2229306GB03111987/8811propproppropProposition 1987/88:11PropositionProposition1101987-10-22 00:00:002025-12-19 13:22:452008-06-13 09:00:34om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB0311/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB0311https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0311
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.
m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 oktober 1987 för den åtgärd och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bengt
K. Å. Johansson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i betänkandet (Ds Fi 1986:24) Allmänna pensionsfonden och
demokrafin föreslås alt den granskning som riksdagen i dag gör av fjärde
fondstyrelsens årsredovisning skall utsträckas fill atl avse samtliga
fondstyrelser. I sammanhanget behandlas ocksä frågan om direkta val till
fondstyrelserna. Det konstaleras därvid atl det inle bör införas sädana val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om första-tredje fondstyrelserna föresläs all placeringsreglerna utvidgas
i två hänseenden. Fondstyrelserna fär möjlighet alt i viss utsträckning lämna
direkUån till bolag eller föreningar ulan borgensförbindelse frän slaten, en
kommun eller därmed jämförlig samfällighet. Möjligheten begränsas fill atl
avse elt sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de
tillgångar som en styrelse förvallar. Lånen är i princip avsedda för förelag
som har obligationsmarknaden som alternativ för sin upplåning. Vidare skall
första-tredje fondstyrelserna få möjlighet all i placeringssyfle förvärva fast
egendom. Detta kan ske antingen genom direkta förvärv eller genom förvärv av
samtliga aktier i etl fastighetsbolag. Också denna möjlighet skall vara
begränsad till etl sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de
tillgängar som en styrelse förvallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när del gäller de övriga fondstyrelserna föreslås en viss utvidgning av
placeringsreglerna. De får möjlighet atl placera medel i standardiserade köp-
och säljoptioner avseende aktier och vidare som kommanditdelägare i svenska
kommanditbolag. Vidare förbättras styrelsernas möjligheter all på elt effektivt
sätt förvalla sina likvida medel genom alt de får räll alt placera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådana medel i värdepapper
med lång löplid och en väl fungerande andra- Prop. 1987/88: 11
handsmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
redovisas i proposifionen uppfattningen all AP-fondmedel även fortsättningsvis
skall få användas för förvärv av aktier m. m. För det ändamålet erfordras det
av marknadsskäl att en ny fondstyrelse inrättas. Förslag om inrättande av en
sådan fondstyrelse kommer alt läggas fram i ell senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
avses träda i kraft den 1 januari 1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i riksdagsordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all filläggsbeslämmdse 3.11.2 riksdagsordningen' skall ha följande
lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 3 kap.
3.11.2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motion får avlämnas med
anledning av skrivelse från regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med ärlig redogörelse för de
stafiiga företagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med redovisning av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motion får avlämnas med
anledning av skrivelse från regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med ärlig redogörelse för de
statliga förelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med redovisning av allmänna
pensionsfondens verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januri 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med
reglemente för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna pensionsfonden dels att 12, 15 a, 16, 17, 24, 35,
36, 39 saml 43 §§ skall ha följande lydelse, dels alt det i lagen skall införas
en ny paragraf, 15b§, av följande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §' Varje fondstyrelse fär placera de medel som
styrelsen förvallar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i obligationer
utfärdade av slalen, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter, Sveriges
allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska
bostadskredilkassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens
sekundärlånekassa eller av kreditakliebolag som slår under fillsyn av
bankinspektionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i obligationer
garanterade av slalen, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i obligationer
och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser som har
offentligen ulbjudils av svenska bankaktiebolag, svenska fondkommissionsbolag,
Sveriges invesleringsbank aktiebolag eller Nordiska invesleringsbanken med
undanlag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning och sådana obligationer med längre löplid än elt år, som har
utfärdats av bankakfiebolag, sparbanker eller centrala föreningsbanker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i andra
skuldförbindelser utfår- 4. i andra skuldförbindelser utfärdade av slalen,
kommuner eller dade av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därmed jämförliga samfälligheter,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) staten, kommuner eller där-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksbanken, bankaktiebolag, spar- med jämförliga
samfälligheter, riks<br>
banker, centrala föreningsbanker banken, bankaktiebolag, sparban-<br>
eller andra kreditinrättningar som ker, centrala föreningsbanker eller<br>
regeringen godkänner, eller av bo- andra kreditinrättningar som rege-<br>
lag, föreningar eller stiftelser som i ringen godkänner,<br>
2 § första slyckel 1 sägs, sävida sta-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b)
bolag, föreningar eller stiflel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten, en kommun eller en därmed ser som i 2§ första slyckel
1 sägs,<br>
jämförlig samfällighet har iklätt sig såvida slalen, en kommun eller en<br>
borgen för förbindelserna,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därmed jämförlig samfällighet har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iklätt sig borgen för förbindelserna, c) bolag eller
föreningar, utan borgensåtagande enligt b), till belopp som sammanlagt
motsvarar högst fem procent av anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen
förvaltar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fordringar
hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna om återlån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1987:644.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15a§' En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt
eller bostadsrätt för atl bereda styrelsen lokaler för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En styrelse får dessutom, för att tillgodose kravet på en
ändamålsenlig förvaltning av de medel som styrelsen förvallar, själv eller genom
bolag som i sin helhet innehas av fondstyrelsen eller fiera fondstyrelser gemensamt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärva
och till nyttjande upplåta fast egendom eller tomträtt samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärva
samtliga aktier i elt bolag som har till ändamål att äga eller förvalta sådan
egendom (fastighetsbolag).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av
tillgångar som förvärvats enligl andra stycket får uppgå till ett belopp som
motsvarar högst fem procent av det totala anskaffningsvärdet av de tillgångar
som styrelsen förvaltar. Vid beräkningen skall tillgångar som förvärvats enligt
1 tas upp till anskaffningskostnaden och tillgångar som förvärvats enligt 2
lill den andel av anskaffningskostnaderna för fastigheterna i bolaget som motsvarar
styrelsens innehav av aktier i bolaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fondstyrelse får själv eller genom bolag som innehas
av fondstyrelsen vid förvärv av tillgångar som sägs i 15 a§ andra stycket 1
överta ansvaret för lån som har lämnats mot säkerhet av pantrält i sådana
tillgångar eller ta upp nya lån om det behövs för en normal förvaltning av
tillgångarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje fondstyrelse skall före den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Varje fondstyrelse skall före den<br>
/ februari varje är redovisa för sin</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15
februari varje år redovisa för sin<br>
förvaltning under föregående rä-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvaltning
under föregående rä<br>
kenskapsår genom att lämna för-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kenskapsår
genom all lämna för-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1984:435.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>:!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vallningsberällelse med resultat- vallningsberältdse med
resultat<br>
räkning saml balansräkning avseen- räkning saml balansräkning avseen<br>
de ställningen vid årets utgång.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
ställningen vid årets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I balansräkningen skall tillgångarna tas upp fill
anskaffningskostnaden. En osäker fordran skall dock las upp lill det belopp som
kan beräknas komma all inflyta. En värdelös fordran fär inte tas upp som
tillgäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till förvaltningsberättelsen skall också fogas
resultaträkning och balansräkning som är uppställda efter reala principer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Första-tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt
göra en sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Sammanställningen skall överlämnas lill regeringen före den 1 april årel efter
räkenskapsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen skall överlämna sammanställningen och
fondstyrelsernas verksamhetsberättelser till riksdagen före utgången av aprU
månad samma år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §<br>
För varje kalenderår skall reviso-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
varje kalenderår skall reviso-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rerna avge en revisionsberättelse, rerna avge en
revisionsberättelse, som skall överlämnas lill fondsty- som skall överlämnas
lill fondstyrelsen inom en månad efter del all relsen inom fiorton dagar efter
del förvaltningsberättelsen enligl 16 § att förvaltningsberättelsen enligt har
kommil revisorerna lill hända. 16 § har kommil revisorerna lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfallningen
och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under styrelsens
förvaltning stående tillgångarna saml uppgift om anmärkning föreligger mol
förvallningsberätldsen med resultaträkning, mol balansräkningen, mol
fondstyrelsens bokföring eller i övrigt mot fondstyrelsens förvaltning. Om det
föreligger anledning lill anmärkning skall den anges i revisionsberättelsen.
Revisorerna får ocksä meddela de erinringar i berättelsen som de anser
påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt
finner särskill uttalande påkallat fär ange della i revisionsberättelsen, om
han inle avger en särskild sådan berättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 §' Fjärde fondstyrelsen får placera de medel som
styrelsen förvallar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av
aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1984:191.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i sådana
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt lill
nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i aktier i
utländska aktiebolag saml i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt lill nyteckning som har utfärdats av ufiändska
aktiebolag samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som riskkapital
i svenska ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondstyrelsen får inle förvärva värdepapper enligt första
stycket 3 i sådan omfattning all värdepapperens sammanlagda värde kommer alt
översliga en procent av värdet av de medel som styrelsen förvallar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. / standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier
i sådana aktiebolag som avses i 1,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i sådana
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt fill
nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i aktier i
ufiändska akfiebolag saml i sädana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt lill nyteckning som har utfärdals av ufiändska
akfiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
riskkapital i svenska ekonomiska föreningar eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
andelar i svenska kommanditbolag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondstyrelsen får inte förvärva värdepapper enligl första
stycket 4 i sådan omfattning atl värdepapperens sammanlagda värde kommer atl
överstiga en procent av värdet av de medel som styrelsen förvallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett
kommanditbolag.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36
§ En löntagarfondslyrdse får placera de medel som styrelsen förvaltar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. i aktier i svenska aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. i
sådana konvertibla skulde<br>
brev eller skuldebrev förenade med<br>
optionsrätt lill nyteckning som har<br>
utfärdals av aktiebolag som avses i<br>
1 saml</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. som
riskkapital i svenska eko<br>
nomiska föreningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. /' standardiserade köp- och säljoptioner avseende
aktier i svenska aktiebolag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i sådana
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt fill
nyteckning som har utfärdals av aktiebolag som avses i 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
riskkapital i svenska ekonomiska föreningar eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
andelar i svenska kommanditbolag.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det behövs för en
tillfredsställande belalningsberedskap eller för alt fillgodose kravet pä ändamålsenlig
förvaltning får fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot.
I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar,
bankcertifikat och företagscertifikat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om del behövs för en
tillfredsslällande belalningsberedskap eller för atl fillgodose kravet på ändamålsenlig
förvaltning får fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot.
I samma syfte får fondmedel placeras i slalsskuldväxlar, skattkammarväxlar,
bankcertifikat, företagscertifikat eller andra värdepapper med hög likviditet,
avsedda för den allmänna marknaden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna i 5§ andra
stycket, 7-10 och 14-16 §§ saml 22-25 §§ gäller ocksä i fräga om fjärde
fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna i 5§ andra
slyckel, 7-10§§, 14§, 15§, 15 a §förs-.la stycket, 16§ saml 22—25 §§ gäller
också i fråga om fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oklober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Johansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändringar i reglementet för allmänna
pensionsfonden, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden) bildades i samband med alt lagsfiftningen om en
allmän tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop 1959:100, Särsk. U 1;
rskr. 269, SFS 1959:293). Bestämmdserom AP-fonden finns i lagen (1983:1092)
med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR). AP-fonden har lill uppgift
atl förvalla de avgifter som erläggs för all finansiera försäkringen för
tilläggspension. Syftet med fonden är dels atl klara tillfälliga påfrestningar
i pensionssystemet dels att möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället.
Förvaltningen av fondens medel uppdrogs frän början åt tre fondstyrelser,
benämnda första, andra och tredje fondstyrelsen. En fjärde fondstyrelse
inrättades i samband med atl AP-fonden fick räU all placera medel i aktier
från och med år 1974 (prop. 1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS 1973:503). Genom ett
riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092)
inrättades från och med år 1984 fem nya styrelser inom ramen för AP-fonden.
Dessa fondstyrelser, som kallas löntagarfondslyrdser, skall i första hand
placera fondmedel på aktiemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>I september 1984 tillkallades en särskild utredare, docenten Björn von
Sydow, med uppdrag atl utreda frägan om direkta val av styrelserna i AP-fonden.
Direktiven för utredningsuppdraget bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 1. Utredaren lade i september 1986 fram betänkandet (Ds Fi 1986:24)
Allmänna pensionsfonden och demokratin. En sammanfattning av betänkandet och
förfaltningsförslagen i detta bör fogas fill protokollet som bilaga 2 och 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En sammanslällning av remissyttrandena
bör fogas lill protokollet som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
18 december 1986 inkom från fjärde fondstyrelsen lill regeringen en skrivelse
med begäran om vissa ändringar i APR. Skrivelsen bör fogas lill protokollet som
bilaga 5. Ändringarna avser dels placeringsreglerna för fondstyrelsen, dels
ramen för styrelsens innehav av ulländska värdepapper</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
dels den senaste tidpunkt, vid vilken styrelsen skall avlämna sin Prop.
1987/88: 11 förvaltningsberättelse. Skrivelsen har remissbehandlats. En
sammanslällning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 6.
En av de frågor som las upp i fondstyrelsens skrivelse, nämligen den om
styrelsens placeringsregler, har också aktualiserats av näringsulskollel i
samband med behandlingen av fondstyrelsens årsredovisning för år 1986 (NU
1986/87:38, rskr. 330). I sitt betänkande framhåller utskottet del som önskvärt
alt del skapas största möjliga klarhet om fondstyrelsens placeringsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>I oklober 1983 gav 1-3 fondstyrelserna in en skrivelse lill regeringen
med begäran om vissa ändringar i APR. Bl.a. hemställde fondstyrelserna att det
skulle öppnas en möjlighet för dem all erbjuda vissa låntagare med slora och
långsikfiga invesleringar specialkonstruerade direktlän. Skrivelsen
remissbehandlades. I juni 1984 beslutade sedan riksdagen all APR skulle ändras
i vissa av de hänseenden som fondstyrelserna hade begärt (prop. 1983/84:172, NU
37, rskr. 374). Frågan om direkllån innefattades emellertid inle i riksdagens
beslul. Fondstyrelsernas skrivelse jämte remissvaren hade nämligen i denna
del, genom beslut av regeringen i juni 1984, överlämnats till
kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06). Ungefär samfidigt med atl
kreditmarknadskommittén redovisade sin behandling av skrivelsen inkom 1 —3
fondstyrelserna den 2 april 1987 med en ny skrivelse till regeringen. I denna
skrivelse återkom styrelserna med sin begäran om möjlighet all erbjuda
direkllån lill vissa låntagare. Vidare föreslog styrelserna att man skulle ges
möjlighet atl som placeringstillgångar förvärva fastigheter, alternativt akfier
i fastighelsförvallande bolag, saml atl belåna egna fasligheter. Även denna
framställning har remissbehandlats. Skrivelsen och en sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 7 och 8.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen redovisas också en skrivelse den 8 december 1986 från Landsorganisationen
i Sverige (LO) lill regeringen. I sin skrivelse föreslår LO bl. a. all 1 -3
fondstyrelserna skall få möjlighet all placera 10% av sill kapilal i aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina årliga granskningsrapporler avseende fjärde fondstyrelsens och
löntagarfondslyrelsernas förvaltning har riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket
framfört vissa synpunkter som jag ocksä — i första hand som ren information
till riksdagen - har för avsikt all beröra närmare nedan. Hit hör frägor om
real redovisning, inrättande av en etisk nämnd samt en tidsmässigt jämnare
medelstilldelning lill löntagarfondstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna pensionsfonden i dag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Första—tredje fondstyrelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första-tredje
fondstyrelserna inom AP-fonden beslår vardera av nio leda<br>
möter och nio suppleanter. Dessa förordnas av regeringen. I första fond<br>
styrelsen ulses tre ledamöter efter förslag av sammanslutningar som före<br>
träder kommunerna och landsfingskommunerna, och tre efter förslag av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rikssammanslulningar
av arbetstagare. Av andra fondstyrelsens ledamöter Prop. 1987/88:11 utses tre
efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av
sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen och fyra efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetstagare. När del gäller tredje fondstyrelsens
ledamöter utses två efter förslag av sammanslutningar av arbetsgivare, fyra
efter förslag av rikssammanslulningar av arbetstagare och två efter förslag av
sammanslutningar som företräder personer som erlägger egenavgifter för
tilläggspension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första-tredje
fondstyrelserna skall placera sina tillgångar i obligationer eller motsvarande
fordringsbevis. Avkastningskravet är inle lika preciserat som belräffande
fjärde fondstyrelsen och de fem löntagarfondstyrelserna. Enligl sina
balansräkningar innehade de tre styrelserna per den 31 december 1986
tillgångar om sammanlagt 281,9 miljarder kr. Fondkapitalet uppgick då fill
280,7 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fjärde fondstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Qärde fondstyrelsen består sedan 1984 av Qorton ledamöter. De förordnas av regeringen.
Av ledamöterna ulses två efter förslag av sammanslutningar som företräder
kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslulningar av arbetsgivare, fem
efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och tvä efter förslag av
rikssammanslulningar inom koopera-fionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutar om medelstilldelningen lill fjärde fondstyrelsen. För närvarande får
de medel som överförs lill fondstyrelsens förvaltning uppgå lill högst 2350
milj. kr. Av detta belopp hade fondstyrelsen vid halvårsskiftet 1987
rekvirerat sammanlagt 2 150 milj. kr. Fondstyrelsens kapital skall ha en real
avkastning på tre procent, som överförs lill de tre pensionsutbetaiande
fondstyrelserna. Styrelsen fär placera medel i aktier i svenska aktiebolag med
undanlag av bankaktiebolag och försäkringsbolag, i konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som har utfärdats av
svenska aktiebolag, i aktier i ufiändska aktiebolag och i sädana konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning som har
utfärdats av utländska aktiebolag, saml som riskkapital i svenska ekonomiska
föreningar. Värdet av aktier i och skuldebrev av utländska bolag fär inte
överstiga en procent av värdet pä de medel som fondstyrelsen förvallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fondstyrelsen låter de lokala fackliga organisafionerna företräda 50% av
fondens aktieinnehav vid bolagsstämmor. Lagstiftningen är dock inte tvingande
för styrelsen i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1975 överlämnar regeringen Qärde fondstyrelsens årsredovisning lill
riksdagen. Fr. o. m. 1977 sker della genom en skrivelse lill riksdagen.
Riksdagsledamöterna har räll alt väcka motioner i anslutning lill denna
skrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.3
Löntagarfondstyrelserna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Löntagarfondstyrelsema
består vardera av nio ledamöter och fyra suppleanter som förordnas av
regeringen. Minsl fem av ledamöterna och två av suppleanterna skall företräda
löntagarintressen. Löntagarfondstyrelsema skall ha regional anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Löntagarfondstyrelsema
skall i första hand placera medel på aktiemarknaden. Medlen erhåller
fondstyrelserna frän vinstdelningsskall och en liten del av
tilläggspensionsavgiflen. Del finns ramar för hur slora belopp fondstyrelserna
kan tilldelas och vidare belräffande hur myckel som får placeras i etl
börsnoterat förelags aktier. En real avkastning på tre procent skall årligen
överföras till de tre pensionsutbetalande fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Redovisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
och en av fondstyrelserna skall före den 1 februari varje år redovisa för sin
förvaltning under del föregäende räkenskapsåret. Detta sker genom atl
fondstyrelsen lämnar en förvaltningsberättelse med resultaträkning saml
balansräkning avseende ställningen vid årets utgång. Första - tredje
fondstyrelserna skall årligen göra en sammanslällning av övriga fondstyrelsers
verksamhetsberättelser. Sammanställningen skall överlämnas lill regeringen
före den 1 april året efter räkenskapsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
utser revisorer för samtliga fondstyrelser. Sedan revisionsberättelsen har
kommit in lill en fondstyrelse skall styrelsen omgående överlämna
förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen lill regeringen, som före den
1 maj samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
23.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande över Qärde fondstyrelsens
och löntagarfondslyrelsernas förvaltning av medel. Ufiåtandena skall överlämnas
lill regeringen före den 1 april årel efter räkenskapsåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>3 F</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'>redragandens </span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>verv</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'>ganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Fondstyrelsernas demokratiska förankring direktval</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>frågan om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Det
nuvarande systemet för utseende av ledamöter i de olika AP-fondstyrelserna bör
behållas. Del finns således inte anledning atl införa direkta val till dessa
styrelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
bedömning: Överensstämmer med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samfiiga remissinstanser har tillstyrkt utredarens förslag eller lämnat del
ulan erinran (se avsnitt 2 i bilaga 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: I propositionen om löntagarfonder (prop. 1983/84:50 s. 51)
föreslog departementschefen atl fondernas styrelser</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
v. skulle ulses genom beslut av regeringen. Han förutskickade därvid atl Prop.
1987/88: 11 del skulle uppdras ål en särskild utredning atl överväga bl. a.
frägan om det borde införas direkta val av samtliga styrelser inom AP-fonden. I
direkfiven till utredaren uttalades alt denne borde göra en bedömning av om de
fördelar som skulle uppnås med direktval är så stora, alt en sådan ordning är
rimlig med hänsyn lill de problem som skulle vara förenade med elt sådant
förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (se bilaga 2) anger utredaren atl man har atl välja mellan två
huvudalternativ när det gäller fondstyrelsernas demokratiska förankring. Det
ena alternativet innebär atl del nuvarande parlamentariska systemet behålls,
evenluelll modifierat i nägra avseenden. Del andra alternativet är etl
direklvalsyslem med antingen ett nationellt valt fondfullmäktige eller ell
nationellt vall fondfullmäklige och fem regionall valda fondfull-mäktige.
Anledningarna till att folkel i val bör välja fullmäktigeförsamhng-ar och inte
välja styrelser direkl anger utredaren vara flera. Del har all göra med
proporlionalism i valsättet, effektiviteten i styrelsearbetet och frägor om
ansvarsulkrävande. Man kan också lösa frågor om vakanser myckel lällare om man
har en fullmäktigeförsamling än om fondstyrdsema är direktvalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredarens mening finns del både fördelar och nackdelar med elt system med
direktvalda fondfullmäklige, som skall utse och granska fondstyrelserna. En
fördel med direktvalda fondfullmäklige vore alt man där skulle få en fast
institutionaliserad plats för debatt om fondförvaltningen. Fondfullmäklige
skulle inte heller komma all ha några andra ärenden än fondförvaltningen pä sin
dagordning. Samhällsdiskussionen om fondförvaltningen - via fullmäktige och
massmedia - skulle troligen också komma atl öka. Utredaren anger dock atl
nackdelarna med ett sådant syslem är flera. Om valen till fondfullmäktige sker
på den gemensamma valdagen, dvs. samtidigt med bl.a. riksdagsvalen, torde
valdeltagandet visserligen bli högt. Emellertid måsle man i en sådan situation
räkna med alt de frågor som är specifika för fonderna inte kommer alt få samma
belysning i valrörelserna som de får om valen till fondfullmäklige äger rum på
en särskild valdag. Nackdelarna med en särskild valdag, å andra sidan, torde
främsl beslå i atl valdeltagandet sannolikl blir mycket lågt. Elt lågt
valdeltagande skulle vara till skada både för AP-fonden och demokratin i
allmänhet. Direkta val skulle vidare, via partiväsendet, tendera all utesluta ledande
företrädare för vissa fackliga organisafioner och för arbetsgivareorganisationerna
från fondförvaltningen. Della skulle inle innebära nägon demokratisk fördel,
bl.a.med utgångspunkt i den fria åsiktsbildningen kring AP-fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller det nuvarande systemet anför utredaren i huvudsak följan<br>
de. Parlamentarismen innebär att regeringen ansvarar för fondförvaltning<br>
en inför riksdagen och all oppositionen där granskar fondförvaltningen.<br>
Om regeringen använder sina befogenheter enligl APR kan inle fond<br>
förvaltningen utvecklas vid sidan av den sittande regeringens önskemål.<br>
Vidare bidrar parlamentarismen lill atl föra ut regeringens och oppositio<br>
nens ståndpunkter beträffande fondförvaltningen lill allmänheten. Detta<br>
gäller särskilt med avseende på olika slag av kontroversiella spörsmål. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
när fondförvaltningen på detta säll förs in som en del i kampen mellan Prop.
1987/88: 11 partierna om regeringsmakten och centrala polifiska värderingar,
som fondstyrelserna fär en demokratisk förankring. Genom de befogenheter som
varje regering enligt reglementet har finns det en möjlighet för regeringen
all självständigt påverka fondförvaltningen. Medborgarnas inflytande över
fondförvaltningen och samhällsordningen formas på så sätl genom den hårda konkurrens
om regeringsmaklen som förekommer mellan de politiska partierna. Redan i dag
finns det - med vissa begränsningar - en parlamentarisk ansvarskedja mellan de
olika beslulsleden när del gäller AP-fonden. Inle minsl betydelsefullt i delta
sammanhang är de olika spörs-målsinsliluten, som gör del möjligt atl venfilera
frågor om fondförvaltningen prakfiskt taget varje vecka under den fid som
riksdagen är samlad. Slutligen ligger del också elt demokratiskt värde i atl
intresseorganisationerna på arbetsmarknaden är engagerade i fondförvaltningen
på det säll som anges i APR, någol som är möjligl när del är regeringen som
inför riksdagen och allmänheten har det yttersta ansvaret för
fondförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nackdel när del gäller parlamentarismen och den demokrafiska förankringen av
AP-fonden och dess styrelser anger utredaren bestå i de generella problem som
en nationell pariamenlarisk demokrafi ofta förknippas med. Dit hör exempelvis
del förhällandet alt väljare och valda ställs inför sä många frågor, all man
kan få svårt alt känna någon reell delaktighet i den verksamhel som bedrivs.
Enligl utredarens mening är dock denna lyp av generella problem mindre
påtagliga i fräga om del slags långvariga och lydliga konflikter som statlig
aklieförvaltning innebär i dagens Sverige. I sådana frägor fungerar
parlamentarismen, med bistånd av offentlighetsprincipen, effekfivt. Andra
fördelar med ett parlamentariskt syslem består i all regeringen kan utöva ell
inflytande över fondförvaltningen och bli granskad för detta av oppositionen i
riksdagen. I den offentliga debatten ställs medborgarna inför olika
ståndpunkter, och valen grundas på relalivi omfattande och snabb information.
Det är också i ell sådant parlamentariskt ansvarssyslem som del blir möjligl
för flera intresseorganisationer på arbetsmarknaden alt engagera sina ledande i
fondförvaltningen. Enligt utredarens mening innebär en fondförvaltning inom
ramen för det parlamentariska statsskicket en tillfredsställande demokratisk
förankring av fondstyrelserna. Hans slutsats blir därför all del inle bör
införas någol syslem med direkta val lill AP-fonden. "Det vore det inte
värt - vare sig det gäller de demokratiska värdena eller de ekonomiska
kostnaderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår i stället all del nuvarande parlamentariska systemet behålls, men atl
det utvecklas pä vissa punkter. Jag återkommer lill delta (avsnitt 3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
finner jag det angelägel, mol bakgmnd av utredarens syn<br>
på frägan om AP-fondens rättsliga ställning, all framhålla följande. I pro<br>
positionen om löntagarfonder (prop. 1983/84:50 s. 71) har AP-fonden ka<br>
raktäriserats som en särskild insfitution, vars verksamhet och organisation<br>
är exklusivt reglerad i APR. Fondens tillgångar utgörs av statliga medel<br>
som i lag har avsatls fill en särskild förvaltning (jfr 9 kap. 8 § regeringsfor<br>
men). Dessa medel står således inle fill regeringens disposition ulan får<br>
endast användas på del säll som föreskrivs i APR. Regeringens befogenhe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ter när det gäller fonden
beslår i att förordna och entlediga ledamöter, suppleanter samt revisorer.
Vidare skall regeringen avgöra frägan om fastställelse av fondstyrelsernas
balansräkningar. Styrelserna har alltså en självständig ställning i förhållande
lill regeringen när del gäller den direkta förvaltningen av de medel som har
anförtrotts dem. De är dock enligl 34 § APR skyldiga atl förvalla medlen på ell
säll som "är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med
beaktande av kredilmarknadens funktionssätt". I sin affärsverksamhet är de
i princip atl betrakta som vilken annan placerare som helst på den svenska
aktiemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det sedan gäller
frågan om direkta val av styrelser i AP-fonden har utredaren enligl min mening
på elt övertygande sätt visat all det inle bör införas ell sådant syslem. Den
uppfattningen delas, som jag redan har nämnt, av samtliga remissinstanser. Jag
föreslår därför all den nuvarande ordningen belräffande utseende av ledamöter i
de olika fondstyrelserna behälls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl. a. för atl ytterligare
förslärka den parlamentariska granskningen i del nuvarande systemet harjag dock
för avsikt all föreslå vissa förändringar vad gäller denna granskning, som jag
strax skall återkomma lill.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Riksdagens insyn i fondförvaltningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
granskning som riksdagen gör av Qärde fondstyrelsens årsredovisning skall
utsträckas lill all avse samtliga fondstyrelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samtliga de remissinstanser som har uttalat sig i frågan har tillstyrkt
utredarens förslag eller lämnat del ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag har nämnt tidigare granskas fjärde fondstyrelsens verksamhel sedan år
1975 av riksdagen. Detta sker genom atl regeringen överlämnar fondstyrelsens
årsredovisning lill riksdagen. Formellt överlämnas årsredovisningen genom en
skrivelse frän regeringen fill riksdagen. Enligt tilläggsbestämmelse 3.11.2 i
riksdagsordningen får riksdagsledamöterna avlämna motioner med anledning av
skrivelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredaren har som motiv
för sitt förslag anfört atl en utvidgning av riksdagens granskning kommer all
innebära atl de parlamentariska inslagen belräffande förvaltningen av
AP-fonden förstärks. Jag delar uppfattningen att del kan finnas många fördelar
med alt riksdagen får en sådan vidgad granskningsmöjlighel. Ulöver vad
utredaren redovisat vill jag som elt väsenlligl motiv för en vidgad
granskningsmöjlighel peka på följande. AP-fondens olika styrelser förvaltar elt
fondkapital som per den 31 december 1986 sammantaget uppgick lill drygl 292,6
miljarder kronor. Dessa medel skall, som jag tidigare delvis har berört, inom
ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med
beaktande av kreditmarknadens funktionssätt förvallas på elt sådant sätl all de
blir lill största möjliga nytta för försäkringen för filläggspension. Enligt 3
kap. 2 §</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riksdagsordningen
skall regeringen - förutom förslaget till statsbudget i Prop. 1987/88: 11
budgelproposifionen - avge ell särskill förslag till slutlig reglering av
slalsbudgelen för del kommande budgetåret i den s. k. komplelleringspropositionen.
I samband med all komplelteringsproposifionen föreläggs riksdagen brukar
regeringen också redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en
reviderad finansplan. Del är i detta sammanhang som del enligt min mening vore
naturligt atl riksdagen får möjlighet att ta ställning också lill
fondstyrelsernas verksamhet. Fondmedlen representerar en inte oväsentlig del av
kapitalflödel i samhällsekonomin och del är därför viktigt all förvaltningen av
dessa medel kommer atl diskuteras i etl sammanhang där de rätteligen hör hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför all riksdagen skall fä möjlighet all granska samtliga
fondstyrelsers förvaltningsberättelser. I och för sig innebär detta förslag
såvitt gäller löntagarfondstyrelserna endast atl en redan fastlagd praxis blir
lagfäst. Som framhålls i betänkandet har nämligen olika utskott i riksdagen
såväl år 1985 som är 1986 i praktiken kommit all granska löntagarfondstyrelsemas
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formellt
bör det system som nu tillämpas belräffande Qärde fondstyrelsens årsberättelse
bibehållas. Delta innebär alltså all regeringen, efter atl ha fastställt
fondstyrelsernas balansräkningar och förordnal ledamöter och suppleanter i
styrelserna, genom en skrivelse lill riksdagen överiämnar dels första-tredje
fondstyrelsernas sammanställning av samtliga fondstyrelsers
verksamhelsberältdser dels de enskilda fondstyrelsernas förvaltnings- och
revisionsberättelser. Därvid bör regeringen också bifoga de utlåtanden som
avgivits av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket. I sin skrivelse kan
regeringen vid behov motivera beslul som man har fattal i enlighet med
reglementet och vidare ge uttryck för sin uppfattning om förhållandena inom
fondförvaltningen utifrån del reglemente som styr den. Riksdagen i sin lur får
på della säll möjlighet alt uttala sig om hur regeringen har handlagt frågor
som det enligt APR ankommer på regeringen all besluta om. I sitt beslul kan
riksdagen göra särskilda uttalanden i anslutning lill regeringens skrivelse
och de mofioner som kan ha föranlelts av denna. Riksdagens prövning utgår
därvid från AP-fondens rättsliga ställning som en särskild institution.
Fondens tillgångar är statliga medel men dessa medel slår inle lill regeringens
disposition ulan kan, som tidigare framhållits, användas endast på del sätt som
föreskrivs i APR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följdverkan av vad jag nyss har sagt om AP-fondens roll i<br>
samhällsekonomin är det önskvärt alt riksdagen ges möjlighet att behandla<br>
regeringens skrivelse under vårsessionen närmast efter del verksamhetsår<br>
som fondstyrelsernas förvaltningsberättelser omfattar. För en sädan ord<br>
ning talar ocksä den omständigheten att det kan vara angeläget med kam-<br>
mardeballer i någoriunda anslutning till atl ärenden är aktuella. Under<br>
månaderna efter räkenskapsåret blir en mängd information från fondstyrel<br>
serna offentliggjord. Vidare innebär arbetet i riksdagen under vårsessionen<br>
att eventuella motioner från allmänna motionstiden om AP-fonden och<br>
dess styrelser och förvaltning behandlas i utskott och kammare. Del kan<br>
vara en fördel atl föra samman regeringens skrivelse om fondförvaltningen<br>
också med behandlingen av sådana motioner. För alt riksdagen skall ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nägon möjlighet att
behandla skrivelsen före sommaruppehället bör regeringen överlämna denna inom
den lidsram som enligl riksdagsordningen gäller belräffande
kompletteringspropositionen, dvs. före utgången av april årel efter del
verksamhetsår som förvaltningsberättelserna avser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Självfallet vore det
önskvärt all regeringens skrivelse skulle kunna överlämnas tidigare. Med
hänsyn fill bl. a. det förslag jag strax kommer all lägga fram om en
förskjutning av lidpunkten för fondstyrelsernas överlämnande av sina
förvallningsberälldser är del emellertid inle realistiskt atl fastställa
tidigare datum för regeringens skrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de frågor som rör riksdagens insyn i fondförvaltningen harjag samrått med
chefen för socialdepartemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag jag nu har redovisat innebär alt såväl riksdagsordningens
tilläggsbestämmelse 3.11.2 som 17 § APR måste ändras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Framställningen från fjärde fondstyrelsen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3.3.1 Placering av likvida medel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Om
del behövs för en tillfredsställande belalningsberedskap eller för att
tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning skall Qärde fondstyrelsen
och löntagarfondstyrelsema - i förhållande lill vad som nu gäller — fä placera
fondmedel ocksä i andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den
allmänna marknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller Qärde fondstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser som har ullalat sig i denna del har tillstyrkt
förslaget. Riksrevisionsverket har uttalat farhågor för att reglementet ofta
måsle ändras, om endast sådana instrument som anges i APR blir tillåtna placeringar.
Verket gör nämligen den bedömningen all del på penningmarknaden successivt
kommer atl introduceras nya placeringsallernaliv. Motsvarande tankegångar
återfinns i yttrandet från tredje löntagarfondstyrelsen. Sveriges
Värdepappersfonders Förening anser atl APR inle skall innehålla någon
föreskrift om atl placeringarna måsle vara av kortfristig karaklär. (Se vidare
avsnill 2.2 i bilaga 6).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag har nämnt tidigare skall Qärde fondstyrelsen och
löntagarfondstyrelsema huvudsakligen placera sina medel i aktier. Om del behövs
för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för alt tillgodose kravel
pä ändamålsenlig förvaltning får enligt 39 § APR fondmedel placeras också hos
riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får styrelserna också
placera fondmedel i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat och
företagscertifikat. Fjärde fondstyrelsen anser nu — under hänvisning fill atl
en fungerande och likvid obligationsmarknad har vuxit fram - att man för en
effektiv likviditetsförvaltning har behov av atl också kunna göra korlfrisfiga
placeringar i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>olika slag av långa
instrument med hög likviditet, t. ex. stats-, Tele- och Prop. 1987/88: 11
bostadsobligalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska penningmarknaden har på senare lid utvecklats i snabb takt, även vid en
internationell jämförelse. Den traditionella gränsen mellan penningmarknad och
kapitalmarknad har i slor utsträckning suddats ut, samtidigt som en väl
fungerande andrahandsmarknad har etablerats. Detta har medfört alt marknaden
har breddats med avseende på säväl låntagarkategorier som instrument och
löptider. Basen utgörs av handel med statspapper och bostadsobligationer.
Bosladsobligalionerna, som svarar för större delen av den långa
obligationsmarknaden, har en lägre omsättning än statsobligationerna. I takl
med all de äldre, prioriterade bostads-obligationerna sIuQusleras, kommer dessa
alt ersällas av mer marknadsmässiga lån. Vid sidan av de renodlade stats- och
bosladsobligalionerna utgörs de mest likvida enskilda obligationerna av sädana
som Televerket utgivit i samband med sin upplåning, s. k. Teleobligalioner.
Härutöver förekommer det på den långa marknaden etl flertal instmment som har
getts ul av exempelvis institut som är knutna fill slalen och kommunerna, eller
av banker och enskilda företag. Omsättningen när det gäller dessa instrument är
dock lägre än vad som är fallet med de instrument jag har berört tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
mol en alltmer likvid och förfinad marknad för kort- och långfristiga
värdepapper innebär ökade möjligheter till god avkastning och hög effektivitet
i likviditetsförvaltningen. För en likviditetsförvaltning som är grundad på
värdepapper med fast ränta gäller emellertid också allmänt atl man måsle göra
en noggrann avvägning mellan avkastning och risk. Normalt brukar man i sådana
sammanhang tala om tvä olika slag av risk, nämligen kreditrisk och ränterisk.
När det gäller värdepapper som har getts ul av slalen eller en kommun,
bosladsinstitul eller statliga verk finns del inle någon anledning atl tala om
kreditrisk. Däremot föreligger alllid en ränterisk såtillvida alt ett
värdepappers marknadsvärde kommer all variera med hänsyn lill rådande
ränteläge. Vid stigande ränta sjunker värdet pä en penningmarknadsportfölj
medan del motsatta förhällandet inträder vid sjunkande ränta. Långfristiga
värdepapper är i allmänhet mer priskänsliga än vad som är fallet med
kortfristiga papper, dvs. ränterisken för de långfrisfiga papperen är större.
Della innebär all en förvaltare av likvida medel alltid måste ha kännedom om
sin totala ränleexponering saml se lill alt den ligger inom de ramar som kan
anses acceptabla för den verksamhel som bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sell kan man säga all behovet av en effektiv likviditetsförvalt<br>
ning har ökat inom ekonomin. Delta förutsätter i många fall en aktiv<br>
finansförvaltning som kan gå ulöver en traditionell likvidiletsplacering.<br>
Detsamma kan sägas om större placerare på aktiemarknaden. Eftersom<br>
såväl Qärde fondstyrelsen som löntagarfondstyrelsema inom ramarna för<br>
APR bör ha samma möjligheter som andra placerare att förvalta sina<br>
likvida medel, anscrjag all reglementet bör ändras så all fondstyrelserna<br>
får möjlighet att - utöver de placeringar som i dag är angivna - placera<br>
sina likvida medel i andra värdepapper av hög likviditet, avsedda för den<br>
allmänna marknaden. Den yllerligare placeringsmöjlighet som tillskapas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på detta säll skall dock
inle uppfattas som etl uttryck för en förändrad Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inriktning av fondstyrelsernas
huvudsakliga verksamhel - all placera sina</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medel på den svenska
akfiemarknaden. I stället är del fråga om atl bereda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrelserna ytterligare
handlingsutrymme när det gäller förvaltningen av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>deras likvida medel. Som
riksrevisionsverkel har framhållit i sill remissvar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vore det i del här
sammanhanget opraktiskt atl precisera vilka instmment</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kan komma i fräga som
placeringar. Lagtexten bör i stället ges en mer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmänl hållen utformning.
Vad jag har anfört i del föregående fär sedan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Qäna som vägledning för
fondstyrelserna, när del väl blir fråga om all</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överväga olika alternativ
för placering av likvida medel. Förslaget innebär</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inle endasl att
fondstyrelserna nu får möjlighet att placera medel också i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>långfristiga
värdepapper. Även vissa kortfristiga instrument som tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inle
omfattats av bestämmelsen, l.ex. kommuncertifikat, kan komma i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang kan del ocksä vara motiverat atl någol beröra frågan om en
jämnare medelstilldelning till löntagarfondstyrelsema. Denna fräga har tagits
upp av riksförsäkringsverket i verkets utlåtande avseende fondstyrelsernas
verksamhel är 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
framhåller all ojämnheten, som kraftigt förstärkts under år 1986, lill slörsla
delen beror på all vinslddningsskatlemedlen blir tillgängliga för lyftning vid
tvä tillfällen under året. Elt koncentrerat kapitalfillskotl lill
aktiemarknaden av den storlek som det här är fråga om kan enligt verkels
bedömning läll medföra påverkan på marknadspriserna på aktier. Del finns dock
enligl verkets mening flera omständigheter som talar för att marknaden ändå
inle behöver påverkas nämnvärt av denna företeelse. En sådan omständighet är
alt det pä marknaden också förekommer andra stora inslilutionella placerare
säsom försäkringsbolag, stora förelag och ulländska placerare. En annan
omständighet, som är gemensam för alla placerare, är intresset av atl inte
försämra sina egna villkor genom sitt egel handlande. Verkets slutsals blir
därför att en professionell placerare (som exempelvis en löntagarfondslyrdse)
kan förväntas handla på etl sådant sätl atl problem av den typ som nämnts ovan
inte torde vara av någon större belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har redogjort för fidigare erhåller löntagarfondstyrelsema sina medel
huvudsakligen från vinsldelningsskatten. I februari varje år kan fondstyrelserna
rekvirera den slutligt fastställda vinstddningsskalten avseende skatteintäkter
för det inkomstår som ligger två år bakåt i tiden. I augusti vaije år kan en
fondstyrelse rekvirera 70% av den beräknade vinstddningsskalten för föregående
inkomstår. De medel en fondstyrelse rekvirerar i augusti ell år avräknas sedan
frän vad fondstyrelsen har möjlighet atl rekvirera i febmari månad
efterföljande år. Enligt 27 § Qärde stycket APR gäller dock att en fondstyrelse
aldrig får rekvirera medel utöver den medelsram som är angiven i bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
för en fondstyrelse alt rekvirera medel är inte periodicerad på<br>
något säll. En fondstyrelse kan alltid, om den under nägot eller nägra ärs<br>
tid gör bedömningen att konjunkturerna är mindre goda för placering av<br>
fondmedel i värdepapper, begränsa sina rekvisitioner hos riksförsäkrings<br>
verket. De medel som på della sätt inle utnyUjats ett visst år kan i stället</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rekvireras
vid en tidpunkt när fondstyrelsen anser all konjunkturerna för sådana
placeringar är bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del finns således i APR
redan nu inbyggt etl syslem som medför all en fondstyrelse själv kan bestämma
över i vilken omfattning och takt medelstilldelningen lill fondstyrelsen skall
ske. Med hänsyn lill del avkastningskrav som är uppställt i APR utgår jag frän
alt en fondstyrelse som rekvirerar nya medel dessförinnan alllid har gjort
bedömningen all del är möjligl atl ocksä belräffande de nya medlen leva upp
lill detta avkastningskrav. Såvitt framgår av riksrevisionsverkets utlåtande
avsende fondstyrelsernas verksamhetsår 1986 uppvisar samtliga
löntagarfondstyrelser etl överskott i förhållande lill del långsikliga
avkastningskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till vad
jag nu har sagt och med beaktande också av de komplellerande regler som jag har
föreslagit beträffande fondstyrelsernas placering av likvida medel, anser jag
inle atl det nu finns anledning alt föreslå några nya regler belräffande
tidpunkten för när en fondstyrelse skall ha rätt atl rekvirera yllerligare
medel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Ramen för innehav av utländska värdepapper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Ramen för Qärde fondstyrelsens ullandsplaceringar bör inle utökas i förhällande
till vad som gäller nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsens
förslag: Fjärde fondstyrelsen har begärt all ramen för styrelsens
utlandsplaceringar skall utökas från nuvarande en procent lill tvä procent av
det bokförda fondkapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Av remissinslanserna har LO och TCO avstyrkt förslaget. I övrigt har de
instanser som uttalat sig i frågan lillslyrkl framställningen. Riksrevisionsverket
har framhållit atl APR bör kunna ändras så all också löntagarfondstyrelsema får
möjlighet alt placera i utländska aktier, (se vidare avsnill 2.3 i bilaga 6).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
Enligt 35 § första slyckel 3 APR får Qärde fondstyrelsen placera de medel som
styrelsen förvallar i akfier i ulländska aktiebolag saml i sådana konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning som har
utfärdats av ufiändska akfiebolag. I paragrafens andra stycke begränsas dock
fondstyrelsens räll all förvärva sådana värdepapper på så säll all
värdepapperens sammanlagda värde inle fär överstiga en procent av värdet av de
medel som styrelsen förvaltar. Denna möjlighet för Qärde fondstyrelsen all
förvärva ulländska aktier infördes den 1 januari 1984. Redan vid det tillfället
fanns del elt uttalat önskemål från fondstyrelsens sida all begränsningen
skulle bestämmas till tvä procent av fondstyrelsens medel. I propositionen
(prop. 1983/84:50 s. 78) ultalade departementschefen all det kunde finnas skäl
all för en institufion av den storlek som Qärde fondstyrelsen då hade uppnått
medge ell litet, tekniskt betingat innehav av ulländska aktier. För elt sådant
medgivande talade enligt hans mening bl.a. den omständigheten att riksbanken
vid den tidpunkten hade godkänt några utländska företag för introduktion</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pä den svenska börsen. Vidare ansåg departementschefen all
möjligheten Prop. 1987/88: 11 all förvärva ulländska aktier också kunde bidra
fill en förbättrad information om ulvecklingen på den inlernationella
marknaden. Han anförde att del emellertid fanns starka skäl atl vara
återhållsam i detta hänseende och förklarade sig därför dela fondgruppens
bedömning all en procent av hela det av fondstyrelsen förvallade kapitalel var
en lämplig begränsning av innehavet av ulländska värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin framställning har Qärde fondstyrelsen nu återkommit
med en begäran om atl ramen för placeringar i ulländska värdepapper skall
bestämmas till tvä procent av det bokförda fondkapitlel. Fondstyrelsen framhåller
därvid bl. a. alt dess utländska värdepappersportfölj utgör ell hjälpmedel i
hanteringen av fondens strategiska placeringar i slora inlernalionelll inriktade
svenska förelag. Kontakterna med några internafionellt verksamma mäklarfirmor
ger nämligen fondstyrelsen mycket värdefulla kompletterande informationer om
de aktuella företagen och deras konkurrenter samt vidare om marknadstendenser
beträffande de svenska aktier som noteras och handlas utanför Sverige. I
sammanhanget påpekar man emellertid också atl den föreslagna ändringen får
praktisk belydelse först sedan gällande valutarestriktioner i fråga om
ulländska porlföljinvesteringar lindras eller slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har framhållit tidigare är syftet med Qärde
fondstyrelsens och löntagarfondslyrelsernas verksamhel all stödja svenskt
näringsliv med riskkapital. Jag har nyss redogjort för de skäl på vilka Qärde
fondstyrelsen getts möjlighet atl placera en procent av de medel styrelsen
förvallar i utländska aktier. Vad styrelsen nu har anfört lill slöd för sin
begäran alt vidga denna ram lill två procent utgör enligt min mening inle
tillräckliga skäl atl föreslå en sådan förändring. Jag är också av den
uppfattningen atl del inte heller nu finns fillräckligt starka skäl atl medge
löntagarfondstyrelsema rätt alt förvärva utländska aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.3 Definitionen av riskkapitalinstrument</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.3.1 Allmänt om handel med optioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den nya börslagstiflningen trädde i kraft den 1
januari 1980 har den svenska aktiemarknaden genomgått betydande förändringar.
Handeln med börsregistrerade aktier har ökat myckel snabbi. Till delta kommer
alt ell antal nya lyper av instmment har kommil lill användning, t. ex. ohka
slags opfioner och konvertibla skuldebrev. En liknande utveckling har ägt rum
på de inlernaliondla riskkapitalmarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en option menas elt kontrakt som ger dess innehavare
rätten, men<br>
inle skyldigheten all genomföra en viss transaktion. I fråga om aktieop<br>
tioner innebär delta all innehavaren har räll all när som helst inom en<br>
bestämd tid, löptiden, köpa dier sälja aktier lill ett pris som har bestämts i<br>
förväg, det så kallade lösenpriset. En option som ger innehavaren rätt all<br>
köpa aktier kallas för köpopfion och en opfion som medför rätl atl sälja<br>
akfier kallas för säljoption. Den som äger aktier har således möjlighet all<br>
utfärda (d. v. s. sälja) en köpoption på aktierna. Detta innebär atl akfieäga-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ren
under optionens löplid är skyldig att sälja aktierna om oplionshavaren Prop.
1987/88: 11 önskar detta. När del gäller de optioner som förekommer på den
svenska marknaden kan försäljning påkallas när som helst under löptiden. För
optionen får utfärdaren (säljaren) ersättning av köparen i form av s. k.
premium. I fräga om säljoptioner gäller samma förhållanden som jag nyss har
beskrivit, fast omvänt. Den som har köpt en säljoption på aktier har rätl men
inte skyldighet alt när som helst under löptiden sälja de underiiggande
aktierna till utfärdaren av optionen för del i förväg bestämda lösenpriset.
För säljoptionen har köparen fått erlägga premium till utfärdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i sammanhanget finnas anledning atl klargöra skillnaden mellan begreppen
aktieoptioner (som alltså avser befintliga akfier) och opfionsrätter.
Optionsrätter utfärdas av ell aktiebolag på bolagels egna aktier. De avser
aktier som i framliden kommer atl ges ul av bolaget. Vid inlösen av
optionsrätterna kommer antalet aktier i bolaget således atl öka. Aklieop-lioner
däremot utfärdas av exempelvis en aktieägare. De avser redan befintliga aktier
och medför inte nägon ökning av anlalet aktier i bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att göra handeln med bland annal aktieoptioner effeklivare har man efter hand
utvecklat standardiserade kontrakt. Särskilda marknader för handel med sådana
kontrakt har organiserats på mänga häll runt om i världen. I Sverige startade
en handel med standardiserade köpoptioner i juni 1985. Handeln sker genom ett
fondkommissionsbolag, Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission Aktiebolag
(OM). Som fondkommissionsbolag slår OM under bankinspektionens tillsyn. Efter
hand har OM också etablerat handel med standardiserade säljopfioner avseende
aktier, ränleoplioner, indexoplioner samt indexterminer. I mars 1987 öppnades
ytterligare en marknadsplats i Sverige, Sweden Opfions and Futures Exchange
Aktiebolag (SOFE). Verksamheten omfattade inledningsvis endasl handel med
standardiserade indexoplioner men har senare utökats med handel med
standardiserade indexfulures och standardiserade aktieoptioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
optionsaffär kan avvecklas genom s.k. kvittning, lösen, stängning eller
förfall. Kvittning är den vanligaste metoden och innebär all den som har
utfärdat optionen till gällande kurs köper en opfion som är identisk med den
han utfärdade. För innehavaren av en opfion innebär kvittning all han utfärdar
en exakt likadan option som den han köpte och säljer den till gällande kurs.
Lösen innebär alt innehavaren utnylQar sin rätt enligl op-fionsavialet och
förvärvar den underliggande egendomen (t. ex. en aktie) fill lösenpriset.
Stängning är en kontantavräkning som medför all optionsinnehavaren tillgodogör
sig optionens reala värde utan atl det sker någon leverans av den underliggande
egendomen (aktierna). Förfall, slutligen, innebär atl optionen inte utnyttjas.
Optionen har därmed helt förlorat sill tidigare värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som utfärdar en köpoption avseende aktier förväntar sig i regel en<br>
oförändrad eller nägot sjunkande prisutveckling för den underliggande<br>
aktien. Skälen lill alt han utfärdar en option kan vara all han vill öka<br>
avkastningen eller kompensera sig för ett mindre kursfall eller alt fixera en<br>
acceptabel säljkurs. Om värdet pä den underliggande aktien stiger kommer<br>
oplionsinnehavaren atl ulnylQa sin rättighet och utfärdaren tvingas sälja</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>egendomen till
lösenpriset. Detta innebär för ulfärdaren en utebliven vinst. Prop.
1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna kan dock komma alt
kompenseras av det premium som han erhållit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som köper en köpoption
förväntar sig i regel en kursuppgång på den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>underliggande aktien.
Skälet lill att man förvärvar en köpoption kan vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all man vill utnytQa den
så kallade hävslängseffekten. Med detta förstås all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
kan få högre avkastning på salsal kapilal genom optionen än genom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all köpa den underliggande
aktien. När man förvärvar en köpoption är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>risken alltid känd.
Förlusten kan aldrig bli större än del premium man har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>erlagt. Om värdet på den
underliggande aktien faller under lösenpriset</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
optionen nämligen inte all utnyttjas, varför endasl premium går</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förlorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulfärdaren
av en säljoption förväntar sig i regel elt sfillastäende eller stigande pris på
den underliggande aktien. Skälet till all man utfärdar en säljoption är att man
vill öka sin avkastning. Om aktiekursen under optionens löptid kommer all
ligga över lösenpriset kommer förvärvaren av säljoptionen inle all sälja sina
aktier och ulfärdaren har dä Qänat premium. Faller aktiekursen under
lösenpriset kommer utfärdaren alt tvingas köpa de underliggande aktierna för
lösenpriset, även om dessa skulle bli värdelösa. Den maximala föriuslen är
således begränsad till lösenpriset minskat med del premium som ulfärdaren
erhållit. Den som förvärvar en säljoption förväntar sig atl priset pä den
underliggande aktien skall sjunka. Skälet lill förvärvet kan vara all han vill
försäkra sig mol prisfall i den underliggande aktien. Om priset på aktien
stiger över lösenpriset kommer optionen inte all UtnylQas och innehavaren
förlorar del premium som han har erlagt. Om priset i stället sjunker under
lösenpriset kan innehavaren ulnylQa optionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
standardiserade köp- och säljoptioner avseende akfier förekommer del, som jag
nämnt, sedan en lid ocksä bl.a. standardiserade indexopfioner avseende
aklifondsanddar. Indexoptionerna är inle knutna till en speciell aklie ulan är
i slället relaterade till etl aktieindex, som utgör en matematisk sammanvägning
av priserna på etl anlal av de mesl omsatta aktierna vid Stockholms fondbörs.
Ulländska indexoplioner saknar en fysisk underiiggande vara. Orsaken lill atl
man i Sverige använder sig av aktiefondsandelar som underliggande vara för
dessa optioner torde vara atl det i bankrörelselagen och fondkommissionslagen
inle finns någon bestämmelse som anger all banker och fondkommissionsbolag får
bedriva handel med ell aktieindex. Däremot är del enligl dessa lagar tillätet
all handla med andelar i aktiefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del slutligen gäller ränleoplioner utgörs den underliggande varan för optionen
av obligationer eller andra räntebärande papper. I Sverige introducerades
ränleoplioner av OM på svenska slalens riksobligalioner i mars 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oplionshandelns
förespråkare brukar göra gällande all optionerna ger en<br>
placerare större valfrihet vad gäller avkastning och risknivå än vad som är<br>
möjligl genom handel med endast aktier. Del anses därvid bl. a. alt möjlig<br>
heten lill riskbegränsning ökar. En försiktig placerare kan således avsäga<br>
sig en del av avkastningen i utbyte mot ökad säkerhet. Å andra sidan kan<br>
optioner ocksä användas av sådana placerare som är beredda all la mycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slora
risker för all uppnå hög avkastning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.3.2
Fondstyrelsernas handel med riskkapitalinstrumenl</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema skall ha rätl all placera de
medel som styrelserna förvallar ocksä i standardiserade köp- och säljoptioner
avseende aktier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fondstyrelsens förslag: Under hänvisning till atl del genom marknadsutvecklingen
har skapats nya placeringsinstmment sedan APR tillkom, t. ex. aktieoptioner
och opfionsrätter, finner fondstyrelsen del önskvärt all reglementet lar
hänsyn till denna ulveckling. Motsvarande synpunkter har framförts av
riksrevisionsverkel i verkets utlåtande över Qärde fondstyrelsens och
löntagarfondslyrelsernas medcisförvaltning. Ocksä riksdagens näringsulskoll har
uttalat det önskvärda i all del skapas slörsla möjliga klarhet om
fondstyrelsernas placeringsmöjligheter (NU 1986/87:38, rskr. 330).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Nästan
samtliga remissinstanser har lillslyrkl förslaget all del i APR skall anges
vilka riskkapitalinslmmenl som är tillåtna placeringsobjekt för
fondstyrelserna. Bankinspektionen föreslår all man avvaktar resultatet av den
pågående optionsulredningen innan nägra bestämmelser införs.
Riksrevisionsverket anför atl handel med standardiserade köpopfioner
teoretiskt borde kunna bedrivas ulan all man gett avkall pä intentionerna i 34
§ APR. Enligl verkels mening föreligger del dock en skillnad mellan alt ställa
ut köpopfioner och all köpa köpoptioner. Verket ställer sig därvid tveksamt
till om en placering i form av köp av köpoptioner är förenligt med APR. Handel
med indexopfioner avlägsnar sig som verket ser del alltför myckel från syftet
med fonden. När del slutligen gäller ränleoplioner menar verkel all dessa
närmast är all betrakta som penningmarknadsinstrumenl, eftersom underliggande
värdepapper utgörs av obligafioner o. d. Verkel föreslär som alternativ lill
ell delaljreglerande reglemente all del inrättas en särskild nämnd med uppgift
all pä begäran av en fondstyrelse, fondrevisor eller utvärderande organ la
ställning lill om ell visst handlande är förenligt med intentionerna bakom APR
(se vidare avsnill 2.4 i bilaga 6.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag har pä uppdrag av regeringen i början av della är
tillkallat en särskild utredare med uppdrag all se över handeln med opfioner
m.m. (Fi 1987:01). I direkfiven lill utredaren (Dir. 1987:1) har angivits bl.
a. all denne bör kartlägga och beskriva handeln med optioner och andra liknande
finansiella instmment saml sälla in denna form av handel i ell
samhällsekonomiskt perspektiv. Utredaren bör dessutom lämna förslag på hur
marknaden för optioner m. m. skall vara organiserad och vilka regler som skall gälla
för handeln där. Arbetet bör enligl direktiven vara slutfört före utgången av
år 1987. Innan del bestämts hur marknaden skall vara organiserad och vilka
regler som skall gälla för handeln saknas del enligl min mening anledning alt
låta fondstyrelserna placera medel i samtliga de instmment som förekommer på
riskkapitalmarknaden. Del kan för övrigt starkt ifrågasättas om vissa av dessa
över huvudlaget kan länkas komma i fråga med hänsyn lill de intentioner som bär
upp APR.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
fondstyrelserna emellertid i sä slor utsträckning som möjligt Prop. 1987/88: 11
bör ha samma fömtsättningar för sin verksamhet som alla andra placerare bör
dock 35 och 36 §§ APR kompletteras med regler som klargör all del är möjligl
för Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema all placera de medel som
fondstyrelserna förvallar ocksä i standardiserade köp- och säljopfioner
belräffande aktier. Framställningen som föranlett mitt ställningslagande
kommer ursprungligen från Qärde fondstyrelsen. Med hänsyn lill all APR i detta
sammanhang är likalydande för Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna
är det emellertid enligt min mening naturligt atl ocksä löntagarfondstyrelsema
bereds en sådan möjhghet. Huvudsyftet med fondstyrelsernas engagemang i
optionshandeln bör därvid givetvis vara au begränsa riskerna. Instrumenten fär
således inte användas på etl sådant sätt all risknivån på fondstyrelsernas
placeringar ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag också beröra förslaget från riksrevisionsverkel om att
inrätta en särskild nämnd med uppgift all på begäran av en fondstyrelse,
fondrevisor eller utvärderande organ la ställning lill om ell visst handlande
är förenligt med intentionerna bakom APR saml i övrigt vara normgivande inom
fondstyrelsernas verksamhetsområden. Detta förslag framförde
riksrevisionsverket i sitt remissyttrande över framställningen från Qärde
fondstyrelsen (se bilaga 6, avsnitt 2.4 och 2.7.2). Som skäl för sitt förslag
anför verkel i huvudsak all del finns elt behov av klargöranden, bl. a. lill
följd av all nya placeringsallernaliv har tillkommit efter del all APR trädde i
kraft. Verket anför vidare atl en sådan nämnd skulle kunna bidra lill all
fondstyrelsernas redovisning utformas pä etl enhetligt sätt sä all jämförbara
storheter kan summeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sill ullålande över fondstyrelsernas verksamhel under år 1986 återger
riksrevisionsverket vad man anförde i remissvaret. Härutöver framhåller verket
atl del nuvarande systemet för granskning och utvärdering av fondstyrelsernas
verksamhel skulle kunna ses över för den händelse en särskild nämnd inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissvaren angående riksrevisionsverkets utlåtande avseende verksamhetsåret
1986 framgär all endast femte löntagarfondslyrdsen tillstyrker förslaget om en
särskild nämnd. Fjärde fondstyrelsen samt första och tredje löntagarfondstyrelsema
har var för sig direkl avstyrkt förslaget, medan de övriga fondstyrelserna inle
har ullalat sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta vill jag anföra följande. Jag har tidigare redogjort för vilka regler som
gäller idag belräffande utvärdering och granskning av fondstyrelsernas
verksamhel. Jag har vidare lagl fram etl förslag om atl denna granskning skall
utökas pä så sätl all också riksdagen fär möjlighet atl ta ställning lill
löntagarfondstyrelsemas verksamhet. Härutöver harjag föreslagit alt APR skall
kompletteras med regler om i vilka riskkapitalinslmmenl Qärde fondstyrelsen
och löntagarfondstyrelserna skall ha möjlighet alt placera medel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förulsätlningarna för
fondstyrelsernas verksamhet bör i första hand<br>
framgå av de regler som finns intagna i APR. Med min grundläggande<br>
uppfattning alt fondstyrelserna - inom den ram som APR anger - skall ha<br>
samma möjlighet som alla andra att placera de medel som anförtrotts dem,<br>
anser jag att det inte finns anledning att tillskapa ytterligare ett granskande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organ beträffande
fondstyrelsernas verksamhel. När del gäller frågan om en fondstyrelses
handlande i visst hänseende kan anses förenligt med APR menar jag alt del redan
i dag är väl sörjt för atl denna blir ordentligt genomlyst. Sådana frågor om
redovisningsprinciper och liknande som inle är reglerade i APR bör i första
hand lösas av fondstyrelsernas revisorer. Eftersom fondstyrelsernas verksamhet
bör prövas pä samma säll som verksamhelen hos andra placerare på
riskkapilalmarknaden, finns redan ell antal granskningsorgan som är gemensamma
för hela marknaden alt tillgå. Jag vill i sammanhanget erinra om, atl den
kommitté som har fått i uppdrag alt göra en översyn av värdepappersmarknaden
enligl sina direktiv (Dir. 1987:11) skall belysa vilken ställning som
Aktiemarknadsnämnden, Näringslivets börskommillé och Föreningen Auktoriserade
Revisorer (FAR) bör ha när det gäller normbildning och konlroll avseende
värdepappersmarknaden. Jag kan därför inte finna alt del i delta sammanhang
behövs någol organ med speciell uppgift atl granska fondstyrelsernas
verksamhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.4
Rätt att förvärva andelar i kommanditbolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema skall ha räll all placera de
medel som styrelserna förvallar också som riskkapital i svenska kommanditbolag.
AP-fonden får dock aldrig vara komplementär i etl sådant bolag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller Qärde fondstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser som har uttalat sig i denna del har lillslyrkl
framställningen. Riksrevisionsverkel har påpekat alt fondstyrelserna bör få
vara delaktiga i ell kommanditbolag endasl som kommanditdelägare och inle som
komplementärer. (Se vidare avsnitt 2.5 i bilaga 6).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt framställningen kan en fondstyrelse redan i dag delta i exempelvis
utvecklingsprojekt, där verksamheten är organiserad i form av kommanditbolag.
Fondstyrelsernas medverkan sker då genom elt aktiebolag som mellanhand och
andelsägare i kommanditbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den händelse placering av medel i ett visst kommanditbolag skulle bedömas vara
till nytta för svensk produktion och sysselsättning samt också i övrigt
uppfylla de allmänna krav som är uppställda i 34 § APR finns del enligt min
mening skäl att i APR införa en bestämmelse som gör del möjligl för en
fondstyrelse all placera medel också i elt kommanditbolag. Del får dock aldrig
bli fråga om all AP-fonden ingår som delägare i etl kommanditbolag i egenskap
av komplementär, dvs. ell delägarskap där man ansvarar för bolagels
förbindelser med hela sin förmögenhet. Fondens engagemang mäste i stället
inskränka sig lill alt avse del som följer med alt man är kommanditdelägare,
dvs. ett delägarskap där bolagsmannen inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svarar för bolagels
förbindelser med mera än vad han har satt in eller åtagit sig alt sälta in i
bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ocksä i della hänseende
bör reglementet utformas på ell sätl som gör verksamhetsförutsätlningarna
likartade för Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema. I enlighet med
vad jag nyss har sagt innebär denna komplettering inle någon direkt utvidgning
av fondstyrelsernas möjligheter alt placera de medel som anförtrolls dem. Det
är snarare fråga om alt APR ges en utformning som på etl mer klargörande sätt
uttrycker en möjlighet som finns redan i dag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.5
Senaste datum för förvaltningsberättelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Varje fondstyrelse skall före den 15 februari årligen redovisa för sin
förvaltning under föregående räkenskapsår genom alt lämna
förvaltningsberättelse med resultaträkning saml balansräkning avseende
ställningen vid årets utgäng. Revisorerna skall överlämna sin
revisionsberättelse fill fondstyrelserna inom Qorton dagar efter det atl
förvaltningsberättelsen har kommit dem lill hända.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsens förslag:
Överensstämmer med milt förslag såvitt gäller tidpunkten för när Qärde
fondstyrelsen skall avge sin förvaltningsberättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samfiiga remissinstanser som har uttalat sig i frågan har tillstyrkt
framställningen. Riksförsäkringsverket har därvid angivit dels all del bör ske
en samordning med de regler som gäller för löntagarfondstyrelsema dels all den
föreslagna ändringen bör få lill följd all tidpunkten för
riksförsäkringsverkels och riksrevisionsverkets utlåtanden senareläggs med en månad.
Riksrevisionsverket har för sin del anfört att det bör kunna räcka med Qorton
dagars senareläggning. Fjärde och femte löntagarfond-styrelserna anser all
tidpunkten för när fondstyrelserna skall vara klara med sina
förvaltningsberättelser skall bestämmas lill den 28 februari.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Av såväl framställningen som yttrandena från tredje, Qärde och femte
löntagarfondstyrelsema framgår det all den nuvarande ordningen innebär
praktiska svårigheter för styrelserna all leva upp lill de krav som är
uppställda i reglementet. Tredje löntagarfondstyrelsen menar alt det är svårt
atl inom den lidrymd som nu gäller göra erforderliga analyser och avge en
förvallningsberälldse som är tillräckligt fyllig i sin utformning. Fjärde och
femte löntagarfondstyrelsema åberopar hög arbetsbelastning för de fä personer
som är anställda vid fondkanslierna och vidare de praktiska svårigheter som
föreligger alt i tid erhålla depäförteck-ningar och annal arbetsmaterial frän
styrelsernas affärskontakter. Även om skälen för de olika styrelsernas
ståndpunkter således varierar någol finns det enligl min mening ändå anledning
atl la fasla på del förslag som Qärde fondstyrelsen har lagl fram. Med hänsyn
till det lidsschema som är uppställt i APR är det emellertid inle möjligt med
en tidsförskjutning på det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sätt som har föreslagits
av Qärde och femte löntagarfondstyrelsema. Jag föreslår därför alt 16 § andra
stycket APR ändras i linje med vad Qärde fondstyrelsen har föreslagit.
Bestämmelsen i sin nuvarande lydelse är gemensam för de nio fondstyrelserna.
Delta innebär alt den föreslagna ändringen kommer all beröra samtliga
fondstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag har framhållit
tidigare är det önskvärt atl riksdagen hinner behandla regeringens skrivelse
angående fondförvaltningen före sill som-mamppehåll (se avsnitt 3.2). Om delta
över huvudlaget skall kunna ske är det inte möjligt atl ocksä ändra tidpunkten
för när riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket skall avge sina ärliga
utlåtanden. För att i någon män underlätta för dessa myndigheter att inom
angiven tidsfrist hinna lämna sina utlåtanden föreslår jag dock atl det
tidsutrymme som enligt 24 § första stycket APR gäller för revisorernas arbete
förkortas från en månad lill Qorton dagar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Framställningen från första - tredje
AP-fondstyrelserna </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.1
Direktlån till bolag och ekonomiska föreningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Första-tredje fondstyrelserna skall få möjlighet atl lämna direkllån lill bolag
och föreningar ulan borgensförbindelse av slalen, en kommun eller därmed jämförlig
samfällighet. Sådan utlåning får inle översliga fem procent av
anskaffningsvärdet av de fillgångar som varje fondstyrelse förvallar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förelagareförbundet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriförbund och
Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa har avstyrkt framställningen medan
övriga remissinstanser har fillstyrkt den eller lämnat den utan erinran.
Bankföreningen anser bl. a. atl de olika förelag som i första hand skulle komma
i fräga för AP-fondens direkllån inle har några svårigheter alt skaffa
erforderligt kapilal på länemarkanden som den ser ul redan i dag. Föreningen
menar vidare atl de föreslagna direkfiånen för fondstyrelserna skulle medföra
ökade kostnader i AP-fonden för bland annat kredilbedömning,
säkerhelsprövning, läckande av förlustrisker m. m. Föreningen ullalar ocksä
farhågor för all fondstyrelserna myckel snabbi skulle — även med den
begränsning i kreditgivningen som är föreslagen - bli myckel dominerande när
det gäller den inslitutio-nella kreditgivningen lill näringslivel (se avsnill
2.2.4 i bilaga 8). Industriförbundet anser alt fondstyrelserna inte kan
förväntas förmedla krediler lill näringslivel på ett mer effektivt sätl än vad
bankerna gör i dagsläget. Stadshypolek, slutligen, påpekar all en
direktlångivning från första—tredje fondstyrelserna skulle fä lill följd alt
AP-fondens ställning på kreditmarknaden i ell slag skulle komma all stärkas
mycket kraftigt. Man framhåller bl.a. all just de få men slora lån som
Stadshypolek och de andra kredilinslilulen kan ge är en viktig förutsättning
för effektiviteten och de låga kostnadsmarginalerna hos dessa institut. Om
sådana län i stället kommer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
lämnas av fondstyrelserna skulle detta enligt Stadshypoleks uppfatt- Prop.
1987/88: 11 ning medföra negativa effekter för övriga kvarvarande låntagare.
Stadshypolek föreslår atl frågan i vart fall får vila i avvaktan pä den
övergripande prövning som ändå måste ske när kreditmarknadskommitténs
belänkande skall behandlas (se avsnitt 2.2.10 i bilaga 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som tillstyrkt framställningen har framfört vissa synpunkter pä
denna. Fullmäktige i Sveriges riksbank framhåller att det av molivlexlen klart
måsle framgå all direktlänen inte är avsedda all ersätta den
bostadsfinansiering som i dag sker via bostadsinstituten. Likaså bör det enligt
fullmäktiges mening fastslås i motiven att sädana lån som mellanhandsinstiluten
i dag kanaliserar lill mindre och medelstora företag inle faller in under de
kriterier som skulle gälla för fondstyrelsernas direktlän. Fullmäktige anför
slutligen atl kvoten om fem procent för enkelhetens skull bör appliceras pä det
sammanlagda värdet av de medel som varje styrelse förvaltar, dvs. utan avdrag
för placeringar i fastigheter (se avsnill 2.2.2 i bilaga 8). Fullmäktige i
riksgäldskontoret anser att det torde vara möjligl för fondstyrelserna all
erhålla en högre avkastning på deras medel om de fick möjlighet all ge
specialkonstruerade län till kunder som i sig skulle ha möjlighet alt ge ul
obligationslän, men som av affärsmässiga skäl föredrar andra
lånekonstruktioner. Enligt fullmäkfiges mening måste dock säkerhetskraven
ställas mycket högt, bl.a. för all man inle skall behöva bygga upp en alltför
stor administrativ organisation för fondförvaltningen. Det bör vidare råda en
ordning där del krävs bankgaranli eller annan jämförbar garanti för att fonden
skall få lämna direktlån (se avsnitt 2.2.3 i bilaga 8). Sveriges Allmänna
Hypoteksbank anser sig kunna tillstyrka förslaget under hänvisning till alt
fondstyrelserna i sin framställning har försäkrat alt kreditgivningen endasl
skall avse ell begränsat antal län och ell begränsat anlal låntagare, vilka
annars har obligationsmarknaden som alternativ. Kreditmarknadskommittén, som
behandlat den ursprungliga framställningen frän fondstyrelserna (se avsnitt 1),
har också tillstyrkt förslaget all fondstyrelserna skall få möjlighet atl ge
direkfiån till förelag som har obligationsmarknaden som alternafiv. Kommittén
har därvid utgått frän alt förslaget inle är avsett att ge fondstyrelserna en
möjlighet all konkurrera med mdlanhandsinslilulen på marknaden för lån till små
och medelstora företag. Slutligen har kommittén i anslutning lill del
ursprungliga förslaget anfört, all del kan vara lämpligt med en regel som
begränsar direktlånens omfattning lill fem procent av fondstyrelsernas
placeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I sin skrivelse anför fondstyrelserna all avkastningen har
kommit atl fä en alltmer central roll i verksamheten. Detta beror enligl
styrelserna huvudsakligen på två förhållanden. Dels har man sedan början av
1980-lalet måst använda fondavkaslningen för finansiering av en stigande del av
pensionsutbetalningarna. Dels har avregleringen av kreditmarknaden och den pågående
expansionen inom penningmarknaden medförl alt fondens verksamhel har
förskjutils från en sektorfördelad nettokreditgivning lill en
förmögenhelsförvallning, baserad pä överväganden om risk och förväntad
avkastning för skilda slag av tillgängar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Realavkaslningen på
fondkapitalet har under senare år använts både till<br>
finansiering av en större del av pensionsutbelalningarna och till en ökning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av fondkapitalet. Om realavkaslningen under de kommande
åren blir lägre Prop. 1987/88: 11 kommer della - med stigande
pensionsutbelalningar - atl medföra alt styrelserna måsle fä vissa
inkomstförstärkningar, om inte fondkapitalet skall undergå en real minskning. I
det perspektivet är del enligt min mening frän samhällsekonomiska
utgångspunkter motiverat atl man ökar avkasl-ningsmöjligheterna beträffande de
medel fondstyrelserna förvallar. Fondstyrelserna själva anför vidare alt deras
förslag skulle medföra atl avkasl-ningsvillkoren blir mer jämställda med dem
som gäller för försäkringsbolagen, nägol som jag betraktar som en fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivels andd av fondens totala placeringar har under
1980-talel minskat från cirka en tredjedel till mindre än en Qärdedd.
Minskningen gäller i första hand industrin. Orsakerna till delta kan sökas i
förhållanden som hög självfinansieringsgrad, kraftig minskning när del gäller
refinansieringslån saml den omständigheten alt obligationsmarknaden har kommil
atl få stå tillbaka för mer skräddarsydda finansieringslösningar. Om man ser
framåt kommer enligl långtidsutredningen näringslivets finansiella sparandeunderskotl
atl öka vid de investeringskrav som en balanserad samhällsekonomisk utveckling
ställer. Samfidigt sker en tydlig övergång till en mer individuell anpassning
av länevillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna i APR anger inle någon särskild inriktning för
fondstyrelserna i fråga om vilka kategorier som bör komma i fråga som
låntagare. Del finns således inle något stöd i reglementet för atl bredda
första-tredje fondstyrelsernas möjligheter att finansiera företagssektorn. Del
kan också, som Svenska Bankföreningen har framhållit i sitt remissvar,
ifrågasättas om företagens finansieringsbehov nämnvärt skulle underlättas genom
alt fondstyrelserna ges räll alt lämna direktlän. Den mångskiftande svenska
kreditmarknaden borde ändå räcka väl lill för denna uppgift. Det finns likväl
skäl för all AP-fonden ändå bör ges möjlighet all upprätthålla en betydande
kreditgivning till näringslivel. Den minskning som har skell i fråga om
näringslivels andel av fondens totala placeringar faller i första hand på industri-
och kraftverksobligalioner samt på refinansieringslån. Del är svårt att uttala
sig i frågan om finansiering genom obligationslån på sikt kommer atl avla. När
det gäller minskningen belräffande återlånen kan delta vara en följd av bl. a.
den avreglering som har skett på kreditmarknaden. I del hänseendet skulle man
alltså kunna se ulvecklingen under de senaste åren med fondstyrelsernas
avtagande placeringar i näringslivel som elt utslag av denna avreglering. Mot
den bakgrunden kan del vara motiverat att som ett komplement lill de nuvarande
finansieringsformerna skapa en kanal lill förelagen som är bättre anpassad
till marknaden än de som finns i dag. Jag vill dock understryka atl del
grundläggande motivet för ett sådant avsteg frän de placeringsprinciper som
hittills gällt är behovet av ökade avkastningsmöjligheler för fondens medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondstyrelserna föreslår alt man skall få möjlighet all ge
direkta lån till<br>
större företag som har obligationsmarknaden som alternativ. Det kommer i<br>
allt väsentligt att bli fråga om slora företag med långsiktiga, betydande<br>
kapitalbehov. Lånen blir därmed stora, medan anlalet län av praktiska skäl<br>
kommer atl vara begränsat. Förslaget att lånens andel av de medel som<br>
styrelserna förvallar skall begränsas lill fem procent innebär med utgångs-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt
i 1986 års bokslut atl styrelserna skulle få möjlighet all ge direkllån
Prop. 1987/88: 11 om ca. 13 miljarder kr. Vid samma tidpunkt uppgick utlåningen
för några andra kreditinstitut till följande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:40.3pt'>
<td width=394 colspan=4 valign=top style='width:295.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:137.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utlåning i svensk valuta dec 1986, miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:137.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Icke-finansiella därav industriföretag
företag > 500 anställda</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.25pt'>
<td width=136 valign=top style='width:101.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Banker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företagsinstitut</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringsbolag</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 30</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,5 3,5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
läneutrymme som styrelserna föreslår är således betydande. Fullt UtnytQat
uppväger del ändå inle den minskning som skell i fråga om näringslivets andel
av fondens totala placeringar under senare år. Det är svårt all bedöma vilka
marknadseffekter som kan uppkomma om styrelserna får möjlighet atl ge
direkllån i den omfattning de har föreslagit. Om hela låneutrymmet ulnylQades
inom loppel av ett par är skulle del kunna medföra elt inte obetydligt inträng
pä andra instituts marknader. En annan fräga, som också bör uppmärksammas i
sammanhanget, är vilka effekter som skulle uppkomma på fondstyrelsernas
traditionella marknader. Ett bortfall i efterfrågan på stals- och
bostadsobligationer skulle - i vart fall teoretiskt — kunna leda lill högre
obligationsräntor än vad som annars skulle bli fallet. Sådana eventuella negativa
effekter är emellertid svåra atl bedöma, bl.a. mot bakgrund av atl dessa
marknader till följd av olika avregleringar har blivit både bredare och
röriigare på senare tid. Jag fömtsätter mol bakgrund av vad jag nu har sagt alt
en ändrad placeringsinriktning kommer att hanteras med slor försiktighet av
fondstyrelserna och bli av långsiktig karaktär sä att störningar på marknaden
undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin framställning har fondstyrelserna angivit all den föreslagna utvidgningen
av deras placeringsmöjligheter givetvis kommer atl förslärka konkurrensen pä
marknaden. I första hand kommer della att beröra bankernas och
försäkringsbolagens verksamhetsomräden. Del kan emellertid inle uteslutas atl
också vissa mellanhandsinslitut kommer alt påverkas genom de föreslagna förändringarna.
Det bör dock inle komma i fräga atl fondstyrelsernas direktlån får ersätta den
finansiering av bosläder som i dag sker genom bosladsinstiluten. Inle heller
bör direkllångivningen få omfalla sådana lån till mindre och medelstora förelag
som i dag lämnas av mellanhandsinstiluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna
har föreslagit en begränsningsregel vad gäller omfall<br>
ningen av direkllångivningen. Enligt förslaget skall andelen direkfiån fä<br>
ulgöra högst fem procent av det sammanlagda värdet av de tillgångar<br>
styrelserna förvaltar i form av obligations- och föriagslän eller andra skuld<br>
förbindelser. Även om ramen i kronor räknat blir något vidare bör i<br>
förenklande syfte, som riksbanksfullmäktige har föreslagit, fempro-<br>
centkvoten beräknas på del sammanlagda anskaffningsvärdet av de till<br>
gångar som varje styrelse förvaltar, dvs. ulan avdrag för fastighelsplace-<br>
ringar. Däremot bör i kvoten inle inräknas sådana lån lill bolag eller<br>
föreningar där slaten eller en kommun har gått i borgen, eftersom utrym-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mel för
direktlån i annat fall lill stor del skulle konsumeras av lån som redan nu fär
ges. Fullmäktige i riksgäldskontoret har anfört att del bör råda en ordning där
del krävs bankgaranti eller annan jämförbar garanti för all en fondstyrelse
skall få lämna direktlån. För min del anscrjag inte all del finns anledning att
införa någon bestämmelse om detta i APR. Som fondstyrelserna har framhållit är
del nämligen inle alllid möjligl alt upprätthålla krav på en särskill ställd
säkerhet, på grund av all vissa förelag har s. k. negativ klausul i fråga om
upptagna obligationslån eller andra krediler. Fondstyrelserna bör dock - som de
också framhällit - utnytQa tillgänglig expertis för kredilbedömning och
kredituppföljning i samband med atl de överväger all lämna ell direkllån.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.2 Möjlighet för första — tredje fondstyrelserna att
placera medel i fast egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: För atl tillgodose kravel på en ändamålsenlig förvaltning av
fondmedel skall första - tredje fondstyrdsema, själva eller genom bolag som i
sin helhet innehas av en fondstyrelse eller fondstyrelserna gemensamt, ha
möjlighet atl förvärva fast egendom eller samfiiga aktier i fastighetsbolag.
Värdet av en fondstyrelses faslig-hetsinnehav får uppgä lill elt belopp som
motsvarar högst fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar, som
styrelsen förvaltar. En fondstyrelse skall få möjlighet alt ta över lån som
redan finns i en fastighet som styrelsen förvärvar och vidare atl ta upp lån
för underhåll och upprustning av fastigheter som styrelsen innehar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I sill förslag har
fondstyrelserna emellertid inte nämnt något om ägarstrukturen i sådana
fastighetsbolag som de vill få möjlighet all förvärva. Vidare har styrelserna
föreslagit atl de skall få äga fastigheter med elt värde motsvarande tio
procent av de medel de i övrigt förvallar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta remissinslanserna har lillslyrkl eller lämnat förslaget utan erinran.
Svenska Bankföreningen har ställt sig tveksam lill förslaget. Fullmäktige i
Sveriges riksbank har förklarat all man har principiella invändningar mot atl
fondstyrelsernas förslag öppnar möjlighet till fastighetsleasing i form av
bl.a. sale-and-lease-back avlal. Fullmäktige anser vidare att fondstyrelserna
inle bör få äga fasfigheler indirekt genom fastighetsbolag. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund samt Sveriges
Industriförbund har direkl avstyrkt atl fondstyrelserna skall få placera medel
i fast egendom. Bankföreningen uttalar farhågor för atl elt inträde av
AP-fondslyrelserna pä fastighetsmarknaden skulle kunna föra med sig en
ytterligare kraftig prisstegring pä denna marknad. Föreningen har vidare
ifrågasatt fondstyrelsernas behov av atl belåna de fastigheter som eventuellt
skulle fä förvärvas eller förvallas. Sparbanksföreningen anser att det skulle
uppslå elt konkurrensförhållande mellan fondstyrelserna och
mellanhandsinstiluten som inte är önskvärt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket anför atl fondstyrelsernas placeringsmöjligheter
bör Prop. 1987/88: 11 anpassas till kreditmarknaden och lill en likställdhet
med övriga försäk-ringsinstiluls i syfte atl stärka pensionssystemet.
Fullmäktige i Sveriges riksbank lillstyrker atl fondstyrelserna ges möjlighet
alt förvärva fasligheter endast genom direkta förvärv. Fullmäkfige förklarar
sig därvid vara införstått med all faslighelsförvärv som sker indirekt genom
aktier i befintliga fastighetsbolag kan medföra vissa fördelar. Tillämpningen
av bokförda fastighetsvärden vid förvärv av fastighetsbolag, enligl
lagförslaget i framställningen, skulle emellertid enligl fullmäktiges mening
göra begränsningsregeln för fondstyrelsernas totala fastighetsinnehav
obestämd. Vidare skulle det enligl fullmäktige kunna uppslå konflikter gentemot
APR om fastighetsbolagen ocksä innehade andra tillgångar än fasligheter.
Fullmäktige vill däremot inle motsätta sig att fondstyrelserna får möjlighet
alt bilda rena servicebolag, som inte äger fastigheter, om en rationell
förvaltning av fasiighelsinnehavet därigenom skulle främjas. När del gäller
belåning av fastighetsbeståndet anser fullmäktige alt fondstyrelserna bör kunna
överta befintliga lån i fastigheter som de förvärvar. Däremot kan fullmäktige
inle finna några skäl för all fasiighelsinnehavet skulle få belånas i övrigt.
Pä samma säll som i fråga om direkfiånen anser fullmäktige att begränsningsregeln
bör avse en kvotdel av en fondstyrelses totala tillgångar. Denna kvot bör
enligt fullmäktiges mening bestämmas till fem procent (se vidare avsnitt 2.3.2
i bilaga 8). SAF vill för sin del starkt understryka all fondstyrelsernas
invesleringar i fastigheter eller fastighetsbolag skall ha etl renodlat
kapitalförvaltningssyfle. Enligt föreningen är del också viktigt atl den
föreslagna omläggningen av fondstyrelsernas placeringsverksamhet genomförs med
stor försiktighet, så atl del inle uppslår bieffekter som inte varil avsedda.
Föreningen påpekar också all ell minskal utbud av AP-fondmedel på
kapitalmarknaden kan leda lill en press uppåt pä den länga räntan. Om en
vidgning av fondstyrelsernas placeringsmöjligheter innebär all man kan uppnå en
högre avkastning och all behovet av höjda ATP-avgifter motverkas är detta
emellertid enligt föreningens synsätt en gynnsam företeelse (se avsnill 2.3.9 i
bilaga 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som fondstyrelserna framhåller
bmkar fastighetsförvaltning normalt förknippas med relativt höga drifts- och
underhållskostnader samt en jämförelsevis låg direktavkastning. Del är samlidigl
väl känt all värdeuivecklingen över liden för sådana placeringar i allmänhet
garanterar en gynnsam total avkastning. De anspråk på AP-fondens avkastning
som de ökande pensionsutbetalningarna medför i förening med en allmän strävan
atl begränsa framlida avgiftshöjningar talar för alt AP-fonden bör ges
möjlighet atl placera en del av fondkapitalet också i fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en
sädan utvidgning talar ocksä den omständigheten atl de enskilda<br>
försäkringsbolagen redan har möjlighet alt placera sina medel i sådan<br>
egendom. Det är väl sannolikl atl den utveckling som hittills har förekom<br>
mit under 1980-talel i fräga om avkastning på fastigheter inle kommer att<br>
fortsätta i samma takt i etl längre perspektiv. Lika fullt bör det i vart fall<br>
öppnas en möjlighet för de tre fondstyrelserna alt placera medel ocksä i<br>
fast egendom. Från risk- och avkaslningssynpunkt bör sädana placeringar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunna
spridas effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna
har föreslagit alt de skall få göra fastighelsplaceringar Prop. 1987/88: 11
motsvarande tio procent av värdet av deras övriga placeringar i räntebärande
instrument. Delta innebär all fondstyrelserna i dagsläget skulle få möjlighet
all placera ca 25 miljarder kr. i fast egendom. Som en jämförelse kan jag nämna
att försäkringsbolaget Skandias fastighetstillgångar värderades till 9,7
miljarder kr. i december 1986 och Trygg-Hansas till nära 6,2 miljarder kr.
(marknadsvärden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin framställning understryker fondstyrelserna vidare atl deras förslag om en
utvidgning av placeringsmöjlighelerna skall ses som en företeelse på lång sikt.
Del är fråga om att kanalisera den framtida placeringstillväxten lill
invesleringar i realfillgångar under fömtsättning atl risk- och
avkasi-ningsbilden framstår som tillräckligt gynnsam för AP-fonden. Styrelserna
förklarar all de är medvetna om de förhållandevis höga prisnivåer som råder
belräffande attrakfiva avsnitt på fastighetsmarknaden och vidare atl deras
efterfrågan självfallet bör expandera i en takt och i sådana former som är
förenligt med en stabil marknadsutveckling. Jag fäster stort avseende vid
dessa uttalanden och förutsätter all fondstyrelserna hanterar denna nya
placeringsmöjlighel på elt varsamt sätt. Emellertid föreslår jag all kvoten för
fondstyrelsernas placeringar i fast egendom bestäms till fem procent. På
motsvarande sätt som jag föreslagit beträffande direktlånen bör denna kvot
beräknas på del totala värdet av fondstyrelsernas tillgångar. Mitt förslag
avser placeringar i fast egendom över huvud laget. Detta innebär atl
fondstyrelserna - fömtom placeringar i bostads-, kontors- och hyresfasfigheler
- också har möjlighet atl placera medel i större objekt som hamnanläggningar,
kraftverk m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om faslighetsleasing — som riksbanksfullmäktige har berört i sill remissvar -
är av sådan art att den måste bedömas i ett vidare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det sedan gäller
frågan om styrelsernas fastighetsinnehav skall få<br>
vara direkl eller indirekt genom fasfighelsbolag, harjag följande synpunk<br>
ter. Ell direktinnehav är normall all föredra. Della medför emellertid,<br>
exempelvis i fråga om hyresfastigheter, löpande förvaltningsuppgifter som<br>
styrelserna normall inte bör handlägga inom ramarna för den egna organi<br>
sationen. I stället kan de lämpligen genom avlal uppdra ål etablerade bolag<br>
pä marknaden all sköta sådana uppgifter. — I vissa situationer kan emeller<br>
tid ell indirekt innehav vara att föredra framför det direkta. Della kan<br>
exempelvis vara fallet om två eller samtliga tre fondstyrelser vill gå sam<br>
man om ell faslighelsförvärv. Riksbanksfullmäktige har i samband med alt<br>
man avstyrkt förslaget om ell indirekt innehav för fondstyrelserna pekat på<br>
atl del skulle kunna uppslå konflikter i förhållande fill reglerna i APR, om<br>
fastighetsbolagen också innehade andra tillgångar än fasligheter. Jag är<br>
medveten om att det finns en viss risk för sådana konflikter. För alt skapa<br>
en ordning där fondstyrelserna ensamma kan bestämma inriktningen på ell<br>
fastighetsbolags verksamhel föreslär jag därför all del - med ell undanlag<br>
— inte skall fä bli fråga om annal än förvärv av samtliga aktier i ell<br>
fastighetsbolag. En annan ordning, där en fondstyrelse alltså skulle ha<br>
möjlighet alt förvärva en begränsad post av aktier i ell fastighetsbolag,<br>
skulle kunna medföra atl aktieinnehavet stred mol vissa regler i APR. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>undanlag
jag nyss antydde avser aktier i elt fastighetsbolag, där de tre fondstyrelserna
tillsammans innehar samtliga akfier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I styrelsernas förslag
lill lagtext anges all de bolag man vill få möjlighet att förvärva skall vara
"bolag med huvudsakligt ändamål" atl förvalla fast egendom m.m. I
mitt förslag harjag emellertid skärpt ändamålsbestämmelsen för sådana bolag
lill all avse bolag "som har till ändamäl" atl förvalta fast egendom
m. m. Vidare inrymmer milt lagförslag - i motsats till fondstyrelsernas förslag
- inle någon möjlighet för styrelserna atl köpa aktier i börsnoterade
fastighetsbolag. Enligl min mening ligger nämligen en sådan typ av placeringar
inte i linje med ell renodlat faslighelsinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av
begränsningsregeln bör - som fondstyrelserna har föreslagit - värdet på de
fastigheter som styrelserna förvärvat eller avser atl förvärva genom direkta
förvärv beräknas lill anskaffningskostnaden enligl den redovisningsprincip som
nu gäller för AP-fonden. I motsats till förslaget i framställningen anscrjag
atl denna princip också bör tillämpas belräffande fasligheter som en styrelse
förvärvat indirekt. För del fall alt flera fondstyrelser gemensamt innehar
akfier i elt fastighetsbolag bör värdet pä varje fondstyrelses andel beräknas
efter den andel av anskaffningskostnaderna för fastigheterna i bolaget som
varje fondstyrelse kan anses ha förvärvat genom sin andel av aktiekapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det slutligen gäller
frägan om belåning av fondstyrelsernas fastigheter bör del enligt min mening
lill att börja med vara möjligt för en styrelse all la över lån som redan finns
i de fastigheter som styrelsen förvärvar. Härutöver bör en styrelse också - där
del kan anses rationellt - få möjlighet atl la upp lån för normall underhåll av
de fastigheter som styrelsen innehar. Någon ytterligare belåning av fast
egendom bör däremot inle få förekomma.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.1
Redovisning efter reala principer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Till
fondstyrelsernas förvaltningsberättelser skall ocksä fogas resultat- och balansräkningar
som är uppställda efter reala principer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligl 16 § APR skall samtliga fondstyrelser upprätta sina årsredovisningar i
nominella termer med tillgångarna värderade fill anskaffningskostnaden. I 28 §
APR anges atl Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema före utgången av
maj månad varje är lill första - tredje fondstyrelserna skall överföra en
avkastning för närmast föregäende räkenskapsår beräknad till tre procent av
nuvärdet av förvaltade medel. I bestämmelsen regleras närmare hur delta nuvärde
skall beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sina utlåtanden över
Qärde fondstyrelsens och löntagarfondslyrelsernas verksamhel under är 1984
framhöll både riksförsäkringsverket och riksrevisionsverkel att en av
fömtsättningarna för utvärderingsarbetet under kommande år var all
fondstyrelserna lämnade redovisningsrapporter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efter
enhetliga principer. Man gav samlidigl vissa riktlinjer för vilka princi-
Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>per
och redovisningsformer som borde användas. I ell beslut den 30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>januari 1986 med anledning
av verkens utlåtanden anförde regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bland
annat följande. "För att underlätta den framtida utvärderingen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsernas
medelsförvaltning och för alt kunna göra jämförelser dem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emellan
är del av intresse all styrelserna använder sig av samma redovis-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsmeloder.
Det är i första hand en angelägenhet för fondernas revisorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
verka för all så sker".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina ufiålanden avseende fondstyrelsernas verksamhel år 1985 konstaterade
riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket atl löntagarfondstyrelsema hade
infört eller påbörjat arbete med all införa real redovisning efter en modell
som Qärde fondstyrelsen börjat tillämpa redan år 1983. Man framhöll att
fondstyrelserna borde gå vidare och införa också en balansräkning efter reala
principer, eftersom en sådan balansräkning enligt verkens mening gav etl bättre
uttryck för det långsiktiga avkastningskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i sina utlåtanden över fondstyrelsernas verksamhel under år 1986 återkom verken
lill frågan om real redovisning. Båda framförde därvid önskemål om att 16 § APR
kompletteras med bestämmelser som innebär all fondstyrelsernas
förvaltningsberättelser också skall innehålla resullal-och balansräkningar
efter reala principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna
har beretts tillfälle all yttra sig över riksförsäkringsverkets och
riksrevisionsverkets utlåtanden avseende verksamhetsåret 1986.1 fråga om real
redovisning har första löntagarfondslyrdsen därvid uttryckt viss tveksamhet
beträffande nyttan av en sådan redovisningsform. Tredje löntagarfondslyrdsen
har påpekat alt begreppet är företagsekonomiskt oklart. Fjärde
löntagarfondslyrdsen har förklarat atl man inte anser all real redovisning bör
användas eftersom den inte ger svar på någon relevant fråga. Femte
löntagarfondslyrdsen har lillslyrkl riksrevisionsverkets och
riksförsäkringsverkels förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i propositionen om löntagarfonderna (prop. 1983/84:50 s. 116)<br>
framhöll departementschefen att del i Qärde fondstyrelsens och löntagar<br>
fondslyrelsernas förvallningsberälldser borde — förutom en marknadsvär<br>
dering av de tillgångar som styrelserna förvallar - redovisas en reall<br>
beräknad ulddningslillväxt. Han anförde vidare all regeln i 16§ tredje<br>
stycket APR om all en fondstyrelses tillgängar skall las upp till anskaff<br>
ningsvärdet i balansräkningen var mindre väl anpassad lill del avkastnings<br>
krav som föreslogs i propositionen, och som senare beslutades av riksda<br>
gen. Enligt hans mening borde därför pä sikl en redovisningsleknik utveck<br>
las som var bättre anpassad till avkastningskravet. Jag delar denna uppfatt<br>
ning helt. I ell av remissvaren avseende riksförsäkringsverkels och riks<br>
revisionsverkets utlåtanden har visserligen anförts all en ärlig real redovis<br>
ning skulle kurna innebära risk för alt en fondstyrelses verksamhet drivs<br>
med mer kortsiktiga och spekulativa överväganden. Jag menar att sådana<br>
farhågor är omotiverade. Del totala avkastningskravet för fonderna är<br>
långsiktigt, och en bedömning av medelsförvaltningen mäste därför ske i<br>
ett längre perspektiv. Detta innebär atl man inle bör fästa alltför stort<br>
avseende vid del reala resultatet för ett enskilt år. Däremot ger den reala</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>balansräkningen över tiden
en god bild av värdeutvecklingen i fonderna i förhållande till det långsiktiga
resultatkravet. Den reala redovisningen skall således ses mol bakgrund av
intresset av en trygg avkastning på de ATP-medel fondstyrelserna förvaltar och
etl allmänl intresse av all löpande kunna följa resultat- och
värdeuivecklingen i förhållande till avkastningskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såvitt framgår av säväl
riksrevisionsverkels och riksförsäkringsverkels utlåtanden som vissa av de
remissvar som avgivits över utlåtandena förefaller del vara lämpligt att
frågan om real redovisning nu löses genom alt del införs en komplellerande
bestämmelse om sädan redovisning i APR. Efter vad jag vet är man bland
flertalet löntagarfondstyrelser numera ocksä överens om atl sä bör ske. Vad
gäller den närmare utformningen av den redovisningsleknik som bör användas kan
den modell som Qärde fondstyrelsen fillämpar Qäna som god vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om det i reglementet
inte finns något preciserat avkastningskrav beträffande första-tredje
fondstyrelsernas förvaltning, kan det enligl min mening vara lämpligt atl även
dessa styrelser redovisar sin förvaltning i reala termer. En sädan redovisning
kommer att ge information om styrelsernas resultat i förhållande lill
inflationsuppräknade filldelade medel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.2
Placering av ytterligare pensionsmedel i aktier och riskkapitalinstrument</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Yllerligare AP-fondmedel bör få placeras i aktier och i vissa
riskkapitalinstrumenl m. m. Del bör tillskapas en ny fondstyrelse av samma typ
som Qärde fondstyrelsen för detta ändamäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO:s förslag: I skrivelsen
den 8 december 1986 har LO föreslagit all första-tredje fondstyrelserna skall få
möjlighet atl placera tio procent av sill kapilal i aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
År 1972 fick kapitalmarknadsulredningen genom särskilda tilläggsdirektiv i
uppdrag atl ta ställning lill en skrivelse frän LO. I skrivelsen hade LO
föreslagit atl AP-fondens reglemente skulle ändras så all fonden ocksä kunde få
rätt all förvärva aktier och andra förelagsandelar. I ddbelänkandel (SOU
1972:63) Näringslivels försörjning med riskkapital frän allmänna pensionsfonden
föreslog kapitalmarknadsulredningen all det skulle inrättas en Qärde
fondstyrelse med uppgift att kanalisera riskvilligt kapital från AP-fonden fill
näringslivel. Som jag tidigare har redogjort för inrättades sedan den Qärde
fondstyrelsen från och med den 1 januari 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sitt huvudbetänkande (SOU
1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi framhöll kapitalmarknadsutredningen
att man på sikt borde överväga att låta AP-fondens aktieförvärv ske genom
inrättandet av en femte fondstyrelse, utrustad med egen administration. En
sådan åtgärd var enligt utredningen motiverad för all motverka atl fonden på
sikl byggde upp etl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>faktiskt
ägaransvar i en mängd förelag. Del förelåg också enligl utredning- Prop.
1987/88: 11 ens bedömning risk att fondens dispositioner skulle ge upphov lill
spekula-fion av andra placerare, om fondens innehav blev dominerande pä aktiemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min bedömning finns det starka skäl som talar för alt AP-fondmedel även
fortsättningsvis skall fä användas för förvärv av aktier m. m. En sädan ordning
kan bidra lill en bättre avkastning på fondens medel, samlidigl som
näringslivel får tillgång till ytterligare riskvilligt kapilal. Del vore därvid
naturligt alt låta ocksä dessa ytterligare medel kanaliseras till marknaden
genom en fortsalt tilldelning till Qärde fondstyrelsen. De medel som hitfills
tilldelals styrelsen har nämligen förvallats på etl framgångsrikt och effekfivt
säll, samtidigt som styrelsen funnit lämpliga former för sin verksamhel.
Emellertid har styrelsen sedan några år en marknadsandel om cirka tre procent
av akliemarkanden. Därtill kommer atl styrelsen är en av de fyra slörsla
akfieägande institufionerna i Sverige. Av bl. a. marknadsskäl bör styrelsens
andel inte bli särskilt myckel större. I stället bör, som jag ser del, den
lösning som kapitalmarknadsulredningen föreslog i sitt huvudbetänkande väljas.
Denna innebar, som jag redan har nämnt, att AP-fondens förvärv av aktier i
framtiden borde ske genom en ny fondstyrelse med egen administrafion. En sådan
fondstyrelse borde, enligl min mening, fungera som en självständig enhet med
samma möjligheter atl placera medel som Qärde fondstyrelsen har i dag. Den nya
fondstyrelsen bör även i övrigt huvudsakligen vara underkastad samma regler som
nu gäller för Qärde fondstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposifionen
innehåller dock inte någol förslag om fillskapandel av yllerligare en
fondstyrelse. Inom finansdepartementet pågår arbete med alt utarbeta underlag
för ett kommande förslag, som i sina grundläggande delar kommer all vara
uppbyggt så som jag nu har redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag
lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
riksdagsordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>5 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Förslaget till lag om ändring i rikdagsordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. 3.11.2 Motion fär avlämnas med anledning av skrivelse frän regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med årlig redogörelse för de
statliga förelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med redovisning av allmänna
pensionsfondens verksamhet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget är en följd av
atl riksdagen skall fä möjlighet atl granska samfiiga Prop. 1987/88: 11
fondstyrelsers årsredovisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslag i prop. 1987/88:22 skall motion få väckas, inle bara med anledning av
propositioner och förslag, ulan också med anledning av så gott som samtliga skrivelser
från regeringen och redogörelser från olika riksdagsorgan. Bestämmelse om delta
skall las in i 3 kap. 11 § riksdagsordningen. Della får lill följd all
tilläggsbestämmelsen 3.11.2 kan upphöra atl gälla. Det förslaget föreslås träda
i kraft den 1 januari 1989. Den ändring som nu görs i tilläggsbestämmelsen
3.11.2 får således betydelse under är 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Förslaget till lag om ändring i reglementet för
allmänna pensionsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvallar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i obligationer utfärdade av
staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska
bostadskredilkassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens
sekundärlånekassa eller av kreditakliebolag som slår under fillsyn av
bankinspektionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i obligationer garanterade av
slalen, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i obligationer och andra för
den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser som har offentligen ulbjudils
av svenska bankaktiebolag, svenska fondkommissionsbolag, Sveriges
invesleringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undanlag av
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med opfionsrält lill nyteckning
och sådana obligationer med längre löpfid än ell år, som har utfärdats av
bankaktiebolag, sparbanker eller centrala föreningsbanker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i andra skuldförbindelser
utfärdade av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>slaten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter, riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centrala
föreningsbanker eller andra kreditinrättningar som regeringen godkänner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bolag, föreningar eller
stiftelser som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, en kommun eller en
därmed jämförlig samfällighet har iklätt sig borgen för förbindelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bolag eller föreningar, ulan
sådant borgensåtagande som i b) sägs, lill belopp som sammanlagt motsvarar
högst fem procent av anskaffningsvärdet av de fillgångar som styrelsen
förvallar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i skuldförbindelser utfärdade
av en annan fondstyrelse saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i fordringar hos kreditinrättningar
i enlighet med bestämmelserna om återlån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
gällande bestämmelser har första-tredje fondstyrelserna möjlighet<br>
all ge direkfiån lill bolag och föreningar under förutsättning atl slalen, en<br>
kommun eller därmed jämförlig samfällighet har iklätt sig borgen för för<br>
bindelserna. Ändringen innebär att fondstyrelserna får möjlighet atl i viss<br>
utsträckning lämna direkfiån lill bolag och föreningar ulan någol sådant<br>
borgensåtagande. Avsiklen är all länen skall ges till större förelag som har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>obligationsmarknaden som
alternafiv. Della innebär all lånen kommer alt Prop. 1987/88: 11 vara
förhållandevis fä men i gengäld avse mycket stora belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
atl ge direkfiån ulan offentlig borgen begränsas fill totalt fem procent av
anskaffningsvärdet pä de fillgångar som en fondstyrelse förvallar (se avsnill
3.4.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fondstyrelse fär förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för all
bereda styrelsen lokaler för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
styrelse fär dessutom, för atl tillgodose kravel på en ändamålsenlig
förvaltning av de medel som styrelsen förvallar, själv eller genom bolag som i
sin helhet innehas av fondstyrelsen eller flera fondstyrelser gemensamt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärva och till nylQande
upplåta fast egendom eller tomträtt samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärva samtliga aktier i elt
bolag som har till ändamål att äga eller förvalla sädan egendom
(fastighetsbolag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av tillgångar som förvärvats
enligl andra slyckel får uppgå lill ell belopp som motsvarar högst fem procent
av det totala anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvallar. Vid
beräkningen skall tillgångar som förvärvals enligl 1 las upp lill
anskaffningskostnaden och tillgångar som förvärvals enligl 2 lill den andel av
anskaffningskostnaderna för fastigheterna i bolaget som motsvarar styrelsens
innehav av aktier i bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande har första—tredje fondstyrelserna rätt alt förvärva fast egendom,
tomträtt eller bostadsrätt för att bereda styrelserna lokaler för verksamhelen.
Genom ändringen fär fondstyrelserna möjlighet atl förvärva fast egendom ocksä
i placeringssyfte. Bestämmelsen avser inle endasl förvärv av hyresfastigheter
eller bostadsfasligheter. Också större objekt som hamnar, kraftverk m.m. kan
komma i fråga. Förvärven kan vara antingen direkta eller indirekta genom
förvärv av samtliga aktier i ett fastighetsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ocksä
när del gäller förvärv av fast egendom begränsas fondstyrelsernas möjligheter
fill etl sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de
tillgångar som en fondstyrelse förvaltar (se avsnitt 3.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fondstyrelse får själv eller genom bolag som innehas av fondstyrelsen vid
förvärv av tillgångar som sägs i 15 a§ andra stycket 1 överta ansvaret för lån
som har lämnats mol säkerhet av pantrält i sädana tillgångar eller ta upp nya
lån om det behövs för en normal förvaltning av tillgångarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är helt ny. Den gör det möjligt för en fondstyrelse all överta befintliga lån i
fast egendom som styrelsen har för avsikt all förvärva. Vidare ges styrelserna
möjlighet atl ta upp lån för löpande underhåll och upprustning av fastigheter
som styrelserna förvallar. Avsiklen är därvid inle atl styrelserna skall få la
upp lån för exempelvis ny- eller tillbyggnad av sädana fasligheter (se avsnitt
3.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
räkenskapsår är kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
fondstyrelse skall före den 15 februari varje år redovisa för sin förvaltning
under föregående räkenskapsår genom alt lämna förvaltningsberättelse med
resultaträkning samt balansräkning avseende ställningen vid årets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
balansräkningen skall tillgångarna las upp lill anskaffningskostnaden. En
osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som kan beräknas komma atl
inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp som tillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förvaltningsberättelsen skall ocksä fogas resultaträkning och balansräkning
som är uppställda efter reala principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelsen har lidpunkten för när en fondstyrelse skall lämna sin
förvaltningsberättelse ändrats frän den 1 febmari till den 15 febmari årel
efter räkenskapsåret (avsnitt 3.3.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har bestämmelsen tillförts etl Qärde stycke med föreskrift om s. k. real
redovisning. Genom en sädan redovisning får man över liden en god bild av
värdeuivecklingen i fonderna i förhållande fill del långsiktiga resultatkravet.
Vad gäller den närmare utformningen av denna redovisningsleknik kan den modell
som Qärde fondstyrelsen fillämpar Qäna som god vägledning (se avsnill 3.5.1).
Bestämmelsen är gemensam för samtliga nio fondstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första-tredje
fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en sammanslällning av övriga
fondstyrelsers verksamhetsberättelser. Sammanställningen skall överlämnas lill
regeringen före den 1 april årel efter räkenskapsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall överlämna sammanställningen och fondstyrelsernas verksamhelsberältdser
lill riksdagen före utgången av april månad samma är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande överlämnas endasl Qärde fondstyrelsens redovisning till riksdagen
för granskning. Delta sker genom en skrivelse frän regeringen. Genom det nya
stycke som nu fogats till 17 § fär riksdagen möjlighet all granska samtliga
fondstyrelsers årsredovisningar. Regeringens skrivelse till riksdagen skall
överlämnas före utgången av april månad. Tidpunkten överensstämmer med vad som
gäller belräffande avlämnandet av komplelleringspropositionen. Det blir
härigenom möjligt för riksdagen atl behandla förvaltningen av AP-fondmedlen
samtidigt med denna proposifion (avsnill 3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje kalenderår skall revisorerna avge en revisionsberättelse, som skall
överlämnas till fondstyrelsen inom Qorton dagar efter det att förvaltningsberättelsen
enligl 16 § har kommil revisorerna till hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Revisionsberättelsen
skall innehålla en redogörelse för omfattningen och<br>
resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under styrel<br>
sens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift om anmärkning förelig<br>
ger mot förvaltningsberättelsen med resultaträkning, mot balansräkningen,<br>
mot fondstyrelsens bokföring eller i övrigt mol fondstyrelsens förvaltning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om del föreligger
anledning fill anmärkning skall den anges i revisionsbe- Prop. 1987/88: 11
rättelsen. Revisorerna får också meddela de erinringar i berättelsen som de
anser påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskill uttalande
påkallat fär ange detta i revisionsberättelsen, om han inle avger en särskild
sådan berättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mofiveringen
framgår av avsnitt 3.3.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fondstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvallar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. i
aktier i svenska aktiebolag med undanlag av aktiebolag som driver<br>
bank- eller försäkringsrörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i standardiserade köp- och
säljopfioner avseende aktier i sådana aktiebolag som avses i 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med opfionsrält lill nyteckning som har utfärdats av
aktiebolag som avses i 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i aktier i utländska aktiebolag
saml i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med oplionsräll
lill nyteckning som har utfärdats av ufiändska aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som riskkapital i svenska
ekonomiska föreningar eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i andelar i svenska
kommanditbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsen
får inte förvärva värdepapper enligl första stycket 4 i sådan omfattning alt
värdepapperens sammanlagda värde kommer atl översfiga en procent av värdet av
de medel som styrelsen förvallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
pensionsfonden fär inle vara komplementär i etl kommanditbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringsreglerna
för Qärde fondstyrelsen ändras i tvä hänseenden. Dels blir del möjligl för
fondstyrelsen all placera medel i standardiserade köp-och säljoptioner avseende
aktier, dels får styrelsen möjlighet att ingå i kommanditbolag. I sislnämnda
hänseende gäller dock all AP-fonden aldrig får vara komplementär i ett
kommanditbolag (avsnitt 3.3.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
löntagarfondslyrdse får placera de medel som styrelsen förvallar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. i
aktier i svenska aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i standardiserade köp- och
säljoptioner avseende akfier i svenska aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i sådana konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning som har utfärdats av
aktiebolag som avses i 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som riskkapital i svenska
ekonomiska föreningar eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i andelar i svenska
kommanditbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringsreglerna
för löntagarfondstyrelsema ändras i enlighet med ändringar i motsvarande
regler för Qärde fondstyrelsen. Jag har dock inte ansett det vara nödvändigt
alt i lagtexten upprepa förbudet för AP-fonden atl vara komplementär i ett
kommanditbolag (avsnitt 3.3.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del behövs för en tillfredsställande belalningsberedskap eller för atl
tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedel placeras hos
riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i
statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat eller
andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all kunna förvalla sina medel på ell effektivt sätt får Qärde fondstyrelsen
och löntagarfondstyrelsema nu möjlighet atl också placera medel i andra
värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Avsikten
är alt fondstyrelserna skall kunna använda denna placeringsmöjlighet för
kortsiktiga placeringar i avvaktan på ell lämpligt tillfälle att placera medlen
i aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Ikraftträdande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag har anfört ovan hemställer jag atl regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
föreslår riksdagen atl anta de lagförslag som upprättats inom
finansdepartemenlel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bereder riksdagen fillfälle all ta del av vad jag har anfört om direkta val
fill fondstyrelserna saml placering av yllerligare pensionsmedel i aktier och
riskkapitalinstrumenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden anfört för den åtgärd och det
ändamäl som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:304.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagal
Prop. 1987/88:11 Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Direkta
val av styrelser i allmänna pensionsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dir 1984:26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
vid regeringssammanträde 1984-05-24. Chefen för finansdepartementet, statsrådet
Feldl, anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens proposition om löntagarfonder aviserades en utredning av frågan om
ledamöterna i fondstyrelserna i framtiden borde utses genom direkta val (prop.
1983/84:50 s. 53). Sedan riksdagen har antagit propositionen och därigenom
godtagit tanken pä en utredning om direkt val av slyrelseledamöterna (FiU
1983/84:20, rskr 122) föreslär jag atl direktiv nu beslutas för den aviserade
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut om löntagarfonder m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens beslut skall det inom ramen för allmänna pensionsfonden under år
1984 inrättas fem nya fondstyrelser, benämnda löntagarfondslyrdser, vid sidan
av de fyra fondstyrelser som hittills har verkat inom fonden. De nya
styrelserna skall liksom de tidigare förvalta en del av allmänna
pensionsfondens medel. Bestämmelser om fondstyrelsernas organisation och
verksamhet finns i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
lönlagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna skall del
finnas fyra suppleanter. Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter. Dessa
skall vara myndiga och bosatta i Sverige. Av ledamöterna och suppleanterna
skall minst fem resp. tvä företräda löntagarintressen. När ledamöter och
suppleanter ulses skall det ses till att löntagarfonderna fär en regional
anknytning. Vidare finns bestämmelser om den tid för vilken ledamöter och
suppleanter skall förordnas och om hur del skall förfaras när en ledamot eller
suppleant lämnar sitt uppdrag i förtid. Regeringen skall för varje
löntagarfondstyrelse förordna en ledamot till ordförande och en till vice
ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första-tredje
fondstyrelserna har vardera nio ledamöter med var sin suppleant vilka utses av
regeringen. Fjärde fondstyrelsen har Qorton ledamöter med lika många
suppleanter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
frågan om hur ledamöterna bör utses anförde jag följande<br>
(prop. 1983/84:50 s. 53). När del gäller det sätt, på vilkel ledamöter i<br>
fondernas styrelser skall utses, har jag i del föregående föreslagit alt<br>
fondernas styrelse skall utses genom beslut av regeringen. Della bör gälla<br>
t. v. Mot bakgrund av de tankar som bär upp del förslag som jag nu<br>
presenterar finns det starka skäl all utse ledamöterna i fondernas styrande<br>
organ genom direkta val. 1 sä fall borde ett direktvalssyslem omfatta även</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmänna
pensionsfondens nuvarande fyra styrelser. Anordnandet av såda- Prop.
1987/88: 11 na val inrymmer emellertid åtskilliga principiella frågor som måsle
belysas Bilaga 1 innan slutlig ställning kan las. De valtekniska problem
som kan vara förknippade med ell sådant syslem måste ocksä prövas. Jag anser
atl det bör uppdras ål en särskild utredning alt överväga den nu behandlade
frågan. Denna utredning bör arbeta i nära samråd med riksskalteverkel, som är
central valmyndighet. Utredningen bör få i uppdrag att överväga olika lösningar
pä frägan om fondens demokratiska förankring. Jag kommer inom kort alt för
regeringen anmäla frågan om direktiv till en sådan utredning. Jag vill
emellertid redan nu förulskicka alt utredningen bör få i uppgift att överväga
direktval ocksä till de nuvarande första-Qärde fondstyrelserna.
Utredningsuppdraget bör ges ål en särskild utredare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsuppdraget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns starka skäl som talar för all ledamöterna i
löntagarfondstyrelserna ulses genom direkta val, som om möjligt bör omfatta
även de fyra hittillsvarande styrelserna. Förstahandsuppgiften för kommittén
bör således vara att överväga om det bör införas ell system med direktval av
de nio fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anordnandet av direkta val innefattar åtskilliga
principiella frågor som måste belysas innan någon slutlig ställning kan las.
Några av dessa frågor berör jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rösträtt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande principiell fråga är vilka som skall ha
rösträtt vid direktval. Mol bakgrund av de tankar som ligger lill grund för
införandel av löntagarfonder kan det te sig naturligt att styrelseledamöterna i
dessa fonder väljs av löntagarna själva. Det kan dock vara svårt att med nödvändig
exakthet bestämma vilka som i så fall skulle vara röstberättigade. Något
enhetligt löntagarbegrepp finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del har jag därför kommit fill slutsatsen att man
också måste överväga den lösningen all direkta val skall grunda sig på allmän
och lika rösträtt. Kommittén bör överväga denna fråga och la ställning till om
villkoren för rösträtten kan anknytas till vad som gäller i andra allmänna val
och då närmast de kommunala valen, vid vilka även ulländska medborgare som har
varit bosalla här i mer än tre är har rösträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val i två steg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En form av val som jag vill nämna i detta sammanhang och
som utredaren<br>
bör överväga är alt fondstyrelserna ulses genom val i tvä steg. Först skulle<br>
en eller flera församlingar eller fullmäktige väljas direkt av valmanskåren.<br>
Därefter skulle fondstyrelserna utses av de valda ombuden för väljarna.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förankring i grundlag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utredaren kommer fram lill all någon form av direkta
val lill fondsty- tiiiaga rdserna bör införas, kan frägan ställas huruvida
sådana val bör ges någon förankring i grundlag. Regeringsformen (omtryckt
1982:940, RF) anger i slora drag uppbyggnaden av den offentligrättsliga organisationen
i vårt land. Valen till riksdagen och till landsting och kommunfullmäktige är
sålunda nämnda i 3 kap. 1 § resp. I kap. 7 § RF Qfr belräffande de kyrkliga
kommunerna punkt 9 ättonde stycket i övergångsbestämmelserna till RF). All den
svenska folksiyrelsen bygger på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom
ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal
självstyrelse framgår av I kap. I § RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan dock fondstyrelserna knappast sägas
ha en sådan ställning atl de måste omnämnas i RF:s beskrivning av grunddragen i
den offentligrättsliga organisationen. Inte heller anscrjag all del
förhållandet all RF nämner de allmänna valen lill riksdagen, landsting och
kommunfullmäktige utesluter att det införs andra typer av allmänna val, som
inte är uttryckligen förankrade i grundlag.,Utredaren bör emellertid närmare
belysa denna konstitutionella fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidpunkt för val</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de principiella frägor som utredaren måste överväga
hör de spörsmål som gäller utformningen av etl system för direktval lill
fondstyrelserna. En första fråga gäller tidpunkten för valen. Ordinarie val
till riksdagen och landsting och kommunfullmäktige hälls samtidigt (1 kap. 3 §
vallagen 1972:620, omtryckt 1982:146). Valdag är tredje söndagen i september
vart tredje år. Val av kyrkofullmäktige hålls i oklober samma år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren bör överväga om det är principiellt och
praktiskt lämpligt att fondslyrdseval hålls samtidigt med andra val. Mot en
lösning med en särskild valdag talar givelvis de avsevärda kostnader och
administrativa problem som en sädan ordning skulle medföra. Jag kan här nämna
att kostnaderna för de allmänna valen är 1982 uppgick lill ca 140 milj. kr.
Också risken för atl det i så fall skulle bli ett för våra förhållanden lågt
valdeltagande bör beaktas. Å andra sidan kan en gemensam valdag innebära all
valförfarandet kompliceras genom att antalet val som skall hållas blir alllför
stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mandatperiod</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fräga som har nära samband med lidpunkten för valen är
hur läng mandatperioden bör vara för fondstyrelser som utses genom direkta val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valkretsindelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan huvudfråga belräffande valsystemet är vilka
valkretsar som bör<br>
finnas för fondstyrelsevalen. Utredaren bör ulgå från alt löntagarfondsty<br>
relserna skall tillsättas genom val i var sin regional valkrets. I principiell</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överensstämmelse
med den regionala anknytning som nu gäller för lönta- Prop. 1987/88: 11
garfonderna bör det finnas en valkrets i norra Sverige, två i Mellansverige
Bilaga 1 och en i vardera västra och södra Sverige Qfr prop. 1983/84:50 s. 81).
Hur valkretsarna närmare bör avgränsas torde få övervägas med hänsyn till
geografiska, befolkningsmässiga, näringspolitiska och andra sådana förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren bör också ta upp frågan om valkretsar för val till
första-Qärde fondstyrelserna. Första-tredje fondstyrelserna är f. n.
sammansatta sä alt de representerar delvis olika intressen. Flertalet av
slyrdsdedamölema utses på förslag av intresseorganisationer. I alla tre
styrelserna finns företrädare för arbetstagarintressen. I första fondstyrelsen
finns dessutom företrädare för kommunala intressen, i andra fondstyrelsen
företrädare för arbetsgivarintressen och konsumentkooperaliva intressen och i
tredje fondstyrelsen företrädare för arbetsgivar- och egenförelagarintressen.
På motsvarande sätt finns representanter för kommun-, arbetsgivar- och arbetstagarintressen
i Qärde fondstyrelsen. Denna styrelse har nyligen utökats med två ledamöter
som företräder de kooperativa organisationernas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införs ett system med allmänna val lill första-Qärde
fondstyrelserna, är del inle möjligl att behålla den sammansättning som varje
fondstyrelse har f n. Man kan då överväga atl låta också första-tredje
fondstyrelserna ha någon form av regional anknytning. En annan möjlighet är att
de i likhet med vad som bör gälla Qärde fondstyrelsen utses genom val där hela
landet åren valkrets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang anmärka att det knappast är
möjligl atl göra en indelning i flera valkretsar när en fondstyrelse skall
väljas. Eftersom antalet ledamöter i varje styrelse bör vara relativt
begränsat, får man inle en rimlig proportionalitet om man har mer än en
valkrets för varje val. Saken ställer sig dock annorlunda om fondstyrelserna
utses genom val i tvä steg i enlighet med den modell som jag har skisserat
förut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas storlek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är därmed inne på frågan hur mänga personer som bör
ulses genom direkta val av fondstyrelserna, eller med andra ord på
fondstyrelsernas storlek. Som framgått har första-tredje fondstyrelserna
vardera nio ledamöter och lika många suppleanter, Qärde fondstyrelsen Qorton
ledamöter och lika många suppleanter saml varje löntagarfondslyrdse nio
ledamöter och fyra suppleanter. Utredaren bör överväga om en övergång till
direkta val av fondstyrelserna bör leda till att antalet ledamöter och
suppleanter ökas så att det finns större utrymme för att olika intressen blir
företrädda i styrelserna. Storleken pä styrelserna bör dock inte ökas så myckel
atl styrelserna inte kan arbeta effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valbarhet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. gäller olika regler i fräga om behörighet alt vara
ledamot eller supple<br>
ant i fondstyrelserna. För första-Qärde fondstyrelserna krävs svenskt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medborgarskap, medan det
för löntagarfondstyrelsema inte finns något Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sädan krav. För alla
styrelserna gäller atl ledamöter och suppleanter skall Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara myndiga och bosatta
här i landet. De båda sislnämnda kraven bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gälla även om man går över
lill direkta val lill fondstyrelserna. Utredaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör överväga vilka krav
som i övrigt bör ställas i fråga om valbarhet till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fondstyrelserna vid
direkta val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ersättare
för avgångna ledamöter och suppleanter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga som utredaren bör överväga är hur vakanser som uppkommer i
styrelserna skall fyllas. Det kan knappast komma i fräga all anordna någon form
av "fyllnadsval". Närmast till hands synes ligga all en suppleant får
fylla en vakans efter en ledamot och all den som slår närmast i lur alt bli
invald efter en suppleant får efterträda denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Valtekniska
frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbart all del uppkommer en rad valtekniska frågor, om man skall införa
etl syslem med direkta val till fondstyrelserna. Som exempel kan jag nämna
följande. Behövs särskilda röstlängder för valen? Bör del införas någon
särskild partiregistrering för dem? Vad skall gälla i fråga om valsedlar och
röstkort? Vilka bestämmelser krävs beträffande röstnings-förfarandet i
vallokaler, på posten, hos utlandsmyndigheter och på fartyg? Del är möjligt att
man i mycket kan bygga på de bestämmelser som finns i vallagen, men dessa och
andra frägor av valteknisk natur behöver belysas ingående. Jag vill här upprepa
vad jag sade i propositionen om löntagarfonder, nämligen all utredningen bör
arbeta i nära samräd med riksskalteverkel, som är central valmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Samråd
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de frägor som jag nu har berört har samband med vad som gäller för riksdags-
och kommunalvalen. Det är därför tydligt atl utredarens arbete kommer alt
påverkas av den utredning om folkstyrelsens villkor som har aviserats av chefen
för justitiedepartementet. Den kommittén avses nämligen få till uppgift att
behandla bl.a. frågan om mandatperiodens längd för riksdagen och de kommunala
församlingarna samt frågan om gemensam valdag för riksdags- och kommunalvalen.
Den av mig förordade utredaren bör därför samråda med den nämnda kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan berört frågan om kostnaderna för direkta val till fondstyrelserna.
Utredaren bör försöka beräkna vad sådana val skulle komma alt kosta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag har anfört finns det åtskilliga problem av både<br>
principiell och praktisk natur förknippade med direktval av fondstyrelser<br>
na. Utredaren bör därför göra en bedömning av om de fördelar som skulle<br>
uppnås med direktval är så stora all en sådan ordning är rimlig med hänsyn<br>
lill de problem som skulle vara förenade med ett sädant förfarande. Om<br>
utredaren inte anser sig böra förorda direkta val till fondstyrelserna, bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>han, i
enlighet med vad jag ultalade i prop. 1983/84:50, överväga andra Prop.
1987/88: 11<br>
lösningar på frägan om fondstyrelsernas demokratiska förankring.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningsarbetet bör delta företrädare för fackliga
organisationer och för riksskatteverket. Även i övrigt bör kommillén erhålla
den experthjälp som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren bör slutföra sitt arbete inom två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen bemyndigar chefen för finansdepariementel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt tillkalla en särskild utredare - omfattad av
kommilléförordningen (1976:119) med uppdrag att utreda frågan om direkta val av
styrelser i allmänna pensionsfonden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ät utredaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare hemställer jag att regeringen beslutar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns
kommilléanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemslällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:202.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Finansdepartemenlel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:303.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Prop. 1987/88: 11 Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (Ds Fi 1986:24) Allmänna
pensionsfonden och demokratin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förstahandsuppgift har beställ i att överväga
om del bör införas ett syslem med direktval av de nio fondstyrelserna inom
allmänna pensionsfonden. Om utredaren inte anser sig böra förorda direkta val
bör han, i enlighet med vad som har uttalats i prop. 1983/84:50, överväga andra
lösningar på frågan om fondstyrelsernas demokratiska förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Styrningsfrågan i föregående debatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om hur löntagarfondernas styrelser skall ulses och
hur styrelserna skall vara ansvariga för sitt handlande hänger samman med hur löntagarfonderna
är konstruerade i sin helhet. Under åren 1975-81 presenterade såväl LO som
socialdemokraterna elt antal rapporter med olika förslag lill hur etl syslem
med löntagarfonder borde se ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO 1975-76</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Rudolf Meidners m.fi. bok Löntagarfonder (1975) och
LO-rapporlen Kollekliv kapitalbildning genom löntagarfonder (1976) var
utgångspunkten alt det var fackförbunden som skulle utgöra den yttersta
styrenheten för löntagarfonder. Del var den interna fackliga självstyrelsen
inom LO:s fackförbund som skulle fungera som löntagarfondernas ursprung och
deras demokratiska förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO/SAP 1978</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978 lade en arbetsgrupp inom LO/SAP fram en rapport i
frågan. Man skisserade en modell för löntagarfonder som bestod av två
parallella system. Det ena systemet innebar alt man genom riktade emissioner,
som vinstdelning, överförde aktier i enskilda förelag till en statlig nämnds
förvaltning. Del andra systemet innebar en kapitalbildningsorganisation som
påminde om Allmänna pensionsfonden. Två rikstäckande utvecklingsfonder skulle
byggas upp med lönebaserade avgifter. Dessa två fonder skulle senare
kompletteras med regionala fonder, vilkas styrelser skulle ulses av
landstingen. I rapporten skisserades ett syslem med indirekt valda företrädare
för lönlagarna på grundval av en länsvis territoriell indelning. Parallellt med
detta löntagarinfiytande skulle man också ha "samhällsföre-Irädare",
vilka skulle utses av landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO/SAP 1981</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästa rapport av LO/SAP, från 1981, innebar dels en
regional bas, dels att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>löntagarfonderna skulle knytas lill ATP-systemet. Två
modeller redovisa-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>des för hur fonderna
skulle utses. Enligl den ena modellen skulle del ske Prop. 1987/88: 11 direkta
val bland lönlagarna lill regionala fondfullmäktige. Dessa fullmäkli- Bilaga 2
ge skulle sedan utse fondstyrelserna. Den andra modellen gick ul på att
lönlagarnas fackliga organisationer (LO, TCO och SACO/ SR) skulle upprätta
förslag pä hur de ville bli representerade i de regionala fondernas styrelser.
LO-resp. SAP-kongresserna 1981 uttalade atl man åtminstone inledningsvis borde
välja den senare modellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Andra
modeller</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
debatten från 1970-talels mitt förekom också förslag till fondmodeller, som
utgick frän andra förutsättningar än LO/SAP-rapporlerna. I den s. k.
Waldensirömska rapporten från 1976 förespråkades en form av direkta val med
lika rösträtt inom individuellt ägda fonder. Centerpartiet föreslog 1979 att
de anställda på grundval av sparande skulle bilda ekonomiska föreningar, genom
vilka de skulle bli delägare i de förelag där de var anställda. Medborgarfonder
eller samhällsfonder föreslogs av SACO/SR resp. folkpartiet 1978. Man antydde
att fondstyrelserna skulle ha en varierande sammansättning men ändå ulses via
de politiska organen i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Problemställningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till fonder som byggde pä idén om ekonomisk demokrati och kollektivt
ägande kom i allmänhet att innebära atl styrelsen för fonderna skulle ulses och
svara inför två alternativa kollekliv, löntagarna eller medborgarna. Detta
gällde också när man senare började lansera idén om direkta val bland löntagare
(eller medborgare) lill fondstyrelserna. Några återkommande problem i debatten
gällde fackets ställning i ett fondsystem. Ett inflytande grundat pä ägande
kunde betyda en motsats till ett inflytande som är grundat på lagstiftning och
avlal mellan arbetsmarknadens parter. Etl annat problem var frågan hur elt
löntagarinflytande skulle komma till uttryck. Vidare förelåg det problem
beträffande den fackliga rätlen alt inle bli förvaltare av lagstadgade uppgifter,
som en viss facklig organisation inte skulle vilja åta sig. Ett
löntagarinflytande som skapats genom lagstiftning reste frägan om sådana
löntagarfonders rättsliga ställning. Skulle de vara offentliga eller
privaträttsliga organ? Fondstyrelser som uttrycker olika intressegruppers
strävanden (d. v. s. inle bara löntagarnas) innebar organisationsproblem av
principiellt slag. Proportionen mellan dessa grupprepresentanter mäste regleras
genom lagstiftning, om inle utgångspunkten mellan grupperna skulle vara ett
individuellt ägt sparande bland medlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är i detta sammanhang som man kan se förslagen om direkta val bland alla
röstberättigade till fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat genomgående problem sammanhängde med placeringspoiiti-ken: Vad skulle
fonderna och deras ledningar göra, och hur skulle aktieinnehavet användas? En
annan sida av samma problem gällde graden av självständighet hos de tilltänkta
fonderna och dessas styrelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del var således inte
möjligt att fixera styrelsernas ställning förrän man Prop. 1987/88: 11 log
definitiv ståndpunkt lill övriga komponenter i etl evenluelll fondsys-
Bilaga 2 lem. Så var inte fallet i de rapporter och debattinlägg som förekom
under åren 1975-82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna pensionsfondens konstitutionella ställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
pensionsfonden i dag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade i december 1983 på förslag av regeringen all fem nya fondstyrelser,
som skulle benämnas löntagarfondslyrdser, skulle inrättas inom ramen för
Allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Löntagarfondstyrelserna,
som består av nio ledamöter och fyra suppleanter, tillsälls av regeringen; av
dessa skall minst fem ordinarie och två suppleanter företräda
löntagarintressen. Vidare skall det tillses atl löntagarfondstyrelsema får en
regional anknytning. Fondstyrelserna skall i första hand placera medel på
akfiemarknaden. Medlen erhåller fondstyrelserna genom vinstdelning och
lilläggspensionsavgifl. Det finns gränser för hur stora belopp fondstyrelserna
skall få och för hur mycket som får placeras i börsnoterade förelags aktier.
Fondema skall också ha en real avkastning pä 3 procent, som ska överföras lill
de tre pensionsutbetaiande fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
utser ocksä revisorer. Riksförsäkringverket och riksrevisionsverkel skall
varje år avge ell ullålande över fondernas förvaltning. Utlåtandena skall
lämnas till regeringen som har all avgöra frågan om fastställelse av
balansräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
löntagarfondslyrdse skall låta de fackliga organisationer som finns vid ell
aktiebolag där fonden äger aktier utöva rösträtten för hälflen av aktierna, om
de fackliga organisationerna själva vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Qärde fondstyrelsen inom allmänna pensionsfonden, som funnits sedan 1974,
består sedan 1984 av Qorton ledamöter och tolv suppleanter som förordnals av
regeringen; tio efter förslag från vissa intresseorganisationer i fastställda
proportioner. Avkastningskravet är numera delsamma som för
löntagarfondstyrelsema, men den Qärde fondstyrelsen har någol annorlunda
föreskrifter för medelsförvaltningen i jämförelse med löntagarfondstyrelsema.
Regler för revision och granskning är desamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fonden har också i praxis låtit de lokala fackliga organisafionerna företräda
60 procent av fondens aktieinnehav vid bolagsstämmor, men lagstiftningen är
inle tvingande på den punkten för Qärde fondstyrelsen, vilkel den är
belräffande löntagarfondstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första-tredje
fondstyrelserna inom allmänna pensionsfonden, som fun<br>
nits sedan 1959, består av vardera nio ledamöter och nio suppleanter som<br>
förordnas av regeringen; sju-älta efter förslag frän arbetsmarknadens<br>
organisationer i fastställda proportioner. Första-tredje fondstyrelserna<br>
skall placera sina fillgångar i obligationer eller motsvarande skuldförbin<br>
delser. Kravel på avkastning är inte lika preciserat som beträffande Qärde<br>
fondstyrelsen och de fem löntagarfondstyrelsema.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
utser revisorer. Revisionsrapporten överlämnas av fondsty- Prop. 1987/88:11
rdserna till regeringen, som därefter skall avgöra frågan om fastställelse
av Bilaga 2 balansräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första-tredje fondstyrelserna skall varje år gemensamt
göra en sammanslällning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Sammanställningen skall överlämnas fill regeringen. Denna regel hade ingen motsvarighet
före 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen lill 9 kap. 8§ regeringsformen ultalade
justitieministern atl AP-fonden är ett exempel på statlig
förmögenhelsförvallning där dock fonden är fristående från regeringen i den
meningen alt fondens medel inle slår lill regeringens disposition. Denna
argumentation innebär atl AP-fonden får sin konslitutiondla ställning bestämd
genom just 9 kap. 8 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1968 ärs kapitalmarknadsutredning hade i anslutning lill
sitt förslag om en Qärde fondstyrelse föreslagit atl denna borde bli föremål
för en årligen återkommande riksdagsbehandling i fasla former. I sin
proposition gick regeringen emot utredningen och föreslog i slället atl
styrelsen skulle revideras och granskas pä samma sätl som första-tredje
fondstyrelserna, dvs. genom att regeringen fastställde balansräkningen. 1974
beslutade riksdagen alt del var riksdagen, och inte regeringen, som skulle
besluta om meddslillddningen till Qärde fondstyrelsen. Näringsulskollel
ultalade också atl riksdagens insyn i Qärde fondstyrelsens verksamhet borde säkerställas
genom en ärligen återkommande redovisning lill riksdagen. Riksdagen beslutade
begära en sådan årlig redovisning hos regeringen. Della syslem är i kraft sedan
1975. Regeringen har överiämnat Qärde fondstyrelsens årsredovisning utan något
eget ställningstagande frän regeringens sida, och utan nägot förslag till
beslul av riksdagen. Fr. o. m. 1977 sker överlämnandet genom en skrivelse lill
riksdagen. Riksdagsledamöterna har rätt all väcka motioner i anslutning lill
skrivelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en ändring i AP-fondens reglemente år 1979 ålades
fondstyrelserna atl "inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna
ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt
förvalla allmänna pensionsfonden på sådant säll att den blir till största
möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension". I propositionen
uttalade regeringen alt fonden har en fri och självständig ställning och vidare
all fondens förmögenhet inte ingår i vare sig slalens eller förelagens
tillgångar. Fondstyrelserna kan inte åläggas all placera pä visst sätt i
enskilda fall. Styrelserna får dock inle företa åtgärder som motverkar den
allmänna ekonomiska politik, som statsmakterna har antagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984 ålade riksbanken första-tredje fondstyrelserna för
första gängen formell placeringsplikl när det gäller vissa lyper av
obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löntagarfonder inom ATP-systemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En interdepartemental arbetsgrupp, som hade lill uppgift
atl lägga fram ell<br>
förslag lill löntagarfonder inom allmänna pensionsfonden, ultalade bland<br>
annal alt AP-fondens associalionsrättsliga former närmast liknar en stiftel<br>
se. Dess organisation och verksamhel är dock exklusivt reglerad i regle-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>menlel för
allmänna pensionsfonden (APR). I propositionen om lönlagar- Prop. 1987/88:
11 fonder intog regeringen den klara positionen all AP-fonden utgörs av
Bilaga 2 statliga medel som till sin användning regleras genom lagstiftning.
Regeringen accepterade också arbetsgruppens förslag att rösträtten för 50 procent
av de röster som en löntagarfondslyrdse innehade, skulle kunna utövas på
bolagsstämman av de lokala fackliga organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstitutionell utveckling sedan 1984</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1984 har flera statsorgan handlat så att AP-fonden
och dess styrelser har fått sin ställning än mer preciserad. I riksdagen har
"spörsmälsinstilu-len", dvs. frågor och inlerpellafioner, kommit lill
användning. Regeringsrätten beslutade i december 1984 i tvä ärenden, som
gällde frågan om löntagarfondstyrelsema är myndigheter eller ej.
Regeringsrätten fann därvid att löntagarfondstyrelsema var myndigheter i
tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens mening. Dåvarande JO Per-Erik
Nilsson hade i elt beslut i november 1984 för sin del funnit atl
löntagarfonderna inte stod under hans tillsyn. Efter regeringsrättens beslut
gjorde han dock elt nytt ställningslagande. Också JK har funnit alt löntagarfonderna
har karaktären av sådana statliga myndigheter som står under JK:s tillsyn. Även
fondstyrelserna själva handlar numera på etl sätt som visar att de förvallar
statliga medel: atl de är statliga myndigheter; atl offentlighetsprincipen
gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den offentliga bevakningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har varit en omfattande bevakning i massmedia av
lönlagartbndernas arbete, bland annat lill följd av att fondstyrelserna har atl
tillämpa offentlighetsprincipen. Bevakningen gäller också första-Qärde
fondstyrelserna och deras handlande. Fondstyrelsernas årsrapporter blir föremål
för bäde reportage och kommentarer i massmedia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens behandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har sedan länge att behandla frågor om avgifter
m. m. lill AP-fonden och medelsramen för Qärde fondstyrelsen. Med anledning av
en motion gjorde näringsutskottet i maj 1985 en redovisning av löntagarfondstyrelsernas
placeringspolitik. Utskottets belänkande formade sig till något av en
granskning av fondstyrelsernas placeringspolitik på grundval av styrelsernas
årsredovisningar för 1984. I maj 1985 tog näringsulskollel vidare upp frägan om
Qärde fondstyrelsens årsredovisning i samma betänkande som man behandlade
motioner om frågan om medborgarskap som krav för alt vara ledamot i
löntagarfondslyrdser. 1 realiteten log riksdagen således under våren 1985
ställning till både Qärde fondstyrelsens förvaltning 1984 och femte-nionde
fondstyrelsernas förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986 avgav näringsulskollel ett betänkande om regional
inriktning av<br>
löntagarfondernas placeringar, med anledning av väckta motioner. I sam-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>band med detta gjorde
näringsulskollel en redovisning av löntagarfondsly- Prop. 1987/88: 11<br>
rdsernas placeringspolilik.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motioner
från kritikerna av löntagarfondsyslemet, dvs. opposifionspar-tierna, har
således lett till att riksdagen årligen har granskat löntagarfond-styrelserna
inom AP-fonden. Däremot kan man konstatera att första-tredje fondstyrelserna
inle blir föremål för någon reell, vare sig formaliserad eller icke
formaliserad, granskning av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
— regeringen — löntagarfondstyrelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
fr.o.m. hösten 1984 kan man skönja en genomgående tendens i spörsmål resp.
regeringens svar, när del gäller frågor om regeringens befattning med
löntagarfondstyrelsema. Oppositionspartiernas företrädare anser all regeringen
kan ha räll och skyldighet all ge direktiv till fondstyrelserna, alt
regeringen genom vägledande uttalanden i t. ex. riksdagen om fondstyrelsernas
tillämpning av reglementet kan påverka fondstyrelserna, all regeringen mol
bakgrund av fondstyrelsernas faktiska handlande bör föreslå ändringar i
reglementet för AP-fonden i syfte att styra fondstyrelserna i olika riktning,
saml att regeringen bör entlediga ledamöter i fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
linje har varit att "fondstyrelsernas verksamhet regleras uttömmande i
lagen med reglementet för allmänna pensionsfonden. Denna lag innehåller
bestämmelser om hur samtliga fondstyrelser får placera sina medel. Såsom
AP-fondens verksamhet är reglerad saknar regeringen enligl regeringsformen rätt
alt ge anvisningar för hur styrelserna skall placera sina medel. Det ankommer i
stället på resp. fondstyrelse all självständigt bestämma hur medlen skall
disponeras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Opposilionspartiernas
företrädare har i det slora hela genomgående kritiserat det rådande fondsystemet
och avkrävt regeringen åtgärder eller vägledande uttalanden. Regeringen har i
det slora hela genomgående försvarat det rådande fondsystemet och hävdat all
fondstyrelsernas göranden och låtanden är reglerade genom reglementet, vilkel
inle ger regeringen någon rätl eller skyldighet att blanda sig i
fondstyrelsernas löpande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
befattning med fondförvaltningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan inle säga atl AP-fonden förvallas "frislående i förhållande lill<br>
regeringen" som det antyddes i gmndlagsproposilionen 1973. Vad det är<br>
fråga om är med regeringensformens ord en "särskild förvaltning"
enligt<br>
en särskild lag (reglementet), varvid regeringen åläggs vissa uppgifter.<br>
Första-Qärde fondstyrelserna ligger under socialdepartementet. Femte<br>
nionde fondstyrelserna hör under finansdepartementet. Det finns dock<br>
undantag. När det gäller vissa placeringsfrågor för första-tredje fondsty<br>
relserna ligger frågorna i finansdepartementet. Den samlade årssamman-<br>
ställningen av hela AP-fonden, som första-tredje styrelserna ombesörjer,<br>
överlämnas lill socialdepartementet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelseledamöterna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglementet
ger regeringen rätt alt - ulan formell motivering - entlediga ""ga
styrelseledamöter i hela fondsystemet. Regeringen är emellertid också skyldig
atl förordna styrelseledamöter, så atl AP-fondens styrelser kan arbeta. När del
gäller femte-nionde fondstyrelserna säger reglementet alt vissa ledamöter skall
företräda "löntagarintressen". I specialmötiveringen i propositionen
utvecklas della lill att avse "löntagarintressen genom engagemang i en
facklig organisation eller på annal sätt". Vidare föreskriver reglementet
atl löntagarfondstyrelserna skall få en "regional anknytning".
Enligt utredarens mening är det den regering som skall förordna ledamöter som
fär bedöma uttrycken "företräda löntagarintressen" och "regional
anknytning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
granskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formellt
sett fattar regeringen inle någol beslut om ansvarsfrihet för fondstyrelserna.
I realiteten sker dock en bedömning av sådant slag, när regeringen inte vidtar
någon korrigerande åtgärd. Det är oklart om regeringen får ge fondstyrelserna
vägledande direktiv i samband med all balansräkningen fastställs. Reglementet
anger inte nägot om vad regeringen kan göra i dessa sammanhang. Emellertid har
regeringen vid ett tillfälle - i samband med att man i mars 1985 tagit emot
RFVs och RRVs utlåtanden över Qärde-nionde fondstyrelsernas verksamhel 1984 - i
etl beslut betonat vikten av all fondstyrelserna använder sig av samma
redovisningssystem. Enligl utredarens mening slår elt sådant handlande av
regeringen väl i samklang med såväl APR som 9 kap 8 § och I kap 6 §
regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
och fondstyrelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>APR
anger all vissa sammanslutningar har rätl atl föreslå ledamöter och suppleanter
i första-Qärde fondstyrelserna. När del gäller löntagarfond-styrelserna gäller
samma förhållanden, även om förslagsslällandel inle är formaliserat på samma
säll. Organisationerna finns med i fondstyrelserna av skilda anledningar. En
viktig faktor har varil all allmänna filläggspensioneringen är starkt knuten
till arbetsmarknaden och dess parter. Organisationernas medverkan kan inte
sägas vara ullryck för etl korporalivt inflytande vid sidan av den politiska
demokratin. Regeringen har ju en självständig räll alt förordna och enfiediga
ledamöter. Regeringen och riksdagen har också räll alt granska verksamheten.
Vidare kan riksdagen ändra reglementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
inslag i fondstyrelsernas sammansättning och arbete är dock av<br>
intresse när del gäller förhållandena mellan arbetsmarknadens parter och<br>
den polifiska demokratin. I styrelsearbetet kommer ledamöterna atl ställas<br>
inför ell gemensamt arbetsfält, fondförvaltningen med de avvägningar<br>
mellan delvis motstridiga intressen som reglementet anger. Styrelsearbetet<br>
kommer pä della säll atl fungera som "mötesplats" för
arbetsmarknadens<br>
parter, där man inle slår inför renodlade förhandlingar parterna emellan.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglementet
fömtsäller en viss grad av skiljaktiga bedömningar, men Prop. 1987/88: 11
fondförvaltningen skall ändå ske i anslutning lill reglementet och under Bilaga
2 granskning av regeringen; i realiteten också av riksdagen. Enligl reglementet
skall en lönlagarfondstyrelse överlåta rösträtten för hälflen av de aktier som
löntagarfondslyrdsen innehar till de lokala fackliga organisationerna om dessa
begär del. Del går inle att komma ifrån atl ett sådant lokall fackligt innehav
av rösträtten är en form av korporaliv självstyrelse. De fackliga
organisationerna ansvarar inle för sina göranden och låtanden inför andra än
sina självstyrande fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>AP-fonden,
parlamentarism och demokratin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomgäng som gjorts i det föregående lyder på att AP-fonden och dess styrelser
är en del av statens tillgångar och en del i vårt parlamentariska statsskick.
Della förhållande är resultatet av en successiv ulveckling genom olika
statsorgans - framför allt riksdagens genom de politiska partierna - handlande.
Ställningen i riksdagen blir avgörande, inle bara för hur pensions- och
fondsystemet skall vara utformat genom lagstiftningen, ulan ocksä för den
sillande regeringens befattning med fondförvaltningen i enlighet med de
arbetsuppgifter som reglementet ålägger regeringen. Riksdagen kan dock göra
endast regeringen, inle fondstyrelserna, ansvarig för fondförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
kan då vårt parlamentariska statsskick sägas bidra till fondstyrelsernas
demokratiska förankring? Jo, alla delar av den svenska folksiyrelsen kommer
till uttryck här. Del gäller offentlighetsprincipen, massmedias bevakning och
opinionsbildning saml det parlamentariska statsskicket med spänningar mellan
regering och opposition. Partiernas och organisationernas motsatta strävanden
förs på delta sätt ul fill medborgarna, som ytterst har att med den allmänna
och lika rösträtten avgöra den fortsatta ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Direkta val — några problemställingar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
aspekter som behandlas i della avsnitt bygger huvudsakligen pä antaganden om
vilka konsekvenserna skulle bli om man inför ett system med direkta val fill
AP-fonden och dess styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att riksdagen har accepterat all 9 kap. 8 § regerings<br>
formen reglerar allmänna pensionsfonden visar all fonden är en del av<br>
slalens tillgångar. Därmed kommer frågan om direkta val all handla om<br>
reglerna för hur statsverksamheten skall styras. Den nya regeringsformen<br>
gör anspråk på atl ge en i princip fullständig reglering av del offenfiiga<br>
livels beslutsformer. 1 kap. 1 § regeringsformen anger grunderna för stats<br>
skicket, och där heter del bland annal alt "den offentliga makten utövas<br>
under lagarna". I 8kap. 4 och 15§§ regeringsformen nämns folkomröst-<br>
ningsinslitutel förutom de övriga politiska valen. Della indikerar all alla<br>
offentliga valförrättningar i sina huvuddrag skall regleras i regeringsfor<br>
men.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om man
skulle införa direkta val till AP-fonden borde, enligl utredarens Prop.
1987/88: 11 mening, en grund för valförfarandet läggas genom en uttalad
reglering av Bilaga 2 den saken i regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valsystem — partiväsende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten i direktiven är att valkretsarna lill
eventuella val av fondstyrelserna skall vara lerritoriella, och vidare atl
valsystemet skall vara baserat på "rimlig proporlionalilelel".
Utredarens bedömning blir då all de politiska partierna skulle bli de
dominerande huvudkonkurrenterna i valen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensam valdag eller ej — valdeltagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man lägger eventuella val till fondstyrelserna på den
gemensamma valdagen kommer fondslyrdsefrägorna att påverka samtliga val och
debatter och kampanjer i samband med dem. Fondstyrelserna kommer atl bli delar
i de allmänna valen, och dessa kommer i sin tur att påverkas av
fondstyrelsevalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle fondstyrelseval i slället föriäggas till en
särskild valdag, men ändå ulgå från proportionalitet, kan valen till
fondstyrelserna komma att likna valen till kyrkofullmäktige. Sådana val utmärks
av atl de i stor utsträckning är partipolitiska och vidare av atl
valdeltagandet är mycket lågt. Det är svårt att spå vilket valdeltagande man
skulle fä vid direkta val lill AP-fondens styrelser på särskild valdag.
Utredaren gissar dock all valdeltagandet skulle vara lägre än 70 men högre än
20 procent. Valdeltagandet torde i slor utsträckning komma att påverkas av
valrörelsernas innebörd. Med en valrörelse av allmänpolitisk karaklär torde
valdeltagandet bli högt. Om valrörelsen å andra sidan i huvudsak begränsar sig
lill att gälla frågor som ryms inom APR kan valdeltagandet komma alt hamna
omkring 20 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valbarhet och rösträtt — "allmän och lika"</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande finns det särskilda valbarhetskrilerier
till styrelserna i reglementet. Dessa kriterier kommer emellertid i etl helt
annal läge vid direkta val, där kriterierna måste kunna tillämpas av
valmyndigheter, valorganisationer och enskilda. På motsvarande sätt förhåller
del sig med frågan om vilka som skall ha rösträtt vid direkta val. Utredaren
anser därför att rösträtten vid eventuella direkta val lill fondstyrelserna
måste vara "allmän och lika". Ur detta synsätt följer också atl
valbarheten mäste vara av samma karaklär, dvs. i princip "allmän och
lika".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man inför direkta val till fondstyrelserna kommer det
inte att vara<br>
möjligt alt upprätthälla den reglerade representation för intresseorganisa<br>
tionerna som finns i dag. Valsedlarna kommer atl göras upp av de politiska<br>
partierna och de nio fondstyrelserna kommer sannolikt alt få en samman<br>
sättning som liknar våra övriga partipolitiskt sammansatta representativa<br>
församlingar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondstyrelserna och statsmakten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eventuella val till fondförvaltningen kommer att leda lill
all förhållandet mellan fondstyrelserna och riksdagen och regeringen ändrar
karaklär. Man kan exempelvis inte länka sig atl regeringen skulle ha räll alt
entlediga ledamöter i fondstyrelserna. Vidare kommer del säkert att göras
gällande atl samtliga styrelseledamöter — dvs. även de som i dag är regeringens
"egna" företrädare — skall ulses vid de direkta valen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
gäller de placerings- och avkastningskrav i reglementet som i dag är uppställda
för Qärde-nionde fondstyrelserna, kan man tänka sig att fondorganen kommer alt
betrakta sig på samma sätt som kommuner och landsting. Valda ledamöter kan
förklara sig vara beredda atl vägra tillämpa reglementet bokstavligen med
hänvisning till atl de är valda på en bredare plattform än vad reglementet
anger. Den direktvalda församling som väljs med hela nationen som grund kan
komma alt göra anspråk på atl ha en ställning som om den vore en
"riksdag" för AP-fonden och allt som hör till den.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelser — fullmäktige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
del skall införas direkta val till fondstyrelserna bör del enligl utredarens
mening i så fall gälla val av fullmäkligeförsamlingar, som i sin lur har atl
utse styrelser. Ett nationellt baserat fondfullmäktige skulle kunna göras
partiproportionellt som riksdagen, om detta fick 349 ledamöter. Regionala
fullmäktigeförsamlingar skulle kunna göras lika stora som Stockholms läns
landsting (149 ledamöter). Med en sädan tvåstegsdemokrati skulle man få en
effektivitet i styrelsearbetet och en demokratisk kontroll av arbetet i
fondstyrelserna som inle vore möjligl med ell system där man skulle välja
direkl till styrelseuppdragen. En styrelse bör antingen själv eller genom ell
arbetsutskott kunna arbeta enligt någorlunda samfällda riktlinjer. Styrelsen
behöver dock inte vara en total avspegling av sammansättningen i ett
fullmäktige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutsats</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för fondförvaltningen i 1985 års priser uppgår
avrundat lill 33 miljoner kronor. De yllerligare kostnader som skulle
föranledas av elt direktvalsystem beräknar utredaren till mellan 36 miljoner
och 169 miljoner kronor per år, beroende på utformningen av ett sådant
valsystem. Utredaren redovisar som sin huvudslulsats alt dagens system med
företrädare för intresseorganisationer i fondförvaltningen kommer all ersättas
av partiväsendet, om del introduceras direkta val till AP-fondens styrelser. Vi
skulle få ett system som i mångt och mycket skulle bli en kopia av värt vanliga
representativa statsskick. Det skulle skapas en ny politisk folkslyrelse
mellan staten och den kommunala självstyrelsen. Däremot skulle man förlora del
som fondstyrelserna kan sägas vara i dag: en form av mötesplats för
arbetsmarknadens parter, vid sidan av de renodlade avtalsförhandlingarna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>4
Fondstyrelsernas demokratiska förankring</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 </span><span style='font-family:Verdana'>När del
gäller fondstyrelsernas förankring finns del två huvudalternativ atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>välja
emellan. Det ena är det nuvarande parlamentariska systemet, eventuellt
modifierat i några avseenden. Del andra är elt direklvalsyslem med antingen ell
nationellt vall fondfullmäklige eller ell nationellt vall fondfullmäklige och
fem regionall valda fondfullmäklige. Beträffande direkta val och den
demokratiska förankringen finner utredaren alt fördelarna kommer atl bestå i
att del blir en ökad samhällsdiskussion, via fondfullmäklige och massmedia, om
fondförvaltningen. Etl sådant syslem torde dock komma alt medföra nackdelar i
form av risker för ell lågt valdeltagande och för all partiväsendet kommer all
ställa Qänslemanna- och arbetsgivareorganisationerna utanför förvaltningen av
allmänna pensionsfonden. Enligt utredarens mening skulle man inle öka
fondstyrelsernas demokratiska förankring med direkta val lill fondfullmäklige
och indirekta val till fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser parlamentarismen och den demokratiska förankringen av AP-fonden och dess
styrelser finns vissa negafiva inslag som en nationell parlamentarisk demokrati
generellt förknippas med. Dit hör alt väljare och valda ställs inför sä många
frägor atl man får svärl all känna någon reell delaktighet. Dit hör också
frägan om vad man skall göra när man är oense med del egna partiet i en enstaka
men viktig fråga. Dessa problem är dock mindre påträngande i den typ av
långvariga och lydliga konflikter som statlig aklieförvaltning innebär i dagens
Sverige. I sädana omstridda frägor fungerar parlamentarismen, med bistånd av
offentlighetsprincipen, effektivt. Regeringen kan utöva ell inflytande över
fondförvaltningen och blir granskad för della av oppositionen i riksdagen. I
den offentliga debatten ställs medborgarna inför olika ståndpunkter, och valen
gmndas på relativt mycket och snabb information. En fördel med delta
parlamentariska syslem är ocksä alt det blir möjligt för flera
intresseorganisationer på arbetsmarknaden all engagera sina ledande i
fondförvaltningen. I verkligheten föreligger redan en sådan demokratisk
förankring av fondstyrelserna. Enligl utredarens mening bör följaktligen inte
nägol syslem med direkta val till AP-fonden införas. Utredaren föreslår därför
atl del nuvarande systemet behälls men utvecklas pä vissa punkter. Del gäller
bland annal all stärka riksdagens befallning med regeringens ansvar för sin
egen och fondstyrelsernas förvaltning av allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att den granskning som riksdagen gör av Qärde fondstyrelsens
årsberättelse utsträcks lill alt gälla samtliga fondstyrelsers. Ordningen skall
överensstämma med vad som gäller för de statliga förelagen sedan 1981. Delta
bör regleras i APR och genom en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den reglering som återfinns i 9 kap. 8 § regeringsformen<br>
föresläs inle någon förändring. Däremot bör enligt utredarens mening</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>departementsförordningen
ändras, så atl ansvaret för fondförvaltningen Prop. 1987/88: 11 inom
regeringen och regeringskansliet läggs pä ett statsråd och ell departe-
Bilaga 2 ment, finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A. Lag
med reglemente för allmänna pensionsfonden (SFS 1983:1092, med senare beslutade
ändringar)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse 17§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första-tredje fondstyrelserna skall åriigen gemensamt göra
en sammanslällning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Sammanställningen skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter
räkenskapsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. Riksdagsordningen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 17§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första-tredje fondstyrelserna skall ärligen gemensamt göra
en sammanslällning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Sammanställningen skall överlämnas lill regeringen före den I april året efter
räkenskapsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
skall överlämna sammanställningen och fondstyrelsernas verksamhetsberättelser
till riksdagen senast den 1 maj samma år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilläggsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3:11:2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motion
får avlämnas med anledning av skrivelse från regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. med
redovisning av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses verksamhel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. med
redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>C. Departementsförordningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SFS 1982:1177, med senare beslutade ändringar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.
Socialdepartemenlel 4.2 Lagstiftningsärenden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialavgifter,
allmänna pensionsfonden med undantag av placering av fondmedel och återlån.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialavgifter</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.3 Myndigheter
m. fl. styrelserna för allmänna pensionsfonden med undanlag av löntagarfondstyrelserna,
6. Finansdepartemenlel. 6.2 Lagstiftningsärenden allmänna pensionsfonden i
fråga om placering av fondmedel och återlån.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna pensionsfonden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.3
Myndigheter m. fl. löntagarfondstyrelsema i allmänna pensionsfonden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>styrelserna
för allmänna pensionsfonden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:304.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Prop. 1987/88: 11 Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:130.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över rapporten (Ds Fi
1986:24) Allmänna pensionsfonden och demokratin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>I Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden avgivits av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverkel,
kammarrätten i Sundsvall, AP-fonden första-tredje fondstyrelserna, AP-fonden
Qärde fondstyrelsen, andra löntagarfondslyrdsen, tredje löntagarfondslyrdsen,
Qärde löntagarfondstyrelsen, femte löntagarfondslyrdsen, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Småföretagens Riksorganisation (SHIO), Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
industriförbund. Kooperativa förbundet (KF), saml Lantbrukarnas riksförbund
(LRF). Vidare har yttranden avgivits av Ensamslåendes intresseorganisation
(EIO) och Sveriges pensionärsförbund (SPF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
löntagarfondslyrdsen, Folkstyrelsekommittén och Svenska kommunförbundet har var
för sig förklarat att man avstår från att yttra sig över belänkandet.
Riksskatteverket har inte inkommit med något yltrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Utredarens förslag att inte införa direkta val till
löntagarfondstyrelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som har uttalat sig i denna fråga har tillstyrkt eller lämnat
ulan erinran utredarens förslag atl direktval lill löntagarfond-styrelserna
inle skall införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Kammarrätten i Sundsvall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regelbundet
återkommande allmänna val förekommer i värt land endasl i form av riksdagsval
och val lill kommunala beslutande församlingar. Med den form av politisk
demokrati som råder i värt land får del också ses som följdriktigt atl endast
de högsta beslutande församlingarna i stal och kommun utses genom direkta val.
Däremot framstår det som främmande för de grundläggande tankegångarna i del
konstitutionella systemet alt organ som fillhör den offentliga - statliga och
kommunala - förvaltningen utses genom sådana val. Redan av detta skäl finns det
anledning att starkt ifrågasätta direktval till den form av offentligrättsliga
organ som fondstyrelserna får anses utgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra hänseenden kan en ordning med val till fondstyrelserna<br>
starkt ifrågasättas. Med den utformning och förhållandevis ringa omfatt<br>
ning som löntagarfonderna har i dag kan dessa enligl kammarrättens me<br>
ning inte sägas vara av sådant allmänt intresse all del finns skäl att utse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fondstyrelserna genom allmänna
val. Det kan också framhållas all sådana Prop. 1987/88: 11 val skulle
medföra alt ell av dé grundläggande motiv som anförts för Bilaga 4
införande av dem - nämligen atl stärka lönlagarnas inflytande i förelagen och
näringslivel överhuvudtaget - inte skulle kunna vidmakthållas på samma sätt som
för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån allmänna val avseende fonderna anses böra införas bör del -som
framhålls i betänkandet — ske genom en särskild uttalad reglering av saken i
RF. Della gäller i all synnerhet som sädana val förulsälter all det tillämpas
principer och röslrällsregler av samma slag som dem som gäller vid allmänna
val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje<br>
fondstyrelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
direktvalssyslem skulle kunna leda lill motsättningar och kompetens-konflikter
och innebära en uppbrytning av etl väl fungerande demokratiskt styr- och
kontrollsystem. Fondstyrelserna finner all avgörande skäl talar mol införandet
av direktval av styrelserna i ATP-syslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Andra löntagarfondstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
definitivt ställningslagande fill etl direktvalssyslem bör ske först när
löntagarfonderna nätt sin fulla omfattning i början av 90-lalel. Det är först
dä man kan bedöma fondernas relativa belydelse i ekonomin och man har då ocksä
längre erfarenhet av hur fonderna faktiskt fungerar i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Femte löntagarfondstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i betänkandet är att ett definitivt ställningstagande lill ell direktvalssyslem
bör ske först när löntagarfonderna nått sin fulla omfattning i början av
90-lalel. Del är först då man kan bedömma fondernas relativa belydelse i
ekonomin och man har dä också längre erfarenhet av hur fonderna faktiskt
fungerar i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordfondens
styrelse tillstyrker utredningsförslaget atl i avvaktan på ell definifivt
ställningslagande ej vidtaga några förändringar. Ell definitivt
ställningstagande bör tas i början av 90-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
den principiella inställningen som är alt direkta val fill kollekliv<br>
egendom oftast är all föredra, anser LO alt det finns mer påtagliga skäl<br>
som talar för direktval. Ell skäl är t. ex. atl medvetenheten om den ekono<br>
miska basens betydelse för systemet skulle behöva stärkas liksom delak<br>
tigheten och del demokrafiska ansvarsutkrävandel. Elt annal är del nuva<br>
rande systemets starka knylning till den fackliga rörelsen, framför allt LO.<br>
Fundamentala demokratiska rättigheter får givetvis inle åsidosättas med<br>
hänvisning lill praktiska svårigheter och kostnader. Det kan emellertid inle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heller bortses ifrån all
direkta val är förenade med betydande praktiska svårigheter och relativt höga
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fördelarna med ett
direktval måste därför vägas mot nackdelarna. Förutom atl de praktiska
svårigheterna och kostnaderna måhända inte stär i proportion till frågans
belydelse föreligger, som utredaren framhåller, dessutom en rad andra
komplikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om det förutom den
principiella ståndpunkten finns flera starka skäl som talar för direktval anser
ändå LO atl AP-fondernas nuvarande utformning och omfattning samt framför allt
de praktiska svårigheterna talar emot. LO anser därför all direkta val fill
allmänna pensionsfonden inte bör införas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11 Bilaga 4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Centralorganisationen SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SACO/SR:s uppfattning är benämningen "löntagarfonder" missvisande,
eftersom del inle handlar om fonder som förvallas av löntagarorganisationer
utan stafiig fondförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stafiiga aklieförvallningen bör enligl centralorganisationens uppfattning vara
professionell, dvs fondmedlen skall satsas där de långsiktigt ger högst
avkastning och störst nytta. Med denna ulgångspunkl vore del direkl felaktigt
alt införa en direkt politisk styrning av placeringspolitiken. SACO/SR hävdar
därför att det saknas motiv lill "direkta val" av fondstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
sammansättning bör beslutas av regeringen utifrån kriteriet om effekfiv
fondförvaltning. SACO/SR har för egen del avstått från atl föreslå ledamöter
till löntagarfondstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen anser, atl systemet med löntagarfonder är till skada för
svenskt näringsliv och ekonomi och all lönlagarfondssyste-mel därför bör
avvecklas. I del perspektivet delar föreningen utredarens bedömning, att nägol
syslem med direktval lill löntagarfondernas styrelser inte bör tillskapas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.8
Småföretagens riksorganisation (SHIO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisafionen
har i delta ärende samrått med Sveriges Industriförbund och ansluter sig hell
lill deras yltrande. Organisationen är bestämd motståndare lill
löntagarfonderna och anser alt dessa bör avvecklas snarast möjligl.
Organisationen anser liksom Industriförbundet att direkta val lill styrelserna
i AP-fonden inle skulle öka demokratin eller underiätta allmänhetens
granskning utan endast leda lill ökade samhällskostnader.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr </span></i><i><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.9 Sveriges
Köpmannaförbund</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 </span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Köpmannaförbund anseratt löntagarfonderna skall avvecklas. Sa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>länge fonderna beslår har
förbundet ingen annan uppfattning än utredaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>såvitt gäller frågan om
allmänna direkta val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Sveriges Industriförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundets
inställning lill löntagarfonderna och sättet för deras införande är väl känd;
löntagarfonderna bör avskaffas. Mol denna bakgmnd delar förbundet utredarens
uppfattning all direkta val lill styrelserna i AP-fonden inle skulle öka
demokratin eller underlätta allmänhetens granskning utan endasl leda lill ökade
samhällskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Lantbrukarnas riksförbund (LRF)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser att den form av direktdemokrati som utredningen har som alternativ i
alllför begränsad form innebär ell mervärde. Avgörande är därvid all
fondförvaltningen inte kan utvecklas vid sidan av den sittande regeringens
önskemål, om regeringen använder sina befogenheter. Riksdagen har å sin sida,
trots vissa begränsningar, en självständig och latent inflytelserik uppgift när
del gäller att granska den sittande regeringens ansvar för fondförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därtill
kommer all riksdagen genom lagstiftningen fastställer reglemen-len för
pensionsfonden. Delta sker vanligtvis på förslag från regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreligger alltså redan, sedan 1970-lalet, en klar konstitutionell ansvarighetskedja
av parlamentariskt slag för allmänna pensionsfonden och den har också
utnyttjats av både regering och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vill vidare påtala de klara motsättningar och brisl på politisk enighet som
finns då det gäller syftet och behovet av fonderna 5-9 (löntagarfonderna) inom
AP-systemet. LRF har tidigare bestämt avvisat systemet för löntagarfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
sker enligt LRF:s uppfattning, förvaltningen av fonderna 1 -4 på ell effektivt
säll. LRF tror ej all effektiviteten i förvaltningen skulle förbättras genom
direkta val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
svensk förvaltningspraxis har vissa intresseorganisationer beretts plats inom
bl.a. fondförvaltningen. Intresseorganisationen får härmed ett visst inflytande
över förvaltningen, vilket även bidrar lill alt öka engagemanget. Utredaren
konstaterar också all "På plussidan sätter jag också all det är i detta
parlamentariska ansvarssystem som det blir möjligt för flera
intresseorganisationer på arbetsmarknaden att engagera sina ledande i
fondförvaltningen". LRF ställer sig bakom detta synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>3
Förslaget att den granskning som riksdagen gör <span style='text-transform:
uppercase'>pp- </span>1987/88: ii av Qärde fondstyrelsens årsberättelse
utsträcks till Biig att gälla samtliga fondstyrelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
de remissinstanser som har uttalat sig i denna fråga har lillslyrkl eller
lämnat utredarens förslag utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Utredarens förslag att ansvaret för fondförvaltningen
inom regeringen och regeringskansliet läggs på ett statsråd och ett departement</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissinstanserna har riksrevisionsverket, LO, SHIO och Sveriges
Industriförbund förklarat sig inte ha någol alt erinra mot förslaget. AP-fondens
första-tredje fondstyrelser, Qärde fondstyrelsen samt LRF har tillstyrkt
förslaget. SAF och TCO har anfört all del inte finns anledning alt göra den
ändring som utredningsmannen har föreslagit. Riksförsäkringsverket har
uttalat, alt om de frågor som gäller AP-fonden skall föras samman till ell
departement, sä bör del vara lill socialdepartementet och inte lill
finansdepartemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen tillstyrker atl ej blott Qärde utan ocksä övriga
fondstyrelsers verksamhetsberättelser tillställs riksdagen. Föreningen anser
emellertid inle att delta erfordrar någon ändring i departementsförordningen
sä atl frågor som gäller AP-fonden sammanförs under finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
vill understryka att organisationen hillills inte funnit några ölägenheter med
all ansvaret varit delat mellan socialdepartementet och finansdepartemenlel.
Del är dessutom etl värde i sig atl det departement som har ansvaret för
allmänna pensionsfondens slutprodukt, nämligen pensionerna, har elt ansvar för
den myndighet som handhar förvaltningen av pensionskapitalet. TCO finner det
därför inle angeläget atl göra den av utredningsmannen föreslagna ändringen pä
denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Riksförsäkringsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ansvaret för fondförvaltningen vill verkel framhålla atl del<br>
primära syftet med den allmänna pensionsfonden är att den skall medverka<br>
lill all trygga finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen (ATP).<br>
AP-fonden är alltså en del av socialförsäkringssystemet.<br>
Verket anser därför att om de frågor som gäller AP-fonden skall föras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samman lill ett
departement så bör det vara till socialdepartemenlel och Prop. 1987/88: 11
inle lill finansdepartemenlel. Socialdepartementet svarar nu för socialför-
Bilaga 4 säkringen inklusive alla frågor som gäller AP-fonden ulom
placeringsfrågor, återlån och flertalet frågor som gäller
löntagarfondstyrelserna. Atl föra AP-fonden lill finansdepartementet skulle
innebära elt Qärmande av denna fråga från socialförsäkringen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:305.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Prop. 1987/88:11 Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
pensionsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fondstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
Finansdepartementet 103 33 Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
Pensionsfonden, Qärde fondstyrelsen, fär härmed anhålla alt regeringen mätte
föreslå riksdagen följande ändringar i lagen med reglemente för Allmänna
Pensionsfonden (SFS 1983:1092 med senare beslutade ändringar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/.
Placeringen av likvida medel (39 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
primära målet för fondens verksamhel - del långsiktiga avkastnings-intresset -
kräver bl.a. i tider av fallande aktiekurser alt de likvida medlens andel av
fondkapitalet ökas väsentligt. Reglementets uppräkning av tillåtna
placeringsinstrument (placeringar hos riksbanken, annan bank eller postgirot,
placeringar i slalsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat och
företagscertifikat) synes därvid vara alllför snäv. Sedan den aktuella
paragrafen formulerades har en fungerande och likvid obligationsmarknad vuxit
fram. För en effektiv likviditetsförvaltning är det angelägel all fonden också
kan göra kortfristiga placeringar i långfristiga instrument med hög likviditet,
t. ex. stats-, Tele- och bostadsobligalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.
Ramen för innehav av utländska värdepapper (35 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
har sedan 1984 haft räll alt placera ell belopp motsvarande 1 % av<br>
värdet av de medel som styrelsen förvallar (= del bokförda fondkapitalet) i<br>
utländska värdepapper. Den ulländska värdepappersportföljen utgör ett<br>
hjälpmedel i hanteringen av fondens "strategiska" placeringar i
stora,<br>
inlernationelll inriktade svenska företag. Kontakterna med nägra stora,<br>
inlernalionelll verksamma mäklarfirmor ger fonden bl. a. myckel värde<br>
fulla komplellerande informationer om bedömningen av de aktuella företa<br>
gen och om dessas konkurrenter saml om marknadstendenser beträffande<br>
de svenska aktier som noteras och handlas utanför Sverige. I sin ansökan<br>
lill regeringen 1983 föreslog fondstyrelsen en ram för utlandsplaceringar pä<br>
2% av fondkapitalet. Sedan nägra års erfarenhet vunnits av denna verk<br>
samhel synes del ändamålsenligt att höja beloppsgränsen till 2% av del<br>
bokförda fondkapitalet (dvs. drygt 100 mkr för 1987). Därigenom skulle<br>
kravet på hög relativ omsättning - som gör fonden fill en intressant kund<br>
hos de utländska mäklarna - med åtföljande transaktionskostnader mins<br>
kas. Ändringen får praktisk betydelse först sedan gällande valulareslrik-<br>
lioner i fråga om ulländska portföljinvesleringar lindras eller slopas.<br>
Beloppsgränsen har visat sig ha belydelse även för vissa invesleringar i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>onolerade
utländska bolag, dvs. vad som skulle kunna beskrivas som Prop. 1987/88:11
direklinvesteringar. Sålunda har fonden i några fall erbjudits engagemang
i Bilaga 5 utländska bolag, där syftet med bolagsbildningen varil atl
främja svenska förelags export. Den snäva ramen för fondens
utlandsinvesteringar har därvid omöjliggjort ett engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Definitionen av riskkapitalinstrument (35 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan gällande reglemente skrevs har marknadsutvecklingen
skapat nya placeringsinstrument, t.ex. aktieoptioner och optionsrätter.
Eventuellt kommer också indexoplioner atl införas pä den svenska marknaden. Del
är önskvärt att reglementet tar hänsyn lill denna ulveckling. Frägan om fondens
rätl att ulnylQa de nya placeringsinstrumenten har f ö. aktualiserats av
riksrevisionsverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Rätl alt förvärva andelar i kommanditbolag (35 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheten har visat atl riskkapitalsatsningar ibland
bör organiseras i annan form än aktiebolag, främsl då kommanditbolag. Detta
gäller framför allt utvecklings- och venture capitalbolag, där del för
industriella partners är nödvändigt att satsningar på ulveckling pä samma säll som
motsvarande kostnader inom resp. bolag blir skattemässigt avdragsgilla. För atl
fonden skall kunna della i sådana projekt har det hillills varil nödvändigt atl
konstruera aktiebolag utan annat syfte än alt vara komplementär i kommanditbolag.
Del synes därför rimligt att reglementet medger innehav av andelar i
kommanditbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Senaste datum för förvaltningsberättelse (16 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondstyrelsen skall enligl gällande reglemente före den 1
febmari varje är avlämna förvaltningsberättelse. Med successivt ökande krav på
innehåll och utförlighet i förvaltningsberättelsen har det blivit allt svårare
atl rent praktiskt färdigställa förvaltningsberättelsen och hälla
bokslutssammanlrä-de före januari månads utgång. Del föresläs därför alt
senasle datum för avlämnande av förvallningsberätldsen ändras till den 15
febmari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm den 5 december 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sören Mannheimer</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten Wikander</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:302.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 Prop. 1987/88: 11 Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över skrivelse den 5
december 1986 från Allmänna pensionsfonden, Qärde fondstyrelsen, om ändringar i
lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av bankinspektionen, riksförsäkringsverket,
riksrevisionsverkel, fullmäkfige i Sveriges riksbank. Allmänna pensionsfonden
första-tredje fondstyrelserna, första löntagarfondslyrdsen, andra
löntagarfondslyrdsen, tredje löntagarfondslyrdsen, Qärde löntagarfondslyrdsen,
femte löntagarfondslyrdsen, Slalens Industriverk, Svenska Bankföreningen,
PKbanken, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund,
Styrelsen för Stockholms fondbörs. Svenska fondhandlareföreningen,
Akfiefrämjandel, Svenska OTC-föreningen, Företagareförbundet, Sveriges
aktiesparares riksförbund. Småföretagens Riksorganisation, Sveriges
Värdepappersfonders Förening, Svenska Handelskammarförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PKbanken
har anslutit sig lill yttrandet från Svenska Bankföreningen.
Företagareförbundet och SAF har förklarat att organisationerna avstår frän att
yttra sig över framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttrandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Förslaget i allmänhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
i Sveriges riksbank, Första löntagarfondslyrdsen. Statens Industriverk, Svenska
Bankföreningen, PKbanken, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
Föreningsbankers Förbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Småföretagens
Riksorganisation, Svenska Handelskammarförbundet och Centralorganisationen
SACO/SR har i sina remissyttranden endast förklarat all man tillstyrker
förslagen eller lämnar dessa ulan erinringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
OTC-föreningen har ifrågasatt om inle Allmänna pensionsfonden skulle ha rätt
all i större omfattning än för närvarande placera medel i sädana aktier som är
noterade på OTC-listan. I övrigt har föreningen inte framfört några synpunkter
pä de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fondhandlareföreningen har påpekat all fonden allQäml inte får<br>
äga bank- eller försäkringsaktier. Vidare noterar föreningen atl fonden inte<br>
kan medges dispens från bestämmelsen att fonden endast fär äga upp till<br>
fio procent av aktierna i ett enskilt bolag. Man framhåller att försäkrings<br>
bolagen, som har en rösträttsbegränsning till fem procent, kan medges</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7l</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dispens vid exempelvis
förvärv av hela förvaltningsbolag vars placerings- Prop. 1987/88: 11
tillgångar avses bli en integrerad massa. Dessa båda inskränkningar inne-
Bilaga 6 bär enligl föreningen att fonden allQäml saknar möjlighet alt agera
fullt ut på den svenska aktiemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
löntagarfondslyrdsen har - med hänvisning till den snabba ulvecklingen på
kapitalmarknaden - ifrågasatt om det är lämpligt att genom lagstiftning lösa
frågor om i vilken utsträckning löntagarfonderna skall ha rätt all använda de
nya placeringsinstrument som fortlöpande introduceras. Som etl alternativ lill
lagstiftning föreslår fondstyrelsen att det uppdras ål bankinspektionen att
vid behov tolka hur reglementet skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel
har i sitt yttrande anmärkt att verket inom ramen för sitt uppdrag att åriigen
avge utlåtande över Qärde fondstyrelsens och löntagarfondslyrelsernas
förvaltning redan har berört några av de frågor som Qärde fondstyrelsen
aktualiserar i sin skrivelse. I sitt remissvar har verkel vidare tagit upp
ytteriigare några frågor som enligl verkels bedömning kräver komplettering
eller förändring i reglementet. Dessa synpunkter redovisas nedan i denna bilaga
under avsnitten 2.7.1 och 2.7.2. Verket har vidare ifrågasatt om det är möjligt
eller ens önskvärt atl reglementet utformas på ett sådant sätt atl det i detalj
blir styrande för fondstyrelsernas handlande. Ell alternativ skulle kunna vara
atl reglementet ger uttryck för vilka lyper av placeringsinstrument som kan
tillålas. En förändring av reglementet i sådan riktning skulle också
underlättas om Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema ges likartade
förutsättningar all agera på riskkapital- och penningmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
riksförsäkringsverket anser att såväl placeringsreglerna som reglerna om datum
för avlämnande av förvaltningsberättelse bör samordnas med de regler som gäller
för löntagarfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Placeringen av likvida medel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
de remissinstanser som har uttalat sig i denna del har tillstyrkt förslaget.
Följande särskilda synpunkter har därvid framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Bankinpektionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lider av snabba växlingar på riskkapilalmarknaden, vilket bl.a. tar sig<br>
uttryck i fallande och ryckiga aktiekurser, är det enligt inspektionens<br>
uppfattning särskilt angelägel att fonden fär tillräckligt utrymme all under<br>
kortare perioder hålla fondmedel likvida. Della är viktigt för alt inle<br>
mindre lämpliga placeringar skall framtvingas och för att placeringarna inle<br>
skall medföra oönskade effekter på aktiekurserna eller bidra till andra<br>
störningar på marknaden. En god likviditet kan upprätthållas även genom<br>
kortare placeringar i långsiktiga instrument ulan alt principerna om lång<br>
siktighet och riskspridning åsidosätts. Därigenom förbättras också fondens<br>
möjligheter alt under perioder med sämre eller negaliv kursutveckling pä<br>
aktiemarknaden hålla avkastningen uppe.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.2.2 Riksrevisionsverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
penningmarknaden har sedan APR:s tillkomst utvecklats nya place- ' aga o ringsalternaliv.
En marknad har uppställ för kortfristiga placeringar i långfristiga instrument
med hög likviditet, t. ex. stats-. Ide- och bostadsobligalioner. Enligl RRV:s
mening är del rimligt all anpassa tillämpningen av APR så att fondstyrelserna
ges möjlighet alt göra den typ av placeringar som Qärde fondstyrelsen föreslär.
Detta innebär dock inle nägon förändring i RRV:s syn pä del grundläggande
syftet med 39 § APR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
trolig utveckling av penningmarknaden är alt ytterligare placeringsallernaliv
tillkommer. Om APR skall betraktas så all bara i lagen omnämnda instrument
skall anses tillåtna finns således risk för att reglementet behöver ändras
ofta. Enligt RRV:s mening vore del därför en fördel all ge APR en mer generell
utformning inom ramen för intentionerna bakom 39 §. En nackdel med en sådan
utformning är emellertid att tveksamhet kan uppstå huruvida en placering skall
anses som tillålen eller ej. En ändring av APR i nyss nämnd riktning
aktualiserar därför enligt RRV behovet av en särskild nämnd som får till
uppgift att bl.a. avgöra om tillkommande placeringsmöjligheter på
penningmarknaden är förenliga med intentionerna bakom APR. Frägan om
inrättandet av en särskild nämnd utvecklas mera nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Tredje löntagarfondstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser all lagstiftningen bör ges en så vid ram atl nuvarande
placeringsinstrument på marknaden inrymmes samt atl eventuella nya instrument
av likartad karaktär automatiskt ingår. Det bör framhållas all finansmarknaden
är under en stark expansion varför lagstiftningen bör ha rimlig flexibilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Fjärde löntagarfondstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
placeringar skall kunna göras i samtliga de instrument som fyller kravel pä
likviditet är en nödvändig förutsättning för atl optimalt resultat av
kapitalförvaltningen skall nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellansvenska
Löntagarfonden tillstyrker därför atl placeringen av likvida medel även får
göras i långfristiga instrument med hög likviditet som stats-, tele- och
bostadsobligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Sveriges Värdepappersfonders Förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar Allmänna pensionsfonden, Qärde fondstyrelsens, upp<br>
fattning all fondens placeringsreglemenle även borde tillåla kortsiktig pla<br>
cering av likvida medel i stats-, tele- och bostadsobligalioner. Föreningen<br>
anser dessutom all ell sådant tillstånd ej bör vara lidsbundet ulan av<br>
generell karaklär. I annal fall måste man i reglementet precisera vad som<br>
avses med korlfrisfiga placeringar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.6
Landsorganisationen i Sverige (LO)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Aktiekursernas
fluktuationer gör det nödvändigt för kapitalplacerare i</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänhet
att kunna variera sin likviditet. 4:e AP-fonden utgör i della avseende inle
något undantag. Väntas aktiekurserna falla kan del fidvis finnas skäl för
fonden att väsentligt öka de likvida medlen. För såväl fonden som
kapilalplacerare i allmänhet är det i en sådan situation viktigt all slörsla
möjliga avkastning erhålls pä de kortfristiga placeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
nuvarande reglemente för allmänna pensionsfonden fastställdes haren höglikvid
obligationsmarknad utvecklats. Reglementet tillåter emellertid inte alt fonden
gör placeringar på denna marknad. Denna restriktion sammanhänger med att den
typen av placeringar inom allmänna pensionsfonden ska skötas av 1 —3:e fonden
och alt 4:e AP-fondens uppgift däremot just är atl placera i riskkapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
4:e AP-fonden har även att fylla etl långsiktigt avkastningskrav. Det är alltså
nödvändigt med kontinueriiga avvägningar mellan kravet på etl aktivt agerande
på aktiemarknaden och avkastningskravet. Även om det också fortsättningsvis är
fondens huvuduppgift all agera på riskkapilalmarknaden är det således med
tanke på avkastningskravet ändå nödvändigt alt den ges stor frihet att välja
olika typer av likvida placeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fondstyrelsen eftersträvar en ökad frihet vid förvaltningen av sina likvida
tillgängar. Det är enligt TCO naturligt all den Qärde fonden får möjlighet all
på bästa sätl förvalla dessa sina tillgångar på en kapitalmarknad som
förändras med stor hastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Ramen för innehav av utländska värdepapper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och TCO har avstyrkt förslaget. I övrigt har de remissinstanser som uttalat sig
i frågan tillstyrkt framställningen. Riksrevisionsverket har - i enlighet med
sin ovan redovisade grundsyn - framhållit all reglementet bör kunna ändras sä
atl också löntagarfondstyrelserna omfattas av möjligheten att placera i
ulländska aktier. Sveriges Värdepappersfonders Förening har förklarat att
föreningen i princip inle har nägot all invända mot förslaget. Föreningen
förulsälter dock atl en sädan ändring inle genomförs förrän gällande
valutareglering lindrats vad gäller porlföljinvesteringar. I övrigt har
följande särskilda synpunkter framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Bankinspektionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förhållandet all fondens placeringar i första hand skall syfta lill atl<br>
förbättra riskkapitalförsörjningen lill gagn för svensk produktion och sys<br>
selsättning bör enligl inspektionens mening inle lägga hinder i vägen för<br>
den föreslagna höjningen eftersom utrymmet för ulländska placeringar<br>
allQäml kommer all vara myckel begränsat. En sådan utvidgning av fon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dens
investeringar bör på sikt också öka fondens möjligheter all upprätt- Prop.
1987/88: 11<br>
hålla de allmänna placeringskraven, inle minsl kravet pä riskspridning.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Tredje löntagarfondstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då löntagarfondstyrelsema icke har rätl alt placera medel
i utländska värdepapper vill styrelsen endast anföra att erfarenhetsmässigt
kontakten med internafionellt verksamma mäklarfirmor är värdefull ur
informationssynpunkt. Den information man erhåller är delvis beroende på den
affärsvolym som vederbörande kontakt har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Fjärde löntagarfondstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När målet är all uppnå bästa resultat i en
kapitalförvaltning har ställts, bör naturligtvis inga restriktioner pä
"inhemska" och "ulländska" aktier göras. Ställning måste
emellertid tas dels lill hur slor en förvaltning av utländska värdepapper bör
vara för alt den skall kunna förvallas professionellt, dels lill om företag i
Sverige skall ges en ålminslone teoretisk subventionerad kapitalkostnad genom
atl vissa institutioner tvingas begränsa sina engagemang lill enbart svenska
företag. Även om så är fallet kan naturligtvis syftet vara förenligt med att
placering skall kunna ske i av svenska företag majoriletsägda
ullandsregistrerade förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Aktiefrämjandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiemarknaden genomgår för närvarande en snabb
internationalisering och en effektiv inhemsk kapitalförvaltning underlättas om
man har möjlighet att komplettera med utländska aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom de analys- och informationsfördelar som
fondstyrelsen anger blir det allt viktigare alt tidigt kunna la positioner i
utländska förelag som köps upp eller fusioneras med svenska företag eller som
avser att introduceras på den svenska aktiemarknaden. Dessutom gör en allt
större del av svenska förelag nyemissioner på utländska aktiemarknader. Under
den pågående liberaliseringen av den svenska valutaregleringen förstärks dessa
behov yllerligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.5 Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4:e AP-fondens främsta uppgift är all genom
riskkapilalplaceringar främja utvecklingen av svenskt näringsliv och industri.
Delta är särskill angeläget mot bakgrund av att fonden förvaltar svenska
medborgares sparade pensionsmedel vars intresse inte, i varje fall inle
primärt, är att främja utländskt näringsliv. Även om det genom utländska
placeringar skulle gå att uppnå en högre avkastning än genom svenska, är delta
således inle förenligt med fondens uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har ändå, bl. a. av skäl som nu fonden anger för atl
ytterligare utöka<br>
möjligheterna till innehav av utländska värdepapper, ansetts nödvändigt<br>
atl i mindre utsträckning tillåta utländska placeringar. LO finner dock inle</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrelsens skäl för att i
della avseende utöka placeringsmöjligheterna sär- Prop. 1987/88: 11<br>
skilt tungt vägande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om alla kostnadsposter naturligtvis måste beaktas synes den eventuella
minskningen av courtagekoslnader som kan uppnäs i sammanhanget vara marginell.
När det vidare gäller invesleringar som syftar till all främja svensk export
uppnås enligl LO det bästa reullatel genom placeringar i svensk exportindustri,
l.ex. vid nyemissioner, som föranleds av ökade utlandselableringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.6
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
vill inle nu förändra Qärde fondstyrelsens möjligheter all göra placeringar av
portföljkaraktär i utlandet. Del är enligl TCO:s uppfattning bättre om fondens
reglemente pä denna punkt ändras först om och när motsvarande förändring sker
av valularegleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Definitionen av riskkapitalinstrument</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästan
samfiiga remissinstanser har tillstyrkt all reglementet skall la hänsyn lill
all marknadsutvecklingen har skapat nya placeringsinstmment, t. ex.
aktieoptioner, optionsrätter och indexopfioner. Riksrevisionsverket föreslår
alt det skall inrättas en särskild nämnd med uppgift atl vid behov avgöra om
etl tänkt eller fullföljt agerande från fondernas sida är förenligt med APR (se
vidare avsnill 2.7.2 i denna bilaga). Andra löntagarfondslyrdsen föreslår, som
nämnts i bilagans avsnitt 2.1, all en från löntagarfondstyrelsema fristående
myndighet ges i uppdrag all vid behov tolka hur reglementet skall tillämpas. I
övrigt har följande särskilda synpunkter framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.1 Bankinspektionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
marknadsinslrumenl har introducerats under senare lid och tillkomsten av
ytterligare nya instmment och varianter av sädana kommer sannolikt atl prägla
marknaden allt framgent. Inspektionen anser atl fonden pä sikt bör ha möjlighet
all operera inom och ulnylQa i princip alla de instrument som marknaden
ställer till förfogande. När det gäller olika former av optioner är det
emellertid lillrädligl alt avvakta resultatet av den nu pågående
optionsulredningen innan riskkapital från Qärde AP-fonden tillförs denna nya
marknad vars organisafion och fömlsällningar ännu i stor utsträckning är
oreglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.2 Riksrevisionsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
lyper av riskkapitalinstrumenl har utvecklats efter APR:s tillkomst.<br>
Förmodligen kommer utvecklingen atl fortsälla de närmaste åren. Enligl<br>
34 § APR skall fondstyrelsernas placeringar syfta lill all förbättra riskkapi<br>
talförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Härtill<br>
kommer kraven på god avkastning, långsiklighet och riskspridning. Delta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gör all de
i Qärde fondstyrelsens skrivelse nämnda instrumenten måste Prop. 1987/88:
11<br>
behandlas vart och ell för sig.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl RRV:s mening torde handel med standardiserade
köpoptioner teoretiskt kunna bedrivas utan att avkall ges på intentionerna i 34
§ APR. Här finns dock en skillnad mellan all ställa ul köpoptioner resp. all
köpa köpoptioner. I del förra fallet kan handeln utformas så att kraven på
såväl lönsamhet som långsiktighet uppnås. Utställande av köpoptioner bör således
enligl RRV:s mening kunna tillåtas. Vad gäller köp av köpoptioner är kravel på
långsiklighet inte lika enkelt att uppfylla. Viss tveksamhet frän RRV:s sida
finns således huruvida placering i form av köp av köpoptioner är förenligt med
APR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handel med s. k. indexoplioner synes, enligt RRV:s
uppfattning, avlägsna sig från syftet med fonderna atl bl.a. gagna svensk
produktion och sysselsättning. Genom att handeln sker utan anknytning lill en
specifik aktie blir marknaden inte kapitalbildande vare sig fördel enskilda
företagel eller för svenskt näringsliv. Det spekulativa inslaget kan också bli
mer framträdande sell i förhållande fill den förelagsorienterade analys som
normall är grunden för ett placeringsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ränleoplioner är enligt RRV:s mening närmast att betrakta
som ett penningmarknadsinstument dä "underliggande" värdepapper
utgörs av obligationer etc. Bl.a. pä grund av de höga risker som kan föreligga
vid placering i ränleoplioner är RRV tveksamt till alt fonderna gör sädana
penningmarknadsplaceringar. Gemensamt för de placeringsalternativ som
diskuteras ovan är all erfarenheten av dessa i Sverige ännu så länge är
begränsad. Samtliga torde emellertid kunna användas i långsiktigt eller
riskbegränsande syfte. Möjlighet finns dock också all de används på ell sådant
sätl alt de blir tveksamma placeringar med ulgångspunkl i gällande intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan konstateras atl fierlalel fondstyrelser ställt ul
köpoptioner och all della kan göras inom ramen för APR:s intentioner. Frågan om
ytterligare utvidgning av placeringsmöjligheterna på riskkapitalmarknaden bör
emellertid enligl RRV:s mening anslå tills mer erfarenhet vunnits av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även pä riskkapitalmarknaden är en fortsatl utveckling av
nya instrument trolig. Således finns skäl alt även på denna punkt överväga
möjligheten atl utforma APR som en riktningsangivelse snarare än en
detaljreglering av vilka placeringar som skall vara tillåtna. Eventuella
oklarheter som därvid kan uppkomma vid tolkning av APR bör hänskjutas fill den
tidigare aktualiserade nämnden. Den bör således ha till uppgift att utvärdera
och med utgångspunkt i intentionerna i APR pröva vilka riskkapitalinstrumenl
som skall fillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Tredje löntagarfondstyreisen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har i denna fråga i stort sett samma synpunkter
som under<br>
punkten 2.2.3. Del är dock tillrådligt all begränsningarna vad det gäller<br>
riskkapitalinstrumenl är striktare än vad del gäller penningmarknads<br>
instrumenl, dä riskmarginalen för vissa av de instmment som finns i dag på<br>
riskkapitalmarknaden är väsenfiigt större.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Fjärde löntagarfondstyrelsen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativet lill alt sälja större delar av
aktieportföljen i en nedåtgående ''aga 6 marknad med åtföljande courtage
och stämpelskattekostnader är att utfärda köpoptioner eller köpa säljoptioner
med väsentligt lägre omkostnader och förmodligen med mindre störningar på
marknaden. Därigenom kan kursfallens inverkan på portföljvärdet minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellansvenska Löntagarfonden förordar alt aktieoptioner
och optionsrätter uttryckligen anges som placeringsformer för Allmänna
Pensionsfondens medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller indexoplioner har vi inget att invända emot att
dessa tillåls som verktyg i kapitalförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Femte löntagarfondstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternafivet till alt sälja stora delar av aktieportföljen
i en nedåtgående marknad med åtföljande kostnader är att utfärda köpoptioner
eller köpa säljoptioner med lägre omkostnader och förmodligen med mindre
störningar på marknaden. Därigenom kan kursfallens inverkan pä portfölj värdet
minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordfonden förordar att aktieoptioner och optionsrätter
uttryckligen anges som placeringsformer för Allmänna Pensionsfondens medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.6 Aktiefrämjandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktieoptioner har nu blivit ett etablerat placeringsinstrument,
som för större institutionella aktieägare främst verkar riskspridande. En
aktieförvaltare som inte har tillgång till optionsinstrumenlen hamnar i någon
mån i olakt och underläge gentemot den övriga aktiemarknaden. När nuvarande
placeringsreglemenle fastställdes existerade inle opiionsmarknaden. För
närvarande anpassas undan för undan aktie- och aktieskaltdagstiftningen lill
alt även omfatta optioner, vilket gör Qärde AP-fondens förslag logiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.7 Sveriges Värdepappersfonders Förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen hävdar alt Qärde fondstyrelsen, som är en av de
största aktö<br>
rerna på riskkapilalmarknaden, måsle beredas den legala möjligheten alt<br>
använda sig av alla de instrument som finns på marknaden. Alla aktörer<br>
mäste ha samma möjlighet all arbeta professionellt. När denna legala<br>
möjlighet öppnats tillkommer det självklart styrelsen för Qärde fondstyrel<br>
sen att fatta beslut om i vilken utsträckning dessa möjligheter skall utnytt<br>
jas. Föreningen understryker gärna Qärde fondstyrelsens uppfattning, ef<br>
tersom föreningens egna medlemmar befinner sig i samma belägenhet atl<br>
lagstiftningen inte ännu hunnit i kapp den mycket snabba och innovativa<br>
ulvecklingen på penningmarknadsområdet.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.8
Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO:s uppfattning måste samtliga placerare på riskkapilalmarknaden r5"agä o
tillåtas arbeta med de instrument och de bolagsformer som finns tillgängliga
på denna marknad. Denna ståndpunkt innebär dock inle någol ställningstagande
lill instmmenten eller bolagsformerna som sådana, ulan endasl all samma
villkor måste gälla för riskkapilalplacerare. LO tillstyrker således
framställningen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.9
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser all alla aktörer på aktiemarknaden bör ha i stort sell samma
placeringsmöjligheter. TCO anser därför atl även Qärde fondstyrelsen bör få
möjlighet all arbeta med akfieoplioner och liknande nya
kapitalmark-nadsinslmmenl. Frågan om vilka instmment som bör accepteras på kapitalmarknaden
får diskuteras och regleras i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Rätt att förvärva andelar i kommanditbolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
de remissinstanser som har uttalat sig i della hänseende har tillstyrkt
framställningen. Särskilda synpunkter har framförts enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
Bankinspektionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den utveckling som skett pä corporatefinance-området under senare
år finns del enligl inspektionens uppfattning skäl all utvidga fondens
placeringsmöjligheter lill alt omfatta även t. ex. andelar i kommanditbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
vill dock framhålla alt den lyp av riskkapilalsatsningar som det här är fråga
om och som ofta är inriktade på olika former av projektfinansiering, många
gånger har en annan riskprofil och därför innebär ännu större ekonomiska risker
än de som normalt förutsätts föreligga vid fondens investeringar. Inspektionen
förutsätter därför att sådana placeringsmöjligheter kommer alt användas med
försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.2
Riksrevisionsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
har ingenting atl erinra mot atl fondstyrelserna medges vara kommanditdelägare,
dock skall de inle vara obegränsat ansvariga (komplementär) för bolagets
förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.3
Fjärde löntagarfondstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiebolagsformen
eller kommanditbolagsformen utgör tvä normala alter<br>
nativ för finansieringen av egel kapilal. Atl reglerna för Allmänna Pen<br>
sionsfondens placeringar skall påverka valet av vilken finansieringsform</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förelagen väljer synes
inte raliondlt. Förmodligen har andelar i komman- Prop. 1987/88:11<br>
ditbolag vid lagens tillkomst utelämnats på grund av förbiseende.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.4
Sveriges Värdepappersfonders Förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
inser inte nödvändigheten av all tvinga Qärde fondstyrelsen lill onödigt
byråkratiskt krångel atl via aktiebolagets form deltaga i speciella
riskkapitalsatsningar. Vi anser därför all reglementet bör ändras så att dylika
investeringar kan ske på etl praktiskt och ändamålsenligt säll, gärna då i form
av andelar i kommanditbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Senaste datum för förvaltningsberättelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som har uttalat sig i frågan har tillstyrkt förslaget.
Riksförsäkringsverket har, som nämnts ovan, framhållit att det är lämpligt med
en samordning med de regler som gäller för löntagarfonderna. Vidare måste,
enligt verkens bedömning, den föreslagna ändringen få lill följd all datum för
riksförsäkringsverkels och riksrevisionsverkets utlåtanden enligl 42 § APR
flyttas fram med en månad. Allmänna pensionsfondens första-tredje fondstyrelser
har anfört atl ändringen förulsälls gälla även belräffande dessa fondstyrelser.
Riksrevisionsverket anser i sitt yttrande atl verkel i konsekvens med förslaget
bör medges all lämna sill yttrande till regeringen före den 15 april årel efter
räkenskapsåret. Tredje löntagarfondslyrdsen anser all det i och för sig är
möjligt atl lämna ell bokslut vid den tidpunkt som nu är angiven i APR. Enligl
styrelsen är det däremot svårt alt inom så kort lidrymd också göra erforderiiga
analyser och alt i samband därmed avge en förvallningsberälldse som är mera
fyllig i sina kommentarer. Fjärde och femte löntagarfondstyrelsema anser atl
tidpunkten bör förskjutas ytterligare, så all förvaltningsberättelsen skall
vara avlämnad senast den 28 februari. Som skäl härför åberopas dels den
arbetsbelastning som råder för det fätal personer som arbetar vid fondkanslierna,
dels de praktiska svårigheter som föreligger all erhålla depåför-leckningar och
annal arbetsmaterial i fid från styrelsernas affärskontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7.1
Real redovisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel
har föreslagit atl 16 § APR skall kompletteras med en bestämmelse om all Qärde
fondstyrelsens och löntagarfondslyrelsernas förvaltningsberättelser också skall
innehålla resultat- och balansräkningar efter reala principer. Verket har
därvid anfört följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna
skall enligt 16 § APR upprätta sina årsredovisningar i nominella termer med
tillgångarna värderade lill anskaffningskostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84:50 framhålls att i förvallningsberäUdserna bör förutom<br>
en marknadsvärdering av fillgångarna också redovisas en reall beräknad<br>
ulddningslillväxt. Vidare bör lämnas de uppgifter i övrigt som kan Qäna lill<br>
ledning vid bedömning av del ekonomiska resultatet, sell i förhållande lill</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det reala och långsikliga
avkastningskrav som Qärde fondstyrelsen och Prop. 1987/88: 11
löntagarfondstyrelsema skall uppfylla. I propositionen framhålls ocksä all
Bilaga 6 redovisning av tillgångarna till anskaffningsvärde är en
redovisningsform som är mindre väl anpassad till avkastningskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
fondstyrelsen har i årsredovisningarna fr. o. m. 1983 redovisat en resultat-
och balansräkning efter reala principer. RRV har i 1985 och 1986 års utlåtanden
anfört skäl för all löntagarfondstyrelserna bör upprätta en real redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Löntagarfondstyrelsema
har i olika utsträckning infört en real redovisning. Etl fullföljande härav
underlättar enligt RRV:s mening bedömningen av löntagarfondslyrelsernas
medcisförvaltning samt hur det långsiktiga avkastningskravet tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7.2
Inrättande av en särskild nämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts tidigare (se bilagans avsnill 2.4) har riksrevisionsverkel föreslagit
all del skall inrättas en särskild nämnd med uppgift atl vid behov avgöra om
ell tänkt eller fullföljt agerande frän fondernas sida är förenligt med APR.
Verkel har härvid utvecklat sill förslag enligl följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
har inom ramen för sitt utvärderingsuppdrag vid etl flertal tillfallen noterat
all Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsema saml resp. revisorer i vissa
frågor tolkar APR olika. Delta gäller säväl placeringsmöjligheter som
innebörden av t. ex. långsikiighel, likvidhållning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RRV:s uppfattning är APR utformat så all det alllid kommer att finnas ohka
uppfattningar humvida fondstyrelsernas agerande är förenligt med gällande
reglemente. För att fondstyrelserna skall ha samma fömtsättningar för sitt
agerande är det viktigt all eventuella oklarheter i fondstyrelsernas
möjligheter atl agera undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>APR
anger ingenting om regeringens roll i dessa sammanhang. Regeringens linje har
hillills i huvudsak inneburit atl den inle löpande skall ge direktiv fill
fondstyrelserna, utan mera övergripande ta ställning till fondernas
förvaltning och deras styrelse i samband med all verksamhelsberälld-sen lämnas.
Således har regeringen i huvudsak avstått från atl kommentera enskilda
placeringar eller händelser i fondstyrelsernas förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För övriga aktörer pä
riskkapital- och penningmarknaden av fondernas<br>
storlek finns tillsynsinslanser, (bankinspektionen, försäkringsinspektionen<br>
m.fl.) som löpande har all pröva olika affärshändelser. Härutöver finns<br>
den så kallade aktiemarknadsnämnden för avgöranden i framför allt efiska<br>
frägor. Belräffande Qärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsemas<br>
verksamhet saknas emellertid sådana organ. Flera fondstyrelser har ut<br>
tryckt behov av klargöranden huruvida fondernas intenfioner i vissa fall<br>
ligger inom ramen för APR. Del är även RRV:s erfarenhet atl behovet av<br>
klargöranden är stort. Behovet torde dessutom öka för den händelse atl<br>
APR inriktas mol all på vissa punkter ange riktningen för fondernas<br>
verksamhet i slället för att vara delaljreglerande. RRV föreslär således alt<br>
det inrättas en nämnd med uppgift atl på begäran av fondstyrelse, fond<br>
revisor eller utvärderande organ ta ställning till om visst agerande är<br>
förenligt med intentionerna bakom APR.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nämndens arbetsområde bör
avgränsas till frågor av principiell natur Prop. 1987/88: 11 och inle
inbegripa de affärsmässiga aspekterna i fondstyrelsernas ageran- Bilaga 6
de. Nämnden bör sammankallas vid behov och förulsälls kunna agera snabbi och
med iakttagande av nödvändig sekretess. Den föreslagna nämnden kan vidare bestå
av 3-5 ledamöter med sakkunskap som är relevant för fondernas verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första,
andra och tredje</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fondstyrelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Finansdepartemenlet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till ändringar i Allmänna pensionsfondens
placeringsreglemente</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondbildningen i ATP-systemet tillkom med det
samhällsekonomiska motivet atl hålla uppe eller öka sparandet i den svenska
ekonomin. Införandel av allmän tilläggspension medförde en minskning av
sparandel i de premiereservsystem som var under utveckling. Samtidigt ökade
kraven på sparande och invesleringar för att ge underlag för stigande
pensionsutbetalningar i framliden. Det var allmänna samhällsekonomiska motiv
som bestämde fondbildningen inom ATP-syslemet och någon koppling mdlan
fondbildningen och pensionsutbelalningar fanns inle. Fondavkastningen
förutsattes betala pensioner endast vid tillfälliga underskott i avgiftsfinansieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fondens placeringsverksamhet hade fram till de senaste
åren karaktären av en traditionell sektorinriklad nettokreditgivning. Under
senare år har en radikal förändring i fondens funktioner inträtt. Med början
1982 har en stigande del av pensionsutbelalningarna fmansierats av
fondavkastningen - 1986 med 9,3 miljarder kr. eller 20% av pensionerna. Utan
fondavkastningens bidrag skulle ATP-avgiften 1986 behövt vara drygl 12% mol
gällande 10 % för alt läcka pensionsutbelalningarna. Denna utveckling mol
växande anspråk på fondavkaslningen kommer att fortsälla om inte
till-växtförulsättningarna kraftigt förbättras för svensk ekonomi och därmed
ATP-systemets avgiftsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avkastningen har fält en centralare roll i
placeringsverksamheten också genom den omvandling av kreditmarknadens
omslutning och struktur som ägt rum under senare år. Från en sektorinriklad
nettokreditgivning har fondens placeringsverksamhel utvecklats till en
förmögenhelsförvallning baserad på överväganden om risk och förväntad
avkastning för skilda tillgängsslag. De begränsningar som fondens reglemente i
nu gällande utformning lägger pä möjligheterna alt nå en högre avkastning -
begränsningar som inte drabbar försäkringssektorn i övrigt - framstår i den
nya situation som ATP-systemel befinner sig i, som omotiverade och angelägna
all avlägsna. En ökad avkastning reducerar behovet av framtida avgiftshöjningar.
Fondstyrelserna vill därför aktualisera möjlighet för fonden alt lämna direkta
lån till privala bolag och ekonomiska föreningar samt göra placeringar i fast
egendom. I båda fallen gäller det placeringar som är tillgängliga för
försäkringsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande möjligheten alt i större utsträckning lämna
län har fondstyrelserna tidigare upptagit denna fråga i en framställning
oktober 1983. Den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:11 Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:69.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänsköts
då av regeringen till kreditmarknadskommittén. Med hänsyn till Prop.
1987/88: 11 att utvecklingen ökal angelägenheten i fondens framställning
återkommer Bilaga 7 fonden med en förnyad hemställan för all möjliggöra elt
snart beslul i denna fråga. Fondens möjlighet till investering i fastigheter
har ej behandlats sedan ställning logs lill placeringsreglemenlet 1959.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AP-fondens direktlånegivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omläggning av penningpolitiken i marknadskonform
riklning har ägt rum under 70-talet och radikalt förändrat
verksamhetsbetingelserna för kreditinstituten. Denna process bekräftades av
borttagandet i slulel av 1986 av bankernas och försäkringssektorns särskilda
placeringsplikler, varigenom en närmast total avveckling av den tidigare
sektorinriktade penningpolitiken kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För näringslivet har utvecklingen under senare år
inneburit genomgripande förändringar i dess finansiering. Företagen har
redovisat en stigande likviditet pä grund av en kombination av vinstökningar
och dämpade investeringar. Den traditionella efterfrågan på främmande kapital
via obligationsmarknaden har påtagligt stagnerat. Obligationernas nuvarande karaktär
av mycket standardiserade, meddfristiga marknadspapper har passat väl in i
exempelvis bostadsmarknadens digra, löpande kapilalanskaff-ningsprogram, men har
å andra sidan minskal instrumentens attraktivitet för industriföretagen. Dessa
är var för sig i förhållande lill marknaden små låntagare och möter därför
ganska höga avkastningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AP-fondens placeringar i industri- och
kraftverksobligalioner har de senasle åren (1984—86) varil oförändrade eller
sjunkande medan placeringarna totalt ökal med närmare 30%. Företagens återlån
av ATP-avgifter (och fondens motsvarande refinansiering) har samlidigl minskat
från 12 lill 14 mdkr. Genom att direktlånegivningen hittills begränsats lill
alt omfatta mellanhandsinslitut och offentliga låntagare har fondens samlade
näringslivsplaceringar minskat med 6 mdkr. under perioden 1984-86. Förutsällningarna
för försäkringsbolagen har varil någol annorlunda, bl. a. deras direktlånegivning
lill icke-finansiella förelag ökal med omkring 4 mdkr under treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraven från förelagen pä flexibla finansieringslösningar
med individuella anspassningar av räntevillkor och amorteringsprofiler,
tillgodoses i allt större omfattning genom just specialkonstmerade, direkta
krediter mellan en eller flera långivare och den slutliga låntagaren. För den
icke projekt-anknutna finansieringen spelar de kortfristiga
företagscertifikalen numera en stor roll. Dessa erbjuder låntagaren en god flexibilitet
inom ramen för de olika låneprogrammen bl.a. beträffande hur stora belopp som
emitteras, till vilka löplider och när emissionerna sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en långsiktig ulveckling mot bättre samhällsekonomisk
balans kommer<br>
framför allt upplåning för slaten men troligen också bostadssektorns kre-<br>
dilefterfrågan all lappa terräng. Dynamiken pä kreditmarknaden skulle då<br>
komma all centreras kring förelagens finansiering. Den behövliga tillväx<br>
ten förutsätter en breddad invesleringsbas för näringslivet. Härför krävs</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ökad
externfinansiering. Även om likviditeten i förelagen f. n. är hög, kan Prop.
1987/88: 11 man räkna med ett successivt ökande upplåningsbehov speciellt för
de Bilaga 7 mesl expanderande företagen. I alla händelser borde bmlloflödel av
utbjudna lån växa successivt i denna sektor. Pä längre sikl är det därför
sannolikl atl andra än AP-fondens traditionella placeringsområden kommer all
alltmer dominera kredilmarknaden. Sannolikl kommer ocksä innovationerna alt
fortsätta vad beträffar kreditinstrumentens utformning i riktning mol en
alltmer ökad anpassning till både låntagarnas och långivarnas önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för fondstyrelsernas framställan från hösten 1983 var all
AP-fonden borde ges samma möjligheter atl bevilja direktlån som försäkringsbolagen
nu har. Innebörden av fondstyrelsernas förslag var dä - och är fortfarande -
atl direktlån avses lämnas till förelag som har obligationsmarknaden som
alternativ, dvs. i allt väsentligt slora förelag med långsiktiga, betydande
kapitalbehov där kraven pä flexibla villkor inte fullt kan tillgodoses pä
obligationsmarknaden. Lånen blir därmed normall av betydande storlek och
anlalet kommer av praktiska skäl att vara begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här föreslagna kreditgivningen innebär i och för sig all ökade risker uppslår
för AP-fonden. I hitfillsvarande kreditgivning lill privat sektor har fondens
risker i stort sett eliminerats genom ett förmedlande institut eller genom den
grad av trygghet som följer av atl invesleringarna avser likvida
marknadspapper, emitterade av banker eller kommissionärer. Risken i den här
aktuella, direkta kreditgivningen elimineras inte av "betryggande säkerheter"
ulan kreditgivningen måsle i sista hand baseras på ingående kännedom om
förelaget, dess framtidsutsikter och på förtroende för dess ledning.
Försäkringsinslilulionerna löser säkerhetsfrågan genom alt i slor utsträckning
kräva bankgaranli för krediler till industriföretag, en möjlighet som
naturligtvis är öppen också för AP-fonden. En utvidgning av AP-fondens
kreditgivning förutsätter dock all fonden förfogar över expertis för
kedilbedömning och kredituppföljning. Della kan ske i egen regi eller genom
samarbete med andra aktörer på marknaden. Behovet understrykes bl. a. av alt
kravet på särskilt ställd säkerhet inte alltid kan upprätthållas beroende pä
all ifrägakommande förelag har s. k. negaliv klausul i fråga om upptagna
obligationslån eller andra krediler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för AP-fondens direkta kreditgivning genlemot stat och kommun utformas i dag
på ett marknadsmässigl sätt i konkurrens med bl. a. kommunlåneinsliluten och
bankerna. Ränlesättningen utgår genomgående frän de alternativa
placeringsmöjligheter som fonden har pä marknaden, med hänsyn bl. a. lill
lånlagarnas ställning och graden av likviditet i olika instrument. Gällande direktlänevillkor
offentliggörs genom annonser i dagspressen. Förfaringssättet kommer inle alt
ändras om fonden bereds tillfälle atl utvidga lånegivningen lill den privala
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har i diskussionen
kring fondens placeringspolitik uttalats farhågor<br>
för atl fonden skulle kunna komma atl tillämpa en lägre ränla än som är<br>
marknadsmässigl betingad. Om fonden misslänks för en sådan politik, kan<br>
den teoretiskt bedrivas ocksä inom ramen för nu gällande reglemente,<br>
t.ex. vid reverslånegivning till mellanhandsinstituten. AP-fonden står</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid inför ett
skärpt krav att maximera sin avkastning. Atl fonden dä Prop. 1987/88: 11
skulle bedriva en direktlånegivning med lägre avkastning än på allernaliva
Bilaga 7 placeringar kan på mycket goda grunder uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvidgningen
av fondens placeringsmöjligheter kommer givetvis atl förstärka konkurrensen på
marknaden, då främsl för bankernas och försäkringsbolagens vidkommande, i viss
utsträckning även för mellanhandsinslitut som sladshypoteksinslitulionen och
Invesleringsbanken. De begränsningar som gäller för direktlåneförslagel, bl.a.
beträffande tänkta låntagare och säkerheter, är väsentliga för bedömningar av
förslagets konsekvenser för andra kreditförmedlare liksom för lånlagarna. Även
om förslaget innebär en viss principiell förändring i AP-fondens kreditgivning
kommer den inle att ha den omfattningen atl några strukturella återverkningar
i egentlig mening för kreditmarknaden i övrigt skulle vara att vänta. Det blir
fråga om ett begränsat anlal lån och ett begränsat anlal låntagare. De resurser
inom fonden som krävs för kredilbedömningen, säkerhelsprövning och bevakning
av förelagens utveckling, är inte av den omfattningen alt de innebär någon
dubblering av den i kredilinslilulen existerande specialistorganisalionen.
Kraven pä AP-fonden skiljer sig i detta avseende inte från kraven på
försäkringsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
införandet av ett nytt placeringsobjekl, som inte är ett marknadspapper och
som ligger i en annan riskklass än övriga placeringar, kan del vara skäl all
överväga all maximera den andel av fondens tillgångar som fär placeras i denna
tillgång. Denna andd föreslås fastställas lill 5 % av det sammanlagda värdet av
de tillgångar styrelsen förvaltar i form av obligations- och förlagslån eller
andra skuldförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Investeringar
i fast egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direkl jämförelse med försäkringsbolagen framstår avsaknaden av fastigheter i
AP-fondens portfölj som det kanske mesl anmärkningsvärda. Alt fastigheter inte
hittills ingått i AP-fondens placeringar har historiska skäl. Fondmedlen har
styrts till ell antal sektorer med långsiktiga, kapilalkrä-vande
investeringsbehov. 1 stor utsträckning kom fondmedlen alt slussas till
bostadsbyggandet för att säkerställa ett ambitiöst reformprogram, där
svårigheter uppstått att få fram adekvat finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sektorinriktade penningspoliliken är nu avvecklad. Samlidigl har
avkastningskravet på AP-fonden förstärkts, sedan en växande del av pensionerna
finansieras med fondens avkastning. Mot denna bakgrund är det motiverat atl nu
aktualisera frägan om fastigheter som placeringstillgångar för AP-fonden. 1 elt
långsiktig perspektiv erbjuder fastighetsmarknaden utomordentligt intressanta
placeringsalternativ ur risk- och avkaslningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsförvaltningen
förknippas normah med relativt höga drifts- och underhållskostnader samt en
jämförelsevis låg direktavkastning. Med ulgångspunkl frän försäkringsbolagens
redovisningar kan man dock konstatera att värdetillväxten över liden innebär
atl placeringsformen i allmänhet garanterar en gynnsam total avkastning
(värdeförändringen följer inflationen). Förutsättningar finns att få ett
utbyte i form av total avkastning på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lång sikt
som sammantaget är större än den riskökning som definitionsmäs- Prop.
1987/88: 11<br>
sigt alltid följer med en myckel långsiktig investering.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastigheter utgjorde 1985 13,6% av livbolagens samlade
tillgångar (marknadsvärden). Avkastningen uppgick till 21,9%, vilket
visserligen var lägre än aktier (35%) men långt över obligationer (8,2%) och
lån (13,7%). Avkastningen ell givet är påverkas kraftigt av placeringarnas
värdeförändringar, som kan vara myckel varierande, medan direktavkastningen är
relativt stabil. Totalavkastningen i genomsnill under en treårsperiod (1982-85)
för ett större försäkringsbolag ger för fasfigheler 19,5%, aktier 35,7% och
obligationer 11,8%. Sannolikl kommer avkaslningsnivåerna för reallillgångarna
alt vara lägre i elt längre perspektiv, men kvar slår all AP-fonden under
80-lalel genom de snävare begränsningarna i placeringsmöjlighelerna inte
kunnat uppnå den totala porlföljavkastning som de privala bolagen uppnått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De anspråk på AP-fonderns avkastning som de stigande
pensionsutbetalningarna medför tillsammans med angelägenheten all begränsa
framlida avgiftshöjningar talar för atl AP-fonden bör ges möjlighet all
investera en dd av fondkapitalet i fastigheter. Fonden uppfyller
slorleksmässigl mer än väl de krav som kan ställas på en aktör i della
sammanhang. Till bilden hör också alt statliga eller andra offentliga
förvaltare, vid sidan av kommunerna, är klart underrepresenterade på
fastighetsmarknaden. Bland Sveriges största fastighetsägare återfinns i stället
de fyra bolagsgrupperna Skandia, SPP, Trygg-Hansa och Folksam. Jämförelsen med
de enskilda försäkringsbolagen är näraliggande på grund av den gemensamma
karaktären som långfristiga portföljförvaltare och de uttalade skyddsinlressen
som föreligger. Fondstyrelserna anser det angelägel atl ocksä AP-fonden ges
tillfälle att bättre tillvarata de konkurrens- och avkastningsfördelar som
ligger i förvaltningens storskalighet och i en effektiv riskspridning. Della
kan vad beträffar fondsystemets aktieplaceringar sägas ha beaktats ganska
tidigt under sjuttiotalet genom tillkomsten av Qärde AP-fonden men gäller i princip
hela placeringsskalan, inkl. här diskuterade möjligheter lill invesleringar i
fast egendom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direkta faslighelsförvärv förutsätter att AP-fonden till
sig knyter specialistkompetens främst vad gäller värderingen av olika
placeringsalternaliv och den säkerhetsmässiga bedömningen, dvs. för vad som kan
karaktäriseras som direkta portföljbeslul. Den löpande förvaltningen i övrigt
kan lämpligen överlåtas till bolag på marknaden genom särskilda avlal. Förutom
direkta förvärv bör fondreglemenlel avpassas så atl även indirekta
fastighelsinvesteringar - via fastighetsbolag - blir möjliga. Placeringstillgångar
som fastigheter bör vidare vara möjliga atl belåna, vilket författningsmässigt
måsle regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom fastighetsinvesteringar innebär etl nytt inslag och
ändrad riskprofil i portföljen bör del övervägas om AP-fondens förvärv genom
reglementet skall avgränsas fill en viss del av de förvaltade medlen. Den
högsta andelen synes då kunna fastställas lill 10% av styrelsernas räntebärande
' fillgångar i form av obligations- och förlagslän saml övriga skuldförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en fondstyrelse väljer faslighetsinvesleringar i
indirekt form via</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktieförvärv
i fastighelsförvallande bolag, bör begränsningsregeln härvid Prop. 1987/88: 11
la sikte på den bakomliggande egendom - den andel av de bokförda Bilaga 7
tillgångarna i varje bolag - som fondstyrelsen kan anses ha förvärvat via sin
andel av aktiekapitalet. Detta kan l.ex. bli aktuellt om de tre första
fondstyrelserna väljer alt förvärva och förvalta fastigheter via ell av styrelserna
gemensamt ägt fastighetsbolag. Egna placeringsfasligheter som resultat av
direkta fastighetsförvärv medräknas till anskaffningskostnaden enligt gällande
redovisningsprincip för AP-fonden. Sammantaget fär därmed fastighelslillgängarna
inle översliga 10% av värdet av övriga placeringar i räntebärande instrument
enligl förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelserna
vill understryka alt den anpassning av placeringsinriktningen som här föreslås
är en fråga pä lång sikl. Avsikten är inte all uppträda som nettosäljare av
räntebärande placeringar på obligationsmarknaden i omplaceringssyfte; i
stället är del delar av den framlida placeringstillväxten som successivt bör
kunna kanaliseras till investeringar i realtillgångar under förutsättningar atl
risk- och avkaslningsbilden framslår som tillräckligt gynnsam för AP-fonden.
Anpassningen förutsätter som framgått uppbyggnad av erforderlig kompetens och
marknadskännedom inom styrelsernas organisation. Marknadsbearbetningen måste
vidare kännetecknas av viss försiktighet. Styrelserna är medvetna om de förhållandevis
höga prisnivåer som etablerats på attraktiva avsnitt av faslighels-marknaden
och AP-fondens efterfrågan bör självfallet expandera i en takl och i sådana
former som är förenliga med en stabil marknadsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
närmare utvecklats ovan anser AP-fondens tre första fondstyrelser att vissa
ändringar i nu gällande placeringsreglemente bör komma till stånd. Det är
enligt styrelsernas uppfattning angeläget atl nya möjligheter öppnas för fonden
all lämna direkta lån och att förvärva fastigheter, placeringsmöjligheter som
försäkringsinstituten i övrigt har tillgång lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
varje fondstyrelse får placera de medel som förvaltas regleras i lagen
(1938:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (12-15 a §§). Med
hänvisning lill det förfallningsförslag som finns bifogat hemställer
fondstyrelserna om följande ändringar i AP-fondens placeringsreglemenle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Fonden
skall ges möjligheter all lämna direkta lån lill privala bolag och ekonomiska
föreningar (12 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Fonden
skall ges möjligheter atl som placeringstillgångar förvärva fastigheter;
allernalivi förvärva aktier i fastighelsförvallande bolag. (Ny I5a§.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslås atl fastigheter som förvärvas eller förvaltas skall vara möjliga all
belåna. (Ny 15 b §.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
kommer i viss begränsad utsträckning att förändra AP-fon<br>
dens traditionella placeringsinriktning och därmed tillgångarnas rikssam-<br>
mansällning. Fondstyrelserna anser alt beloppsgränser därför kan övervä<br>
gas i anslutning lill de nya placeringsobjeklen (se föreslagen lydelse).<br>
Placeringsreglemeniels övergripande krav på god avkastning, lillfredsstäl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lande belalningsberedskap
och betryggande säkerhet i 11 §, utgör oföränd- Prop. 1987/88: 11<br>
rat själva grundvalen för portföljförvaltningen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i della ärende har fallals av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
första fondstyrelsen ordföranden Gösta Gunnarsson, ledamöterna Ulf Göransson,
Gunnar Hofring, Curt Persson, Kari Gustaf Scherman, Margareta Svensson, Jörgen
Ullenhag. Margot Wikström och Nils Yngvesson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
andra fondstyrelsen ordföranden Per Eckerberg, ledamöterna Inge Granqvist, Ivan
Juto, Olof Ljunggren, Curt Nicolin, Clas-Erik Odhner, Curt Persson och Bertil
Whinberg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
tredje fondstyrelsen av ordföranden Erik Westerlind, ledamöterna Carl-Axel
Andersson, Hans Billström, Bo Hjern, E. O. Holm, Ingvar Jansson, Thorsten
Nilsson, Åke Rosenqvist och Sven-Olov Träff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ALLMÄNNA
PENSIONSFONDEN Första, andra och tredje fondstyrelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Krister
Wickman</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
tUl framställningen från första—tredje fondstyrelserna</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88: 11 Bilaga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag öm
ändring i lagen (1983:1092) med regelemente för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna pensionsfonden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje
fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvallar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. i
andra skuldförbindelser utfärdade av slalen, kommuner eller därmed jämförliga
samfälligheter, riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, cenlralkassor för jordbmkskredit
eller andra kreditinrättningar som regeringen godkänner, eller av bolag,
föreningar eller stiftelser som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida slalen, en
kommun eller en därmed jämförlig samfällighet har iklätt sig borgen för
förbindelserna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fordringar
hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna om återlån.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i andra
skuldförbindelser utfärdade av slaten, kommuner eller därmed jämförliga
samfälligheter, riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, cenlralkassor för jordbmkskredit
eller andra kreditinrättningar som regeringen godkänner, eller av svenska
aktiebolag eller ekonomiska föreningar eller av sådana stiftelser som i 2 §
första stycket 1 sägs. Placeringar i sktddför-bindelser utfärdade av svenska
aktiebolag eller ekonomiska föreningar får dock uppgå till högst ett belopp
som motsvarar 5 procent av det sammanlagda värdet av de medel styrelsen
förvaltar med avräkning för medel placerade med stöd av punkten 5 nedan,
såvida inte staten, en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet iklätt sig
borgen för förbindelserna,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i sådana
tdlgångar som anges i 15 a §,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med
bestämmelserna om återlån.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 a §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att
bereda styrelsen lokaler för verksamheten.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt
tillgodose kravel på ändamålsenlig förvaltning av fondmedel och för atl
bereda styrelsen lokaler för verksamheten får varje fondstyrelse själv eller
genom bo-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lag som ägs av fondstyrelsen</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bilaga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärva
och till nyttjande upplåta fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt saml</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärva
aktier i bolag med huvudsakligt ändamål att äga eller förvalta sådan egendom
(fastighetsbolag).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdet av varje fondstyrelses innehav av tillgångar som
förvärvats enligt första stycket får uppgå till etl belopp som motsvarar högst
10 procent av del sammanlagda värdet av de medel styrelsen i övrigt förvaltar.
Vid beräkningen skall tillgångar som förvärvats enligl 1 upptagas till
anskaffningskostnaden och tdlgångar som förvärvats enligt 2 till den andel av
det bokförda värdet av varje bolags tillgångar som styrelsens innehav av
aktier utgör av bolagets aktiekapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 b §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje fondstyrelse får själv eller genom bolag som ägs av
fondstyrelsen la upp kredit i den mån del behövs för förvärv eller förvaltning
av de tdlgångar som i 15 a § första stycket I sägs. Sådana krediter får dock
endast tas upp mot säkerhet av panträtt i dessa tdlgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 8 Prop. 1987/88: 11 Bilaga 8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över skrivelse den 1
april 1987 från Allmänna pensionsfonden, första—tredje fondstyrelserna, om
ändringar i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av bankinspektionen,
riksförsäkringsverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskonloret,
Förelagareförbundet, PKbanken, Svenska Bankföreningen, Svenska
Skeppshypotekskassan, Svenska sparbanksföreningen. Svensk Indusiriförening,
Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Sveriges Föreningsbankers Förbund,
Småföretagens Riksorganisation, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Inveslringsbank AB, Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Försäkringsbolags Riksförbund och
Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa. PKbanken, Svenska Skeppshypotekskassan
och Sveriges Investeringsbank har var för sig förklarat all man avstår från
alt yttra sig över framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttrandena 2.1 Förslaget i allmänhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
Industriförening, Småföretagens Riksorganisation, Centralorganisationen
SACO/SR, samt Svenska Försäkringsbolags Riksförbund har i sina remissytlranden
endasl förklarat att man tillstyrker förslagen eller lämnar dessa utan
erinringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagareförbundet
har avstyrkt förslaget i dess helhet. Motiven lill della anges vara flera. För
det första råder del enligt förbundels mening i dag inle någon brisl på kapilal
för tillgodoseende av de större förelagens kreditbehov. För det andra är slalen
redan engagerad i direklkredilgivning lill förelag genom bland annat
Investeringsbanken och PKbanken. Enligt förbundels mening bör staten i stället
för all ändra reglementet för AP-fonden sätta in kraflålgärder för att öka
tillväxlförulsältningarna i svensk ekonomi. Della skulle också få till följd
alt avgiftsunderlaget för ATP-syslemel ökades. Som exempel på sådana åtgärder
nämner förbundet en förändring av skattesystemet, en förbättrad
arbetsmarknadslagsfiftning saml avskaffande av löntagarfonderna. I övrigt har
följande synpunkter anförts i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.1 Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AP-fonden
har en rad vikliga samhällsekonomiska funktioner bl. a. all ""s bidra
lill sparandet i samhället och att förvalta pensionssparandel sä alt
ATP-pensionernas slorlek tryggas. För all uppfylla dessa målsättningar måste
AP-fonden ges goda möjligheter all på elt effektivt sätl förvalla sitt kapilal,
både från nuvarande och blivande pensionärers saml samhällets synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
tillstyrker del föreliggande förslaget all första, andra och tredje
fondstyrelserna ges möjlighet all placera en del av kapitalet direkt i fastigheter
eller indirekt via fastighetsbolag (totalt högst 10 procent) och som direktlån
till privala företag (högst 5 procent).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.2
Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonderna
har blivit alltmer beroende av avkastningen för att finansiera sina
pensionsutfästelser. Därför är en förändring av placeringsreglerna av slörsla
vikt. LO kan konstatera all LO-medlemmarnas medel i AMF har en högre avkastning
än i allmänna pensionsfonderna därför all fonderna inte har med försäkringsbolagen
likvärdiga placeringsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
förslag innebär dock att de måsle bygga upp kompelens för alt göra
företagsbedömningar och ta över vägda risker. LO vill ocksä påpeka all del inle
är möjligl all hell entydigt avgränsa vad som är fastighetsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har i en skri vise till regeringen daterad 1986-12-08 föreslagit att
fondstyrelserna bör få placera tio procent av sina medel på den allmänna
aktiemarknaden. Ännu friare placeringsregler i enlighet med LOs förslag skulle
öka möjligheterna lill avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker således fondstyrelsernas förslag och anser atl dessa bör genomföras
skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.3
Bankinspektionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
möjligheterna atl i större utsträckning lämna direkta lån till företag tog
fondstyrelserna upp den frågan redan 1983. I sitt remissyttrande då motsatte
sig inle bankinspektionen förslaget, förutsatt alt vissa synpunkter beaktades.
Dessa var all AP-fonden måsle förfoga över expertis för kreditbedömning och
krediluppföljning som motsvarade bankernas, dvs. resurser för förelagsekonomisk
granskning av kalkyler och för framlidsbedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringar
av medel i de föreslagna nya placeringsobjekten avses göras under förutsättning
av alt risk- och avkastningsbilden framstår som gynnsam för AP-fonden.
Bankinspektionen vill också understryka vikten av all den avsedda förändringen
av placeringsinriklningen sker på lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill vad som anförts i fondstyrelsernas framställning och<br>
under förutsättning alt AP-fonden kommer atl förfoga över den expertis<br>
för kredilbedömning och kredituppföljning som den nya placeringsinrikl<br>
ningen erfordrar, lillstyrker bankinspekfionen det framförda förslaget.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.4 Fullmäktige i
Sveriges riksbank</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
framställning av fondstyrelserna är 1983 med förslag till vissa ändringar
tjilago o</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av fondreglemenlel
innefattade den nu ånyo aktualiserade frågan om di-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rektlånerätt för fonden.
De motiv som dä anfördes var i huvudsak de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samma som i den nu
aktuella skrivelsen, nämligen all obligationslån inle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alllid låter sig anpassas
lill de större låntagarnas individuella behov med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avseende på amorterings-
och ränteprofil m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
avstyrkte i remissyttrande 1983-12-08 all fonden skulle få rätt att ge
direkllån med hänvisning fill bl.a. prop. 1978/79:165 om den svenska
kapitalmarknaden. I propositionen anfördes atl AP-fondens reglemente i allt
väsentligt även fortsättningsvis borde vara inriktat på kreditgivning via
obligationsmarknaden eller genom utnylQande av mellanhandsinslitut. Nägot
vägande skäl fanns enligt fullmäktiges mening inle alt frångå denna princip.
Nägon ändring av fondreglemenlel genomfördes heller inle på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu direkllånerällen aktualiseras pä nytt av fondstyrelserna sätts den in i elt
vidare sammanhang. Bäde de ändrade förhållandena på kredilmarknaden och nya
krav på AP-fondens förmögenhelsförvallning mofiverar enligl fondstyrelserna en
viss anpassning av placeringsreglemenlet i riklning mol de bestämmelser som
gäller för försäkringsbolagen. Direkfiåne-rätlen framstår därvid som i första
hand ägnad att fillmötesgå länlagarnas individuella behov medan
fastighelsförvärven avses höja avkastningen pä fondkapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fullmäktiges mening är en justering av fondreglemenlel enligl förslaget en
ömtålig operation med hänsyn lill AP-fondens slora belydelse för
obligationsmarknadens funktionssätt och över huvud tagel för utbudet på
kapitalmarknaden. Fondstyrelserna är också medvetna härom och har kringgärdat
förslagen om nya placeringsallernativ med begränsningsregler i form av kvoter
för direktlånens och faslighelsförvärvens slorlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
till vida har förhållandena på kredilmarknaden ändrats sedan justeringar av
AP-fondens placeringsreglemente senast var aktuella, atl den sektorinriktade
kreditpolitiken avvecklats. Därvid har placeringspliklen upphört för AP-fonden
och försäkringsbolagen. Drivkrafterna bakom denna förändring av
kredilpoliliken har varil de stora förskjutningar av del finansiella sparandel
mellan sektorerna i samhällsekonomin som bl.a. resulterat i en omfattande
värdepappersbaserad kreditgivning utanför kreditinstitutens balansräkningar.
En avsevärd breddning av obligationsmarknaden har därvid kommit lill stånd,
och nya placerare har inträtt pä marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om AP-fonden allQämt är av väsenfiig betydelse för att upprätthälla
kapitalulbudel på obligationsmarknaden, kan upphävandet av den sektorinriktade
kredilpoliliken enligl fullmäktiges mening likväl anses ha skapat
förutsättningar för en något flexiblare utformning av AP-fondens placeringsreglemente.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellen
med försäkringsbolagens placeringsföreskrifter bör enligl<br>
fullmäktiges mening inle drivas långl, men likväl kan fondstyrelsernas<br>
argument tillmätas belydelse. Skillnaden mellan ell fördelningssystem som<br>
ATP-syslemel och premiereservsyslemet som ligger lill grund för försäk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ringsbolagen minskar när
fördelningssystemet träder in i ell fullfunklions- Prop. 1987/88: 11
stadium. Avkastningens betydelse för ATP-syslemel har därigenom ökal.
Bilaga 8 Dessutom kan hävdas att den väldiga kapitalbasen i AP-fonden i sig
inrymmer en kapacitet för flexibilitet i kapitalulbudel och elt risklagande
som hittills kunnat utnylQas i ringa utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
finner mol denna bakgmnd att nya förutsättningar kan anses ha tillkommit som
motiverar en viss ändring av tidigare ställningstaganden lill fondreglementels
utformning. Fortfarande gäller dock enligt fullmäkfiges mening all del
betydelsefulla sparande som kanaliseras av AP-fonden i huvudsak bör reserveras
för obligationsmarknaden och mellanhandsinstituten. Avgörande för
ställningstagandet fill en förändring av placeringsreglerna bör vara alt
ändringarna inte får påtagliga strukturella effekter på kredilmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förslag till inrikting av en rätl för AP-fonden alt ge direktlån som framlagts
av fondstyrelserna kan enligt fullmäktiges mening godtas mot denna bakgmnd. Av
motiven framgår alt lånen avses vara av betydande storlek och ulgöra ell
alternafiv lill obligationslån i särskilda fall. Trots all den
värdepappersbaserade kreditgivningen har ökal betydligt på kredilmarknaden som
helhet, är obligalionsinslrumentet förknippat med begränsade möjligheter all
anpassa länevillkoren lill de individuella länlagarnas behov. AP-fondens
möjligheter till sådan anpassning tas följaktligen inle fullt till vara genom
del befintliga fondreglementet, låt vara atl Investeringsbanken har en viss
kapacitet i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt AP-fonden skall ges rätl atl placera i fasligheter innebär elt principiellt
avsteg från gällande placeringsregler och har inle aktualiserats i tidigare
framställningar eller utredningar om fondreglemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas
förslag i denna del lar helt sikte på atl höja fondens avkastning. En rätt atl
placera också i fastigheter medför, som fondstyrelserna också konstaterar,
inte utan vidare en högre avkastning pä fondmedlen. Den höga avkastningen
under 1980-lalet pä placeringar i välbdägna fastigheter kan inle ulan vidare
vänlas beslå på lång sikt. För alt den avsedda högre avkastningen skall komma
fill stånd måsle väsentligt högre krav än hittills ställas på fondförvaltningen
all ändra portföljslralegin med hänsyn till växlingar i
marknadsförutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om ändringen utgör elt principiellt avsteg från placeringsreglemeniels
uppbyggnad i övrigt vill fullmäktige, med vissa inskränkningar i förhållande
till förslaget, tillstyrka all en möjlighet öppnas för AP-fonden atl förvärva
fast egendom. Som framhållits kan vissa förutsättningar numera anses föreligga
lill ålminslone mindre avvikelser från den hittills upprätthållna principen
all AP-fondens medel skall placeras direkt på kapitalmarknaden. Några
nämnvärda stmkturella återverkningar pä kapitalmarknaden kan en måttlig
placering i fastigheter inte vänlas medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.5
Fullmäktige i riksgäldskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
avgörande betydelse för fondernas placeringskapacitel pä sikt är dels<br>
den ekonomiska tillväxten, dels realränteutvecklingen. Under det senasle<br>
decenniet har den ekonomiska tillväxten avtagit samtidigt som realränle-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen
varierat myckel kraftigt. Detta har påverkat fondernas place- Prop. 1987/88: 11
ringskapacitet och avkastningen pä de av fonderna gjorda placeringarna. Bilaga
8 Som fonderna själv framfört i sin skrivelse har - mol bakgmnd av de minskade
ATP-ulgifterna - en stigande del av pensionsutbelalningarna finansierats med
fondavkastningen. Den framfida ekonomiska lillväxlen kommer atl bli av stor
belydelse för fondernas ulveckling. Om denna förblir på nuvarande nivå kan
konstaleras alt en allt större andel av pensionsutbelalningarna kommer att
finansieras fondavkaslningen. Fondernas finansiella sparande kommer pä sikl
alt minska, för atl nägon gäng i millen av 1990-lalel för första gängen visa
underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
fonderna bildades har den svenska kredilmarknaden förändrats kraftigt.
Placeringsplikt, likviditetskvoter, ullåningslak och andra kvantitativa
regleringar på den svenska kreditmarknaden har avskaffats. Samfidigt har
värdepappersupplåningen ökal i omfång på marknaden och graden av intermediering
har ökal. En rad faktorer har ändrats sedan fondernas placeringsreglemenle
fastställdes. Det ter sig mot denna utveckling välmotiverat atl se över
fondernas reglemente.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av fonderna framlagda förslagen kan påverka riksgäldskontoret på olika säll.
För det första kan förslagen ge upphov till direkta effekter på obligationsmarknaden
som inverkar på riksgäldskonlorets möjligheter alt låna upp medel främst på den
långa marknaden. För del andra kan förslaget ge upphov till indirekta effekter
via kredilmarknadsslrukturen, vilka kan påverka riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.6
Svenska Bankföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AP-fonden
anför att näringslivets efterfrågan på kapilal via obligationsmarknaden har
stagnerat. Bankföreningen vill å sin sida understryka all obligationsmarknaden
är under snabb utveckling och uppvisar livlig aktivitet. Volymerna är stora
och obligationer har blivit intressantare som placeringsinstrument. Del råder
ingen brisl på placeringsmöjligheter för AP-fonden; i stället finns ell klart
behov av alt AP-fonden fortsätter som en slor netloköpare på
obligationsmarknaden. Annars är del risk all en försvagad efterfrågan på
obligationer leder till fallande obligalionskurser och stigande långa räntor
till skada för samhällsekonomin. Liknande problem skulle uppkomma om AP-fonden
- fill följd av nya placeringsmöjligheter - sålde ut slora obligalionsvolymer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare lid har en slor mängd nya placerare tillkommit på obligationsmarknaden.
Della är i och för sig en positiv utveckling. Dessa aktörers placeringar och
agerande är dock ibland mycket kortfristiga, vilkel kan medföra hastiga och,
allmänl sett i etl längre perspektiv, omotiverade kurs- och, ränleändringar.
Detta skapar osäkerhet på marknaden och problem för riksbankens ränte- och
valutapolitik. Även av denna anledning är det önskvärt all AP-fonden kvarstår
som en slor och långsiktig placerare i obligationer och som sådan verkar som en
stabilisator pä obligationsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.1.7 Svenska
sparbanksföreningen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AP-fonderna
har i dag en viktig roll på kapitalmarknaden genom sin prima- '''S ° ra uppgift
att förse de s. k. mellanhandsinstiluten med stabil och långsiktig
finansiering. Svenska sparbanksföreningen anser all del är viktigt för
kapitalmarknadens funktion att de tre första AP-fonderna bibehåller dessa
uppgifter. Föreningen fömtsätter därför all yllerligare verksamheler inte
medför konflikt med 1-3 fondstyrelsernas primära uppgifter att förse andra
ullåningsinstilul med långfristig finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.8 Sveriges
Industriförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ATP-syslemel
är i gmnden ell fördelningssystem. AP-fondens tillväxt och avkastning är därför
inte avgörande för de framtida pensionsutbelalningarna inom systemet. Det
avgörande är den totala ekonomiska ulvecklingen och det avgiftsuttag lill
ATP-syslemel som denna ulveckling möjliggör. Sett i delta perspektiv är del
främsl del totala sparandel i samhället och avkastningen på de invesleringar
som delta skapar utrymme för som avgör ATP-systemets framlid. Den centrala
fråga som föranleds av framställan från AP-fonderna all ändra
placeringsreglemenlet är därför inle om dessa förändringar ökar AP-fondernas
avkastning utan om de ökar sparandel och förbättrar kapitalavkastningen totalt
i samhället. Industriförbundet kan inte finna nra övertygande skäl lill atl
delta skulle vara fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
motiv för de föreslagna förändringarna hänvisar AP-fonden i sin framställan
till föi-ändringarna på kapitalmarknaden och den förändrade relationen mellan fondavkaslning
och avgifter för finansiering av pensionsutbetalningarna. Förbundet anser atl
dessa förändringar utgör ytterligare etl argument mol de föreslagna ålgärdema. Enligl
LU-87 kommer AP-fonderna vid gällande pensionsregler och avgiftsuttag atl få etl
negativt finansiellt sparande under första hälften av 90-talel. Problemet för AP-fonderna
är då inle vilka tillgångar de nello skall köpa ulan vilka de skall sälja.
Tillsammans med övriga utvecklingstendenser på kapitalmarknaden medför AP-fondens
minskande och småningom negativa sparande en risk att den långa räntan drivs
upp i början på 90-lalel. Via subsliluerbarhelen mellan aktier och obligationer
drivs avkastningskravet på aktier upp och därigenom företagens
finansieringskostnad. Investeringarna, den ekonomiska tillväxten,
avgiftsunderlaget för ATP-systemel och pensionsutbetalningarna skulle dä bli
lägre. Risken atl hamna i denna situation ökar givelvis om AP-fonden dessutom
minskar sill obligationsinnehav genom en ändrad portföljsammansätlning på del
sätt som de föreslagna förändringama syftar lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.9 Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
angivna syftet med de föreslagna ändringarna är atl möjliggöra en ökad<br>
avkastning på de av AP-fonden förvallade tillgångarna; en ökad avkastning<br>
skulle reducera behovet av framtida höjningar av ATP-avgiften. I skrivel<br>
sen framhålls, att del i båda fallen gäller placeringar som är tillgängliga för<br>
försäkringsbolagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen har i andra sammanhang starkt under- Prop. 1987/88: 11 slmkil
nödvändigheten av en politik som bidrar lill en ulveckling av Bilaga 8 arbetskraftskostnaderna
inom de ramar, som sätts av ulvecklingen i vår omvärid. Endasl därigenom kan
den svenska industrins intemafionella konkurrensförmåga långsikfigt
upprätthållas. Elt viktigt inslag i en sådan politik måste vara all undvika arbelsgivaravgiftshöjningar—
helst atl möjliggöra sänkta arbetsgivaravgifter. Vi biträder i del
perspektivet syftet med de i skrivelsen föreslagna åtgärderna. Åtgärderna kan
dessutom sägas harmonisera med strävandena atl avreglera kredilmarknaden, vilka
vi understödjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen vill samlidigl betona, atl etl tillstyrkande av den här
aktuella breddningen av AP-fondens placeringsmöjligheter inle innebär någon
ändrad syn pä AP-fondens roll pä kapitalmarknaden. Fonden fär inle bli elt
instrument för ökal offentligt ägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Möjlighet för första-tredje fondstyrelserna att ge
vissa typer direktlån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1 Riksförsäkringsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
anser med hänsyn lill den begränsade omfattning som direklullåningen skulle fä
av dels praktiska skäl och dels p. g. a. den begränsningsregel som föresläs,
all de ökade risker som uppkommer är godtagbara. Verkel tillstyrker därför
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2 Fullmäktige
i Sveriges riksbank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
fillstyrker atl AP-fonden ges räll all ge direktlån i det angivna syftet.
Eftersom ändringen skall ses som en anpassning till förskjutningar i eflerfrägeförhållandena
frän obligationslån till specialkonstruerade, stora direktlån, kan den enligl fullmäkfiges
mening inle betraktas som en betydande principiell ändring av fondreglementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
framhåller dock all de av fondstyrelserna anförda ändamålen för direktlånen
bör skjutas fram ytterligare. Sålunda bör del enligt fullmäktiges mening inle
komma i fråga alt direkllånen ersätter finansiering av bostadsföretag via bostadsinslilulen.
Denna typ av finansiering bör väsentligen vara obligationsbaserad eftersom den
främjas av en kostnads-pressande masshanlering av lån med relalivi
standardiserade lånevillkor. De motiv som anförs för direkllånerällen av
fondstyrelserna kan inle anses tillämpliga på dessa läneändamål. Ell inträde av
AP-fonden med direkllån på denna marknad skulle ha betydande strukturella
återverkningar inom bostadsfinansieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
bör i molivlexlen till fondreglemenlel fastslås all lån lill mindre<br>
och medelstora förelag som i dag kanaliseras av mellanhandsinstiluten inle<br>
heller faller in under de kriterier som gäller för direktlån från AP-fonden.<br>
Fondstyrelsernas framställning är också tydlig i della hänseende, men<br>
principen bör ändå slås fast. Motsatsen skulle förutsätta en ulbyggnad av<br>
fondförvaltningen för hantering av mänga mindre lån och kreditprövning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Framför allt skulle
direkt konkurrens uppslå gentemot mdlanhandsinstilu- Prop. 1987/88: 11<br>
len med oundvikliga strukturella återverkningar pä denna marknad.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kvot på fem procent som enligl fondstyrelsernas förslag skulle gälla för
direktlån, skall appliceras på det sammanlagda värdet av de medel styrelsen
förvaltar med avräkning för medel som placerats i fastigheter. I femprocentkvoten
skall inte inräknas direkllån för vilka staten, en kommun eller en därmed
jämförlig samfällighet iklätt sig borgen, lån som redan nu får ges av AP-fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
anser alt femprocentkvoten för enkelhetens skull bör appliceras på del
sammanlagda värdet av de medel som varje styrelse förvaltar, alltså utan avdrag
för fastighelsplaceringar. Däremot bör i kvoten inte inräknas lån mot statlig
eller kommunal borgen eftersom del tillgängliga utrymmet för direktlän då till
stor del skulle konsumeras av län som redan nu får ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ledamot i fullmäktige var av skiljaktig mening och anförde alt den föreslagna
utvidgningen av reglementet var obehövlig och, sedd i en helhet med tidigare
utvidgningar av placeringsreglemenlet, skadlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Fullmäktige i riksgäldskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fullmäktiges mening innebär möjligheten att ge direktlån alt betydande
gränsdragningsproblem kan uppslå mellan de förelag som har obligationsmarknaden
som alternativ och övriga förelag. Någon exakt gräns torde inle kunna dras upp.
Andra finansinslitut kommer därför atl i varierande omfattning utsättas för
ökad konkurrens från fonderna om fondernas placeringsreglemente skulle ändras
i enlighet med förslaget. Mot bakgrund av den omläggning som gjorts i kredilpoliliken
och den ulveckling som skett på fillgångsmarknaderna innebär en ökad konkurrens
elt välkommet inslag inom dessa områden. Detta torde vara lill gagn för såväl
pensionssystemet som för låntagarna/konsumenlerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av den svenska värdepappersmarknaden har ökat behovet av intermediering på den
svenska kredilmarknaden. Smidiga kanaler för all slussa placeringskapital
mellan olika marknader torde på sikl verka förbilligande för de olika låntagarnas
upplåning. Detta argument torde vara giltigt oberoende av om den enskilde
låntagaren fillhör den krets som formellt sett är gynnad av restriktioner eller
inle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller direkllängivning
kan man emellertid ifrågasätta i vad mån<br>
fonderna kan höja sin avkastning genom atl bedriva sådan. I de fall kredi<br>
ten är mer riskabel torde della återspeglas i en högre utlåningsränla, men<br>
också i större kreditförluster på sikt. Det finns inga skäl för fonderna atl<br>
ägna sig ål sådan kreditgivning, då det ekonomiska resultatet på en väl<br>
fungerande marknad torde vara i stort delsamma som vid placeringar i<br>
värdepapper. Däremot kan en högre avkastning för fonderna erhållas<br>
genom all de fär ge specialkonstruerade lån till kunder som i sig skulle ha<br>
möjlighet all emillera obligationslån, men som av affärsmässiga skäl före<br>
drager andra lånekonstruktioner. Enligt fullmäktiges mening bör säker<br>
hetskraven ställas mycket högt och långivningen bör inriktas mol stora<br>
projekt som har obligationsmarknaden som alternativ. Därmed undviks atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en alllför stor
administrativ kapacitet behöver byggas upp för fondförvalt- Prop. 1987/88:
11 ningen. En ordning där bankgaranti eller annan jämförbar garanti finns
för Bilaga 8 alt fonderna skall fä lämna lån bör råda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonderna
har under ett antal år kommit atl placera en betydande del av fondförmögenheten
i statsobligationer. Efter del att placeringsplikten ändrades fill all enbart
avse krav på bmltoförvärv direkl från emittenter, kunde en betydande minskning
av fondernas slalspappersinnehav märkas. En betydande portföljanpassning har
således ägt rum. Den föreslagna förändringen av placeringsreglemenlet kan
förväntas få liknande effekter. På längre sikl skulle sannolikl effekten bli
betydligt svagare då endasl en mindre andel av placeringstillväxten kan antas
komma all placeras i statsobligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
antalet aktörer på den svenska penning- och kapitalmarknaden är relativt slort
och då marknaden ej längre karaktäriseras av regleringar, kan låntagare låna
upp medel på den allmänna marknaden. Någol problem alt erhålla finansiering
skulle ej uppstå lill följd av den av fonderna föreslagna förändringen.
Däremot kan vissa ränleuppdrivande effekter för statspapper uppstå, framförallt
under en övergångsperiod. Då likviditeten på den svenska kreditmarknaden är hög
bör dock en ändring i enlighet med förslaget kunna ske utan större problem. Enligl
fullmäktiges mening bör den föreslagna förändringen genomföras under
förutsättning all innehaven av direkllån resp. fastigheter limiteras till högst
5% av de totala placeringarna vardera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ledamot i fullmäktige var av skiljaktig mening. Han anförde all förslaget
skulle ändra de grundsatser som gäller för ATP-syslemel på ell sätt som förutsäller
mer djupgående övervägande än vad som nu förekommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Svenska Bankföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringslivet - och i synnerhet
de storföretag som AP-fonden avser all ge direkllån - har inga svårigheter atl
skaffa erforderligt länekapital genom de möjligheter som redan existerar på kredilmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En huvudprincip för 1—3 AP-fondslyrdsernas
placeringar av pensionspengarna är atl placeringarna skall vara riskfria. Direkfiån
till företag skulle strida mol denna princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Del finns elt klart och
naturligt samband mellan risktagande och avkastningsmöjligheter. Principen om
riskfrihet för AP-fondens placeringar innebär därför atl avkastningsmöjlighelerna
blir lägre än vid högre risklagande. Om högre avkastningsmöjligheler
eftersträvas, måste större risker vid placeringarna av pensionspengarna
accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En annan huvudprincip för 1-3
fondstyrelsernas placeringar är alt utlåningen skall ske indirekt genom förvärv
av obligafioner eller genom lån till kreditinstitut, främsl de s. k. mellanhandsinstiluten.
AP-fonden skall inte vara ansvarig för utlåningens slutliga fördelning mellan
lånlagarna annal än i vissa speciella, noga avgränsade och lätt definierade
undanlagsfall. Härigenom undviker man all AP-fonden behöver bygga upp en egen specialistorganisalion
för kreditbedömning, säkerhetsprövning, långsiktig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bevakning
av företagens utveckling och kreditbehov som dubblering lill Prop. 1987/88: 11
den omfattande kompetens på detta område som redan finns över hela Bilaga 8
Sverige i de kreditinstitut där låntagarna har sina vanliga krediler och övriga
affärer. De föreslagna direkllånen från AP-fonden skulle dessutom oundgängligen
medföra kostnader i AP-fonden för kredilbedömning, säkerhelsprövning,
säkerhetsbevakning, läckande av förlustrisker etc. Della bör även i forlsällningen
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. AP-fonden
föreslår en begränsning för direkllån lill förelag m. m. lill<br>
fem procent av fondens tillgångar. Detta skulle innebära all AP-fonden<br>
snabbi skulle kunna ge direktlån i slorleksordningen 15 miljarder kronor -<br>
samtidigt som motsvarande belopp skulle undandras obligationsmarkna<br>
den och mellanhandsinsfilulen. Della belopp är ungefär lika myckel som<br>
ökningen av samfiiga affärsbankers nettoutlåning lill näringslivel under<br>
hela sexårsperioden 1980-1985 (i svenska kronor; exkl. personliga företa<br>
gare).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1986, som var excepliondll expansivt fill följd av de slopade regleringarna,
ökade samtliga affärsbankers nettoutlåning till näringslivet med 12,2 miljarder
kronor (samma definition som ovan). Investeringsbankens totala utlåningsvolym fill
näringslivel var vid utgången av 1986 ca 7 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
jämförelser visar atl ett bifall till AP-fondens förslag skulle innebära atl AP-fonden
snabbt kan bli myckel dominerande när del gäller den insfilutiondla direktkreditgivningen
lill näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6. En
direkfiångivning från AP-fonden skulle inle vara konkurrensne<br>
utral gentemot t.ex. bankernas kreditgivning. AP-fonden skulle fä en<br>
koslnadsmässig konkurrensfördel, eftersom fonden inte säsom bankerna<br>
betalar skalt och inle belastas av kostnader för kapitaltäckning eller kas<br>
sakrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bankföreningens uppfattning talar ovan angivna förhållanden starkt emot att AP-fonden
skulle få ge direkllån lill företag. Bankföreningen kan inle finna alt de av AP-fonden
nu angivna skälen — som lill slor del är desamma som i AP-fondens skrivelse
1983 — är bärkraftiga. Vissa av skälen har sedan 1983 snarare minskat i styrka.
Bankföreningen anser därför - i likhet med kapitalmarknadsulredningen (SOU
1978:11, s. 469), riksbanksfullmäktige i remissyttrande 1983-12-08 och
finansministern i prop. 1978/79:165, Den svenska kapitalmarknaden — atl AP-fondens
rätt all ge direkllån inle bör utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Svenska sparbanksföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill peka pä den konfliklrisk som uppkommer genom all de tre<br>
första AP-fonderna förser mdlanhandsinslilulen med kapilal samtidigt<br>
som fonderna enligt förslaget konkurrerar med direktutlåning till låntagare<br>
som, i princip, är mdlanhandsinsfilulens kunder. Den föreslagna begräns<br>
ningen av direkt utlåning fill 5 procent av förvallade medel är mol denna<br>
bakgrund en nödvändig förutsättning. Den vikfigaste utgångspunkten för<br>
föreningens ställningstagande är dock atl fondernas primära uppgifter även<br>
forlsältningsvis är all förse mellanhandsinsfilulen med långsiktigt kapilal.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Della bör tydligt framgå
av departementschefens motivering till den före- Prop. 1987/88: 11 slagna
förändringen av lagsfiftningen. Ulvecklingen och effekterna på ka- Bilaga 8
pilalmarknaden bör dock noga följas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.6
Sveriges Allmänna Hypoteksbank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslaget om att AP-fonden skall få rätl atl lämna direkllån kan noteras
all AP-fonden i sin framställning själv bl. a. uttalar all utvidgningen av
fondens placeringsmöjligheter kommer atl förslärka konkurrensen på marknaden, främsl
för bankernas och försäkringsbolagens vidkommande men även i viss utsträckning
för mellanhandsinslitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hypoteksbanken
anser det sannolikt all AP-fondens direklkredilgivning kommer atl innebära
konkurrens med mellanhandsinstiluten på marknaden även när del gäller lån lill
mindre och medelstora förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
AP-fonden inte behöver finansiera sig på den långa marknaden såsom
mellanhandsinstituten har AP-fonden en konkurrensfördel genom att - åtminstone
teoretiskt - anpassa sina utlåningsränlor så alt mellanhandsinsfilulen inte
kan klara sig i konkurrensen. Detta är en risk som inle helt får uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan del diskuteras, om AP-fonden bör exponera sin fondförvaltning för de ökade
risker som en direklkredilgivning kan innebära. AP-fondens grundläggande
betydelse som det institut som svarar för pension i form av ATP talar närmast
för atl riskprofilen på fondens placeringar bör vara så låg som möjligt och alt
direkfiån därför helst bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
har AP-fonden i framställningen försäkrat alt kreditgivningen endasl skall avse
ell begränsat antal lån och ell begränsat anlal låntagare, vilka annars har
obligationsmarknaden som alternativ, dvs. i allt väsentligt stora företag med
betydande kapitalbehov. Vidare har kreditmarknadskommittén i sitt yttrande
över framställningen betonat all avsikten med förslaget uppenbarligen inte är
all ge fonden en möjlighet all konkurrera med mellanhandsinstiluten på
marknaden för lån lill små och medelstora företag. Hypoteksbanken anser sig med
hänsyn härtill kunna tillstyrka förslaget. Banken delar fondstyrelsernas tanke
all man bör sälla in en spärr i reglementet, som begränsar direktlän lill en
viss mindre andel av fondens placeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Sveriges Föreningsbankers Förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
konstaterar atl fondens primära uppgift är all förse de s.k.<br>
mellanhandsinsfilulen med stabil och långfristig finansiering. Ett medgi<br>
vande alt bedriva direklutlåning får därför inte utformas sä alt direklullå<br>
ningen konkurrerar med fondens primära uppgift. Den föreslagna bestäm<br>
ningen av kretsen av möjliga låntagare och en begränsning av den andel av<br>
utlåningen (5 %) som kan komma ifråga för direkl utlåning är således<br>
nödvändiga fömtsättningar för all förbundet skall kunna tillstyrka förslaget<br>
i denna del. Förbundet uppfattar förslaget som en åtgärd i syfte atl kom<br>
plettera ell instrument med yllerligare etl. Förbundet kan således tillstyrka</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>förslaget i denna del
under förutsättning atl etl beslul härom omfallar Prop. 1987/88: 11<br>
också de angivna begränsningarna.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.8 Sveriges
Industriförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
har vid elt tidigare tillfälle i remissyttrande avvisat förslaget alt AP-fonden
skall få möjlighet atl ge direktlån lill förelag. Della skedde med motiveringen
alt om utvecklingen på obligationsmarknaden tillfälligtvis blir sädan all
fondema inle kan placera sina medel där, finns alltid möjligheten för fonderna
all placera medlen i bankerna för vidare förmedling lill näringslivel. Fonderna
kan inle förväntas på ell mera effekfivt sätl förmedla krediler fill näringslivel
än vad bankerna redan gör i dagsläget. Det har heller inte varil meningen med
fondernas placeringar. Industriförbundet avvisar därför förslaget all AP-fonden
skall få möjlighet alt lämna direkta lån till privata bolag och ekonomiska
föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.9 Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
AP-fonden ges möjlighet atl liksom försäkringsbolagen bevilja direkllån bör
ses som en anpassning lill de förändringar som ägt mm på kredilmarknaden under
senare är och möter inga egentliga principiella invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.10 Konungariket
Sveriges Stadshypotekskassa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
etl yttrande från 1983 avseende en liknande framställning frän fondstyrelserna
om direkllängivning avstyrkte Statshypotekskassan förslaget om rätl för AP-fonden
all lämna direktlån. Ulvecklingen sedan dess har enligl kassaslyrdsens mening
visat bärkraften i de argument kassastyrelsen då log upp. Då anförde t. ex.
fondstyrelserna de höga kostnaderna för obligationsulgivning och mdlanhandsinsfilulens
höga marginaler som argument för en ökad volym direkllån. Under de år som gått
har just mellanhandsinstiluten kunnat driva fram en väsentlig effektivisering
av obligationsmarknaden med lägre kostnader och samlidigl har den friare
konkurrensen medverkat lill all pressa ned institutens marginaler. Bägge dessa
punkter innebär all upplåningskostnaden sjunkil för de slufiiga lånlagarna. Mdlanhandsinslilulen
har också i allt högre grad övergått till en finansiering just genom
obligationer i stället för genom direklupplåning med reverser, vilkel bidragit
till all öka marknadsmässigheten i denna fmansieringsväg. Därtill har bosladsobligalionerna
avprioriterals och alla bosladsinslilut kan nu fritt konkurrera om
finansieringen av ny- och ombyggnadsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
vad som anförs i den nu aktuella framställningen vill kassaslyrelsen<br>
för det första anföra all en finansiering som baserar sig — direkl eller<br>
indirekt — pä utgivning av enkla, lätlhanlerade obligationer med god<br>
andrahandsmarknad ingalunda passar endast för bostadssektorn. Från<br>
Stadshypoleks egel verksamhetsområde kan man peka pä hela sektorn av<br>
affärs- och kontorshus. Jordbrukssektorn har en lång tradition av obliga-<br>
lionsfinansiering och även där har den nya obligalionslekniken anammats.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Teleobligalioner visar
all den kan passa utmärkt även inom en hell annan, Prop. 1987/88: 11<br>
kapilalinlensiv sektor.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kassaslyrelsen
vill för del andra understryka atl finansiering baserad pä obligationsulgivning
inte alls behöver vara så oflexibel som fondstyrelserna vill göra gällande.
Större låntagare har goda möjligheter atl i samråd med ell institut lägga upp etl
finansieringsprogram, som innefattar olika amorteringsprofiler, lyftning av lånelrancher
vid olika tidpunkter och även viss interimistisk kortfristig finansiering
baserad pä institutets certifikatul-givning. Låntagarna har nu även möjlighet
att erhålla lån för framtida leverans till fast ränla genom den terminsmarknad
i bostadsobligafioner som öppnats av Stadshypolek. Än större flexibilitet
skulle kunna åstadkommas om riksbanken medgav en friare utformning av
villkoren för institutens obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
skäl som stärkt fondstyrelsernas argumentation för alt AP-fondens direktlån
behövs för all komma fill rätta med brister i obligationsfinansieringens funkfion
finns därför knappast all hämta ur den ulveckling som förevarit under liden
sedan 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
fondstyrelserna i sin framställning talar om "företagens krav på flexibla
finansieringslösningar med individuella anpassningar av räntevillkor och amorteringsprofiler",
som "tillgodoses i allt större omfattning genom just specialkonstruerade,
direkta krediler mellan en eller flera längivare och den slutliga
låntagaren", torde det egentligen vara en annan problematik som avses.
Såvitt kassaslyrelsen förslår är del närmast s. k. sale ande leaseback-lransakfioner
som åsyftas, varav ju flera uppmärksammade fall med slora belopp har
förekommit. Men även om dessa affärer funktionellt kan liknas vid direktlän, så
är är del formellt ändå fråga om fasfighelsaffarer (eller försäljning av nägon reallillgång)
och inte om egentlig kreditgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kassaslyrelsen
anser sig inle ha skäl alt närmare diskutera humvida AP-fonden bör ges
möjlighet alt på liknande säll som försäkringsbolag della i denna lyp av
speciella fasfighelsaffarer. Del måsle emellertid betonas atl del där är fråga
om någol annal än en normal direkllängivning i konkurrens med mdlanhandsinslitul
och andra långivare på marknaden. Det vore en falsk analogi att låta en
eventuell positiv bedömning av fondsslyrdsernas framställning i fråga om den
myckel speciella finansie-ringssituafionen automatiskt leda lill att fonden ocksä
får generell rätl all lämna direkllån till förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
statsmakterna finna det angeläget all vidga AP-fondens möjlighet till
direktfinansiering borde del klart anges i placeringsreglemenlet atl sådan direklfinansiering
begränsas till industri- och kraftverksamheten, dvs. till de områden där Stadshypolek
och de andra bosladsinstiluten i dag inle får verka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den centrala frågan om direktlånen vill kassastyrelsen understryka att<br>
det rör sig om en viktig princip. AP-fonden är den överlägset största<br>
enskilda köparen av de marknadspapper varigenom de olika mellanhands-<br>
instituten finansierar sig. Atl fondens dominans har minskal en del under<br>
senare år fill följd av försäkringsbolagens snabbare tillväxt har för markna<br>
dens funktionssätt snarast varil en fördel. Om fonden nu får möjlighet atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämna
direkllån lill förelag och alltså kommer i etl läge där den kan spela ul
instituten mot deras kunder, skulle dess ställning i ett slag åler stärkas
myckel kraftigt. Fondstyrelserna talar om att del "av prakfiska skäl"
skulle komma all röra sig om ell begränsat antal lån, men naturligtvis avse
betydande belopp. Stadshypolek och de andra instituten bygger emellertid
effektiviteten i sin verksamhel och de låga koslnadsmarginalerna bl. a. just på
att man kan komma upp i stora länevolymer genom förekomsten av slora kunder med
betydande belopp per transaktion. Skulle dessa falla bort helt eller delvis, så
skulle del ocksä fä negativa effekter för övriga kvarvarande låntagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kassaslyrelsen vill betona
vikten av all fasfighelsfinansieringen sker över obligationsmarknaden i
konkurrens mellan många institut. Därmed fås elt automatiskt test av atl de
villkor som erbjuds är marknadsmässiga. En sädan garanti erhålls inte om
möjligheten lill direkllån öppnas för AP-fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En fråga av denna
principiella vikt kan inle rimligtvis behandlas separat från hela den bedöming
av kreditmarknadens strukturfrågor för vilken kreditmarknadskommitténs arbete
skall ge underlaget. Någon brådska med avgörandet synes inle heller föreligga,
eftersom inle ens fondstyrelserna gör gällande atl del pä kort sikl finns
någon väsentlig otillfredsställd efterfrågan från företagssektorn pä
långfristiga lån. I framställan argumenterar man i stället utifrån en
föreställning om en långsiktig ulveckling som skulle innebära en tillbakagång
för statens och bostadssektorns upplåning och där företagens lånebehov blir
dominerande på marknaden. Ett sådant perspektiv kan dock knappast ge skäl all inle
nu avvakta kreditmarknadskommitténs belänkande och den övergripande prövning
som del bör kunna föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kassaslyrelsen förutsätter
all om några ändringar nu skall göras av AP-fondens reglemente, dessa begränsas
fill områden inom vilka Stadshypolek och övriga bosladsinslilut inle får
verka. Eventuella ändringar som helt allmänt vidgar ramen för AP-fondens verksamhel,
med möjlighet att ge direktlån även för bostads- och affärsfasligheter ger
stora följdverkningar för bosladsinstilutens verksamhel och för bostads- och
fastighetsbranschen. Sådana åtgärder bör bedömas i etl vidare sammanhang och
föreslagna ändringar avstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ledamot av styrelsen var av skiljaktig mening och ansåg all fonderna borde ges
placeringsregler som är mer likvärdiga med försäkringsbolagens. Hon tillstyrkte
därför fondstyrelsens förslag i dess helhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11
Bilaga 8</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.3
Möjlighet för första-tredje fondstyrelserna att placera medel i fastigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Riksförsäkringsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om placering i fastigheter har även berörts i utredningen angäende översyn av
den statliga fondförvaltningen m.m. (SOU 1985:60), där man konstaterar atl
placeringsformen fastighet under 1970- och början av 80-la-len vanligen
inneburit en mycket god värdetillväxt. Verket finner därför en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ändring av
reglementet på della område motiverad. För alt begränsa risken Prop.
1987/88: 11 anser verket alt det finns behov av en procentuell begränsning, av
den lyp Bilaga 8 som diskuteras i skrivelsen, för placeringar i
fastigheter. Verket har inle heller någol all invända mol förslaget att
fastigheter som förvärvas eller förvallas skall vara möjliga att belåna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de krav pä avkastning som ställs, delar
verket generellt fondstyrelsernas uppfattning atl en anpassning' lill kredilmarknaden
och mot en ökad likställdhet mot försäkringsinsfilul i övrigt när det gäller placeringsmöjligheter
bör ske. Delta i syfte atl stärka pensionssystemet. Samlidigl kvarstår kraven
pä god avkastning, belalningsberedskap och säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige vill framhålla att medan diskussionen av fastighelsförvärven
i skrivelsen synes la sikte på bostads-, affärs- och kontorsfastigheter så omfallar
lagförslagets lydelse all slags fast egendom såsom hamnar, kraftverk och andra
industrianläggningar. Lagförslaget öppnar också möjligheter till faslighetsleasing
bl. a. i form av s. k. sale-and-lease-back avlal som kommil alt tillämpas i
allt större utsträckning av försäkringsbolagen. Härigenom brukar säljaren av
egendomen tillförsäkras en ålerköpsrält lill indexerat värde varigenom
försäkringsbolaget tillgodogör sig en reall fixerad avkastning på affären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige har principiella invändningar mot en utbredd
tillämpning av sådana upplålelseformer som står indexlånen nära. Enligl fullmäkfiges
mening bör tillämpningen inte vidgas yllerligare genom alt också AP-fonden
medges ingå sädana avlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motiven för förvärv av aktier i fastighetsbolag synes i
första hand vara all AP-fonden därigenom kan få lill sländ en effektiv
fastighetsförvaltning. Emellertid synes avsiklen också vara att AP-fonden skall
kunna förvärva delar av eller hela befintliga fastighetsbolag som alternativ lill
direkta faslighelsförvärv. Förvärv av aktier kan anlas i många fall vara
förmånligare än förvärv av de enskilda fastigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots de fördelar som i och för sig kan uppnäs genom
förvärv av aktier i befintliga fastighetsbolag finner fullmäktige all AP-fondens
faslighelsförvärv bör begränsas lill direkta förvärv. Tillämpningen av
bokförda fastighetsvärden enligt lagförslaget vid förvärv av fastighetsbolag
skulle göra begränsningsregeln för fondens totala faslighelsinnehav obestämd.
Vidare skulle konflikter kunna uppstå gentemot AP-fondens placeringsreglemente
om fasfighelsbolagen också innehade andra tillgängar än fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som nu anförts mot atl AP-fonden bör ges räll all
förvärva aktier i fastighetsbolag, bör inte hindra atl AP-fonden fär bilda rena
servicebolag som inte äger fastigheterna om en rationell förvaltning av fasiighelsinnehavet
därigenom främjas. Fastigheterna bör således alllid upptas som fillgångar i AP-fondens
balansräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige har inga invändningar mol atl fondstyrelsen
får överta be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>finlliga län i
fasligheter som man förvärvar. Däremot finner fullmäktige Prop. 1987/88: 11<br>
inga skäl för all fasfighetsinnehavel skall fä belånas i övrigt.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall värdet av varje fondstyrelses innehav av fast egendom , lomträll
eller bostadsrätt få uppgå.till högst etl belopp som motsvarar fio procent av
det sammanlagda värdet på de medel som styrelsen i övrigt förvallar. På motsvarande
sätt som fullmäktige förordat belräffande direkllånerällen, bör kvoten
appliceras på värdet av AP-fondens totala tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
förordar vidare all den föreslagna tioprocenlkvolen reduceras lill samma nivä
som direktlänen enligl förslaget, eller lill fem procent av fondmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträff"ande
skiljaktig mening, se bilagans avsnitt 2.2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.3 Fullmäktige
i riksgäldskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av all förbättra fondernas avkastningsmöjligheler är enligl fullmäktiges
mening stort. Fondernas förslag all få placera i fasligheter ter sig ur detta
perspektiv som väl grundat. Ur fondernas synvinkel är del viktigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- speciellt
i perioder med låg eller negativ realränta - atl fä möjlighet atl<br>
placera i värdesäkra tillgångar. Enligl fullmäktiges mening måste dock<br>
alltfort kravet på säkerhet i fondförvaltningen ställas högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
skiljaktig mening, se bilagans avsnitt 2.2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.4 Svenska
Bankföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AP-fonden
anger som etl viktigt skäl för sin önskan all fä förvärva fastigheter all
"I en direkl jämförelse med försäkringsbolagen framstår avsaknaden av
fastigheter i AP-fondens portfölj som del kanske mesl anmärkningsvärda".
Bankföreningen anser inle della argument väga särskilt tungt, eftersom AP-fonden
och försäkringsbolagen inte nödvändigtvis i varje avseende behöver jämställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
ifrågasätter vidare lämpligheten av atl AP-fonden skulle tillåtas investera på
fastighetsmarknaden. Även med den föreslagna begränsningen till 10 procent av AP-fondens
tillgångar, dvs. i slorleksordningen 30 miljarder kronor, skulle fonden bli en
slorplacerare i fasligheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- samtidigt
som motsvarade belopp skulle undandras obligationsmarkna<br>
den och mdlanhandsinslilulen. Härtill kommer aU AP-fonden, på gmnd av<br>
sin skattefrihet, skulle befinna sig i en mycket speciell situation jämfört<br>
med vissa andra fastighetsägare, t. ex. när det gäller avkastningskrav och<br>
kalkyler. Dessa faktorer sammantagna skulle kunna medföra en kraftig<br>
stegring av fastighetspriserna utöver den stegring som redan av andra<br>
orsaker lidvis sker. Med hänsyn lill dessa effekter är del tveksamt om<br>
AP-fondens förslag bör bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slutligen ifrågasätter
bankföreningen AP-fondens behov av att belåna de<br>
fasligheter som evenluelll skulle få förvärvas eller förvallas. Om AP-fon<br>
den anser sig ha så myckel kapital att de traditionella placeringsmöjlighe<br>
lerna inte räcker till, bör placeringarna göras med fondmedel och inle med<br>
medel upplånade i andra kreditinstitul.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.3.5 Svenska
sparbanksföreningen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
ställer sig tveksam lill om sä omfattande placeringar vid sidan oaoga o av
fondernas primära uppgifter är lämpliga. Tveksamheten gäller även den ovan
framförda synpunkten på konkurrenssituationen med mdlanhandsinslilulen, som
blir än mer uttalad med placeringar inriktade pä fastigheter. Föreningen
avstyrker därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.6 Sveriges
Allmänna Hypoteksbank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all AP-fonden skall få placera medel direkl eller indirekt - via aktieförvärv i
fastighetsbolag - i fasligheter tillstyrks av Hypoteksbanken. I ett historiskt
perspektiv har långsiktiga placeringar i fasfigheler normall givit en god real
avkastning. De flesta försäkringsbolag har ocksä betydande placeringar i
fastigheter. AP-fonden bör få samma placeringsmöjligheter som
försäkringsbolagen i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.7
Sveriges Föreningsbankers Förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
avstyrker förslaget, eftersom detta enbart konkurrerar med fondens primära
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.8
Sveriges Industriförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
avvisar förslaget alt AP-fonden skall få möjlighet all som placeringsfillgängar
förvärva fastigheter eller förvärva aktier i fastighelsförvallande bolag. Nägol
skäl till all en sådan möjlighet skulle öka det totala sparandet eller
förbättra kapitalallokeringen finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.9
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
AP-fonden ges räll alt investera i fastigheter framstår som betänkligt. Del
måste starkt understrykas, all invesleringar i fastigheter eller i fastighetsbolag
skall ha ell renodlat kapitalförvaltningssyfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vikfigt
är också, all en omläggning av AP-fondens placeringspolilik av del aktuella
slaget genomförs med stor försiktighet för all icke avsedda bieffekter skall
kunna undvikas. Om en ny kapitalstark placerare som AP-fonden inträder pä
fastighetsmarknaden, kan det eflerfrågelillskoll detta medför leda lill en
press uppåt pä prisnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
AP-medel binds på fastighetsmarknaden, innebär det elt minskal utbud av AP-médd
pä kapitalmarknaden. Del kan leda till en press uppåt på den långa räntan. En effekl
skulle sålunda kunna bli, alt vad AP-fonden vinner i form av högre avkastning
får statskassan lill väsentlig del betala i form av högre räntekostnader. Också
delta talar för stor ålerhällsamhel vid en omorienlering av AP-fondens placeringspolilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
genom en vidgning av AP-fondens placeringsmöjligheter en högre<br>
avkastning kan uppnäs och behovet av höjda ATP-avgifter motverkas är<br>
della givelvis gynnsamt. Svenska Arbetsgivareföreningen anser sig därför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
böra motsätta sig den föreslagna ändringen i reglementet för Allmänna Prop.
1987/88: 11 pensionsfonden. Avslutningsvis bör dock framhållas, atl del enda
sättet atl Bilaga 8 långsiktigt tillförsäkra AP-fonden sådana inkomster, all
gjorda pensionsåtaganden kan tryggas, är genom en ekonomisk politik, som
bidrar lill en snabbare ekonomisk lillväxl. Det fömtsätter bl. a. en rimligare
beskattning och etl sänkt skattetryck, besparingar inom den offentliga sektorn,
en avveckling av offentliga monopol och ökad konkurrens inom det område som
omfattas av den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har i sill remissvar framfört alt regeringen bör tillsätta en utredning om
pensionsfondernas långsiktiga inriktning och förvaltning. Organisationen har
vidare framfört önskemål om en utredning belräffande förmänslagarnas möjlighet
till "direkl information om förräntningen samt den allmänna insynen och
inflytandet över fondsystemet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
önskemål redovisas i remissyttrandet från TCO. Organisationen anser därutöver
alt AP-fondens roll för sparandet och de samhällsekonomiska effekterna av
ändrade placeringsregler bör klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen, slutligen, anför alt man skulle kunna överväga alt ge AP-fonden
rätt all placera medel i ytterligare instmment på penningmarknaden i syfte atl
motverka en höjning av ATP-avgifterna. Enligl föreningen finns del långl
framskridna planer på atl upprätta ell raling-in-stilut på den svenska
marknaden, vilkel skulle medföra all AP-fonderna inle skulle behöva ha några
egna resurser för bedömningar i samband med placeringar i penningmarknadsinstrumenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: ll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposifionen...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposifionens lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i
riksdagsordningen.......... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde 1987-10-22 </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna pensionsfonden i dag............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Första—tredje fondstyrelserna......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fjärde fondstyrelsen ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Löntagarfondstyrelsema................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Redovisning.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Föredragandens
överväganden ........................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas demokrafiska
förankring - frågan om direktval </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens insyn i
fondförvaltningen ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Framställningen frän Qärde
fondstyrelsen ......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Placering av likvida medel ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ramen för innehav av utländska
värdepapper </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Definitionen av riskkapitalinstrumenl
......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänl om handel med optioner
....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fondstyrelsernas handel
med riskkapitalinstrumenl </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rätt alt förvärva andelar i
kommanditbolag </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Senasle datum för förvallningsberälldse........ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4 Framställningen
från första-tredje AP-fondstyrelserna </span><span style='font-family:
Verdana'>................................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Direkfiån till bolag och
ekonomiska föreningar </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet för första-tredje
fondstyrelserna atl placera medel i fast egendom </span><span
style='font-family:Verdana'>........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5 Övriga
frägor </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Redovisning efter reala
principer ............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Placering av yllerligare
pensionsmedel i aktier och riskkapitalinstrumenl </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmolivering ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget fill lag om ändring i
riksdagsordningen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om ändring i
reglementet för allmänna pensionsfonden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemslällan ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Direktiv till utredningen angäende frägan om direkta val</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
styrelserna i AP-fonden .................... 44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanfattning av betänkandet Allmänna pensionsfon<br>
den och demokratin .............................. 50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Lagförslagen i betänkandet................... 62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet . 63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Framställning 1986-12-18 frän Qärde fondstyrelsen om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändringar
i APR...................................... 69</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6 Sammanslällning
av remissyttranden över framställning-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88: 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
från Qärde fondstyrelsen..................... 71</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 7
Framställning från första-tredje fondstyrelserna om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändringar
i APR...................................... 83</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 8
Sammanställning av remissytlranden över första-tredje</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fondstyrelsernas
framställning ................. 92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
INLInlämning1987-10-26 00:00:00inträffat60BBordläggning1987-10-27 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1987-10-28 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1987-11-16 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avModeraterna2014-11-22 09:32:13statustextstatustextÄrendet är avslutatGB03112019-05-28 12:34:00tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-22 09:32:13GB0311prop_198788__11.pdf4860223pdfom ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/F232DDA0-4ECE-47D5-ABF9-8BC4D1A7458Dföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N1mot1987/88N1med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N2mot1987/88N2med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N3mot1987/88N3med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N4mot1987/88N4med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N5mot1987/88N5med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N1mot1987/88N1med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N2mot1987/88N2med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N3mot1987/88N3med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N4mot1987/88N4med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:11<br/>
om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.GB02N5mot1987/88N5med anledning av prop. 1987/88:11 om ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m.Motion