tagit del av material rörande studiekostnader liksom uppgifter om studiemedlens tillräcklighet. När man bedömer totalbeloppets storiek finns det emellertid skäl att även beakta den disponibla inkomsten för andra grupper i samhället än stude­rande. Vi har insamlat uppgifter sorn avser dels förmåner som är fastställda av samhället och vilka avses täcka den enskildes samtliga utgifter, dels löner för vissa grupper av yrkesarbetande ungdomar, dels ock löner för vissa grupper högskoleutbildade.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi är självfallet medvetna om svårigheten att göra sådana jämförelser — bl. a. med hänsyn till heterogeniteten i studerandegruppen och problemen med att jämföra utgiftsslagen hos olika grupper - men anser likväl att sädana jämförelser måste göras. De ersättningar som utgår till arbetslösa, socialbidragstagare samt förtids- och ålderspensionärer visar vad samhäl­let anser vara rimliga belopp för dessa grupper att täcka sina levnadsom­kostnader med. De löner som utgår till yrkesarbetande ungdomar och högskoleutbildade är de faktiska medel dessa — efter skatt — disponerar för sin försörjning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom riksdagsbeslut våren 19S:7 har ett särskilt bostadsbidrag införts för ungdomar under 29 år. Bidraget utgår för ensamstående med 80% av bostadskostnaden i ett intervall om 600—1700 kr./månad och för makar/ samboende med denna procentsats i intervallet 600-2 200 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nya systemet införs den I januari 1988 och är självfallet av stor betydelse för de studerande. En stor del av de studerande är dock äldre än 28 år och kommer inte att få del av den nya förmånen. Man kan rimligen inte hävda att den som passerat åldersgränsen 29 år och studerar med statligt studiestöd skulle ha mindre behov att få en del av sin hyra täckt än sina yngre kamrater. Vi föreslår därför att den som beviljas statligt studie­stöd skall få bostadsbidrag även efter det att han har fyllt 29 år. Vi anser det också viktigt att studiestödet inte varierar beroende på bostadsort.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vår mening bör det belopp som en studerande skall disponera fastställas med beaktande av dels de förmåner som av samhället fastlagts för pensionärer, arbetslösa och socialbidragstagare, dels de inkomster som förvärvsarbetande ungdomar har. Det är också rimligt att en högskoleutbil­dad förvärvsarbetande fär en högre disponibel inkomst än han haft under studietiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid en bedömning av vilket totalbelopp som skall utgå till de studerande</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section247> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section248> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>måste man givetvis väga in bostadsbidraget. Totalbeloppet för studiemed-     Prop. 1987/88:116 len bör mot denna bakgrund fastläggas till 155% av basbeloppet, dvs. för     Bilaga 1 närvarande 37975 kr. om året. För den som får bostadsbidrag för ensam­stående kan stödet bli maximalt 48535 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bidragsdelen (5.3)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det direkta studiebidraget utgör för närvarande 2 178 kr. för ett läsår om­fattande nio månader. Enligt vår mening bör studiebidraget höjas väsent­ligt. Även vid fastställandet av bidragsnivån har vi beaktat att en studeran­de utan barn numera kan erhålla bostadsbidrag med upp till 10560 kr. om året. Med hänsyn härtill har vi funnit att ett studiebidrag om 35% av basbeloppet (dvs. för närvarande 8575 kr.) är rimligt. I återbetalningsplik­tiga medel utgår därmed högst 120% av basbeloppet (mot för närvarande ca 136%), om ej extra studiemedel beviljas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi föreslår således att bidraget - till skillnad från i dag - uttrycks i procent av basbeloppet. Därmed behåller bidraget sitt relativa värde och man undviker en urholkning av det slag som skett tidigare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det totala bidraget kommer med vårt förslag - beroende på den stude­randes hyreskostnader - att variera mellan 8575 kr. och 19 135 kr. om året av ett totalbelopp som i sin tur ligger mellan 37975 kr. och 48535 kr. om året. 1 förhållande till dagens läge innebär det för alla studerande minst ungefär en fyrdubbling av det direkta bidraget, för flertalet en ännu större ökning och för en del en åtta- niodubbling. Dessa senare effekter är en följd av det införda bostadsbidraget för ungdomar (och av vårt förslag om bostadsbidrag till studerande över 29 år).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studiebidrag och bostadsbidrag till de studerande kommer tillhopa att uppgä till följande årsbelopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreskostnad/månad</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>Våren 1987</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family: Verdana'>Ökning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högst 600 kr.</span><span style='font-family:Verdana'>              </span><span style='font-family:Verdana'>8575</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>2178</span><span style='font-family:Verdana'>           </span><span style='font-family:Verdana'>6397</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1000 kr.</span><span style='font-family:Verdana'>                    </span><span style='font-family:Verdana'>12415</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>2178</span><span style='font-family:Verdana'>           </span><span style='font-family:Verdana'>10237</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1700 kr.</span><span style='font-family:Verdana'>                    </span><span style='font-family:Verdana'>19135</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>2178</span><span style='font-family:Verdana'>           </span><span style='font-family:Verdana'>16957</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Vid basbeloppet 24 500 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I förhållande till utgående studiemedel och bostadsbidrag varierar bi­dragsdelen mellan 23% och 40%. Vid en hyra av 1000 kr./mån. blir bi­dragsandelen 30%.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tilldelningssidan i övrigt (5.2)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barntillägget syftade ursprungligen till att täcka kostnaderna för barn­<br> omsorg i hemmet för den studerande och att räcka till underhållsbidrag för<br> en studerande som var pliktig att utbetala sådant. De jämförelser som vi<br> gjort av den disponibla inkomsten för olika kategorier med ett barn, visar<br> att redan i dagens läge får studiemedelstagaren, även utan barntillägg, en<br> acceptabel disponibel inkomst.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                           </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section249> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section250> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjepolitiken har dessutom utvecklats i åtskilliga avseenden sedan Prop, 1987/88:116 1960-talets mitt. Dä fanns det t. ex. mycket få platser i kommunal barnom- Bilaga 1 sorg; år 1991 skall alla studerande föräldrar ha rätt till plats på daghem eller i familjedaghem för sina förskolebarn. Även de familjeekonomiska förmå­nerna har byggts ut kraftigt sedan mitten på 1960-talet. Enligt vår mening saknas det därför skäl att inom studiemedelssystemet ha särskilda familje­politiska förmåner. Vi föreslår att barntillägg inte längre skall utgå i studie­medelssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi förordar att prövning mot den enskildes inkomster bör ske även framdeles. Däremot föreslår vi att inkomstbegreppet förändras. Innebör­den av vårt förslag är att fribeloppiet kommer att höjas med ca 3000 kr., dvs. motsvarande schablonavdraget för inkomst av tjänst. Av större vikt än inkomstbegreppet är emellertid frågan om reduktionsreglerna för egen inkomst. För närvarande minskas studiemedlen med 50% av en heltidsstu­derandes inkomstökning över fribeloppet. Vid en inkomstökning kan de samlade effekterna av skatt, reducerat bostadsbidrag och reducerade stu­diemedel leda till att den disponibla inkomsten sjunker. Detta anser vi inte vara rimligt och vi föreslår därför att reduktionsfaktorn minskas för hel­tidsstuderande så att de totala marginaleffekterna ej kommer att överstiga 100%. Detta uppnås om studiemedlen för en heltidsstuderande reduceras med 30% av den inkomstökning som överstiger fribeloppsgränsen. Som en följd av denna ändring kommer den gräns då rätt till studiemedel helt upphör att höjas med ca 40000 kr. om året till ca 120000 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För närvarande påverkar behållen förmögenhet utgående studiemedel. Vid ett fortsatt hänsynstagande till förmögenhet inom studiemedelssyste­met skulle denna faktor inverka för den studerande på tre olika sätt: bo­stadsstödet reduceras, avkastning av förmögenhet (dvs. främst räntor) räk­nas som inkomst liksom förmögenhet över sex basbelopp. Med ett bibehål­let hänsynstagande till förmögenhet kan utan tvekan effekterna för den enskilde upplevas som oskäliga. Det är enligt vår mening tillräckligt att förmögenheten kan påverka bostadsbidraget och att avkastningen räknas som inkomst och därmed kan inverka på studiestödet. Vi föreslår därför att behållen förmögenhet i sig ej skall påverka studiestödet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänsynstagande till förmåner i form av fria läromedel och fria skolmålti­der skall ske även fortsättningsvis.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De särskilda insatser som i dag görs i form av anslag över statsbudgeten till de studerandes resor, hälsovård och motionsidrott samt den särskilda sjukförsäkringen är fortfarande motiverade. De har också alla blivit före­mål för ställningstaganden från statsmakternas sida under senaste åren. Vi föreslår inga förändringar i dessa avseenden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inkomstrelaterat återbetalningssystem (5.4)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande studieskuldernas storiek visar vårt material att det är de små<br> skulderna som dominerar kraftigt. Nästan 75% av alla studiemedelstagare<br> har t. ex. skulder understigande 50000 kr.</span><span style='font-family:Verdana'>                                            </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section251> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section252> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Drygt 75 000 personer har skulder över 100000 kr. Det motsvarar 9 %&gt; av     Prop. 1987/88:116 alla studiemedelstagare. Bland dem som ännu inte börjat betala tillbaka     Bilaga 1 sina skulder är motsvarande andel 13%.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tendensen till högre skulder bland dem som nu studerar eller nyligen avslutat sina studier är emellertid tydlig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av vår redovisning framgår även - som en följd av skuldfördelningen — att de årliga avgifterna är relativt låga; 70% av de avgiftsskyldiga har en årlig avgift understigande 3000 kr. Antalet individer med årliga avgifter över 10000 kr. är endast ca 1500.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man kan alltså konstatera att för en stor majoritet av dem som nu har lån och befinner sig i äterbetalningssystemet bör inte återbetalningen av stu­dieskulder innebära någon större ekonomisk uppoffring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En hel del av dem som har eller i framtiden kommer att få stora studie­skulder har inte några större problem att återbetala sina skulder. Det är individer som har relativt höga begynnelselöner efter genomgången utbild­ning och vilkas löneutveckling får betecknas som god.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarande studiemedelssystemet omfattar emellertid även stude­rande som efter genomgängen utbildning får relativt låga begynnelselöner och är verksamma inom yrken där karriärmöjligheterna är begränsade. Härtill kommer att återbetalningsbördan kan vara betungande för många äldre studerande på grund av den relativt sett korta återbetalningstiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vår mening är det största problemet på återbetalningssidan att åtskilliga med relativt låga inkomster har stora skulder och höga årliga avgifter. Den årliga avgift som nu debiteras är helt enkelt dåligt anpassad till den återbetalningsskyldiges inkomst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i bl. a. denna problembild anser vi att det nuvarande återbetalningssystemet bör ersättas med ett system, i vilket man låter den årliga återbetalningen stå i relation till den avgiftsskyldiges inkomst. Där­med kommer den årliga återbetalningen att variera för individer med lika stor skuld i utgångsläget. Aterbetalningstiden blir längre för en del, kortare för andra.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi förordar således ett inkomstrelaterat återbetalningssystem med en årlig avgift om 4% av inkomsten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår utgångspunkt är vidare att studieskulden är en skuld som i normal­fallet skall återbetalas i sin helhet. Återbetalningssystemet skall inte vara så konstruerat att grupper av låntagare redan på förhand kan räkna med att aldrig behöva betala tillbaka sin skuld eller få en stor del av skulden efterskänkt. Det betyder att återbetalningarna i framtiden skall kunna ske även efter 65 år som är slutpunkten i dagens system. Vidare bör återbetal­ningarna påbörjas tidigare än i dag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vår mening bör den inkomst som skall ligga till grund för återbe­talningen utgöras av taxerad inkomst plus underskott av en- eller tvåfa-miljsfastighet och övriga underskott i förvärvskälla. Hänsyn tas således till möjligheten att göra avdrag för pensionsförsäkringar och omdisponera sina inkomster under livstiden. Vårt inkomstbegrepp är identiskt med det nu gällande inkomstbegreppet vid fastställandet av avgiftsunderlag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi anser att samtliga avgiftsskyldiga varje år skall betala tillbaka någon<br> del av sin skuld oavsett inkomstens storlek. Vi förordar därför att en</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section253> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section254> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minimiavgift införs:alla låntagare .skall återbetala åtminstone 3% av bas-     Prop, 1987/88:116 beloppet varje år oavsett om man har några inkomster eller inte. Uppskov     Bilaga 1 eller anstånd med återbetalningen blir i princip inte aktuell i ett inkomstre­laterat återbetalningssystem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett inkomstrelaterat återbetalningssystem bygger på uppgifter som läm­nas genom den allmänna självdeklarationen. För studiemedelstagare som är bosatta utomlands och inte lämnar självdeklaration förordas speciella regler gälla.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om alla avgiftsskyldiga oavsett inkomstens storlek skall återbetala nå­gon del av sin studieskuld finns det inte anledning att ha kvar prövning mot makes inkomst i ett nytt system. Makeprövning är således inte motiverad i ett inkomstrelaterat återbetalningssystem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den enskildes skuld räknas upp varje år med en ränta som utgör hälften av statens upplåningskostnad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi föreslår också vissa särskilda möjligheter till lindring av återbetal­ningsskyldigheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avskrivning av studieskulder på grund av vuxenstudier (5.5)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring en tredjedel av dem som uppbär studiemedel är i dag studerande äldre än 20 år i gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och folkhög­skola. Det rör sig om ca 50000 individer per år. Vuxenstudier är ett skäl för avskrivning av studieskulder. Reglerna, som förutsätter ett ansökningsför­farande, är både föråldrade och komplicerade att tillämpa. Bl. a. som en följd av de komplicerade reglerna har antalet beviljade avskrivningar varit mycket lågt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi anser att dessa regler bör göras mer generösa. Liksom för närvarande bör gälla att den sökande skall vara minst 20 år och ha deltagit i statlig eller kommunal vuxenutbildning eller folkhögskoleutbildning och då haft stu­diestöd som skall betalas tillbaka. Vidare skall den enskilde ha uppburit sådant studiestöd i minst tre terminer för högskoleutbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrivningen bör som nu avse de återbetalningspliktiga medlen för de förberedande studierna (studierna på gymnasial nivå eller motsvarande). Den bör i likhet med studiemedelsbeloppen knytas till basbeloppet och utgå med 40% av basbeloppet per läsår eller 20% av basbeloppet per termin. Som basbelopp räknas det för det aktuella läsåret eller terminen gällande basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär en möjlighet till avskrivning med maximalt en tredje­del av den totala skulden på gymnasial nivå (6 terminer).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den som innehaft särskilt vuxenstudiestöd (SVUX eller SVUXA) skall för då aktuell termin inte vara berättigad till avskrivning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi föreslår att de nya reglerna skall tillämpas även på vissa av dem som i dag är återbetalningsskyldiga. Även studerande som redan utnyttjat av­skrivningsmöjligheterna enligt äldre bestämmelser skall under vissa förhål­landen få möjlighet att göra en ytteriigare avskrivning enligt de nya regler­na.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section255> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section256> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ändring av antalet terminer med studiestöd (5.5)</span><span style='font-family:Verdana'>                 </span><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För studier under högskolenivå bör antalet studiemedelsberättigade termi-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>     </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ner få utgöra högst sex:en sådan tidrymd är som regel tillräcklig för att genomföra en gymnasial utbildning. Dessutom bör antalet terminer för vilka studiestöd kan utgå maximeras; maximiantalet bör sättas till Qorton terminer, varav som nu högst tolv får avse högskolestudier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansiering (5.6)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt våra direktiv skall vi belysa — även om det inte skulle föranleda förslag - i vad mån resurser kan frigöras genom bl. a. finansiering av studiemedlen helt eller delvis utanför statsbudgeten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi har beträffande upplåning av återbetalningsmedlen inom studiestödet liksom hanteringen av återbetalningssystemet som sådant haft kontakter med företrädare för Svenska Bankföreningen och Svenska sparbanksföre­ningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare har ett riksgäldsalternativ liksom ett alternativ med ett särskilt mellanhandsinstitut belysts i utredningsarbetet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret, som svarar för den statliga upplåningen, kan sköta den för studiestödet aktuella upplåningen till lägre kostnad än vad banker­na kan. En av anledningarna härtill är att staten som låntagare ej är förknippad med någon kreditrisk. Vi anser därför att riksgäldskontoret bör svara för den erforderliga upplåningen, vilket för övrigt redan sker beträf­fande luftfartsverkets och SJ:s investeringar. Vi har i denna fråga haft kontakt med företrädare för riksgäldskontoret. Vårt förslag innebär såle­des att riksgäldskontoret lånar upp medel för CSN:s behov av studielån­givningen. Med detta förslag har CSN kvar sin nuvarande verksamhet. CSN beviljar och utbetalar således studiemedel samt svarar för administra­tionen av återbetalningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder för studiemedelstagare i nuvarande system (5.7)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarande systemet för återbetalning kommer att kvarstå under lång tid. Studerande kommer att åtminstone fram till halvårsskiftet 1988 att kunna få studiemedel enligt nuvarande system. De kan därmed, i varje fall teoretiskt, fortfarande hålla på att betala tillbaka sina studieskulder på andra sidan år 2010.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi nämnde att avgifterna tenderar att öka bland de nya återbetalnings­skyldiga. De studerande som nu påbörjar och kommer att påbörja sin återbetalning innan vårt förslag kan genomföras kan därför i vissa fall ha en svår återbetalningssituation. Vårt förslag till återbetalning innebär att av­giften maximeras till 4% av inkomsten. Den som så önskar bör få gå över till det nya systemet och då följa dess regler i övrigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi föreslår också att de som inte väljer detta alternativ ges möjlighet till<br> en avgiftsbegränsning som svarar mot en avgift om 5% av inkomsten.<br> Vidare föreslås en begränsning för dem med återbetalningspliktiga studie­<br> medel både från nuvarande och föreslaget system.</span><span style='font-family: Verdana'>                                </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section257> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section258> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgränsning (5.8)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                          </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När gränsdragningarna - från studiestödssynpunkt - en gång gjordes var &quot;s&quot; skillnaderna mellan gymnasial och eftergymnasial nivå tydligare än i dag. Det fanns vid den tidpunkten vissa utbildningar som inte räknades till högskolan, men som utan tvekan var eftergymnasiala. Dessa utbildningar berättigade till studiemedel. 1 dag är gränserna mellan de två utbildnings­nivåerna inte lika klara.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vi anser att de ekonomiska villkoren inom studiehjälpen nu är sådana att även elever som av utbildningsskäl måste bo skilt från familjen i övrigt kan klara sig inom studiehjälpen. Genom den relativt sett höga bidragsdelen i studiehjälpssystemet undviker man också alltför hög skuldsättning redan på gymnasial nivå. Mot den bakgrunden, och med hänsyn tagen till förde­larna med en mer konsekvent gränsdragning mellan gymnasial nivå och högskolenivå, föreslår vi att all utbildning i gymnasieskolan för studerande under 20 år skall hänföras till studiehjälpssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Övriga frågor (5.9)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vi anser att studiemedel för studier utomlands skall beviljas mer generöst än i dag och därför i allmänhet utgå. Vissa krav måste dock ställas. Ett sådant skall avse utbildningens kvalitet, ett annat att dimensioneringsbe­slut inte sätts ur spel. CSN bör från fall till fall kunna bedöma om studie­medel skall beviljas eller ej.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Beträffande meritprövning vid eftergymnasiala utbildningar förordar vi inga förändringar i förhållande till nu gällande regler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Meritprövningen vid gymnasiaki studier är av annan karaktär än vid eftergymnasiala utbildningar. I vissa fall kan inte studieprestationerna i samma utsträckning som vid eftergymnasiala utbildningar kvantifieras i antal uppnådda poäng etc. I en del fall förefaller de krav som ställs på de studerande för att få fortsatta studiemedel vara väl låga. Vi har tidigare framhållit att reglerna bör vara så utformade att studieframgång främjas. Enligt vår mening bör de nuvarande meritvärderingsreglerna för gymnasia­la studier ses över; en sådan översyn kan ombesörjas av CSN inom ramen för myndighetens ordinarie översynsarbete.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningar (5.11)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Statens kostnader för studiemedel avser dels det direkta studiebidraget, dels de kostnader som är förenade med återbetalningssystemet i form av generella räntesubventioner, uppskov samt avskrivningar, dels ock admi­nistrationskostnaderna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den metod som använts för att visa statens kostnader har varit följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Alla framtida räntesubventioner - per år beräknade som skillnaden<br> mellan statens lånekostnad och skulduppräkningen enligt nuvarande regler<br> — på de studiemedel som betalats ut är 1986 har räknats om till detta års<br> penningvärde. Tillsammans med studiebidragen utgör dessa räntesubven­<br> tioner statens kostnader för 1986 års studiemedel, uttryckta i 1986 års</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>            </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section259> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section260> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>penningvärde. Utgångspunkten för framtida bedömningar har därvid varit     Prop. 1987/88:116 huvudscenariot i 1987 års långtidsutredning. Genom den valda beräknings-     Bilaga 1 metoden (hälften av statens upplåningskostnad) har effekten av avdrags­rätt för räntor beaktats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningarna, redovisade för en studiemedelstagare, visar följande belopp uttryckta i kronor:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:20.9pt'> <td width=156 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:20.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utbetalade återbetalnings­pliktiga medel</span></p> </td> <td width=156 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:20.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Räntesubventioner</span></p> </td> <td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:20.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bidrag</span></p> </td> </tr> <tr style='height:24.95pt'> <td width=156 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.95pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=156 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.95pt'> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>varav för uppskov</span></p> </td> <td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.95pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:17.75pt'> <td width=156 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.75pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31600</span></p> </td> <td width=156 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>15500             600</span></p> </td> <td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.75pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2200</span></p> </td> </tr> </table> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Subventionsnivån i systemet utgör således totalt 52%, varav inte mindre än 46% utgår som räntesubventioner i olika former. Härtill skall läggas avskrivningskostnaderna vilka totalt belöper sig pä ca 30 milj. kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetåret 1986/87 utgör det statliga anslaget till studiemedel ca 4500 milj. kr. Statens kostnad härför kan således beräknas till ca 2,4 miljarder kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi har i det föregående föreslagit en rad förändringar i studiemedelssy­stemet, vilka påverkar kostnadsbilden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalbeloppet höjs till 155% av basbeloppet; däri ingår ett studiebidrag med 35 % av basbeloppet. Reglerna för reduktion av studiemedel mot egen inkomst och förmögenhet ändras. Barntillägget slopas. Återbetalnings­medlen räknas upp med hälften av lånekostnaden för riksgäldskontorets upplåning, återbetalningstiden beräknas bli kortare, återbetalningarna bör­jar tidigare än i dag och kan fortsätta efter 65 år, de automatiska uppskoven slopas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De sammanlagda effekterna av dessa åtgärder är givetvis svåra att bedöma. De beror främst av sådana faktorer som pris- och löneutveckling­en under de närmaste 20-25 åren men påverkas även av förändringar i studerandeantal och benägenhet att utnyttja studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningarna för det av oss föreslagna systemet — avseende det för kalenderåret 1986 gällande basbeloppet och för en studiemedelstagare -ger följande resultat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbetalade återbetalnings-</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>Räntesubventioner</span><span style='font-family: Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>Bidrag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pliktiga medel (kr.)</span><span style='font-family:Verdana'>             </span><span style='font-family:Verdana'>(kr.)</span><span style='font-family:Verdana'>                     </span><span style='font-family:Verdana'>(kr.)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28000</span><span style='font-family:Verdana'>                             </span><span style='font-family:Verdana'>9500</span><span style='font-family:Verdana'>                     </span><span style='font-family:Verdana'>8150</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med gjorda antaganden om och vid ett oförändrat antal studerande<br> skulle merkostnaderna för statens del av våra förslag till nytt studiefinan­<br> sieringssystem och bostadsstöd uppgå till ca 70 milj. kr. Härtill kommer<br> kommunala kostnader för bostadsstödet. Tilläggas skall dock att när stu­<br> diebidraget enligt vårt förslag anknyts till basbeloppet uppstår därmed en<br> automatisk kostnadsökning i förhållande till en tillämpning av nuvarande<br> system.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                                         </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section261> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section262> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vår mening har vi därmed i stort sett, under angivna förutsättning- Prop, 1987/88:116 ar, uppfyllt direktivens krav att lägga fram våra förslag inom givna ramar. Bilaga 1 Vi anser samtidigt att vi med förslagen når flera viktiga mål;den studeran­de kan höja sin disponibla inkomst; genom bostadsstödet utjämnas skillna­der i hyreskostnader; studiebidraget höjs väsentligt, blir tydligt för den enskilde, nedbringar skuldsättningen och bör därmed kunna påverka den sociala rekryteringen; de vuxenstuderandes situafion förbättras genom ökade möjligheter till avskrivning; återbetalningssystemet blir väsentligt mindre subventionsinriktat genom anpassning Ull statens faktiska upplå­ningskostnader, kortare återbetalningstid och slopat uppskovsförfarande; alla fär betala tillbaka en viss summa varje år men genom att avgiften i normalfallet sätts i relation till inkomsten blir den likväl inte onödigt betungande; en ytterligare, motsvarande skyddsregel införs för dem som nu betalar tillbaka; en riktigare redovisning av statens verkliga kostnader för studiemedelssystemet uppnäs; genom lösningen med riksgäldskontoret avlastas budgeten initialt ett betydande belopp; lagstiftningen, särskilt vad gäller återbetalningsreglerna, förenklas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section263> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section264> <p class=MsoNormal><span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedelskommitténs lagförslag</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116 Bilaga 2</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section265> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>1       Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom: 20.0pt;margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)' dels att 4 kap. 14,17 och 40 §§ skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 8,13,16,19,21, 23-25,36 och 41 §§ samt 8 kap. skall ha följande lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section266> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section267> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:183.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4 kap.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:183.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>8 §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section268> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstu­diestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst sex år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.</span></p> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=253 height=168> <tr> <td valign=top align=left height=168 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under samman­lagt minst tre kr, utgår studiemedel för ytterli­gare sådana studier endast om det fmns sär­skilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en studerande för sådarui studier som avses i 1 § eller 2 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst sju år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.</span></i></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:191.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under samman­lagt minst fem kr, utgår studiemedel för ytterli­gare sådana studier endast om det fmns sär­skilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt; margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13    §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section269> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel utgår med 8,06 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17,19, 22 eller 25 §.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel utgår med 8,61 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte annat följer av 16,19,22 eller 25 §.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section270> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt; margin-left:181.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16   §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section271> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För en heltidsstuderande minskas det be­lopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den stu­derandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1987:303.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en heltidsstuderande minskas det be­lopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en trettiondel av den del av den stu­derandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan for skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>93</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section272> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section273> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>                                    </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Antal hela, sammanhängande tidsperioder om</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>   </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del av basbeloppet<br> 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>  </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>januari­<br> kalenderhalvåret</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                       </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>juni</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>högst</span></p> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=127> <tr> <td valign=top align=left height=127 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 3 4 5 6 7 8 9 10</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:196.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 60 procent 50 procent 40 procent</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lägst</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:11.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116 Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>juli­december</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>135 procent 125 procent 110 procent</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>95 procent</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>85 procent</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>80 procent</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>70 procent</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>70 procent</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>55 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section274> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt; margin-left:179.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section275> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, samman­hängande tidsperiod om 30 dagar med en nion­del av den del av den studerandes inkomst un­der kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4<br> lägst</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>        </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sam­manhängande tidsperiod om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbe­loppet.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en deltidsstuderande minskas det be­lopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalen­derhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämli­gen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Del av basbeloppet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section276> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt; margin-left:178.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21    §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section277> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som den studerandes inkomst under kalen­derhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den in­komst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av riaturaför-måner fastställs av regeringen. Statligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barn­bidrag, förlängt barnbidrag, handikappersätt­ning och annat studiestöd enligt denna lag än korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag räk­nas inte som inkomst.</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skat­tepliktig förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ förstås den del av den till statlig in­komstskatt taxerade inkomsten före avdrag för underskott i förvärvskälla som den studerande kan antas komma att åtnjuta under kalender­halvåret.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>94</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section278> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section279> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 23    §</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:11.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116 Bilaga 2</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section280> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section281> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning enligt 13, 14, 16, 17 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning enligt 13, 16 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken stu­diemedlen är avsedda.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section282> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt; margin-left:180.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24   </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section283> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I studiemedel ingår studiebidrag. Barn­tillägg utgår dock endast i form av återbetal­ningspliktiga studiemedel.</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidra­get 121 kronor. Om studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre belopp än 8,06 procent av bas­beloppet utgör studiebidraget dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot förhål­landet mellan det belopp som utgår och 8,06 procent av basbeloppet.</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör återbetalnings­pliktiga studiemedel.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I studiemedel ingår studiebidrag.</span></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidra­get 1,95 procent av basbeloppet. Är den stude­rande för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 ock 21-23 §§ inte berättigad till fullt studieme­del minskas först studiebidraget och därefter den återbetalningspliktiga delen av studiemed­len.</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den studerande kan beviljas studiebidrag även om han helt eller delvis avstår från att sö­ka återbetalningspliktiga studiemedel.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section284> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt; margin-left:180.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25    </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section285> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=515 height=42> <tr> <td valign=top align=left height=42 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>studiemedel.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studerande, som till följd av bestämmelser­na i 16,27, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan dock få återbetalningspliktiga studieme­del om synnerliga skäl föreligger.</span></i></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl föreligger, får studie­medel utgå med högre belopp än som följer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestäm­melse som avses i 22 §. Det överskjutande be­loppet utgår i form av återbetalningspliktiga</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En studerande, som till följd av bestämmel­serna i 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § inte är berättigad till studiemedel, kan dock få återbetalningspliktiga studieme­del om det finns synnerliga skäl.</span></i></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det finns synnerliga skäl, får studieme­del utgå med högre belopp än som följer av 10, 13,16,19 och 21 §§ eller bestämmelse som av­ses i 22 §. Det överskjutande beloppet utgår i form av återbetalningspliktiga studiemedel.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section286> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:180.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>36    </span></b><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section287> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=254 height=70> <tr> <td valign=top align=left height=70 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel får bevil­jas svensk medborgare för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></i></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel får bevil­jas svensk medborgare fÖr studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan be­drivas vid svensk läroanstalt.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:196.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Även i andra fall får studiemedel enligt det­ta kapitel beviljas för studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:195.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller är jämför­bara med studier vid svensk läroanstalt eller ut­bildningslinje som omfattas av förordnande en­ligt 1 § eller 3 kap. 1 §.</span></i></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 § enligt de närmare föreskrifter som<br> meddelas av regeringen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                                      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section288> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section289> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116<br> Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                     </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>       </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>41 §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Studiebidrag    och    återbetalningspliktiga</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>          </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiemedel enligt detta kapitel avrundas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>studiemedel enligt detta kapitel  samt barn-    till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och tillägg vid tillämpning av 40 § avrundas till    vid annat öretal uppåt, helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>96</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section290> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section291> <p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse .</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>                      </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                                           </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 kap. Återbetalning av studiemedel</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1          § Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala dessa jämte en<br> årlig ränta. Vid återbetalningen skall den ränta som uppkommit under året betalas i första<br> hand och därefter kapitalskulden. Ränta som inte har betalats läggs vid utgången av varje<br> år till kapitalskulden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod eller som belöper på tid under vilken den studerande har uppburit utbildningsbidrag skall inte återbetalas,såvitt inte armat framgår av 20-23 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen fastställer före varje års början den ränta som skall gälla för året.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Återbetalningen skall börja det kalenderår som infaller närmast efter det att sex måna­der har förflutit från utgången av den tidsperiod då den återbetalningsskyldige senast har uppburit studiestöd enligt 3,4 eller 7 kap.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Återbetalningen skall ske med fyra procent av den återbetalningsskyldiges årsinkomst två år före återbetalningsåret. Med inkomst förstås den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten före avdrag för underskott i förvärvskälla samt beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt före jämkning för underskott i förvärvskälla.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För varje återbetalningsår skall dock betalas ett belopp om minst tre procent av det basbelopp som gäller vid ingången av återbetalningsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För den återbetalningsskyldige som den 1 januari återbetalningsåret är bosatt utom ri­ket skall det årsbelopp som han skall utge bestämmas till en tjugondel av de återbetal­ningspliktiga studiemedlen jämte ränta som utestod vid föregående års slut. Årsbeloppet skall dock lägst uppgå till en tiondel av det basbelopp som gäller vid ingången av återbetal­ningsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om en återbetalningsskyldig som varit bosatt utom riket flyttar till Sverige, skall hans årsbelopp beräknas enligt 5 § till dess han avgett deklaration till statlig inkomstskatt eller betalat svensk sjömansskatt för hela det inkomstår som enligt 4 § utgör underlag for beräk­ning av hans årsbelopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har den återbetalningsskyldige uppburit nya återbetalningspliktiga studiemedel sedan återbetalningsskyldighet inträtt, sammanläggs dessa med tidigare lån.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Avlider den återbetalningsskyldige, bortfaller återbetalningsskyldigheten. Dödsboet efter den avlidne skall dock betala ej erlagt årsbelopp för år före det under vilket dödsfallet inträffat. Om det fmns synnerliga skäl, får centrala studiestödsnämnden befria dödsboet från skyldigheten att betala sådant belopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Centrala studiestödsnämnden kan medge att årsbeloppet för visst år skall nedsättas</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den återbetalningsskyldige fortfarande bedriver studier på minst halvtid eller</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det i annat fall finns särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10 § Centrala studiestödsnämnden kan helt eller delvis befria en återbetalningsskyldig<br> från den återstående återbetalningsskyldigheten</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om studietiden har förlängts på grund av handikapp,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om betalningsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller någon annan jämförlig or­sak och det kan antas att så kommer att vara fallet under en längre tid eller</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det i annat fall finns synnerliga skäl.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                           </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>„_</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>- Nuvarande lydelse återfinns i SFS 1987:303. 7   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section292> <p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>                         </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:307.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>11        § Den som tidigare uppburit återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. för kom­<br> munal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan annan gymnasial utbildning eller ut­<br> bildning vid folkhögskola kan befrias från att återbetala viss del av dessa studiemedel om<br> han under minst tre terminer studerat vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas<br> av förordnande enligt 4 kap. 1 § och för denna tid uppburit återbetalningspliktiga studie­<br> medel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sådan befrielse får avse högst sex terminer och för varje termin uppgå till högst 20 pro­cent av det basbelopp som gällde för den termin som studiemedlen avsåg.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>12        § Ansökan om nedsättning eller befrielse enligt 9-11 §§ skall inges till centrala studie­<br> stödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ansökan om nedsättning av årsbeloppet enligt 9 § skall ha kommit in senast under återbetalningsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ändras årsbeloppet eller återbetalningsskyldigheten efter ansökan enligt första styck­et skall för mycket inbetalat belopp återbetalas. Skulder på årsbelopp, återkrav eller av­gifter som har förfallit till betalning avräknas dock före återbetalningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>13        § En återbetalningsskyldig kan frivilligt återbetala större belopp än som har debiterats<br> honom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen kan bestämma om läärskilda villkor för frivillig återbetalning som sker un­der viss angiven tidsperiod.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Debitering</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>14        § Varje återbetalningsår debiteras den återbetalningsskyldige ett årsbelopp som beräk­<br> nats enligt 4 §, om inte annat gäller enligt 5 eller 6 §§ för den som är eller har varit bosatt<br> utom riket eller årsbeloppet blivit nedsatt enligt 9 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Uppbörd</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Det debiterade årsbeloppet skall betalas enligt de föreskrifter som meddelas av rege­ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Överklagar den återbetalningsskyldige sin taxering till statlig inkomstskatt och fram­står det som oskäligt att han betalar debiterat årsbelopp som har bestämts på grundval av den överklagade taxeringen, får ha.n efter ansökan beviljas anstånd med att betala årsbe­loppet. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Anståndet får avse högst det belopp som betingas av den återbetalningsskyldiges yrkande i fråga om taxeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Anståndet skall gälla till dess två månader har förflutit från dagen för beslut i anled­ning av den återbetalningsskyldiges talan mot taxeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Motsvarande bestämmelser gäller om en återbetalningsskyldig ansökt om jämkning eller rättelse av sjömansskatt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>17        § Vid avisering av årsbeloppet utgår aviseringsavgift med belopp som regeringen be­<br> stämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om årsbeloppet eller del av detta inte betalas inom föreskriven tid, skall påminnelse sändas till den återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med belopp som regeringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom: 10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18        § Årsbelopp och andra avgifter som inte har betalats inom föreskriven tid får tas ut ge­<br> nom utmätning utan föregående dom eller utslag.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section293> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19. § Betalar en återbetalningsskyldig inte debiterat årsbelopp inom föreskriven tid får centrala studiestödsnämnden bestämma att han genast skall återbetala hela studiemedels­skulden jämte ränta.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>98</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section294> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section295> <p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116<br> Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                         </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnämnden får ingå avtal om återbetalning av studiemedel som har sagts upp till betalning. På sådant lån utgår ränta efter en räntesats som vid varje tid­punkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I 21 och 22 §§ finns särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldighet för den som har uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av sjukperiod som infal­ler efter en karenstid om 14 dagar skall inte återbetalas, om inte annat följer av 22 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som karenstid räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i den del hänvisning sker till 4 kap. 28 §. Vid beräk­ning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppbär den studerande sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk­ring skall av återbetalningspliktiga studiemedel för sådan sjukdag som infaller efter ka­renstiden enligt 21 § återbetalas den del som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller på grund av regeringens förord­nande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt la­gen (1962:381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning av denna paragraf.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper på tid under vilken den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte återbe­talas i den mån avdrag har skett från utbildningsbidraget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Återbetalningsbelopp och årsbelopp avrundas till helt krontal vid öretal under 50 ned­åt och vid annat öretal uppåt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den återbetalningsskyldige skall lämna centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel. Är den återbetalningsskyldige omyndig skall förmyndaren lämna sådana uppgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som lämnas i ansökan om nedsättning av årsbeloppet eller befrielse från återbetalningsskyldigheten skall avges på heder och samvete.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>26        § Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden och studiemedels­<br> nämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 22 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestödsnämnden och studie­medelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel en­ligt de bestämmelser som regeringen meddelar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>27        § Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna försäk­<br> ringsdomstol, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och centrala studiestöds­<br> nämnden sådan uppgift i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av<br> detta kapitel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>99</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section296> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section297> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9 kap.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2a  §</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1987/88: Bilaga 2</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section298> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section299> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fordran, som har uppkommit på grund av att studiestöd har återkrävts och som utestår oreg­lerad, bevakas till och med det år under vilket gäldenären fyller 65 år. Därefter avskrivs ford­ringen.</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avlider gäldenären och svarar ej dödsbodel­ägare för fordringen, avskrivs fordringen om den inte kan betalas med dödsboets tillgångar eller med anlitande av säkerhet som har ställts för fordringen.</span></i></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även eljest avskrivs fordringen om indrivning­en skulle vålla mer arbete eller ko:3tnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fordran, som uppkommit på grund av att studiestöd har återkrävts och som utestår oreg­lerad, avskrivs om gäldenären avlider ock döds­bodelägare inte svarar för fordringen, om den inte kan betalas med dödsboets tillgångar eller med anlitande av säkerhet som har ställts för fordringen.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Även i annat fall avskrivs fordringen om in­drivningen skulle vålla mer arbete eller kost­nad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section300> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:179.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2b   §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section301> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=252 height=71> <tr> <td valign=top align=left height=71 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om /. debiterat årsbelopp, som har förfallit till be­talning före det kalenderår som de nya studie­medlen avser, har betalats.</span></i></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till studerande som tidigare har uppburit stu­diestöd utgår nytt sådan stöd endast om 1. debiterad studiemedelsavgift, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller be­slut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 §§ att avgift inte skall utgå,</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1. återkrav med stöd av 2 § av återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., studiemedel en­ligt 4 kap. eller särskilt vuxentstudiestöd enligt 7 kap. har reglerats av den studerande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section302> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl föreligger får studiestöd dock beviljas utan hinder av vad som anges i första stycket.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det finns synnerliga skäl får studiestöd dock beviljas utan hinder av vad som anges i första stycket.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section303> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om stu­diestöd som har beviljats före ikrafl;trädandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En studiestödstagare som har beviljats återbetalningspliktiga studiemedel före ikraftträdan­det kan begära att dessa skall återbetalas enligt de bestämmelser som gäller för studiestöd som har beviljats därefter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ansökan om ändrade återbetalningsvillkor prövas av centrala studiestödsnämnden och skall ha kommit in till nämnden senast den 1 november året före det år då de ändrade villkoren skall gälla.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De ändrade betalningsvillkoren skall alltid tillämpas från och med den 1 januari visst år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den återbetalningsskyldige som inte har övergått till de återbetalningsregler som gäller för studiestöd beviljade efter ikraftträdandet kan efter ansökan hos centrala studiestödsnämnden få sin avgift nedsatt till fem procent av hans avgiftsunderlag enligt äldre föreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den som återbetalar studiemedel beviljade såväl före som efter ikraftträdandet begränsas återbetalningsskyldigheten för de nya studiemedlen så att det sammanlagda återbetalningsbe­loppet inte överstiger fem procent av hans inkomst enligt 8 kap. 4 § i dess nya lydelse..</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>     </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.jj</span></p> </div> <span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section304> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section305> <p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-size:11.0pt; font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:116 Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5. De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att återbetala studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla för sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhållit för studier efter år 1983.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äldre föreskrifterna får han ansöka om ytterligare befrielse så att det sammanlagda avskrivningsbeloppet per termin uppgår till högst 20 procent av det basbelopp som gällde för den termin som studiemedlen avsåg.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>101</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section306> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section307> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116<br> </span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>2   Förslag till</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>                                                </span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 20 § koramunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                            </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>20 §1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under be­skattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattnings­året.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avdrag får inte göras för:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig ut­gett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år; ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet; svenska allmänna skatter; kapitalavbetalning på skuld;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>  </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>349);</span></i><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>                                                        </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i dess lydelse före den Ijuli 1988 och ränta en-</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:199.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ligt 8 kap. 1 § studiestödslagen i dess lydelse därefter</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgifl enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomisk skada;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje si;ycket rättegångsbalken;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belopp, för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>(1982:1006) om avdrags- och uppgifl;sskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>kontrollavgift enligt lagen (1984:313) om kontrollavgift vid olovlig parkering;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980: 424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av varor;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anvisningarna till 24 §;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>kapitalförlust m.m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1988.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                               </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1986:121.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section308> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section309> <p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-size:11.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116 Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Remissammanställning - studiemedelskommitténs betänkande (SOU 1987:39) Studiemedel</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>1 Förteckning över remissinstanserna</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden kommit in från socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), riksförsäkringsverket (RFV), riksgäldskontoret, riksbanken, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), bo­stadsstyrelsen, Kammarrätten i Sundsvall, konsumentverket (KOV), sta­tens handikappråd, Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), Landstingsförbundet, Svenska kommunför­bundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorga­nisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Rörelse­folkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Elevorganisationen i Sveri­ge, Sveriges-förenade studentkårer (SFS), Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX), Sveriges folkhögskoleelevers för­bund (SFHL), Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom har yttrande kommit in från bl. a. Linköpings Förenade Stu­dentkårer, Centerns Högskoleförbund, Centrala Doktorandrådet, Lunds Studentkår, Lunds Arbetarkommun, Industriförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Lunds Förenade Studentkårer, Sveriges sjukskö­terskeelevers förbund (SSEF), Sveriges socialdemokratiska ungdomsför­bund (SSU), Svenska Folkhögskolans lärarförbund, Sveriges Civilingen­jörsförbund.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser ansluter sig till huvuddragen i kommitténs förslag till ett framtida studiemedelssystem och till de allmänna mål för det statliga studiestödet som kommittén anger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV anser att studiemedelskommitténs förslag till nytt studiemedelssys­tem är ett ambitiöst försök att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier inom en oförändrad kostnadsram. RRV anser dock att det är oklart om de föreslagna åtgärderna bidrar till att målsättningarna uppnås.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En rad remissinstanser anför i likhet med RRV att kostnadsramen är för snäv för att kunna uppnå uppsatta mål. Sådana synpunkter framförs bl. a. av landstingsförbundet, SACO/SR, RIO, Svenska sparbanksföreningen och av flertalet studerandeorganisationer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV delar kommitténs uppfattning angående utbildningens posi­<br> tiva betydelse för såväl samhälle som den enskilde. Med tanke härpå är det<br> beklagligt, att kommittén inte i större utsträckning kunnat föreslå föränd­<br> ringar av studiestödssystemet som står i samklang med de angivna målen.<br> KOV anser att man inte bör förbättra för studerande som kan klara sitt<br> uppehälle med nuvarande studiemedelsbelopp. Detta gäller exempelvis</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section310> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section311> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>studerande som bor i föräldrahemmet samt studerande med höga inkoms-     Prop, 1987/88:116 ter och förmögenhet. Istället bör resurserna användas för att möjliggöra     Bilaga 3 acceptabla ekonomiska förhållanden för dem som redan i dag ej kan täcka sina kostnader under studie- resp. återbetalningstiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF menar att det föreslagna systemet helt saknar någon form av stimu­lans för dem som tar på sig bördan med långa studier och höga studieskul­der.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO anser att studiemedelssystemet måste vara rekryterande till högre utbildning. Målet bör vara att minst 30% av en årskull går vidare till högre studier. Detta är nödvändigt som ett led i ansträngningarna att höja utbild­ningsnivån i arbetslivet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller avvägningen mellan bidrag och lån anför RSV att man helt instämmer i kommitténs uttalanden vad gäller beskattade bidrag och tar på de skäl som redovisas i betänkandet bestämt avstånd från tanken på ett beskattat bidrag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ tar upp diskussionen om generella resp. differentierade studieme­<br> del och anför-- beträffande principen generella/differentierade studie­<br> medel instämmer UHÄ i att principen bör vara ett generellt system. UHÄ<br> anser dock även här att möjlighet måste finnas att tillgodose särskilda<br> behov. Även i dessa fall bör beslut fattas av regering/riksdag efter förslag<br> från UHÄ. UHÄ kan då i såväl denna som föregående fråga bedöma<br> huruvida medel för de särskilda behov som bör täckas bör utgå från<br> högskoleanslagen eller ligga inom studiemedelssystemet. En sådan kon­<br> struktion medger flexibilitet. Exempel på sådana fall där särskilda förmå­<br> ner för närvarande utgår är utbildningsarvoden till studerande på industri-<br> och hantverkslärarlinjen och bidrag till studerande i samband med studie­<br> resor och studiepraktik inom och utom landet (från sektorsanslaget). Ex­<br> empel på andra tänkbara fall är vårdlärarlinjen, utbildning för tekniker och<br> ekonomer samt ämnesmässigt lektorskompetenta personer på ämneslärar­<br> linjen, studerande vid bibliotekarielinjen med doktorsexamen samt mer­<br> kostnader på grund av regionalpolitiskt motiverade byten av studieort.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tar upp de vuxenstuderandes speciella problem och problemen på gymnasial nivå. SÖ anser det olyckligt att kommittén inte undersökt de möjligheter till särskilda lösningar för vuxenstuderande under högskolenivå, som förutsatts i direktiven. SÖ ser med tillfredsstäl­lelse att studiemedelssystemet setts över och anser att kommitténs förslag i stort innebär en förbättring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN hävdar att det är ett rättvisekrav att de som saknar grundskolekom­petens och som i vuxen ålder önskar skaffa sig en sådan bör ha en självklar rätt till detta utan någon som helst skuldsättning. För denna grupp är, enligt CSN:s mening, inte ens det särskilda vuxenstudiestödet med en jämförelsevis stor bidragsandel tillräckligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO framhåller också att studier för vuxna på grund- och gymnasieskole­nivå i framtiden bör finansieras via bl. a. SVUX-medel och inte som nu i stor utsträckning via studiemedelssystemet. LO anser vidare att en framti­da förstärkning av såväl vuxenstudiestöd som studiemedel bör övervägas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RIO föreslår att regeringen i anknytning till propositionen om studieme­<br> del redovisar en tidsplan för en övergång till ett system där alla vuxenstu-</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section312> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section313> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>derande kan läsa in grundskole- och gymnasiekompetens finansierat med     Prop, 1987/88:116<br> ett uppräknat SVUX eller en studielön.</span><span style='font-family:Verdana'>                               </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFHL vill att ett studielönesystem successivt införs, att ett studielöne­system införs för vuxenstuderande och att begreppet vuxenstuderande</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>definieras--- 1. Den som av skilda skäl ej genomgått studier direkt</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efter grundskolan 2. Den som har en sammanhängande arbetslivserfaren­het till 25 års ålder, oavsett tidigare utbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>3 Totalbeloppets storlek och koppling till bostadsbidrag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anför Enligt kommitténs förslag skall bostadsbidrag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utgå till studiemedelstagare som passerat åldersgränsen 29 år enligt samma grunder som till studerande under 29 år. Socialstyrelsen anser att bostads­bidrag till studerande utgör en förutsättning för att studiemedlen inte skall behöva differentieras på grund av de studerandes bostadskostnader. Sty­relsen finner det också angeläget att reglerna för bostadsbidrag blir tving­ande för kommunerna. De studerandes ekonomiska villkor bör, anser styrelsen, inte variera från ort till ort. Bostadsstödet bör vara bestående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En rad remissinstanser bl. a. SÖ, UHÄ, CSN, SFS, LO och RIO tillstyr­ker i likhet med socialstyrelsen förslaget om hänsynstagande till det kom­munala ungdomsbostadsbidraget under förutsättning att det görs tillgäng­ligt för alla studerande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret däremot anser det tveksamt att låta det kommunala bo­<br> stadsstödet ingå som en del av och förutsättning för det av staten finansi­<br> erade studiestödssystemet. Liknande synpunkter framförs också av RRV,<br> landstingsförbundet, kommunförbundet, TCO och SACO/SR. Kommunför­<br> bundet anför t.ex.-- Det är därvid rimligt att hänsyn tas till de</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varitationer i kostnaderna för uppehälle som följer av bostadsförhållande­na. Kommitténs förslag bygger emellertid på förutsättningen att kommu-nerna.beslutar om införandet av det särskilda bostadsbidrag som i prakti­ken finansierar en del av de studerandes uppehälle. Då denna förutsättning inte vilar på säkerställd grund innebär förslaget att de studerande inte garanteras jämlika förutsättningar. Det innebär vidare att kostnaderna för studiefinansieringen förs över från staten till kommunerna. Av dessa skäl kan styrelsen inte tillstyrka förslag i nuvarande utformning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen begränsar sitt yttrande till att konstatera att det är administrativt möjligt att bevilja bostadsbidrag i enlighet med förslaget. Enligt underhandskontakter med CSN kan kommunerna kontrollera ge­nom stickprov eller med hjälp av ADB att bidragssökande har beviljats statligt studiestöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN tillstyrker förslaget att studiemedel beviljas med 155 procent av basbeloppet för ett niomänaders läsår. Tillsammans med bostadsbidraget bör de disponibla resurserna anses tillräckliga för merparten av de stude­rande &quot;under studietiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV anser--- att eftersom boendekostnaden står för en mycket stor</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andel i budgeten och varierar kraftigt med boendeform, är det en brist att</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen inte redovisat hur stor andel som är &quot;hemmaboende&quot;, bor i</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section314> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section315> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>studentbostad resp. egen lägenhet bland dem som klarar sig helt på studie-   ' Prop. 1987/88:116<br> medel etc.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Boendeformen kan naturligtvis även påverka andra kostnader som mat och övriga hushållsutgifter. I de beräkningar som konsumentverket bifogar detta yttrande har en studerande boende i studentrum resp. egen hyreslä­genhet totalt ca 650 kr. resp. 1 550 kr. högre utgifter per månad än den studerande som bor i föräldrahemmet och betalar sin andel av utgifterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV anför vidare-- Det nuvarande totalbeloppets storlek (145 % av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>basbeloppet) är enligt KOVs beräkning tillräckligt för den som bor i föräld­rahemmet och betalar sin andel av kostnaderna för boende och uppehälle. Däremot inte för de boende i studentrum resp. egen hyreslägenhet. Med nuvarande regler kan de hemmaboende få ett överskott per månad på ca 400 kr., medan de som bor i studentrum resp.i egen lägenhet får ett underskott på 250 resp. 1 150 kr. i månaden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV framhåller att en kraftig ökning av överskottet för hemmaboende studerande inte kan motiveras. Verket menar att det är betydligt mer angläget att förbättra för dem som har andra boendeförhållanden, så att dessa får en reell möjlighet att klara sitt uppehälle under studietiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO föreslår ett totalbelopp på 185% av basbeloppet. Samma nivå föreslår bl. a. även RIO, SFS, SOSVUX, SFEF, SSEF och SSU.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet förordar ett totalbelopp på 175 % av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF och centerns högskoleförbund förordar en beskattad studielön.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>4 Studiebidragets storlek</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ föreslår att bidragsdelen skall utgå med 50% av totalbeloppet.       </span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har gjort ett antagande om två procents inflationstakt per år. UHÄ menar att detta är för lågt beräknat med hänsyn till den inflationstakt som rått under senare år. Ett antagande om fyra procents inflationstakt är mer realistisk. Med ett sådant antagande ligger redan i kommitténs förslag en större subventionering på återbetalningssidan än vad kommittén re­dovisar. UHÄ föreslår att denna subvention i stället överförs till tilldel­ningssidan. UHÄ ser det som angeläget ur såväl rekryterings- som studie­effektivitetssynpunkt att tilldelningssidan förbättras genom dels stöne bi­dragsdel, dels ökat totalbelopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även CSN föreslär en bidragsdel om 50% av totalbeloppet. Vid en prioritering mellan en höjning av studiebidraget och ett höjt totalbelopp menar nämnden att man bör välja att höja studiebidraget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV tillstyrker kommitténs förslag att studiebidraget höjs till 35% av basbeloppet och välkomnar förslaget om indexreglering av bidraget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO anser att det hade varit önskvärt med en något högre bidragsdel, varför LO förordar att om studiemedelssystemet tillförs ytterligare resur­ser, bör man prioritera höjningen av bidraget före en höjning av totalbelop­pet. TCO förordar en ytterligare höjning utöver kommitténs förslag. Ett minimikrav anser TCO det vara att bidragsdelen höjs till den nivå, 25 % av totalbeloppet, som gällde vid studiemedelssystemets införande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS noterar med tillfredsställelse att kommittén föreslår att bidragsdelen<br> skall ökas och värdesäkras. SFS anser dock att bidragsdelen bör utgöra</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section316> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section317> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>50% av totalbeloppet. Liknande synpunkter framförs av flera studerande-     Prop, 1987/88:116 organisationer samt av RIO, SSU och SSEF anser att bidragsdelen bör vara     Bilaga 3 minst 25 % av totalbeloppet och att höjningar av bidragsdelen bör priorite­ras. Elevorganisationen anser att studiebidraget bör höjas till 800 kr. i månaden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska sparbanksföreningen vill framhålla vikten av att studie­<br> medlen görs tillräckligt stora, framför allt att studiebidragen med tanke på<br> fördelningseffekterna hålls på en rimlig nivå. Föreningen'har inte möjlighet<br> att bedömma samtliga konsekvenser men anser likväl att ett studiebidrag<br> på 70% av basbeloppet vore önskvärt om studiemedelssystemet skall<br> åstadkomma en rimlig social rekrytering till högre studier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet anser att det är nödvändigt att höja bidragsdelen för att minska skuldbördan. Inom ramen för bidraget kan man också, enligt industriförbundet, införa morötter för snabba studier och snabb examen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF anser att en generell högre bidragsdel/studielön som beskattas -enligt reservanten Rune Backlunds förslag - skulle rymma många för­delar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>5 Barntillägget</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser inte att frågan om barns försörjning utretts på ett</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillfredställande sätt.- Skillnaden mellan sammanlevande och inte</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanlevande föräldrar där någon förälder studerar kommer att bli stor. I det fall föräldrarna inte sammanlever erhåller den förälder som barnet bor hos bidragsförskott med för närvarande 817 kr./mån. om den andre föräl­dern studerar. Sammanlevande föräldrar där någon studerar har inte någon möjlighet att få något tillskott för försörjning av barn motsvarande bidrags­förskottet om kommitténs förslag går igenom. Kommittén har vidare bara visat på exempel med ett barn. Hur studerande familjer med två eller flera barn skall klara sin försörjning framgår inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen finner att genom förslaget att slopa barntillägget kommer inte längre något underhållsbidrag att kunna fastställas då den bidragsskyl­dige föräldern studerar, vilket bl. a. var det ursprungliga syftet med barn­tillägg. Som regel kommer den bidragsskyldige inte ha någon förmåga att betala underhållsbidrag. Fullt bidragsförskott kommer då att betalas ut till den andre föräldern. Detta kommer inte att innebära någon besparing för staten som i stället för att ge möjlighet till återbetalningspliktiga studielån får betala ut bidragsförskott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även RFV påtalar att ett slopande av barntillägget kan påverka det underhållsbidrag som studerande skall betala.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV anser att barntilläggets slopande innebär kraftigt minskade möjlig­<br> heter att studera för dem som har barn, särskilt om barnen är i skolåldern.<br> KOV anser dock att barnfamiljernas ekonomiska behov i första hand<br> borde tillgodoses inom det familjepolitiska området och inte genom ökad<br> skuldsättning inom studiemedelssystemet. I avvaktan på en lösning inom<br> familjepolitikens ram menar verket att barntillägget bör omvandlas till<br> bidrag och utgå med 25 % av basbeloppet.</span><span style='font-family:Verdana'>                                         </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section318> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section319> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av landstingsförbundet, TCO, RIO, SFS     Prop, 1987/88:116<br> och SSEF.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN delar kommitténs principiella inställning att stödet till barnfamiljer­<br> na bör ges inom ramen för familjepolitiken. Barnfamiljernas behov av<br> extra stöd under studietiden bör täckas genom familjepolitiska åtgärder<br> och inte genom ökad skuldsättning. CSN har kommit fram till att studeran­<br> defamiljer -- även utan ett särskilt barntillägg      har en i jämförel­<br> se med andra familjer likvärdig ekonomisk standard. CSN tillstyrker där­<br> för kommitténs förslag att avskafla barntillägget. CSN föreslår dock en<br> övergångsbestämmelse som gör deii möjligt att inom ramen för bestämmel­<br> serna om extra studiemedel bevilja ytterligare lån i vissa fall till studerande<br> som tidigare uppburit barntillägg.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR menar att om reella förbättringar åstadkoms i övrigt kan barntilläggen avskaffas. Även Svenska Sparbankföreningen anser att barn­tilläggen kan avskaffas, trots att detta medför oförändrad eller något sänkt standard för berörda. Vinsten blir i stället en lägre skuldbörda inför framti­den.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>6 Övriga frågor</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1 Antal terminer med studiestöd</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN och UHÄ anser liksom studiemedelskommittén att antalet terminer med studiestöd bör begränsas. De föreslår emellertid att gränsen sätts till sex terminer på gymnasial nivå och tio på eftergymnasial.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV anser att ett generellt tillägg bör göras för studier på grundskoleni­vå, om inte ett allmänt bidrag införes för dem som studerar på grundskole/ gymnasienivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser att antalet studiemedelsberättigande terminer bör ökas i förhållande till kommitténs förslag. RIO föreslår att antalet terminer som berättigar till studiemedel maximeras till 16, varav högst åtta kan disponeras för studier på grund- och gymnasieskolnivå, samt högst tolv terminer för studier på högskolenivå förlagd till högskola eller folkhög­skola. SFS anser att studerande under högskolenivå inte skall behöva finansiera sina studier via studielån. Intill dess att vuxenstudiestöden är fullt utbyggda bör studiemedel utgå i sex terminer på gymnasieskolenivå, exkluderat erforderligt antal terminer på grundskolenivå. På högskolenivå skall studiemedel utgå i 16 terminer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga anser att antalet terminer på grundskole- och gymnasienivå skall kunna påverka möjlighe­ten att studera på högskolenivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2 Studiemedel för studier utomlands</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om en mer generös tilldelning av studiemedel för<br> studier utomlands tillstyrks av alla remissinstanser som yttrat sig i frågan,<br> dvs. UHÄ, CSN, SFS, SAF och RIO. CSN välkomnar en attitydändring<br> som innebär att studiemedel i allmänhet bör utgå om inte skäl talar där-</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section320> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section321> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emot, i stället för som i dag att studiemedel i princip inte utgår om inte     Prop. 1987/88:116<br> särskilda skäl motiverar det.</span><span style='font-family:Verdana'>                                             </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS anser inte att CSN skall bedöma vare sig högskolans dimensione­ring eller kostnadsläget i olika länder, utan studiestöd skall utgå med samma belopp oavsett var studiema bedrivs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3 Gränsdragning mot studiehjälpssystemet</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN och Elevorganisationen i Sverige är positiva till kommitténs förslag att all utbildning inom gymnasieskolan skall hänföras till den gymnasiala nivån. Elevorganisationen framhåller att det extra tillägget och inackorde­ringstillägget inom studiehjälpen måste höjas kraftigt för att inte de elever som tidigare fått studiemedel skall komma i ekonomiska svårigheter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ anser att den rimligaste avvägningen är att studiehjälp utgår under de första tre årens gymnasiala studier, även om det tredje året har karaktär av påbyggnadsutbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4 Regler för meritvärdering</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN instämmer i kommitténs bedömning beträffande eftergymnasiala ut­bildningar. När det gäller studerande i folkhögskola och de gymnasiala utbildningarna ser CSN inget behov av någon översyn. Beträffande komvux avser CSN att ta upp överläggningar med SÖ för att diskutera erfarenheterna av nuvarande ordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ anser att en elev i gymnasial utbildning som har rätt att fortsätta till nästa termin eller årskurs i princip bör beviljas stöd, liksom en elev som av särskilda skäl medges att gå om en kurs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS föreslår att kravet på 30 poäng per år för erhållande av studiemedel även bör gälla för de bundna studierna i eftergymnasial utbildning. SFS anser vidare att det krav som ställs för att en utstraffad skall återvinna rätten till studiemedel är för hårt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5 Prövning mot egen inkomst</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV anser liksom kommittén att reducering av studiemedlen först bör avse bidraget och därefter lånedelen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser liksom kommittén att det skall vara generösa regler för prövning mot egen inkomst mot den enskildes ekonomi. Men Landstingsförbundet tycker att de föreslagna reglerna med olika stora fribelopp för vår resp. höstterminen gör det svårare för skolhuvudmännens planering och möjligheter att flexibelt anpassa utbildningens förläggning i tiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO framför att ett särskilt problem är att beräkningen av inkomst sker<br> per kalenderhalvår, vilket leder till att studerande inom den kommunala<br> vuxenskolan får reducerade studiemedel i de fall studierna inte följer den<br> gängse terminsindelningen. TCO menar, mot denna bakgrund, att vid en<br> prövning av den enskildes egna inkomster bör fribeloppet höjas, så att</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section322> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section323> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessa problem inte uppstår vid normala inkomstlägen. RIO och SSU anser     Prop. 1987/88:116<br> att fribeloppen ska höjas.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR anser att inkomstprövningen skall avskaffas. Om man genom arbetsinkomster som inte har påverkat studieresultaten har skaffat sig en viss handlingsfrihet att möta kostnader för t.ex. familjebildning skall inte möjligheterna att få studiemedel begränsas. SACO/SR avstyrker vidare att man låter reduceringsreglerna i första hand drabba bidraget. Om inkomst­prövningen skall vara kvar bör en proportionell reducering av bidrag och lånedel gälla även i framtiden. SFS anför liknande synpunkter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS, Industriförbundet och SSEF anser inte att ferieinkomster skall påverka studiemedlens storlek. Den av kommittén föreslagna inkomst­gränsen är enligt SFS för låg. Industriförbundet anser vidare att maximala studiemedel bör kunna kombineras med stipendier. CSN och SSU anser i likhet med studiemedelsnämndemia att nuvarande principer för inkomst­prövningen bör vara kvar i det framtida systemet. CSN har tidigare föror­dat ett högre studiebidrag än kommittén. Ett högre bidrag ställer enligt CSN krav på en inkomstprövning främst av kostnads- och rättviseskäl. SSEF anser att fribeloppet bör motsvara det belopp där en reducering sker i förslaget till bostadsbidrag (dvs. vid 26000 kr.).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.6      Inkomstbegrepp</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN och KOV stöder kommitténs förslag att samma inkomstbegrepp skall gälla vid beviljning som vid återbetalning av studiemedel. CSN tillstyrker att man övergår till ett inkomstbegrepp vid beviljning, som endast tar hänsyn till skattepliktiga inkomster. CSN och LO föreslår att beräknad sammanräknad inkomst skall gälla vid tilldelningen av studiemedel. Ett skäl att i studiemedelssystemet utgå från bruttoinkomsten kan vara att därigenom minska orättvisor som har sin grund i skattesystemets utform­ning. Enligt TCO bör emellertid orättvisor i skattesystemet i första hand lösas inom ramen för skattepolitiken. TCO, SACO/SR, RIO, LRF och Centerns högskoleförbund föreslår att taxerad inkomst bör användas som inkomstbegrepp. SFS liksom Industriförbundet anser att återbetalningen måste baseras på den sammanräknade nettoinkomsten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.7      Formögenhetsprövning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN, SACO/SR, SFS, LRF och RIO anser liksom kommittén att förmögen­hetsprövningen skall tas bort. SOSVUX anser däremot att förmögenheten skall påverka studiemedlens storlek.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.8      Reduktion gentemot fria läromedel</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN, KOV och SÖ tillstyrker kommitténs förslag. SÖ anser att alla elever<br> på gymnasienivå bör ha tillgång till fria läromedel och fria måltider. Först<br> när alla kommuner kan erbjuda detta bör reduktionsreglerna för fria läro­<br> medel och fria måltider avskaffas. Landstingsförbundet menar att om fria<br> läromedel erbjuds de studerande så bör studiemedlen reduceras. Men</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section324> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section325> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oftast utlånas dessa läromedel endast under en viss tid och de studerande     Prop. 1987/88:116 tvingas ändå att köpa egna böcker. Landstingsförbundet avstyrker därför     Bilaga 3 detta förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5 Extra studiemedel</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN delar kommitténs uppfattning att möjligheten till extra studiemedel bör finnas kvar. Tillämpningen av de nuvarande reglerna har vuxit fram under en följd av år. Villkoret om synnerliga skäl i det individuella fallet har kommit att i praktiken ersättas av generella villkor för grupper av studerande. Mot den bakgrunden anser CSN att villkoret synnerliga skäl bör ersättas av särskilda skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.6 Åldersgränser</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV föreslår att åldersgränsen för studiemedel höjs till 50 år. Även CSN anser att det finns skäl att överväga en höjning till 50 år. Genom en höjd bidragsdel och ändrade återbetalningsregler bortfaller delvis argumenten mot en höjning av åldersgränsen. Antalet studerande i den aktuella ål­dersgruppen är ganska litet. Ökningen i utflödet av studiemedel skulle därför om gränsen höjs till 50 år bh marginell. TCO anser att en generös praxis för tilldelning av studiemedel även för den som är äldre än 45 år bör tillämpas. Det är rimligt med tanke på det ökade behovet av återkomman­de utbildning i arbetslivet och de snabba förändringar som sker i villkoren för olika grupper med lång tid kvar i yrkeslivet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>7 Återbetalningen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1 Allmänt</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN, UHÄ, LO, TCO, KOV, SFS, SSU, LRF, Kammarrätten i Sundsvall, RIO, SOSVUX och Landstingsförbundet tillstyrker principerna i kommit­téns förslag om ett inkomstrelaterat återbetalningssystem och utformning­en av detta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser att för personer med låga eller medelgoda inkomster efter studierna blir avgiften betungande. I likhet med TCO anser därför förbundet att avgiften bör sättas till en lägre procentsats än fyra procent.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid inkomster under 3,5 basbelopp bör, anser TCO och SFS, uppskov ges med betalningen av studieskulden. SFS anser att procentsatsen i återbetalningssystemet bör öka gradvis när inkomsten överskrider den garanterade avgiftsgränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO anser att de grupper som efter studierna får relativt låg lön skall behandlas generöst vid prövningen av återbetalningsbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN menar att de inkomstrelaterade återbetalningssystemen måste kun­<br> na kombineras med vissa uppskovsmöjligheter och föreslår att rätt till<br> befrielse från betalningsskyldigheten skulle gälla om inkomsten är extremt<br> låg, t. ex. under två basbelopp. Över denna gräns skulle återbetalning ske</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section326> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section327> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med sex procent av den överskjutande inkomsten. CSN menar att de     Prop. 1987/88:116 nackdelar som finns med en inkomstrelaterad återbetalning är, att det     Bilaga 3 saknas en bestämd återbetalningstid och att skulden nominellt kan öka trots en normal återbetalning enligt reglerna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF menar att förslaget om inkomstrelaterad återbetalning är diskuta­bel. För personer med höga månadsinkomster tar avbetalningarna en be­tungande stor andel av nettoinkomsten. Detta beror på våra höga marginal­skatter. SAF anser vidare att konstruktionen med uppräkning av lånen kan leda till orimligt höga uppskrivningar varje år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV anser att kommitténs förslag kan ifrågasättas, eftersom det strider mot de principer som gäller på lånemarknaden i övrigt. Det finns en risk att de återbetalningsskyldiga ser återbetalningen som en skatt snarare än som ett lån man har eget ansvar för. Enligt RRV kan det övervägas om återbe­talningen av studiemedlen kan göras per månad i stället för som nu tre gånger per år. Detta skulle medföra att statens ränteinkomster ökar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska Sparbanksföreningen menar att man kan förmoda att ett låne­system utan i förväg känd slutpunkt och där de löpande betalningarna inte heller är kända i förväg, ytterligare förstärker motviljan mot skuldsättning. Eftersom motviljan mot skuldsättning är störst bland ungdomar från fa­miljer utan studievana kommer den sociala snedrekryteringen till högsko­lan att bestå, anser Sparbanksföreningen. Ett lånesystem bör vara känt och förutsebart. Därför avstyrker Sparbanksföreningen det föreslagna in­komstrelaterade återbetalningssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2 Återbetalningen för utomlands bosatta och sjömän</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att personer bosatta utomlands som inte kan betala i relation till inkomsten i stället skall återbetala sin skuld på 20 år. Alterna­tiven till den av kommittén föreslagna beräkningsmetoden är antingen en fast återbetalningstid eller en ändrad andel av den ingående skulden per år. CSN föreslår att andelen ändras till en femtondel av den ingående skulden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3 Avskrivning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV, SÖ, CSN, KOV, Landstingsförbundet, SACO/SR, TCO, LO, SFS, SOSVUX, RIO, LRF och SSU avstyrker kommitténs förslag om att av­skrivningsmöjligheten vid ålderspensionering skall tas bort. RRV menar att antalet överklagande kommer att öka kraftigt när möjligheterna till avskrivning minskas. Enligt SÖ är det viktigt frän såväl fördelningspolitisk som arbetsmarknadspolitisk synpunkt att inte avskräcka från studier även om dessa inte leder till högre löner. SFS anser att återbetalningsreglerna skall medge avskrivning om den betalningsskyldiges inkomst underskrider 3,5 basbelopp. Avgiften och lånedclen för detta år skall, enligt SFS avskri­vas i sin helhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I inkomstlägen över 3,5 basbelopp anser SFS att den del av lånekostna­<br> den som överstiger avgiften skall avskrivas. CSN tillstyrker kommitténs<br> förslag om att studiemedelsskulden kan helt eller delvis avskrivas på grund</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section328> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section329> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av dödsfall, studieförlängning på grund av handikapp, nedsatt betalnings-     Prop. 1987/88:116<br> förmåga på grund av sjukdom eller annat synnerligt skäl.</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller vuxenstuderandes skuldsättning anser SÖ att denna bör lösas I första hand genom utökning av antalet vuxenstudiestöd och inte som kommittén föreslår genom avskrivning. Landstingsförbundet och RIO till-ätyrker de generösare avskrivningsmöjligheterna som föreslås för högsko­lestuderande som också studerat på lägre nivå med studiemedel. LO anser itt alla vuxna som skuldsatt sig för studier på grundskolenivå bör få viss nedsättning av skulden. Detta skulle gälla även de personer som inte går vidare till högskolenivå. Nedsättningen av skulden skulle göras med ett visst belopp per år. SFS anser att alla skulder på grund- och gymnasienivå bör skrivas av och att SVUX bör byggas ut så att ingen behöver skuldsätta »ig för att få grundskole-Zgymnasiekompetens. Landstingsförbundet anser itt avskrivningsmöjligheten även bör gälla gymnasieskolan, då den särskil­da behörigheten till de flesta linjer inom vårdhögskolan inte kan tillgodoses inom vuxenutbildningen. CSN avstyrker kommitténs förslag om en förbätt­rad avskrivning av studieskulder för den, som i vuxen ålder studerat på både grundskole- och/eller gymnasienivå och dessutom studerat på hög­skolenivå, CSN anser att den högre subventionen bör komma den vuxen­studerande till del redan under studierna på grund- eller gymnasienivå och inte först om man studerar på eftergymnasial nivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4 Minimiavgift</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen, TCO, KOV, Kammarrätten i Sundsvall, SFS och RIO av­styrker kommitténs förslag om att införa en minimiavgift. Socialstyrelsen anser att det inte är rimligt att kräva att de som t.ex. är beroende av socialbidrag för sin försörjning, skall erlägga sådan minimiavgift. Vidare bör enligt TCO endast inkomster upp till 7,5 basbelopp ligga till grund för avgiftssystemet. Systemet bör dessutom utformas så att hänsyn till försörj­ningsbörda skall kunna tas. SFS konstaterar att kommitténs förslag att avskaffa uppskovsmöjligheterna främst drabbar kvinnor. En lösning där doktorander med utbildningsbidrag medges uppskov är naturlig, då dessa annars tvingas använda en form av studiestöd för att avbetala på en annan form av studiestöd. CSN tillstyrker att en minimiavgift bör införas, men menar att den bör konstrueras på ett annat sätt. Den skall i stället vara två procent av basbeloppet eller för närvarande 490 kr. Minimiavgift bör införas av administrativa skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.5 Återbetalningsfria år</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen, TCO, SACO/SR, Industriförbundet, SOSVUX, SFS och<br> SSEF anser att principen om två återbetalningsfria år bör gälla även i<br> fortsättningen. SFS anser att på lång sikt bör en återbetalningsfri tid om<br> fem år införas, för att garantera möjligheterna till studieuppehåll utan<br> återbetalningsplikt under rimlig tid. SSEF menar att de återbetalningsfria<br> åren skall vara kvar eftersom många måste byta bostadsort efter avslutade<br> studier. Tidigare fanns en möjlighet till ekonomisk hjälp som numera är</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section330> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>avskaffad. SSEF menar att de studerande behöver sina återbetalningsfria     Prop; 1987/88:116 år för att reparera sin ekonomi efter studierna. CSN och Sparbanksför-     Bilaga 3 eningen tillstyrker kommitténs förslag om ett slopande av de återbetal­ningsfria åren.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7.6 Övrigt</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>SAF och Industriförbundet har framfört förslag om ett omvänt pensions­system. De studerande skulle få en beskattningsbar studielön under utbild­ningstiden. Efter utbildningstiden skulle lönen omräknas till ett län med marknadsmässig ränta som skulle amorteras genom avdrag från bruttoin­komsten. Det skulle vara tillåtet att göra avdrag för räntan i deklarationen. SACO/SR föreslår, för att komma till rätta med skuldproblemen, att ett värdesäkrat utbildningsstipendium införs (motsvarande ett basbelopp). Detta är det bästa sättet att tala om för ungdomar att samhället premierar studier och vill ge alla en generös möjlighet, anser SACO/SR. Ett så högt bidrag gör att flera vägar att lösa resterande lånebehov finns. En modell är kompletterande finansiering med statsgaranterade lån upp till 70% av ett basbelopp. Detta förutsätter dock att stipendierna blir så stora, att räntan - och amorteringarna blir rimliga och att reallönerna inte försämras i relation till basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Centerns högskoleförbund anser att studiemedel bör utgå med 185% av basbeloppet per läsår. Enligt KOVs bedömning motsvarar detta den ge­nomsnittliga studentens minimala konsumtionsbehov. CSN tillstyrker kommitténs förslag att regeringen kan bestämma om särskilda villkor för frivillig återbetalning. CSN anser emellertid att det vore olyckligt om det inte införs en premie för dem som betalar in sina lån tidigare än vad de annars skulle ha gjort. Den premie som finns i det nuvarande systemet skapades under en tid med låg inflation och låg ränta. Trots det har den haft viss betydelse. CSN föreslår i första hand att premien blir en procent­enhet lägre än räntan enligt 8 kap. 2 § i kommitténs lagförslag. Alternativt kan premien utformas som ett lotteri eller en kombination av dessa. I proportion till inbetalningen kan premien utgöra en eller flera premieobli­gationer eller andra former av erbjudanden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>8 Räntan i återbetalningssystemet</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att räntan i systemet knyts till statens kostnad för upplåning och att de återbetalningspliktiga studiemedlen beläggs med en ränta som motsvarar hälften av statens kostnader. CSN tillstyrker detta förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>KOV framhåller att förslaget att räntan skall motsvara hälften av statens upplåningsränta innebär att kostnaden för länet inte som i dag har en fast maximigräns. Därmed försväras möjligheterna för de studerande att bedö­ma lånekostnaden samt för CSN att ge information härom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>TCO och SFEF anser att en åriig uppskrivning av studieskulden med ett<br> belopp motsvarande statens halva upplåningskostnad med tanke på dagens<br> höga ränteläge är för hög. Räntesatsen bör inte sättas högre än att flertalet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section331> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section332> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>låntagare får sin skuld minskad i nominella tal efter återbetalning för     Prop. 1987/88:116<br> respektive år.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                               </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS anser att en generell räntesubvention som motsvarar rätten att i deklarationen göra avdrag för räntekostnader är ett minimikrav. Av trygg­hetsskäl är det också nödvändigt att den framtida nivån på räntesubven­tionen garanteras och inte blir beroende av eventuella inskränkningar i rätten att i deklarationen göra avdrag för räntekostnader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>9 Handikappade studerande</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot;En handikappad studerande som på grund av handikappet får sin studie­tid förlängd, bör ha möjlighet att i efterhand få den del av studieskulden som belöper sig på sådan mertid avskriven&quot;. Styrelsen vill framhålla vikten av att en funktionshindrad som erhållit individuell studiegång, får information om att merskulden kommer att avskrivas redan då han/hon påbörjar studierna. Härigenom kan ängslan för stor skuldsättning undvi­kas. Detta torde även främja benägenheten hos handikappade att studera.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens handikappråd delar kommitténs uppfattning att en handikappad studerande som på grund av handikappet får sin studietid förlängd bör ha möjlighet att i efterhand fä den del av studieskulden som belöper sig på sådan mertid avskriven och anser det angeläget, att möjligheten till av­skrivning används generöst för funktionshindrade.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Kommittén framhåller, att &quot;återbetalningssystemet ska inte vara</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>så konstruerat att grupper av låntagare redan på förhand kan räkna med att aldrig behöva betala tillbaka sin skuld eller få en stor del av skulden efterskänkt&quot;. Vi har här en annan uppfattning och menar, att funktions-hindrade, som erhållit individuell studiegång, från början ska veta, att deras merskuld kommer att avskrivas. Detta ger trygghet, som främjar benägenheten att studera.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi konstaterar, att utbildningsväsendet under de senaste årtiondena har blivit bättre och ger goda studievillkor åt fler. Människor med funktions­nedsättning har dock inte full delaktighet i denna utveckling. Det är vidare så att konstruktionen för studiemedlen kan vara ett hinder för att bredda utbildningsmöjligheterna för människor utan studievana och studietradi­tion. Detta blir särskilt tydligt när det gäller människor med funktionshin­der. Statistiska centralbyråns rapport &quot;Handikappad, Delaktig och Jäm­lik&quot; (1981) visar, att de har kortare utbildning än andra. I befolkningen som helhet har mer än dubbelt så många högskoleutbildning som i handikapp­grupperna. Detta har inte ändrats under de senaste åren. För människor med funktionsnedsättning är rätten till utbildning således inte lika självklar som för andra. För dem är denna rätt, liksom många andra rättigheter, i praktiken fortfarande inskränkt. Eftersom vi anser, att funktionshindrade har väl så stort behov av utbildning som andra, är detta allvariigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén redovisar studiehinder för högskoleutbildning bland gymna­<br> sieelever. Det vanligaste hindret är rädslan för studieskulder. Elever med<br> funktionsnedsättning är inte särskilt redovisade. Det är dock troligt att<br> deras ängslan för skuldsättning är större än andras. De har inte samma<br> möjligheter att skaffa sig en inkomstförstärkning till studiemedlen genom</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>1'</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section333> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section334> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbete under ferietid. Funktions.nedsättningen medför dessutom ofta att     Prop. 1987/88:116<br> deras studietid blir förlängd.</span><span style='font-family:Verdana'>                                             </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>10 Övriga synpunkter på återbetalningen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR anser att återbetalning;»systemet i dag innebär en hård belastning för stora grupper av långtidsutbildade. Debatten om ett nytt studiestöds­system har uppkommit som en följd av problem för dem som nu återbetalar sina studielån. En retroaktiv avskrivning bör därför beviljas dagens skuld­belastade studenter. SFS anser att det vore enklare att låta samtliga studen­ter som påbörjat sina studier stanna kvar i det gamla systemet och kom­plettera det med en bestämelse om att man har rätt att få avgiften maxime­rad till fyra procent av avgiftsunderlaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS menar att det i jämförelse med kommitténs förslag lägre avgifts­maximum som föreslås är rimligt mot bakgrund av att den aktuella gruppen har fått jämförelsevis liten bidragsdel. Socialstyrelsen föreslår att möjlighe­terna att avskriva delar av studieskulderna vid tjänstgöring inom glesbygd prövas för så väl läkare som annan hälso- och sjukvårdspersonal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV avstyrker förslaget att räntenivån skall vara högre för dem som ej kan fullfölja återbetalningarna på föreskrivet sätt och därför sluter avtal med CSN om speciella betalningsvillkor. De som då belastas med den högre räntan har förmodligen redan stora ekonomiska problem och en ytterligare höjning av räntekostnaden skulle förvärra deras situation.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV------ anser att studerande med studiehjälp eller särskilt vuxen­<br> studiestöd måste få kompensation, då den statliga subventionen av studie­<br> medlen överflyttas från återbetalningen av studielånen till studiestödet<br> under studietid. Kommittén föreslår att personer med både gamla och nya<br> studielån att återbetala, automatiskt skall få sin årliga betalning maximerad<br> till fem procent av inkomsten. Minskningen skall ske först på de nya<br> studiemedlen, så att de gamla studiemedlen betalas först.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN tillstyker en samordning, men anser att kommitténs förslag blir</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alltför krångligt att hantera. CSN anser      att dessa problem skulle</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna lösas genom samordningsregler. Punkt fyra i övergångsbestämmel­serna bör utformas så att man mäste ansöka om samordning. Då man begär samordning gäller inte längre de normala uppskovsreglerna i det gamla systemet utan ersätts med maximalt fem procents betalning på båda lånen samtidigt. Det bör framgå av regeln att en eventuell minskning i första hand skall göras på de nya studiemedlen och i andra hand på de gamla studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN anför vidare i dagens regler om återbetalning av studiemedel finns<br> inga speciella regler för preskription. Man har haft ett debiteringsförfaran­<br> de under ett år och därefter möjlighet till indrivning och återföring av<br> skulden efter tre år och tio månader. Detta fungerar i stället för direkta<br> preskriptionsregler. Med den nya formen av återbetalningspliktiga studie­<br> medel blir rutinerna annorlunda. De åriiga avgifterna kommer att debiteras<br> och förfalla till betalning under ett år. Därefter kommer krav och indriv­<br> ning att ske genom CSN och kronofogdemyndighet. Någon återföring som<br> sker i dag kommer inte att ske i stället kommer fodran att preskriberas.</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section335> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section336> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN föreslår-- att återbetalningspliktiga studiemedel undantas från     Prop, 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna i preskriptionslagen. I kommitténs förslag föreslås att det Bilaga 3 finns en möjlighet att säga upp lånet om den återbetalningsskyldige inte betalar beloppet inom avtalad tid. CSN får då möjligheten att ingå avtal med den betalningsskyldige och räntan skall utgå med en räntesats som motsvarar två procent plus statens utlåningsränta. CSN är positiv till förslaget. Det gör det enklare att hantera lånen i de fall betalningen inte genomförts inom föreskriven tid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>11 Administrationen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett fåtal remissinstanser har kommenterat kommitténs förslag beträffande den administrativa hanteringen av studiemedelssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret anser att de administrativa konsekvenserna av utredning­ens förslag är dåligt belysta i betänkandet och framhåller att de administra­tiva merkostnaderna kan bli stora.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl statskontoret som RRV pekar på att man under en mycket lång tid måste arbeta med två parallella återbetalningssystem, vilket kan bli admi­nistrativt svårhanterligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret framhåller vidare I de studier av CSN:s internadmi­<br> nistration som genomfördes framkom att kostnaderna för dessa är låga<br> jämfört med andra myndigheter. Det kan därför antas att CSN får problem<br> vad gäller arbetet med ständiga förändringar av systemtekniska och admi­<br> nistrativa hanteringsrutiner. Mot denna bakgrund kommer en lösning med<br> parallella system på återbetalningssidan med stor sannolikhet att innebära<br> ytterligare svårigheter för myndigheten när det gäller att bedriva verksam­<br> heten på effektivaste sätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret anser att det i utredningen saknas en mer ingående diskus­sion om hur de tänkta penningtransaktionerna mellan RGK och CSN skall hanteras i administrativt och tekniskt hänseende. - Det finns i dag vid CSN inga utvecklade rutiner för eller tidigare erfarenheter av hur sådana transaktioner skulle kunna administreras. Den föreslagna finansieringslös­ningen över RGK kan därför komma att kräva en viss ny kompetens vid CSN.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret och RRV menar att utredningen inte har behandlat det likviditetsproblem som sannolikt kommer att uppstå i det nya systemet under dess första är. Beloppen för tilldelning av studiemedel kommer att vara betydligt högre än återbetalningarna. En sådan situation, framhåller statskontoret, torde komma att kräva tillskott via anslag över statsbudge­ten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt statskontorets mening hade det varit intressant att även andra finansieringsformer, t, ex, någon typ av fond motsvarande rundradiofon­den.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad avser formerna för återbetalningens administration finner statskon­<br> toret -- dock inte självklart att dessa arbetsuppgifter även i framtiden</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall åvila CSN. Ett alternativ är att helt eller delvis överföra denna<br> verksamhet till skattemyndigheterna (RSV, LSM m.fl.) en administrativ<br> samordning med källskatt och B-skatt innebär automatiskt att intäkterna</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>'17</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section337> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section338> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>snabbare tillförs staten. Ytterligare ett skäl är att även folkbokföringen     Prop, 1987/88:116<br> kommer att överföras till skatteadministrationen.</span><span style='font-family: Verdana'>                 </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För att ytterligare koncentrera och renodla CSN:s roll som studiesocial organisation kan enligt statskontorets mening även prövas att samordna det centrala antagningssystemet och studiestödets informationssystem STIS.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret har inga invändningar mot det föreslagna systemet,<br> men gör vissa påpekanden.  Principiellt sett finns ingen större skill­<br> nad om centrala studiestödsnämnden (CSN) finansierar studielånen via<br> statsverkets eller riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken. Den totala<br> kreditgivningen blir lika stor och riksgäldskontoret måste i bägge fallen<br> refinansiera sig genom en ökning av statsupplåningen, dvs. genom en ök­<br> ning av statsskulden. Skillnaden mellan dessa alternativ är av redovis-<br> ningsmässig natur; att som utredningen föreslår bryta ut denna utlåning ur<br> statsbudgeten kan ses som en strävan att renodla statsbudgeten genom att<br> bryta ut låneverksamheten. Enligt fullmäktiges mening finns skäl för en<br> sådan förändrad redovisningspraxis. Fullmäktige anser därför att denna<br> princip även bör omfatta annan låneverksamhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den modell för finansieringen av studiemedel som redovisas i utredning­en ryms inom ramen för kontorets; nuvarande kreditgivningsverksamhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det bör enligt fullmäktiges mening vara till fördel för finansieringssyste­met om man undviker alltför stora fluktuationer i utlåningsräntorna. Mot denna bakgrund bör en utjämning ske genom att räntan beräknas på grundval av de genomsnittliga upplåningskostnaderna under en längre period, förslagsvis de tre senaste åren. Fullmäktige vill i detta samman­hang påpeka det lämpliga i att skapa en samordning mellan å ena sidan statens utlåningsränta och statens avkastningsränta och räntan avseende studiemedel å den andra.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För riksgäldskontorets del krävs inga speciella lagändringar för att kun­na ge lån till CSN. Genom utformningen av lagen om riksgäldskontoret kan riksgäldskontoret efter särskilt riksdagsbeslut ge krediter till statlig och annan verksamhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis kan fullmäktige konstatera att en rad skäl talar för att välja den finansieringsmodell utredningen presenterat. För det första är CSN en i dag väl fungerande myndighet vars verksamhet uppfyller de effektivitetskrav man kan ställa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda är det inte sannolikt att en samhällsekonomiskt bättre lösning skulle erhållas om utlåningen lades ut på de privata kreditinstituten. För det andra är statens upplåningskostnader av ett flertal skäl lägre än andra låntagares. Detta talar för att studielånen - som har ett uttalat socialt syfte — effektivast kan finansieras inom ramen för statsverkets och riksgälds­kontorets område. Huruvida redovisningen skall ske på statsbudgeten eller inte är en redovisningsmässig fräga där fullmäktige inte har något att invända mot utredningens förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CSN delar utredningens uppfattning att riksgäldskontoret bör svara för upplåningen av medel till studiestödssystemet liksom att CSN ansvarar för utbetalning och återbetalning av studiestödet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande organisation och administration anför CSN                        Förslå-</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section339> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section340> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen medför dock i första hand förändringar i de administrativa systemen Prop. 1987/88:116 för studiemedel samt utveckling av ett nytt återbetalningssystem som i Bilaga 3 drift skall finnas jämsides med det gamla systemet under en läng över­gångstid. Förändringarna inom studiemedels- och återbetalningssystemen medför även förändringar i kopplingen mellan de olika systemen. Den förändrade finansieringen medför att nya ekonomiadminstrativa rutiner och medelsförsörjningsrutiner skall utvecklas. Med hänsyn till de osäker­heter som finns beträffande regelverkens slutliga utformning diskuterar CSN nedan endast översiktligt de administrativa och organisatoriska åt­gärder som bör vidtas. CSN bör få i uppdrag att lämna förslag om utform­ning och utveckling av adminstration och organisation när beslut om regelverket fattats. Skall ett nytt studiemedelssystem träda i kraft den 1 januari 1989 måste CSN få ett underhandsuppdrag senast under februari månad 1988.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>CSN tar också upp de administrativa kostnaderna.  Av naturliga</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>skäl är det för närvarande omöjligt att i detalj beräkna kostnaderna för ett genomförande av studiemedelskommitténs förslag. Som framgått ovan kommer dock relativt sett stora åtgärder att behöva vidtas i nuvarande administrativa system för handläggning av ärenden om både studiemedel och återbetalning liksom i utveckling av rutiner för finansiering och ekono­misk redovisning. Även den anpassning av organisation som diskuterats ovan kräver vissa kostnader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förändringarna kräver också stora informationsinsatser med åtföljande kostnader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt ovan finns således en icke oväsentlig investeringskostnad i anslut­ning till genomförandet av de beslut riksdag och regering fattar med anled­ning av studiemedelskommitténs förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Från den tidpunkt adminstrationen förändras påverkas också de löpande adminstrativa driftkostnaderna. Sådana kostnader avser främst personella konsekvenser av parallella återbetalningssystem, ökat antal ärenden vid SMN, datordriftskostnader, underhåll av ADB-system, blanketter och porton.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Detaljerade kostnadsberäkningar förutsätter CSN att få göra i två etap­per, dels översiktligt i anslutning till att riksdagsbeslut föreligger dels i anslutning till att detaljerade lösningar för tillkommande och kompletteran­de adminstrativa system utarbetats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>CSN föreslår slutligen att de nya reglerna ska träda i kraft den I juli 1989 eller tidigast den 1 januari 1989.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>TCO framhåller att---- övergängen till ett nytt återbetalningssystem</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>kommer att ske successivt och det är därför rimligt att en och samma instans svarar för både det nuvarande och det nya systemet. Nämnden har dessutom en väl inövad administration för att handha dessa frågor. TCO tillstyrker mot denna bakgrund att CSN även i framtiden svarar för admini­strationen av studiemedelssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Svenska sparbanksföreningen anser att alternativet med att bankerna eller speciella mellanhandsinstitut finansierar studielånen inte är tillräck­ligt belyst i betänkandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Industriförbundet menar att man för att minska kostnaderna för hante-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>       </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section341> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section342> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ringen av studiemedel borde låta Jåneverksamheten pä sikt överföras från     Prop. 1987/88:116<br> särskilda myndigheter till det vanliga bankväsendet.</span><span style='font-family:Verdana'>             </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section343> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section344> <p class=MsoNormal style='margin-left:304.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:116 Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse av 8 kap. studiestödslagen (1973:349)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>8          kap. Återbetalning av studiemedel<br> Huvudsakliga grunder</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 § Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala<br> dessa genom åriiga avgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod skall ej återbetalas enligt vad som framgår av 77—80 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på tid under vilken den studerande har uppburit utbildningsbidrag skall ej återbetalas enligt vad som framgår av 80 a §,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2 § Återbetalningen skall börja under det tredje året efter det för vilket<br> den återbetalningsskyldige senast uppburit studiestöd enligt 3, 4 eller 7<br> kap.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det år då återbetalningen skall börja benämnes första avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3 § Återbetalningen fördelas på åren fram till och med det år under vilket<br> den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre<br> än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid.<br> Bestämmelser härom finns i andra och tredje styckena.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för det första avgiftsåret uppgår tilll lägst en tiondel av basbeloppet enligt vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23 § andra stycket, jämfört med 16-19 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23 § tredje stycket, jämfört med 16-21 och 24 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återbetalningen får ej fördelas på fler år än åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4 §   Återbetalningstiden enligt 3 § förlänges, om</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis enligt 66 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förlängningen omfattar det antal år som fordras för debitering av ny avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses i första stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För sådan avgift, som enligt andra stycket skulle belöpa på år efter det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år, bortfaller återbetal­ningsskyldigheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5 § Återbetalningstiden enligt 3 § förkortas, om under denna tid den<br> återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller om beslut an­<br> gående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga<br> om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förkortningen avser det antal år i slutet av återbetalningstiden som<br> skulle ha fordrats för debitering av motsvarande avgifter.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9  Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 116</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section345> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section346> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 §   Har den återbetalningsskyldige uppburit återbetalningspliktiga stu-     Prop. 1987/88:116<br> diemedel (nya studiemedel) under år som omfattas av återbetalningstiden     Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för de studiemedel som han tidigare uppburit (äldre studiemedel), faststäl­les gemensam återbetalningstid för de äldre och de nya studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Återbetalning i fall som avses i 6 § börjar under året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Återbetalning i fall som avses i 6 § fördelas på åren fram till och med det är under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid. Bestämmelser härom finns i andra-Qärde stycke­na och 9 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst en tiondel av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst det belopp som skulle ha utgått för samma år, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen, enligt vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>26 § första stycket, jämfört med 16-21 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>26 § andra och tredje styckena, jämförda med 16-21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>27 §, jämförd med 16-21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har återbetalningstiden för de äldre studiemedel som avses i 6 § för­längts enligt 4 § första stycket, får den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § ej understiga det antal år som skulle ha gällt, om de nya studie­medlen ej utgått.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 § Återbetalningstiden i fall som avses i 6 § får ej fördelas på fler är än<br> åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65<br> år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § kan förlängas och förkortas. Härvid äger 4 och 5 §§ motsvarande tillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Avlider den återbetalningsskyldige, bortfaller återbetalningsskyl­digheten. Dödsboet efter den avlidne skall dock erlägga ej erlagd avgift för år före det under vilket dödsfallet inträffat. Om synnerliga skäl föreligger, får centrala studiestödsnämnden befria dödsboet från skyldighet att erläg­ga sådan avgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Återbetalningsskyldigheten för år som infaller under återbetalnings­tiden bestämmes på grundval av regleringstal, återbetalningsbelopp, årsbe­lopp, avgiftsunderlag och avgiftsgräns.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Till fullgörande av återbetalningsskyldigheten skall den återbetal­ningsskyldige erlägga preliminär avgift och kvarstående avgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I vissa fall skall den återbetalningsskyldige erlägga tilläggsavgift, påmin­nelseavgift, aviseringsavgift och extra avgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section347> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section348> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>14                                                                                               §   I detta kapitel förstås med</span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>       </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116<br> avgiftsår, år som omfattas av återbetalningstiden enligt 2-11 §§ eller     Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>bestämmelse som avses där, basbelopp, det basbelopp som gäller vid ingången av avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmande av återbetalningsskyldighet</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regleringstal</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>15 § Centrala studiestödsnämnden fastställer i slutet av varje år ett regle­<br> ringstal för året.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regleringstalet för ett år skall utgöra det lägsta av följande två tal, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1.    det tal som erhålles om konsumentprisindex för november månad<br> delas med konsumentprisindex för november månad närmast föregående<br> år,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2. det garanlital som regeringen särskilt fastställer.<br> Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den fjärde decimalen höjes</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>till närmast högre tal, om den femte decimalen är fem eller högre.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Aterbetalningsbelopp under år före det första avgiftsåret</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av det år, under vilket<br> den återbetalningsskyldige första gången uppburit återbetalningspliktiga<br> studiemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett jämkat regle­<br> ringstal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige under året uppburit återbetalningsplikti­ga studiemedel vid flera tillfällen, skall varje sådant belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet utgöra summan av de belopp som därvid erhålles.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst be­lopp eller har beslut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetal­ningsskyldighet, minskas dock återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat reglerings­tal. Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>17 § Med jämkat regleringstal i 16 § första och andra styckena avses det<br> tal som erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>'        360    '</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetal­ningsskyldige uppbar återbetalningspliktiga studiemedel och r regleringsta­let för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>18 § Med jämkat regleringstal i 16 § tredje stycket avses det tal som<br> erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:326.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>. . a(r-l) '        360   '</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>där a motsvarar det antal dagar som återstod avlret när den återbetal­<br> ningsskyldige gjorde den frivilliga återbetalningen eller när beslutet om<br> befrielse enligt 60 § meddelades eller när den återbetalningsskyldige upp­<br> bar de medel i fråga om vilka beslutet om återkrav enligt 9 kap. 2 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section349> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section350> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelades samt r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30     Prop, 1987/88:116<br> dagar.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                         </span><span style='font-family:Verdana'>gjlaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av sådant år, vilket infal­<br> ler efter det år som avses i 16 § men före första avgiftsåret, summan av<br> följande två belopp, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>produkten av regleringstalet för året och återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>produkten av ett jämkat regleringstal och de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har under året beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp, minskas återbetalningsbeloppet enligt första stycket med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som återkrävs multipliceras med det jämkade regleringstal som beräknades i slutet av det år, för vilket de studiemedel uppburits som omfattas av återkravet. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år till och med det år under vilket beslutet om återkrav meddelats. Avser återkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer än ett år, skall detta fördelas på respektive år, varefter varje fördelat belopp skall beräknas på nyss angivet sätt. Återbetalningsbeloppet enligt första stycket skall då minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 och 18 §§ mot­svarande tillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återbetalningsbelopp under avgiftsår</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av<br> följande två tal, nämligen,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.    produkten av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år, mins­kat med dels summan av de preliminära och kvarstående avgifter som under året debiterats den återbetalningsskyldige, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöj­ning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket återbetalningsskyldig­het har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året, och</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>regleringstalet för året,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.    produkten av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>de återbetalningspUktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året och</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>ett jämkat regleringstal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21 § Har under visst år beslut om debitering av avgift helt eller delvis<br> förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det<br> debiterade beloppet eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 §<br> första stycket 1. a) med det belopp som erhålles vid följande beräkning.<br> Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fast­<br> ställts i slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den återbetalnings­<br> skyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras sedan i sin tur med</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>124<br> det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section351> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section352> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sker därefter för varje följande år till och med året närmast före det under     Prop. 1987/88:116<br> vilket beslutet om debitering av avgiften förfallit.</span><span style='font-family:Verdana'>                 </span><span style='font-family: Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige under året återfått preliminär eller kvar­stående avgift enligt 74 § första stycket, andra stycket eller enligt 75 § ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § första stycket I. a) med det utbetalade beloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Årsbelopp</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Årsbelopp beräknas för den återbetalningsskyldige för varje år från och med det första avgiftsåret till och med det år som infaller närmast efter det sista år vid vars utgång den återbetalningsskyldige har ett återbetal­ningsbelopp enligt 20 och 21 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Årsbelopp beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvaran­de det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång delas med ett tal motsvarande</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>för återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla högst 36 år, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>för äldre återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla högst 51 år, 15 år,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av året närmast före det första avgiftsåret en tiondel av basbeloppet, beräknas dock årebelop­pet för det första avgiftsåret till samma belopp som återbetalningsbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgår årsbeloppet för det första avgiftsåret, beräknat enligt första stycket, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbe­loppet för det första avgiftsåret i stället till en tiondel av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 § Årsbelopp för senare avgiftsår än det första beräknas för återbetal­<br> ningsskyldig som ej under något avgiftsår uppburit återbetalningspliktiga<br> studiemedel till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår<br> och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Årsbelopp enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har andra stycket tillämpats vid beräkning av årsbelopp och skall årsbe­lopp senare ånyo beräknas för visst år på grund av samma återbetalnings­skyldighet, skall detta årsbelopp beräknas till det årsbelopp som skulle ha beräknats för året, om andra stycket ej tillämpats och årsbelopp beräknats för varje år. Därvid får årsbeloppet dock aldrig beräknas till högre belopp än återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 § För återbetalningsskyldig som under visst avgiftsår (avgiftsår c)<br> uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel), beräknas<br> årsbeloppet för närmast följande år (avgiftsår d) till belopp motsvarande<br> det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsår c<br> delas med ett tal motsvarande</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>för återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst 36 år, antalet år från och med avgiftsår d till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>för äldre återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst 51 år, 15 år,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med av-</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>125 giftsår d till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section353> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section354> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det för viss återbetalningsskyldig, som avses i första stycket 1 eller Prop, 1987/88:116 2, med stöd av 44—47 §§ föreskrivits att slutlig avgift för avgiftsår före Bilaga 4 avgiftsår d ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket, får dock hans årsbelopp för avgiftsår d aldrig bestäm­mas till högre belopp än det belopp som fordras för att antalet återbetal­ningsår skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. Därvid förutsattes att avgift för varje åter­stående avgiftsår utgår med belopp som avses i 42 § första stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket äger motsvarande tillämpning om den återbetalningsskyl­dige för avgiftsår före avgiftsår d ej eriagt avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfallit helt eller delvis enligt 66 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 § Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av det avgiftsår c,<br> som avses i 25 §, en tiondel av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet för<br> avgiftsår d till samma belopp som återbétalningsbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgår årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, beräknat enligt 25 §, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet för avgiftsår d i stället till en tiondel av basbeloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, får dock bestämmas till högst det belopp som fordras för att antalet återbetalningsår skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, bestämmes, utan hinder av 25 eller 26 §, alltid till lägst det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsår d skulle ha beräknats, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 25-27 §§ äger motsvarande tillämpning, om åter­betalningsskyldig under annat år än avgiftsår uppburit nya återbetalnings­pliktiga studiemedel och återbetalningsbelopp ånyo skall beräknas för tidigare återbetalningsskyldighet vid utgången av samma år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ För återbetalningsskyldig som efter ingången av det första avgifts­året uppburit återbetalningspliktiga studiemedel beräknas årsbeloppet för senare avgiftsår än det avgiftsår d, som avses i 25 §, till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Årsbeloppet enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid fastställande av årsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmel­serna i 24 § tredje stycket motsvarande tillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgiftsunderlag</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Avgiftsunderlaget utgör summan av den återbetalningsskyldiges in­komst och den del av hans förmögenhet som överstiger sex basbelopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>§   har upphävts genom lag (1987:1177).</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den återbetal­ningsskyldige vid årets ingång har vårdnaden om barn som är under tio år eller om han då har eget barn som är under tio år och lever tillsammans med barnets vårdnadshavare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskning enligt första stycket får dock ej avse större belopp än den del</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section355> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section356> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§   Avgiftsunderlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kro-     Prop, 1987/88:116 &quot;or.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>            </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om ej annat följer av andra stycket, förstås i 30 och 32 §§ med inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten för avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avdrag för underskott i förvärvskälla vid taxeringen läggs till den äter-betalningsskyldiges taxerade inkomst. Lag (1987:1177).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>35 § Med förmögenhet förstås i 30 § skattepliktig förmögenhet enligt<br> förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid utgången av året<br> närmast före avgiftsåret. Lag (1987:1177).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avgiftsgräns</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>36     §   Avgiftsgränsen är tre och ett halvt basbelopp.<br> Avgiftsgränsen avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Preliminär avgift</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Preliminär avgift utgår för varje avgiftsår, om ej annat följer av beslut enligt 39, 40 eller 41 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Preliminär avgift för ett avgiftsår utgår med det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 39-41 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>39 § På ansökan av den återbetalningsskyldige kan medges att preliminär<br> avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall nedsättas, om bättre<br> överenstämmelse mellan den preliminära och motsvarande slutliga avgift,<br> beräknad enligt 43-49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ansökan enligt första stycket skall ha kommit in till centrala studiestöds­nämnden före utgången av året efter avgiftsåret. Ansökan som kommit in senare prövas enligt 43 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden ändras på så­dant sätt att avgift skall utgå med högre belopp än som tidigare beslutats, skall den återbetalningsskyldige snarast anmäla detta till centrala studie­stödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnämnden får på ansökan av den återbetalningsskyl­dige ompröva beslut om att preliminär avgift inte skall utgå eller skall sättas ned.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Är den återbetalningsskyldiges betalningförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan på ansökan av den återbetalningsskyldige medges att preliminär avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Sådan preliminär avgift för annat avgiftsår än det sista som ej uppgår till 100 kronor skall ej utgå som preliminär avgift för avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Slutlig avgift och kvarstående avgift</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>42 §   Slutlig avgift för ett avgiftsår utgår utan särskild prövning med det</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>         </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>]27<br> belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section357> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section358> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 43-49 §§.</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:305.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>43 §    Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår prövas särskilt för viss</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>återbetalningsskyldig,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>om medgivande enligt 39 § har lämnats,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>om den återbetalningsskyldige begär sådan prövning eller</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>om den återbetalningsskyldige inte har betalt den preliminära avgif­ten i sin helhet före utgången av året efter avgiftsåret och om han bedöms ha varit bosatt i riket under avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För prövningen gäller 44—49 §§. Ansökan om prövning enligt första stycket 2 skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden före utgång­en av november månad tredje året efter avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 § Slutlig avgift utgår ej för avgiftsår under vilket den återbetalnings­<br> skyldiges avgiftsunderlag ej överstiger avgiftsgränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall den återbetalningsskyldiges avgiftsunderlag anses överstiga avgiftsgränsen för avgiftsår under vilket han icke varit bosatt i riket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ För återbetalningsskyldig som hela avgiftsåret varit bosatt i riket utgår slutlig avgift med högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Om synnerliga skäl föreligger, kan slutlig avgift för ett avgiftsår nedsättas till lägre belopp än som följer av 42 § första stycket eller 45 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan medges att slutlig avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid prövning enligt 43 § avrundas slutlig avgift till samma belopp som motsvarande preliminära avgift, om den slutliga avgiften överstiger eller understiger den preliminära avgiften med mindre än 100 kronor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid prövning enligt 43 § får slutlig avgift för ett avgiftsår icke bestämmas till högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och följande två poster uppgär till högst samma belopp som summan av återbe­talningsbeloppet vid utgången av året närmast före det år då slutlig avgift prövas och den preliminära avgift som har debiterats den återbetalnings­skyldige för avgiftsåret</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>den preliminära avgift som debiterats den återbetalningsskyldige för det år då slutlig avgift prövas,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>summan av dels belopp som den återbetalningsskyldige återbetalt frivilligt under det år då sluflig avgift prövas jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under samma avgiftsår, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har den återbetalningsskyldige enligt 74 § första eller andra stycket eller<br> enligt 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär eller kvarstående<br> avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning av återbetal­<br> ningsbeloppet vid utgången av året närmast före det år då slutlig avgift<br> prövas, skall detta återbetalningsbelopp ökas med beaktande av det åter-<br> burna beloppet. Motsvarande gäller i fråga om avgift eller del av avgift i</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga om vilken beslut om debitering förfallit enligt 66 §.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section359> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section360> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som     Prop, 1987/88:116 avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpning av     Bilaga 4 bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket äger 21 § motsvarande tillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>50<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Fastställes vid prövning enligt 43 § den slutliga avgiften till högre belopp än motsvarande preliminära avgift, skall den återbetalningsskyldige erlägga det överskjutande beloppet såsom kvarstående avgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>51<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För kvarstående avgift utgår en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften be­räknas efter tolv öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Tilläggsav­giften avrundas till närmast högre hela krontal. I fråga om tilläggsavgift tillämpas 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ på motsvarande sätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om avgift för återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>52 § Erlägger återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket ej avgift<br> inom föreskriven tid, får bestämmas att han genast skall fullgöra hela sin<br> återbetalningsskyldighet genom att utge det belopp som han haft att erläg­<br> ga, om han genom frivillig återbetalning skolat bringa återbetalningsskyl­<br> digheten att omedelbart upphöra.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frivillig återbetalning</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>53 § Återbetalningsskyldig har rätt att frivilligt återbetala större belopp<br> än som debiterats honom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återbetalning enligt första stycket kan avse</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1.    hela den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige har<br> utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt 66 §,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.    del av den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige<br> har utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt<br> 66 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>54<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vill återbetalningsskyldig fullgöra återbetalning enligt 53 § andra stycket 1, skall detta anses ske på den dag som centrala studiestödsnämn­den bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>55<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 före första avgiftsåret skall avse summan av följande två belopp, nämligen</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produkten av återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregå- ' ende år och ett jämkat regleringstal,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produkten av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbe­talningsskyldige uppburit under året och ett jämkat regleringstal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst be­lopp eller har besluten angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetal­ningsskyldighet, minskas dock summan enligt första stycket med produk­ten av sådant belopp och ett jäm.kat regleringstal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning. Därvid skall dock det regle­ringstal gälla som fastställts i slutet av närmast föregående år.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section361> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section362> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>56 §   Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall     Prop, 1987/88:116<br> avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>minskat med dels belopp som debiterats den återbetalningsskyldige till betalning av preliminära och kvarstående avgifter under året, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte förhöjning som avses i 57 §, dels Ijclopp i fråga om vilket återbetalnings­skyldighet har bortfallit enligt 4 §&#9632; sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>ökat med dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldi­ge erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit enligt 66 §,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningspliktiga studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar förhöjning enligt 57 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsva­rande tillämpning, nämligen i fråga om</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 § sista stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 § Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetal­<br> ningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen för-<br> höjes med en tiondels procent för varje helt år som vid inbetalningstillfället<br> återstår till utgången av det är, under vilket den återbetalningsskyldige<br> fyller 65 år. Förhöjning får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar<br> tre och en halv procent.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen kan bestämma att frivillig återbetalning, som sker under viss angiven tidsperiod, skall förhöjas utöver vad som följer av första stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har beslut om att debitera den återbetalningsskyldige preliminär avgift eller kvarstående avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del därav, avräknas dock frivillig betalning i första hand på det obetalda beloppet, sedan detta omräknats enligt Qärde stycket. Vid denna avräkning tillgodo­räknas ej någon förhöjning enligt första stycket eller enligt bestämmelser som avses i andra stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbe­talningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsåret närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Upphörande av återbetalningsskyldighet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58 § Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av år före det förs­<br> ta avgiftsåret, om något återbetalningsbelopp enligt 16 eller 19 § då ej<br> kvarstår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av annat år under vill­kor att</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. något återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ då ej kvarstår,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. den återbetalningsskyldige då erlagt full betalning för alla preliminära</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>'0</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section363> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section364> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och kvarstående avgifter, som debiterats honom i fråga om vilka beslut om     Prop. 1987/88:116<br> debitering ej förfallit helt eller delvis enhgt 66 §.</span><span style='font-family:Verdana'>                  </span><span style='font-family: Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>59 § Den återbetalningsskyldige är icke i något fall skyldig att erlägga<br> preliminär eller kvarstående avgift för år efter det under vilket han fyllt 65<br> år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I fråga om verkan av att den återbetalningsskyldige avlider gäller 11 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60 § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjuk­<br> dom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från<br> kvarstående återbetalningsskyldighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den, som under ett eller flera avgiftsår har uppburit eller uppbär vård­bidrag enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsva­rande och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbe­ta, får befrias från återbetalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar det eller de årsbelopp som hänför sig till samma avgiftsår.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger eljest synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige även i annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet eller del därav.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befrielse från del av återbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i fråga om återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldi­ge uppburit för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola som den återbetalningsskyldige gått igenom vid vuxen ålder (befrielsegrundande utbildning). Som villkor för sådan befrielse gäller att</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>den återbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 4 kap. 1 § och för denna tid uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den återbetal­ningsskyldige behövt för att kunna vinna tillträde till den läroanstalt eller utbildningslinje som avses under 1,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>den återbetalningsskyldige varit yrkesverksam på heltid under minst fyra år, innan han uppburit studiemedel för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som avses under 1,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>det med hänsyn till den återbetalningspliktiges ekonomiska förhållan­den är skäligt att han befrias från del av återbetalningsskyldigheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med yrkesverksamhet enligt Ijärde stycket jämställs vård av egna barn, vård av föräldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse får beviljas den återbetalningsskyldige även om han ej är eller varit underhållsskyldig gentemot annan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom: 17.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befrielse enligt Qärde stycket får avse högst 1900 kronor för varje årskurs enligt läroplanen för den befrielsegrundande utbildning som den återbetalningsskyldige gått igenom. Befrielsen får sammanlagt avse högst 5700 kronor. Befrielsen får ej överstiga hälften av det belopp som den återbetalningsskyldige sammanlagt uppburit för den befrielsegrundande utbildningen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section365> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Debitering</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61 § Varje avgiftsår debiteras återbetalningsskyldig preliminär avgift med belopp som följer av 38 § första stycket, om ej annat följer av beslut enligt 40 §. Debiteringen förfaller i den mån beslut fattas om att preliminär avgift ej skall utgå eller skall nedsättas enligt 39-41 §§.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om slutlig avgift för ett avgiftsår enligt 43 § skall fattas snarast möjligt efter det taxering för avgiftsåret verkställts i första instans. Ned­sätts den återbetalningsskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst för avgiftsåret, skall beslutet om slutlig avgift omprövas, om den återbetal-</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>131</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section366> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section367> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningsskyldige begär det. Ansökan om prövning skall ha kommit in till     Prop. 1987/88:116 centrala studiestödsnämnden inom två månader efter det den återbetal-     Bilaga 4 ningsskyldige fått del av beslutet om nedsättning. Lag (1987:1177).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppbörd</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62 §    Preliminär avgift skall erläggas under avgiftsåret och om avgiften</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1,   överstiger 200 kronor med en Qärdedel senast vid vart och ett av fyra<br> betalningstillfällen,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>överstiger 100 men icke 200 laonor med hälften senast vid vartdera av två betalningstillfällen,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillfäl­le.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsåret och med hälften senast vid vartdera av två betalningstillfällen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall preliminär eller kvarstående avgift enligt första eller andra stycket fördelas på två eller flera betalningstillfällen, avrundas det belopp som skall erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbe­lopp varmed avrundning skett, skall avräknas vid det sista betalningstillfäl­let.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnämnden bestämmer tidpunkten för varje betal­ningstillfälle.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>63 § För återbetalningsskyldig talan mot taxering till statlig inkomstskatt<br> och framstår det som obilligt att han erlägger kvarstående avgift som<br> bestämts på grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, får han efter<br> ansökan beviljas anstånd helt eller delvis med erläggande av avgiften.<br> Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Anståndet får avse<br> högst det belopp som betingas av den återbetalningsskyldiges yrkande i<br> fråga om taxeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anståndet skall gälla till dess två månader förflutit från dagen för beslut i anledning av den återbetalningsskyldiges talan mot taxeringen. Lag (1987:1177).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64 § Om preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift ej<br> erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den<br> återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med be­<br> lopp som regeringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid avisering av preliminär avgift och kvarstående avgift utgår avise­ringsavgift med belopp som regeringen bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>65<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Preliminär avgift, kvarstående avgift och belopp som den återbetal­ningsskyldige frivilligt återbetalar skall erläggas till myndighet eller pen­ninginrättning enligt de närmare bestämmelser som regeringen meddelar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den mån avgiften ej erlagts före utgången av november månad tredje året efter avgiftsåret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 62 år eller för de tre sista avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>67 § Har beslut om debitering av preliminär eller kvarstående avgift<br> förfallit helt eller delvis enligt 66 § på grund av att avgiften eller del därav</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ej erlagts, skall extra avgift enligt 68-72 §§ erläggas av den återbetalnings-</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldige, om han lever efter utgången av det år när han fyller 65 år, och av</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section368> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section369> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dödsboet efter den återbetalningsskyldige, om denne avlidit senast det år     Prop. 1987/88:116<br> när han fyller 65 år.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                       </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Extra avgift enligt 67 § utgår, om den återbetalningsskyldige allt­jämt har ett återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ vid utgången av det år, när han fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit senast under det år när han fyller 65 år, före det år under vilket dödsfallet inträffat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>69<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid multiplikation enligt första stycket för visst avgiftsår medräknas ej sådant belopp som på grund av frivillig återbetalning under tidigare av­giftsår avräknats enligt 57 § tredje och fjärde styckena.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Extra avgift får icke i något fall överstiga återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>70<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Extra avgift skall erläggas på tid som centrala studiestödsnämnden bestämmer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>71<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§    I fråga om extra avgift äger 64 och 65 §§ motsvarande tillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>72<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Om synnerliga skäl föreligger, får den som är skyldig att erlägga extra avgift efter ansökan helt eller delvis befrias från skyldigheten att utge avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>73<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Avgiftsbelopp som ej eriagts inom föreskriven tid får uttagas genom utmätning utan föregående dom eller utslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återbäring av avgift</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>74 § Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige erlagt såsom<br> preliminär avgift motsvarande slutlig avgift, är den återbetalningsskyldige<br> berättigad att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet. Ansökan<br> om återbäring skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden inom<br> två månader efter det den återbetalningsskyldige fått underrättelse om<br> beslutet angående den slutliga avgiften.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedsättes preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsav­gift, aviseringsavgift eller påminnelseavgift som den återbetalningsskyldi­ge erlagt, skall han utan ansökan återfå vad han erlagt för mycket, om ej annat följer av 75 §. Detsamma gäller om sådan avgift ej skall utgå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belopp som den återbetalningsskyldige erlagt som preliminär avgift för det år under vilket han avlidit skall utan ansökan återbäras till dödsboet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75 § Om preliminär avgift sätts ned enligt 39 eller 40 §, har den återbetal­<br> ningsskyldige efter ansökan rätt att återfå för mycket erlagd preliminär<br> avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Detsamma</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller vid beslut enligt 39 eller 40 § om att preliminär avgift ej skall utgå.</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section370> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section371> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>76 §   Häftar den, som är berättigad att återfå avgift enligt 74 eller 75 §, för     Prop. 1987/88:116<br> preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift, avise-     Bilaga 4<br> ringsavgift, påminnelseavgift eller återkrav enligt 9 kap. 2 § som förfallit</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till betalning, har han rätt att utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>77<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ I 78-80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldighe­ten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestäm­melser som anges där.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>78<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en karenstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning, om ej arnat följer av 79 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>79<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetal­ningsbelopp eller frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersätt­ning enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämp­ning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivil­lig återbetalning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>80<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Får centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande under visst år haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden beräknat storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av året, sker erforderlig omräkning av återbetalningsbeloppet först i sam­band med att storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid ut­gången av närmast följande år beräknas. Avgift som debiterats på grund av den första beräkningen återbetalas endast i den män avgiften överstiger det belopp som den studerande enligt den nya beräkningen skulle ha haft att erlägga för att återbetalningsskyldigheten skall upphöra enligt 58-60 §§.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>80 a § Återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper på tid under vil­ken den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp och frivillig återbetalning, i den mån de återbetalningspliktiga studiemedlen har återbetalats genom avdrag från utbildningsbidraget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>134</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section372> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section373> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>81 §   har upphävts genom lag (1987:1177).</span><span style='font-family:Verdana'>                       </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:306.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i>82<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>§   har upphävts genom lag (1987:1177).</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>83<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Återbetalningsbelopp, årsbelopp, preliminär avgift, slutlig avgift och extra avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>84<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ När slutlig avgift fastställts för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten att erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminär avgift som översti­ger den slutliga avgiften.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlider återbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erlägga obetald preliminär avgift för det år under vilket dödsfallet inträffat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelse om obetald preliminär avgift i första eller andra stycket äger motsvarande tillämpning på påminnelseavgift och aviseringsavgift som belöper på den obetalda avgiften.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>85 § Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 § men<br> som enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som<br> avbetalning på den obetalda avgiften.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej återbäres på grund av att den återbetalningsskyldige ej begär detjämställes med slutlig avgift för året.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 57 § första stycket eller de bestämmelser som avses i 57 § andra stycket skall därvid ej tillämpas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>86<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ I fråga om betalning enligt 52 § gäller bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studie­stödsnämnden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>87<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span><span style='font-family:Verdana'>§ Det åligger återbetalningsskyldig att lämna centrala studiestöds­nämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel. I fråga om omyndig åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som lämnas i ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i annan handling som är avsedd att ligga till grund för bestämmande av avgift skall avges på heder och samvete.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>88 § Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden<br> och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning<br> som avses i 79 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestödsnämn­den och studiemedelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>89 § Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begä­<br> ran lämna försäkringsdomstol, riksförsäkringsverket, allmän försäkrings­<br> kassa och centrala studiestödsnämnden sådan uppgift i fråga om viss<br> person som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section374> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section375> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag................................................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>   </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning...................................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän motivering   ...................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter   .................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beviljning   ............................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett generellt studiestöd   ............................... </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Totalbelopp   .................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiebidrag................... •.............................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkomstprövning m.m................................... </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>         </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>35</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åldersgräns   .................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antalet terminer med studiemedel.................. </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>37</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meritvärdering................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gränsdragning mot studiehjälpssystemet ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studier utomlands........................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.3 Återbetalning  ........................................................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning......................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påbörjande av återbetalningen  .................... </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>42</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Årlig återbetalning   ........................................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ränta.............................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nedsättning  .................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskrivning...................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frivillig återbetalning ...................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betalning, utmätning m. m.............................. </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>51</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser........................................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administration ........................................................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag.................................................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmofivering ......................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsfrågor  ........................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89   ...................... </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>77</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådets hörande   .................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut   ........................................................................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bilagal        Sammanfattning av betänkandet</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>(SOU 1987: 39) Studiemedel............................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bilaga 2        Studiemedelskommitténs lagförslag............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bilaga 3        Remissammanställning - Studiemedelskommitténs</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>betänkande (SOU 1987: 39) Studiemedel........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>  </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bilaga 4        Nuvarande lydelse av 8 kap. studiestödslagen (1973: 349)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>       </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:116</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section376> <p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section377> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt; font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section378> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> INL Inlämning 1988-03-10 00:00:00 inträffat 60 B Bordläggning 1988-03-14 00:00:00 inträffat 2 HÄN Hänvisning 1988-03-15 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1988-04-05 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Socialdemokraterna 2014-11-24 08:40:43 statustext statustext Ärendet är avslutat GB03116 2019-05-28 12:34:00 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet 2014-11-24 08:40:43 GB03116 prop_198788__116.pdf 6290218 pdf om studiemedel https://data.riksdagen.se/fil/17B25773-95DA-4074-8562-FBB995B947C9 följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf27 mot 1987/88 Sf27 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf22 mot 1987/88 Sf22 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf23 mot 1987/88 Sf23 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf24 mot 1987/88 Sf24 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf25 mot 1987/88 Sf25 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf26 mot 1987/88 Sf26 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf27 mot 1987/88 Sf27 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf22 mot 1987/88 Sf22 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf23 mot 1987/88 Sf23 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf24 mot 1987/88 Sf24 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf25 mot 1987/88 Sf25 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1987/88:116<br/> om studiemedel GB02Sf26 mot 1987/88 Sf26 med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel Motion